6

Statsutskottets utlåtande nr 13/.

Nr 134.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1952/53 till förvärv av en fastighet invid Uppsala
högar, jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt
69, s. 86—89 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att stadsägan
1441 -f- 1442 (förut Kungsgården l1) i Uppsala stad må för det ändamål,
som i propositionen angivits, förvärvas för kronans räkning för en köpeskilling
av 115 000 kronor och på i huvudsak de villkor och bestämmelser
i övrigt, som innefattas i ett i propositionen angivet köpekontrakt, dels godkänna,
att köpeskillingen gäldas på sätt domänstyrelsen i ärendet föreslagit,
dels ock till Förvärv av en fastighet invid Uppsala högar för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 78 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 63), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts proposition om förvärv av
en fastighet invid Uppsala högar.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för den i motionen anförda
motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Riksantikvarieämbetet har ansett, att de byggnader, som finnas å ifrågavarande
fastighet på grund av sitt läge invid Gamla Uppsala kyrka och
Uppsala högar äro i hög grad störande. Ämbetet har därför ifrågasatt fastighetens
inköp för kronans räkning, varefter byggnaderna skulle kunna
rivas och bortföras. Sedan förhållandet anmälts för domänstyrelsen, har
styrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid
överlämnat samtliga handlingar i ärendet, varibland värderingsinstrument
samt kronans exemplar av ett den 29 april och den 19 maj 1950 under
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande upprättat köpekontrakt mellan
styrelsen och fastighetsägarna. Av nyssnämnda värderingsinstrument
inhämtas bland annat följande beträffande fastighetens beskaffenhet och
taxeringsvärde.

7

Statsutskottets utlåtande nr 184.

Egendomen består av fyra skiften, varav två hemskiften och två utskiften.
Båda hemskiftena äro belägna inom fornminnesområdet, det större
skiftet omedelbart norr om Gamla Uppsala kyrka. Detta skifte, å vilket
äro uppförda boningshus, flygelbyggnad, stall- och ladugård jämte ekonomibyggnader
i övrigt, gränsar i öster mot allmänna vägen Uppsala—Dannemora
och genomlöpes av Uppsala—Gävle järnväg. De två utskiftena äro
belägna ungefär 25 kilometer nordväst om hemskiftena. Hemskiftena omfatta
omkring 22 hektar, allt åker och tomt, samt utskiftena ungefär 10 hektar
skogsmark. Sammanlagda arealen uppgår således till cirka 32 hektar.
Åkerjorden utgöres av lös mylla på lera och är av god beskaffenhet. Skogsmarken
är medelgod. Den ideala medelboniteten utgör 4,5 kubikmeter. Virkesförrådet
beräknas till omkring 1 000 kubikmeter eller ungefär 100 kubikmeter
per hektar. Skogsbeståndet, som huvudsakligen utgöres av 50 till 70
år gammal gran och tall, är till stor del välslutet och i behov av snar gallring.
Ett av skogsskiftena gränsar intill ett motsvarande skifte, tillhörande
de med stöd av 1949 års riksdags beslut (jfr riksd. skr. 1949: 27, p. 2) för
kronans räkning inköpta fastigheterna Myrby l1 och 22). Ur brukningssynpunkt
kunna nyssnämnda fastigheter sammanläggas med nu ifrågavarande
egendom. Sistnämnda fastighets taxeringsvärde utgör 24 700 kronor, varav
22 000 kronor jordbruksvärde och 2 700 kronor skogsvärde.

Det förenämnda köpekontraktet innehåller — förutom bestämmelser om
köpeskillingens storlek, 115 000 kronor — i huvudsak följande bestämmelser.

