Statsutskottets utlåtande nr 143.

1

Nr 143.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
till skydd mot biologisk krigföring.

(3:e avd.)

I propositionen nr 130 har Kungl. Maj: t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 14 mars 1952, föreslagit riksdagen
att dels besluta, att åtgärder till skydd mot biologisk krigföring skola vidtagas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat,
dels ock för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln såsom reservationsanslag
anvisa till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. 340 000 kronor
samt till Beredning och lagerhållning av bakteriologiska preparat 77 000 kronor.

Genom beslut den 18 juni 1949 bemyndigade Kungl. Maj: t chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga för att utreda frågan om
skyddsåtgärder vid en bakteriologisk krigföring. De sakkunniga hade den 26
april 1951 avgivit ett preliminärt betänkande rörande skyddet av människor
och djur mot biologisk krigföring. Betänkandet är hemligstämplat.

Med biologisk krigföring avses, enligt de sakkunniga, användning av stridsmedel,
som utgöras av eller härröra från levande organismer, i avsikt att döda
eller skada människor, djur eller växter. Dessa stridsmedel äro företrädesvis
bakteriologiska, dvs. utgöras av bakterier, virus, svampar, protozooer eller andra
sjukdomsalstrande mikroorganismer, vanligen sammanfattade under beteckningen
smittämnen, samt deras gifter (toxiner). Till biologiska stridsmedel räknas
vidare, förutom hormoner, även kemiska preparat avsedda att skada växter.
Uttrycket bakteriologisk krigföring användes ofta i samma betydelse som uttrycket
biologisk krigföring. Sistnämnda uttryck bör dock såsom varande mera adekvat
komma till användning, enär detta uttryck bättre anger stridsmedlens
biologiska ursprung och tillika ger en god avgränsning gentemot andra former
av krigföring. Såvitt nu kan bedömas, anses emellertid de bakteriologiska stridsmedlen
komma att dominera den biologiska krigföringen.

I statsrådsprotokollet behandlas å s. 4—13 de sakkunnigas förslag under följande
rubriker, nämligen risken för biologisk krigföring, de biologiska stridsmedlens
effekt, olika stridsmedels användbarhet, olika spridningssätt, försvarsåtgärder
samt arbetsuppgifternas fördelning på olika myndigheter. Till denna
framställning får utskottet hänvisa.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 23 februari 1951 givna bemyndigande uppdrog
chefen för inrikesdepartementet samma dag åt utredningsmannen för
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 143.

2

Statsutskottets utlåtande nr 143.

översyn av gällande bestämmelser om hälso- och sjukvård vid krig eller krigsfara
in. m. expeditionschefen E. Montell att utreda vissa frågor om laboratorieverksamheten
under krig. Utredningsmannen har den 4 december 1951 överlämnat
ett betänkande angående planläggningen av viss laboratorieverksamhet
under krig. Betänkandet är hemligstämplat.

Utredningsmannen Montells uppgift har varit begränsad till att uppdraga
riktlinjerna för hur befintliga fredsmässiga laboratorieresurser på det humanmedicinska
området skola disponeras och eventuellt utbyggas i ett krigsfall för
att då uppkommande behov skola kunna bäst tillgodoses. Utredningsmannen har
undersökt möjligheterna av en utökning av de humanbakteriologiska laboratoriernas
kapacitet och anser att denna i första hand bör åstadkommas genom vissa
organisatoriska åtgärder, vilka skola vidtagas vid krig eller krigsfara. I samband
härmed föreslås varje laboratorium skola tilldelas en region, som i första hand skall
utgöra dess verksamhetsområde. De i krig ökade arbetsuppgifterna anses emellertid
icke endast böra mötas med en dylik utökning iitan även med en koncentrering
av undersökningarna till prov av epidemiologisk betydelse samt förenkling
av arbetsmetoderna. Utredningsmannen föreslår vidare, att laboratorierna för
att kunna utföra epidemiologiska fältundersökningar förstärkas med härför erforderlig
personal samt att förberedelser vidtagas för en utökning av tillverkningen
av ympämnen och sera. Därjämte anses möjlighet böra föreligga att vid
behov upprätta ett antal rörliga laboratorier. En utökning av laboratorieorganisationen
föreslås ske så långt tillgången på yrkeskunnig personal medgiver.

