Bevillningsutskottets betänkande nv 57.

1

Nr 57.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1952/53, in. m., jämte i ämnet
väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1952/53 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1952 (Bilaga 1 till
statsverkspropositionen 1952: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1952/53
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1951 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för
år 1952 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften
för år 1952 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 30 april 1952 dagtecknad proposition nr 233 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1952/53, m. m. har Kungl. Maj:t
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för
inkomst under samma budgetår in. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit
riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för förra hälften av budgetåret 1952/53 med 100 procent av
grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår med 110 procent
av grundbeloppet.

Sistnämnda proposition har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till
bevillningsutskottet.

1 iH utskottets behandling ha hänvisats följande i anledning av proposition
nr 233 väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 508 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 603 av
herr Hjalmarson in. fl., vari hemställts, »all riksdagen vid sin behandling
av Kungl. Maj :ts proposition nr 233 måtte besluta att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstI
Iiiluing till riksdagens protokoll 1952. 7 samt. Nr 57.

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

skatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1952/53 med 100 procent
av grundbeloppet»;

2) de likalydande motionerna I: 509 av herr Bergvall m. fl. och II: 664 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte »besluta att statlig
inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1952/
53 med 100 procent av grundbeloppet»; samt

3) motionen I: 504 av herrar Ola Persson och Öhman, vari hemställts, »att
riksdagen, med anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 233, beslutar att
statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret
1952/53 med 100 procent av grundbeloppet».

Till behandling i förevarande sammanhang har utskottet jämväl upptagit
den vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motionen
II: 136 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl. — till den del motionen berör
frågan om uttagningsprocentens storlek — i vilken motion hemställts,
att riksdagen måtte besluta att antaga det förslag till statlig inkomstskatt,
som finnes angivet i 1949 års skatteutrednings betänkande, eller, om detta
mot att förmodan icke skulle kunna nu genomföras, genom reducering av
uttagningsprocenten eller andra liknande åtgärder återställa skattetrycket
till den höjd detsamma erhöll vid genomförandet av 1948 års statsskattereform.

I betänkande nr 50 har utskottet tagit ställning till sistnämnda motion i
övrigt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 504, II: 136, II: 663 och
II: 664.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1952/53 äro bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp: -

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet in. in. . . 4 200 000 000

Kupongskatt ........................... 4 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 4 600 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 200 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten skapsskatt

........................... 65 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 32 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. 60 000 000

Kronor

4 366 800 000

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt......

Bensinskatt ......

Kronor Kronor

180 000 000

325 000 000 505 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................. 350 000 000

Varuskatt .............................. 225 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror 3 000 000

Skatt å kaffe .......................... 17 000 000

Tobaksskatt ............................ 550 000 000

Brännvinstillverkningsskatt .............. 24 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................ 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 31 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 625 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . . 40 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 73 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 35 000 000

Statlig nöjesskatt....................... 45 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................. 45 000 000

2 076 000 000

Postverket (överskott)

35 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
in. in. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1951/52
som 1952/53.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga
om verksamhetsåret 1950 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under
verksamhetsåren 1951 och 1952 ävensom under de första månaderna under
1953. I fråga om skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort
följande antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska
personer och likställda och å andra sidan aktiebolag.

Vad först gäller fysiska personer har inkomsten av tjänst eller tillfällig
förvärvsverksamhet, som representerar mer än 4/0 av de fysiska personernas
nettoinkomst, under verksamhetsåret 1950 stigit med 4,8 procent
i jämförelse med nästföregående år. Riksräkenskapsverket har framhållit,
att möjligheterna för en bedömning av utvecklingen under år 1951 ännu äro
begränsade. Ämbetsverket har emellertid utgått från en något mer än 20-procentig timlönestegring för industriarbetare över genomsnittet för år

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1950 och en något mindre genomsnittlig ökning för övriga grupper löntagare.
Med hänsynstagande till någon sysselsättningsökning, övergång från
lägre till högre betalda yrken etc. har ämbetsverket framkommit till en
sannolik sammanlagd ökning av inkomst av tjänst med omkring 20 procent
från år 1950 till 1951. Vid bedömande av inkomstutvecklingen för fysiska
personer under år 1952 har riksräkenskapsverket under framkallande av
svårigheterna härutinnan ansett sig kunna förutsätta ett fortsatt högkonjunkturläge,
bl. a. karakteriserat av hög sysselsättningsgrad och fortgående
produktionsökning, vilket i och för sig enligt ämbetsverket icke utesluter
vissa sysselsättnings- och avsättningssvårigheter på enstaka punkter eller
prisfallstendenser på vissa exportprodukter med högt uppdrivet prisläge.
Med hänsyn tagen till fortgående löneglidning och omflyttning till bättre betalda
yrken och näringsgrenar har ämbetsverket räknat med en ökning av inkomst
av tjänst även utan avtalsmässiga lönestegringar. Ämbetsverket har
även framhållit, att löneläget vid början av år 1952 kommer att ligga vid en
högre nivå än genomsnittet för år 1951. I vilken omfattning pågående
eller väntade avtalsrörelser komma att öka lönesumman är ännu ej möjligt
att bedöma. Riksräkenskapsverket har vid sina beräkningar ansett sig
böra utgå från att den avtalsmässiga lönestegringen skall bli lägre än under
år 1951. Beträffande utvecklingen under våren 1953 räknar riksräkenskapsverket
med ytterligare någon ökning. — Inkomst av jordbruksfastighet
har från 1949 till 1950 ökat med cirka 6 procent. Det goda skördeutfallet
år 1950 påverkar även 1951 års inkomster. Kostnadsstegringar och minskad
skörd under år 1951 ha dock reducerat den vid prissättningen på jordbrukets
produkter avsedda inkomstökningen. I motsatt riktning ha emellertid
verkat de höjda skogspriserna. För år 1952 skulle inkomstökningen avseende
själva jordbruksdriften kunna bli något högre än inkomstökningen
för löntagare, om kompensation för det dåliga skördeutfallet år 1951 samt
viss inkomstförbättring i anslutning till den allmänna höjningen av inkomstnivån
erhålles. Härtill kommer att de under hösten 1951 uppnadda
höga skogspriserna bidraga till att öka även 1952 års inkomst av jordbruksfastighet.
— Inkomsten av rörelse under verksamhetsåret 1951 påverkas
av en väsentlig ökning av bruttointäkterna men också av stora kostnadsstegringar.
Även om vissa delar av handeln utvisa en volymmässig nedgång av
omsättningen efter halvårsskiftet anser sig dock riksräkenskapsverket kunna
räkna med en betydande stegring av rörelseinkomsterna. För år 1952
synes däremot med hänsyn till kostnadsökningar tills vidare icke böra kalkyleras
med någon nämnvärd stegring av nettoinkomsten utöver den antagna
höjningen under år 1951, vilken riksräkenskapsverket — tillsammantagen
med höjningen för förvärvskällan jordbruksfastighet — beräknat till
minst 20 procent.

Vad därefter rör aktiebolagens taxerade inkomster utgjorde ökningen
under verksamhetsåret 1950 nära 34 procent mot tidigare beräknade 15 procent.
Den redovisade starka vinstökningen beror i första hand på en för företagen
gynnsam utveckling av relationen mellan försäljningsintäkter och

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

kostnader. Den torde enligt riksräkenskapsverket även bero på tillkomsten
av investeringsskatten samt på en strävan att med hänsyn till väntade vinstökningar
under år 1951 åstadkomma en viss vinstutjämning mellan åren
1950 och 1951. För verksamhetsåret 1951 är det ännu icke enligt ämbetsverket
möjligt att med någon större grad av säkerhet bedöma utvecklingen.
Vissa fakta äro dock kända. En fortsatt ökning av produktionsvolym och
exportpriser har sålunda ägt rum. Prisstegringen, som varit särskilt betydande
för bland annat massa och malm, motväges delvis av högre arbetslöner
och råvarupriser samt för massaindustrien dessutom av prisutjämningsavgifter.
Enligt av riksräkenskapsverket gjorda undersökningar torde
emellertid det sammanlagda taxerade beloppet för svenska aktiebolag för
verksamhetsåret 1951 kunna antagas komma att stiga med omkring 50
procent. Ämbetsverket har framhållit att utvecklingen av den skattepliktiga
nettoinkomsten under år 1952 i nuvarande läge är svår att bedöma. För detta
år har emellertid ämbetsverket — även under förutsättning av en fortsatt
normal ökning av produktion och handel -— ansett sig böra antaga att aktiebolagens
taxerade inkomster komma att avsevärt sjunka. Såsom skäl
härför har ämbetsverket angivit att en viss nedgång av exportpriserna icke
kan anses utesluten och att den höjda kostnadsnivån kommer att påverka
vinstresultaten.

Riksräkenskapsverket har erinrat om att nettoinkomsten för statsverket
å förevarande titel under ett budgetår utgöres av skillnaden mellan, å ena
sidan, å titeln redovisade intäkter av statsskatter, kommunalskatter samt
vissa medel, som uppbäras i samband med den allmänna uppbörden, och, å
andra sidan, utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel, återbetalningar
av överskjutande preliminär skatt samt omföringar av vissa
influtna medel till andra riksstatstitlar. Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna
har ämbetsverket viss vägledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken
ävensom av gcneralpoststyrelsens månatliga rapporter om
totalt influten skatt. På grundval av nämnda material och under de gjorda
antagandena angående inkomstutvecklingen har riksräkenskapsverket kunnat
beräkna uppbörden av preliminärskatt för innevarande uppbördsår.
Riksräkenskapsverket har utgått från, att bestämmelserna om ränta å kvarstående
skatt kunna förväntas medföra att redan den preliminära R- och
C-skalten för inkomståret 1951 kommer att bliva närmare anpassad till den
slutliga skatten än vad tidigare varit fallet. Resultatet av preliminärskatteuppbörden
för uppbördsåret 1952/53 kommer, enligt vad ämbetsverket
framhåller, att starkt påverkas av inkomstutvecklingen under verksamhetsåret
1952, vilket även gäller de under budgetåret 1952/53 infallande två terminerna
av nästföljande uppbördsår. Ämbetsverket har för sistnämnda uppbördsår
förutsatt oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen för
budgetåret 1952/53 måste enligt ämbetsverket inrymma betydande ovisshetsmoment
med hänsyn till att inkomstutvecklingen under det kommande
året är osedvanligt svär att bedöma.

Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1950 års taxc -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

ring ett belopp av i runt tal 700 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga
såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av omkring 255 miljoner kronor
skulle återbetalas. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade
uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1951 års taxering till
i runt tal 900 miljoner kronor, medan återbetalningarna kunna beräknas
till omkring 235 miljoner kronor. Ökningen i den kvarstående skatten hänför
sig till allra största delen till aktiebolagens skattebetalning. Vad beträffar
storleken av den kvarstående skatt, som kan komma att påföras på
grundval av 1952 års taxering får man enligt riksräkenskapsverket sannolikt
räkna med en nedgång till 600—700 miljoner kronor. Till följd av de
nya bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt torde nämligen fyllnadsinbetalningar
av preliminärskatt för år 1951 komma att medföra minskning
av den kvarstående skatten. 1 samma riktning verkar för löntagarnas
del den ändring i grunderna för skattetabellernas konstruktion som
genomförts fr. o. in. inkomståret 1951 och som innebär att tabellskatten för
en viss inkomst utgår med högre belopp än tidigare. Sistnämnda faktor torde
även komma att medföra att återbetalningarna av för mycket erlagd preliminärskatt
öka till något mer än 300 miljoner kronor. Till inkomsterna å
titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp i tillkommande skatt,
läggas den kommunala fastighetsskatten, för vilken under budgetåret 1952/
53 en viss stegring beräknas till följd av höjda taxeringsvärden. Därtill komma
skogsvårdsavgift och annuiteter och inflytande restantier. Härutöver
har riksräkenskapsverket för såväl innevarande som nästa budgetår
räknat med extraordinär skatteuppbörd genom de förtidsbetalningar av statlig
inkomstskatt, som kunna föranledas av avtal med branschorganisationerna
inom skogsnäringen.

Riksräkenskapsverkets beräkningar ha lett till det resultatet, att bruttoinkomsterna
å förevarande riksstatstitel skulle komma att uppgå för budgetåret
1951/52 till omkring 6 900 miljoner kronor och för budgetåret 1952/
53 till omkring 7 400 miljoner kronor.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1951/52 beräknas till i runt tal 2 600
miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av inkomsttiteln
för innnevarande budgetår till 4 300 miljoner kronor.

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat
utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedlen
-— här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt för
kalenderåret 1952, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det
under kalenderåret 1950 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt —
torde under kalenderåret 1952 komma att uppgå till omkring 2 260 miljoner
kronor, varav å första hälften av budgetåret 1952/53 skulle falla omkring
1 130 miljoner kronor. För andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande
utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande
inkomstutvecklingen under år 1951 -— belöpa sig till omkring
1 600 miljoner kronor. Till kommunalskattemedlen, 2 730 miljoner kronor,
skola läggas förutom restitutioner dels återbetalningar av överskjutande

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

7

skatt, beräknade till något mer än 300 miljoner kronor, och dels omföringar
av utskiftnings- och ersättningsskatt, pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,
skogsvårdsavgifter och annuiteter med omkring 200 miljoner
kronor. Utgifterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under
nästa budgetår antagas i enlighet härmed uppgå till i runt tal 3 300 miljoner
kronor, innebärande ett inkomstöverskott av i runt tal 4 100 miljoner
kronor.

Att den behållna inkomsten å titeln sålunda skulle bli 200 miljoner kronor
högre för innevarande budgetår än för nästkommande förklaras enligt
riksräkenskapsverket av att bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt
träda i tillämpning från och med 1952 års taxering och sålunda bli verksamma
i avseende på inbetalningen av preliminärskatt för inkomståret 1951. De
fyllnadsinbetalningar som föranledas därav medföra en motsvarande minskning
av den på budgetåret 1952/53 belöpande kvarstående skatten. Till följd
av den för aktiebolagen antagna inkomstutvecklingen under år 1951 torde
verkan av dessa förhållanden bli betydande. Vidare bör hänsyn tagas till att
den fr. o. m. år 1951 genomförda ändringen i skattetabellernas konstruktion
medför ökning i uppbörden av preliminärskatt redan för innevarande budgetår
men sänkning av den kvarstående skatten först nästa budgetår. Av
väsentlig betydelse är även att eftersläpningen i utbetalningarna av skatt till
kommunerna på grund av det under år 1951 starkt stegrade kommunala
skatteunderlaget tillför statsverket en tillfällig »vinst». Denna kan uppskattas
till drygt 500 miljoner kronor för innevarande budgetår och för nästkommande
budgetår till bortåt halva detta belopp.

De av riksräkenskapsverket redovisade beloppen för inkomsterna under
de båda budgetåren ha beräknats under antagande att räntan å kvarstående
skatt vid den antagna inkomstutvecklingen för aktiebolagen skall föranleda
fyllnadsbetalning av preliminärskatt för inkomståret 1951 till avsevärda
belopp. I den mån detta antagande icke skulle realiseras, kommer en motsvarande
överflyttning av skatteinkomsten till nästa budgetår att ske. Ämbetsverket
har vidare vid de gjorda beräkningarna antagit, att bolagen skola
reglera sin avskrivningspolitik så, att någon nämnvärd investeringsskatt
icke uppkommer. Skulle ämbetsverkets antagande i denna del icke vara riktigt,
vilket f. n. är omöjligt att bedöma, kan inkomsttillflödet under budgetåret
1951/52 bli mindre än beräknat.

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen
med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter
förordar riksräkenskapsverket, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. i riksstaten för budgetåret 1952/53 uppföres med 4 100 miljoner
kronor.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetct beräknats
till 4 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket
upptagits till samma belopp, innebärande en ökning med 0,3 miljon kronor
i förhållande till gällande riksstat.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt
har ämbetsverket för budgetåret 1952/53 beräknat till oförändrat 1 miljon
kronor.

Inkomsten å titeln skogsvårdsavgifter utgjorde under budgetåret
1950/51 4,6 miljoner kronor. Skogsstyrelsen har anfört att beräkningen
av inkomsterna för budgetåret 1952/53 måste bli avhängig av resultatet av
nu pågående omtaxering av skogsmark och växande skog, vilken med
säkerhet kan förutsägas medföra en avsevärd höjning av det tidigare taxeringsvärdet.
I samband med en dylik höjning bör enligt skogsstyrelsens mening
en omprövning komma till stånd av det promilletal, varmed skogsvårdsavgift
utgår. Starka skäl tala enligt skogsstyrelsen för en sänkning
vid höjda taxeringsvärden. I nuvarande läge har skogsstyrelsen ansett sig
böra för budgetåret 1952/53 beräkna ifrågavarande inkomsttitel till samma
belopp som för innevarande budgetår. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket
tills vidare upptagit inkomsttiteln med 4,6 miljoner kronor för
budgetåret 1952/53.

Även inkomsterna å titeln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter har riksräkenskapsverket för
nästa budgetår beräknat till oförändrat 200 000 kronor.

Generalpoststyrelsens beräkningar av inkomsterna av ar v slott sskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt sluta på 53
miljoner kronor för innevarande budgetår och 56 miljoner kronor för budgetåret
1952/53. Riksräkenskapsverket framhåller, att den nya fastighetstaxeringen
visserligen icke kan väntas nämnvärt påverka ifrågavarande titel
under nästa budgetår men att man på grund av värdestegring för andra
kapitaltillgångar torde böra räkna med en fortgående icke oväsentlig stegring
av den normala uppbörden under såväl innevarande som kommande
budgetår. Varje år brukar också inflyta något eller några större engångsbelopp.
Riksräkenskapsverket beräknar därför inkomsterna för budgetåret
1951/52 till 60 miljoner kronor samt föreslår att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1952/53 uppföres med 65 miljoner kronor, vilket med 10
miljoner kronor överstiger i gällande riksstat upptaget belopp.

Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1950/51 uppgått till
29,4 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med
i runt tal 31 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår
beräknats till 32 miljoner kronor, innebärande en höjning i förhållande
till gällande riksstat med 3 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar
m. m., som i gällande riksstat uppförts med 50 miljoner
kronor, beräknas av riksräkenskapsverket, med ledning av för innevarande
budgetår influten uppbörd, till 60 miljoner kronor för budgetåret 1951/52.
För budgetåret 1952/53 förordar riksräkenskapsverket att inkomsttiteln
upptages med samma belopp, 60 miljoner kronor.

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 9

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 110 resp. 250 miljoner
kronor. Med utgångspunkt från inhämtade uppgifter rörande motorfordonsbeståndet
vid ingången av tredje kvartalet 1951 har riksrälcenskapsverket
— med hänsyn till 1951 års riksdags beslut rörande särskild skatt
på importerade och nytillverkade fordon och med beaktande av att ökningen
av personbilbeståndet till väsentlig del avser fordon i de lägsta
viktklasserna — beräknat fordonsskatten till 115 miljoner kronor för innevarande
budgetår och till 130 miljoner kronor för budgetåret 1952/53. Enligt
beräkningarna av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer bensinskatten
för budgetåren 1951/52 och 1952/53 att uppgå till 290 resp. 360 miljoner
kronor. Styrelsen har härvid utgått från de ordinarie bensinskattemedel,
som influtit under senare år samt antagit att bensinförbrukningen
ökas proportionellt mot automobilbeståndets ökning. Riksräkenskapsverket
har — med erinran om att den successiva övergången till allt mer bränslebesparande
motorer medför att ifrågavarande skatt knappast kan tänkas
öka proportionellt mot fordonsbeståndets ökning men att en viss ökning
av trafiken är att förvänta —- ansett sig böra räkna med fortsatt stegring
av bensinskatten ehuru i långsammare takt än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
räknat med. I överensstämmelse härmed och med beaktande jämväl
av beräkningar från generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, statens
bränslekommission, överståthållarämbetet och länsstyrelserna har riksräkenskapsverket
beräknat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1951/52
till 290 miljoner kronor och för budgetåret 1952/53 till 325 miljoner kronor.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret
1950/51 gav en behållen intäkt av ca 355 miljoner kronor, är i riksstaten
för löpande budgetår uppförd med 330 miljoner kronor. Vid i november
1951 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden
för innevarande budgetår till 360 miljoner kronor och för nästa budgetår
till 350 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som godtagit generaltullstyrelsens
beräkning i fråga om såväl löpande som nästkommande budgetår
upptar inkomsterna å titeln tullmedel till 360 miljoner kronor för budgetåret
1951/52 samt förordar, att titeln, under förutsättning av oförändrade
tullsatser, för budgetåret 1952/53 uppföres med 350 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln va r u s 1c a 11,
varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten
å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen
till ett belopp av 190 miljoner kronor. Härtill kommer att enligt proposition
nr 218 till 1951 års riksdag bör den särskilda skatten på importerade
och nytillverkade fordon under nu löpande budgetår redovisas under inkomsttiteln
varuskatt. Riksräkenskapsverket förutsätter att skatten även
nästa budgetår redovisas under nämnda titel. Enligt en av riksräkenskapsverket
approximativt gjord beräkning skulle skatten i vad rör importerade

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

bilar och motorcyklar ge 40 miljoner kronor för helt år och för återstående
del av budgetåret något över 25 miljoner kronor, medan kontrollstyrelsen
i vad rör tillverkningen inom landet beräknar skatten till 17 miljoner
kronor för 1951/52 och 30 miljoner kronor för 1952/53. I anslutning
till beräkningar av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna
om utfallet av inkomsttiteln har riksräkenskapsverket, som erinrat
om den av 1951 års riksdag beslutade sänkningen av skatten på choklad-
och konfityrvaror, uppskattat inkomsttiteln varuskatt till 205 miljoner
kronor för budgetåret 1951/52 och till 225 miljoner kronor för budgetåret
1952/53.

