BERÄTTELSE
till 1951 års riksdag om yad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1951.
1 Bihanq till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
EN SMÄRTSAM FÖRLUST HAR UNDER DET FÖRFLUTNA
ÅRET TRÄFFAT SVERIGES KONUNGAHUS OCH FOLK GENOM
HANS MAJ:T KONUNG GUSTAF V:S FRÅNFÄLLE.
2
Riksdagsberättelsen.
Justitiedepartementet.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 oktober 1949 har Nora domsaga den
1 januari 1951 på det sätt uppdelats, att Karlskoga tingslag utbrutits till egen
domsaga, benämnd Karlskoga domsaga, samt Nora tingslag förenats med
Lindes domsaga till en domsaga, benämnd Lindes och Nora domsaga. Vidare
har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 maj 1950 rådhusrätten i Nora
upphört med 1950 års utgång och staden i judiciellt avseende förenats med
Lindes och Nora domsaga.
Omorganisation av fångvårdens anstaltsväsende pågår. En ny fånglcoloni
har inrättats vid Sandsjön i Los socken, Gävleborgs län.
Utrikesdepartementet.
Kungl. Maj :t utsåg den 19 maj 1950 ombud för Sverige vid Förenta
Nationernas generalförsamlings femte ordinarie möte, vilket öppnades
i New York den 19 september och ajournerades den 15 december 1950.
En redogörelse för förhandlingarna vid Förenta Nationernas generalförsamlings
fjärde ordinarie möte i New York 1949 har utgivits av trycket genom
utrikesdepartementets försorg. En motsvarande redogörelse för förhandlingarna
vid femte ordinarie mötet kommer likaledes att utgivas genom
departementets försorg.
Rådet inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete sammanträdde under år 1950 på ministerplanet sju gånger,
nämligen den 31 januari, den 4 april, den 2 juni, den 7 juli, den 6—7 oktober,
den 26—27 oktober och den 1—2 december. Sverige representerades vid
sammanträdena i januari, april, juli och december av ministern för utrikes
ärendena samt vid övriga sammanträden av kabinettssekreteraren D. H. A. C.
Hammar skj öld.
En sammanfattande redogörelse för organisationens hittillsvarande verksamhet
kommer att utgivas genom utrikesdepartementets försorg.
Europarådets ministerkommitté sammanträdde i Strasbourg
den 30 mars—den 1 april, i Paris den 4 juni, i Strasbourg den 3—9
augusti samt i Rom den 3—4 november 1950. Sverige representerades vid
sammanträdena i mars, april och augusti av ministern för utrikes ärendena
samt vid övriga sammanträden av ambassadören K. I. Westman.
Europarådets rådgivande församlings andra ordinarie
möte har avhållits i Strasbourg den 7—28 augusti samt den 18—25 november
1950.
Utrikesdepartementet. 3
En redogörelse för Europarådets verksamhet under år 1949 har utgivits
av tryeket genom utrikesdepartementets försorg. En motsvarande redogörelse
för verksamheten under år 1950 kommer likaledes att utgivas genom
utrikesdepartementets försorg.
Den 14 december 1949 undertecknades i Oslo en renbeteskonvent
i o n med Norge.
Den 22 och 30 december 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Norge rörande förlängning av betalningsavtalet av den 29
april 1948 till den 1 februari 1950.
Den 30 december 1949 undertecknades i London en betalningsöverenskommelse
med Storbritannien.
Den 31 december 1949 växlades i Stockholm ministeriella noter med Belgien
rörande ändring av betalning söverenskommelsen av den
14 februari 1949 med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska
unionen.
Den 2 januari 1950 växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 5 och 17 januari 1950 växlades i Washington ministeriella noter med
Amerikas Förenta Sta te r rörande revidering av överenskommelsen
den 3 juli 1948 angående ekonomiskt samarbete.
Den 14 och 26 januari 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Norge rörande förlängning av överenskommelsen angående betalningarna
av den 29 april 1948 till och med den 31 december 1950.
Den 27 januari 1950 beslöt Kungl. Maj :t om Sveriges anslutning till stadgan
för Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation.
Anslutningsdokumentet deponerades i Washington den
11 februari 1950.
Den 28 januari 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med Norge
rörande tillägg till överenskommelsen den 19 november 1927 angående framdragande
över svenskt område av en väg från Kveli till Tunsjö
i Norge.
Den 30 januari 1950 undertecknades i Paris ett protokoll rörande b r i ttiskt-skandinaviskt
ekonomiskt samarbete.
Den 10 februari 1950 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande godkännande av protokoll III i anslutning till handelsöverenskom
in elsen den 2 februari 1948 med den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen.
Den 10 februari 1950 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande förlängning av betalningsavtalet av den 14 februari 1949
med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska unionen.
Den 15 februari 1950 undertecknades för Sveriges del ett protokoll i Bryssel
med ändringar i konventionen den 5 juli 1890 om en internationell
tulltariffunion. Protokollet ratificerades den 26 maj 1950. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Bryssel den 9 juni 1950.
4
Riksdag sberättelsen.
Den 18 februari 1950 undertecknades i Madrid en luftfartsöverenskommelse
med Spanien.
Den 24 februari 1950 växlades i New Delhi ministeriella noter med I nd
i e n rörande varuutbytet under första halvåret 1950.
Den 24 februari 1950 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Norge angående återbetalning av viss under år 1944 lämnad svensk
statskredit.
Den 2 mars 1950 avlämnades i Prag en ministeriell note till Tjeckoslovakien
med uppsägning av utlämningskonventionen av den 17
november 1931.
Den 2 mars 1950 undertecknades i Wien ett protokoll med Österrike
rörande varuutbytet.
Den 3 mars 1950 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett protokoll rörande ändringar
i konventionen angående internationella utställningar.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 19 april 1950.
Den 8 mars 1950 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med Danmark
rörande varuutbytet och växlades ministeriella noter rörande
betalningarna.
Den 17 mars 1950 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen för b e*-ry§8ande
av säkerheten för människoliv till sjöss av den
10 juni 1948. Ratifikationsinstrumentet deponerades i London den 16 maj
1950.
Den 30 mars 1950 undertecknades i Prag ett protokoll med Tjeckoslovakien
rörande varuutbytet och ett protokoll rörande betalningarna.
Den 31 mars 1950 undertecknades för Sveriges del Annecy-protokollet
den 10 oktober 1949 om villkor för anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet,
protokoll ersättande lista I (Australien), protokoll ersättande
lista VI (Ceylon) i allmänna tull- och handelsavtalet, tredje protokollet
rörande rättelser i allmänna tull- och handelsavtalet och första protokollet
med ändringar i allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 31 mars 1950 undertecknades i Helsingfors ett avtal med Finland
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
å kvarlåtenskap.
Den 31 mars 1950 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 1 april 1950 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Finland
rörande varuutbytet samt växlades ministeriella noter rörande b etalningarna.
Den 1 april 1950 undertecknades i Tokio en handelsöverenskoinni
e 1 s e och en betalningsöverenskommelse med det allierade
stora högkvarteret såsom ombud för det ockuperade Japan.
Den 18 april 1950 växlades i Rom ministeriella noter med Italien rörande
handeln.
Utrikesdepartementet. o
Den 10 och 18 april 1950 växlades i Haag ministeriella noter med Nederländerna
rörande handeln.
Den 28 april 1950 undertecknades i Paris för Sveriges del tilläggsprotokoll
nr 2 till överenskommelsen angående intereuropeiska betalninga
r och kompensationer för avtalsåret 1949/50.
Den 28 april 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med Italien
rörande betalningarna.
Den 12 maj 1950 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet rörande
förlängning av handels- och betalningsöverenskommelserna
av den 7 juni 1948 och protokollet av 14 maj 1949 rörande betalningarna.
Den 12 och 14 maj 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Norge rörande återbetalning av svensk statskredit.
Den 18 maj 1950 undertecknades i Lissabon en betalningsöverensko
in m e 1 s e med Portugal samt växlades ministeriella noter rörande
varuutbytet.
Den 22 maj 1950 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Internationella flyktingorganisationen (IRO) angående mottagande av
flyktingar, betecknade som tuberkulosfall, samt medlemmar
av deras familjer.
Den 22 maj 1950 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande handeln.
Den 23 och 24 maj 1950 växlades i Havana ministeriella noter med C u b a
rörande varuutbytet.
Den 25 maj 1950 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Amerikas Förenta Stater om upphävande av handelsavtalet
av den 25 maj 1935.
Den 26 maj 1950 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen rörande
Europarådets privilegier och immuniteter av den 2 september
1949. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 7 september
1950.
Den 2 juni 1950 beslöt Sverige ansluta sig till reviderad gen eral akt
om avgörande på fredlig väg av internationella tvister
av den 28 april 1949. Anslutningsdokumentet deponerades i New York
den 22 juni 1950.
Den 2 juni 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med P o l e n rörande
betalningarna.
Den 3 juni 1950 undertecknades i Bern en överenskommelse med
Schweiz angående varuutbytet och ett b e t a 1 n i n g s p r o t o k o 11.
Den 6 juni 1950 undertecknades för Sveriges del i New York det fjärde
protokollet rörande rättelser i allmänna tull -och handelsavta1
e t.
Den 9 juni 1950 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en av Internationella arbetsorganisationen
1949 antagen konvention angående besättningens bostäder
å fartyg. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Bern den 18
juli 1950.
6 Riksdagsberättelsen.
Den 16 juni 1950 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till överenskommelsen
av den 16 juni 1949 om provisorisk tillämpning av förslag till
internationella tullkonventioner beträffande turisttrafik,
fordon i yrkesmässig trafik och internationell
vägtransport. Anslutningsdokumentet deponerades i New York
den 15 september 1950.
Den 16 juni 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande handeln.
Den 22 juni 1950 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventioner angående a vgiftskrävande
arbetsförmedlingsbyråer med vinstsyfte
samt reglering av övriga arbetsförmedlingsbyråers verksamhet samt angående
tillämpningen av principerna för organisationsrätten
och den kollektiva förhandlingsrätten, antagna av Internationella
arbetsorganisationen 1949. Ratifikationsinstrumenten deponerades i
Bern den 18 juli 1950.
Den 23 juni 1950 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien rörande
förlängning av gällande uppgörelser rörande varuutbytet och betalningarna
med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska
unionen.
Den 29 juni 1950 beslöt Kungl. Maj:t att ratificera överenskommelsen rörande
intereuropeiska betalningar och kompensationer
för avtalsåret 1949/50. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 18
augusti 1950.
Den 27 och 29 juni 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Österrike angående överdragningsrätt för Österrike.
Den 1 juli 1950 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande varuutbytet under andra halvåret 1950.
Den 30 juni och 11 juli 1950 växlades i Stockholm och Khartoum noter
med Sudan rörande lufttrafiken.
Den 22 juli 1950 växlades i Aten ministeriella noter med G r e k 1 a n d rörande
förlängning av varuutbytesöverenskommelsen av den
4 augusti 1949.
Den 27 och 28 juli 1950 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande uppsägning av handelsöverenskommelsen av
den 1 juli 1948.
Den 10 april och den 7 augusti 1950 växlades i Haag ministeriella notei
med Indonesien rörande handeln.
Den 10 augusti 1950 beslöt Kungl. Maj :t att för Sveriges del underteckna
överenskommelsen rörande provisorisk tillämpning av vissa tullkonventioner
beträffande turisttrafiken.
Den 16 augusti 1950 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med Danmark
rörande handeln med fisk.
Den 19 augusti 1950 undertecknades i Belgrad ett protokoll med Jugoslav
i e n rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna.
Utrikesdepartementet.
i
Den 4 september 1950 undertecknades i Bonn ett protokoll med F ö rbunds
republiken Tyskland rörande handeln och en överenskommelse
om betalningarna.
Den 8 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Grekland rörande regleringen av utestående saldon i
överensstämmelse med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion.
Den 8 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Italien rörande regleringen av utestående saldon i överensstämmelse
med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion.
Den 8 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Portugal rörande regleringen av utestående saldon i
överensstämmelse med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europisk betalningsunion.
Den 11 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Turkiet rörande regleringen av utestående saldon i överensstämmelse
med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion.
Den 12 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Frankrike rörande regleringen av utestående saldon i
överensstämmelse med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion.
Den 14 september 1950 undertecknades i Bangoon en luftfartsöverenskommel
se med Burma.
Den 14 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Österrike rörande regleringen av utestående saldon i
överensstämmelse med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion.
Den 19 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse angående
upprättande av en europeisk betalningsunion ävensom
ett protokoll om provisorisk tillämpning av denna överenskommelse.
Den 19 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Belgien rörande regleringen av utestående saldon med den
belgisk-luxemburgiska ekonomiska unionen i överensstämmelse
med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande av
en europeisk betalningsunion.
Den 13 och 22 september 1950 växlades i Canberra och Sydney ministeriella
noter med Australien rörande varuutbytet.
Den 22 september 1950 växlades i Aten ministeriella noter med Grekland
rörande förlängning av gällande uppgörelser angående varuutbytet
och betalningarna.
Den 28 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Norge rörande regleringen av utestående saldon i överensstämmelse
med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande av
en europeisk betalningsunion.
8
Riksdagsberättelsen.
Den 27 och 28 september 1950 växlades i Madrid ministeriella noter med
Spanien rörande förlängning av gällande uppgörelser rörande varuutbytet
och betalningarna till den 1 november 1950.
Den 29 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Danmark rörande regleringen av utestående saldon i
överensstämmelse med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande
av en europeisk betalningsunion.
Den 30 september 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Nederländerna rörande regleringen av utestående saldon
i överensstämmelse med Bihang A till överenskommelsen angående
upprättande av en europeisk betalningsunion.
Den 30 september 1950 växlades i Warszawa ministeriella noter med Po1
en rörande uppsägning av betalningsavtalet av den 18 oktober
1949.
Den 10 oktober 1950 växlades i London ministeriella noter med Storbritannien
rörande handeln.
Den 12 oktober 1950 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Spanien rörande utbyte av meteorologiska underrättelser.
Den 13 oktober 1950 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll
med Danmark rörande varuutbytet. ''v
Den 18 oktober 1950 undertecknades i Bern en överenskommelse med
Schweiz rörande flygförbindelser.
Den 28 oktober 1950 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien
rörande handeln med den belgisk-luxemburgiska ekonomiska
unionen.
Den 28 oktober 1950 undertecknades i Paris ett tilläggsavtal med Frankrike
till avtalet den 24 december 1936 för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter.
Den 30 oktober 1950 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet och ett avtal rörande regleringen av betalningarna.
Den 31 oktober 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Frankrike rörande varuutbytet.
Den 31 oktober 1950 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Österrike angående överförande till Sverige av ett antal österrikiska
läkare.
Den 8 november 1950 undertecknades i Paris en överenskommelse med
Schweiz rörande regleringen av utestående saldon i överensstämmelse
med Bihang A till överenskommelsen angående upprättande av
en europeisk betalningsunion.
Den 10 november 1950 undertecknades i London en betalningsöverenskommelse
med Storbritannien.
Den 23 november 1950 uppsades i Bryssel med ministeriell note en kon -
Utrikesdepartementet.
9
vention med Belgien av den 26 april 1870 och en deklaration av den
6 november 1877 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare.
Den 23 november 1950 uppsades i Bryssel med ministeriell note en konvention
med Luxemburg av den 21 juli 1883 angående ömsesidigt u tlämnande
av förbrytare.
Den 24 november 1950 uppsades i Madrid med ministeriell note ett fördrag
med Spanien av den 15 maj 1885 angående ömsesidigt utlämnande
av förbrytare.
Den 25 november 1950 uppsades i Rom med ministeriell note en konvention
med Italien av den 20 september 1866 och en deklaration av den 28
maj 1878 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare.
Den 27 november 1950 uppsades i Haag med ministeriell note en traktat
med Nederländerna av den 26 juni 1895 angående ömsesidigt utlämnande
av förbrytare.
Den 28 november 1950 undertecknades för Sveriges del i Paris en av
Europarådet utarbetad konvention angående de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna.
Den 1 december 1950 uppsades i Warszawa med ministeriell note en konvention
med Polen av den 30 augusti 1930 angaende utlämnande
av förbrytare och handräckning i brottmål.
Den 2 december 1950 uppsades i Washington med ministeriell note en
traktat med Amerikas Förenta Stater av den 14 januari 1893
angående utlämnande av förrymda förbrytare.
Den 2 december 1950 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande utbyte av praktikanter.
Den 2 december 1950 växlades i Stockholm ministeriella noter med 11 a1
i e n rörande handeln.
Den 6 december 1950 undertecknades i Stockholm en betalningsöverenskommelse
med Italien.
Den 7 december 1950 undertecknades i New York för Sveriges del ett tillläggsprotokoll
rörande internationell transport av godsbehållare,
åtföljda av så kallad »TIR-carnet», till överenskommelsen den
16 juni 1949 om provisorisk tillämpning av förslag till internationella tullkonventioner
beträffande turisttrafik, fordon i yrkesmässig trafik och internationell
vägtransport.
Den 19 december 1950 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Norge
rörande varuutbytet under år 1951.
Den 20 december 1950 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Norge angående fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och
Norge hörande vattenområden.
Den 21 december 1950 undertecknades i Köpenhamn ett avtal med Danmark
och Norge om genomförande av bestämmelserna i 10 § i lagen
den 22 juni 1950 (nr 383) om svenskt medborgarskap, § 10 i lagen
nr 252 den 27 maj 1950 om dansk indfödsret och § 10 i lagen den 8 december
1950 om norsk riksborgarrett.
10
Riksdag sberättelsen.
Förs varsdepartemen tet.
Verksamheten inom försvaret regleras av den år 1942 fastställda försvarsplanen
och de ändringar däri, som beslutats vid 1948 års riksdag efter förslag
i propositionen nr 206. I anledning av den skärpning av det internationella
läget som uppkommit i samband med den väpnade konflikten i
Korea har en förstärkning av den materiella och personella militära beredskapen
ansetts nödvändig. Förslag i dessa hänseenden ha efter överläggningar
med ledarna för de demokratiska partierna förelagts riksdagen vid
dess höstsession och av riksdagen bifallits.
Förrättningarna för inskrivning av de värnpliktiga äro numera förlagda
till hösten och omfatta dem som under året fylla 19 år. Vid 1950 års inskrivningsförrättningar
har den befälsuttagning skett, som tidigare försiggått
under värnpliktstjänstgöringen.
Vid armén ha under hösten 1950 repetitionsövningarna med de värnpliktiga
bedrivits i krigsförband i stället för som tidigare åldersklassvis.
Socialt! epartem entet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden, som under år 1949 kännetecknades
av en något minskad efterfrågan på arbetskraft, har under
1950 karakteriserats av en åter inträdd ökning av efterfrågan på arbetskraft.
Tendenserna ha dock icke varit enhetliga. Den ökade efterfrågan har
huvudsakligen avsett manlig arbetskraft till vissa delar av industrien samt
till husbyggnadsverksamhet och landtransport.
Efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket har under senare delen av år
1950 stigit i förhållande till motsvarande tid föregående år. Utvecklingen
inom jordbruket har kännetecknats av fortsatt minskning av efterfrågan
på årsanställd personal, medan efterfrågan på tillfälliga jordbruksarbetare
varit av r stort sett samma storlek som närmast föregående år.
Inom övriga näringsgrenar samt vad beträffar kvinnlig arbetskraft synes
arbetsmarknadsläget icke ha undergått några större förändringar.
Antalet arbetslösa, som under år 1949 visade någon ökning, har åter nedgått
under år 1950. De under år 1949 inom en del industribranscher förekommande
driftinskränkningarna i form av korttidsarbete ha i stort sett
upphört.
Inom socialstyrelsens verksamhetsområde har genomförandet av
den av riksdagen år 1947 i princip beslutade ålderdomshemsreformen fortgått
under ett avsevärt stegrat intresse från kommunernas sida. Utbyggnaden
av den halvöppna barnavården (daghem, barnträdgårdar m. in.) och
den sociala hemhjälpsverksamheten har fortgått. Fyra ungdomsvårdsskolor
(Råby, Margretelund, Gudmundsgården och Morängen) ha förstatligats, varjämte
en ny skola (Härsjögården) trätt i verksamhet. Två skolor ha nedlagts
under året (Sjötorp och Håkanstorp).
Socialdepartementet.
11
Läget på bostadsmarknaden har under år 1950 kännetecknats av
den kvardröjande bostadsbristen. Investeringsbegränsningen har inneburit,
att bostadsbyggandet under år 1950 icke lämnat något bidrag till bristens
avveckling. Även om läget på vissa orter vid årets slut något förbättrats, har
en försämring på andra orter inträtt. Underskottet på lägenheter medför
bl. a. att redan bildade hushåll, och däribland i betydande omfattning barnfamiljer,
måste tillgodose sitt bostadsbehov på ett mycket otillfredsställande
sätt.
Antalet anmälningar till riksf örsäkringsanst alten om
olycksfall i arbete har under år 1950 ökat ytterligare. Den 31 oktober 1949
hade sålunda till anstalten inkommit ca 140 700 olycksfalisanmälningar
(1948 ca 137 000), medan motsvarande siffra vid samma tidpunkt år 1950
var ca 145 000.
På folkpensioneringens område har ålderspensionärernas antal
ökats från ca 597 000 vid utgången av år 1949 till ca 608 000 vid utgången
av år 1950. Antalet personer med invalidpension och sjukbidrag uppskattas
till ca 161 000 vid utgången av år 1950. Änkepension och hustrutillägg
beräknas vid samma tidpunkt utgå till ca 15 100 resp. 19 600 personer.
Kommunikationsdepartementet.
Antalet fasta postanstalter utgjorde vid 1950 års utgång 4 370. —
Under året har ändring vidtagits beträffande vissa avgifter i den utrikes
postutväxlingen. — Källskatteuppbörden omfattade
under uppbördsåret 1949/50 sammanlagt 26,i miljoner skatteinbetalningar
å tillhopa 4,3 miljarder kronor. — Allmänna barnbidragen
utbetalas genom postverket. Under år 1950 har genom 3,9 miljoner
barnbidragsanvisningar utbetalats ett belopp av 442,i miljoner kronor, varjämte
direkt till kommuner och barnavårdsnämnder girerats sammanlagt
2,6 miljoner kronor.
Postsparbanken uppvisar för de tre första kvartalen av år 1950
ett insättningsöverskott på 66,2 miljoner kronor mot 126,3 miljoner kronor
för samma period 1949.
Telegrafverkets rikskablar Västerås—Ludvika—Falun (kombinerad
koaxial- och fyr skruvskabel) och Göteborg—Uddevalla samt en med statens
järnvägar gemensam kabelanläggning Porjus—Jokkmokk—Maituin ha under
år 1950 färdigställts. Bärfrekvensanläggningarna på sträckorna Stockholm—Malmö
och Göteborg—Malmö ha under året utbyggts och ny bärfrekvensanläggning
har anordnats på sträckan Gävle—Mjölby.
Helautomatisk drift har under år 1950 införts vid centraltelefonstationerna
i Falköping, Gävle, Hagfors, Kiruna och Västervik. Omläggning av kortväga,
manuellt expedierad rikstrafik till helautomatisk koppling har under
12
Riksdagsberättelsen.
året skett mellan ett flertal områden. Förändring till haivautomatisk drift av
riksbanken har under året fortsatt och genomförts i skilda delar av landet.
Antalet telefonstationer, d. v. s. central-, växel- och fristående
samtalsstationer, har under år 1950 minskats från 7 756 vid årets början
till omkring 7 715 vid årets slut. Minskningen har sin grund i planmässig
indragning av fristående samtalsstationer. Utbyggnaden av Stockholms
riksstation har under året fortsatts. Ny centralstation har inrättats i Hag1''ors.
—■ Antalet telefonapparater har under år 1950 ökats från 1 591 473 till
omkring 1 682 500 eller med omkring 91 000. — Under år 1950 har upprättats
telefonförbindelser med Ciibraltar, Kanarieöarna, Newfoundland, Nordrhodesia,
Spanien och Spanska Marocko. — Den direkta radiotelegrafförbindelsen
med Japan har under året nedlagts. — Ny förbindelse för abonnenttelegrafi
(telex) har under året öppnats med Belgien. Direkt förbindelse
för bildtelegrafi har under året öppnats med Västtyskland och Brasilien.
— Nya internationella telefon- och telegrafreglementen ha trätt i
kraft den 1 juli 1950. — Vinga signalstation samt Hållö, Morups och Vinga
radiopejlstationer ha nedlagts. — Antalet radiolicenser har under år 1950
ökats från 2 095 474 till omkring 2 151 500 eller med omkring 56 000.
Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat Norra Östergötlands
järnvägar, Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnväg samt Mellersta
Östergötlands järnvägar, vilka samtliga införlivats med statens järnvägar
från och med den 1 juli 1950. — Linjerna Uddevalla—Strömstad och
Smedberg—Lysekil öppnades för elektrisk drift den 5 juni 1950.
— Nyanlagda dubbelspår ha under år 1950 öppnats för trafik å linjesträckorna
Mölnbo—Björnlunda, Slätte—Töreboda, Stråisnäs—Boxholm,
Ulvåker—Skövde och Töreboda—Moholm.
Byggnadsarbetena för kraftstationerna vid K i 1 f o r s e n i
Fjällsjöälven och Harsprångeti Stora Lule älv ha under år 1950 fortgått.
I kraftstationen vid Hö lieforsen har det andra aggregatet tagits
i drift. I Västerås ångkraftverk har en ny ångpanna tagits
i drift. Regleringsarbetena i Ångermanälvens flodområde ha
fullbordats i vad avser Vojmsjön. För reglering av Borgasjön och Ormsjön
ha arbetena fortgått och vid Bodumsjön ha arbeten påbörjats. — Distributionsan
läggningar na ha ytterligare utbyggts och förstärkts.
Arbetet med 380 kV ledningen Harsprånget—Midskog—Hallsberg har pågått,
och sträckan Midskog—Hallsberg har provisoriskt tagits i drift med
200 kV. Arbetet med 380 kV ledningen Storfinnforsen—Enköping har fortsatts.
— Kraftförbrukningen har fortsatt att stiga. Vattentillgången
vid kraftverken har varit god under år 1950.
Av vägf örvaltningarna under år 1950 nyanlagda och ombyggda
vägar uppgå till en sammanlagd längd av 220 km. Dessutom ha omkring
220 km vägar försetts med asfalt- eller tjärbeläggning, 14 km med beläggning
av smågatsten och 15 km med beläggning av cementbetong. Antalet
under år 1950 färdigställda broar med en spännvidd av minst 3 m uppgår
till 240. — Utbyggnadsarbeten ha under år 1950 bedrivits vid Göteborg—
Kommunikationsdepartementet.
13
Torslanda och Malmö—Bulltofta flygplatser samt vissa förstärkningsarbeten
vid Stockholm—Bromma flygplats. Arbetena med anläggande av storflygplatsen
vid Halmsjön ha fortsatts i begränsad omfattning. — En ny
handelshamn och fem nya fiskehamnar ha färdigställts.
Bland större byggnadsarbeten, som fullbordats under år 1950,
må nämnas grundförstärkning in. in. av Haga slott, köldlaboratorium vid
försvarets forskningsanstalt, ombyggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt
å Svartsjö, posthus i Hägersten och Huskvarna, postbussgarage i Strömsund,
post- och telegrafhus i Hagfors, telefonstationsbyggnader i kvarteren
Jericho och Rutan i Stockholm, i Kävlinge, Västerås, Ljusdal och Kiruna,
rundradiostationer i Hörby och Göteborg, bostadshus för telegrafverkets
personal i Nynäshamn, brandstation å Bromma flygplats, ombyggnadsarbeten
för riksräkenskapsverket, ombyggnadsarbeten i kvarteret Vega för genetisk
institution in. in. vid Stockholms högskola, cyklotronlaboratorium in. m.
och tillbyggnad för farmakologisk institution vid universitetet i Uppsala,
ombyggnad av universitetshuset och nybyggnader för fysiska institutionen,
genetiska institutionen samt djurhus vid medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Lund, ombyggnadsarbeten för
folkskoleseminariet i Kristianstad, gymnastikbyggnader vid småskoleseminarierna
i Strängnäs och Landskrona, lärarbostadshus vid Skytteanska skolan
i Tärna, ny- och ombyggnadsarbeten vid dövstumskolan i Mogård (andra
byggnadsetappen), restaurant och kårlokaler samt vegetationshall vid
lantbrukshögskolan, häststall vid Kungsängens gård, institutionsbyggnad vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, omputsning av fasaderna
å Uppsala slott, om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Falun (första
byggnadsetappen), läkarebostäder vid Sundby, Birgittas, Ryhovs, S:t Lars,
S:ta Maria, Restads, Källshagens, Säters och Furunäsets sjukhus, sjukhuspaviljonger
vid Ulleråkers, Birgittas, Mariebergs och Furunäsets sjukhus,
om- och tillbyggnadsarbeten vid Sundby sjukhus, ombyggnad av köksbyggnad
vid S:ta Annas sjukhus, ekonomibyggnad vid Birgittas sjukhus, ombyggnadsarbeten
vid Västra Ny, Ryhovs och S:t Jörgens sjukhus, ombyggnad
av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus, ombyggnadsarbeten
vid sekundärsjukhusen i Rosöga, Ribbingelund och Olofsfors (första byggnadsetappen)
samt ombyggnadsarbeten vid statens skol- och yrkeshem å
Salbohed.
Den svenska regelbundna lufttrafiken har under år 1950 i likhet
med vad fallet var under år 1949 bedrivits av aktiebolaget Aerotransport i
nära samarbete med Det Danske Luftfartselskab och Det Norske Luftfartselskap.
Trafiken har omfattat flertalet europeiska länder ävensom Nordoch
Sydamerika (New York, Buenos Aircs), Afrika (Kairo, Nairobi), Främre
Orienten (Istanbul, Lydda, Teheran) samt Fjärran Östern (Bangkok).
Under år 1950 har frågan om formerna för det fortsatta samarbetet mellan
nyssnämnda tre flygbolag intagit eu framskjuten plats inom den skandinaviska
luftfarten. De mellan flygbolagen och de tre berörda länderna förda
förhandlingarna härutinnan ha lett till, bland annat, en principiell överens
-
14
Riksdag sberättelsen.
kommelse om fortsättning och utvidgning av det tidigare samarbetet mellan
bolagen, innebärande i stort sett att desamma bilda ett konsortium, Scandinavian
Airlines System, som för gemensam räkning och som en enhet skall
driva trafikflygning och därmed sammanhängande verksamhet.
Under de tre första kvartalen av år 1950 utgjorde antalet på- och avstigande
passagerare i regelbunden lufttrafik vid våra större trafikflygplatser
i runt tal 265 000. Motsvarande antal för de tre första kvartalen 1949 utgjorde
245 000, innebärande att passagerareantalet under det sistförflutna kalenderåret
ökat med ca 8 procent.
Medeltemperaturen för år 1950 var i hela landet högre än normalt.
Januari hade dock i genomsnitt för hela riket en lägre temperatur än
vad som är normalt för månaden. Även juli var i större delen av landet kall,
i Stockholmstrakten den kallaste julimånaden sedan år 1929. — Årsnederbörden
var för riket i dess helhet något större än normalt. April var särskilt
nederbördsrik i hela landet, och Norrland erhöll då 2—4 gånger mera nederbörd
än normalt. — Åskfrekvensen var i stort sett normal. -— Isförhållandena
vid rikets kuster och i de omgivande haven voro under vintern 1949/50
1 stort sett lindriga. Den första isläggningen i svenska farvatten var fördröjd
nära 4 veckor, och den slutliga islossningen vid kusten inträffade omkring
2 veckor före normal tidpunkt. Isen nådde sin största utbredning i slutet
av februari och början av mars, varvid ingen sjöfart förekom norr om Högbondens
fyr. Södra östersjökusten och Västkusten förblevo under vintern
praktiskt taget isfria. — Vattentillgången var i stort sett större än normalt.
Under sommarmånaderna voro förhållandena dock mindre gynnsamma i
Svea- och Götaland. — Regleringsmagasinen fylldes som regel väl genom
vårfloden. I Norrland var fyllnadsgraden sedan oförändrat hög intill årets
slut. I Svea- och Götaland minskade magasinen tillfälligt under sommaren,
ökade därpå i allmänhet åter under hösten. — I genomsnitt inträffade isläggningen
i sjöar och floder något senare och islossningen något tidigare
än normalt. Istjockleken var i allmänhet normal. Vatten och stöp uppträdde
i relativt begränsad utsträckning och vintertrafik och timmeravläggning på
isen kunde försiggå utan större olägenhet.
Finansdepartementet.
En redogörelse för de förhållanden, som sammanhänga med den ekonomiska
utvecklingen, har lämnats vid anmälan av finansplanen i 1951 års
statsverksproposition, till vilken redogörelse torde få hänvisas.
Ecklesiastikdepartementet.
Efter förslag av Kungl. Maj :t och beslut av 1948 och 1950 års riksdagar
har från och med den 1 juli 1950 en allmän lönereglering genomförts för
dels övningslärarna, dels ock kyrkomusiker.
Ecklesiastikdepartementet. 15
Löneregleringar för prästerskapet ha under år 1950 fastställts i omkring
25 pastorat.
Vid tekniska högskolan i Stockholm har nybyggnaden för kemisk apparathall
och kemiskt laboratorium tagits i bruk.
Den genom försorg av matematikmaskinnämnden byggda första matematikmaskinen
i Sverige av relätyp har färdigställts och tagits i bruk.
Nya timplaner och ändrad undervisningsplan för rikets allmänna läroverk
ha fastställts.
Ändrad lydelse har fastställts för normalundervisningsplanerna för kommunala
flickskolor.
Stadga för övningslärare har utfärdats.
Samrealskolor i Gubbängen i Stockholm och i Lundby i Göteborg samt
Slottsstadens samrealskola i Malmö ha upprättats, alla med fem- och fyraåriga
linjer.
Vid Högalids och S:t Görans samrealskolor i Stockholm samt samrealskolan
i Spånga ha upprättats femåriga linjer.
De realskolavdelningar, som förlagts till nya elementarskolans i Stockholm
förutvarande lokaler, ha i organisatoriskt hänseende anknutits till
högre allmänna läroverket statens normalskola. Benämningen nya elementarskolan
i Stockholm har övergått på förutvarande nya elementarskolan
i Ängby.
Vid folkskoleseminariets i Uppsala övningsskola har inrättats en femårig
realskollinje.
Kungl. Maj :t har medgivit, att samrealskolorna i Sandviken och Trollhättan
må förenas med kommunala latin- och realgymnasielinjer. Vidare
har tillstånd lämnats till inrättande av latingymnasielinjer vid de med
samrealskolor förenade kommunala gymnasierna i Arvika, Solna och Åmål.
En kommunal flickskola i Visby har erkänts.
Högre folkskolorna i Burträsk, Gränna, Jokkmokk, Kungshamn, Norsjö,
Olofström, Oskarström, Tingsryd, Västra Vingåker, Åseda och östra Broby
ha erkänts som kommunala mellanskolor.
Vid praktiska mellanskolan i Nacka har inrättats en fyraårig teknisk
linje och högre folkskolan i Lund har anordnats som fyraårig praktisk
mellanskola med handelslinje.
Bestämmelser ha meddelats angående handelsgymnasieexamen för lärjungar
från enskild undervisning.
Högre folkskolor ha erkänts i Torp i Västernorrlands län och Berg i
Jämtlands län.
Medgivande att anordna folk- och småskola med åtta obligatoriska klasser
har hitintills lämnats omkring 85 skoldistrikt.
Vidare har medgivande lämnats ytterligare 13 skoldistrikt, av vilka 7
fr. o. m. den 1 januari 1952 skola utgöra ett skoldistrikt, att anordna pedagogisk
försöksverksamhet med nioårig enhetsskola.
2 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml.
Riksdagsberättelsen.
16
Riksdag sberättelsen.
Jordbruksdepartementet.
Årets skörderesultat kan betecknas såsom medelmåttigt eller något under
medelmåttigt för höstsäd. Vårsädesslagen lämnade i allmänhet en ej
fullt medelmåttig skörd. För potatis och foderrotfrukter blev skördeutfallet
likaledes något under medelmåttigt, medan sockerbetorna lämnade något
över medelskörd. Oljeväxtodlingen, som under år 1950 nått sin hittills
största omfattning, gav ett gott utbyte. Vallskörden blev medelmåttig. Beträffande
köksväxterna har flertalet av såväl grönsaker som trädgårdsrotfrukter
lämnat tämligen tillfredsställande skörd. Fruktskörden kan betecknas
som mycket god beträffande äpplen samt under medelgod i övrigt.
Trädgårdsbären ha lämnat en i allmänhet fullt tillfredsställande skörd.
Den animaliska produktionen har visat en fortsatt stegring. Produktionen
av mjölk ligger nu högre än före kriget. Detsamma gäller produktionen
av fläsk och ägg. Köttproduktionen ligger däremot under förkrigsnivån.
Liksom under år 1949 har fisket av bottenfiskar i Nordsjön givit mindre
än medelgott resultat. Sillfisket i Nordsjön har däremot varit tillfredsställande.
Årets islandsfiske slog fullständigt fel liksom även det under år 1949
startade fisket i Barents hav. Jämväl skarpsillfisket gav lägre fångstutbyte
än året förut. Övriga mera betydelsefulla västkustfisken synas ha givit
ungefär medelgod fångst. Strömmingsfisket var mindre givande liksom
även fisket efter ål. Goda fångster ha däremot redovisats från lax- och
torskfiskena i Östersjön. Avsättningsförhällandena för saltvattensfisk ha
varit förhållandevis tillfredsställande. — Insjöfisket har i allmänhet givit
medelgott resultat.
Ny fiskelag har beslutats, med giltighet från den 1 januari 1951.
Avverkningarna under säsongen 1949/50 voro av avsevärt mindre omfattning
än föregående år.
Sedan berättelsen till 1950 års riksdag avgavs, har för bildande av nya
eller utvidgande av redan befintliga kronoparker eller för annat ändamål
inköp avslutats beträffande 693 hektar mark för en köpeskilling av 491 341
kronor.
Statens livsmedelskommission, statens sockernämnd och statens linnämnd
ha upphört den 30 juni 1950. Deras arbetsuppgifter ha överflyttats
å statens jordbruksnämnd samt en därtill ansluten statens
kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet,
vilka varit i verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1950. Jordbruksnämnden
har till huvudsaklig uppgift att under Kungl. Maj :ts ledning utöva den
prisreglerande verksamheten på jordbrukets och fiskets område samt att
handlägga frågor rörande den ekonomiska försvarsberedskapen, i vad den
avser försörjningen med livsmedel, fodermedel och gödselmedel.
Beslagen på spannmål och fodermedel ha hävts under år 1950.
Handelsdepartementet.
17
Handelsdepartementet.
På uppdrag av Kungl. Maj :t har kommerskollegium i samråd
med nationalbudgetdelegationen och konjunkturinstitutet utfört en preliminär
bearbetning av 1949 års produktionsuppgifter för industrien. -— Den
3 mars 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt kollegium att kvartalsvis under år
1950 verkställa en statistisk undersökning rörande bruttoinkomster och
kostnader i utlandet vid utrikes sjöfart. Sådan undersökning har utförts
för de två första kvartalen och pågår beträffande tredje kvartalet 1950. —
Den 12 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt kollegium att inkomma med
förslag till de åtgärder, som vore erforderliga för dels genomförande av
undersökningar rörande kapitalinvesteringar inom samfärdseln och vid
smärre industriföretag, dels ock upprättandet av produktionsstatistik för
byggnads- och anläggningsverksamheten. Vissa förberedande undersökningar
ha gjorts. — Den 25 augusti 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt kollegium
att verkställa en statistisk undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under år 1950 samt planerade dylika investeringar
under år 1951. Preliminärt resultat av undersökningen föreligger.
— Av Kungl. Maj:t anbefalld statistisk utredning om svenska handelsflottans
bemanning år 1949 har utförts under år 1950. — Under år 1950 ha i
kartellregistret införts och för registrering färdigberetts omkring 150 avtal,
vilka avse bl. a. vattenturbiner, bilgummi, grammofonskivor, choklad- och
konfektyrvaror, planglas, linoleum, elmätare och polska kol samt slakteri-,
pappers-, järn- och stålbranscherna. I kartellregistret har vidare publicerats
en undersökning angående det registrerade avtalsbeståndets förändringar
under tiden januari 1947—mars 1950. Särskilda undersökningar ha pågått
om dels svenska järn- och balkgrossisters förenings u. p. a. verksamhet,
dels priser och kostnader och därmed sammanhängande förhållanden inom
värme- och sanitetsbranschen, dels ock handeln med planglas. Vid sistnämnda
undersökning ha vissa kartellavtal framkommit och registrerats.
Under år 1950 har lotsstyrelsen i det närmaste färdigställt fyrbyggnaden
till en bottenfast fyr på Ölands södra grund samt försett fyren
med provisoriska ljus- och mistsignalanordningar. Fyren beräknas kunna
träda i funktion under senare hälften av år 1951. Bland övriga fyrarbeten
må nämnas anordnande av en angöringsfyr med dalénljus på Bungeör vid
södra inloppet till Fårösund, samt fem mindre ledfyrar, nämligen två agafvrar
vid norrlandskusten, två elektriska fyrar vid Öresund och en agafyr
på västkusten. Vidare ha genom lotsstyrelsens försorg två fiskefyrar med
agaljus anordnats, den ena i Stockholms södra skärgård och den andra på
västkusten. Fyrplatserna Bergudden, Hoburg och Måscskär ha elektrifierats
genom anslutning till allmänt elektriskt distributionsnät. I fyrarna Malören
i norra Bottenviken och Sandö i Östergötlands skärgård ha dalénljus införts
såsom ljuskälla. Mistsignalapparaturen vid fyrarna Hoburg, Ölands södra
udde, Tylö och Måseskär ha moderniserats. Nytt lotsuppassningshus har
18
Riksdagsberättelsen.
uppförts vid Rödkallens uppassningsställe under Luleå lotsplats, varjämte
uppassningshusen vid Idö och Långörens lotsplatser ha om- och tillbyggts.
Vid Rödkallens uppassningsställe och vid Väderöarnas lotsplats ha nya lotshamnar
anordnats, varjämte hamnen vid Norra gattets uppassningsställe
under Fårösunds lotsplats har förbättrats. Förbättring och modernisering
av bostadsbeståndet har ägt rum bl. a. vid Smygehuks och Kullens fyrplatser
samt vid Väderöarnas lotsplats. — Å fyrskeppen Västra Banken
och Svinbådan ha fyrljusen elektrifierats. Vidare har fyrskeppet Fladen
försetts med radiotelefon. Ett arbetsfartyg för lotsstyrelsens fyringenjörskontor
och en ny gasningsjakt för mellersta lotsdistriktet ha byggts och
levererats. Ett antal lotsmotorkuttrar har anskaffats.
Sveriges geologiska undersökning har för det geologiska
kartverket nyrekognoscerat inom bladen Västerås, Uppsala, Särö, Laholm
och Levene tillsammans 504 km2. Revision av det nyrekognoscerade bladet
Säter har avslutats. -— Jordartskarteringen inom Norrbottens län har omfattat
4 490 km2. — Malmletningsarbeten ha pågått i Norrbottens och Västerbottens
län. Inom förstnämnda län ha därvid bl. a. påträffats flera områden,
där impregnation av kopparmalm har stor utbredning. Omfattande vidare
undersökningar synas här behövliga. Inom Västerbottens län har undersökningen
genom gruvarbete under jord av den kopparhaltiga kisfyndigheten
Rudtjebäcken avslutats. I länets fjälltrakter har inventeringen av där befintliga
statsgruvefält och deras omgivningar fortsatts. — Djupborrningen vid
Svedala i Skåne har fortsatts, varvid visats att tillgången på saltvatten i
cenomansandstenen starkt ökat. Av vad härvid framkommit kan man sluta
sig till, att åtminstone inom 300 km2 i sydvästligaste Skåne ett lager som
innehåller saltrikt vatten förekommer på 1 200—1 500 meters djup under
jordytan.
Patent- och registreringsverket har under tiden den 1 januari—den
31 oktober 1950 beviljat 2 964 patent ävensom registrerat 1 454
varumärken, 92 mönster och modeller samt 965 aktiebolag med ett sammanlagt
tecknat aktiekapital av 39 283 200 kronor.
Arbetet inom försäkringsinspektionen har under år 1950 i stor
utsträckning präglats av de anpassningsproblem, som den nya lagen om försäkringsrörelse
aktualiserat.
Vid statens provningsanstalt utgjorde antalet betalade uppdrag
enligt utskrivna intyg under året ca 10 500, vilket jämfört med år
1949 utgör en ökning med omkring 500. Anstaltens inkomster i anledning
av dessa uppdrag ha uppgått till i runt tal 1 170 000 kronor.
Sedan 1950 års riksdag anvisat medel till påbörjande vid flygtekniska
försöksanstalten av en vindtunnelanläggning för överljudområdet,
har projekterings- och konstruktionsarbetet för denna anläggning under
året intensifierats och upphandling av viss utrustning med lång leveranstid
påbörjats. Efter utredning i samarbete med försöksanstalten har
byggnadsstyrelsen den 19 oktober 1950 framlagt förslag om anläggningens
förläggande till försöksanstaltens nuvarande tomt i Ulvsunda och om arbetets
påbörjande.
Handelsdepartementet.
19
Regleringarna på utrikeshandelns område ha under år 1950 i
betydande utsträckning kunnat lättas. Sålunda har importen från vissa länder,
främst dem som deltaga i organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete, till ungefär två tredjedelar frigjorts från kvantitativa restriktioner
och undantagits från importregleringen. Vidare ha lättnader införts beträffande
exportregleringen, vilka innebära att, med undantag av vissa varuslag,
kravet på licens upphävts för export till de västeuropeiska länderna,
Amerika, brittiska samväldet m. fl. länder. Under senare delen av året har
främst på grund av den internationella konjunkturutvecklingen efterfrågan
på världsmarknaden av en del försörjningsviktiga varor ökat starkt och en
viss knapphet på dessa varor uppstått. På många håll utomlands ha som en
följd härav införts nya exportförbud och skärpt kontroll över exporten.
Även för Sveriges del ha sådana åtgärder till skydd för den inhemska försörjningen
aktualiserats. Vissa inskränkningar i tidigare under året medgivna
lättnader i exportregleringen ha på grund härav måst vidtagas.
Vad angår industriområdet samt handeln i övrigt må
nämnas, att tidigare tillämpad prioritering i fråga om användningen av tunnplåt
ävensom beslag å och handelsreglering beträffande bleckplåt upphävts.
Bränslekommissionens verksamhet har i viss utsträckning
avvecklats under år 1950. Sålunda har handläggningen av frågor rörande
reglering av försörjningen med skogsindustriella produkter och flytande
bränslen överflyttas å handels- och industrikommissionen. Under
året ha regleringarna av förbrukningen beträffande eldningsolja I och II
upphävts, medan ransoneringen av koks och antracit alltjämt kvarstår.
På priskontrollens område ha vissa lättnader genomförts. Prisreglering
har sålunda upphävts för åtskilliga varor, t. ex. trävaror, papper
med visst undantag samt möbler ävensom för ett stort antal tjänster.
Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att i prisstabiliserande syfte meddela
föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift vid export
av varor har av 1950 års riksdag förlängts till utgången av juni månad 1951.
Detta bemyndigande, som under 1950 endast tillämpats beträffande trävaror,
har tagits till utgångspunkt för en ny kungörelse den 3 november 1950 (SFS
nr 586) om prisutjämningsavgift å vissa trävaror, pappersmassa av trä samt
vissa slag av papp och papper. Dylik prisutjämningsavgift kommer emellertid
endast att uttagas av sådana exportörer, som icke äro anslutna till de
stora branschorganisationerna inom trävaru-, cellulosa- och pappersindustrierna.
Sedan förhandlingar upptagits med dessa organisationer, ha nämligen
industrierna i fråga frivilligt åtagit sig att av exportinkomsten under
år 1951 till egna fonder avsätta ett prisutjämningsavgiften motsvarande belopp
i och för sterilisering under viss tid.
Subvention eringen av importen av hudar och bomull har upphört
med utgången av oktober resp. november månad 1950. Från och med
sistnämnda tidpunkt har även subventioneringen av hushållens bränslekostnader
upphört.
Exportkrcdi tnä in n d e n, som avgör frågor om statsgaranti mot
20
Riksdag sberättelsen.
förlust på grund av exportkredit, har genom kungörelse den 9 juni 1950
(SFS nr 321) erhållit möjlighet att från och med den 1 juli 1950 bevilja
statsgaranti jämväl mot förlust på grund av lagerhållning av svenska exportvaror
utomlands. Sådan garanti har intill den 1 december 1950 beviljats
i tre fall till ett sammanlagt belopp av 860 000 kronor. Närmare uppgifter
om nämndens verksamhet lämnas i en den 22 december 1950 beslutad
proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit in. m.
I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag, som under år 1950 beviljats från lotteri medels fonden.
Inrikesdepartementet.
Inom medicinal väsendets område har personalorganisationen
ytterligare utökats. Under år 1950 ha sålunda 10 nya ordinarie provinsialläkardistrikt
inrättats och antalet sådana distrikt uppgår nu till 505. Under
året ha antagits riktlinjer för den statliga sinnessjukvårdens effektivisering
och utbyggande under de närmaste 15—20 åren. Vid de statliga sinnessjukhusen
har medgivits inrättande av sammanlagt 191 nya tjänster. Vid
lasarett och därmed jämförliga sjukvårdsanstalter har medgivits inrättande
av 6 över läkartjänster och 15 lasarettsläkartjänster.
Sådana epidemisjukhus, som skola finnas som centrala epidemivårdanstalter
i varje epidemidistrikt, ha inrättats i Norrköping och Örebro. Vid
Stockholms epidemisjukhus har ytterligare en epidemisjukhusläkartjänst
inrättats.
Antalet distriktstandpolikliniker har under tiden januari—oktober 1950
ökats med 17 till 398, av vilka på grund av personalbristen endast 320 äro
i funktion. Antalet centraltandpolikliniker har under samma tid ökats med
1 till 13, samtliga i verksamhet. I oktober 1950 funnos omkring 635 tjänstgörande
distriktstandläkare.
Apoteksväsendet har tillförts 4 filialapotek och 3 läkemedelsförråd. Ett
läkemedelsförråd har upphört.
Under år 1950 ha 3 centraldispensärer inrättats.
Skärmbildsundersökningen av värnpliktiga vid inryckning har upphört
1 samband med intensifierad allmän skärmbildsundersökning.
Inom den organiserade nykterhetsvården ha under år
1950 21 alkoholistanstalter — därav 20 allmänna och 1 enskild — varit i
verksamhet. Hela antalet vårdplatser på anstalterna uppgick den 1 november
1950 till 1 138, därav 46 för kvinnor.
Efterfrågan på vårdplatser har under år 1950 varit större än under år 1949.
Under de tio första månaderna av år 1950 ha intagits sammanlagt 1 244 personer
mot 1 160 under motsvarande tid 1949. Den 1 november 1950 voro av
2 425 inskrivna personer 1 061 närvarande på anstalterna mot 2 339 resp.
1 058 vid motsvarande tidpunkt år 1949. Beläggningen har under större delen
av år 1950 varit så hög, att socialstyrelsen enligt uppgift endast med svårig
-
Inrikesdepartementet.
21
het kunnat utan dröjsmål bereda plats för de mest trängande vårdfallen
(huvudsakligen farliga alkoholmissbrukare), medan i mindre trängande
fall anvisande av vårdplats ofta fått anstå något.
Under år 1950 har ett inackorderingshem för omhändertagande av alkoholister
under fritiden trätt i verksamhet med 20 vårdplatser. Dessutom ha
liksom under år 1949 två statsunderstödda inackorderingshem med sammanlagt
30 vårdplatser varit i verksamhet.
