Bankoutskottets utlåtande nr 3.
1
Nr 3.
Utlåtande angående verkställd granskning av riksdagsbibliotekets
styrelse och förvaltning.
I enlighet med föreskrift i § 4 av den för bankoutskottet gällande instruktionen
har utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning
under år 1951. För sådant ändamål har utskottet tagit kännedom om den
av styrelsen för riksdagsbiblioteket till utskottet avlämnade, till riksdagen
ställda och härmed överlämnade berättelsen över bibliotekets förvaltning
under år 1951 ävensom tagit del av de hos styrelsen under nämnda år förda
protokollen. Utskottet har därvid icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att styrelsen för riksdagsbiblioteket må tillerkännas ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksdagsbiblioteket under år
1951.
Stockholm den 29 januari 1952.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Werner, Johannesson,
Nordenson, Hansson och Svärd*; samt
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Schmidt, Sköldin,
Fagerholm, Johansson i Kalmar och Jönsson i Rossbol*.
* Ej närvarande vid justeringen.
1 liihang till riksdagens protokoll 1952. S samt. Nr 3.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 3.
Till RIKSDAGEN.
Jämlikt § 5 i Stadgar för riksdagsbiblioteket får styrelsen härmed
avgiva berättelse över bibliotekets förvaltning under år 1951.
Bibliotekets verksamhet har under det gångna året fortgått på
vanligt sätt enligt de i stadgarna givna bestämmelserna. Arbetet
med redigering och utgivning av Förteckning över riksdagsbibliotekets
nyförvärv 1950 och Årsbibliografi över Sveriges offentliga
publikationer 1950 har utförts av bibliotekarien Gunnel
Bohman. Den 10 februari avslutades tryckningen av förteckningen
och den 10 maj tryckningen av årsbibliografien. Manuskriptet
till Förteckning över kommittébetänkanden avgivna åren
1904—45 har under året i det närmaste avslutats av bibliotekarien
A. Lindberger. Under året har avsänts en fjärdedel
därav till tryckeriet för uppsättning.
Under år 1951 ha ur bokmagasinen framtagits sammanlagt
20 546 volymer. I denna summa har icke inräknats, vad besökande
begagnat av boksamlingar och referensbibliotek uppställda i
allmänhetens och riksdagsmännens läsesalar. Till hemlån ha utlämnats
15 161 volymer, däribland 7 700 omsatta sedan föregående
år. Antalet nylån fördelar sig på följande sätt:
Riksdagen och dess utskott ............................ 544
Enskilda ledamöter av riksdagen ...................... 617
Statsdepartement ................ 456
Kungl. kommittéer .................. 229
Centrala ämbetsverk ....................... 760
Bibliotek och arkiv .................................. 478
Övriga statliga institutioner .......................... 567
Icke statliga institutioner, privata företag och sammanslutningar
............................................ 798
Enskilda forskare .......... .................. 2 970
Utländska bibliotek .............................. . . 42
Bankoutskottets utlåtande nr ,7.
3
För lånesökande har biblioteket under år 1951 förmedlat lån
från 13 inhemska och 4 utländska bibliotek.
Den katalogiserade och i samlingarna inordnade tillväxten av
bibliotekets bokförråd under år 1951 utgörcs av 5 500 arbeten i
5 012 band och upptager en hyllängd av 121,67 meter.
Från svenska myndigheter och institutioner ävensom från enskilda
författare och utgivare har biblioteket emottagit exemplar
av utkommet officiellt och statsunderstött tryck.
Som givare ha dessutom 400 inländska och 93 utländska institutioner
och korporationer samt 37 enskilda personer ihågkominit
biblioteket (so vidfogade bilaga1).
Riksdagsbiblioteket har under det gångna året ingått i sitt 101 :a
verksamhetsår. Sedan ständerna år 1848 beslutat inrätta ett för
samtliga stånden gemensamt bibliotek och i december 1850 stadgar
för detta antagits, trädde Rikets ständers archiv, som titeln
kom att lyda, den 5 eller möjligen den 7 januari 1851 i funktion
och gjordes tillgängligt för ståndens ledamöter och tjänstemän.