I fråga om titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror,
som i gällande riksstat uppförts med 4 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket
i enlighet med kontrollstyrelsens kalkyler beräknat inkomsterna
för vart och ett av budgetåren 1951/52 och 1952/53 till 3 miljoner
kronor.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår
är uppförd i riksstaten med 15 miljoner kronor, ha av general tullstyrelsen
och statens jordbruksnämnd beräknats till 15 respektive 16 miljoner
kronor för nämnda budgetår. För nästa budgetår räknar generaltullstyrelsen
med en intäkt av 16 miljoner kronor, medan jordbruksnämnden anser
inkomstposten böra upptagas med 17 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har anslutit sig till jordbruksnämndens kalkyler.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 500 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har med hänsyn till försäljningssiffrorna
under de senaste månaderna beräknat tobaksskatten för innevarande
budgetår till något mellan 495 och 500 miljoner kronor.

Tobaksmonopolet har — under beaktande av nuvarande tendensen i förbrukningen
— beträffande nästkommande budgetår kalkylerat med en
minskning av försäljningen av tobaksvaror utom av cigarretter, för vilka
en mindre fortsatt ökning av kvantiteten förutsättes. Med utgångspunkt härifrån
och under antagande av oförändrade priser och i huvudsak oförändrad
köpkraft har tobaksmonopolet funnit sig böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt
till 515 miljoner kronor för budgetåret 1952/53.

Riksräkenskapsverket — som med hänsyn till inkomsttillflödet under
månaderna juli—november 1951 funnit sig böra räkna med en högre inkomstnivå
än tobaksmonopolet kalkylerat med — har under förutsättning
av oförändrade priser uppskattat tobaksskattens avkastning för nu löpande
budgetår till 525 miljoner kronor samt föreslår att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1952/53 upptages till 550 miljoner kronor.

Brännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat
upptagits till 21 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen för löpande
budgetår inflyta med 23 miljoner kronor. För budgetåret 1952/53 har styrelsen
beräknat intäkten till 24 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har
riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av rusdrycksför -

Bevillningsutskottets betänkande nv 57.

11

säljnings medel av partihandelsbolag, vilka för innevarande
budgetår upptagits med 17 miljoner kronor, för vart och ett av budgetåren
1951/52 och 1952/53 beräknas till 13 miljoner kronor.

Inkomsterna av rusdrycksförsäljnings medel av detaljliandelsbolag
har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 29
miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar
riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1951/52
till 29 miljoner kronor och för budgetåret 1952/53 till 31 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskän k ningss katten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 560 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren 1951/52
och 1952/53 skola inflyta med 590 respektive 600 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har emellertid med hänsyn till inkomsttillflödet under den
hittills förflutna delen av innevarande budgetår uppskattat inkomsterna å
förevarande titel till 600 miljoner kronor under budgetåret 1951/52 samt
föreslår, att titeln för budgetåret 1952/53 beräknas till 625 miljoner kronor.

Omsättnings- och utslcänkningsskatt å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 40 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har nu beräknat denna inkomst till 39 miljoner kronor för löpande och
40 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som
uppskattat inkomsterna för budgetåret 1951/52 till 40 miljoner kronor, har
för nästa budgetår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens kalkyler räknat
med oförändrat belopp, 40 miljoner kronor.

Maltdryck sskatten har i gällande riksstat upptagits till 73 miljoner
kronor, till vilket belopp skatten enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda
beräkningar även uppskattas inflyta såväl för innevarande som för nästkommande
budgetår. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till kontrollstyrelsens
beräkningar.

I enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket
inkomsterna av skatt å läskedrycker under budgetåret
1951/52 till 33 miljoner kronor, vilket belopp understiger det i riksstaten
upptagna med 2 miljoner kronor. Den sålunda beräknade bristen förklaras,
enligt kontrollstyrelsen bl. a. av kostnadsstegringar och den under år 1950
beslutade skattehöjningen. För nästa budgetår räknar kontrollstyrelsen med
oförändrad intäkt, 33 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket anser
inkomstposten böra upptagas till 35 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten
för löpande år upptagits till 40 miljoner kronor, komma att uppgå till 43,7
miljoner kronor under budgetåret 1951/52 och 43,8 miljoner kronor under
budgetåret 1952/53. Riksräkenskapsverket beräknar emellertid med stöd av
uppbördssiffrorna för de två sistförflutna kvartalen inkomsterna under
titeln för innevarande budgetår till 45 miljoner kronor och föreslår att inkomstposten
för nästa budgetår upptages till likaledes 45 miljoner kronor.

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår
upptagits till 45 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen till i runt tal
50 miljoner kronor för detta och ca 85 miljoner kronor för nästa budgetår.
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot kontrollstyrelsens
beräkningar.

Avkastningen av den tillfälliga automobils katten beräknas
för budgetåret 1951/52 till 105 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har, med hänsyn till vad härom anförts i propositionen nr 218 till 1951 års
riksdag, icke beräknat någon inkomst av denna skatt under nästkommande
budgetår.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i
det följande.

Inkomsttiteln skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
m. m. har av riksräkenskapsverket — med starkt understrykande av ovissheten
i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns
utfall inverkande omständigheter -—■ uppskattats till 4 100 miljoner
kronor. I det föregående har jag vid anmälan av finansplanen utgått från att
ett belopp av ca 100 miljoner kronor kommer att nästa budgetår inflyta till
följd av förordningen om särskild avgift vid vissa investeringar. Investeringsavgiften
kommer att uttagas på grundval av 1953 års taxering (verksamhetsåret
1952) och således slutligt förfalla till betalning under våren
1954. Med hänsyn till att bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt äro
tillämpliga även i fråga om investeringsavgifter torde emellertid fyllnadsinbetalningar
förutsättas komma att ske i viss omfattning under budgetåret
1952/53. Jag föreslår, att inkomsten av investeringsavgiften redovisas under
förevarande skattetitel och preliminärt beräknas till 100 miljoner kronor.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen som är avsedd att företagas
längre fram under riksdagen och med hänvisning till vad jag härutinnan
anfört i finansplanen torde i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag
oförändrad uttagningsprocent beträffande den statliga inkomstskatten
få tagas som utgångspunkt för den nu gjorda beräkningen. Förevarande
inkomsttitel torde alltså preliminärt uppföras med 4 200 miljoner kronor för
nästa budgetår.

Reträffande titeln slcogsvårdsavgifter har skogsstyrelsen i sitt
förslag till riksräkenskapsverket angående titelns beräkning ifrågasatt en
sänkning av promilletalet för avgiftens uttagande i samband med den höjning
av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog som kan föranledas
av pågående omtaxeringar. Först då resultatet av dessa föreligger kan
frågan om en ändring av promillesatsen prövas. Jag föreslår därför, att titeln
beräknas med utgångspunkt från oförändrat uttag för år 1952 och uppföres
med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet 4 600 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat automobilskattemedlen till
455 miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor i fordonsskatt och 325 mil -

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 13

joner kronor i bensinskatt. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att
Kungl. Maj:t genom beslut den 23 februari 1951 igångsatt en utredning angående
beskattningen av motorfordonstrafiken. Enligt direktiven för utredningen
borde bl. a. frågan om fördelningen av beskattningen på motorfordon
och bensin tagas upp till prövning med sikte på en överföring av större delen
av skattebördan på motorfordonen. Vidare ifrågasattes en omfördelning
av fordonsskatt mellan fordon med olika viktklasser, vilket skulle kunna
medföra en total höjning av fordonsskattens ram. Med hänsyn till utredningens
omfattning torde slutligt förslag icke kunna föreläggas årets riksdag.
Såsom jag förut antytt har jag emellertid för avsikt att senare göra
hemställan om att i avvaktan på resultatet av utredningen ett provisoriskt
förslag angående fordonsskatten framlägges för riksdagen. Som skäl härför
vill jag i förevarande sammanhang framhålla att de utgifter för vägväsendet
m. m. som skola täckas av automobilskattemedel och varom
förslag framlägges under vederbörande huvudtitlar, uppgå till sammanlagt
504,7 miljoner kronor. Vidare torde med hänsyn till penningvärdeförändringen
en viss höjning av motorfordonsskatten även med nuvarande
principer för fördelningen vara befogad. Det torde böra erinras om
att den tillfälliga automobilskatten, vilken för innevarande budgetår beräknats
till 105 miljoner kronor, icke är avsedd att utgå under nästa budgetår.

I avvaktan på det förslag angående motorfordonsskatten, som senare kommer
att föreläggas riksdagen, föreslår jag att titeln för nämnda skatt preliminärt
beräknas till 180 miljoner kronor, varigenom automobilskattemedlen
skulle uppgå till i runt tal samma belopp som de utgifter, som skola
täckas av dessa medel.

Titeln skatt å elektrisk kraft har enligt av kontrollstyrelsen
lämnade uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats till 85 miljoner kronor.
Då såsom i föregående sammanhang berörts jag senare kommer att
hemställa att förslag förelägges riksdagen om viss ändring av gällande bestämmelser
med avseende på skattens uttagande hos förbrukare, föreslår
jag att titeln nedräknas med 40 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets
förslag eller till 45 miljoner kronor.