Den av ett biologiskt angrepp föranledda kraftiga ökningen av laboratoriernas
arbetsbörda och den med hänsyn härtill föreslagna förstärkningen av laboratoriernas
personal medför enligt utredningsmannen starkt stegrade krav på materielutrustningen
vid de olika laboratorierna. Därjämte kräves viss utrustning
för att möjliggöra upprättandet av provisoriska rörliga laboratorier, erforderlig
provtagning samt ökad tillverkning av ympämnen och sera. De sammanlagda kostnaderna
härför ha av utredningsmannen beräknats till 220 000 kronor. Utredningsmannen
anser föreslagen materielanskaffning omedelbart böra komma till
stånd.

Departementschefen anför inledningsvis följande allmänna synpunkter på
den biologiska krigföringen.

Av de sakkunnigas förslag framgår, att dessa ansett så allvarliga risker föreligga
för användande av biologiska stridsmedel, att vårt lands beredskap bör omfatta
även åtgärder för att hindra eller begränsa verkningarna av en dylik krigföring.
De sakkunnigas enhälliga uppfattning liksom remissbehandlingen bekräftar
enligt min mening de farhågor, som man på grundval av de första uppgifterna
om biologiska stridsmedel haft anledning hysa om en ny och för vårt totala
försvar allvarlig utveckling av krigföringen. Genom de sakkunnigas utredning
får man även en uppfattning om beskaffenheten av dessa stridsmedel samt vetskap
om möjligheterna att genom olika åtgärder reducera deras verkningar. Vad

Statsutskottets utlåtande nr 143. 3

som kunnat inhämtas från andra länder giver vid handen, att man också där
räknar med risken av en biologisk krigföring i ett framtida krig och vidtager
åtgärder för att begränsa och avhjälpa de skador, som en dylik krigföring kan
åstadkomma. Jag finner det för min del angeläget, att en beredskap till skydd
mot biologisk krigföring organiseras även i vårt land såsom ett led i våra samlade
försvarsanstalter.

Någon tvekan kan ej råda om, att en biologisk krigföring kan vålla omfattande
skador. Lika ovedersägligt är dock, att möjligheterna att förebygga och avhjälpa
skadorna äro betydande. Huruvida tyngdpunkten i försvarsåtgärderna bör läggas
vid den förebyggande eller avhjälpande verksamheten är ett spörsmål, som
nu är svårt att överblicka. Ett bestämt ståndpunktstagande till denna fråga
anser jag på detta stadium ej heller vara erforderligt. Uppenbarligen krävs
emellertid på båda dessa områden en utbyggnad av de resurser, som nu stå oss
till buds. Omfattningen av försvarsåtgärderna beror självfallet av samma ekonomiska
och andra faktorer, vilka bestämma försvarsberedskapens utformning
inom övriga grenar av det totala försvaret. Den vetenskapliga utvecklingen
måste vidare förutsättas ge fortlöpande resultat av betydelse för den framtida
gestaltningen av försvaret mot biologisk krigföring. En följesam anpassning av
försvarsåtgärderna med ledning av nya erfarenheter måste därför eftersträvas.

De sakkunniga ha i sitt betänkande framlagt förslag till en mångfald skyddsåtgärder.
De totala kostnaderna för de föreslagna åtgärderna låta sig icke nu
bedömas, enär de sakkunniga med vissa undantag icke framlagt några kostnadsberäkningar.
Departementschefen anser för egen del, att f. n. endast vissa förberedande
åtgärder böra genomföras. I övrigt anses förslagen böra underkastas
ytterligare överväganden och utredningar. Överarbetningen av utredningsmaterialet
anses lämpligen böra anförtros de myndigheter, vilka enligt de sakkunniga
i första hand skola ansvara för skyddet mot biologisk krigföring. Det
anses därvid vara av största vikt, att en avvägning göres mellan vad som med
hänsyn till beredskapsläget framstår såsom särskilt angeläget och vad som ur
ekonomisk synpunkt ter sig möjligt att genomföra. I övrigt föreslås vid överarbetningen
skola uppmärksammas de förslag och erinringar, som framkommit vid
remissbehandlingen av sakkunnigförslaget. I detta sammanhang framhålles, att
det anses kunna ifrågasättas, huruvida på ett stadium, då så förhållandevis litet
är känt om den biologiska krigföringens sannolika roll i ett framtida krig, beredskapsorganisationen
bör ha den omfattning, som de sakkunniga räknat med.

