Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i vattenlagen dels o ek
en i ämnet väckt motion.

Genom en den 8 februari 1952 dagtecknad proposition, nr 52, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t.
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 14, 16 och 20 §§, 3 kap. 14 §, 6 kap. 11 §,
7 kap. 40, 58 och 62 §§, 8 kap. 49 §, 9 kap. 48 och 67 §§, 11 kap. 17, 27, 32—
35, 46, 66, 67, 81 och 98 §§, 12 kap. 6 § samt 14 kap. 5 § vattenlagen den 28
juni 1918 (nr 523)1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

2 KAP.

14 §.

Tarvas för ändamålsenligt tillgodogörande
av vatten, att å annan tillhörig
fastighet lägges damm, vall eller
väg eller ledning för vattnet, eller
att å annans grund i eller vid vattendrag
verkställes grävning, sprängning
eller annan åtgärd till strömbäddens
reglerande eller till förebyggande
eller minskande av skada,
vare ägare av fastighet, som sålunda
tages i anspråk, pliktig att tåla sådant
intrång mot ersättning, som i 9
kap. skils. Om rätt att över annans
mark framdraga ledning för vatten
till husbehovsförbrukning gälle vad
särskilt är stadgat.

(Föreslagen lydelse:)

2 KAP.

14 §.

Tarvas för ändamålsenligt tillgodogörande
av vatten, att å annan tillhörig
fastighet lägges damm, vall eller
väg eller ledning för vattnet eller
ock verkställes grävning, sprängning
eller annan åtgärd till strömbäddens
reglerande eller till förebyggande eller
minskande av skada, vare fastighetens
ägare pliktig att tåla sådant
intrång mot ersättning, som i 9 kap.
skils. Samma lag vare, där det för
utförande av byggnad för vattnets
tillgodogörande och därmed förenade
anläggningar eller eljest av åtgärd,
som ovan nämnts, prövas nödigt, att
annans mark tillfälligt tages i anspråk
för arbetarbostäder eller andra
byggnader, väg, upplagsplats, arbets -

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 14 § SFS 1911: 614, beträffande 2 kap. 16 § 1945: 139,
beträffande 6 kap. 11 § 1919: 425, beträffande 7 kap. 40, 58 och 62 §§ 1920: 459, beträffande
8 kap. 49 § 1941: 614, beträffande 9 kap. 48 § 1945: 139, beträffande 11 kap. 17, 27, 32 och 33
§§ 1948: 479, beträffande 11 kap. 34 § 1939: 146, beträffande 11 kap. 35 och 46 §§ 1948: 479,
beträffande It kap. 66 § 1919: 425, beträffande 11 kap. 67 § 1941: 614, beträffande 11 kap. 81
och 98 §§ 1946: 839 samt beträffande 14 kap. 5 § 1939: 146.

1 llihany till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 3 avd. Nr 12.

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

Där vid —--motsvarande till lämpning.

Erfordras till---finnes före skrivet.

16 §.

Där utmål för vattenkraftstation
med eller utan elektrisk utrustning
icke utan oskäliga kostnader annorledes
står till buds, vare ägare av
mark vid eller i närheten av vattendraget
pliktig att mot ersättning, som
i 9 kap. sägs, till sådant utmål upplåta
det område, som för ändamålet
oundgängligen tarvas.

Tages strömfall i anspråk jämlikt
1 kap. 14 §, må utmål, som i första
stycket sägs, lösas, om så erfordras.

20 §.

1 mom. Ej må---— byggnaden

förnärmas.

Äro i andra fall än ovan nämnts
sannolika skäl, att genom byggande
i vatten allmän eller enskild rätt förnärmas,
erfordras jämväl domstolens
prövning; dock äge vad nu sagts icke
tillämpning i fråga om fiskebyggnad
i vatten, där varje svensk undersåte
äger rätt att fiska, ej heller beträffande
sådan byggnad i annat vatten,
såframt det icke kan antagas, att
byggnaden förnärmar allmän rätt eller
inverkar på vattenståndet eller
vattnets lopp.

Tarvas till----av arbetet.

Där någon---sådan prov ning.

2 mom. Finner vattendomstolen
---Konungens avgörande.

(Föreslagen lydelse:)

maskiner eller dylikt. Om rätt att
över annans mark framdraga ledning
för vatten till husbehovsförbrukning
gälle vad särskilt är stadgat.

Där vid---motsvarande till lämpning.

Erfordras till---finnes före skrivet.

16 §.

Där utmål för byggnad för vattnets
tillgodogörande och därmed förenade
anläggningar icke utan oskäliga kostnader
annorledes står till buds, vare
ägare av mark vid eller i närheten
av vattendrag eller annat vattenområde,
varom fråga är, pliktig att mot
ersättning, som i 9 kap. sägs, till sådant
utmål upplåta det område, som
för ändamålet oundgängligen tarvas.

Är området avsett att utgöra eller
ingå i strömfallsfastighet, varom ill
kap. 62 § 2 mom. sägs, må det lösas.

20 §.

1 mom. Ej må —--byggnaden

förnärmas.

Äro i andra fall än ovan nämnts
sannolika skäl, att genom byggande
i vatten allmän eller enskild rätt förnärmas,
erfordras jämväl domstolens
prövning. Dock äge vad nu sagts icke
tillämpning i fråga om fiskebyggnad
i allmänt vatten; ej heller beträffande
sådan byggnad i enskilt vatten, såframt
det icke kan antagas, att byggnaden
förnärmar allmän rätt eller inverkar
på vattenståndet eller vattnets
lopp.

Tarvas till----av arbetet.

Där någon — — — sådan prövning.

2 mom. Finner vattendomstolen
--— Konungens avgörande.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

3

(Gällande lydelse:)

3 KAP.

14 §.

Innan stadgar för vattenregleringsföretag
blivit antagna och fastställda
samt anmälan om styrelseval gjorts
hos Konungens befallningshavande,
må ej arbete å annans mark verkställas
eller åtgärd eljest till förfång
för annan vidtagas.

Sker ändring -—--Konungens

befallningshavande.

Då anmälan--— ortens tid ningar.

6 KAP.

11 §•

För anläggningskostnaden njute
anläggaren i den ordning, som stadgas
i lagen om flottning i allmän flottled,
ersättning av de flottande med
belopp, som, sedan flottleden blivit
besiktigad och godkänd, jämlikt 11
kap. 66 § andra stycket fastställes
med hänsyn till det skick, vari byggnader
och arbeten befinnas vid tiden
för godkännandet.

Till anläggningskostnad--—

flottledens godkännande.

Har ersättning---till flott ningsföreningen.

7 KAP.

40 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 §
sägs, att å annan tillhörig fastighet
lägges damm, vall eller väg eller ledning
för vattnet eller att å annans
grund i eller vid vattendrag verkställes
grävning, sprängning eller
annan åtgärd till strömbäddens reg -

(Föreslagen lydelse:)

3 KAP.

14 §.

Innan stadgar för vattenregleringsföretag
blivit antagna och fastställda
samt anmälan om styrelseval gjortk
hos Konungens befallningshavande,
må ej arbete å annans mark verkställas
eller åtgärd eljest till förfång
för annan vidtagas. Vad nu sagts
gålle dock ej arbete, vartill tillstånd
givits med stöd av 11 kap. 66 § 1
mom.

Sker ändring —--Konungens

befallningshavande.

Då anmälan — — — ortens tidningar.

6 KAP.

11 §•

För anläggningskostnaden njute
anläggaren i den ordning, som stadgas
i lagen om flottning i allmän flottled,
ersättning av de flottande med
belopp, som, sedan flottleden blivit
besiktigad och godkänd, jämlikt 11
kap. 66 § 3 mom. fastställes med
hänsyn till det skick, vari byggnader
och arbeten befinnas vid tiden för
godkännandet.

Till anläggningskostnad — — —
flottledens godkännande.

Har ersättning---till flott ningsföreningen.

7 KAP.

40 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 §
sägs, att å annan tillhörig fastighet
lägges damm, vall eller väg eller ledning
för vattnet eller ock verkställes
grävning, sprängning eller annan åtgärd
till strömbäddens reglerande
eller till förebyggande eller minskan -

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

lerande eller till förebyggande eller
minskande av skada, vare ägare av
fastighet, som sålunda tages i anspråk,
pliktig att tåla sådant intrång
mot ersättning, som i 9 kap. skils.

Ej må för ändamål, som nu sagts,
tagas i anspråk tomtplats, trädgård
eller park, där det utan synnerlig
olägenhet kan undvikas.

58 §.

Har företag, varom i detta kap.
sägs, icke bragts till slut inom tid,
som enligt 10 kap. 62 § föreskrivits,
vare frågan om företaget förfallen;
dock må, om giltigt skäl för dröjsmål
visas eller genom företagets inställande
synnerligt men skulle uppstå,
vattendomstolen på därom före
nämnda tids utgång gjord ansökan
bevilja anstånd med företagets fullbordande
på högst tio år.

Har fråga---— taga del.

62 §.

Innan anmälan om styrelseval
gjorts hos Konungens befallningshavande,
må ej i fall, som i 61 § avses,
arbete å annans mark verkställas el -

(Föreslagen lydelse:)

de av skada, vare fastighetens ägare
pliktig att tåla sådant intrång mot
ersättning, som i 9 kap. skils. Samma
lag vare, där det för utförande
av dylik åtgärd eller av byggnad eller
anordning, som avses i andra stycket,
prövas nödigt, att annans mark tillfälligt
tages i anspråk för arbetarbostäder
eller andra byggnader, väg,
upplagsplats, arbetsmaskiner eller dylikt.

Där utmål för byggnad eller anordning,
som erfordras för företaget,
icke utan oskäliga kostnader annorledes
står till buds, vare ägare av
därför lämpad mark pliktig att mot
ersättning, som i 9 kap. sägs, upplåta
det område, som för ändamålet
oundgängligen tarvas.

Ej må för ändamål, som i denna §
sagts, tagas i anspråk tomtplats, trädgård
eller park, där det utan synnerlig
olägenhet kan undvikas.

58 §.