I propositionen nr 233 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 24 mars 1952 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1952/53. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de
olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Den vid varje tidpunkt beräkneliga
utvecklingen å denna titel äger på grund av källskattesystemet ett
nära samband med de antaganden, som kunna göras beträffande inkomstutvecklingen
under hela den period beräkningen omfattar. I fråga om fysiska

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

personer gäller detta särskilt i fråga om löneinkomsten, enär variationerna
i densamma giva direkt utslag i avseende på den inflytande preliminärskattens
storlek. De från och med innevarande års taxering tillämpliga bestämmelserna
om ränta å kvarstående skatt ha medfört, att förhållandet i högre
grad än tidigare blivit detsamma även i fråga om svenska aktiebolag. Dessa
bestämmelser kunna förväntas medföra en ökad inbetalning av preliminärskatt
under innevarande budgetår och en däremot svarande minskning av
den kvarstående skatt, som kommer att inflyta under nästkommande budgetår.
Ej minst med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln
för budgetåret 1951/52 och beräkningen av titeln för budgetåret 1952/
53 bedömas i ett sammanhang.

I sin senast avgivna inkomstberäkning framhöll riksräkenskapsverket,
att det ej vore möjligt att bedöma i vilken omfattning då pågående eller väntade
avtalsrörelser komme att öka lönesumman. Riksräkenskapsverket ansåg
sig dock böra räkna med att den avtalsmässiga lönestegringen skulle
bli lägre än under 1951. Ämbetsverket framhöll emellertid, att löneläget vid
början av år 1952 komme att ligga vid en högre nivå än genomsnittet för år
1951. Beräkningen grundades på det antagandet, att den under år 1952 utbetalade
lönesumman skulle komma att med omkring 12 % överstiga lönesumman
för år 1951. Riksräkenskapsverket finner nu sannolikt, att stegringen
kommer att bliva större än vad sålunda antagits och anser sig här
böra utgå från att densamma kommer att röra sig om 17 å 18 %. Även beträffande
utvecklingen under våren 1953 har riksräkenskapsverket som följd
härav funnit sig böra räkna med någon stegring utöver vad tidigare förutsatts
i kalkylen.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än inkomst
av tjänst synes anledning ej föreligga att i detta sammanhang räkna
med ändrade antaganden i förhållande till vad som redovisades i den senaste
inkomstberäkningen.

Vad beträffar aktiebolagen framhöll riksräkenskapsverket i inkomstberäkningen,
att vissa fakta, som komme att påverka vinstsiffrorna för år
1951, vore kända. Ämbetsverket ansåg sig kunna antaga, att det sammanlagda
taxerade beloppet för massa- och pappersindustri, gruvor och vissa
bruksföretag skulle bli avsevärt högre än för år 1950. Samma antagande
gjordes beträffande rederier. Även för övriga bolag förutsattes en icke obetydlig
vinstökning. Sammanfattningsvis ansåg sig riksräkenskapsverket
kunna göra det antagandet att det totala taxerade beloppet för svenska aktiebolag
för verksamhetsåret 1951 skulle komma att stiga med omkring 50
procent. Beträffande utvecklingen under år 1952 lade riksräkenskapsverket
till grund för inkomstberäkningen det antagandet att aktiebolagens taxerade
inkomster för verksamhetsåret 1952 skulle komma att avsevärt sjunka.

Ehuru det uppenbarligen icke låter sig göra att med någon större grad av
säkerhet bedöma taxeringsutfallet, finner riksräkenskapsverket nu sannolikt
att den beräknade stegringen av det taxerade beloppet för verksamhetsåret
1951 i fråga om massa- och pappersindustrien skall stanna vid en lägre
nivå än vad som antogs i december. Som följd härav skulle skatten å aktiebolagens
inkomster under år 1951 kunna förväntas bliva omkring 100 miljoner
kronor lägre. I fråga om de tidigare gjorda antagandena beträffande
inkomstutvecklingen för bolagen under verksamhetsåret 1952 har riksräkenskapsverket
icke funnit anledning göra någon ändring.

I decemberberäkningen gjordes det antagandet att bestämmelserna om
ränta å kvarstående skatt skulle föranleda aktiebolagen att i avsevärd utsträckning
erlägga fyllnadsbetalningar till den preliminärskatt, som i vanlig
ordning erlagts under uppbördsåret. Då tiden för verkställande av sådana

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

15

fyllnadsbetalningar utgår först den 30 april, låter det sig ej göra att nu med
större säkerhet bedöma i vilken omfattning möjligheten härtill kommer att
utnyttjas, särskilt som man numera även har att räkna med verkningarna
av den skärpta kreditpolitiken. Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning
utgått från samma antagande som vid decemberberäkningen.

För såväl innevarande som nästkommande budgetår räknades i inkomstberäkningen
med att viss skatteuppbörd av mera extraordinärt slag skulle
tillföras riksstatstiteln, nämligen sådana förtidsbetalningar av statlig inkomstskatt,
som föranledas av avtal med de stora branschorganisationerna
inom skogsnäringen. Såvitt nu kan bedömas, kommer också titeln att för innevarande
budgetår tillföras det sålunda beräknade beloppet, 150 miljoner
kronor. Däremot synas övervägande skäl tala för det sannolika i att det för
nästa budgetår beräknade beloppet, 200 miljoner kronor, kommer att i huvudsak
bortfalla.

För investeringsskatten, som vid decemberberäkningen förutsattes huvudsakligen
komma till uttryck i form av ökade inbetalningar av inkomstskatt,
har nu ansetts böra bland inkomsterna å titeln för nästa budgetår upptagas
en särskild post av storleksordningen 50 miljoner kronor.

Slutligen bör erinras, att i statsverkspropositionen företogs en uppräkning
å 100 miljoner kronor av de av riksräkenskapsverket beräknade inkomsterna
å titeln för budgetåret 1952/53 med hänsyn till den av höstriksdagen
beslutade investeringsavgiften.

Beträffande de å titeln redovisade utgifterna har riksräkenskapsverket
icke funnit anledning göra någon ändring i de tidigare beräkningarna.

Efter de nu gjorda justeringarna skulle inkomsterna å titeln kunna beräknas
uppgå för innevarande budgetår till inemot 7 100 miljoner kronor
och för nästkommande budgetår till 7 900 miljoner kronor, medan utgifterna
skulle utgöra i runt tal^2 800 respektive 3 300 miljoner kronor.

Den behållna inkomsten skulle sålunda uppgå för budgetåret 1951/52 till
4 500 miljoner kronor och för budgetåret 1952/53 till 4 600 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i de antaganden,
som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt för verksamhetsåret
1951. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar
i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med, sker en
motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1951/52 till
budgetåret 1952/53. Vilken omfattning en sådan överflyttning kan komma
att få, kan icke överblickas förrän första veckan i maj.

Konjunkturskatt. I proposition nr 79 till innevarande års riksdag har
framlagts förslag till förordning om konjunkturskatt för år 1952. Skatten
har eniigt vad i propositionen framhålles överslagsvis beräknats komma att
tillföra statsverket ca 150 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som finner
övervägande skäl tala för att en sådan skatt — i likhet med vad falleL
var med krigslconjunkturskatten — bör redovisas å särskild riksstatstitel,
har i enlighet med propositionen upptagit konjunkturskatt i denna beräkning
med 150 miljoner kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 65 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen,
som i november 1951 beräknade de totala inkomsterna under titeln i
fråga till 56 miljoner kronor, har i skrivelse den 15 mars 1952 efter förnyad
beräkning anfört, att titeln numera bör upptagas till förslagsvis 65 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet, 65 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.

Lotterivinst skal len har i statsverkspropositionen beräknats till 32 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har även generalpoststyrelsen föreslå -

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

git detta belopp mot tidigare 30 miljoner kronor. Med hänsyn bland annat
till inkomsttillflödet under innevarande budgetår anser riksräkenskapsverket,
att titeln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas med ett till 34
miljoner kronor förhöjt belopp.

Omsättnings- och expeditions stämplar. Denna titel beräknades i december
1951 av riksräkenskapsverket till 60 miljoner kronor, vilket belopp även
uppförts i statsverkspropositionen. Generalpoststyrelsen, som i sin ursprungliga
beräkning uppskattade inkomsterna å titeln till 53 miljoner kronor,
anser sig vid förnyad beräkning med utgångspunkt från nu kända uppbördssiffror
för innevarande budgetår kunna beräkna uppbörden till högst
60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, alt det i statsverkspropositionen
uppförda beloppet på titeln bibeliålles.

Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel i avvaktan
på det förslag angående motorfordonsskatten, som avsågs senare komma
att föreläggas riksdagen, preliminärt beräknats till 180 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket liade i december 1951, under förutsättning av oförändrade
skattesatser, föreslagit, att titeln skulle beräknas till 130 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 7 november 1951, under samma förutsättning beträffande
skattesatserna, inkomsterna på titeln till 140 miljoner kronor
och har i skrivelse den 7 mars 1952 meddelat, att intet därefter framkommit,
som föranleder ändring av denna beräkning. Länsstyrelserna uppskattade
i november 1951 fordonsskatten till 118 miljoner kronor och deras förnyade
beräkningar ha icke lett till ändring av detta belopp. Med ledning av vad
som nu är känt om ökningen av fordonsbeståndet under andra halvåret 1951
och om de faktorer, som kunna beräknas påverka utvecklingen under år
1952, anser riksräkenskapsverket, att de antaganden beträffande fordonsbeståndets
tillväxt, vilka lades till grund för verkets beräkning i december
1951, fortfarande kunna godtagas.

Kungl. Maj:t har i proposition nr 114 förelagt riksdagen förslag till vissa
höjningar av de för fordonsskatten gällande skattesatserna. Inkomstökningen
genom den föreslagna höjningen i beskattningen beräknas i propositionen
till omkring 52 miljoner kronor för budgetåret 1952/53. Riksräkenskapsverket
föreslår med anledning härav och med hänvisning till det ovan anförda,
att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till
180 miljoner kronor eller samma belopp som preliminärt uppförts i statsverkspropositionen.

Bensinskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1951, att denna titel
skulle beräknas till 325 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i
statsverkspropositionen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade i november
1951 inkomsterna på ifrågavarande titel till 360 miljoner kronor och
har i skrivelse den 7 mars 1952 meddelat, att styrelsen icke ansett sig ha
anledning att frångå sin tidigare beräkning. Enligt generaltullstyrelsens,
kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas förnyade beräkningar skulle skatten
på bensin och motorbrännoljor inbringa 321 miljoner kronor, vilket innebär
en mindre höjning i förhållande till samma myndigheters uppskattningar i
november 1951. Bränslekommissionen har i skrivelse den 15 mars 1952 meddelat,
att det enligt dess uppfattning icke föreligger skäl att frångå den av
kommissionen tidigare utarbetade prognosen beträffande bensinförbrukningen
under budgetåret 1952/53, vilken i stort sett överensstämmer med de
antaganden, som lågo till grund för riksräkenskapsverkets decemberberäkning Riksräkenskapsverket

förordar, att det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet på 325 miljoner kronor bibehålies.

