Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1951, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1952.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Mogård, Werner,
De Geer och Johannesson;
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,
Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, Gavelin och Edström.
t
1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1952. 8 saml. Nr 1.
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1951.
Den svenska utrikeshandeln har under 1951 uppnått sin hittills högsta
nivå och isynnerhet har den värdemässiga ökningen varit betydande. Orsakerna
till sistnämnda förhållande ha huvudsakligen varit att söka i de
kraftiga prisstegringar på framför allt råvaror och halvfabrikat, som ägt
rum från tiden för Koreakrigets utbrott och vilka först under den senaste
tiden något avmattats. Bidragande har även varit den fortsatta frigörelsen
av handeln inom ramen för det europeiska ekonomiska samarbetet samt
en liberal licensiering av de varor, vilka icke varit uppförda på den svenska
importfrilistan. Främst genom kraftigt ökade priser för exporten av skogsindustriprodukter
har bytesförhållandet med utlandet under året avsevärt
förbättrats. Detta har varit en i hög grad bidragande orsak till att importöverskottet,
vilket för 1950 belöpte sig till 395 miljoner kronor, för perioden
januari—november 1951 stannat vid cirka 270 miljoner kronor. Det
torde för hela år 1951 approximativt kunna uppskattas till cirka 200 miljoner
kronor.
Ökningen i riksbankens behållning av guld och valutor har under 1951
utgjort 1 224 miljoner kronor. Härigenom har för första gången sedan
hösten 1946 riksbankens innehav av guld och valutor överstigit 2 miljarder
kronor. Affärsbankernas avista nettoskuld visar på basis av tillgängliga
uppgifter för tiden januari—november 1951 en ökning från 48 till
258 miljoner kronor, varför nettoinflödet av guld och valutor under 1951
kan beräknas ha uppgått till cirka 1 000 miljoner kronor. Denna gynnsamma
utveckling av valutabehållningen beror på den förut nämnda förbättringen
av bytesförhållandet med utlandet, vilket måste beaktas enär en
allvarlig försämring av exportkonjunkturen och prisrelationerna lätt kan
inträffa. Av den totala ökningen under 1951 av riksbankens gnid- och
valutareserv faller 877 miljoner kronor på de s. k. EPU-valutorna. I denna
summa inkluderas guld och dollar till ett belopp av 166 miljoner kronor,
som erhållits under EPU-överenskommelsen men som i samband med eventuellt
uppkommande svenska underskott helt eller delvis skall återbetalas
till EPU. Vidare hänför sig 399 miljoner kronor till övriga valutor, d. v. s.
andra valutor än dollar och EPU-valutor, i huvudsak fordringar på Argentina
och Brasilien. Den egentliga guld- och dollarreserven har däremot
under 1951 reducerats med 52 miljoner kronor.
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
Skillnaden mellan å ena sidan handelsbalansens underskott om cirka
200 miljoner kronor och å andra sidan valutainflödet om cirka 1 000 miljoner
kronor bör bland annat ses i samband med ett överskott i bytesbalansen
för andra transaktioner med utlandet än varubetalningar. Dessutom
synes den tendens till förskottsbetalning av och påskyndande av likvider
för importen, som kännetecknade utvecklingen under 1950 och som bland
annat resulterat i att en del av 1951 års import belastat valutareserven
redan under år 1950, icke ha gjort sig märkbar i samma utsträckning under
1951, vilket inneburit en motsvarande förbättring av valutareserven under
det gångna året. Även vissa faktorer av spekulativ natur torde ha bidragit
till en uppgång av valutareserven.
Av de i bytesbalansen ingående posterna beräknas handelsflottans inseglade
nettointäkter under 1951 med omkring 300 miljoner kronor överstiga
motsvarande intäkter under närmast föregående år och giva ett överskott
om cirka 900 miljoner kronor.
Förändringarna under året i riksbankens behållning av guld och valutor
framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):
3''/u |
S’/s |
30/e |
3% |
=''/n |
|
1950 |
1951 |
1951 |
1951 |
1951 |
|
Guld ................ |
466 |
588 |
666 |
664 |
690 |
Dollar .............. |
493 |
443 |
377 |
348 |
217 |
Guld och dollar under sen................ |
166 |
||||
EPU-valutor ......... |
310 |
148 |
94 |
336 |
1021 |
Övriga valutor ....... |
— 115 |
— 130 |
5 |
143 |
284 |
Summa guld och valutor |
1154 |
1049 |
1142 |
1491 |
2 378 |
Anm,.: Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande
till EPU, dels kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen
anslutna länderna.
Beträffande förändringarna i guld- och dollarinnehavet bör beaktas att
Sverige den 31 augusti 1951 blev medlem av Internationella valutafonden
och Internationella återuppbyggnadsbanken och att riksbanken då inbetalade
de belopp, 88 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor, av Sveriges
kvot i valutafonden och andel i återuppbyggnadsbankens grundfond,
vilka enligt stadgarna för nämnda institutioner skulle erläggas i guld
och/eller dollar.
Avräkningarna inom den europeiska betalningsunionen ha resulterat i
ett svenskt kumulativt nettoöverskott från och med den 1 juli 1950 till och
med den 30 november 1951 — vilken var den sista månad för vilken avräkningarna
bokfördes under året — om 631 miljoner kronor. Sverige har till
följd härav uppnått tredje överskottstranchen av den Sverige tilldelade
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
kvoten och såsom förut nämnts erhållit motvärdet av 166 miljoner kronor
i guld och dollar. Kontoställningen gentemot unionen utvisade den 31
december 1951 en svensk fordran på 435 miljoner kronor.1) Skillnaden mellan
kontoställningen och det kumulativa nettoöverskottet förklaras av
ovan nämnda guldbetalningar, det ingående debetsaldot för 1950/51 (jfr
nedan) samt utnyttjade äldre tillgodohavanden.
Under perioden 1/7 1948—31/8 1951 har Sverige tilldelats Marshallhjälp
dels i form av ett lån om 20.4 miljoner dollar dels i form av villkorlig hjälp
till ett belopp av 98.0 miljoner dollar. Av sistnämnda belopp kvarstod vid
ingången av 1951 outnyttjat dels ett belopp om 14.1 miljoner dollar utgörande
en del av för budgetåret 1949/50 tilldelad villkorlig hjälp, dels den
för budgetåret 1950/51 tilldelade villkorliga hjälpen om 21.2 miljoner dollar,
vilken Sverige erhöll i samband med upprättandet av den europeiska
betalningsunionen. För detta senare belopp belastades Sverige med ett lika
stort ingående debetsaldo i unionen, vilket slutgiltigt bokfördes i samband
med avräkningen för juli 1951. Enligt beslut av Kungl.Maj:tden 27 augusti
1951 har Sverige från och med den 1 september 1951 avstått från att utnyttja
då kvarstående belopp av Marshallhjälpen, uppgående till cirka 11
miljoner dollar. Beträffande avvecklingen av detta belopp föras för närvarande
förhandlingar.
Den sedan hösten 1949 fortgående kreditexpansionen har under året
visat tecken att något avtaga. Utlåningen i affärsbankerna, som under
tiden januari—april 1951 ökade med 572 miljoner kronor, stagnerade under
perioden maj—augusti för att från september åter visa en uppåtgående
tendens. Under året steg även inlåningen i affärsbankerna kraftigt, till
största delen beroende av inflytande exportlikvider.
För att göra de särskilda kassareservbestämmelserna för bankbolag mera
effektiva genomfördes på förslag av fullmäktige och med tillämpning från
och med den 1 juni 1951 viss teknisk omläggning av dessa bestämmelser,
varigenom affärsbankernas behållning på checkräkning i riksbanken måste
omfatta föreskrivna kassareservbelopp under samtliga dagar i månaden
mot tidigare endast genomsnittligt för månadens fyra rapportdagar. I allmänhet
kunde bankerna såväl före som efter omläggningen utan svårighet
uppfylla bestämmelserna.
