Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

JVr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1952) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Handelsdepartementet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 628 200
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 487 700 kronor.

Med förmälan att hösten 1951 i handelsdepartementet inrättats en provisorisk
byrå med uppgift att bereda vissa frågor framför allt på utrikeshandelns
och folkförsörjningens område, har departementschefen föreslagit, att
en särskild tjänst inrättas för den befattningshavare, som leder byråns arbete.
Tjänsten har ansetts böra tills vidare placeras i Cg 37. Departementschefens
förslag innebär ytterligare, att en tjänst som extra ordinarie förste
kanslisekreterare i Ce 29 avföres från personalförteckningen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. föreslås vidare, att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utbytes
mot en kanslibiträdestjänst i Ca 11 samt att medel beräknas för två kontoristtjänster
i Ce 13 i stället för två kanslibiträdestjänster i Ce 11.

Kostnader för skrivhjälp åt departementets kommittéer ha hittills i huvudsak
bestritts från kommittéanslaget. För att rationalisera skrivarbetet
har det synts lämpligt, att departementet i största möjliga utsträckning tillhandahåller
skrivhjälp åt kommittéerna. I anledning härav föreslås, att
1 liihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. A''r 10.

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

departementets anslag för nästa budgetår höjes med 20 000 kronor och kom mittéanslaget

sänkes med motsvarande belopp.

I övrigt innebär förslaget allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl vill utskottet tillstyrka
förslaget om inrättande av en ny tjänst i lönegraden Cg 37. Mot de förordade
ändringarna i personalförteckningen har utskottet icke funnit något vara
att erinra liksom ej heller mot kostnadsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs vis

.................................... 253 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 197 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 146 300

Summa kronor 628 200;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 628 200 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, s. 3 och 4), innebärande en anslagshöjning av 100 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 64 100
kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 4), innebärande
en anslagshöjning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 5—14) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Kommerskollegium:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 973 200 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nordenson m. fl. (I: 276) och den andra inom andra kammaren av
herr Birke (II: 330), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inom
kommerskollegii monopolutredningsbyrå utöka antalet tjänster dels å avdelningen
för specialundersökningar i enlighet med kommerskollegii förslag,
redovisat i 1949 års statsverksproposition, tionde huvudtiteln, dels å
nyupprättad avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden i enlighet
med kommerskollegii förslag, redovisat i 1952 års statsverksproposition,
tionde huvudtiteln, samt att bevilja härför erforderliga medel,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergvall (I: 277) och den andra inom andra kammaren av herr
Kollbcrg m. fl. (II: 329), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta utöka
antalet tjänster inom kommerskollegii monopolutredningsbyrå med en
1 :e aktuarie och två amanuenser för inrättande av en ny avdelning för analys
av pris- och marknadsförhållanden i enlighet med det kommerskollegii
förslag, som återgivits i årets statsverksproposition, 10 :e huvudtiteln, samt
bevilja härför erforderliga medel.

Kommerskollegii åberopade i 1949 års statsverksproposition, tionde huvudtiteln,
redovisade förslag innebär inrättande av fyra nya tjänster, nämligen
en för förste aktuarie i Ce 29, en för aktuarie i Ce 24 och två för amanuens
i Ce 22. Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina
yrkanden, hänvisas till motionerna I: 276 och II: 329.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 605 100 kronor.

Kommerskollegium har hemställt bl. a. om inrättande å monopolutredningsbyrån
av fyra befattningar, nämligen en för förste aktuarie med arvode
motsvarande löneklass 29, två för amanuens i Cg 22 och ett biträde i
Ce 6. Dessa tjänster avses skola ingå i en ny avdelning för analys av prisoch
marknadsförhållanden, varom kollegium framställt önskemål i petita
för budgetåren 1947/48—1950/51 (se bl. a. X ht 1949 s. 6—8 och 1950 s. 10).
Kollegium har förutsatt, att nyetahleringssakkunniga föreslå att verksam -

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

heten för analys av pris- och marknadsförhållanden upptages snarast
möjligt.

Departementschefen föreslår, att en på handels- och administrativa byrån
placerad tjänst såsom byråsekreterare i Ca 24 utbytes mot en tjänst såsom
förste byråsekreterare i Ca 29 samt att den till elektriska byrån hörande
tjänsten såsom förste byråingenjör i Ca 27 omvandlas till byrådirektörstjänst
i Ca 31.

Departementschefen har anmält, att nyetableringssakkunniga den 20 september
1951 inkommit med betänkande med förslag till lag om skydd mot
samhällsskadlig konkurrensbegränsning. I anslutning härtill har departementschefen
beträffande frågan om utökning av monopolutredningsbyrån
med personal för analys av pris- och marknadsförhållanden framhållit, att
det slutliga ställningstagandet torde få anstå i avvaktan på behandlingen av
nyetableringssakkunnigas betänkande, beträffande vilket samtliga remissyttranden
ännu icke inkommit. Departementschefen förutsätter, att tills
vidare statens priskontrollnämnd har sin uppmärksamhet riktad på de
konkurrensbegränsande åtgärdernas inverkan på prissättningen och på prisoch
marknadsförhållandena efter upphävandet av konkurrensbegränsande
avtal. Priskontrollnämnden synes departementschefen även böra, under
nära samarbete med monopolutredningsbyrån, i den utsträckning som är
möjlig avdela särskild personal för undersökningar av hithörande spörsmål.

Beträffande biträdespersonalen föreslås att anslaget höjes med 5 600 kronor
för anställande av ytterligare ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Befattningen såsom instruktör i hemslöjd föreslås uppförd å kollegii stat,
med placering i Cg 26. Vidare tillstyrker departementschefen, att byrådirektören
å sjöfartssociala avdelningen uppflyttas från Ca 29 till Ca 31 samt
förste aktuarien å statistiska byråns avdelning för sjöfartsstatistik och
förste byråsekreteraren å fartygsinspektionsbyrån från Ca 27 till Ca 29.

Kostnaderna för undersökningarna rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar m. m. och för den preliminära bearbetningen av
produktionsuppgifterna för industrien föreslås skola från och med nästa
budgetår bestridas från kollegii avlönings- och omkostnadsanslag. Detsamma
synes departementschefen böra vara fallet med förekommande undersökningar
rörande bruttoinkomster och kostnader i utlandet vid utrikes
sjöfart.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. föreslås, att fem kanslibiträdestjänster i Ca 11 utbytas mot
tre kansliskrivartjänster i Ca 15 och två kontoristtjänster i Ca 13 samt att
fyra kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot två kontoristtjänster i Ca 13
och två kanslibiträdestjänster i Ca 11 ävensom att medel beräknas till tre
kontoristtjänster i Ce 13 i stället för till två kanslibiträdestjänster i Ce 11
och en kontorsbiträdestjänst i Ce 8.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

Utskottet. Det i motionerna I: 276 och II: 330 gjorda yrkandet om inrättande
av fyra nya tjänster å kommerskollegii monopolutredningsbyrå, såvitt
avser den planerade tredje avdelningen för fortlöpande analyser av prisoch
marknadsförhållanden, överensstämmer med vad kollegium i anslagsäskandena
för nästa budgetår föreslagit. I motionerna I: 277 och II: 329 har
framförts samma yrkande, dock att antalet tjänster minskats med en, avsedd
för biträde i Ce 6.

Utskottet vill erinra, att nyetableringssakkunniga den 20 september 1951
avgivit betänkande med förslag till lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning.
Över betänkandet ha yttranden infordrats från ett stort
antal myndigheter och organisationer. Utskottet vill i anslutning härtill
framhålla, att de sakkunniga bl. a. föreslagit en utbyggnad av kollegii monopolutredningsbyrå,
varvid två olika organisationsförslag framlagts. Enligt
vad utskottet inhämtat är remissbehandlingen ännu icke avslutad. Utskottet
anser det därför riktigast, att med ställningstagande till den i motionerna
berörda frågan får anstå i avvaktan på att ärendet slutbehandlats av
Kungl. Maj :t. Såvitt utskottet kan finna, torde någon olägenhet icke vara
förenad härmed, då utskottet i likhet med departementschefen förutsätter,
att tills vidare statens priskontrollnämnd har sin uppmärksamhet riktad på
de konkurrensbegränsande åtgärdernas inverkan på prissättningen och på
pris- och marknadsförhållandena efter upphävandet av konkurrensbegränsande
avtal ävensom att priskontrollnämnden under nära samarbete med monopolutredningsbyrån,
i den utsträckning som är möjlig, avdelar särskild
personal för undersökningar av hithörande spörsmål. Med hänsyn till det
anförda finner utskottet sig böra avstyrka motionerna I: 276 och II: 330, såvitt
nu är i fråga, samt I: 277 och II: 329.

I motionerna I: 276 och II: 330 har jämväl hemställts om förstärkning
av personalbeståndet å monopolutredningsbyråns avdelning för specialundersökningar.
Av skäl som utskottet anfört i det föregående och då härtill
kommer, att, såvitt utskottet kunnat finna, kommerskollegium i sina petita
till årets riksdag icke framlagt förslag om personalförstärkning beträffande
denna avdelning, avstyrkas sistnämnda båda motioner i jämväl nu berörd
del.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har utskottet
icke funnit något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 330 samt I: 277
och II: 329,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 887 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t......................... 10 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 615 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 459 600

Summa kronor 1 973 200;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 973 200 kronor.

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 14—16), innebärande en huvudsakligen av prisstegringar
och medelsåtgången betingad anslagshöjning av 116 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 372 300
kronor.

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
6, s. 16 och 17), innebärande en anslagshöjning av 25 300 kronor, beroende
dels av löneklassförändringar m. m. och dels av utbyte av 3 kontorsbiträdesbefattningar
i Ca 8 mot kanslibiträdesbefattningar i Ca 11, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för bergsstaten vidtaga den ändring, som angivits i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 96 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ..................................... 16 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 35 800

Summa kronor 148 700;

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 148 700 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 17 och 18), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 8, s. 18 och 19), som innebär, förutom automatiska kostnadsförändringar,
att tjänsten som förste byråingenjör uppflyttas från Ca 27 till
Ca 29 och att arvodet till inspektionens militärassistent höjes med 100 kronor,
får utskottet — under erinran att anslaget för innevarande budgetår
uppförts med 73 600 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
sprängämnesinspektionen vidtaga den ändring, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 44 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.............. 1 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 20 900

Summa kronor 87 200;

c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 87 200 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, s. 20), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
15 000 kronor.

10:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 10, s. 20—23) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

till Fartygsinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 507 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 393 800 kronor.

Departementschefen föreslår, att förste fartygsinspektörerna uppflyttas
till 31 lönegraden. Beträffande andre fartygsinspektörerna kan departementschefen
för närvarande icke tillstyrka en högre lönegradsplacering av
tjänsterna för befattningshavare med civilingenjörsutbildning än 26 lönegraden
och av tjänsterna för övriga inspektörer än 24 lönegraden. Tjänstebenämningen
andre fartygsinspektör föreslås skola utbytas mot benämningen
f artygsinspektör.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. föreslås, att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid fartygsinspektionens
distriktskontor i Göteborg utbytes mot en kontoristtjänst i
Ca 13 och att vid vart och ett av de sex övriga distriktskontoren en kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 omvandlas till befattning som kanslibiträde i Ca 11.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för
fartygsinspektionen och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
fartygsinspektionen vidtaga de ändringar, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis .................................... 337 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 46 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 124 000

Summa kronor 507 300;

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 507 300 kronor.

11 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 23), innebärande en av belastningen på anslaget och
inträdda kostnadsökningar föranledd anslagshöjning av 12 000 kronor, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

att riksdagen må till Partygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 92 000
kronor.

12:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 12, s. 24 och 25), som innebär, förutom anslagsuppräkning
på grund av verkställd arvodesreglering, höjning med 200 kronor av det
till biträde åt skeppsmätningskontrollören i Göteborg nu utgående arvodet
å högst 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 200
kronor.

13:o) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 25 och 26), innebärande en anslagsökning av
2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
14 700 kronor.

14:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 14, s. 26—30) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till
Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 875 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 712 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att vaktmästarbefattningen vid sjöbefälsskolan
i Härnösand uppflyttas från Ca 9 till Ca 10. Vidare föreslås, att arvodena
till skolläkarna vid sjöbefälsskolorna höjas så, att det fasta arvodet
bestämmes till 480 kronor samt det rörliga arvodet till 2 kronor 10 öre
för varje under helt läsår närvarande lärjunge och till 1 krona 20 öre
för varje under kortare tid än helt läsår närvarande lärjunge.

På anförda skäl föreslås, att till personalförteckningen fogas en anmärkning
av innehåll, att en befattning såsom lektor å nautiska linjen skall
hållas obesatt, så länge en dylik befattningshavare innehar förordnande
att vara rektor vid sjöbefälsskola.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för sjöbefälsskolorna i enlighet med vad som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 394 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 7 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 351 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 136 400

Summa kronor 889 200

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Hyror och hyresersättningar.................... 14 000

Nettoutgift kronor 875 200;

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 875 200 kronor.

15:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Sjöbefälsskolorna: Stipendier. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 15 och 16, s. 30 och 31), innebärande
beträffande förstnämnda anslag oförändrad medelsanvisning och
beträffande sistnämnda anslag en höjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 42 200 kronor;

b) till Sjöbefälsskolorna: Stipendier ett anslag av 11 500
kronor.

