Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1951 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Mogård, Werner,
De Geer och Johannesson;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,
Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, Gavelin och Edström.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 8 samt. Nr 2.

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verker
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse
till 1951 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod
utger en årsbok, vari utförligare redogörelser lämnas för inträffade
förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.
Den under oktober 1951 utkomna årsboken för budgetåret
1950/51 innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet, varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden
efter budgetårets utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar
nämnda period, hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan
till att allenast lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets
rörelse under senare halvåret 1951.

I avseende härå vilja fullmäktige hänvisa till det såsom bilaga till denna
berättelse fogade sammandraget av riksgäldskontorets tillgångar och
skulder, vilket utvisar riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1951
och de förändringar, som inträtt under senare halvåret 1951 å de viktigaste
kontona i kontorets huvudbok.

Riksgäldskontorets utgifter under halvåret framgå i sammandrag av
följande sammanställning, som jämväl utvisar, hur utgifterna blivit finansierade
(netto i milj. kr.).

Utgifter Inkomster

Kassaförstärkningar till statskontoret........................ — 50

Kapitalbudgeten .......................................... 324 —

Rörliga krediter........................................... 105 —

Prisutjämningsavgifter vid export av vissa trävaror (brutto) .. 534 462

Övriga konton............................................ — 28

963 540

Upplåning................................................ — 402

Kassaminskning........................................... —_21

Summa 963 963

I anslutning till ovanstående sammanställning meddelas i det följande
mera detaljerade uppgifter rörande vissa av däri upptagna poster.

Bankoutskottets memorial nr 2.

3

Kassaförstärkning till statskontoret. Riksgäldskontorets fordran hos
statskontoret för lämnad kassaförstärkning utgjorde den 1 juli 1951 4 700
milj. kr. Den 31 december 1951 hade statskontorets ifrågavarande skuld
till riksgäldskontoret minskat med 50 milj. kr samt utgjorde sålunda
4 650 milj. kr., vilket i jämförelse med motsvarande tidpunkt närmast
föregående år innebar en minskning med 550 milj. kr.

Kapitalbudgeten. Riksgäldskontorets nettoutgifter respektive nettoinkomster
på investeringsbemyndigandena för de olika kapitalfonderna under
andra halvåret 1951 redovisas här nedan.

Nettoutgifter: Milj. kr.

Telegrafverkets fond......................................................... 3T4

Statens järnvägars fond....................................................... 13''6

Statens vattenfallsverks fond.................................................. 67''2

Domänverkets fond.......................................................... 03

Luftfartsfonden.............................................................. 2'' 3

Statens allmänna fastighetsfond............................................... 4''4

Försvarets fonder............................................................ 7''4

Statens utlåningsfonder ...................................................... 70''7

Fonden för statens aktier.................................................... 6O0

Fonden för förlag till statsverket.............................................. 27''6

Fonden för kreditgivning till utlandet........................................ 51''l

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond................................... 5''8 341''8

Nettoinkomster:

Fonden för låneunderstöd..................................................... 2''5

Diverse kapitalfonder........................................................ Ö l

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster................................... 15''0 17-6

Netto 324''2

Nettoutgifterna till statens utlåningsfonder utgöras av nyinvesteringar
å 129,4 milj. kr., varav 127,5 milj. kr. till lånefonden för bostadsbyggande,
efter avdrag av återbetalningar å 58,7 milj. kr. från fonder under avveckling,
främst lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer 46,9 milj. kr. och egnahemslånefonden med 8,3 milj. kr. Det
under fonden för statens aktier redovisade beloppet å 60 milj. kr. avser
aktieteckning i Norrbottens järnverk AB (se även sid. 11).

Å fonden för kreditgivning till utlandet ha redovisats följande utgifter

och inkomster:

Utgifter Milj. kr.

Utbetalningar till

Sovjetunionen............................................. 60 0

Finland (exj)ortkreditgarantier).............................. 0-3 60 3

Inkomster

Amorteringar å krediter till

Folen..................................................... 6 5

Etiopien................................................... 27 9 2

Netto 5 ll

4

Bankoutskotiets memorial nr 2.

Rörliga krediter. I följande sammanställning lämnas en redogörelse under
andra halvåret 1951 för av riksgäldskontoret för vissa myndigheter jämlikt
riksdagens beslut öppnade rörliga krediter.