Den under 1950 träffade överenskommelsen med kreditinstituten om en
frivillig kreditbegränsning har även gällt under året. Svenska bankföreningen
har dessutom i cirkulär till sina medlemmar framhållit nödvändigheten
av att dessa i högre grad än hittills iakttaga restriktivitet i kreditgivningen.
Härvid borde om möjligt undvikas en ökning av den sammanlagda
1) Häri inkluderas ej resultatet av avräkningsoperationerna för december 1051, vilka preliminärt
beräknas giva ett överskott om cirka 285 milj. kr.
6
Bankoutskottets memorial nr 1.
utlåningen, även om inlåningen genom fortsatt god likviditet på marknaden
utvisade en ytterligare stegring.
Inför risken för en förnyad inflationistisk utveckling på världsmarknaderna
och i Sverige hemställde fullmäktige i skrivelse till Konungen den
23 augusti 1951 om en kompletlering av de traditionella penningpolitiska
medlen med en fullmaktslag om räntereglering, avsedd att vid behov användas
för att möjliggöra en effektiv inflationsbekämpande penningpolitik
utan sådana konsekvenser beträffande ränteutvecklingen, vilka statsmakterna
icke äro beredda att godtaga. Fullmäktige hänvisa härutinnan till
bankoutskottets utlåtande nr 36/1951. Sedan riksdagen bifallit nämnda
utskottsutlåtande har den 7 december 1951 utfärdats lag om räntereglering
m. m. (S. F. S. nr 767/1951).
I den proposition (nr 221/1951), varigenom förslaget till lag om räntereglering
förelädes riksdagen, anförde departementschefen bland annat, att
i första hand borde undersökas huruvida möjligheter funnes att uppnå en
sådan frivillig överenskommelse med kreditinstituten som tillgodosåge syftet
att stabilisera räntenivån vid den av statsmakterna önskade höjden.
Överläggningar i angivet syfte pågå mellan riksbanken och kreditinstituten.
En av fullmäktige tillsatt kommitté (19-19 års riksbankslagskommitté)
för översyn av riksbankslagen överlämnade i januari 1951 till fullmäktige
ett utkast till ny riksbankslag. Kommitténs förslag innefattade i huvudsak
ändrade grunder för sedelutgivningsrätten och i övrigt en omarbetningav
1934 års riksbankslag, närmast i formellt hänseende. Fullmäktige anslöto
sig till kommitténs förslag och hemställde i skrivelse till Konungen den
1 februari 1951, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition underställa
riksdagen förslag till ny riksbankslag i huvudsaklig överensstämmelse med
kommitténs utkast.
Vederbörande departementschef förklarade (i proposition nr 181/1951;
sig icke beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan om hur sedelutgivningsrätten
borde regleras på längre sikt utan avsåge att taga spörsmålet
under närmare övervägande. I avvaktan härpå föreslogs, att den dittillsvarande
provisoriska lagstiftningen om riksbankens sedelutgivning skulle
förlängas och att i samband därmed maximigränsen för sedelutgivningen
skulle höjas från 3 500 till 4 100 miljoner kronor.
Sedan riksdagen godkänt vad departementschefen sålunda föreslagit, utfärdade
Kungl. Maj:t i enlighet härmed den 8 juni 1951 lag (nr 388) med
särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning att tillämpas
från och med den 1 juli 1951.
Under sista veckan i juni 1951 steg sedelcirkulationen med 160.1 miljoner
kronor mot 113.9 miljoner kronor under motsvarande period 1950. Härigenom
kom per den 30 juni 1951 beloppet utelöpande sedlar att med 29.8
miljoner kronor överskrida då gällande gräns för sedelcirkulationen, 3 500
Bankoutskottets memorial nr 1.
7
miljoner kronor. Enligt den från den 1 juli 1951 gällande lagen hade denna
gräns såsom förut nämnts höjts till 4 100 miljoner kronor.
Även efter den 1 juli fortsatte ökningen av beloppet utelöpande sedlar.
Ökningen har under året legat på en nivå som med 200—600 miljoner kronor
överstigit sedelomloppet vid motsvarande tidpunkter under närmast
föregående år.
Den starka takten i stegringen av sedelomloppet indicerade, att den genom
sistnämnda lag fastställda maximigränsen för sedelutgivningen komme
att per ultimo december 1951 uppnås eller överskridas. Detta föranledde
fullmäktige att i skrivelse den 15 november 1951 till Konungen hemställa
om åtgärder för en höjning av maximigränsen för sedelcirkulationen med
förslagsvis 300 miljoner kronor. Genom proposition nr 231 föreslog Kungl.
Maj:t sådan ändring av lagen för sedelutgivningen att maximigränsen höjdes
till 4 400 miljoner kronor. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag
utfärdades den 14 december 1951 lag i överensstämmelse med riksdagens
beslut att tillämpas från och med den 20 december 1951. Vid närmast
följande rapportdag — den 22 december 1951 — utgjorde beloppet
utelöpande sedlar i runt tal 4 119 miljoner kronor för att därefter till den
31 december 1951 nedgå till 4 090 miljoner kronor.
Frågan om sedelutgivningsreglerna på längre sikt är nu föremål för utredning
genom av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga.
Riksbanken strävade under första halvåret 1951 att stabilisera det efter
diskontohöjningen per den 1 december 1950 inträdda nya ränteläget. Från
omkring mitten av året förekommo tendenser till vissa kurshöjningar för
långa guldkantade obligationer.
Kursnivån för långfristiga 10-årsbundna 3% % statslån har pendlat
mellan 99% och 100% % med en dragning uppåt under senare delen av
året, medan för äldre 3 % % lån med konverteringsrätten inträdande inom
de närmaste tre åren noterats köpkurser mellan 97 och 100 %. För statens
långa 3 % lån av 1945 och 1946 noterades vid 1951 års ingång köpkursen
92%, motsvarande en effektiv avkastning av cirka 3.35 % per år, medan i
december samma lån köpnoterades till 94*%, motsvarande en avkastning
av cirka 3.25 %.
Riksgäldskontoret har liksom under föregående år i avsikt att begränsa
sin upplåning i riksbanken mot skattkammarväxlar sökt att i första hand
placera växlarna direkt i marknaden. Diskontot för dylika växlar med
2—5 månaders löptid har under året utgjort 2—2.2 % per år. De betydande
säsongmässiga variationer i riksbankens behållning av skattkammarväxlar,
som tidigare ägt rum och som sammanhängt med skatteuppbördssystemet,
ha under 1951 i huvudsak eliminerats. Riksgäldskontoret har behållit överskotten
av influtna skattemedel i stället för att med dessa tillfälligt nedbringa
sin växelskuld. Riksbanken har som kompensation för de härav be
-
8
Bankoutskottets memorial nr 1.
tingade ränteutgifterna medgivit riksgäldskontoret viss räntcgottgörelse på
dessa å checkräkning i riksbanken innestående överskottsmedel.
Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper
av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):
Sl/u 1950 |
M/« 1951 |
|
Skattkammarväxlar ......... |
2 349 |
1643 |
Statsobligationer ............ |
627 |
702 |
Övriga värdepapper ......... |
467 |
476 |
Summa |
3 443 |
2 821 |
Av de enligt lagen den 3 november 1950 (nr 586) angående prisutjämningsavgift
å vissa trävaror, pappersmassa av trä samt vissa slag av papp
och papper influtna avgifterna disponerades av riksgäldskontoret den 29
september 1951 och den 31 december 1951 för inlösen av statsobligationer
och skattkammarväxlar till ett totalt nominellt värde av 540 miljoner
kronor.
