Statsutskottets utlåtande nr 157.

1

Nr 157.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och
den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkterna
78, 79, 81, 86, 88, 93, 107, 110, 124, 360 och 361) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1952/53
beräkna

dels till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av
100 000 kronor;

dels till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av
10 000 kronor;

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 400 000
kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 600 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 000 000
kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 320 000 kronor;

dels till Karolinska medilco-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 400 000 kronor;

dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor;

dels till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 700 000
kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid
vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater ett anslag av 12 600 kronor;

dels till Atomenergiforskning ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor;

dels ock till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader m. m. ett
förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 137, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 157.

2

Statsutskottets utlåtande nr 157.

7 mars 1952, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande
redogörelsen, varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande
av anslag till Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa under
vederbörande punkter i det följande redovisade motioner.

l:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 3—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet, som
föranledas av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
föreslagen avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Universitetskanslersämbetet:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 139 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 400 kronor.
Genom beslut den 22 juni 1951 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att arvode till
universitetskanslern skall utgå med 25 300 kronor för år och i anledning
därav medgivit, att den under förevarande anslag uppförda anslagsposten
till arvode till universitetskanslern å 18 600 kronor må under budgetåret
1951/52 överskridas med högst 6 700 kronor.

I ett den 15 juni 1951 framlagt betänkande med titeln Universitetskanslersämbetets
uppgifter och organisation m. m. (SOU 1951: 37) ha 1949 års
universitetskanslersämbetssakkunniga framlagt vissa förslag angående kanslersämbetet.

I direktiven för de sakkunnigas arbete har uttalats, att de sakkunniga
som grundval för sin prövning av kanslersämbetets personalorganisation
borde detaljerat utreda frågan, i vilken utsträckning beslutanderätten
kunde hänskjutas till vederbörande universitet och högskola. I anledning
härav ha de sakkunniga undersökt arten och frekvensen av olika ärenden
vid kanslersämbetet och föreslagit decentralisering av vissa typer av ärenden
till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna. En beräkning
— grundad på uppgifter angående antalet ärenden år 1949 — ger vid handen,
att 24 procent av de ärenden kanslern nämnda år hade att handlägga
falla in under den nu föreslagna decentraliseringen. De sakkunniga framhålla
emellertid, att den verkliga minskningen i arbetsbelastningen självklart
blir betydligt mindre än den procentuella minskningen av antalet ärenden
enär de olika grupper av ärenden, som ansetts lämpliga för decentralisering,
i huvudsak avse rena expeditions- eller rutinärenden.

De sakkunniga framhålla med avseende å kanslersämbetets ''personalorganisation
att arbetsuppgifterna å kanslersexpeditionen under de sista decennierna
ökat i hög grad både kvantitativt och framför allt kvalitativt.

Från 1920 till 1950 ha sålunda antalet årligen handlagda ärenden nära

Statsutskottets utlåtande nr 157.

3

nog fördubblats. Härvid är att märka, att under samma tid ett betydande
antal ärenden av jämförelsevis enkel beskaffenhet decentraliserats från
kanslern till de lokala myndigheterna. Vidare må framhållas, att ett ständigt
växande antal ärenden numera diarieföras under s. k. samlingsnummer
och ej under särskilda nummer för varje ärende. Detta gäller exempelvis
framställningar om riksdagsanslag och ansökningar till de medicinska
nybörjarkurserna. Ökningen av arbetsbördan är därför betydligt större än
vad som framgår av en direkt jämförelse mellan antalet diarienummer för
de olika åren. Särskilt torde antalet av de som regel mycket tidskrävande
ärenden, som röra organisatoriska spörsmål, befinna sig i stark stegring.

I betänkandet framhålles vidare, att tre nya högskolor under de senaste
decennierna ställts under överstyrelse av kanslern, nämligen de båda tandläkarhögskoloma
och medicinska högskolan i Göteborg. Därjämte har
kanslern erhållit väsentligt ökad bestämmanderätt över Stockholms och
Göteborgs högskolor och har dessutom fått att ta befattning med dessa
högskolors anslagsäskanden i samma utsträckning som i fråga om dylika
ärenden från övriga honom underlydande universitet och högskolor.

De sakkunniga ha funnit det vanskligt att säkert uppskatta kanslersämbetets
personalbehov. De anse emellertid, att ämbetets arbetsbörda
både till arten och omfattningen — även om den föreslagna decentraliseringen
kommer till stånd — fortfarande blir så betydande att en förstärkning
av den fasta personalorganisationen synes oundviklig. De sakkunniga
ha vid sin bedömning av personalbehovet utgått ifrån för närvarande
föreliggande förhållanden. Något hänsynstagande till de ytterligare uppgifter,
som kunna komma att i framtiden tillföras ämbetet, har därvid, på
grund av svårigheten att bedöma utvecklingen på detta område, icke ansetts
kunna ske. De sakkunniga ha därför förutskickat, att några års erfarenhet
av den personalorganisation som de sakkunniga föreslå kan komma
att utvisa ökat behov av arbetskrafter vid ämbetet.

Den nuvarande personalorganisationen vid kanslersämbetet — utom
kanslern — samt de sakkunnigas förslag till organisation framgår av följande
sammanställning.

Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

An-

tal

Tjänst

Lönegrad

An-

tal

Tjänst

Lönegrad

(arvode)

i

kanslerssekreterare ....

Ca 37

i

kanslerssekreterare ....

Ca 37

i

amanuens.........

Ce 24.

i

förste byråsekreterare1 . .

Ca 29

i

Cg 24

i

byråsekreterare ......

Ca 24

i

extra tjänsteman.....

Cg 20

(deltid)

i

amanuens.........

Cf 17-Ce 24

i

kanslibiträde........

Ca ] 1

i

Ca 15

Ca 10

i

vaktmästare........

Ca 0

i

expeditionsvakt......

i

kontorsbiträde.......

extra arbetskraft och sak-kunniga .........

Cg H

(deltid)

i

kontorsbiträde.......

extra arbetskraft och sak-kunniga .........

Ca 8

3 000

1 Denna tjänst hålles vakant så långe den nuvarande amanuensen, assessorn A. Ilamacher
kvarstår i tjänst.

4

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Kanslern för rikets universitet, som kraftigt framhållit, att ett oavvisligt
behov förelåge av en organisatorisk och personell utbyggnad av kanslersämbetet,
och funnit att den av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningen
icke vore tillräcklig, har anfört bland annat följande.

Ivanslersämbetets organisation bör vara sådan, att den möjliggör för
ämbetet att nära följa förhållandena vid universitet och högskolor och att
utan för långt dröjsmål kunna handlägga de ofta mycket svårbedömda
och arbetskrävande ärenden, som komma under ämbetets avgörande eller
i vilka ämbetet har att yttra sig. Kanslersämbetet bör också — såsom i de
avgivna remissyttrandena framhållits — vara så utrustat, att ämbetet är
mäktigt att taga egna initiativ såväl i förhållande till statsmakterna som
gentemot universiteten och högskolorna. De sakkunnigas förslag innebär enligt
mitt föi-menande icke den förstärkning av organisationen, som erfordras
för att kanslersämbetet skall kunna på tillfredsställande sätt bemästra sina
arbetsuppgifter. Den personalförstärkning de sakkunniga förordat inskränker
sig nämligen i realiteten till inrättandet av en amanuensbefattning och en
heltidstjänst som kontorsbiträde (nu halvtidstjänst). Den föreslagna tjänsten
som förste byråsekreterare skulle enligt de sakkunniga hållas vakant, så
länge den nuvarande amanuensen (assessorn A. Hamacher) kvarstår i tjänst.
Amanuensen skulle utan särskilt ansökningsförfarande förordnas att med
vikariat slön uppehålla förste byråsekreterarbefattningen. Genom en dylik
anordning skulle den erforderliga förstärkningen av den kvalificerade personalen
icke under flera år framåt komma till stånd. Jag vill med styrka framhålla,
att det just är avsaknaden av flera högre kvalificerade befattningshavare
vid ämbetet, som är den främsta orsaken till ämbetets nuvarande svårigheter.
Jag får erinra därom, att det sedan år 1933 visat sig nödvändigt att i
stor omfattning befria kanslerssekreteraren, som ensam har att svara för
all föredragning av de på universitetskanslerns prövning beroende ärendena,
från beredning och föredragning av de mycket talrika fragoma av löpande
natur. Sistnämnda föredragning har omhänderhafts av assessorn Hamacher;
kanslerssekreteraren har under vissa delar av åren 1933—1946 erhållit
partiell ledighet för att medhinna beredningen av riksdagspetita, remitterade
kommittébetänkanden samt ärenden rörande organisatoriska frågor
av olika slag m. m. I och med den av statsmakterna beslutade successiva
iroprustningen av universitet och högskolor, vilken upprustning började
budgetåret 1946/47, accentuerades ytterligare svårigheterna för kanslersämbetet.