Medgiven

högsta

kredit

Utestående

2:a halvåret 1951

Utestående

Myndighet

belopp
den 30 juni
1951

Utbetalda

belopp

Återbetalda

belopp

belopp
den 31 dec.
1951

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Telegrafstyrelsen............

........ 3500

16-00

43-00

2500

34-00

Järnvägsstyrelsen..........

......... 50-00

—

—

—

—

Vattenfallsstyrelsen..........

29-00

15-00

4-00

40-00

Domänstyrelsen.............

........ 50-00

41-50

—

41-50

—

Luftfartsstyrelsen...........

......... 3-00

—

—

—

—

Statens reproduktionsanstalt.

........ 0-15

0-38

0-07

—

0-45

Försvarets fabriksstyrelse ....

6-50

—

3-oo

3''50

Svenska tobaksmonopolet ...

........ 10-00

—

—

—

—

Riksnämnden för ekonomisk

försvars-

beredskap................

........ 390-00

180-00

12000

—

300-00

Summa 598''45

273-38

17S-07

73-50

377-95

Prisutjämningsavgifter. Enligt riksdagens beslut skola sådana prisutjämningsavgifter,
som enligt Kungl. kungörelser den 3 november 1950 och den
15 december 1950 skola erläggas vid export av vissa trävaror m. in. steriliseras
genom återköp av statliga värdepapper från riksbanken.

Under tiden 28 februari—29 september 1951 inflöto till riksgäldskontoret
237,97 milj. kr. i prisutjämningsavgifter. Dessa avgifter ha uppsamlats å
riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken och samtidigt redovisats å särskilt
skuldkonto vid sidan av statsskulden.

Sedan samråd i ärendet ägt rum med riksbanken, ha jämlikt fullmäktiges
beslut för de influtna prisutjämningsavgifterna den 29 september från riksbanken
återköpts dels nom. 100 milj. kr. obligationer av 1945 års 3 % statslån
av den 1 juli, dels nom. 100 milj. kr. obligationer av 1945 års 3 % statslån
av den 1 november, dels ock nom. 40 milj. kr. obligationer av 1944 års
statslån av den 15 december. Köpen ha avräknats efter kurser, motsvarande
för varje lån medeltalet mellan pari och den noterade köpkursen den
29 september eller för de båda förutnämnda lånen 97Vs % och för sistnämnda
lån 100 %. Inköpsbeloppet utgjorde alltså 234 250 000 kr., varför vid köpet
uppkommit en kursvinst å 5 750 000 kr. De från riksbanken återköpta obligationerna
ha makulerats och statsskulden nedskrivits å resp. lån med de nominella
beloppen, sammanlagt 240 000 000 kr. I samband härmed har inköpssumman
234 250 000 kr. överförts till fonderad statsskuld. Förenämnda
kursvinst 5 750 000 kr., har tillgodoförts statsverket över riksgäldsfondens
stat. Upplupna räntor per den 29 september ha utbetalats till riksbanken
från resp. ränteanslag.

Under tiden 1 oktober—31 december inflöto till riksgäldskontoret 308,68
milj. kr. i prisutjämningsavgifter. Till förfogande för steriliseringsköp från
riksbanken av statspapper stod den 31 december 1951 nämnda belopp 308,68
milj. kr., jämte ett från septembertransaktionen kvarstående belopp å 3,72

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

milj. kr. eller sålunda tillhopa 312,4 milj. kr. Efter samråd i ärendet med
riksbanken har jämlikt fullmäktiges beslut av förenämnda belopp 300 milj.
kr. tagits i anspråk för inlösen av den 31 december 1951 till betalning förfallna
skattkammarväxlar. Återstående prisutjämningsavgifter, 12,4 milj. kr.
skola behållas av riksgäldskontoret för skatteredovisning till statsverket eller
i den mån de icke helt behöva disponeras härför, för sterilisering vid utgången
av första kvartalet 1952. Ovannämnda belopp 300 milj. kr. har överförts till
fonderad statsskuld.

Ifrågavarande prisutjämningsavgifter å tillhopa 534 250 000 kr. skola innestå
i riksgäldskontoret såsom ett räntefritt lån tillsvidare, dock längst till
januari 1958, efter vilken tidpunkt de skola av riksgäldskontoret återbäras
med en femtedel årligen till och med år 1962.

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1951.

Fonderad upplåning.

Av nedanstående sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning under andra halvåret 1951.

30

/e 1951

31/is 1951

Förändring

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj.

kr.

Fonderad statskuld

Räntelöpande obligationslån..........................

5 836

5 322

—

514

Premieobligationslån..................................

