Statsutskottets utlåtande nr 132.

1

Nr 132.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen.

(1 :a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln, punkterna
50 och 51, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1952/53 såsom reservationsanslag beräkna till Bidrag
till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning 900 000 kronor samt
till Bränsleteknisk forskning 300 000 kronor, har Kungl. Maj :t i propositionen
nr 87, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 22 februari 1952, föreslagit riksdagen att för nämnda
budgetår under tionde huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag dels
till Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar 60 000 kronor,
dels till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning
900 000 kronor, dels ock till Åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning
300 000 kronor.

Sverige är i hög grad beroende av import för att täcka behovet av bränsle.
Förhållandena utomlands kunna därför kännbart påverka vår bränsleförsörjning.
Efter det andra världskrigets utbrott måste statsmakterna också
ingripa för att trygga vår försörjning på detta område, och handeln med
ett flertal bränslen reglerades. Mot slutet av 1940-talet kunde dock dessa
regleringar efter hand avvecklas.

I samband med skärpningen av det utrikespolitiska läget under år 1950
försämrades bränslesituationen ånyo. Möjligheterna att importera fossila
bränslen minskades avsevärt, och särskilda åtgärder ansågos nödvändiga
för att bygga upp en reserv av såväl importerade som inhemska bränslen.
1951 års riksdag beviljade sålunda investeringsanslag till förlagskapital för
inköp av ved om tillhopa 60 miljoner kronor och för inköp av fossila bränslen
om sammanlagt 50 miljoner kronor. Härigenom har det blivit möjligt att
hittills trygga en jämn införsel av fossila bränslen. Betydande svårigheter
ha däremot förelegat att täcka efterfrågan på ved, och de förlagsmedel, som
anvisats för inköp av detta bränsle, ha endast i mycket ringa omfattning tagits
i anspråk härför. Prisutvecklingen på vedmarknaden har även ingivit
farhågor. Den hittills förhållandevis milda vintern har emellertid bidragit
till att förbättra det aktuella läget, och enligt bränslekommissionens bedömande
täcker tillgången på ved numera behovet under innevarande bränslesäsong.

1 liihnng till riksdagens protokoll 1952. C samt. Nr 132.

2

Statsutskottets utlåtande nr 132.

Under nästa budgetår synes, framhåller departementschefen, läget beträffande
de fossila bränslena i huvudsak förbli oförändrat. Någon nämnvärd
ökning av importen från europeiska länder torde icke vara att emotse och
inköpen av amerikanska kol böra därför fortsätta. Med hänsyn till den allvarliga
bränslesituationen torde även de i övrigt vidtagna åtgärderna för
inköp och lagring av bränsle in. in. böra fullföljas under budgetåret 1952/
53. Bränslekommissionen har emellertid framhållit, att man svårligen kan
ange de kvantiteter bränsle av skilda slag, som kunna anskaffas. Om riksdagen
icke anför erinran häremot, torde, fortsätter departementschefen, de
förut nämnda investeringsanslagen till förlagskapital för inköp av ved och
till förlagskapital för inköp av fossila bränslen i fortsättningen få disponeras
för anskaffande av olika slags bränslen oberoende av anslagets rubricering.

Departementschefen har härefter till behandling upptagit frågan om möjligheten
att på något längre sikt förbättra vår bränsleförsörjning och intensifiera
forskningen på området samt har härom till en början anfört följande.

I direktiven för den år 1951 tillkallade bränsleutredningen framhöll jag,
att utformningen av vår bränsleförsörjning innefattade stora tekniska och
ekonomiska problem. Utredningen skulle bl. a. pröva möjligheten att minska
vårt beroende av utlandet i fråga om bränsle. Utredningen har nu i en preliminär
undersökning framhållit att ett flertal samverkande faktorer medför
att energibehovet inom landet kan väntas avsevärt öka under innevarande
årtionde. Härigenom accentueras ytterligare behovet av snara åtgärder i syfte
att förbättra vår bränsleförsörjning. Strävandena att utveckla den inhemska
bränsleproduktionen — främst vattenkraft, skiffer och torv — böra intensifieras.
Vad gäller vattenkraften är denna föremål för planmässig utbyggnad.
Frågan om skifferoljeindustriens ställning kommer i annat sammanhang
att föreläggas riksdagen. Möjligheterna att öka torvproduktionen skola
emellertid här närmare belysas.

