Nr 16—18.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
1
Nr 16.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast
egendom, m. m.
I en till riksdagen den 14 mars 1952 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 157, har Kungl. Maj :t under åberopande av ett propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag gjort framställning om medgivande för Kungl. Maj:t att under budgetåret
1952/53 enligt närmare angivna grunder utan riksdagens samtycke
i varje särskilt fall besluta om försäljning m. m. av viss kronan eller allmänna
arvsfonden tillhörig fast egendom.
Beträffande den närmare utredningen i ärendet får utskottet, i den män
redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
I anledning av propositionen nr 174 medgav 1951 års riksdag (jordbruksutsk.
uti. nr 15, r. skr. nr 225), att Kungl. Maj :t finge under budgetåret
1951/52 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning
av kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom, såframt
taxeringsvärdet å egendomen uppginge till högst 40 000 kronor, eller, där
taxeringsvärde ej vore åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet
uppginge till högst nämnda belopp. Kungl. Maj :t ägde därvid att i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig vid anmälan av propositionen
angivna riktlinjer föreskriva de former och villkor, under vilka försäljningarna
skulle äga rum. Där så befunnes lämpligt, skulle Kungl. Maj :t ha
befogenhet att åt central förvaltningsmyndighet överlämna beslutanderätten
rörande försäljning av egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde
icke överstege 20 000 kronor, respektive åt länsstyrelse, såvitt anginge allmänna
arvsfonden tillhörig fast egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde
icke överstege 10 000 kronor.
Vidare förklarade riksdagen, att vad sålunda medgivits rörande försäljning
av kronan tillhörig fast egendom skulle gälla jämväl beträffande byte samt
upplåtelse under åborätt och tomträtt av sådan egendom, ävensom beträffande
avstående utan ersättning av kronoinark, som kunde erfordras till
järnväg eller allmän väg. Rätten att besluta om dylikt avstående finge dock
av Kungl. Maj :t överlämnas till central förvaltningsmyndighet endast i avseende
å obebyggt område av högst 5 hektars yta eller 2 000 kronors värde.
1 syfte att, såsom förutsatts, giva riksdagen årlig redogörelse för försäljningar
med stöd av bemyndigandet ha upprättats sammanställningar dcpartementsvis
över de under kalenderåret 1951 försålda fastigheterna.
1 Rihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Sr 16—18.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
I förevarande proposition har anmälts en den 3 mars 1952 dagtecknad,
inom kommunikationsdepartementet utarbetad promemoria rörande omfattningen
av affärsverkens skyldighet att vid försäljning av statlig mark, avsedd
för tätbebyggelse, underställa prisfrågan bostadsstyrelsens prövning.
Efter redogörelse för nämnda promemoria samt ett av bostadsstyrelsen
däröver avgivet yttrande har departementschefen anfört följande.
»Det av 1951 års riksdag lämnade medgivandet för Kungl. Maj :t att utan
riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning in. m. av
kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom avsåg budgetåret
1951/52. Nytt bemyndigande, gällande för nästa budgetår, bör nu utverkas.
Såsom av det tidigare anförda framgår äger Kungl. Maj :t under innevarande
budgetår utan riksdagens hörande i varje särskilt fall besluta om
försäljning av kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom, såframt
taxeringsvärdet på egendomen uppgår till högst 40 000 kronor, eller,
där taxeringsvärde icke är åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta
saluvärdet uppgår till högst nämnda belopp.
Vid den allmänna fastighetstaxering, som för närvarande pågår, torde
taxeringsvärdena komma att höjas avsevärt. En oförändrad värdegräns av
40 000 kronor skulle följaktligen innebära en begränsning av försäljningsbemyndigandet
och leda till att ett ökat antal försäljningsfrågor måste föreläggas
riksdagen. För att bibehålla den nuvarande relationen mellan riksdagens
och Kungl. Maj:ts befattning med försäljning av statlig mark och
under antagande att den genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena för
de fastigheter, varom här är fråga, kommer att uppgå till mellan 50 och
75 procent torde ifrågavarande gräns för Kungl. Maj :ts beslutanderätt
böra sättas till högst 70 000 kronor. I anslutning härtill torde en i stort
sett motsvarande förskjutning i omfattningen av Kungl. Maj :ts befogenhet
att till underordnad myndighet delegera försäljningsrätten böra ske.
Sålunda torde, där så befinnes lämpligt, åt central förvaltningsmyndighet
kunna överlämnas beslutanderätten rörande försäljning av egendom,
vars taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstiger 30 000 kronor, respektive
åt länsstyrelse, såvitt angår allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom,
vars taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstiger 15 000 kronor.
Liksom tidigare bör bemyndigandet givetvis gälla jämväl beträffande byte
samt upplåtelse under åborätt och tomträtt av fast egendom ävensom beträffande
avstående utan ersättning av kronomark, som erfordras till järnväg
eller allmän väg. Kungl. Maj :ts befogenhet att till central förvaltningsmyndighet
överlämna beslutanderätten rörande dylikt avstående torde i avseende
å obebyggt område bibehållas vid högst 5 hektars yta men beträffande
värdet å området utvidgas till 3 000 kronor.
