Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

3

Nr 55.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
35 § 2 mom. och 60 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370j, m. m.

I en den 21 mars 1952 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 227, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 60 § kommunalskaltelagen
den 28 september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 86 § taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379).

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen (s. 2—5).

Rörande vad departementschefen anfört vid ärendets behandling inför
Kungl. Maj :t hänvisar utskottet, i den mån detta ej framgår av den nedan
lämnade sammanfattningen av propositionens huvudsakliga innehåil, likaledes
till propositionen. Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna
sidor i propositionen, nämligen:

Fråga om ändring av 60 § kommunalskattelagen, s. 6—11.

Ändring av 35 § 2 mom. kommunalskattelagen, s. 11—12.

Ändring av 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, s. 12—19.
Ändring av 86 § taxeringsförordningen, s. 19—21.

På grund av bestämmelsen i 60 § kommunalskattelagen, att inkomst av
annan rörelse än handelsrörelse — såvitt gäller stad — skall
beskattas i den av stadens församlingar, inom vilken rörelsen bedrives, vållas
såsom en av överståthållarämbetet till finansdepartementet ingiven framställning
visar för Stockholms del åtskilliga svårigheter av taxeringslcknisk
och uppbördsteknisk art. En fortsatt utflyttning från de inre delarna av sta -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

den av personer, som där driva annan rörelse än handelsrörelse, exempelvis
läkare, tandläkare och advokater, skulle ytterligare öka dessa svårigheter.
Det föreslås därför i propositionen sådan ändring i sagda 60 § att i stad med
flera församlingar fysisk person, som skall där mantalsskrivas, för a 11 av
honom i staden bedriven rörelse blir beskattad i den församling, där han
skal! mantalsskrivas. Den föreslagna lagändringen antages komma att medföra
endast obetydlig förändring av skatteunderlaget i de berörda församlingarna.
De nya bestämmelserna avses skola tillämpas första gången vid
1954 års taxering.

Vid 1951 års höstriksdag beslöts i anledning av propositionen nr 170/1951,
bland annat, ändrade bestämmelser i avseende å beskattningen av realisationsvinst.
Ifrågavarande bestämmelser ha upptagits i lagen den 30 november
1951, nr 761, om ändring i kommunalskattelagen. Enligt 35 § 2 mom.
nämnda lag i dess nu gällande lydelse göres i fråga om beskattning av realisationsvinst
åtskillnad mellan fast egendom, å ena, och lös egendom, å andra
sidan. Enligt de före lagändringen gällande bestämmelserna gjordes emellertid
i fråga om realisationsvinstbeskattningen skillnad mellan fastighet, å
ena, och annan egendom, å andra sidan. Då det icke torde ha avsetts att införa
några nya regler härutinnan, framlägges i propositionen förslag om
sådan ändring av bestämmelserna, att i fråga om realisationsvinstbeskattningen
skillnad kommer, som tidigare, att upprätthållas mellan fastighet,
å ena, och annan egendom, å andra sidan.

Lagändringen föreslås träda i kraft i och med att författningen utkommer
från trycket och skall tillämpas första gången vid 1953 års taxering.

För drivande av gemensamt jordbruk har genom lagstiftning år 1948 tillskapats
en särskild typ av ekonomisk förening, kallad sambruksförening.
Sådan förening beskattas såsom ekonomisk förening, vilket bl. a. innebär,
att den enligt 10 § förordningen om statlig inkomstskatt skall utgöra sådan
skatt med 32 procent. I syfte att åvägabringa största möjliga likställdhet på
beskattningens område mellan sambruksföreningar och enskilda jordbrukare
föreslås i propositionen en uppmjukning av de för ifrågavarande föreningar
gällande beskattningsreglerna på så sätt att skattesatsen nedsättes
till 15 procent. Denna skattesats för sambruksföreningar föreslås skola tilllämpas
redan vid 1952 års taxering.

I samband med att ett särskilt befolkningsregister upprättats inom statistiska
centralbyrån kommer från och med innevarande års taxering en ny
metod att tillämpas för insamlande av uppgifter till den årliga inkomststatistiken.
Denna kommer i motsats till vad nu är fallet att grunda sig på
uppgifter rörande allenast ett mindre antal skattskyldiga. Uppgifterna skola
av taxeringsnämndsordförandena lämnas å särskilda för ändamålet iord -

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

5

ningställda blanketter. Men hänsyn härtill föreslås i propositionen att bestämmelsen
i 86 § taxeringsförordningen om införande i inkomstlängden av
de skattskyldigas yrkesbeteckning skall utgå. Då med avseende å statistiken
över förmögenhetsfördelningen något urvalsförfarande beträffande de i
förmögenhetslängden införda skattskyldiga ansetts icke kunna äga rum,
måste uppgifter om yrkesbeteckning alltjämt införas i förmögenhetslängderna,
varom uttrycklig föreskrift bör intagas i 86 § taxeringsförordningen.

