Nr 46—47.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

1

Nr 46.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverks propositionan
gjorda hemställan om anslag till Lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar
jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 26) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att dels godkänna de förslag som i propositionen framlagts beträffande
Gisselås försöksgård, dels ock till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 192 000 kronor.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade liltalydande motioner, nämligen I: 168 av herr Pålsson
m. fl. samt II: 217 av herr Jonsson i Järvsand m. fl. i vilka motion er
hemställts, att riksdagen måtte, för att ge tid till ytterligare överväganden
om användningen av Gisselås försöksgård, låta anstå med beslut om nedläggande
och försäljning av gården samt följaktligen till Lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.

Till utskottet har inkommit en den 13 maj 1952 dagtecknad skrift från
kommunalfullmäktige i Hammerdals kommun. Vidare har överinspektören
för försöksväsendet till utskottet överlämnat en den 16 maj 1952 dagtecknad
promemoria, avseende försöksverksamheten vid Gisselås m. m.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i skrivelse
den 31 augusti 1951 hemställt, att anslaget, som för innevarande budgetår
är uppfört med ett belopp av 171 400 kronor, skall höjas med 80 400
kronor. Av ökningen ha 45 300 kronor avsetts för försöksverksamheten och
35 100 kronor för investeringar.

I propositionen har i detta sammanhang vidare anmälts dels en skrivelse
den 17 januari 1951 från högskolestyrelsen rörande förvärv av vissa skogsfastigheter
för Gisselås försöksgård, dels ock en framställning den 5 februari
1951 från kommunalfullmäktige i Hammerdals kommun. I sin framställning
ha kommunalfullmäktige anhållit, att verksamheten vid Gisselås försöksgård
skall fortsätta samt att gården skall upprustas i enlighet med det
förslag, som framlagts av 1949 års försöksgårdskommitté i dess betänkande
den 20 december 1949.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag torde först få upptaga den sedan några år aktuella frågan, huvuvida
Gisselås försöksgård alltjämt bör ingå i det statliga försöksgårdsväsendet

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 4G—47.

o

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

eller huruvida den där bedrivna försöksverksamheten bör nedläggas. Vid
bedömande av detta spörsmål bör enligt min mening först och främst hållas
i minnet, att en fortsatt verksamhet vid gården torde erfordra betydande
kapitalinvesteringar. Jag torde i detta hänseende få erinra om att 1949 års
försöksgårdskommitté uppskattat investeringsbehovet till icke mindre än
188 000 kronor. Vidare bör beaktas, att det ekonomiska driftsresultatet vid
gården i stort sett varit dåligt, mycket beroende på att gården totalt saknar
skog och odlad fastmarksjord. En del av nyssnämnda belopp har också
avsetts för inköp av jord och skog till gården. Slutligen torde böi’a observeras,
att den vid Gisselås bedrivna försöksverksamheten avser förhållanden, som
gälla endast för vissa speciella delar av Norrland.

Nu angivna synpunkter tala uppenbarligen närmast för att gården bör
nedläggas såsom försöksgård. Denna åsikt har även vid ett tidigare tillfälle
uttalats av min företrädare i ämbetet (prop. nr 76/1950 s. 13). Vid noggrant
övervägande av frågan har jag för min del likaledes kommit till denna uppfattning.
Avgörande för mig har härvid varit — utom nyssnämnda mera
ekonomiska synpunkter — det förhållandet, att några större nackdelar för
1’örsöksväsendet icke synas behöva uppstå på grund härav. Sedan Röbäcksdalsutredningen
den 17 november 1951 avgivit betänkande rörande utbyggnad
av en central forskningsinstitution för norrländska jordbruksfrågor
m. in., innefattande bland annat en ny försöksgård, är det nämligen min
avsikt att senare för riksdagen framlägga på betänkandet grundade förslag
i detta ämne. Därest denna nya försöksgård tillkommer, torde så goda forskningsmöjligheter
beträffande de norrländska jordbruksproblemen komma att
stå till buds, att ett nedläggande av Gisselås icke bör innebära någon mera
betydande förlust för försöksgårdsväsendet. Det torde för övrigt bli möjligt
att vid den nya försöksgården i någon mån även beakta de försöksfrågor,
som hittills behandlats vid Gisselås.