Nettoresultatet av riksbankens marknadstransaktioner under 1951 har
blivit en ökning av likviditeten utanför riksbanken med 768 miljoner kronor.
Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången på betalningsmedel
under 1950 och 1951 framgå av nedanstående tabell (i miljoner
kr0nor):1) Jan.-Dec. Jan.-Dee.
1950 1951
Nettoresultatet av riksbankens samtliga guld
och
valutatransaktioner .................. + 15 +1284
Nettoförändringar å statliga myndigheters
checkräkning i riksbanken (exkl. clearing
medel)
................................. — 77 + 7
Nettoresultatet av riksbankens köp och försäljning
av svenska skattkammarväxlar och
obligationer ............................ + 328 — 622
Rediskonterade växlar...................... — —
Lån och krediter till kreditinstitut .......... + 24 — 31
Lån och krediter till andra än kreditinstitut
med avdrag för insättningar å bunden räkning — 87 +173
Andra transaktioner med marknaden ........ — 28 — 43
Nettoresultatet av riksbankens transaktioner . . + 175 + 768
Utelöpande sedlar.......................... + 226 + 577
Affärsbankernas m. fl. tillgodohavanden å checkräkning
hos riksbanken................... — 51 + 191
Summa förändringar av tillgången på betalningsmedel
............. + 175 + 768
J) + = ökning av likviditeten utanför riksbanken.
— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.
Bankoutskottets memorial nr 1.
9
Som framgår av tabellen ha förändringarna i tillgången på betalningsmedel
helt dominerats av valutatransaktionerna. Den ökning av marknadens
likviditet som dessa medfört är den andra sidan av den gynnsamma
utveckling, som valutareserven under 1951 genomgått. Likviditetstillskottet
genom valutatransaktionerna och lån och krediter till andra än kreditinstitut
(vari ingå utbetalning av spärrkontomedel) har icke kunnat neutraliseras
genom andra riksbankens transaktioner, trots att värdepappersinnehavet
minskat med 622 miljoner kronor. Av det totala tillskottet till
betalningsmedlen under 1951 har 577 miljoner kronor tagits i anspråk för
ökad kassabehållning å marknaden i samband med det av pris- och lönestegringarna
växande behovet av betalningsmedel medan affärsbankerna
m. fl. ökat sina nettotillgodohavanden hos riksbanken med 191 miljoner
kronor.
I enlighet med beslut av 1950 års riksdag ha börjat återbetalas de avsättningar
av aktiebolags vinstmedel å spärrat konto i riksbanken, vilka skulle
ske enligt lagen den 23 april 1948 (nr 175). Under januari 1951 återbetalades
89 miljoner kronor, varefter återstående belopp å detta konto per
den 31 december 1951 utgjorde 272 miljoner kronor. Härav ha ytterligare
cirka 90 miljoner kronor utbetalats i januari 1952.
Vid uppgörandet av riksbankens bokslut för 1951 har guldbehållningen
i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tillgångspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- resp. försäljningspriser vid
handeln med guld och valutor regleras över kursdifferenskontot.
Riksbankens innehav av svenska obligationer har i bokslutet upptagits
till samma bokföringskurser som föregående år. Upplupna räntor och
diskonton per den 31 december 1951 ha krediterats vinst- och förlustkontot.
Riksbankens nettovinst under år 1951 redovisas med ett belopp av
85 521 617 kronor 06 öre.
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
Utgående
1950 |
1 |
9 |
5 1 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Tillgångar. |
||||||
Guldbehållning................. |
198 360 678 |
56 |
334 421 806 |
75 |
||
Övervärde å guld............... |
267 250 222 |
37 |
450 564 612 |
38 |
784 986 419 |
13 |
(465 610 900 |
93) |
|||||
Skiljemynt.................... |
11 592 985 |
54 |
7 541 327 |
39 |
||
Inhemska bankers checkar, postremissväx- |
||||||
lar, m. m................... |
36 489 559 |
51 |
83 070174 |
16 |
||
Skattkammarväxlar.............. |
2 349 200000 |
— |
1 642 850 000 |
— |
||
Statens och hypoteksinrättningars obliga- |
||||||
tioner..................... |
1094 077 471 |
25 |
1 178 619 588 |
80 |
2 821 469 588 |
80 |
(3 443 277 471 |
25) |
|||||
Diskonterade växlar.............. |
20 787 532 |
76 |
21 274 627 |
69 |
||
Hypoteks- och kommunlån.......... |
156 557 385 |
— |
216 625 727 |
45 |
||
Kredit i checkräkning............ |
32 075 092 |
75 |
8 919 785 |
47 |
||
Avbetalningslån................ |
62 353 202 |
63 |
61 872 446 |
87 |
||
På indrivning beroende växlar och lån . . |
72 482 |
83 |
76 783 |
67 |
308 769 371 |
15 |
(271845 695 |
97) |
|||||
Utländska statspapper............ |
501 205 383 |
35 |
458 671 391 |
02 |
||
Utrikes växlar................. |
100 119 832 |
20 |
51314 110 |
67 |
||
Fordringar hos utländsk bank eller bankir, |
||||||
nettobelopp.................. |
86 756 490 |
46 |
1 083 525 446 |
70 |
||
Utländska sedlar................ |
2 431 321 |
99 |
1 676176 |
76 |
||
Övriga utländska tillgångar......... |
108 154 312 |
94 |
121 666 855 |
09 |
1 716 853 980 |
24 |
(798 667 340 |
94) |
|||||
Hos riksgäldskontoret innestående pen- |
||||||
sionsfondsmedel............... |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
Övriga tillgångar................ |
23 346 261 |
73 |
21511384 |
68'' |
||
Sveriges kvot i Internationella valutafonden |
517 321 000 |
— |
||||
Sveriges andel i Internationella återupp- |
||||||
byggnadsbankens grundfond, inbetalt |
||||||
belopp..................... |
103 464 200 |
— |
||||
Summa |
5 057 598 059 |
05 | |
| 6 371 755 288j73'' |
Bankoutskottets memorial nr 1
11
balansräkning.