Sverige är rikt på torvmossar. Flertalet av dem kan dock till följd av belägenhet,
torvens beskaffenhet etc. icke rimligen komma i fråga för produktion.
Man har emellertid räknat med att från övriga mossar en torvbränslemängd
motsvarande ca 400 miljoner ton stenkol skulle kunna utvinnas.
Som jämförelse må nämnas, att importbehovet av bränsle för eldningsändamål
f. n. uppgår till — räknat i stenkol — ca 12 miljoner ton per år.
Om fullgoda tekniska möjligheter förelåge att utnyttja torven, skulle denna
vara av stor betydelse för vår bränsleförsörjning. Med hittills tillämpade
metoder har den dock i huvudsak endast blivit ett ersättningsbränsle. Under
åren närmast före det andra världskriget utgjorde tillverkningen av torv för
bränsleändamål sålunda blott ca 25 000 ton per år. Produktionen ökade sedan
kraftigt under krigsåren och uppgick år 1945 till omkring 1 250 000 ton,
motsvarande mer än 000 000 ton kol, men minskade därefter snabbt och
nedgick vad beträffar maskintorven till ungefärligen förkrigsnivån. Sedan
bränslekommissionen ingått avtal med torvproducenterna angående tillverkning
under 1951, varigenom producenterna tillförsäkrades ett garantipris
på torv samt vissa förlagsmedel, steg produktionen av maskintorv nämnda
år till ca 100 000 ton. Härjämte tillverkades omkring 50 000 ton torvbriketter.
För 1952 har kommissionen bemyndigats ingå iiknande avtal om produktion
intill 400 000 ton. Det är enligt min mening angeläget, att möjligheterna
att utnyttja torven som bränsle på allt sätt utvecklas. Den nuvarande

Statsutskottets utlåtande nr 132.

3

produktionen bör därför avsevärt höjas och forskningen intensifieras. Målet
bör vara att göra torven till ett konkurrenskraftigt bränsle på flera områden,
så att torvindustrien kan bli lönsam även under normala förhållanden. Jag
vill erinra om att bränsleutredningen förordat att torvframställningen successivt
ökas så att man år 1960 uppnår en produktion av maskintorv, torvbriketter
och frästorv om 4 miljoner ton, motsvarande ca 2 miljoner ton
stenkol.

Bränslekommissionen har nu hemställt om bemyndigande att ingå ett
treårsavtal med torvproducenterna om årlig tillverkning av torv för eldningsändamål
intill 400 000 ton. Enligt avtalet skola producenterna kunna
erhålla anläggnings- och driftslån, varjämte kommissionen förbinder sig att
inlösa osåld torv till visst garanterat pris, som för 1953 utgör 40 kronor, för
1954 likaledes 40 kronor samt för 1955 35 kronor för ton. Departementschefen
delar kommissionens uppfattning, att ett flerårsavtal bör komma till
stånd för att på något längre sikt vidmakthålla intresset för torv hos såväl
producenter som konsumenter. Utformningen av det framlagda avtalsförslaget
har synts departementschefen kunna godtagas. Om riksdagen ej har
något att erinra häremot, bör enligt departementschefen kommissionen bemyndigas
ingå avtal av sådan innebörd.

Av kommissionen framlagt förslag att eventuellt kontraktera leveranser
till vissa större konsumenter, såsom statens järnvägar och arméförvaltningen,
varigenom dessa skulle tillförsäkras torv till ett pris som efter vissa
grunder understeg det aktuella kolpriset, torde enligt departementschefens
mening lämpligen böra ytterligare övervägas.

Av nu rådande prisläge att döma — det aktuella genomsnittspriset utgör
för stenkol 128 kronor per ton och för bränntorv 57 kronor 50 öre per ton
— torde avsättningsgarantien icke medföra några nämnvärda kostnader för
statsverket. I den mån utgifter av denna anledning likväl uppkomma, förutsättas
de tills vidare få bestridas från det å tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta
bränslen, m. m. Departementschefen förordar vidare, att medelsbehovet för
utlämnande av anläggnings- och driftslån tillgodoses från de förutnämnda
å kapitalbudgeten anvisade investeringsanslagen till förlagskapital för inköp
av ved och förlagskapital för inköp av fossila bränslen, vilka anslag
även böra tillgodoföras återbetalda belopp. Särskild medelsanvisning har
synts departementschefen f. n. icke erforderlig.

För en utvidgning av torvtillverkningen behövs, framhåller departementschefen
vidare, en överblick över vilka mossar, som äro lämpade för produktion.
Genom Sveriges geologiska undersöknings försorg har under år 1951
eu mossinventcring påbörjats. Nämnda år täcktes kostnaderna härför av
medel, som ställts till bränslekommissionens förfogande för omkostnader.
Av Sveriges geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
och bränslekommissionen ba nu begärts Ullhopa 160 000 kronor
för innevarande och nästa budgetår till fortsatt mossinventcring. Myndigheterna
ha vidare framhållit att inventeringen bör fortgå under åtminstone
fem är. Utan tvivel är det, enligt departementschefens mening, angeläget att

4

Statsutskottets utlåtande nr 132.