I anslutning till det nu anförda föreslår kanslern en viss personalförstärkning
utöver den av de sakkunniga förordade. Sålunda bör enligt kanslerns
mening förutom de föreslagna tjänsterna som förste byrasekreterare (Ca 29)
och byråsekreterare (Ca 24) finnas en för den nuvarande amanuensen,
assessorn A. Hamacher avsedd tjänst som extra föredragande med ett
arvode utöver amanuenslön av 3 600 kronor per år. I fråga om förste byråsekreterartjänsten
anför kanslern följande.

En förutsättning för att en befattning i denna lönegrad skall kunna besättas
med en därför väl kvalificerad kraft synes mig emellertid vara, att —

Statsutskottets utlåtande nr 157.

5

därest befattningen rekryteras från ecklesiastikdepartementet — vederbörande
icke genom sin placering i kanslersämbetet går miste om de befordringsmöjligheter
som annars eventuellt stå honom till buds i departementet.
Enligt min mening skulle det vara till stor fördel för såväl departementet
som för kanslersämbetet om ett visst cirkulationssystem kunde tillämpas
med avseende å tjänsterna i departementet och ämbetet. Det är mig bekant
att sedan åtskilliga år tillbaka mellan finans- (numera civil-) departementet
och statens lönenämnd ett dylikt utbyte av tjänstemän ägt rum.
Den av mig sålunda begärda förste byråsekreterartjänsten bör komma till
stånd redan från och med nästa budgetår.

I fråga om tjänsten som kanslerssekreterare har kanslern framhållit, att
flertalet av de i ärendet hörda akademiska myndigheterna ansett starka skäl
tala för en förstärkning av kanslerssekreterarens ställning med hänsyn till
befogenheter och löneplacering samt förordat, att ifrågavarande befattning
uppföres i lönegraden Co 15 (= expeditionschef). Kanslern har också själv
föreslagit en uppflyttning av denna tjänst och en utvidgning av innehavarens
befogenheter. Härvidlag har kanslern anfört följande.

Även jag har kommit till den uppfattningen, att kanslerssekreterarbefattningen
bör erhålla en högre löneplacering. Jag får erinra därom, att min företrädare
i ämbetet framhållit, att praktiska skäl talade för att kanslern erliölle
bemyndigande att uppdraga åt kanslerssekreteraren att handlägga
vissa grupper av ärenden. Jag vill för min del understryka lämpligheten av
en dylik anordning, vilket innebär väsentliga fördelar för ämbetets löpande
verksamhet och även sätter ämbetet i stånd att vid kortare tids frånvaro
för kanslern fungera på tillfredsställande sätt. Givet är emellertid att
större frågor och spörsmål av principiell natur icke böra handläggas i denna
ordning. Jag föreslår alltså, att kanslern erhåller bemyndigande att delegera
beslutanderätten i härför lämpliga ärenden till kanslerssekreteraren.

Med hänsyn till de befogenheter, som sålunda böra tilldelas kanslerssekreteraren,
till arten och omfattningen av de uppgifter i övrigt, som falla på
denne befattningshavare, samt till den utbyggnad av kanslersämbetet, som
av mig nu förordats och varigenom den kanslerssekreteraren direkt underställda
personalen kommer att i icke oväsentlig mån utökas, anser jag en
lönegradsplacering i lönegraden Co 15 starkt motiverad. Genom en dylik
löneplacering tillgodoses också den icke minst viktiga synpunkten att även
framdeles till innehavare av befattningen kunna påräkna en högt kvalificerad
kraft. I samband med den ändrade lönegradsplaceringen av kanslerssekreterartjänsten
torde befattningen lämpligen böra benämnas »kanslerssekretcrare
och expeditionschef».

De sakkunnigas förslag till personalorganisation i övrigt har tillstyrkts av
kanslern, dock med den ändringen att kontorsbiträdestjänsten föreslagits
placerad i Ce 8 i stället för Ca 8. Därjämte har kanslern ansett, att til!
extra arbetskraft och sakkunniga samt vikariats- och övertidsersättningar
borde beräknas ett belopp av 6 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit att arvodet till universitetskanslern
höjes till 32 000 kronor för år samt förordat följande ändringar med avseende
å kanslersämbetets personalorganisation:

6

Statsutskottets utlåtande nr 157.

1) Den nuvarande amanuensen, assessorn A. Hamacher, erhåller i egenskap
av extra föredragande ett personligt arvode av 3 600 kronor.

2) En ny befattning som förste byråsekreterare i lönegraden Ce 29 och
en ny befattning som byråsekreterare i lönegraden Ca 24 inrättas, samtidigt
som en amanuensbefattning i lönegraden Cg 24 indrages.

3) Kanslibiträdestjänsten förändras till en kansliskrivartjänst i lönegraden
Ca 15.

4) Medel beräknas för ett biträde med lön enligt den reglerade befordringsgången.

5) Till extra arbetskraft, vikariatsersättningar m. in. beräknas ett belopp
av 6 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De sakkunniga ha i sitt betänkande klart dokumenterat, att arbetsuppgifterna
vid kanslersämbetet år från år i hög grad ökats både kvantitativt
och kvalitativt. Uppgifterna ha enligt de sakkunnigas mening nu nått en
sådan omfattning, att en personalförstärkning vid kanslersexpeditionen är
ofrånkomlig. Denna uppfattning har också med styrka framhållits under
remissbehandlingen. För egen del kan jag helt ansluta mig till densamma.

Universitetskanslern har i sitt yttrande i ärendet framhållit, att de sakkunnigas
förslag icke innebär den förstärkning av personalorganisationen,
som erfordras för att ämbetet på ett tillfredsställande sätt skall kunna bemästra
sina arbetsuppgifter. Jag har noga övervägt de alternativ i fråga
om förstärkning av personalorganisationen, som föreligga, och anser i likhet
med kanslern, att det är nödvändigt att gå något längre än de sakkunniga
tänkt sig. Jag vill särskilt framhålla, att det är av vikt icke blott
att kanslersämbetet får en sådan organisation att de löpande förvaltningsgöromålen
kunna handläggas i behörig ordning. Därutöver måste kanslern
ges möjlighet att som den främste målsmannen för universiteten och de
övriga läroanstalter, som äro underställda honom, taga grundlig kännedom
om tillstånd och behov vid dessa läroanstalter, noga följa deras arbete och
verka för deras behöriga intressen samt, då så behövs, taga initiativ till
förbättringar eller avlägsnande av missförhållanden.