1950 |
9 5 1 |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Skulder. |
||||||
Utelöpande sedlar............... |
3 512 753 748 |
— |
4 089 703 066 |
— |
||
3 893 396 510 893 313 |
19 65 |
3 021 256 |
56 |
|||
Checkräkning (statliga myndigheter) .... |
528157 814 |
26 |
||||
» (bankaktiebolag)....... |
312 244 036 |
81 |
521 950 794 |
07 |
||
» (andra insättare)....... |
43 750 184 |
79 |
59 726 461 |
58 |
1 109 835 069 |
91 |
(866 887 535 |
25) |
|||||
Depositions-, kapital- och uppsägningsräk- |
||||||
ning...................... |
63 012 654 |
05 20 |
43 648 622 |
07 |
||
13 |
315 402159 |
40 |
||||
(420 718 955 |
25) |
|||||
Kursdifferenskonto............... |
45 060 007 |
43 |
102 450 979 |
80 |
||
2 651 040 |
20 |
701 723 |
20 |
|||
Grundfond.................... |
50 000 000 |
_ |
50 000 000 |
_ |
||
Avbetalningslånefond............. |
65 000 000 |
— |
65 000 000 |
— |
||
Pensionsfonder................. Balanserade vinstmedel: |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
493 129 |
11 |
865 533 |
55 |
|||
vinst för året ................ |
63 372 404 |
44 |
85 521 617 |
06 |
228 154 993 |
79 |
(205 633 376 |
73) |
|||||
Internationella valutafonden......... |
429 375 981 |
07 |
||||
Internationella återuppbyggnadsbanken . . |
93 110 059 |
— |
||||
Ansvarsförbindelser kr. 10 044 841: 09. |
||||||
Därtill kommer den ej inbetalda Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000 |
||||||
(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs), Schw. Frcs 7 500 000: —. |
||||||
Summa |
5 057 598 059 |
05 |
| 6 371 755 288)73 |
12
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
1950 |
1 |
9 |
5 1 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Utgifter och förluster. |
||||||
Inom linjen förda växlar och lån......... |
_ |
_ |
3 345 |
92 |
||
Räntor å inlåningsräkningar............ |
321 374|76 |
3 985 354 |
90 |
3 988 700 |
82 |
|
(321 374 |
76) |
|||||
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för |
||||||
fullmäktige, m. fl. |
||||||
Fullmäktige...................... |
55 696 |
81 |
56 063 |
35 |
||
Suppleanter...................... |
11 175 |
44 |
10 888 |
48 |
||
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings- |
||||||
kontoren och suppleanter för dem....... |
142 452 |
88 |
142 116 |
50 |
||
Arvode till ombudsmannen i Malmö....... |
2 400 |
— |
3 600 |
— |
||
(211 725 |
13) |
212 668 |
33 |
|||
Avlöningar till ordinarie tjänstemän. |
||||||
Lön, tjänstemän å ordinarie stat......... |
3 247 682 |
51 |
3170 767 |
55 |
||
Nettolön, tjänstemän å indragningsstat..... |
16 315 |
20 |
16 315 |
20 |
||
Tilläggsarvoden.................... |
3 592 |
84 |
3 666 |
— |
||
Ställföreträdararvoden................ |
4 800 |
— |
6 600 |
— |
||
Kallortstillägg..................... |
1769 |
63 |
1 912 |
83 |
||
Vikariatsersättning.................. |
58 373 |
43 |
60 070 |
10 |
||
Felräkningspengar.................. |
6 724 |
09 |
3 979 |
85 |
||
Övertidsersättning, m. m............... |
6 510 |
14 |
8 353 |
— |
||
(3 345 767 |
84) |
3 271 664 |
53 |
|||
Avlöningar till övrig icke ordinarie personal. |
||||||
Lön........................... |
1 209 219 |
78 |
1 180 242 |
27 |
||
Kallortstillägg..................... |
1058 |
66 |
860 |
36 |
||
Vikariatsersättning.................. |
33 330 |
09 |
35 520 |
30 |
||
Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga |
||||||
befattningshavare ................. |
659 012 |
43 |
810 226 |
98 |
||
Övertidsersättning, m. m............... |
3 958 |
45 |
7 422 |
28 |
||
(1 906 579 |
41) |
2 034 272 |
19 |
|||
Arvoden och särskilda ersättningar, m. m. |
||||||
Personliga lönetillägg, m. m. ........... |
3 676 |
49 |
1 116 |
53 |
||
Gratifikationer och belöningar........... |
2 460 |
— |
2 900 |
— |
||
Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ........ |
11325 |
98 |
9 972 |
10 |
||
Rörligt tillägg..................... |
552 746 |
15 |
1 473 241 |
— |
||
Barntillägg....................... |
8 431 |
06 |
7 306 |
69 |
||
Tillfälligt tillägg................... |
70191 |
— |
— |
— |
7 013141 |
37 |
(648 830 |
68) |
1 494 536 |
32 |
|||
Pensioner, m. m. |
||||||
Tjänstepensioner................... |
954 512 |
70 |
988 984 |
06 |
||
Familjepensioner................... |
363 379 |
14 |
371 310 |
— |
||
Diverse pensioner och understöd......... |
17 090 |
— |
14 620 |
47 |
||
Rörligt tillägg..................... |
161519 |
42 |
464 747 |
89 |
||
Tillfälligt tillägg................... |
24187 |
98 |
— |
— |
1 839 662 |
42 |
(1 520 689 |
24) |
|||||
(7 954 967 |
06) |
Transport |
12 841 504 |
61 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
13
förlusträkning.
1950 |
1 |
9 |
5 1 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Inkomster och vinster. |
||||||
Diskonto å växlar................... |
651 820 |
41 |
949 020 |
95 |
||
Räntor å hypoteks- och kommunlån....... |
3 027 199 |
44 |
6 425 283 |
07 |
||
Räntor å kredit i checkräkning.......... |
470 572 |
34 |
462 958 |
40 |
||
Räntor å avbetalningslån.............. |
2115 976 |
13 |
2 375 657 |
62 |
||
Avgifter för kredit i checkräkning........ |
108 217 |
49 |
72 884 |
82 |
||
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna |
||||||
lånefordringar.................... |
12 768 |
08 |
3 083 |
64 |
10 288 888 |
50 |
(6 386 553 |
89) |
|||||
Remboursprovisioner................. |
676 317 |
65 |
975 076 |
26 |
||
Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . . |
5 720 489 |
38 |
4 882 798 |
97 |
5 857 875 |
23 |
(6 396 807 |
03) |
|||||
Räntor å svenska statspapper och obligationer. |
60 926 178 |
87 |
85 717 241 |
51 |
||
Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen- |
||||||
sionsfondsmedel.........''........ |
203 035 |
30 |
189 499 |
61 |
||
Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . . |
248 024 |
78 |
265 893 |
05 |
||
Ersättning för utländska clearingar........ |
33 333 |
33 |
— |
— |
||
Provisioner, m. m................... |
24190 |
39 |
91 383 |
92 |
||
Famil jepensionsavgif ter............... |
203 |
97 |
— |
— |
||
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings- |
||||||
lånefond....................... |
123 150 |
— |
119 840 |
|||
Ersättning för förvaltning av statens egnahems- |
||||||
lånefond m. fl. fonder............... |
312 917 |
50 |
295 851 |
50 |
||
Inkomster av fonden för hantverks- och små- |
||||||
industrikredit.................... |
1517 |
85 |
2 286 |
72 |
||
Inkomster av fastigheter.............. |
299 493 |
37 |
316 769 |
78 |
||
Courtage & obligationer............... |
10 894 |
20 |
16 093 |
15 |
||
Kassaöverskott.................... |
1 2b8 |
91 |
3 627 |
46 |
||
Diverse ......................... |
19 645 |
71 |
28 983 |
37 |
87 047 470 |
07 |
(62 203 854 |
18) |
|||||
/ / / / / / |
||||||
/ |
||||||
Summa |
74 987 215 |
10 1 |
103194233| 80 |
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
1950 |
1 9 |
5 1 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Utgifter och förluster. |
||||||
Förvaltningsutgifter, m. m. |
(7 954 967 |
06) |
Transport |
12 841 504 |
61 |
|
Rese-, traktamente- och flyttningskostnader . . . |
56 386 |
67 |
72 698 |
58 |
||
Uniformsbeklädnad.................. |
20 372 |
71 |
30 512 |
16 |
||
Sjukvård och begravningshjälp, m. m....... |
38 012 |
58 |
46 514 |
79 |
||
Fastighetsunderhåll................. |
119 941 |
89 |
403 906 |
26 |
||
Fastighetsutskvlder, renhållning av gator och |
||||||
gårdar ........................ |
93 883 |
45 |
99 996 |
34 |
||
Värme och belysning................ |
203 253 |
34 |
246 681 |
14 |
||
Hyror för fem kontor................ |
41 709 |
29 |
40 693 |
84 |
||
Inventarier och deras underhåll.......... |
91 901 |
90 |
200 342 |
10 |
||
Inventeringar vid avdelningskontoren...... |
16129 |
55 |
18 874 |
40 |
||
Materialier, tidningar, m. m............. |
225 915 |
72 |
292 311 |
— |
||
Annonser och kungörelser............. |
22 629 |
85 |
21 081 |
55 |
||
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter . |
619 482 |
09 |
709 758 |
11 |
||
Kostnader för soliditetsupplysningar....... |
19 692 |
91 |
15 981 |
99 |
||
Transportkostnader.................. |
12 534 |
79 |
12 349 |
42 |
||
Bevakning vid huvudkontoret........... |
39 309 |
95 |
35 640 |
35 |
||
Inspektion av avdelningskontoren......... |
2 363 |
27 |
4 462 |
70 |
||
Lönenämnden och delegerade för riksdagens |
||||||
verk ......................... |
2121 |
38 |
2 352 |
05 |
||
Övriga förvaltningsutgifter............. |
200 058 |
33 |
236 550 |
04 |
2 490 706 |
82 |
(1 825 699 |
67) |
|||||
Ersatta kassaförluster................ |
4 007 |
78 |
5 806 |
32 |
||
Gourtage å obligationer............... |
60114 |
93 |
113 921 |
73 |
||
Diverse......................... |
2 839 |
92 |
2 718 |
91 |
122 446 |
96 |
(66 962 |
63) |
|||||
Kostnader för sedeltrvckeriet........... |
1 200 412 |
85 |
1 416 061 |
94 |
||
Kostnader för pappersbruket ........... |
566 768 |
45 |
801 896 |
41 |
2 217 958 |
35 |
(1 767 181 |
30) |
|||||
Summa utgifter och förluster........... |
11 614 810 |
66 |
17 672 616 |
74 |
||
Saldo vinst....................... |
63 372 404 |
44 |
85 521 617 |
06 |
||
Summa |
74 987 215 |
10 ! |
103194233 |
80 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
förlusträkning.