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

17

Tullmedel. Inkomsterna på denna titel har i statsverkspropositionen beräknats
till 350 miljoner kronor. Detta belopp hade även föreslagits av generaltullstyrelsen.
Den 14 mars 1952 bar generaltullstyrelsen meddelat, att styrelsen
icke funnit anledning frångå den i november 1951 gjorda beräkningen
av nettouppbörden på titeln. Det föreslagna beloppet, 350 miljoner kronor,
utgör nettot mellan en beräknad bruttouppbörd på 375 miljoner kronor
och restitutioner på 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser, att generaltullstyrelsens
beräkning bör godtagas. Riksräkenskapsverket föreslår
därför, att för ifrågavarande titel bibehålies det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
225 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits av riksräkenskapsverket.
Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade beräkningar ge tillsammans
ett belopp av 227 miljoner kronor. En viss osäkerhet vidlåder beräkningarna
av denna titel framför allt på grund av att erfarenheterna hittills
äro ringa beträffande effekten av den sänkta skattesatsen på choldadoch
konfityrvaror och av skatten vid tillverkning och import av personbilar
och motorcyklar in. in. Riksräkenskapsverket anser icke anledning föreligga
att ändra det i statsverkspropositionen upptagna beloppet på 225 miljoner
kronor för inkomsttiteln varuskatt.

Skatt å kaffe har i statsverkspropositionen upptagits till 17 miljoner kronor.
Statens jordbruksnämnd och generaltullstyrelsen hade beräknat denna
inkomsttitel till 17 resp. 16 miljoner kronor. Dessa båda myndigheters förnyade
beräkningar innebära, att jordbruksnämnden bibehåller sitt tidigare
belopp medan generaltullstyrelsen höjt sin tidigare beräkning till 17 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet bibehålies.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i sin inkomstberäkning i december
1951, att för denna titel skulle upptagas ett belopp på 550 miljoner
kronor, vilket även uppförts i statsverkspropositionen. Aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet, som i oktober 1951 beräknade tobaksskatten till 515 miljoner
kronor, har i skrivelse den 10 mars 1952 framhållit, att den kraftiga
stegringen av omsättningen av tobaksvaror under innevarande budgetår motiverar
en uppräkning av det tidigare föreslagna beloppet till 565 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar tobaksskatten
till 550 miljoner kronor, föreslår med hänsyn till den fortgående
omsättningsökningen, att inkomsttiteln för budgetåret 1952/53 upptages
till 575 miljoner kronor. Härvid har icke hänsyn tagits till en eventuell
ändring av bestämmelserna om inleverans av tobaksskatten.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag har i statsverkspropositionen
beräknats till 31 miljoner kronor, vilket belopp även hade föreslagits
av kontrollstyrelsen. 1 skrivelse den 13 mars 1952 har styrelsen föreslagit
en höjning med en miljon kronor i förhållande till dess tidigare beräkning.
Riksräkenskapsverket föreslår därför, all ifrågavarande titel i det slutliga
riksstatsförslaget upptages till 32 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker. Denna titel upptogs
i statsverkspropositionen till 625 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits
av riksräkenskapsverket. Kontrollstyrelsen, som i sin beräkning i
november 1951 uppskattat inkomsterna på titeln till 600 miljoner kronor,
har i sin förnyade beräkning bibehållit detta belopp. Titeln beräknas av
riksräkenskapsverket för innevarande budgetår inbringa 600 miljoner kronor,
mot i riksstaten för nämnda budgetår upptagna 560 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1952/53 inte funnit anledning före 2

Bihnng till riksdagens protokoll 1952. 7 samt. AV .57.

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

slå ändring av det i statsverkspropositionen uppförda beloppet, 625 miljoner
kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i statsverkspropositionen
beräknats till 40 miljoner kronor. Detta belopp hade även föreslagits av kontrollstyrelsen.
Vid sin förnyade beräkning har nämnda myndighet uppskattat
dessa inkomster till 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att detta belopp upptages i det slutliga riksstatsförslaget.

Maltdrycksskatt. Denna titel beräknades i november 1951 av kontrollstyrelsen
till 73 miljoner kronor. Detta belopp föreslogs även av riksräkenskapsverket
och finnes uppfört i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i
skrivelse den 13 mars 1952 vidhållit sin tidigare beräkning. Inkomsterna på
titeln beräknas för innevarande budgetår till 75 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets
uppfattning finnes ingen anledning att vänta en nedgång
av uppbörden under påföljande budgetår. Ämbetsverket anser därför, att
inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas till samma belopp,
som nu beräknas för innevarande budgetår, eller 75 miljoner kronor.

För skatt å läskedrycker beräknade kontrollstyrelsen i november 1951
33 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslog för sin del, att titeln
skulle beräknas till 35 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i statsverkspropositionen.
Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat
inkomsterna på titeln till 34 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
finner ej anledning föreslå ändring av det i statsverkspropositionen uppförda
beloppet.

Statlig nöjesskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1951 denna
inkomsttitel till 45 miljoner kronor, vilken uppskattning godtagits i statsverkspropositionen.
Länsstyrelserna beräknade i november 1951 titeln till
43,8 miljoner kronor, medan deras förnyade uppskattningar upptaga en sammanlagd
inkomst av 45,6 miljoner kronor. Inkomsterna på ifrågavarande
titel ha under den hittills gångna delen av innevarande budgetår visat en
stigande tendens och beräknas för hela budgetåret till 48 miljoner kronor
mot i riksstaten upptagna 40 miljoner kronor. Med hänsyn härtill anser
riksräkenskapsverket, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet,
45 miljoner kronor, bör höjas till 50 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1951
inkomsterna på denna titel till 85 miljoner kronor. Under hänvisning till att
förslag till viss ändring av gällande bestämmelser med avseende på skattens
uttagande hos förbrukare avsågs senare komma att föreläggas riksdagen
upptogs titeln i fråga i statsverkspropositionen till 45 miljoner kronor. Sådant
förslag har sedermera framlagts i proposition nr 162, varvid statsverkets
inkomster under budgetåret 1952/53 beräknats till 45 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till
nämnda belopp.

Inkomsttiteln postverket har i statsverkspropositionen upptagits till 35
miljoner kronor. Denna beräkning byggde bland annat på antagandet om
oförändrade taxor samt, vad beträffar lönerna, samma rörliga tillägg som
utgått under år 1951. Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 7 mars 1952
avgivit förnyad beräkning av inkomsterna på titeln i fråga. Styrelsen föreslår
där, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet sänkes till 10
miljoner kronor. Den nya beräkningen bygger bland annat på förutsättningen,
att propositionerna nr 60 angående höjning av statstjänstemännens löner
m. m., nr 61 angående provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring på s. k. obekväm
arbetstid samt nr 107 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster
in. in. vinna riksdagens bifall. Å andra sidan bar styrelsen vid beräk -

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

19

ningen av postverkets inkomster tagit hänsyn till att den i skrivelse till
Kungl. Maj :t den 7 mars 1952 hemställt om vissa portohöjningar in. in. Styrelsen
har även meddelat, att den har för avsikt att ingå till Kungl. Maj :t
med hemställan, att postverkets ersättning för bestyret med skatteuppbörden
samt för utbetalning av folkpensioner och allmänna barnbidrag ökas för
tiden från och med den 1 januari 1952. Det av generalpoststyrelsen beräknade
överskottet på 10 miljoner kronor bygger på förutsättningen att dessa
förslag bifallas. Kungl. Maj :t har i proposition nr 160 förelagt riksdagen
förslag till vissa portohöjningar in. in., varvid postverkets överskott för budgetåret
1952/53 i händelse av bifall till propositionen uppskattas till 10 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att i det slutliga riksstatsförslaget
som inkomst av postverket uppföres 10 miljoner kronor.

I propositionen nr 233 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande:

Såsom jag framhöll i årets statsverksproposition, var det tydligt att det
statsfinansiella läget under budgetåret 1951/52 undergått avsevärda förskjutningar.
Det kunde därför förutses att budgetutfallet till följd av den
oväntat starka inkomststegringen skulle komma att i hög grad avvika från
vad som förutsågs våren 1951, när riksstaten uppgjordes. I de av riksräkenskapsverket
senast företagna uppskattningarna har inkomsterna uppräknats
ytterligare. Av olika skäl blir likväl inkomslöverskottet å driftbudgeten
betydligt mindre än hälften av vad som beräknades vid årsskiftet
1951/52. För det första kommer enligt av riksräkenskapsverket numera företagna
kontrollundersökningar en förskjutning av fyllnadsbetalningarna av
preliminärskatt avseende inkomståret 1951 att äga rum till budgetåret 1952/
53. Det belopp varmed fyllnadsbetalningarna sålunda skulle minska och återkomma
som kvarstående skatt våren 1953, har av riksräkenskapsverket beräknats
bli av storleksordningen 200 miljoner kronor. Den sålunda skedda
förskjutningen innebär att aktiebolagen icke i den avsevärda utsträckning
— som enligt riksräkenskapsverkets beräkningar antagits — erlagt fyllnadsbetalningar
till preliminärskatten. Ämbetsverket har emellertid i sin i det
föregående redovisade inkomstberäkning framhållit möjligheten att verkningarna
av den skärpta kreditpolitiken skulle kunna få denna följd. För det
andra föranleder det av mig i det föregående framlagda förslaget om fondering
av de i inkomsterna ingående kommunalskattemedlen en minskning
av statsinkomsterna med 500 miljoner kronor. För det tredje har utgifterna
undergått en ökning, som uppgår till närmare 500 miljoner kronor. Den försämring
av budgetläget som de här framlagda uppgifterna kan tyda på är
emellertid mer skenbar än verklig. Det beräknade överskottet å driftbudgeten
är tillsammans med de fonderade kommunalskattemedlen i det närmaste
tillräckligt för att staten under innevarande budgetår ej skall behöva anlita
lånemarknaden för täckning av mcdelsbehov å kapitalbudgeten eller andra
liknande utgifter. Vad som härvidlag inträffat ansluter sig sålunda till vad
jag i statsverkspropositionen föregående år och sedermera i samband med
förslaget om komplettering av riksstatsförslaget (prop. 206: 1951) givit uttryck
åt, nämligen att den statliga upplåningen till mötande av kapitalutgifter
borde hållas vid lägsta möjliga belopp.

