Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§
lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen
ävensom till lag angående ändrad lydelse av
23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253) samt av det i 24 $ samma lag angivna formuläret.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 19 april
1952 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 207,
däri Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av protokollet
över justitiedepartementsärenden den 28 mars 1952 föreslagit riksdagen
att antaga följande

1) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den
26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26
november 1920 om val till riksdagen* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives samt att det i 59 § samma lag angivna formuläret skall erhålla
följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

56 §.

4. Sedan den------anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upprättar
Konungens befallningshavande
en lista. Å denna uppföras först anmälda
kartellbeteckningar i bokstavsordning
och under varje kartellbeteckning,
likaledes i bokstavsordning,
partibeteckningarna för de partier,
som ingå i kartellen, jämte under

över godkända anmälningar upprättar
Konungens befallningshavande
en lista. Å denna uppföras först anmälda
kartellbeteckningar i bokstavsordning
och under varje kartellbeteckning,
likaledes i bokstavsordning,
partibeteckningarna för de partier,
som ingå i kartellen, jämte under

1 Senaste lydelse, se SFS 1944:84.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 5 samt. 2 avd. Nr 21.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

(Nuvarande lydelse:)

varje partibeteckning de av partiet
anmälda kandidaterna. Därefter uppföras
i bokstavsordning partibeteckningarna
för de partier, vilka icke anmält
kartellbeteckning, jämte under
var och en av dessa partibeteckningar
de av partiet anmälda kandidaterna.
Å listan utsättes även erinran om bestämmelserna
i 59 § andra och fjärde
styckena. Formulär till listan fastställes
av Konungen.

Över Konungens-----------ö

(Föreslagen lydelse:)

varje partibeteckning de av partiet
anmälda kandidaterna. Därefter uppföras
i bokstavsordning partibeteckningarna
för de partier, vilka icke anmält
kartellbeteckning, jämte under
var och en av dessa partibeteckningar
de av partiet anmälda kandidaterna.
Å listan utsättes även erinran om bestämmelserna
i 59 § andra och femte
styckena. Formulär till listan fastställes
av Konungen,
rer valet.

Vid valet -Ä valsedel

Valsedel skall--

Har å-----

Valsedel bör---

59 §.

— utan kännetecken.

--tredje beteckning.

Nedanför namnen må vara såsom
valkretsbeteckning anbragt beteckning
för den valkrets sedeln avser.

— --det andra.

den beteckningen.

---vilka åsyftas.

79 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt
papper;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med
avsikt där anbragt;

vilken saknar välj arbeteckning;
vilken upptager välj arbeteckning å
annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar
ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första
beteckning upptager kartellbeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, eller såsom
första beteckning upptager dylik kartellbeteckning
utan att såsom andra
beteckning upptaga någon av de å

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt
papper;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med
avsikt där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning;
vilken upptager väljarbeteckning å
annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar
ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första
beteckning upptager kartellbeteckning,
som uppförts å den i 56 § 4
mom. omförmälda lista, eller såsom
första beteckning upptager dylik kartellbeteckning
utan att såsom andra
beteckning upptaga någon av de å

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

3

(Nuvarande lydelse:)

nämnda lista under kartellbeteckningen
uppförda partibeteckningarna;

vilken upptager någon å omförmälda
lista under kartellbeteckning uppförd
partibeteckning annorledes än
såsom andra beteckning under denna
kartellbeteckning;

vilken icke upptager något giltigt
namn; dock att då samtliga namn
skola av anledning, som i 80 § andra
stycket sägs, anses såsom obefintliga,
valsedeln likväl skall tillgodoräknas
den A-grupp, B-grupp och C-grupp
sedeln jämlikt 81 § på grund av sin
välj arbeteckning skall tillhöra.

Finnas i-----— valsedel]

(Föreslagen lydelse:)

nämnda lista under kartellbeteckningen
uppförda partibeteckningarna;

vilken upptager någon å omförmälda
lista under kartellbeteckning uppförd
partibeteckning annorledes än
såsom andra beteckning under denna
kartellbeteckning;

vilken upptager valkretsbeteckning
å annat ställe än nedanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt
namn; dock att då samtliga namn
skola av anledning, som i 80 § andra
stycket sägs, anses såsom obefintliga,
valsedeln likväl skall tillgodoräknas
den A-grupp, B-grupp och C-grupp
sedeln jämlikt 81 § på grund av sin
välj arbeteckning skall tillhöra,
ogill.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1952.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Formulär nr 2.