16:o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 31 och 32) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 4 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 500 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär höjning av arvodena till lärarna vid nu
ifrågavarande kompletteringskurs och införande av undervisning i elektroteknik.
Härvid förutsättes, att arvodena bestämmas i enlighet med de grunder,
som angivas i 5 § kungörelsen angående timarvoden till vissa lärare

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

vid civila och militära skolor. Vidare föreslås, att arvodet till kursens ledare
höjes med 100 kronor till 600 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 4 900 kronor.

17:o) Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 18, s. 33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 kronor.

För budgetåret 1949/50 anvisades under rubriken Navigationsskolorna
ett reservationsanslag av 11 300 kronor till navigationslärarkurs. Någon sådan
kurs kom emellertid icke till stånd under budgetåret 1949/50 och
icke heller under något av budgetåren 1950/51 och 1951/52, enär icke tre
kompetenta sökande anmälde sig till deltagande i kursen under något av
nämnda år.

Departementschefen tillstyrker, att navigationslärarkurs anordnas under
budgetåret 1952/53, därest minst tre sökande anmäla sig till kursen. Vidare
förordas vissa av kommerskollegium föreslagna höjningar av lärar- och
vaktmästararvodena. Departementschefen föreslår, att, därest riksdagen icke
har något att erinra däremot, till det nya anslaget torde få överföras en vid
innevarande budgetårs utgång förefintlig reservation å det för budgetåret
1949/50 anvisade anslaget till Navigationsskolorna: Navigationslärarkurs.

Utskottet tillstyrker, att navigationslärarkurs må under angiven förutsättning
anordnas under nästa budgetår. Mot vad departementschefen i övrigt
anfört och föreslagit har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
1 800 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 19, s. 34 och 35), innebärande, förutom automatiska
kostnadsökningar, att 4 100 kronor anvisas för kameralt biträde till verkets
sekreterare, får utskottet — under erinran att anslaget för innevarande budgetår
uppförts med 531 100 kronor — hemställa,

12

Statsutskottels utlåtande nr 10.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 231 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 253 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 154 200

Summa kronor 638 700;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 638 700 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 35 och 36), innebärande en av automatiska
kostnadsförändringar föranledd anslagshöjning av 26 600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 188 800 kronor.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Inredning och utrustning av nya
lokaler. Under erinran om att riksdagen för innevarande budgetår anvisat
16 000 kronor för ändamålet får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 21, s. 36 och 37) hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1952
/53 anvisa ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 37 och 38), innebärande en anslagshöjning
av 78 000 kronor för att möjliggöra att malmletningsverksamheten
skall kunna även i fortsättningen bedrivas i huvudsakligen samma omfattning
som hittills, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.

22:o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskarfering inom Norrbottens
län. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 38 och 39),
som avser medelsanvisning för ifrågavarande arbetens fortsatta bedrivande
och avslutande under nästa budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Jordartskartering inom Norrbottens län för budgetåret 1952
/53 anvisa ett reservationsanslag av 27 500 kronor.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska kartor över sydvästra
Skåne. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 39 och 40),
varigenom två kartblad beräknas kunna befordras till trycket jämte beskrivningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Agrogeologiska kartor över sydvästra Skåne för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.

24:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 25, s. 40 och 41) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att enligt hans mening samtliga skatter
för legodriften — således även fastighetsskatten — böra såsom utgörande
kostnader för ifrågavarande gruvrörelse i första hand bestridas från
statsverkets inkomster av denna. Härav följer, att anslaget till Vissa kostnader
för statens gruvegendom enligt departementschefens åsikt icke bör
belastas med skatter för legodriften i vidare mån än som betingas av att
statens inkomster av legodriften äro otillräckliga för att bestrida skatteutgifterna.
Då nämnda inkomster åtminstone för närvarande äro betydande
och med hänsyn även till belastningen å anslaget under budgetåret 1950/51
har någon höjning av anslaget icke nu synts vara behövlig.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke något
att erinra mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.

25 :o) Statens provningsanstali: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 26, s. 41—43) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Statens provningsanstalt:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 310 000 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr JO.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 102 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker den anslagsuppräkning, som påkallas av
att reglerad befordringsgång beredes ingenjör spersonalen i anslutning till
de vid kommunikationsverken tillämpade principerna. Vidare föreslås ändrad
anställningsform -— överföring från extra till extraordinarie anställning
— för en elektromekaniker, en clektriker och tre provberedare.

I övrigt föreslås endast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 313 100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.. 208 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 472 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 315 000

Summa kronor 1 310 000;

b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 310 000 kronor.

26:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 27, s. 43 och 44), innebärande en huvudsakligen av kostnadsstegringar
föranledd anslagshöjning av 27 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
241 500 kronor.

27:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 28, s. 45) får utskottet — under erinran om att motsvarande
anslag för innevarande budgetår uppförts med 150 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
120 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 29, s. 45—47) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 986 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 461 500 kronor.

Under budgetåret 1950/51 uppgingo de sammanlagda utgifterna under anstaltens
avlönings- och omkostnadsanslag till inemot 1 710 000 kronor och
inkomsterna till drygt 1 025 000 kronor. Nettoutgiften, vilken anger omfattningen
av försöksanstaltens egen forskning, uppgick sålunda till i runt tal
700 000 kronor. Under innevarande och nästa budgetår väntas inkomsterna
efter hand öka. För budgetåret 1952/53 emotses sålunda en inkomst av
1 815 000 kronor. Departementschefen är i princip beredd förorda en mot
denna inkomsthöjning svarande uppräkning av anslaget, vilket å andra sidan
innebär att nettoutgiften och därmed anstaltens egen forskning under
nästa budgetår bör hållas i huvudsak oförändrad. Från denna utgångspunkt
tillstyrker departementschefen, att avlöningsanslaget höjes med 520 000
kronor. Vidare föreslås ändrad anställningsform — överföring från extra
till extra ordinarie anställning — för en försöksledare. I övrigt innebär förslaget
allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet anser sig böra godtaga de av departementschefen verkställda
anslagsberäkningarna och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 96 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 13 500

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsar betare

och tillfälliga biträden, förslagsvis.. 1 047 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 439 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 390 000

Summa kronor 1 986 800;

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 986 800 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 30, s. 47—50), innebärande en av inträdda prisstegringar
och emotsedd utvidgning av försöksanstaltens verksamhet föranledd
anslagshöjning av 119 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 515 300 kronor.

30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 50 och 51), som
innebär anskaffning av utrustning till mättekniska avdelningen och verkstadsavdelningen,
får utskottet — under erinran om att motsvarande anslag
för löpande budgetår uppförts med 255 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering
av maskiner och utrustning för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för vindtunnelanläggning
m. m. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande
ändamål (punkt 32) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse
nr 81), varom utskottet velat här

erinra.

32:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 33, s. 52—55) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 336 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 279 700 kronor.

Departementschefen föreslår, att befattningen som expeditionsvakt uppflyttas
från Ce 9 till Ce 10.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. föreslås, att en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 utbytes mot
en tjänst som kansliskrivare i Ca 15, att en tjänst som kontorsbiträde i Ca 8
utbytes mot en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 samt att medel beräknas
för en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 i stället för en tjänst som kontorsbiträde
i Ce 8. Beloppet för styrelsearvoden föreslås uppräknat med 600
kronor. Vidare förordas, att arvodet till den deltidsanställda bibliotekarien
höjs med 300 kronor. I övrigt föreslås automatiska kostnadsförändringar.

Statsutskottets utlåtande nr JO.

17

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens hantverksinstitut, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4
januari 1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 101 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................ 5 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 150 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 78 700

Summa kronor 336 700;

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
336 700 kronor.

33:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, s. 55), innebärande en anslagshöjning av 18 000
kronor, som motiveras av höjda bränslekostnader samt ökad förbrukning
av elektrisk ström och vatten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

34:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 55 och 56), som innebär en
anslagshöjning av 25 000 kronor —- motsvarande en med hänsyn till storleken
av statens nuvarande bidrag skäligt avvägd del av inträdda utgiftsökningar
med avseende å löner, arvoden och materiel — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 170 000 kronor.

35:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 56 och 57) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 10.

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Näsgård m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren
av herr Svefisson i Alingsås m. fl. (II: 326), hemställts, att riksdagen ville
för budgetåret 1952/53 besluta om anvisning av anslag för utrustning och
inredning vid statens hantverksinstitut räknat till 75 000 kronor i huvudsak
i enlighet med den disposition, som styrelsen för institutet föreslagit i
sina riksdagspetita för nästkommande budgetår.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 326.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 50 000 kronor. Anslaget skulle därigenom uppgå
till ett belopp av 75 000 kronor, vilket är avsett att fördelas på utrustning
till de olika avdelningarna inom institutet enligt en å s. 56 och 57 i propositionen
återgiven sammanställning.

Styrelsen framhåller, att den begränsat sina yrkanden till vad som för
dagen anses oundgängligt för verksamhetens ändamålsenliga bedrivande.
Enär institutets verksamhet är inriktad på den högre hantverkstekniska utbildningen
och på specialutbildning, föranledd av näringsgrenarnas alltmera
tekniska och specialbetonade prägel, anser styrelsen, att institutet i utrustningshänseende
bör tillgodoses på sådant sätt att dess centrala och vägledande
ställning kan uppehållas bland yrkesmännen. Styrelsen framhåller vidare
vikten av att för framtiden ett välanpassat utrustningsanslag kontinuerligt
ställes till institutets förfogande, då det är nödvändigt att ersätta förefintlig
utrustning, som blivit försliten eller föråldrad.

Departementschefen har ansett sig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka
någon höjning av utrustningsanslaget.

Utskottet vill erinra, att kostnaderna för hantverksinsiitutets verksamhet
bestridas dels av statsmedel, dels av inkomster från dess kurs-, informationsoch
publikationsverksamhet, dels ock av bidrag från olika näringsorganisationer.

Utskottet inser väl betydelsen av att institutets verksamhet, som fyller en
viktig uppgift för hantverkets och småindustriens utveckling, understödjes
och främjas. Ett ökat statsbidrag till institutet för en intensifiering av det
arbete, som där bedrives, genom ett bättre tillgodoseende av institutets utrustningsbehov
vore alltså synnerligen önskvärt. Utskottet förutsätter, att
Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Med hänsyn till
den avvägning, som måste göras beträffande anslagen för olika handelsändamål,
och med förmälan att utskottet i särskilt utlåtande denna dag tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag om tilläggsanslag av 50 000 kronor till bidrag
till hantverksinstitutets kursverksamhet m. m., anser sig utskottet förhindrat
att för närvarande föreslå någon höjning av ifrågavarande anslag. De i
ämnet väckta motionerna avstyrkas alltså.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 278 och II: 326, till Statens hantverksinstitut:
Utrustning och inredning för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

36 :o) Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Petrén (I: 279) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson
i Osby m. fl. (11:323), har hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till
statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen II: 323.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har äskat ett anslag av 50 000 kronor
för särskilda rationaliseringsundersökningar på hantverkets och småindustriens
område. Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda
förslaget i fråga.

Utskottet vill erinra, att rationaliseringsverksamheten inom hantverket
och den mindre industrien har i stort bedrivits och utvecklats på grundval
av de intäkter, som inflyta dels genom bidrag från branschorganisationer
och dels genom ersättning från enskilda företag för utförda uppdrag.

Utskottet är väl medvetet om den stora betydelse, som detta rationaliseringsarbete
har både för landets näringsliv i allmänhet och för småindustriens
utövare i synnerhet. Liksom då det gällde frågan om ökat bidrag till
institutets utrustningsbehov, anser sig utskottet av därvid åberopade skäl
icke heller kunna tillstyrka det nu gjorda yrkandet om anslag till institutets
rationaliseringsverksamhet. Utskottet förutsätter, att institutet prövar alla
möjligheter att öka sina inkomster från enskilt håll.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå motionerna I: 279 och II: 323.

37:o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 37 och
38, s. 57—59), innebärande beträffande förstnämnda anslag en av den allmänna
stegringen av löner och priser föranledd höjning med 22 000 kronor
och beträffande sistnämnda anslag oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 152 000 kronor;

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) till Bidrag till Ingenjör svetenskapsakademien: Teknisktvetenskaplig
och industriell representation i utlandet ett reservationsanslag
av 57 600 kronor.

38:o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 39, s. 59—61), innebärande en anslagshöjning av 8 700 kronor, som
motiverats av dels automatiska kostnadsändringar, dels höjning av arvodet
till rådets kamrerare med 600 kronor, dels ock höjning i vad avser omkostnader
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 66 700 kronor.

39 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 40, s. 61—63), innebärande en av den inträdda löne- och prisstegringen
föranledd anslagshöjning av 205 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 245 000 kronor.

40:o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Kungl. Maj d har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 63 och 64) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 58 800 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lindblom och Petrén (I: 205) och den andra inom andra
kammaren av herr Nihlfors m. fl. (II: 276), hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen måtte till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 276.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 49 500 kronor.

Statens kommitté för byggnadsforskning har hemställt, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 20 500 kronor. Av detta belopp avses 18 500 kronor
till avlöning åt sekreterare och annan personal, 1 000 kronor till kostnader
för bränsle, lyse och vatten samt 1 000 kronor för övriga expenser.

Departementschefen har ansett förevarande anslag böra uppräknas med
hänsyn till ökningen av det rörliga tillägget till den personal, som för närvarande
är lönegradsplacerad, och till lönegradsuppflyttning av en teknisk
assistent. Departementschefen beräknar härför ett belopp av 5 200 kronor.
Vidare tillstyrker departementschefen, att anslaget höjes för ökning av arvodena
till biträdespersonalen och kamreraren med i runt tal 2 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr JO.