Inkomster och vinster.
1950 1951
Kronor
Kronor
Kronor
Summa
74 987 215
10
103194233
80
74 987 215
10
103194233
80
16
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1950 och
1951 års slut.
1950 |
1951 |
|||
Kronor |
Kronor |
|||
Tillgångar. |
||||
33 226 |
22 |
33 226 |
22 |
|
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens |
||||
slut enligt nedanstående specifikation......... |
15 151 300 |
— |
15 151 300 |
— |
1 800 000 |
_ |
1 800 000 |
_ |
|
Vissa utländska obligationer och fordringar....... |
48 000 000 |
— |
49 000 000 |
— |
Summa |
64 984 526 |
22 |
65 984 526 |
22 |
Fastigheten i: |
||||
Stockholm: bankhuset................... |
4 250 000 |
— |
4 250 000 |
— |
sedeltryckeriet................ |
1 200 000 |
— |
1 200 000 |
— |
Göteborg........................... |
1 300 000 |
— |
1 300 000 |
— |
Malmö............................. |
425 000 |
— |
425 000 |
— |
Falun............................. |
200 000 |
— |
200 000 |
— |
280 000 |
_ |
280 000 |
_ |
|
Halmstad........................... |
380 000 |
— |
380 000 |
— |
205 000 |
205 000 |
|||
150 000 |
||||
Karlstad............................ |
163 000 |
— |
163 000 |
— |
230 000 |
_ |
230 000 |
_ |
|
Linköping........................... |
277 000 |
— |
277 000 |
— |
370 000 |
370 000 |
_ |
||
200 000 |
||||
313 000 |
||||
Nyköping........................... |
428 600 |
— |
428 600 |
— |
Sundsvall........................... |
250 000 |
— |
250 000 |
— |
560 000 |
_ |
560 000 |
_ |
|
Visby............................. |
200 000 |
— |
200 000 |
— |
Växjö............................. |
346 600 |
— |
346 600 |
— |
Örebro............................. |
275 000 |
— |
275 000 |
— |
Östersund........................... |
200 000 |
— |
200 000 |
— |
Tumba............................ |
2 823100 |
— |
2 823100 |
— |
Diverse valv......................... |
125 000 |
— |
125 000 |
— |
Summa |
15151 300 |
— |
15151 300 |
— |
Skulder. |
||||
TJtelöpande postväxlar .................... |
12 277 |
39 |
12 277 |
39 |
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta .... |
548 |
08 |
548 |
08 |
» » 4*/» % » » » ... . |
5 527 |
07 |
5 527 |
07 |
» > 3 % » |
588 |
64 |
588 |
64 |
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och 1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)......... Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen, |
924 |
61 |
924 |
61 |
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1887 . . |
417 |
58 |
417 |
58 |
Summa |
20 283 |
37 |
20 283 |
37 |
Banlcoutskottets memorial nr 1
17
Avbetalningslånefonden.
Fördelningen den 31 december 1951 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalning slånej onden framgår av efterföljande
tabell:
Utestående lån |
||
Antal |
Belopp Kronor |
|
11 764 |
,)21 395 051 |
51 |
1900 |
2 993 430 |
— |
1665 |
*)2 588 514 |
— |
603 |
1 361371 |
— |
1654 |
2 455 291 |
— |
469 |
991 638 |
— |
521 |
975 701 |
— |
1169 |
2 278 058 |
— |
218 |
426 812 |
— |
383 |
621605 |
— |
399 |
931 065 |
— |
378 |
919 042 |
— |
630 |
1 597 120 |
— |
1 719 |
3 015 720 |
— |
261 |
628 104 |
36 |
1134 |
1 532 284 |
— |
436 |
916 461 |
— |
813 |
1 113 268 |
— |
928 |
1 993 723 |
— |
2 562 |
6 511 681 |
— |
503 |
1 246 927 |
— |
183 |
443 076 |
— |
970 |
1 564 781 |
— |
226 |
602 392 |
— |
725 |
1 379 551 |
— |
650 |
1 389 780 |
— |
32 863 |
61 872 446 |
87 |
Huvudkontoret.........................
Avdelningskontoret i: Göteborg...............
Malmö................
Falun.................
Gävle ................
Halmstad..............
Härnösand .............
Jönköping..............
Kalmar ...............
Karlskrona.............
Karlstad...............
Kristianstad.............
Linköping..............
Luleå.................
Mariestad..............
Norrköping.............
Nyköping..............
Sundsvall..............
Umeå................
Uppsala...............
Visby.................
Vänersborg.............
Västerås...............
Växjö................
Örebro................
Östersund..............
Summa * 2
'') På indrivning beroende medel, kr. 15 292:11 inkluderas ej häri.
*) » » » > , > 1 006:47 » » . .
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 8 samt. Nr 1.
18
Bankoutskottets memorial nr 1
Statens bosättningslånefond.
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1951
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår
i riksbankens balansräkning.
Utestående lån |
|||
Antal |
Belopp Kronor |
||
Huvudkontoret........................... |
16 653 |
13 873 134 |
68 |
Avdelningskontoret i: Göteborg................. |
4 714 |
4 040 058 |
64 |
Malmö................... |
5 273 |
4 207 641 |
14 |
Falun.................. |
1570 |
1 240 107 |
31 |
Gävle.................. |
2 586 |
2 419 941 |
— |
Halmstad................ |
997 |
764 893 |
06 |
Härnösand............... |
1219 |
1 005 857 |
— |
Jönköping............... |
2 004 |
1 729 317 |
20 |
Kalmar................. |
602 |
521 341 |
— |
Karlskrona............... |
756 |
665 481 |
20 |
Karlstad................ |
1881 |
1 432 624 |
— |
Kristianstad.............. |
1102 |
889 680 |
— |
Linköping............... |
1417 |
1 346 773 |
79 |
Luleå.................. |
1332 |
1 086 275 |
— |
Mariestad................ |
1181 |
1 083 421 |
— |
Norrköping............... |
887 |
698 504 |
40 |
Nyköping................ |
1496 |
1 292 184 |
— |
Sundsvall................ |
1099 |
935 769 |
— |
Umeå.................. |
936 |
892 898 |
— |
Uppsala................. |
1520 |
1 401 594 |
— |
Visby.................. |
213 |
181 238 |
— |
Vänersborg............... |
911 |
808 482 |
— |
Västerås................ |
2 009 |
1 818 594 |
— |
Växjö.................. |
576 |
521 724 |
— |
Örebro................. |
1 877 |
1 558 088 |
— |
Östersund ............... |
750 |
581 047 |
- |
Summa |
55 561 |
46 996 668 |
42 |
Bankoutskottets memorial nr 1
19
Egnahems- m. fl. lån.