Det vid anmälan av fjolårets proposition i ämnet omförmälda förslaget
om inrättande av en central fastighetsvärderingsnämnd är alltjämt föremål
för Kungl. Maj :ts prövning. I avvaktan på en slutlig lösning av detta spörsmål
torde bostadsstyrelsens funktion beträffande kronans markförsäljningar
Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
3
böra bibehållas. Skyldigheten att underställa ärendena bostadsstyrelsens
prövning bör dock endast föreligga vid försäljning av mark för bebyggelseändamål,
där det gäller nybyggnad för permanent bosättning och där del
föreslagna priset överstiger 3 000 kronor. Jag förutsätter emellertid att i
de fall, där ifrågavarande skyldighet ej föreligger, vederbörande myndighe!
ändock under hand samråder med bostadsstyrelsen i tveksamma försälj
ningsfrågor.
Då vidare varken frågan om formerna för en samordning mellan statens
prispolitik vid fastighetsförsäljningar och den sociala bostadsbyggnadsverksamheten
eller frågan om prissättningen vid försäljning av kyrklig jord är
slutligt behandlad, torde nu gällande allmänna riktlinjer och villkor för försälj
ningsförfarandet med de jämkningar jag nyss förordat böra tillämpas
jämväl under nästkommande budgetår.»
Utskottet. Utskottet får till en början erinra, att Kungl. Maj :t i proposition
till 1942 års riksdag föreslog riksdagen medgiva, att Kungl. Maj :t finge under
budgetåret 1942/43 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta
om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxerings- eller
uppskattningsvärdet å egendomen uppginge till högst 40 000 kronor. I sitt
utlåtande över propositionen (uti. nr 55) fann utskottet, att det vore synnerligen
angeläget, att det föreslagna bemyndigandet icke gjordes så vidsträckt
att riksdagen därigenom i mera avsevärd omfattning avhände sig
sin rätt att från fall till fall pröva ärenden rörande försäljning av kronans
fasta egendom. Utskottet föreslog därför, att bemyndigandet skulle begränsas
till egendom med ett taxerings- eller uppskattningsvärde av högst 25 000
kronor. Vad utskottet sålunda föreslagit bifölls av riksdagen (r. skr. nr 388).
Genom beslut av 1943—1947 års riksdagar erhöll Kungl. Maj :t för budgetåren
1943/44—1947/48 samma bemyndigande som nyss nämnts.
I proposition till 1948 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t riksdagen medgiva,
att ifrågavarande bemyndigande under budgetåret 1948/49 skulle avse
egendom med ett taxerings- eller uppskattningsvärde av högst 40 000 kronor.
Med anledning härav uttalade utskottet (uti. nr 61), att utskottet ansåge sig
i princip alltjämt böra vidhålla den uppfattning, som utskottet givit uttryck
åt vid 1942 års riksdag. På grund av den förändring i prisnivån, som skett
sedan dess och som medfört att fastigheternas taxeringsvärden undergått en
icke obetydlig höjning, ville utskottet emellertid icke motsätta sig Kungl.
Maj:ts förslag. Riksdagen fattade beslut i enlighet därmed (r. skr. nr 424).
För budgetåren 1949/50—1951/52 erhöll Kungl. Maj:t enahanda bemyndigande
som för budgetåret 1948/49.
Med hänsyn till den höjning av taxeringsvärdena som sker vid nu pågående
fastighetstaxering har Kungl. Maj :t i föreliggande proposition, vilken
avser utverkande av försäljningsbemyndigande för budgetåret 1952/53, föreslagit
riksdagen medgiva, att ifrågavarande värdegräns skall sättas till
högst 70 000 kronor. Samtidigt förordas en i stort sett motsvarande förskjut
-
4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
ning i omfattningen av Kungl. Maj :ts nuvarande befogenhet att delegera försäljningsrätten
till underordnad myndighet.
Såsom departementschefen anfört skulle en oförändrad värdegräns av
40 000 kronor innebära en begränsning av Kungl. Maj :ts försäljningsbemyndigande
och leda till att ett ökat antal försäljningsfrågor måste underställas
riksdagen. Enligt utskottets mening får det emellertid anses önskvärt, att
riksdagen i betydande omfattning utövar sin rätt att i varje särskilt fall
pröva framkomna förslag om försäljning av kronans fasta egendom och
därmed sammanhängande frågor. Utskottet får i detta avseende hänvisa till
den principiella ståndpunkt, som utskottet intog vid 1942 och 1948 års riksdagar
och vilken utskottet alltjämt vidhåller. Dessutom vill utskottet framhålla,
att utskottet i nuvarande läge med starka prisfluktuationer funnit det
vara av särskilt värde, att från riksdagens sida uppmärksamhet ägnas frågan
om kronoegendomarnas saluvärdering och de principer i övrigt, som
böra vara vägledande vid behandlingen av ärenden rörande egendomarnas
försäljning.
Ur angivna synpunkter finner utskottet sig icke kunna biträda Kungl.