21

Anslagsposten till bränsle, lyse och vatten föreslås med hänsyn till belastningen
höjd med 1 000 kronor. I fråga om medel till övriga expenser har departementschefen
icke tillstyrkt höjning med större belopp än 500 kronor.
Då departementschefen icke i vidare mån än nu sagts ansett sig kunna biträda
kommitténs hemställan om ökad medelsanvisning under förevarande
anslag, föreslås detta för nästa budgetår uppfört med 58 800 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av förevarande
anslag med 9 300 kronor och skiljer sig från av statens kommitté för byggnadsforskning
gjorda anslagsäskanden — med vilka det motionsvis framställda
yrkandet överensstämmer — i huvudsak däri, att medel, 10 000
kronor, icke av Kungl. Maj :t begärts för anställande hos kommittén av
ytterligare en teknisk assistent. Utskottet har icke blivit övertygat om att
något omedelbart behov föreligger av ifrågavarande personalförstärkning,
varför utskottet saknar anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag, som jämväl
i övrigt tillstyrkes. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Kungl.
Maj :t i proposition nr 128 till årets riksdag äskat ett anslag av 100 000 kronor
till bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 205 och II: 276, såvitt här
är i fråga, till Statens kommitté för byggnadsforskning för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 58 800 kronor.

41 :o) Byggnadsforskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42,
s. 64 och 65) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

Vidare har i de under nästföregående punkt omförmälda båda likalydande
motionerna I: 205 av herrar Lindblom och Petrén och 11:276 av herr Nihlfors
m. fl. hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte till Byggnadsforskning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Statens kommitté för byggnadsforskning har hemställt, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 200 000 kronor, och har till stöd härför anfört i
huvudsak följande.

Enligt en av kommittén företagen undersökning är produktiviteten inom
byggnadsindustrien för närvarande icke högre än i slutet av 1930-talet.
Kommittén ställer detta förhållande i samband med den förhållandevis
ringa forskningsverksamheten på byggnadsområdet. De flesta företagen på
detta område äro små, framhåller kommittén, och ha ej den ekonomiska

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ryggrad, som fordras för att kunna bedriva ett systematiskt och på längre
sikt vinstgivande forskningsarbete; ej heller bedriva storföretagarna någon
mera omfattande forskning såvitt kommittén har sig bekant. Kommittén
anser att det arbete, som nedlägges på forskning och utveckling på byggnadsområdet,
ej står i rimlig proportion till byggnadsproduktionens betydelse
och att det allmänna på grund av sitt engagemang i denna produktion
starkt bör stödja sådan forskningsverksamhet. För att kunna fylla sin
uppgift på ett med hänsyn till byggnadsfackets betydelse godtagbart sätt
skulle kommittén i och för sig behöva mer än en fördubbling av det nuvarande
anslagsbeloppet. Kommittén anför vidare bl. a., att summan av sökta
bidrag från anslaget för innevarande budgetår uppgått till 725 000 kronor
och att anslagets realvärde i hög grad reducerats till följd av stegrade priser
och löner. Kommittén finner nödvändigt att ett anslag av 500 000 kronor
ställes till förfogande för nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att forskningsverksamheten inom
byggnadsområdet enligt hans mening i likhet med övrig teknisk-vetenskaplig
forskning i väsentlig mån bör inriktas på sådana problem, vilkas lösning
åtminstone på längre sikt kan bidraga till produktivitetens höjande. Departementschefen
förutsätter, att statens kommitté för byggnadsforskning i
största möjliga utsträckning stödjer en så inriktad forskning. Ehuru det i
och för sig är önskvärt att ramen för ifrågavarande forskningsverksamhet
vidgas, anser departementschefen sig icke för närvarande kunna tillstyrka
en höjning av anslaget med högre belopp än 30 000 kronor.

Utskottet. Det är självfallet angeläget, att alla försök att förbättra och förbilliga
byggnadsindustrien stödjas och främjas. Byggnadsforskningen har
givetvis härvid ej minst i betraktande av de stora byggnadsbehov, som föreligga,
en betydelsefull uppgift att fylla. Utskottet finner därför väl motiverat,
att förevarande anslag, som under ett flertal år utgått med oförändrat belopp,
höjes. Utskottet är dock icke berett förorda en sådan avsevärd anslagshöjning
som i motionerna föreslagits utan anser sig böra stanna vid Kungl.
Maj :ts förslag, som innebär en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 205 och II: 276, såvitt här är i
fråga, till Byggnadsforskning för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

42:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 43, s. 65 och 66) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 673 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att statsbidraget till institutet höjes med
sammanlagt 4 016 kronor i anledning av redan företagen uppräkning av

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

arvodet åt den nuvarande styresmannen och lönen åt den avdelningschef,
som icke innehar professur vid tekniska högskolan. Departementschefen
tillstyrker vidare, att bidraget höjes med 66 084 kronor till ökat rörligt tilllägg
åt institutets personal och med 2 900 kronor i anledning av stegrade
städningskostnader.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
673 000 kronor.

43 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 66 och 67), innebärande en anslagshöjning av
12 600 kronor — som föranledes av en omräkning enligt gällande grunder
av det rörliga tillägget till institutets nuvarande, av statsmedel avlönade
personal — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
106 600 kronor.

44 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 45, s. 67 och 68), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 23 700
kronor.

45 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 46, s. 68 och 69) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 200 000 kronor.

Departementschefen, som utgår från att institutets huvudbyggnad skall
vara färdig för inflyttning omedelbart efter ingången av år 1953, föreslår,
att medel ställas till institutets förfogande för avlöning och pensionering av
sjutton befattningshavare under hela nästa budgetår samt ytterligare fem
befattningshavare under senare hälften av budgetåret ävensom för arvoden
åt vissa styrelseledamöter samt för en del av institutets omkostnader.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 275 000 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

46 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 47, s. 69—71) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ager m. fl. (11:355), hemställts, att riksdagen måtte dels uttala sig
för en samordning av konsumentforskningen och konsumentupplysningen
i huvudsaklig anslutning till 1946 års utrednings förslag och efter de riktlinjer,
som senast framlagts av Hemmens forskningsinstitut i dess skrivelse
till Kungl. Maj :t den 5 oktober 1951, dels ock bevilja institutet ett till 325 000
kronor höjt reservationsanslag för budgetåret 1952/53.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 355.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kronor.

Hemmens forskningsinstitut (skr. 5/10 1951) hemställer, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 225 000 kronor till 325 000 kronor.

I anslutning till det av 1946 års utredning rörande kvalitetsforskning och
konsumentupplysning avgivna betänkandet (SOU 1949: 18) framlade institutet
i sina petita för innevarande budgetår förslag om sammanslagning av
institutet och avdelningen Aktiv hushållning inom statens priskontrollnämnd
samt om därmed sammanhängande omorganisation av institutet. Samtidigt
äskades viss höjning av det till institutet utgående statsbidraget. Efter remissbehandling
av ärendet anmäldes ärendet i föregående års statsverksproposition
(X ht 1951 s. 65—67). Den ifrågasatta sammanslagningen ansågs
emellertid icke då kunna komma till stånd. Ej heller kunde i dåvarande läge
statens bidrag till institutet ökas.

Institutet upprepar nu ifrågavarande förslag med vissa jämkningar. Till
stöd för förslaget anföres bl. a. följande.

Behovet av att konsumentforskning och konsumentupplysning får en fast
organisation synes vara trängande. Stigande varupriser ha gjort kravet på
vägledning till konsumenterna alltmera motiverat. Framställningar i riksdagen
och den livliga pressdebatten ha aktualiserat problemen i vida kretsar.
Hemmens forskningsinstitut får i ständigt stigande omfattning begäran om
hjälp vid organiserandet av studier och propagandaaktioner i konsumentfrågor
och förfrågningar i angelägenheter, som röra varuurval och hemarbetsproblem.
Dessa krav på att institutet skall fungera som ett upplysningsorgan
innebär en stor påfrestning i nuvarande läge då institutet saknar särskild
personal för dessa arbetsuppgifter.

Institutet framhåller vidare, att ytterligare behov av konsumentupplysning
uppkommit i samband med varudeklarationsnämndens inrättande.

I det för budgetåret 1952/53 såsom statsbidrag begärda beloppet, 325 000
kronor, ingår det nuvarande statsbidraget, 100 000 kronor, och de till 150 000
kronor beräknade kostnaderna för Aktiv hushållning.

Departementschefen har framhållit, att han fortfarande icke är beredd

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

att tillstyrka en sammanslagning av Hemmets forskningsinstitut och Aktiv
hushållning. Institutet har emellertid framfört enligt departementschefens
mening vägande skäl för ökat stöd i första hand åt institutets upplysningsverksamhet.
Departementschefen anser sig av denna anledning och med hänsyn
till den inträdda löne- och prisstegringen böra förorda en höjning av
statsbidraget till institutet med 30 000 kronor för nästa budgetår. Departementschefen
förutsätter att institutet söker såvitt möjligt utverka motsvarande
höjning av bidragen från enskilt håll. Institutet har i sin framställning
berört vissa organisatoriska förändringar med avseende å institutets
verksamhet. Dylika åtgärder synas departementschefen kunna aktualiseras
oberoende av den ifrågasatta sammanslagningen med Aktiv hushållning. I
den mån så erfordras förutsättes Kungl. Maj :t framdeles i samband med
fastställande av ändring av institutets stadgar få taga ställning till dessa
frågor.

Utskottet. Det motionsvis gjorda yrkandet om sammanslagning av Hemmens
forskningsinstitut och Aktiv hushållning överensstämmer i allt väsentligt
med ett av 1946 års utredning rörande kvalitetsforskning och konsumentupplysning
framlagt förslag. Enligt vad utskottet under hand inhämtat
ha vissa av de i ärendet hörda remissinstanserna ställt sig avvisande eller
tveksamma till lämpligheten av en sammanslagning. Denna fråga torde alltså
kräva nya överväganden. Utskottet anser därför försiktigheten bjuda, att
i avvaktan därpå riksdagen icke nu uttalar sig för en dylik samordning.
Motionerna i här berörd del torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet inser väl hemhushållets och hemarbetets samhälleliga betydelse
och anser påkallat, att åtgärder vidtagas, som kunna främja forskningsinstitutets
arbetsuppgifter. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att
enligt vad utskottet under hand inhämtat statens sakrevision nyligen verkställt
granskning av verksamheten vid institutet. Sakrevisionen har därvid
gjort vissa erinringar mot institutets ekonomiska förvaltning och verksamhet.
Utskottet är i nuvarande läge icke berett tillstyrka större anslagshöjning
än som föreslagits av Kungl. Maj :t eller alltså 30 000 kronor. Motionerna,
såvitt nu är i fråga, avstyrkas alltså.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 281 och II: 355, såvitt avser
anslaget, till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 130 000
kronor;

b) att motionerna 1:281 och 11:355, i vad de icke behandlats
under a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

''26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47 :o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 71 och 72), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken
för vissa forskningsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 kronor.

48 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 72—75) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att en av de närmast liggande uppgifterna
för Aktiebolaget Atomenergi är att färdigställa en atomreaktor för
fortsatta experiment och undersökningar rörande atomenergien. För att
kunna slutföra denna uppgift måste bolaget under innevarande budgetår
anskaffa vissa kvantiteter s. k. moderatormaterial till en sammanlagd kostnad
av 8 850 000 kronor inklusive tull. Bolagets medelsbehov beräknas under
budgetåret 1951/52 komma att med 8 420 000 kronor överskrida det belopp,
som under samma tid är disponibelt å anslaget till atomenergiforskning
m. m. inom bolaget. Ytterligare medel behöva sålunda, framhåller departementschefen,
ställas till förfogande, vilket torde böra ske genom medelsanvisning
under förevarande anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår. Med hänsyn till att medelsbehovet för anskaffning av
moderatormaterial är av engångsnatur finner departementschefen lämpligt
förorda, att därvid anvisas hela det belopp, som erfordras för ifrågavarande
ändamål. Då frågan om tullbefrielse icke i detta sammanhang kan upptagas
till avgörande, har beloppet ansetts böra bestämmas till 8 850 000 kronor.

Därest medel för anskaffning av moderatormaterial ställas till förfogande
på sätt nyss förordats och bolagets medelsförbrukning under innevarande
budgetår visar sig överensstämma med gjorda beräkningar, uppkommer
vid slutet av budgetåret en behållning av (8 850 000 — 8 420 000 =)
430 000 kronor å anslaget till atomenergiforskning m. in. inom bolaget. Då
bolagets kostnader för budgetåret 1952/53 beräknas till 5 514 000 kronor,
skulle sålunda för sistnämnda budgetår föreligga ett anslagsbehov av
(5 514 000—430 000=) 5 084 000 kronor. Departementschefen tillstyrker,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett till 5 000 000 kronor avrundat
belopp.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen för ifrågavarande ändamål å tillläggsstat
för innevarande budgetår anvisat 8 850 000 kronor, har icke funnit
något vara att erinra mot det under nu förevarande punkt äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

att riksdagen må till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.

49 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och
småindustri. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 52, s. 76) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 370 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 340 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening är av vikt,
att de sammanslutningar, som bedriva upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri och som tidigare befunnits
böra åtnjuta statsbidrag, beredas möjlighet att även i fortsättningen arbeta
på ett effektivt och för näringslivet fruktbringande sätt. Härför kan på grund
av den inträffade stegringen av löner och priser en höjning av statsbidraget
i vissa fall bli nödvändig. Departementschefen finner också önskvärt att ifrågavarande
verksamhet utbygges i lämplig takt och att staten härtill lämnar
stöd, där sådant prövas erforderligt. Departementschefen finner sig dock för
närvarande icke kunna tillstyrka, att anslaget höjes med större belopp än
30 000 kronor.

