Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
1
Nr 3.
Utlåtande i anledning av dels Knngl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändring i 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99), dels
ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 4 januari 1952 dagtecknad proposition, nr 19, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogat förslag till förordning om ändring i 6 § familj ebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två
i anledning av densamma väckta motioner, nämligen inom första kammaren
nr 313 av herr Söderquist m. fl. och inom andra kammaren nr 414 av herr
Wedén m. fl. I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning dels angående
automatisk indexreglering av familj epenningen enligt 6 § familj ebidragsförordningen,
dels ock om bestämmelser om förlängt familjebidrag för värnpliktiga,
som fullgöra första tjänstgöring.
Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd för
det genom propositionen framlagda förslaget, ävensom i fråga om de skäl,
som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa
till propositionen och motionerna.
Inledning.
Enligt 1946 års familjebidragsförordning må till värnpliktig utgå familjebidrag
i den mån behov härav prövas föreligga. Bidrag utgår vanligen i form
av familjepenning för den värnpliktiges familjemedlemmar och bostadsbidrag
för hans "kostnad för familjebostad. Familjemedlemmar kunna vidare
erhålla sjukbidrag och begravningsbidrag. Börelseidkare kan erhålla näringsbidrag
för upprätthållande av rörelsen eller för att möjliggöra återupptagande
av nedlagd sådan. Behovsprövningen innebär att vid bidragsbeloppens bestämmande
hänsyn tages till inkomster som den värnpliktige själv eller
familjemedlemmarna åtnjuta.
Enligt såväl 1942 års krigsfamiljebidragsförordning (SFS 1942: 521) som
familjebidragsförordningen i dess ursprungliga lydelse utgick familjepenning
med högst de belopp för dag som framgå av följande tariff:
236 62 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 2 avd. Kr 3.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
Ortsgrupp |
i |
2 |
3 |
För hustru och från-skild hustru ävensom kronor |
För annan kronor |
För annan kronor |
|
i .............. |
2:75 |
1:40 |
1: 10 |
n .............. |
3: — |
1:65 |
1:20 |
in .............. |
3: 25 |
1:90 |
1:30 |
Familj epenningens maximibelopp ha sedermera ändrats två gånger.
Sålunda framlades genom propositionen 1950: 146 förslag om upphävande
av den då gällande dyrortsgrupperingen av familj epenningen och om vissa
höjningar av familj epenningens maximibelopp. Förslaget avsåg endast en
provisorisk reglering för budgetåret 1950/51. Propositionen var föranledd av
ett av försvarets socialbyrå den 21 december 1948 avgivet förslag. Riksdagen
biföll propositionen (skrivelse nr 240).
Genom propositionen 1951:17 föreslogs, bland annat, ett definitivt slopande
av dyrortsgrupperingen och en ytterligare reglering uppåt av familj epenningens
maximibelopp, allt i huvudsaklig överensstämmelse med socialbyråns
nyssnämnda förslag. Propositionen bifölls av riksdagen i de delar
varom här är fråga (skrivelse nr 60). I enlighet härmed utfärdades förordning
om ändring i familjebidragsförordningen (SFS 1951:117), varigenom
familj epenningens maximibelopp för de tre ifrågakommande kategorierna av
familjemedlemmar bestämdes till kronor 3: 75, 2: — respektive 1: 50 för dag.
Försvarets socialbyrå har nu i skrivelse den 14 september 1951 framlagt
förslag till ytterligare förhöjning av familj epenningens maximibelopp. Över
förslaget ha efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren efter försvars
grenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings-
och personalvårdsnämnd, kammarrätten, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
statskontoret, Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas
förbund.
Departem entschefen.
Försvarets socialbyrå har framlagt förslag om höjning av familjepenningens
nu gällande maximibelopp för de ifrågakommande kategorierna av familjemedlemmar
men i ovisshet om prisutvecklingen icke närmare preciserat ökningens
storlek. De hörda myndigheterna ha tillstyrkt höjning.