Fastigheten tillträdes den 14 mars 1951. Rätt förbehålles den ena av säljarna,
Cecilia Brundin, att under en tid av fem år, räknat från tillträdesdagen,
kostnadsfritt kvarbo i fastighetens mangårdsbyggnad och att under
samma tid nyttja fastighetens flygelbyggnad med skyldighet för henne att
dels ensam sörja för nödigt underhåll av byggnaderna, dels ha dessa brandförsäkrade,
boningshuset till lägst 20 000 kronor och flygelbyggnaden till
lägst 6 000 kronor, dels ock betala på byggnaderna belöpande del av fastighetsskatt.
Vissa närmare angivna förpliktelser i fråga om egendomens vattenförsörjning
åvila dessutom Cecilia Brundin, i samband varmed hon äger
uppbära ersättning av vederbörande vattenförbrukare. Fastigheten överlämnas
fri från alla gravationer. Kronan bestrider kostnaderna för köpets
lagfarande. Kronan skall därjämte respektera bestämmelserna i ett mellan
Gamla Uppsala kommun och dåvarande markägare den 22 april 1922 upprättat
kontrakt rörande viss markupplåtelse för vattenanläggning m. m.
samt ett mellan Cecilia Brundin och ägaren till stadsägan 1673 + 1674 -|-+ 1675 muntligen träffat avtal om rätt till vattenledning m. m. Kronan har
vidare att svara för vissa i samband med rivning av egendomens ladugårdsbyggnad
uppkommande kostnader. I köpet ingår å fastigheten den 1 januari
1950 befintlig utstämplad skog. Säljarna förklara, att skog ej avverkats å
fastigheten efter den 15 januari 1950.

Domänstyrelsen har funnit det för egendomen begärda priset skäligt.

Värdet av egendomen, om den nyttjas för skogs- och jordbruksändamål,
har av styrelsen uppskattats till 36 400 kronor. Härav belöpa på skogsskiftet.
7 800 kronor och på jordbruksskiftet 28 600 kronor. Återstående del

8

Statsutskottets utlåtande nr 134-

av köpeskillingen, 78 600 kronor, belöper å tomtvärden, vilka icke kunna
utnyttjas. Under förutsättning att avkastningen av skog och jordbruk tillföres
domänfonden, har domänstyrelsen intet att erinra emot att för köpeskillingens
gäldande av markfondens medel utgår ett belopp av 36 400 kronor.
Återstoden, 78 600 kronor, bör enligt domänstyrelsens mening utgå
ur anslag, som kan för ändamålet beviljas.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Det har även vid tidigare tillfällen ansetts ankomma på det allmänna att
i möjligaste mån bereda skydd och vård åt fornminneskomplexet i Gamla
Uppsala. Ur de synpunkter, som jag med hänsyn härtill anser mig böra företräda,
finner jag i likhet med riksantikvarieämbetet den bebyggelse, varom
här är fråga, störande. Betryggande garantier synas därför böra skapas för
dess undanröjande. Även jag anser det sålunda önskvärt, att nu ifrågavarande
fastighet, stadsägan 1441 + 1442 i Uppsala stad, förvärvas för
kronans räkning. Mot den föreslagna köpeskillingens storlek har jag icke
funnit anledning till erinran, liksom ej heller mot övriga villkor och bestämmelser
i det under förutsättning av statsmakternas godkännande upprättade
köpekontraktet. Jag kan också ansluta mig till domänstyrelsens förslag
i övrigt. Sålunda synes det lämpligt, att, därest köpet kommer till
stånd, fastigheten underställes domänstyrelsen för förvaltning. Egendomens
avkastning torde — likaledes i enlighet med styrelsens förslag — böra tillföras
domänfonden. Det av domänstyrelsen föreslagna sättet för köpeskillingens
gäldande synes mig lämpligt. För att genomföra köpet erfordras
enligt detta förslag ett särskilt anslag av 78 600 kronor, vilket torde böra
anvisas under riksstatens åttonde huvudtitel för nästa budgetår.

I motionen II: 63 har uttalats, att ett fullföljande av köp av fastigheter
runt Uppsala högar lcomme att kräva miljonbelopp. Vidare har hävdats,
att riksantikvarieämbetets tanke, att bebyggelsen på fastigheten skulle rivas,
varken stode i samklang med platsens egenskap av sedan gammalt bebyggd
ort eller läte sig förena med den nuvarande befolkningens intressen.