Den ställning universitetskanslern intar och de arbetsuppgifter som ankomma
på honom göra det enligt min mening motiverat med en uppräkning
av kanslersarvodet. Jag föreslår nu, att detta från och med nästa budgetår
höjes till 32 000 kronor.

Även om vissa av universitetskanslern anförda skäl tala för en uppflyttning
av tjänsten som kanslerssekreterare till högre lönegrad, anser jag mig
likväl icke nu böra förorda en dylik åtgärd. Däremot ansluter jag mig till
förslaget, att kanslern bör erhålla bemyndigande att till kanslerssekreteraren
överlämna beslutanderätten i härför lämpliga ärenden.

I likhet med kanslern anser jag, att det skulle vara till fördel såväl för
kanslersämbetet som för ecklesiastikdepartementet, om ett visst cirkulationssystem
kunde tillämpas med avseende å tjänsterna som förste byråsekreterare
och som byråsekreterare vid kanslersämbetet och tjänster av
motsvarande slag i departementet. Några bindande regler härutinnan anser
jag det dock ej möjligt att föreslå, men jag anser, att den nu angivna synpunkten
bör beaktas vid framtida tjänstetillsättningar i den mån så lämp -

Statsutskottets utlåtande nr 157.

7

ligen och rättvisligen kan ske. Jag föreslår, att förste byråsekreterartjänsten
placeras som extra ordinarie och byråsekreterartjänsten som ordinarie i
respektive lönegraderna Ce 29 och Ca 24.

Utskottet är ense med departementschefen om nödvändigheten av att
kanslersämbetet erhåller en personalförstärkning. Emot vad departementschefen
i sådant avseende förordat har utskottet icke funnit anledning till
erinran.

Utskottet biträder den av departementschefen föreslagna uppräkningen
av kanslersarvodet till 32 000 kronor för år.

I likhet med departementschefen ansluter utskottet sig till det av kanslern
framförda förslaget, att kanslern erhåller bemyndigande att till
kanslerssekreteraren överlämna beslutanderätten i härför lämpliga ärenden.
Med hänsyn härtill och till arten och omfattningen av de uppgifter i övrigt
som åvila kanslerssekreteraren anser utskottet i anslutning till vad departementschefen
anfört att vissa skäl tala för en uppflyttning av ifrågavarande
tjänst till högre lönegrad. Av departementschefens yttrande synes också
framgå att denna fråga kommer att bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet
från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 139 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvode till* universitetskanslern ............

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t..........

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ...............

32 000
42 500
3 600
36 000
24 900

Summa kronor 139 000

c) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 139 000 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 157.

2:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 2, s. 13—19) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

Detta anslag är nu uppfört med 6 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av de i omkostnadsstaten för
kanslersämbetet ingående posterna till sjukvård, expenser och reseersättningar
med respektive 200, 1 200 och 1 500 kronor, slopandet av den hittillsvarande
inkomstposten Bidrag från Stockholms och Göteborgs högskolor
å 1 500 kronor samt anslagets ökning med motsvarande belopp.

I detta sammanhang har till behandling även upptagits frågan om mera
regelbunden samverkan mellan universitet och högskolor för överläggningar
rörande gemensamma eller likartade problem.

Departementschefen har i sådant avseende tillstyrkt, att dels 25 000 kronor
anvisas under ett anslag till gemensamma universitetsändamål för bestridande
av kostnaderna för ämnes- och fakultetskonferenser, varvid det
skall ankomma på kanslern att vara bestämmande myndighet i fråga om
ämne, tid, plats och deltagare, dels ock att 2 500 kronor anvisas som en
särskild post under kanslersämbetets omkostnadsanslag för gäldande av de
kostnader, som stå i samband med på kanslerns initiativ anordnade överläggningar
inför honom i frågor rörande t. ex. studentsociala ärenden, vämpliktsfrågor,
studiestatistik m. m. (s. k. kanslerskonferenser).

TJtskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med ett belopp av 13 500 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang förordat har icke
givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

3:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3,
s. 19—34) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning
för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 157.

9

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren av fröken
Ager m. fl. (II: 359), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning rörande inrättandet av en
professur i näringslära och en institution för professurens ämnesområde;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 394),
vari hemställts, att riksdagen ville å Uppsala universitets stat uppföra en
personlig, icke tidsbestämd extra ordinarie anställning som forskardocent
åt docenten i romanska språk vid universitetet Carin Fahlin;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Holmbäck och Nordenson (I: 418) och den andra inom andra
kammaren av herrar Kyling och Hjalmarson (II: 569), i vilka hemställts,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 137 angående
vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska
undervisningen m. m. ville å staten för Uppsala universitet uppföra ytterligare
en extra ordinarie docenttjänst vid den juridiska fakulteten.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 266, I: 394 och I: 418.

Departementschefen har erinrat om det i propositionen 1952:12 framlagda
förslaget till löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra
akademiska lärare m. fl. och framhållit, att förslagets genomförande
medför för universitetens och karolinska institutets del dels att nya personalförteckningar
böra fastställas, dels ock att ifrågavarande befattningshavares
löneförmåner, vilka, så vitt angår forskardocenter, för närvarande
icke alls och i övrigt endast delvis belasta universitetens och institutets avlöningsanslag,
i fortsättningen komma att i sin helhet bestridas från dessa
anslag. I detta sammanhang har departementschefen i övrigt anfört bland
annat följande.

Som en följd av löneregleringens genomförande komma de nuvarande
docent- och forskarstipendiefonderna att upphöra och reservfondernas vid
universiteten inkomster att väsentligt minskas. Det är därför nödvändigt,
att gottgörelse i en eller annan form beredes för ifrågavarande inkomstbortfall.
Då inkomstbortfallet emellertid icke gör sig kännbart redan under
nästa budgetår, är det tillräckligt, att förslag i ämnet underställes 1953
års riksdag.

Vid universiteten förekomma nu särskilda ålderstilläggsfonder, vilka uppkommit
på följande sätt. Då rätt till ålderstillägg år 1902 infördes för ordinarie
professorer och vissa andra befattningshavare, föreskrevs som villkor
för åtnjutande av denna förmån, att vissa befattningshavare tidigare tillkommande
naturaförmåner skulle indragas och värdet därav årligen ingå
till universitetet för att användas såsom bidrag till bestridande av utgif -

10

Statsutskottets utlåtande nr 157.

terna för ålderstilläggen. Av nämnda naturaförmåner bildades ålderstillläggsfonderna,
ur vilka ålderstilläggen i första hand skulle bestridas, medan
erforderlig fyllnad skulle utgå av vederbörligt riksstatsanslag till ålderstillägg.

Numera bestridas ersättningarna för ifrågavarande naturaförmåner i Uppsala
av reservfonden och skogsförvaltningen samt i Lund av universitetets
jordbruksförvaltning (arrendebeloppen från de universitetet tillhöriga ängslotterna
i kanikmarken). I vartdera universitetets avlöningsstat finnes under
rubriken »Särskilda uppbördsmedel» uppförd en motsvarande inkomstpost
»Inkomst från ålderstilläggsfonden». Denna inkomstpost är i Uppsala
universitets avlöningsstat uppförd med 14 785 kronor och i Lunds universitets
avlöningsstat med 4 300 kronor. I samband med genomförandet av
förutnämnda lönereglering torde ålderstilläggsfonderna böra upphöra och
nyssnämnda inkomstposter utgå ur universitetens avlöningsstater.

Som en konsekvens av löneregleringen böra universitetens och karolinska
institutets avlöningsstater erhålla ändrad uppställning på sätt som
framgår av det följande. Den nuvarande uppdelningen av avlöningsstaternas
utgiftssida i två avdelningar har därvid slopats.