Har företag, varom i detta kap.
sägs, icke bragts till slut inom tid,
som enligt 10 kap. 62 § eller 11 kap.
63 § föreskrivits, vare frågan om företaget
förfallen; dock må, om giltigt
skäl för dröjsmål visas eller genom
företagets inställande synnerligt men
skulle uppstå, vattendomstolen på
därom före nämnda tids utgång gjord
ansökan bevilja anstånd med företagets
fullbordande på högst tio år.

Har fråga---taga del.

62 §.

Innan anmälan om styrelseval
gjorts hos Konungens befallningshavande,
må ej i fall, som i 61 § avses,
arbete å annans mark verkställas el -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

5

(Gällande Igdelse:)

ler åtgärd eljest till förfång för annan
vidtagas.

Sker ändring -— — — Konungens
befallningshavande.

Då anmälan —--i länskungö relserna.

8 KAP.

49 §.

Innan anmälan om styrelseval
gjorts hos Konungens befallningshavande,
må ej i fall, som i 48 § avses,
arbete å annans mark verkställas eller
åtgärd eljest till förfång för annan
vidtagas. Vad nu sagts skall dock
ej gälla, om syssloman enligt 53 §
förordnats för handhavande av företagets
angelägenheter.

Sker ändring---Konungens

befallningshavande.

Då anmälan---i länskungö relserna.

9 KAP.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas
till fulla värdet och hälften därutöver,
då fråga är om ersättning för :

5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §
första stycket, så ock intrång genom
ledning för elektrisk kraftöverföring;

Om undantag--- — i 50 §.

67 §.

Har på grund av förordnande jämlikt
11 kap. 67 § vattendomstols ut -

(Föreslagen lydelse:)

ler åtgärd eljest till förfång för annan
vidtagas. Vad nu sagts gälle dock
ej arbete, vartill tillstånd givits med
stöd av 11 kap. 66 § 1 mom.

Sker ändring---Konungens

befallningshavande.

Då anmälan----i länskungö relsema.

8 KAP.

49 §.

Innan anmälan om styrelseval
gjorts hos Konungens befallningshavande,
må ej i fall, som i 48 § avses,
arbete å annans mark verkställas eller
åtgärd eljest till förfång för annan
vidtagas. Vad nu sagts gälle dock
ej arbete, vartill tillstånd givits med
stöd av 11 kap. 66 § 1 mom., och ej
heller för det fall, att syssloman enligt
vad nedan i 53 § sägs förordnats
för handhavande av företagets angelägenheter.

Sker ändring---- •— Konungens

befallningshavande.

Då anmälan---i länskungö relserna.

9 KAP.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas
till fulla värdet och hälften därutöver,
då fråga är om ersättning för:

5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §
första stycket och 7 kap. 40 § andra
stycket, så ock intrång genom ledning
för elektrisk kraftöverföring;

Om undantag---- i 50 §.

67 §.

Har av vattendomstolen meddelat
tillstånd till företag eller åtgärd, som

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

slag gått i verkställighet, innan det
vunnit laga kraft, och varder till
följd av klagan över utslaget ersättning,
som enligt ovan givna regler
skall hos Konungens befallningshavande
nedsättas, slutligen bestämd
till högre belopp än det redan nedsatta,
åligge ersättningsgivaren att
inom trettio dagar från det utslag i
målet vunnit laga kraft nedsätta det
överskjutande beloppet, vid äventyr
att detta eljest på ansökan av den
till ersättningen berättigade eller,
där flera må äga rätt därtill, någon
av dem genom Konungens befallningshavandes
försorg hos den försumlige
uttages. Bestämmes ersättningen
ej till högre belopp, göre ersättningsgivaren,
sedan utslag i målet
vunnit laga kraft, anmälan härom
hos Konungens befallningshavande.
Ej må, ändå att ersättningen varder
till lägre belopp bestämd, vad redan
nedsatts återkrävas, och gälle vad nu
sagts jämväl, då ersättningen guldits
i annan ordning än genom dess nedsättning.

Har eljest ersättning till följd av
företag enligt denna lag fastställts
först efter det företaget blivit utfört,
och skall enligt stadgandena i 54 §
ersättningen hos Konungens befallningshavande
nedsättas, vare ersättningsgivaren
pliktig att inom trettio
dagar sedan det utslag, varigenom
ersättningsbeloppet blivit bestämt,
vunnit laga kraft, nedsätta beloppet
vid äventyr, som i första stycket
sägs.

(Föreslagen lydelse:)

i denna lag avses, på grund av förordnande
jämlikt 11 kap. 67 § första
stycket tagits i anspråk, innan vattendomstolens
utslag vunnit laga
kraft, och varder till följd av klagan
över utslaget ersättning, som enligt
ovan givna regler skall hos Konungens
befallningshavande nedsättas,
slutligen bestämd till högre belopp än
det redan nedsatta, åligge ersättningsgivaren
att inom trettio dagar från
det utslag i målet vunnit laga kraft
nedsätta det överskjutande beloppet,
vid äventyr att detta eljest på ansökan
av den till ersättningen berättigade
eller, där flera må äga rätt därtill,
någon av dem genom Konungens
befallningshavandes försorg hos den
försumlige uttages. Bestämmes ersättningen
ej till högre belopp, göre
ersättningsgivaren, sedan utslag i målet
vunnit laga kraft, anmälan härom
bos Konungens befallningshavande.

Har eljest ersättning till följd av
företag enligt denna lag fastställts
först efter det företaget blivit utfört,
och skall enligt stadgandena i 54 §
ersättningen hos Konungens befallningshavande
nedsättas, vare ersättningsgivaren
pliktig att inom trettio
dagar sedan det utslag, varigenom
ersättningsbeloppet blivit bestämt,
vunnit laga kraft eller, där förordnande
meddelats jämlikt 11 kap. 67 §
andra stycket, inom samma tid från
utslagets dag nedsätta beloppet vid
äventyr, som ovan sagts.

Belopp som i enlighet med vattendomstolens
beslut nedsatts hos Ko -

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

11 KAP.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande
mål:

A. ansökningsmål:

nungens befallningshavande eller
guldits i annan ordning må ej till
någon del återkrävas, ändå att, efter
klagan över ersättningsbeslutet, ersättningen
bestämmes till lägre belopp
eller ersättning förklaras icke
skola utgå.

11 KAP.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande
mål:

A. ansökningsmål;

B. stäinningsmål:

B. stäm ning smål:

29. talan, som utan samband med
ansökningsmål föres jämlikt 2 kap.
23 § om gottgörelse för damm eller
annan vattenbyggnad eller om fortsatt
tillgodogörande av annan tillhörigt
vatten och bestämmande av ersättning
därför, jämlikt 2 kap. 10 §
om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt
2 kap. 14 § om rätt till intrång
å annans fastighet i vissa avseenden,
jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna
annan tillhörig byggnad i vatten
eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt
till utmål å annans fastighet;

29. talan, som utan samband med
ansökningsmål föres jämlikt 2 kap.
23 § om gottgörelse för damm eller
annan vattenbyggnad eller om fortsatt
tillgodogörande av annan tillhörigt
vatten och bestämmande av ersättning
därför, jämlikt 2 kap. 10 §
om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt
2 kap. 14 § om rätt till intrång
å annans fastighet i vissa avseenden,
jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna
annan tillhörig byggnad i vatten
eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt
att taga annans mark i anspråk till
utmål;

C. besvärsmål:

D. umlerställiiingsmål:

Hurusom, efter---i 68 §.

27 §.

I mom. Ansökan enligt — — —
böra utgå.

C. besvärsmål:

D. underställningsinål:

Hurusom, efter---i 68 §.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt — — —
böra utgå.

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

2 mom. Ansökan enligt---

anläggningen, uppgiven.

I fråga om---- ersättning där för.

3 mom. Ansökan, som — — —
anläggningens bortskaffande.

Vad nu sagts---i 17 § 10

sägs.

4 mom. I ansökan — — — och
hemvist.

3 mom. Då ansökan---led ningen

sträckning.

Vad nu sagts--— till vatten.

32 g.

Äro ansökningshandlingarna--

— utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla
dels tillkännagivande:
att, intill — — — dylika ställen;
att, därest — — —- eller ställen;
att även — — — att tillgå; samt
att kallelser — — — är sagt;
dels ock erinran om innehållet i
38 och 53 §§ jämte besked om den
tid, inom vilken erinringar enligt 38 §
skola ingivas.

(Föreslagen lydelse:)

2 mom. Ansökan enligt--—

anläggningen, uppgiven.

I fråga om —---ersättning där för.

3 mom. Ansökan, som —- — —
anläggningens bortskaffande.

Vad nu sagts---i 17 § 10

sägs.

4 mom. I ansökan----- och

hemvist.

5 mom. Då ansökan---- led ningens

sträckning.

Vad nu sagts--— till vatten.

6 mom. Ansökan rörande företag
av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet skall innehålla
uppgift om de åtgärder sökanden må
hava vidtagit för att bereda Konungens
befallningshavande i det län,
inom vilket företaget huvudsakligen
skall verkställas, samt övriga av företaget
berörda myndigheter och
sammanslutningar tillfälle att vid
planläggningen av företaget framföra
önskemål med hänsyn till företagets
verkningar ur allmän synpunkt ävensom
om vad i anledning av sådana
åtgärder huvudsakligen förekommit.

32 §.

Äro ansökningshandlingarna--

— utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla
dels tillkännagivande:

att, intill---dylika ställen;

att, därest--— eller ställen,

att även---att tillgå; samt

att kallelser —--är sagt;

dels erinran om innehållet i 38
och 53 §§ jämte besked om den tid,
inom vilken erinringar enligt 38 §
skola ingivas;

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

9

(Gällande lydelse:)

I mål —--är utfört.

Innefattar ansökan---i före taget.

Om kungörelsens---finnes

stadgat.

Är fråga--— stycket sägs.

Huruledes mål---61 § andra

stycket.

33 §.