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
3
De hittills vidtagna ändringarna i familjepenningens belopp ha motiverats
med stegringen av levnadskostnaderna.
Under remissbehandlingen bär ifrågasatts att familjepenningen borde så
regleras att den automatiskt anpassades efter inträffande ändringar i levnadskostnaderna.
Denna tanke finner jag mig emellertid, åtminstone för närvarande,
ej kunna biträda. Någon indexreglering i egentlig mening av
familjepenningen bör således icke nu ifrågakomma.
Med utgångspunkt från stegringen i livsmedelskostnaderna — vilka i detta
sammanhang måste anses mest representativa — och det senast tillgängliga
indextalet för dessa kostnader (september 1951) skulle den däremot svarande
höjningen av de nuvarande maximibeloppen bli: kronor 0: 71, 0:61
respektive 0:29 för de tre kategorierna av familjemedlemmar. Familjepenningens
nuvarande maximibelopp skulle alltså ökas till kronor 4:46,
2: 61 respektive 1: 79. Dessa belopp böra givetvis avrundas. Det synes härvid
skäligt, att familjepenningen för de familjemedlemmar, hustru och minderåriga
barn, vilka för sin försörjning regelmässigt äro beroende av den värnpliktige,
avrundas uppåt, till högst kronor 4: 50 respektive 1: 80. I fråga om
övriga familjemedlemmar -—- närmast föräldrar — torde familjepenningens belopp
kunna bestämmas till kronor 2: 60.
Det nu framlagda förslaget innebär en höjning av familjepenningens
maximibelopp med 20 % för det övervägande antalet familjemedlemmar. Enligt
vad socialbyrån upplyst, torde familjepenningens andel i de sammanlagda
familjebidragskostnadema kunna skattas till omkring 70 %. Då emellertid
höjningen av de maximala familjepenningsbeloppen med hänsyn till bestämmelserna
om behovsprövning ej alltid torde kunna utnyttjas, kan enligt uppgifter
som inhämtats från socialbyrån den ökning av kostnaderna för de sammanlagda
familjebidragen som föranledes av förslaget beräknas stanna vid
omkring 10 %.
Enär den höjning av levnadskostnaderna, som föranlett förslagets framläggande,
redan ägt rum, synas de ändrade bestämmelserna böra genomföras så
snart ske kan. Jag föreslår därför, att bestämmelserna skola träda i kraft redan
den 1 mars 1952.
Under remissbehandlingen har framställts förslag om införande av s. k.
förlängt familjebidrag. Jag anser mig emellertid för närvarande ej kunna biträda
detta förslag.
Utskottet.
Den stegring av levnadskostnaderna, som inträffat under det senaste året,
motiverar en höjning av de nu gällande maximibeloppen för familjepenning
enligt familjebidragsförordningen. Utskottet delar departementschefens uppfattning
att beloppen böra beräknas med utgångspunkt från stegringen i livsmedelskostnaderna.
I propositionen föreslås, att maximibeloppen skola bestämmas för de olika
ifrågakommande kategorierna familjemedlemmar till kronor 4:50, 2:60 och 1:80
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
för dag. Dessa belopp ba beräknats på grundval av livsinedelskostnadsindex
för september 1951, som då utgjorde 224 enheter. Enligt vad utskottet
inhämtat har index därefter ytterligare stigit, och senast tillgängliga indextal,
som avser december 1951, utgör 229 enheter. Då maximibeloppen nu
skola bestämmas böra dessa enligt utskottets mening grunda sig på så aktuellt
underlag som möjligt; det är ej lämpligt, att de släpa efter redan från början.
Härtill kommer att innevarande år ytterligare prisstegringar inträffat, vilka
ännu icke hunnit påverka livsmedelskostnadsindex.