Såsom förut berörts medför löneregleringen ett ökat medelsbehov under
nu före varande anslag. Den härav föranledda anslagshöjningen motväges
delvis av minskat anslagsbehov under vissa andra anslag under riksstatens
åttonde huvudtitel. Från anslaget till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet bestridas nu forskarstipendiernas
grundbelopp. Detta anslag återfinnes icke i riksstatsförslaget för nästa budgetår.
Antalet forskarstipendier utgör nu sex vid Uppsala universitet. Samma
antal befattningar som forskardocent i Ce 30 bör nu uppföras å personalförteckningen
för universitetet.

Ett ökat medelsbehov under anslaget föranledes vidare dels av den från
och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för biträdande
lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare vid universitetet,
dels av den från samma tidpunkt företagna höjningen av det rörliga tilllägget
till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning i löneklass av vissa
befattningshavare vid universitetet. Jag erinrar vidare om att i propositionen
1952: 12 förordats, att docentkompetent biträdande lärare skall erhålla
tilläggsarvode motsvarande skillnaden mellan den kontanta lönen i 30
löneklassen å universitetets eller högskolans ortsgrupp och det arvode som
tillkommer annan biträdande lärare. Även detta förslag medför ett ökat
medelsbehov under före varande anslag. Jag vill vidare erinra om att i nyssnämnda
proposition förordats, att donationsprofessorerna i princip skola
erhålla samma förbättring i avlöningshänseende, som föreslagits beträffande
övriga professorer, samt att i propositionen räknats med att kostnaderna
för avlöningsförbättringen i samband med löneregleringen komma
att i sin helhet falla på statsverket.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i fråga om
personalförstärkningar m. m. innebär huvudsakligen följande.

1) Inrättande från och med den 1 januari 1953 av en personlig professur
i medicinsk biokemi för docenten E. A. Stenhagen (bidrag kommer att utgå
med 6 500 kronor för år till Stenhagens avlönande ur C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer).

Statsutskottets utlåtande nr 157.

11

2) Inrättande av laboratorbefattningar i matematik och i radioterapi
samt samtidigt härmed indragning av en biträdande lärarbefattning i förstnämnda
ämne.

3) Viss arvodesförbättring för biträdande lärare vid teologiska fakulteten.

4) Höjning av kursanslagen till teologiska fakulteten med 700 kronor,
juridiska fakulteten med 4 400 kronor och humanistiska sektionen med
3 600 kronor.

5) Uppräkning av vissa arvoden till biträdande lärare vid medicinska
fakulteten.

6) Anvisande av 21 100 kronor till avlöningar för dubblering av kurserna
i botanik och zoologi.

7) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i zoofysiologi.

8) Inrättande av en tjänst som laboratorieintendent i Ce 24 vid de kemiska
institutionerna.

9) Inrättande av en befattning som preparator (glasblåsare) i Ce 14 vid
kemiska institutionen och en tjänst som instrumentmakare i Ce 14 vid
astronomiska observatoriet.

10) Placering av två tamburvakter vid universitetsbiblioteket i Ce 5 och
en nattvakt i Ce 9.

11) Ordinariesättning av följande tjänster: preparator vid fysikaliskkemiska
institutionen, kansliskrivare vid kansliet och kassör vid drätselverket.

Till stöd för det i motionen 1:394 gjorda yrkandet har anförts bland annat
följande.

Åren 1950 och 1951 har det större akademiska konsistoriet i Uppsala
bland sina riksdagspetita upptagit framställning om beredandet av ett personligt,
icke tidsbegränsat forskarstipendium åt docenten vid universitetet
Carin Fahlin. Den senaste framställningen har understötts av universitetskanslern,
men förslag i ämnet har icke framlagts i propositionen 1952:137.

Docenten Fahlin är född 1900 och utnämndes till docent i romanska
språk 1937. Redan år 1943 förklarades hon professorskompetent av de utsedda
sakkunniga, av humanistiska sektionen och av större akademiska
konsistoriet. Den höga halten av hennes forskning har intygats i ett flertal
sakkunnigutlåtanden, bland annat av professorerna Paul Falk och Alf Lombard.
Professor Falk har intygat, att docenten Fahlins produktion är synnerligen
mångsidig; den rör sig på ett flertal språkområden, såsom det franska,
spanska, katalanska, portugisiska och italienska, och behandlar både
lingvistiska, filologiska och litteraturhistoriska problem. Vad som framför
allt varit föremål för docenten Fahlins vetenskapliga arbete har varit ett
mycket omfattande medeltidsverk av historiskt innehåll. Hon har visat upp
att det s. k. toursmanuskriptet av detta arbete är det äldsta på franska
skrivna och i Frankrike bevarade manuskript av större omfattning. För närvarande
är docenten Fahlin sysselsatt med en kritisk utgåva av manuskriptet.
Första delen av editionen har utkommit. Det är tydligt att detta arbete
är ett betydande svenskt bidrag till den synnerligen högtstående franska
filologien.

Docenten Fahlin, som för sin utkomst är beroende av förvärvsarbete, har
innehaft docentstipendium och sedermera från 1949 extra forskarstipen -

12

Statsutskottets utlåtande nr 157.

dium. Hennes forskarstipendium utgår emellertid den sista november 1952,
och därefter ter sig hennes ekonomiska framtid synnerligen oviss. Då hennes
docentstipendium utgick, sökte hon lektorat vid ett av statens läroverk,

men hon förklarades icke behörig »enär hon icke---styrkt sig vara fri

från sjukdom och lyte, som göra henne olämplig för lärarkallet». Hon lider
nämligen av en svårt invalidiserande sjukdom, kronisk ledgångsreumatism.
Det är verkligt imponerande att hon trots detta kunnat fullfölja en vetenskaplig
verksamhet, som givit henne en erkänd rangplats bland nu levande
romanister. Den andliga livaktighet, som hennes stora produktion utvisar,
verkar nästan som en protest mot den relativa orörlighet, till vilken sjukdomen
tvungit henne. En anställning som e. o. docent skulle icke blott möjliggöra
för henne att fortsätta sin vetenskapliga verksamhet, vartill — såsom
intygats av större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet —
hon är fullt i stånd, utan vore även en rättvis belöning för vad hon redan
åstadkommit.

Utskottet tillstyrker bifall till Ivungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang anfört. Utskottet har icke ansett sig böra biträda de i motionerna
I: 266 och II: 359 samt I: 418 och II: 569 framställda yrkandena.

Vad beträffar motionen I: 394 har utskottet funnit att starka skäl föreligga
för bifall till densamma. Docenten Carin Fahlin, som år 1943 förklarats
professorskompetent och vars vetenskapliga produktion och verksamhet
fått högt vitsord av bl. a. professorerna i romanska språk vid universiteten
i Uppsala och Lund, har såsom i motionen erinrats på grund av en
svårt invalidiserande sjukdom icke befunnits behörig att erhålla sökt lektorsbefattning.
Däremot har det visat sig att hon trots sin sjukdom kan
fullfölja sin vetenskapliga verksamhet och verka som akademisk lärare. Utskottet
har med hänsyn till i detta ärende föreliggande särskilda omständigheter
funnit sig böra tillstyrka att docenten Fahlin erhåller en personlig,
icke tidsbestämd befattning som extra ordinarie forskardocent. Utskottet
förutsätter, att undervisningsskyldigheten för docenten Fahlin kommer att
få en något större omfattning än vad regelmässigt skall ankomma på forskardocent.
Härigenom kan önskemålet om en förstärkning av ställningen
för ämnet romanska språk vid Uppsala universitet ernås. Detta synes utskottet
nämligen angeläget icke minst med hänsyn till att förutsättningar,
åtminstone för närvarande, synas saknas för ett fullföljande av principbeslutet
om inrättande vid nämnda universitet av en professur i franska språket
och litteraturen.