De för stad gällande särskilda föreskrifterna rörande ordning,
brandskydd m. m. ha genom särskilda beslut helt eller delvis förklarats
skola gälla inom fyra köpingar samt inom vissa delar av två andra
kommuner.
Antalet utlänningar i Sverige uppgick i mitten av november månad
1950 till omkring 226 000 (år 1949 vid motsvarande tid 196 000), varav
153 000 (127 000) av nordisk nationalitet. Ca 130 000 (127 000) personer
innehade antingen uppehålls- eller annat vistelsetillstånd, under det att återstoden
eller omkring 96 000 (69 000) utgjordes av sådana utlänningar, som
icke behöva tillstånd för inresa och vistelse i riket vid uppehåll, som icke
överstiger tre månader. Cirka 97 000 (93 000) voro arbetsanmälda. Under
tiden den 1 januari—den 31 oktober 1950 anlände 1 159 utlänningar illegalt
till Sverige mot ca 2 000 under motsvarande period 1949. Omkring 3,8 miljoner
in- och utresor ha under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1950 av
utlänningar företagits genom de svenska passkontrollerna. För motsvarande
period 1949 var siffran ca 4 miljoner.
Civilförsvarets utbildningsverksamhet under år 1950 har i fråga
om den obligatoriska utbildningen omfattat ca 60 000 personer. Till tjänst
för utbildningen ha tre filmer inspelats, varav en brandfilm, en sjukvårdsfilm
och en rörande civilförsvaret i allmänhet. Vidare har försvarets brevskola
påbörjat korrespondensundervisning för civilförsvarspersonal i observations-
och förbindelsetjänst samt civilförsvarstaktik. Upphandling av betydelsefull
materiel har skett. Utbyggnaden av civilförsvaret i tekniskt hänseende
har fortgått. Civilförsvarsstyrelsen har utgivit ett flertal anvisningar
rörande olika grenar av civilförsvaret.
Civildepartementet.
Civildepartementet har börjat sin verksamhet den 1 juli 1950.
I anslutning till den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen för
den ekonomiska utvecklingen har redogjorts även för de förhållanden, som
sammanhänga med utvecklingen på det lönepolitiska området, varför hänvisning
till nämnda redogörelse torde få göras.
22
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 1
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan.
I. Kommittéer och sakkunniga.
Justitiedepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. 1946 års flottning sutredning (1948:1 25; 1949:1 19; 1950:1 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1946)
dels såsom utredningsman:
Schirén, G. U., vattenrättsdomare;
dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Boberg, S., f. d. överjägmästare;
Hallenberg, E., ombudsman, auditör;
Hartzell, H., vattenrättsingenjör;
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm. (t. o. m. den 9 februari 1950);
Holmström, N. A. H., flottningschef;
Lunell, F., disponent;
Wärn, E. G., disponent;
Kilander, E., ombudsman;
Sahlin, O., disponent (fr. o. m. den 10 februari 1950).
Sekreterare:
af Klintberg, L., e. o. hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Ju 39.
Utredningen, som under tiden december 1949—juli 1950 hållit 9 sammanträden
om tillhopa 21 dagar, har den 21 juli 1950 avgivit betänkande med
förslag till ny lag om flottning i allmän flottled, m. m. (SOU 1950: 27). Uppdraget
är därmed slutfört.
2. Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp
(1948:I 28; 1949:I 22; 1950:I 23).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1947)
dels såsom utredningsmän:
Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;
Schmidt, F. F., professor;
23
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
dels ock att, på kallelse av ordföranden, deltaga i överläggningar med ut- J Jjjj 4
redningsmännen:
Franzén, E., disponent;
Hindemark, G., sekreterare;
Ivestedt, R., sekreterare;
Lindblom, H., ombudsman;
Mellström, K. H. S., f. d. förste stadsfogde;
Sahlin, G., direktör;
Stolpe, H., förlagschef;
Winroth, Ch., förtroendeman.
Sekreterare:
Nordström, T., e. o. hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 28.
Utredningen har avgivit dels den 14 oktober 1950 förslag till ändrad lagstiftning
om avbetalningsköp (SOU 1950:42), och dels den 30 november
1950 promemoria angående avbetalningssäljares ställning enligt bilansvarighetslagen
(stencil er ad). Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1949 års rationaliseringsutredning (1950: I 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 april 1949 för att
verkställa utredning rörande effektivisering av rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 maj 1949):
Bergquist, Th. E. N„ landshövding, ordförande;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör;
Swartling, A. E. V., generaldirektör;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Arvidsson, K. A. V., kanslichef hos riksdagens revisorer;
Cardelius, E., kanslichef i statens sakrevision;
Dahlberg, G., kanslichef i statens organisationsnämnd.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 30.
Utredningen har under tiden december 1949—mars 1950 hållit 12 sammanträden.
Den 4 mars 1950 har utredningen avgivit betänkande angående rationaliseringsverksamheten
inom den offentliga förvaltningen (SOU 1950: 8).
Uppdraget är därmed slutfört. 4
4. Utredning om anvisningar för bedrivandet av sinnesundersökningar
(1950:1 33).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
utarbeta förslag till anvisningar för det praktiska bedrivandet av sin
-
24 Riksdagsberättelsen.
1 Jli: 4 nesundersökningar i brottmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli
1949):
Kinberg, O., professor.
Sekreterare:
Lundquist, G., docent, överläkare.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Ju 33.
Utredningen har den 29 april 1950 avgivit betänkande med förslag till det
rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisation (SOU 1950: 24).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning om ng sluten ungdomsfängelseanstalt (1950: I 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1949 för
att inom fångvårdsstyrelsen deltaga i utredning om inrättande av ny sluten
ungdomsanstalt för manligt klientel (se Post- och Inrikes tidn. den 22
november 1949):
Birch-Lindgren, G. M., arkitekt, sakkunnig inom fångvårdsstyrelsen i byggnadsärenden;
Bunner,
T. Å. G., byråarkitekt;
Eriksson, G. T., byråchef, tillika sekreterare;
Henrikson, L. B., t. f. överläkare;
Nygren, Hildur K., e. o. undervisningsråd, led. av II kamm.
Assistenten vid fångvårdsanstalten å Hall K. G. Marnell, vilken den 29
december 1949 av Kungl. Maj :t förordnats att inom justitiedepartementet
biträda med beredning av frågor rörande fångvårdens organisation, har jämväl
partiellt tjänstgjort såsom biträdande sekreterare i utredningen.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 37.
Utredningen har under tiden januari—november 1950 hållit 22 sammanträden.
Samtliga ledamöter ha företagit en studieresa till Långanäs yrkesskola
för att ta del av verksamheten vid dess slutna avdelning. Fångvårdsstyrelsens
chef såsom ordförande i utredningen och sekreteraren ha i samband
med andra uppdrag studerat ungdomsanstalter i utlandet.
Utredningen har den 15 december 1950 avgivit betänkande med förslag till
inrättande av ny sluten ungdomsanstalt för manligt klientel (SOU 1950: 47).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
6. Straffrättskommittén (1948:1 8; 1949:1 4; 1950:1 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den
11 oktober 1940, den 8 juni 1945, den 30 december 1947 och den 18 februari
1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937, den 11 oktober 1940 och
den 13 juli 1945):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
25
Bergendal, R., professor; I Jill 6
Digman, H. M., revisionssekreterare (fr. o. m. den 24 januari 1950);
Söderlund, E. G., justitieråd (t. o. m. den 23 januari 1950);
Wetter, F., professor emeritus.
Experter:
Petrén, B. A. S., utrikesråd;
Kinnmark, F. G. Y., överläkare.
Sekreterare:
Rudholm, S. J. G., hovrättsfiskal.
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 1118 61.
Direktiven för kommittén, se 1946:1 Ju 9 och 1949: I Ju 4.
För att deltaga i överläggningar med kommittén ha tillkallats:
1. beträffande utredning om straffbestämmelserna rörande brott mot
person samt lagstiftning om de särskilda brotten m. m. den 28 februari
1949, med stöd av bemyndigandet den 11 oktober 1940:
Brandt, H. B. D., e. rådman;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Linder, E. Hj., fil. dr;
Lundgren, Valborg, advokat;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
2. beträffande utredning om viss omarbetning av bestämmelserna i 9
kap. 1 § strafflagen om uppror, enligt bemyndiganden den 10 och den 24
september 1948:
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
Lindberg, Hugo, advokat;
Romanus, S. E., justitieråd;
Thulin, G. Ä. L., statspolisintendent;
Sölvén, A., advokat.
Kommittén har under år 1950 sammanträtt 51 dagar, därvid hållits överläggningar
den 13 och den 14 november med de under 2. nämnda personerna
samt den 1, den 2 och den 4 december med de under 1. nämnda personerna.
Vid sammanträdena ha förutom fortsatt behandling av utkast till lagbestämmelser
om brott mot person främst behandlats preliminära utkast till
dels lagbestämmelser om sådana allmänstraffrättsliga spörsmål som direkt
sammanhänga med lagstiftningen om de särskilda brotten, dels ändrade
straffbestämmelser rörande uppror och vissa andra statsförbrytelser.
Kommittén har under året haft överläggningar med socialvårdskommittén
rörande spörsmålet om kriminalisering av försummelse att fullgöra försörjningsplikt
samt med strafflagberedningen rörande, bl. a., frågan om sam
-
26 Riksdagsberättelsen.
I Ju: 6 manförande av straffarbete och fängelse till ett enhetligt frihetsstraff samt
gränsdragningen mellan kommitténs och beredningens uppgifter beträffande
frågor av allmänstraffrättslig natur.
Kommitténs samarbete med den norska straffelovkomiteen av 1947 och
den danska straffelovskommissionen har under året bestått i att de nämnda
båda kommittéerna tillställts inom straffrättskommittén upprättade förberedande
lagutkast till lagbestämmelser rörande allmänstraffrättsliga frågor
och till ändrade straffbestämmelser rörande uppror och andra statsförbrytelser.
Efter begäran genom justitiedepartementet från en brittisk kommitté,
the Royal Commission on Capital Punishment in Great Britain, har kommittén
yttrat sig över ett antal av den engelska kommittén framställda frågor
rörande brottsbeskrivningar och straffskalor vid brott mot liv.
Kommittén har den 6 mars 1950 efter remiss avgivit yttrande till riksdagens
första lagutskott över dels en vid 1950 års riksdag väckt motion, nr
65 i andra kammaren, angående straff för fartygsbefälhavare som visat oförstånd
eller varit försumlig i tjänsten, dels två vid riksdagen väckta, lika
lydande motioner, nr 173 i första kammaren och nr 207 i andra kammaren,
om skärpning av straffbestämmelserna för olovlig jakt.
7. Strafflagberedningen (1948:1 9; 1949:1 5; 1950:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942, den 15 december 1944, den 21 januari 1949 och den 10
november 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1938, den 12 januari
1943 och den 3 januari 1945):
Schlyter, K., f. d. president, ordförande;
Bergendal, B., professor;
Eriksson, G. A., häradshövding (t. o. m. den 23 januari 1950);
Ersman, S., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 22 november 1950, för frågor om
behandlingen av ungdomsbrottslingar);
Göransson, H., överdirektör, led. av I kamm.;
Heuman, M., riksåklagare;
Lassen, B., lagbyråchef (beträffande den åt beredningen anförtrodda utredningen
rörande ändring i bestämmelserna om registrering av brott och förseelser)
;
Ohlsson, L. G., borgmästare (fr. o. m. den 12 juli 1950, för frågor om behandlingen
av psykiskt abnorma brottslingar);
Strahl, I., professor.
Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:
Agge, I., professor;
Eriksson, Torsten, byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 27
Heckscher, G., professor (fr. o. m. den 24 januari 1950);
Hedlund, Gunnar, jur. dr, led. av II kamm. (fr. o. m. den 24 januari 1950);
Hedlund, Verner, f. d. fattigvårds- och barnavårdskonsulent, led. av II kamm.
(fr. o. m. den 24 januari 1950);
Jonsson, Gustav, leg. läkare;
Larsson, Bror, ombudsman;
Lindberg, Hugo, advokat;
Lindberg, Torgny, förste byråsekreterare;
Lundqvist, M., förste stadsfiskal;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Siljeström, G., häradshövding (fr. o. in. den 24 januari 1950),
Thurén, G., direktör för ungdomsanstalten å Skenäs.
Sekreterare:
Ersman, S., hovrättsfiskal (t. o. m. den 31 mars 1950);
Holmberg, C., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 13 februari 1950).
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 10 16 58 (ordföranden) och 10 54 23 (sekreterar
en)
Beredningen har jämväl under 1950 biträtts av förutv. Regierungsrat Dr
jur. Gerhard Simson, vilken bl. a. utarbetat dels yttrande över förslag till
internationell lag angående brott mot freden och mänsklighetens säkerhet,
dels en promemoria angående konventionen om förebyggande och bestraffning
av brottet folkmord (genocide).
Direktiven för beredningen, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9, 1945: I Ju 12 och
1950:1 Ju 12.
Under 1950 ha hållits plenarsammanträden med ledamöterna eller ledamöter
och sakkunniga den 2 och den 17 februari, den 27 den 29 april,
den 6—den 10 oktober och den 11—den 15 samt den 18 december. Dessutom
ha sammanträden hållits med subkommitteer inom beredningen, bestående
av vissa ledamöter och sakkunniga, under sammanlagt ett 30-tal
dagar.
En nordisk konferens om anstaltsbehandling av kriminell ungdom med
särskild hänsyn till arbetsskola (ungdomsfängelse) och om åvägabringandet
av större enhetlighet mellan de nordiska ländernas kriminalstatistik
har hållits i Helsingfors den 8—den 11 februari 1950 med representanter
för danska, finska, isländska och norska justitiedepartementen. Såsom representanter
för beredningen deltogo Schlyter, Heuman, Göransson, Torsten
Eriksson och Ersman.
En nordisk konferens om bötesstraff och skadestånd har hållits i Reykjavik
den 24_den 27 juni 1950 med representanter för nyssnämnda länder.
Beredningen representerades av Schlyter och Strahl.
Vid en kongress anordnad av Association Internationale des Juges des
enfants i Liége den 17—den 20 juli 1950 har Holmberg deltagit som svensk
delegat.
I Ju: 7
2° Riksdagsberättelsen.
I Ju: 7 Beträffande arbetet inom Internationella straffrätts- och fångvårdskommissionen
(CIPP) må i detta sammanhang meddelas följande. Kommissionen,
vilken har en permanent byrå i Bern, adress Oberweg 12, består av
delegater från de stater som anslutit sig och har till ändamål att studera
frågor avseende förebyggande av brott och behandling av brottslingar för
att kunna till medlemsstaternas regeringar lämna råd angående de åtgärder
som böra vidtagas för att förhindra lagöverträdelser och för att utveckla fångvårdssystemen,
särskilt med hänsyn till uppfostrande behandling och social
återanpassning av brottslingar. Sveriges ombud i kommissionen äro Schlyter
och Göransson, förordnade av Kungl. Maj :t resp. den 31 juli 1936 och den
24 februari 1939.
Kommissionen sammanträdde i Haag den 10—den 13 augusti samt anordnade
där sin tolfte internationella kongress den 14—den 19 augusti 1950.
I kongressen deltogo såsom representanter för svenska justitiedepartementet
Schlyter, Göransson och Torsten Eriksson. Från Sverige hade rapporter
till kongressens förhandlingar lämnats i samtliga tolv överläggningsämnen.
Göransson var generalrapportör för ämnet om »de korta frihetsstraffen och
deras alternativ». Vid kongressen godkändes ett förslag, att kommissionen
skulle uppgå i Förenta Nationernas organisation senast med utgången av
år 1951.
Schlyter och Göransson ha deltagit i olika subkommissioner för utredning
av ki iminalpolitiska frågor samt i utarbetandet av olika från kommissionen
infordrade utlåtanden, Schlyter därjämte såsom vice president i kommissionens
direktion. Subkommissionerna och direktionen sammanträdde i
Paris den 12—den 14 maj 1950.
Sedan yttranden inkommit över strafflagberedningens utkast till två kapitel
i en planerad skyddslag, »Om villkorlig dom» och »Om skyddstillsyn»,
samt över utkast till ändringar i sinnessjuklagen, ha yttrandena — i det
förra ärendet under medverkan av beredningens förutvarande sekreterare,
hovrättsfiskalen Sten Walberg — bearbetats och de i utkasten behandlade
frågorna ytterligare övervägts. Beredningen har vid det fortsatta arbetet
med de skilda brottspåföljderna särskilt ägnat uppmärksamhet åt frågan
om frihetsberövande åtgärder mot unga lagbrytare, varom ett principbetänkande
är under utarbetande.
Inom beredningen har enighet uppnåtts rörande principerna för en reviderad
lagstiftning om registrering av brott och förseelser. Lagtext i ämnet
är under utarbetande.
Vid arbetet med översyn av reaktionssystemet har beredningen samrått
med straffrättskommittén dels angående frågan om sammansmältning av
fängelse och straffarbete till en straffart och dels angående gränsdragningen
mellan straffrättskommitténs och beredningens arbetsområden i fråga om
vissa allmänna spörsmål angående straff och andra påföljder. I anslutning
härtill har beredningen systematiskt sammanfört bestämmelserna om på
-
29
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
följder för brott till en II avd. i en Brottsbalk, vari straffrättskommittén I Ju: 8
utarbetar I avd.
Beredningen har upptagit kontakt med barnavårdslagstiftningskommittén
och ungdomsvårdsskoleutredningen angående gränsdragningen mellan
kriminalvårdens och socialvårdens områden vid behandlingen av unga lagbrytare.
Beredningen har under 1950 avgivit infordrade yttranden över socialvård
skommitténs betänkande med utredning och förslag till socialhjälpslag
m. m. och över 1948 års länsstyrelseutrednings betänkande angående länsstyrelsernas
organisation och ställning inom länsförvaltningen.
Promemorior ha under året lämnats på framställning av Förenta Nationerna
angående »juvenile delinquency», »probation and related measures»
och »detention of adults prior to sentence».
8. Auktorrättskommittén (1948:1 10; 1949:1 6; 1950:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Eberstein, G. A., professor emeritus;
dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen
:
Hemming-SjÖberg, A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;
Atterberg, K., sekreterare i musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;
Ahlberg, A., fil. dr, rektor för Brunnsviks folkhögskola;
Grape, A., fil. dr, f. d. överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophoneaktiebolaget
in. fl. företag;
Hugo, Y., fil. kand., f. d. verkst. direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;
Lindberg, E., vice-professor, f. d. sekreterare i akademien för de fria konsterna;
Nordenfalk,
J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör i Aktiebolaget Sveriges
litografi ska tryckerier;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget Svensk
filmindustri;
von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.
Sekreterare:
Ilcdfeldt, N. E., lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 02 00.
30 Riksdagsberättelsen.
I Ju: 8 Direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.
Kommittén har fortsatt utarbetandet av motiv till det förslag till auktorrättslagstiftning,
varom de nordiska delegerade för samarbete på detta område
enat sig.
I november 1950 har kommittén till chefen för justitiedepartementet överlämnat
en promemoria med förslag till förlängning av lagen den 3 maj 1946
om tillfällig förlängning av skyddstid för litterära och musikaliska verk.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under år 1951.
9. Ungdomsvårdskommittén (1948: I 12; 1949: I 8; 1950: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning
jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det
offentliga nöjeslivet och om botemedlen däremot, dels ock utreda frågan om
åtgärder för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):
VVangson, O. R., barnavårdsdirektör, ordförande;
Hässelberg, A., folkskolinspektör;
Ronner, G., instruktör i Arbetarnas bildningsförbund;
Råberg, E., major, verkst. direktör i Sveriges riksidrottsförbund;
Dahnberg, E., redaktör
Elfving, G., chefredaktör;
Berggren, A., byråchef.
Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:
Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
Rosén, Göta M., byråchef;
Eriksson, G. T., byråchef;
Sehlstedt, O., chefredaktör;
Hartmann, J. L., fil. lic., chefredaktör;
Holmstedt, I., direktörsassistent;
Eliasson, L., sekreterare;
Jonsson, G., leg. läkare;
Inghe, G., socialläkare vid Stockholms stads fattigvård;
Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand., tillika sekreterare;
Sundström, E., redaktör;
Jansson, A., redaktör.
Lokal: Vasagatan 23—25; tel. växel 22 55 00 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943: I Ju 13.
Kommittén torde komma att avgiva sitt slutbetänkande under januari
månad 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
31
10. Fastighetsbildningssakkunniga (1948: I 13; 1949: I 9; 1950: I 15). * *^U: 10
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939 och den
29 juni 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1939):
Malmberg, H., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamin.:
Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;
Jonsson, L. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundgren, J. B., byråchef (fr. o. m. den 29 juni 1950);
Lundström, H. E., distriktslantmätare (fr. o. m. den 29 juni 1950);
Nordfelt, Hj., revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Odencrants, J. O., häradshövding;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Den 25 maj 1946 med stöd av bemyndigandet den 9 juni 1939 utsedda
att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg,
A. E., civiljägmästare;
Myrbeck, K. D., professor;
Nannesson, P. L., professor emeritus;
Wennerberg, S. G., byråchef;
Örborn, A., agronom.
Förordnad att biträda de sakkunniga:
Hansén, P.-A. G., hovrättsråd.
Biträde med vissa sekreterargöromål m. in.:
Magnusson, E., byråchef.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 71 52.
Direktiven för de sakkunniga, se 1940: Ju 29.
De sakkunniga ha under år 1950 hållit 5 sammanträden.
De sakkunniga ha fortsatt arbetet med vissa partiella reformer av jorddelningslagstiftningen
och därutinnan till chefen för justitiedepartementet
avlämnat följande förslag: den 28 februari 1950 promemoria med förslag
till lag om vissa fastighetsbildande åtgärders inverkan på kommun- och
församlingsgränser in. m. samt den 15 november 1950 promemoria med
förslag till lag om sammanföring med fastighet av samfälld vägmark. Dessutom
är arbetet långt framskridet på en promemoria i särskilda punkter,
innefattande förslag till vissa ändringar i lagen om delning av jord å landet.
Efter färdigställandet av sistnämnda promemoria kan arbetet med
partiella reformer betecknas som i huvudsak avslutat och de sakkunniga
övergå till att utarbeta ett principbetänkande rörande grunderna för en ny
fastighetsbildningslag.
I framställning till Kungl. Maj :t den 20 mars 1950 ha de sakkunniga
gemensamt med lantmäteristyrelsen och lantbruksstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t ville för riksdagen framlägga förslag om att kostnaderna för
emskifte å Tybble by i Askers socken, Örebro län, måtte på visst angivet
JJ liilning till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
32
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 10 sätt bestridas av statsmedel. Sedan proposition i ärendet avlåtits och av
riksdagen bifallits har berörda omskifte påbörjats, därvid bl. a. undersökningar
om en ny värderingsmetod bedrivas vid sidan av en gradering enligt
gällande föreskrifter.
De sakkunniga ha avgivit infordrade utlåtanden i fyra särskilda, jorddelningslagstiftningen
berörande eller närstående lagstiftningsärenden.
11. Ärvdabalkssakkiinniga (1948: I 14; 1949: I 10; 1950: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar som gemensamt bruka betecknas som nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Walin, A. G., justitieråd;
Henkow, K. H., hovrättsråd.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1942:1 Ju 20.
För att deltaga i överläggningar med de sakkunniga vid utredning om
kodifiering av lagstiftningen om arv, testamente samt boutredning och arvskifte
ha den 29 juli 1949 med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats
:
Berglind, Ragnhild, fröken, f. d. inspektör i Stockholms barnavårdsnämnd;
Eriksson, Nancy, fru, led. av II kamm.;
Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Swartling, E. G., direktör i Stockholms stads rättshjälpsanstalt;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet.
Under år 1950 ha främst frågorna om utomäktenskapliga barns arvsrätt
och om arvsrätten vid adoptivförhållande varit föremål för behandling. Den
16—den 20 september höllo de sakkunniga samt representanter för Danmark,
Finland och Norge gemensamt möte i Stockholm rörande bl. a. dessa
frågor. I mötet deltogo även de personer som tillkallats för att deltaga i
överläggningar med de sakkunniga.
12. 1945 års lufträttssakkunniga (1948: I 17; 1949: I 13; 1950: I 17).
a) Förordnade av Kungl. Maj :t den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbetet
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område,
vilka kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933
avslutade internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser om skador, som genom luftfartyg tillskyndas
tredje man på jordytan (den s. k. tredjemansskadekonventionen), jämte
tilläggsprotokoll till samma konvention:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
33
Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding; J Jlj. jg
Björklund, G. A., f. d. hovrättsråd;
Salén, A. T., lagman (t. o. m. den 31 maj 1950).
Expert, förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med de sakkunniga:
Hall, M., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsassessor.
b) Förordnade av Kungl. Maj:t den 24 september 1948 att verkställa
den vidare utredning, som erfordras beträffande frågan om Sveriges ratifikation
av den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konventionen om internationellt
erkännande av rättigheter i luftfartyg (den s. k. inskrivningskonventionen):
Ekeberg,
ordförande;
Wikander;
Björklund;
Salén (t. o. m. den 31 maj 1950).
Expert, förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med de sakkunniga:
Ljungberg, E. C. R., överdirektör;
Sekreterare:
Sidenbladh.
c) Förordnade av Kungl. Maj:t den 24 februari 1950 att såsom en särskild
sektion inom de sakkunniga verkställa revision av förordningen den
26 maj 1922 om luftfart (den s. k. luf tf artsförordningen) jämväl i de delar,
som icke redan omfattas av de sakkunnigas uppdrag, samt att upptaga
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 1
mars 1950):
Ekeberg, ordförande;
Wikander, vice ordförande;
Björklund.
Experter, tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 februari
1950 att på kallelse av sektionens ordförande eller vice ordförande deltaga
i dess överläggningar:
Ljungberg;
Norman, E., ombudsman.
Sekreterare:
Sidenbladh.
d) Förordnade av Kungl. Maj :t den 25 augusti 1947, den 21 december
1949, den 21 april 1950 och den 15 september 1950 att vara från svensk sida
utsedda medlemmar av den internationella civila luftfartsorganisationens
(1CAO) juridiska kommitté (Legal Committee) :
Wikander;
Lindell, I. A., justitieråd (t. o. m. den 15 september 1950);
Björklund;
34
Riksdagsberättelsen.
I Ju: \2 Salén (under tiden för kommitténs femte session i januari 1950);
Sidenbladh (under tiden för kommitténs sjätte session i maj och juni 1950
samt fr. o. m. den 15 september 1950).
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 7141.
Vid tillsättandet av den under c) omnämnda sektionen meddelades följande
direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet
den 24 februari 1950):
Hithörande offentligrättsliga frågor ha varit föremål för en förberedande en
mansutredning
(1950 års riksdagsberättelse I K: 5), vilken---numera är
avslutad. Jag anhåller därför att få upptaga frågan om fullföljande av uppgiften
att revidera de offentligrättsliga reglerna inom vår lufträtt.
Huvuduppgiften för en sådan utredning blir att tillskapa en efter luftfartens
nutida utveckling anpassad motsvarighet till förordningen den 26 maj 1922 (nr
383) om luftfart.
Denna förordning tillkom under samverkan med Danmark, Finland och Norge.
Vid den förberedande utredningens igångsättande betonades att, efter dess avslutande,
samarbete borde upptagas med våra nordiska grannländer. I dessa länder
har ådagalagts ett stort intresse för sådant samarbete, och två lufträttsmöten hava
hållits med regeringsdelegerade för Finland, Island, Norge och Sverige samt representanter
för den danska luftfartsstyrelsen.
1922 års luftfartsförordning är av företrädesvis offentligrättslig art. I förordningen
äro emellertid upptagna vissa ämnen av privaträttslig betydelse. Såsom
exempel kunna nämnas befälhavares rättsställning samt bärgning. De danska och
norska luftfartslagarna upptaga dessutom stadganden om utomobligatoriskt skadestånd
och trafikförsäkring. Ett nära samband föreligger vidare mellan den privaträttsliga
frågan om inskrivning av fordran i luftfartyg och den offentligrättsliga
registreringen av luftfartyg, som i viss mån motsvarar lagfart på fastighetsrättens
område. Över huvud lär det knappast vara möjligt att uppdraga en skarp gräns
mellan offentlig och privat lufträtt. Den kommitté, som i Norge tillsatts för revision
av luftfartslagen, har ock erhållit bemyndigande att revidera jämväl lagens
privaträttsliga bestämmelser, när kommittén så funne påkallat och ändamålsenligt.
Jag vill därför föreslå, att den hittills under utredningsarbetet iakttagna uppdelningen
mellan privat och offentlig rätt icke vidhålles, utan att det fortsatta
arbetet med revision av lufträtten helt och hållet förlägges till 1945 års lufträttssakkunniga.
Dessa sakkunnigas uppdrag skulle i sådant fall utökas med uppgiften
att revidera 1922 års förordning i dess helhet, oberoende av om bestämmelserna
äro av privaträttslig eller offentligrättslig natur. I den mån ytterligare lagstiftningsfrågor
på lufträttens område, sammanhängande med de till de sakkunniga
för utredning hänskjutna spörsmålen, skulle bliva aktuella innan utredningen
avslutats, torde det böra ankomma på de sakkunniga att upptaga även dessa till
behandling.
Utredningen bör bedrivas under kontakt med luftfartsstyrelsen, luftfartsbolagen
och andra företrädare för hithörande intressen.
Inom 1945 års lufträttssakkunniga har redan skett en viss uppdelning av arbetet
genom att vissa ledamöter och experter ha koncentrerat sig på mera begränsade
uppgifter inom de sakkunnigas verksamhetsområde. Detta torde böra fullföljas så,
att vid den nu föreslagna utvidgningen av uppdraget organiseras en särskild sektion
av de sakkunniga för revisionen av 1922 års luftfartsförordning jämte därmed
sammanhängande spörsmål. -—- ■—- ■—-
Chefen för justitiedepartementet torde —----- få bestämma arbetsfördelningen
inom de sakkunniga vid handläggningen av sådana lagstiftningsfrågor, som ytterligare
kunna komma att upptagas av dem.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 36
Under tiden december 1949—november 1950 ha 2 nordiska lufträtts-J Ju; J3
möten hållits, det ena i Stockholm den 26 april—den 8 maj 1950 och det
andra, i vilket endast Wikander och Sidenbladh deltogo såsom delegater
samt Ljungberg och Norman såsom experter, i Köpenhamn den 25 september—den
6 oktober 1950.
Därjämte ha under förstnämnda tid hållits omkring 45 sammanträden
med endast svenska deltagare.
Dessutom ha bevistats, ICAO:s juridiska kommittés femte session i
Taormina av Salén och dess sjätte session i Montreal av Sidenbladh.
Beträffande det under a) nämnda uppdraget har med hänsyn till det
inom ICAO pågående arbetet på en ny tredjemansskadekonvention de sakkunnigas
verksamhet varit begränsad till avgivande av yttranden över två
i ämnet framkomna förslag.
Med anledning av uppdraget under b) ha upprättats preliminära utkast
till lag om inskrivning av rättigheter i luftfartyg, lag om ändring i vissa
delar av luftfartsförordningen, lag i anledning av Sveriges tillträde till inskrivningskonventionen
samt lagar om ändring i handelsbalken, konkurslagen
och utsökningslagen m. m. De sakkunniga äro sysselsatta med att
ytterligare bearbeta utkasten.
Den under c) omförmälda sektionen har, i samarbete med sakkunnigberedningar
inom övriga nordiska länder, utarbetat förberedande lagutkast
rörande offentligrättslig registrering, befälhavares rättsställning, markorganisation
och tillstånd till luftfartsverksamhet.
De under d) nämnda medlemmarna i ICAO:s juridiska kommitté ha utarbetat
ett flertal, av det pågående internationella lagstiftningsarbetet föranledda
promemorior och yttranden.
De sakkunniga inrikta för närvarande sitt arbete i första hand på att
slutföra det under b) angivna uppdraget. Möjligen kan detta ske under år
1951. Detta är emellertid ovisst med hänsyn till den betydande omfattningen
av påkallade författningar, delvis berörande centrala rättsområden.
Den under c) omnämnda sektionens arbete beräknas kunna avslutas under
år 1952. Med hänsyn till de under a) och d) avsedda uppdragens nära
samband med det pågående internationella lagstiftningsarbetet kan ej någon
tidpunkt för dessa uppdrags slutförande angivas.
13. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och
handlingar i, mål rörande spioneri m. m. (1948: I 20; 1949:1 15; 1950:1 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;
Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Gynne, N. A. S., vice assessor.
Lokal: Rådhuset; tel. 22 20 60, ankn. 24.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 32.
36
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 13 Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit ett sammanträde
samt genomgått protokoll och andra handlingar i ett 10-tal under
krigsåren avdömda mål, som förklarats hemliga på grund av förhållandet
till främmande makt eller av militära och liknande skäl. I tre av dessa mål
har Kungl. Maj :t på de sakkunnigas rekommendation hävt hemligstämpeln
den 24 februari 1950.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet av år 1951.
14. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1948:1 21;
1949:1 16; 1950: I 19).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;
Berggren, N. C. W., advokat;
Bergström, I., byråchef (fr. o. m. den 25 september 1950);
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Kleman, C. F., direktör;
Riben, K. O., hovrättsråd;
Rusck, J. Å., generaldirektör (t. o. m. den 24 september 1950);
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergsten, P. G., assessor.
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8; tel. 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 Ju 35.
Under tiden december 1949—november 1950 ha hållits 5 sammanträden
med samtliga sakkunniga. Ett flertal överläggningar ha därjämte ägt rum
inom delegationer bland de sakkunniga.
Utredningen har den 28 februari 1950 avlämnat en stencilerad promemoria
med förslag om ändrade bestämmelser till skydd för fisket vid vattenkraft-
och vattenregleringsföretag samt vid flottning.
Vidare har utredningen den 30 maj 1950 avlämnat en stencilerad promemoria
med förslag till ändrade bestämmelser angående skyldighet för ägare
av större vattenkraftanläggningar att tillhandahålla kraft åt kringliggande
bygd.
Utredningen har därjämte den 23 februari 1950 till Konungen avgivit infordrat
yttrande över en av länsstyrelsen i Jämtlands län överlämnad ansökan
av Långfors Kraft Aktiebolag angående statsbidrag till elektrifiering
av vissa delar av Offerdals kommun och en av länsstyrelsen i samband därmed
gjord hemställan om bemyndigande att använda vissa vattenregleringsavgifter.
Utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser om ersättning med anledning
av företag enligt vattenlagen m. m. har påbörjats och torde kunna
avslutas i början av år 1951. Utredningens uppdrag beräknas därmed vara
slutfört.
37
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
15. Markutredningen (1948:1 24; 1949:1 18; 1950:1 20). J Ju;
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen av en
rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål
än jordbruk eller skogsbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Lindström, S. A., arkitekt;
Nordenstam, B. A., generaldirektör;
Palander, T. F., professor;
Åhrén, U., professor.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:
Ahlmark, S., advokat;
Bengtsson, O., ombudsman;
Beskow, G., professor;
Horney, N., redaktör;
Kaijser, F., sekreterare;
Larsson, O., f. d. borgarråd;
Meidner, R. A., fil. kand.;
Rodhe, S. O., sekreterare;
Sundahl, P. E., professor;
Sundström, E. V., byråchef;
von Sydow, Chr., disponent;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Wetterling, G. M., stadsarkitekt.
Biträdande sekreterare:
Leffler, S. B., e. föredragande, andre kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 Ju 38.
Efter överenskommelse med departementschefen har utredningsarbetet
vilat i avbidan på en omläggning av utredningens arbetsplan.
16. Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens område
(1948:I 26; 1949:I 20; 1950:1 22).
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1946, den 27 februari
1948 och den 30 juni 1948:
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Edberg, R. F., chefredaktör, led av II kamm.;
Höjer, Signe, fru;
Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd;
Laurin, J., president.
Sekreterare:
Nordström, T., e. o. hovrättsassessor.
38 Riksdagsberättelsen.
I Ju: 16 Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Angående de sakkunnigas återstående uppdrag, se 1950: I 22.
Utredningsarbetet har vilat under år 1950.
17. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område
(1948: I 32; 1949: I 26; 1950: I 24).
Förordnade av Kungl. Maj :t den 26 september 1947 för att i samråd med
delegerade för de övriga nordiska länderna verka för främjande av samarbete
mellan länderna på lagstiftningens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 oktober 1947):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk;
Walin, A. G., justitieråd.
Sekreterare:
Edling, S. Å., statssekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för de delegerade, se 1948: I Ju 32.
Delegerade från de nordiska länderna ha den 23 och den 24 maj 1950
hållit möte i Stockholm.
De svenska delegerade ha under år 1950 besvarat ett flertal förfrågningar
från de övriga nordiska länderna rörande den svenska lagstiftningens innehåll
i olika hänseenden m. m.
Avsikten är att delegerade för de nordiska länderna skola sammankomma
till nytt möte i Oslo under år 1951.
18. Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemination
(1948: I 33; 1949: I 27; 1950: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 december 1947 för
att verkställa utredning rörande de rättsliga och medicinska frågor som ha
samband med artificiell insemination (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december
1947):
Edling, S. Å., statssekreterare, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hellsten, S. E., komminister;
Nordlander, E. O. W., med. dr, bitr. klinikläkare;
Rosén, Göta M., byråchef.
Sekreterare:
Larson, B. G., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. 11 53 27 eller lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Ju 33.
Kommitté för utredning i ämnet har under 1950 tillsatts i Norge. I Finland
har utredning ännu icke börjat. Gemensamma överläggningar mel
-
39
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
lan de danska, norska och svenska kommittéerna samt en observatör från J Ju; 21
Finland ha hållits i Stockholm den 11—den 15 september 1950. Fortsatta
nordiska överläggningar skola äga rum under 1951.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1951.
19. Utredning rörande administrativa föreskrifter för tillämpning av straff
bestämmelsen
o>m folkrättsbrott (1949:1 28; 1950:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för
att utarbeta förslag till sådana administrativa föreskrifter, som kunna erfordras
för tillämpningen av den i 27 kap. 11 § strafflagen upptagna bestämmelsen
om folkrättsbrott, ävensom till de åtgärder i övrigt, som lämpligen
böra vidtagas för bekantgörande av folkrättens innehåll beträffande
krig:
Wetter, F. G., professor emeritus, ordförande;
Gihl, K. S. T., professor;
Henkow, K. H., hovrättsråd;
Landqvist, A. D., kommendör.
Biträde med viss arbetsuppgift:
Österlind, G. B., sekreterare i utrikesdepartementet (fr. o. m. den 4 januari
1950).
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 3
sammanträden.
Utarbetande av en handbok angående folkrättsliga regler för krig har
påbörjats.
20. Utredning om fördelning av kostnaderna för anordningar vid /korsning
mellan järnväg och ägoväg (1950:1 27).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1948 för
att verkställa av riksdagen i skrivelse den 17 april 1948, nr 116, begärd utredning
av frågan rörande fördelning av kostnaderna för anordningar vid
korsning mellan järnväg och ägoväg:
Bexelius, T. A., lagman.
Vid utredningsarbetet har hovrättsrådet A. H. V. Körlof biträtt med sekreteraruppgifter.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 572 50.
Arbetet med sammanställande av utredningens resultat har pågått under
år 1950.
Utredningen beräknas kunna slutföras i januari 1951.
21. 19i9 års utlänningskommitté (1950: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa utredning om en revision av utlänningslagen och lagen om utlämning
av förbrytare (se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1949)
40 Riksdagsberättelsen.
I Ju: 21 dels såsom medlemmar av kommittén:
Wieslander, I. L., president, ordförande;
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Hagelin, N. P„ byråchef, ordförande i statens utlänningskommission;
Holmbäck, Ä. E. V., professor, led. av I kamm.;
dels ock såsom sakkunniga att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:
Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Bruno, C. G., expeditionschef;
Casparsson, K. R., pressombudsman i Landsorganisationen;
Curtman, C. W., överdirektör;
Gärde, J. N., f. d. justitieråd;
Leche, H. J., överstelöjtnant;
Petrén, B. A. S., utrikesråd;
Thulin, G. Ä. L., statspolisintendent;
Wetterlundli, S. C. G., landssekreterare;
Wiman, O., byråchef.
Sekreterare:
Björling, J. E., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten, Malmö; tel. 277 94.
Direktiven för kommittén, se 1950: I Ju 28 samt anförande av statsrådet
Mossberg till statsrådsprotokollet den 29 juni 1950:
Statens utlänningskommission började sin verksamhet den 1 juli 1944 och tillkom
som ett provisorium i avbidan på erfarenheter från mera normala förhållanden
i fråga om utlänningskontrollen. Vid kommissionens inrättande ålade Kungl.
Maj :t innehavarna av vissa ordinarie och extra ordinarie befattningar på utrikesdepartementets
expedition för utländska passärenden samt på socialstyrelsens utlänningsbyrå
och avdelning för utlänningsförläggningar tjänstgöringsskyldighet i
kommissionen. Denna antog därjämte såsom tjänstemän ett antal extra ordinarie
befattningshavare hos socialstyrelsen, vilka beviljades tjänstledighet från sina befattningar
hos styrelsen. Kommissionens personal i övrigt anställdes mot arvode.
I anledning av en av kommissionens ordförande Nils Hagelin såsom särskilt
tillkallad utredningsman den 31 januari 1947 avgiven promemoria med förslag om
inrättande av en utlänningsstyrelse upptogs frågan om den centrala utlänningsmyndighetens
organisation till behandling i proposition nr 270/1947. I det till propositionen
fogade statsrådsprotokollet den 9 maj 1947 uttalade jag, att behov av någon
form av utlänningskontroll syntes komma att föreligga under den tid, som
då kunde överblickas, samt att det för att sammanhålla och tillämpa en efter
tidsläget anpassad utlänningspolitik även framdeles erfordrades en central utlänningsmyndighet.
Jag förutsatte emellertid tillika, att förändringar av systemet för
utlänningskontrollen kunde böra vidtagas. Spörsmålet om en revidering av systemet
ansågs lämpligen böra upptagas i samband med den översyn av utlänningslagen,
som chefen för justitiedepartementet tidigare samma dag vid anmälan av
fråga om förlängd giltighetstid för lagen funnit böra företagas. Enligt min mening
borde frågan om inrättande av ett fristående permanent ämbetsverk för utlänningsärenden
vila i avbidan på resultatet av den nämnda översynen. På
grund av hänsynen till utlänningskommissionens personal samt de olägenheter,
som skulle uppstå, om personalen i större utsträckning lämnade sina anställningar,
fann jag dock erforderligt, att särskilda åtgärder vidtogos för att bereda
41
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
befattningshavarna tryggare anställningsförhållanden. I sådant syfte föreslogs, att J Ju; 21
extra ordinarie tjänster skulle inrättas för en del av personalen. Propositionen godkändes
av riksdagen.
Frågan om den centrala utlänningsmyndiglietens ställning berördes därefter -sedan en ny organisationsutredning verkställts — i proposition nr 154/1948. Jag
framförde där samma uppfattning i principfrågan som i den tidigare propositionen.
För att ytterligare förbättra personalens villkor föreslog jag dock, att de
befattningshavare, som icke vore extra ordinarie, skulle anställas såsom extra
tjänstemän. Riksdagen godtog förslagen.
I 1950 års statsverksproposition förordade jag viss ökning av den extra ordinarie
personalen. Denna skulle därefter bestå av 1G0 befattningshavare. De extra
tjänstemännens antal beräknades till 137. Ej heller mot dessa förslag gjordes någon
erinran från riksdagens sida.
Utlänningskommissionen är alltså alltjämt endast provisoriskt organiserad och
personalen har icke beretts samma trygga anställning som i allmänhet är förenad
med statstjänst. Ordinarie befattningar ha icke inrättats inom kommissionen
och endast några få av befattningshavarna inneha ordinarie tjänst hos annan
myndighet. Inemot halva antalet befattningshavare saknar på grund av den
extra anställningsformen pensionsrätt. Dessa förhållanden ha medfört, att kommissionen
haft stora svårigheter att rekrytera och behålla personal. Under de
två sista åren ha 140 befattningshavare slutat sin anställning, vilket motsvarar i
det närmaste 50 % av det totala antalet anställda. De avgångna ha huvudsakligen
utgjorts av biträden. Även vissa tjänstemän i högre lönegrad ha emellertid lämnat
kommissionen och ytterligare sådana ha på senaste tid tillkännagivit sin avsikt
att ansöka om anställning på annat håll. Den personal, som icke sökt sig från
kommissionen, torde härvid i viss utsträckning ha påverkats av uppfattningen, att
kommissionen skulle bliva ett permanent ämbetsverk åtminstone fr. o. in. den 1 juli
1950, då den nya utlänningslagen tidigare beräknats skola träda i kraft.
Den kraftiga personalomsättningen inom kommissionen är — icke minst ur utlänningsklientelets
synpunkt •— särskilt allvarlig med hänsyn till att kommissionen
har att handlägga bl. a. politiskt grannlaga ärenden. Härtill kommer, att
kommissionen åsamkas en avsevärd extra arbetsbelastning genom att nya befattningshavare
ständigt måste utbildas.
Efter det att 1947 års organisationsförslag utarbetades har utlänningsstocken undergått
en betydlig ökning. Totalantalet utlänningar uppgick den 1 april 1946 till
120 000 och vid samma tidpunkt år 1950 till 199 000. Antalet utlänningar med uppehållstillstånd
har stigit från 63 000 till 97 000. Samtidigt har flyktingproblemet,
vilket tidigare bedömts vara av övergående karaktär, alltfort påkallat uppmärksamhet.
Behovet av individuell kontroll av vissa utlänningar har också blivit väsentligt
större än man tidigare förutsatt. För utlänningskommissionens del ha dessa
förhållanden, särskilt sedan vissa enklare ärendesgrupper decentraliserats till andra
myndigheter, medfört en försvåring av arbetsuppgifterna. Man torde få räkna
med att utlänningsproblemet även under den tid, som nu kan överblickas, kommer
att hålla sig vid samma storleksordning och erbjuda samma svårigheter som för
närvarande.
Vad sålunda anförts motiverar enligt min mening, att frågan om den centrala
utlänningsmyndiglietens organisation nu bör upptagas till förnyad prövning.
Den översyn av utlänningslagstiftningen, som tidigare förebådats, bär jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 uppdragits åt vissa inom justitiedepartementet
tillkallade sakkunniga. De sakkunniga, vilka antagit benämningen
1949 års utlänningskommitté, väntas framlägga sitt betänkande under första hälften
av år 1951. Det synes mig lämpligt, att åt kommittén uppdrages att utreda jämväl
frågan om organisationen av den myndighet, på vilken skall ankomma att centralt
tillämpa den nya lagstiftningen.
42 Riksdagsberättelsen.
I Jill 21 Vid fullgörande av uppdraget att utreda ifrågavarande organisationsspörsmål bör
kommittén givetvis iakttaga, att organisationen anpassas efter de uppgifter, som
anses böra åvila den centrala utlänningsinstansen. Det bör eftersträvas, att de
med utlänningskontrollen sammanhängande uppgifterna i den mån så kan ske decentraliseras
samt att centralmyndigheten organiseras så rationellt som möjligt.
Kommittén bör utgå från att, även om lagstiftningen finnes böra bli tidsbegränsad,
personalen vid den centrala instansen likväl bör erhålla tryggare anställningsförhållanden
än för närvarande, så att sådana personalsvårigheter, som hittills gjort
sig gällande, så långt möjligt förebyggas.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 sammanträtt
24 dagar, därvid de sakkunniga i viss omfattning deltagit. Kommittén har
i det närmaste färdigställt förslag till ny utlänningslag jämte större delen
av motiveringen därtill.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1951.
22. Besvärssakkunniga (1950: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1949):
Herlitz, N., professor, led. av I kamm., ordförande;
Björkholm, S. H. H., regeringsråd;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Petrén, B. E. G., docent, hovrättsfiskal.
Biträdande sekreterare:
Eklund, E. G., förste amanuens.
Lokal: Riksdagshuset, första lagutskottet; tel. 22 46 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 29.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 32
sammanträden. Härunder ha de sakkunniga med ledning av inom de sakkunnigas
kansli upprättade promemorior tagit preliminär ställning till huvuddelen
av de spörsmål, som skola avhandlas i den med utredningsuppdraget
avsedda lagstiftningen. Härjämte ha förberedande utkast till lagtext uppgjorts
i vissa delar.
23. Varumärkes- och firmautredningen (1950: I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1949):
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande; ''
Dahl, G., civilingenjör;
Hedfeldt, N. E., lagbyråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
43
Jacobsson, G., sekreterare; I Ju: 25
Köhler, N. G., advokat;
Lindström, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Sekreterare:
Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 55 12 76 (ordföranden),
67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 18
sammanträden. I maj månad 1950 höllos i Stockholm på utredningens inbjudan
överläggningar med delegerade för Danmark, Finland och Norge
om den blivande varumärkeslagstiftningens huvudgrunder.
24. Utredning om erfarenheter från det praktiska rättslivet angående giftermålshalkens
tillämpning (1950: I 32).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att utarbeta
en sammanfattning av erfarenheter och synpunkter från det praktiska
rättslivet angående giftermålsbalkens tillämpning och behovet av ändringar
däri (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1949):
Beckman, Sigrid, advokat.
Lokal: Sveavägen 35—37; tel. 11 83 82, 11 83 85.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 32.
Utredningen beräknas bli slutförd under första halvåret 1951.
25. 1949 års rättshjälpskommitté (1950:1 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni och den 9
september 1949 för att verkställa utredning angående formerna för anordnandet
av utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1949):
Henkow, K. H., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, E. G., sjukkassedirektör, led. av I kamm.;
Berggren, A., advokat, föreståndare för Örebro läns rättshjälpsanstalt;
Evers, G. T., kansliråd;
Gezelius, L. E. B., advokat, f. d. riksdagsman;
Hagströmer, P. J. G. S:son, revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Sondén, L., tillsynslärare.
Lokal: Narvavägen 31; tel. 60 98 30.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 34.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 4 sammanträden.
Preliminärt förslag till rättshjälpsorganisation har uppgjorts,
varjämte utkast till författningstext utarbetats.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
44
Riksdag sberättelsen.
I Ju: 26 26. Sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföreskrifter i anledning
av ändringar i lagen om expropriation m. m. (1950: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 september 1949):
Hedfeldt, N. E., lagbyråchef, ordförande;
Aurén, N. E. J., kansliråd;
Bernhard, H. B., byråchef;
Ekdahl, O. G., kansliråd;
Klackenberg, O. H., expeditionschef.
Expert:
Lantz, H. V., förste byråingenjör.
Sekreterare:
Leffler, S. B., e. föredragande, andre kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 35.
De sakkunniga ha den 11 mars 1950 överlämnat förslag om tillsättande
av ett centralt rådgivande organ för fastighetsvärdering, företrädesvis för
rådgivning i expropriationsmål, kallat centrala fastighetsvärderingsnämnden
(stencilerat).
Av uppdraget återstår utarbetande av en vägledning för tillämpningen av
värderingsreglerna vid expropriation.
Arbetet beräknas bli slutfört under år 1951.
27. Kriminalstatistikutredningen (1950:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 juni och den 9
september 1949 för att verkställa utredning av frågan om kriminalstatistikens
ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1949):
Heuman, C. H. M., riksåklagare, ordförande;
Groth, G. S., förste aktuarie;
Lindberg, E. T. G., förste byråsekreterare;
Agge, K. I., professor;
von Hofsten, E. A. G., byråchef.
Sekreterare:
Rengby, S. F. N., e. o. aktuarie.