Formulär till s. k. spaltad valsedel, som jämlikt 59 § lagen om val
till riksdagen må användas vid val till andra kammaren.

Plats för

välfar-

beteckning

1

Plats för valkretsbeteckning

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn; högra sidan
är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

5

2) Förslag
till

Lag

angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den (i
jnni 1930 (nr 253) samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret.

Härigenom förordnas, att 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni
19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att det i 24 §
samma lag angivna formuläret skall erhålla följande ändrade lydelse. ''

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

23 §.

Val är omedelbart och sker med
slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Nederst å valsedels framsida
må vara såsom valbeteckning anbragt
en av beteckningarna »landstingsmannaval»,
»kommunalfullmäktigval»,
»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,
»kyrkofullmäktigval
för församlingen», »kyrkofullmäktigval
för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval
för skoldistriktet» eller
annan beteckning i ord för ifrågavarande
val. Ovanför namnen skall å
valsedel utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord
för viss grupp av väljare eller för viss
meningsriktning). Ovanför partibeteckningen
må förekomma en kartellbeteckning
(beteckning i ord för två
eller flera vid valet samverkande partier)
och mellan partibeteckningen
och namnen en fraktionsbeteckning
(beteckning i ord för viss grupp av
väljare eller viss meningsriktning
inom partiet).

1 Senaste lydelse, se SFS 1942: 177.

Val är omedelbart och sker med
slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Ovanför namnen skall å valsedel
utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av väljare eller för viss
meningsriktning). Ovanför partibeteckningen
må förekomma en kartellbeteckning
(beteckning i ord för
två eller flera vid valet samverkande
partier) och mellan partibeteckningen
och namnen en fraktionsbeteckning
(beteckning i ord för viss grupp
av väljare eller viss meningsriktning
inom partiet). Nedanför namnen må
vara anbragt, såsom valbeteckning,
en av beteckningarna »landstingsmannaval»,
»koinmunalfullmäktigval»,
»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,
»kyrkofullmäktigval
för församlingen», »kyrkofullmäktigval
för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval
för skoldistriktet» eller
annan beteckning i ord för ifrågavarande
slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning,
beteckning för den
valkrets sedeln avser.

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Valsedel bör
Är något--

--vilka åsyftas.

såsom obefintliga.

25 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt
papper;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken upptager valbeteckning å annat
ställe än nederst å framsidan;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller
fraktionsbeteckning å annat ställe än
ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar
ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt
namn.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt
papper;

å vilken finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;
vilken upptager parti-, kartell- eller
fraktionsbeteckning å annat ställe än
ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar
ovanför namnen;

vilken upptager valbeteckning eller
valkretsbeteckning å annat ställe än
nedanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt
namn.

Har valsedel försetts med valkretsbeteckning
avseende annan valkrets
än den som väljaren tillhör, skall den
omständigheten icke föranleda att se -

deln ogillas.

Finnas i--------sedel räknas.

Har vid val, vilket förrättats i samband
med ett eller två andra val, avgivits
en eller ock två likalydande
valsedlar, försedda med valbeteckning
för det andra eller något av de andra
valen, skall, med iakttagande av vad i
andra stycket sägs, angivna förhållande
icke föranleda, att sedeln ogillas.

Finnas i ett —
Finnas i annat

Där i---- -

Har vid val, vilket förrättats i samband
med ett eller två andra val, avgivits
en eller ock två likalydande valsedlar,
försedda med valbeteckning
för det andra valet eller något av de
andra valen, skall, med iakttagande
av vad i tredje stycket sägs, angivna
förhållande icke föranleda, att sedeln
ogillas.

---avgivits, räknas.

-----alla ogilla.

valsedeln ogill.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli
1952.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

i

Formulär 1.

Formulär till ralsedel, som arses i 24 § sista stycket i kommunala vallagen.