Vad utskottet sålunda förordat innebär, att de i avlöningsstaten för Uppsala
universitet ingående anslagsposterna till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal och till rörligt tillägg böra ökas med respektive i avrundade
tal 13 000 kronor och 4 000 kronor till respektive 2 088 000 kronor och
1 570 200 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas med (13 000 +
4 000 —) 17 000 kronor till (8 415 000 + 17 000 =) 8 432 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 157.

13

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 394 samt med avslag å motionerna
I: 418 och II: 569,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad utskottet anfört fastställa personalförteckning för Uppsala
universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 975 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 705 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis ...................... 122 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 088 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 570 200

Summa kronor 8 460 200
Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, deka natsmedel

samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal ... . 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder . . 8 950

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 3 250

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ............ 13 000 28 200

Nettoutgift kronor 8 432 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 8 432 000 kronor;

II. att motionerna I: 266 och II: 359 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

4:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
, Maj:ts förslag (punkt 4, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning med
296 500 kronor, hemställer utskottet,

14

Statsutskottets utlåtande nr 157.

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 609 000 kronor.

5:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5,
s. 35—45) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning
för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 990 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hjalmar Nilsson (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr
Jönsson i Lund (II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
laboratoriebiträdet Elsa Nyholm uppflyttas till praktisk assistent och placeras
i samma lönegrad som redan befintliga befattningshavare i denna
tjänsteställning vid ärftlighetsinstitutionen och vid geologisk-mineralogiska
institutionen vid Lunds universitet:

dels en inom första kammaren av herr Göransson m. jl. väckt motion
(I: 416), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att docenten i estetik
vid Lunds universitet Hans Valdemar Ruin tilldelas ett personligt forskarstipendium
samt att det anslag som beröres av beslutet uppräknas med erforderligt
belopp;

dels en inom andra kammaren av herrar Huss och Braconier väckt motion
(II: 567), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslag för personligt,
icke tidsbegränsat forskarstipendium för docenten Herbert Olsson
vid Lunds universitet anvisas fr. o. m. budgetåret 1952/53;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Huss och Braconier väckt
motion (II: 568), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget
till avlöningar vid Lunds universitet skall utökas med en post för avlönande
av en professor i biokemi.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 32, I: 416, II: 567 och II: 568.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i fråga om
personalförstärkningar m. m. innebär huvudsakligen följande.

1. Viss arvodesförbättring för biträdande lärare vid teologiska fakul- ,
teten.

Statsutskottets utlåtande nr 157.

15

2. Höjning av kursanslagen till teologiska fakulteten med 900 kronor,
juridiska fakulteten med 3 700 kronor och humanistiska sektionen med
3 600 kronor.

3. Uppräkning av vissa arvoden till biträdande lärare vid medicinska
fakulteten.

4. Viss förstärkning av anslagsmedlen till bibliotekarier vid seminariebiblioteken
samt arvode å 4 000 kronor till bibliotekarie vid botaniska institutionen.

5. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare en docentbefattning
samt vid zoofysiologiska avdelningen av en förste assistenttjänst.

6. Inrättande av en befattning som förste amanuens vid seminariet för
engelska språket och en befattning som andre amanuens vid seminariet för
litteraturhistoria.

7. Uppflyttning av en preparatorstjänst vid historiska museet till 14 lönegraden
och befattningens ordinariesättande.

8. Inrättande av en ny kanslibiträdesbefattning och tre nya kontorsbiträdestjänster
i befordringsgången.

9. Inrättande av följande nya tjänster: en institutionsvaktmästare (mekaniker)
i Ce 13 vid fysiologiska institutionen, ett laboratoriebiträde i Ce 11
vid röntgendiagnostiska laboratoriet samt en vaktmästare i Cg 9, gemensam
för de statistiska och klassiska institutionerna samt antikmuseet.

Till stöd för det i motionen 1:4.16 gjorda yrkandet har anförts bland
annat följande.

Hans Ruin, f. d. professor vid Åbo akademi, numera docent vid Lunds
universitet, är född i Helsingfors den 18 juni 1891. Han var tjänsteman
vid Helsingfors universitetsbibliotek 1912—1930. 1921 disputerade han
för doktorsgraden på avhandlingen »Erlebnis und Wissen. Kritischer Gang
durch die englische Psychologie». Han blev 1927 docent i psykologi vid
Helsingfors universitet, 1936 docent i litteratur- och konstpsykologi och
1945 professor i filosofi vid Åbo akademi. På egen ansökan erhöll han avsked
från professuren 1946. Han var nordisk docentstipendiat vid Stockholms
högskola läsåret 1944—45, vid Lunds universitet läsåren 1945—47
och blev docent i estetik vid Lunds universitet 1947.

Hans Ruin är en av Nordens främsta forskare och författare på det
estetiska området, efter Yrjö Hirns nyligen timade död får man kanske
säga den främste.

Han har en ovanlig förmåga att, både skriftligen och muntligen, i allmänfattlig
form framställa sina studie- och forskningsresultat. Detta är av
stor betydelse även i hans akademiska undervisning. Vid universitet i
Lund, där hans ämne, estetiken och konstpsykologicn, icke i övrigt är representerat,
hör han som lärare och föreläsare till de mest uppskattade
och mest hörda.

Sedan universitetet av statsmakterna begärt upprättande av en personlig
lärostol åt honom, tog den sedan 1945 sittande universitetsberedningen
upp saken och föreslog i sitt slutbetänkande våren 1951 att en personlig
professur i estetik för Hans Ruin omedelbart skulle inrättas vid Lunds
universitet. »Härför talar särskilt», heter det i betänkandet, »det förhållandet,
att det visat sig att docenten Ruins framstående lärarpersonlighet
i hög grad stimulerat intresset för estetiska studier vid Lunds universitet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Det måste betraktas som ett svenskt kulturintresse, att docenten Ruin
närmare knytes till ett svenskt universitet.»

I anslutning härtill vädjade i maj år 1951 430 studenter i Lund till
ecklesiastikministern att ta under övervägande de möjligheter som kunde
finnas att genom en professur knyta Hans Ruin fastare till universitetet.
Det framhölls i skrivelsen »att en dylik åtgärd skulle vara av allra största
betydelse för hela det sydsvenska kulturlivet». I denna vädjan instämde
en rad företrädare för sydsvenska bildningsintressen.

I propositionen nr 137 har frågan om personlig professur åt Ruin icke
upptagits till behandling. I propositionen omförmäles däremot, att universitetskanslern
framställt förslag om personligt forskarstipendium åt
Ruin. Någon positiv åtgärd från departementschefens sida har denna framställning
icke föranlett.

Enligt vår mening tala synnerligen starka skäl för att Ruin genom en
personlig professur blir fast knuten till universitetet. Härigenom skulle
humanistisk vetenskap i vårt land erhålla en företrädare för forskningsområden
och synpunkter, som hittills varit försummade eller otillräckligt
beaktade. Med hänsyn till det läge vari frågan om en personlig professur
befinner sig, anse vi oss emellertid böra för dagen stanna vid det av
universitetskanslern framförda förslaget om personligt forskarstipendium
åt Ruin.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag.

Vidkommande motionerna I: 32 och II: 33 har utskottet icke funnit sig
berett att tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet. Utskottet
har icke heller ansett sig böra ansluta sig till det förslag, som framlagts i
motionen II: 568.

I motionen II: 567 har yrkats att en personlig, icke tidsbegränsad befattning
som forskardocent skulle inrättas för docenten Herbert Olsson. Ehuru
vissa skäl onekligen tala för vidtagande av en dylik åtgärd har utskottet
likväl icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionen.