åtgärder vidtagas för att bättre kännedom skall vinnas om torvmarkernas
läge och beskaffenhet. Departementschefen är emellertid icke beredd att
föreslå någon väsentligt ökad medelsanvisning för ändamålet utan förutsätter
att inventeringen under 1952 bedrives i ungefär samma omfattning som
under 1951. Departementschefen förordar därför att 60 000 kronor anvisas
såsom reservationsanslag för budgetåret 1952/53 till Inventering av torvmossar.

Av bränslekommissionen gjord hemställan att förberedelser måtte vidtagas
för uppförande av en ny torvbrikettfabrik för en beräknad kostnad av
11 miljoner kronor har departementschefen f. n. ansett icke böra föranleda
någon åtgärd. Departementschefen förutsätter att styrelsen för det statliga
torvbolaget tar frågan under övervägande och därest så befinnes påkallat
framlägger förslag till erforderliga åtgärder.

Med hänsyn till torvproduktionens nuvarande tekniska läge förutsätter
en mera betydande ökning av tillverkningen ett omfattande forskningsarbete.
Det väsentliga problemet är här frågan om torvens avvattning. De hittillsvarande
metoderna för torvens utnyttjande bygga på lufttorkning, vilket
bl. a. innebär, att arbetet endast kan utföras på sommaren och att man i hög
grad är beroende av klimatförhållandena. För rationalisering av torvproduktionen
är det därför synnerligen angeläget att söka nå fram till sådana metoder,
som möjliggöra kontinuerlig industriell drift. Det forskningsarbete,
som bedrives av det statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling, har bl. a.
inriktats på våtkolningsmetoden, vid vilken torven avvattnas på mekanisk
väg. För att få klarlagt, om denna metod är räntabel, anses emellertid
nödvändigt att fortsatta undersökningar ske vid en försöksanläggning i
halvstor skala. Torvbolaget har för anordnande av en sådan anläggning
begärt anslag med 1 500 000 kronor. För egen del anser departementschefen
det värdefullt att försök av denna storleksordning kommer till stånd. Fn
mindre del av kostnaderna synes emellertid böra bäras av bolaget. Departementschefen
beräknar därför att staten bör svara för i runt tal 1,2 miljon
kronor av totalkostnaderna för försöksanläggningens uppförande och drift.
Då den fortsatta projekteringen av anläggningen torde ta åtskillig tid, synes
medelsanvisningen kunna uppdelas på två budgetår. Med dessa utgångspunkter
är departementschefen beredd tillstyrka att för nästa budgetår
500 000 kronor ställas till bolagets förfogande för sagda ändamål.

Under åtskillig tid torde — oavsett hur våtkolningsförsöken utfalla —
de nuvarande maskintorvmetoderna i första hand komma i fråga vid torvtillverkning.
För utvecklingsarbete på detta område har bolaget hemställt
om anslag med 500 000 kronor, varjämte för den ordinarie forskningsverksamheten
under nästa budgetår äskats 400 000 kronor. Som bidrag till bolagets
forskningsverksamhet under innevarande budgetår ha anvisats 150 000
kronor. Med hänsyn till vikten av att forsknings- och försöksverksamheten
intensifieras har departementschefen ansett beloppet böra uppräknas för
nästa budgetår men har icke kunnat tillstyrka större höjning för båda här
ifrågavarande ändamål än till sammanlagt 400 000 kronor, varigenom ansla -

Statsutskottets utlåtande nr 132.

5

get till bidrag till bolagets forsknings- och försöksverksamhet under budgetåret
1952/53 skulle uppgå till (500 000 -f- 400 000 =) 900 000 kronor.

För understödjande av sådan torvforskning, som bedrives utanför det
statliga bolaget, samt för anställande av en torvkonsulent har bränslekommissionen
begärt anslag med 1 000 000 kronor. Departementschefen delar
kommissionens uppfattning, att även andra producenter och forskare än det
statliga bolaget böra kunna komma i åtnjutande av bidrag till sådana försök,
vilka kunna bedömas vara värdefulla, och tillstyrker därför att vissa medel
för nästa budgetår ställas till kommissionens förfogande för detta ändamål.
Vad beträffar förslaget om anställande av en torvkonsulent har denna fråga
synts departementschefen icke böra närmare övervägas i detta sammanhang
utan behandlas som ett vanligt personalärende vid kommissionen.