Även om det sålunda anses böra anstå med ett definitivt ståndpunktstagande
till flertalet av de nu framlagda förslagen, bör man enligt departementschefen
icke dröja med att vidtaga sådana åtgärder, som kunna medföra en omedelbar
förstärkning av beredskapen på detta område, därest detta kan ske utan att man
föregriper ett framtida ställningstagande till utformningen av denna försvarsberedskap
i stort.

De sakkunniga ha i sitt betänkande framhållit, att ett biologiskt angrepp kan
medföra behov av bakteriologiska undersökningar i en omfattning, som många
gånger överstiger det normala fredsbehovet. Vid biologiska anfall med stor räckvidd
skulle sålunda påfrestningen på befintliga laboratorier bli ytterst kännbar.

4

Statsutskottets utlåtande nr 143.

Men även för den händelse vårt land blir indraget i krig utan att ett biologiskt
anfall riktas mot landet, kan behovet av ökade laboratorieresurser bli mycket
stort. En flyktingström, omflyttning i betydande utsträckning av civilbefolkningen,
bombskador på vatten- och avloppsledningar samt den ytterst av krigsförhållandena
föranledda sänkningen av den hygieniska standarden och näringstillståndet
bland befolkningen torde nämligen i och för sig vara tillräckligt för
att väsentligt öka riskerna för utbrott och vidarespridning av epidemier. Med
hänsyn härtill ha de sakkunniga funnit det mycket angeläget, att de humanbakteriologiska
laboratoriernas kapacitet främst i fråga om diagnostik kraftigt
ökas såväl genom utbyggnad av befintliga laboratorier som genom inrättande av
nya laboratorier i huvudsaklig överensstämmelse med ett av medicinalstyrelsen
år 1946 framlagt förslag.

Departementschefen förordar, att en förstärkning av befintliga laboratorieresurser
i första hand åstadkommes genom anskaffning och lagerhållning redan i
fred av viss laboratorieutrustning m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med
vad utredningsmannen föreslagit. Kostnaderna för erforderlig materielanskaffning
beräknas uppgå till sammanlagt 340 000 kronor. Härav belöpa 80 000
kronor på anskaffning av sådan utrustning, som anses erforderlig för att i krig
säkerställa tillverkningen av bakteriologiska preparat. Denna materielanskaffning
anses böra komma till stånd snarast möjligt. Det föreslås därför, att för nästa
budgetår härför anvisas ett belopp av 340 000 kronor. Anskaffningen och lagerhållningen
av materielen anses lämpligen böra ankomma på sjukvårdsberedskapsnämnden.

Krigshistorien lämnar många bevis för att smittsamma sjukdomar, som under
fredstid förlöpa relativt lindrigt, under krig kunna få en utbredning, som verkar
förlamande icke enbart på krigsmaktens slagkraft utan även på livskraften hos ett
helt folk. Fruktan för farsoter under krig är djupt rotad och förvisso alltjämt berättigad,
även om kunskapen rörande de smittsamma sjukdomarnas epidemiologi
numera på ett helt annat sätt än tidigare medgiver förebyggande och bekämpande
åtgärder. Möjligheten att genom skyddsympning begränsa epidemiers vidarespridning
har sålunda blivit ett viktigt medel att hålla de smittsamma sjukdomarna
under kontroll. Försörjningen under krig med bakteriologiska preparat i form av
ympämnen och sera bedömes därför vara av synnerlig vikt. Det anses icke möjligt
att nu mera exakt uppskatta omfattningen av den förebyggande behandling med
ympämnen eller sera, som kan bli aktuell i vårt land i krig. Så mycket anses emellertid
stå klart, att, därest vårt land utsättes för anfall med biologiska stridsmedel,
dylik förebyggande behandling kan aktualiseras för stora delar av befolkningen.
Det anses därför vara en välbetänkt beredskapsåtgärd, att försörjningen med
ympämnen och sera mot de sjukdomar, som i första hand antagas komma i fråga
vid biologiskt angrepp eller eljest vinna spridning vid krig, tryggas genom beredning
och lagerhållning redan under fred av bakteriologiska preparat i erforderlig
mängd. Det föreslås därför, att ett belopp av 50 000 kronor anvisas för tillverkning
och lagerhållning av en viss kvantitet bakteriologiska preparat för

Statsutskottets utlåtande nr 143.