Utskottet. I den föreliggande propositionen nr 227 har framlagts förslag
till åtskilliga ändringar i skatteförfattningarna. Sålunda föreslås i fråga om
skattepliktig realisationsvinst att den nuvarande, vid 1951 års höstriksdag
bestämda gränsen mellan fast egendom, å ena, samt lös egendom, å andra
sidan, så ändras, att skillnad — i enlighet med vad som gällde före 1951
års beslut -— kommer att upprätthållas mellan fastighet, å ena, och annan
egendom, å andra sidan. I överensstämmelse härmed upptar propositionen
en ändring av 35 § 2 mom. kommunalskattelagen, vilken ändring avses
skola träda i kraft omedelbart. Vidare föreslås den ändringen av 60 § samma
lag att nuvarande specialföreskrift om taxering av handelsrörelse i stad med
flera församlingar utsträckes att gälla rörelse över huvud taget. I enlighet
härmed skall gälla, att i stad med flera församlingar fysisk person, som
skall där mantalskrivas, för av honom bedriven rörelse beskattas i den
församling, där han skall mantalskrivas. Denna nya regel avses skola tilllämpas
från och med 1954 års taxering. De sålunda föreslagna ändringarna
i kommunalskattelagen tillstyrkas av utskottet.

Vidare föreslås i propositionen den uppmjukningen i fråga om beskattningen
av sambruksföreningar, att dessa skola undantagas från den enligt
10 § 2 mom. b) förordningen om statlig inkomstskatt gällande bestämmelsen
att ekonomiska föreningar ha att erlägga dylik skatt med 32 procent av
den beskattningsbara inkomsten. Med denna undantagsbestämmelse och då
någon skattesats särskilt för sambruksföreningarna icke ansetts böra införas,
skulle dessa komma att jämlikt föreskriften under d) i samma lagrum
erlägga statlig inkomstskatt med 15 procent. Det allmänna syftet med den
föreslagna ändringen angives vara önskvärdheten av att bringa beskattningen
av sambruksförening i största möjliga överensstämmelse med beskattningen
av de fysiska personer, som äro eller avses kunna bliva medlemmar
i dylik förening och som antagas för närvarande erlägga statlig
inkomstskatt efter betydligt lägre procentsats än föreningen. Det framhålles
särskilt i propositionen, att sambruksförening måste ha ett begränsat antal
medlemmar och alt dessa medlemmar regelmässigt erhölle sin huvudsakliga
inkomst från föreningen. Vidare anföres, alt det borde beaktas att sambruksförening
icke —- i motsats till åtskilliga andra ekonomiska föreningar
med ringa antal delägare — hade möjlighet att anpassa de utgående lönebeloppen
så att någon vinst icke redovisades av föreningen. Angivna om -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

ständigheter medförde att sambruksföreningarna företedde sådana särdrag
gentemot andra ekonomiska föreningar, att man kunde anse det vara motiverat
att avvika från principen att en särbehandling i beskattningshänseende
av olika grupper av ekonomiska föreningar icke borde ifrågakomma.

Utskottet ansluter sig till förslagets allmänna syfte att åvägabringa en
bättre överensstämmelse i fråga om beskattningen av sambruksföreningar
och enskilda jordbrukare och biträder för den skull förslaget om en lindring
i beskattningen av dessa föreningar. På sätt i propositionen anförts torde en
sådan skattelindring icke behöva föranleda några principiella betänkligheter.
Utskottet finner ej anledning till erinran mot att en skattelättnad nu
genomföres så att skattesatsen för sambruksföreningarna sänkes från 32 till
15 procent med verkan från och med innevarande års taxering. I anslutning
härtill vill utskottet framhålla, att sistnämnda procentsats valts särskilt
med hänsyn till önskvärdheten av att anknyta beskattningen av sambruksföreningarna
till en redan tillämpad skattesats och att utskottet lämnat
öppen frågan hur beskattningen av sambruksföreningarna skall anordnas
efter en översyn av andra ekonomiska föreningars beskattning.

Slutligen föreslås i propositionen ändring av 86 § taxeringsförordningen
i vad avser införande i inkomst- och förmögenhetslängderna av yrkesbeteckning.
Förslaget, som föranledes av viss omläggning av systemet för insamlande
av uppgifter till den årliga inkomststatistiken, föranleder ej erinran
från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 227,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 60 §
kommunalskaltelagen den 28 september 1928 (nr 370);

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
samt

3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändrad lydelse av 86 § taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379).

Stockholm den 15 maj 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON.

Bevillningsutskottets betänkande nr 55. 7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,
Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje, Damström och Spetz; samt
från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund, Orgård,
Sundström, Sjölin, Olofsson*, Vigelsbo*, Strandh, Kärrlander och Nilsson i
Svalöv*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Velander, Wehtje och Nilsson i Svalöv beträffande punkten 2) i
utskottets hemställan.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952
620674