1485

1519

+

34

Sparobligationer och rikskonton ......................

132

125

—

7

Inlåning från sparbanker.............................

94

94

—

Statsskuldförbindelser ................................

376

326

—

50

Marshall-lånet........................................

108

106

—

Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. m.. ..

—

534

+

534

Lån hos statsinstitutioner och fonder in. m............

933

974

+

41

Övriga lån ..........................................

38

37

—

1

Summa fonderad statsskuld

S 999

9 037

+

37

Tillfällig statsskuld

Skattkammarväxlar..................................

2 865

2 932

+

67

Postgirokontoret......................................

85

360

+

275

Träindustriens konjunkturutjämningsfonder............

176

180

+

4

Övriga lån ..........................................

295

313

+

18

Summa tillfällig statsskuld

3 421

3 785

+

364

Summa statsskuld

12 421

12 823

+

402

19ii års försvarslån (andra försvarslånet). Konverteringen av detta lån å
560 141 900 kr. gav följande resultat. Mot obligationer av 1951 års 372 %
statslån av den 15 juni konverterades ett belopp av 258 419 000 kr. och mot
obligationer av 1951 års premieobligationslån ett belopp av 34 588 450 kr.,
motsvarande 52,3 % (46,i -f- 6,2) av lånet. Vidare konverterades ett belopp
av 138 250 000 kr. mot skattkammarväxlar, motsvarande 24,7 % av lånet.
Totalt konverterades sålunda obligationer av andra försvarslånet till ett belopp
av 431 257 450 kr. utgörande 77 % av lånet. Av det icke konverterade
beloppet, 128 884 450 kr., hade den 31 december inlösts obligationer till ett
belopp av 118 946 400 kr.

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

1951 års premieobligationslån. Den 31 december 1951 hade sålts och konverterats
obligationer av lånet för sammanlagt 94,4 milj. kr., varför å lånet
återstod att placera ett belopp å 55,6 milj. kr.

Av lånet har ett belopp av sammanlagt 15 milj. kr. övertagits av riksgäldskontorets
kommissionärer för försäljning till allmänheten företrädesvis mot
avbetalning. Vid årsskiftet redovisades en fordran hos koinmissionärerna å
ll,i milj. kr.

1951 års 3‘/t % statslån av den 15 juni Lånet har uppförts till notering
å fondbörsen från och med den 1 december 1951.

Spar obligationer. Den 8 februari 1951 beslöto fullmäktige, att icke inlösta
sparobligationer av tredje emissionen skulle på förfallodagen överföras till
en ny emission. Den emission, som i samband därmed upplades, femte emissionen,
skulle vara avsedd endast för konvertering och icke för försäljning.
Försäljning skulle allt fortfarande tillsvidare ske av fjärde emissionen.

Femte emissionen har en löptid av 6l/a år, under vilken tid obligationsbeloppen
stiga i värde med 25 %. Värdestegringen sker halvårsvis med belopp,
motsvarande ett halvt års ränta å 3 %, och vid löptidens slut tillägges
en extra bonus, varigenom genomsnittsförräntningen för hela 6V2-årsperioden
uppgår till 31/» % för år.

Från och med den 1 januari 1952 förfalla successivt till inlösen de till
fjärde emissionen hörande sparobligationerna (försålda ävensom från första
och andra emissionerna överförda obligationer). Den 1 januari förfaller sålunda
ett belopp av 1,5 milj. kr. och den 1 april 1952 4,6 milj. kr. till inlösen.
Det sammanlagda utelöpande beloppet för fjärde emissionen uppgår till
omkring 75 milj. kr.

Den 15 november beslöto fullmäktige, att tillsvidare förfallande sparobligationer
av fjärde emissionen, vilka med undantag för den lägsta valören å
10 kr., ha slutvärden, som äro lika stora som begynnelsevärdena för femte
emissionens obligationer, skola å förfallodagen, därest de icke då inlösas,
överföras till femte emissionen, överföringen skall liksom tidigare varit
fallet ske automatiskt utan något utbyte av obligationer och utan att någon
som helst åtgärd erfordras från obligationsägarnas sida. Den lägsta valören
(inköpspris 10 kr.) av de sparobligationer, som tidigare överförts från första
och andra emissionerna till fjärde emissionen, förfaller nu med ett belopp av
15 kr. Då emellertid begynnelsevärdena för lägsta valören av femte emissionen
utgör 12 kr., måste värdestegringsskalan för denna 15-kronorsvalör
fastställas i relation till övriga valörer. 15-kronorsvalören får då i femte
emissionen ett slutvärde av kr. 18: 75.

