Bankoutskottets utlåtande nr 24.

1

Nr 24.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse av § 2 förordningen
den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan,
m. m.

I en den 14 mars 1952 dagtecknad proposition, nr 171, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 2 förordningen den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypot
ekskassan;

dels ock besluta att staten skall — för ökning av Svenska skeppshypotekskassans
grundfond — genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till förfogande
svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara
från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor med
rätt för kassan att taga obligationerna i anspråk i enlighet med bestämmelserna
i förordningen angående Svenska skeppshypotekskassan.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 2 förordningen den 6 juni
1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan.

Härigenom förordnas, att § 2 förordningen den 6 juni 1929 angående
Svenska skeppshypotekskassan skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

Nuvarande lydelse:

§

Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska statens
fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av
minst tio miljoner kronor. De obli -

Föreslagen lydelse:

2.

Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska statens
fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp
av femton miljoner kronor. De ob -

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. ti samt. AV 24

2

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

gationer, som sålunda tillhandahållas,
fortfara att tillhöra staten, som
dock ej äger att för annat ändamål
förfoga över dem, så länge kassans
samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

Till grundfonden------- —

ligationer, som sålunda tillhandahållas,
fortfara att tillhöra staten, som
dock ej äger att för annat ändamål
förfoga över dem, så länge icke kassans
samtliga förbindelser äro fullgjorda.

--angivet slag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

Svenska skeppshypotekskassans ändamål är att driva lånerörelse genom
att lämna lån mot säkerhet i fartyg. Dess rörelse bedrives jämlikt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan.

Finansieringen av skeppshypotekskassans verksamhet sker på följande
sätt. Enligt § 2 i förordningen ställer staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande såsom grundfond för kassan svenska statens fyra
och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till
ett nominellt belopp av minst 10 miljoner kronor. Grundfondsobligationerna
fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga
över dem, så länge kassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda. För
anskaffning av medel till lånerörelsen äger kassan (§3) utfärda räntebärande
obligationer. Det sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer
får dock icke uppgå till mera än tio gånger grundfondens belopp.
Grundfonden är avsedd att tjäna såsom säkerhet för kassans obligationslån
och får endast tillfälligtvis av kassans styrelse anlitas för täckande av löpande
utgifter.

Svenska skeppshypotekskassan (skr. 23/11 1951 och 13/2 1952) har, undev
hänvisning till att utlåningen stigit på grund av de alltmer höjda fartygsvärdena,
hemställt om ökning av kassans grundfond med 5 miljoner kronor.
Kassan upplyser att vid utgången av år 1951 obligationer utelöpte till ett belopp
av 83,99 miljoner kronor. De utestående lånemedlen uppgingo i februari
1952 till 81,3 miljoner kronor. Härutöver ha i princip beviljats lån å tillhopa
55 miljoner kronor, avseende fartyg som skola levereras under åren 1952—
1954. Kassans sammanlagda utlåning skulle därför vid utgången av år 1953
uppgå till ca 137 miljoner kronor. Å andra sidan har kassan f. n. disponibla
medel å 2,5 miljoner kronor samt beräknas summan av amorteringarna under
1952 och 1953 till 18 miljoner kronor. Då med nuvarande storlek å
grundfonden större belopp än 100 miljoner kronor icke får upplånas, skulle
kassan vid utgången av 1953 icke kunna tillgodose låneanspråk å (37—20,5=)
16,5 miljoner kronor. Härjämte framhåller kassan, att man har all anledning
räkna med ytterligare låneansökningar såväl under år 1952 som 1953. Kassan
hemställer att grundfondsökningen sker i form av en förbindelse från
riksgäldskontorets sida att vid anfordran till skeppshypotekskassan överlämna
svenska statens fyra och en halv procent obligationer till ett belopp
av 5 miljoner kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

3

över framställningen ha yttranden avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret,
statskontoret och kommerskollegium. Beträffande innehållet i
dessa tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen har anfört följande:

I det förslag om inrättande av skeppshypotekskassan, som 1929 framlades
för riksdagen, underströk dåvarande chefen för handelsdepartementet
behovet av effektiva och omedelbara stödåtgärder åt den svenska sjöfarten.
För en fortsatt utveckling av rederinäringen skulle ett så betydande kapitalbehov
komma att göra sig gällande, att detta icke borde tillgodoses genom
anordningar av rederilånefondens karaktär. I stället borde en skeppshypotekskassa
inrättas. Departementschefen framhöll vidare, att storleken av den
grundfond, varmed kassan borde utrustas, var av förhållandevis underordnad
betydelse. Han utgick från att kassans grundbelopp skulle ökas, då behov
därav framträdde. Han ansåg det onödigt att, såsom det ifrågasatts, redan
från början fastställa grundfonden till ett så högt belopp som 20 miljoner
kronor, motsvarande en lånerätt av 200 miljoner kronor, utan föreslog en
grundfond av 10 miljoner kronor, vilket förslag av riksdagen bifölls.