Bränsleutredningen har framhållit betydelsen av att åtgärder snarast vidtagas
till främjande av en rationell bränsleförsörjning. Utredningen har angivit
en rad aktuella arbetsuppgifter för rationalisering och försöksverksamhet
på bränsleområdet samt begärt ett anslag av 1 000 000 kronor för
undersökningar i dessa frågor. Utredningen avser att samordna det föreslagna
anslaget med övriga anslag från staten, kommuner och enskilda för
likartade ändamål. Departementschefen, som i det föregående understrukit,
att åtgärder snarast möjligt böra vidtagas i syfte att förbättra vår bränsleförsörjning,
tillstyrker, att undersökningar påbörjas rörande de frågor,
bränsleutredningen angivit. Det har dock synts departementschefen ej vara
möjligt att redan i inledningsstadiet ge verksamheten så vidsträckt omfattning
som bränsleutredningen föreslagit. Vissa av de nu tillämnade undersökningarna
torde sålunda tills vidare få uppskjutas eller såvitt möjligt bekostas
av medel från annat håll. Departementschefen förordar — i anledning
av de medelsäskanden, som gjorts av bränslekommissionen och bränsleutredningen
— att ett anslag av 300 000 kronor anvisas för åtgärder till
främjande av en rationell bränsleförsörjning. Det torde enligt departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande
anslagets användning, varvid emellertid förutsältes, att det till större
delen utnyttjas för de av bränsleutredningen angivna ändamålen. Det förutsättes
även få disponeras för sådana undersökningskostnader i samband med
utredningens verksamhet, vilka icke lämpligen böra belasta kommittéanslaget.

I en vid föregående års riksdag väckt motion (II: 348) hemställdes om utredning
av frågan angående en fond för möjliggörande av forskning rörande
våra inhemska bränsletillgångar. I anledning härav uttalade riksdagen den
förhoppningen (statsutsk. uti. nr 197, skr. nr 372), att det skulle visa sig
möjligt för bränsleutredningen att anvisa framkomliga vägar för en lösning
av bränsleförsörjningens omfattande och svårbemästrade problem. Riksdagen
framhöll vidare, att frågan om finansieringen av forskning på detta område
diskuterats inom utredningen. Motionen föranledde ej annan åtgärd
från riksdagens sida än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t gav tillkänna
vad sålunda anförts.

Vid bifall till departementschefens i det föregående framlagda förslag kan,

6

Statsutskottets utlåtande nr 132.

framhåller departementschefen, en förhållandevis betydande forskningsverksamhet
äga rum under nästa budgetår. Vidare har framhållits, att det torde
bli anledning återkomma till dessa frågor, sedan bränsleutredningen avgivit
sitt slutgiltiga förslag rörande bränsleforskningens ordnande. Innan ställning
tages till det i nyssnämnda motion framförda förslaget om en särskild
forskningsfond, har även resultatet av pågående utredning om dispositionen
av överskottsmedel i vissa clearingkassor ansetts böra avvaktas.

Utskottet. Enligt vad bränslekommissionen framhållit är det med hänsyn
till de oberäkneliga förhållanden, som råda på såväl den inhemska som den
utländska bränslemarknaden, för närvarande icke möjligt att närmare ange
de kvantiteter bränsle av olika slag, som kunna anskaffas under nästa budgetår.
Utskottet har därför icke något att erinra mot att de av 1951 års riksdag
beviljade investeringsanslagen till förlagskapital för inköp av ved om
tillhopa 60 miljoner kronor och för inköp av fossila bränslen om sammanlagt
50 miljoner kronor få i fortsättningen disponeras för anskaffande av olika
slags bränslen oberoende av anslagets rubricering.

I sitt av förra årets riksdag godkända utlåtande nr 197 i anledning av
väckt motion om utredning av frågan om en fond för möjliggörande av
forskning rörande våra inhemska bränsletillgångar uttalade statsutskottet
den förhoppningen, att det skulle bliva möjligt för den år 1951 på framställning
av riksdagen tillsatta bränsleutredningen att anvisa framkomliga vägar
för en lösning av detta omfattande och svårbemästrade problem. Denna utredning
har ännu icke slutförts. Departementschefen har emellertid på framställningar
av bränslekommissionen och bränsleutredningen framlagt vissa
förslag i fråga om möjligheten att på något längre sikt förbättra vår bränsleförsörjning
och intensifiera forskningen på detta område.