Vad beträffar motionen 1:416 angående inrättande av en personlig,
icke tidsbestämd tjänst som forskardocent för docenten Hans Ruin har
utskottet vid sin prövning av denna fråga funnit att övertygande skäl
tala för ett tillmötesgående av motionärernas ifrågavarande förslag. Utskottet
tillstyrker alltså att Ruin erhåller en befattning av angivet slag,
varvid dock enligt utskottets mening bör iakttagas, att så länge Ruin innehar
befattningen en av humanistiska sektionens i Lund docentbefattningar,
avseende sektionens gemensamma grupp, skall hållas vakant. Härigenom
blir någon ökad medelsanvisning för bestridande av de med inrättande av
berörda befattning förenade kostnaderna icke erforderlig. Utskottet förutsätter,
att Ruin kommer att erhålla en större undervisningsskyldighet än
vad regelmässigt skall ankomma på forskardocent.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 157.

17

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1:416 ävensom med avslag å motionerna
I: 32 och II: 33; II: 567 samt II: 568,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad utskottet anfört fastställa personalförteckning för
Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 2 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 955 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis ...................... 70 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 903 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 419 500

Summa kronor 7 993 000

Särskilda uppbördsmedel:
Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster
................................ 3 000

Nettoutgift kronor 7 990 000

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 990 000 kronor.

6:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 6, s. 45 och 46), vilket innebär en anslagshöjning
med 245 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 330 500 kronor.

7:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 46—57), vilket bland annat
innebär inrättande av en personlig professur i fysikalisk cellforskning för
docenten A. V. Engström, ombildning av kamrerartjänsten i Ca 27 till en
befattning som intendent i Ca 29 samt anvisande av ett särskilt arvode

2 — Dihamj till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 157.

18 Statsutskottets utlåtande nr 157.

åt professorn H. Bergstrand för uppehållande av rektoratet, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med
vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 215 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 675 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 880 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 640 500

Summa kronor 3 410 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 3 500

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden . . . . 10 000

Summa kronor 13 500

Nettoutgift kronor 3 397 000;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 3 397 000 kronor.

8:o) Bidrag till Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 8,
s. 58—81) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven huvudstat för Stockholms högskola att tillämpas under budgetåret
1952/53, dels ock till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 936 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Englund m. fl. (I: 417) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Stockholm m. fl. (II: 570) i vilka hemställts dels att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om uppgörande, på grundval av
universitetsberedningens och övriga föreliggande utredningar, av en lång -

Statsutskottets utlåtande nr 157.

19

siktig plan för upprustningen av Stockholms högskola i enlighet med vad
i motionen anförts, dels ock att riksdagen måtte vid godkännande av huvudstaten
för Stockholms högskola för budgetåret 1952/53 besluta sådana ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag som föranledas av i motionen framförda yrkanden,
nämligen

a) att från och med detta budgetår inrättas en ny professur i psykologi
eller i pedagogik, en ny professur i sociologi samt en ny professur i geografi,
särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, i enlighet med universitetskanslerns
tillstyrkan,

b) att i anslaget till materiel m. m. måtte inrymmas 25 000 kronor till
utgivande av en högskolans årsskrift, varför anslaget i dess helhet bör uppföras
med ett från 490 000 till 515 000 kronor höjt belopp,

c) att anslaget till engångskostnader för materielanskaffning måtte uppföras
med ett från 125 000 till 200 000 kronor höjt belopp, i enlighet med
universitetskanslerns förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mogård m. fl. (I: 419) och den andra inom andra kammaren av
herr Hastad m. fl. (II: 571) i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av propositionen om universiteten och den medicinska undervisningen
måtte i avsende på Stockholms högskola besluta att öka antalet docentbefattningar
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit med 6, fördelade med 2
på den matematisk-naturvetenskapliga, 1 på den stats- och rättsvetenskapliga
och 3 på den humanistiska fakulteten samt att ett särskilt anslag om
25 000 kronor beviljas avseende extra medverkan från icke stipendierade
docenters sida genom kurser eller liknande i högskolans undervisning;

dels en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm väckt motion
(II: 566), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en professur
i sociologi inrättas vid Stockholms högskola från och med höstterminen
1952;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm väckt
motion (II: 572) vari hemställts, att riksdagen ville bevilja 9 850 kronor till
bestridande av driftkostnaderna för kriminologiska institutet vid Stockholms
högskola i enlighet med därom av högskolans styrelse gjord framställning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 417, I: 419, II: 566 och II: 572.

Departementschefen har beträffande utgiftsposten Avlöningar inledningsvis
anfört följande.

Jag vill till en början erinra om att i propositionen 1952: 12 angående
löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska
lärare in. fl. förordats, att professurer och befattningar i laboratorsgraden
vid bland annat Stockholms och Göteborgs högskolor skola inord -

20

Statsutskottets utlåtande nr 157.

nas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet
samt att för docentstipendiater och forskarstipendiater skola inrättas
tidsbegränsade pensionsberättigande tjänster. Lönegradsplaceringen har föreslagits
bli för professorer Co 14, för befattningshavare inom laboratorsgruppen
Ca 33, samt för docent och forskardocent Ce 30. Det till innehavaren
av professuren i internationell rätt nu utgående personliga lönetilllägget
å 2 000 kronor har förutsatts skola upphöra att utgå i samband med
löneregleringen. Vidare har i propositionen förordats, att de sex professorer
inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, som nu ej äga uppbära
provisoriskt lönetillägg men äro berättigade till ersättning för indragna
terminsavgifter, skola vid övergång till det reglerade lönesystemet erhålla
personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan deras lön före löneregleringens
genomförande och lönen i Co 14 närmast därefter. Slutligen må
erinras, att i propositionen föreslagits, att de arvoden, vart och ett å 4 000
kronor, som nu utgå till professorn och föreståndaren för statens etnografiska
museum samt föreståndaren för ostasiatiska arkeologiska samlingarna
i deras egenskap av lärare vid Stockholms högskola i allmän och jämförande
etnografi, respektive sinologi övergångsvis skola utgå med 2 400 kronor
för år för att upphöra att utgå vid nuvarande befattningshavares
avgång.

Vid anslagsavvägningen i det följande utgår jag från att högskolans av
löneregleringen berörda professorer och laboratorer komma att övergå till
det reglerade lönesystemet.

I högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår har starkt framhållits
behovet av en betydande upprustning av högskolans såväl personella som
materiella utrustning, och från högskolans sida ha förslag framlagts om
inrättande av ett stort antal nya befattningar, varjämte betydligt ökade
medel äskats jämväl för andra ändamål. Universitetskanslern understryker
kraftigt nämnda behov och föreslår en betydande upprustning av högskolan.
Jag är väl medveten om de stora och allvarliga brister, som föreligga
i högskolans utrustning. Jag måste likväl konstatera, att förutsättningar
under rådande förhållanden icke föreligga för att nu avhjälpa bristerna i
den utsträckning, som högskolans myndigheter och kanslern tänkt sig. Jag
vill emellertid härvid samtidigt framhålla nödvändigheten av en fortgående
upprustning av högskolan i den takt, som förhållandena möjliggöra.

I fråga om framställning rörande nya professurer vid högskolan har departementschefen
yttrat följande.

Från högskolans sida ha begärts ej mindre än fyra nya professurer från
och med nästa budgetår. Av dessa har kanslern tillstyrkt tre, nämligen en
i psykologi, en i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi,
och en i sociologi. Med anledning av förslaget om en professur i psykologi,
som jag anser starkt motiverat, vill jag emellertid här erinra om att vid
högskolan nu finnes Olof Eneroths professur (psykologi och pedagogik).
Sedan innehavaren av denna professur avgått med pension, ha åtgärder
vidtagits för professurens återbesättande, och dessa åtgärder ha fortskridit
så långt, att sakkunnigutlåtanden föreligga i ärendet. Då förslaget om inrättande
av en professur i psykologi i realiteten innebär en klyvning av den
befintliga professuren i två, nämligen en i psykologi och en i pedagogik,
anser jag det mindre lämpligt att, innan tillsättningsförfarandet avslutats,
taga ställning till detta förslag. Jag är icke beredd att nu förorda, att någon

Statsutskottets utlåtande nr 157.