Jag anser mig sålunda böra föreslå, att Gisselås försöksgård skall nedläggas
från och med den tidpunkt, som Kungl. Maj :t framdeles torde närmare
få bestämma. Sedan verksamheten avvecklats synes gården böra försäljas.
Denna fråga torde jag emellertid sedermera åter få anmäla för
Kungl. Maj :t. Vad angår de personella och materiella resurserna vid gården
böra dessa efter nedläggandet stå till förfogande för försöksgårdsväsendet
i övrigt. Härvid torde böra iakttagas, att ifrågavarande personal och materiel
i första hand böra utnyttjas för de norrländska försöksproblemen. I övrigt
torde det få ankomma å Kungl. Maj :t att, efter förslag av styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, meddela de närmare föreskrifter
rörande avvecklingen och därmed sammanhängande spörsmål, som
må befinnas erforderliga.

Vad härefter angår högskolestyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår
torde, såsom styrelsen anfört, en höjning av det för försöksverksamheten
avsedda beloppet erfordras på grund av de ökade löne- och materielkostnaderna.
För min del anser jag emellertid en uppräkning med 20 procent
eller med 20 600 kronor tillräcklig. Jag delar vidare styrelsens uppfattning,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

3

att resurserna vid Öjebyns försöksgård böra utnyttjas bättre än vad nu är
fallet och att sålunda verksamheten vid denna gård bör utvidgas. Någon
ökning av medelsanvisningen under förevarande anslag torde detta dock
icke behöva föranleda, enär för ändamålet lämpligen kan disponeras den
besparing som uppstår genom nedläggandet av Gisselås försöksgård. Kostnaderna
för försöksverksamheten skulle alltså behöva upptagas till (102 800
+ 20 600 =) 123 400 kronor för nästa budgetår.

Till kostnader för investeringar böra enligt min mening anvisas oförändrat
55 000 kronor. Av detta belopp böra 6 000 kronor avses för de ifrågasatta
dräneringsåtgärderna vid Lanna försöksgård. Då enligt förut omförmälda
investeringsplan 84 100 kronor beräknats skola anvisas till investeringskostnader
för budgetåret 1952/53, skulle den av mig nu förordade
medelsanvisningen nödvändiggöra vissa inskränkningar i nämnda plan. Härvid
är emellertid först att märka, att vid bifall till mitt förslag om att nedlägga
Gisselås investeringskostnaderna för denna gård, uppgående till cirka
9 000 kronor, bortfalla. Vidare är i sagda plan upptagen en del utrustning
— exempelvis en jeep vid Lanna försöksgård för 7 000 kronor — som det
ej kan anses vara oundgängligen nödvändigt att anskaffa omedelbart. I
realiteten torde det därför bli möjligt att i det väsentliga fullfölja planen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget till statens försöksgårdar
för nästa budgetår behöva uppföras med (171 400 + 20 600 =)
192 000 kronor.»

Utskottet. Försöksverksamheten vid Gisselås påbörjades av Svenska mosskulturföreningen
i början av 1920-talet. Vid denna tid hade myrodlingarna
nått en avsevärd utbredning i de inre delarna av Norrland, och ett starkt
intresse förelåg att stödja och förbättra dessa odlingar. Gisselås försöksgård,
som år 1939 övertogs av staten, har otvivelaktigt varit av stort värde när
det gällt att lösa de speciella problem, som föreligga i dessa trakter, exempelvis
beträffande avdikning, bearbetning och gödsling av myr jord. Även
om — såsom departementschefen påpekat — gårdens ekonomiska driftsresultat
i stort sett varit dåligt, måste därför i detta sammanhang jämväl beaktas
de ekonomiska fördelar, som försöksarbetet vid gården och den i samband
därmed bedrivna upplysningsverksamheten medfört för angivna delar
av det norrländska jordbruket.

Såsom 1949 års försöksgårdskommitté framhållit ha emellertid under senare
år vunna erfarenheter visat, att myrodlingarna i Norrlands inre delar
genom samverkan av skilda faktorer icke kommit att motsvara de stora förväntningar
man tidigare ställt på dem. På grund härav kan konstateras, att
jordbruk med enbart myrjord — åtminstone inom de områden, varom här
är fråga — numera sakna ekonomisk bärkraft. Uppodlingen av sådan jord
har därför starkt avtagit i dessa landsdelar.