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Givet är emellertid att planläggningen av finanspolitiken försvåras av att
förhandsberäkningarna av budgetutfallet slå fel i så avsevärd grad som nu
varit fallet. Å andra sidan ligger det i sakens natur att dylika beräkningar liksom
alla siffermässiga prognoser måste vara omgivna av felmarginaler. Dessa
felmarginaler måste bli mera betydande genom övergången till ett uppbördssystem
med källskattebetalning. Inkomstutvecklingen i samhället, som
naturligtvis är av avgörande betydelse för skatteinkomsternas storlek, är
utomordentligt svår att bedöma halvtannat till ett år i förväg. Dessutom inträffar
regelmässigt under budgetårets lopp oförutsedda omständigheter som
föranleder nya beslut både beträffande inkomster och utgifter. I all synnerhet
gäller detta under perioder, då den ekonomiska politikens huvuduppgift
blir att motverka uppkomsten av nya störningsmoment och bevara balans i
samhällsekonomien. Även på skattepolitikens område kan då motåtgärder
behöva tillgripas snabbt för att förhindra inflationistiska impulser att vinna
spridning i det ekonomiska livet. En rad åtgärder som vidtagits under
de senaste åren bör ses mot denna bakgrund. Hit hör exempelvis investeringsskatten,
investeringsavgiften, bilaccisen och den föreslagna begränsningen
av den fria avskrivningsrätten. Som jag tidigare framhållit har syftet
härmed varit att begränsa anspråken inom investeringssektorn. Samtidigt
härmed uppkommer emellertid en ökning av statsinkomsterna.

Sammanfattningsvis må framhållas att viss osäkerhet alltid vidlåder förhandsberäkningarna
av budgetutfallet. De största avvikelserna mellan slutligt
utfall och beräkning inträffar av naturliga skäl i tider av starka penningvärdeförändringar
och inkomstförskjutningar då också snabba förändringar
i den ekonomiska politiken kan bli erforderliga. Som följande uppgifter
visar går emellertid avvikelserna även i negativ riktning.

Budgetöverskott ( + ) eller underskott (—)
i miljoner kronor

statsv. prop.1 riksstat1 utfall

1947/48 .............. + 334 + 768 + 466

1948/49 .............. + 449 + 499 + 311

1949/50 .............. + 701 + 659 - 163

1950/51 .............. + 372 + 59 + 371

Under här angivna år har det oftare inträffat att budgetöverskottet i förhandsberäkningarna
överskattats än att det underskattats. Den största avvikelsen
framträder 1949/50 då både i det preliminära riksstatsförslaget och
i den slutliga riksstaten ett överskott av inkomster utöver utgifter å driftbudgeten
av storleksordningen 600—700 miljoner beräknades. Utfallet resulterade
emellertid i ett budgetunderskott å 163 miljoner.

I förslaget till riksstat för budgetåret 7952/53 upptogs inkomsterna till
7 865 miljoner kronor och utgifterna om hänsyn togs till medelsförbrukning
å äldre reservationsanslag till 6 909 miljoner kronor. Bilden har sedan
dess i hög grad förändrats, beroende på förskjutningar såväl på inkomst -

1 Inklusive beräknad förbrukning av medel å äldre reservationsanslag.

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

21

som utgiftssidan. Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar skulle
inkomsterna å driftbudgeten komma att uppgå till 8 428 miljoner kronor
eller ett belopp som med (8 428 — 7 865 =) 563 miljoner kronor överstiger,
vad som angavs i finansplanen. Inkomsterna av konjunkturskatten beräknas
här i stort uppväga bortfallet av inkomster av skatt hänförlig till skogsindustriens
prisutjämningsavgifter. Skillnaden i inkomstberäkningarna beror
i huvudsak på att ämbetsverket i betraktande av årets avtalsuppgörelser
ansett sig böra räkna med avsevärt högre inkomstlägen för löntagare
under innevarande och nästa kalenderår, än som antogs i december
i fjol. För kalenderåret 1952 utgår man sålunda från en inkomstnivå som
med 17 till 18 procent överstiger fjolårsgenomsnittet. För år 1953 räknar
man med en icke oväsentlig inkomststegring härutöver. Som framhållits i
den reviderade nationalbudgetkalkylen är det icke säkert att denna inkomstnivå
för innevarande år verkligen kommer att uppnås. Detta blir beroende
på storleken av löneglidningen under året. Ännu osäkrare ter sig utsikterna
med hänsyn till konjunkturläget för fortsatta inkomststegringar under 1953.
Ehuru jag sålunda velat understryka att ett lägre inkomstunderlag för statsverket
är tänkbart, än det som riksräkenskapsverket utgått ifrån, har jag
likväl i nuvarande ovissa läge ansett mig böra godtaga de av riksräkenskapsverket
sålunda angivna grunderna för inkomstberäkningarna.

Med hänsyn till efter riksräkenskapsverkets inkomstberäkning eller i förevarande
sammanhang framlagda förslag torde emellertid följande ändringar
böra vidtagas i de av riksräkenskapsverket utförda beräkningarna
av inkomsterna under budgetåret 1952/53. Det torde emellertid böra framhållas
att vid redogörelsen härför inkomstförhållandena siffermässigt belysts
vid en uttagningsprocent å inkomstskatten av såväl 100 som 110. Förslaget
om begränsning av den fria avskrivningsrätten har beräknats medföra
en ökad inkomst av bolagsskatten med 250 miljoner under budgetåret, såsom
jag framhållit i proposition nr 200. Inkomsterna bör således uppräknas
med detta belopp. Såsom i det föregående framhållits kommer förskjutningen
av fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt avseende inkomståret 1951 att
medföra en inkomstförbättring av engångsnatur under budgetåret 1952/53
av omkring 200 miljoner kronor. Å andra sidan föranleder det i proposition
nr 213 framlagda förslaget till omläggning av den statliga direkta beskattningen
vid en uttagningsprocent av 100 ett inkomstbortfall av 630 miljoner
kronor per år, och under första budgetåret med hänsyn till att reformen träder
i kraft den 1 januari 1953 av 210 miljoner kronor. Då ett belopp av omkring
500 miljoner kronor är att hänföra till en under budgetåret tillfällig
merinkomst av preliminärt influtna kommunalskattemedel, vilka i enlighet
med vad jag i det föregående föreslagit bör avräknas från inkomstskattetiteln
och fonderas, skulle inkomsterna minskas med detta belopp. Å andra sidan
kommer för utbetalningar till kommunerna 125 miljoner kronor av de under
budgetåret 1951/52 enligt i det föregående framlagt förslag på motsvarande
sätt fonderade medlen att stå till förfogande. Nettot av dessa transaktioner
medför därför eu minskning av statsinkomsterna under 1952/53 med 375 mil -

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

joner kronor. I det följande föreslår jag en smärre justering av vissa titlar
uppgående till sammanlagt ca 8 miljoner kronor. Under dessa förhållanden
skulle inkomsterna sammanlagt komma alt upptagas till (8 428+ 250 + 200
— 210—500 + 125 + 8 =) 8 301 miljoner kronor och sålunda överstiga det
i statsverkspropositionen angivna beloppet med 436 miljoner kronor.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten vilka i statsverkspropositionen upptagits
till 6 809 miljoner kronor underströk jag i finansplanen att ökade
utgifter var att emotse hl. a. till följd av förestående löneregleringar för de
statsanställda, subventioner å livsmedel och ytterligare utgifter för folkpensionerna.
Regleringarna av löner och pensioner medför en ytterligare anslagsbelastning
av 268 miljoner kronor. Här förtjänar inskjutas att detta
belopp ej får tolkas som ett uttryck för de verkliga kostnaderna för statsverket
av årets löne- och pensionsregleringar. I nyssnämnda siffra har nämligen
inga hänsyn tagits till kostnadsökningarna för affärsverken och ej
heller till lönehöjningarna för kollektivavtalsanställda. En överslagsberäkning
av totalkostnaderna för löneregleringarna i år ger till resultat ett belopp
av grovt räknat 550 — 600 miljoner kronor. Härav hänför sig omkring
45 miljoner kronor till kostnader för lönehöjningar för kollektivavtalsanställda
vid affärsverken och omkring 40 miljoner kronor till motsvarande
kostnader vid statsförvaltningen i övrigt. Hänsyn har även tagits till ytterligare
kostnader för pågående lönerevisioner. Då nämnda kostnader kommer
att belasta respektive avlönings- och sakanslag och föranleda överskridanden
eller ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstal till nästa års riksdag bör
hänsyn tagas härtill vid förevarande beräkningar av driftbudgetens utgiftssida.
Jordbruksregleringarna, livsmedelssubventionerna och kostnaderna för
spannmålsaktiebolaget föranleder såsom chefen för jordbruksdepartementet
framhållit i proposition nr 236 ett sammanlagt anslagsbehov av 293 miljoner
kronor, vilket med 50 miljoner kronor överstiger vad som preliminärt
beräknats i statsverkspropositionen. Här är emellertid att märka att hithörande
kostnader till ett belopp av 47 miljoner kronor därutöver beräknas
kunna bestridas av medel ingående i clearingkassan för fettråvaror och sålunda
ligger utanför budgeten. Kostnaderna för folkpensionerna torde böra
uppräknas med hänsyn först och främst till att antalet indextillägg nu kan
beräknas till sju mot sex i statsverkspropositionen. Dessutom bör en marginal
för ytterligare ett tillägg beräknas med hänsyn till eventuellt inträffande
stegring av levnadskostnadsindex under nästkommande budgetår. Härutöver
har på hemställan av chefen för socialdepartementet under hänvisning
till de till följd av jordbruksöverenskommelsen höjda livsmedelspriserna i
propositionen nr 238 förslag framlagts om ett extra tillägg å folkpensioner
m. m. Under dessa förhållanden bör medelsbehovet för folkpensionerna uppräknas
med 105 miljoner kronor utöver vad som angivits i statsverkspropositionen.
Med beaktande av de utgiftsökningar i övrigt, för vilka inledningsvis
redogjorts, kan utgiftsbehovet nu förutses komma att överstiga det i finansplanen
angivna beloppet med sammanlagt 588 miljoner kronor, varav
150 miljoner kronor hänför sig till beräknade överskridanden av förslags -

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

23

anslag och ytterligare erforderliga anslag till följd av löneregleringar ävensom
materialprisstegringar, särskilt under fjärde huvudtiteln.