21

av de föreslagna nya professurerna inrättas vid högskolan redan från och
med nästa budgetår. Frågan om inrättande av en professur i sociologi vid
högskolan bör emellertid inom en snar framtid upptagas till förnyad prövning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär huvudsakligen följande:

I. Beträffande huvudstatens utgiftssida.

A. Utgiftsposten till avlöningar:

1) Högskolan utrustas med en befattning som forskardocent.

2) Personliga laboratorsbefattningar inrättas för docenten G. Ehrensvärd
i cellforskning och för docenten O. Lindberg i experimentell zoologi
(i samband härmed bortfaller det till Wenner-Grens institut nu utgående
bidraget å 55 400 kronor, medan under högskolans utgiftspost till Materiel
beräknas medel till materiel m. m. vid institutet).

3) Två nya docentbefattningar inrättas, varav en hänföres till matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen och en till den humanistiska avdelningen.

4) Två nya biträdande lärarbefattningar inrättas, en i morfologisk botanik
och en i litteraturhistoria med poetik.

5) Vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen inrättas följande nya
befattningar: en förste assistent i matematik, en förste assistent i mekanik,
en förste amanuens i mineralogi, petrologi och allmän geologi, en andre
amanuens i oorganisk och fysikalisk kemi samt en tredje amanuens i geografi.

6) Vid humanistiska avdelningen inrättas en befattning som förste amanuens
i statistik.

7) Högskolans olika kursanslag förstärkas med sammanlagt 17 925 kronor.

8) Vid högskolans vetenskapliga avdelningar inrättas två nya befattningar
som laboratoriebiträde, en ny befattning som kartbiträde, tre nya
befattningar som kanslibiträde samt en extra vaktmästartjänst, varvid ett
nu utgående arvode å 3 600 kronor indrages.

9) Vid kansliet och kassaförvaltningen inrättas en tjänst som biträdande
kamrerare i Ce 25 och en kontorsbiträdestjänst i befordringsgången, varjämte
till extra personal anvisas ytterligare 5 000 kronor och till avlönande
av extra portvaktspersonal 1 200 kronor.

B. Utgiftsposten till bidrag till vissa institutioner.

1) Bidraget till nordiska museet höjes från 32 344 kronor till 33 800 kronor.

2) Bidraget till Wenner-Grens institut å 55 400 kronor bortfaller.

3) Bidraget till psykotekniska institutet uppföres med oförändrat belopp,
58 100 kronor.

4) Bidraget till ryska institutet höjes från 28 300 kronor till 31 000 kronor.

C. Utgiftsposten till omkostnader.

Posten höjes med 151 300 kronor.

1). Utgiftsposten till materiel.

1) För Wenner-Grens institut uppföres en ny delpost å 24 000 kronor.

2) Posten höjes i övrigt med 97 000 kronor.

22

Statsutskottets utlåtande nr 157.

E. Utgiftsposten till engångskostnader för materielanskaffning.

Posten höjes med 75 000 kronor.

F. Utgiftsposten till engångskostnader för byggnadsarbeten.

1) För humanistiska bibliotekets nybyggnad anvisas ytterligare 590 000
kronor.

2) För inredning och utrustning av humanistiska bibliotekets nybyggnad
samt för flyttning av dess samlingar anvisas ytterligare 50 000 kronor.

3) För nybyggnad för zootomiska institutet anvisas 400 000 kronor.

G. Utgiftsposten till pensioner och livräntor.

Posten minskas från nu 190 000 kronor till 100 000 kronor i samband
med en reformering av pensionsförhållandena vid högskolan genom anslutning
av befattningshavarna vid högskolan till reglementet för statens pensionsanstalt.

II. Bet r äf f ande hwvudstatens inkomstsida.

1) Avkastningen av högskolans fonder minskas från beräknade 590 000
kronor med 130 000 kronor till 460 000 kronor (sammanhänger med anslutning
av högskolans befattningshavare till statens pensionsanstalt i samband
varmed högskolan har att överlämna värden, motsvarande det belopp, vartill
högskolans pensionsfond uppgår den 1 juli 1952).

2) Inkomstposterna Avgifter från de studerande och Bidrag från enskilt
håll uppräknas med 15 000 kronor respektive 14 500 kronor.

III. Bet räffande anslagssumman.

Anslagssumman beräknas till 5 136 000 kronor, varav Stockholms stads
bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden
eller 3 936 000 kronor, innebärande en höjning av statsbidraget med
1 328 700 kronor.

Utskottet är liksom departementschefen medvetet om de stora och allvarliga
brister, som föreligga beträffande utrustningen av Stockholms högskola.
Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning, att förutsättningar
under rådande förhållanden icke föreligga för att nu avhjälpa
bristerna i den utsträckning, som högskolans myndigheter och universitetskanslern
tänkt sig. Utskottet vill dock samtidigt understryka departementschefens
uttalande om nödvändigheten av en fortgående upprustning
av högskolan i den takt, som förhållandena möjliggöra. I anslutning härtill
och till vad i motionerna I: 417 och II: 570 därom hemställts finner
utskottet önskvärt, att en långsiktig plan uppgöres för högskolans upprustning.
Härvid bör behovens angelägenhetsgrad klarläggas såväl i vad
avser lärarkrafter som lokaler och materiel samt den ordningsföljd angivas
i vilken utbyggnaden lämpligen bör bedrivas under hänsynstagande till
att åtgärderna få den fördelning på olika budgetår att de ekonomiska
förutsättningarna för deras genomförande te sig möjliga. Utskottet vill för
sin del förorda att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att
en dylik utbyggnadsplan uppgöres, som sedan kan läggas som grund för
Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden.

Statsutskottets utlåtande nr 157.

23

Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framställda förslag, vilket innebär en icke oväsentlig förbättring
av högskolans resurser, än att benämningen av de föreslagna personliga
laboratorstjänsterna för docenterna G. Ehrensvärd och O. Lindberg
lämpligen böra ändras för Ehrensvärd till laboratur i experimentell
zoologi och cellforskning, särskilt fysiologisk kemi och för Lindberg till
laboratur i experimentell zoologi och cellforskning, särskilt ämnesomsättningsforskning.

I motionerna I: 417 och II: 570 samt II: 566 har yrkats, att en professur
nu måtte inrättas i sociologi. Utskottet får hänvisa till att departementschefen
framhållit att detta spörsmål inom en snar framtid bör upptagas
till förnyad prövning. Med hänsyn härtill är utskottet, som inser betydelsen
av att denna fråga utan lång tidsutdräkt bringas till en lösning, likväl
icke berett att tillstyrka bifall till ifrågavarande motionsvis framställda
förslag.

Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört beträffande uppgörandet
av en ändamålsenlig plan för högskolans upprustning anser utskottet
sig icke böra biträda vad i motionerna I: 417 och II: 570 i övrigt påyrkats,
ej heller vad i motionerna I: 419 och II: 571 samt II: 572 hemställts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 417 och II: 570, såvitt
de avse medelsanvisningen, I: 419 och II: 571, II: 566 samt
II: 572,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ................... 3 340 000

2. Omkostnader, förslagsvis ................. 632 600

3. Materiel m. m........................... 490 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 125 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 1 040 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 122 900

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 100 000

Summa kronor 5 850 500

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder........ 460 000

2. Avgifter från de studerande .............. 165 000

3. Ilyror och arrenden ..................... 31 900

4. Bidrag från enskilt håll .................. 54 700

24

Statsutskottets utlåtande nr 157.