Vid utgången av budgetåret 1950/51 hade såsom statsskuld för utelöpande
sparobligationer bokförts ett belopp av kr. 106 857 982: 28, motsvarande skillnaden
mellan till riksgäldskontoret hittills redovisade försålda och sedermera
inlösta obligationer. Den 31 december 1951 hade statsskulden för utelöpande
sparobligationer nedgått till kr. 100 956 237: 64.

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

Rikskonto. Behållningen å rikskonto, som vid budgetårets början utgjorde
kr. 24 726 238: 71 hade vid årsskiftet 1951/52 nedgått till kr. 24 318 215: 35.

Statsskuldförbindelser. Den 31 augusti 1951 inlöstes av pensionsstyrelsen
innehavda 15-åriga 3,i % statsskuldförbindelser å sammanlagt 3 250 000 kr.
Vidare inlöstes den 1 oktober 10-åriga 4 % statsskuldförbindelser till ett
sammanlagt belopp av 43 600 000 kr. Ifrågavarande statsskuldförbindelser
hade emitterats i samband med andra försvar slånet år 1941 och innehades å
förfallodagen den 1 oktober till största delen, 27 550 000 kr., av affärsbankerna.
Återstående förbindelser voro placerade hos försäkringsbolag, riksförsäkringsanstalten
och postsparbanken (resp. 10 050 000 kr., 5 milj. kr. och
1 milj. kr.). Slutligen inlöstes den 22 oktober av postsparbanken innehavda
15-åriga 2,7 % statsskuldförbindelser å tillhopa 2 500 000 kr. Sammanlagt
minskades alltså statsskuldförbindelserna med 49 350 000 kr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Den 10 december överlämnade
postgirokontoret till riksgäldskontoret för förvaltning mot en ränta av 3,i %
för år dels 20 milj. kr. att återbetalas den 31 december 1960 dels ock 30
milj. kr. att återbetalas den 15 mars 1961.

Statsförvärv av vissa aktier i Stockholm- Rimbo järnvägsaktiebolag. Sedan
1951 års riksdag beslutat om statsförvärv av vissa aktier i Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag samt Kungl. Maj :t godkänt en av järnvägsstyrelsen den
12 mars 1951 med aktiebolaget Svenska handelsbanken träffad överenskommelse
angående statsförvärv av aktiemajoriteten i järnvägsbolaget, har riksgäldskontoret
i anslutning härtill den 1 juli 1951 utfärdat en skuldförbindelse
till aktiebolaget Svenska handelsbanken eller order å 1 250 000 kr.
Skuldförbindelsen löper med en ränta av 3 % och förfaller till återbetalning
den 1 juli 1961.

Tillfällig upplåning.

Skattkammarvåxlar. Riksgäldskontorets totala skuld mot skattkammarväxlar
utgjorde den 1 juli 1951 2 865 milj. kr. Av dessa växlar förföllo
växlar å .sammanlagt 540 milj. kr. till betalning den 11 juli. Härav omsattes
växlar till ett belopp av 234,5 milj. kr. mot nya växlar, vilka övertogos av
affärsbankerna, därav 184,5 milj. kr. per den 11 december 1951 mot ett diskonto
av 2,2 % och 50 milj. kr. per den 11 december 1952 mot ett diskonto
av 2,5 %. Det återstående beloppet, 305,5 milj. kr., omsattes mot nya växlar
per 11 december 1951, som övertogos av riksbanken mot ett diskonto av 2,2 %.

Den 23 augusti emitterades efter anbudsförfarande växlar till ett belopp
av 343 milj. kr., varav 25 milj. kr. förfallande den 12 november 1951 och
318 milj. kr. den It januari 1952. Samtliga dessa växlar övertogos av affärsbankerna
till ett diskonto av i förra fallet 2 % och i senare fallet 2,2 %.

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

Den 5 september förf öllo skattkammarväxlar å 150 milj. kr. till betalning.
Härav omsattes 46 milj. kr. mot nya växlar i affärsbankerna och 104 milj.
kr. mot nya växlar i riksbanken. De nya växlarna, å vilka diskontot utgjorde
2,2 %, förfalla till inlösen den 11 februari 1952. — Växlar per den 11 september
å 375 milj. kr. omsattes på förfallodagen mot nya växlar, av vilka 325
milj. kr. förfalla till betalning den 11 februari 1952 och 50 milj. kr. den 11
december samma år. Diskontot utgjorde för förstnämnda växlar 2,2 % och
för växlarna per den 11 december 1952 2,4 %. Samtliga växlar ha övertagits
av riksbanken med undantag för 39 milj. kr. av de kortare växlarna, som
försålts till affärsbanker.