Lokal: Riksåklagarämbetet, tel. 21 68 38 (ordföranden); Statistiska centralbyrån,
tel. 10 66 28 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Ju 36.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 17
sammanträden. Utredningen har slutfört sin undersökning av kriminalstatistikens
möjligheter att bidraga till de kriminologiska forskningarna angående
brottslighetens orsaker och med ledning därav utarbetat ett preliminärt
förslag om vilka uppgifter, som i detta syfte böra lämnas från domstolarna
beträffande de dömda och från åklagarmyndigheterna beträffande personer,
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
45
som erhållit åtalseftergift. I anslutning härtill har behandlats frågan om ut- J 28
nyttjande — för tiden innan utredningens förslag kan komma att tillämpas
— för statistiskt ändamål av de uppgifter rörande vissa åtalseftergifter, som
från åklagarmyndigheterna ingivas till riksåklagarämbetet. Undersökning
har även skett beträffande möjligheten att för kriminalstatistiken direkt
utnyttja sådana handlingar som förundersökningsprotokoll, berättelser över
särskilda förundersökningar, läkarintyg angående personer, som underkastats
särskild förundersökning, samt utlåtanden från sinnesundersökningar.
För närvarande sysslar utredningen med utarbetande av förslag till en återfallsstatistik.
Det i föregående års redogörelse nämnda förslaget till polisstatistik har
enligt beslut av Kungl. Maj :t den 10 februari 1950 genomförts från och med
den 1 januari 1950.
Utredningens synpunkter beträffande kriminalstatistiken och det nordiska
samarbetet på detta område har av ordföranden framlagts vid IV nordiska
kriminalvårdskonferensen i Helsingfors 1950.
Utredningen beräknas bli slutförd under första delen av år 1951.
28. 1950 års folkomröstnings- och valsåttsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att verkställa utredning rörande frågorna om införande av beslutande folkomröstning,
om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval
och om revision av bestämmelserna om stads indelning i valkretsar
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1950):
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Bergvall, J., borgarråd, led av I kamm.;
Engqvist, C. O., borgmästare;
Håstad, E., professor, led. av II kamm.;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;
Wahlund, S., professor, led. av I kamm.;
Wallentheim, A., sekreterare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Widegren, B. G., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Öhlin, E., fil. lic.
Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2IV; tel. 11 53 30 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
20 januari 1950):
1948 och 1949 års riksdagar ha i .skrivelser till Kungl. Maj:t begärt utredning
av vissa författningsrättsliga spörsmål, vilka jag nu anhåller att få anmäla.
I skrivelse nr 199/1948 har riksdagen hemställt om utredning av frågan angående
införande av beslutande folkomröstning i vår författning.---
Frågan om en reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval
har upptagits av riksdagen i skrivelsen nr 208/1949.
Det proportionella valsystemet infördes i Sverige i samband med 1909 års röst -
46
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 28 rättsreform. Tidigare tillämpades ett system med majoritetsval. I fråga om sättet
för fördelning av mandaten mellan partierna bygger vårt valsystem med vissa
modifikationer på en av belgaren d’Hondt utarbetad ordning. Tämligen snart efter
systemets genomförande anmärktes, att det icke gåve full rättvisa partierna emellan,
i det att dessa icke erhölle mandat i proportion till sina samlade röstsiffror.
Detta sammanhängde, såvitt rör andrakammarvalen, delvis med att valkretsarna
voro relativt många och små. En omreglering av valkretsarna varigenom de gjordes
större skedde med anledning härav år 1921. En annan betydelsefull reform genomfördes
åren 1924 och 1926, då det nuvarande systemet med kartell-, parti- och
fraktionsbeteckningar tillkom.
Även efter dessa ändringar ha emellertid anmärkningar framställts mot det
proportionella valsystemets utformning. Senast vid 1949 års riksdag väcktes sålunda
motioner i frågan. — ■— —
I sitt med anledning av motionerna avgivna, av riksdagen godkända utlåtande
nr 20 redogjorde konstitutionsutskottet för de förslag som under årens lopp framställts
om jämkningar i det proportionella valsystemet, bl. a. för att åstadkomma
en rättvisare mandatfördelning mellan partierna medelst ett utjämningsförfarande
enligt det s. k. överföringssystemet, enligt metoden med tilläggsmandat eller enligt
systemet med riksmandat. — — —-
Formerna för folkets medverkan i statsstyrelsen uppvisa även i länder med väl
utvecklad demokrati stora skiljaktigheter. Också i Sverige ha de växlat. Under nyare
tid har emellertid det representativa draget varit förhärskande och riksdagen har
varit folkets representation. Vår nuvarande regeringsform stadgar härom i § 49, att
riksdagen representerar svenska folket. Efter hand som inskränkningarna i rösträtten
bortfallit har riksdagen också kommit att allt noggrannare avspegla det
svenska folkets åsikter och sociala sammansättning.
Att det ej kan föreligga en fullständig överensstämmelse i åsikter mellan riksdagens
ledamöter och väljarna är självklart och ligger i sakens natur. Vid valtillfällena
kunna ej samtliga de frågor överblickas, vilka kunna komma att föreligga
till avgörande under valperioderna. Även om så kunde ske, vore det likväl
olämpligt om de valda skulle vara i detalj bundna av föreskrifter som valmännen
givit dem vid valet. Bl. a. skulle en sådan bundenhet omöjliggöra ett hänsynstagande
till nya omständigheter och förändrade lägen. Riksdagsordningen har
också i § 1 den bestämmelsen att riksdagsmännen icke kunna i utövningen av sin
befattning bindas av andra föreskrifter än rikets grundlagar.
Denna möjlighet till en viss skiljaktighet mellan väljarnas åsikter och den inom
riksdagen förhärskande meningen är givetvis i huvudsak teoretisk och formell.
Eftersom riksdagsmannavalen grundas på partierna och föregås av en omfattande
valkampanj på grundval av de skilda partiernas valprogram har man i själva
verket en borgen för att riksdagsmännen under utövningen av sina mandat komma
att följa vissa riktlinjer som uppdragits i respektive valprogram och vartill valmännen
genom sina röster givit sin anslutning.
Vår författning känner tre möjligheter att underställa en konkret fråga valmännens
direkta prövning. Den ena är riksdagsupplösning med åtföljande nyval. Om
det är en särskild fråga som orsakat upplösningen, kan det tänkas att den kommer
att intaga en central plats i valstriden och att valutgången kommer att redovisa
valmännens inställning till frågan. Emellertid måste naturligtvis även ett dylikt val
till stor del bli ett partival efter de allmänna program partierna uppställt.
Gällande bestämmelser om grundlagstiftning — att det erfordras beslut av två
riksdagar med mellanliggande nyval till andra kammaren -— bygga på tanken
om en direkt prövning från valmännens sida av den vilandeförklarade grundlagsändringen.
I realiteten har väl emellertid knappast någon gång en vilande grundlagsfråga
spelat någon större roll vid ordinarie andrakammarval. Helt andra frågor
ha dominerat, och valen ha därför ej kunnat sägas innebära något ståndpunktstagande
från valmännens sida till just grundlagsfrågorna.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 47
Folkomröstningsinstitutet däremot tar uteslutande sikte på att underställa en X Ju: 28
viss fråga valmännens omedelbara prövning. Detta instituts betydelse är emellertid
enligt vår författning begränsad genom att folkomröstningen endast är fakultativ
— beroende på särskilda beslut av statsmakterna — samt konsultativ, d. v. s.
dess resultat har ingen omedelbar rättslig verkan utan utgör blott en anvisning
som Kungl. Maj:t och riksdagen äga tillmäta den betydelse de finna för gott. Folkomröstning
har ej heller ägt rum mer än en gång.
När yrkanden nu framställts om utredning rörande en påbyggnad av folkomröstningsinstitutet
på det sätt att folkomröstning skulle kunna göras beslutande,
har främst framhållits den förut omnämnda synpunkten, att det ej föreligger
någon garanti för att den i riksdagen förhärskande meningen i en viss fråga motsvarar
den aktuella folkmajoritetens åsikt därom samt vidare att vid en folkomröstning
en fråga kan bedömas isolerad och utan den sammankoppling med andra
spörsmål som i regel är oundviklig vid riksdagsmannaval. Det har också framhållits
att genom beslutande folkomröstning folket skulle få större möjligheter
att deltaga i och ansvara för mera ingripande samhällsreformer. I linje härmed
ligger vad som yttrats i motionerna om ett sådant folkomröstningsinstituts politiskt
uppfostrande betydelse. Flera motionärer ha sålunda gjort gällande, att folkrepresentationens
beslut därigenom skulle kunna tänkas bli underkastade en mera
omsorgsfull prövning, i det att folkrepresentationen för att undgå folkomröstning
tvingades att starkare beakta skilda medborgargruppers önskemål. Slutligen
har anförts att folkomröstning vid skärpta politiska motsättningar skulle kunna
bli en säkerhetsventil genom vilken det politiska trycket kunde lättas.
Å andra sidan torde man icke kunna bortse från att flera invändningar kunna
riktas mot beslutande folkomröstning. Endast sällan torde sålunda den fråga
som föreligger till avgörande vara av den art, att den kan bedömas fristående från
andra viktiga spörsmål. Vid en folkomröstning torde man vidare i regel endast
ha att välja mellan två alternativ, bifall eller avslag; någon möjlighet till sådana
modifikationer eller kompromisser som kunna uppnås inom en representation
föreligger icke vid en folkomröstning. Ett system med referendum kan också befaras
leda till att frågor, som skulle väcka föga uppseende inom representationen,
skulle kunna väsentligt förstoras i agitationen inför folkomröstningen. Därigenom
skulle spelrum beredas för en onyanserad och förenklande propaganda, där de
ekonomiska och tekniska resurserna kunde bli utslagsgivande. Helt allmänt
kan man slutligen ifrågasätta om ett sådant institut som beslutande folkomröstning
låter väl förena sig med vårt politiska system. Förhållandena i Schweiz och
Amerikas förenta stater, de länder, där beslutande folkomröstning spelar någon
större roll och som man främst åberopat som förebild, äro på väsentliga punkter
andra än våra. Erfarenheterna därifrån av beslutande folkomröstning torde ej heller
vara odelat gynnsamma. Bland annat har det visat sig att folkomröstningar
ofta avgjorts av en mycket liten del av medborgarna och att de redan därigenom
givit ett dåligt uttryck för folkmeningen.
De skäl som sålunda kunna anföras för och emot införande av institutet beslutande
folkomröstning anser jag i likhet med riksdagen böra närmare utredas.
Därest man därvid finner institutet böra införas, torde även frågan om dess närmare
utformande böra upptagas till övervägande. I sistnämnda hänseende möta
åtskilliga spörsmål såsom huruvida vetorätt bör föreligga mot beslut, fattade
genom folkomröstning, om folkomröstning alltid bör vara blott fakultativ eller i
vissa fall bör vara obligatorisk, huruvida s. k. folkinitiativ — d. v. s. rätt för visst
antal röstberättigade medborgare att få en utanför representationen väckt fråga
under folkomröstning — bör införas, o. s. v.
Riksdagen bär velat begränsa utredningen till folkomröstning i statliga angelägenheter
med den motiveringen att tillräckliga skäl ej förelåge att låta utredningen
omfatta även kommunala angelägenheter. Därest emellertid nu frågan om
4 II i It ant/ till riksdagens protokoll 1051. 1 samt.
Itiksdagsberättelsen.
48
Riksdagsberattelsen.
I Ju: 28 en utvidgning av folkomröstningsinstitutet upptages, synes mig mycket tala för att
utredningen ej på detta sätt begränsas; någon ståndpunkt till frågan om lämpligheten
av kommunalt referendum bär jag givetvis icke härmed velat taga.
Även om beslutande folkomröstning skulle införas, måste dock strävandena
efter att skapa ett uttryck för folkviljan framför allt inriktas på att få fram lämpliga
regler för folkrepresentationens utväljande. Av den i det föregående lämnade
redogörelsen framgår att det nuvarande valsystemet för andrakammarval
ansetts icke ge full rättvisa. Häremot kan tydligen invändas att valsystemet avsiktligt
utformats så att icke folkrepresentationen skall bli alltför mycket uppsplittrad
i småpartier. Även med tillbörligt beaktande av denna viktiga synpunkt kan
det emellertid uppstå vissa icke nödvändiga ojämnheter genom vårt valkretssystem,
särskilt därigenom att flera av valkretsarna äro väl små för att det proportionella
systemet skall komma till sin rätt och hindra tillfälligheter från att spela
en alltför stor roll för valresultatet.
I det förut nämnda utlåtandet av konstitutionsutskottet vid 1949 års riksdag (nr
20/1949) angivas olika utvägar för att vinna bättre proportionell rättvisa än för
närvarande. I detta hänseende har utskottet bl. a. erinrat om de förslag att i en
eller annan form anordna ett utjämningsförfarande, som vid skilda tillfällen framförts.
Det är emellertid tänkbart att även andra än de av utskottet angivna möjligheterna
kunna finnas. Utskottet har framhållit att det nuvarande systemet med
kartellbildningar är förenat med uppenbara olägenheter. En av målsättningarna
för utredningsarbetet bör enligt utskottets mening därför vara att kartellsystemet
skall kunna avskaffas. Detta uttalande vill jag understryka.
I likhet med riksdagen anser jag att hela det hithörande problemkomplexet bör
göras till föremål för en allsidig utredning.
Den särskilda fråga som innefattas i riksdagens skrivelse nr 207/1949, nämligen
om stads indelning i valkretsar vid stadsfullmäktigeval, äger visst samband med
det större problemet om en reform av det proportionella valsystemet. Även nyssnämnda
specialfråga anser jag böra utredas. Såsom konstitutionsutskottet framhållit
bör härvid övervägas, huruvida bestämmelserna om valkretsindelning böra
antingen helt upphävas eller också ändras på så sätt, att valkretsindelning blir
föreskriven endast för städer med högre invånarantal än enligt gällande bestämmelser.
En utväg som utskottet jämväl påpekat är att göra valkretsindelningen
fakultativ. Riksdagens framställning om utredning avser närmast stadgandet i
15 § lagen om kommunalstyrelse i stad. Finnes detta stadgande böra upphävas
eller jämkas, torde det böra övervägas om motsvarande omreglering bör företagas
i vissa andra kommunallagar.
Till utredningen har riksdagens skrivelse den 11 mars 1950, nr 61,
överlämnats för verkställande av begärd utredning av frågan om revision
av 1930 års lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
in. in. i syfte att undanröja rådande olägenheter vid platsfördelning
inom grupp med samma partibeteckning.
Konstituerande sammanträde med utredningen hölls den 1 mars 1950.
Därefter och intill den 1 december 1950 ha hållits ytterligare 7 sammanträden.
I folkomröstningsfrågan pågår arbete med insamlande och bearbetning
av material, särskilt rörande utländska förhållanden. För ändamålet ha
bl. a. studieresor till utlandet under sommaren 1950 företagits av Håstad
samt av sekreteraren och biträdande sekreteraren.
Frågan om valsättet vid andrakammarvalen har fr. o. in. juni 1950 upptagits
till diskussion vid kommitténs sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 49
29. Utredning av frågan om formerna för den information, som rätten i I Ju: 29
vissa fall skall lämna jurgn i tryckfrihetsmål.
*
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Häckner, K. J. Y., advokat, led. av II kamm.;
Karlsson, O. G., f. d. lokomotivförare, led. av I kamm.;
Kjellin, B. T. M., lagbyråchef.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
20 januari 1950):
Då lekmän i egenskap av nämndemän deltaga i den allmänna rättsskipningen,
avgöras målen av den lagfarne domaren och lekmännen gemensamt. Det åligger
därvid den lagfarne domaren att upplysa lekmännen om lagens innehåll. Enligt bestämmelser
i rättegångsbalken skall sålunda rättens ordförande, då nämnd har
säte i rätten, vid rättens överläggning till dom framställa saken och vad lag stadgar
därom. I tryckfrihetsmål däremot skall i regel uppgiften att bedöma, om den
åtalade skriften är brottslig, ankomma på en jury, vilken överlägger utan medverkan
av rättsbildad domare. Juryns mera fristående ställning är särskilt motiverad
som en medborgerlig garanti för tryckfriheten. I den nya tryckfrihetsförordningen,
vilken slutligt antogs vid 1949 års riksdag, ha vissa reformer genomförts
i fråga om juryns befogenheter och sammansättning. Bl. a. skola jurymännen
numera utses genom val av landsting och stadsfullmäktige i vissa städer. Eftersom
reglerna om juryns tillsättning icke garantera att den lagkunskap, som är
nödvändig för att juryn skall kunna fullgöra sin uppgift, finnes företrädd inom
juryn, uppkommer ett behov av någon särskild anordning för att bereda juryn
tillfälle att inhämta upplysningar om lagens innehåll.
Frågan om juryns möjligheter att vinna sådana upplysningar behandlades i en
proposition till 1949 års riksdag (nr 18) med förslag till lag med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål m. m. Därvid föreslogs en bestämmelse, enligt
vilken juryn, om det pakallades av någon bland jurymännen, under överläggningen
skulle sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad lag
stadgar. Bestämmelsen innehöll även en föreskrift att juryn ej i rättens närvaro
finge överlägga angående sitt svar eller företaga omröstning.
Första lagutskottet, som behandlade propositionen samt i ämnet väckta motioner,
anförde i sitt utlåtande (nr 14) att anordningar vore ofrånkomliga för att tillförsäkra
juryn möjlighet att, när den så önskade, erhålla upplysning i rättsliga
frågor. Beträffande sättet för upplysningarnas meddelande biträdde utskottet förslaget
att denna uppgift skulle ombesörjas av rätten. Utskottet uttalade emellertid
tvekan rörande de former, under vilka informationen skulle lämnas, samt framhöll
att denna kunde givas på huvudsakligen tre stadier i processen, nämligen antingen
omedelbart före huvudförhandlingen eller vid huvudförhandlingens slut i
form av en sammanfattning i parternas närvaro eller ock senare under juryns
överläggning. Olika kombinationer vore också möjliga. Vid frågans bedömande
inverkade flera synpunkter. Framför allt måste juryns självständiga ställning bevaras.
Vidare borde informationen meddelas under sådana former att rätten icke
kunde misstänkas för att ha influerat juryns avgörande. Slutligen vore av vikt att
informationen lämnades just i de hänseenden, där jurymännen funne sådan erforderlig.
Mot den utväg som valts i propositionen, nämligen att låta informationen
givas i samband med juryns överläggning, invände utskottet bl. a. att såväl jurymän
-
50
Riksdag sberättelsen.
I Ju* 29 nens frågor som domstolens svar helt undandroges offentligheten. I samband därmed
erinrade utskottet att i vissa utländska processordningar vidtagits särskilda
anordningar för att möjliggöra insyn i vad som förekom vid informationens meddelande.
Utskottet ansåg sig icke kunna avgiva detaljerade förslag rörande de former,
under vilka juryn skulle kunna erhålla önskade upplysningar. Enligt utskottets
mening vore det angeläget att de olika möjligheter som utskottet anvisat
närmare prövades. Utskottet ville därför för sin del förorda att detta spörsmål vidare
övervägdes med beaktande av vad utskottet anfört. De förslag i ämnet som
därvid kunde framkomma borde så snart som möjligt föreläggas riksdagen. Utskottet
hade emellertid funnit tillgodoseendet av juryns behov av upplysningar vara en
så viktig förutsättning för den förestående tryckfrihetsreformen, att bestämmelser
i ämnet icke kunde avvaras i den föreslagna lagen ens under ett kortare övergångsskede.
Därför föreslog utskottet riksdagen att på denna punkt antaga propositionens
förslag i oförändrat skick som ett provisorium. Utskottets förslag antogs
av båda kamrarna; ett i andra kammaren framställt yrkande om uteslutning av
de delar av motiveringen, vari utskottet rekommenderat en ny utredning rörande
frågan om rättsförhållandet mellan juryn och rätten, avslogs av kammaren.
I enlighet med riksdagens sålunda framställda begäran om utredning torde frågan
om formerna för den information, som rätten i vissa fall skall lämna juryn
i tryckfrihetsmål, böra ytterligare övervägas. Erforderliga utgångspunkter för utredningsarbetet
lämnas av vad som hittills förevarit i detta ämne. Vad särskilt angår
den av utskottet berörda frågan om insyn i vad som förekommer vid informationens
meddelande bör det undersökas, huruvida de särskilda anordningar
härför som förekomma i utländsk juryprocess äro ägnade att tagas till förebild
för den svenska tryckfrihetsprocessen. I övrigt torde några särskilda direktiv
för utredningen icke vara erforderliga.
Utredningen bär under år 1950 hållit 2 sammanträden och beräknar slutföra
sitt arbete under år 1951.
30. Partifinansieringssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1950 för att
utreda frågan huruvida organisationer, som bedriva politisk propaganda,
böra bliva bokföringsskyldiga samt förpliktas att offentligen redovisa sina
inkomster och utgifter ävensom frågan huruvida utgivare av periodiska
skrifter böra åläggas skyldighet att offentligt redovisa hur skrifterna finansieras
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1950):
Lembke, C. M. B., borgmästare, ordförande;
Andersson, G. H., landshövding;
Eliasson, L., sekreterare;
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm.;
Frithiofson, K., ombudsman;
Mannerskantz, A. F., kapten, led. av I kamm.;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.
Expert:
Modig, J.-O., direktör.
Sekreterare:
Schunnesson, P. H., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Rådhuset, Lund; tel. 10 762 (ordföranden).
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 51
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet \ Ju; 30
den 5 maj 1950):
Enligt min mening är det ett självklart demokratiskt intresse att medborgarna erhålla
bästa möjliga grundlag för att'' bedöma politiska organisationers verkliga
syften. Härför måste det vara av värde att erhålla säker kännedom om vilka krafter
som stå bakom en dylik organisation eller viss politisk propaganda. Vetskapen om
vilka organisationer, samhällsgrupper och företag som ekonomiskt stödja ett visst
partis verksamhet är ägnad att giva medborgarna vägledning i detta avseende.
Ur nu angivna synpunkter skulle det vara av stort värde att införa lagregler
som medgiva insyn i politiska sammanslutningars ekonomiska förhållanden. Å
andra sidan kan icke bortses från att betydande svårigheter äro förenade med att
utforma en lagstiftning i detta syfte på sådant sätt att andra berättigade intressen
icke trädas för nära. Denna sida av saken har från skilda håll kraftigt understrukits
vid de olika tillfällen då frågan om en lagstiftning i ämnet behandlats.
Huruvida en sådan lagstiftning lämpligen kan och bör genomföras torde därför
knappast kunna tillförlitligen bedömas förrän samtliga de problem som sammanhänga
härmed blivit ingående skärskådade. Jag anser därför i likhet med
riksdagen, att en utredning bör komma till stånd av frågan, huruvida organisationer,
som bedriva politisk propaganda, böra åläggas bokföringsskyldighet samt
förpliktas att offentligen låta redovisa sina inkomster och utgifter.
Ett av de spörsmål, som först uppställer sig för en lagstiftning i ämnet, är att
fastställa räckvidden av lagstiftningen. Det måste till en början klarläggas vad som
skall anses falla under begreppet politisk verksamhet och politisk propaganda.
Att härvid vissa svårigheter möta är tydligt. Vidare måste, såsom riksdagen framhållit,
närmare angivas vilka organisationer lagstiftningen skall omfatta. Därest
medborgarna skola kunna erhålla önskvärd vägledning beträffande den verksamhet
och propaganda, som föres under lagstiftningen, bör den åsyftade redovisningen
någorlunda fullständigt utvisa de primära källorna för bidragen. Lagstiftningen
måste bl. a. gälla ej blott de politiska partiernas huvudorganisationer
utan även deras lokala organ. Men man torde ej kunna stanna ens härvid. Även
sådana organisationer och sammanslutningar som, ehuru de icke kunna betraktas
som politiska partier eller organ för ett sådant, ha till enda eller huvudsaklig
uppgift att stödja ett politiskt parti, synas böra falla under lagstiftningen.
Vidare måste utredas, huru omfattande och ingående den tilltänkta bokföringsoch
redovisningsplikten bör vara. Utredningen härom bör avse både inkomstocli
utgiftssidan. Vad först inkomsterna beträffar synes det utan vidare vara
klart, att den ifrågasatta skyldigheten bör omfatta medlemsavgifter och andra
kontanta bidrag samt belopp, som inflyta genom försäljning av märken eller
dylikt. För att redovisningen skall bli någorlunda fullständig torde den emellertid
böra avse även bidrag i annan form. Understöd av sådan art att den bör redovisas
synes i regel föreligga t. ex. då trycksaker tillhandahållas utan kostnad eller
till väsentligt nedsatt pris, då transportmedel gratis ställas till förfogande och
då personer med bibehållande av sin avlöning erhålla ledighet från sitt ordinarie
arbete för att i stället arbeta för ett politiskt partis räkning. 1 fråga om redovisning
av utgifterna har under den i ämnet förda debatten särskilt uppmärksammats
partiernas kostnader för valrörelser. Vid utredningen bör denna fråga
närmare behandlas; ett viktigt spörsmål är härvid att fastställa, huru noggrant
sådana kostnader böra specificeras. Även i övrigt böra olika delar av utgiftssidan
iignas erforderlig uppmärksamhet.
Som ett huvudargument mot offentlig redovisning har ofta gjorts gällande, att
man därigenom skulle bryta mot den allmänt vedertagna grundsatsen att medborgaren
icke bör vara skyldig att yppa sin politiska uppfattning. Denna princip,
som i svensk rätt kommit till uttryck i stadgandena om skydd för valhemligheten,
52
Riksdags berättelsen.
I Ju: 3Q kunde enligt denna uppfattning kränkas genom ett offentliggörande av bidrag
till partiernas finansiering. Räckvidden av denna anmärkning bör vid utredningen
ägnas särskild uppmärksamhet. Tydligt är att den ifrågasatta lagstiftningen
ej bör öppna möjligheter till trakasserier eller förföljelser mot någon på
den grund att han understödjer ett visst politiskt parti. Det bör därför särskilt
undersökas huruvida syftemålet med lagstiftningen kan tillgodoses, även om bokföringen
och redovisningen av inkomsterna så utformas, att därav framgå endast
inkomsternas sammanlagda storlek, de olika kategorier, till vilka bidragsgivarna
höra, samt storleken av de bidrag, som härflyta från envar av de olika kategorierna.
Såsom riksdagen framhållit uppkommer vidare frågan huru den åsyftade offentligheten
i bokföring och redovisning skall åstadkommas. En nära till hands
liggande utväg synes vara att man ålägger de rättssubjekt som omfattas av lagstiftningen
skyldighet att ingiva sina redovisningshandlingar till någon registreringsmyndighet
hos vilken handlingarna bli att anse som offentliga.
Härvid uppkommer emellertid frågan, om det organ som har att emottaga redovisningshandlingarna
skall utöva kontroll i en eller annan form över att redovisningsplikten
behörigen fullgöres. Starka skäl synas mig tala emot införande
av en sådan kontroll. Frånsett att man icke bör belasta samhället med omfattande
arbetsuppgifter, som ej äro oundgängligen nödvändiga, kan den farhågan ej helt
avvisas, att en dylik kontroll över det politiska livet i vissa lägen skulle kunna
medföra principiellt betänkliga konsekvenser. Lagstiftningen synes därför i det
väsentliga böra bygga på lojal medverkan av dem som beröras därav.
En annan uppkommande fråga som bör utredas är, om registreringsmyndigheten
skall bearbeta de inkomna anmälningarna och i någon form offentliggöra
resultatet av bearbetningen eller om anmälningarna endast skola förvaras hos registreringsmyndigheten
för att vara tillgängliga för allmänheten.
Sedan nu angivna och andra hithörande frågor blivit utredda och klarlagda,
torde det föreligga en säkrare grundval för att bedöma, huruvida man utan att
inkräkta på valhemligheten och utan att otillbörligt beskära de politiskt verksamma
organisationernas arbetsmöjligheter kan skapa en tillräckligt effektiv lagstiftning,
som ger samhällsmedlemmarna den önskvärda vägledningen. Befinnes
det, att sådan lagstiftning lämpligen kan genomföras, bör utredningen uppgöra
förslag till lag i ämnet.
Vid utredningen bör även beaktas riksdagens anhållan i skrivelse den 20 juni
1945, nr 448, om utredning rörande skyldighet för utgivare av periodiska tidskrifter
att offentligt redovisa hur skriften finansieras.
De problem som detta utredningskrav aktualiserar, äro i mycket desamma som
här förut berörts. Därutöver måste emellertid hänsyn tagas till pressens speciella
förhållanden, bl. a. till den princip om rätt till anonymitet, som enligt gällande
lag tillkommer författare av tryckt skrift, vilken princip självfallet ej bör
rubbas. ----—
De sakkunniga ha till och med utgången av november månad 1950 sammanträtt
fyra dagar.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1951.
31. Utredning av frågorna om omorganisation av förmijndarkontrollen i
Stockholm samt om domstols skyldighet att verkställa inspektion
hos överförmyndare.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 har chefen för justitiedepartementet
den 7 juli 1950 tillkallat en utredningsman (se Post- och
53
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
Inrikes tidn. den 10 juli 1950), vilken sedermera entledigats. Ny utrednings- I Ju: 31
man har ännu icke utsetts.
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
22 juni 1950) :
Under senaste tid ha ett par med förmynderskapsvården sammanhängande
spörsmål aktualiserats. Jag anhåller nu att få anmäla dessa.
Ett av spörsmålen gäller förmynderskapsvården i Stockholm, som delvis är ordnad
på annat sätt än i riket i övrigt. Enligt de allmänna reglerna i 17 kap. föräldrabalken
står förmyndares förvaltning under tillsyn av överförmyndaren. I
regel finnes för varje kommun en överförmyndare, som väljes för fyra år av
stads- eller kommunalfullmäktige. Rätten skall vaka över att överförmyndaren
fullgör sina åligganden (föräldrabalken 19 kap. 14 5?). I åtskilliga fall erfordras
för åtgärd av förmyndaren i fråga om förvaltningen av den omyndiges egendom
tillstånd av överförmyndaren eller rätten. Den av förmyndaren utövade förvaltningen
skall sålunda stå under kontroll av två andra organ, nämligen överförmyndaren
och rätten, vilken senare också skall kontrollera överförmyndaren.
Kontrollbestämmelserna i fråga om förmynderskap gälla i huvudsak också beträffande
godmanskap (föräldrabalken 1 kap. 8 §).
I fråga om Stockholm gälla emellertid vissa särbestämmelser. Där finnes nämligen
icke någon överförmyndare utan dennes funktioner fullgöras i stället av ett
särskilt organ, Stockholms förmyndarkammare (föräldrabalken 19 kap. 2 §). Vissa
frågor om samtycke, tillstånd eller förordnande må dock, i den mån Kungl.
Maj :t därom förordnar, å förmyndarkammarens vägnar upptagas och avgöras av
någon dess ledamot eller tjänsteman eller annan lämplig person som Stockholms
rådhusrätt utser (samma lagrum).
Förmyndarkammaren är nära anknuten till Stockholms rådhusrätt. Närmare
föreskrifter om dess verksamhet och personalens uppgifter äro meddelade genom
kungl. brev till överståthållarämbetet den 24 november 1933 med däri sedermera
_ senast den 30 december 1947 — gjorda ändringar ävensom i den för Stockholms
magistrat och rådhusrätt gällande stadgan och arbetsordningen. Enligt dessa
föreskrifter består förmyndarkammaren av borgmästaren som ordförande samt
fem assessorer, vilka jämväl äro ledamöter av rådhusrättens förmynderskapsavdelning.
I handläggning och avgörande av ärende, som skall upptagas av förmyndarkammaren
men ej avser visst förmynderskap eller godmanskap, deltaga samtliga
ledamöter. Övriga ärenden, som ankomma på förmyndarkammarens prövning,
skola handläggas av borgmästaren, den till tjänsteåren äldste av förmynderskapsassessorerna
samt den assessor, till vars rotel ärendet hör. Då fråga är om
ärende tillhörande den äldste assessorns rotel, deltager i ärendets handläggning
och avgörande jämte borgmästaren och nämnde assessor den till tjänsteåren näst
äldste av förmynderskapsassessorerna.
Den skillnad som sålunda föreligger mellan Stockholm och riket i övrigt beträffande
förmyndarvården är historiskt betingad. Stockholms förmyndarkammare
tillkom redan på 1600-talet. Före tillkomsten av 1924 års lag om förmynderskap
utgjorde förmyndarkammaren den enda mera fasta organisationen för förmyndarkontroll
i Sverige. Behovet av ett .särskilt kontrollorgan var givetvis också störst
i huvudstaden, där de flesta större förmögenheterna varit samlade. Tidigare omhänderhade
förmyndarkammaren i stor utsträckning också själva förvaltningen
av de omyndigas egendom, i det att förmyndarna i Stockholm voro skyldiga att
hos förmyndarkammaren insatta de omyndigas kontanta tillgångar och deponera
deras värdepapper. Förmyndarkammarens uppgift som medelsförvaltare avvecklades
efter ikraftträdandet av 1924 års lag om förmynderskap. Därefter har förmyndarkammaren
väsentligen utövat överförmyndares funktioner.
I Stockholms rådhusrätt handläggas mål och ärenden rörande förmynderskap
54 Riksdagsberättelsen.
I Jli: 31oclx godmanskap vid förmynderskapsavdelningen, vilken utgör en underavdelning
av rådhusrättens första avdelning. Förmynderskapsavdelningen består av
borgmästaren som ordförande, magistratsrådmannen, de fem förmynderskapsassessorerna
samt ytterligare två assessorer, vilka handlägga bouppteckningsärenden.
När tre ledamöter skola tjänstgöra i rätten, utgöres denna av borgmästaren, magistratsrådmannen
och den assessor å vars rotel målet eller ärendet förts. Rättens
förmynderskapsavdelning består alltså till väsentlig del av samma personer som
sitta i förmyndarkammaren. Med hänsyn härtill har genom en lagändring år 1942
föreskrivits, att den övervakningsskyldighet, som enligt de allmänna reglerna åvilar
rätten beträffande överförmyndarens verksamhet, i fråga om Stockholms förmyndarkammare
skall utövas av'' Svea hovrätt. De funktioner rätten i övrigt har
i fråga om förmyndarvården fullgöras däremot fortfarande av Stockholms rådhusrätt.
Frågan om förmyndarkammarens fortsatta bestånd har upptagits vid flera tillfällen
utan att dock någon avveckling av kammaren kommit till stånd. De ändringsförslag
som framkommit rörande förmyndarvården i Stockholm ha endast
lett till vissa partiella reformer i fråga om kammarens organisation och uppsikten
över dess verksamhet. Spörsmålet om förmyndarkontrollen i Stockholm har emellertid
på senaste tid åter blivit aktuellt. Under åren 1948 och 1949 ha nämligen
särskilda utredningsmän inom Stockholms stadskanslis organisationsavdelning i
samråd med en av överstålhållarämbetet tillsatt kommitté verkställt en rationaliseringsutredning
rörande Stockholms magistrat och rådhusrätt och jämväl rörande
förmyndarkammaren. Därvid ha utredningsmännen i sitt i april 1949 avgivna
betänkande påpekat, att det material som förmyndarkammaren — med anledning
av de år 1942 införda bestämmelserna om Svea hovrätts kontroll över
kammarens verksamhet — insänder till hovrätten, icke kan utgöra underlag för
någon kontroll från hovrättens sida. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag det påkallat,
att organisationsfrågan nu göres till föremål för en förnyad utredning.
En omläggning av förmyndarkontrollen i Stockholm kan tänkas ske efter skilda
linjer. En möjlighet är att i huvudsak bibehålla den nuvarande organisationen men
förstärka den kontroll över överförmvndarverksamheten som skall utövas av
domstol, så att den blir fullt effektiv. Den nyss omtalade, av Stockholms stadskanslis
organisationsavdelning verkställda utredningen utmynnade, såvitt angår
nu förevarande spörsmål, i ett förslag att förmyndarkammaren fortfarande skulle
vara anknuten till rådhusrätten men att den skulle stå under ledning av särskilda
överförmyndare, som icke skulle behöva ha domarkompetens men borde vara
skolade och erfarna i ekonomiska frågor, överförmyndarna skulle biträdas av revisorer.
Kontrollen över överförmyndarna skulle verkställas av rådhusrätten. En
annan lösning skulle vara att helt häva det organisatoriska sambandet mellan
överförmyndarorganisationen och rådhusrätten. Detta behöver icke med nödvändighet
utesluta en viss anknytning i fråga om arbetslokalerna, därest praktiska
fördelar skulle stå att vinna därav.
Jag finner för min del, att övervägande skäl tala för att man bör söka en lösning
efter den senare linjen. Vad därefter angår frågan, huruvida överförmyndaruppgifterna
böra omhänderhas av organ av samma slags typ som i riket i övrigt eller
om en särskild förvaltningsorganisation bör tillskapas, kräver denna uppenbarligen
noggrant övervägande. Antagandet att en lösning i enlighet med det förstnämnda
alternativet vore möjlig att genomföra också för Stockholms vidkommande
vinner visst stöd av att förmyndarkontrollen är ordnad på detta sätt i
övriga större städer; givetvis skulle dock flera överförmyndare erfordras i Stockholm.
Det är emellertid möjligt, att det med hänsyn till att förmyndarförvaltningen
i Stockholm är vida mera omfattande än i någon annan stad'' kan finnas lämpligare
att där giva överförmyndarkontrollen en fastare organisation. I så fall böra
formerna härför närmare utredas.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 55
I samband med den utredning som sålunda bör komma till stånd torde jämväl I Jlli 32
ett särskilt spörsmål som gäller förmyndarvården i allmänhet böra upptagas.
Vid innevarande års riksdag väcktes två motioner, vari hävdades att de nuvarande
reglerna om domstolarnas kontroll av överförmyndarnas verksamhet äro
mycket vaga samt efterlystes bestämmelser om en reell kontroll vid sidan av den
nu skeende formella granskningen av överförmyndarnas årliga redovisningar.
Första lagutskottet, som behandlade motionerna, hemställde i sitt utlåtande
(nr 9/1950) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville taga under övervägande att meddela bestämmelser om skyldighet för
domstol att med jämna tidsmellanrum verkställa inspektion hos överförmyndare.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (skrivelse nr 59/1950).
Den av riksdagen sålunda begärda utredningen om ökad kontroll över överförmyndarnas
verksamhet torde lämpligen böra verkställas i samband med den tilltänkta
utredningen om förmynderskapsvården i Stockholm.
32. Strandutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för utredning
av frågan om en reglering av strandbebyggelsen i syfte att såvitt
möjligt bevara ur friluftssynpunkt värdefulla strandområden såsom rekreationsplatser
för allmänheten ävensom av därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1950):
Nordenstam, B. A., generaldirektör, ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
Ähman, F. Hj„ lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Brunnberg, A. O. R., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 11 47 60 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Zetterberg till statsrådsprotokollet den
22 juni 1950):
Sveriges stränder och skärgårdar utgöra en naturtillgång av oskattbart värde för
hela vårt folk. En ständigt ökad skara människor hämtar där nya krafter och
vederkvickelse genom bad och fritluftsliv. Det ökade behovet av sådan rekreation
står i nära samband med den allt längre drivna mekaniseringen av arbetet inom
ett stort antal yrkesområden och det alltmera tilltagande jäktet inom samhällslivet
överhuvud taget. Behovet av ändamålsenliga tillflyktsorter under fritiden
har blivit ännu mera framträdande genom att stora befolkningsgrupper erhållit
en tidigare icke lagstadgad rätt till semester. Bland olika slag av fritidsområden
och tillflyktsorter äro otvivelaktigt stränderna, såväl vid havet som vid insjöar och
andra vattendrag, särskilt uppskattade och värdefulla.
Att strandområdena sålunda blivit alltmer och mer eftersökta har obestridligen
på många håll förorsakat en planlös exploatering och markslöseri. Därvid ha
stora, vackra och i förhållande till tätorterna välbelägna strandområden blivit avstängda
för andra än ett mindre antal tomtägare, utblicken över vattnet liar blivit
bindrad och landskapsbilden har i många fall blivit förändrad och förfulad.
-------
56 Riksdagsberättelsen.
1 Ju: 32 Mot bakgrunden av vad nu anförts framstår det som ett samhällsintresse av
mycket stor vikt att bebyggelsen utmed våra strandområden icke tillätes fortgå
på ett sådant sätt, att den alltmer avstänger den icke strandägande befolkningen
från tillträdet till de ur friluftssynpunkt mest värdefulla stränderna. — ---
Uppgiften att åstadkomma en laglig reglering till skydd mot ett olämpligt utnyttjande
av strandområdena innefattar flera skilda problem och är delvis av
mycket svårlöst karaktär. Det är därför uppenbart, att en definitiv lagstiftning i
detta ämne icke kan komma till stånd utan en ingående utredning. Å andra sidan
är det tydligt, att ett skyndsamt ingripande från lagstiftarens sida är nödvändigt.
Därest de nuvarande stränga restriktionerna med avseende å sportstuge- och villabebyggelse
komma att upphävas eller mildras, är det nämligen uppenbart, att en
dylik bebyggelse kommer att sätta in i sådan omfattning, att många av de ännu
orörda strandområdena bli exploaterade. Härtill kommer att redan tillkallande
av sakkunniga för utredning av frågan kan väntas föranleda en avsevärd spekulation
i obebyggda strandfastigheter. På grund härav har det befunnits angeläget att,
i avbidan på en närmare utredning och en definitiv lagstiftning, provisoriska
bestämmelser i ämnet snarast utfärdades. Inom justitiedepartementet utarbetades
därför en i december 1949 dagtecknad promemoria med förslag till lag om tillfälligt
byggnadsförbud inom vissa strandområden. Sedan detta förslag remissbehandlats
och därvid tillstyrkts av det övervägande antalet instanser, har för årets
riksdag framlagts en proposition (nr 223) med förslag till provisorisk strandlag.
Enligt förslaget skall denna lag gälla till och med år 1952 eller den tidigare dag
Konungen bestämmer. Såsom jag i proposition uttalat är det avsett, att denna
lag skall avlösas av en definitiv lagstiftning i ämnet. Det utredningsarbete som
erfordras för en sådan slutlig lagstiftning torde böra anförtros åt särskilda sakkunniga,
vilka böra bedriva arbetet med sådan skyndsamhet, att förslag till definitiv
lagstiftning i ämnet kan framläggas för 1952 års riksdag.---
Den nyss omnämnda provisoriska lagstiftningen syftar endast till att hindra
en ur allmänna synpunkter icke önskvärd bebyggelse av strandområdena.
Klart är emellertid, att de intressen som här böra skyddas, kunna bli skadade icke
blott genom bebyggelse i egentlig mening utan även genom t. ex. uppsättande av
stängsel eller genom schaktning, trädfällning eller därmed jämförliga åtgärder.
Det bör därför ankomma på utredningen att upptaga det föreliggande frågekomplexet
i hela dess vidd. Därvid måste naturligtvis tillses, att andra berättigade intressen
icke trädas för nära, utan att behörig hänsyn tages exempelvis till lantbrukarnas
behov av att hålla hägnader för kreaturen.
Även om denna lagstiftningsfråga alltså är ganska vittutseende, är det dock
tydligt att vad det här främst gäller att hindra, är en olämplig bebyggelse och en
sådan fastighetsbildning, som skulle kunna leda till en olämplig bebyggelse.
Huvudprincipen i den blivande strandlagstiftningen bör därför vara att inom vissa
ur friluftssynpunkt mera värdefulla strandområden tvinga bebyggelsen ett stycke
upp från strandlinjen. I många fall behöver detta icke medföra skada för fastighetsägarna,
enär hela den bakomliggande marken får större värde, om strandremsan
är fri än om den på långa sträckor är stängd genom strandtomtbebyggelse.
Ej heller torde strändernas friläggande stå i sådan motsättning till villa- och
sportstugeägarnas intressen, som man stundom föreställer sig. Erfarenheten från
vissa håll i landet, där sommarnöjesbebyggelsen regelmässigt icke går ända ned
till stranden, visar nämligen att en sådan anordning mycket väl låter sig genomföra
utan att dessa kategoriers behov trädas för nära. I betraktande av de vidsträckta
havsstränder samt de många insjöar och vattendrag, som vårt land äger,
bör det dessutom på vissa håll, framför allt på längre avstånd från tätorterna, vara
möjligt att jämväl tillgodose mera exklusiva intressen att få byggnader placerade
alldeles intill stranden. Avvägningen mellan de olika intressena torde böra ankomma
på länsstyrelserna, som därvid naturligtvis måste beakta icke blott det
aktuella behovet utan även vad som kan tänkas bli erforderligt i framtiden.
57
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
Under arbetena på förslaget till den provisoriska strandlagen diskuterades, efter I Jill 3*2
vilken av två tänkbara huvudlinjer lagen borde utformas. Det ena alternativet
var, att alla strandområden belädes med byggnadsförbud men att länsstyrelsen
bemyndigades dispensera från förbudet i de fall, då en bebyggelse icke kunde anses
komma att skada de intressen, för vilka i det föregående redogjorts. Det andra
alternativet innebar återigen, att byggnadsförbud lades endast å vissa strandområden,
som länsstyrelsen efter särskild prövning funnit speciellt värda att skyddas.
Jag fann mig då böra förorda det senare alternativet och det förefaller mig, som
om samma lösning låge ännu närmare till hands i en definitiv lag. Vilket alternativ
som än väljes, torde emellertid vissa områden utan vidare undantagas från
en blivande reglering. I första hand synes detta böra vara fallet med avseende å
områden som ingå i fastställd stadsplan eller byggnadsplan, men det bör vidare
undersökas om icke — på sätt som skett i förslaget till provisorisk lag — jämväl
sådana områden böra undantagas från regleringen, som ingå i godkänd avstyckningsplan
utan att tätbebyggelseförbud för dem utfärdats.
Regleringen torde böra avse strandområdena såväl vid havet som vid insjöar
och vattendrag. Att undantaga de vid rinnande vatten belägna strandområdena
skulle innebära att lagstiftningen icke finge den praktiska betydelse som är önskvärd
och skulle dessutom medföra svårigheter vid gränsdragningen mellan älv samt
hav eller sjö. I och för sig vore det måhända mest rationellt att icke i lagen angiva
något bestämt avstånd från strandlinjen för de områden, där byggnadsrestriktioner
skola få införas. Av hänsyn till markägarna synes det mig dock önskvärt att uppställa
en bestämd maximigräns. Med ledning av de erfarenheter, som kunna
vinnas om en provisorisk lagstiftning kommer till stånd, bör vid utredningen
prövas, huruvida det föreligger anledning att jämka på den regel beträffande förbudsområdenas
bredd som upptagits i den provisoriska lagen.
Enligt förslaget till provisorisk lag gäller, att byggnadsförbud som meddelats
med stöd av lagen icke skall utgöra hinder för uppförande av byggnad som erfordras
för försvarets, jordbrukets, fiskets, skogsskötselns eller den allmänna samfärdselns
behov. Under remissbehandlingen av den till grund för förslaget liggande
departementspromemorian hävdades från olika håll, att ett sådant undantag vore
alltför vidsträckt och det föreslogs i stället, att dispens skulle krävas jämväl för
dylik bebyggelse, men att det vid prövningen av dispensansökan skulle särskilt
beaktas om byggnaden vore erforderlig för något av de angivna behoven. Jag
fann icke tillräckliga skäl föreligga för att välja denna mera stränga linje, men
såsom jag anförde i propositionen bör spörsmålet omprövas under den blivande
utredningen, varvid särskilt får beaktas huruvida några försök att kringgå lagstiftningen
visa sig ha skett under den provisoriska lagens giltighetstid.
Ett spörsmål av särskilt stor betydelse vid utredningen blir frågan om förutsättningarna
för att ägare av mark, som beröres av lagstiftningen, skall få ersättning
härför. Enbart den omständigheten, att marken faller under ett byggnadsförbud,
kan tydligen icke bilda tillräcklig grund för ett ersättningsanspråk, eftersom det
bör finnas möjlighet att erhålla dispens från förbudet. Om sådan dispens vägras,
kan det emellertid uppstå ett men för markägaren. Frågan blir då, om och i vad
män det bör tillerkännas honom ersättning härför. Under förarbetena på den
provisoriska lagen ha framkommit vissa synpunkter på denna fråga, vilka lämpligen
kunna tjäna som utgångspunkt för utredningen. Det har sålunda framhållits
såsom naturligt och överensstämmande med likartade fall i gällande rätt,
att markägaren ej skall kunna göra gällande anspråk på ersättning för annat men
än sådant som varit av viss större betydelse. Därjämte har jag understrukit angelägenheten
av att den blivande utredningen skulle kartlägga och undersöka olika
fall samt, om så befunnes möjligt och befogat, söka differentiera dessa i ersättningshänseende.
Det kan sålunda visa sig motiverat att skilja mellan å ena sidan
den situation som föreligger, då någon förvärvat en större fastighet för att fram
-
58
Riksdags berättelsen.
I Ju: deles stycka den i strandtomter, samt å andra sidan det fall, att någon köpt en
tomt inom ett strandområde i avsikt att för egen räkning bebygga den, men av
någon anledning, t. ex. på grund av gällande byggnadsrestriktioner, icke fullföljt
denna avsikt. Melian dessa fall och vid sidan av dem kunna givetvis många olika
lägen tänkas föreligga. Även andra slags principer för att åstadkomma en differentiering
mellan olikartade fall kunna självfallet tänkas. En metod, som också
diskuterats under den provisoriska lagens förarbeten, består i att i ersättningshänseende
skilja mellan utebliven spekulationsvinst och verkligen liden förlust.
• En annan omständighet, vilken i detta sammanhang synes vara av stor betydelse,
är tidpunkten för förvärvet. Det bör övervägas, om sådana förvärv som skett efter
den provisoriska strandlagens ikraftträdande eller eventuellt någon ännu tidigare
tidpunkt (t. ex. då departementspromemorian remitterades eller propositionen
framlades) och som icke äro av familjerättslig natur skola kunna berättiga till
ersättning. Det bör också undersökas, om man bör genomföra en sådan ordning
att endast ersättningskrav, som framställts inom viss tid efter det att byggnadsförbud
för området utfärdats, skola beaktas. Utredningen bör vidare upptaga
frågan, vem som skall gälda ersättning — stat eller kommun eller båda i förening
— samt, därest ersättningen helt eller delvis finnes böra utgå av statsmedel, framlägga
förslag till medelsanvisning för ändamålet. Slutligen måste det också utredas,
i vilken ordning ersättningskraven skola prövas. Skäl synas tala för att
lägga denna uppgift på de nyinrättade expropriationsdomstolarna.
På sätt jag i nyssnämnda proposition framhållit, får utredningen närmare
pröva i vad mån ersättning skall utgå för det men, markägaren kan ha lidit
genom ett byggnadsförbud som meddelats med stöd av en provisorisk lagstiftning.
Om man vill eftersträva ett skydd av strandområdena mot icke önskvärd bebyggelse,
ligger det i sakens natur att man samtidigt eller, rättare sagt, i första
hand måste begränsa möjligheterna att ytterligare uppdela de fastigheter, som
redan finnas inom dylika områden. Samspelet mellan fastighetsbildning och bebyggelsereglering
har också kommit till uttryck i stadganden i jorddelningslagen
och fastighetsbildningslagen om att avstyckning inom område, för vilket det gäller
särskilda bestämmelser med avseende å markens bebyggande, ej må verkställas
så, att syftet med bestämmelserna motverkas. Uppenbart är, att dessa stadganden
kunna bli tillämpliga genom sådana byggnadsförbud som meddelas med stöd av
den provisoriska strandlagen. Med hänsyn härtill fann jag det icke påkallat att,
på sätt lantmäteristyrelsen under remissbehandlingen av departementspromemorian
yrkade, i den provisoriska lagen upptaga en uttrycklig regel om avstyckning
inom förbudsområden. Jag framhöll emellertid, att hela frågan om fastighetsbildningen
inom förbudsområdena och därmed sammanhängande problem givetvis
vore ett ämne, som finge noggrant undersökas vid en blivande utredning. Det bör
alltså närmare undersökas, huruvida ur de synpunkter, som aktualiseras av frågan
om strändernas skydd, några kompletteringar i jorddelningslagstiftningen — icke
blott beträffande avstyckning utan även med avseende å annan fastighetsbildning
— kunna anses vara av behovet påkallade. Därjämte bör undersökas, om eljest
några åtgärder böra genomföras med avseende å annan lagstiftning, främst beträffande
reglerna om nyttjanderätt och servitut.