Kungörelse, som — — — kungörelsen
angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte,
såframt i målet är fråga om ansökan
enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8,
9, 10, 11, 14, 15, 16 eller 19, utan
dröjsmål i betalt öppet brev eller
brevkort å posten avlämna underrättelse
om kungörelsens utfärdande,
om det eller de ställen, varest handlingarna
i målet hållas för parterna
tillgängliga, samt om den för erinringars
avgivande bestämda tiden till
envar i ansökningen uppgiven eller
eljest för honom känd ägare av fastighet,
som i kungörelsen omförmäles,
så ock till de kända nyttjanderättshavare,
vilkas rätt beröres i saken.
Underrättelsen skall adresseras
till den fastighet, varom fråga är, såvitt
ej säker kunskap vinnes om annan
adress inom landet för mottagaren.
Varder efter ty i 37 § sägs kungörelsen
delgiven viss sakägare, erfordras
ej underrättelse, som nu
sagts, till sådan sakägare.

(Föreslagen lydelse:)

dels ock erinran om vad i 65 §
stadgas om sakägares rätt till gottgörelse
för kostnader samt, i tillämpliga
fall, om föreskriften i 35 § 1
mom. andra stycket andra punkten
rörande förordnande av särskilt biträde.

I mål --—-är utfört.

Innefattar ansökan----i före taget.

Om kungörelsens---finnes

stadgat.

Är fråga---- stycket sägs.

Huruledes mål--— 61 § andra

stycket.

33 §.

Kungörelse, som ----kungö relsen

angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte,
såframt i målet är fråga om ansökan
enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8,
9, 10, 11, 14, 15, 16 eller 19, utan
dröjsmål i betalt öppet brev eller
brevkort å posten avlämna underrättelse
om kungörelsens innehåll till
envar i ansökningen uppgiven eller
eljest för honom känd ägare av fastighet,
som i kungörelsen omförmäles,
så ock till de kända nyttjanderättshavare,
vilkas rätt beröres i saken.
Underrättelsen skall adresseras
till den fastighet, varom fråga är, såvitt
ej säker kunskap vinnes om
annan adress inom landet för mottagaren.
Varder efter ty i 37 § sägs
kungörelsen delgiven viss sakägare,
erfordras ej underrättelse, som nu
sagts, till sådan sakägare.

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

Där sakägare — — — nu sagts.

Är jord---sätt underrättad.

Ägare av —- — — fastighetens
ägare.

34 §.

Finnes fastighet-----den myn dighet.

Är fråga---kan påverkas.

35 §.

1 mom. Där fråga---i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i

målet av allmänt ombud, åligge ombudet
att på begäran tillhandagå
dem, vilkas rätt beröres i saken, med
kostnadsfria råd angående bevakandet
av deras rätt. Menar part, att på
grund av företagets omfattning eller
eljest åliggande av nu nämnd art bör
uppdragas åt annan än allmänt ombud,
göre anmälan därom hos Konungens
befallningshavande i det
län, inom vilket det företag eller den
åtgärd ansökningen avser huvudsakligen
skall verkställas; och må Konungens
befallningshavande, där så
prövas erforderligt för tillvaratagande
av sakägarnas rätt, förordna särskild
person att på sätt nyss nämnts
biträda dem.

Om allmänt —- — — parternas
kännedom.

2 mom. Finnes i---den myn dighet.

(Föreslagen lydelse:)

Där sakägare — — —• nu sagts.

Är jord —---sätt underrättad.

Ägare av — — — fastighetens
ägare.

34 §.

Finnes fastighet —---den myn dighet.

Är i ansökningen fråga om företag,
som avses i 27 § 6 inom., skall ett
exemplar av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen översändas till
Konungens befallningshavande i det
län, inom vilket företaget huvudsakligen
skall verkställas.

Är fråga —- — — kan påverkas.

35 §.

1 mom. Där fråga----i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i

målet av allmänt ombud, åligge ombudet
att på begäran tillhandagå
dem, vilkas rätt beröres i saken, med
kostnadsfria råd angående bevakandet
av deras rätt. Menar part, att på
grund av företagets omfattning eller
eljest åliggande av nu nämnd art bör
uppdragas åt annan än allmänt ombud,
göre anmälan därom hos Konungens
befallningshavande i det
län, inom vilket det företag eller den
åtgärd ansökningen avser huvudsakligen
skall verkställas; och skall Konungens
befallningshavande, där det
i sådant fall eller eljest prövas erforderligt
för tillvaratagande av sakägarnas
rätt, förordna särskild person
att på sätt nyss nämnts biträda
dem.

Om allmänt —- -— — parternas
kännedom.

2 mom. Finnes i---den myn dighet.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

11

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Är fråga —• -— — motsvarande
tillämpning.

46 §.

I mål, som —--i fråga.

Tarvas till — —- — motsvarande
tillämpning.

Beslut, som---annorlunda

förordnar.

66 §.

Vattendomstolen må, när synnerliga
skäl därtill prövas föreligga, meddela
slutligt utslag rörande viss del
av företaget, innan målet i övrigt avgöres.

Är fråga — — — motsvarande
tillämpning.

46 §.

I mål, som — -—■ — i fråga.

Såvitt angår åtgärder till förebyggande
eller avhjälpande av skada eller
olägenhet skola bestämmelserna i
första stycket äga tillämpning åven i
andra ansökningsmål än där sägs.

Tarvas till — ---motsvarande

tillämpning.

Beslut, som — — — annorlunda
förordnar.

66 §.

1 mom. Vattendomstolen må, när
företagets snara genomförande är
angeläget eller eljest synnerliga skäl
därtill prövas föreligga, till särskilt
avgörande upptaga frågan om företagets
tillåtlighet samt, om företaget
finnes tillåtligt, meddela tillstånd till
erforderliga arbeten.

2 mom. Vid meddelande av tillstånd
till företag enligt denna lag äge
vattendomstolen, där verkningarna
av företaget i visst hänseende icke
med erforderlig säkerhet kunna förutses,
utan hinder av vad i 62 § finnes
stadgat i avbidan på erfarenhetens
rön uppskjuta frågan om de föreskrifter,
som i denna del erfordras
angående ersättning eller annat.

I samband med beslut om uppskov,
som nu sagts, skall vattendomstolen,
såvitt angår skada, förlust eller intrång,
som kan antagas bliva av mera
kännbar beskaffenhet, meddela erforderliga
provisoriska bestämmelser
angående ersättning eller om vidta -

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande hjdelse:)

Där i mål om utförande av anläggning
eller åtgärd för allmän flottled
besiktning å arbetet jämlikt 13 kap.
1 § skall äga rum, bör rörande den
anläggare tillkommande gottgörelse
för anläggningskostnad utslaget om
arbetets verkställande innehålla allenast
en förberedande uppskattning
efter då föreliggande förhållanden,
men gottgörelsen till beloppet fastställas
först efter besiktningen med
ledning av därvid fastställd värdering
och, där så erfordras, ytterligare utredning
vid domstolen. Om fastställande
av amorteringsplan för gottgörelsens
utbekommande skils i 15 §
lagen om flottning i allmän flottled.

(Föreslagen Igdelse:)

gande av åtgärder till skydd för den
skadelidande.

Avgörande av målet i den uppskjutna
delen skall äga rum så snart
ske kan. Ersättning må därvid ej bestämmas
till lägre belopp än som utgått
eller skolat utgå på grund av
provisoriska bestämmelser.

Då målet i viss del uppskjutits enligt
vad i första stycket sägs, skall,
innan tillståndet till företaget må tagas
i anspråk, hos Konungens befallningshavande
ställas pant eller borgen
för den ersättning, som sökanden
eller anläggaren i denna del kan
förpliktas utgiva, så ock för ersättning,
som i samband med uppskovsbeslutet
bestämts att utgå i avbidan
på den slutliga prövningen och som
ej skall gäldas innan tillståndet tages
i anspråk.

3 mom. Där i mål om utförande
av anläggning eller åtgärd för allmän
flottled besiktning å arbetet jämlikt
13 kap. 1 § skall äga rum, bör rörande
den anläggare tillkommande
gottgörelse för anläggningskostnad
utslaget om arbetets verkställande
innehålla allenast en förberedande
uppskattning efter då föreliggande
förhållanden, men gottgörelsen till
beloppet fastställas först efter besiktningen
med ledning av därvid fastställd
värdering och, där så erfordras,
ytterligare utredning vid domstolen.
Om fastställande av amorteringsplan
för gottgörelsens utbekommande
skils i 15 § lagen om flottning i
allmän flottled.

4 mom. I samband med tillämpning
av bestämmelserna i 1 eller 2
inom., så ock eljest, när särskilda
skäl därtill äro, må vattendomstolen

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

13

(Gällande lydelse:)

67 §.

Vattendomstolen äge, när skäl därtill
äro, förordna, att dess beslut må
verkställas utan hinder därav, att
det icke äger laga kraft; dock allenast
såframt, innan medgivet arbete
påbörjas eller, där fråga är om ändrade
eller nya bestämmelser angående
hushållning med vatten eller nyttjande
av vattentäkt eller avledande
av avloppsvatten, varom i 8 kap.
sägs, dessa tillämpas, hos Konungens
befallningshavande ställes pant
eller borgen för den ersättning i penningar,
som högre rätt kan ålägga
sökanden eller anläggaren att utgiva
utöver vad vattendomstolen i sådant
avseende bestämt, så ock för det
skadestånd, vartill han kan kännas
skyldig, om vattendomstolens beslut
eljest ändras.

Är sådant förordnande meddelat,
och fullföljes mot beslutet talan i
högre rätt, äge denna, när skäl därtill
förekomma, att, innan ändringssökandet
slutligen prövas, förordna,
att verkställighet icke må äga rum.

(Föreslagen lydelse:)

tillerkänna part ersättning för kostnader
å målet utan hinder därav, att
partens talan ännu icke blivit slutligen
prövad.

67 §.

Vid meddelande av tillstånd till
företag eller åtgärd enligt denna lag
äge vattendomstolen, när skäl därtill
äro, förordna, att tillståndet må tagas
i anspråk utan hinder av att beslutet
därom icke äger laga kraft;
dock allenast såframt dessförinnan
hos Konungens befallningshavande
ställes pant eller borgen för den ersättning
i penningar, som högre rätt
kan ålägga sökanden eller anläggaren
att utgiva utöver vad vattendomstolen
i sådant avseende bestämt, så
ock för det skadestånd, vartill han
kan kännas skyldig, om vattendomstolens
beslut eljest ändras.