Vid utgången av år 1951 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:
Antal |
Belopp Kronor |
||
Huvudkontoret.......................... |
5 202 |
62 310 049 |
54 |
Avdelningskontoret i: Göteborg................ |
2 457 |
6 616 823 |
79 |
Malmö................. |
839 |
4 796112 |
36 |
Falun.................. |
2 315 |
7 558 106 |
22 |
Gävle.................. |
3 613 |
10 009 885 |
63 |
Halmstad............... |
3 047 |
12 791 473 |
78 |
Härnösand .............. |
4 281 |
10 821 055 |
13 |
Jönköping............... |
1271 |
5 603 717 |
96 |
Kalmar................. |
2149 |
7 619 726 |
57 |
Karlskrona.............. |
2142 |
8 011 177 |
88 |
Karlstad................ |
4 250 |
13 642 996 |
60 |
Kristianstad.............. |
4 684 |
18 470 874 |
72 |
Linköping............... |
1970 |
7 069 639 |
47 |
Luleå.................. |
7 280 |
17 476 470 |
75 |
Mariestad............... |
2 251 |
8 201 672 |
48 |
Norrköping.............. |
1042 |
4192 816 |
65 |
Nyköping............... |
2 415 |
11 905 055 |
26 |
Sundsvall............... |
2 077 |
5190 421 |
86 |
Umeå.................. |
5 713 |
18 051177 |
95 |
Uppsala................ |
2 841 |
9 585 026 |
18 |
Visby.................. |
2 541 |
7 489 749 |
44 |
V änersborg.............. |
4 905 |
17 211539 |
89 |
Västerås................ |
1352 |
5 171 753 |
36 |
Växjö................. |
2 400 |
8 659 786 |
53 |
Örebro................. |
1553 |
3416911 |
26 |
Östersund............... |
5158 |
14 049 705 |
28 |
Summa |
79 748 |
305 923 726 |
54 |
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1951 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:
Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren
som huvudkontoret:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån........................
Bostadsegnahemslån.......................
Uppskovslån............................
Nybyggnadslån..........................
Förbättringslån..........................
1942 års tilläggslån.......................
Lån till estlandssvenskar....................
Premielån.............................
Gödselvårdslån..........................
Täckdikningslån..........................
Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .
Siloanläggningslån........................
Transport
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån.............................
Arbetarsmåbrukslån.......................
Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till l&neförmedlare . . .
Bostadsegnahemslån » » . . •
Uppskovslån » » • • •
1942—1948 års tilläggslån » » . . .
Antal |
Belopp Kronor |
|
25169 |
134 640 160 |
93 |
13 787 |
58 686 379 |
74 |
808 |
190 975 |
56 |
20 097 |
32 083 767 |
25 |
5 552 |
16 295 477 |
— |
2 750 |
4 011 537 |
18 |
47 |
338 762 |
17 |
4 952 |
6 130 938 |
90 |
554 |
287 771 |
64 |
3 226 |
2 623 556 |
97 |
8 |
3 205 |
67 |
603 |
350 689 |
20 |
77 553 |
255 643 222 |
21 |
155 |
302 646 |
45 |
1502 |
32 789 074 |
45 |
66 |
1 290 725 |
44 |
397 |
14 835 301 |
36 |
12 |
7135 |
63 |
63 |
1 055 621 |
— |
79 748 |
305 923 726 |
54 |
Summa
Bankoutskottets memorial nr 1.
21
Riksbankens organisationsfråga.
Med skrivelse den 1 februari 1951 underställde fullmäktige bankoutskottets
prövning ett förslag till viss omorganisation av ledningen av riksbankens
löpande verksamhet (jfr bankoutskottets utlåtande nr 23/1951).
Sedan utskottet uttalat, att utskottet för sin del icke hade något att erinra
mot den av fullmäktige beslutade omorganisationen, genomfördes densamma
med verkan från och med den 1 april 1951.
I sitt utlåtande nr 15 till 1950 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående teckning av aktier i den statliga affärsbanken in. m.
uttalade bankoutskottet bland annat, att utskottet då icke vore berett att
förorda att riksbankens avdelningskontor skulle överföras till den statliga
affärsbanken. Utskottets ståndpunkt innebar dock icke ett definitivt ställningstagande
till spörsmålet om riksbankens kontorsnät borde för framtiden
bibehållas i nuvarande omfattning och lokalisering utan utskottet
förutsatte att bland annat denna fråga liksom frågan om riksbanksarbetets
rationalisering och effektivisering skulle bli föremål för utredning.
I anslutning till utskottets ställningstagande uppdrogo fullmäktige —
som omnämnts under § 5 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid
1951 års riksdag — åt dåvarande vice riksbankschefen Mats Lemne att
verkställa översyn av riksbankens verksamhet och för fullmäktige successivt
framlägga förslag rörande riksbanksarbetets rationalisering och effektivisering.
Utredningsmannen har i november 1951 för fullmäktige anmält, att han
vid de undersökningar som verkställts i anledning av utredningsuppdraget
funnit, att innan utrednings- och rationaliseringsarbetet fortsattes ståndpunkt
måste tagas till frågan om avdelningskontoren skola bibehållas eller
icke. Förutsättningarna och formerna för en rationalisering vore nämligen
beroende härav. Vid tillkomsten av den statliga affärsbanken hade frågan
om avdelningskontorens överförande till affärsbanken förfallit bland annat
med hänsyn till de komplicerade kontors- och personalfrågor, som skulle
uppkomma vid en dylik överföring. Enligt utredningsmannens uppfattning
framstodo dessa frågor som ännu mera svårlösta vid en eventuell sammanslagning
nu, sedan affärsbanken en tid varit i verksamhet. Utredningsmannen
framhöll vidare, att den nuvarande tidpunkten ur personalsynpunkt
föxxfölle olämplig för en indragning av riksbankens kontor. Under 1950-talet kommc ett mycket ringa antal tjänstemän inom riksbanken att avgå
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
med pension och avgången vore så obetydlig, att den redan i och för sig
skapade problem. Under 1960-talet komme avgången av tjänstemän på
grund av uppnådd pensionsålder att få en helt annan omfattning och möjligheterna
att genomföra en eventuell omorganisation skulle då bli väsentligt
större. Med rådande personalförhållanden m. m. skulle det allmänna på
kort sikt icke göra några besparingar genom att dra in riksbankens avdelningskontor.
I stället finge man räkna med betydande övergångskostnader
utan motsvarande nytta för det allmänna.
Under hänvisning till bland annat de ovan anförda skälen ansåg utredningsmannen
att det fortsatta utredningsarbetet borde bedrivas med utgångspunkt
från att det nuvarande kontorsnätet i huvudsak skulle bibehållas
under så lång tidsperiod, att utredningen kunde baseras härpå, eller
omkring 10 år.
Fullmäktige — som anslöto sig till utredningsmannens uppfattning —
ha därefter beslutat, att den fortsatta utredningen i denna fråga skall bedrivas
med utgångspunkt från de av utredningsmannen angivna riktlinjerna
och således bland annat under förutsättning av ett i huvudsak oförändrat
kontorsnät.
Bankoutskottets memorial nr 1.