Vid utredningen bör prövas, om erforderliga regler skola upptagas i en speciallagstiftning
eller inflyta i allmänna byggnadslagen och fastighetsbildningslagarna.
Samråd bör, i den mån så finnes påkallat, äga rum med lagberedningen, fastighetsbildningssakkunniga,
markutredningen och 1946 års naturskyddsutredning.
Utredningen har under tiden t. o. in. november månad 1950 hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1951.
59
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
33. Utredning rörande myndigheternas förhållande i den s. k. Kejne- I Ju: 33
affären.
Sedan under diskussionen i pressen och bland allmänheten om den s. k.
Ivejneaffären påståenden framkommit om att polis- och åklagarmyndigheterna
skulle gjort oriktiga ingripanden eller underlåtit att fullgöra sina
skyldigheter till följd av direktiv från högre instanser eller av ovidkommande
hänsyn, har Kungl. Maj :t funnit angeläget att en utredning rörande
myndigheternas förhållande i denna sak genomfördes under medverkan av
en allmän medborgerlig representation. Den 15 september 1950 uppdrog
Kungl. Maj :t åt riksåklagaren att verkställa denna utredning samt förordnade
att i utredningen skulle medverka (se Post- och Inrikes tidn. den 15
september 1950):
Bengtson, T., riksombudsman, led. av I kamm.;
Gärde, J. N., f. d. justitieråd;
Harrie, I. O., fil. lic., publicistklubbens ordförande;
Herlitz, N„ professor, led. av I kamin.;
Lindberg, K. A., förutvarande ordförande i Landsorganisationen;
Sjöstrand, Helga, fru, led. av II kamm.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1950 har
riksåklagaren till sekreterare för utredningen utsett:
Lännergren, E. B., assessor.
Utredningen har under tiden den 22 september—den 30 november 1950
hållit 34 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet 1951.
60
Riksdagsberätt elsen.
I U: 1
Utrikesdep artem e ntet.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. Granskning av rapport om mordet på greve Folke Bernadotte af Wisborg
(1950:1 8).
Förordnad av Kungl. Maj :t den 3 juni 1949 att granska en av Israels
regering avgiven rapport angående mordet på greve Folke Bernadotte af
Wisborg ävensom att verkställa en kompletterande utredning, vartill rapporten
må giva anledning från svensk sida (se Post- och Inrikes tidn. den
22 juni 1949):
Heuman, C. H. M„ riksåklagare.
Tillkallade att biträda såsom sakkunniga:
Danielsson, O., kriminalkommissarie;
Lundqvist, C. M., förste stadsfiskal;
Söderman, H., överdirektör (fr. o. in. den 9 februari 1950).
Sekreterare:
Lännergren, E. B., assessor.
Utredningsmannen har den 8 mars 1950 avgivit utlåtande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
2. Understödsnämnden för rgsslandssvenskar
(1948:I 2; 1949:I 2; 1950:I 3).
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1934.
Ledamöter:
Petrén, B. A. S., utrikesråd, ordförande (fr. o. in. den 1 mars 1950);
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Carlsund, A., f. d. överingenjör.
Lokal: Utrikesdepartementets rättsavdelning, Styrmansgatan 26; tel.
67 94 40.
Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.
Nämnden har under år 1950 sammanträtt 8 gånger. 3 *
3. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolksoch
sjöfartsärenden (1949:1 5; 1950:1 4).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1948:
Petrén, B. A. S., utrikesråd, ordförande;
öbrink, J. H., byrådirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.
61
Brusewitz, S. I., direktör; I Ul 5
Svensson, J. U., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.;
Söre, A. G. P., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet;
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:
von Hartmansdorff, A. H., byråchef;
Gerentz, S. T., amanuens;
Forssblad, D., sjökapten;
Karlsson G., redaktör;
Linderstam, B. Hj., ombudsman;
Tufvasson, K. E., sjökapten.
Sekreterare:
Högstedt, C. F., förste sekreterare (t. o. in. den 30 juni 1950);
Odevall, B., attaché (fr. o. m. den 1 juli 1950).
Lokal: Utrikesdepartementets rättsavdelning, Styrmansgatan 26; tel.
67 94 40.
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Nämnden har under tiden december 1949—november 1950 hållit 2 sammanträden.
4. Beredningen för frågor rörande europeiskt ekonomiskt samarbete
(1949:I 6; 1950:I 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948:
Sahlin, S. E. G., envoyé, ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.;
Wetterlind, Å. J., direktör.
Sekreterare:
Stenström, C. J., byråchef.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.
Direktiven för beredningen, se 1949: I U 6.
Beredningen har under år 1950 sammanträtt 4 gånger. 5
5. Rådgivande beredningen för frågor rörande den internationella
atomencrgikontrollen (1950: I 6).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948:
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Svedberg, T., professor;
Bratt, B. A. E., byråchef, tillika sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 20.
62
Riksdagsberättelsen.
I U: 5 Beredningen har till uppgift att gemensamt med representanter för Dan
mark
och Norge inkomma med yttranden angående de av Förenta Nationernas
atomenergikommission framlagda och väntade förslagen till internationell
kontroll av produktionen av atomenergi.
Beredningen samarbetar med i Danmark och Norge tillsatta beredningar
med liknande sammansättning och uppgifter.
De tre skandinaviska beredningarna ha under år 1950 sammanträtt gemensamt
en gång.
6. Utrikesförvaltningens lönenämnd (1950:1 7).
Tillsatt jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1948 för
att biträda ministern för utrikes ärendena vid beredning av frågor, som
sammanhänga med fastställande av löneförmåner till tjänstemän vid beskickningar
och konsulat.
Uppgifterna härom ha ansetts icke vidare böra inflyta i riksdagsberättelsen.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
63
I Fö: 2
Försvarsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. 19i5 års eleklronrörsutredning (1948: I 7; 1949: I 8; 1950: I 6).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1945 för alt
inom departementet biträda med utredning rörande tillverkning inom landet
av elektronrör samt därmed sammanhängande frågor:
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Crafoord, C. G., överste;
Magnusson, E. D. E„ överingenjör;
Schleimann-Jenssen, C. A., direktör.
Sekreterare:
Yngström, N. G., förste byråsekreterare.
Utredningsmannen, som med hänsyn till ändrade förhållanden ansett
det fortsatta utredningsarbetet böra ankomma på krigsmaterielverket, har
den 30 november 1950 avgivit redogörelse för sin verksamhet.
2. Kommittén för frivilligt försvar sarbete (1949: I 18; 1950: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande vissa spörsmål beträffande de frivilliga försvarsorganisationerna
ävensom avgiva de förslag, vilka av utredningen föranledas
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Ryman, F. S. A., generalmajor, ordförande;
Göthberg, K. I., överste, ställföreträdande ordförande;
Bjelle, E., direktör;
Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Lindbergson, K. A., statskommissarie.
Experter:
Holmberg, S., överstelöjtnant;
Tillseus, A. V., överstelöjtnant;
Tynelius, E. G. A., major;
Gårdman, J. K. E., major;
Rosengren, E. O., major;
Almgren, C. E. Å., kapten.
Sekreterare:
Stiernstedt, L. J. T., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 18.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt
Riksdagsberättelsen.
64
Riksdag sberättelsen.
I FÖ: 2 Kommittén har under tiden december 1949—oktober 1950 sammanträtt
17 gånger under tillhopa 28 dagar samt företagit en studieresa till Hallstavik
och Uppsala.
Kommittén har den 18 oktober 1950 överlämnat utredning rörande frivilligt
försvarsarbete (SOU 1950:38). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
3. Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten
(1948: I 4; 1949: I 5; 1950: I 4).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1943 med uppdrag
att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av från
myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer:
Wittrock, K. J. P., överingenjör.
Nämnden har intill den 1 december 1950 besvarat en remiss angående
framställning från myndighet rörande anvisande av tilläggsanslag för mötande
av prisstegring å byggnadsföretag för försvaret samt utfört för besvarandet
erforderliga utredningar. 4
4. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband
(1948: I 6; 1949: I 7; 1950: I 5).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.
Experter:
Axén, T. R., arkitekt;
Clason, P., arkitekt;
Groth, C. E. L., medicinalråd;
Löfström, F., arkitekt;
Molin, F., arkitekt;
Stade, K. Y., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Melén, O. F. R., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 27, 1946:1 Fö 15 och 1948:
I Fö 6.
Under tiden december 1949—november 1950 har utredningen hållit 3 sammanträden.
65
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
Utredningen har den 20 februari 1950 dels, med hemställan om godkän- J ]é(j; g
nande, överlämnat ett mellan utredningsmannen å Kungl. Maj :ts och kronans
vägnar, å ena, samt Jönköpings läns landstings förvaltningsutskott,
å andra sidan, villkorligt träffat avtal angående vård av vissa patienter å
garnisonssjukhuset och lasarettet i Eksjö, dels ock avgivit förslag till ändring
av mottagningsavdelningen för truppförbandssjukvården vid Göta ingenjörkår
och av garnisonssjukhuset i Eksjö till truppförbandssjukhus för
Norra Smålands regemente och Göta ingenjörkår.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1951.
5. Biltraktorutredrängen (1948: I 8; 1949: I 9; 1950: 1 7).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och släpmotorfordon
av beskaffenhet att kunna utgöra såväl standardmotorfordon
inom försvaret som hästersättande fordon inom det svenska jordbruket samt
rörande i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk
och administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berggren, S. N. W., överste;
Hackelius, A., godsägare;
Moberg, H. A:son, agronom, direktör.
Sekreterare:
Pailme, E. R. C., jur. kand., direktör.
Lokal: Storkyrkobrinken 4, 1 tr.; tel. 21 61 03.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 25.
Utredningen, som under år 1950 icke sammanträtt, har i skrivelse den
30 november 1950 underställt chefen för försvarsdepartementet frågan huruvida
i nuvarande ansträngda ekonomiska läge ytterligare kostnader böra
nedläggas på fortsatt utredningsarbete.
6. Försvarets arkivkommitté (1948: I 10; 1949: I 10; 1950: I 8).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:
Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande;
Andra, S. K., kapten (t. o. m. den 31 januari 1950);
Insulander, E. I., kapten;
Swedberg, B. B. H., kamrerare.
Expert:
Åberg, A. R. E., e. o. arkivarie.
Sekreterare:
Broomé, J. R. B., e. o. arkivarie.
Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80, tel. 67 08 05.
Direktiven för kommittén, se 1947: I Fö 19.
Kommittén har icke sammanträtt under år 1950.
66
Riksdagsberättelsen.
I Fö:
7. 1946 års militära förvaltningsutredning (1948: I 11; 1949: I 11;
1950: I 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för att
inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1946):
Widell, G. A., statssekreterare, ordförande;
Bergh, N. A. G., överstelöjtnant, verkst. direktör i Aktiebolaget Svenska
pressbyrån;
Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;
Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Generalsekreterare:
Olsson, E., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare;
Söderberg, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Fö 20.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
hållit 14 sammanträden.
Yttrande har avgivits över av 1949 års rationaliseringsutredning den 4
mars 1950 framlagt betänkande.
Utredningen avgav den 3 november 1950 betänkande med förslag angående
försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (SOU 1950.
36 och 1950: 37). Det ursprungliga utredningsuppdraget är därmed slutfört.
Av utredningens arbete återstår att fullgöra ett till utredningen den 4 november
1950 lämnat uppdrag att på grundval av hittills vunna erfarenheter
beträffande centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten närmare utreda
det ekonomiska utfallet vid de anstalter som redan trätt i verksamhet.
Detta senare uppdrag beräknas vara slutfört under år 1951.
8. 1947 års pansarhinderutredning (1948: I 13; 1949: I 12; 1950: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1946 för
att verkställa utredning av frågan vilka åtgärder som böra vidtagas med avseende
å befintliga pansarhinder på vägar:
Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm., ordförande;
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;
Murray, C. G. U. M., överstelöjtnant.
Utredningen har icke sammanträtt under år 1950.
67
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
9. Försvarets skolutredning (1948: I 15; 1949: I 14; 1950: I 11). 1 FÖ! 10
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947 för att
biträda med översyn av läroplanerna vid försvarets läroverk in. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 juni 1947):
Jansson, B. I., folkskollärare, led av II kamm., ordförar&de;
Bergdahl, C. E., ombudsman;
Göthberg, K. I., överste (t. o. in. den 19 juni 1950);
Rapp, B. T., överste (fr. o. m. den 20 juni 1950);
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Ryd, S. II., redaktör.
Experter:
Terner, J. E., rektor;
B j eif venstam, N. E., studierektor, armén;
Petterson, S. B. A., rektor;
Leander, S., studierektor, försvarsstaben;
Hultqvist, A. A., kapten;
Sandberg, E. O. O., adjunkt;
Ulne, J. O., byråchef;
Helgesson, A. G., studierektor, marinen.
Sekreterare:
Andersson, A. E., studierektor, flygvapnet.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fö 15.
Utredningen har under år 1950 hållit omkring 60 sammanträden samt
företagit 2 studieresor. I samband med dessa ha överläggningar hållits.
Utredningsarbetet har under år 1950 omfattat principiell utredning rörande
flottans och flygvapnets stamskolor. Utredningsmännen ha avgivit
utlåtande i anledning av två remisser.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
10. Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreglementet (1948:1 16;
1949:I 15; 1950: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947
med uppgift att inom departementet biträda med översyn av krigsavlöningsreglementet
med anledning av den från och med den 1 juli 1947 genomförda
löneregleringen för statens tjänstemän ävensom avgiva de förslag, vilka av
utredningen kunna föranledas:
Ericson, F. C. W., expeditionschef;
Almroos, A., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
De sakkunniga beräkna att kunna slutföra sitt arbete omkring årsskiftet
1950/51.
68 Riksdagsberättelsen.
I FÖ! 11 11. Försvarets samarbetsutredning (1949: I 16; 1950: I 13).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1948 för att biträda
med utredning rörande formerna för samarbetet mellan militära och
civila organ på förläggningsorterna:
Brinck, G. F., överste.
Sekreterare:
Rosenblad, U. S., socialvårdsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Törnbom, O., kapten (fr. o. m. den 16 maj 1950).
Lokal: Försvarsstaben; tel. 67 95 20.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fö 16.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 9
sammanträden. Under samma tid har bearbetningen av tidigare insamlat
material i stort sett avslutats. Redogörelser för i utlandet förekommande
former av militärt-civilt samarbete av det slag som är föremål för ifrågavarande
utredning ha erhållits och bearbetats. Utredningen har följt den inhemska
utvecklingen på området bl. a. genom att deltaga i kontaktkonferenser,
taga del av uppgifter i pressen och inhämta yttranden från vissa organisationer.
Särskilda överläggningar med företrädare för de större folkrörelserna
och lokala organisationer ha anordnats i syfte att samla erfarenheter
och synpunkter. I avvaktan på resultatet av de utredningar, som bedrivits
av kommittén för frivilligt försvarsarbete m. fl., har arbetets slutförande
uppskjutits.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första delen av år 1951.
12. Befälsutredningen (1949:1 17; 1950:1 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med
uppdrag att verkställa utredning rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen
vid armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Bredberg, A., generallöjtnant, ordförande;
Aråmark, J. G., kassör;
Bergdahl, C. E., ombudsman;
Edenman, R. H. L., fil. dr, statssekreterare, led av II kamm.;
Källner, C. G. A., överste;
Myhrman, B. O., överstelöjtnant;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Arvidson, E. S. Å., fil. dr;
Berg, B. G. A., major;
Berggren, G., f. d. överste;
Cavallin, T. S. G., major (fr. o. m. den 2 maj 1950);
von Mentzer, C. W. R. L., major (fr. o. m. den 3 maj 1950);
von Porat, S A., t. f. byråchef (fr. o. m. den 1 september 1950);
69
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
Sjödin, I. V., kapten (fr. o. m. den 2 maj 1950); I FÖ: 13
Widegren, S. A., major.
Sekreterare:
Nord, C. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsaint. växel 22 45 00; rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 17.
Utredningen har under år 1950 intill den 30 november hållit 12 sammanträden
samt företagit 7 studieresor.
Under året ha vissa grundläggande utredningar avslutats. Större utredningsuppdrag
ha anförtrotts de tillkallade experterna samt vissa av utredningsmännen.
I fråga om utbildningen av värnpliktigt befäl har utredningen samarbetat
med utredningen rörande utbildning av värnpliktiga gruppchefer. I samråd
med 1946 års skolkommission har förslag avgivits till utredning rörande
s. k. praktiskt gymnasium. Vissa arbetskraftsfrågor av betydelse för befälsutredningens
arbete utredas i samarbete med 1949 års arbetskraftsutredning.
Uppdraget torde kunna avslutas under år 1951.
13. 1948 års örlogsbasutredning (1949: I 20; 1950: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande flyttning av Stockholms örlogsstation och örlogsvarv
till plats inom Stockholms skärgård (se Post- och Inrikes tidn.
den 3 augusti 1948):
Giron, M. E., konteramiral, ordförande;
Eriksson, J. E., ombudsman, led. av I kamm.;
Nielsen, H., direktör;
Norén, C. S., överstelöjtnant;
Odqvist, G. B., konteramiral (fr. o. in. den 31 januari 1950);
Persson, M. E„ byråchef;
Wistrand, K. K:son, direktör, led. av I kamm.;
Äström, T. R., professor.
Experter:
Lindquist, E. G. W., förste ingenjör;
Rosenberg, S. O., kommendörkapten av 1. graden;
Hall, P. E., kommendörkapten av 2. graden;
Engström, T. I:son, marindirektör av 2. graden;
Hartzell, G., verkstadsdirelctör (fr. o. in. den 2 maj 1950).
Sekreterare:
Höijer, G., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kummel, L. S., byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. ordföranden: växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00; sekreteraren: växel 22 15 60 eller 11 95 25.
70
Riksdagsberättelsen.
1 FÖ! 13 Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 20.
Utredningen har under år 1950 intill den 1 december hållit 4 sammanträden,
varjämte ett arbetsutskott inom utredningen under samma tid sammanträtt
ett 30-tal gånger. I anslutning till vissa av arbetsutskottets sammanträden
ha resor för studier och rekognosceringar företagits till olika
platser i Stockholms södra skärgård.
Utredningsarbetet har under år 1950 huvudsakligen varit inriktat på att
planlägga en från Stockholm utflyttad örlogsstation, att insamla och bearbeta
uppgifter rörande omfattningen av en utflyttad varvsanläggning ävensom
att undersöka vissa särskilda frågor, vilka sammanhänga med en sådan
utflyttning, såsom kommunikations- och bostadsfrågor in. in.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1951.
14. Marinens underofficerssakkunniga (1949: I 21; 1950: I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1948 för att
biträda med utredningar rörande marinens maskinbefäl och marinens underofficerskårer
i övrigt (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Bergelin, S. O., kommendörkapten av 1. graden;
Rydback, A. V. L., byråchef;
Sjöberg, K. G., flaggmaskinist (frågor rörande maskinbefälet);
Nyman, A. E. W., flaggradiomästare (frågor rörande underofficerskårerna
i övrigt).
Experter:
Cagnell, S. C., marindirektör av 2. graden (fr. o. m. den 27 januari 1949);
Wennerström, E., major (fr. o. in. den 31 maj 1949);
Larsson, Hj„ förvaltare (fr. o. m. den 10 juli 1950);
Eklind, U. C., kapten (fr. o. m. den 3 oktober 1950);
Sjövall, K., förste revisor (fr. o. m. den 12 oktober 1950).
Sekreterare:
Sjövall, K., förste revisor (t. o. m. den 11 oktober 1950);
Ellhammar, G. L., amanuens (fr. o. in. den 12 oktober 1950).
Biträdande sekreterare:
Ellhammar, G. L., amanuens (fr. o. m. den 26 juni t. o. in. den 11 oktober
1950).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren
ankn. 13 06), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fö 21.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 55
sammanträden och avlagt studiebesök vid marindistrikt, örlogsvarv och örlogsstation.
Utredningsarbetet har omfattat värdering och lönegradsplacering av be -
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
71
fattningar, vilka lämpligen böra bestridas av underofficerare, beräkningar J Fq; 15
över befordringsåldrar, befordringsmöjligheter m. m.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
15. 19^9 års försvarsutredning (1950: I 18).
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 22 april 1949 för att verkställa en allmän
omprövning av vårt försvarsväsen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj
1949):
Nothin, T. K. V., f. d. överståthållare, ordförande;
Andersson, O., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Generalsekreterare:
Widell, G. A., statssekreterare.
Sekreterare:
Widmark, G. F. S., assessor.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt., växel 22 45 00 (ankn.
1287), rikssamt., växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 18.
I skrivelse den 4 juli 1950 (stencilerad) har utredningen lämnat en redogörelse
för verkställda kostnadsutredningar rörande det militära försvaret
och civilförsvaret. Härvid ha redovisats dels nuvarande kostnader för försvaret,
dels kostnaderna under en tioårsperiod enligt vederbörande myndigheters
beräkningar, dels ock kostnaderna under de närmaste åren för det
militära försvaret vid hänsynstagande till bl. a. de utgifter, för vilka statsmakterna
bundit sig genom tidigare anvisade reservationsanslag samt givna
beställningsbemyndiganden.
I samma skrivelse har utredningen redogjort för sitt dittillsvarande arbete
samt anfört vissa synpunkter på utredningsarbetets fortsatta bedrivande.
I början av juni 1950 förelåg inom utredningen ett fullständigt förslag till
slutbetänkande, varav vissa delar voro i huvudsak justerade, medan återstoden
avsågs skola upptagas till slutlig diskussion och justering under juni
månad. Från militärt håll framfördes emellertid genom chefen för försvarsstaben
en uttrycklig hemställan att de militära myndigheterna måtte beredas
tillfälle att, innan försvarsutredningen fattade slutlig ståndpunkt, framlägga
förslag till organisation av försvaret inom den kostnadsram, som kunde
komma att angivas av försvarsutredningen. Utredningen ansåg sig icke böra
avslå denna hemställan utan har, efter samråd med statsministern, den 16
juni 1950 hos överbefälhavaren begärt uppgörande av ett dylikt organisationsförslag
rörande det militära försvaret.
Försvarsutredningens arbete kan icke slutföras förrän överbefälhavarens
förslag avgivits och hunnit behandlas inom försvarsutredningen.
72 Riksdagsberättelsen.
I FÖ: 15 Antalet sammanträden under tiden december 1949—november 1950 uppgår
till 30. Under samma tid har utredningen företagit vissa studieresor.
16. Försvarets personalbehandlingsutredning (1950: I 19).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949
för att verkställa utredning rörande den militärpsykologiska forskningsverksamheten
och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala verksamheten
inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1949):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
Elmgren, J. K. G., professor;
Kempff, C. S. R„ överste.
Experter (fr. o. m. den 14 mars 1950):
Ekblad, S. M., docent;
Husén, T., docent;
Liljedahl, N. A., fil. lic.;
Rosenblad, U. S., socialvårdsdirektör;
Wretblad, K. A. G., med. lic.
Sekreterare:
Hagvik, B. F., förste byråsekreterare (t. o. m. den 21 september 1950);
Härnqvist, K., fil. lic. (fr. o. m. den 22 september 1950).
Lokal: Försvarets civilförvaltning, Ämbetsbyggnaden å Gärdet; tel. 23 58 60
(ordföranden) och 23 70 80 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 19.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 22
sammanträden. Vidare ha ett flertal studiebesök gjorts vid institutioner och
kurser såväl inom som utom försvaret och vid truppförband. Utredningen
har företagit en studieresa till brittiska zonen i Tyskland, England, Frankrike
och Nederländerna, varjämte ordföranden och en ledamot besökt amerikanska
zonen i Tyskland och Schweiz.
Utredningen har den 3 oktober 1950 avgivit ett betänkande med förslag
angående försvarets personaltjänst (stencilerat). Utredningsarbetet i övrigt
beräknas bli slutfört under år 1951.
17. Utredning rörande utbildning av värnpliktiga gruppchefer.
Tillkallad den 7 oktober 1949 av chefen för försvarsdepartementet för att
sasom utredningsman inom departementet biträda med ytterligare undersökning
av frågan om gruppchefsutbildningen:
Lindholm, P. S., led. av II kamm.
Expert:
Brandberg, K. G., major.
Biträdande experter:
Borgquist, F., övningsskollärare (fr. o. m. den 19 maj 1950);
af Burén, H., major (fr. o. in. den 1 juni 1950).
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
73
Sekreterare: I FÖ! 18
Gyllenram, K. Å. G., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 23 januari 1950).
Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 89 49.
Direktiv. En redogörelse för de för utredningen gällande direktiven har
lämnats 1950 års riksdag i propositionen nr 224 (Inledningen, ss. 14—15).
Departementschefen anförde härvid bland annat följande:
Det nu omnämnda uppdraget avsåg att ytterligare utreda frågan om gruppchefsutbildningens
längd, närmast med tanke på möjligheten att åstadkomma större
effektivitet vid utbildningen genom att bedriva denna avskild från övriga värnpliktiga
för längre eller kortare tid. Därvid borde närmare upplysningar lämpligen
inhämtas rörande de senaste erfarenheterna beträffande pågående gruppchefsutbildning.
Något visst antal månader för gruppchefsutbildningens längd
uppställdes icke som ram för uppdraget.
I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 10 februari 1950 har
utredningsmannen redogjort för resultaten av vissa undersökningar.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit ett
trettiotal sammanträden ävensom under samma tid företagit ett flertal studieresor,
i ett par fall tillsammans med representanter för befälsutredningen,
med vilken utredningen under år 1950 samarbetat.
Under år 1950 har vidare, i avsikt att göra utredningen så allsidig och
grundlig som möjligt, inrättats en studiegrupp, bestående av en civil pedagog
och en truppofficer (förenämnda biträdande experter) med uppgift att följa
utbildningen vid förband inom första militärområdet.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
18. Sakkunniga för översgn av inskrivnirtgsför ordning en m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september
1950):
Linden, K. G., byråchef, ordförande;
af Klintberg, C. G. F., överste.
Expert:
Gärdin, P. F., överstelöjtnant (fr. o. m. den 17 oktober 1950).
Sekreterare:
Ellhammar, G. L., amanuens.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1685
ordföranden, 1306 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Uppdraget avser i första hand att omarbeta inskrivningsförordningen och
därmed sammanhängande författningar in. in. till överensstämmelse med
det nya system för inskrivningsförrättningar, som beslöts vid 1950 års riksdag
samt med det nya folkbokföringssystemet.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1950 hållit 8 sammanträden.
De sakkunniga ha till närmare prövning upptagit vissa principiella frågor
som ha samband med inskrivningsförfarandet, förhandlat med 1949 års
74
Riksdagsberättelsen.
1 FÖ: 18 folkbokföringssakkunniga samt insamlat och bearbetat material för det fortsatta
arbetet.
De sakkunnigas arbete skall vara slutfört under år 1951.
19. 1950 års utredning rörande försvarets forskningsanstalt.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 för att
verkställa utredning rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten
och dess avdelningar ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet
åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden:
Widell, G. A., statssekreterare.
Sekreterare:
von Schéele, C. G. F., amanuens.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Utredningen har under november månad 1950 haft ett antal sammanträden
med befattningshavare vid forskningsanstalten m. fl. Utredningen beräknas
bli slutförd under första halvåret 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
75
1 S: 1
Socialdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. 1938 års arbetarskyddskommitté (1948: I 14; 1949: I 9; 1950: I 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 (§e Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):
Nordin, J. V., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, G. L., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;
Fischer, Ida A. E., byrådirektör;
Hultman, P. G., verkst. direktör i Pappersmasseförbundet;
Löfvander, A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Yllner, C. A. T., medicinalråd;
Olovson, O. E., redaktör, f. d. riksdagsman;
Vahlberg, G. E., generaldirektör.
Experter:
Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;
André, L. B. H., byråchef;
Bergwall, G., bergmästare;
Blomqvist, G. G. T., försäkringsråd;
Christenson, A. C., förste byråsekreterare;
Fahlman, T., bergsingenjör;
Hansen, F. H. R., major i väg- och vattenbyggnadskåren;
Karlsson, K. V., gruvarbetare, f. d. riksdagsman;
Kvist, S., gruvarbetare;
Ssemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
Welin-Berger, J. A. E., f. d. yrkesinspektör;
Östergren, T. R. S., krigsråd.
Experter beträffande arbetarskyddet ombord å fartyg:
Sjöholm, K. Hj., kommerseråd;
Öbrink, J. H., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten, ordförande i Sveriges redareförening;
Lindberg, C. A. E., ombudsman hos Svenska sjöfolksförbundets stockholmsavdelning,
led. av II kamm.
Expert beträffande arbetarskyddet inom byggnadsindustrien:
Lindqvist, R. H., tekn. dr, byggnadschef.
Teknisk sekreterare, tillika föredragande:
Starland, K. A. H., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Koch, C. O., förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1939: S 20.
76 Riksdagsberättelsen.
I Si 1 Kommittén har under år 1950 hållit 5 kommittésammanträden och 21 expertsammanträden.
Kommittén har den 29 december 1950 avgivit dels betänkande med förslag
till kungörelse med vissa föreskrifter för byggnadsarbete m. m., dels betänkande
med författningsförslag rörande arbetarskyddet ombord å fartyg och
om tillsynen å detta arbetarskydd och dels betänkanden med förslag till kungörelser
angående ångpannor och andra tryckkärl samt angående hissar,
andra lyftanordningar och lyftredskap. Uppdraget är därmed slutfört.
2. Kommittén för estlamlssvenskarna (1948: I 15; 1949: I 10; 1950: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 september 1940:
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie, ordförande;
Hafström, A. G. G:son, docent;
Östberg, L. F. P., advokat.
Sekreterare:
Ohlson, A. S., jur. kand.
Direktiven för kommittén, se 1941: I S 26 och 1944: I S 22.
Kommittén har under tiden december 1949—juni 1950 hållit 13 sammanträden.
Jämlikt 1950 års riksdags beslut har kommittén avslutat sin verksamhet
den 30 juni 1950. Förvaltningen av genom kommittén utgivna bidrag och lån
har från sagda tid övertagits beträffande studielånen av generalpoststyrelsen
samt i övrigt av arbetsmarknadsstyrelsen. Kommittén har den 30 juni
1950 avgivit redogörelse över sin verksamhet 1940—1950. Uppdraget är därmed
slutfört. 3 *
3. Statens flijktingsnämnd (1948: I 16; 1949: I 11; 1950: I 11).
Nämnden inrättades den 1 oktober 1941 jämlikt kungörelsen den 12 sep,
tember 1941 (SFS nr 753) om statlig och statsunderstödd flyktingshjälp.
Ledamöter:
Hagelin, N. P., e. o. byråchef, ordförande och chef för Statens utlänningskommission,
ordförande;
Wahlberg, E. C. A., direktör i Svenska socialvårdsförbundet, vice ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Lindström, H., tryckerimästare;
Skogh, S. A., byråchef.
Ersättare:
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm. (för Wahlberg);
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm. (för Ebon Andersson);
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm. (för Lindström);
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare (för Skogh).
Som nämndens kansli har arbetsmarknadsstyrelsens utlänningsbyrå
tjänstgjort.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
77
Nämnden har under år 1950 intill den 1 juli hållit 10 sammanträden. I St 5
Under tiden den 1 januari—den 30 juni 1950 har genom nämnden utbetalats
understöd med tillhopa 100 502 kronor 48 öre.
Jämlikt 1950 års riksdags beslut har statens flyktingsnämnds verksamhet
upphört med utgången av juni månad 1950.
4. Jordbrukets bgggnadsstudiekommitté (1948:1 17; 1949: I 12; 1950:1 12).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
von Bergen, J. A., f. d. byrådirektör;
Björkman, V., ordförande i Svenska murareförbundet;
Eriksson, G., kassör i Landsorganisationen;
Grewin, J., ordförande i Svenska byggnadsarbetareförbundet;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ssemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
Sjögren, K. E., direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Strandberg, E., andre ordförande i Svenska byggnadsarbetareförbundet;
Örborn, K. A., agronom.
Expert:
Wale, H., civilingenjör;
Sekreterare:
Junams, H. A. G., e. o. byrådirektör;
österström, I. I:son, e. byråsekreterare.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 40.
Kommittén har under år 1950 färdigställt sitt betänkande, som avlämnas
i början av år 1951. Uppdraget är därmed slutfört. 5 * *
5. Sgnkravskommittén (1948:1 22; 1949:1 17; 1950:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1946):
Ploman, K. G., professor, ordförande;
Larsson, S. W., professor;
Lingman, J., statsråd;
Pelow, M. E., generaldirektör;
Strömberg, A. E., rektor;
Strömberg, O. A. E., t. f. arméöverläkare;
Svahn, O. E., tekn. dr.
Sekreterare :
Ström, G. T. W., förste byråsekreterare.
Kommittén har den 17 juni 1950 avgivit betänkande med utredning och
förslag angående fordringar på synförmågan för anställning i allmän och
enskild tjänst m. m. (SOU 1950: 19). Uppdraget är därmed slutfört.
78 Riksdag sberättelsen.
I S: 6 6- 1916 års kommitté för den halvöppna barnavården (1948: I 23;
1949:I 18; 1950:I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1946):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ondförande;
Ahnsjö, S., docent, bitr. skolöverläkare;
Alvén, Hildur M., fru, f. d. riksdagsledamot;
Höjer, T. Signe E., fru;
Lindblom, Helena, första inspektris;
Myrdal, Alva, fru;
Nordenfelt, P., leg. läkare.
Experter:
Olsson, Gertrud, konsulent;
Pellijeff, A., sekreterare;
Paulsen, Gunvor, amanuens.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Direktiven för kommittén, se 1947: I S 34.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 2 november 1950
hållit 15 sammanträden.
Kommitténs slutbetänkande har justerats och arbetet avslutats hösten
1950. Betänkandet utkommer av trycket i början av år 1951. Uppdraget är
därmed slutfört.
7. Beredningen för utländsk arbetskraft (1948: I 26; 1949: I 21; 1950: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1946 (se Postoch
Inrikes Tidn. den 12 augusti 1946):
Thunborg, T. F., statssekreterare, ordförande;
Kugelberg, W. B., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Äselius, K. Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O. A., e. o. förste byråsekreterare.
Direktiven för beredningen, se 1947: I S 48.
Beredningen har under år 1950 hållit 1 sammanträde.
Beredningens verksamhet har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 22 december
1950 upphört med utgången av år 1950. 8 *
8. Sakkunniga för utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållan
den
(1948:1 29; 1949:1 24; 1950:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1947:
von Hofsten, E. A. G., byråchef, ordförande;
79
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Jonsson, E. V., länsbostadsdirektör, f. d. riksdagsledamot; J §• jo
Pettersson, K., ordförande i Sveriges folkpensionärers riksorganisation.
Expert:
Hävermark, K. G. J:son, byråchef.
Sekreterare:
Wiberg, H. Elisabeth, t. f. aktuarie.
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 29 och 1949: I S 24.
En redogörelse för den av de sakkunniga i samarbete med socialstyrelsen
verkställda hushållsbudgetundersökningen för folkpensionärer har lämnats
i Sociala Meddelanden 1950, nr 3.
De sakkunniga ha den 20 juni 1950 till socialdepartementet ingivit en skrivelse
med förslag till föreskrifter för uträknandet av pensionspristal enligt
lagen om indexreglerade folkpensioner. Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1948 års järnbruksutredning (1949: I 25; 1950: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 april 1948):
Olsson, K. J., landshövding, led. av I kamin., ordförande;
Rudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;
Westerlund, O., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet;
Äselius, K. Hj„ verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Sekreterare:
Odlöw, A. H., länsarbetsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Buregren, T., förste assistent.
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 25.
Utredningen har den 29 december 1949 avgivit sitt slutbetänkande angående
järnbrukens arbetskraftsförsörjning och därmed sammanhängande
problem (SOU 1950: 15). Uppdraget är därmed slutfört. 10 *
10. Kommittén för utredning av partsrepresentation inom yrkesinspektionens
distrikt (1949: I 28; 1950: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juli 1948):
Thörnberg, E. B., kanslichef, ordförande;
Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman;
Hydén, S., direktörsassistent;
Gollin, J. E., förbundssekreterare.
Sekreterare:
Lemne, L. G., t. f. andre kanslisekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1949: I S 28.
Kommittén har under tiden december 1949 8 september 1950 hållit 5
sammanträden.
(> Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
80
Riksdagsberättelsen.
10 Kommittén har den 8 september 1950 avgivit betänkande om partsorgan
inom yrkesinspektionens distrikt (SOU 1950: 80). Uppdraget är därmed slutfört.
11. 1949 års skolbijggnadskommitté (1950: I 28).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1949):
Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;
Rosén, N. G., generaldirektör;
Strokirk, E., civilingenjör;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamin.;
Björklund, C. J., arkitekt.
Sekreterare:
Wejke, G. W., generaldirektör.
Biträdande sekreterare:
Taube, B. L. A. B., byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1950: I S 28.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—juli 1950 hållit 8 sammanträden
samt till föredragande statsrådet i frågor om byggnadstillstånd
avgivit dels en den 31 mars 1950 dagtecknad skrivelse med tillhörande anvisningar
med lokalprogram och typskisser rörande utformningen av byggnader
för lantmanna- och lanthushållsskolor och dels en den 5 juli 1950
dagtecknad skrivelse med tillhörande tre promemorior med anvisningar rörande
lokalprogram och typskisser för utformningen av byggnader för folkhögskolor,
med anvisningar rörande planläggning och utformning av läroverksbyggnader
samt angående provisoriska lokaler för skolbyggnader. Uppdraget
är därmed slutfört. 12
12. 1949 års statsbidragssakkunniga för ålderdomshem m. m. (1950: I 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 maj 1949):
Gillström, A. K., led. av I kamm., ordförande;
Backman, R., kommunalkamrerare;
Olsson, Anders, redaktör, led. av II kamm.;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svensson, A. E., ombudsman.
Experter:
Berggren, A., byråchef;
Elison, M. L., förste aktuarie.
Sekreterare:
Hammar, S., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1950: I S 30.
De sakkunniga ha under tiden den 10 juni 1949—den 24 maj 1950 hållit
8 sammanträden.
81
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
De sakkunniga ha i juni 1950 avgivit betänkande med förslag till stats- J
bidrag för ålderdomshem in. m. (SOU 1950: 22). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
13. Socialvårds kommittén (1948:1 13; 1949:1 8; 1950:1 8).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1937
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):
Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;
Bexelius, E. G., generaldirektör;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hartmann, J. L., fil. lic., chefredaktör;
Höjer, K. J., generaldirektör;
Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wagnson, O. R., barnavårdsdirektör.
Departementschefen har förordnat ledamoten Höjer att, räknat fr. o. m.
den 29 september 1950, t. v. under den tid ordföranden till följd av sjukdom
är förhindrad att fullgöra honom meddelat uppdrag, tjänstgöra såsom ordförande
i kommittén.
Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid översyn av 1916 års lag om
försäkring för olycksfall i arbete har departementschefen den 21 mai 1947
tillkallat:
Berg, O., ombudsman i Svenska gjutareförbundet;
Broberg, R. H. J., byråchef;
Hedensti om, C. H., direktör i Svenska lantbrukarnes olycksfallsförsäkringsbolag;
Hultman,
P. G., verkst. direktör i Pappersmasseförbundet;
Löfmark, E. B., försäkringsråd;
Palmer, I., överläkare;
Sölvén, K. O. A., advokat;
Tegendal, O. E„ byråchef (t. o. m. den 7 januari 1950);
Öslrand, D. O., f. d. generaldirektör.
Såsom sakkunnig att biträda kommittén vid utarbetande av lagtext till
socialhjälpslag tillkallade departementschefen den 6 maj 1949:
Stern, E„ kammarrättsråd.
Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning om begravningshjälpsförsäkring
tillkallade departementschefen den 18 oktober 1949:
Broberg, F. B. J., e. o. byrådirektör.
82
Riksdagsbe rättelsen.
I S: 13 Sekreterare:
Engström, E. M., e. o. byrådirektör;
Lundberg, E. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Torsgatan 4; tel. 10 83 22.
Direktiven för kommittén, se 1939: S 19.
Kommittén har under år 1950 intill den 15 november hållit 22 plenisammanträden.
I övrigt har arbetet bedrivits inom delegationer.
I april 1950 avgav kommittén sitt betänkande XVII: Utredning och förslag
angående lag om socialhjälp in. m. (socialhjälpslag) (SOU 1950:
11).
Översynen av den sociala olycksfallsförsäkringen och utredningen om
begravningshjälpsförsäkring ha fortgått. Betänkanden i dessa ämnen beräknas
kunna avgivas under första halvåret 1951. Därmed avser kommittén
att slutföra sitt arbete.
Kommittén har under året avgivit yttranden i ett flertal ärenden rörande
sociallagstiftningen in. in.
14. Barackförsäljningsnämnden (1948: I 25; 1949:1 20; 1950:1 15).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppgift att med ledning av avgivna anbud besluta till vilken anbudsgivare
staten tillhöriga övertaliga baracker må försäljas:
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Åsbrink, P. V., byråchef.
Sekreterare:
Widström, C.-F. A., tjänsteman.
Lokal: Centralpalatset; tel. 22 15 60 (sekreteraren).
Nämnden har under år 1950 hållit 10 sammanträden.
Under året har 1948 års försäljning definitivt avslutats varjämte ett antal
baracker under hand avyttrats. Nämnden beräknar fortsätta sin verksamhet
under år 1951. 15
15. Arbetstidsutredningen (1948:1 27; 1949:1 22; 1950:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 för
att verkställa en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1947):
Hesselgren, O. G. G., häradshövding, ordförande;
Adamsson, H., ombudsman i Svenska industri^änstemannaförbundet;
Johansson, Elsa A., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O, trafikförman, led. av II kamm.;
Rudenstam, G. N., direktör i Järnbruksförbundet;
Vilhelmsson, E. E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
83
Experter: I 15
a) för frågor rörande sjukvårdsarbete in. in.:
Andersson, A. J., ordförande i Civilförvaltningens personalförbund (t. o. m.
den 31 oktober 1950):
Andersson, J. F. O., lasarettsläkare;
Andersson, T. A., f. d. ombudsman i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Bunne, E., byråchef i Göteborgs sjukhusdirektion;
Enmark, A. A., kassör i Statens sjukhuspersonals förbund (fr. o. m. den
I november 1950);
Erup, Ellen B., ordförande i Svenska barnmorskeförbundet (fr. o. in. den
II maj 1950);
Liedholm, Anna, sjuksköterska;
Olvén, B. G. E., landstingsdirektör;
Staaff, Astrid, sekreterare i Svensk sjuksköterskeförening;
b) för frågor rörande den yrkesmässiga trafiken:
Albinsson, Hj. N., direktör;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. in. den 31 januari 1950);
Christensson, J., ombudsman i Svenska transportarbetareförbundet;
Elmstedt, E., direktör i Biltrafikens arbetsgivareförbund;
Hjelm, V., trafikchef hos Göteborgs spårvägar;
Johansson, E. A., ombudsman vid Stockholms spårvägs- och busspersonals
barnorganisation;
Lindhé, C., direktör i Svenska droskbilägareförbundet;
Lundquist, K. H., verkst. direktör i Svenska järnvägsföreningen;
Malm, A. J., lokförare;
Påhlsson, A. W., f. d. överinspektör i järnvägsstyrelsen;
c) för frågor rörande hälsotillståndet bland järnvägspersonalen med
särskild hänsyn till arbetstidens förläggning (tillkallade den 26 juni 1950):
Bjerner, B., med. dr;
Swensson, O. Å. I., docent;
d) för frågor rörande arbete, som bedrives av staten:
Henriksson, S. H., ombudsman i Statstjänarkartellen, led. av II kamm.;
Lingman, J„ statsråd (t. o. in. den 5 februari 1950);
Samuelsson, K. G., byrådirektör (fr. o. in. den 6 februari 1950);
e) för frågor rörande jordbruksarbete:
Jansson, N. E„ sekreterare i Svenska lantarbetareförbundet;
Ssemund, A. G., verkst. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
f) för frågor rörande handeln:
Johansson, S. A., ordförande i Svenska handelsarbetareförbundet;
Nordenskjöld, O. G., vice verkst. direktör i Handelns arbetsgivareorganisation;
g)
för frågor rörande sjöfarten:
Larsson, H., sekreterare i Sveriges redareförening;
Svensson, .1. IT., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II kamm.
84
Riksdagsberättelsen.
I S: 15 Huvudsekreterare:
Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Cassel (t. o. in. den 30 januari 1950);
Gustavsson, G. H., amanuens (fr. o. in. den 31 januari 1950).
Lokal: Stallgatan 3; tel. 10 03 10.
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 27 och 1949: I S 22.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 16 plenisammanträden,
vartill kommer ett antal sammanträden inom utredningens
delegationer. Med departementschefens medgivande ha utredningens
ledamöter och dess huvudsekreterare deltagit i en av Reso i Hålland den
23—25 januari 1950 anordnad konferens rörande »Organisations-Sverige
och folksemestern». Representanter för sjukvårdsdelegationen ha företagit
resor till olika kropps- och sinnessjukhus samt ålderdomshem för studium
av arbetstidsförhållandena därstädes.
Utredningen har avslutat det under föregående år igångsatta arbetet med
förslag till tre veckors semester och avgivit betänkande i detta ämne (SOU
1950:32). Den har utfört undersökningar av möjligheterna att utsträcka
den allmänna arbetstidslagens tillämpningsområde bl. a. till småföretag, till
kropps- och sinnessjukhus samt ålderdomshem ävensom till arbeten som
bedrivas av staten. I anslutning till dessa undersökningar har den påbörjat
arbetet med en allmän revision icke endast av den allmänna arbetstidslagen
utan även av arbetstidslagstiftningen i dess helhet. Under år 1950 ha undersökningar
utförts rörande behovet av en förkortning av arbetstiden för viss
järnvägspersonal. Undersökningar ha även igångsatts rörande kostnader och
verkningar i övrigt av en förkortad arbetstid för viss trafikpersonal.
Utredningen avser att under år 1951 i första hand slutföra de år 1950 bedrivna
undersökningarna. Då detta skett komma resultaten att läggas till
grund för det fortsatta arbetet med en revision av arbetstidslagstiftningen.
16. 7947 urs byggnadsmaterialutredning (1948: I 28; 1949: l 23; 1950: I 18).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1947 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om prissättning på och
distribution av byggnadsmaterial och framlägga de förslag till åtgärder i
syfte att möjliggöra en sänkning av byggnadsmaterialkostnaderna, vartill denna
utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1947):
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Olson, Hj., disponent vid Gustavsbergs fabriker aktiebolag;
Olsson, I. S., ombudsman hos Svenska riksbyggen;
Persson, S. E., f. d. borgarråd;
Wihlborg, E., byggmästare;
Åkerman, B. W., stadsbyggmästare.
85
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Experter: I Hl 17
Dahlquist, G., intendent;
Holm, P., pol. mag.;
Linderoth, H. G., ingenjör;
Magnuson, M., disponent (fr. o. m. den 1 oktober 1950);
Tengvik, N., civilingenjör;
Verner-Carlsson, S., direktör (fr. o. m. den 1 april 1950).
Amanuens:
Björk, B. B., ingenjör.
Sekreterare:
Gustavsson, J. W., byråchef.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57 (Holm), 31 70 74 (Dahlquist) samt
11 49 53 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948: I S 28.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 icke hållit något sammanträde, men ett flertal sammanträden ha hållits
av ett inom utredningen tillsatt arbetsutskott.
Inom utredningen pågå expertundersökningar rörande ett flertal byggnadsmaterialbranscher.
Dessa beräknas bli färdiga under loppet av år 1951.
Därjämte pågå undersökningar inom monopolutredningsbyrån angående
priser och kostnader samt därmed sammanhängande förhållanden inom
värme- och sanitetsbranschen.
17. 1948 års förhandling sr ätt skommitté (1949: I 26; 1950: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 för utredning
av frågan om vidgad förhandlingsrätt för stats- och kommunalanställda
tjänstemän, som äro underkastade ämbetsmannaansvar (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 juli 1948):
Lingman, J., statsråd, ordförande;
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef ;
Anger, K. A. F., förste aktuarie;
Hallnäs, S., ombudsman i Svenska bankmannaförbundet;
Henriksson, S., ombudsman i Statstjänarkarteilen, led. av II kamm.;
Nordenskiöld, O., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Olsson, Anders, redaktör, led. av II kamm.;
Törngren, C. E., direktör i Svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Conradi, E. G. F., hovrättsassessor.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 26.
Kommittén har under år 1950 hållit 10 sammanträden, därav etl omfattande
5 dagar.
Arbetet beräknas kunna slutföras under år 1951.
*
86 Riksdagsberättelsen.
I kt 18 18. Sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens pensionering
(1949: I 29; 1950: I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 juli 1948):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Nordkvist, E., grosshandlare;
Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Sekreterare:
Jacobi, N. A., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. Iokalsamt. växel 54 05 20, rikssamt.
växel 54 05 80.
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 29.
De sakkunniga ha under tiden december 1949--november 1950 hållit 6
sammanträden.
De sakkunniga ha den 23 januari 1950 till chefen för socialdepartementet
överlämnat en under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande
träffad överenskommelse med Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet angående grunder för statens övertagande av de pensionsförpliktelser,
som åligga arbetsförmedlingsanstalternas förutvarande
huvudmän, samt förslag till tjänstetidsberäkning för befattningshavare hos
arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen, som före
1948 varit anställda hos statens arbetsmarknadskommission eller arbetsförmedlingen.
Sedan Kungl. Maj :t den 6 oktober 1950 meddelat beslut rörande
dessa frågor och uppdragit åt de sakkunniga att träffa avtal med vederbörande
landsting och kommuner om statens övertagande av nämnda pensionsförpliktelser,
ha de sakkunniga utarbetat och tillställt ifrågavarande landsting
och kommuner förslag till sådana avtal. Dessa skola enligt den träffade
överenskommelsen vara godkända av samtliga kontrahenter före 1950 års
utgång.
De sakkunnigas ursprungliga uppdrag är härmed slutfört.
Härutöver har Kungl. Maj :t den 1 september 1950 uppdragit åt de sakkunniga
att avgiva förslag rörande tjänstårsberäkning för arbetsledare hos
arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetet härmed kommer att upptagas under december
1950 och beräknas kunna slutföras före den 1 juli 1951.
19. Änkepensioneringskommittén (1949:1 30; 1950:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 juni 1948 och den
10 februari 1950 för utredning rörande änkepensioneringen samt stöd i andra
former åt familjer vid försörjarens frånfälle m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 juli 1948):
Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm., ordförande;
Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;
Johansson, Helga M., förbundskassör, (t. o. m. den 9 februari 1950);
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 87
Lagby, E. Anna-Lisa, rikstelefonist (fr. o. m. den 10 februari 1950); I S; 19
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olofsson, Å. W., redaktör, led. av II kamm. (fr. o. in. den 10 februari 1950);
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman.
Expert i arbetsmarknadsfrågor:
Starrin-Reindahl, Svea, förste byråinspektör (fr. o. m. den 25 april 1950).
Sekreterare:
Svensson, S. O., hovrättsassessor.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 11 76 93 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I S 30.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 17 sammanträden.
Under år 1950 har kommittén bearbetat utkast till ny eller reviderad lagstiftning
om bidrag till änkor och deras barn under den närmaste tiden efter
mannens frånfälle, om änkepension samt. om fortlöpande bidrag till änkor
med minderåriga barn. Undersökningar ha utförts rörande möjligheten att
bereda frånskilda och ogifta mödrar ekonomiskt understöd och rörande utformningen
av lagstiftningen om särskilda barnbidrag. Utredning pågår
angående åtgärder för förbättring av förvärvsmöjligheterna för änkor och
andra kvinnor, som längre tid varit borta från arbetsmarknaden.