Av riksbanken innehavda skattkammarväxlar å sammanlagt 1 300 milj.
kr. förföllo till betalning den 30 september. Dessa växlar omsattes mot nya
växlar i riksbanken å samma belopp och mot en löptid av tre månader eller
per den 31 december 1951. Diskonto erlades efter 2 % för år. — Den 12
november förföllo till betalning skattkammarväxlar å 325 milj. kr., vilka
omsatts mot nya växlar, av vilka affärsbankerna övertogo 219,5 milj. kr.
och riksbanken återstående 105,5 milj. kr. De nya växlarna, för vilka erlagts
ett diskonto av 2,2 %, förfalla till betalning den 12 maj 1952.

Den 8 november beslöto fullmäktige att i marknaden åter infordra anbud
å skattkammarväxlar till icke fastställt belopp. Efter antagande av angivna
anbud emitterades dels växlar å 95,4 milj. kr., förfallande den 11 mars 1952,
dels ock växlar å 55 milj. kr. förfallande den 11 december 1952. Samtliga
dessa växlar övertogos av affärsbankerna mot ett diskonto av i förra fallet
2,i % och i senare fallet 2,4 %.

Den 11 december förföllo till betalning skattkammarväxlar till ett belopp
av 514,25 milj. kr. Av dessa växlar inlöstes 64,25 milj. kr., medan återstående
beloppet, 450 milj. kr., omsattes mot nya växlar, varav 175 milj. kr. per den
11 mars 1952 och 275 milj. kr. per den 12 maj 1952. Diskonto erlades efter
respektive 2,o % och 2,2 %. Av de nya växlarna övertogo affärsbankerna
m. fl. 80,i milj. kr., varav 78,i milj. kr. av växlarna per den 12 maj 1952, medan
riksbanken övertog återstoden, 369,9 milj. kr.

Den 31 december förföllo slutligen till betalning skattkammarväxlar till
ett belopp av 1 300 milj. kr., vilka växlar samtliga innehades av riksbanken.
Av dessa växlar inlöstes på förfallodagen 500 milj. kr., därav 300 milj. kr.
medelst anlitande av till riksgäldskontoret inbetalda prisutjämningsavgifter,
medan återstående beloppet, 800 milj. kr. omsattes mot nya växlar per
der 31 mars 1952, som övertogos av riksbanken mot ett diskonto av 2 %.

Vid årsskiftet utgjorde riksgäldskontorets totala upplåning mot skattkammarväxlar
2 932 milj. kr.

Ytterligare må nämnas, att riksgäldskontoret för att tillgodose affärsbankernas
efterfrågan på skattkammarväxlar med för affärsbankerna lämpliga
förfallotider vid sju olika tillfällen under senare halvåret 1951 tillhandahållit
riksbanken växlar å sammanlagt 600 milj. kr. i utbyte mot växlar å samma
belopp men med andra förfallotider.

Bankoutskottets memorial nr 2.

9

Här nedan lämnas en sammanställning av skattkammarväxelrörelsen för
varje månad under andra halvåret 1951, varvid även medtagits rörelsen å
riksgäldskontorets checkräkning.

Vid slutet av

För Ute-

ändring
löpande under
växlar månaden -

hos

riks banken -

Därav

För ändring under måna den -

hos
affärsbanker

in. fl.

För ändring under måna den -

miljoner kronor

Bchålln.
å riks- Förgälds-
ändring
kon- under
torets månacheck-
den
räkning1

juni 1951 .......... 2 865 - 2 301 - 564 — 0

juli » .......... 3 003 *+ 138 2 079 - 222 924 + 360 89 + 89

augusti » .......... 3346 + 343 2 005 - 74 1 341 + 417 46 - 43

september > .......... 3 346 — 2166 + 161 1180 — 161 332 + 286

oktober > .......... 3 346 — 1872 — 294 1474 + 294 53 — 279

november > .......... 3 497 + 151 1 950 + 78 1 547 + 73 238 + 185

december » .......... 2 932 1 * 3- 565 1643 - 307 1289 - 258 51 - 187

Summa + 67 — 658 + 725 + 51

Såsom framgår av tabellen ökade under senare halvåret 1951 affärsbankerna
in. fl. sitt innehav av växlar med 725 milj. kr., medan riksbankens
innehav av skattkammarväxlar minskades med 658 milj. kr.