Varder, sedan tillstånd meddelats
till företag eller åtgärd enligt denna
lag, sökanden eller anläggaren ålagt
att förebygga eller avhjälpa skada
eller olägenhet eller att utgiva ersättning
därför, äge vattendomstolen,
när skäl därtill äro, förordna, att beslutet
genast skall gå i verkställighet
som om det vunnit laga kraft.

Är förordnande meddelat enligt
denna § och fullföljes mot det beslut,
som förordnandet avser, talan i högre
rätt, äge denna, när skäl därtill
förekomma, att, innan ändringssökandet
slutligen prövas, undanröja
förordandet.

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

81 §.

Vad i 42—45 §§---om stäm ningsmål.

Utlåtande, som — — — vattenrättsdomarens
tjänsterum.

I de----är stadgat.

98 §.

Talan mot —---andra fall.

Beslut i----av vattenrättsdo maren.

12 KAP.

6 §•

Då ansökan —--7 § förmäles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens
försorg inom tio
dagar från nämnda dag införas såväl
i allmänna tidningarna som ock i en
eller, om förhållandena påkalla det,
flera tidningar inom orten. Om kungörelsens
innehåll varde särskild underrättelse
meddelad kammarkollegiet
och lantbruksstyrelsen.

(Föreslagen lydelse:)

81 §.

Vad i 42—45 §§---om stäm ningsmål.

I mål enligt 17 § 29 eller 36, vilket
avser arbete till förebyggande eller
avhjälpande av skada eller olägenhet
till följd av företag enligt denna lag,
skola jämväl bestämmelserna i 46 §
äga motsvarande tillämpning.

Utlåtande, som — — — vattenrättsdomarens
tjänsterum.

I de —---är stadgat.

98 §.

Talan mot---andra fall.

Har vattendomstol i samband med
dom, som innefattar tillstånd till
företag eller åtgärd enligt denna lag,
ej meddelat förordnande enligt 67 §
första stycket, skall beträffande fullföljd
i denna del stadgandet i 49
kap. ö § andra stycket rättegångsbalken
äga motsvarande tillämpning.

Beslut i --- •— av vattenrättsdo maren.

12 KAP.

6 §•

Då ansökan —• — —■ 7 § förmäles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens
försorg inom tio
dagar från nämnda dag införas såväl
i allmänna tidningarna som ock i en
eller, om förhållandena påkalla det,
flera tidningar inom orten. Om kungörelsens
innehåll varde särskild underrättelse
meddelad kammarkollegiet
och fiskeristyrelsen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

15

(Gällande lydelse:)

14 KAP.

5 §•

Vill någon för uppgörande av plan
eller eljest såsom förberedelse till
företag enligt denna lag verkställa
mätningar, avvägningar eller andra
undersökningsarbeten å fastighet,
som äges eller innehaves av annan,
äge Konungens befallningshavande,
när skäl därtill äro, föreskriva, att
erforderligt tillträde till fastigheten
under viss tid skall lämnas. Konungens
befallningshavande må ock, där
för utförande av undersökningsarbete
erfordras, att ett eller flera vattenmärken
eller observationsrör utsättas,
stadga förbud, vid vite, att rubba
eller skada sådant märke eller rör.

Vid undersökningsarbetets utförande
skall så förfaras, att skada
därav ej eller allenast såvitt den är
oundviklig orsakas annan; växande
träd må ej fällas utan särskilt medgivande
av Konungens befallningshavande.
För skada och intrång, som
vållas av arbetet, skall ersättning gäldas
med fulla värdet; och vare den,
som verkställer eller låter verkställa
arbetet, pliktig att, om Konungens
befallningshavande prövar det nödigt,
före arbetets påbörjande ställa säkerhet
för ersättningens gäldande.

Konungen äger utfärda närmare
föreskrifter angående utförande av
undersökningsarbeten, som i denna §
avses, och vad därmed äger samband.

(Föreslagen lydelse:)

14 KAP.

5 §•

1 mom. Vill någon för uppgörande
av plan eller eljest såsom förberedelse
till företag enligt denna lag verkställa
mätningar, avvägningar eller
andra undersökningsarbeten å fastighet,
som äges eller innehaves av annan,
äge Konungens befallningshavande,
när skäl därtill äro, föreskriva,
att erforderligt tillträde till fastigheten
under viss tid skall lämnas.
Konungens befallningshavande må
ock, där för utförande av undersökningsarbete
erfordras, att ett eller
flera vattenmärken eller observationsrör
utsättas, stadga förbud, vid
vite, att rubba eller skada sådant
märke eller rör.

Vid undersökningsarbetets utförande
skall så förfaras, att skada
därav ej eller allenast såvitt den är
oundviklig orsakas annan; växande
träd må ej fällas utan särskilt medgivande
av Konungens befallningshavande.
För skada och intrång, som
vållas av arbetet, skall ersättning
gäldas med fulla värdet; och vare
den, som verkställer eller låter verkställa
arbetet, pliktig att, om Konungens
befallningshavande prövar
det nödigt, före arbetets påbörjande
ställa säkerhet för ersättningens
gäldande.

Konungen äger utfärda närmare
föreskrifter angående utförande av
undersökningsarbeten, som ovan avses,
och vad därmed äger samband.

2 mom. Efter framställning av någon,
som vill utföra företag enligt
denna lag men ännu ej ingivit ansökan
om tillstånd därtill, må vatten -

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

rättsdomaren förordna sakkunnig att
på företagarens bekostnad verkställa
erforderliga undersökningar. Avse
undersökningarna att utröna, huruvida
fiskerinäring kan av företaget
lida förfång och vilka åtgärder må
erfordras till skydd för fisket, skall
till sakkunnig förordnas av fiskeristyrelsen
föreslagen fiskeritjänsteman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1953.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma inom andra kammaren av herr Skoglund i Umeå
m. fl. väckt motion, nr 496, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen måtte antaga 11 kap. 27 § 6 mom. vattenlagen i den lydelse
som föreslagits av 1945 års vattenlagssakkunniga ävensom uttala sig för
anordnande av ett förberedande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse
med det av de sakkunniga utarbetade utkastet till tillämpningskungörelse.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I syfte att främja ett snabbare genomförande av vattenkraft- och vattenregleringsföretag
föreslås, att vattendomstol skall kunna till särskilt avgörande
upptaga själva byggnadsfrågan beträffande ett ifrågasatt företag samt
att i samband med tillstånd till utförande av ett företag uppskov må meddelas
rörande sådana frågor om ersättning m. in., vilka icke med erforderlig
säkerhet kunna bedömas på förhand. I anslutning härtill föreslås bl. a.
en regel, enligt vilken beslut om ersättning till sakägare i vissa fall skall
kunna omedelbart verkställas.

Förslaget innebär vidare vissa utvidgningar av möjligheterna att tvångsvis
taga annans mark i anspråk för vattenbyggnader m. m.

Slutligen föreslås vissa ändringar i vattenlagen, i syfte bl. a. att främja en
grundlig förberedelse av större vattenkraft- och vattenregleringsföretag.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

17

Inledning.

1 skrivelse den 27 augusti 1945 hemställde vattenfallsstyrelsen hos Kungl.
Maj :t om ändringar i vattenlagen i syfte att vinna snabbare prövning av
tillämnade kraftverks- eller regleringsföretags tillåtlighet. Med anledning
av denna framställning tillkallade chefen för justitiedepartementet, enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande, särskilda sakkunniga, statsekreteraren, numera
justitierådet A. G. Walin, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare K. J. B. Andersson, advokaten N. C. W. Berggren, ledamoten
av riksdagens andra kammare N. O. Jönsson, direktören C. F. Kleman,
hovrättsassessorn, numera häradshövdingen K. O. Riben, kraftverksdirektören,
numera generaldirektören J. Å. Rusck och ledamoten av riksdagens
andra kammare G. T. Skoglund, för att biträda med utredning i ämnet. De
sakkunniga ha med skrivelse den 12 september 1947 överlämnat en promemoria
(stencilerad) med förslag om vissa ändringar i vattenlagen. Förslaget
avser i främsta rummet utsträckt möjlighet att meddela deldom i
vattenmål jämte vissa i samband därmed stående frågor. Därjämte ha de
sakkunniga i promemorian upptagit vissa andra spörsmål, avseende dels
utvidgning av rätten att taga annans mark i anspråk för vattenbyggnader,
dels ändringar på några punkter i gällande ersättningsregler och dels samarbete
med länsstyrelse m. fl. vid förberedande av vissa företag.

Över nämnda promemoria med därvid fogade författningsförslag ha efter
remiss utlåtanden avgivits av vattenöverdomstolen och — efter hörande
av vederbörande vattenrättsingenjörer — samtliga vattenrättsdomare ävensom
av kammarkollegiet, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, riksantikvarieämbetet,
länsstyrelserna i Kronobergs, Värmlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
svenska vattenkraftföreningen, Indals älvs flottningsförening, Ljunga älvs
flottningsförening, Gimåns flottningsförening, riksförbundet landsbygdens
folk, styrelsen för Sveriges advokatsamfund och styrelsen för svenska
landskommunernas förbund. Vattenrättsdomarna i Österbygdens och Söderbygdens
vattendomstolar ha tillika överlämnat yttranden dels från vattenrättsingenjören
P. E. Svensson och dels från vattenrättsingenjörerna H.
Hartzell, A. H. Berndtsson och S. Nilsson. Vid utlåtandet från vattenrättsdomaren
i Västerbygdens vattendomstol är fogat yttrande från vattenrättsingenjören
I. Nyman. Lantbruksstyrelsens utlåtande åtföljes av yttranden
från fisketillsynsmyndigheten samt flertalet fiskeriintendenter. Länsstyrelsen
i Gävleborgs län har jämväl inkommit med yttrande från handelskammaren
i Gävle. Till utlåtandet från länsst3’relsen i Västernorrlands län ha
fogats yttranden dels från länets hushållningssällskaps fiskevårdsnämnd
dels ock från föreningsnämnden i Ångermanland. Länsstyrelsen i Jämtlands
län har även överlämnat ett ytterligare uttalande av en fiskeriintendent.