Kommittén överväger att från övriga utredningsuppdrag utbryta frågan
om bidrag till änkor och deras barn under den närmaste tiden efter mannens
frånfälle och inom kort avlämna en promemoria härom.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
20. Bostadskollektiva kommittén (1949:1 31; 1950:1 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att biträda med utredning rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1948):
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. borgarråd, led. av II kamm., ordförande;
Arfwedsson, Ester, rektor;
Dyring, Rosa, fru;
Johnson, A., kommunalborgmästare;
Kypengren, S., ombudsman;
Sidenbladh, G., arkitekt;
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic.
Experter:
Dahlström, E., fil. lic.;
von Euler, R., t. f. aktuarie (fr. o. in. den 1 januari 1950);
Galfve, C.-H., amanuens;
Hainrin, Eva, fil. kand. (fr. o. in. den 1 juli 1950);
Liljegren, K., civilingenjör (t. o. in. den 31 maj 1950);
Åsvärn, G., DSI, sekreterare.
88
Riksdags berättelsen.
I Si 20 Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Biträdande sekreterare:
Pellijeff, A., sekreterare (fr. o. in. den 1 januari 1950).
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90, 30 77 83 (sekreteraren) och 44 04 60
(bitr. sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1949: I S 31.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
hållit 14 sammanträden in pleno, varjämte en särskild arbetsdelegation haft
ett flertal sammanträden. En gemensam konferens har anordnats mellan
kommittén och den inom arbetsmarknadskommittén arbetande likalönskommittén.
Kommitténs undersökningar inom det problemkomplex, som förelagts
kommittén, ha fortsatt under år 1950 och utkast till olika kapitel i det blivande
betänkandet ha färdigställts.
För att kartlägga gemensamhetsanordningar i nyare bostadsområden samt
1940-talets bostadsmiljö har en rundfråga gjorts till vissa större bostadsföretag
i olika städer. I samband härmed har kommittén även sökt taga del av
den amerikanska diskussionen kring den nya s. k. grannskapsplaneringen.
Frågorna om den samhälls- och privatekonomiska »lönsamheten» av olika
kollektiva anordningar, bl. a. för de förvärvsarbetande kvinnorna, ha diskuterats
och undersökts i samarbete med ekonomisk expertis. Undersökningar
ha vidare utförts rörande olika problem i samband med husmödrarnas inköps-
och matlagningsvanor i samverkan med bl. a. Hemmens forskningsinstitut
och Svenska institutet för konserveringsforskning. Sålunda har kommittén
låtit undersöka konsumtion och produktion av industriellt förberedda
livsmedel, tids- och livsmedelsåtgången samt kostnader för matlagning,
olika problem i samband med självbetjäningsbutikerna, livsmedelshandelns
rationalisering, djupfrysningen etc. En rundfråga har gjorts till den svenska
konservindustrien för att erhålla en uppfattning om dess produktionsstruktur,
efterfrågeförändringarna under 1940-talet etc. Vissa större personalrestauranger
ha tillskrivits bl. a. för att söka bedöma behovet av en utvidgad
service från deras sida.
Frågan om den sociala hemhjälpens framtida organisation, hemassistentvåningar,
städeentraler etc. liksom hemhjälpsproblemet i sin helhet har undersökts;
i Stockholm har en rundfråga gjorts till olika städbolag för att
kartlägga deras erfarenheter. En rad olika undersökningar om kollektiva
tvätterier, hemtvättmaskiner, kemisk tvätt etc. ha utförts i samarbete med
bl. a. Hemmens forskningsinstitut och bostadsstyrelsens tvätterisektion. Frågorna
om fritids- och hobbylokaler samt skolan som samhällscentrum ha ägnats
ingående uppmärksamhet. Olika specialundersökningar om kollektivhuset
som bostadsform ha gjorts, varvid bl. a. vissa ekonomiska utredningar
utförts av HSB:s kalkylavdelning. Behovet av åtgärder för att underlätta
klädvården i familjerna, systugor och sömnadscentraler ha undersökts i samarbete
med bl. a. Aktiv hushållning. De tekniska och rättsliga problemen vid
89
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
större panncentraler och centrala värmeverk etc. ha undersökts liksom frå- J k; 21
gorna om gemensamhetsanläggningar i äldre stadsdelar. De skilda problemen
om anordningar för barntillsynen ha behandlats i samarbete med 1946
års kommitté för den halvöppna barnavården. I samband härmed undersöker
kommittén även behovet och utformningen av olika gemensamhetsanordningar
för pensionärer och åldringar.
Ledamoten Brita Åkerman-Johansson har i mars 1950 företagit en studieresa
till England för att taga del av nyare erfarenheter om gemensamhetsanordningar
och samhällsplanering. Studiebesök har gjorts av kommittén
bl. a. i Näckrosområdet i Solna, varjämte sekreterarna samt vissa experter
besökt bl. a. Konservforskningsinstitutet i Göteborg samt ungdoms- och
bygdegårdar.
Kommittén beräknar kunna avlämna sitt betänkande i slutet av 1951.
21. 1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor
(1949:I 33; 1950:I 26).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att verkställa utredning rörande särskilda grunder för bostadsförbättringsstöd
avseende bostäder på skogstorp, odlingslägenhet, kronotorp, kolonat
eller fjällägenhet, som upplåtits på kronomark i vissa län eliter på lägenhet,
som för renskötselns drivande innehaves av lapp, ävensom rörande utvidgat
stöd till såväl nybyggnad och därmed jämförlig ombyggnad som mindre
genomgripande förbättringsarbete avseende enfamiljs- och tvafamiljshus i
vissa avlägset belägna trakter i de nordligaste delarna av landet (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 november 1948):
Lindeberg, E. F. L„ generaldirektör, ordförande;
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.;
Persson, F. ,1. H., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Lokal: Linnégatan 87; tel. 23 80 20.
Direktiven för ovan avsedda utredning, se 1949: I S 33.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 juni 1950 har åt de sakkunniga jämväl
uppdragits att utreda frågan om villkoren för egnahemslån och förbättringslån
till bostadshus, som icke bebos av fastighetens ägare (Post- och
Inrikes tidn. den 30 juni 1950). Föredragande departementschefen har därvid
erinrat om den begränsning av långivningen i dylika fall, som föranledes
av gällande villkor för erhållande av egnahemslån och förbättringslån,
och funnit ifrågavarande villkor böra bli föremål för eu mera allmän
omprövning. Departementschefen har härom anfört följande.
Såsom ett led i eu dylik omprövning vill jag förorda, att åt 1948 års sakkunniga
för vissa bostadsförbättringsfrågor uppdrages att verkställa utredning rörande
förevarande spörsmål.
Genom utredningen bör närmare klarläggas i vilka fall hinder för beviljande av
egnahemslån och förbättringslån föreligga till följd av de i 1, G och 20 §§ egna
-
90 Riksdagsberättelscn.
I Si 21 hemslånekungörelsen intagna bestämmelserna, att låntagaren skall bebo huset och
ställa inteckningssäkerliet eller i fråga om förbättringslån annan godtagbar säkerhet.
Beträffande egnahemslån bör i första hand undersökas i vad mån ifrågavarande
hinder lämpligen kunna undanröjas genom att kravet att låntagaren skall
bebo lägenheten eftergives. Därvid bör närmare angivas vilka grupper av fastighetsägare
som böra kunna ifrågakomma för lån samt undersökas, huruvida med
hänsyn till att låntagaren ej själv skall bebo huset särskilda garantier erfordras för
att säkerheten för lånet icke skall äventyras. Förslaget torde böra utformas på
sådant sätt att såväl det nuvarande särskilda stödet till lantarbetarbostäder som
pågående försöksverksamhet beträffande egnahemslån till kommuner och därmed
jämställda företagare kan slopas. Ett eftergivande av kravet att låntagaren skall
bebo huset torde emellertid icke till alla delar undanröja förevarande hinder för
beviljande av egnahemslån till ny- och ombyggnad av enfamiljs- och tvåfamiljshus.
Utredningen bör fördenskull undersöka på vilka villkor egnahemslån skall
kunna beviljas i sådana fall då inteckningssäkerhet ej kan ställas.
Vad angår förbättringslån torde då fråga är enbart om räntebärande lån samma
villkor böra uppställas beträffande säkerhet för lånet som må komma att fastställas
för egnahemslån. Förbättringslån, som helt eller delvis är räntefritt och
stående och fördenskull har karaktär av subvention, är till skillnad från egnahemslån
och räntebärande förbättringslån behovsprövat. Huruvida räntefritt, stående
förbättringslån skall utgå blir sålunda beroende på den boendes (låntagarens)
ekonomiska förhållanden m. m. Dylikt förbättringslån torde därför icke böra
beviljas annan än den, som bebor det hus, som är avsett att förbättras med hjälp
av lånet. Fr. o. m. den 1 juli 1950 ställas då fråga är om räntefritt, stående förbättringslån
icke krav på säkerhet i de fall lånet uppgår till högst 1 200 kronor
eller eljest särskilda skäl föreligga. Utredningen hör med utnyttjande bl. a. av
den erfarenhet beträffande ifrågavarande långivning länsbostadsnämnderna vunnit
undersöka, huruvida bestämda undantag från regeln att säkerhet skall ställas
lämpligen böra göras beträffande vissa grupper av fastigheter.
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1950 har såsom ytterligare
sakkunnig för att biträda med ifrågavarande utredning tillkallats:
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.
Den 6 februari 1950 avgåvo de sakkunniga utlåtande över en inom bostadsstyrelsen
upprättad promemoria angående tillämpningen i vissa fall
av bestämmelserna om förbättringslån m. m.
Utredningsarbetet i övrigt har, i avbidan på utvidgningen av sakkunniguppdraget
och vissa ståndpunktstaganden på närliggande områden, begränsats
till en del förberedelser för återstående uppgifter. De sakkunnigas sammanträden
ha återupptagits i november 1950.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
22. Arbetsmarknadsstatistik-kommittén (1950: I 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1949):
Uhnbom, I. T., byråchef, ordförande;
Björk, S. L„ förste aktuarie;
Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie, tillika sekreterare;
Engberg, I. R. F., civilingenjör;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
91
Johansson, B. R., byrådirektör; | 23
Rehn, L. G., sekreterare.
Experter:
Lundgren, I. A. O., aktuarie;
Aldestam, N. A., t. f. aktuarie.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 20, rikssamt.
växel 54 05 80.
Direktiven lör utredningen, se 1950: I S 27.
Kommittén har under tiden den 20 november 1949—den 15 november
1950 hållit 9 sammanträden in pleno.
Kommittén har under år 1950 i samråd med representanter för 1949 års
folkbokföringssakkunniga, näringsrättsutredningen, statistiska centralbyrån,
kommerskollegium och riksförsäkringsanstalten verkställt fortsatt utredning
rörande registrering av företag. Undersökningar ha företagits beträffande
statistik över sysselsättning, arbetslöshet och arbetsförmedling.
Uppgifter ha inhämtats rörande arbetsmarknadsstatistiken i främmande
länder. Två av kommitténs ledamöter ha under året företagit en studieresa
till Danmark för att erhålla närmare upplysningar om där föreliggande
planer på stickprovsundersökningar inom arbetsmarknadsstatistiken.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
23. Allmänna siatsbidragsutredningen (1950: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 mars 1949):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd:
Humble, E. A. S., direktör i Svenska stadsförbundet;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Nyström, S. L. G., t. f. byråsekreterare.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 29.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 15 november
1950 sammanträtt 15 dagar.
Utredningen har den 19 juni 1950 avgivit utlåtande över kommunala
skattelindringsutredningens betänkande med förslag till nya grunder för
skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner.
Sedan Kungl. Maj:t den 2 juni 1950 lämnat i uppdrag åt utredningen att
utarbeta förslag till de provisoriska ändringar av gällande bestämmelser
rörande statsbidrag för speciella ändamål, som föranledas av riksdagens
92
Riksdagsbe rättelsen.
1 Si 23 beslut om höjning fr. o. in. den 1 januari 1952 av de kommunala ortsavdragen
och om ett nytt allmänt statsbidrag till kommunerna, har utredningen
genom skrivelse den 20 oktober 1950 (stencilerad) redovisat nämnda
uppdrag.
Den planerade kartläggningen av det administrativa arbetet för stat och
kommun, som är förenat med gällande statsbidragssystem, har under år
1950 i väsentliga delar utförts. Härjämte har utredningen införskaffat material
till belysning av de speciella statsbidragens betydelse för de bidragsmottagande
kommunernas ekonomi. I anslutning härtill undersöker utredningen
de praktiska möjligheterna för en reform av bidragssystemet efter
vissa riktlinjer, vilka innebära bl. a., att skattegraderingen av de speciella
statsbidragen slopas och att en utjämning av kommunernas skiftande ekonomiska
bärkraft i stället uppnås genom ett allmänt skattegraderat bidrag.
Under förutsättning att dessa riktlinjer kunna följas, synes förslag
i detta hänseende kunna framläggas under första halvåret 1951.
24. 194.9 års arbetskraftsutredning (1950:1 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1949):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Dahlén, O., sekreterare (fr. o. in. den 9 september 1950);
Heckscher, G. E., professor (fr. o. m. den 9 september 1950);
Johansson, B. R., byrådirektör;
Lundblad, H. R., undervisningsråd;
Magnusson, A. L., sekreterare;
Wadell, A. V. landstingsdirektör;
Experter;
Aldestam, N. A., t. f. aktuarie;
Larsson, Å., jur. dr (fr. o. in. den 1 maj 1950);
Nord, C. H., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 6 juni 1950);
Ohlson, S.-O., byråsekreterare.
Sekreterare:
Michanek, E., fil. kand.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 31.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 4
sammanträden.
Arbetet har hittills i stor utsträckning bestått av förberedande undersökningar,
som utförts av eller under ledning av kommitténs sekreterare och
experter.
På utredningens framställning har Kungl. Maj :t uppdragit åt socialstyrelsen
att utföra en statistisk undersökning av den i offentlig tjänst anställda
personalen. Bearbetning av resultaten från denna undersökning pågår.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1952.
93
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
25. 1949 års investeringskommitté (1950: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Johansson, B., ombudsman;
Lundberg, E. F., professor;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Wallenberg, J., bankdirektör.
Expert:
Murray, C. A., byråchef.
Huvudsekreterare:
Winberg, A. H., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Lindberger, L., fil. lic.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I S 32.
Kommittén har hållit 17 sammanträden under år 1950.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete till den 1 mars 1951.
26. Sakkunniga för- anstaltsvårdades rätt till folkpension m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1950):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Olsson, Anders, redaktör, led. av II kamm.;
Backman, R., kommunalkamrerare.
Experter:
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Broberg, R. H. J., byråchef.
Sekreterare:
Holmquist, C. I. B., byrådirektör.
Lokal: Socialstyrelsen, tel. 22 12 00 (ordföranden); Pensionsstyrelsen,
tel. 22 11 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 2
december 1949):
Under de senaste åren har i olika sammanhang — såväl inom riksdagen som i
framställningar till Kungl. Maj:t — aktualiserats ett flertal frågor om rätt till
sociala förmåner för dem som vårdas å offentliga eller eljest av det allmänna
understödda anstalter av skilda slag. Särskilt bär spörsmålet om dessa personers
rätt till folkpension uppmärksammats. Härvid har å ena sidan påtalats att det för
en del av denna kategori kan uppkomma överskott å pensionen, sedan vårdavgiften
erlagts, och att överskottet ej sällan överstiger vad som kan anses erforderligt
för pensionstagarens personliga behov. Å andra sidan har anmärkts på att
vissa av de folkpensionärer det här gäller av sin pension få för eget behov behålla
mindre del än som vore avsett. Det har överhuvud gjorts gällande, att hithörande
bestämmelser kännetecknades av bristande enhetlighet.---•
94
Riksdagsberättelsen.
I S: 2(J Såsom inledningsvis anförts är det emellertid ej blott folkpensionen som i detta
sammanhang tilldragit sig uppmärksamhet. Även beträffande rätten till allmänna
barnbidrag ha yrkanden framställts om ändringar i gällande bestämmelser.
------ Bestämmelserna på detta område leda bl. a. till att allmänt barnbidrag
ej utgår till barn, som äro intagna å statliga anstalter för blinda och dövstumma
eller som inackorderats vid nomadskola, medan däremot barns vistelse på skolhem
eller arbetsstuga icke inverkar på rätten till sådant bidrag.---
Såsom från olika håll påpekats förhåller det sig onekligen så, att för de folkpensionärer,
som under längre tid äro intagna å anstalter med låg vårdavgift, det
i många fall, efter avdrag av vårdavgiften, uppstår ett överskott å folkpensionen,
som är större än vad som kan anses motsvara den intagnes behov och som denne
f. ö. stundom ej har möjlighet att tillgodogöra sig. Vad nu sagts gäller särskilt
folkpensionärer å de statliga sinnessjukhusen. Hos fattigvårdsstyrelserna — som
ofta i första hand få svara för kostnaderna för folkpensionärernas anstaltsvård
— synes tvekan yppats om hur det bör förfaras med överskottsmedel av ifrågavarande
slag. I vissa fall ha medlen överlämnats till pensionstagaren; det torde
även ha förekommit att de använts för att bereda fattigvårdssamhället ersättning
för tidigare lämnad hjälp. Uå det gäller sinnessjuka torde det emellertid ha varit
mest vanligt, att medlen avsatts såsom besparingar för pensionstagarens räkning.
I samband därmed har ofta föranstaltats om vederbörandes omyndigförklaring,
varvid förvaltningen av hans tillgångar övertagits av förmyndaren.
Enligt gällande bestämmelser finns det icke någon allmän rätt för den, som är
intagen på anstalt och vars vårdavgift erlägges med folkpension, att behålla viss
del av pensionen för personligt bruk. Det kan därför inträffa att pensionstagare,
som själv eller genom sin förmyndare erlägger vårdavgiften, kommer i sämre
ställning än den pensionstagare, för vilken kommunal myndighet står för vårdavgiften.
För pensionstagare, som är inskriven på centralanstalt för bildbara sinnesslöa,
iir nuvarande ordning särskilt oförmånlig, i det att anstalten uttryckligen
äger uppbära hela folkpensionen såsom ersättning för vårdkostnaderna, även om
denna möjlighet icke alltid utnyttjas. Allmänt torde kunna sägas att storleken
av det belopp, som pensionstagaren får behålla för egen räkning, är ganska varierande.
Vad sist sagts torde äga motsvarande tillämpning beträffande rätten till bl. a.
allmänt barnbidrag.
Sjukhusvårdsreformens genomförande kommer naturligen att i vissa hänseenden
accentuera ifrågavarande problem.--— De spörsmål det här gäller avse
emellertid icke blott sjukvårdsanstalterna utan uppkomma även när vederbörande
vistas å offentliga eller eljest av det allmänna understödda anstalter av andra
slag. Såsom från riksdagens sida uttalats är det önskvärt, att samtliga hithörande
frågor prövas i ett sammanhang. — — — Det synes därför mest rationellt
-----att särskilda sakkunniga tillkallas för att utreda hela förevarande, delvis
ganska svårbedömbara problemkomplex.-----
Den av mig nu förordade utredningen bör ha karaktär av en allmän översyn av
samtliga bestämmelser angående folkpension, allmänt barnbidrag och andra sociala
förmåner till dem, som vistas på offentliga eller eljest av det allmänna understödda
anstalter av olika slag. Utredningen bör sträva efter att systemet blir så
enhetligt som med hänsyn till förhållandena kan anses påkallat. De sakkunniga
böra beakta önskemålet, att alla de pensionstagare å anstalt, vilkas hälsotillstånd
är sådant att de kunna ha någon glädje därav, få behålla någon mindre del av pensionen
att användas efter vederbörandes eget gottfinnande eller eljest till att öka
hans trivsel. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt det problem, som uppstått genom
att vissa intagna f. n. ha möjlighet att av de förmåner staten ger samla överskottsmedel,
varav vederbörande själv icke har något behov. Även frågan till vem
utbetalning i olika fall skall ske bör övervägas av de sakkunniga. Överhuvud bör
95
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
det ankomma på de sakkunniga att med beaktande av vunna erfarenheter uppta- I j§; 27
ga och pröva alla de frågor, som sammanhänga med anstaltsvårdade personers
rätt till folkpension och andra sociala förmåner, såsom allmänna barnbidrag, särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn samt bidragsförskott.
De sakkunniga, som t. o. m. november 1950 sammanträtt 8 dagar, beräkna
slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
27. 1950 års arbetsförmedlingsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1950):
Karlsson, K. Gustaf, redaktör, led. av I kamm., ordförande;
Hultström, L., byråchef;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åqvist, E. G., direktör, led. av II kamm.
Expert:
Aulin, Å. L:son, förste byråinspektör (fr. o. m. den 27 mars 1950).
Sekreterare:
Ström, N., förste byråinspektör.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 9
december 1949):
Vid behandlingen av anslagen till den offentliga arbetsförmedlingen för budgetåret
1949/50 i 1949 års statsverksproposition anslöt jag mig till ett av arbetsmarknadsstyrelsen
framlagt förslag att den första allmänna översynen av den
av 1947 års riksdag fastställda kontorsindelningen borde äga rum år 1950.---
Översynen bör i första hand avse den offentliga arbetsförmedlingens kontorsorganisation.
På grundval av material, som torde få tillhandahållas av arbetsmarknadsstyrelsen,
bör klassindelningen för kontor och expeditioner överses med
beaktande av de förändringar i olika hänseenden, som ägt rum sedan nu gällande
indelning tillkom år 1947. Den nya indelningen bör om möjligt träda i kraft samtidigt
med den nya kommunindelningen den 1 januari 1952. Kommunreformens
inverkan för arbetsförmedlingens del bör alltså beaktas.
Översynen av arbetsförmedlingens organisation bör emellertid icke begränsas
till en teknisk granskning av kontorsorganisationen. Även riktlinjerna för arbetsförmedlingens
verksamhet böra upptagas till omprövning. Härvid bör undersökas,
huruvida inskränkning eller förenkling i något hänseende av verksamheten kan
anses försvarlig ur allmänna arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Sålunda bör
bl. a. prövas vilka anspråk som böra ställas på utbyggnaden av arbetsförmedlingens
kontorsnät med hänsyn till arbetslöshetsförsäkringen. Ombudsorganisationen
bör ägnas särskild uppmärksamhet såväl ur denna synpunkt som med
tanke på dess effektivitet när det gäller arbetsanskaffning.
När nu gällande organisation tillkom år 1947 kunde personalbehovet för vissa
grenar av arbetsförmedlingens verksamhet icke definitivt prövas. Detta gällde i
främsta rummet yrkesvägledningen och arbetsvärden för partiellt arbetsföra. Fortfarande
föreligga icke förutsättningar för ett definitivt ställningstagande till organisationsfrågan
för dessa grenar. Den nuvarande organisationen bör emellertid
omprövas på den grundval som nu föreligger eller som kan tillkomma genom
7 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Itiksdagsberättelsen.
96
Riksdagsberättelsen.
I S: 27 beslut av 1950 års riksdag. Om utredningsmännen komma till det resultatet, att
organisationen för viss verksamhetsgren bör utbyggas, bör förslag härom framläggas.
Ett önskemål är allmänt taget att arbetsförmedlingens organisation göres så
smidig, att den kan anpassas efter växlingar i arbetsuppgifternas omfattning inom
olika grenar av verksamheten.
Översynen bör även avse arbetsmarknadsstyrelsen. När beslut år 1947 fattades
om styrelsens inrättande förutsågs, att den då beslutade organisationen efter en
kortare tid borde granskas och jämkas med ledning av vunna erfarenheter. I avbidan
härpå inrättades t. ex. relativt få ordinarie tjänster inom styrelsen. Utredningsmännen
böra pröva, huruvida den 1947 beslutade byråindelningen kan anses
ändamålsenlig samt huruvida den för olika verksamhetsgrenar avsedda personaluppsättningen
svarar mot arbetsuppgifterna. Den centrala organisationen för yrkesväglednings-
och arbetsvårdsärenden samt ärenden rörande arkivarbeten bör särskilt
uppmärksammas.
Utredningsmännen böra samråda med — förutom arbetsmarknadsstyrelsen —
bl. a. statens organisationsnämnd, 1949 års tjänsteförteckningskommitté, 1947 års
biträdesutredning, länsstyrelseutredningen samt den av arbetsmarknadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen gemensamt tillsatta kommittén för vissa frågor rörande yrkesvägledningens
handhavande.
Utredningen har under tiden 1 mars—16 november 1950 hållit 40 sammanträden.
Därjämte ha avlagts besök hos länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsorgan.
Utredningen har i december 1950 avgivit betänkande angående den offentliga
arbetsförmedlingens organisation (stencilerat).
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
28. Kommittén för social upplysningsfilm.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Björkman, C. N. G., fil. lic., bokförläggare;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Knutsson, G. F. jordbrukskonsulent;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Thörnberg, E. B., kanslichef.
Sekreterare:
Skoglund, E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (kungl. brev till statskontoret den 21 december 1949):
Kungl. Maj :t föreskriver, att kommittén för social upplysning skall upplösas med
utgången av år 1949 samt förordnar, att kommitténs uppdrag beträffande den med
reservationsanslaget till social upplysningsfilm avsedda filmverksamheten skall
fr. o. m. den 1 januari 1950 fullgöras av en kommitté för social upplysningsfilm,
och skall sistnämnda kommitté övertaga kommitténs för social upplysning rättigheter
och förpliktelser i anledning av de avtal eller överenskommelser, som må
hava av kommittén för social upplysning avslutats under tiden för dess verksamhet.
— — —
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
97
Det åligger kommittén att inhämta chefens för socialdepartementet godkännande I 8: 29
av produktionsplaner och ämnesval för ifrågakommande filminspelningar. I övriga
frågor rörande filmverksamheten äger kommittén att självständigt besluta.---
Kommittén har under tiden januari—november 1950 hållit 10 sammanträden.
När kommittén tillträdde sitt uppdrag, förelågo tre filmer inspelade, nämligen
»Vi ska ha barn» (om samhällets stöd åt mor och barn vid havandeskap
och barnsbörd samt om de abortförebyggande åtgärderna), »Vi vill
ha arbete» (om de partiellt arbetsföra) och »Väg ur en kris» (med ämne
från bostadspolitikens område). Under år 1950 ha ytterligare fyra filmer
färdigställts, nämligen »Det gäller oss alla» (om allmänt arbetarskydd),
»Folkhälsans detektiver» (om folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska verksamhet),
»Den onödiga olyckan» (om jordbrukets arbetarskydd) samt »Att
vara sjuksköterska» (om sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskeyrket).
Förslag till produktionsplan för filmverksamhetens fortsatta bedrivande
under budgetåret 1950/51, omfattande tre filmer i olika sociala ämnen, har
underställts chefen för socialdepartementet för godkännande.
29. Ungdomsvårdsskoleutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1950):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Boalt, H. G. R., docent;
Boman, Märta K., fru, led. av II kamm.;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamnfc;
Sjödén, O. B., med. lic., chef för Lövsta skolhem och yrkesskola;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., byråsekreterare.
Lokal: Stallgatan 3; tel. 11 23 36 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 16
juni 1950):
Förhållandena vid ungdomsvårdsskolorna ha under de senaste femton åren på
ett genomgripande sätt omgestaltats. De under denna tid vunna erfarenheterna
böra nu närmare granskas av en särskild utredning, på vilken det skall ankomma
att avgiva förslag till förbättringar. Utredningsuppdraget bör icke begränsas till
att avse faktorer, vilka kunna tänkas direkt eller indirekt medföra att rymningarna
från skolorna minska, utan det bör stå utredningen fritt att framlägga i
förslag i samtliga ungdomsvårdsskolorna berörande spörsmål, i vad avser såväl
anstalterna som eftervårdssystemet.
Rymningarna ha sedan en tid stått i förgrunden i debatten om ungdomsvårdsskolorna.
Alla torde vara ense om önskvärdheten av att rymningsfrekvensen nedbringas.
Åsikterna ha emellertid gått i sär, när det gällt att precisera vilka åtgär
-
98
Riksdag sberättelsen.
I S: 29 der, som böra vidtagas i detta syfte. För egen del bär jag ansett, att man i första
hand borde söka bemästra rymningsproblemen genom allmänna förbättringar inom
ramen för den öppna vården. Denna målsättning bör prägla utredningens arbete.
Jag vill dock understryka, att jag icke helt avvisat tanken på att slutna avdelningar
dessutom kunna visa sig erforderliga. Skulle utredningen finna skäl för
antagandet, att rymningarna icke komma att i tillräcklig mån begränsas genom
åtgärder inom ramen för den öppna vården, bör utredningen vara oförhindrad att
föreslå jämväl andra anordningar till rymningsproblemets lösande. Utredningen
bör undersöka erfarenheterna från såväl den slutna avdelningen vid Långanäs,
som de skolor, vilka sakna sådan avdelning. Finner utredningen slutna avdelningar
behövliga, böra riktlinjer angivas för avdelningarnas utformning och för de vårdmetoder,
vilka skola tillämpas vid avdelningarna.
Vid behandlingen av rymningsfrågorna bör utredningen beakta, att dess arbete
kan komma att påverkas av utvecklingen på kriminalvårdens område. Gällande
lag medgiver icke, att personer under 18 års ålder dömas till ungdomsfängelse.
Tidigare hade domstolarna möjlighet att döma lagöverträdare i åldrarna 15—17
år till tvångsuppfostran. Sedan tvångsuppfostringsinstitutet år 1947 avskaffades,
återstår för brottslingar i angivna åldrar i händelse av urbota straff numera endast
straffarbete eller fängelse; om villkorlig dom medgives, kan denna kombineras med
föreskrift därom att den dömde skall omhändertagas för skyddsuppfostran. När
de allmänna uppfostringsanstalterna avskaffades, avsågs att ungdomsvårdsskolorna
skulle träda i deras ställe. Det har emellertid visat sig, att antalet i vanligt
fängelse intagna personer under 18 års ålder de senaste åren ökat. Denna utveckling
torde i hög grad bero på att domstolar och åklagare icke velat medgiva villkorlig
dom med hänvisning till skyddsuppfostran försåvitt icke plats funnits tillgänglig
på sluten avdelning vid ungdomsvårdsskola. Enighet torde råda om det
olämpliga i att ungdomar under 18 år intagas i vanligt fängelse. De angivna förhållandena
torde emellertid icke i och för sig böra föranleda att den inom socialvården
belägna sektorn av samhällets organ för omhändertagande av unga brottslingar
gives en mera sluten karaktär än den hittills haft. För ett ställningstagande
i dessa frågor kräves att en mångfald särproblem upptagas till granskning. Bland
annat bör undersökas, huruvida icke bland klientelet finnas elever som överhuvud
icke borde höra hemma inonPungdomsvårdsskoleorganisationen; tänkbart är att
vissa grupper av skolornas klientel böra omhändertagas i andra — nya eller redan
existerande — former. Här antydda frågor falla inom ramen för de allmänna uppgifter,
vilka tillkomma den utredning för översyn av barnavårdslagstiftningen,
om vars tillsättande jag denna dag gjort framställning. Jag vill vidare framhålla, att
strafflagberedningen för närvarande sysslar med vissa frågor av grundläggande
betydelse för gränsdragningen mellan socialvårdens och kriminalvårdens områden
i vad rör unga brottslingar. Slutligen bör observeras, att en utredning pågår
inom justitiedepartementet angående fångvårdens organisation. Ungdomsvårdsskoleutredningen
bör bedriva sitt arbete med de här nämnda problemen i kontakt
med strafflagberedningen och nämnda utredningar.
Ungdomsvårdsskolornas klientel fördelas på de skilda skolorna efter ett särskilt
system. Barn i skolåldern intagas i skolhem, övriga elever -— med undantag för
mödrar •—• i yrkesskolor. Yrkesskoleeleverna fördelas huvudsakligen efter begåvningsgrad;
särskilda skolor finnas för välbegåvade, normalbegåvade och debila
elever. Vid skolhemmen — bortsett från Folåsa och Gräskärr, där psykiskt abnorma
respektive psykiskt ömtåliga manliga elever placeras — är differentieringen
grövre; de välbegåvade manliga eleverna omhändertagas i ett särskilt skolhem
men i övrigt äro eleverna sammanförda oberoende av begåvningsgrad. Differentieringssystemet
bör nu göras till föremål för översyn. Det bör ankomma på utredningen
att närmare skissera de organisatoriska omläggningar vilka kunna
föranledas av utredningens förslag i detta avseende.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 99
Utredningen bör vidare taga upp frågan om vistelsetidens längd vid ungdoms- J 09
vårdsskolorna. Sedan år 1936 bär vistelsetiden alltmer förkortats och bör enligt
socialstyrelsens mening än mera nedskäras, så att den i regel icke överstiger ett
år. Det bör beaktas, att varje sänkning av vistelsetidens längd kolliderar med det
allmänna intresset av att eleverna erhålla eu tillfredsställande utbildning. Redan
nu torde vissa svårigheter föreligga i detta avseende. Yrkesskolornas elever få i
stor utsträckning lämna skolan så tidigt, att de hunnit tillägna sig endast en del av
yrkesutbildningen; dessa brister kunna dock fyllas genom att studierna, med
statligt stöd, fortsättas efter den villkorliga utskrivningen. Försåvitt det nuvarande
målet för yrkesutbildningen i fortsättningen skall stå orubbat, måste sålunda en
sänkning av vistelsetiden åtföljas av anordningar i syfte att möjliggöra för eleverna
att fullfölja utbildningen. För bedömande av dessa spörsmål torde det vara
erforderligt att undersöka i vilken omfattning den vid ungdomsvårdsskola påbörjade
utbildningen av en eller annan orsak aldrig fullbordas. Av intresse vore
vidare att erhålla en överblick över erfarenheterna i fråga om elevernas utsikter
på arbetsmarknaden. Det är å andra sidan möjligt, att man icke bör fasthålla
vid det mål, som för närvarande är satt för elevernas utbildning. Särskilda förhållanden
i fråga om elevmaterialet kunna tänkas föranleda till att yrkesundervisningen
bör ersättas med någon sysselsättningsform, som står närmare arbetsträning
och arbetsterapi. Fn uppläggning efter dessa linjer förekommer redan
nu vid Lövstaanstalten och kommer att prövas jämväl vid Magretelunds yrkesskola.
Skulle utredningen finna denna väg vara att föredraga, bör utredningen
om möjligt draga upp riktlinjer för verksamheten samt överväga med omläggningen
sammanhängande problem. Utredningen bör jämväl ägna uppmärksamhet
åt behovet av yrkesvägledning och yrkesvalstestning vid skolorna. — I viss utsträckning
erhålla eleverna undervisning utanför ungdomsvårdsskolorna. I större
skala kommer detta system att prövas vid Råby yrkesskola för den händelse ett
planerat samarbete kommer till stånd mellan denna skola och den blivande centrala
verkstadsskolan i Lund. Vid Johannisbergs yrkesskola tillämpas det motsatta
systemet, i det bygdens ungdom erhåller yrkesutbildning vid ungdomsvårdsskolan.
Även i andra avseenden söka ungdomsvårdsskolorna i sin verksamhet knyta
an till ortens normala liv. Utredningen bör närmare undersöka erfarenheterna av
samarbetet mellan skolorna och ortsbefolkningen samt möjligheterna att stärka
detta.
Fritidssysselsättningarnas stora betydelse torde motivera en undersökning av
möjligheterna att ytterligare förbättra skolornas fritidsverksamhet.
Såsom uppmuntran för väl utfört arbete kan elev tilldelas flitpenningar eller
i vissa fall avlöning. I skrivelse den 5 november 1949 framhöll socialstyrelsen
flitpenningarnas stora pedagogiska värde samt hemställde om ökat anslag till elevbelöningar.
Styrelsen föreslog därjämte en utredning rörande de grunder efter
vilka flitpenningar och avlöningar böra utgå till intagna på olika socialvårdsanstalter.
Enhetliga principer för flitpenningsystemet vid skolorna ha vidare efterlysts
av 1949 års riksdagsrevisorer. För egen del har jag ansett alt en översyn av
de tillämpade principerna borde ske; i avvaktan på utredningens resultat har en
avsevärd höjning företagits av de för elevbelöningarna avsedda medlen (prop.
1950: 98, s. 17). Den förutskickade utredningen av dessa frågor bör nu komma till
stånd; den bör tillsvidare begränsas till att avse endast ungdomsvårdsskolorna.
I skolhem meddelas skolundervisning motsvarande vad som förekommer i sjuårig
folkskola. På åtskilliga håll inom det allmänna folkskoleväsendet har numera
inrättats eu åttonde klass. Det förekommer, att i ungdomsvårdsskolorna intagas
elever, vilka vid tiden för omhändertagandet varit elever i folkskolans åttonde
klass. Det synes fördenskull erforderligt att utreda behovet av och de organisatoriska
förutsättningarna för en utbyggnad jämväl av ungdomsvårdsskolornas folkskoleorganisation
med ytterligare en klass.
100 Riksdagsberättelsen.
I S; 29 Vid sin behandling av den sociala ungdomsvården förordade 1949 års riksdagsreviserer
en omläggning av den statliga bidragsverksamheten på barna- och ungdomsvårdens
område i syfte att bereda vidgat ekonomiskt stöd åt barnavårdsnämnderna
för deras verksamhet för utplacering av för skyddsuppfostran omhändertagna
i familjevård. Liknande synpunkter anfördes i motionerna 1:206
och 11:264 till 1950 års riksdag. Statsutskottet fann förslagen beaktansvärda; åt
den förutskickade utredningen borde därför uppdragas att pröva förutsättningarna
för vidgad vård i enskilda hem. Mot vad utskottet anfört, gjorde riksdagen ingen
erinran. För egen del vill jag understryka det allmänna intresset ur såväl pedagogiska
och humanitära som ekonomiska synpunkter av att anstaltsvård i största
möjliga utsträckning ersättes av familjevård. Med hänsyn till den betydelse fosterhemsverksamheten
äger för möjligheterna att begränsa klientelet vid ungdomsvårdsskolorna,
synes det lämpligt, att frågan om åtgärder i syfte att utvidga denna
verksamhet upptages till prövning i samband med den allmänna översynen av
vården vid ungdomsvårdsskolorna. Utredningens förslag på denna punkt bör dock
upprättas efter samråd med utredningen för den allmänna översynen av barnavårdslagstiftningen.
För skyddsuppfostran omhändertagen kan intagas i ungdomsvårdsskola så snart
han inträder i skolpliktig ålder. Det hör undersökas, huruvida det icke ur skilda
synpunkter är olämpligt att barn i vissa lägre åldrar vistas vid ungdomsvårdsskolorna;
möjligt är att vissa åldersgrupper böra hänvisas till annan vård än den
som lämnas vid sådan skola.
Utredningens förslag böra avgivas efter samråd med skolöverstyrelsen i vad angår
verksamheten vid skolhemmen och den folkhögskolemässiga undervisningen
samt med lantbruksstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning i vad rör
yrkesundervisningen. Samråd med utredningen för översyn av barnavårdslagstiftningen
bör därjämte förekomma i alla frågor vilka bedömas ingå i det allmänna
uppdrag som lämnats sistnämnda utredning.
Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhet under beaktande av att framförallt
rymningsproblemen kräva snara åtgärder. I den mån särskilda förhållanden
anses påkalla åtgärder innan utredningen slutfört uppdraget i dess helhet, böra
separata förslag avgivas. Så bör om möjligt ske i frågan om flitpennings- och avlöningssystemet.
—---
Ungdomsvårdsskoleutredningen har intill den 15 november 1950 hållit 3
sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1951.
30. Barnavårdskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1950):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Bursell, A. S., e. överläkare;
Ewerlöf, Elsa, fru, led. av II kamm.;
Larsson, S., direktör i Svenska landskommunernas förbund;
Lindberg, Hugo, advokat;
Lindegren, K., fil. lic.;
Mehr, H. L., borgarråd;
Sjöstrand, Helga, fru, led. av II kamm.;
Sjöström-Bengtsson, Anna, fru, led. av I kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
101
Expert: ^ I Si 30
Rosén, Göta, byråchef.
Sekreterare:
Nyman, N. R. I., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Stallgatan 3; tel. 21 67 42.
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 16
juni 1950):
Under senare år ha på olika sätt aktualiserats frågor om ändringar berörande
skilda delar av barnavårdslagen; det har även gjorts gällande att hela lagstiftningen
på detta område borde bli föremål för översyn. —--•
Vad sålunda förekommit finner jag utgöra tillräckligt motiv för att hela den
offentliga barnavårdslagstiftningen blir föremål för omprövning av särskilda sakkunniga.
Med beaktande av utvecklingen på detta område under de gångna åren
och därunder vunna erfarenheter böra dessa sakkunniga förutsättningslöst pröva
alla de olika former av ingripanden, som från det allmännas sida anses böra ifrågakomma
beträffande barn och ungdom. Under hänsyn till den förskjutning från det
straffrättsliga systemet i riktning mot en vidgad användning av barnavårdslagstiftningens
behandlingsformer, som efter hand skett, bör hela fältet av samhällsreaktioner
undersökas, därvid uppmärksamhet bör ägnas gränsdragningen mellan
socialvårdens och kriminalvårdens områden i vad angår unga brottslingar. Att
märka är härvidlag att det enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1944 ankommer
på strafflagberedningen att utreda frågan om en höjning av straffbarhetsåldern.
I denna del liksom i övrigt då det gäller social- och kriminalvårdens gränsområden
bör utredningen söka kontakt med strafflagberedningen.
I fråga om de samhälleliga ingripandena inom socialvårdens ram synes den
ledande principen även i fortsättningen böra vara, att anstaltsvård ej skall komma
till användning i större utsträckning än som är oundgängligen nödvändigt. Med
utgångspunkt härifrån böra de sakkunniga pröva i vad mån anstaltsvården kan
ersättas av en friare vårdform, som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets
beskaffenhet betingade kraven på övervakning och ledning. Särskilt bör undersökas
om överlämnande av barn till enskilt hem kan ske i större utsträckning än
som är fallet enligt den nuvarande barnavårdslagen.
I detta sammanhang vill jag erinra om att 1946 års kommitté för den halvöppna
barnavården under innevarande år torde komma att framlägga förslag rörande
den halvöppna barnavården och därmed sammanhängande frågor. Frågan om
tillsynen över de till denna gren av barnavården knutna anstalterna bör ses i
samband med motsvarande spörsmål inom barnavården i övrigt. Vidare anser
jag mig böra framhålla att jag har för avsikt att denna dag utverka Kungl. Maj:ts
tillstånd att få tillkalla sakkunniga för att biträda med en särskild utredning angående
vården vid de nuvarande ungdomsvårdsskolorna och vissa därmed förknippade
problem. Vid ilen av mig nu förordade allmänna översynen av barnavårdslagen
böra därför dessa frågor t.v. lämnas åsido. Uppenbarligen måste dock
ett intimt samarbete äga rum mellan ifrågavarande båda utredningar.
Ett problem, som träder i förgrunden, avser själva proceduren vid samhälleliga
ingripanden beträffande barn och ungdom ävensom formerna för samarbetet härvidlag
olika myndigheter emellan t. ex. mellan barnavårdsnämnderna och de polisiära
organen. Av särskild betydelse är att fullgoda garantier för rättssäkerheten
föreligga vid frihetsberövanden, som ske genom barnavårdande myndigheters försorg.
I detta hänseende uppkommer frågan om de nuvarande barnavårdsnämnderna
äro organiserade på sådant sätt att de äro i allo väl skickade att inskrida
även vid fall av grövre brottslighet från ett yngre klientels sida. Uppenbart är att
102 Riksdagsberåttelsen.
I S: 30 en höjning av straffbarhetsåldern liksom en vidgad tillämpning av socialvårdens
behandlingsformar över huvud skärper kraven på de organ, som ha att pröva förutsättningarna
för de underårigas omhändertagande.
Frågan om barnavårdsnämndernas framtida organisation liksom angående deras
arbetsuppgifter i övrigt påkallar — såsom den tidigare redogörelsen ger vid handen
— uppmärksamhet även ur andra synpunkter än den senast berörda. De
sakkunniga böra därför ingående pröva alla härmed sammanhängande problem.
Även tillsynen över barna- och ungdomsvården liksom ock organisationen av
denna vård över det rent lokala planet bör uppmärksammas.
Ett annat betydelsefullt spörsmål är frågan om åtgärder i syfte att bereda
barn skydd mot sådan flyttning från fosterhem som kan lända barnet till men.
Här böra de sakkunniga undersöka, om det är möjligt att komma tillrätta med förekommande
problem genom att temporärt inskränka den legala vårdnadshavare^
rättsliga möjlighet att utöva den i vårdnaden ingående befogenheten att bestämma
barnets vistelseort. Vidare bör prövas huruvida inom barnavårdslagstiftningens
ram åtgärder kunna vidtagas, som äro lämpliga för att åstadkomma ett förbättrat
Skydd för skilsmässobarn och styvbarn. Kostnadsfördelningen mellan landstingen
och kommunerna bör även tagas under övervägande.
Utredningen bör emellertid icke begränsas till de av mig sålunda särskilt omnämnda
spörsmålen. Även övriga hithörande frågor böra prövas. Utredningen bör
också innefatta en formell översyn. Utredningens arbete bör — utöver vad som
framgår av det redan anförda — bedrivas i samråd med offentliga och enskilda
organ och utredningar, som syssla med hithörande problem.
Kommittén har under tiden intill den 1 december 1950 hållit 4 sammanträden.
Samarbete med strafflagberedningen har upptagits.
31. 1950 års folkpensionsrevision.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 augusti 1950):
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, Karl A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Broberg, R. H. J., byråchef;
Damström, K. A., järnbruksarbetare, led. av I kamm.;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, f. d. riksdagsledamot;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hartmann, J. L., fil. lic., chefredaktör;
Hydén, S. O., direktörsassistent.
Expert:
Arnstedt, N. J. C., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Granqvist, L. M., hovrättsassessor.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Möller till statsrådsprotokollet den 16
juni 1950):
Vid detta års riksdags vårsession väcktes två motioner (1:327 och 11:389),
vari påtalades, att de nu gällande bestämmelserna verka hämmande särskilt på den
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 103
enskilda arbetarpensioneringens utveckling. Andra lagutskottet, som behandlade J 31
motionerna och som bl. a. tog del av olika exempel på hur avdragsreglerna i förekommande
fall verkade, fann i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 40, att
avdragsreglerna vore i behov av översyn.
Jag ansluter mig till denna tanke. Det förhåller sig onekligen så, att gällande
avdragsregler inom folkpensioneringen ofta kunna leda till resultat som ej äro tillfredsställande.
Den främsta orsaken härtill torde vara att verkningarna av den i
lagen föreskrivna inkomstprövningen avsevärt skärpts genom de avdragsregler,
som kommunerna ansett sig böra föreskriva i fråga om rätt till de särskilda bostadstilläggen.
Sålunda kan det inträffa, att en pensionstagare, som skaffar sig
ökade inkomster vid sidan av pensionen, kan få sina sammanlagda pensionsförmåner
minskade i så hög grad, att inkomstökningen bortfaller.
Vid utredningen böra samtliga de problem, som sammanhänga med inkomstprövningen,
upptagas till allsidig granskning. Vad särskilt angår förtidspensionerna
böra de sakkunniga, därest inkomstprövning finnes ej kunna undvikas,
pröva i vad mån lagens inkomstgränser kunna höjas. De sakkunniga böra sträva
efter att lösa problemen på ett sådant sätt, att å ena sidan befolkningens sparvilja
och folkpensionärernas villighet att genom eget arbete skaffa sig inkomster vid
sidan av pensionen ej motverkas samt den enskilda pensioneringens utveckling
icke onödigtvis hindras. Å andra sidan måste hänsyn tagas till de statsfinansiella
förhållandena.
Från dessa utgångspunkter böra även reglerna om inkomstprövning i lagen om
särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn överses.
Såsom framgår av det föregående är frågan om avdragsreglernas verkningar intimt
förknippad med bestämmelserna om de särskilda bostadstilläggen. Men hänsyn
till den omfattning och betydelse de särskilda bostadstilläggen fått kan det
ifrågasättas, huruvida kommunerna även i fortsättningen böra ha full frihet att
bestämma angående de grunder, efter vilka dylika tillägg skola utgå, eller om
icke genom statens medverkan förhållandena härvidlag på ett eller annat sätt
böra normeras. Frågan härom bör utredas av de sakkunniga.
Allteftersom de särskilda bostadstilläggen fått ökad betydelse ha de skäl, som
vid folkpensioneringslagens tillkomst åberopades för avskaffande av den tidigare
privilegieringen av vissa inkomster, förlorat i styrka, och det skulle därför kunna
ifrågasättas, om det icke vore motiverat att åter införa någon form av privilegiering.
Emellertid uppställer sig härvid ett flertal svårbedömda spörsmål, t. ex. vilka
inkomster som böra privilegieras, om icke egen arbetsinkomst bör jämställas med
inkomst av pension m. m. Utan att taga ställning till dessa spörsmål anser jag, att
frågan om privilegiering bör uppmärksammas i samband med omprövningen av
avdragsreglerna.
För att stimulera den äldre arbetskraften till produktiva insatser föreslogs i två
motioner vid riksdagens vårsession (1:250 och 11:293) en utredning av förutsättningarna
för ett system med folkpensionsförmåner, differentierade efter pensionsålder.
Andra lagutskottet, som i sitt förutnämnda utlåtande yttrade sig även över
dessa motioner, anförde därvid åtskilliga skäl, som talade mot ett system med
differentierade folkpensionsförmåner. Det oaktat ansåg utskottet, att jämväl denna
fråga borde beaktas vid en översyn av avdragsreglerna. För egen del ansluter jag
mig till denna uppfattning och förordar således, att spörsmålet prövas av utredningen.
Utskottet ifrågasatte vidare, huruvida det icke vore lämpligt att i samband med
en översyn av avdragsreglerna upptaga frågan om bostadstilläggen och bostadskostnadsgrupperingen
enligt det nuvarande systemet till omprövning. För egen
del finner jag, att frågan om bostadstilläggens konstruktion bör prövas av de sakkunniga.
Däremot anser jag skäl icke föreligga att sammankoppla bostadskostnadsgrupperingens
problem med de huvudsakligen tekniska spörsmål varom nu är
fråga.
104 Riksdagsberåttelsen.
I S: 31 Vidare torde det få uppdragas åt de sakkunniga att pröva två särskilda spörsmål,
om vilka riksdagen i skrivelse den 20 maj 1950 (nr 291) begärt utredning,
nämligen dels frågan om utvidgning av undantagsstadgandet i 8 § andra stycket
lagen om folkpensionering till att även avse det fall, att mannen åtnjuter invalidpension
eller sjukbidrag, och dels frågan i vad mån underskrift av gift sökandes
make bör kunna undvaras å pensionsansökningar, som endast gälla allmän ålderspension
eller grundpension. Dessutom ha inom socialdepartementet aktualiserats
en del smärre ändringsfrågor avseende folkpensioneringslagen, bl. a. fråga om utbetalning
av pensionen till annan än den pensionsberättigade och om besvär över
pensionsstyrelsens beslut. Även ifrågavarande detaljfrågor torde få prövas av de
sakkunniga.
Folkpensionsrevisionen har intill den 15 november 1950 hållit 4 sammanträden.
Revisionen beräknar slutföra sitt arbete under år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 105
IK: 2
Kommunikationsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. Kraftledningsskadeersättningssakkunniga (1948:1 9; 1949:1 14;
1950:1 14).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1944):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Eden, J. A., jägmästare;
Hagberg, A. E., professor (för utarbetande av skogsnormerna);
Hagberth, N. E., domänintendent (för utarbetande av åkernormerna);
Hallmans, G., civil jägmästare (för utarbetande av skogsnormerna);
Pontén, S., rektor (för utarbetande av åkernormerna);
Streyffert, K. T., professor (för utarbetande av skogsnormerna).
