Nr 117—ISO.

Statsutskottets utlåtande nr 117.

1

Nr 117.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag för budgetåret 1952/53 till bidrag till täckande
av underskott i kostnaderna för flyktkapitalbyråns,
restitutionsnämndens, tyskmedelskommitténs
samt likvidationsnämndens verksamhet.

(l:a avd.)

I propositionen nr 121 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 7
mars 1952, föreslagit riksdagen att till Bidrag till täckande av underskott i
kostnaderna för flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens, tyskmedelskommitténs
samt likvidationsnämndens verksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 1 070 000 kronor.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 197/1950 angående godkännande av allmänna
riktlinjer för en tvångsclearing med Tyskland föreslogs bland annat,
att prövningen av fordringsanspråken samt utdelningen av ersättning ur de
genom tvångsclearingen tillgängliga medlen skulle ombesörjas av en för
ändamålet inrättad nämnd, bestående av tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter.

Propositionen godkändes av riksdagen med vissa ändringar, vilka icke
berörde nyss angivna förslag.

Genom beslut den 29 juni 1950 tillsattes det planerade fördelningsorganet
som antog namnet likvidationsnämnden. I beslutet föreskrevs bland annat,
att kostnaderna för nämndens verksamhet tills vidare skulle bestridas ur av
nämnden omhänderhavda medel för slutlig redovisning i samband med fastställandet
av utdelningen av de tyska tillgångarna.

Kostnaderna för flyktkapitalbyråns och restitutionsnämndens verksamhet
bestridas av anslag under tredje huvudtiteln. För tyskmedelskommitténs
utgifter disponeras kommittéanslaget under samma huvudtitel.

I Kungl. Maj:ts instruktion för likvidationsnämnden (SFS nr 1950: 490)
förordnades bland annat följande:

»För flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens, tyskmedelskommitténs
och likvidationsnämndens befattning med de medel, som ingå i tvångsclearingen.
skall likvidationsnämnden av fordringsägarna uttaga en avgift av
0,6 % för varje fullt hundratal kronor av dem tillerkända belopp. I övrigt
skola kostnaderna för nämnda myndigheters verksamhet utgå av de i
tvångsclearingen ingående medlen.»

Med anledning av alt de berörda myndigheternas arbete synes komma att
kräva betydligt längre tid än beräknat, väntas de belopp, som torde inflyta

1 — 842 62 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 117—120.

2

Statsutskottets utlåtande nr 117.

genom den förenämnda avgiften, jämte vissa för ändamålet tillgängliga
ränteinkomster, icke komma att visa sig tillräckliga för att finansiera myndigheternas
totala kostnader.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Bland de i förevarande sammanhang aktuella svenska fordringarna gentemot
de tyska tillgångarna i Sverige ingå de statliga förmånsberättigade anspråken
på ersättning dels för det belopp å 150 miljoner kronor, som Sverige
i överensstämmelse "med den s. k. Washingtonuppgörelsen ställt till det
tyska folkhushållets förfogande, samt dels för den enligt samma uppgörelse
till Belgien utlämnade kvantiteten s. k. rövat guld till ett värde av cirka 29
miljoner kronor.

Med hänsyn till arten av dessa fordringar torde någon skyldighet för
staten att för dem erlägga den i det föregående berörda avgiften principiellt
icke föreligga. Om å andra sidan vid den slutliga regleringen av de med
tyskmedlen sysselsatta myndigheternas kostnader de härför avsedda inkomstposterna
icke visa sig tillräckliga, uppkommer frågan om täckningen
av underskottet. Enligt den tidigare citerade bestämmelsen i instruktionen
för likvidationsnämnden skola kostnaderna, i den mån de icke täckas av
avgifterna, utgå av de i tvångsclearingen ingående medlen. Det synes emellertid
skäligt, att staten, oavsett om någon skyldighet att betala avgift
föreligger för ifrågavarande fordringsanspråk, i mån av behov bidrager till
bestridandet av kostnaderna i samma proportion som övriga fordringsägare.
1 enlighet härmed torde ett belopp av 1 070 000 kronor, motsvarande 0,6 %
av de två fordringsanspråkens sammanlagda belopp, böra ställas till förfogande
för att kunna användas till täckning av eventuellt uppkommande underskott.

Av det föregående framgår, att de förskott till bestridande av flyktkapitalbyråns,
restitutionsnämndens och tyskmedelskommitténs verksamhet,
som de härför disponerade budgetanslagen kunna sägas utgöra, komma att
regleras vid den slutliga redovisningen i samband med slututdelningen
av tyskmedlen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen skäligt, att staten i
mån av behov bidrager till bestridandet av kostnaderna för ifrågavarande
två fordringsanspråk och tillstyrker alltså den för ändamålet äskade nledelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till täckande av underskott i
kostnaderna för flgktkapitalbijråns, restitutionsnämndens,
tyskmedelskommitténs samt likvidationsnämndens verksamhet
för budgetåret 1952/53 under tredje huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 070 000 kronor.

Stockholm den 2 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 120.