Plats för kartellbeteckning

Plats för partibeteckning

Plats för fraktionsbeteckning

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet. Vänstra
sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-
eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleanteller
efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nedanför namnen vara anbragt en av beteckningarna
»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,
»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen»,
»Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för
skoldistriktet» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande slag av val.

Såsom valkretsbeteckning må jämväl nedanför namnen vara anbragt beteckning
för den valkrets sedeln avser.

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

I 59 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen och 23 § kommunala
vallagen den 6 juni 1930 stadgas, att vid val skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken. Jämlikt 59 § förstnämnda lag skall å valsedel
ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i ord för viss
grupp väljare eller för samverkande sådana grupper eller för viss meningsriktning
(väljarbeteckning). Enligt 23 § kommunala vallagen skall å valsedel
ovanför namnen utsättas partibeteckning och må vidare förekomma dels
ovanför partibeteckningen en kartellbeteckning, dels mellan partibeteckningen
och namnen en lraktionsbeteckning.

Slutligen må jämlikt 23 § kommunala vallagen nederst å valsedels framsida
vara såsom valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval»,
»kommunalfullmäktigval», »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,
»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval
för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan
beteckning i ord för ifrågavarande val. Lagen om val till riksdagen innehåller
däremot icke något stadgande om möjlighet att anbringa valbeteckning.

Jämlikt 79 § lagen om val till riksdagen respektive 25 § kommunala vallagen
är valsedel ogill:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning respektive partibeteckning;

vilken upptager väljarbeteckning respektive parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning''
å annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt namn; dock att, i vad avser val till riksdagen,
då samtliga namn skola av anledning, som i 80 § andra stycket lagen
om val till riksdagen sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall
tillgodoräknas den A-grupp, B-grupp och C-grupp sedeln jämlikt 81 § på
grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra.

Vidare är jämlikt 25 § kommunala vallagen valsedel ogill, vilken upptager
valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan.

Från övriga ogiltighetsorsaker torde här kunna bortses.

I skrivelse nr 265 hemställde 1951 års riksdag, under åberopande av konstitutionsutskottets
av riksdagen godkända utlåtande, nr 26, i anledning av
tre inom riksdagen väckta motioner, 1: 38 samt 1: 68 och II: 89 att Kungl.
Maj :t måtte för 1952 års riksdag framlägga förslag till bestämmelser i vallagarna
att beteckning för valkrets eller motsvarande må anbringas å valsedel.

I berörda utlåtande erinrade utskottet till en början om att utskottet i
utlåtande, nr 22, vid 1949 års riksdag uttalat, att av gällande bestämmelser
följde, att valkretsens (eller motsvarande) namn icke finge anbringas å valsedel.
Härefter anförde utskottet följande.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

9

I förevarande motioner erinras bland annat om att vid 1950 års stadsfullmäktigval
i Borås ett av de i valet deltagande partierna låtit såsom valbeteckning
nederst å partiets valsedlar i tryck anbringa ordet »Stadsfullmäktigeval»
och därunder orden »Första kretsen» respektive »Andra kretsen»,
»Tredje kretsen». Vid sammanräkning godkände magistraten dessa sedlar.
Besvär anfördes icke över magistratens beslut.

Under den diskussion, som uppstått med anledning av nyssnämnda förhållanden
i samband med valet i Borås, har riktigheten av den av konstitutionsutskottet
tidigare uttalade meningen om tolkningen av kommunala
vallagen i nu förevarande hänseende ifrågasatts. Till stöd för konstitutionsutskottets
uppfattning kan anföras, att i det till grund för vallagens regler
om valbeteckning liggande departementschefsuttalandet valbeteckning endast
omnämnes såsom beteckning i ord för det »slag» av val sedeln avser.
Mot utskottets uppfattning kan emellertid invändas, att lagtextens utformning
lämnar utrymme för en vidsträcktare tolkning av vad som skall förstås
med valbeteckning, i det 23 § kommunala vallagen beskriver valbeteckning
såsom beteckning i ord för »ifrågavarande val», att den direkt härmed sammanhängande
kassationsbestännnelsen i 25 § förklarar valsedel ogill endast
om den upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan samt
att den generella kassationsbestämmelsen i paragrafen, att sedel är ogill å
vilken finnes något kännetecken som uppenbarligen blivit med avsikt där
anbragt, icke kan vara tillämplig i här berörda fall.