I sist nämnda belopp ingår de 300 milj. kr., som den 31 december disponerats
för sterilisering av influtna prisutjämningsavgifter. Till följd härav
begränsades riksgäldskontorets nettoskuldökning mot skattkammarväxlar
till 67 milj. kr.

Viss tillfällig upplåning i riksbanken. För täckande av riksgäldskontorets
medelsbehov upptogs den 21 augusti ett tillfälligt lån i riksbanken å 100 milj.
kr. mot en skattkammarväxel å samma belopp. Lånet återbetalades den 23
i samma månad.

Inlåning från postsparbanken. Vid ingången av budgetåret 1951/52 utgjorde
postsparbankens tillgodohavande i riksgäldskontoret 20 milj. kr förräntade
efter 2,3 % och förfallande med 10 milj. kr. den 15 februari 1952 och
10 milj. kr. den 15 december 1952. Den 14 augusti 1951 inbetalade postsparbanken
till riksgäldskontoret 25 milj. kr. att återbetalas vid anfordran, räntefot
0,5 %. Efter framställning av postsparbanken ha fullmäktige medgivit,
att ifrågavarande avistamedel å 25 milj. kr. den 20 december 1951 finge
överföras till en deposition på 3 månader mot en ränta av 1,9 % för år.

Postgirokontorets konto hos riksgäldskontoret för avistamedel hade under
senare halvåret 1951, liksom fallet varit under förra halvåret, en betydande
omsättning, vilket sammanhängde med betalningsrutinen vid skattelikviderna.
Behållningen å nämnda konto, som den 1 juli 1951 uppgick till 85 milj.

1 Exklusive influtna prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. in.

1 Konverterat mot andra försvarslånet (se s. 5).

3 Härav ha 300 milj. kr. disponerats av influtna prisutjämningsavgifter.

10

Bankoutskottets memorial nr 2.

kr., ökades sålunda under senare halvåret 1951 med insättningar å sammanlagt
2 115 milj. kr. men minskades å andra sidan dels genom uttag å 1 890
milj. kr. dels ock genom överföring av ett belopp av 50 milj. kr. till deposition
å 3 månader per 20 mars 1952 mot en ränta av 1,9 %. På samma villkor
som sistnämnda deposition överlämnade postgirokontoret den 20 december
1951 50 milj. kr. Den 31 december 1951 hade postgirokontoret å tillfällig
räkning hos riksgäldskontoret innestående 360 milj. kr., varav 260
milj. kr. avistamedel. Räntesatsen för avistamedlen under ifrågavarande
halvår utgjorde 0,5 %.

Exportkreditfondens tillgodohavande i riksgäldskontoret uppgick den 1
juli 1951 till kr. 11 873 952: 70, varav ett belopp av 1 milj. kr. var placerat
med en uppsägningstid av 45 dagar och återstoden, kr. 10 873 952: 70, bundits
med ett års uppsägning. Räntefoten utgjorde respektive 1 % och 2 %.
Vid fem olika tillfällen under andra halvåret 1951 insatte exportkreditnämnden
på sistnämnda villkor (ett års uppsägning och 2 % ränta) sammanlagt
kr. 526 047: 30.

Flyktkapitalbyrån hade den 1 juli 1951 ett belopp av kr. 12 581 661:33
innestående i riksgäldskontoret. Härav förföll ett belopp av 12 milj. kr. till
återbetalning den 1 juli 1951, medan återstoden kr. 581 661: 33, skulle återbetalas
vid anfordran. Räntefoten utgjorde resp. 2 % och 1,6 %. Sedan till
flyktkapitalbyrån av ifrågavarande depositioner under juli återbetalats ett
belopp av kr. 8 176 041: 68 återstodo kr. 4 405 619: 65, vilket belopp jämte
upplupna räntor kr. 152 184:15 eller tillsammans kr. 4 557 803:80 enligt
fullmäktiges beslut den 28 juni 1951 överfördes till en ny 2 % deposition per
31 december 1951. Härav återbetalades under september ett mindre belopp å
kr. 17 504: 99. Återstoden kr. 4 540 298: 81 jämte upplupna räntor per 31 december
1951, kr. 45 644: 82, har enligt fullmäktiges beslut den 20 december
1951 förlängts per 1 juli 1952 efter 2,2 %.