De olika stånden ägde emellertid liksom tidigare ända fram till
1867 mindre boksamlingar närmast av handbiblioteks karaktär
samt sina egna handskrivna protokoll och handlingar. Det nystartade
biblioteket var av blygsamt omfång, cirka 1 200 band
bestående huvudsakligen av äldre och nyare riksdagstryck, författningar
och lagsamlingar. Vid representationsreformen omgestaltades
biblioteket högst väsentligt, 1867 års riksdag fastställde
nya stadgar och namnet ändrades till Riksdagens arkiv och bibliotek.
Volymantalet hade då icke stigit till mera än 3 100. Den
följande halvsekelperioden fram till år 1918 betecknar en sakta
skeende utveckling av verksamheten med en tydlig ökning och
användning av'' dess samlingar. Biblioteket var under tiden fram
till år 1918 endast avsett för riksdagens ledamöter och tjänstemän.
Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag omvandlades det
emellertid till ett centralt förvaltningsbibliotek — nu med titeln
Riksdagsbiblioteket — och gjordes tillgängligt jämväl för förvaltningen.
Under den nya, förändrade verksamhet, som nu följde,
och fram till våra dagar, i runt ta! ett tredjedels sekel, har biblio
-
1 Hiir e} tryckt.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 3.
tekét utvecklats till landets största samhällsvetenskapliga specialbibliotek
med en för varje år stegrad lånefrekvens och med
boksamlingar av allt större betydenhet. Ehuru riksdagsbiblioteket
formellt sett icke är ett offentligt bibliotek i egentlig bemärkelse
öppet för allmänheten, beviljas sedan länge enskilda forskare
tillgång till dess läsesalar och lån ur dess bokmagasin. Enskilda
forskare utgöra i själva verket bibliotekets ojämförligt
största låntagargrupp. Till belysning av samlingarnas kvantitativa
utveckling under denna period kan anföras, att dessa vid ingången
av år 1919 utgjorde 51 000 volymer och vid utgången av
år 1951 173 000 volymer.
I anslutning till riksdagens beslut om uppflyttning i högre
lönegrad av vissa chefstjänster har överbibliotekarietjänsten från
och med den 1 juli uppflyttats i lönegraden Ca 37.
Inom bibliotekets styrelse ha under det gångna året följande
förändringar skett.
Chefredaktören F. Severin har under året lämnat sitt ledamotskap
av biblioteksstyrelsen, vilken han tillhört under 17 år.
Valmännen för utseende av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
utsågo den 26 april för tiden från valet tills nytt
val under är 1953 försiggått till ledamot i styrelsen: ledamoten
av riksdagens andra kammare, sekreteraren A. V. W a 11 e n theim
och till suppleant för denne: ledamoten av riksdagens
andra kammare, professoren E. W. H å s t a d.
Beträffande bibliotekets tjänstepersonal är följande att anföra.
Extra befattningshavaren B. T e 11 antogs från och med den
1 januari till extra ordinarie befattningshavare och befordrades
till lönegraden Ce 22. Extra befattningshavaren G. Herner
har beviljats begärt avsked från och med den 1 maj 1951. Till
den efter Herner ledigförklarade tjänsten utsågs från och med
den 1 juni filosofie kandidaten O. Hellström. Sedan denne
beviljats entledigande förklarades tjänsten ånyo ledig. Någon efterträdare
till Hellström har icke under året av styrelsen utsetts.
Till vikarie för extra vaktmästaren E. Lundhol in, som varit
tjänstledig för fullgörande av värnplilctsutbildning den 1 januari
till den 18 november, ha varit anställda: I. Forss från och
med den 1 januari till och med den 14 april samt G. Hegardt
Bankoutskottets utlåtande nr 3.
5
från och med den 1 maj. Hegardt kvarstår efter Lundholms återinträde
i tjänst för biträde med omflyttning av vissa samlingar.
Till extra befattningshavare i lönegraden Cg 11 att vid förekommande
fall uppehålla biblioteksbiträdestjänsten vid biblioteket antogs
den 24 oktober fru Birgit Garpel.
Genom biblioteket ba under året utgivits: Biblioteksstyrelsens
årsberättelse 1950, Förteckning över riksdagsbibliotekets nyförvärv
1950, Ärsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer
1950.
Stockholm den 12 januari 1952.
GEORG ANDRÉN
11 A. NILSSON ADOLF WALLENTHEIM
ERIK WINGE