Direktiven för utredningen, se 1945:1 K 13.
Under tiden den 15 november 1949—den 15 november 1950 ha hållits 6
sammanträden. För ernående av så rättvisande skogsnormer som möjligt
har en mängd undersökningar måst företagas. Ett stort antal diagram och
värdetabeller har i utredningssyfte upprättats.
De sakkunniga ha i december 1950 avgivit betänkande och normförslag
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
2. Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation (1948:1 23;
1949:1 23; 1950:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att biträda med utredning rörande det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1947):
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm., ordförande;
Aurén, N. E. J., kansliråd;
Johansson, A. H., generaldirektör;
Quiding, H. A:son, byggnadsråd;
Sandblom, P. G., civilingenjör;
Åhrén, U. E., professor.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.;
Ämark, S. O. F., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1948:1 K 23.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
sammanträtt 12 gånger.
106
Riksdagsberåttelsen.
IK: 2 Kommittén har avgivit ett den 15 november 1950 dagtecknat betänkande
angående planväsendets uppgifter och organisation (SOU 1950:45). Uppdraget
är därmed slutfört.
3. 194-7 års utredning rörande decentralisering inom väg- och vattenbgggnadsverket
(1948:1 24; 1949:1 24; 1950:1 20).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari
1947 (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1947):
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Grahn, E., ombudsman;
Hall, G. V., byråchef;
Hjort, K.-G. M., generaldirektör;
Mannerfelt, A. T. W. A., vägdirektör;
Mattsson, V. J., hemmansägare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Olsson, E. H., t. f. bitr. kamrer are;
Hjort, C. I. F., civilingenjör.
Sekreterare:
Tånneryd, S. A. S., t. f. byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 24.
Utredningen, som sedan 1 december 1949 haft 5 sammanträdesdagar, har
den 6 mars 1950 avgivit betänkande med förslag rörande decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket m. m. (SOU 1950: 17). Uppdraget är
därmed slutfört.
4. 1947 års järnvägsutredning (1948: I 27; 1949: I 27; 1950: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juni 1947):
Wijnbladh, T. O. R., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
de Geer, J. G. G., friherre, bruksdisponent, led. av I kamm.;
Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Lindahl, L. H., förste reparatör, led. av II kamm.;
Lundqvist, R., f. d. byråchef, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ulf, B. L., e. o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 27.
Utredningen har den 6 december 1949 avgivit sitt slutbetänkande (SOU
1949: 61). Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 107
I K: 6
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
5. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om jårnvägsegendomens värde m. m.
(1948: I 4; 1949: I 9; 1950: I 10).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 augusti 1939.
Ledamöter:
Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande;
Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Direktiven för nämnden, se 1940: K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1950.
6. Elkraftutredningen av år 1943 (1948: I 6; 1949: I 11; 1950: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska
landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 januari 1943):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Malm, N. P., f. d. kommerseråd;
Persson, P. H. Y., direktör;
Svensson, J. F. D., lantbrukare;
Sylwan, N. E., f. d. överdirektör;
Upmark, E. G. J., generaldirektör;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Experter (fr. o. m. den 15 december 1949):
Moberg, H. A:son, agronom, direktör;
Strand, T., kraftverksdirektör.
Kanslichef:
Nilsson, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Carle, B., länsnotarie.
Särskilda biträden:
Joachimsson, O., civilingenjör;
Wannheden, N. H. E., byråingenjör;
Hedefalk, B., ingenjör.
Lokal: Linnégatan 48 A; tel. 22 70 00.
Direktiven för utredningen, se 1944: I H 13.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 sammanträtt
30 dagar.
I den serie av länsredogörelser angående detaljdistributörerna samt deras
råkraftkostnader och priser vid distributionen av elektrisk kraft, vars publi
-
108
Riksdagsberåttelsen.
I Kl 6 cering påbörjades 1947, ha under år 1950 utgivits redogörelser för Västmanlands
och Örebro län (SOU 1950: 1 och 18).
Landsbygdens system- och standardiseringsfrågor ha varit föremål för
fortsatt behandling inom samarbetskommittén för landsbygdsnätens standardisering.
Kommitténs förslag till standard för transformatorer för ortsnät
har i december 1949 fastställts av Svenska elektriska kommissionen.
Vidare har den 25 april 1950 förslag framlagts till standard för linjemateriel
för ortsnät och för lågspänningsnät.
I syfte att få vissa av utredningen enligt direktiven upptagna spörsmål
erfarenhetsmässigt belysta ha sammanträden hållits med representanter för
olika intressegrupper, bl. a. för vattenfallsstyrelsen, enskilda storkraftföretag,
detaljdistributionsföretag på landsbygden, olika jordbrukar organisationer,
småindustri- och hantverksorganisationer samt konsulent- och installatörsorganisationer.
Särskilda undersökningar verkställas i flera inom uppdraget fallande specialfrågor,
bl. a. angående dels personalbehov och kostnader vid distributionsverksamhet
i förenings- resp. statlig regi, dels den nuvarande omfattningen
av landsbygdens elektrifiering, dels utvecklingen under senare år
inom jordbrukets eldrift beträffande tariffer, energiförbrukning och elektrisk
utrustning, dels ock behovet av att den av utredningen föreslagna normaltariffen
för detalj distribution av elektrisk kraft kompletteras med prisregleringsklausul.
Utarbetandet av utkast till utredningens huvudbetänkande har fortskridit,
därvid skilda alternativ avseende elkraftförsörjningens förstatligande
resp. rationalisering genom andra åtgärder behandlats.
Utredningen har undersökt behovet och möjligheten av att en vidgad
statlig verksamhet för landsbygdsdistributionens rationalisering igångsättes
provisoriskt under en övergångstid i avvaktan på de resultat, vartill elkraftutredningens
slutliga förslag kan leda. Framställning härom har överlämnats
till chefen för kommunikationsdepartementet.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951. 7 *
7. 1943 års järnväg skommitté (1948: I 7; 1949: I 12; 1950: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):
Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led av II kamm.;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Sandström, K. H., överingenjör;
Sundberg, C. G., bruksdisponent, led. av I kamm. (t. o. m. den 24 november
1950);
Söderling, E. G., direktör (avliden 1949).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 april 1945:
Blomberg, A. M. R., distriktschef.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 109
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., förste byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 13 39).
Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 7 sammanträden.
Kommittén har den 1 mars 1950 avlämnat betänkande rörande de smalspåriga
Västgötabanorna (SOU 1950: 14) samt den 18 november 1950 en
på Kungl. Maj :ts uppdrag upprättad preliminär plan för ombyggnad av
staten tillhöriga smalspåriga järnvägar m. m. (stencilerad). Beträffande de
smalspåriga roslagsbanorna pågår utredningsarbetet.
8. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1948:1 8; 1949: I 13; 1950: I 13).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.
Sekreterare:
Salomonson, C. S. R., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1944: I K 11.
Frågan om ett internationellt genomgångskonossement i kombinerad trafik
har med utgångspunkt från av utredningsmannen utarbetade promemorior
och frågeformulär behandlats vid av honom hållna internationella överläggningar
å ett flertal platser utomlands.
Då de prov, vilka omförmäldes i 1950 års berättelse, ännu icke slutförts,
har frågan om de krav, som böra ställas på beskaffenheten av det pappeinballage,
som användes vid godstransporter å järnväg, icke närmare berörts
under 1950.
Utredningsarbetet pågår. 9 *
9. Vägmarksersättningssakkunniga (1948: I 14; 1949: I 17; 1950: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juli 1945):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Bexelius, T. A., lagman;
Hagberth, N. E., domänintendent (för utarbetande av åkernormerna);
Hallmans, G., jägmästare (för utarbetande av skogsnormerna);
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm. (t. o. m. den 21 september 1950);
Håård, K. H„ överinspektör;
IK: 9
no
Riksdagsberättelsen.
I K: 9 Pontén, S., rektor (för utarbetande av åkernormerna);
Streyffert, K. T., professor (för utarbetande av skogsnormema).
Sekreterare:
önnesjö, K. E. A., sekreterare.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Direktiven för de sakkunniga, se 1946: I K 21.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 6
sammanträden.
De sakkunniga ha samarbetat med kraftledningsskadeersättningssakkunniga
i fråga om utredningar och försök beträffande normer för ersättning
av skog och skogsmark m. m.
De sakkunniga räkna med att kunna avgiva förslag till skogsnormer vid
årsskiftet 1950/51.
10. 1945 års Gotlandskommitté (1948: I 18; 1949: I 18; 1950:1 16).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september
1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945):
Malmkvist, E. V., byråchef, ordförande;
Pettersson, G., ombudsman, led. av I kamm.;
Svennberg, T., civilingenjör;
Wahlgren, Å., direktör.
Sekreterare:
Leijon, T., direktör.
Lokal: Nybrogatan 3; tel. 61 08 55.
Direktiven för utredningen, se 1946: I K 31.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 6 sammanträden.
Utredningen beräknas vara slutförd under de första månaderna
av år 1951. 11 *
11. 7946 års vatten- och avloppssakkunniga (1948: I 19; 1949: I 19; 1950:
I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led av II kamm.;
Bexelius, T. A., lagman;
Petrelius, B., byråchef.
Experter:
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Lantz, H. V., förste byråingenjör;
Riben, K. O., hovrättsråd;
Vallin, S. A., överinspektör;
Åberg, R. G. H., byråingenjör.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 111
Sekreterare: J
Smedman, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1338),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1947: I K 30.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 42
sammanträden och beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1950/
1951.
12. 7947 års tågfärjekommitté (1948: I 22; 1949: I 22; 1950: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Malmkvist, E., byråchef;
Schutz, E., distriktschef.
Sekreterare:
öster, M. N., e. o. förste aktuarie.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. 22 60 00 (ankn. 1338).
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 22.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under budgetåret 1950/51. 13
13. 7947 års bgggnadsstyrclseutredning (1948: I 28; 1949: I 28; 1950: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1947):
Leo, H. V., f. d. generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 28 augusti 1950);
Giertz, L. M., arkitekt;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Wirseen, Å., kansliråd;
Zetterberg, G. L., civilingenjör.
Sekreterare:
Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 60 (ankn. 218), rikssamt.
växel 54 06 60.
Direktiven för utredningen, se 1948: I K 28.
Utredningen har under år 1950 hållit ett sammanträde till vilket samtliga
ledamöter kallats. Därjämte har ett antal överläggningar ägt rum mellan
ordföranden, enskilda ledamöter och sekreteraren.
Utredningen beräknar kunna avsluta sin verksamhet i början av år 1951.
8 llihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand.
Riksdagsberättelsen.
112 Riksdagsberättelsen.
1 14 14. 1948 års järnvägstaxekommitté (1949: I 30; 1950: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1948):
Sahlin, O. E., direktör, ordförande;
Agri, A. B. F., överingenjör (fr. o. m. den 17 oktober 1950);
Berger, T., byråchef;
Cedercrantz, B., direktör;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Jacobsson, C. A., direktör (t. o. in. den 16 oktober 1950);
Lindahl, E. R., professor;
Lindström, K. J. O., godsägare;
Ohlson, I., direktör.
Huvudsekreterare:
Sjöberg, E. A., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, K. H., byrådirektör;
Svensson, J. S., förste byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. 10 67 51 eller växel 22 60 00 (ankn. 1342).
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 30.
Direktiven ha sedermera utvidgats (anförande av statsrådet Nilsson till
statsrådsprotokollet den 22 juni 1950):
Genom beslut -den 16 januari 1948 bemyndigade Kungl. Maj:t mig att tillkalla
sakkunniga för att verkställa utredning rörande nya person- och godstaxor för
statens järnvägar m. m. I direktiven för -de sakkunnigas arbete uttalade jag bl. a.,
att de sakkunniga borde utarbeta sådana förslag till person- och godstaxor, som
kunna förväntas medgiva skälig avkastning å det bokförda statsbanekapitalet. Uppmärksamhet
borde därvid ägnas -frågan, huruvida avskrivningarna enligt hittills
tillämpade grunder stå i tillfredsställande förhållande till kapitalkostnaderna.
De av mig tillkallade sakkunniga, vilka antagit namnet 1948 års järnvägstaxekommitté,
ha sedermera i skrivelse den 17 augusti 1949, vilken varit föremål för
remissbehandling, redovisat vissa resultat av sitt arbete i vad avser avskrivningsfrågan
vid statens järnvägar. Kommittén har i denna del ansett erforderligt, att
kommittén erhåller direktiv beträffande det avskrivningsförfarande, som skall ligga
till grund för beräkning av statens järnvägars kostnader och intäktsbehov
samt föreslagit, att detta förfarande i princip grundas på återanskaffningspriser
(nupriser).
Jag har icke något att erinra mot att kommittén upprättar sina taxeförslag på
föreslaget sätt. Slutlig ståndpunkt till avskrivningsfrågorna torde få tagas i samband
med prövningen av kommitténs blivande förslag till nya person- och godstaxor
för statens järnvägar.
Jag får vidare anmäla, att överrevisorerna vid statens järnvägar i sin berättelse
rörande granskning av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning under
budgetåret 1947/48 under punkten 13 ifrågasatt, om ej det nuvarande kravet på
avkastning av statsbaneföretaget är alltför ringa. I direktiven för -den nu arbetande
taxekommittén har, uttala överrevisorerna, endast det rena förräntningskravet
uppställts såsom norm vid arbetet. Överrevisorerna förorda, att spörsmålet om
det anspråk på avkastning, som under numera rådande förhållanden skäligen
bör av statsmakterna ställas å statsbaneföretaget, omprövas innan arbetet med
taxerevisionen avslutas.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 113
Jag finner lämpligt, att den av överrevisorerna upptagna frågan behandlas av T¥. in
taxekommittén. överrevisorernas berättelse i denna del bör överlämnas till kommittén
för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess utredningsarbete.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 10
sammanträden, till vilka samtliga ledamöter kallats, samt dessutom ett antal
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekretariatet
samt mellan kommittén och representanter för järnvägsstyrelsen.
Kommittén har under år 1950 fortsatt sina undersökningar rörande nedsättningar
i de ordinarie taxorna för person- och godsbefordring. Vidare
pågå i samarbete med järnvägsstyrelsen allmänna utredningar om personoch
godistrafikens struktur, kostnader m. m., vilka erfordras för taxerevisionen.
Genom en rundskrivelse till olika sammanslutningar inom näringslivet
har kommittén sökt erhålla en såvitt möjligt fullständig inventering
över förefintliga synpunkter på och önskemål beträffande utformningen av
statens järnvägars godstaxa. Bearbetningen av de härvid erhållna svaren
pågår. En liknande inventering beträffande statens järnvägars persontaxa
planeras.
15. Utredning angående reglering av rätten att hålla grindar över enskild
väg, till vilken statsbidrag utgår (1949: I 32; 1950:1 24).
Förordnad av Kungl. Maj:t den 9 juli 1948:
Bexelius, T. A., lagman.
Sekreterare:
Herikow, K. G. I., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland; tel. Sundsvall 572 50.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 32.
På grund av sitt samband med den utredning, som verkställts av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen angående statligt stöd till
byggande och underhåll av enskilda vägar, har utredningsarbetet vilat under
storre delen av år 1950. Sedan styrelserna den 20 oktober 1950 avgivit
betänkande med förslag till kungörelse angående statsbidrag till enskild
väghållning, har utredningsarbetet återupptagits. Utredningsuppdraget beräknas
kunna slutföras under första halvåret 1951.
16. 19A8 års vinterväghållningsutredning (1949:1 33; 1950:1 25).
lillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948:
Andersson, G. H., landshövding, ordförande;
Andersson, K. H., stenhuggare, led av I kamm.;
Bexelius, T. A., lagman;
Hjort, K.-G. M., generaldirektör;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nylin, B. E., vägingenjör;
Körlof, V., hovrättsråd.
114
Riksdagsberättelsen.
I K: 16 Expert:
Lindström, E., f. d. landssekreterare.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. 22 96 60.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 33.
Genom beslut den 9 juni 1950 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att verkställa av riksdagen år 1950 genom skrivelse nr 198 begärd översyn
av bestämmelserna rörande vägförening i 1939 års lag om enskilda vägar.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 avhållit 9
sammanträden, deltagit i av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anordnade vintervägdagar
i Östersund samt under två dagar företagit studieresa i Kopparbergs
län.
17. 19£8 års personalkommission vid statens järnvägar (1949:1 34;
1950:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 augusti 1948 för
att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för
personal vid statens järnvägar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september
1948):
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Alström, A. E., överinspektör, utsedd av järnvägsstyrelsen;
Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av Svenska järnvägsmannaförbundet;
Tillinger,
K. H. I., distriktschef, utsedd av järnvägsstyrelsen (t. o. in. den
30 april 1950);
Eriksson, N. G., förste trafikinspektör (fr. o. m. den 1 maj 1950);
Vilmont, S. B. E., e. o. förste byråsekreterare, utsedd av Statens järnvägars
befälsförbund.
Sekreterare:
Ulf, B. L., e. o. byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Jonasson, S. S., e. o. byråassistent.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. växel 22 60 00 (ankn. 1442 eller 1085).
Kommissionen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 sammanträtt 118 gånger.
Mellan sammanträdena har utredningsarbete utförts dels genom tillkallade
experter, dels inom sekretariatet. De verkställda specialundersökningarna
äro föremål för studium och överväganden inom utredningen.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1951.
18. Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen (1949:1 35; 1950:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1948:
Frisell, E. G., direktör, ordförande;
Eriksson, C. E., f. d. möbelhandlare, led. av I kamm.;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 115
Skantze, L. O., direktör; I K: 20
Streyffert, K. T., professor.
Expert:
Dillén, B. O., kanslichef (fr. o. m. den 1 april 1950).
Sekreterare:
Åhrberg, H.-H. H., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 20 12 39.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 35.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 3
sammanträden, varjämte enskilda ledamöter, experter och sekreteraren företagit
studieresor inom det av utredningen berörda området.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring utgången av budgetåret
1950/51.
19. Busslinjeutredningen (1949:1 36; 1950:1 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Nilsson, G. V., statsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;
Hulterström, A. N. O., länsassessor;
Lydén, G., direktör;
Nilsson, R., direktör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., hovrättsassessor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1259), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 36.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 5
sammanträden, därav ett i förening med studieresa. Mellan sammanträdena
har utredningsarbete utförts dels genom tillkallad expertis och dels
inom utredningen genom särskilda delegerade.
Utredningen, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 december 1949 t. v.
är remissinstans i ärenden angående tillstånd för juridisk person att utöva
linjetrafik för personbefordran med omnibus eller att från fysisk person
övertaga dylikt tillstånd, har under den nu redovisade tidsperioden avgivit
yttrande i ett 90-tal sådana ärenden.
Utredningsarbetet pågår.
20. 194.9 års skärgårdstrafikkommission (1950: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1949):
Bolinder, N. L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Berglund, H. J., borgarråd;
Thun, F. V., poststationsföreståndare, led. av I kamm.
116
Riksdagsberättelsen.
I Kt 20 Sekreterare:
Åsbrink, P. V., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1235), rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för kommissionen, se 1950: I K 29.
Åt kommissionen uppdragna förhandlingar samt därav föranledda undersökningar
pågå.
21. Stor-Stockholms trafikutredning av år 1949 (1950: I 30).
Ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t den 18 mars 1949 med anledning
av överståthållarämbetets skrivelse den 15 oktober 1948:
Nerell, Å. N. J., direktör.
Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:
Berg, G. A., kommunaldirektör;
Berglund, H. J., borgarråd;
Björlin, E. G. A., direktör;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Elwing, B. G. O., distriktschef;
Helin, M. S., direktör;
Markelius, S. G., stadsplanedirektör;
Sandström, K. H., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Sekreterare:
Samuelson, S. J. E., förste byråingenjör.
Lokal: Vasagatan 24; tel. 10 04 19.
Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.
Beträffande utredningens program, se 1950: I Iv 30.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 14 plenarsammanträden,
varjämte ett flertal sammanträden ägt rum mellan de i
de speciella frågorna närmast berörda ledamöterna av utredningen och representanter
för olika stats- och kommunalförvaltningar.
På grundval av uppgifter från Stockholms stad och övriga kommuner
inom Stor-Stockholm har sammanställning gjorts över den hittillsvarande
och förutsedda befolkningstillväxten i Stor-Stockholm fram till omkring år
1960. Uppgifterna ha närmast varit avsedda att ge underlag för en beräkning
av de nuvarande och blivande trafikområdena för olika infarter till den inre
staden.
I syfte att närmare klarlägga hur trafiken till och från de utanför den
inre staden belägna förortsområdena nu försiggår har verkställts ett flertal
trafikundersökningar och trafikräkningar. Genom att undersöka periodbiljettrafikanternas
resmål och färdsätt i den inre staden har sålunda erhållits
material för en ungefärlig bedömning av förortstrafiken till och från
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 117
Stockholm under rusningstiderna. Detta material har sedan tillämpats på de j
siffror, som framkommit vid en samtliga trafikmedel omfattande trafikräkning,
som företagits i mitten av februari 1950 vid infarterna till den inre
staden.
I samråd med bostadsstyrelsen har trafikutredningen haft överläggningar
med representanter för Stockholms stad och förortskommunerna angående
de aktuella exploateringsplanerna och de närmaste årens utbyggnad av bostadsområdena
inom kommunerna. På grundval av de vid dessa överläggningar
och senare lämnade uppgifterna sammanställes för närvarande en
promemoria angående möjligheterna till en av trafikskäl betingad ökning
eller omfördelning av bostadsproduktionen i Stor-Stockholms förortskommuner
under de närmaste åren.
I samråd med järnvägsstyrelsen har igångsatts en undersökning angående
den nuvarande Centralstationens kapacitet och möjligheterna att genom omläggningar
i trafiken bättre utnyttja det tillgängliga utrymmet. Under arbetet
härmed har en forcerad utredning verkställts i samråd med järnvägsstyrelsen
och Stockholms stad angående en framtida Centralstations placering
och utformning. Utredningen, som av särskilda skäl maste färdigställas
inom loppet av tre månader men ändock innehålla vissa bedömningar av
trafikomfattningen och behovet av gatuanslutningar för framtiden, har
verkställts av en särskild delegation.
Trafikutredningen har vidare deltagit i överläggningar med bl. a. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen angående dubbleringar av Liljeholmsbron och Danviksbron.
I syfte att få närmare kännedom om veckoslutstrafiken sommartid
över den trånga Danviksbron har utredningen verkställt en räkning under
tiden 5—8 augusti 1950.
Därjämte har utredningen medverkat till en lösning av Björknäsbussarnas
stationsfråga. Ett flertal liknande frågor äro föremål för överväganden
och trafikutredningen kommer successivt att ta upp aktuella trafikproblem
till diskussion med de berörda organen i avsikt att i första hand söka åstadkomma
lättnader i den allt besvärligare trafiksituationen i innerstaden.
22. 1949 års trafiknykterhetsutredning (1950: I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juni 1949):
Lindell, I. A., justitieråd, ordförande;
Englund, E. W., fil. dr, led. av I kamm.;
Goldberg, L., laborator;
Krugel, R. F., landsfiskal, led. av I kamm.;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Nelker, H. G., aktuarie.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1350),
rikssamt. växel 23 62 00.
118 Riksdagsberåttelsen.
I Kl 22 Direktiven för utredningen, se 1950:1 K 31.
Utredningen har under år 1950 hållit 15 sammanträden samt deltagit i
Första internationella konferensen om alkohol och trafik i Stockholm den
30 augusti—den 1 september 1950.
Utredningen har utfört statistiska undersökningar beträffande dels de
personer som under tiden den 1 juli 1948 till och med den 30 juni 1949
dömts för rattfylleribrott och dels motorförarnas inom olika alkoholvanegrupper
belastning med förseelser mot gällande trafikförfattningar m. m.
En undersökning pågår angående metoden för bestämning av alkohol i blod.
Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete under budgetåret 1950/51.
23. Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik (1950: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1949):
Lundberg, A. S., statssekreterare, ordförande;
Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., hovrättsassessor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 1259), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 K 32.
Kommittén har den 8 september 1949 hos järnvägsstyrelsen anhållit om
förslag angående organiserandet av stambillinjer omfattande person- och
godstrafik på sträckan Härnösand—Haparanda. Ett av styrelsen i anledning
härav upprättat, i maj 1950 dagtecknat förslag har därefter behandlats vid
sammanträde med kommittén, varefter förslaget utställts till yttrande av
länsstyrelserna i de tre nordligaste länen. Sedan begärda yttranden influtit,
kommer kommittéarbetet att fortsättas.
24. Utredningen om översyn av gällande regler för beräkning av ersättning
till vissa icke fast statsanställda arkitekier.
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 9 juni 1950 för att utreda frågan om behovet
av en omarbetning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den 26 november
1926 fastställda reglerna för beräkning av ersättning till arkitekter, vilka
utan att vara anställda i statens tjänst mot fast lön eller arvode anlitas
vid statliga byggnadsföretag:
Cardelius, E. C. F., kanslichef.
Sekreterare:
Wihlborg, H. H., t. f. byrådirektör.
Lokal: Statens sakrevision, Smålandsgatan 12; tel. 23 53 40.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas bli slutfört under år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 119
25. Utredningen angående organisationen och personalbehovet inom väg- och J 25
vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1950:
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Cardelius, E., kanslichef;
Nelander, J. E., överdirektör.
Sekreterare:
Hedin, S. E. R., förste byråsekreterare.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. 22 96 60.
Direktiv (Kungl. Maj :ts brev till statskontoret den 25 augusti 1950):
I en den 19 juli 1949 dagtecknad promemoria har chefen för väg- och vattenbyggnadsverket,
generaldirektören Hjort, föreslagit, att en utredning genom särskilda
sakkunniga måtte verkställas beträffande organisationen och personalbehovet
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer.
I promemorian anföres bl. a., att den organisation, som fastställdes för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen vid vägväsendets förstatligande år 1944, i väsentliga delar
varit utformad med tanke på de till omfånget begränsade arbetsuppgifter som
förelegat inom styrelsens ämbetsområde under krigsåren. Sedermera hade emellertid
i samband med återgången till fredsförhållanden en översyn skett av vissa
delar av styrelsens organisation. Denna översyn, som huvudsakligen avsett de
tekniska avdelningarna, resulterade i en jämförelsevis omfattande omorganisation
och upprustning av ifrågavarande avdelningar och genomfördes efter riksdagsbeslut
år 1946. Däremot hade någon liknande översyn icke skett beträffande
styrelsens kansli- och kameralbyråer. De båda byråerna hade visserligen successivt
fått en viss personalförstärkning i samband med den fortgående ökningen
av arbetet men någon mera ingående undersökning av deras arbete och arbetssätt
samt av uppgifternas fördelning mellan byråerna hade icke skett.
Kanslibyrån omfattar för närvarande tre avdelningar, nämligen ombudsmannaexpeditionen,
personalavdelningen samt avdelningen för arbetarärenden. Kameralbyrån
består av ett kamrerarkontor och ett revisionskontor.
I promemorian framhölls, att kanslibyrån vore sammansatt av till arbetets art
så vitt skilda avdelningar, att det med den arbetsmängd, som byrån numera hade,
vore omöjligt för en person att på det sätt som krävdes leda densamma. Behovet
av en uppdelning av byrån accentuerades enligt promemorian ytterligare av det
förhållandet, att kanslibyråchefen hade att i egenskap av styrelsens chefsjurist
deltaga i praktiskt taget alla ärenden inom styrelsen, som icke vore av rent teknisk
eller kameral natur. Denna uppgift hade blivit den helt dominerande och
byråchefens möjlighet att leda och övervaka samt deltaga i byråarbetet hade härigenom
blivit i hög grad beskuren. Beträffande kameralbyrån ifrågasattes i promemorian
en viss omläggning av arbetet och organisationen inom revisionskontoret
i syfte att minska det rent formella granskningsarbetet och i stället inrikta kontoret
på att i samarbete med de tekniska byråerna företaga ekonomiska utredningar
m. m.
Kungl. Maj :t förordnade den 25 augusti 1950, att översyn skulle verkställas av
organisationen ocli personalbehovet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kansli- och kameralbyråer. Vid översynen borde bl. a. beaktas att för de olika befattningarna
icke böra avses tjänstemän med högre formell kompetens än som arbetsuppgifterna
oundgängligen krävde.
Utredningen har intill den 1 december 1950 hållit 5 sammanträden och
företagit två studieresor till vägförvaltningar.
Utredningsarbetet pågår.
120
Riksdagsberättelsen.
I K; 26 26. Utredningen angående revision av tillämpningskungörelsen till
luf tf artsförordningen.
Förordnad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till
revision av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr
383) om luftfart:
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsassessor.
Särskilda sakkunniga för samråd:
Berglund, H., kansliråd;
Nylén, T., byråsekreterare.
Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 71 41.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
121
I Fi: 3
Finansdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. 1945 års fastighetstaxeringssakkunniga (1948: I 25;
1949: I 22; 1950: I 22).
Tillkallade genom Kungl. Maj.ts beslut den 30 december 1944 och den
12 april 1945:
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör;
Höijer, E. J., f. d. överdirektör.
Uppdraget innebar verkställande av sådan undersökning med avseende
på 1945 års allmänna fastighetstaxering, som avses i 71 § taxeringsförordningen,
för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastighet å
landsbygden jämnhet och likformighet blivit uppnådd.
Utredningen har den 5 juli 1950 avgivit betänkande under titeln Undersökning
av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1950: 34). Uppdraget är därmed
slutfört.
2. 7947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden
(1948: I 36; 1949: I 7; 1950: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1947):
Holmberg, A., fil. dr, bibliotekarie;
Öhman, G. B., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 36.
Utredningen har den 8 maj 1950 avgivit betänkande med utredning och
förslag rörande löneställningen för biträdespersonalen vid de statliga vetenskapliga
specialbiblioteken (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
3. 7947 års lårarpensionssakkunniga (1948: I 46; 1949: I 36; 1950: I 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober 1947):
Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt, ordförande;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Ulne, J. O., byråchef.
Sekreterare:
Kalén, O. H., t. f. förste aktuarie.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1948: I Fi 46; 1949: I Fi 36; 1950:
I Fi 30.
De sakkunniga ha under år 1950 hållit 15 sammanträden.
122 Riksdagsberättelsen.
I Fi: 3 De sakkunniga ha den 11 mars 1950 avgivit betänkande, innefattande utredning
angående pensioneringen av övningslärare jämte förslag till pensionsbestämmelser,
utredning angående pensioneringen av kyrkomusiker
jämte förslag till pensionsbestämmelser samt utredning angående pensionering
vid deltidsarbete, jämte de sakkunnigas hemställan i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1948 års universitetslönekommitté (1949: I 40; 1950: I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1948):
Ekelöf, P. O., professor;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.;
af Malmborg, N. M., kansliråd, tillika huvudsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Simonsson, N. V., e. o. förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 40.
På grund av direktiv från departementschefen har utredningsarbetet legat
nere fr. o. m. 1950 års ingång.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1950 tillkallades en särskild
utredningsman för utredning av vissa frågor angående anställnings- och
avlöningsförhållanden för amanuenser och assistenter vid universitet och
högskolor, m. m. Härefter förordnade Kungl. Maj :t den 16 juni 1950, dels
att universitetslönekommittén skulle till nämnde utredningsman överlämna
vissa handlingar av betydelse vid den senares utredning, dels ock att universitetslönekommittén
skulle nedlägga sin verksamhet.
Kommitténs uppdrag är sålunda slutfört.
5. 1948 års utredning angående restitution i vissa fall av skatt för bensin
(1949: I 50; 1950:I 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 för
att utreda frågan om rätt till restitution av skatt för bensin, som användes
vid jordbrukets drift eller för yrkesmässigt bedrivet fiske in. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 november och den 1 december 1948):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Palmi, S., byråchef i statens livsmedelskommission;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;
Falk, K. H., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Rosenberg, K. G., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fi 50.
Utredningen har under tiden december 1949—maj 1950 hållit 7 sammanträden.
123
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Utredningen, som den 20 december 1949 avgivit betänkande (stencilerat) J J?}; 7
beträffande vissa till densamma överlämnade utredningsspörsmål, har beträffande
utredningsuppdraget i övrigt avgivit skrivelse den 26 maj 1950.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Lönekommittén för kust- och gränsbevakningen (1950:1 40).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Andersson, H. B. W., ombudsman;
Holm, N. E., byråinspektör.
Sekreterare:
Grendin, K. V., revisor.
Direktiven för kommittén, se 1950: I Fi 40.
Kommittén har under tiden november 1949—juni 1950 hållit 23 sammanträden.
Kommittén har den 14 juni 1950 avgivit betänkande med förslag angående
löneställningen för kust- och gränsbevakningspersonalen vid tullverket
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Ortsavdragskommittén (1950: I 43).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1949 för
att verkställa utredning angående omläggning av de kommunala ortsavdragen
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kärrlander, E. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Velander, C. G., f. d. rådman, led. av I kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Statistisk expert:
Bredal-Bauer, J. F., t. f. förste aktuarie.
Sekreterare:
Åbj örnsson, C. V., assessor.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 43.
Kommittén har den 1 februari 1950 avgivit betänkande med förslag till
ändrade kommunala ortsavdrag in. m. (SOU 1950:5). Det genom ovannämnda
direktiv lämnade uppdraget är därmed slutfört.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 har chefen
för finansdepartementet tillkallat särskilda utredningsmän för att i samråd
med kommittén göra en översyn av grunderna för skatteutjämningsunderstöd
åt synnerligt skattetyngda kommuner samt utarbeta förslag till bestämmelser
om övergångsbidrag i samband med kommunindelningsreformen. Så
-
124
Rilcsdagsberättelsen.
I Fi: 7 dant samråd har ägt rum vid 14 sammanträden. Samrådet har jämväl omfattat
ett åt nämnda utredningsmän lämnat uppdrag att inkomma med förslag
till förfarande vid omräkning av 1951 års skatteunderlag och fastställande
av provisorisk skatteersättning till kommun i anledning av ortsavdragsref
ormen.
Enligt av ovannämnda utredningsmän lämnat besked kommer samråd
med ortsavdragskommittén icke att av dem påkallas efter utgången av år
1950. Därmed är ortsavdragskommitténs arbete avslutat jämväl i denna del.
8. Utredning angående företagsdemokrati m. m. (1950: I 52).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
Lingman, J., statsråd (t. o. m. den 9 februari 1950);
Samuelson, K. G., byrådirektör (fr. o. m. den 10 februari 1950).
Utredningen har bedrivits i samråd med representanter för statstjänarkartellen,
statstjänstemännens riksförbund och tjänstemännens centralorganisation.
Utredningsmannen har den 26 juni 1950 överlämnat en promemoria jämte
förslag till bestämmelser i ämnet. Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1950 års dissenterskatteutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1950 för att
verkställa ytterligare utredning rörande vissa med religionsfrdhetslagstiftningen
sammanhängande skattespörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18
januari 1950):
Levinson, K. S., landshövding, ordförande;
Hassler, O. L. I., teol. dr, domkyrkosyssloman;
Josefson, K. E. T., uppbördsdirektör;
Norgren, C. A., assessor;
Eeg-Olofsson, A. O. C., läroverksadjunkt.
Expert:
Åhström, G. O., häradsskrivare (fr. o. m. den 23 september 1950).
Sekreterare:
Eliaeson, Å. T., assessor.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 13
januari 1950):
Dissenterlagskommittén — —- — bär den 21 maj 1949 avlämnat betänkande
med förslag till religionsfrihetslag m. m. I betänkandet föreslås, bl. a., rätt till
fritt utträde ur svenska kyrkan. Kommittén förordar vidare--- —-att den rätt
till skattelindring, varom stadgas i lagen den 16 oktober 1908 angående lindring
i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes
prästerskap och betjäning, icke längre skulle bliva beroende av att samfundet
vunnit Kungl. Maj:ts erkännande. —■ —• — Rätt till sådan skattelindring skulle i
stället tillkomma envar, som utträtt ur svenska kyrkan, oberoende av om vederbörande
inträtt i annat religiöst samfund eller ej. —--
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
125
Dissenterlagskommittén har förordat, att skattelindringen alltjämt skulle avse
blott sådana avgifter, som utgå för inkomst, samt tillkomma allenast fysiska personer.
I avseende å skattelindringens storlek---har kommittén förordat en
skattelindring av samma storlek som den nu gällande.
I fråga om det tekniska förfaringssättet för skattelindringens genomförande
har kommittén diskuterat olika möjligheter.----
För närvarande åtnjuta de församlingar, som i följd av bestämmelserna i 1908
års lag erhålla minskning i skatteintäkterna, icke någon kompensation härför i
form av bidrag av statsmedel. Rätt till sådant bidrag har visserligen tidigare förelegat,
men denna rätt avskaffades vid 1942 års riksdag. —---Dissenterlagskom
mittén
har emellertid till prövning upptagit frågan om täckandet av de skatteförluster
för församlingarna, som kunde uppkomma vid ett genomförande av kommitténs
skattelindringsförslag. Därvid---bär kommittén förordat, att för
samlingarna
skulle kompenseras av medel, uttagna å statsbeskattningens grund.
över dissenterlagskommitténs förslag ha yttranden inhämtats från ett flertal
myndigheter och organisationer. I åtskilliga av dessa yttranden ha riktats invändningar
mot förslaget. Sålunda har från några håll ifrågasatts det principiellt riktiga
i att anknyta skattelindringen till utträdet ur svenska kyrkan; farhågor ha i
samband därmed uttalats för att en sådan bestämmelse kunde föranleda utträdesanmiilningar
av skäl, som icke hade med religionsfrihet att skaffa. I flertalet av
de yttranden, vari frågan om skattelindringen uttryckligen berörts, har framhållits,
att den föreslagna skattelindringens storlek finge anses oriktigt avvägd. De
borgerliga bestyren inom kyrkan vore numera av sådan omfattning att kostnaden
för den rent religiösa verksamheten motsvarande en avsevärt mindre andel än
hälften i den kyrkliga uttaxeringen, önskemål bär i samband därmed framställts
om en närmare utredning av denna fråga. Vidare har uttalats farhågor för att
ett genomförande av skattelindringsförslaget skulle medföra en tyngande ökning
av arbetsuppgifterna för de av förslaget berörda myndigheterna. I åtskilliga yttranden
ha invändningar även riktats mot förslaget att församlingarna skulle för
inkomstbortfallet kompenseras genom bidrag av statsmedel.
Enligt min mening böra de här berörda skatteproblemen ytterligare utredas innan
statsmakterna taga ställning därtill. Med hänsyn till vad i remissyttrandena
framhållits synes därvid böra ytterligare övervägas frågan om det principiella
sambandet mellan rätten till fritt utträde ur svenska kyrkan och rätten till lindring
i skattskyldigheten för kyrkligt ändamål.-----Vidare bör i detta sam
manhang
beaktas att, om församlingarna skulle på sätt kommittén föreslagit kompenseras
av medel, uttagna på statsbeskattningens grund, de ur kyrkan utträdda
medborgarna finge, trots utträdet, på en omväg betala en viss del av församlingarnas
utgifter för de rent kyrkliga ändamålen.
Oavsett om de nyssnämnda övervägandena ge till resultat att frågan om rätt till
skattelindring lösas ur principiella synpunkter eller att den bör betraktas som en
skälighetsfråga — därvid mot varandra få vägas, å ena sidan, skattelindringens
ekonomiska betydelse för den enskilde och, å andra sidan, de praktiska olägenheter
och det administrativa merarbete med därav föranledda kostnader, som
skattelindringen skulle medföra — böra vid utredningen vissa ytterligare frågor
närmare belysas. Det är sålunda önskvärt att — så långt detta låter sig göra
cn utredning göres huru de medel, som erhållas genom den kyrkliga uttaxeringen,
fördelas å uppgifter av rent religiös natur respektive å uppgifter av annan art;
därvid böra till uppgifter av det senare slaget hänföras bl. a. handhavandet av
frågor, som röra församlingarnas begravningsplatser. En relativt god uppfattning
av förhållandena i nu nämnda hänseenden skulle troligen kunna erhållas även om
utredningen begränsades till ett antal ur förevarande synpunkt representativa församlingar.
Å andra sidan lärer man utan cn dylik utredning över huvud icke kunna
laga ställning till frågan om omfånget och storleken av en eventuell skattelindring.
Fi
126 Riksdagsberåttclsen.
I Fi: 9 Med hänsyn till den kritik, som riktats mot dissenterlagskommitténs förslag att
församlingarna skulle för inkomstbortfallet kompenseras av statsmedel, bör frågan
om församlingarnas ekonomiska ställning efter genomförandet av ett förslag om
skattelindring omprövas. Frågeställningen bör därvid vara om det är skäligt att
församlingarna beredes ersättning av statsmedel eller om församlingarna själva
böra vidkännas förlusten. Därest ersättning icke anses böra lämnas, torde böra
övervägas att genom kyrkofonden eller på annat därmed likartat sätt åstadkomma
viss utjämning mellan församlingarna; därvid bör beaktas att kyrkofonden i princip
bör användas för statskyrkans behov.
Slutligen torde ytterligare överväganden vara erforderliga angående det tekniska
förfaringssättet för genomförandet av en eventuell skattelindring. Vid dessa
överväganden bör beaktas, att den dominerande synpunkten vid reformer på uppbördsväsendets
område i nuvarande läge bör vara strävan att vinna förenklingar
och att sålunda undvika allt, som är ägnat att ytterligare komplicera förfarandet.
Det synes emellertid naturligt att man i första hand närmare prövar den av dissenterlagskommittén
framförda tanken att för ifrågavarande ändamål utnyttja de
tryckande registren; därvid bör även undersökas, huruvida en sådan anordning
samtidigt kan underlätta framställandet av den kyrkliga röstlängden. Skulle det
visa sig att ett förfarande, anordnat enligt dissenterlagskommitténs förslag, skulle
för mycket tynga myndigheternas arbete — och därvid torde särskilt förhållandena
i Stockholm och andra större städer böra beaktas — få andra utvägar prövas.
Jag vill i detta sammanhang även erinra om att det under vissa förhållanden synes
kunna diskuteras att bryta ut den kyrkliga uppbörden från det allmänna uppbördsförfarandet
och konstruera den kyrkliga uppbörden som ett fristående förfarande,
som handhaves av församlingarna själva.
Utredningen har den 20 oktober 1950 avgivit betänkande angående vissa
med religionsfrihetslagstiftningen sammanhängande skattespörsmål (SOU
1950:41). Uppdraget är därmed slutfört. 10
10. 1950 års besparingsutredning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1950 för att
verkställa en översyn av statsutgifterna i syfte att åstadkomma besparingar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1950):
Wärn, T., direktör, f. d. statssekreterare.
Experter:
Lindencrona, G., byråchef;
Lindström, S. G. S., kontorschef;
Olsson, K. H., byråchef;
Sylwan, Å. H:son, länsassessor.
Sekreterare:
Sommar, C. O., förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Lindh, S., t. f. andre sekreterare;
Poppius, H. D., amanuens.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 29
juni 1950):
Inom finansdepartementet pågå för närvarande — delvis i anslutning till den
nyligen igångsatta utredningen om ett ekonomiskt långtidsprogram -— vissa under
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 127
sökningar rörande statsfinansernas utveckling under femårsperioden 1951/52— J pj. jy
1955/56. Vid uppgörandet av prognosen för utgifterna under denna tid har det
ansetts angeläget att söka särskilja å ena sidan sådana utgiftsförändringar, vilka
kunna betecknas som automatiska och sålunda äga rum inom ramen för gällande
grunder för anslagsberäkningen eller äro betingade av redan fattade beslut, och å
andra sidan övriga utgiftsförändringar. Undersökningarna tyda på att det statsfinansiella
läget budgetåret 1951/52 kommer att vara i hög grad ansträngt. Trots
att en viss ökning av statsinkomsterna kan förväntas äga rum i takt med den allmänna
inkomststegringen i samhället, föreligga, även om hänsyn tages enbart till
de automatiska utgiftsstegringarna, uppenbara risker för en så stark försämring
av det statsfinansiella läget att, därest inga särskilda åtgärder vidtagas, en betydande
underbalansering av budgeten kommer att inträda. En dylik underbalansering
i rådande utpräglade högkonjunkturläge måste inge de allvarligaste betänkligheter
och bör därför i möjligaste mån med olika medel motverkas.
Att täcka ett uppkommande budgetunderskott genom skatteskärpningar framstår
som föga tillrådligt i nuvarande läge. Med hänsyn härtill torde en allmän översyn
nu böra företagas av driftbudgetens utgiftssida i syfte att åstadkomma besparingar.
Det torde i detta sammanhang få erinras om de uttalanden som 1949 års skatteutredning
i en nyligen avgiven skrivelse gjort om nödvändigheten att hålla statsutgifterna
nere.
Åstadkommandet av besparingar förutsätter till en början, att en begränsning
av anslagskraven sker redan i petita för budgetåret 1951/52. Härvid torde få nämnas,
att skrivelser utgått från de olika departementen till samtliga statliga verk
och myndigheter, vari dessa uppmanas att iakttaga största möjliga återhållsamhet
i fråga om utgifter. I skrivelserna har understrukits angelägenheten av att myndigheterna
på eget initiativ företaga åtgärder för ett effektivare utnyttjande av
disponibel arbetskraft eller sådana rationaliseringsåtgärder, varigenom behovet av
arbetskraft minskas eller åtgången av förnödenheter begränsas. Det har också
framhållits, att ökade utgiftskrav komma att vid budgetbehandlingen bedömas
strängt restriktivt.
Mot bakgrunden av det allvarliga statsfinansiella läge, som sålunda kan förutses
för budgetåret 1951/52, synes det emellertid nödvändigt att verkställa en utredning
genom särskilt tillkallad utredningsman rörande möjligheterna att åstadkomma
ytterligare besparingar inom nu utgående anslag på riksstaten.
På denne utredningsman bör ankomma att utifrån en granskning av den för budgetåret
1950/51 fastställda riksstatens olika huvudtitlar framlägga konkreta förslag
till besparingar som kunna genomföras i första hand från och med budgetåret
1951/52. Denna översyn av anslagen å riksstaten måste utgå från svårigheterna att
vid nu emotsedda statsinkomster inom budgetramen för 1951/52 rymma alla de
utgifter, som föranledas av ett uppehållande av hittillsvarande statlig och statsunderstödd
verksamhet. Det måste sålunda undersökas i vad mån möjligheter föreligga
att ernå besparingar genom att begränsa eller slopa understödet från statens
sida till sådan verksamhet, som på grund av utvecklingens gång icke längre är i
samma behov av stöd från det allmännas sida som tidigare. Härutöver bör undersökas,
huruvida utan alltför allvarliga olägenheter viss statsverksamhet eller statsbidrag
till viss verksamhet kan åtminstone temporärt helt eller delvis upphöra.
Utredningsmannens arbete bör bedrivas i nära kontakt med höstens budgetarbete
inom finansdepartementet och i samråd med de olika fackdepartementen.
Utredningsmannens förslag bör begränsas till ett framläggande av huvudlinjerna i
den erforderliga bcsparingsaktionen, medan däremot detaljerna torde få ankomma
på resp. departement att beakta vid utformningen av på utredningsmannens rekommendationer
grundade förslag till riksdagen. I utredningsmannens uppdrag bör
icke ingå att ingripa i de statliga verkens arbete med petita utan dessa torde få
utformas och prövas i vanlig ordning med beaktande av de riktlinjer som anbe
!(
Itihong till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Kiksdagsberiittelsen.
128
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 10 fällts i förutnämnda skrivelser. Utredningsmannens arbete bör bedrivas med sådan
skyndsamhet att resultaten åtminstone delvis successivt kunna utnyttjas under
utarbetandet av statsverkspropositionen till 1951 års riksdag.
Utredningen har avlämnat skrivelser (samtliga stencilerade)
den 10 oktober 1950 angående vissa besparingsåtgärder inom statsförvaltningen;
den
30 oktober 1950 med vissa förslag berörande riksstatens reservationsanslag;
den
31 oktober 1950 angående vissa besparingsåtgärder på kommittéväsendets
område;
den 2 november 1950 angående frågan om höjning av pensionsåldern för
statliga befattningshavare;
den 2 november 1950 angående vissa besparingsåtgärder på den statliga
bostadspolitikens område;
den 13 november 1950 angående viss begränsning av statsbidragen till
kommunerna;
den 14 november 1950 angående möjligheter till begränsning av länsstyrelsernas
arbetsuppgifter m. m.;
den 14 november 1950 med promemoria angående riksstatens femte huvudtitel;
den
14 november 1950 med promemoria angående riksstatens tionde huvudtitel;
den
16 november 1950 med promemoria angående riksstatens nionde huvudtitel;
den
20 november 1950 angående lån från värnpliktslånefonden;
den 22 november 1950 med promemoria angående riksstatens sjätte huvudtitel
;
den 25 november 1950 med promemoria angående riksstatens andra huvudtitel;
den
28 november 1950 med promemoria angående riksstatens åttonde huvudtitel
;
den 5 december 1950 angående prisreglerande åtgärder m. m. på jordbrukets
område;
den 6 december 1950 med promemoria angående riksstatens elfte huvudtitel;
den
8 december 1950 med promemoria angående riksstatens tredje huvudtitel;
samt
den 19 december 1950 med sammanfattande redogörelse för utredningens
förslag.
Uppdraget är därmed slutfört. 11 *
11. 1950 års Bogesundskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1950 för att
utreda frågan, huruvida Bogesunds slott bör för framtiden bevaras som kul
-
129
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
turhistoriskt byggnadsminnesmärke (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli J |?i; 13
1950):
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Rubbestad, A. L„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Ahrbom, N. O., professor (t. o. m. den 3 oktober 1950);
Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt (fr. o. m. den 4 oktober 1950).
Sekreterare:
Löfqvist, I., förste kanslisekreterare.
Utredningen, som hållit 7 sammanträden under tiden augusti—november
1950, har den 28 november 1950 avgivit skrivelse i ärendet. Uppdraget är
därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
12. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1948: I 15; 1949: I 15; 1950: I 15).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1951. 13
13. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet (1948: I 20;
1949: I 18; 1950: I 18).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp åt
av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma sammanslutningar
eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Bjelle, E. A., direktör;
Cedergren, Elsa, fru;
Goude, S. N., ombudsman;
Holmgren, F. J. D„ kyrkoherde;
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;
Levinson, Margit R., fru;
Nyström, E. G., professor;
Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;
Waldenström, M. E., direktör.
Sekreterare:
Virgin, E., förste sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kuylenstierna, Brita, fröken.
130
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 13 Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 20 85 17.
Kommittén har under år 1950 sammanträtt in pleno 2 gånger.
Över 50 hjälporganisationer äro registrerade hos kommittén. Kommittén
har liksom tidigare år vidtagit åtgärder för åstadkommande av samarbete
mellan dessa beträffande verksamheten såväl inom som utom Sverige. Intimt
samarbete har upprätthållits med Svenska Europahjälpen, Svenska Röda
korset, Föreningen Rädda barnen, Svenska institutet för kulturellt utbyte
med utlandet och Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete.
Kommitténs arbete har under år 1950 framförallt inriktats på fullföljande
av den under år 1947 igångsatta kulturella hjälpverksamheten. Denna
har utgått efter huvudsakligen tre linjer: studentbespisningar, hjälpsändningar
i form av studiematerial och medicinska instrument samt inbjudningar
av utländska vetenskapsmän och ungdomsledare från krigshärjade länder.
Under 1950 har för kommitténs ändamål förfogats över i runt tal 100 000
kronor av anslaget till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.
Kommittén har upprätthållit kontakt med andra internationella hjälporganisationer
samt med representanter för främmande beskickningar i Stockholm.