I propositionen har upptagits frågorna rörande revision av deldomsförfarandet,
utvidgning av rätten att taga annans mark i anspråk samt samarbete
med länsstyrelse in. fl.

2 Diliang till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 3 avd. Nr 12.

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

I det följande redogöres med anknytning till indelningen i propositio nen

för de i propositionen framlagda förslagen.

I. Utsträckt möjlighet att meddela deldom i vattenmål m. m.

Enligt 11 kap. 66 § första stycket vattenlagen äger vattendomstolen i ett
ansökningsmål, när synnerliga skäl därtill prövas föreligga, meddela slutlig
dom rörande viss del av det ifrågasatta företaget innan målet i övrigt avgöres.
I praxis har det d stor utsträckning förekommit, att vattendomstolarna
med åberopande av detta stadgande meddelat byggnadstillstånd i form av
deldom på ett tidigt stadium av målets behandling. Särskilt under krigsåren
1939—1945 ansågs meddelandet av sådan deldom nödvändigt i många
större byggnads- och regleringsmål. Viss tvekan har emellertid rått huruvida
stadgandet i sin nuvarande lydelse tillåter en sådan tillämpning.

Om genom byggnad i vatten vållas skada eller intrång, som vid tillståndets
meddelande icke av vattendomstolen förutsetts, äger enligt 2 kap. 24 § den
som lider skadan eller intrånget framställa anspråk på ersättning. För att
sådant anspråk skall kunna upptagas till prövning skall det anmälas hos
vattendomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som vattendomstolen
föreskrivit, räknat från utgången av den för byggnadens fullbordande
i beslutet eller sedermera i anledning av sökt anstånd bestämda tiden.
Denna bestämmelse har i praxis även tillämpats på sådant sätt att sakägare
beträffande skada, som visserligen kan förutses men icke till omfattningen
med någon högre grad av tillförlitlighet bestämmas, hänvisats att efter vunnen
erfarenhet av företagets verkningar göra anmälan till domstolen i den
ordning 2 kap. 24 § stadgar. Vidare har det förfarandet tillämpats, att vissa
ersättningsfrågor uppskjutits för att sedermera — eventuellt efter verkställda
observationer och undersökningar genom utsedda sakkunniga — av
vattendomstolen upptagas till förnyad prövning utan anmälan av part, varvid
understundom i samband med uppskovet även meddelats provisoriska
bestämmelser om ersättning o. d.

De sakkunniga ha föreslagit att uttryckliga bestämmelser meddelas rörande
rätt för vattendomstol att till särskilt avgörande upptaga själva byggnadsfrågan
beträffande ett ifrågasatt företag samt i samband därmed meddela
tillstånd till erforderliga byggnadsarbeten. Vid tillstånd till utförande
av ett företag skulle uppskoy få meddelas beträffande sådana frågor om
ersättning m. m., vilka icke med erforderlig säkerhet kunde bedömas på
förhand. Även delavgörande beträffande rättegångskostnad skulle få ske.
Förslaget i dessa delar anknyter nära till den praxis som utbildat sig på
grundval av bestämmelserna i 11 kap. 66 § och 2 kap. 24 §. Därjämte ha
de sakkunniga föreslagit viss utvidgning av vattenrättsdomares befogenhet
att medgiva provisoriska åtgärder ävensom ändrade verkställighetsregler.
I sistnämnda hänseende innebär förslaget i huvudsak, att en särskild be -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

19

stämmelse meddelas om befogenhet för vattendomstol att förordna om omedelbar
verkställighet av ersättningsbeslut, som meddelas efter tillståndet
till det företag eller den åtgärd som föranleder skadan.

Remissyttrandena äro i stort sett tillstyrkande. Invändningar av principiell
natur ha dock framförts från en del håll, bl. a. Riksförbundet Landsbygdens
folk och Advokatsamfundets styrelse.

Departementschefen anför inledningsvis följande allmänna synpunkter:

»Det råder icke tvekan om att vattenkraften i vårt land under många
år framåt kommer att bli föremål för en forcerad utbyggnad. En utveckling
i den riktningen gjorde sig märkbar redan under åren närmast före det
senaste världskriget. Efter krigsutbrottet skärptes läget ytterligare genom
att importen av kol och annat bränsle i väsentlig grad blev hämmad med
därav följande ökad efterfrågan på elektrisk kraft. Även sedan kriget upphörde
och importspärren blivit hävd, har kraftkonsumtionen alltjämt företett
en betydande ökning. Det är självfallet av stor vikt att detta årligen
ökade kraftbehov utan större tidsutdräkt kan tillgodoses.

I det rådande läget har det blivit nödvändigt att göra en översyn av vattenlagstiftningen
i syfte att vattenkraft- och vattenregleringsföretag skola kunna
genomföras med minsta möjliga dröjsmål. De krav som numera ställas
på det rättsliga förfarandet vid ingrepp i vattendragen för kraftändamål
äro väsentligt andra än man vid tillkomsten av vattenlagen hade anledning
räkna med. Det trängande behovet av att kraftutbyggnaderna, ehuru dessa
företag ofta äro mycket omfattande, kunna något så när snabbt genomföras
påkallar särskilt hänsynstagande från statsmakternas sida.

Jag vill till en början erinra om de kännbara påfrestningar, för vilka domstolsorganisationen
utsatts i samband med den inträdda utvecklingen. Dessa
svårigheter har man till en början sökt bemästra genom tillfälliga förstärkningar.
Så småningom har det emellertid befunnits erforderligt att mera
stadigvarande utöka organisationen, vilket skett bl. a. genom inrättande
(från den 1 juli 1949) av en ny vattendomstol. Frågan om ytterligare förstärkning
av organisationen har på sistone blivit aktuell. Enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t den 20 september 1951 har jag tillkallat en särskild
sakkunnig att inom justitiedepartementet biträda med utredning rörande instansordningen
i vattenmål och därmed sammanhängande spörsmål samt rörande
vattendomstolarnas behov av juridiskt och tekniskt utbildade befattningshavare.

Även såvitt angår själva prövningsförfarandet har man hittills kunnat något
så när behärska läget med hjälp av provisoriska åtgärder. Jag syftar härvid
främst på lagen den 20 oktober 1939 med särskilda bestämmelser angående
tillfällig vattenreglering. Även i den mån nämnda lag ej varit tillämplig
ha domstolarna understundom funnit sig nödsakade att i vissa hänseenden
göra avvikelser från det ordinära förfarandet. Detta läge kan dock numera
icke gärna anses hållbart. 1939 års lag är av utpräglad kriskaraktär; starka

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

krav på att lagen skall upphävas ha under senare år framkommit från olika
håll. Och att domstolarna nödgas tänja den formella ramen för sin verksamhet
är uppenbarligen ett otillfredsställande förhållande.

Det torde sålunda nu vara nödvändigt att — med ledning av de erfarenheter
som genom tillämpningen av 1939 års lag och eljest under senare år ha
vunnits — i vissa delar omarbeta vattenlagen för tillgodoseende av de krav
på förfarandet som man på längre sikt har anledning räkna med. I den av
vattenfallsstyrelsen gjorda framställning som närmast givit anledning till
utredningen i ämnet har yrkats att denna omarbetning huvudsakligen skulle
få karaktären av ett upptagande i vattenlagen av de viktigare elementen i
1939 års lag. Denna tanke har endast delvis accepterats av de sakkunniga,
vilkas ståndpunkt i detta hänseende också i allmänhet vunnit anslutning i
remissyttrandena. För egen del vill jag understryka att avvikelser i den av
styrelsen önskade riktningen från den i vattenlagen hittills stadgade ordningen
böra få ske endast i den mån de kunna förenas med ett tillbörligt beaktande
av kraftintresset motstående allmänna och enskilda intressen. I
detta avseende kan 1939 års lag ej anses i allo tillfredsställande, något som
uppenbarligen sammanhänger med denna lags speciella karaktär av beredskaps-
och kristidslag. I varje fall måste nu återhållsamhet iakttagas och,
i den mån regler som upptagits i 1939 års lag finnas böra inarbetas i vattenlagen,
särskild hänsyn tagas till kraven på garantier ur rättssäkerhetssynpunkt.
»

De av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna om byggnadslov, uppskov
med svårbedömda frågor och delavgörande beträffande rättegångskostnad
tillstyrkas av departementschefen med en del jämkningar. Även
i fråga om vattenrättsdomares befogenhet att medgiva provisoriska åtgärder
samt beträffande verkställighetsreglerna biträder departementschefen
de sakkunnigas förslag. De i förevarande avdelning föreslagna lagändringarna
beröra 11 kap. 46, 66, 67, 81 och 98 §§ med följdändringar i 3 kap.
14 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 62 §, 8 kap. 49 § och 9 kap. 67 §.

Lagrådet har gjort viss erinran mot förslaget i vad avser verkställighetsreglerna,
vilken erinran iakttagits i propositionen.

II. Utvidgad rätt att taga annans mark i anspråk för vattenbyggnader
ni. m.

I 2 kap. 14 § första stycket vattenlagen stadgas att, om så erfordras för
ändamålsenligt tillgodogörande av vatten, å annan tillhörig fastighet får
läggas damm, vall eller väg eller ledning för vattnet. Under samma förutsättning
må å annans grund i eller vid vattendrag verkställas grävning,
sprängning eller annan åtgärd till strömbäddens reglerande eller till förebyggande
eller minskande av skada. För uppkommande intrång skall ersättning
utgå enligt reglerna i 9 kap. vattenlagen. Fn motsvarighet till stadgandet
i 2 kap. 14 § första stycket finnes i 7 kap. 40 §, som närmast gäller vatten -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

21

avledning men som jämlikt 49 § samma kap. äger tillämpning även å invallning.
2 kap. 16 § första stycket ger den som vill bygga en vattenkraftstation
möjlighet att tvångsvis förskaffa sig utmål till kraftstationen, om
sådant utmål icke utan oskäliga kostnader annorledes står till buds. Ägare
av mark vid eller i närheten av vattendraget är pliktig att mot ersättning
upplåta det område som för ändamålet oundgängligen tarvas. Tvångsrätten
avser att giva företagaren oinskränkt besittning till visst område. Det är
sålunda fråga endast om upplåtelse, ej avstående av äganderätt.