5

humanmedicinskt bruk. Det förutsattes få ankomma på medicinalstyrelsen att med
beaktande av vad de sakkunniga anfört överväga, vilka preparat, som i första
hand böra tillverkas. För att möjliggöra tillverkningen erfordras anställande
tills vidare av viss personal. Kostnaderna härför uppskattas till 27 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för föreslagen beredning och lagerhållning
av bakteriologiska preparat uppgå sålunda till 77 000 kronor.

De sakkunniga ha i sitt betänkande skisserat en fördelning mellan olika
myndigheter av uppgifterna beträffande planering, organisation och ledning av
försvaret mot biologisk krigföring. Vad de sakkunniga förordat föranleder icke
heller från departementschefens sida någon erinran. Departementschefen har
därför för avsikt att inom den närmaste tiden underställa Kungl. Maj: t förslag
i ämnet. De nya arbetsuppgifter, som härigenom komma att åläggas ifrågavarande
myndigheter, anses i varje fall tills vidare — med undantag för medicinalstyrelsen
— kunna lösas utan anställande av särskild personal.

Vid genomförandet av den avsedda fördelningen av beredskapsuppgiftema
mellan de myndigheter, varom här är fråga, uppkomma vissa problem. Den föreslagna
anordningen kommer sålunda otvivelaktigt att ställa stora krav på samarbetet
mellan berörda myndigheter. Departementschefen föreslår, att medicinalstyrelsen
erhåller i uppdrag att vara det ledande och samordnande organet på
detta område.

De uppgifter, som enligt de sakkunnigas förslag skola ankomma på medicinalstyrelsen,
anses icke kunna lösas av styrelsen utan personalförstärkning. I den
mån uppgifterna kunna hänföras till den nuvarande beredskapsavdelningens
verksamhetsområde anses Kungl. Maj: t redan nu vara befogad att ställa erforderlig
personal till förfogande. Huvuddelen av ifrågavarande göromål anses
falla inom beredskapsavdelningens arbetsområde. För att sätta styrelsen i stånd
att även lösa de uppgifter, som följa av dess ställning som huvudansvarig myndighet
för försvarsförberedelserna mot biologisk krigföring, föreslås att densamma
tillföres erforderlig expertis. Styrelsen föreslås därför bemyndigas att
till sig knyta ett råd, sammansatt av representanter för de olika verksamhetsgrenar,
som beröras av försvaret mot biologisk krigföring.

På medicinalstyrelsen i dess egenskap av ledande organ föreslås i huvudsak
ankomma att med biträde av rådet planera beredskapen i stort, samordna beredskapsåtgärderna
på olika områden och verka för erforderlig enhetlighet vid
frågornas avgörande inom olika myndigheter. Då beslutanderätten i frågor, som
falla utanför medicinalstyrelsens egentliga ämbetsområde, måste ligga kvar hos
do olika fackmyndigheterna, anses styrelsen böra genomföra sin ledande samordnande
uppgift genom en förtroendefull samverkan med berörda myndigheter.

Det i medicinalstyrelsen ingående rådet anses lämpligen böra bestå av åtta
ledamöter representerande följande myndigheter, nämligen sjukvårdsberedskapsnämnden,
civilförsvarsstyrelsen, veterinärstyrelsen, överbefälhavaren, försvarets
sjukvårdsstyrelse, arméförvaltningen, försvarsmedicinska nämnden samt myndighet
företrädande växtskyddsfrågor. Ledamot och suppleant för denne anses

6

Statsutskottets utlåtande nr 143.

böra utses av vederbörande myndighet. För speciella uppdrag föreslås särskilt
tillkallade utredningsmän få anlitas, vilka förutsättas icke komma att helt ägna
sig åt sitt uppdrag utan fullgöra detta vid sidan av sin övriga verksamhet.
Genom en sådan anordning kunna i planeringsarbetet inkopplas personer, vilka
tidigare sysslat med liknande problem och därför äga erfarenhet på området.
Det blir med detta förfaringssätt även möjligt att ernå en större bredd på planeringsarbetet
utan alltför stora kostnader. Till rådets förfogande anses böra
ställas en deltidsanställd sekreterare med uppgift att handha de administrativa
uppgifter, som komma att åvila rådet, att följa och samordna utredningsarbetet
samt att svara för sådana planeringsarbeten, som böra utföras inom själva rådet.