Utskottet finner på av departementschefen anförda skäl påkallat, att
anslaget höjes och har icke något att erinra mot att detsamma bestämmes
till 370 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 370 000 kronor.

50 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 53 och 54, s. 77 och 78), innebärande
beträffande förstnämnda anslag en höjning med 5 000 kronor och
beträffande sistnämnda anslag oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.

51 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 55, s. 78 och 79) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 550 000 kronor.

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 475 000 kronor.

Med hänsyn till betydelsen för landets näringsliv och för den svenska
allmänheten av att standardiseringsverksamheten och arbetet för vidgad användning
av varudeklarationer främjas i möjligaste mån tillstyrker departementschefen
en höjning av anslaget med 75 000 kronor. Av detta belopp avses
30 000 kronor skola användas till ökat bidrag åt varudeklarationsnämnden
och återstoden, 45 000 kronor, för andra angelägna ändamål; kommissionen
synes därvid, framhåller departementschefen, böra taga skälig hänsyn
till framförda önskemål om ökat bidrag från anslaget till grafiska standardiseringskommittén
och till internationellt standardiseringsarbete. Beträffande
standardiseringsverksamheten å det byggnadstekniska området
anser departementschefen, att det ökade medelsbehovet för denna verksamhet
i första hand bör täckas av bidrag från enskilt håll.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 550 000
kronor.

52 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 56, s. 79 och 80), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

Sjöfart och handel.

53 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 81—83), innebärande i
huvudsak, förutom automatiska kostnadshöjningar, omändring av en kanslibiträdestjänst
i Ca 11 till en kassörstjänst i Ca 15, får utskottet — under
erinran om att motsvarande anslag för löpande budgetår uppförts med
474 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för lotsstyrelsen uppföra en tjänst som kassör i Ca 15 samt
avföra en tjänst som kanslibiträde i Ca 11;

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Statsutskottets utlåtande nr 10. 29

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

..................................... 307 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 137 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 125 300

Summa kronor 569 500;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstgrelsen för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 569 500 kronor.

54:o) Lotsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 83—87) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 3 890 400 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion
(II: 67) hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag besluta att
till reparation, underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed jämställda
fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar anvisa utöver av Kungl. Maj :t
föreslagna 637 000 + 223 000 = 860 000 kronor ytterligare 50 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 986 500 kronor.

Lotsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 1 094 500 kronor, varav
10 000 kronor för sjukvård m. m., 25 500 kronor för reseersättningar,
51 000 kronor för expenser, 5 000 kronor för publikationstryck och 1 003 000
kronor för övriga utgifter. Den under sistnämnda anslagspost ingående delposten
till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed
jämställda fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar föreslås av styrelsen
höjd med 50 000 kronor för nyanskaffning av tre motorbåtar, avsedda
att tilldelas vissa fyrskepp och fyrplatser i stället för försliten dylik materiel;
båtarna användas för att upprätthålla förbindelse med land. Om den
flytande materielen i övrigt skall kunna bibehållas i sjovärdigt och driftsäkert
skick, erfordras enligt styrelsen till följd av prisstegringen en höjning
av delposten med sammanlagt minst 223 000 kronor.

Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget om nyanskaffning
av motorbåtarna i fråga men tillstyrker, att förberörda delpost
höjes med 223 000 kronor.

I övrigt innebär departementschefens förslag en uppräkning av anslaget
med 680 900 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär en anslagshöjning
av 903 900 kronor. Utskottet förutsätter, att departementsche -

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

fen därvid i sina anslagsäskanden till riksdagen upptagit sådana av lotsstyrelsen
anmälda medelsbehov, som efter närmare prövning med hänsyn
till angelägenhetsgraden ansetts böra i första hand tillgodoses. Utskottet är
icke berett att föreslå en ytterligare höjning av lotsstyrelsens omkostnadsanslag,
varför den i ämnet väckta motionen avstyrkes. Därest det skulle
visa sig, att ett oundgängligt behov föreligger av de i motionen omförmälda
tre motorbåtarna, har utskottet anledning utgå från att Kungl. Maj :t för
riksdagen framlägger förslag om medel för anskaffning av desamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 67, till Lotsverket: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 890 400
kronor.

55 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 60) har riksdagen
redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 81), varom utskottet velat här

erinra.

56 :o) Materielanskaffning för vissa farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 61, s. 92), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning för vissa farleder
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.

57 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 62, s. 92—94) att dels medgiva, att under kalenderåret
1952 till pensionstagare hos handelsflottans pensionsanstalt må utbetalas
ej mindre dyrtidstillägg enligt samma grunder, som tillämpats under
kalenderåret 1951 än även härutöver provisoriskt tillägg enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952 tillstyrkta grunder, dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för handelsflottans pensionsanstalt, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,
dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att kontorsbiträdestjänsten överföres till ordinarie
stat samt att anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 6 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

Pensioner och dyrtidstillägg från anstalten föreslås under kalenderåret
1952 böra utgå i enlighet med de grunder, som gällt under 1951. Det provisoriska
tillägget har med hänsyn till levnadskostnadsstegringen synts böra
höjas och utgå med 25 procent under 1952. För tilläggets beräkning och utbetalning
böra i övrigt alltjämt gälla de grunder, som angivits i propositionen
nr 127/1951.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot departementschefens
förslag beträffande pensioner och dyrtidstillägg från pensionsanstalten liksom
ej heller mot de förordade grunderna för det provisoriska tilläggets utgående.
Då jämväl beräkningen i övrigt av anslaget synes böra godtagas,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under kalenderåret 1952 till pensionstagare
hos handelsflottans pensionsanstalt må utbetalas dels
dyrtidstillägg enligt samma grunder, som tillämpats under
kalenderåret 1951, dels ock härutöver provisoriskt tillägg enligt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 4 januari 1952 tillstyrkta grunder;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för handelsflottans pensionsanstalt uppföra en tjänst som
kontorsbiträde i Ca 8;

c) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 24 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .............................. 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 8 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 9 600

Summa kronor 45 500

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötes andelar

.................................. 9 000

Nettoutgift kronor 36 500;

d) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

58 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ls förslag (punkt 63, s. 95), innebärande en anslagshöjning av 700 kronor,
avseende delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 6 600 kronor.

59:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 64, s. 95—100) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Statens
skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 366 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 269 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att för det ytterligare behovet av tillfälliga
biträden anslaget uppräknas med 50 000 kronor. Vidare förordas, att kontoristtjänsten
omändras till en kassörstjänst i Ce 15 och att en verkmäslartjänst
i Ce 18 utbytes mot en förste verkmästartjänst i Ce 19.

Beträffande den lägre tekniska personalen föreslår departementschefen,
att de av befattningshavarna inom denna personalkategori, vilka avlagt examen
vid tekniskt läroverk eller institut, från och med nästa budgetår beredas
samma befordringsgång, som gäller för motsvarande befattningshavare
inom kommunikationsverken. I anledning härav har anslaget uppräknats
med 2 700 kronor.

Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker, att reglerad befordringsgång beredes viss av departementschefen
närmare angiven vid skeppsprovningsanstalten anställd teknisk
personal. Mot de verkställda anslagsberäkningarna har utskottet icke något
att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 400

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 105 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 162 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 60 000

Summa kronor 366 900;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 366 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nv 10.

33

60:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 100 och 101), innebärande en huvudsakligen av
inträffade prisstegringar föranledd anslagshöjning av 11 700 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 61 000 kronor.

61 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 66, s. 101—103) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1946 års riksdag ett investeringsanslag
av 450 000 kronor för om- och tillbyggnad av statens skeppsprovningsanstalt.
Arbetena skulle utföras i två etapper. Den första etappen är avslutad,
medan arbetena med den andra komma att påbörjas inom den närmaste
tiden. Till utrustning och inredning av de nya lokalerna anvisades samtidigt
ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

Styrelsen för statens skeppssprovningsanstalt har hemställt om ett anslag
av 238 000 kronor för fortsatt utrustning av anstalten.

Departementschefen har framhållit, att det i nuvarande läge icke kan
komma i fråga att på en gång anvisa hela förenämnda belopp å 238 000 kronor.
I stället har en utrustningsplan på längre sikt synts böra upprättas,
varvid anstalten bör beredas tillfälle att för budgetåret 1952/53 anskaffa
en del av den behövliga utrustningen. Departementschefen har förordat, att
för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 50 000 kronor för ändamålet.
Eventuell reservation å det för budgetåret 1946/47 anvisade reservationsanslaget
till utrustning har synts departementschefen, därest riksdagen
ej har något att erinra däremot, få överföras till nu ifrågavarande anslag.

Utskottet tillstyrker, att för ändamålet anvisas ett särskilt reservationsanslag
och har icke något att erinra mot att detsamma bestämmes i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag. Eventuell reservation å det för budgetåret
1946/47 anvisade anslaget till utrustning synes jämväl utskottet lämpligen
böra överföras till nu ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

62:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 68, s. 105 och 106), innebärande en av medelsåtgången
under budgetåret 1950/51 och inträdda prisstegringar föranledd anslagshöjning
av 1 800 kronor, hemställer utskottet,

3 Dihang till riksdagens protokoll 1952. G samt. Nr 10.

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.

63:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 106), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

64 :o) Statens isbrytarverksamhet. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 70, s. 106—-108), innebärande en anslagshöjning av 200 000 kronor,
som betingats dels av ökade driftkostnader och dels därav att en partiell
översyn av statsisbrytaren »Atle» är behövlig, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

65 :o) Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 108), som innebär anvisande av återstoden
av den för byggande av isbrytaren Thule beräknade sammanlagda
kostnaden av 10 068 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av ytterligare ett statens
isbrytarfartyg för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 918 000 kronor.

66:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 108 och 109), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.

67 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 73, s. 109), innebärande en av belastningen på anslaget föranledd anslagshöjning
av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

68:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 74, s. 109—112) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 66 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

Anslaget — under rubriken Beredande av billigare biljettkostnader för
sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall — är för innevarande
budgetår uppfört med 60 000 kronor.

Departementschefen förordar, att förmånen av rätt till lägre biljettkostnader
bibehålies oförändrad för det svenska sjöfolket, och anser sig icke
beredd att såsom föreslagits utsträcka förmånen i fråga till att avse även
vissa utländska sjömän. Med hänsyn till höjda biljettpriser föreslås att anslaget
uppräknas med 6 000 kronor. Då den nuvarande anslagsrubriken synes
onödigt omfattande, torde, framhåller departementschefen, anslaget i
fortsättningen få benämnas Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk
vid vissa resor.

Utskottet, som kan ansluta sig till vad departementschefen i ärendet anfört,
tillstyrker den äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 66 000 kronor.

69 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 75, s. 112—114) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 442 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att så länge risken för magnetminor består,
det är av stor betydelse för vår sjöfart, att avmagnetiseringsstationcrnas
verksamhet fortsätter. Även ur beredskapssynpunkt är det, fortsätter
departementschefen, önskvärt att avmagnetiseringsstationerna äro i fullgott
skick och kunna drivas i tillräcklig omfattning.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med så stort belopp,
som svarar mot löne- och prisstegringar, eller 42 000 kronor.

Departementschefens förslag innebär vidare, att mät- och avmagnetiseringsstationerna
i Stockholm och Göteborg repareras. Kostnaden för att
iståndsätta stationen i Göteborg har marinförvaltningen beräknat till 80 000
kronor, medan för stockholmsstationens del utgifterna uppskattas till
130 000 kronor. Departementschefen, som godtager dessa beräkningar, anser,
att för stockholmsstationens del medel böra ställas till förfogande redan
under innevarande budgetår. För göteborgsstationens del föreslås, att
kostnaden för reparation anvisas först för nästa budgetår. Departementschefen
har funnit erforderliga medel böra anvisas å särskilda anslag. Anslagen,
som ansetts böra ha reservationsanslags karaktär, ha synts lämpligen böra
benämnas Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Stockholm
och Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg.

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet får erinra, att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår
anvisat 130 000 kronor till reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen
i Stockholm. Utskottet tillstyrker, att motsvarande kostnader för stationen
i Göteborg bestridas av medel å särskilt anslag för nästa budgetår. Härför
föreslaget belopp av 80 000 kronor synes böra godtagas. Beträffande detta
anslag gör utskottet hemställan under närmast följande punkt.

I fråga om anslaget till driftkostnader har utskottet icke något att erinra
mot att för ändamålet anvisas 442 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
av 42 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 442 000 kronor.

70:o) Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg. Under
åberopande av vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får
utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 114) hemställa,
att riksdagen må till Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen
i Göteborg för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 80 000 kronor.

71 :o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 114), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.

72 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 78, s. 114—116) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ohlon m. fl. (I: 92) och den andra inom andra kammaren av herr Severin
m. fl. (II: 113), i vilka hemställts, att riksdagen måtte höja de i statsverkspropositionen
föreslagna anslagen till de båda handelshögskolorna med
de belopp, som erfordras för att de i högskolornas petitaskrivelser angivna
beloppen för driftkostnader skola täckas, nämligen för handelshögskolan i
Stockholm från 170 000 till 367 000 kronor och för handelshögskolan i Göteborg
från 130 000 till 320 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Eskilsson och Arrhén (I: 267) och den andra inom andra kamma -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

ren av herrar Hastad och Hseggblom (II: 348), i vilka, såvitt nu är i fråga,
hemställts, att riksdagen måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande
vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg liksom för närvarande
vid Stockholms högskola kunna nedsättas och helst redan nästa
budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 92 och I: 267.