23
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 26 april 1951, utsågos herrar Böök och Allan Andersson, som då voro
i tur att avgå, till fullmäktige för valperioden 1951—1954.
Till suppleanter utsågos samtidigt
för herr Böök herr Ragnar Sundén (omvald);
» » Allan Andersson » Ragnar Persson (omvald).
Fullmäktige utsågo därefter den 4 maj 1951 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige år 1952 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Hall;
till riksbankschef: herr Böök;
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Mats
Lemne.
Den 31 oktober 1951 utsågo kamrarnas valmän till suppleant för herr
Gränebo herr Axel Rubbestad efter herr Gunnar Hedlund, som i och med
sin utnämning till statsråd den 1 oktober 1951 frånträtt uppdraget. Valet
avsåg återstående delen av valperioden 1949—1952.
Genom beslut den 16 november 1951 förordnade Kungl. Maj:t enligt
§ 72 regeringsformen landshövdingen P. C. Jonsson att för tre år från och
med den 3 december 1951 vara fullmäktig i riksbanken (förlängt förordnande)
.
Sedan herr Böök efter därom gjord anhållan erhållit entledigande från
och med den 1 december 1951 från uppdraget att vara fullmäktig i riksbanken
utsågo kamrarnas valmän den 28 november 1951 herr Mats Lemne
att från och med den 1 december 1951 för återstående delen av valperioden
1951—1954 vara fullmäktig i riksbanken samt herr Ragnar Sundén att vara
suppleant för honom.
Fullmäktige utsågo därefter den 29 november 1951 herr Lemne att från
och med den 1 december 1951 till dess nytt val av fullmäktige år 1952 försiggått
vara riksbankschef.
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vid sammanträde den 20 december 1951 utsågo fullmäktige bankdirektören
Lennart Hammarskiöld att från och med den 21 december 1951 till
dess att val av fullmäktige år 1952 försiggått vara suppleant för riksbankschefen
att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda
i hans ställe (vice riksbankschej). Vid samma tillfälle förordnades bankokommissarien
Åke Lundgren att från och med den 21 december 1951 till
och med den 31 december 1952 vara bankdirektör i lönegraden Cp 19.
Med utgången av mars månad 1951 lämnade bankdirektören Gunnar
Månsson sin anställning i riksbanken för att övergå till annan tjänst. Den
härigenom lediga bankdirektörstjänsten har ej återbesatts.
§ 2.
Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den
4 maj 1951 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1952 försiggått,
herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno
Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga
omvalda).
Till suppleanter utsågos samtidigt, för ordföranden herr Kristensson, för
Ekengren bankkamreraren Helge Borggren samt för Lundquist chefen för
grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson.
§ 3.
Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1952 hava fullmäktige
för sin del utsett herrar Allan Andersson och Kristensson med herr
Olof Andersson som suppleant.
§ 4.
Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena,
samt Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland,
Italien, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz,
Sovjetunionen, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungern, Uruguay, Österrike samt ockupationsmakten
i Japan, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna.
§ 5.
I samband med Sveriges inträde i Internationella valutafonden och Internationella
återuppbyggnadsbanken har riksbanken på därom av Kungl.
Maj:t gjord hemställan tillskjutit Sveriges insatskapital i fonden och ban
-
Bankoutskottets memorial nr 1.
25
ken. Utöver de inbetalningar i gnid och/eller dollar, som redovisats i inledningen
av berättelsen, har riksbanken verkställt betalningar av de delar
av insatserna som skulle erläggas i svenska kronor. Riksbanken fungerar
jämlikt § 2 (a) i artikel XIII i fondens stadga, respektive § 11 (a) i artikel
V i bankens stadga som depositionsställe för fondens och bankens genom
dessa betalningar uppkomna behållningar i svenska kronor — cirka
429 miljoner kronor, respektive cirka 93 miljoner kronor — samt tjänstgör
som förbindelseorgan i enlighet med bestämmelserna i § 1 artikel V i fondens
stadga och § 2 i artikel III i bankens stadga (jfr proposition nr
89/1950 och bankoutskottets utlåtande nr 8/1950).
Vidare bör anmärkas, att enligt bankens stadgar intill 80 procent av
andelsbeloppet i banken eller högst 80 miljoner dollar (efter nu gällande
dollarkurs cirka 414 miljoner kronor), under vissa villkor skall inbetalas
vid anfordran.
Kungl. Maj:t har i enlighet med riksdagens beslut lämnat riksbanken
garanti för de förluster, som kunna uppkomma för riksbanken i anledning
av Sveriges medlemskap i fonden och banken.
§ 6.
Bank for International Settlements i Basel (BIS) har återupptagit utdelning
å sina aktier. Per den 1 juli 1951 krediterades riksbanken för utdelning
med ett belopp av 71 600 Schwfrcs.
§ 7.
Enligt lag den 14 december 1951 (SFS 1951: 783) om investeringskonto
för skog skall i vissa fall idkare av skogsbruk insätta en del av intäktsökningen
från skogen å särskilt för honom upplagt spärrat konto i riksbanken
(investeringskonto).
Dylika investeringskonton komma att uppläggas vid huvudkontoret och
avdelningskontoren.
§ 8.
De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 7 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1951 års riksdag, gälla fortfarande.
§ 9.
Från avbetalningslånefonden, vilken numera uppgår till 65 miljoner kronor,
utgjorde utlåningen vid utgången av december 1951 sammanlagt
61 888 805 kronor 45 öre — inklusive på indrivning beroende medel.
Däri ingår ett belopp om 11 234 164 kronor 68 öre, vilket utlämnats såsom
garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående stat
-
26
Bankoutskottets memorial nr 1.
lig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen,
kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti
för lån åt den som genomgått polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950
(nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån
utgjorde 1 844 — därav vid huvudkontoret 661 och vid avdelningskontoren
1 183 — vilket innebär en ökning under året med 855. I övrigt har avbetalningslånens
antal minskat under året (med 2 390 st.).
Räntan å lån från fonden utgör 4 procent; för garantilån dock endast
3.5 procent.
Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till å sid. 17
intagna uppgifter.
§ 10.
Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar
fondens hela belopp.
Räntan å lån från fonden utger 3.5 procent.
För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.
§ 11.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 54 100 100 kronor, varav 50 miljoner kronor
överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1951 utlåningen
46 996 668 kronor 42 öre, innebärande en ökning sedan årets början
av i runt tal 370 000 kronor.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 18. Under året har antalet utestående lån minskat med 1 426 st.
Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat
4 procent.
Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1951 ha utlämnats
146 005 lån till ett belopp av sammanlagt 169 099 189 kronor samt
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 988 331 kronor
66 öre, motsvarande cirka 0.6 procent av hittills utlämnade medel.
§ 12.
Vid utgången av december 1951 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 19 639 kronor 6S öre, därav vid
huvudkontoret 6 306 kronor och vid avdelningskontoren 13 333 kronor
68 öre.
Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.
27
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 13.
Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisade ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor —
har ett belopp av 1 miljon kronor överförts till riksbanken. Resten av det
ursprungliga reservationsanslaget står icke vidare till förfogande för ändamålet.
Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan förutsattes
för utlämnande av lån från fonden.
Vid utgången av december 1951 utestodo sammanlagt 60 lån med ett
belopp av 480 560 kronor, nämligen
Kontor |
Antal lån |
Sammanlagd lånesumma |
|
Falun ....... |
.......... 12 |
kr. 100 300 |
— |
Jönköping . .. . |
.......... 6 |
14 500 |
— |
Kalmar ...... |
.......... 10 |
109 650 |
— |
Norrköping . . . |
.......... 14 |
155 830 |
— |
Uppsala...... |
.......... 13 |
84 630 |
— |
Vänersborg ... |
.......... 5 |
15 650 |
— |
Summa 60 |
480 560 |
— |
Räntan å lån från fonden utgör 4.5 procent.