Utfallet av driftbudgeten 1952/53 sådant det under här angivna förutsättningar
skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare gjorda
beräkningar framgår av följande sammanställning.

Driftbudgeten

(milj. kr.)

Budgetår

Inkomster

Utgifter

Överskott

Reserva-

tionsmedels-

förbrukning

Verkligt

överskott

1950/51 ...................

5 821

5 449

*372

175

372

1951/52 enl. riksstaten.....

6 406

5 751

655

200

455

> stv.prop 1952..

7 827

5 967

1860

200

1660

ny beräkning......

7 300

! 6 596

704

50

654

1952/53 enl. stv.prop.......

7 865

6 809

1056

100

956

ny beräkning (100%)

8 301

7 397

904

100

804

'' (110%)

8391

7 397

994

100

894

Driftbudgeten skulle sålunda vid en uttagningsprocent å inkomstskatten
av 100 komma att giva ett inkomstöverskott å formellt 904 miljoner kronor
och reellt under hänsyntagande jämväl till förbrukningen av medel å äldre
reservationsanslag 804 miljoner kronor. Vid en uttagningsprocent av 110
skulle motsvarande siffror utgöra 994 resp. 894 miljoner kronor.

Det är emellertid att märka att de i sammanställningen redovisade budgetöverskotten
till huvudsaklig del är sammansatta av tillfälliga inkomster och
inkomster av engångsnatur enligt följande uppställning.

Tillfälliga statsinkomster i milj. kronor 1952/53:

Skatteinkomstökning på grund av begränsning

av rätten till fria avskrivningar ............ 250

Förskjutning av fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
avseende inkomståret 1951.......... 200

Investeringsavgift ........................... 100

Investeringsskatt ............................ 50

Konjunkturvinstskatt ........................ 150

Varuskatt (bilaccis) ........................ 70

Elskatt .................................... 45

865

Dessa inkomster härleder sig huvudsakligen från skattepolitiska åtgärder
av kortvarig natur som vidtagits för att dämpa överkonjunkturen inom näringslivet
genom begränsning av investeringsverksamheten. I ett annat kon 1

Reservationsmedelsförbrukning å äldre anslag inräknad.

2 Därav riksstat 5 751, tilläggsstater I och II 726 samt överskridanden 119 mkr.

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

junkturläge är dessa åtgärder obehövliga och skulle därför slopas. De tillfälliga
inkomsterna för statsverket skulle försvinna och därmed också praktiskt
taget hela budgetöverskottet. Av en förändrad konjunktur föranledd uppmjukning
av kreditrestriktionerna skulle leda till att kvarskatteräntan finge
avsedd effekt och sålunda icke medförde någon förskjutning av fyllnadsbetalningarna
i så stor utsträckning som nu framträtt.

Det finns i och för sig ingen anledning till oro inför ett dylikt perspektiv,
utan detta ligger tvärtom i linje med en konjunkturdämpande ekonomisk
politik på något längre sikt.

Av vad nu sagts kan också vissa slutsatser beträffande skattepolitiken
dragas. De här framlagda beräkningarna av budgetutfallet visar enligt min
uppfattning att vissa förutsättningar skulle föreligga för ett genomförande i
full utsträckning av den å 1949 års skattekommittés förslag grundade statliga
beskattningsreformen, om blickfältet begränsas till det närmast framförliggande
budgetåret. Under här angivna förutsättningar skulle åtminstone
skenbart kravet på en överbalanserad driftbudget kunna förenas med en
skattesänkning av angiven omfattning.

Detta beror emellertid därpå att inkomstbortfallet på grund av skattereformen
under det första budgetåret som nämnts begränsas till endast en
tredjedel av årskostnaden. Om man gjorde det tankeexperimentet att reformen
genomfördes med verkan från budgetårets början skulle cmllertid de
ordinarie statsinkomsterna ej förslå att täcka den ytterligare kostnaden för
skattereformen, eller 420 miljoner kronor. Om man räknar bort cirka 200
miljoner kronor i kostnaderna för jordbruksregleringarna, som är av natur
att kunna täckas av tillfälliga inkomster, föreligger för närvarande enligt
beräkningarna ett verkligt överskott av ordinarie inkomster av [804-— (865
— 200) =] 139 miljoner kronor. Inte ens om man bortsåg från den till 100
miljoner kronor beräknade förbrukningen av medel å äldre reservationsanslag
skulle sålunda överskottet av ordinarie statsinkomster förslå. Hade
däremot uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten utgjort 110
skulle överskottet av ordinarie statsinkomster vara tillräckligt stort för att
uppväga det inkomstbortfall som skattereformen förorsakar.

Vid bedömande av frågan om uttagningsprocentens storlek bör, såsom jag
upprepade gånger och senast i anslutning till skatteförslagets framläggande
för riksdagen understrukit, avgörande vikt fästas vid det statsfinansiella
läget budgetåret 1953/54 då inkomstbortfallet till följd av skattereformen
kommer att i full utsträckning påverka statsinkomsterna. Härunder kommer
sålunda inkomstbortfallet vid en uttagningsprocent av 100 att uppgå
till 630 miljoner kronor motsvarande en inkomstminskning av 420 miljoner
kronor i förhållande till budgetåret 1952/53. Att man under budgetåret 1953/
54 har att emotse ett överskott å driftbudgeten av ordinarie statsinkomster
av sådan omfattning att det skulle uppväga detta ytterligare inkomstbortfall
kan man ej räkna med. Under budgetåret 1952/53 uppgår som den tidigare
redogörelsen ger vid handen, det formella överskottet av ordinarie statsinkomster
vid en uttagningsprocent av 100 till ett så blygsamt belopp som

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 25

(904 — 865 =) 39 miljoner kronor, vilket helt ligger inom felmarginalen för
beräkningarna. Jag vill här också erinra om att inkomstberäkningarna för
nästa budgetår motsvarar ett jämförelsevis optimistiskt antagande i fråga
om den fortsatta konjunktur- och inkomstutvecklingen. Vad budgetens utgiftssida
beträffar är det visserligen möjligt att en viss begränsning av statsutgifterna
skulle kunna ernås genom borttagande av jordbrukssubventionerna.
Maximalt skulle härigenom, som förut antytts, ett belopp på högst 200
miljoner kronor kunna inbesparas. Å andra sidan, såsom vissa överslagsberäkningar
utvisar, måste man räkna med utgiftsökningar av automatisk natur
framför allt på försvars-, social- och ecklesiastikhuvudtitlarna å ett belopp
av storleksordningen 400 miljoner kronor, vilket för övrigt stämmer väl med
de senaste årens erfarenheter. Eftersom någon täckning för dessa utgifter
icke kan väntas föreligga skulle budgeten sålunda ej kunna balanseras.
Härtill kommer att det knappast är realistiskt att räkna med att utgiftsökningarna
skall kunna begränsas till automatiska utgiftsökningar, som i
huvudsak varit fallet under de senaste åren. Så betydande eftersatta behov
inom den statliga sektorn av ekonomien särskilt vad gäller den sociala
reformverksamheten gör sig redan nu gällande, att en viss ökning av statsverksamheten
och kostnaderna härför blir ofrånkomlig i längden.

Mot bakgrunden av vad nu anförts framstår utsikterna för ett genomförande
i full utsträckning av skattereformen med bibehållande av en sund
finanspolitik som föga realistiska. Om man med hänsyn till det jämförelsevis
gynnsamma statsfinansiella läget under nästa budgetår skulle genomföra
skattereformen med bibehållande av nuvarande uttagningsprocent för
den direkta inkomstskatten skulle detta sålunda uppenbarligen medföra påtagliga
risker för att man nödgades vidtaga en höjning av uttagningsprocenten
redan påföljande år. Detta är icke lämpligt. En hållbar grund för
skattereformen i nuvarande läge kan därför endast skapas om uttagningsprocenten
nu fastställes vid en nivå som ökar utsikterna att balansera budgeten
också 1953/54. Därest det skulle visa sig att budgetläget under detta
år skulle gestalta sig mera gynnsamt än man nu kan emotse kommer självfallet
frågan om sänkning av uttagningsprocenten att upptagas till prövning.
De överväganden som jag här redovisat leda sålunda fram till förslaget att
uttagningsprocenten för den direkta inkomstskatten fastställes till 110 från
och med den 1 januari 1953. Budgetutfallet under denna förutsättning framgår
närmare av den förut redovisade tablån för driftbudgeten.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat torde å riksstatens inkomstsida
böra uppföras en ny titel såsom bevillning under delrubriken
skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse, nämligen Konjunkturskatt.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal
— jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för
innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg
bundet, förordar jag i anslutning till vad i det föregående anförts, att för
fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt,
som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1952/53 uttages
med 110 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1952 års taxering vill
jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt —- automatiskt utgår efter enahanda procenttal av
grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för
kalenderåret 1951.

Titeln Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. skulle sålunda med hänsyn
till de föreslagna uttagningsprocenterna och de i det föregående gjorda
antagandena för nästa budgetår böra uppföras med 4 555 miljoner kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
har såsom bilaga fogats till statsrådsprotokollet i ärendet.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 233 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret
1952/53 med 100 procent av grundbeloppet och för senare hälften
av samma budgetår med 110 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga
inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1952/53 enligt en vid statsrådsprotokollet
såsom Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer
med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna
med undantag av att i specifikationen tillkommit en ny inkomsttitel,
nämligen inkomsttiteln konjunkturskatt med belopp av 150 miljoner
kronor, samt att inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m.................... 4 555 000 000

Lotterivinstskatt ....................................... 34 000 000

Tobaksskatt ........................................... 575 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag......... 32 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ................ 45 000 000

Maltdrycksskatt ....................................... 75 000 000

Statlig nöjesskatt....................................... 50 000 000

Postverket ............................................ 10 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i proposition nr 233
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebära ■— med frånräknande av beträffande postverket
gjord nedsättning å 25 miljoner kronor -— en sammanlagd höjning
av 520 miljoner kronor.

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år
1952 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den föreliggande
propositionen nr 233 förordat, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1952/53 med 100
procent av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår med
110 procent av grundbeloppet, I sistnämnda proposition har Kungl. Maj :t
slutligen avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret
1952/53.