Vid nu angivna förhållanden synes Gisselås försöksgård icke längre äga
samma betydelse som tidigare. I detta sammanhang kan man icke heller
bortse från de olägenheter, som äro förknippade med att gården helt saknar

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

fastmark och genom sitt läge i mycket hög grad är utsatt för frost. Den stora
kapitalinvestering, som erfordras för gårdens upprustning, torde därför icke
uppvägas av de vinster gårdens verksamhet numera kan tillföra jordbruket.
Med hänsyn härtill har utskottet — som den 13 maj 1952 avlagt ett besök vid
Gisselås — efter närmare överväganden funnit sig i princip kunna biträda
departementschefens förslag, att verksamheten vid gården skall nedläggas.

Utskottet finner emellertid angeläget, att försöksverksamhet även i fortsättningen
kommer att bedrivas i fråga om de speciella jordbruksproblem,
som föreligga i det inre av Norrland. Oavsett vad utskottet nyss anfört rörande
myrodlingens minskade betydelse i dessa trakter måste nämligen beaktas,
att myrmarkerna alltjämt äga ett icke ringa värde såsom komplement
till jordbruk med fastmarksjord. I likhet med försöksgårdskommittén vill utskottet
sålunda erinra, att de norrländska jordbruken i hög grad basera sin
ekonomi på animalieproduktion, därvid de odlade myrarna lämna ett värdefullt
tillskott av foderväxter. Vidare föreligga i berörda delar av Norrland
andra särskilda problem, som sammanhänga med jordens beskaffenhet och
frostlänthet samt övriga av klimatiska förhållanden betingade faktorer. På
grund av de olikheter i fråga om jordmån och klimat, som råda mellan
inlandet och kustområdena, torde dessa spörsmål knappast i någon större
utsträckning kunna utforskas vid den nya försöksgården i Röbäcksdalen.

Av anförda skäl vill utskottet förorda, att genom Kungl. Maj :ts försorg
en utredning skall komma till stånd rörande möjligheterna att i samband
med nedläggandet av Gisselås försöksgård till annan plats i Jämtland förlägga
försöksverksamhet beträffande jordbruksproblemen i Norrlands inland.
Dessa försök synas lämpligen böra bedrivas såväl å fastmarksjord som
i viss utsträckning även å myr jord. Med hänsyn härtill torde vid utredningen
böra prövas, om icke någon del av det till Gisselås försöksgård hörande markområdet
även framdeles kan tagas i anspråk för ifrågavarande verksamhet.
Den sålunda förordade utredningen synes lämpligen kunna uppdragas åt
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök i samråd med
hushållningssällskapet i Jämtlands län. Utskottet förutsätter, att utredningen
kommer att slutföras i sådan tid att, om så skulle erfordras, förslag i ämnet
kan föreläggas nästa års riksdag.

I avvaktan på utredningens resultat synes det utskottet önskvärt, att vid
Gisselås pågående försök fullföljas i den utsträckning som är möjlig. Med anledning
av vad i denna del yrkas i motionerna I: 168 och 11:217 vill utskottet
därför förorda, att Gisselås tills vidare under budgetåret 1952/53
skall bibehållas såsom statlig försöksgård.

Till följd härav torde det till försöksverksamheten vid statens försöksgårdar
avsedda beloppet böra höjas med 12 000 kronor utöver vad departementschefen
förordat. Då Kungl. Maj :ts anslagsäskanden i övrigt icke föranleda
någon erinran från utskottets sida, tillstyrker utskottet alltså motionärernas
hemställan, att ifrågavarande anslag skall uppföras med sammanlagt
204 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46. 5

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

1) i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt motionerna
I: 168 och 11:217, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet förordat beträffande försöksverksamheten vid
Gisselås och därmed sammanhängande spörsmål;

2) i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt med
bifall till motionerna 1:168 och 11:217, i denna del, till
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens
försöksgårdar å riksstaten för budgetåret 1952/53 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Jon Jonsson, Bertil Andersson,
Sundberg*, Ernst Hjalmar Nilsson, Osvald, Mossberger, Franzén och
Björnberg; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Pettersson i
Dahl, Jacobson i Vilhelmina, Antby, Haeggblom, Jonsson i Järvsand, Ahlsten,
Nilsson i Varuträsk, Lindström och fru Lindskog.

EJ närvarande vid justeringen.