De sakkunniga ha föreslagit utvidgningar i vissa avseenden av ifrågavarande
regler. Beträffande 2 kap. 14 § har föreslagits upphävande av den
begränsning som ligger i uttrycket »i eller invid vattendrag». Vad angår 2
kap. 16 § innebär förslaget en utvidgning i två avseenden. För det första
utsträckas de ändamål, för vilka den i lagrummet stadgade tvångsrätten
må tagas i anspråk, till att omfatta även annan byggnad i vatten än vattenkraftstation,
varjämte mark får tagas i anspråk ej blott för själva byggnaden
utan jämväl för därmed förenade anläggningar (maskinistbostad o. d.).
För det andra skall enligt förslaget sådant område som är avsett att ingå
i strömfallsfastighet få lösas med äganderätt. Slutligen föreslås möjlighet
att tillfälligt få taga annans mark i anspråk under byggnadstid för arbetarbostäder,
väg, upplagsplats, arbetsmaskiner e. d.

Advokatsamfundets styrelse avstyrker förslaget om rätt att tillfälligt få
taga annans mark i anspråk. Även kammarkollegiet framför vissa erinringar
mot förslaget i denna del.

Departementschefen biträder i huvudsak de sakkunnigas förslag. En del
jämkningar i de sakkunnigas förslag ha vidtagits för tillgodoseende av önskemål
som framkommit i remisyttrandena. De av departementschefen föreslagna
lagändringarna beröra 2 kap. 14 och 16 §§, 7 kap. 40 §, 9 kap. 48 §
och 11 kap. 17 §.

Lagrådet har förordat viss jämkning av 2 kap. 14 § i syfte att något skärpa
villkoren för utövande av rätten att tillfälligt taga annans mark i anspråk.
Denna erinran har iakttagits i propositionen.

III. Förberedande av vissa företag enligt vattenlagen in. in.

De sakkunniga ha till behandling upptagit en framställning av kammarkollegiet
den 12 juni 1946 angående åtgärder för förbättring av den rättshjälp
åt sakägare i vattenmål som kammarkollegiet enligt 11 kap. 35 § vattenlagen
bar att lämna i dylika mål. De sakkunniga ha uttalat den meningen,
att en utvidgning av kammarkollegiets rättshjälp åt enskilda partei icke
på något ändamålsenligt sätt tillgodosågc föreliggande behov. I samband härmed
ha de sakkunniga emellertid uppmärksammat frågan om sättet för

22 Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

förberedelse av ansökan hos vattendomstol. De framhålla att vattenbyggnadsföretagen
vore av den betydenhet, att tvekan kunde råda om lämpligheten
av att de — såsom nu regelmässigt skedde — förbereddes av företagaren
praktiskt taget helt på egen hand. Då ett regleringsföretag kunde
ha avsevärda verkningar ej blott för enskilda sakägare utan även för många
allmänna intressen, såsom för vägfrågorna i orten, skolväsendet, jordbrukets
utvecklingsmöjligheter, fisket, turistväsendet och den allmänna trevnaden
för befolkningen, vore det av stort intresse för de myndigheter och
organ som hade ansvaret för utvecklingen inom orten att få göra sig hörda
i tid. Med den ordning som nu tillämpades kunde sökanden ha fatlat ståndpunkt
utan att någon kontakt uppnåtts med det allmännas representanter.
Det torde vara lättare att uppnå jämkningar mellan olika intressenter, om
olika synpunkter finge brytas mot varandra, innan ett företag redan i detalj
vore planerat. De sakkunniga föreslå därför vissa föreskrifter rörande
förberedelse av ansökan hos vattendomstol. Den grundläggande bestämmelsen
härom upptages i de sakkunnigas förslag såsom ett till It kap. 27 §
vattenlagen fogat nytt moment. Det föreslagna nya momentet innehåller i
ett första stycke att, innan ansökan som avser förelag av betydande omfattning
eller ingripande beskaffenhet ingives till vattendomstolen, ärendet
skall med avseende å företagets verkningar ur allmän synpunkt vara förberett
i enlighet med bestämmelser som Kungl. Maj :t meddelar. I ett andra
stycke föreskrives, att Kungl. Maj:t äger stadga skyldighet att gäida kostnad
som i samband med förberedande av ärende, som nyss sagts, åsamkas
det allmänna. Närmare föreskrifter angående förberedande åtgärder böra
enligt förslaget utfärdas i form av en särskild tillämpningskungörelse. Vid
promemorian har fogats ett utkast till dylik kungörelse, vilket innehåller i
huvudsak följande.

Enligt utkastet äger kungörelsen tillämpning med avseende å kraftverk,
som är avsett att giva en generatorseffekt av minst 2 500 kilovoltåmpére,
och vattenreglering, om vattenmagasinet är avsett att rymma minst 100
miljoner kubikmeter, ävensom annat företag i vatten av betydande omfattning
eller ingripande beskaffenhet. Innan undersökningar för utrönande
av företagets verkningar äga rum i vattenområdet eller på angränsande mark
och såvitt möjligt i god lid därförut, skall företagaren underrätta länsstyrelsen
i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas, samt
därvid lämna de upplysningar om företaget, som då äro tillgängliga för honom.
Länsstyrelsen äger, om den finner skäl därtill, utsätta sammanträde
för samråd med företagaren beträffande företagets verkningar ur allmän
synpunkt. Om det med hänsyn till företagets beskaffenhet finnes ändamålsenligt
ur allmän synpunkt, äger länsstyrelsen utse lämpligt ombud att följa
den fortsatta handläggningen av företaget. Ombudet har till åliggande att
hålla förbindelse med företagaren, att bilda sig en uppfattning om företagets
verkningar ur allmän synpunkt, att underrätta och samråda med kommunala
organ om företaget och dess verkningar, att på lämpligt sätt giva
ortsbefolkningen tillfälle att sammanträffa med ombudet och motverka, att
befolkningen i ovisshet om företagets verkningar eller eljest i anledning
därav vidtager förhastade åtgärder samt att lämna ortsbefolkningen upplysningar,
hur den kan tillvarataga sina intressen. Ombudet skall i förekommande
fall träda i förbindelse med advokatfiskalen i kammarkollegiet även -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

23

som i fråga om fisket samråda med vederbörande fiskerimyndigheter. Företagaren
är skyldig att fortlöpande lämna ombudet eller länsstyrelsen de
upplysningar, som erfordras för bedömande av företagets huvudsakliga
verkningar. Företagaren bör ej förvärva fastigheter, som skadas, eller eljest
ingå på uppgörelser, som avse att reglera skador å mark, fiske eller
liknande, utan att ombudet eller länsstyrelsen på förhand underrättats. Då
företaget kan inverka menligt på fiske av någon betydenhet, skall företagaren
utan uppskov underrätta vederbörande fiskerimyndigheter, som efter
samråd med vattenrättsdomaren ha att föranstalta om den utredning, som
finnes erforderlig ur fiskesynpunkt. Ersättning till ombudet jämte kostnad
för förberedande utredning rörande fisket skall bestridas av allmänna medel
men i den mån det finnes skäligt återgäldas av företagaren. I ansökan
till vattendomstolen skall sammanfattningsvis angivas vad som under ärendets
förberedelse förekommit från sökandens sida i anledning av föreskrifterna
i kungörelsen.

De sakkunnigas förslag är icke enhälligt. Avvikande meningar ha sålunda
anmälts dels av herrar Berggren och Riben gemensamt dels ock av
herrar Kleman och Rusck, likaledes gemensamt.

Herrar Berggren och Riben ha uttalat den meningen, att sakkunnigmajoritetens
förslag i realiteten innebure att en ny instans tillskapades för förberedande
behandling av ärendena. Det samråd, som redan på planeringsstadiet
borde äga rum mellan företagaren och vederbörande myndigheter
och organ, borde ske i fria former och utan förmedling av sådant ombud
som länsstyrelsen enligt majoritetens förslag skulle äga förordna. Förfarandet
borde sålunda vara frivilligt, och några författningsbestämmelser i ämnet
syntes icke erforderliga. Herrar Berggren och Riben föreslå emellertid
ändringar i ett par lagbestämmelser i syfte att främja en grundligare förberedelse.

I det av herrar Kleman och Rusck avgivna särskilda yttrandet uttalas
den meningen, att den i utkastet till tillämpningskungörelse intagna bestämmelsen
om att företagaren ej borde förvärva fastigheter eller eljest
ingå på uppgörelser utan att utsett ombud eller länsstyrelsen underrättats
borde utgå.

I remissyttrandena äro meningarna mycket delade. Det av de sakkunnigas
majoritet framlagda förslaget tillstyrkes — i åtskilliga fall dock med ändringsförslag
i olika avseenden — i ungefär halva antalet yttranden. I övrigt
uttalas i huvudsak anslutning till herrar Berggrens och Ribens ståndpunkt.
Några remissinstanser, bl. a. vattenöverdomstolen, föreslå utvidgning av
vattendomstols befogenhet att pröva skäligheten av frivilliga uppgörelser.