§ 14.
De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade
sig per den 31 december 1951 å de olika kontoren på sätt närmare framgår
av sammanställningen å sid. 19. Antalet förvaltade lån har under tiden
1 januari—31 december 1951 nedgått från 84 529 till 79 748 och det utestående
lånebeloppet har under samma tid minskats från 325 360 032 kronor
90 öre till 305 923 726 kronor 54 öre.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1950/51 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 295 851 kronor 50 öre;
för innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.
Av de till riksbankens förvaltning per den 1 juli 1948 överlämnade fondmedlen
— vilka ej ingå i riksbankens balansräkning utan redovisas separat
— har till statsverket under 1951 återlevererats 37 miljoner kronor,
fördelade med 19 400 000 kronor å egnahemslånefonden, 9 miljoner kronor
å premielånefonden, 6 750 000 kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande
å landsbygden, 350 000 kronor å gödselvårdslånefonden,
1 350 000 kronor å täckdikningslånefonden och 150 000 kronor å allmänna
nyodlingslånefonden.
28
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 15.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet
och pappersbruket — uppgick vid utgången av år 1951 till följande antal:
ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Cp.............................. 35
b) » Cr .............................. 41)
c) » Ca .............................. 305
därav bankpersonal ........................ 184
biträdespersonal...................... 53
vaktpersonal......................... 68
extra ordinarie tjänstemän.................................. 1442)
därav bankpersonal ........................... 73
biträdespersonal ........................ 60
vaktpersonal............................ 11
aspiranter ................................................ 25
därav bankaspiranter................. 9
biträdesaspiranter....................... 13
bankvaktmästareaspiranter .............. 3
extra tjänstemän.......................................... 46
Summa 557
Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 250. Av sistnämnda
personal tjänstgjorde under år 1951 i medeltal 110 per arbetsdag.
Vid utgången av år 1951 tjänstgjorde sammanlagt 16 ordinarie och extra
ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret.
§ 16.
Med anledning av den nya kommunindelningen ha fullmäktige med tilllämpning
från och med den 1 januari 1952 fastställt ny indelning av landet
i lånedistrikt för riksbankens utlåningsrörelse.
§ 17.
Genom dom den 31 mars 1951 i mål mellan riksbanken och Svenska handelsbanken
angående rekvisition av vissa utländska valutor har Stockholms
rådhusrätt lämnat riksbankens talan utan bifall.
Riksbanken har fullföljt målet i hovrätten, vars avgörande ännu icke
fallit.
‘) Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca, som förts över stat.
a) Därutöver 18 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst med lönegradsbeteckning Ca.
29
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 18.
Den av riksbanken för förbrukning inom landet under 1951 försålda
kvantiteten finguld utgjorde 2 173 kg (1950 2 288 kg) med följande fördelning
på de olika grupperna av ändamål:
dentalguld ............................ 708 kg
guldsmedsguld ........................ 1 313 »
diverse industriella ändamål ............ 23 »
medaljer .............................. 129 »
§ 19.
Vid avdelningskontoren har under år 1951 verkställts sådana reparationsarbeten
å riksbankens fastigheter, som befunnits nödvändiga för fastigheternas
underhåll. Under året har härför tagits i anspråk ett belopp av
267 330 kronor. I nedanstående sammanställning ha upptagits de avdelningskontor,
där kostnaden överstigit 5 000 kronor.
Malmö .......... |
...... 36 592 |
Norrköping ....... |
....... 5 363 |
Falun ............ |
...... 8 497 |
Nyköping ........ |
....... 13 717 |
Gävle ............ |
...... 6 538 |
Sundsvall......... |
....... *7 683 |
Halmstad ........ |
...... 13 515 |
Uppsala.......... |
....... 15 303 |
Jönköping ........ |
...... 32 893 |
Visby ............ |
....... 10 360 |
Karlstad ......... |
...... 9 386 |
Västerås ........ |
....... 14 033 |
Kristianstad ...... |
...... 15 454 |
Örebro ........... |
....... 7 030 |
Linköping ........ |
...... 40116 |
Östersund ....... |
....... 15 729 |
Vid huvudkontoret ha fastighetsreparationerna under år 1951 dragit en
kostnad av cirka 135 000 kronor. Huvuddelen av beloppet har åtgått för
anskaffande av nya värmepannor och installation av oljeeldning ävensom
för inredande av nya lokaler för ombudsmansexpeditionen och därmed sammanhängande
arbeten.
§ 20.
Riksbanken har erhållit byggnads- och igångsättningstillstånd för uppförande
vid Tumba bruk av den byggnad för sedelförstöringskontoret, vartill
enligt medgivande av 1951 års riksdag av riksbankens medel finge användas
förslagsvis 285 000 kronor.
§ 21.
Nya kollektivavtal ha under 1951 slutits med arbetare och förmän vid
riksbankens industrier.
Utbyggnaden av holländeriet vid Tumba bruk, för vilken 1949 års riksdag
bemyndigat fullmäktige att av riksbankens medel taga i anspråk för
-
30
Bankoutskottets memorial nr 1.
slagsvis 140 000 kronor, har fortskridit så långt att den ena holländaren
kunnat tagas i bruk. Arbetet med inrättande av den andra holländaren
pågår.
Sedan 1950 års riksdag medgivit att fullmäktige av riksbankens medel
finge taga i anspråk förslagsvis 150 000 kronor för utbyggnad av torkpartiet
till pappersmaskinen och 1951 års riksdag lämnat medgivande till att
för utbyggnad av maskinen med ett långviraparti finge användas förslagsvis
400 000 kronor, ha maskinbeställningar verkställts. Utrustningen för
torkpartiet beräknas bliva levererad under kommande sommar och långvirapartiet
under sommaren 1953.
Vid bruket har utförts och tagits i bruk en massaupplösningsanläggning,
som dragit en kostnad av cirka 36 000 kronor.
»Stora stenhuset» vid bruket har under år 1951 undergått yttre reparationer
— delvis de första sedan byggnadens tillkomst — för en kostnad
av omkring 30 000 kronor.
Sedeltryckeriets boktrycksrotationsmaskin (lottpress) kommer enligt beslut
av fullmäktige att utbyggas med ytterligare två tryckverk samt med
nya nummerverk för en kostnad av omkring 50 000 kronor. Dessutom har
en enfärgsoffsetmaskin inköpts till en kostnad av omkring 30 000 kronor.
För pappersbruket har beställts en och för sedeltryckeriet tre pappersräkningsmaskiner
för en kostnad av tillhopa omkring 58 000 kronor.
§ 22.
För riktigheten av de å sid. 10—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamreraren Axel Rosengren och förste kammarskrivaren Folke Öberg,
vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
§ 23.
Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts
av dåvarande vice riksbankschefen Lemne vid kontoren i Linköping,
Västerås och Örebro,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Härnösand, Nyköping, Visby
och Östersund,
av dåvarande bankdirektören Hammarskiöld vid kontoren i Göteborg,
Karlstad, Luleå, Mariestad, Sundsvall, Umeå, Vänersborg och Växjö, samt
av bankokommissarien Sven Lönnqvist vid kontoren i Malmö, Falun,
Gävle, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Norrköping
och Uppsala.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ha under året ägt rum.
Bankoutskottets memorial nr 1. 31
Revision genom därtill utsedda tjänstemän ha under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.
§ 24.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 10 januari 1952.
Mats Lemne.
Filip Kristensson.
DAVID HALL.
C. P. V. Gränebo.
Alf Johansson.
Olof Andersson.
Ragnar Persson.
/ Sven Lindh.
Stockholm 1952 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
610030