Därest indextalet 229 lägges till grund för beräkning av höjningarna skulle
dessa bliva kronor 0: 82, 0: 67 respektive 0: 33. Maximibeloppen skulle sålunda
bliva kronor 4:57, 2:67 och 1:83. Dessa belopp böra uppenbarligen avrundas,
och utskottet förordar, att avrundningen sker uppåt och att maximibeloppen
sålunda fastställas till kronor 4: 60, 2: 70 respektive 1: 85. Genom
en sådan avrundning lämnas visst utrymme för prisstegringar även under
innevarande år.
Den ökning av kostnaderna för familjebidragen, som den av utskottet förordade
ändringen kommer att medföra, torde icke bliva av sådan storlek, att
vederbörande anslag på grund därav behöver uppräknas.
I motionerna I: 313 och II: 414 hemställes, att riksdagen måtte begära utredning
om en automatisk indexreglering av familjepenningen. Utskottet
delar så till vida motionärernas uppfattning, att det är önskvärt att undvika
alltför stora och långvariga eftersläpningar av familjepenningens belopp i
förhållande till inträdda stegringar i levnadskostnaderna. Mot en automatisk
indexreglering torde emellertid kunna riktas bärande invändningar. Till en
början må framhållas, att i propositionen till 1942 års riksdag med förslag
till krigsfamiljebidragsförordning uttalades, att det icke vore avsett, att
bidragen skulle följa förändringarna i index, enär det ansågs nödvändigt,
att bidragsbeloppen fastställdes för längre perioder. Det skulle med all
sannolikhet möta vissa praktiska svårigheter, därest varje mindre stegring
av index skulle få påverka så förhållandevis små, per dag beräknade belopp
som ifrågavarande. Vidare skulle i regel uppkomma vissa avrundningsproblem,
som med hänsyn till antalet tjänstgöringsdagar kunna bliva av
stor ekonomisk betydelse. Ur praktiska synpunkter synes det utskottet
lämpligast, att riksdagen lämnas tillfälle att besluta om bidragsbeloppen för
varje gång en förändring kan anses påkallad. Därigenom gives också möjlighet
att taga hänsyn till rådande statsfinansiella läge. Utskottet finner därför
icke tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka en begäran om utredning av
frågan om indexreglering utan anser, att den fortsatta utvecklingen bör avvaktas.
Ej heller kan utskottet tillstyrka motionärernas förslag om utredning av
frågan om bestämmelser om förlängt familjebidrag för de värnpliktiga, som
fullgöra första tjänstgöring. Utskottet Ull erinra om att riksdagen 1946, på
förslag av Kungl. Maj:t, beslöt att bestämmelserna om förlängt familjebidrag
icke skulle gälla värnpliktiga, som fullgjorde fredstjänstgöring. Enär
Andra lagutskottets utlåtande nr 3. 0
för dessa värnpliktiga dagen för tjänstgöringens början och slut vore på förhand
bestämd, ansågs icke samma skäl för förlängt familjebidrag föreligga
som vid beredskapsövning och krigstjänstgöring. Sedan försvarets socialbyrå
sedermera framlagt förslag om förlängt familjebidrag uttalade föredragande
departementschefen i proposition nr 17 till 1951 års riksdag, att vad
som förekommit i frågan sedan 1946 icke givit övertygande skäl för frångående
av den ståndpunkt, som då intagits. Riksdagen lämnade detta uttalande
utan erinran. Riksdagen har sålunda helt nyligen tagit ställning till frågan.
Med hänsyn till det av socialbyrån framlagda förslaget torde det i varje fall
icke vara erforderligt att, såsom motionärerna föreslå, begära utredning avfrågan.