Departementschefen anför beträffande spörsmålet om ett förberedande
förfarande:

»Vad beträffar frågan om särskilda åtgärder för en mera grundlig förberedelse
av ansökan till vattendomstol, vilken fråga de sakkunniga i detta
sammanhang —• —• -—■ ägnat den största uppmärksamheten, är del förvisso
av stort värde om planeringen av sådana vattenkraft- och vattenregle -

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

ringsföretag, som i betydande grad ingripa i bygdens förhållanden, äger
rum i samråd och samarbete med ortsmyndigheter och representanter i
övrigt för de intressen som kunna beröras. Härigenom bli dessa intressen
redan på ett tidigt stadium uppmärksammade, varvid motsättningar kunna
utjämnas och önskemål av olika slag tillgodoses på ett sätt, som måhända
ej alltid är möjligt, om förhandlingar upptagas först i samband med domstolsbehandlingen
av företaget. Över huvud taget måste det anses vara
en rimlig tanke att företrädare för intressen, som på ett kännbart sätt beröras
av företaget, beredas tillfälle att innan planerna i detalj utformas
taga del av desamma och göra sin röst hörd. De sakkunnigas majoritet har
i detta syfte föreslagit, att större företag skulle förberedas inför länsstyrelse,
som bl. a. skulle få befogenhet att utse ett särskilt ombud med uppgift
att upprätthålla kontakt mellan företagaren och de intressen som berördes
av företaget ävensom att i övrigt följa föi-beredelsen av företaget. I ombudets
uppgifter skulle ingå att på lämpligt sätt motverka att ortsbefolkningen
i ovisshet om företagets verkningar eller eljest i anledning av förelaget vidtoge
förhastade åtgärder ävensom att lämna ortsbefolkningen upplysningar
om hur den kunde tillvarataga sina intressen. De erinringar mot förslaget
som, i huvudsak i anslutning till den av herrar Berggren och Riben anmälda
avvikande meningen, framförts i ett flertal remissutlåtanden, kunna
emellertid enligt min uppfattning icke frånkännas betydelse. Det kan ej
bortses från att, såsom bl. a. framhållits, den föreslagna ordningen i realiteten
innebär, att en ny instans tillskapas i ansökningsförfarandet, varigenom
den redan förut tyngande tillståndsprövningen kan ytterligare kompliceras
med därav följande risker för ökad tidsutdräkt och ökade kostnader. Man
torde böra hålla i sikte, att tyngdpunkten vid tillståndsprövningen är och
bör vara ansökningsförfarandet vid vattendomstolen och att de åtgärder varom
här är fråga skola innefatta endast en förberedelse härtill och icke en
självständig procedur.

Jag är sålunda tveksam rörande lämpligheten av att i full utsträckning
genomföra den av sakkunnigmajoriteten föreslagna ordningen. Övervägande
skäl synas tala för att erforderligt samråd lämpligast sker direkt mellan
företagaren samt vederbörande myndigheter och organisationer. På detta
sätt torde en förberedelse kunna komma till stånd utan tyngande och stela
former. Över huvud taget kan det ifrågasättas om det är erforderligt att
meddela föreskrifter, som göra här avsedda åtgärder obligatoriska. Åvägabringandet
av samråd med berörda intressen på ett relativt tidigt stadium
ligger oftast i företagarens eget intresse. Det är ur dennes synpunkt föga
önskvärt exempelvis att en omfattande bebyggelse kommer till stånd inom
ett område som beröres av det planerade företaget. Han kan ju härigenom
i onödan komma att få utbetala betydande .skadeståndsbelopp. Det må även
framhållas att utbyggnaden av den återstående outbyggda vattenkraften
i vårt land i väsentlig grad kommer att domineras av det allmänna därigenom
att staten äger en stor del av denna vattenkraft, ett förhållande som
synes ägnat att minska behovet av särskilda lagbud i ämnet. Kungl. Maj :t

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

25

lärer emellertid komma att i fortsättningen ha sin uppmärksamhet riktad
på denna fråga, och om så finnes erforderligt torde böra övervägas att
Kungl. Maj :t, .såvitt angår vattenkraft- och vattenregleringsföretag i statlig
regi, i direktiv till vattenfallsstyrelsen framhåller angelägenheten av
att vid planeringen av mera omfattande företag samråd äger rum med de
myndigheter och andra organ som representera av företaget berörda intressen.
Vattenkraftföreningen har utfäst sig att förmedla en dylik erinran till
föreningen tillhörande kommunala och privata kraftverk. Eventuellt böra
även andra myndigheter, som beröras av hithörande frågor, särskilt länsstyrelserna,
genom cirkulärskrivelse eller på annat sätt erhålla närmare anvisningar
om vilka åtgärder som myndigheten har att vidtaga, då den erhåller
kännedom om att omfattande kraftföretag eller vattenregleringar planeras.
I de nordliga länen, vilka närmast beröras av dessa frågor, ha emellertid
länsstyrelserna redan utan direktiv från Kungl. Maj :t visat sig kunna
taga värdefulla initiativ för hävdande av de allmänna intressena i samband
med vattenkrafttillgångarnas tillgodogörande.

önskvärdheten av att förberedande åtgärder av här avsett slag vidtagas
torde dock böra på något sätt komma till uttryck i vattenlagen. I detta
syfte bör — i överensstämmelse med ett i herrar Berggrens och Ribens
yttrande framfört förslag — i ett tillägg till 11 kap. 27 § vattenlagen upptagas
en föreskrift därom att ansökan till vattendomstolen skall innehålla
uppgift om de åtgärder sökanden må ha vidtagit för att bereda länsstyrelsen
i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas, samt övriga
av företaget berörda myndigheter och sammanslutningar tillfälle att
vid planläggningen av företaget framföra önskemål med hänsyn till företagets
verkningar ur allmän synpunkt ävensom om vad i anledning av
sådana åtgärder förekommit. Meddelandet av dylika upplysningar i ansökningshandlingarna
blir uppenbarligen av stort värde för sakägarna vid deras
ställningstagande till ansökningen. Bestämmelsen torde böra avfattas
så, att den blir gällande för företag av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet. Då några bindande bestämmelser om förberedande åtgärder
ej meddelas, synes mig en närmare precisering ej erforderlig. Det
är att märka att, såsom också framhållits vid remissbehandlingen av de
sakkunnigas förslag, företag av betydande storleksordning kunna ha relativt
ringa verkningar i skadehänseende, medan omvänt företag av mindre
omfattning understundom kunna medföra väsentliga .skadeverkningar. Beaktas
bör även att ett flertal olika företag, vilka betraktade var för sig
äro av mindre betydelse, kunna tillsammans bilda en enhet, som medför
väsentliga olägenheter för bygden. Även andra företag enligt vattenlagen
än vattenkraft- och vattenregleringsföretag kunna någon gång vara av så
ingripande beskaffenhet, att särskild förberedelse före ansökningsmålets
anhängiggörande vid vattendomstolen kan anses önskvärd. I praktiken
torde det vanligtvis ej behöva vålla någon större svårighet att bedöma, huruvida
ett företag skall anses medföra sådana verkningar ur allmän synpunkt
att en förberedande kontakt med de motstående intressena är moti -

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

verad. Ej heller synes erforderligt att i lagtexten giva närmare anvisning
angående den tidpunkt då de förberedande åtgärderna böra igångsättas.»

Departementschefen föreslår därjämte i detta sammanhang vissa ändringar
i It kap. 32—35 §§ samt 14 kap. 5 §.

Beträffande spörsmålet om jämkning av frivilliga uppgörelser anför departementschefen
följande:

»Jag vill erinra om att under senare år på flera rättsområden införts regler
om jämkning av obilliga avtal (se bl. a. 8 § lagen den 27 mars 1936
om skuldebrev samt 3 kap. 43 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom i lydelse enligt lag den 22 juni 1939). På det vattenrättsliga
området finnas även jämkningsmöjligheter i speciella avseenden. Bl. a.
gäller att uppgörelse i flottledsmål ej må fastställas, om den innehåller
villkor, som är oförenligt med flottledens intresse eller länder de flottande
till men (10 kap. 21 § och 11 kap. 60 § vattenlagen). Vidare har vidsträckt
prövningsrätt tillagts vattendomstolen i frågor rörande kraftersättning och
ersättning genom tillhandahållande av vatten (9 kap. 45 § och 46 § 8
mom.). Enligt min mening tala starka skäl för en utvidgning av möjligheterna
att i vattenmål pröva skäligheten av ingångna avtal. Särskilt synes
det vara ägnat att väcka betänkligheter, att reglerna om rätt att framställa
anspråk med anledning av s. k. oförutsedd skada sättas ur kraft genom
avtal.1 Det är tydligt att en uppgörelse av detta slag kan försätta den
skadelidande i en mycket ogynnsam ställning, därest företaget visar sig
medföra väsentliga skadeverkningar, som ej från början förutsetts. En lagstiftning
i ämnet synes dock ej böra genomföras utan en närmare utredning,
som bl. a. klarlägger sambandet med de allmänna avtalsrättsliga grunderna.
Jag är således icke beredd att i detta sammanhang framlägga något
förslag till lagändring på denna punkt.»

Lagrådet har gjort några erinringar av huvudsakligen formell natur, vilka
iakttagits i propositionen.

I motionen II: i96 har såsom förut nämnts hemställts, att riksdagen måtte
antaga 11 kap. 27 § 6 mom. i den av de sakkunniga föreslagna lydelsen samt
uttala sig för anordnande av ett förberedande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas utkast till tillämpningskungörelse. Motionärerna
anföra bl. a. följande.

»Det är beklagligt, att departementschefen ej ansett sig kunna följa sakkunnigförslaget
på denna punkt. Under den nuvarande mycket kraftiga utbyggnadsverksamheten
är det förenat med stora svårigheter för bygden att
få sina intressen tillgodosedda. Då ansökan om tillstånd till ett företag kommer
före vid vattendomstolen, äro planerna på företaget i regel så långt
framskridna, att det icke är präktigt möjligt att få önskvärda ändringar
till stånd. Det är därför nödvändigt att de stora företagen äro grundligt för -

1 Jfr N. J. A. 1948 s. 564 och 1950 s. 389.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

27

beredda redan före ansökningens ingivande till vattendomstolen, och vid en
sådan förberedelse böra representanter för bygdeintressena och allmänna
intressen i övrigt få medverka. De sakkunnigas förslag bereder möjlighet
att utan tyngande former främja det samråd och samarbete som är
behövligt. Ett betydande antal remissmyndigheter ha anslutit sig till de
sakkunnigas förslag. Bl. a. har förslaget i princip tillstyrkts av vattenöverdomstolen,
vars mycket utförliga yttrande av utrymmesskäl icke kunnat
närmare redovisas i propositionen. De invändningar mot förslaget som framförts
— bl. a. att det skulle vara förenat med svårigheter att erhålla för
uppdraget såsom kontaktman lämpliga personer — äro ej av den natur, att
de motivera förslagets läggande åt sidan. Om svårigheter i tillämpningen
befaras, böra de kunna övervinnas med lämpliga åtgärder, sedan någon
tids erfarenhet av förfarandet vunnits.»

IT. Yissa ändringar i övrigt i vattenlagen.