5. Diverse inkomster ...................... 2 900

6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000

7. Bidrag från staten ...................... 3 936 000

Summa kronor 5 850 500

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 936 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 417
och II: 570, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla att en plan för upprustning av Stockholms
högskola måtte uppgöras i enlighet med vad utskottet
ovan angivit.

9:o) Bidrag till Göteborgs högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 9,
s. 81—92) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven huvudstat för Göteborgs högskola att tillämpas under budgetåret
1952/53, dels ock till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Sjödahl m. fl. väckt motion (I: 393), i vilken hemställts,
att riksdagen måtte besluta inrättande av en befattning som laborator
i matematik vid Göteborgs högskola från och med den 1 juli 1952, samt
att utskottet måtte vidtaga de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till huvudstat
för högskolan och bidrag till densamma för budgetåret 1952/53, som
därav föranledes.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande.

1. Inrättande av en biträdande lärarbefattning i psykologi och pedagogik.

2. Ett belopp av 13 000 kronor anvisas under kursanslaget för upprätthållande
av erforderlig undervisning i matematik.

3. Kursanslaget uppräknas härutöver med 7 500 kronor.

4. Inrättande av en ny docentbefattning.

5. Inrättande av fyra nya andre amanuensbefattningar.

6. Inrättande av två nya kontorsbiträdesbefattningar i befordringsgången.

7. Utgiftsposten till omkostnader höjes med 35 000 kronor.

8. Utgiftsposten till materiel höjes med 4 500 kronor.

9. Utgiftsposten till engångskostnader för materielanskaffning sänkes
med 4 000 kronor.

10. Utgiftsposten för pensioner och livräntor sänkes från 99 300 kronor
till 30 000 kronor (sammanhänger med pensionsreglering för högskolans
befattningshavare och deras anslutning till statens pensionsanstalt).

11. Avkastningen av högskolans fonder sänkes från 266 600 kronor till
204 800 kronor (sammanhänger med nyssnämnda pensionsreglering).

Statsutskottets utlåtande nr 157. 25

12. Inkomstposten Avgifter från de studerande ökas med 3 000 kronor
till 30 000 kronor.

13. Anslagssumman för budgetåret 1952/53 beräknas till 1 013 000 kronor,
varav Göteborgs stads bidrag utgör 322 000 kronor och statens bidrag
återstoden eller 691 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 1:393 framställda yrkandet har anförts bland
annat följande.

I propositionen nr 137 redovisas en framställning från styrelsen för Göteborgs
högskola om inrättandet av en befattning som laborator i matematik
vid högskolan. Detta har av styrelsen givetvis motiverats såsom ett permanent
behov för högskolan, beroende på att undervisning i ämnet länge bedrivits,
att ett stigande antal elever, av vilka flertalet syftar till läraryrket,
önskar undervisning däri och att högskolans undervisning i nationalekonomi
och statistik in. fl. ämnen skulle på ett värdefullt sätt kunna stödjas.

Någon tid innan styrelsen för högskolan ingav sin framställning om en
laboratorsbefattning hade styrelsen den 17 maj 1951 hos kanslern hemställt
om rätt att tills vidare från och med läsåret 1951/52, så länge för ändamålet
kompetent lärare stod till förfogande, anställa examination för filosofie
kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen i ämnet matematik. För
nämnda år skulle denna examination uppdragas åt professorn i tillämpad
matematik vid Chalmers tekniska högskola. Denna framställning avstyrktes
av de större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund under åberopande
av vad de filosofiska fakulteternas matematisk-naturvetenskapliga
sektioner hade anfört. Båda sektionerna underströk det stora värdet och
önskvärdheten av att ämnet matematik införlivades med Göteborgs högskolas
undervisningsprogram, men ansåg att detta på ett för utbildningen
betryggande sätt endast kunde ske genom inrättandet av en fast befattning.
Detta synes vara förutsättningen för att styrelsens framställning om
examensrätt skall kunna av konsistorierna tillstyrkas. Framställningen föranledde
inte heller någon åtgärd från kanslerns sida.

Det är allmänt bekant, att rekryteringsbehovet av lärare är stort och det
särskilt, när det gäller lärare med matematisk studieinriktning. Men det är
mindre lockande att studera ett ämne för lärare, som sedermera inte har rätt
att verkställa examinationen. Skall därför undervisningen i matematik
kunna bli av verklig betydelse för lärarutbildningen bör den ordnas på
sådant sätt, att den kan förenas med examinationsrätt för högskolan, och
därför kräves en fast lärarbefattning, d. v. s. i detta fall en laborator i
matematik.

I detta sammanhang bör erinras om den planerade vidareutbildningen av
folkskollärare och personer med vanlig eller teknisk studentexamen. Krisutredningen
har påpekat det bredare rekryteringsunderlag än på andra håll,
som förefinnes bland annat i Göteborg med omnejd. Man har förutsatt att.
denna vidareutbildning i viss utsträckning skall kunna ske parallellt med
uppehållande av tjänst. Även ur dessa synpunkter vore det lyckligt, om den
utsträckta undervisningen i matematik vid högskolan kunde förenas med
examinationsrätt, då ett eller flera betyg i ämnet erfordras för den fulla
kompetensen som matematiklärare vid läroverken. Departementschefen har
understrukit, att en ökad examination av normalt utbildade lärare liksom

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1953. tl samt Nr 157.

26

Statsutskottets utlåtande nr 157.

av folkskollärare och andra med mera begränsad akademisk utbildning bör
på allt sätt eftersträvas. Genom en laborator i matematik med examinationsrätt
vid Göteborgs högskola främjas detta syfte.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under denna punkt
föreslagit.

Utskottet har icke ansett sig böra biträda det i motionen I: 393 framställda
yrkandet. Med hänsyn till den i motionen redovisade betydelsen ur
olika synpunkter av att en fast lärarbefattning i matematik inrättas vid
Göteborgs högskola förutsätter utskottet emellertid att Kungl. Maj:t har
sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 393,

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis............ kronor 1 065 000

2. Omkostnader, förslagsvis.......... » 100 500

3. Materiel m. m................... » 46 200

4. Engångskostnader för materielanskaff ning

......................... » 9 000

5. Pensioner och livräntor, förslagsvis. . »_30 000

Summa kronor 1 250 700

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder . kronor 204 800

2. Avgifter från de studerande....... » 30 000

3. Diverse inkomster................ » 2 900

4. Bidrag från Göteborgs stad....... » 322 000

5. Bidrag från staten............... »_691 000

Summa kronor 1 250 700;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 691 000 kronor.

10:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 93), vilket innebär en ökad medelsanvisning av 1 400 kronor,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 157.

27

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 14 000 kronor.

ll:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 93) och
under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1952/53
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

12:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, s. 93 och 94), vilket innebär en uppräkning av ifrågavarande
anslag med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 300 000 kronor.

13:o) Matematikmaskinnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 94—96), vilket innebär en med 217 000 kronor minskad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

28

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,
Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson,
Pålssön, Näsström, Sundelin, Birger Andersson, Ragnar Persson, Lundgren
och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd,
Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Staxäng, Åkerström,
Johansson i Mysinge, Widén, Gustafsson i Skellefteå och fröken Nygren.

Reservationer.

1) vid punkten 5:o) (Lunds universitet: Avlöningar) av herr Staxäng;

2) vid punkten 7:o) (Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar)
av herr Lundgren;

3) vid punkten 8:o) (Bidrag till Stockholms högskola) av herr Ohlon.

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

681301