Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 30 juni 1943 (nr 570) om anställande av
distriktsbarnmorskor m. m.
Genom en den 28 december 1951 dagtecknad proposition, nr 21, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av B § förordningen den 30 juni 1943 (nr 570)
om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 30 juni 1943 om anstäl -
lande av distriktsbarnmorskor m. in
nedan angives.
(Nuvarande lydelse:)
3 §•
Barnmorskestyrelsen skall för distriktet
anställa det antal distriktsbarnmorskor,
som medicinalstyrelsen
efter förslag av barnmorskestyrelsen
bestämmer. Anställningen
skall ske tills vidare med sex månaders
ömsesidig uppsägningstid.
Barnmorskestyrelsen skall---
skall erhålla ändrad lydelse på sätt
(Föreslagen lydelse:)
3 §•
Barnmorskestyrelsen skall för distriktet
anställa det antal distriktsbarnmorskor,
som medicinalstyrelsen
efter förslag av barnmorskestyrelsen
bestämmer. Anställningen
skall ske tills vidare med viss i anställningsavtalet
bestämd uppsägningstid.
hennes stationeringsort.
Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1953.
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 sand. 2 avd. Nr 1.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Enligt 1 § förordningen den 30 juni 1953 (nr 570) om anställande av
distriktsbarnmorskor m. m. skall riket för tillgodoseende av barnaföderskors
behov av förlossningshjälp vara indelat i barnmorskedistrikt. Vidare stadgas
i samma paragraf att varje landstingsområde samt varje stad, som icke
deltager i landsting, skall utgöra ett barnmorskedistrikt.
Ledningen av barnmorskeväsendet inom varje barnmorskedistrikt tillkommer
enligt 2 § en barnmorskestyrelse.
I 3 § stadgas att barnmorskestyrelsen skall för distriktet anställa det
antal distriktsbarnmorskor, som medicinalstyrelsen efter förslag av barnmorskestyrelsen
bestämmer. Anställningen skall ske tills vidare med sex
månaders ömsesidig uppsägningstid.
I två likalydande motioner till 1951 års riksdag (I: 224 och II: 295) hemställde
fru Svenson och herr Ericsson i Näs, att riksdagen måtte besluta
att anställning av distriktsbarnmorska skulle ske tills vidare med tre månaders
ömsesidig uppsägningstid. I motiveringen hänvisades till att denna
kortare uppsägningstid gällde för barnmorskor i sluten vård och vid mödravårdscentral
och att det knappast funnes anledning att olika lång uppsägningstid
skulle gälla för olika slag av barnmorskor.
Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, fann skäl föreligga för
att frågan om distriktsbarnmorskornas uppsägningstid omprövades av
Kungl. Maj :t. Utskottet hemställde därför att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla om omprövning av denna fråga samt de förslag till riksdagen,
som kunde föranledas därav. Riksdagen godkände utlåtandet.
Föredragande departementschefen, statsrådet Hedlund, har i propositionen
anfört följande:
»Den i distriktsbarnmorskeförordningen upptagna regeln om sex månaders
uppsägningstid för distriktsbarnmorskorna har ursprungligen tillkommit
i barnmorskornas eget intresse för att ge dem en viss garanti för eu
try£>Sa<l anställning. Numera synes bestämmelsen icke anses behövlig ur
denna synpunkt och barnmorskornas organisation har begärt en förkortning
av tiden till tre månader, vilken tid gäller bl. a. för barnmorskor i
sluten vård. Övriga berörda parter, huvudmännen genom sina centrala förbund,
ha förklarat sig icke ha något i och för sig att erinra häremot. Från
huvudmännens sida har emellertid framhållits, att då distriktsbarnmorskornas
anställningsförhållanden numera regleras genom centrala överenskommelser,
det icke funnes någon anledning att överhuvud bibehålla författningsbestämmelser
på detta område. Jag är av samma mening. Uppsäg
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
3
ningstidens längd torde böra regleras genom avtal i vanlig ordning. Jag
vill därför förorda, att bestämmelsen om en till längden angiven uppsägningstid
utgår ur distriktsbarnmorskeförordningens 3 § och att där endast
stadgas, att anställningen av distriktsbarnmorska skall ske tills vidare med
viss i anställningsavtalet bestämd uppsägningstid. Förslag till författningsändring
med denna innebörd har uppgjorts inom inrikesdepartementet. Då
avtalen löper per kalenderår, torde ändringen böra träda i kraft den 1
januari 1953.»
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 29 januari 1952.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne,
Wistrand, Uhlén, fru Svenson och herr Bengtson;
från andra kammaren: herr Hellbaeken, fru Nordgren, fru Johansson
i Norrköping, herr Nilsson i Göteborg, fröken Höjer, fru Ewerlöf, herr
Ericsson i Näs och fru Sjöstrand.