Maj :ts förslag om att ifrågavarande värdegräns för nästa budgetår skall bestämmas
till 70 000 kronor. För att i någon mån motverka berörda konsekvens
av fastighetstaxeringsvärdenas höjning vill utskottet emellertid förorda,
att gränsen skall fastställas till 50 000 kronor. Vid detta ställningstagande
har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka någon ändring i omfattningen
av nu gällande medgivande för Kungl. Maj :t att delegera försäljningsrätten
till underordnad myndighet.
I enlighet med propositionen torde ifrågavarande bemyndigande liksom
för närvarande böra gälla även beträffande byte samt upplåtelse under åborätt
och tomträtt av fast egendom ävensom beträffande avstående utan ersättning
av kronomark, som erfordras till järnväg eller allmän väg. Utskottet
biträder jämväl förslaget i fråga om befogenhet för Kungl. Maj :t att till
central förvaltningsmyndighet överlämna beslutanderätten rörande sådant
avstående.
Då Kungl. Maj :ts framställning ej heller i övrigt föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning,
a) medgiva, att Kungl. Maj :t må under budgetåret 1952/53
utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om
försäljning av kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig
fast egendom, såframt taxeringsvärdet å egendomen uppgår
till högst 50 000 kronor, eller, där taxeringsvärde icke är
åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet uppgår
till högst nämnda belopp, och i huvudsaklig överensstämmelse
med i förevarande proposition angivna riktlinjer
föreskriva de former och villkor, under vilka försäljningarna
skola äga rum, med rätt för Kungl. Maj :t att, där så be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
5
finnes lämpligt, åt central förvaltningsmyndighet överlämna
beslutanderätten rörande försäljning av egendom, vars taxerings-
eller uppskattningsvärde icke överstiger 20 000 kronor,
respektive åt länsstyrelse, såvitt angår allmänna arvsfonden
tillhörig fast egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde
icke överstiger 10 000 kronor;
b) förklara, att vad sålunda medgivits rörande försäljning
av kronan tillhörig fast egendom skall gälla jämväl beträffande
byte samt upplåtelse under åborätt och tomträtt
av sådan egendom, ävensom beträffande avstående utan ersättning
av kronomark, som erfordras till järnväg eller
allmän väg, därvid dock rätten att besluta om dylikt avstående
må av Kungl. Maj:t överlämnas till central förvaltningsmyndighet
endast i avseende å obebyggt område av
högst 5 hektars yta eller 3 000 kronors värde;
c) uttala att, oavsett de sålunda lämnade medgivandena,
i författning eller eljest i särskild ordning meddelade föreskrifter
angående rätt för Kungl. Maj :t eller förvaltningsmyndighet
att försälja, byta eller under åborätt eller tomträtt
upplåta kronan tillhörig fast egendom alltjämt skola
gälla.
Stockholm den 18 april 1952.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Svedberg, Jon
Jonsson’, Hjalmar Nilsson*, Bertil Andersson, Sundberg, Bror Nilsson, Ebbe
Ohlsson och Nord*; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Johnsson i
Kastanjegården, Jacobson i Vilhelmina, Antby*, Andersson i Hyssna, Hseggblom*,
Jonsson i Järvsand, fru Eriksson i Hallstahammar, herrar Svensson
i Vä och Andersson i Långviksmon*.
* Ej närvarande vid justeringen.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
Reservationer.
1) Av herr Bror Nilsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka de i förevarande
proposition framlagda förslagen i oförändrat skick samt att utskottet
därför bort hemställa, att riksdagen måtte bifalla propositionen;
2) Av herr Jacobson i Vilhelmina, som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som börjar med orden »Ur angivna»,
bort ha följande lydelse;
»Ur angivna synpunkter finner utskottet sig icke kunna biträda Kungl.
Maj :ts förslag om att ifrågavarande värdegräns för nästa budgetår skall bestämmas
till 70 000 kronor. Utskottet förordar i stället, att gränsen alltjämt
skall vara 40 000 kronor. Vid detta ställningstagande har utskottet icke heller
funnit sig böra tillstyrka någon ändring i omfattningen av nu gällande
medgivande för Kungl. Maj:t att delegera försäljningsrätten till underordnad
myndighet.»
dels ock att utskottets hemställan under a) bort lyda sålunda;
»a) medgiva, att Kungl. Maj :t må under budgetåret 1952/
53 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om
försäljning av kronan eller allmänna arvsfonden tillhörig
fast egendom, såframt taxeringsvärdet å egendomen uppgår
till högst 40 000 kronor, eller, där taxeringsvärde icke är
åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet uppgår
till högst nämnda belopp, och i huvudsaklig överensstämmelse
med i förevarande proposition angivna riktlinjer
föreskriva de former och villkor, under vilka försäljningarna
skola äga rum, med rätt för Kungl. Maj :t att, där så befinnes
lämpligt, åt central förvaltningsmyndighet överlämna
beslutanderätten rörande försäljning av egendom, vars taxerings-
eller uppskattningsvärde icke överstiger 20 000 kronor,
respektive åt länsstyrelse, såvitt angår allmänna arvsfonden
tillhörig fast egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde
icke överstiger 10 000 kronor;»