Anslagen till handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg äro för innevarande
budgetår uppförda med 100 000 respektive 90 000 kronor.

Styrelsen för handelshögskoleföreningen i Stockholm (skr. 6/9 1951)
hemställer, att högskolans anslag för budgetåret 1952/53 bestämmes till
336 000 kronor, varav minst 54 000 kronor skulle användas för friplatser
eller nedsättning av elevavgifter. Styrelsen åberopar till stöd för sin begäran
bl. a. de grundläggande skäl för ökat stöd åt handelshögskolorna, som
framlagts i justitierådet G. Dahlmans utredning angående handelshögskolornas
ekonomi samt behov av statsbidrag fram till år 1954 (se X ht 1949
s. 117—119).

Styrelsen framhåller vidare, att ehuru högskolans fonder ökats genom donationer,
fondavkastningen på grund av penningvärdeförsämringen icke
längre förslår till att täcka kostnaderna för högskolans verksamhet. För de
två senaste läsåren hade sålunda uppstått underskott å omkring 55 000
respektive 117 000 kronor, vilka måst täckas av medel från högskolans
grundfond. För läsåret 1951/52 räknar styrelsen med ett underskott å
171 000 kronor. På grund av det försämrade ekonomiska läget har det blivit
nödvändigt att från och med innevarande läsår höja terminsavgifterna. Dessa
utgöra nu 225 kronor (675 kronor/år) för nyinskrivna och 200 kronor
(600 kronor/år) för andra elever mot tidigare 175 kronor (525 kronor/år)
för samtliga elever. Styrelsen förutskickar, att en ytterligare höjning av terminsavgifterna
kan bliva nödvändig om icke statsbidraget ökas. Högskolans
försämrade ekonomi har också medfört, att man endast delvis kunnat vidtaga
ytterst önskvärda personalförstärkningar. Lärarkrafternas antal vid
handelshögskolorna är i förhållande till studentantalet betydligt lägre än
vid andra fackhögskolor och vid universiteten. Ytterligare utgiftsstegringar
äro enligt styrelsen att förutse. Bl. a. kommer den under förra läsåret vidtagna
löneregleringen att i full utsträckning belasta lönestaten för innevarande
budgetår.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg (skr. 3/7 1951) hemställer om
ett statsbidrag för nästa budgetår å 280 000 kronor eller 190 000 kronor mera
än för innevarande budgetår.

Vid sina beräkningar har styrelsen utgått ifrån att högskolans inkomster
— bortsett från statsanslaget — ej komma att öka under nästa budgetår.
Den begärda anslagsökningen är avsedd att täcka dels det underskott å
högskolans verksamhet av omkring 90 000 kronor, som föreligger med nuvarande
utgifter, dels de utgiftsökningar, som styrelsen anser erforderliga

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

under nästa budgetår. Dessa ökningar, vilka uppgå till 100 000 kronor, sammanhänga
dels med beslutade löneregleringar för redan anställd personal,
dels därmed att högskolans nybyggnad beräknas kunna tagas i bruk från
och med budgetåret 1952/53. Sistnämnda förhållande medför ökat personalbehov
— 1 kamrer och 1 vaktmästare — samt väsentligt stegrade utgifter
av omkostnadsnatur.

Styrelsen understryker dock, att den vid denna beräkning helt bortsett
ifrån det utbyggnadsprogram för undervisnings- och forskningsverksamheten
som förordats i justitierådet Dahlmans utredning.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»I motsats till eleverna vid universiteten och vid flertalet övriga högskolor
i riket ha studenterna vid handelshögskolorna att erlägga terminsavgifter.
Avgifterna äro förhållandevis höga och torde utgöra en icke oväsentlig del
i de studerandes budget. Vid handelshögskolan i Stockholm uppgå de till
675 kronor per år för elever, som inskrivits under innevarande läsår, och till
600 kronor per år för tidigare inskrivna elever. Vid handelshögskolan i Göteborg
äro avgifterna bestämda till 500 kronor per år. Framställningar ha
gjorts från vederbörande studentorganisationer om ökade statsbidrag till
handelshögskolorna för att möjliggöra avgifternas avskaffande eller i varje
fall en reduktion av desamma. Även om det ur många synpunkter skulle
vara önskvärt att genomföra det första alternativet, är jag för närvarande
icke beredd tillstyrka ökad medelsanvisning annat än för att åstadkomma
en sänkning av terminsavgifterna. För detta ändamål torde bidraget till handelshögskolan
i Stockholm ökas med 70 000 kronor och bidraget till handelshögskolan
i Göteborg med 40 000 kronor. Jag räknar med att terminsavgifterna
härigenom skola kunna minskas med inemot en tredjedel. Om
så befinnes lämpligt torde en mindre del av anslagshöjningarna alternativt
få användas för att bereda ökat antal friplatser.

Vad därefter angår framställningarna från handelshögskolorna om ökade
statsbidrag till skolornas verksamhet anser jag mig icke heller i år kunna
tillstyrka någon höjning av riksstatsanslagen för detta ändamål. Vid sådant
förhållande bör således för nästa budgetår anslaget till handelshögskolan i
Stockholm upptagas med 170 000 kronor och anslaget till handelshögskolan
i Göteborg med 130 000 kronor.»

Utskottet. Det synes utskottet ur flera synpunkter befogat, att de förhållandevis
höga terminsavgifterna vid handelshögskolorna i Stockholm och
Göteborg sänkas. Utskottet kan därför helt ansluta sig till departementschefens
förslag om reducering av dessa avgifter och att handelshögskolorna
lämnas kompensation för det inkomstbortfall, som härigenom uppstår. Genom
förslaget i fråga beräknas avgifterna kunna minskas med inemot en
tredjedel. Även om en betydligt större sänkning hade varit önskvärd, anser
utskottet sig dock böra för närvarande stanna vid Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet
kan alltså icke biträda yrkandet i motionerna I: 267 och II: 348 men
vill i anledning av detsamma framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

39

Vad härefter beträffar framställningarna från handelshögskolorna om
ökade statsbidrag till skolornas verksamhet synas, enligt vad handlingarna
i ärendet utvisa och utskottet därutöver under hand inhämtat, högskolorna
befinna sig i en svår ekonomisk situation. På grund av penningvärdeförsämringen
har fondavkastningens realvärde sjunkit. Det lärer vara en tidsfråga,
när tillgängliga dispositionsfonder förbrukats. För dessa skolors vidkommande
har någon upprustning motsvarande den som universiteten och
de övriga högskolorna undergått icke kunnat ske. Därest handelshögskolorna
skola kunna fylla sin för samhället betydelsefulla uppgift måste på ett eller
annat sätt de genom hittillsvarande kostnadsutveckling uppkomna svårigheterna
undanröjas. Visserligen ha högskolorna under flera år utöver statsanslagen
kommit i åtnjutande av bidrag från handels- och sjöfartsfonden
men en sådan finansieringsform kan dock i längden icke i och för sig anses
tillfredsställande. Vid nu angivna förhållanden synes utskottet angeläget, att
frågan om handelshögskolornas ekonomiska ställning snarast tages under
närmare omprövning. Önskvärt vore, om förslag i ämnet kunde föreläggas
riksdagen redan i höst. Då enligt vad utskottet under hand inhämtat handelshögskolorna
jämväl nästa budgetår kunna påräkna bidrag från handelsoch
sjöf artsfonden, anser utskottet sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag
i fråga om anslagens storlek. Det motionsvis gjorda yrkandet kan utskottet
alltså icke tillstyrka.

Beträffande anslaget till handelshögskolan i Göteborg gör utskottet hemställan
under nästfoljande punkt.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 113 samt I: 267
och II: 348, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Bidrag
till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

73 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 79, s. 117) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 130 000 kronor.

Utskottet, som under närmast föregående punkt yttrat sig i anledning av
motionerna I: 92 och II: 113 samt I: 267 och II: 348, får under åberopande
av vad därvid anförts hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1:92 och II: 113 samt 1:267
och II: 348, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Bidrag
till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 130 000 kronor.

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

74 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Bidrag
till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 80 och 81, s. 117—120), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande
länder ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ett
anslag av 102 000 kronor.

75 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 82, s. 120 och 121) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 380 000 kronor.

Handelsflottans välfärdsråd har hemställt, att för budgetåret 1952/53 avsättningsanslaget
uppföres med 710 000 kronor, varav för investeringsändamål
500 000 kronor och för löpande utgifter 210 000 kronor.

Med hänsyn till den återhållsamhet, som för närvarande bör iakttagas
beträffande statsutgifterna, har departementschefen ansett sig icke kunna
tillstyrka någon höjning av den för investeringsändamål avsedda anslagsdelen.
Däremot synes departementschefen liksom tidigare möjlighet böra
finnas att efter tillstånd av Kungl. Maj:t få använda statens bidrag till
löpande utgifter jämväl för investeringar.

Statens bidrag till i första hand löpande kostnader har — med utgångspunkt
från vad som influtit från redare och sjömän under första halvåret
1951 — synts departementschefen böra upptagas till högre belopp än vad
välfärdsrådet föreslagit. Departementschefen förordar, att för detta ändamål
beräknas 280 000 kronor.

Avsättningsanslaget till handelsflottans välfärdsfond skulle därmed för
budgetåret 1952/53 uppgå till 480 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och har icke något att erinra
mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 480 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

Patent- och registreringsväsendet m. m.

76:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 83, s. 122—126) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Patent- och registreringsverket:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
4 259 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 511 800 kronor.

Departementschefen föreslår, att den förste byråsekreterartjänst i Ca 27,
som innehas av chefen för kanslibyrån, omvandlas till en dylik tjänst i Ca
29, ävensom att tre kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 utbytas mot tre sådana
befattningar i Ca 8.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i propositionen
1952: 14 angående lönegradsplaceiring för viss biträdespersonal
m. in. föreslås vidare, att tre kontoristtjänster i Ca 13 utbytas mot tre kansliskrivartjänster
i Ca 15 och att en kanslibiträdestjänst i Ca 11 utbytes mot en
kontoristtjänst i Ca 13 ävensom att medel beräknas under icke-ordinarieposten
för tjuguen kanslibiträdestjänster i Ce 11 mot att kostnader för motsvarande
antal kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ej beräknas under ordinarieposten.

Beträffande vid patent- och registreringsverket anställda biträdande ingenjörer,
vilka avlagt civilingenjörsexamen, förordas, att verket tillämpar
samma befordringsgång, som inom kommunikationsverken gäller för dylik
personal, nämligen placering ett år i Cf 20, ett år i Ce 22, ett år i Ce 23 samt
därefter uppflyttning till Ce 24.

Beträffande arvodespersonal m. in. har räknats med en höjning med 18 %
av utgående ersättningar.

Med hänsyn till att kostnaderna för den inom patentverket bedrivna undervisningsverksamheten
endast avse lärararvoden, ha dessa ansetts icke
såsom nu böra utgå från verkets omkostnadsanslag utan i fortsättningen bestridas
från anslaget till avlöningar. För nästa budgetår ha under icke-ordinarieposten
beräknats 1 000 kronor för ändamålet.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker, att reglerad befordringsgång beredes viss av departementschefen
närmare angiven vid patent- och registreringsverket anstälid
ingenjörspersonal. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna liksom mot
de föreslagna ändringarna i personalförteckningen har utskottet icke något
att erinra.

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
som i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4
januari 1952 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 1 757 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .............................. 1 470 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 032 100

Summa kronor 4 259 400;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 259 400
kronor.

77 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 84, s. 126 och 127), innebärande att delposten till
övriga expenser höjes med 30 000 kronor och att delposten till undervisning
å 1 000 kronor avföres ur omkostnadsstaten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 619 000 kronor.

78:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 127), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

79 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 127—129) att dels till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 60 000 kronor, dels ock
medgiva, att av det under tionde huvudtiteln för budgetåret 1951/52 anvisade
reservationsanslaget till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet 30 000 kronor må disponeras till täckande av vissa administra -

Statsutskottets utlåtande nr 10. 43

tionskostnader för uppfinnarkontoret under budgetåren 1950/51 och 1951/
52.

Till Svenska uppfinnarkontoret ha från och med budgetåret 1947/48 anvisats
dels ett anslag till administrationskostnader, vilket anslag för innevarande
budgetår uppförts med 60 000 kronor, dels ett reservationsanslag
till understödjande verksamhet. Sistnämnda anslag är avsett för utdelning
av understöd till uppfinnare för att främja allmännyttig uppfinnarverksamhet.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor. Vid
utgången av budgetåret 1950/51 fanns en odisponerad reservation å anslaget
av cirka 123 000 kronor.

Departementschefen anser sig av statsfinansiella skäl icke kunna tillstyrka
någon höjning av anslaget till uppfinnarkontorets administrationskostnader,
men förordar, att av reservationsanslaget till understödjande verksamhet
30 000 kronor må disponeras såsom bidrag till täckande av uppkomna
underskott under verksamhetsåren 1950/51 och 1951/52.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår för understödjande verksamhet
kan departementschefen — med hänsyn till storleken av den reservation,
som kan beräknas kvarstå å anslaget vid utgången av innevarande
budgetår, samt till vikten av återhållsamhet med statsutgifter — icke förorda
någon ny medelsanvisning för ändamålet.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen under
förevarande punkt föreslagit och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 60 000
kronor;

b) medgiva, att av det under tionde huvudtiteln för budgetåret
1951/52 anvisade reservationsanslaget till Svenska
uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet 30 000 kronor
må disponeras till täckande av i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1952 angivna administrationskostnader
för uppfinnarkontoret under budgetåren
1950/51 och 1951/52.

80:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 129 och 130) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor.

Från anslaget bestridas de annonskostnader överståthållarämbetet och
länsstyrelserna ha att erlägga för kungörande av anmälningar som intagas
i förenings- och handelsregistren samt 3/B av patent- och registreringsverkets

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

tryckningskostnader för utgivande av samlingar till olika register. I anledning
av sådana anmälningar influtna avgifter redovisas å riksstatens inkomstsida
såsom »Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register». I
riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande inkomstpost uppförd
med 275 000 kronor.

Departementschefen har erinrat om att riksdagens revisorer i sin berättelse
över den år 1949 av dem verkställda granskningen angående statsverket
bl. a., under § 33, framhållit, att under budgetåret 1948/49 ifrågavarande
kostnader överstigit de influtna avgifterna samt att — då statsverket icke
borde åsamkas några kostnader för berörda uppgifter — en höjning av avgifterna
syntes böra komma till stånd. Riksdagen anhöll i skrivelse den 26
maj 1950, nr 319, att Kungl. Maj :t ville taga under övervägande åtgärder i
det av revisorerna angivna syftet. Kungl. Maj :t anbefallde på grund därav
riksräkenskapsverket att efter utredning inkomma med förslag till den höjning
av berörda avgifter, som erfordrades för att täckning i avsedd utsträckning
skulle erhållas för ifrågavarande kostnader. I skrivelse den 27 september
1951 har riksräkenskapsverket uppgivit att i ärendet gjord utredning
utvisar, att i fråga om handelsregistren summan av erlagda avgifter för däri
intagna anmälningar mer än väl täckt därmed förenade annonskostnader
men att sådana kostnader i anledning av i föreningsregistren intagna anmälningar
väsentligt överstigit därför erlagda avgifter. Riksräkenskapsverket,
som i anledning härav ansett att endast sistnämnda avgifter böra höjas,
har med utgångspunkt från annonsprisernas stegring sedan närmast föregående
avgiftshöjning framlagt förslag om höjning av dessa avgifter.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 30 november 1951 vidtagit ändring
av 6 § kungörelsen den 15 december 1911 (nr 135) om föreningsregistrens
förande m. in., innebärande att anmälningsavgifterna från och
med den 1 januari 1952 höjts med av riksräkenskapsverket föreslagna belopp.
Härigenom torde, framhåller departementschefen, den av riksdagens
revisorer åsyftade balansen mellan berörda inkomster och kostnader komma
att uppnås. I anslutning till avgiftshöjningen har i riksstatsförslaget för
nästa budgetår inkomstposten »Avgifter för registrering i förenings- in. fl.
register» upptagits till 325 000 kronor.

Med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret 1950/51 har anslaget
för nästa budgetår ansetts böra höjas med 10 000 kronor till 285 000
kronor.

Utskottet. Vad departementschefen anförl under förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 285 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

81 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 88, s. 130—-134) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för försäkringsinspektionen, dels godkänna av departementschefen förordad
stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens fond
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens
fond ett förslagsanslag — för innevarande budgetår uppfört
med 425 000 kronor — av enahanda storlek som det belopp, vilket samma
år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen».
Nämnda bidrag tillgodoföres sålunda över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens
fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestridas.

Kungl. Maj :t har den 20 april 1951 fastställt stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52. Staten
slutar å 394 100 kronor.

De år 1950 beslutade ändringarna i lagen om försäkringsrörelse innebära
bl. a. att vissa s. k. sockenbolag underkastas lagens bestämmelser. Då detta
medför en väsentlig ökning av försäkringsinspektionens arbetsuppgifter, har
departementschefen föreslagit, att vid inspektionen inrättas en befattning
såsom förste revisor i Ce 29, en kansliskrivartjänst i Ce 15 och en kanslibiträdestjänst
i Ce 11.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro i huvudsak av automatisk
natur.

Staten har beräknats sluta på 503 100 (+ 109 000) kronor.

Inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» har i riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptagits till 525 000 kronor. I överensstämmelse med
vad inledningsvis anförts föreslås för avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av samma storlek.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för försäkringsinspektionen, som påkallas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 4 januari 1952 förordat;

b) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Stat.

U tgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 191 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. 6 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.................................. 120 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 98 100

5. Barntillägg, förslagsvis................. 400 417 000

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............ 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis............ 13 000

3. Expenser, förslagsvis.................. 44 900

4. Hyror, förslagsvis..................... 21 500

5. Publikationstryck, förslagsvis........... 15 500 97 900

Summa kronor 514 §00
Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis........... 11 100

Försålda publikationer, förslagsvis......... 100

Hyresmedel............................. 600 11 800

Nettoutgift kronor 503 100;

c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

82:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 135—138) att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 790 400
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 634 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande översynen av löneställningen
för vissa chefstjänstemän m. m. föreslår departementschefen, att
riksnämndens kanslichef uppflyttas från Cp 13 till Cp 14. Vidare föreslås, att
den å övergångsstat uppförda befattningen såsom förste byråsekreterare i
Ca 29 avföres från personalförteckningen.

I enlighet med vad som angivits i propositionen nr 114/1951 förutsättes
något personligt lönetillägg icke skola utgå till nämndens direktör.

Till avlöning åt tre befattningshavare för planläggning av industriproduktionen
under krig eller beredskapstillstånd har räknats med ett medelsbehov
av 34 000 kronor.

Det till nämndens militärassistent utgående arvodet föreslås höjt med
120 kronor.

Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet får — under erinran att riksdagen numera godkänt Kungl.
Maj :ts i statsverkspropositionen, bil. 2, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, framlagda förslag rörande löneställningen för vissa chefstjänstemän
m. m. — tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och
hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
som i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 4 januari 1952 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 189 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................ 13 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ............................... 423 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 165 000

Summa kronor 790 400;

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 790 400 kronor.

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

83:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 139), innebärande en anslagshöjning
av 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 168 000 kronor.

84:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 91, s. 139—141) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 19 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 600 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget
höjes till 20 000 000 kronor. Av detta belopp avse 6 000 000 kronor lagerhållningskostnader,
240 000 kronor det av statsmakterna beslutade stödet åt
aluminiumindustrien och 13 760 000 kronor ränta för kalenderåret 1952 å
disponerade medel av den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden
finansierar sina inköp. Vid sina beräkningar av kostnaderna för
lagerhållningen och räntekostnaderna för den rörliga krediten i riksgäldskontoret
har riksnämnden förutsatt, att krediten ökas med sammanlagt
300 000 000 kronor. Departementschefen har framhållit, att han i det följande
kommer att föreslå, att kreditökningen begränsas till 250 000 000 kronor.
Under sådana förhållanden syntes enligt departementschefen kostnaderna
för lagerhållningen under nästa budgetår kunna beräknas till ett
lägre belopp än riksnämnden räknat med. Departementschefen har uppskattat
dem till 5 000 000 kronor. Då den hittills beviljade krediten tagits i anspråk
i snabbare takt än riksnämnden från början räknat med, syntes enligt
departementschefen räntekostnaderna, trots begränsningen av kreditökningen,
böra beräknas till ett något högre belopp än riksnämnden angivit i sin
petitaskrivelse. Departementschefen har föreslagit, att räntekostnaderna beräknas
till 14 260 000 kronor.

I enlighet med riksnämndens förslag har departementschefen för det av
statsmakterna tidigare beslutade stödet åt aluminiumindustrien beräknat ett
belopp av 240 000 kronor.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens
förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden
finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med 200
miljoner kronor, anser sig böra godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av dels kostnaderna för lagringsverksamheten och stödet
åt aluminiumindustrien, dels ock räntekostnaderna. Departementschefens
förslag i övrigt under nu förevarande punkt tillstyrkes jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
19 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

85 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 92, s. 141 och 142)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Ett flertal bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen befinna
sig för närvarande under byggnad eller projektering. I anledning härav har
medelsbehovet under anslaget till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen stigit betydligt. Riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap har räknat med att till och med budgetåret 1952/
53 statsbidrag kan behöva beviljas intill ett belopp av 12 700 000 kronor utöver
hittills anvisade medel. Departementschefen har framhållit, att på
grund av de begränsade möjligheterna att erhålla byggnadstillstånd de av
riksnämnden avsedda cisternanläggningarna icke syntes kunna byggas i den
takt som nämnden förutsatt. Under sådana förhållanden har departementschefen
förklarat sig icke för närvarande beredd att tillstyrka en så omfattande
ram för bidragsgivningen som den av riksnämnden föreslagna. Därest
icke riksdagen har något att erinra däremot, torde, framhåller departementschefen
vidare, till och med utgången av nästa budgetår statsbidrag få
beviljas till nu ifrågavarande ändamål för högst 8 000 000 kronor utöver
hittills anvisade medel. Hela detta belopp syntes emellertid icke böra anvisas
såsom anslag för nästa budgetår. Liksom för innevarande budgetår har
anslaget ansetts böra bestämmas med hänsyn till storleken av de utbetalningar,
som kunna väntas bliva aktuella. Att nu göra en beräkning av utbetalningarna
under nästa budgetår för bl. a. anläggningar, som ännu icke
kommit i gång, möter enligt departementschefen stora svårigheter. En
nedskärning av medelsanvisningen för ändamålet från det av riksnämnden
föreslagna beloppet av 3 500 000 kronor till 2 000 000 kronor har emellertid
synts möjlig. Departementschefen har därför tillstyrkt, att anslaget
till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen begränsas till sistnämnda belopp.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har icke givit
utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i
samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra
cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Söm) Anskaffning av viss reservmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 93, s. 143), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

4 Bilxang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 10.

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Anskaffning av viss reservmateriel

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

87 :o) Finansieringen av riksnäntndens inköps- och lagringsverksamhet.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 143—145) medgiva, att
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl.
Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett
belopp av 640 000 000 kronor.

1951 års riksdag medgav, att riksnämnden finge, efter beslut av Kungl.
Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett
belopp av 390 000 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap bär hemställt, att krediten
måtte ökas dels med 50 000 000 kronor för ytterligare inköp av varor
under innevarande budgetår, dels ock med 250 000 000 kronor för inköp under
nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att den beredskapslagring av olika
varor, som äger rum i riksnämndens regi, ännu icke har nått en sådan omfattning,
att vår beredskap på detta område är tillfredsställande. Nämnden
bör därför enligt departementschefen få tillfälle att utan avbrott fortsätta
sin inköps- och lagringsverksamhet. Då den hittills beviljade krediten av
390 000 000 kronor beräknas bliva till fullo disponerad under de första månaderna
av 1952, har departementschefen ansett beslut snarast möjligt böra
fattas om en utökning av krediten med 50 000 000 kronor. I anledning härav
har departementschefen förklarat sig ämna vid anmälan av ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, att
riksnämnden må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret
upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 440 000 000 kronor.
Frågan om ytterligare höjning av krediten har synts departementschefen
lämpligen kunna övervägas i samband med behandlingen av frågorna om
anslagen under tionde huvudtiteln för budgetåret 1952/53. Med hänsyn till
svårigheterna att till rimliga priser inköpa åtskilliga av de för beredskapslagring
avsedda varorna har departementschefen förklarat sig icke nu beredd
tillstyrka, att den ytterligare höjningen av krediten sättes till högre belopp
än 200 000 000 kronor.

Departementschefen har vidare anfört följande.

»I detta sammanhang må nämnas, att rådande inköpsförhållanden på
världsmarknaden skapat betydande svårigheter att tillgodose även vårt löpande
behov av en del viktiga importvaror. Beträffande vissa råvaror har
internationell allokering genomförts och ytterligare åtgärder av detta slag
kunna väntas. I ett sådant läge är det av vikt, att de tilldelningar Sverige
erhåller i samband med allokeringar och de inköpsmöjligheter som i öv -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

rigt yppas i fråga om försörj ningsviktiga varor icke gå oss ur händerna.
Fall kunna uppkomma, där det för landets försörjning visar sig nödvändigt,
att staten uppträder såsom köpare eller eljest gör åtaganden i samband
med import av vissa varor. Staten synes härvid lämpligen i vissa fall, efter
beslut av Kungl. Maj :t, böra företrädas av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Den omständigheten att riksnämnden närmast skall verka
för vår försörjning under krig eller avspärrning bör icke hindra, att nämnden
i undantagsfall, efter särskilt bemyndigande av Kungl. Maj :t, ingår
avtal, som äro av betydelse för landets löpande försörjning.»

Utskottet vill erinra om att innevarande års riksdag efter förslag av Kungl.
Maj :t medgivit, att riksnämnden må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera
den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett belopp av
440 000 000 kronor, innebärande en utökning av krediten med 50 000 000
kronor.

Departementschefen har nu föreslagit en ytterligare höjning av krediten.
Även utskottet finner en dylik höjning erforderlig. I likhet med departementschefen
anser utskottet därvid, att höjningen bör begränsas till
200 000 000 kronor. Härigenom skulle den sammanlagda krediten komma
att utgöra 640 000 000 kronor.

Vad av departementschefen i övrigt anförts under förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,
disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten
intill ett belopp av 640 000 000 kronor.

Krisförvaltningen.

88:o) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 95, s. 146) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 200 000 kronor.

Statens handels- och industrikommission har hemställt, att anslaget höjes
med 900 000 kronor i anledning av de löneförhöjningar, som genomförts
från och med den 1 januari 1951.

Departementschefen har framhållit, att det är förenat med betydande svårigheter
att i rådande ovissa utrikes- och handelspolitiska läge göra en beräkning
av handels- och industrikommissionens medelsbehov för budgetåret
1952/53. Kommissionen har i sina petita räknat med en något mindre personalstyrka
än kommissionen för närvarande har. De på denna förutsättning

52

Statsutskottets utlåtande nr 10.

grundade anslagsberäkningarna ha synts departementschefen böra godtagas.