Ett genomförande av förslaget om förlängt familjebidrag torde bliva
förenat med ganska avsevärda kostnadsökningar.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit vissa
ändringar böra vidtagas i det genom propositionen framlagda
förslaget — måtte för sin del antaga följande förslag till
Förordning om ändring i 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
Härigenom förordnas att 6 § familjebidragsförordningen den 29 mars
19461 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Kungl. Maj:ts förslag:)
6
Familjepenning utgår---för
dag:
Kronor
1. För hustru---16 år ... 4:50
2. För annan--- under 1) 2: 60
3. För annan — -— — under 1) 1: 80
(Utskottets förslag:)
Familjepenning utgår---för
dag:
Kronor
1. För hustru--- 16 år ... 4: 60
2. För annan--- under 1) 2: 70
3. För annan — ---- under 1) 1:85
När synnerliga skäl därtill äro må
efter särskilt medgivande, enligt vad
i 39 § stadgas, familjepenning för
värnpliktigs moder, som förestår hans
hem, utgå med högst 4 kronor 50 öre
för dag, oaktat den värnpliktige icke
har hemmavarande familjemedlem under
16 år.
När synnerliga skäl därtill äro må
efter särskilt medgivande, enligt vad
i 39 § stadgas, familjepenning för
värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 4 kronor
60 öre för dag, oaktat den värnpliktige
icke har hemmavarande familjemedlem
länder 16 år.
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1952.
Senaste lydelse, so SFR 1951:117.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
B. att motionerna 1:313 och II: 414 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 januari 1952.
På andra lagutskottets vägnar:
DA VID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson*, Sunne,
Wistrand, Uhlén, fru Svenson och herr Bengtson;
från andra kammaren: herr Hellbacken, fru Nordgren, fru Johansson i
Norrköping, herr Nilsson i Göteborg, fröken Höjer, fru Ewerlöf*, herr Ericsson
i Näs och fru Sjöstrand.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Sunne, fröken Höjer och fru Sjöstrand, vilka ansett att utskottets
utlåtande bort ha följande lydelse:
»Den stegring — — -—- (lika med utskottet) — — — i livsmedelskostnadema.
I propositionen---(lika med utskottet)---påverka livsmedels
kos
tnads index.
Därest indextalet -—- — — (lika med utskottet) — —- — innevarande år.
Den ökning--— (lika med utskottet)--— behöver uppräknas.
I motionerna I: 313 och II: 414 hemställes, att riksdagen måtte begära
utredning om en automatisk indexreglering av familj epenningen. Utskottet
finner det vara i hög grad angeläget, att för framtiden försöka undvika den
eftersläpning av familjepenningens anpassning till stegringen i levnadskostnaderna,
som det nuvarande systemet medför. Det kan icke anses riktigt,
att de värnpliktiga — som kanske ofta i anledning av tjänstgöringen nödgas
göra icke oväsentliga ekonomiska uppoffringar — skola erhålla endast otillräcklig
kompensation för levnadskostnadsökningen. Dessa olägenheter skulle
kunna undvikas, därest familjepenningens maximibelopp automatiskt kunde
följa en intdexreglering. Även om avsikten från början icke varit, att familjebidragen
skulle följa index, anser utskottet med hänsyn till den snabbt fort
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 3. 7
gående försämringen av penningvärdet, att möjligheterna att nu anpassa
familjepenningen efter en indexreglering böra närmare undersökas. De praktiska
svårigheter, som därvid kunna möta, torde icke bliva av sådan storleksordning,
att de skulle utgöra hinder för genomförandet av ett sådant
system. Understrykas må dessutom att såväl överbefälhavaren som försvarets
civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd och landskommunernas
förbund framfört tanken på en automatisk indexreglering. Utskottet
får därför tillstyrka motionerna i denna del.
Beträffande frågan om förlängt familjebidrag anser utskottet, med hänsyn
till det av försvarets socialbyrå framlagda förslaget, icke erforderligt att
begära ytterligare utredning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen---(lika med utskottet)---mars
1952;
B. att riksdagen i anledning av motionerna I: 313 och II: 414
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan
om en automatisk indexreglering av familjepenningen enligt
6 § familjebidragsförordningen;
C. att motionerna I: 313 och II: 414, i den mån de icke blivit
besvarade genom vad utskottet under B hemställt, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.