Till ledamöterna i rådet föreslås utgå inställelsearvode för sammanträden i
enlighet med kommittékungörelsens bestämmelser. Om ledamot i visst ärende anlitas
såsom särskilt sakkunnig för att göra en förberedande utredning, anses han
böra äga åtnjuta särskild ersättning därför. Det anses böra tillkomma styrelsen
att besluta om sådan ersättning i varje särskilt fall. Ersättning, som nu sagts,
föreslås även tillkomma den, som utanför rådet anlitas för särskilt sakkunniguppdrag.
Sekreterarens arvode anses böra avvägas med hänsyn till hans kvalifikationer.
I enlighet med det anförda uppskattas kostnaderna för rådets verksamhet
under budgetåret 1952/53 till följande belopp, nämligen för arvoden åt
ledamöterna 6 000 kronor, för ersättningar för särskilda utredningar 10 000 kronor
samt för ersättning åt sekreterare och tillfällig personal ävensom expenser
m. m. 5 000 kronor, eller i runt tal 20 000 kronor. Kostnaderna anses böra bestridas
från den under medicinalstyrelsens avlöningsanslag upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj: t. Då
denna anslagspost är av förslagsanslags natur, kan överskridande av densamma
medgivas av Kungl. Maj: t. Med hänsyn till att det beräknade medelsbehovet är
relativt obetydligt, anses det i årets statsverksproposition framlagda förslaget
till avlöningsstat för medicinalstyrelsen icke behöva ändras.

Utskottet. I förevarande proposition framläggas såsom resultat av särskilda
utredningar förslag till vissa förberedande åtgärder för att åstadkomma en beredskap
till skydd mot biologisk krigföring. Sålunda förordas en förstärkning av i
landet befintliga laboratorieresurser genom anskaffning och lagerhållning av viss
utrustning m. m. Försörjningen med ympämnen och sera mot de sjukdomar, som
i första hand vinna spridning under krig, föreslås skola tryggas genom beredning
och lagerhållning av bakteriologiska preparat. Medicinalstyrelsen föreslås
erhålla i uppdrag att vara det ledande och samordnande organet i fråga om
planering och organisation av försvaret mot biologisk krigföring. För att sätta
styrelsen i stånd att lösa även de uppgifter, som följa av dess ställning som
huvudansvarig myndighet för försvarsförberedelserna mot biologisk krigföring,
föreslås att den tillföres närmare angiven personalförstärkning.

Utskottet har funnit sig kunna i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen
i olika hänseenden anfört och förordat beträffande riktlinjerna för

Statsutskottets utlåtande nr 143.

7

åstadkommande av ett skydd mot biologisk krigföring. Såsom i propositionen
framhålles böra sakkunnigförslagen underkastas ytterligare överväganden och
utredningar. Utskottet vill i detta sammanhang understryka departementschefens
uttalande om vikten av att en avvägning göres mellan vad som framstår
som särskilt angeläget och vad som ur ekonomisk synpunkt ter sig möjligt.

Utskottet kan godtaga kostnadsberäkningarna men finner det — med hänsyn
till att verksamheten i dess helhet får anses såsom en beredskapsåtgärd — riktigare
att kostnaderna även för det föreslagna rådets verksamhet bestridas från
förslagsanslaget till medicinalstyrelsens beredskapsavdelning än från styrelsens
avlöningsanslag. I varje fall synes det icke lämpligt att kostnaderna för expenser
bestridas från arvodesposten under sistnämnda anslag. Därest Kungl. Maj:t
vid den omprövning av frågan om lämpligt anslag, som utskottet förutsätter
skola komma till stånd, skulle finna att beredskapsanslaget kan anlitas, bör hinder
härför icke möta.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

A. besluta, att åtgärder till skydd mot biologisk krigföring
skola vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för
den 14 mars 1952 förordat;

B. för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln såsom
reservationsanslag anvisa

1) till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. 340 000
kronor;

2) till Beredning och lagerhållning av bakteriologiska preparat
77 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,
fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Näsström, Sundelin,
Bergh, Ilesselbom, Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Nils Theodor Larsson;
samt

från andra kammaren: herrar Ward, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i
Ljungskile, Lindholm, Ståhl, Staxäng, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors,
Thapper, Onsjö, Persson i Växjö, Birke, fru Ericsson i Luleå, herrar Wedén
och Gustafsson i Skellefteå.