Departementschefen har därför tillstyrkt, att kommissionens avlönings anslag

för nästa budgetår uppföres med det äskade beloppet eller 5 100 000

kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka det äskade anslaget och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 5 100 000 kronor.

89:o) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 147), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handels- och indnstrikommission:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor.

90:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 97, s. 147 och 148) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 235 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 800 000 kronor.

Statens priskontrollnämnd har hemställt, att anslaget höjes med 435 000
kronor till 2 235 000 kronor. Såsom skäl för ökningen ha åberopats dels de
löneförhöjningar, som genomförts för statstjänstemännens del, dels ock den
omständigheten att nämndens arbetsbelastning framtvungit en utökning av
personalen.

För egen del har departementschefen framhållit, att med hänsyn till rådande
ekonomiska läge en avveckling av priskontrollen inom den närmaste
tiden icke är tänkbar. Jämväl för nästa budgetår böra därför medel anvisas
till priskontrollnämndens verksamhet. Att nu göra en närmare beräkning av
nämndens anslagsbehov för budgetåret 1952/53 möter enligt departementschefen
stora svårigheter. Priskontrollnämnden har för sin del uppskattat
medelsbehovet under avlöningsanslaget på grundval av de hösten 1951 rådande
förhållandena. Denna beräkning har synts departementschefen böra
godtagas. Departementschefen har därför tillstyrkt, att nämndens avlöningsanslag
för nästa budgetår uppföres med det av nämnden äskade beloppet
eller 2 235 000 kronor.

Utskotiet anser i likhet med departementschefen, att priskontrollnämndens
beräkningar av. medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår
böra kunna godtagas och hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

53

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlö ningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

2 235 000 kronor.

91 :o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 98, s. 148 och 149), innebärande en av ökad arbetsbelastning
för nämnden och av prisstegringar betingad anslagshöjning med
195 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
895 000 kronor.

92:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 99, s. 149 och 150) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 860 000 kronor.

Statens bränslekommission har hemställt, att anslaget höjes med 230 100
kronor.

Med hänsyn till den ovissa utvecklingen på bränslemarknaden är det,
framhåller departementschefen, vanskligt att nu bedöma, vilken omfattning
bränslekommissionens verksamhet behöver ha under nästa budgetår. Kommissionen
har vid sin beräkning av medelsbehovet utgått från det faktiska
personalbeståndet vid tiden för anslagsäskandenas framläggande och dessutom
räknat med att ytterligare några befattningshavare komma att anställas.
Departementschefen har ansett sig i huvudsak kunna godtaga dessa
beräkningar. Städningspersonalens ersättningar ha dock förutsatts i fortsättningen
skola bestridas från omkostnadsanslaget. I anledning härav bör
enligt departementschefen avlöningsanslaget, med en viss avrundning nedåt,
uppföras med 1 075 000 kronor.

Utskottet anser sig böra godtaga departementschefens beräkningar av
medelsbehovet för nästa budgetår och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
1 075 000 kronor.

93:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 100, s. 150 och 151), innebärande bl. a. att medel till
bestridande av särskilda kostnader, av Kungl. Maj:t anvisade att täckas av
oinkostnadsmedel, icke beräknats för budgetåret 1952/53, får utskottet —
under erinran om att anslagsminskningen utgör 415 500 kronor — hemställa,

54

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkost nader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

437 500 kronor.

Diverse.

94 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 101 och 102, s. 152)
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 502 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 387 000 kronor.

95 :o) Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen
m. m. Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 103 och 104, s. 152 och 153), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för hudgetåret 1952/53 anvisa

a) till Omkostnader i samband med inköp och lagring av
fasta bränslen m. m. ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;

b) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten ett förslagsanslag av 78 000 kronor.

96 :o) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 153), innebärande en av belastningen betingad
anslagshöjning av 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap
Spartel för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
7 000 kronor.

97 :o) Bidrag till vissa internationella byråer. Bidrag till internationella valfångstkommissionen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 106
och 107, s. 154), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Bidrag till vissa internationella byråer ett förslagsanslag
av 9 000 kronor;

b) till Bidrag till internationella valfångstkommissionen
ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55

98 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 108, s. 154—156), innebärande en
anslagsminskning av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

99 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 109, s. 156 och 157), innebärande en anslagshöjning
av 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 360 000
kronor.

100 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 110, s. 157—159) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 6 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hansson m. fl. (I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr
Allard m. fl. (II: 58), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
tionde huvudtiteln till Avsättning till fonden för idrottens främjande måtte
anvisa ett anslag av 7 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar öhman och Helmer Persson (I: 149) samt den andra inom
andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. (II: 185), i vilka hemställts, att
riksdagen för sin del förverkligar beslutet från 1939 års lagtima riksdag om
avsättning till fonden för idrottens främjande och fonden för friluftslivets
främjande samt vidtager åtgärder, som leda till att ett ökat byggande av
idrotts- och friluftsanläggningar omedelbart kommer till stånd.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 58 och II: 185.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 500 000 kronor.
Sveriges riksidrottsförbund har hemställt, att anslaget höjes med
5 385 000 kronor till 10 885 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att idrottsrörelsen i och för sig är
förtjänt av ett starkt stöd från statsmakternas sida. Då emellertid anslaget
till avsättning till fonden för idrottens främjande förra året höjdes med inemot
40 procent, har departementschefen ansett sig i år icke kunna förorda
eu större höjning av anslaget för budgetåret 1952/53 än med 500 000 kronor.
Anslaget bör därför enligt departementschefen uppföras med 6 000 000 kro -

56

Statsutskottets utlåtande nr 10.

nor. Det har förutsatts få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma, hur stor
del av anslaget som skall reserveras för idrottsanläggningar. Med hänsyn till
rådande arbetsmarknads- och investeringsläge har vidare förutsatts, att
ifrågavarande delbelopp icke omedelbart ställes till förfogande.

Utskottet. Med hänsyn till idrottens betydelsefulla verksamhet anser utskottet
behj ärtans värt, att denna rörelse, som befinner sig i en fortgående
expansion, erhåller verkningsfullt stöd av statsmakterna. Till belysning
av denna utveckling kan framhållas, att enligt inhämtade uppgifter antalet
till riksidrottsförbundet anslutna föreningar under föregående år ökats
med inemot 260 och antalet medlemmar med omkring 40 700. Anslutningen
uppgår nu till 9 500 föreningar med 786 000 medlemmar.

I förhållande till motsvarande medelsanvisning för löpande budgetår innebär
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag en höjning med 500 000 kronor.
Vid bedömande av i vad mån denna anslagstilldelning kan i någorlunda
rimlig omfattning tillgodose verksamhetens viktigaste bidragsbehov må
framhållas bland annat, att anslaget för nästa budgetår kommer att belastas
med kostnaderna för Sveriges deltagande i sommarolympiaden, 400 000 kronor.
Motsvarande kostnader för vinterolympiaden, 175 000 kronor, ha fallit
på anslaget för innevarande budgetår. Av anslagshöjningen åtgå sålunda
225 000 kronor till detta speciella ändamål. Enligt vad utskottet vidare inhämtat
har av nu utgående anslag ett belopp av 75 000 kronor måst omdisponeras
till det olympiska förberedelsearbetet. Denna summa skall alltså inrymmas
i anslaget för nästa budgetår. Härutöver är att märka, att den 15-procentiga
löneökningen medför höjda kostnader med omkring 125 000 kronor.
Av den av Kungl. Maj :t äskade anslagshöjningen bör alltså för tillgodoseende
av nu angivna medelsbehov tagas i anspråk ett sammanlagt belopp av
425 000 kronor. Härtill kommer, att några av de viktigaste utgiftsposterna
drabbas av taxehöjningar samt ökade förläggnings- och förplägnadskostnader.
Av det anförda torde framgå, att den äskade anslagshöjningen innebär
en försämring i förhållande till innevarande budgetår. Den medger sålunda
knappast full kompensation för inträdda prisstegringar än mindre att skapa
möjligheter till fortsatt utveckling. Synnerligen starka skäl tala därför enligt
utskottets mening för en höjning av anslaget utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att påvisa resultatet av den
ekonomiska undersökning av idrottens totala omsättning, som verkställts av
den s. k. ledareutredningen i vissa typdistrikt. Denna utvisar, att statsanslagen
utgöra omkring 10 % av medelsbehovet, 10 % täckas genom gåvor,
medlemsavgifter, kommunala bidrag m. in., 40 % erhållas genom tävlingsintäkter.
Återstående omkring 40 % måste anskaffas genom olika slag
av nöjesarrangemang, danser, basarer m. m.

Utskottet vill erinra om att förra årets riksdag i syfte att bereda utrymme
för en förstärkning av anslaget för innevarande budgetår förordade en
sedermera beslutad höjning med 5 öre av priset per tipsrad i Aktiebolaget
Tipstjänst. Denna prishöjning skulle enligt en försiktigt hållen kalkyl ge

Statsutskottets utlåtande nr 10.

57

en merinkomst åt statsverket av cirka 3 000 000 kronor under nämnda budgetår.
Riksdagen beslöt, att av denna merinkomst anslaget skulle erhålla
1 500 000 kronor, eller sålunda 50 % av den beräknade merinkomsten. Enligt
uppgift från Tipstjänst lärer det icke anses optimistiskt att utgå från att
merinkomsten kan komma att uppgå till 6 000 000 kronor. Utskottet vill vidare
framhålla, att enligt vad utskottet under hand från handelsdepartementet
inhämtat uppskattades vid den tidpunkt, då förevarande anslag beräknades,
inkomsterna av tipsmedel till 43 000 000 kronor. Det har emellertid
visat sig, att denna siffra legat i underkant och att i slutet av mars innevarande
år inkomsterna i fråga kunde uppskattas till cirka 48 000 000 kronor.

Av det anförda torde framgå, att en anslagshöjning utöver Kungl. Maj :ts
förslag är i hög grad påkallad och att enligt vad förenämnda kalkyler utvisa
de ekonomiska förutsättningarna härför nu äro gynnsammare än vad
fallet var vid tiden för statsverkspropositionens framläggande. Utskottet är
därför berett tillstyrka, att en ytterligare höjning av anslaget kommer till
stånd.

Vid övervägande av frågan rörande anslagets storlek har utskottet ansett
sig icke kunna helt tillmötesgå det i motionerna I: 37 och II: 58 gjorda yrkandet
utan finner sig böra föreslå, att den ytterligare anslagshöjningen begränsas
till 500 000 kronor. Anslaget skulle alltså uppföras med 6 500 000
kronor.

Utskottet anser, att det i nuvarande läge icke är möjligt att förverkliga
de av 1939 års riksdag godkända principerna för fördelningen av tipsmedlen,
varför utskottet icke kan biträda i motionerna I: 149 och II: 185 gjort yrkande
härom. I samma motioner har vidare hemställts, att riksdagen måtte
vidtaga åtgärder, som leda till att ett ökat byggande av idrotts- och friluftsanläggningar
omedelbart kommer till stånd. Utskottet vill gärna understryka
behovet av stöd för dylika anläggningar. Det synes emellertid utskottet,
såsom även departementschefen förutsatt, böra få ankomma på Kungl. Maj :t
att bestämma, hur stor del av avsättningsanslaget till idrottens främjande
som skall reserveras för idrottsanläggningar. Utskottet delar departementschefens
mening, att till följd av rådande arbetsmarknads- och investeringsläge
ifrågavarande delpost icke omedelbart ställes till förfogande. Med hänsyn
till vad utskottet sålunda anfört torde sistnämnda båda motioner, såvitt
här är i fråga, icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 37 och II: 58 ävensom med avslag å motionerna
I: 149 och II: 185, såvitt här är i fråga, till Avsättning
till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1952/
53 anvisa ett anslag av 6 500 000 kronor.

58

Statsutskottets utlåtande nr 10.

101 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 111, s. 159) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 750 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 149 av herrar Öhman
och Helmer Persson samt II: 185 av herr Dahlgren m. fl. hemställts, att
riksdagen för sin del förverkligar beslutet från 1939 års lagtima riksdag
om avsättning till fonden för idrottens främjande och fonden för friluftslivets
främjande samt vidtager åtgärder, som leda till att ett ökat byggande
av idrotts- och friluftsanläggningar omedelbart kommer till stånd.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 750 000 kronor.

Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes till 1 500 000
kronor.

För egen del har departementschefen med hänsyn till behållningen i fonden
för friluftslivets främjande samt till svårigheterna att i nuvarande investeringsläge
utföra olika slag av fritidsanläggningar ansett sig icke kunna
tillstyrka en höjning av anslaget till avsättning till fonden. Anslaget har
för nästa budgetår föreslagits skola uppföras med oförändrat belopp eller
750 000 kronor. I likhet med vad som förutsattes förra året ha högst 5 procent
av anslaget ansetts böra få användas för administrationsbidrag till friluftsorganisationer.

Utskottet har under närmast föregående punkt yttrat sig i anledning av
det i motionerna I: 149 och II: 185 framförda yrkandet rörande förverkligandet
av de av 1939 års riksdag godkända principerna för fördelningen av
tipsmedlen. Vad beträffar motionärernas yrkande om ökat byggande av friluftsanläggningar
anser utskottet med hänsyn till behållningen i fonden för
friluftslivets främjande samt till svårigheterna att i nuvarande investeringsläge
utföra olika slag av dylika anläggningar motionerna jämväl i denna
del icke böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att även för nästa budgetår
högst 5 % av anslaget må användas för administrationsbidrag till friluftsorganisationer,
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 149 och II: 185, såvitt här
är i fråga, till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 750 000
kronor.