Kassan har nu anmält, att grundfonden icke är tillräcklig för att medge
utlåning i önskvärd omfattning, och därför föreslagit en ökning av fonden
med 5 miljoner kronor. Härigenom skulle ytterligare 50 miljoner kronor
kunna tagas i anspråk för utlåning.

I proposition nr 51 till föregående års riksdag framlades vissa förslag angående
ökade lånemöjligheter för den mindre skeppsfarten. Vid anmälan
därav framhöll jag, att den mindre handelsflottan uppenbarligen hade stor
betydelse för landets transportväsende samt även fyllde en viktig uppgift
vid rekrytering av befäl och manskap till det större handelstonnaget. Jag
förordade, att bestämmelserna för lån åt den mindre skeppsfarten — fartyg
om högst 500 bruttoton — reviderades i syfte att underlätta en återuppbyggnad
av det mindre tonnaget. Riksdagen biföll de framlagda förslagen,
varigenom bl. a. statens lånefond för den mindre skeppsfarten höjdes med
2 miljoner kronor till 3,5 miljoner kronor. Sedan det visat sig att lånebehovet
är större än man förut räknat med, har riksdagen efter förslag i årets
statsverksproposition till förstärkning av fonden beviljat ett investeringsanslag
av ytterligare 2 miljoner kronor. Härjämte har riksdagen förordat,
att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder för att till fonden överflytta 2 miljoner
kronor från rederilånefonden.

Skeppshypotekskassan beviljar i allmänhet lån endast till fartyg över
500 ton. Som framgår av kommerskollegii yttrande i nu förevarande ärende
har även det medelstora tramptonnaget — fartyg i storleken 500—2 000
bruttoton — reducerats. Ökningen av antalet motordrivna fartyg har icke
kunnat uppväga den mycket kraftiga minskningen i fråga om ångdrivna
trampfartyg. Det synes — icke minst av beredskapsskäl — angeläget, att
åtgärder vidtagas i syfte att ernå en förnyelse även av denna del av handelsflottan.
Del som tidigare anförts om den mindre skeppsfarten äger nämligen
i huvudsak tillämpning också beträffande del medelstora trampton -

4

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

naget. Med hänsyn härtill bör skeppshypotekskassan, vars utlåning har
stor betydelse för förnyelsen av bl. a. detta tonnage, få sin grundfond ökad.
Statskontoret har föreslagit att höjningen begränsas till 2 miljoner kronor,
medan fullmäktige i riksgäldskontoret och kommerskollegium ej haft någon
erinran mot kassans förslag om ökning med 5 miljoner kronor. Med hänsyn
till de kraftigt höjda fartygsvärdena och till angelägenheten av att den
här berörda delen av handelsflottan icke ytterligare reduceras är jag beredd
förorda, att grundfonden höjes med 5 miljoner kronor. I samband härmed
bör § 2 i förordningen angående Svenska skeppshypotekskassan ändras.
Därvid bör även en redaktionell jämkning av paragrafen vidtagas. Förslag
härom bör framläggas för riksdagen. Riksdagen torde vidare böra besluta
att staten skall — för ökning av Svenska skeppshypotekskassans grundfond
— genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till förfogande svenska
statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor med rätt för
kassan att i enlighet med bestämmelserna i förordningen taga obligationerna
i anspråk.

Utskottet. Med hänsyn till den sedan Svenska skeppshypotekskassans bildande
år 1929 inträdda kraftiga stegringen av fartygsvärdena och vidare
till angelägenheten särskilt ur beredskapssynpunkt av att åtgärder vidtagas
i syfte att ernå en förnyelse av det medelstora tramptonnaget inom handelsflottan
anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag
om en ökning av grundfonden för skeppshypotekskassan från 10 till 15
miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 24 april 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Sundvik, Fahlander, Werner,
De Geer. och Boo;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg*, Nilsson i Landskrona,
Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin*, Fagerholm* och Johanson i
Kalmar.

* Ej närvarande vid justeringen.

527486. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.