I de likalydande motionerna I: 508 (av herr Ewerlöf m. fl.) och II: 663
(av herr Hjalmarson m. fl.), de likalydande motionerna I: 509 (av herr
Bergvall m. fl.) och II: 664 (av herr Ohlin in. fl.) samt motionen I: 504 (av
herrar Ola Persson och Öhman) har yrkats, att procenttalet för den statliga
inkomstskatten skall bestämmas till 100 för hela budgetåret 1952/53. Vidare
har i den vid riksdagens början väckta motionen II: 136 (av herr Jonsson
i Skedsbygd in. fl.), i den del motionen upptagits till behandling i detta betänkande,
hemställts om vidtagande av sådana åtgärder, att skattetrycket
återställes till den höjd detsamma erhöll vid genomförandet av 1947 års
statsskattereform.

Såsom skäl för de i motionerna framförda yrkandena om att procenttalet
för den statliga inkomstskatten även för senare hälften av instundande budgetår
skall fastställas till 100 har anförts i huvudsak följande. I motionerna
1:508 och 11:663 samt motionerna 1:509 och 11:664 har uttalats, att
utrymme i budgeten för nästkommande budgetår förelåge för ett uttag av
statlig inkomstskatt med 100 procent av grundbeloppet. Vad angår budgeten
för det därefter kommande budgetåret har i dessa motioner anmärkts, att
utfallet för närvarande icke kunde med säkerhet bedömas. Motionärernas
uppfattning av värdet av en skattesänkning kan sammanfattas däri, att en
sådan sänkning stimulerade till produktiva insatser och ett ökat sparande.
I anslutning därtill ha motionärerna vidare som sin mening framhållit, att
en omläggning av den statliga inkomstskatten på grundval av 1949 års skatteutrednings
förslag förutsatte en uttagningsprocent av 100. Betydelsen av en
skattesänkning har ur ovan refererade synpunkter understrukits i motionen
II: 136. Slutligen har i motionen 1:504 anförts, att riksdagen borde tillse
att skattetrycket icke överskrede 1947 års nivå.

Utskottet har i sitt betänkande nr 50 i anledning av propositionen nr 213
med förslag till omläggning av statsbeskattningen framhållit, att en sänkning
av den direkta statliga beskattningen vore önskvärd. Fullständig enighet
torde råda i detta hänseende, och utskottet vill därför betona, att förefintliga
meningsskiljaktigheter gälla möjligheterna för cn skattesänkning.
Eftersom enligt gällande bestämmelser procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande skall vara detsamma under hela kalenderåret 1953 måste
vid bedömandet av möjligheterna för en sänkning hänsyn tagas cj allenast

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

till det bex-äknade budgetutfallet för nästkommande budgetår utan även till
utsikterna i detta hänseende för tiden därefter. Utan att här närmare granska
de motiv, som kunna förebringas för genomförande av lättnad i den direkta
beskattningen och om vilkas inbördes relativa betydelse olika meningar
kunna råda, torde i detta sammanhang förtjäna att konstateras, att en skattsänknings
gynnsamma verkningar allvarligt skulle äventyras om icke underlag
kan bedömas föreligga för sänkningens bestånd under kommande år.

Enligt statsverkspropositionen beräknades det verkliga överskottet å driftbudgeten
för nästkommande budgetår till 956 miljoner kronor. I propositionen
nr 233 beräknas detta budgetöverskott till 804 respektive 894 miljoner
kronor vid en uttagning av 100 respektive Ilo procent av inkomstskattens
grundbelopp. Utskottet vill härvid erinra om att överbalanseringen av budgeten
— oavsett om uttagningsprocenten bestämmes till 100 eller 110 —
väsentligen uppkommer genom tillfälliga inkomster och inkomster av engångsnatur.
Sistnämnda inkomster, beräknade till sammanlagt 865 miljoner
kronor, härleda sig såsom framgår av propositionen nr 233 huvudsakligen
från skattepolitiska åtgärder av kortvarig natur, som vidtagits för att dämpa
överkonjunkturen inom näringslivet genom begränsning av investeringsverksamheten.
Däremot är budgetöverskottet, om hänsyn allenast tages till ordinarie
statsinkomster och med bortseende från en till 100 miljoner kronor beräknad
förbrukning av medel å äldre reservationsanslag, allenast 39 miljoner
kronor vid en uttagningsprocent av 100. Motsvarande överskott vid en uttagning
av 110 procent kan beträknas till 129 miljoner kronor. Härvid bör emellertid
beaktas, att inkomstbortfallet för budgetåret 1952/53 på grund av en
skattesänkning är begränsat till allenast en tredjedel av vad inkomstminskningen
motsvarar för helt budgetår. Det nu angivna siffermaterialet ger vid
handen att en skattesänkning enligt 1949 års skatteutrednings förslag och
med ett uttag av 100 procent av grundbeloppet av den statliga inkomstskatten
är möjlig om avseende fästes vid budgetutfallet allenast under nästkommande
budgetår.

Inkomstbortfallet för helt budgetår kan beräknas till 630 miljoner kronor
vid en uttagning av 100 procent av grundbeloppet och till 360 miljoner kronor
vid 110 procents uttag. Då enligt utskottets mening en skattesänkning
icke kan grundas på inkomster av tillfällig karaktär måste det villkoret uppfyllas
att ett överskott av ordinarie inkomster under budgetåret 1953/54 kan
med hög grad av tillförlitlighet förväntas vara för handen och av en storleksordning
motsvarande det av skattesänkningen föranledda inkomstbortfallet.
I fråga om inkomstsidan i budgeten för budgetåret 1953/54 kan — med hänsyn
till konjunkturläget sådant detsamma nu föreligger — icke förväntas
någon större ökning. Ett uttag av 100 procent av grundbeloppet under sistnämnda
budgetår skulle medföra ett inkomstbortfall å ett 420 miljoner kronor
högre belopp än under budgetåret 1952/53. Mot detta inkomstbortfall
skulle vid oförändrade utgifter svara ett överskott av ordinarie statsinkomster
av 139 miljoner kronor. Vad beträffar anspråken på budgetens ut -

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

giftssida för budgetåret 1953/54 kan emellertid överslagsvis beräknas att de
automatiska utgiftsökningarna framför allt på försvars-, social- och ecklesiastikhuvudtitlarna
komma att uppgå till omkring 400 miljoner kronor.
Även om samtidigt jordbrukssubventionerna slopades skulle sålunda utgifterna
komma att öka med minst 200 miljoner kronor. Utskottet finner, att
de nu anförda uppgifterna utvisa att budgeten för budgetåret 1953/54 vid en
uttagningsprocent av 100 icke skulle, såvitt nu kan bedömas, komma att balansera.
Även vid en uttagningsprocent av 110 kan budgetläget förväntas
bliva ansträngt.

Med hänsyn till vad ovan anförts anser sig utskottet icke kunna tillmötesgå
motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker således att skatteprocenten
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag för förra hälften av budgetåret 1952/53
skall utgöra 100 och för senare hälften av samma budgetår 110.

Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften
för år 1952 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej
heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen
nr 233 gjorda inkomstberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i proposition
nr 233 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 508 av herr
Ewerlöf in. fl. och II: 663 av herr Hjalinarson m. fl., de likalydande
motionerna 1: 509 av herr Bergvall m. fl. och II: 664
av herr Ohlin in. fl., motionen I: 504 av herrar Ola Persson
och Öhman ävensom motionen II: 136 av herr Jonsson i
Skedsbygd m. fl. — sistnämnda motion såvitt densamma behandlas
i detta betänkande — besluta att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt
för förra hälften av budgetåret 1952/53 med 100 procent av
grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår
med 110 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften
besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen
om skogsvårdsavgift slcall för år 1952 utgå med en och eu
halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1952/53 måtte beräknas
sålunda:

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m................. 4 555 000 000

Kupongskatt................ 4 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
................. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter........... 4 600 000

Konjunkturskatt............. 150 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.... 200 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt........ 65 000 000

Lotterivinstskatt............. 34 000 000

Omsättnings- och expeditions stämplar

m. m............. 60 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................ 180 000 000

Bensinskatt................. 325 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel................... 350 000 000

Varuskatt................... 225 000 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror............ 3 000 000

Skatt å kaffe................ 17 000 000

Tobaksskatt................. 575 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ... 24 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag.......... 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

detalj handelsbolag......... 32 000 000

Omsättnings- och utskänknings skatt

å spritdrycker....... 625 000 000

Omsättnings- och utskänknings skatt

å vin............... 45 000 000

Maltdrycksskatt............. 75 000 000

Skatt å läskedrycker......... 35 000 000

Statlig nöjesskatt............ 50 000 000

Skatt å elektrisk kraft....... 45 000 000

Postverket (överskott).......................

Stockholm den 23 maj 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:
FILIP KRISTENSSON.

Kronor

4 873 800 000

505 000 000

2 114 000 000
10 000 000.

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

31

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon*, Petrén*,
Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje och Werner; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund*, Orgård,
Persson i Svensköp, Hagberg i Malmö, Sjölin, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo,
Kärrlander och Henriksson.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

av herrar Kristensson i Osby, Petrén, Velander, Wehtje, Persson i Svensköp,
Hagberg i Malmö och Sjölin, vilka under hänvisning till innehållet i de likalydande
motionerna I: 508 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 663 av herr Hjalmarson
m. fl. samt de likalydande motionerna I: 509 av herr Bergvall m. fl.
och II: 664 av herr Ohlin in. fl. ansett, att utskottets hemställan i punkterna
A) och C) bort ha följande lydelse:

»A) att riksdagen måtte med förklarande att Kungl. Maj :ts
i proposition nr 233 framlagda förslag angående skatteprocenten
icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas samt
med bifall till de likalydande motionerna 1:508 av herr
Ewerlöf in. fl. och II: 663 av herr Hjalmarson m. fl. samt de
likalydande motionerna 1:509 av herr Bergvall m. fl. och
II: 664 av herr Ohlin m. fl. besluta att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela
budgetåret 1952/53 med 100 procent av grundbeloppet;

C) att bevillningarna för budgetåret 1952/53 måtte beräknas
sålunda:

Reservation

Kronor

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m..................

4 465 000 000

Kupongskatt---(= utskot tet

s. 30 råd 6—rad 17 uppifrån)
—--expeditions stämplar

in. m.............

60 000 000 4 783 800 000

Automobilskatlemedel---

(= utskottet s. 30 rad 18 uppifrån—rad
4 nedifrån)---

10 000 000»