102 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 112, s. 160—162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 10 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

59

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Birger Andersson m. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 159), i vilka hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära, att vid fördelning av lotterimedel
hänsyn måtte tagas till de synpunkter, som i motionerna framförts, innebärande
att Folkrörelsernas konstfrämjande vid fördelningen av medlen under
budgetåret 1952/53 bör komma i åtnjutande av ett bidrag av 40 000
kronor,

dels ock en inom första kammaren av herr Nordenson väckt motion (I:
280), vari hemställts, att riksdagen till Avsättning till lotterimedelsfonden
måtte anvisa ett anslag av 11,5 miljoner kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 93 och I: 280.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 500 000 kronor.

Bidragen från lotterimedelsfonden till landsbygdens och de mindre städernas
kulturinstitutioner ha ökat under det senaste kalenderåret. Samtidigt
ha åtgärder vidtagits för att begränsa de fasta bidragen. Då förhandlingarna
om ökade kommunala bidrag till teatrarna i de större städerna icke
slutförts och dessutom allenast halva budgetåret tilländalupit, kan, framhåller
departementschefen, någon fullständig redovisning för användningen
av den för innevarande budgetår beviljade anslagshöjningen ännu icke
lämnas. På grund av den allmänna kostnadsstegring, som inträffat under
år 1951, kan man dock förutse att det skall möta stora svårigheter att tillgodose
det av riksdagen uttalade önskemålet, att huvudparten av den medgivna
anslagshöjningen av 2 000 000 kronor skall komma landsbygden och
de mindre städerna till del. För att öka möjligheterna att tillgodose landsortens
intressen har departementschefen därför förordat, att anslaget för
innevarande budgetår höjes med 500 000 kronor. Departementschefen har
förklarat sig komma att göra hemställan härom i samband med anmälan
av ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang har departementschefen framhållit,
att de större städernas teater- och konsertverksamhet, som erhåller
stora bidrag från lotterimedelsfonden, kommer icke blott dessa orters invånare
utan även befolkningen i omnejden till godo och att de större städernas
teatrar ha betydelse som inspirationskällor samt rekryterings- och
utbildningsbaser för teaterverksamheten ute på landsbygden och de små
platserna.

I anledning av statsutskottets utlåtande nr 10/1951 rörande den förskottsdisponering
av anslaget till avsättning till lotterimedelsfonden, som under
flera år förekommit, vill departementschefen framhålla, att förskottsdisponeringen
endast innebär, att då på försommaren bidrag beviljas för det kommande
spelåret, det nya budgetårets anslag måste anlitas. Lotterimedelsfonden
har således icke under senare år haft någon större behållning, som
kunnat disponeras för ändamålet, vilket däremot tidigare varit fallet.

60

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Den allmänna omkostnadsstegringen och de stora anspråken på bidrag
från lotterimedelsfonden skulle, framhåller departementschefen vidare, i och
för sig motivera en väsentlig ökning av anslaget för nästa budgetår till avsättning
till fonden. Med hänsyn till det ekonomiska läget är departementschefen
emellertid icke beredd att tillstyrka, att anslaget för budgetåret 1952/
53 uppräknas med högre belopp än 1 000 000 kronor. Anslaget skulle härigenom
uppgå till 10 500 000 kronor.

Utskottet vill erinra, att utskottet vid tidigare behandling av förevarande
anslag med skärpa framhållit kravet på att landsbygden och de mindre städerna
borde för kulturella ändamål erhålla bidrag av statsmedel i väsentligt
större utsträckning än vad av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningar medgivit.
På förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1951 års riksdag att för innevarande
budgetår höja anslaget med 2 000 000 kronor, under uttalande av att huvudparten
av denna anslagshöjning skulle komma landsbygden och de mindre
städerna till del. På grund av den allmänna kostnadsstegringen under år
1951 har årets riksdag på framställning av Kungl. Maj :t å tilläggsstat anvisat
500 000 kronor för att kunna tillgodose det av riksdagen uttalade önskemålet.

Uppenbart är att inträffade prisstegringar och de ökade anspråk av kulturell
art, som ställas på lotterimedelsfonden, utgöra goda skäl för en väsentlig
höjning av anslaget för nästa budgetår. I nuvarande läge är utskottet
dock icke berett att tillstyrka större anslagshöjning än 1 000 000 kronor eller
alltså samma belopp som Kungl. Maj :t föreslagit. Härav följer, att utskottet
icke biträder yrkandet i motionen I: 280. I anslutning till vad utskottet i det
föregående anfört vill utskottet understryka angelägenheten av att landsbygdens
och de mindre städernas intressen i fråga om lotterimedel tillgodoses
i minst samma proportionella omfattning som för innevarande budgetår.

Vad beträffar det i motionerna I: 93 och II: 159 gjorda yrkandet, som innebär
att Folkrörelsernas konstfrämjande bör erhålla ett från 20 000 kronor
till 40 000 kronor förhöjt bidragsbelopp, vill utskottet hänvisa till vad utskottet
i det föregående anfört rörande ökad tilldelning av lotterimedel för
ett bättre tillgodoseende av landsbygdens och de mindre städernas kulturella
behov. På grund härav och då det liksom hittills bör ankomma på Kungl.
Maj :t att fördela de anvisade medlen torde motionerna i fråga icke böra
påkalla någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill slutligen framhålla, att, sedan det inom handelsdepartementet
konstaterats, att till teatrarna i vissa större städer kommunalt bidrag till
verksamheten icke alls utgår eller lämnas i betydligt mindre utsträckning än
man av hänsyn till omständigheterna trott sig ha anledning vänta, Kungl.
Maj :t låtit upptaga förhandlingar med vederbörande lokala instanser för att
från deras sida utverka kommunalt stöd till olika teatrar i vidare utsträckning
än som hittills förekommit.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

61

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen I: 280, till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
10 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 93 och II; 159 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

103 :o) Kostnader för företagsräkning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 113, s. 162 och 163), innebärande en anslagsminskning av 260 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för företagsräkning för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 600 000
kronor.

104 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 114, s. 163), innebärande en anslagsminskning
av 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

105 :o) Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 115 och 116, s. 163 och
164), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrad medelsanvisning
och beträffande sistnämnda anslag en minskning med 6 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 50 000 kronor; b)

till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 18 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

106;o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,
nämligen

punkten 50: Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning,

punkten 51: Bränsleteknisk forskning,

punkten 58: Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
samt

62

Statsutskottets utlåtande nr 10.

punkten 67: Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar;
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 25 april 1952.

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, fröken
Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Sundelin, Bergh, Hesselbom,
Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, fru Lindström, herrar Birger
Andersson och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,
Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng,
Åkerström, Hoppe, Kollberg, Thapper, Widén, Wedén, Nihlfors och Karlsson
i Olof ström.

Reservationer.

1) vid punkten 4 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herr Ohlon, fröken
Andersson, herrar Sundelin, Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Kollberg,
Widén, Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottet bort i anledning
av motionerna I: 276 och II: 330 samt I: 277 och II: 329 föreslå höjning av
anslaget och att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande bort ersättas med
text av följande lydelse:

»När ifrågavarande byrå inrättades år 1946 förutsaltes, att den skulle organiseras
på tre avdelningar, nämligen en för registrering av avtal, en för
verkställande av specialundersökningar och en för fortlöpande analyser av
priser och marknadsförhållanden. De båda förstnämnda avdelningarna ha
upprättats, under det att den tredje av brist på medel icke kunnat komma
till stånd. Det ligger i sakens natur, att samtliga dessa avdelningar måste
fungera, därest byrån skall kunna ej endast registrera avtal utan även verkligen
vara i stånd att bedöma avtalens verkningssätt. Det har visserligen
framhållits, att nyetableringssakkunnigas den 20 september 1951 framlagda
förslag till lag om skydd mot sainhällsskadlig konkurrensbegränsning ännu
är föremål för remissbehandling. Det är emellertid att märka, att de sakkunniga
föreslagit en avsevärd utbyggnad av monopolutredningsbyrån. Det
förtjänar därvid framhållas, att behovet av en utvidgning av byrån vitsordats
jämväl av reservanterna inom kommittén, som ansett, att byrån bl. a.

Statsutskottets utlåtande ni 10.

63

bör sättas i tillfälle att utan dröjsmål upptaga en allmän analysverksamhet
med syfte att klarlägga de strukturella förändringarna inom vårt näringsliv
och konkurrensbegränsningarnas roll i detta avseende. Av det anförda torde
följa, att en verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1946
planerade organisationen redan fr. o. m. budgetåret 1952/53 icke kan på ett
mindre önskvärt sätt föregripa de förslag till omorganisation av byrån, som
eventuellt kunna komma att följa av nyetableringssakkunnigas förslag.

Enligt utskottets mening är det särskilt angeläget, att analyser av prisoch
marknadsförhållanden möjliggöras genom att den tredje avdelningen
inom monopolutredningsbyrån inrättas. Såsom motionsvis framhållits är
det utan sådana analyser icke för närvarande möjligt att med bestämdhet
uttala sig om konsekvenserna av pågående publiceringsverksamhet och näringslivets
självsanering. En dylik utökning av byrån får anses utgöra en
förutsättning för att kunna bedöma möjligheterna av att inom ramen för
ett samarbete mellan näringslivets organ och monopolutredningsbyrån uppnå
tillfredsställande resultat vid bekämpningen av konkurrensbegränsningar.

Utskottet är vid angivna förhållanden berett tillstyrka inrättande å kommerskollegii
monopolutredningsbyrå av en ny avdelning för analys av prisoch
marknadsförhållanden. I enlighet med yrkandet i motionerna I: 276 och
11:330 böra i denna avdelning ingå fyra nya tjänster, nämligen en förste
aktuarie med arvode motsvarande löneklass 29, två amanuenser i Cg 22 och
ett biträde i Ce 6.

Utskottet anser sig i nuvarande läge icke böra föreslå annan utbyggnad
av byrån än vad som framgår av det föregående, varför utskottet finner sig,
oaktat starka skäl tala för det i motionerna I: 276 och II: 330 jämväl gjorda
yrkandet om förstärkning av personalbeståndet å monopolutredningsbyråns
andra avdelning för specialundersökningar, böra avstyrka detsamma.

Till följd av det anförda bör i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjas med i
runt tal 35 800 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med i runt tal
11 600 kronor samt anslagets slutsumma med (35 800 + 11 600 =) 47 400
kronor till 2 020 600 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj.ts förslag
samt motionerna I: 276 och II: 330 samt 1: 277 och II: 329,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1952
och av utskottet angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kominerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

64

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 887 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t . ........................ 10 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 651 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 471 200

Summa kronor 2 020 600;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 020 600 kronor.»

2) vid punkten 35 (Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning)
av herrar Ohlon, Sundelin, Bergh, Ilollberg, Widén, Wedén och Nihlfors,
vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 278 och 11:326
föreslå höjning av anslaget och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»De arbetsuppgifter, som hantverksinstitutet enligt av Kungl. Maj :t fastställd
instruktion fått sig ålagda, kunna sammanfattningsvis uttryckas så,
att institutet skall verka för en vidare utveckling av hantverket och småindustrien.
Dessa båda näringsgrenar intaga med hänsyn till såväl antal
sysselsatta som produktionsvärde en betydelsefull ställning. Av statsmakterna
hittills beviljade medelsanvisningar för utrustningsändamål understiga
betydligt vad 1946 års utredning rörande den fortsatta utbyggnaden av
institutet förordat. För att institutet skall kunna ändamålsenligt bedriva sin
verksamhet är det nödvändigt, att anslaget höjes. Utskottet är för sin del berett
föreslå, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes till 50 000
kronor, innebärande i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag en uppräkning
med 25 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 278 och II: 326, till Statens hantverksinstitut:
Utrustning och inredning för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.»

3) vid punkten 36 (Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar)
av herrar Ohlon, Sundelin, Bergh, Staxäng, Kollberg, Widén,
Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottet bort i anledning av
motionerna I: 279 och II: 323 föreslå anvisande av medel för angivna ändamål
och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Uppenbart är, att det inom hantverksinstitutet bedrivna rationaliseringsarbetet
har en synnerligen stor uppgift att fylla både för landets näringsliv i

Statsutskottets utlåtande nr 10.

65

allmänhet och för dess utövare i synnerhet. För att ekonomiskt möjliggöra
detta arbete är det angeläget, att, i likhet med vad som göres på andra områden
inom vårt näringsliv, staten lämnar direkt medverkan för att täcka
en del av de med rationaliseringsundersökningarna förenade kostnaderna.
Utskottet vill i anledning härav föreslå, att för ändamålet anvisas ett anslag
av 25 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 279 och
II: 323, till Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 25 000 kronor.»

4) vid punkten 40 (Statens kommitté för byggnadsforskning) av herrar
Wedén och Nihlfors.

5) vid punkten 41 (Byggnadsforskning) av herrar Sundelin, Hesselbom,
Wedén och Nihlfors.

6) vid punkten 72 (Bidrag till handelshögskolan i Stockholm)

a) av herrar Ohlon och Kollberg;

b) av fröken Andersson.

7) vid punkten 73 (Bidrag till handelshögskolan i Göteborg)

a) av herrar Ohlon och Kollberg;

b) av fröken Andersson.

8) vid punkten 102 (Avsättning till lotterimedelsfonden) av herrar Birger
Andersson och Nihlfors.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 10.