Kommittén har i och med utgången av augusti månad 1950 avslutat sin
verksamhet i vad avser fördelning av medel för hjälpändamål. En redaktionskommitté
har tillsatts med uppgift att utarbeta en översikt över kommitténs
verksamhet under och efter det andra världskriget. Översikten är
samtidigt avsedd att ge en sammanfattande bild av den svenska hjälpinsatsen
gentemot krigshärjade länder under denna tid. 14
14. 7944 års allmänna skattekommitté (1948: I 22; 1949: I 19; 1950: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 för att
verkställa utredning rörande inadvertenser i nuvarande skattesystem (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1944):
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Hjohlman, E. V., revisionsintendent;
Lindahl, E. R., professor;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;
Strand, A. W., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamin.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Lindquist, N. G., kammarrättsråd.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1535),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1945: I Fi 30.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 4 sammanträden,
varjämte ett inom kommittén för speciella utredningar tillsatt
arbetsutskott sammanträtt 14 gånger.
131
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Kommittén har den 23 juni 1950 avlämnat betänkande, del IV, med för- I 16
slag angående ändrade bestämmelser för beskattning av periodiskt understöd,
m. m. samt av utdelning å svenska aktier och andelar i vissa fall, m. m.
Kommittén, som till behandling upptagit frågan om avdragsrätt för studieskulder
beräknas hava slutfört sitt uppdrag i början av år 1951.
15, års nykterhetskommitté (1948:1 24; 1949:1 21; 1950:1 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 för
att verkställa utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll
och utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):
Danielson, B. G. E., statsråd, ordförande;
Bergvall, J. H., borgarråd, led. av I kamm.;
Englund, E. W„ fil. dr, led. av I kamm.;
Furuskog, K. J., rektor;
Hagberg, E. R., direktör, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Larsson, Karin, fru;
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sefve, S. I., rektor, f. d. riksdagsman;
Svensson, Valborg, redaktör;
Svensson, W., agronom, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm. (avliden den 30 augusti 1950);
Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.
Experter:
Almgren, S. G., överdirektör;
Eklund, E., avdelningschef;
Klackenberg, O. H., expeditionschef;
Nitelius, H., hovrättsråd, lagbyråchef;
Sjögren, K. G. T., professor;
Wiklund, D., byråinspektör, led. av II kamm.
Sekretariat:
Elmér, Å. B. A., fil. mag.;
Nelker, H. G., t. f. aktuarie;
Ström, K. W., assessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1388),
rikssanit. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1945: I Fi 39.
Kommittén har under år 1950 hållit 4 plenarsammanträden, omfattande
15 dagar. En betydande del av arbetet har utförts inom särskilda delegationer,
vilka tillsatts för beredning av särskilda frågor. En delegation, bestående
av ordföranden, ledamöterna Englund och Onsjö samt experterna Almgren,
Eklund, Nitelius och Wiklund, har haft till uppgift att närmare utreda
vissa problem av organisatorisk och teknisk natur i fråga om rusdrycksförsäljningens
och nykterhetsvårdens framtida utformning. En annan delega
-
132
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 15 tion, bestående av ledamöterna Furuskog och Sefve samt experten Sjögren,
har behandlat vissa frågor rörande nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.
Vidare ha några ledamöter deltagit i en konferens i Köpenhamn
med representanter för motsvarande utredningskommittéer i Danmark, Finland
och Norge.
Av kommitténs publikationer föreligga vid årsskiftet 1950/51 tre i korrektur,
nämligen en undersökning rörande verkningarna av olika slag av
maltdrycker, en undersökning rörande alkoholvanor, alkoholmissbrukets
omfattning och restriktionssystemets verkningar samt ett betänkande rörande
undervisning, folkupplysning och forskning på alkoholfrågans område.
Ett betänkande rörande tillverkning och försäljning av maltdrycker är slutredigerat
och färdigt att uppsättas i tryck. Ett betänkande rörande rusdrycksförsäljning
och nykterhetsvård m. m. är under utarbetande och väntas
föreligga i manuskript i början av år 1951. Då dessa betänkanden färdigställts
är kommitténs arbete slutfört.
16. 1946 års upphandlingssakkunniga (1948:1 31; 1949:1 26; 1950:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 juni och den 20
september 1946 för att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande det statliga upphandlingsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 juli och den 26 september 1946):
Hammarskiöld, S. L., direktör, ordförande;
Antoni, N. F. G., byråchef;
Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Lindqvist, R. H., byggnadschef;
Palme, E. R. C., direktör.
Biträdande sekreterare:
Norrman, Å. S., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Centralpalatset; tel. 22 15 60 (bitr.
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1947:1 Fi 40.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 3
sammanträden. Förslag till författningstext har varit föremål för granskning
av ledamöterna, varjämte vissa av dessa haft olika sammanträden och
konferenser med myndigheter och näringslivets organisationer.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under januari månad 1951.
17. Sakkunnig angående frågor berörande organisationen av kameralt arbete
och expeditionstjänst m. m. inom statsdepartementen (1948:1 41;
1949:1 32; 1950:1 27).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947:
Magnander, E. E. A„ förste kanslisekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 133
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1309), I f*j; 19
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948:1 Fi 41.
Under medverkan av statsdepartementens organisationsavdelning, vilken
förestås av utredningsmannen, sker numera rationalisering av statsdepartementens
kontorsarbete kontinuerligt. Utredningsmannen har den 28 februari
resp. den 10 juni 1950 avgivit dels en promemoria (V) med förslag
till vissa omläggningar i statsdepartementens expeditionella organisation
(stencilerad) och dels en promemoria (VI) med redogörelse för vissa erfarenheter
i samband med organisationsundersökningar vid statsdepartementen
(stencilerad).
Under år 1951 kommer utredningsmannen att i viss utsträckning ställas
till justitiedepartementets förfogande för organisationsundersökningar vid
domstolsväsendet.
18. 1948 års blankettkommitté (1949: I 41; 1950: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den lo februari 1948 för
att verkställa utredning om statsförvaltningens bJankettväsende (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 februari 1948):
Dahlberg, G. W., överdirektör, ordförande;
Lindholm, G. A., tryckeriintendent;
Magnander, E. E. A., förste kanslisekreterare;
Tångeberg, O. H., chef för ASEA:s blankettbyrå.
Sekreterare:
Kronvall, A. G. B., jägmästare.
Lokal: Statens organisationsnämnd, Sturegatan 24; tel. 67 07 75.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 41.
Kommittén bär under tiden december 1949—november 1950 hållit 32 sammanträden.
Kommittén har den 13 juni 1950 avgivit ett betänkande i två delar, benämnt
Blankettrationalisering (stencilerat). Del I upptager förslag till organisatoriska
åtgärder. Del II är utformad som en illustrerad handledning vid
det blankettekniska revisionsarbetet.
Uppdraget beräknas i huvudsak bli slutfört i början av år 1951.
19. 1.948 års statistikutredning (1949: I 44; 1950: I 33).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1948 för att
verkställa utredning angående den statliga statistikens omfattning och utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1948):
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Jönhagen, S. B., fil. lic., förste aktuarie.
134
Riksdags berättelsen.
I Fi: 19 Biträdande sekreterare:
Karlander, S. W. V., fil. kand.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1661 och
1720), rikssamt. växel 2362 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 44.
Undersökning av statistikarbetet har huvudsakligen pågått inom statistiska
centralbyrån, socialstyrelsen och kommerskollegium.
Utredningen har den 28 augusti 1950 avgivit betänkande med förslag till
omorganisation av statistiska centralbyrån (stencilerat).
Statistikutredningen har fungerat som övervakande och koordinerande
organ för den officiella statistiken, avgivit remissutlåtanden i statistiska
frågor och jämväl konsulterats av olika myndigheter i ärenden av statistisk
natur.
Utredningens arbete beräknas i huvudsak bli slutfört under år 1951.
20. 19h8 års budgetutredning (1949: I 48; 1950: I 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa vissa undersökningar rörande gällande budgeträtt och nuvarande
budgetpraxis (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1948):
Murray, C. A., byråchef;
Renlund, R. G., byråchef.
Sekreterare:
Sommar, C. O., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 30 juni 1950).
Från och med den 1 juli 1950 ha sekreteraruppgifterna övertagits av 1950
års budgeträttskommittés sekretariat -— jfr I Fi 30.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1719),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Fi 48.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1951.
21. 19b8 års sparbankssakkunniga (1949: I 49; 1950: I 38).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning angående sparbankernas organisation och verksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 september 1948):
Rosander, K. E., bankdirektör, ordförande (t. o. m. den 10 april 1950);
Strandell, G. H. F„ borgmästare, ordförande (fr. o. m. den 11 april 1950);
Andersson, A. G. B., redaktör, led av I kamm.;
Forsberg, O. M. I., redaktör, led. av II kamm.;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lagerkvist, E. E., sparbanksinspektör;
Sahlin, O., direktör i Svenska sparbanksföreningen;
Westborg, E., direktör i Kronobergs läns sparbank.
Sekreterare:
Karleby, O., förste kanslisekreterare.
135
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1334), J Fi: 23
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I Fi 49.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 7
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1951.
22. Realkreditutredningen (1950: I 41).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1949 för att
utreda frågan rörande den bundna fastighetsbelåningens rationalisering (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1949 och den 24 februari 1950):
Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;
Eriksson, K., f. d. livförsäkringsdirektör;
Stenmarck, N. E. A., hypoteksdirektör (t. o. m. den 23 februari 1950);
Lemne, M. H., v. riksbankschef (fr. o. m. den 24 februari 1950 t. o. m. den
3 november 1950);
Södermark, S. T., advokat (fr. o. m. den 24 februari 1950);
Zotterman, J. A., direktör (fr. o. m. den 24 februari 1950);
Månsson, K. G., bankdirektör (fr. o. in. den 4 november 1950);
Sekreterare:
Fredricsson, K. Å., aktuarie.
Lokal: Konungariket Sveriges stadshypotekskassa; tel. 23 14 85 växel
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 41.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 24 november
1950 hållit 15 sammanträden, varjämte en delegation inom utredningen
hållit 2 sammanträden.
Utredningen beräknar att kunna avsluta sitt arbete under budgetåret
1950/51.
23. t949 års uppbördssakkunniga (1950:1 42).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari och den 1
april 1949 för att verkställa en allmän översyn av gällande uppbördssystem
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):
Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;
Alin, G. M. E:son, häradsskrivare;
Jarnerup, S. E„ skattedirektör;
Åkerstedt, B. E. V., kronokamrerare;
Prydz, P., ekonomidirektör;
Sätterberg, E. A., ombudsman.
Experter:
Bäcklund, C„ skatteuppbördsman;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Josefson, K. E. T., uppbördsdirektör;
t
136 Riksdag sberättelsen.
I Fi: 03 Lindvall, K. E., förste revisor;
Rydhagen, N. B., förste stadsfogde.
Sekreterare:
Edström, K. S., taxeringsintendent.
Biträdande sekreterare:
Morén, A. E., länsbokhållare av första klass.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Fi 42.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 sammanträtt
in pleno 12 gånger, därvid även experterna närvarit. Vidare har de
sakkunnigas arbetsutskott, bestående av ordföranden och ledamoten Jarnerup
jämte sekreteraren, sammanträtt ett fyrtiotal gånger. Bland de sakkunniga
och experterna ha därjämte två särskilda delegationer utsetts, vilka
jämväl hållit ett antal sammanträden.
De sakkunniga ha den 2 februari 1950 avgivit betänkande, del I, med förslag
till vissa ändringar i uppbördsförordningen. Vidare ha de sakkunniga
avgivit yttranden över sambeskattningssakkunnigas betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser rörande beskattningen av äkta makar, ortsavdragskommitténs
betänkande med förslag till ändrade kommunala ortsavdrag
m. m., framställning från Borås stad angående tillstånd att tillämpa
ändrat indrivningsförfarande i staden, framställning från kronokamreraren
i Norrköping om befrielse från åliggandet att verkställa mer än en avskrift
av inkomstlängd, framställning från kronokamreraren i Östersund om viss
ändring av 23 § 3 mom. uppbördskungörelsen, framställning från Stockholms
stad om ändrad lydelse av 17, 56, 57 och 59 §§ i lagen om kommunalstyrelse
i Stockholm, framställning från Föreningen Sveriges kronokamrerare
angående förlängd tid för inbetalning av kvarstående skatt enligt
1950 års taxering, landskamreraren E. Brandels promemoria med betänkande
och förslag rörande översyn av förordningen den 23 oktober 1908 angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter samt länsstyrelseutredningens
betänkande angående länsstyrelsernas organisation
och ställning inom länsförvaltningen. De sakkunniga ha även avlämnat förslag
till ny fögderiindelning inom riket.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
24. 1949 års fotkbokföringssakkunniga (1950: I 44).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 februari 1949 för
att verkställa en allmän översyn av gällande bestämmelser rörande folkbokföringsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1949):
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;
Carlsson, G. R., länsassessor (fr. o. m. den 5 september 1950);
Dahlquist, S. M. kontraktsprost, kyrkobokföringsinspektör;
Lindblad, S. J. H., räntmästare (t. o. m. den 4 september 1950);
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
137
Olsson, A. E., byråchef; I Fil 25
Åhström, G. O., häradsskrivare.
Experter:
Lindblad, S. J. H„ räntmästare (fr. o. m. den 5 september 1950);
Lindholm, G. A., tryckeriintendent;
Lindström, A. H., förste byråsekreterare;
Stern, E., kammarrättsråd;
Uhnbom, I. T., byråchef.
Sekreterare:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 4 IV tr.; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1730), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 44.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 7
sammanträden om 18 sammanträdesdagar, varjämte en särskild delegation
hållit ett antal sammanträden.
Efter vederbörligt tillstånd av chefen för finansdepartementet har sekreteraren
företagit studieresor för att inhämta närmare kännedom dels om
sättet för folkbokföringsarbetets bedrivande hos olika myndigheter, dels
ock om de erfarenheter som gjorts under den tid det nuvarande folkbokföringssystemet
tillämpats.
De sakkunniga ha avgivit yttranden över bl. a. 1949 års uppbördssakkunnigas
betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet,
socialvårdskommitténs betänkande med förslag till socialhjälp slag m. m.
och 1948 års länsstyrelseutrednings betänkande med förslag angående länsstyrelsernas
organisation och ställning inom länsförvaltningen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1951.
25. 19b9 års skatteutredning (1950:1 45).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april och den 10
juni 1949 för att verkställa en översyn av skatterna till staten och deras
verkningar (se Post- och Inrikes tidn. den 28 april 1949):
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm., ordförande;
Bladh, E. H., ämneslärare, led. av II kamm.;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Hagberg, E. R., direktör, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. m. den 30 oktober
1950);
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lernne, M. H., v. riksbankschef (t. o. m. den 30 oktober 1950);
Petrén, B. E. F., överingenjör, led. av I kamm.;
Rehn, L. G., sekreterare hos Landsorganisationen;
Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Söderlund, G., bankdirektör;
Åkerström, E. O., pappersmassearbetare, led. av II kamm.
138
Riksdag sberättelsen.
1 Fi: 25 Experter:
Crabo, S. G., taxeringsrevisor (fr. o. m. den 1 april 1950);
Michanek, E., sekreterare (fr. o. ra. den 25 november 1950).
Sekreterare:
Wilkens, S. P. A., länsassessor.
Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken 14; tel. lokalsamt. växel
22 45 00 (ankn. 1712), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Fi 45.
Direktiven ha utvidgats till att avse även frågan om principerna för beskattning
av äkta makar (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet
den 17 mars 1950):
Med hänsyn till de krav på ändrade bestämmelser rörande beskattningen av äkta
makar, som framkommit såväl inom riksdagen som i andra sammanhang, utverkade
dåvarande chefen för finansdepartementet den 14 juni 1946 Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning av
dithörande frågor. De med stöd av bemyndigandet tillkallade sakkunniga (sambeskattningssakkunniga)
ha den 2 september 1949 avgivit betänkande i ämnet. De
sakkunnigas majoritet har därvid förordat bibehållandet av sambeskattningen av
äkta makar efter i huvudsak samma grunder som de vilka för närvarande gälla. I
flera punkter föreslås emellertid ändringar av de nuvarande bestämmelserna.
Vid betänkandet ha fogats särskilda yttranden av två av de sakkunniga. I det
ena av dessa yttranden förordas ett system med särbeskattning av äkta makar,
därvid tillika framhålles att en dylik reform givetvis förutsätter ytterligare överväganden
samt en överarbetning av gällande ortsavdragsregler. I det andra yttrandet
förordas ett bibehållande i princip av sambeskattningen, därvid denna dock
föreslås ordnad på annat sätt än vad för närvarande gäller. Sålunda föreslås, att
skatten skall uträknas på grundval av ett belopp, motsvarande hälften av makarnas
sammanlagda inkomster, varefter skattebeloppet fördubblas och fördelas mellan
makarna i förhållande till deras taxerade inkomster.
Över sambeskattningssakkunnigas betänkande ha remissyttranden avgivits av
ett stort antal myndigheter och sammanslutningar. I de flesta yttrandena har betänkandet
kritiserats i olika hänseenden och i många yttranden har framställts
yrkande om att frågan måtte göras till föremål för ytterligare utredning. I flera
yttranden har bl. a. framhållits, att utformningen av beskattningen av äkta makar
måste påverka skattefördelningen mellan olika inkomstgrupper och att frågan
därför måste ses i ett större sammanhang.
Med hänsyn till den sålunda framkomna kritiken bör sambeskattningssakkunnigas
betänkande enligt min mening icke nu läggas till grund för proposition i
ämnet. Då spörsmålet om beskattningen av äkta makar emellertid alltjämt är en av
de mest aktuella skattefrågorna, bör en förnyad utredning i ämnet utan dröjsmål
igångsättas.
Av den redan verkställda utredningen framgår, huru begränsat valet av tänkbar
lösning är så länge problemet om äkta makars beskattning behandlas isolerat
från frågan om utformningen av ortsavdragen för äkta makar respektive för
ensamstående. Vid den förnyade utredningen bör därför sistnämnda fråga samtidigt
göras till föremål för omprövning. Vid sådant förhållande kommer emellertid
utredningen att delvis omfatta samma frågor, som redan äro föremål för utredning
genom de enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 22 april 1949 tillkallade
sakkunniga med uppdrag att verkställa en översyn av skatterna till staten och
deras verkningar (1949 års skatteutredning). Det är därför enligt min mening
mest praktiskt, att den fortsatta utredningen av frågan om äkta makars beskattning
uppdrages åt sistnämnda sakkunniga.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 139
Vid den förnyade utredning i ämnet, som i enlighet härmed bör komma till J PJ; 26
stånd, bör med utgångspunkt från den samlade skattesumma, som finnes böra uttagas
av de skattskyldiga, prövas olika möjligheter att lösa frågan om äkta makars
beskattning. Sålunda bör en närmare undersökning komma till stånd bland annat
angående möjligheterna att lösa frågan enligt särbeskattningslinjen. Man synes
därvid böra utgå från att samtliga skattskyldiga skola tillerkännas ett lika stort
ortsavdrag och att make skall äga rätt att utnyttja avdrag, som andre maken på
grund av bristande inkomst icke kan utnyttja. Den skärpta beskattning av ensamstående,
vilken följer av att ortsavdraget för dessa skattskyldiga minskar allt eftersom
inkomsten ökar, kan vid ett så anordnat särbeskattningssystem icke bibehållas.
Vid utredningen bör vidare prövas en modifierad sambeskattningslinje, innebärande
att makarnas sammanlagda inkomst vid skattläggningen i lämplig proportion
uppdelas mellan makarna och skatt beräknas särskilt å vardera delen av inkomsten.
Emellertid synes en dylik överflyttning av inkomst från den ena maken
till den andre icke böra tillåtas i obegränsad omfattning utan allenast intill visst
angivet belopp.
Skatteutredningen bör givetvis vara oförhindrad att söka en lösning av sambeskattningsproblemet
även efter andra linjer än de här angivna. Vilket system
som än förordas måste emellertid beaktas angelägenheten av att systemet låter sig
väl förena med källskattens avdragsregler.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 26
sammanträden.
Utredningen har avgivit yttranden över betänkande med förslag till lag
om registrerade föreningar in. m., över ortsavdragskommitténs betänkande
och över socialstyrelsens förslag om statligt bidrag till barn i åldern 16—18
år. Vidare har utredningen till chefen för finansdepartementet överlämnat
dels den 30 maj 1950 en skrivelse om besparing i de statliga utgifterna och
dels den 16 november 1950 en promemoria rörande jämkning av den statliga
inkomstskatteskalan i anledning av den kommunala ortsavdragsreformen
(stencilerad).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
26. 1949 års banklagssakkunniga (1950: I 46).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 april 1949 för att
verkställa en översyn av gällande banklagstiftning (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juni 1949):
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande (t. o. m. den 15 juni 1950);
Wulff, K. E., bankinspektör, ordförande fr. o. m. den 16 juni 1950;
Engfors, B. G. O., bankdirektör;
Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;
Severin, F. F., chefredaktör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 16 juni 1950).
Sekreterare:
Algott, S. A., byråchef.
Lokal: Bank- och fondinspektionen, Sturegatan 16; tel. 62 43 12.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Fi 46.
140
Riksdagsberättelsen.
1 Fi: 2Q De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 17
sammanträden om tillhopa 20 sammanträdesdagar. Härvid har huvuddelen
av lagen om bankrörelse varit föremål för genomgång, varefter arbetet med
utarbetande av förslag till ny lag fullföljes.
Utredningen beräknas bli slutförd under första hälften av år 1951.
27. Utredning om vidgad rätt att vid taxering erhålla avdrag för utländska
skatter (1950: I 48).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1949):
Kuylenstierna, C. W. U., regeringsråd, ordförande;
Ekenberg, O. J., f. d. kammarrättsråd;
Ohlin, P. H., ekonomidirektör.
Sekreterare:
Villard, B., t. f. kammarrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1729), rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 48.
Utredningen, som under tiden december 1949—november 1950 hållit 27
sammanträden, har den 21 oktober 1950 avgivit betänkande i ämnet (SOU
1950: 35).
Till utredningen har den 12 juni 1950 överlämnats en av Sveriges Allmänna
Exportförening och Internationella Handelskammarens Svenska Nationalkommitté
den 22 maj samma år till Kungl. Maj :t ingiven skrivelse, vilken
föranleder vissa undersökningar. Sedan dessa verkställts, vilket beräknas
kunna ske under januari månad 1951, är uppdraget slutfört.
28. Utredning angående grunderna för skatteutjämningsunderstöd åt syn
nerligt
skattetyngda kommuner m. m. (1950: I 50).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1949):
Klackenberg, O. H., expeditionschef, ordförande;
Järdler, S., sekreterare hos Svenska landskommunernas förbund.
Sekreterare:
Skiöld, E. R., andre kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet: tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1344),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningsmännens uppdrag, se 1950:1 Fi 50.
Genom beslut den 7 juli 1950 har chefen för finansdepartementet uppdragit
åt utredningsmännen att undersöka förefintliga möjligheter till förenkling
av förfarandet vid övergången till det nya ortsavdragssystemet och vid
fastställande av statsbidrag för täckande delvis av kommunernas skatteunderlagsförluster
i samband därmed.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 141
Utredningsmännen ha under tiden december 1949—november 1950 sam- I Fi; 29
manträtt 75 dagar, varav 14 sammanträden hållits tillsammans med den jämlikt
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1949 tillsatta ortsavdragskommittén.
Utredningen har under år 1950, förutom yttrande angående ortsavdragskommitténs
förslag till ändrade kommunala ortsavdrag in. m., avgivit dels
den 5 april betänkande med förslag till nya grunder för skattelindring åt
synnerligt skattetyngda kommuner (stencilerat), dels ock den 20 november
betänkande med förslag till förfarande vid omräkning av 1951 års skatteunderlag
och fastställande av provisorisk skatteersättning till kommun i anledning
av ortsavdragsreformen (stencilerat).
Utredningsmännen avse att framlägga utredning med förslag rörande övergångsbidrag
i samband med kommunindelningsreformen vid årsskiftet
1950/51. Därefter återstår av utredningsuppdraget endast överväganden rörande
införande av särskild straffskatt för vissa åtgärder före ikraftträdandet
av nyssnämnda reform. Uppdraget beräknas vara slutfört under första
delen av år 1951.
29. 1950 års skattelagssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):
Dahlgren, R. B., generaldirektör, ordförande;
Björne, F. H., kammarrättsråd;
Granlund, S. Å., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 17
mars 1950):
Kungl. Maj:t har förut denna dag på min föredragning förordnat, att det uppdrag,
som lämnats åt de enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1949 tillkallade
sakkunniga för verkställande av en översyn av skatterna till staten och
deras verkningar (1949 års skatteutredning), skall utvidgas till att avse jämväl
frågan om principerna för beskattning av äkta makar.
Samtidigt med de utredningar, som sålunda verkställas genom 1949 års skatteutredning,
torde ytterligare utredning i fråga om inkomstbeskattningen böra ske
genom särskilda sakkunniga. Denna utrednings huvudsyfte bör vara en genomgripande
teknisk revision av såväl kommunalskattelagen som förordningen om
statlig inkomstskatt. Det mål, som åsyftas med denna revision, torde kunna angivas
såsom en anpassning av beskattningsreglerna till det nya uppbördsysstemet.
Under årens lopp ha åtskilliga delreformer åstadkommit en försvårad översikt av
sammanhanget i lagstiftningen. I dylika fall är en förenkling nödvändig. Dessutom
förekomma sedan gammalt i skattelagarna åtskilliga bestämmelser, som avse att
åstadkomma en långt driven rättvisa olika skattskyldiga emellan eller att befordra
behjärtansvärda samhällsföreteelser av för beskattningsväsendet i grund och botten
ovidkommande natur. Som exempel i förra avseendet kan nämnas rätten till
avdrag vid den statliga inkomsttaxeringen för kommunala utskylder och i det
142
Riksdagsberättclsen.
I Fi: gg senare rätten till avdrag för vissa försäkringspremier med högst 200 kronor. Dylika
bestämmelser äro ägnade att försvåra beräkningen av källskatten. Det bör därför
övervägas att utmönstra dessa.
Vid en teknisk genomgång av inkomstskattelagstiftningen faller det sig naturligt
att samtidigt beakta och bringa till lösning aktuella reformfrågor inom detta
område. Härvidlag kan i främsta rummet nämnas frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen,
beträffande vilken förslag föreligger i kommunalskatteberedningens
betänkande av den 18 juli 1942. Även i andra avseenden föreligger redan
ett samlat utredningsmaterial, som de sakkunniga böra erhålla i uppdrag att överarbeta.
Likaledes böra andra, tidigare väckta frågor om ändringar i beskattningen
kunna överlämnas till de sakkunniga för fortsatt utredning. Det torde lämpligen få
ankomma på chefen för finansdepartementet att träffa avgörande härutinnan.
Här berörda utredning kan givetvis icke hinna slutföras till den tidpunkt, då
1949 års skatteutredning avslutar sitt arbete. De sakkunniga böra likväl hålla sig
fortlöpande underrättade om nämnda skatteutrednings arbete och taga hänsyn
härtill, där omständigheterna så påfordra.
Jag vill redan nu förutskicka att det är min avsikt att sedermera — när resultaten
av den här förordade utredningen föreligga och det sålunda blivit klarlagt i
vad mån arbetsuppgifter av enklare beskaffenhet på denna väg kunna avlastas
från taxeringsmyndigheterna — upptaga frågan om en översyn av taxeringsorganisationen
i syfte att mera effektivt inrikta denna på kvalificerat taxeringsarbete
med därav följande bättre taxeringsresultat.
De sakkunniga ha intill utgången av november månad 1950 hållit 27 sammanträden.
De sakkunniga ha den 18 november 1950 avgivit en promemoria med förslag
till vissa författningsändringar i anslutning till den år 1950 beslutade
omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1951.
30. 1950 års budgeträttskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1950 för att
utreda frågan om en revision av grundlagarnas bestämmelser rörande budgeten
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 24 maj 1950):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Lindholm, P. S., järnsvarvare, led. av II kamm.;
Murray, C. A., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Renlund, R. G., byråchef.
Experter:
Runemark, P. S., f. d. generaldirektör;
Faxelius, A., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Oredsson, S. M., t. f. revisor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1719),
rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 143
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 28 I Jvjj 30
april 1950):
Av de spörsmål, som böra ankomma på den av riksdagen begärda utredningen,
synes frågan om en översyn av grundlagarnas bestämmelser om beskattning, statsreglering
och därmed sammanhängande ämnen vara de väsentligaste. Såsom i
riksdagsskrivelsen framhållits äro regeringsformens bestämmelser i ämnet — vilka
i stort sett förblivit oförändrade sedan vårt nuvarande statsskicks tillkomst -—
i flera hänseenden föråldrade. Det är därför naturligt, att dessa bestämmelser icke
helt överensstämma med den budgetteknik, som efter hand kommit att utbildas
på grundval av de vid skilda tillfällen av riksdagen genomförda delreformerna
samt särskilda detaljbesluten i fråga om budgeten. Det torde böra erinras om att i
utskottsutlåtandet till nämnda riksdagsskrivelse uttalats, att i en kommande utredning
borde beaktas, att den makt över finanserna, som riksdagen under 1800-talet och under 1900-talet erhållit, komme till otvetydigt uttryck i de nya grundlagsbestämmelserna.
Spörsmålet om särskild lagstiftning i anslutning till nämnda grundlagsbestämmelser
har vid -flera tillfällen övervägts. Redan 1910 års riksstatskommitté hade
ifrågasatt, huruvida icke vissa principer för budgetens uppställning hos oss liksom
i flera andra länder borde fastställas i lag. Riksstatskommittén fann, att en
sådan lagstiftning borde ha grundlags karaktär. Det kunde emellertid i så fall befaras
att statsmakternas handlingsfrihet skulle komma att bindas i alltför hög grad.
Kommittén ansåg därför, att det skulle varit ett fåfängt och, i den mån det skulle
lyckas, riskabelt företag att i lagparagrafer söka fastlåsa principerna för riksstatens
uppställning.
Även 1939 års finansfullmaktssakkunniga funno en översyn av nuvarande grundlagsbestämmelser
önskvärd. I samband härmed borde enligt de sakkunniga övervägas
möjligheterna att till en särskild stadga om budgeten sammanföra sådana
regler, vilka icke voro av den betydelse att de borde införas i grundlagarna.
I den redogörelse rörande gällande budgeträtt och tillämpad budgetpraxis som
utarbetas av 1948 års budgetutredning — jfr I Fi 20 •— ha vissa av dessa spörsmål
beaktats. Utredningsmännen ha kommit till den uppfattningen, att de svårigheter
att överblicka för svensk budgetteknik nu gällander regler och föreskrifter,
som för närvarande föreligga, till väsentlig del synas bero på att dessa äro splittrade
i en mängd olika riksdagspropositioner, riksdagsskrivelser och författningar.
Även mig synes det uppenbart att det är förenat med avsevärda olägenheter att
budgetbestämmelserna icke finnas samlade i en enhetlig stadga.
Sedan 1948 års budgetutredning fortskridit så långt att en sammanfattande redogörelse
för gällande bestämmelser inom den närmaste tiden kan väntas föreligga,
torde särskilda sakkunniga böra tillkallas för att överse grundlagarnas bestämmelser
om beskattning, statsreglering och därmed sammanhängande ämnen. I anslutning
härtill bör spörsmålet om en eventuell budgetstadga prövas. Det bör ankomma
på de sakkunniga att undersöka dels i vilken omfattning hithörande bestämmelser
böra intagas i regeringsformen eller i en budgetstadga, dels ock på
vad sätt en sådan stadga kan utformas utan att de av 1910 års riksstatskommitté
befarade olägenheterna uppkomma. Därvid synes särskilt böra övervägas, i vilken
omfattning nu gällande bestämmelser angående bestridande av utgifter och användning
av riksstatsanslag, angående redovisning av statsinkomsterna mot budgeten
m. m. böra intagas i en av riksdagen beslutad eller godkänd stadga. Vidare
torde böra undersökas huruvida och i vilken omfattning de övriga bestämmelser
i hithörande ämnen, som icke underställas riksdagens prövning, böra sammanfattas
såsom tillämpningsföreskrifter till en sådan stadga. Det torde därvid även
böra ankomma på de sakkunniga atl taga ställning till frågan huruvida en even
1(1
llihnng till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
144
Riksdagsberätt elsen.
I Fi: jjQ tuell budgetstadga bör givas formen av samfällt stiftad lag eller om beslut angående
sådan stadga bör fattas i annan ordning.
Vid 1937 års riksdag beslöts en genomgripande omläggning av riksstatens uppställning.
Sedan detta beslut genomförts har den svenska budgeten undergått avsevärda
förändringar såväl till sin storlek som till sitt materiella innehåll. Vissa
ändringar i riksstatens formella uppställning kunna befinnas påkallade. Av särskild
betydelse äro de önskemål angående grupperingen av vissa inkomster och
utgifter, som framkommit vid pågående arbeten för upprättande av nationalbudgeten.
Vissa förslag härom ha bl. a. framförts i en från konjunkturinstitutet inkommen
skrivelse vilken för närvarande remissbehandlas. Frågan har även beaktats
av 1948 års budgetutredning. Delvis torde de önskemål som i dessa sammanhang
framkommit kunna tillgodoses genom finansstatistiska undersökningar. Det
är likväl uppenbart att vissa ändringar i fråga om olika posters gruppering och
redovisning i riksstaten kunna tjäna syftet att åstadkomma en bättre överensstämmelse
mellan budgetens formella uppställning och dess materiella innehåll. Jag
förutsätter att de sakkunniga även uppmärksamma hithörande spörsmål.
De sakkunniga äro oförhindrade att, därest anledning därtill förekommer, även
ompröva frågor om det efter beslut av 1944 års riksdag tillämpade systemet för
redovisning av kapitalbudgeten.
Vid utredningsuppdragets fullgörande torde samråd böra sökas med 1949 års
investeringskommitté, som bl. a. anförtrotts uppgiften att överväga vissa frågor
rörande den budgettekniska behandlingen av anslag av investeringsnatur med
hänsyn till önskemålet att i framtiden bibehålla samhällsinflytandet över realkapitalbildningen.
Den av mig nu förordade utredningen torde även komma att beröra vissa frågor,
som sammanhänga med riksdagens budgetarbete. Riksdagen bär i skrivelser den
3 juni 1939, nr 343, och den 8 maj 1946, nr 218, hemställt om utredning angående
formerna för riksdagens budgetarbete. Ställningstagande till en särskild utredning
härom torde lämpligen böra anstå till dess nu förordade utredning slutförts eller
utredningsarbetet fortskridit så långt att resultaten kunna överblickas.
Utredningsarbetet bör bedrivas så att de förslag till ändringar i grundlag, som
finnas erforderliga, kunna med hänsyn till bestämmelserna i 64 § riksdagsordningen
framläggas senast för 1952 års riksdag.---
Kommittén har under tiden juni—november 1950 hållit 18 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
31. 1950 års filmutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1950 med uppdrag
att utreda frågan om statligt stöd åt svensk filmproduktion (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 maj 1950):
Hagberg, E. R., direktör, riksgäldsfullmäktig, led. av It kamm., ordförande;
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Detlofsson, N. R., revisor i riksräkenskapsverket;
Dyfverman, G. H., regissör;
Edgren, E. G., regissör.
Sekreterare:
Skoglund, E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kanslihuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
(sekreteraren).
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 145
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 28 J pj; 32
april 1950):
Vid 1949 års riksdag väcktes dels en motion (I: 217) angående sänkning av
nöjesskatten för biografföreställningar, dels ock en motion (II: 271) angående stöd
åt svensk filmproduktion genom överföring till vederbörande producent av 20
procent av de skattebelopp, som influtit vid visning av svensk film. I sitt betänkande
nr 41 yttrade 1949 års bevillningsutskott, såvitt angår nämnda båda motioner,
att det enligt utskottets mening vore önskvärt att frågan om statligt stöd
åt svensk filmproduktion närmare övervägdes. Vilka åtgärder, som i sådant hänseende
borde ifrågakomma, kunde utskottet icke utan närmare undersökning yttra
sig om. Utskottet förordade därför att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställde,
att en utredning verkställdes i fråga om möjligheterna att bereda statligt
stöd åt svensk filmproduktion.
1949 års riksdag, som godkände bevillningsutskottets betänkande, hemställde i
skrivelse nr 254, att Kungl. Maj:t ville, såvitt nu är i fråga, verkställa utredning
beträffande de i förenämnda båda motioner berörda spörsmålen samt därefter
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde .föranleda.
Den av 1949 års riksdag begärda utredningen torde nu böra verkställas. Den
första fråga, som därvid bör bliva föremål för undersökning, är huruvida det
aktuella produktions- och kostnadsläget är sådant att statliga stödåtgärder överhuvud
kunna anses påkallade. Vid jakande svar på denna fråga bör vidare prövas,
i vilken form ett eventuellt stöd åt den svenska filmproduktionen bör lämnas.
För egen del anser jag det angeläget att man såvitt möjligt söker undvika de
olägenheter och svårigheter, som ofrånkomligen äro förenade med en anordning,
enligt vilken stöd beredes allenast åt produktionen av såsom högklassig ansedd
film. Detta skulle kunna ske om eventuella stödåtgärder komme att avse all svensk
filmproduktion. Därest denna princip godtages — och man alltså avvisar tanken
att göra stödåtgärderna beroende av en kvalitetsbedömning av filmerna — kan
stöd åt den svenska filmproduktionen knappast ifrågakomma i annan form än
såsom restitution av viss del av den nöjesskatt, som influtit vid visning av filmerna
i fråga. Frågan om storleken av den andel av nöjesskatten, som sålunda
skulle restitueras till vederbörande producent, kan självfallet icke besvaras utan
en närmare utredning.
Därest statliga stödåtgärder överhuvud finnas böra ifrågakomma, torde utredningen
i första hand böra avse en närmare undersökning av möjligheterna att lösa
frågan enligt den nyss skisserade linjen. Även andra möjligheter till lösning av
frågan torde emellertid böra prövas, i den mån anledning därtill anses förefinnas.
Vid prövningen av de hithörande spörsmålen torde bl. a. böra beaktas de åtgärder,
som vidtagits i våra grannländer i syfte att stödja inhemsk filmproduktion.
Utredningen har intill utgången av november månad 1950 hållit 10 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
32. Utredning av frågan om fastställande av definitioner på metriska
enheter m. in.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
verkställa utredning av frågan om fastställande av definitioner på metriska
enheter in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 maj 1950):
146
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 32 Siegbahn, M., professor, ordförande;
Borelius, G., professor;
Edlén, B., professor;
Granholm, J. H., professor;
Hallén, E., professor;
Hulthén, E., professor;
Rudberg, E., professor;
Swensson, T., myntdirektör;
Tandberg, J., professor;
Waller, I., professor;
Wetterblad, T. V., rektor, fil. dr.
Lokal: Nobelinstitutet; tel. 34 09 30.
Utredningen har hållit ett sammanträde under år 1950.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
33. 1950 års långtidsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1950 för att verkställa
utredning angående långtidsplaneringen på det samhällsekonomiska
och statsfinansiella området (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1950):
Lundberg, A. S., statssekreterare, ordförande;
Nordenson, J., fil. lic.;
Westerlind, E. A., byråchef, tillika sekreterare.
Experter:
Juréen, L. J. F., byråchef;
Lindberger, L., fil. lic.;
Meidner, R. A., fil. kand.;
Ohlsson, P. T. I., sekreterare;
Wennersten. P. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Siegbahn, B. L. G., t. f. förste sekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. sekreteraren
1865 och bitr. sekreteraren 1126), rikssamt. 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sköld till statsrådsprotokollet den 9 juni
1950):
I anslutning till propositionen nr 222 till 1946 års riksdag med anhållan om
riksdagens yttrande angående avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten
framlades vissa beräkningar rörande den samhällsekonomiska och statsfinansiella
utvecklingen under perioden 1946/47—1951/52. Sålunda redogjordes för olika
kalkyler beträffande nationalinkomstens utveckling under den närmaste efterkrigstiden.
Vidare redovisades uppskattningar angående utvecklingen av inkomsterna
och statsutgifterna, ävensom av de beräknade kostnaderna för olika aktuella reformer
m. m.
Som ett led i landets deltagande i Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete utarbetades sedermera ett svenskt långtidsprogram, avseende tiden
1947—1952/53. Detta program är i motsats till 1946 års beräkningar helt inriktat
på den samhällsekonomiska utvecklingen och inrymmer icke någon analys av de
statsfinansiella frågorna.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 147
De flerårsplaner, jag här erinrat om, ha varit ett värdefullt stöd för de senaste ][ 33
årens ekonomiska politik. Vid sidan av sin betydelse som allmän riktpunkt för
folkhushållets gemensamma ansträngningar att nå jämvikt och förbättrad försörjning
ha dessa planer utgjort underlaget för samordningen av den ekonomiska
politiken. De ha i sistnämnda avseende givit vissa hållpunkter för de detaljplaneringar
som bildat en del av utgångsmaterialet till de nationalbudgetkalkyler,
vilka numera uppgöras för varje kalenderår. I anslutning härtill ha de uppgjorda
långtidsplanerna varit vägledande vid handhavandet av regleringarna på de olika
punkterna i det ekonomiska livet. Emellertid hålla berörda långtidsplaner nu på
att bliva i väsentliga stycken föråldrade. Nationalinkomst produktion och export,
för att taga de avgörande faktorerna, ha gestaltats gynnsammare än man vid tidpunkterna
för planernas uppgörande vågade antaga. I fråga om 1946 års uppskattningar
har sålunda det gynnsammare alternativet för nationalinkomstens
stegring mer än väl uppfyllts. Vad gäller långtidsprogrammet uppnåddes det däri
uppställda exportmålet år 1949, och det kan förutses, att produktionsmålet kommer
att förverkligas i år. Även på övriga områden av det ekonomiska livet finnes
anledning till justeringar av tidigare prognoser. Det uppkomna läget innebär, att
det icke finnes någon aktuell, sammanfattande analys av utvecklingstendenserna
under de närmaste åren och än mindre någon sådan preciserad plan för den ekonomiska
politiken på längre sikt, som kan tjäna såsom bakgrund till samordningen
av de löpande åtgärderna på det ekonomiska området eller till de årliga nationalbudgetkalkylerna.
Med hänsyn härtill erfordras nya utredningar beträffande de
samhällsekonomiska framtidsutsikterna och därav betingade överväganden rörande
den fortsatta ekonomiska politiken. Även för det fortsatta reformarbetet på socialpolitikens
område gör sig behovet av aktuella beräkningar beträffande det framtida
ekonomiska utrymmet starkt gällande. Samtidigt har inom den statsfinansiella
sektorn i viss mån nya problemställningar trätt i förgrunden, vilka påkalla en förnyad
översyn av det framtida budgetläget.
Av det anförda framgår, att läget motiverar en ny utredning angående långtidsplaneringen
på såväl nationalbudgetens som statsbudgetens område. Detta stöd
klart redan under arbetet med innevarande års nationalbudget. Vid anmälan av
frågan om komplettering av riksstat&förslaget för budgetåret 1950/51, m. m. i propositionen
den 31 mars 1950 (nr 237) till årets riksdag tillkännagav jag min åsikt
att låta föranstalta om en utredning angående ett långtidsprogram för den ekonomiska
politiken i syfte att erhålla ett fastare grepp om möjligheterna att avveckla
efterkrigstidens detaljregleringar och övriga i stabiliseringssyfte tillkomna åtgärder.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 20) i anledning av väckta motioner
om framläggande för riksdagen av en plan för övergången till en friare ekonomi
efter ingången av år 1951, m. m. har bankoutskottet uttalat sin tillfredsställelse
över att en utredning angående ett långtidsprogram för den ekonomiska politiken
kommer till stånd.
Den sålunda bebådade utredningen torde nu böra igångsättas. Utredningen,
vilken bör avse utvecklingen under den närmast femårsperioden, torde i princip
få uppläggas på samma sätt som den år 1946 verkställda. Utgångspunkten bör vara
ett effektivt och rationellt utnyttjande av samtliga produktiva krafter i samhället
under hög och jämn sysselsättning av arbetskraften samt en sådan hushållning
med de tillgängliga resurserna, att kravet på samhällsekonomisk balans och stabiliserat
penningvärde uppfylles.
Med beaktande av denna allmänna målsättning bör i enlighet med vad jag nyss
anfört, material framläggas som medger en fastare bedömning av förutsättningarna
för en fortsatt avveckling av efterkrigstidens regleringar. Likaså bör utrymmet
för socialpolitiska och övriga reformer av samhällsekonomisk räckvidd belysas.
1 anslutning till utredningarna på det samhällsekonomiska planet är det
vidare angeläget att få de statsfinansiella konsekvenserna av den förutsedda id
-
148
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 33 vecklingen klarlagda, varvid även resultaten av vissa förberedande undersökningar
inom finansdepartementet i fråga om statsutgifterna under femårsperioden
1951/52—1955/56 stå till förfogande.
Ett viktigt avsnitt av det frågekomplex, som måste beaktas vid en ekonomisk
långtidsplanering, utgöres av investeringsverksamheten med hänsyn till dennas
strategiska roll i konjunktursammanhanget och i hela den ekonomiska utvecklingen.
Jag får erinra om att frågan om möjligheterna att upprätthålla en effektiv
och ur konjunkturutjämningssynpunkt ändamålsenlig investeringspolitik utan detaljreglering
av byggnadsverksamheten för närvarande är föremål för utredning
av 1949 års investeringskommitté, vilken tillkallats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 juni 1949. Även om sålunda formerna för statsmakternas kontroll
över investeringsverksamheten falla under ett annat utredningsuppdrag, måste
givetvis frågan om investeringsverksamhetens omfång och fördelning tagas upp
till behandling i samband med en allmän ekonomisk planering på längre sikt.
Självfallet bör härvid samråd ske med investeringskommittén. Liksom beträffande
1947 års långtidsprogram, böra utredningarna angående investeringsverksamheten
icke begränsas till frågan om den totala investeringsvolymen och det ömsesidiga
sambandet mellan denna och den allmänna ekonomiska utvecklingen, utan även
gälla vilka konkreta mål för utbyggnaden av produktionsapparaten som lämpligen
böra uppställas. I synnerhet torde det starka expansionsbehovet i den statliga investeringssektorn
motivera, att specificerade investeringsplaner på längre sikt
uppgöras för de statliga investeringarna efter överväganden angående ifrågavarande
investeringsbehovs inbördes betydelse ur samhällsekonomisk synvinkel. Det
torde likaledes vara nödvändigt att som ett led i långtidsplaneringen ställning
tages till bostadsbyggandets plats inom den totala investeringsramen.
Slutligen får jag anmäla, att Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
i anslutning till en redan igångsatt amerikansk undersökning om jämvikten
i världsekonomien efter år 1952, förbereder en rapport angående den ekonomiska
utvecklingen i deltagarländerna med tyngdpunkten på utsikterna för Europas
ekonomi under de närmaste åren efter Marshallhjälpens upphörande. Det synes
vara naturligt, att det uppdrages åt den av mig förordade utredningen att från
svensk sida följa ifrågavarande arbete inom Paris-organisationen och lämna de
uppgifter som kunna komma att begäras.----
De sakkunniga ha under år 1950 intill den 20 november sammanträtt 35
gånger, i samband varmed konferenser hållits med företrädare för såväl
branschorganisationer som enskilda företag.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första hälften av år
1951.
i
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 149
I E
Ecklesiastikdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av
Uppsala domkyrka (1948:1 17; 1949:1 12; 1950:1 10).
Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande
restaurering av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag skulle
anordnas:
Bagge, G., professor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Anderberg, A. H., domprost;
Boéthius, Gerda, professor;
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie;
Eidem, E., f. d. ärkebiskop;
Hedqvist, P. G., f. d. professor;
Leo, H. V., f. d. generaldirektör;
Lundberg, E. J., professor;
Noreen, Ä., intendent;
Thiis, H., domkyrkoarkitekt;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare:
Tengelin, Å. E., byrådirektör.
Direktiven för nämnden, se 1945: I E 27.
Den 20 februari 1947 avslutade prisnämnden bedömningen av de inkomna
tävlingsförslagen, varvid nämnden förordade omtävling mellan vissa
förslag. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 har
nämnden anordnat en sådan omtävling.
Bedömning av de vid denna omtävling inlämnade förslagen påbörjades
under 1949, men kunde icke slutföras under detta år.
Under december 1949 höll nämnden 4 sammanträden och under februari
1950 ytterligare 2 sammanträden. Nämnden avgav sitt slutomdöme över
tävlingsförslagen den 25 februari 1950, varvid dess majoritet förordade att
förslaget med motto »Reflexion», författat av arkitekten Sigurd Lewerentz,
skulle tagas till utgångspunkt för domkyrkans restaurering. Häremot avgåvos
två reservationer, nämligen av ledamöterna Bagge, Boéthius och Leo,
vilka förordade det av arkitekt Cyrillus Johansson författade förslaget med
motto »Korsblomma», samt av ledamoten Eidem, vilken icke fann något av
de inlämnade förslagen ägnat att läggas till grund för restaureringsarbetet.
Nämnden föranstaltade sedermera att samtliga tävlingsförslag offentligen
utställdes i Uppsala och Stockholm, varefter den överlämnade förslagen till
byggnadsstyrelsen den 4 maj 1950. Nämndens arbete är därmed slutfört.
150
Riksdagsberåttelsen.
I E: 2 2. 7944 års lönekommitté för privatläroverken (1948:1 18; 1949:1 13;
1950:I11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 augusti 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1944):
Pauli, I. H. E., lektor, f. d. riksdagsman, ordförande;
Aurivillius, Monica L., ämneslärare;
Lundh, H. T., rektor;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 28 och 1946: I E 18.
Kommittén har efter den 1 december 1949 hållit 9 sammanträden, varjämte
enskilda medlemmar och sekreteraren haft särskilda överläggningar.
Kommittén har den 10 februari 1950 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående dels lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid Fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala, dels provisorisk löneförbättring för lärare
vid övriga enskilda handarbets- och skolköksseminarier (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 7945 års folkskolesakkunniga (1948:1 22; 1949:1 16; 1950:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944, den
20 december 1946 och den 8 april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 16
december 1944 och den 12 april 1949):
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Granér, P. E., f. d. folkskolinspektör;
Haage, E. H., folkskolinspektör;
Hedlund, Anna, överlärare (t. o. m. den 16 maj 1950);
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Lund, B. A., kyrkoherde;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm. (t. o. m. den 16 maj 1950);
Wedlund, K. E., överlärare (t. o. m. den 16 maj 1950), tillika huvudsekreterare;
Widén,
A., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. m. den 16 maj 1950);
Wikström, Ruth I. C., småskollärarinna.
Expert:
Ahlberg, G. A., överlärare.
Biträdande sekreterare:
Cederstrand, O., e. o. andre kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1945:1 E 33, 1947: I E 24 och 1950:1 E 13.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—juni 1950 hållit 6 sammanträden
om sammanlagt 8 sammanträdesdagar. Därjämte ha ordföranden
och sekreterarna samt enskilda ledamöter sammanträtt ett flertal
gånger.
*
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 151
De sakkunniga ha den 20 mars 1950 avgivit utredning och förslag röran- [ E: 4
de av folkskolans lokal- och lärarbrist påkallade provisoriska åtgärder (stencilerat)
och den 15 juni 1950 dels hos Kungl. Maj :t gjort framställning om
vidtagande av åtgärder i syfte att åstadkomma nagot ökade förflyttningsmöjligheter
för lärare inom folkskoleväsendet, dels ock till chefen för ecklesiastikdepartementet
överlämnat från statens folkskolinspektörer inkomna
uppgifter rörande förefintligheten av skolor och läraravdelningar med sa
ringa lärjungeantal, att frågan om deras upprätthållande kunde anses böra
tagas under övervägande. Därjämte ha de sakkunniga avgivit utlåtanden
över framställningar av skolöverstyrelsen om rätt för lärarkårens representant
i skolstyrelse att deltaga i sammanträde med av skolstyrelse tillsatt
nämnd eller delegation, av Sveriges folkskollärarförbund rörande utfärdande
av ny folkskolestadga och angående ändring av § 24 mom. 1 folkskolestadgan,
av Sveriges småskollärarinneförbund om ändring av § 8 folkskolestadgan,
av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse om ändringar av §§ 19
och 24 folkskolestadgan samt av distriktsöverläraren J. A. Eriksson om
komplettering av § 36 folkskolestadgan.