I denna avdelning föreslås ändringar av formell natur i 2 kap. 20 §, 7 kap.
58 § och 12 kap. 6 §.

Utskottet.

I propositionen föreslås ändringar på åtskilliga punkter i vattenlagen.

Såsom en första avdelning innehåller förslaget bestämmelser om deldom
i vattenmål och vissa andra därmed sammanhängande frågor. Förslaget i
detta hänseende har till syfte att främja ett snabbare genomförande av vattenkraft-
och vattenregleringsföretag. I huvudsak innebär förslaget ett lagfästande
av det system med uppdelning av prövningen av större ansökningsmål
genom särskilda deldomar, som i stor utsträckning redan tillämpas vid
vattendomstolarna. Såvitt utskottet vid sin granskning kunnat finna innebär
förslaget en i stort sett tillfredsställande avvägning mellan å ena sidan
intresset att utan alltför stor tidsutdräkt tillgodose den växande efterfrågan
på elektrisk kraft och å andra sidan behovet av ett betryggande rättsskydd
för de skadelidande. Bestämmelsen ill kap. 66 § 1 mom. rörande befogenhet
för vattendomstol att till särskilt avgörande upptaga tillåtlighetsfrågan
beträffande ett företag och meddela tillstånd till erforderliga byggnadsarbeten
innehåller ingen föreskrift om bestämmande av ersättning för
skada och intrång, som uppstår i samband med byggnadsarbetena. Såsom
departementschefen påpekat innebär detta emellertid icke att de skadelidandes
intressen få eftersättas, utan avgörande i ersättningsfrågan skall, i den
mån icke uppskov är erforderligt till följd av att skadan är av svårbedömbar
natur, träffas i samband med tillståndet till byggnadsarbetena.

Utskottet har ej heller något att erinra mot de i andra avdelningen föreslagna
bestämmelserna om utvidgad rätt att taga annans mark i anspråk
för vattenbyggnader in. in.

I tredje avdelningen av propositionen föreslås bl. a. vissa bestämmelser

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

rörande förberedande av företag enligt vattenlagen. Några mera ingripande
åtgärder innehåller förslaget ej på denna punkt. Departementschefen har
visserligen understrukit värdet av att planeringen av sådana vattenkraftoch
vattenregleringsföretag, som i betydande grad ingripa i bygdens förhållanden,
äger rum i samråd och samarbete med ortsmyndigheter och representanter
i övrigt för de intressen som kunna beröras. Han har dock icke
ansett erforderligt och lämpligt att i vattenlagen meddelas föreskrifter, som
göra dylika åtgärder obligatoriska. Det förslag i ämnet som framlagts inskränker
sig till ett tillägg till It kap. 27 § vattenlagen i form av ett nytt 6
mom. av innebörd, att ansökan rörande företag av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet skall innehålla uppgift om de åtgärder sökanden
må ha vidtagit för att bereda länsstyrelsen i det län, inom vilket företaget
huvudsakligen skall verkställas, samt övriga av företaget berörda myndigheter
och sammanslutningar tillfälle att vid planläggningen av företaget
framföra önskemål med hänsyn till företagets verkningar ur allmän synpunkt
ävensom om vad i anledning av sådana åtgärder huvudsakligen förekommit.

Propositionen avviker här från det förslag som framlagts av de sakkunniga.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fråga om större företag anordnas
ett särskilt förberedande förfarande inför länsstyrelsen i syfte att bereda
motstående allmänna intressen möjligheter att framföra synpunkter
vid planläggningen av företaget. Länsstyrelsen skulle få befogenhet bl. a. att
utse ett särskilt ombud med uppgift att upprätthålla kontakt mellan företagaren
och de av företaget berörda intressena. I ombudets uppgifter skulle
ingå att på lämpligt sätt motverka att ortsbefolkningen i ovisshet om företagets
verkningar vidtoge förhastade åtgärder samt att lämna ortsbefolkningen
upplysningar om hur den kunde tillvarataga sina intressen. Enligt
förslaget skulle en grundläggande bestämmelse om dylik förberedelse meddelas
i 11 kap. 27 § vattenlagen, medan närmare föreskrifter skulle meddelas
i en särskild av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse.

I motionen II: 496 har hemställts, att riksdagen måtte antaga 11 kap. 27 §
6 mom. vattenlagen i den lydelse som föreslagits av de sakkunniga samt
uttala sig för anordnande av ett förberedande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse
med det utkast till tillämpningskungörelse som de sakkunniga
utarbetat.

Enligt utskottets mening är det ett värdefullt uppslag som framförts av
de sakkunniga. De skäl, som föranlett departementschefen att -— i överensstämmelse
med en vid sakkunnigförslaget fogad reservation — lägga i företagarens
hand att avgöra om och i vilken form förberedande åtgärder av här
avsett slag skola vidtagas, äro enligt utskottets mening icke helt övertygande.
Det måste anses som en brist att företag, som inom vidsträckta områden
förändra landskapsbilden och kanske nödvändiggöra omfattande befolkningsomflyttningar,
planläggas och förberedas utan att de intressen som på
ett kännbart sätt beröras av företaget få tillfälle att i betryggande former
framföra sina synpunkter. Att ett förberedande samråd och samarbete kom -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

29

mer till stånd synes ej behöva verka fördröjande på igångsättandet av det
ansökningsförfarande vid vattendomstolen som sedermera skall äga rum.
Givetvis förutsättes då att förhandlingarna under planläggningen inskränka
sig till väsentliga allmänna frågor av betydelse för hela bygden och icke
urarta till en diskussion om detaljer.

Departementschefen antyder möjligheten av att Kungl. Maj:t, såvitt angår
vattenkraft- och vattenregleringsföretag i statlig regi, ger vattenfallsstyrelsen
direktiv att vid planeringen av mera omfattande företag samråda med de
myndigheter och andra organ som representera av företaget berörda intressen.
Av nyss angivna skäl synes det utskottet vara av vikt att dylika direktiv
kunna utfärdas med bindande verkan även gentemot enskilda kraftföretagare.
Vid sin prövning av frågan har utskottet kommit till följande förslag,
som innebär en mellanståndpunkt mellan de sakkunnigas (motionärernas)
och departementschefens åsikt. Utskottet förordar, att den i propositionen
föreslagna bestämmelsen ill kap. 27 § 6 mom. kompletteras med ett
bemyndigande för Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter angående skyldighet
för företagare att vidtaga åtgärder för ändamål varom i bestämmelsen
är fråga. Dylika föreskrifter torde emellertid ej nödvändigtvis behöva omfatta
riket i dess helhet; de böra kunna inskränkas att gälla viss del därav,
t. ex. visst vattenområde inom vilket en omfattande exploateringsverksamhet
väntas. Bemyndigandet bör även innefatta rätt för Kungl. Maj :t att
i samband med utfärdandet av dylika bestämmelser stadga skyldighet för
företagaren att gälda kostnad, som för det allmänna uppkommer i samband
med förberedelsen.

Då Kungl. Maj :t finner anledning taga det av utskottet föreslagna bemyndigandet
i anspråk — utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet
följer utvecklingen på området — synes det av de sakkunniga
utarbetade utkastet till kungörelse i huvudsak kunna tjäna till ledning.
Länsstyrelsen bör altså kunna fungera såsom förmedlande organ vid förberedelsen.
För att det hela skall löpa smidigt bör länsstyrelsen därvid, såsom
de sakkunniga tänkt sig, ha möjlighet att utse ett särskilt ombud såsom
kontaktman.

I de sakkunnigas utkast till tillämpningskungörelse finnes en bestämmelse
om att företagaren ej bör förvärva fastigheter, som skadas genom företaget,
eller eljest ingå på uppgörelser, som avse att reglera skador å mark,
fiske eller liknande, utan att ombudet eller länsstyrelsen på förhand underrättats.
Två av de sakkunniga, vilka i övrigt anslutit sig till sakkunnigmajoritetens
förslag, ha reserverat sig mot denna bestämmelse. Även enligt utskottets
mening kan tvekan råda om lämpligheten av bestämmelsen, låt
vara att den ej har fått en kategorisk avfaltning i utkastet, önskvärt vore
att möjlighet funnes för vattendomstol att i större utsträckning än gällande
rätt tillåter jämka oskäliga uppgörelser. Såsom departementschefen framhållit
bereder det emellertid svårigheter att i detta hänseende genomföra eu
särlagstiftning. Utskottet vill betona angelägenheten av att utvecklingen
noggrant följes och att Kungl. Maj:t tar initiativ till de åtgärder vartill för -

30

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

hållandena kunna giva anledning. I övrigt finner utskottet ej skäl att närmare
ingå på detaljerna i utkastet utan utgår från att Kungl. Maj:t vidtager
de jämkningar i detta som med hänsyn till synpunkter, som framkommit
i remissyttrandena, eller eljest kunna anses erforderliga.

I propositionens tredje avdelning föreslås ytterligare ett par lagändringar,
vilka ha samband med spörsmålet om förberedande av företag. Dessa
ändringsförslag tillstyrkas av utskottet.

Ej heller har utskottet något att erinra mot de jämkningar i vissa lagbestämmelser
som föreslås i fjärde avdelningen av förslaget.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen — med förklaring, att riksdagen funnit
viss ändring böra företagas i det genom förevarande proposition
framlagda lagförslaget — måtte för sin del antaga förslaget
med den ändringen, att till 11 kap. 27 § 6 mom. fogas
ett andra stycke av följande lydelse:

»Konungen äger för riket i dess helhet eller viss del därav
meddela bestämmelser angående skyldighet för den som vill
utföra företag enligt denna lag att före ansökningens ingivande
vidtaga åtgärder för ändamål, varom i första stycket
sägs, samt att gälda kostnad, som i samband med sådan förberedelse
åsamkas det allmänna.»;

B. att motionen II: 496 måtte anses besvarad genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 18 mars 1952.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Nils A. Larsson, Hermansson,
Lars Andersson, Eskilsson, Ivar Nilzon, Grym och Boo;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Stjärne, Holm,
Åhman, Johansson i Torp, Jansson i Aspeboda, Jansson i Hällefors och Larsson
i Karlstad.

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

S209SS