Lån hos träindustriens konjunkturutjämningsfonder.

Under tiden 1/7—31/12 1951 har riksgäldskontorets skuld ökats med
följande belopp:

Cellulosaindustriens konjunklurutjämningsfond.

1947 års avtal (ränta) .................... 1 244 427: 72

1948 > » ( » ) .................... 287 470:87

Trämasseindusiriens konjunklurutjåmningsfond

1947 års avtal (ränta) .................... 78 420:37

1948 > > ( » ) .................... 18 750:20

Träoaruindustriens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal (ränta) .................... 528 716:77

1948 > > ( » ) .................... 587 821:24

1949 » » ( » ) .................... 381758:06

1950 > > ( > ) .................... 214289:54

1 531898:59

97 170:57

1 712 585: 61

Bankoutskottets memorial nr 2.

11

De mjndre sågverkens konjimkturuljåmningsfond

1947 års avtal

(ränta) ..........

.......... 117 468:38

1948 » »

(

> ) ...........

1949 » >

(

‘ ) ...........

.......... 186 009:86

1950 » »

(

> ) ..........

.......... 153 125: 60

608 801:97

Summa kr.

3 950 456: 74

Under samma tid ha följande fondmedel återbetalats.
Trävaruindustriens konjimkturutjämningstond

1947 års avtal ............................................... 4 453: 40

1948 > » ............................................... 3 927: —

1949 » » ............................................... 3 457:10

Summa kr. 11837:50

Norrbottens järnverk. Enligt beslut av 1941, 1946, 1947 och 1951 års riksdagar
skall staten genom riksgäldskontoret ställa garanti i mån av behov
för lån åt Norrbottens järnverk aktiebolag å sammanlagt högst 151 milj. kr.
(3 + 73 + 25 + 50). De av riksgäldskontoret med stöd av ovannämnda riksdagsbeslut
tecknade garantibeloppen uppgingo den 1 juli 1951 till 121 milj.
kr. Efter framställning av bolaget har riksgäldskontoret under december tecknat
garanti för uppsägningslån åt bolaget i riksbanken till ett belopp av
30 milj. kr. Det garanterade beloppet avser garanti för av bolaget i riksbanken
upptagna lån och fördelar sig med 6 milj. kr. på förlagslån, med 135
milj. kr. på uppsägningslån och med 10 milj. kr. på kredit i checkräkning.

I enlighet med beslut av 1951 års riksdag om ökning av Svenska bostadskreditkassans
grundfond med 10 milj. kr. ha fullmäktige utfärdat och tillställt
bostadskreditkassan en riksgäldskontorets förbindelse att såsom grundfond
för Svenska bostadskreditkassan till kassan vid anfordran överlämna
svenska statens 4y2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida,
å nominellt 45 milj. kr. med rätt för kassan att förfoga över dessa obligationer
enligt bestämmelserna i kungl. förordningen den 3 augusti 1929
om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar. En tidigare
motsvarande grundfondsförbindelse å 35 milj. kr. har härvid återställts
till riksgäldskontoret.

Lönsparandet. Den 7 mars 1951 verkställdes den första vinstutlottningen
å lönsparandet i enlighet med av fullmäktige fastställda bestämmelser.
Därvid utlottades — jämlikt beslut av 1950 års riksdag (bankoutskottets
uti. nr 11) — ett sammanlagt vinstbelopp av 83 000 kr., motsvarande 3 kr.
för varje till lönsparandet vid utgången av år 1950 ansluten sparare (27 670
st.). Vinstbeloppet fördelades å 1 078 st. vinster, varav en högsta vinst
å 10 000 kr. Lägsta vinstbeloppet utgjorde 50 kr.

Antalet lönsparare har under år 1951 ökats med omkring 13 000 och
utgjorde ca 41 000 vid årets slut. Insättningarna å lönsparkonton under
samma år beräknas ha uppgått till över 10 milj. kr. Enligt riksdagens beslut
skall vinstsumman vid den vinstutlottning å lönsparandet, som kom -

12

Bunkoutskottets memorial nr 2.

mer att anordnas under år 1952, utgöra 1 % av insättningarna under år
1951.