Utskottet. Den här ifrågavarande egendomen — stadsägan 1441 + 1442
(förut Kungsgården l1) i Uppsala stad — består av fyra skiften, varav två
hemskiften, belägna inom fornminnesområdet vid Gamla Uppsala kyrka,
och två utskiften skogsmark på cirka 25 kilometers avstånd från hemskiftena.
Utskottet, som avlagt besök på platsen, har i likhet med departementschefen
funnit övervägande skäl tala för att egendomen förvärvas för
kronans räkning. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen II: 63
framställda yrkandet.

Den av departementschefen föreslagna köpeskillingen — 115 000 kronor
— anser utskottet kunna godtagas. Mot de villkor och bestämmelser, som
innefattas i ovannämnda den 29 april och den 19 maj 1950 upprättade
köpekontrakt mellan domänstyrelsen och vederbörande fastighetsägare,
har utskottet icke funnit annat att erinra än att såsom ytterligare villkor

9

Statsutskottets utlåtande nr iSJf..

vid kronans förvärvande av fastigheten i fråga bör gälla, att kronan åt
Gamla Uppsala och Ärentuna församling upplåter så stort område av egendomen
som efter närmare utredning visar sig erforderligt för nödvändig
utvidgning av begravningsplatsen vid Gamla Uppsala kyrka.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har domänstyrelsen, vid det
förhållandet att egendomen nyttjas för skogs- och jordbruksändamål, uppskattat
värdet av densamma till 36 400 kronor. Härav belöpte på skogsskiftet
7 800 kronor och på jordbruksskiftet 28 600 kronor. Köpeskillingen
i övrigt hänförde sig till tomtvärden, vilka icke kunde utnyttjas. Under
förutsättning av att avkastningen av skog och jordbruk tillfördes domänfonden,
hade domänstyrelsen icke något att erinra mot att för köpeskillingens
gäldande av markfondens medel utginge ett belopp av 36 400 kronor.
Återstoden, 78 600 kronor, borde utgå av anslag, som kunde beviljas
för ändamålet.

Departementschefen har funnit det av domänstyrelsen föreslagna sättet
för köpeskillingens gäldande lämpligt, likaså att fastigheten underställes
styrelsens förvaltning.

Utskottet får erinra därom, att domänstyrelsens ovannämnda värdering
av egendomen, varvid skogs- och jordbruksskiftena uppskattades till
36 400 kronor, verkställdes den 21 december 1949. Enligt utskottets mening
är det uppenbart att denna värdering numera måste anses för låg.
Utskottet har därför funnit sig böra höja nyssnämnda belopp till 50 000
kronor. Vid sådant förhållande bör den del av köpeskillingen, som skall
gäldas av särskilt anslag på riksstaten, nedgå från det av domänstyrelsen
och departementschefen angivna beloppet, 78 600 kronor, till (115 000—
50 000 —) 65 000 kronor. Utskottet, som i och för sig icke har något att
erinra mot att fastigheten underställes domänstyrelsens förvaltning, anser
emellertid, att innan så sker och markfondens medel anlitas för köpets genomförande
lantbruksnämnden i Uppsala län bör beredas tillfälle att uttala
sig i fråga om lämpligheten av att i stället utnyttja de i egendomen
ingående skogs- och jordbruksskiftena för rationaliseringsändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen IT: 63,

a) medgiva, att stadsägan 1441 + 1442 (förut Kungsgården
l1) i Uppsala stad må för det ändamål, som i det
föregående angivits, förvärvas för kronans räkning för en
köpeskilling av 115 000 kronor och på i huvudsak de villkor
och bestämmelser i övrigt, som av utskottet ovan förordats; b)

godkänna, att köpeskillingen gäldas på det sätt utskottet
angivit;

10

Statsutskottets utlåtande nr 134-

c) till Förvärv av en fastighet invid Uppsala högar för
budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 65 000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 135.

Reservationer.

1) av herrar Svensson i Grön vik, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm och
Onsjö, vilka ansett, att utskottet — utan att ansluta sig till den i motionen
II: 63 anförda motiveringen — bort biträda det i motionen framställda
yrkandet och alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 63, avslå
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

2) av herrar Karl Andersson, Näsgård, Pålsson och Bergman.