Kommunala vallagens regler i förevarande ämne böra vara otvetydiga. En
lagändring, som undanröjer den uppkomna tvekan, synes utskottet därför
påkallad. Den bör företagas i den av motionärerna angivna riktningen och
alltså innebära, att anbringande av valkretsbeteckning för andrakammarval
och motsvarande beteckning för kommunalval uttryckligen medgives i respektive
vallagar. En sådan ändring är desto mera önskvärd, som det kan
vara lämpligt, att väljarna å sedlarna erhålla anvisning om den valkrets
för vilken sedlarna äro avsedda. Med bestämmelser av dylikt innehåll kan
också, i den män partierna komma att begagna sig av dessa, risken för kassation
av valsedlar på grund av frånvaron av giltigt namn minskas. Denna
kassationsrisk har särskilt kunnat konstateras för röstning å annan ort än
den, där väljaren är upptagen i röstlängden. I statistiska centralbyråns redogörelse
för andrakammarvalen 1948 upplyses sålunda, att av de inför
röstmottagare avgivna rösterna den utan jämförelse vanligaste kasseringsorsaken
var saknaden av giltigt namn, och det tillfogas, att väljarna i dessa
fall synbarligen använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de befunnit
sig vid röstningstillfället; antalet inför röstmottagare avgivna valsedlar, som
av sagda anledning kasserats, uppgick vid valet till omkring 2 400 i hela
riket.

Den lagändring i motionernas syfte, som utskottet alltså förordade, syntes
utskottet höra föregås av en närmare utredning inom vederbörande departement,
varvid jämväl en översyn av vallagarnas kassationsregler borde
företagas.

Med anledning av riksdagens framställning upprättades i justitiedepartetementet
en promemoria i ämnet.

I promemorian uttalades på närmare anförda skäl att något fog knappast
funnes för tvekan om att enligt gällande rätt valsedel, varå anbragts valkretsbeteckning,
vore ogiltig. Eu lagstiftning i den av riksdagen åsyftade

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

riktningen vore önskvärd till förhindrande av att valsedlar i betydande utsträckning
bleve kasserade på den grund att de avsåge annan valkrets än
den väljaren tillhörde och icke upptoge inom väljarens valkrets giltiga
namn. Å andra sidan måste tillses, anfördes det i promemorian, att lagändringen
icke utformades på ett sådant sätt att i stället andra kassationsgrunder
tillkomme. Härom anfördes närmare följande.

Det bör således icke komma i fråga att göra föreskriften om valkretsbeteckning
obligatorisk. Men även om föreskriften göres fakultativ, uppkomma
vissa kassationsproblem. Om valsedel får förses med valkretsbeteckning,
uppkommer nämligen fråga, huruvida den skall ogillas, om den enligt
valkretsbeteckningen avser annan valkrets än den, för vilken den avgivits,
men den eljest icke är ogiltig. Användande av valsedel med felaktig valbeteckning
torde för närvarande utan särskild föreskrift föranleda kassering
med undantag för vissa fall vid val som förrättats i samband med varandra.
Kassation på grund av felaktig valkretsbeteckning på valsedeln kunde befaras
komma att bli av större betydelse än den kassation som för närvarande
måste ske vid användande av valsedlar som avse annan valkrets — på grund
av att de icke upptaga något giltigt namn — eller annat val. Problemet är
av särskild betydelse beträffande kommunalval inom en stor kommun med
flera valkretsar, eftersom vid kommunalval valbarheten icke hänför sig till
valkretsen utan till kommunen eller motsvarande. Valsedeln skulle därför
kunna vara giltig ur synpunkten av att den upptar valbara namn, även om
felaktig valkretsbeteckning använts därför. Ett medgivande att förse valsedel
med valkretsbeteckning skulle — som nämnts — syfta till att i möjligaste
mån förhindra avlämnande av valsedlar, som icke äro giltiga, och felaktig
valkretsbeteckning torde därför icke böra föranleda att valsedeln skall anses
ogiltig. Av det sagda framgår dock att särskild föreskrift härom torde
vara erforderlig.

En föreskrift av den innebörd sålunda angivits upptogs i ett vid promemorian
fogat lagförslag såsom ett nytt andra stycke i 25 § kommunala vallagen.
För andrakammarvalen föreslogs däremot ingen motsvarande föreskrift,
enär en valsedel med felaktig valkretsbeteckning vid dessa val enligt
uttalande i promemorian regelmässigt vore ogiltig på grund av att den icke
upptoge något giltigt namn. Rörande uttrycket »annan valkrets» i det nya
stadgandet uttalades i promemorian, att därmed tydligen i första hand avsåges
annan valkrets inom samma valområde (landstingsområde, kommun)
för samma val men att stadgandet också täckte det fallet att valkretsbeteckningen
gällde annat val.

Beträffande platsen å valsedeln för valkretsbeteckningen föreslogs i promemorian,
att såväl i lagen om val till riksdagen som i kommunala vallagen
skulle stadgas, att valkretsbeteckningen skulle utsättas nedanför namnen.
Beträffade kommunala val syntes det vara likgiltigt i vilken ordning valbeteckning
och valkretsbeteckning koinme — beteckningarna förefölle också
böra kunna kombineras, t. ex. »stadsfullmäktigval i X valkrets». Utsattes
valkretsbeteckning annorstädes än under namnen, borde det enligt promemorian
utgöra kassationsanledning.

De ifrågasatta lagändringarna och vissa i samband därmed föreslagna
redaktionella jämkningar av 23 och 25 §§ kommunala vallagen upptogos i ett

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

11

vid promemorian fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 59 och
79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen och till
lag angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni
1930 (nr 253). Förslaget innebar jämväl vissa kompletteringar av de i 59 §
lagen om val till riksdagen och 24 § kommunala vallagen omnämnda formulären
till valsedlar.

Lagändringarna föreslogos skola träda i kraft den 1 juli 1952.

över promemorian hördes överståthållarämbetet samt vissa länsstyrelser,
magistrater och organisationer. Flertalet av dessa tillstyrkte de remitterade
förslagen helt eller med allenast smärre invändningar.

Stockholms magistrat har ansett betydelsen av reformen för de i Stockholm
förrättade andrakammarvalen icke böra överskattas, enär en väljare
som å valdagen befunne sig å annan ort och av valkretsbeteckningen å där
tillgängliga valsedlar funne att dessa icke gällde för hans egen valkrets, i
allmänhet torde sakna möjlighet att förskaffa sig en för honom användbar
valsedel eller själv skriva en valsedel som kunde påräknas bliva godkänd.
Magistraten anför vidare:

Förhållandet är något annorlunda i avseende å stadsfullmäktigvalen, på
grund därav att staden vid dessa är uppdelad i flera valkretsar. I någon
utsträckning brukar det förekomma, att valsedlar, som av vederbörande
politiska parti avsetts för viss valkrets, avlämnas jämväl av väljare, tillhörande
annan valkrets inom staden. Med hänsyn till valbarhetsbestämmelserna
blir emellertid en sådan valsedel icke ogill; och antalet dylika
valsedlar brukar för övrigt vara obetydligt i jämförelse med vederbörande
partis för den ifrågavarande valkretsen avsedda röstsedlar, varför någon
konkurrens mellan de å de skilda sedlarna förekommande namnen sällan
uppkommer. Det synes således som om något större praktiskt värde ej heller
såvitt angår stadsfullmäktigval i Stockholm skulle kunna tillmätas den i
promemorian förordade principen. — Mer betydelsefull torde densamma
bliva för kyrkofullmäktigvalen i Stockholm med hänsyn dels därtill, att
endast inom vederbörande församling boende personer äro valbara till kyrkofullmäktige,
vilket medför att en inom viss församling avlämnad men för
annan församling avsedd valsedel blir ogill, dels ock därtill att valkretsarna
äro avsevärt mindre och röstningsfrekvensen lägre än vid andra val. De förmånliga
verkningarna av att valsedlarna förses med valkretsbeteckning såsom
ett observandum åt väljarna kunna därför bliva mer framträdande vid
valen av kyrkofullmäktige än vid de övriga valen.

Några remissmyndigheter ha ansett anledning saknas att i fråga om regleringen
av verkan därav, att valsedel försetts med valkretsbeteckning avseende
annan valkrets än den som väljaren tillhör, göra skillnad mellan
de båda vallagarna och därför förordat, att även i lagen om val till riksdagen
upptoges ett stadgande att berörda förhållande icke skulle göra eu
valsedel ogiltig. Överståthållarämbetet har däremot ansett, att valsedel med
felaktig valkretsbeteckning bör vid andrakammarval kasseras även om
sedeln skulle upptaga inom väljarens valkrets giltiga namn.

I fråga om kommunala val har överståthållarämbetet ansett, att i de fall
då valkretsen ej sammanfaller med valområdet, d. v. s. det område inom

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

vilket de å eu valsedel upptagna namnen äro valbara, det för väljarna vore
av större värde att å valsedeln angåves valområdet än att valkretsen vore
angiven. Härom har ämbetet anfört följande.

Intresset att upplysa väljarna därom, att valsedel är gällande endast inom
visst område, har främst avseende å poströstning å annan ort än hemorten.
Ur denna synpunkt är det vid kommunalval likgiltigt, om valkretsen angives
på valsedel eller icke; det väsentliga är i stället det område, inom vilket
namnen å valsedeln äro valbara. Vägande skäl synas således tala för en föreskrift,
att vid kommunalval må å valsedel angivas det område — landstingsområde,
stad, annan kommun, municipalsamhälle eller församling —
som valsedeln avser. Med en sådan bestämmelse skulle full likformighet
komma att råda mellan bestämmelserna i de båda vallagarna; valsedel med
beteckning, avseende annat valområde än det väljaren tillhör, skulle kunna
ogillas på grund av samma skäl som åberopats till stöd för motsvarande
uppfattning i fråga om felaktig valkretsbeteckning vid andrakammarvalen,
och den i promemorian föreslagna särbestämmelsen i kommunala vallagen —
avseende det fall att valsedel försetts med beteckning å annan valkrets än
den väljaren tillhör — skulle kunna undvaras. — Vad nu anförts utesluter
givetvis icke, att för landstingsområden samt sådana kommuner och församlingar,
som äro indelade i valkretsar, kan tillåtas att — jämte valområdet
— valkrets angives å valsedel.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att det synts länsstyrelsen
för tydlighetens skull lämpligt att uttalande i någon form utanför lagtexten
gjordes därom, att i de fall, då särskild valkretsindelning ej gjorts för
fullmäktigval, kommunen — församlingen, municipalsamhället — utgör
valkrets.

Departementschefen har i anslutning till den i departementspromemorian
uttalade uppfattningen framhållit, att det enligt gällande rätt icke torde vara
tillåtet att vid andrakammarval eller kommunalval å valsedel anbringa beteckning
för den valkrets, valsedeln avser. Det har emellertid synts departementschefen
vara av värde att vid såväl andrakammarvalen som kommunalvalen
införandet av valkretsbeteckning å valsedeln tillåtes. I propositionen
föreslås därför att i lagen om val till riksdagen och i kommunala vallagen
införes ett stadgande om att nedanför namnen å valsedeln må vara som
valkretsbeteckning anbragt beteckning för den valkrets sedeln avser.

Rörande innebörden av begreppet valkrets anför departementschefen följande.

Först torde innebörden av begreppet valkrets böra bestämmas. Med valkrets
förstås sålunda i allmänhet ett sådant område — kommun,
del av kommun, grupp av kommuner eller på annat sätt avgränsat
område — som utser det organ som skall väljas eller del av detta organ.
Terminologien i lagen om val till riksdagen överensstämmer härmed. Enligt
lagen om val till riksdagen indelas riket i tjuguåtta valkretsar. För varje
sådan valkrets väljes ett visst antal riksdagsledamöter. Ordalagen i de kommunala
författningarna äro emellertid i viss mån avvikande. Landstingsområde
är alltid indelat i valkretsar. Municipalsamhälle får däremot ej indelas
i valkretsar och stads- och landskommuner med högst 10 000 invånare
få ej indelas i valkretsar för stads- och kommunalfullmäktigval. Be -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

13

teckningen valkrets har alltså givits endast åt del av kommun, ej åt kommun
som icke är »indelad i valkretsar». Icke desto mindre måste också
sådan kommun, i överensstämmelse med den nyss angivna allmänna definitionen,
anses utgöra valkrets.

I den av överståthållarämbetet väckta frågan om rätt att å valsedel angiva
valområdet, har departementschefen funnit övervägande skäl tala för att
också i fråga om de kommunala valen uppgiften på valsedeln bör avse den
valkrets valsedeln gäller. Uppenbarligen förelåge intet hinder att utforma
denna beteckning så att därav också valområdet framginge. Ofta kunde
tydligen valkretsen icke betecknas utan samtidigt angivande av valområdet.

Beträffande spörsmålet om reglering av verkan av felaktig valkretsbeteckning
uttalade departementschefen följande.

Promemorieförslaget innebär dessutom i fråga om kommunala val ett
stadgande att den omständigheten att valsedel försetts med valkretsbeteckning
avseende annan valkrets än den som väljaren tillhör icke skall föranleda
att valsedeln ogillas. Något motsvarande stadgande har icke upptagits
för andrakammarvalens del. Skälet härtill är enligt promemorian att valsedel
avseende annan valkrets vid sådant val regelmässigt är ogill på grund av att
den saknar giltigt namn. Jag ansluter mig till denna ståndpunkt.

Det i promemorian gjorda uttalandet, att med uttrycket »annan valkrets»
i det föreslagna stadgandet i första hand avsåges annan valkrets inom samma
valområde men att stadgandet också täckte det fallet att valkretsbeteckningen
gällde annat val, torde enligt departementschefen vara riktigt.

I anledning av att några länsstyrelser berört det fallet, att å valsedel i
stället för valkrets kommit att anges valdistrikt eller att valkretsbeteckningen
icke fullt otvetydigt utvisar vilken valkrets som avses, uttalar departementschefen
att dessa fall i regel synas vara att jämställa med dem, då valkretsbeteckning
avseende annan valkrets blivit begagnad; ogiltighet skulle
i enlighet härmed icke föreligga. Tydligt vore emellertid att beteckning
kunde vara sådan att stadgandet om märkning av valsedel kunde vara tilllämpligt
och att ogiltighet alltså på den grund förelåge. Någon anledning
att i förevarande sammanhang närmare ingå på dessa spörsmål har departementschefen
emellertid icke ansett föreligga.

Utöver de i promemorian föreslagna ändringarna i vallagarna har i propositionen
gjorts en formell ändring i 56 § 4 mom. lagen om val till riksdagen.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen begärde
föregående års riksdag hos Kungl. Maj :t framläggande för nu innevarande
riksdag av förslag till bestämmelser i lagen om val till riksdagen och i kommunala
vallagen att beteckning för valkrets eller motsvarande må anbringas
å valsedel. Genom förevarande proposition uppfylles denna begäran. Med
de framlagda lagförslagen åsyftas alltså att bereda väljarna cn otvetydig
rätt att vid andrakainmarval och kommunala val å valsedel utsätta valkretsbeteckning
utan att anbringandet därav blir obligatoriskt.

Mot de av Kungl. Maj:t i propositionen framlagda lagförslagens tekniska

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

utformning har utskottet ej funnit anledning till erinran. Med hänsyn till
det lagtekniska samband, som råder mellan förevarande proposition och
den till utskottet jämväl hänvisade propositionen nr 175, varöver utskottet
denna dag avgiver utlåtande, nr 22, har utskottet emellertid funnit de föreslagna
ändringarna i lagen om val till riksdagen böra träda i kraft omedelbart
efter utfärdandet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A) att riksdagen — med bifall i denna del till propositionen
— måtte antaga förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253) samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret;

B) att riksdagen -— med förklaring att riksdagen funnit
viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda
förslaget till lag angående ändrad lydelse av 56 § 4
mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen — måtte för sin del antaga nämnda
lagförslag med den ändringen, att bestämmelsen om lagens
ikraftträdande erhåller följande lydelse:

Denna lag träder omedelbart i kraft.

Stockholm den 6 maj 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Gustav Emil Andersson, Herlitz,
Lindén, Hällgren*, Fritiof Karlsson, Fritjof Tliun* och Georg Pettersson*;
samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén,
Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora och Larsson i Julita.

Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Ö21370