Frågan om livförsäkringsrörelsens samordning med lönsparandet berördes
av 1951 års riksdags bankoutskott (uti. nr 32, punkt 24 :o), som framhöll
angelägenheten av att en dylik samordning komme till stånd, innebärande
att livförsäkringspremier på ett eller annat sätt skulle få inräknas
i lönsparandet. Denna fråga framfördes ursprungligen från livförsäkringshåll,
främst med anledning av de farhågor, som vid lönsparandets
införande gjorde sig gällande, att denna nya sparform skulle komma att
förorsaka ett allvarligt avbräck i livförsäkringsanskaffningen bland den
förvärvsarbetande ungdomen. Spörsmålet har varit föremål för särskild
utredning, varvid det konstaterats, att väsentliga tekniska svårigheter föreligga
vid en anknytning av livförsäkringsverksamheten till lönsparandet,
främst på grund av det ökade merarbete för arbetsgivarna, som en sådan
anslutning skulle föra med sig. Emellertid pågå för närvarande underhandlingar
i ärendet mellan representanter för livförsäkringsrörelsen och
svenska arbetsgivarföreningen. Under sådana förhållanden och med hänsyn
till den relativt ringa omfattning, som lönsparandet hittills uppnått,
ha fullmäktige vid sammankomsten den 20 september 1951 icke funnit någon
fullmäktiges åtgärd i ärendet för närvarande påkallad. Ärendet kommer
att återupptagas, om och när förhållandena så påkalla.

Snabbare publicering av riksdagens protokolls Den av fullmäktige i
februari 1951 tillsatta kommittén för ytterligare utredning av frågan om
en snabbare publicering av kamrarnas protokoll avgav under oktober inånad
till fullmäktige sitt betänkande med förslag i ämnet. Sedan fullmäktige
den 18 i sistnämnda månad överlämnat betänkandet jämte eget yttrande
till riksdagens bankoutskott, har ärendet vid 1951 års höstsession behandlats
av sammansatt konstitutions- och bankoutskott samt av kamrarna.
Riksdagen har därvid jämlikt utskottets hemställan uppdragit åt fullmäktige
att vidtaga erforderliga försöksanordningar för utgivning under 1952 års
riksdag av tryckta debattprotokoll. Fullmäktige ha vidtagit vissa åtgärder i
överensstämmelse härmed.

Stockholm den 10 januari 1952.

ANDERS ÖRNE

ARTUR RYBERG AXEL STRAND

GUSTAF NILSSON WALD. SVENSSON

STEN WIDLUND
Riksgäldsdireklör

ERIK HAGBERG
SIGURD LINDHOLM

Torsten Bjerlöw.

Bankoutskottets memorial nr 2.

13

Bilaga.

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i milj. kr.)

Tillgångar

Riksgäldsfonclen.

1

SO/-

/6

9 5 1

S1/l2

Förändr.

Uppköpta obligationer m. m................

7-8

7-2

—

0-6

Förskott och utlånta medel.................

6*5

9-9

+

3 4

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

273-4

377 9

+

104-5

Vissa garantimedel.........................

3-7

3-7

—

Fordran hos statsverket för vissa anslagsmedel

26-5

—

—

26-5

Fordringar hos ämbetsverk och myndigheter
för kapitalmedelsåterbetalningar...........

21-8

_

_

21-8

Fordran hos riksgäldskontorets kommissionärer
för övertagna obligationer av 1951 års pre-mielån ..................................

14-5

11-1

3-4

Kassaförstärkning åt statskontoret...........

4 700 0

4 650-0

—

50-0

Postgirokonto nr 1015.....................

03

5-3

+

5-0

Checkräkning hos riksbanken...............

83-6

631

—

20-5

Diverse...................................

—

27-7

+

27-7

5 138-2

5 155-9

+

17-7

Kapitalinvesteringar.........................

9 469-4

9 793-6

+

324-2

Summa

14 607-6

14 949-5

+

341-9

Skulder

Riksgäldsf onden.

Fonderad statsskuld .......................

8 999-2

9 037-3

+

38-1

Tillfällig statsskuld.........................

3 421-4

3 785-3

4-

363-9

12 420 6

12 822-6

+

402-0

Förfallna obligationer......................

0-2

14-0

+

13-8

Förfallna kuponger m. m...................

14-9

18-1

+

3-2

Icke disponerade medel tillhöriga vissa fonder

8-6

18-6

+

io-o

Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror
m. m....................................

83-7

12-4

71-3

0reglerade anslagsmedel...................

15 G

—

—

15-6

12 543 S

12 885-7

+

341-9

Tillgångar över skulder 1....................

2 063-8

2 063-8

—

Summa 14 607-6 14 949-5 + 341 9

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel.