Statsutskottets utlåtande nr 135.
11
Nr 135.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1952/53 till avlöningar vid landsmålsarkiven jämte
i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt
145, s. 186—188 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Landsmålsarkiven:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 228 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck m. fl.
(I: 196) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. (II: 168),
i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att från och med budgetåret
1952/53 vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala skall inrättas en
förste arkivarie-tjänst i lönegrad Ce 29 för arkivarien vid arkivet filosofie
doktorn Folke Hedblom och att dennes nuvarande befattning i lönegrad
Ce 26 tills vidare skall indragas.
Kungl. Maj:ts förslag innebär främst de lönegradsuppflyttningar, som
stå i samband med löneregleringen för biträdespersonal.
Styrelsen för landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala har bland annat
föreslagit inrättande av en ordinarie arkivarietjänst i 29 lönegraden, vars
innehavare skulle vara föreståndare för arkivets grammofonavdelning. Å
denna befattning skulle placeras nuvarande arkivarien vid arkivet Folke
Hedblom. Samtidigt skulle den av honom innehavda arkivarietjänsten i 26
lönegraden tills vidare vakanssättas. Universitetskanslern har förordat, att
en ny förste arkivarietjänst i lönegraden Ce 29 inrättas för arkivarien Hedblom
samtidigt som en arkivarietjänst i lönegraden Ce 26 indrages.
Departementschefen har icke ansett sig nu kunna tillstyrka inrättandet
av den ifrågasatta nya förste arkivarietjänsten.
Till stöd för det i motionerna 1:196 och II: 168 framställda yrkandet
har anförts bland annat följande.
12
Statsutskottets utlåtande nr 135.
Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala har under de senaste fem
åren utvecklat en livlig verksamhet för att med moderna grammofon- och
magnetofonapparater åstadkomma ett skivarkiv med representativa språkprov
och sammanhängande texter av Sveriges gamla, nu i upplösning stadda
folkmål. Upptagningarna ha bedrivits i nära samarbete med motsvarande
institutioner i Lund och Göteborg. Med den enligt riksdagens beslut 1945
till arkivets förfogande stående upptagningsbilen ha mycket vidsträckta resor
företagits i svenska landskap och systematiska upptagningar ägt rum.
Ett synnerligen omfattande och representativt material har redan insamlats,
och skivsamlingen, som nu uppgår till över 4 000 originalskivor, till
stor del intalade av personer som redan gått ur tiden, väntas ytterligare
komma att öka vid fortsatt planmässig genomgång av de olika landskapen.
För upptagningarna utväljas i bygderna de bästa möjliga sagesmännen genom
särskilda anvisningar av betrodda personer på platsen. Språkvetenskapen
och i synnerhet vårt lands dialektforskning har med dessa skivor tillförts
— och tillföres alltjämt — ett rikt och synnerligen värdefullt material,
men även folkminnesforskning och kulturhistorisk forskning i vidare
mening få här talade urkunder till sitt förfogande, som kunna ge sällsynt
levande och genuina bilder av det gamla folklivet i svenska bygder. Upptagningarna
ha också omfattats med stort intresse från ortsbefolkningens
och hembygdsrörelsernas sida i de bygder i vilka de hittills företagits.
Som ledare för dessa upptagningar har sedan många år tjänstgjort arkivarien
vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala filosofie doktorn
Folke Hedblom. Både tekniskt och vetenskapligt har han en förfarenhet och
lämplighet på området, som för närvarande icke torde finnas hos någon
annan svensk dialekt- och folktraditionsforskare. Det är också till största
delen hans förtjänst, att skivarkivet i Uppsala nått den omfattning och representativitet
det redan nu äger. Men det är också klart, att ett dylikt
skivarkiv kräver ständig sakkunnig vård och komplettering. I synnerhet
måste nödig konservering ägnas de dyrbara originalskivorna som bestå av
aluminiumplattor, överdragna med acetatlack, och som oftast äro intalade
av mycket ålderstigna personer, vilka något eller några år efter inspelningen
avlidit eller blivit urståndsatta att med ord uttrycka sina tankar.
Hela den vetenskapliga bearbetningen av materialet är ju också en sak,
som inte kan ställas på framtiden. Texterna måste skrivas ut och innehållet
göras tillgängligt för forskningen. På grund av doktor Hedbloms
övriga arbetsuppgifter som arkivarie vid arkivet har han icke kunnat ägna
sig kontinuerligt åt skivarkivets skötsel och utredigering av skivornas innehåll,
utan han har hittills huvudsakligen kunnat stå till förfogande endast
för själva upptagningarna under sommarhalvåret. Landsmåls- och
folkminnesarkivets styrelse har därför ansett det synnerligen angeläget, att
— med tanke på det ofantliga värde som ligger i skivarkivet och med tanke
jämväl på att för framtiden försäkra sig om Hedbloms kapacitet — en särskild
befattning i avdelningsföreståndares ställning inrättades vid arkivet
för Hedblom. Denne skulle som förste arkivarie vara ledare av arkivets
omfattande grammofonverksamhet och ha ansvaret för dess grammofonarkiv.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har styrelsen för
landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala hemställt om inrättandet av
Statsutskottets utlåtande nr 135.
13
en ordinarie förste arkivariebefattning i 29 lönegraden, vars innehavare
skulle vara föreståndare för arkivets grammofonavdelning. Å denna befattning
skulle placeras arkivarien vid arkivet Folke Hedblom. Kanslern för
rikets universitet har förordat att en ny förste arkivariebefattning i Ce 29
skulle inrättas för Hedblom samtidigt som den nu av Hedblom innehavda
arkivarietjänsten i Ce 26 skulle indragas. Departementschefen har icke
funnit sig böra nu biträda de i ämnet gjorda framställningarna.
Det i motionerna 1:196 och II: 168 framställda yrkandet överensstämmer
i huvudsak med vad kanslern förordat. Utskottet har vid sin prövning
av förevarande fråga funnit de skäl, som anförts för beredandet av en högre
löneställning för Hedblom bärande. Utskottet tillstyrker därför, att från
och med nästa budgetår för Hedblom inrättas en ny förste arkivariebefattning
i lönegraden Ce 29. Den av honom nu innehavda arkivariebefattningen
bör samtidigt härmed indragas. Utskottet förutsätter, att vid framdeles
inträffande ledighet å här ifrågavarande förste arkivarietjänst frågan om
tjänstens lämpliga lönegradsplacering upptages till övervägande.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke i övrigt givit utskottet anledning
till erinran.
På grund av vad utskottet sålunda ovan förordat bör dels vederbörlig
ändring vidtagas i personalförteckningen för landsmålsarkiven, dels ock de
i avlöningsstaten för landsmålsarkiven ingående anslagsposterna till avlöningar
till icke-ordinarie personal samt till rörligt tillägg ökas med 1 800
respektive 600 kronor till 168 700 respektive 56 300 kronor samt avlöningsanslagets
slutsumma utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit höjas med (1 800
-F 600 =) 2 400 kronor till (228 000 + 2 400 =) 230 400 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:196 och II: 168,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för landsmålsarkiven, som föranledes
av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
t
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 5 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 168 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 56 300
Summa kronor 230 400
14
Statsutskottets utlåtande nr 135.
c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 230 400 kronor.
Stockholm den 9 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,
Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,
Sundelin, Bergh, Hesselbom, Birger Andersson, Edvin Thun och
Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,
Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Hoppe, Kyling, fröken Elmén, herrar
Onsjö, Widén och fröken Nygren.
Stockholm 1952 Ivar H«ggströms Boktryckeri A. B.
521068