Departementschefen berör härvid till en början möjligheterna att få till
stånd avtal med vissa torvproducenter om leverans av torv och föreslår i
sådant syfte bemyndigande för bränslekommissionen att ingå ett treårsavtal
med torvproducenterna om årlig tillverkning av torv för eldningsändamål.
Såsom ett led i strävan att utvidga maskintorvproduktionen synes förslaget
vara värt beaktande. Enligt detsamma skola producenterna kunna
erhålla anläggnings- och driftslån, varjämte kommissionen förbinder sig att
inlösa osåld torv till visst garanterat pris, som för 1953 och 1954 skulle utgöra
40 kronor samt för 1955 35 kronor för ton. Enligt vad departementschefen
anfört torde av rådande prisläge att döma avsättningsgarantien icke
medföra några nämnvärda kostnader för statsverket. Utskottet vill i anslutning
härtill emellertid erinra, att, sedan Kungl. Maj :ts förevarande proposition
förelädes riksdagen, kolpriserna på den internationella kolmarknaden
allt mer tenderat att falla, vilket i sänkande riktning påverkat priset på
torv. Med hänsyn till detta förhållande bör enligt utskottets mening avsättningsgarantien
begagnas med viss försiktighet och i första hand komma till
användning beträffande sådana företag, som kunna förväntas bedriva en

Statsutskottets utlåtande nr 132.

7

torvproduktion på längre sikt och efter rationella arbetsmetoder. Med hänsyn
till vad nu anförts synes utskottet icke något vara att erinra mot att
kommissionen bemyndigas ingå avtal av föreslagen innebörd. Ej heller har
utskottet något att invända mot vad departementschefen anfört i fråga om
sättet för tillgodoseende av medelsbehovet för ändamålet.

För en utvidgning av torvtillverkningen erfordras, såsom departementschefen
framhållit, en överblick över vilka mossar som äro lämpade för
produktion. Väl inseende behovet härav vill utskottet tillstyrka, att den år
1951 påbörjade mossinventeringen fortsättes och att för nästa budgetår
anvisas 60 000 kronor för ändamålet.

Givet är att ett omfattande forskningsarbete är nödvändigt för att åstadkomma
en mera avsevärd ökning av tillverkningen. Enligt vad som i propositionen
upplysts har det forskningsarbete, som bedrives av Aktiebolaget
Svensk torvförädling, inriktats på våtkolningsmetoden, vid vilken torven
avvattnas på mekanisk väg. I syfte att få underlag för en säker ekonomisk
kalkyl rörande denna metods räntabilitet har det befunnits erforderligt, att
fortsatta undersökningar ske vid en försöksanläggning i halvstor skala. En
dylik anläggning beräknas kosta 1,5 miljoner kronor. Utskottet kan ansluta
sig till departementschefens förslag, att staten härav skäligen bör svara
för 1,2 miljoner kronor. Då medelsanvisningen synts lämpligen böra uppdelas
på två budgetår, vill utskottet tillstyrka, att riksdagen för nästa budgetår
anvisar 500 000 kronor.

Det har framhållits, att under åtskillig tid torde — oavsett hur våtkolningsförsöken
utfalla —- de nuvarande maskintorvmetoderna i första hand
komma i fråga vid torvtillverkning. Departementschefen föreslår, att för
fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete på detta område anvisas 400 000
kronor. Utskottet kan biträda förslaget jämväl i denna del.

I likhet med departementschefen och bränsleutredningen vill utskottet
understryka betydelsen av att åtgärder vidtagas till främjande av en rationell
bränsleförsörjning. Utredningen har angivit en rad aktuella arbetsuppgifter
på området för åstadkommande av framför allt ekonomisering vid användning
av bränslen. Utskottet, som föreställer sig att betydande besparingar
härigenom skulle stå att vinna, vill tillstyrka, att medel anvisas för
ändamålet och har icke något att erinra mot att anslaget härför bestämmes
till 300 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare
föreskrifter rörande anslagets användning. Utskottet förutsätter emellertid
i likhet med departementschefen, att anslaget i fråga till större delen
utnyttjas för de av bränsleutredningen angivna ändamålen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln
anvisa följande reservationsanslag, nämligen

a) til! Sveriges geologiska undersökning: Inventering av
torvmossar 60 000 kronor;

8

Statsutskottets utlåtande nr 132.

b) till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning 900 000 kronor;

c) till Åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning
300 000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,
Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson,
Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Birger Andersson och Bergman;
samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg
i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,
Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Hoppe, Kvling, fröken Elmén, herrar Onsjö,
Widén och fröken Nygren.

Reservation

av herr Onsjö.

627474. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.