Sedan 1948 års länsstyrelseutrednings betänkande rörande länsstyrelsernas
organisation och ställning inom länsförvaltningen remitterats till de
sakkunniga, ha de sakkunniga den 14 september 1950 avgivit yttrande i anledning
av remissen. Uppdraget är därmed slutfört.
4. Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildninqen
på det husliga området m. m. (1948:1 26; 1949:1 19;
1950:I 16).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 september 1945):
Osvald, Ingrid M., byråchef, f. d. riksdagsledamot.
Särskilda sakkunniga för överläggningar och samråd (ämnesrepresentanter)
:
Virgin, Ebba E. S., konsulent;
Davidsson, Greta, konsulent;
Smedberg, Anna-Lisa M., slöjdkonsulent;
Norup, Ruth B:son, rektor;
Wiklund, Signild, vävlärarinna;
Jonzon-Eliasson, Ester L., hemkonsulent;
Lundberg, Bertha J., konsulent;
Brodén, Märta, hemslöjdskonsulent;
Carlson, Ann-Beat, vävlärarinna.
Sekreterare:
Sjöberg, O. T. E. V., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 31.
Under tiden december 1949—november 1950 ha överläggningar ägt rum
med vissa av ämnesrepresentanterna.
152
Riksdagsberåttelsen.
1 El 4 Den sakkunniga har den 1 december 1950 avgivit betänkande angående
utbildningen av lärarinnor inom det husliga området (SOU 1950: 46). Uppdraget
är därmed slutfört.
5. 1945 års dövstumntredning (1948:1 29; 1949:1 22; 1950:1 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
dövstumskolväsendet och därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 oktober 1945):
Wagnsson, R„ landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.;
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Malm, N. T. B., rektor.
Direktiven för utredningen, se 1946:1 E 38.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 haft 3 sammanträden,
varjämte ordföranden och sekreteraren haft ett antal överläggningar.
Utredningen har under november 1950 avgivit utlåtande över 1946 års
prästlönekommittés förslag angående dövstumprästernas löneplacering med
särskilt beaktande av frågan om en omprövning av tjänsteorganisationen på
dövstumvårdens område. Likaledes under november månad har utredningen
avgivit förslag till stadga för vårdanstalten för dövstumma med komplicerat
lyte, förslag till ny instruktion för inspektören för dövstumundervisningen
samt förslag till ändrade bestämmelser angående utbildning av lärare
för dövstumundervisningen. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
6. 1946 års prästlönekommitté (1948:1 35; 1949:1 28; 1950:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 mars 1946):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, Å. B. H., kyrkoherde;
Helander, D. A. V., professor;
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm.;
Bubbestad, A. L., lantbrukare, led av II kamm.;
Wohlin, T. H., kammarråd.
Experter:
Hörjel, N. J., t. f. länsbokhållare av 2:a klass;
Kalén, O. H„ t. f. förste aktuarie.
Sekreterare:
Brolin, N.-E., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Bohman, H. Å., e. o. byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1947:1 E 43.
153
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Kommittén har under tiden december 1949—den 3 november 1950 hållit J El 8
11 sammanträden. Dessutom ha sammanträden hållits mellan enstaka ledamöter
av kommittén, sekreterarna och experterna.
På särskilda uppdrag har kommittén den 23 december 1949 avgivit utlåtande
med förslag angående provisorisk avlönings- och pensionsförbättring
för prästerna för tiden 1 juli 1950—30 juni 1951 samt utlåtande över 1946
års kyrkomötes skrivelse, nr 29, angående dövstumprästernas lönegradsplacering.
Kommittén har den 3 november 1950 avgivit betänkande med förslag till
nya grunder för avlöningen av präster, m. in., del II (SOU 1950: 43). Uppdraget
är därmed slutfört.
7. Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behörighet till kyrkliga
ämbeten och tjänster (1948:1 37; 1949:1 30; 1950:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 augusti 1946):
Bohlin, T. B., biskop, ordförande (avliden den 27 augusti 1950);
Bredberg, E. Greta M., fru;
Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm.;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., vice ordförande;
Hartman, C. O., direktor;
Helander, D. A. V., professor;
Junker, Eva Gunilla (Eva-Gun) E., teol. och fil. kand.;
Leijon, Märta K., författarinna;
Lemark, O. W. M., komminister, e. o. lektor;
Lutteman, Ester, teol. och fil. kand.;
Scheutz, Elsa H., församlingsdiakonissa;
Sjöberg, E. K. T., lektor;
Ström, T. V., kyrkoherde emeritus;
Svedberg, Ellen S. A., fru, led. av II kamm.
Sekreterare:
Kjellberg, G. S. E., e. o. byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1947: I E 45.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 2
sammanträden.
De sakkunniga ha utarbetat betänkande angående frågan om kvinnas
behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster (SOU 1950:48), vilket emellertid
på grund av dröjsmål med tryckningen ännu icke kunnat avlämnas.
De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.
8. 7.947 års skoldisciplinutredning (1948: I 47; 1949: I 35; 1950: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag rörande disciplinära åtgärder
mot lärjungar i folkskolan och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 oktober 1947):
154 Riksdagsberättelsen.
I Et 8 Liander, M. N., folkskolinspektör, ordförande;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Spångberg, Nina Hildur Viktoria, folkskollärarinna;
Åstrand, R. S., rektor.
Sekreterare: .
Dahlström, B., folkskollärare (tel. Göteborg 15 18 34).
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 47 och 1949: I E 35.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 1
sammanträde.
Utredningen har den 20 januari 1950 avgivit betänkande med förslag angående
folkskolans disciplinmedel m. m. (SOU 1950: 3). Uppdraget är därmed
slutfört.
Utredning om ändrade bestämmelser beträffande prästmöte m. m.
(1948: I 50; 1949: I 38; 1950: I 31).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1947 för
att biträda med utredning och avgiva förslag dels om översyn av gällande
bestämmelser beträffande prästmöte, dels ock om utredning i syfte att i
kap. 25 kyrkolagen måtte införas bestämmelser om stiftsråd och stiftsmöte
samt att i 2 § lagen den 30 juni 1930 om församlingsstyrelse bland kyrkliga
angelägenheter måtte upptagas bidrag till stiftsråd och stiftsmöte samt
andra för stiftet gemensamma kyrkliga ändamål (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 november 1947):
Ljungberg, H. D., teol. dr, kyrkoherde.
Utredningsmannen har den 9 mars 1950 avgivit betänkande med förslag
till lag om prästmöte och stiftsmöte m. m. (SOU 1950:31). Uppdraget är
därmed slutfört.
10. Utredning om upprättande av ett institut i Lund för utbildning av sjukgymnaster
(1950: I 38).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1949 för att
biträda med utredning rörande upprättande av ett statligt eller statsunderstött
institut i Lund för utbildning av sjukgymnaster:
Wiberg, G., professor.
Expert:
Örtengren, P. I., akademisekreterare.
Utredningsmannen har den 15 april 1950 avgivit betänkande i ämnet
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
11. Svenska Unescokommittén (1950: I 42).
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 27 maj 1949 för att dels utreda frågan om
organisation och arbetsuppgifter för ett blivande svenskt Unescoråd, dels,
155
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
intill dess ett dylikt råd kommit till stånd, fullgöra de åligganden som jäm- j £. j.,
likt Unescos stadga ankomma på nationella samarbetsorgan samt de uppgifter
i övrigt, som av Kungl. Maj:t må komma att bestämmas, dels ock
vidtaga erforderliga åtgärder för att frågan om nedsättning av Sveriges
avgift för medlemskap i Unesco må i vederbörlig ordning komma under omprövning
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1949):
Diiring, H. I., professor, ordförande;
Goude, S. N., ombudsman, vice ordförande;
Degerman, A., rektor;
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm.;
Granberg, G. K. L., verkst. direktör;
Gärde-Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Hillman, B., folkskollärare;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Jödahl, O. E., byråchef;
Lindberg, G. A., rektor;
Lindblad, B., professor;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Thedin, N. E, redaktör;
Wikström, Ruth I. C., småskollärarinna;
Åman, O. V., led. av I kamm.
Sekreterare: .
Eriksson, C. E. R., fil. kand.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 5 sammanträden.
Kommittén har den 30 september 1950 avgivit betänkande med förslag
angående arbetsuppgifter och organisation för ett svenskt nationellt Unescöråd
(stencilerat).
Kommittén fungerar numera som provisoriskt svenskt Unescoråd, varför
redogörelse icke vidare lämnas för kommitténs verksamhet i riksdagsberättelsen.
12. Utredning rörande ökning av antalet medicine studerande vid universitetet
i Uppsala.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
utreda förutsättningarna och kostnaderna för en ökning av antalet medicine
studerande vid universitetet i Uppsala:
Blix, F. G., professor, ordförande;
Grönwall, A. J. T., laborator;
Wejke, G. W., generaldirektör.
De sakkunniga ha hållit 5 sammanträden. De båda i Uppsala bosatta
sakkunniga ha därutöver haft ett flertal överläggningar.
De sakkunniga ha den 5 september 1950 avlämnat utredning i ämnet
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
156
Riksdagsbe rättelsen.
I E: 13
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
13. Utredning rörande stipendier för högre vetenskapliga studier
(1950: I 44).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att
verkställa en översyn av nu gällande bestämmelser rörande stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier:
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm.
Sekreterare: .
Håkansson, H. E. V., fil. mag. (fr. o. in. den 23 oktober 1950).
Utredningsmannen kommer att avlämna sitt betänkande (stencilerat) i
januari 1951.
14. Chalmerska byggnadskommittén (1948: I 12; 1949: I 9; 1950: I 8).
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937 tillsattes
en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri in. m. vid dåvarande Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt densamma.
Instruktion för kommittén fastställdes av Kungl. Maj :t den 18 november
1938.
Byggnadskommitténs sammansättning under år 1950:
Larsson, E. G., direktör, ordförande;
Steen, S. O., arkitekt (t. o. in. den 31 oktober 1950);
Hultin, S., professor, kassaförvaltare;
Hössjer, K. G. N„ professor, rektor;
Friberger, E. G., länsarkitekt;
Hansson, G. H., civilingenjör (fr. o. m. den 1 november 1950);
ledamöter av kommitténs sektion för maskinteknik:
Karlson, K. G., professor (t. o. m. den 30 juni 1950);
Hammar, O. G., professor (fr. o. m. den 1 juli 1950);
ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:
Dahr, K., professor;
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Rydbeck, O. E. H., professor;
ledamot i kommitténs sektion för statens skeppsprovningsanstalt:
Nordström, H. F., överdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 157
Sekreterare: I E: 14
Nordwall, K. E., kamrer.
Kommitténs arkitekt:
Wernstedt, C. M., professor.
Därjämte arbetar kommittén med en sektion för textilteknik för uppförande
av byggnad för svenska textilforskningsinstitutet, en sektion för silikatkemi
för om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan
samt en sektion för fysik för tillbyggnad av högskolans fysikinstitution, alla
med samma ledamöter som huvudkommittén.
Lokal: Gibraltargatan 5, Göteborg; tel. 18 74 40 (arkitektkontor, prof.
Wernstedt); Chalmers tekniska högskolas kamrerarkontor, Storgatan 43,
Göteborg; tel. 11 63 19 (kamrer Nordwall).
Kommittén har under år 1950 anlitat följande sakkunniga: professor O.
Hammar för värme- och kraftcentralen, W. Fagerströms Ingenjörsbyrå för
värme-, ventilations- och sanitetstekniska anläggningar, Mellersta och Norra
Sveriges ångpanneförening och Karl G. Eliassons Ingenjörsbyrå för elektriska
anläggningar samt civilingenjör A. Lidholm för planläggande av de elektriska
laboratoriernas utrustning.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
hållit 9 sammanträden.
De byggnadsföretag som under året främst bearbetats av kommittén äro
nybyggnad för avdelningen för maskinteknik och nybyggnad för avdelningen
för elektroteknik.
Nybyggnaden för maskinteknik: Den byggnadsdel som innehåller föreläsnings-
och ritsalar har färdigställts och tagits i bruk. Vissa kompletteringsarbeten
återstå. I källaren planeras provisoriska laboratorier, i avvaktan på
att härför avsedd byggnad kan uppföras. I kungl. brev den 2 juni 1950 anbefalld
översyn av förslaget till nybyggnad för maskinlaboratoriet pågår.
Nybyggnaden för elektroteknik: Den del av detta byggnadskomplex, som
huvudsakligen skall inrymma institutionen för elektroteknik, är i det närmaste
färdig, byggnadsarbetena å den del, som skall innehålla föreläsningsoch
ritsalar samt övriga svagströmstekniska laboratorier, ha nyligen igångsatts.
Anskaffandet av utrustning pågår. För svagströmsinstitutionerna ha
förmånliga inköp av surplusmaterial gjorts i USA. För starkströmslaboratoriernas
tyngre utrustning, som i allmänhet betingar mycket lång leveranstid,
ha vissa beställningar gjorts inom landet.
Arbetena för statens skeppsprovningsanstalt, Svenska textilforskningsinstitutet
samt för institutionerna för fysik, silikatkemi och kärnkemi vid högskolan
äro i det närmaste avslutade.
I kungl. brev den 2 juni 1950 anbefalld översyn av förslaget till tillbyggnad
för högskolans kemiavdelning har påbörjats.
158 Riksdagsberättelsen.
1 El 15 15. 19bO års arkivsakkunniga (1948: I 13; 1949: I 10; 1950: I 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1940 och
den 3 oktober 1947 att biträda med utredning och avgiva förslag angående
gallring av statsmyndigheternas arkivalier in. m.:
Knös, B. A. O., f. d. statssekreterare, ordförande;
Andersson, C. I., riksarkivarie;
Arvidsson, K. A. V., kanslichef;
Hedar, F. S., arkivråd;
Stat'', N. O. B., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holm, N. F., arkivarie.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00 (ankn.
1225 ordföranden), rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1941: I E 19 och 1948: I E 13.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 29
sammanträden. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av
ordföranden och sekreteraren, delvis tillsammans med olika ledamöter, överläggningar
och samråd ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter
för olika förvaltningsområden.
De sakkunniga ha under 1950 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 6 februari angående gallring i statistiska centralbyråns arkiv;
den 30 mars angående gallring i utlänningskommissionens arkiv; den 30 mars
angående gallring av verifikationer till medicinalstyrelsens räkenskaper; den
15 maj angående gallring av verifikationer till fångvårdsstyrelsens räkenskaper;
den 15 maj angående gallring av verifikationer till lantbruksstyrelsens
räkenskaper; den 15 maj angående gallring av verifikationer till kommerskollegii
räkenskaper; den 15 maj angående gallring av verifikationer till
riksförsäkringsanstaltens räkenskaper; den 12 juni angående ytterligare gallring
i statens bränslekommissions arkiv; den 16 oktober angående förtecknande
av gallringsbara handlingar; den 1 november angående gallring i pensionsstyrelsens
arkiv; den 22 november med förslag till kungörelse angående
utgallring av obehövliga handlingar hos vissa statliga myndigheter samt den
28 december angående gallring i kammarrättens arkiv.
Enligt för de sakkunniga utfärdade direktiv ha de att mot bakgrunden av
givna och föreslagna gallringsföreskrifter taga under bedömande frågan om
de statliga arkivinstitutionernas lokalförhållanden, varvid särskilt borde uppmärksammas
frågan om tillgodoseende av riksarkivets utrymmesbehov. Arbeten
härutinnan beräkna de sakkunniga kunna slutföras under första delen
av år 1951.
16. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1948: I 19;
1949: I 14; 1950: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Kreuger, H., professor emeritus, ordförande;
Woxén, R., professor, rektor, vice ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
159
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef; \ J<}
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellström, B. M., professor;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.;
Sundahl, P. E., professor.
Arkitekter:
Ahrbom, N. O., professor;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., högskoleintendent.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och kassaförvaltaren;
20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Kungl. Maj :t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Följande särskilda experter ha under år 1950 biträtt kommittén, nämligen
professorn G. Löfgren i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
professorn L. V. L. Malm i frågor rörande ny värme- och kraftcentral
för högskolan, professorn E. J. Lundberg i frågor rörande park- och
trädgårdsanläggningar, Hugo Theorells ingenjörsbyrå aktiebolag i frågor
rörande uppvärmnings- och sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman
Jacobson och Widmark i statistiska konstruktionsfrågor. Dessutom ha olika
vid högskolan anställda lärare såsom experter anlitats i frågor rörande
utrustning av nya laboratorier.
På kommitténs arkitektkontor voro under året anställda åtta arkitekter
och ingenjörer samt ett skrivbiträde.
Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar voro under året tre ingenjörer och ritare anställda.
Under tiden december 1949—november 1950 har kommittén sammanträtt
4 gånger.
Nybyggnaderna för kemisk apparathall och kemiskt laboratorium ha färdigställts
och tagits i bruk för sitt ändamål med ingången av vårterminen
1950.
Nybyggnad av ångkraftcentral har påbörjats och arbetet beräknas fortskrida
i sådan takt, att monteringen av den första ångpannan kan påbörjas
i februari månad 1951.
Ombyggnaden av vissa delar av gamla maskinlaboratoriebyggnaden och
av den byggnad, där institutionerna för livmedelskemi och jäsningslära ha
sina lokaler, har slutförts.
Ombyggnaden av vissa delar av huvudbyggnaden, där avdelningen för
bergsvetenskap har sina lokaler, beräknas vara slutförd vid början av vårterminen
1951.
Ombyggnaden av gamla kemiska laboratoriet har fortgått hela året, varvid
större delen av arbetet slutförts.
11 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml.
Itiksdagsberättelsen.
160
Riksdagsberättelsen.
1 E:lG Arbetet med högskolans starkströmselektriska ledningssystem samt med
vissa planeringsarbeten bär fortsatts. Till dessa senare hör bl. a. sprängningsarbeten
för flyttning av del av Märtavägen för framtida tillbyggnad
av biblioteket, vilket arbete slutförts.
17. 1945 års universitetsberedning (1948: I 24; 1949: I 17; 1950: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 22 juni 1945 och den
15 november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträf -fande universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):
Andrén, G., professor, led. av I kamm., ordförande;
Agge, K. I., professor;
Aspelin, G., professor;
Blix, F. G., professor;
Gunnarsson, G. O. I., professor;
Hadding, A. R., professor;
Hult, W. P. A., professor;
Höjer, T. A. M., professor;
Kjöllerström, S. G., professor;
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;
Pauli, I. H. E., lektor, f. d. riksdagsman;
Rodhe, C. O. W., laborator;
Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wallén, C. C., fil. dr, t. f. förste statsmeteorolog;
Wistrand, K. K-son., direktör, led. av I kamm.
Expert:
Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie.
Huvudsekreterare:
Lönnroth, N. E. M., professor.
Biträdande sekreterare:
Bruno, C. A., e. o. förste kanslisekreterare;
östergren, B., fil. mag.
Lokal: Riksdagshuset, utrikesutskottet; tel. 11 39 68 eller 11 84 99.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 28.
Beredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 5
sammanträden om sammanlagt 16 dagar. Mellan sammanträdena har arbetet
bedrivits på delegationer och av enskilda ledamöter.
Beredningen har under år 1950 utarbetat ett betänkande rörande den
vetenskapliga publiceringsverksamheten, personal-, institutions- och stipendiefrågor
samt det akademiska befordringsväsendet. Betänkandet är under
tryckning.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
161
I E: 18
18. Iiandelsutbildningskommittén (1948: I 25; 1949: I 18; 1950: I 15).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945) samt den 23 januari
1948:
Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;
Alf ort, A. M., direktör;
Andersson, G. O., rektor;
Elldin, H., rektor;
Hedvall, J. G., rektor;
Jönsson, A., ombudsman;
Larsson, G. I., rektor;
Lindblom, Edith M., f. d. försäkringstjänsteman;
Lindforss, K. B. R., ombudsman;
Olsson, S. S., auktoriserad revisor, rektor;
Rosenberg, G. D., direktör;
Wiklund, H. W„ rektor.
Experter:
Bohlinder, E. J. E., förste aktuarie;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Holmstrand, F. M., rektor;
Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare (t. o. m. den 11 april 1950);
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1950);
Åstrand, B. I., ämneslärare.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., förste byråsekreterare (t. o. m. den 30 juni 1950);
Holmstrand, F. M., rektor (fr. o. m. den 1 juli 1950).
Lokal: Sveriges köpmannaförbund; tel. 23 12 40; sekreterarens tel. även
Kristinehamn 121 71.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 29.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 4 plenarsammanträden,
varjämte kommitténs sektion 1 sammanträtt 1 gång
sektion 2 11 gånger och sektion 3 12 gånger.
Kommittén har den 11 april 1950 avgivit betänkande, I, handelsgymnasierna
(SOU 1950: 12). Kommitténs sektion 1 har därmed upphört.
Arbetet med ett andra betänkande, som förutom vissa pedagogiska frågor
kommer att behandla den lägre handelsundervisningen, har fördröjts,
då slutlig ställning icke kunnat tagas till åtskilliga spörsmål förrän 1946
års skolkommission, närmast dess yrkesutbildningsdelegation, framlagt
förslag rörande den lägre yrkesundervisningens ordnande.
Kommittén räknar med att kunna slutföra sitt arbete under år 1951.
1 E: 19
162 Riksdagsberättelsen.
19. Kollektutredningen (1948: I 27; 1949: I 20; 1950: I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):
Cullberg, J. O., biskop, ordförande;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Mogård, J. A. B., kyrkoherde, led. av I kamm.
Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål,
för vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskommitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills
använts:
Ljunggren, Å. V., fil. stud.
Sekreterare:
Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie.
Lokal: Västerås domkapitel; tel. Västerås 302 64.
Dir ''ktivcn för utredningen, se 1946: I E 35 och 1947: I E 32.
Utredningen har i huvudsak slutfört sitt arbete. Den 27 oktober 1950 har
Ljunggren till utredningen överlämnat en sammanfattning av en av honom
utförd speciell undersökning beträffande Lutherakademien i Sondershausen.
20. 1945 års lärobokskommitté (1948: I 28; 1949: I 21; 1950: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättring
av läroböcker m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Mattsson, J. G. A., f. d. rektor, sekreterare i Målsmännens riksförbund;
Rönn, Solveig A. O., fru, f. d. riksdagsledamot;
Sefve, S. I-, rektor, f. d. riksdagsman;
Wikström, N. K., redaktör.
Sekreterare:
Colleen, P. T., jur. kand. (t. o. m. den 31 december 1950);
Tegner, G., pol. mag. (fr. o. m. den 1 januari 1951).
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 och 30 77 83.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 37.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit dels
ett sammanträde med representanter för hjälpklassundervisningen, dels ock
ett sammanträde med representanter för B-skolor.
Ordföranden och ledamoten Wikström företogo den 26—29 mars 1950
en resa till Luleå för att med överlärarna i vederbörande skoldistrikt överlägga
om läroboksförhållanden inom skoldistrikten i Tornedalen.
Kommittén ingav den 6 februari 1950 tillsammans med bokutredningen
till Kungl. Maj :t framställning om viss utredning genom priskontrollnämndens
försorg rörande såväl distributionen som produktionen av läroböcker.
I avvaktan på resultatet av denna utredning har kommitténs arbete i övrigt
varit vilande.
163
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
21. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av [ E: 22
pymnastiklärare och sjukgymnaster m. m. (1948: I 31; 1949: I 24;
1950: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):
Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av It kamm.;
Blomquist, K. S., överlärare;
Christensen, E. H., professor;
Fischer, Ingrid, gymnastikdirektör;
Holmdahl, D. E., professor;
Råberg, E., major;
Thorson, G. A., förste gymnastikkonsulent.
Experter:
Amylong, Tora, gymnastikdirektör;
Lindau, G. H., gymnastikdirektör;
Sandberg, G. T. B., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Högberg, J. P., gymnastikdirektör.
Lokal: Gymnastiska centralinstitutet; tel. 11 51 35, 21 25 51.
Direktiven för utredningen, se 1946: I E 40.
Förutom sammanträden mellan ordföranden och sekreteraren ha under
tiden december 1949—november 1950 hållits 14 plenarsammanträden och
25 sammanträden med 1—4 ledamöter och sekreteraren.
De sakkunnigas utredningsuppdrag beräknas bli slutförda under våren
1951.
22. 1946 års skolkommission (1948: I 32; 1949: I 25; 1950: I 21).
Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation
m. m. och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 januari 1946).
Ledamöter:
Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande;
Diiring, H. I., professor, vice ordförande;
von Friesen, O. B., leg. läkare, led. av II kamm.;
Färm, H. G. E. A., organisationssekretcrare;
de Laval, Märta, redaktör;
Myrdal, Alva, fru;
Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;
Olsson, K. M. G., redaktör;
Persson, I., agronom, led av I kamm.;
164 Riksdagsberättelsen.
1 El 22 Sjöström-Bengtsson, Anna M., lärarinna, led. av I kamm.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Arvidson, E. S. Å., lektor.
Lokal: Hantverkargatan 26; tel. växel 52 83 70, 52 85 30, 52 88 70, 52 92 35.
Direktiven för kommissionen, se 1947: I E 38.
Till kommissionens förfogande för överläggningar och samråd har stått
ett expertråd (se 1947: I E 38; 1948: I E 32; 1949: I E 25; 1950: I E 21).
Under 1950 har departementschefen till nya ledamöter av expertrådet kallat
direktören E. J. Bengtsson, adjunkten T. S. Björkblom och ombudsmannen
Bror Johansson. Ombudsmannen G. E. Eriksson och förbundssekreteraren
E. L. Thorin ha entledigats från uppdraget att vara experter.
Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete på delegationer.
Av dessa har under år 1950 småskoleseminariedelegationen avslutat sin
verksamhet. Under året ha kursplanedelegationen, grkesutbildningsdelegationen,
folkhögskoledelegationen och lärarhögskoledelegationen varit i
verksamhet.
Under år 1950 ha följande förändringar i delegationernas sammansättning
vidtagits: till nya ledamöter av yrkesutbildningsdelegationen ha utsetts
E. J. Bengtsson och Bror Johansson i stället för E. L. Thorin och G. E.
Eriksson.
Till sekreterare inom kursplanedelegationen har från den 1 augusti 1950
utsetts civilekonomen Rut Grenholm, från den 1 september folkskolläraren
Herbert Wanre och från den 1 november fil. lic. Greta Christiansson. Till
sekreterare i folkhögskoledelegationen har från den 1 december 1949 utsetts
ämnesläraren H. Ternblad i stället för fil. mag. Ella Jönsson, som begärt
entledigande.
Kommissionen har under tiden december 1949—november 1950 hållit
10 sammanträden. Dessutom ha delegationerna under denna tid hållit sammanlagt
50 sammanträden, sammanträden med subkommittéer ej medräknade.
Kommissionen, som den 19 oktober 1949 avlämnade utredning beträffande
privata skolor för yrkesutbildning med förslag till bestämmelser om tillsyn
(SOU 1949: 55), har under år 1950 avlämnat utredning med förslag till
statsbidragsgrunder för kommunala och enskilda yrkesskolor (under tryckning),
en promemoria om planläggningen av den förberedande yrkesutbildningen
vid försöksverksamheten med nioårig enhetsskola samt en promemoria
om den s. k. prognosutredningen. Dessutom ha underdåniga yttranden
avgivits över ett stort antal betänkanden.
Småskoleseminariedelegationen har slutfört arbetet med utarbetandet av
studieplaner avsedda främst att användas vid småskoleseminarierna, sedan
dessas arbete enligt kommissionens förslag blivit föremål för provisorisk
omläggning.
Kursplanedelegationen har under år 1950 inriktat sitt arbete främst på
utarbetandet av s. k. huvudmoment och studieplaner för försöksverksam
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 165
heten med en nioårig enhetsskola. Med ledning av erfarenheterna från för- [ E: ''23
söksverksamhetens första år (läsåret 1949—50) har en reviderad upplaga
av huvudmoment och studieplaner för klasserna 1—6 utarbetats. Arbetet
med timplaner, huvudmoment och studieplaner för klasserna 7—9 pågår.
Yrkesutbildningsdelegationen har ägnat sin uppmärksamhet åt förberedelserna
för försöksverksamheten med nioårig enhetsskola i fråga om utformningen
av den praktiska yrkesorienteringen i klasserna 7—8 och den
förberedande yrkesutbildningen i klass 9. Representanter för delegationen
ha besökt ett antal försöksdistrikt och vissa distrikt, som anhållit om försöksverksamhet.
Arbetet med studieplaner i de nämnda ämnena pagår. Delegationen
inriktar sitt arbete på frågor som sammanhänga med yrkesskolväsendets
omorganisation och utbyggnad. En inventering av yrkesutbildningen
inom näringslivet (art och omfattning) har verkställts.
Folkhögskoledelegationen har ägnat uppmärksamhet åt folkhögskolelärarnas
lönefrågor samt förberett kommissionens betänkande om folkhögskolans
problem, vilket beräknas kunna avges under år 1951.
Lärarhögskoledelegationen har inriktat sitt arbete på utformandet av den
första lärarhögskolan och avvaktar riksdagens principbeslut om lärarutbildningen
för att kunna utforma förslag till kommissionens betänkande
om lärarhögskolornas detaljutformning. Delegationens arbete beräknas kunna
slutföras under år 1951.
23. Utredning angående upprättande av ett arkeologiskt museum i Stockholm
(1948: I 34; 1949: I 27; 1950: I 22).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1946 för att
inom departementet verkställa överarbetning av det av 1935 års museisakkunniga
avgivna betänkandet angående sammanförande och organisation av
i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från medelhavsländerna och
främre Orienten samt i samband därmed beakta den av de sakkunniga
berörda frågan, huruvida inom en och samma museiinstitution lämpligen
böra inrymmas, förutom nämnda samlingar, jämväl andra samlingar av
övervägande arkeologisk karaktär:
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie.
Experter:
Tesch, N., arkitekt;
Vessberg, G. O., docent, föreståndare för Cypernsamlingarna (fr. o. in. den 28
juni 1950).
Sekreterare:
Westholm, D. A., docent.
Lokal: Haga, Stockholm 6; tel. 27 24 32 (den sakkunniges bostad) eller
vitterhetsakademien; tel. 67 66 97.
Utredningen rörande cypernsamlingarna, egyptiska museet och samlingarna
från Iran samt övriga samlingar från medelshavsländerna och främre
Orienten är numera slutförd och ritningsförslag till lokaler för dessa samling
-
166 Riksdagsberättelsen.
I El 23 ar äro utarbetade och kostnadsberäknade. Det har emellertid vid den under
år 1950 företagna slutgranskningen visat sig önskvärt att omarbeta vissa
delar av detta ritningsförslag med hänsyn till framställda önskemål från
de ifrågavarande samlingarnas föreståndare.
Undersökningar pågå rörande lämpligaste sättet att lokalt sammanföra
de östasiatiska samlingarna och vissa inom nationalmuseum och statens
etnografiska museum befintliga, huvudsakligen kinesiska, föremålsgrupper
från äldre tid med de ovannämnda samlingarna. Ritningsförslag härtill är
under utarbetande.
Den sakkunnige beräknar kunna avlämna sin utredning under första delen
av år 1951.
24. Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö, m. m.
(1948: I 38; 1949: I 31; 1950: I 25).
Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté för
att handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål. Den 26 juli 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén
att jämväl handha anskaffningen av erforderlig utrustning för tandtekniker-
och tandsköterskeskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den
16 januari 1948 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt kommittén att i samråd
med 1944 års utredning rörande tandläkarutbildningen vidtaga de åtgärder,
som kunde befinnas erforderliga i syfte att tillgodose behovet av bostäder
och provisoriska lokaler åt personal vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Av Kungl. Maj :t den 20 september 1946 förordnade ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm., ordförande;
Asker, N. E. P., sjukhusdirektör;
Ehnbom, C. J. G., intendent, tillika sekreterare;
Lönnerblad, T., tandläkare;
Pålsson, F., chefstandläkare;
Westin, G. E. N., professor.
A-v byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot:
Lindqvist,
R. H., tekn. dr, byggnadschef.
Lokal: Tandläkarhögskolan i Malmö; tel. 727 20.
Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 10
sammanträden.
Anskaffandet av bostäder åt personal har i det stora hela lyckats.
25. 7947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas fram
tida
ställning (1948: I 43; 1949: I 33; 1950: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1947 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Stockholms högskolas
167
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga för- J j). gg
handlingar med Stockholms stad och högskolan rörande statens, Stockholms
stads och högskolans framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt
och organisatoriskt hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1947):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Dillner, H. J., kansliråd;
Hadding, A. R., professor;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.
Experter:
Wieselgren, O. H., riksbibliotekarie;
Willers, U. E. W., kansliråd.
Sekreterare:
Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 43.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 icke sammanträtt.
Arbetet, som huvudsakligen bestått i undersökningar rörande vissa
med högskolans juridiska och matematisk-naturvetenskapliga bibliotek samt
smärre humanistiska institutionsbibliotelc sammanhängande problem, har
främst bedrivits av kanslirådet Willers. Ett led i arbetet bär varit konferenser
mellan denne och skilda lärar- och studentrepresentanter för högskolan.
De slutliga resultaten ha försenats genom den oklarhet, som ännu råder rörande
högskolans byggnadsfråga.
Uppdraget beräknas vara slutfört under första kvartalet av år 1951.
26. 1947 års musikutredning (1948: I 45; 1949: I 34; 1950: I 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1947 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att främja det svenska musiklivets
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1947):
Lindbom, T. L., fil. dr, ordförande;
Bengtsson, L. I. O., fil. lic.;
Härén, Y., folkskollärare;
Lundén, L., kapellmästare;
Rabe, J. J., programchef;
Ralf, E. Chr., professor;
Sandberg-Norrlander, Alva, musiklärare;
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av I kamm.
Experter (fr. o. m. den 4 april 1950):
Gustafsson, I. A. S., musikdirektör;
Ullman, C. E., byråsekreterare.
Sekreterare:
Ahlberg, T. V. A., byråsekreterare.
168
Riksdagsberättelsen.
I Et 26 Lokal: Malmskillnadsgatan 33; tel. 10 3171 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 45.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 19
sammanträden, varjämte överläggningar mellan ordföranden och ledamöter
samt sekreteraren ägt rum.
Vidare ha överläggningar ägt rum med representanter för åtskilliga myndigheter,
undervisningsanstalter och organisationer.
Yttranden ha avgivits i ett antal av Kungl. Maj :t remitterade ärenden.
Ordföranden och en ledamot av utredningen ha under november månad
1950 anträtt en resa till vissa länder i Europa för studier av den högre
musikundervisningen m. in.
Utkast till betänkanden rörande amatörmusik, yrkesorkestrar, militärmusik
m. m. ha utarbetats.
27. 1947 års sakkunniga angående den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande (1948: I 48; 1949: I 36; 1950: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 november 1947 och den 2 juni 1950):
Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., rektor;
Glimstedt, E. G., professor (fr. o. m. den 2 juni 1950);
Strömbeck, J. P., professor;
Westin, G. E. N., professor;
Romberg, N. W. A., kanslichef, tillika sekreterare (tel. 51 38 10).
Lokal: Tandlältarhögskolan i Stockholm; tel. 10 30 92.
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 48.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit ett
sammanträde in pleno, varjämte utredningsarbetet bedrivits av en särskild
delegation.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
28. Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm (1948:1 49; 1949:1 37; 1950:1 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 oktober 1947 för
att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om ändringar av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm med uppdrag tillika att, med
beaktande av föreliggande utredningsmaterial, överlägga med vederbörande
intressenter rörande de ändringar i församlingsindelningen, som finnas
kunna ifrågasättas, samt att därefter till Kungl. Maj :t avgiva yttrande och
förslag i ämnet, avseende jämväl den lämpliga tidsordningen för de ändringar
i nämnda avseende, som finnas böra genomföras (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 december 1947):
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
169
Hassler, N. H. Å., professor, ordförande; I E: 29
Johansson, E. G., förbundskassör;
Zetterberg, K. Å. H., kyrkoherde.
Sekreterare:
Edling, N. P. J., t.f. advokatfiskal (tel. 23 45 60).
Direktiven för utredningen, se 1948: I E 49.
De sakkunniga, som under tiden december 1949—november 1950 hållit
3 sammanträden, ha fortsatt utredningen beträffande tidigare icke behandlade
församlingar och uppnått vissa preliminära resultat.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under år 1951.
29. 19i8 års konstutredning (1949: I 39; 1950: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 juni 1948 för att
inom departementet biträda med utredning rörande åtgärder för att främja
svenskt konstliv över huvud taget och konstbildningsverksamhet i synnerhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1948):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Lind, A., redaktör;
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr, fil. lic.;
Norlén, A., överlärare;
Sjögren, N. A. G., f. d. professor;
Strömbom, S. G. M., professor;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Experter:
Ahnsjö, S. O. R., docent, bitr. skolöverläkare;
Borrman, M. Kristina O., småskollärarinna;
Davidsson, Greta, slöjdkonsulent;
Lindahl, Annie, folkskollärarinna;
Strandman, O., teckningslärare.
Sekreterare:
Lindhagen, N., amanuens.
Lokal: Nationalmuseum; tel. 10 51 06 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 39.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit sammanträden
22 dagar, varjämte överläggningar mellan delegationer av enskilda
ledamöter samt sekreteraren ägt rum.
På grund av remiss ha de sakkunniga den 9 december 1949 avgivit utlåtande
över nationalmuseiutredningens betänkande. Utredningen har vidare
avlåtit promemorior dels till skolkommissionen angående den estetiska
fostran vid den planerade lärarhögskolan, dels till byråchefen Ingrid
Osvald angående den estetiska fostran för de lärarinnekategorier som beröras
i den åt byråchefen Osvald uppdragna utredningen rörande organisationen
av lärarinneutbildningen på det husliga området. Tre medlemmar
av utredningen ha under året företagit en studieresa till Statens Slöyd- og
Tegnelaererskole i Notodden, Norge.
170 Riksdagsberättelsen.
I E: 3( 30. 1948 års tekniska skolutredning (1949: I 40; 1950: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och
den 27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):
Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande;
Ericsson, Å. H., ingenjör;
Hellman, O. A., överingenjör;
Josephson, K. O., byråchef;
Karlbom, T. O., studierektor;
Lien, M., lektor;
Nordhult, A., rektor;
Rosenberg, N. R. W., fabrikör, led. av I kamm.;
Sandberg, K. E. E., ingenjör;
Skantze, L.-O. H., civilingenjör (fr. o. m. den 14 januari 1950);
Westman, J. O., ingenjör.
Sekreterare:
Källström, P.-E., amanuens.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 40.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 12
sammanträden, varav 5 i samband med studieresor till vissa tekniska läroanstalter.
Under 1950 har utredningen påbörjat en översikt över tillgången på ingenjörsutbildad
personal samt fortsatt undersökning av olika tekniska skolformers
studiemål m. m.
31. Bokutredningen (1949:1 41; 1950:1 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för att ge större spridning åt god
litteratur samt rörande författarnas ställning och villkor (se Post- och
Inrikes tidn. den 30 augusti 1948):
Edenman, R. H. L., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;
Bonnier, K., bokförläggare;
Englund, C.-E., författare;
Hallbeck, O. A., studiesekreterare;
Johannesson, E. G. V., direktör, led. av I kamm.;
Josephson, G. A., bokhandlare;
Larsson, Maj G., fru;
Svensson, G. A., redaktör.
Sekreterare:
Forsström, E. G. A., amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
12 06 ordföranden eller 17 52 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 41.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
171
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 samman- j j<]. 33
trätt under 15 dagar.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1951.
32. 1948 års läkarutbildning skommitté (1949:1 42; 1950:1 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1948):
Nevrell, B. A., generaldirektör, ordförande;
Andrée, T. E„ landstingsman, led. av I kamm.;
Larsson, S. W., professor;
Malmros, H., professor;
Nosslin, B., med. kand.;
Rexed, B. A., prosektor;
Sjögren, K. G. T., professor;
Waldenström, J„ professor;
Wulff, H. B., professor.
Experter:
Bergman, R. K., medicinalråd;
Bergsten, Elisabeth, kurator;
Fischer, G. A. V., professor;
Forssman, S. P. M., professor;
Höjer, J. A., generaldirektör;
Inghe, P. G., socialläkare;
Lundquist, G. A. R., överläkare.
Sekreterare:
Gottlieb, J. V. C., andre kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Bruhn-Möller, Ä. W., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 42.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 10
sammanträden om sammanlagt 21 samrnanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av särskilda arbetsutskott och av enskilda ledamöter.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
33. Sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga
examina m. m. (1950:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 3 januari och den 8
april 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1949):
Bergendal, It. S. D., professor, ordförande;
172
Riksdagsberättelsen.
I Et 33 Ahrnborg, B. S., advokat;
Ekelöf, P. O., professor;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;
Langendorf, K. B. I., jur. kand. och pol. mag.;
Lindstedt, G. F., f. d. lagman;
Ljungman, K. S. B., professor;
Löwegren, G. H., pol. mag.;
Montell, J. E. O., expeditionschef;
Palander, T. F., professor;
Persson, K. G., förste stadsfiskal;
Wickman, Å. G., ryttmästare, direktör;
Wåhlstrand, R. A., docent, rektor.
Experter:
Enequist, Gerd M., professor;
Kristensson, F., professor;
Quensel, C.-E., professor;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Girell, B. H., t. f. andre kanslisekreterare;
Witting, N.-O., e. o. byråinspektör.
Lokal: Hantverkargatan 7; tel. 52 11 44.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 36.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 7
plenarsammanträden om sammanlagt 18 sammanträdesdagar samt 9 sektionssammanträden
om sammanlagt 12 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena
har arbetet bedrivits av ordföranden och sekreterarna delvis
tillsammans med olika ledamöter.
Delegationer från de sakkunniga ha under april—maj sammanträtt sammanlagt
11 dagar i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg för överläggningar
med akademiska lärare och studenter angående av de sakkunniga
framlagda preliminära förslag till examina, kursfordringar i olika examensämnen
m. m. De sakkunniga ha vidare utarbetat förberedande utkast till
allmän förvaltningspraktik samt till viss praktisk juridisk utbildning under
studietiden. Dessa utkast ha legat till grund för överläggningar med av
praktiken berörda intressenter.
De sakkunniga ha låtit utföra en statistisk undersökning rörande betygsoch
ämneskombinationer i avlagda politices magisterexamina samt i filosofie
kandidatexamina med samhällsvetenskapliga ämnen. På grundval av
en enquéte ha dessutom utexaminerade politices magistrars synpunkter på
bl. a. examens utformning insamlats och bearbetats. Vid av ledamöter företagna
resor ha ytterligare uppgifter angående de juridiska och statsvetenskapliga
studierna i andra länder insamlats.
På grund av remiss ha de sakkunniga den 2 november 1950 avgivit utlåtande
över 1948 års länsstyrelseutrednings betänkande.
Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1951.
173
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
34. 1949 års filmkommitté (1950: I 37). 1 Et 35
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 3 januari 1949 för att
verkställa översyn av filmgranskningsverksamheten samt utredning av frågan
om för barn lämpad film (se Post- och Inrikes tidn. den 28 januari
1949):
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm., ordförande;
Dymling, G. A., direktör;
Klackenberg, G. S., t. f. direktör;
Landberg, J. G., rektor;
Rynnel, H. E., överlärare;
Wigforss, Eva, fru;
von Zweigbergk, Eva, redaktör.
Sekreterare:
Arvidsson, Ingrid, fil. kand.
Lokal: Riksdagen; tel. 40 18 30 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I E 37.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 13
sammanträden.
Ledamoten av kommittén Klackenberg har under oktober och november
1950 för kommitténs räkning gjort en sammanställning av den medicinska
forskningens resultat beträffande den psykiska påverkan av film på barn.
Kommittén beräknas slutföra första delen av sitt uppdrag, angående filmgranskningen,
under år 1951.
35. Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och Malmö stad
rörande visst samarbete mellan dessa städer och vederbörande
tandläkarhögskolor (1950: I 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 11 februari och den
29 december 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1949):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Glimstedt, E. G., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);
Johansson, O. F., sjukhusintendent, tillika sekreterare;
Sellman, S. P. H., professor (endast för förhandlingar med Malmö stad);
Westin, G. E. N„ professor.
Lokaler: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00; Tandläkarhögskolan
i Stockholm; tel. 23 36 50; sekreteraren tel. 34 05 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I E 39.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 15
sammanträden, varav vid 7 förhandlingar med Stockholms stads och vid
1 förhandlingar med Malmö stads delegerade ha ägt rum. Förhandlingarna
med Stockholms stads delegerade rörande samordnande av tandläkarhögskolans
i Stockholm patientvårdande verksamhet med stadens folktandvård
och därmed sammanhängande frågor torde komma att slutföras under
174
Riksdag sberättelsen.
I Et 35 första kvartalet 1951. De sakkunniga avse att upptaga förhandlingar rörande
samarbete med kommunala sjukhus för tandläkarstuderandenas utbildning
i vissa medicinskt-kliniska ämnen. Slutgiltig ställning till frågan
kan dock icke tagas, förrän organisationen och omfattningen av den prekliniska
undervisningen är fastställd. Utredning härom verkställes av 1947
års sakkunniga rörande den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande
— jfr I E 27.
36. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö (1950: I 40).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm
och Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Utredningsmannens bostad, Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.
25 13 30.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 40.
Utredningsarbetet har legat nere under en stor del av år 1950.
Förslag till stadgar för tandläkarhögskolorna (stencilerat) har avgivits
den 21 december 1950.
Arbetet med uppgörande av förslag till särskild odontologisk examensstadga
beräknas vara slutfört med budgetåret 1950/51.
37. 1949 års Nääsutredning (1950: I 41).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att utreda
August Abrahamsons stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1949):
Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;
Arvas, C. G. B., byråchef;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Falck, K. R., undervisningsråd;
Karlbom, K. A., revisor;
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sönnerlind, A. S., amanuens.
Lokal: Värtavägen 8; tel. 60 98 74 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 41.
Utredningen har under tiden november 1949—november 1950 hållit 4
sammanträden.
175
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
38. Utredning rörande riksheraldikerämbetet (1950: I 43). J[ Et 39
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1949 för att
verkställa av riksdagen i skrivelse den 30 april 1946, nr 179, begärd översyn
av riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering:
Ehrensvärd, A., greve, kansliråd.
Sekreterare:
Bruhn-Möller, Å. W., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
12 18), rikssamt. växel 23 62 00.
Under januari—november 1950 har insamlat material bearbetats.
Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1951.
39. Skolöverstgrelsesakkunniga (1950: I 45).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för utredning
rörande skolöverstyrelsens organisation (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 juli 1949):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, G. W., överdirektör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.
Experter:
Flinck, H. L., folkskolinspektör;
Karnell, N. B., undervisningsråd;
Norinder, Y. H. D., undervisningsråd;
Sjöstedt, C.-E., undervisningsråd;
Söderbäck, N., byråsekreterare.
Huvudsekreterare:
Ulne, J. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Haglund, Ågot B., byråsekreterare.
Lokal: Skolöverstyrelsen; tel. 22 24 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 45.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit
37 sammanträden, överläggningar ha ägt rum med representanter för skolöverstyrelsens
ledamöter, inspektörer, konsulenter och övriga befattningshavare
ävensom rektors- och lärarföreningar, statens folkskolinspektörer,
folkhögskolornas rektorer, läroboksnämnden, 1948 års statistikutredning,
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården och tillsynskommittén.
De sakkunniga företogo under tiden den 20—22 april 1950 en resa till Eksjö,
Lund och Växjö för studier av blind-, dövstum- och sinnesslöskolor.
Utredningen är i huvudsak slutförd.
12 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml.
Riksdagsberättelsen.
176
Riksdagsberättelsen.
I Et 40 40. 19b9 års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteksfilmning (1950:1 46).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1949 för att
biträda med utredning angående mikrofilmningens användning i svenska
bibliotek och arkiv (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1949):
Boéthius, S. B., f. d. riksarkivarie, ordförande;
Andersson, C. I., riksarkivarie;
Bäckström, K. G. H., professor;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie;
Sekreterare:
Jägerskiöld, O., förste arkivarie.
Lokal: Riksarkivet; tel. 10 73 56.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 46.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 3
sammanträden. Utredningsarbetet har i övrigt bedrivits av ordföranden och
sekreteraren. Professor Bäckström har utarbetat en promemoria rörande
frågor i samband med fotografiska bilders permanensförhållande.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
41. 19b9 års universitetskanslersämbetssakkunniga (1950: I 47).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1949
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 november 1949):
Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
Ehrensvärd, A., greve, kansliråd;
Larsson, S. B., f. d. föreståndare, led. av I kamm.
Experter:
Rektorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tandläkarhögskolan i Stockholm samt Stockholms och
Göteborgs högskolor;
Topelius, G. Z., kanslerssekreterare, kansliråd;
Östergren, B., fil. mag. (representant för Sveriges förenade studentkårer).
Sekreterare:
Karlström, H. Å., amanuens.
Lokal: Universitetskanslersämbetet; tel. 10 0171.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 E 47.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 10
sammanträden.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första hälften av år
1951.
42. Läroverkens krisutredning (1950: I 48).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1949):
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
177
Kärre, K., undervisningsråd, ordförande; X Et 43j
Ekman, E. V., rektor;
Herrström, N. G., adjunkt;
Lindberg, G. A., rektor (t. o. m. den 14 oktober 1950);
Mellbourn, G. L. A., lektor (fr. o. m. den 15 oktober 1950);
Ohlon, S. J. E., rektor, led. av I kamm.;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.
Expert (i lönefrågor):
Ulne, J. O., byråchef.
Sekreterare:
Blomberg, D. Ingeborg, förste byråsekreterare.
Lokal: Skolöverstyrelsen; tel. 22 24 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 48.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 5
sammanträden, varjämte ordföranden, enskilda medlemmar och sekreteraren
haft särskilda överläggningar.
Utredningen har den 4 mars 1950 avgivit dels framställning angående löne-
och tjänstgöringsförhållanden för lärare vid högre skolor, dels utredning
och förslag angående anställnings- och avlöningsförhållanden för folkskollärare,
som tjänstgöra i högre skolor (stencilerat). Vidare har utredningen
den 22 september 1950 avgivit betänkande med utredning och förslag
angående praktisk lärarkurs för blivande ämneslärare vid högre skolor
(stencilerat).
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1951.
43. 1950 års prästvals kommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
verkställa en översyn av prästvalslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):
Göransson, H. P., överdirektör, led. av I kamm., ordförande;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Gustafsson, F. E., f. d. banvakt, led. av II kamin.;
Hassler, O. L., teol. dr, domkyrkosyssloman;
Malmeström, E. A. C., biskop.
Sekreterare:
Hörjel, N. J., t. f. länsbokhållare av 2:a klass.
Lokal: Drottninggatan 30, Karlstad; tel. 15100.
Direktiv (anförande av statsrådet Quensel till statsrådsprotokollet den 3
mars 1950):
Genom proposition nr 204 föreläde Kungl. Maj:t 1949 års riksdag förslag till nya
grunder för avlöningen av präster m. in. I skrivelse den 9 december 1949 har riksdagen
anmält, att riksdagen — med vissa avvikelser •— godkänt de i propositionen
föreslagna grunderna för prästernas avlöning och pensionering, avsedda att träda
i tillämpning å tidpunkt, som framdeles bestämmes.
178
Riksdag sberättelsen.
£ E; 43 Riksdagens beslut innebär bl. a. att för ordinarie församlingspräster skall införas
en förflyttningsskyldighet av i princip samma räckvidd som den, vilken
för närvarande är stadgad för civilstatstjänstemän i allmänhet och för folkskollärare.
Detta rättsinstitut gäller som bekant företrädesvis det fall, att förflyttningen
påkallas av organisatoriska skäl men är även avsett att — undantagsvis — kunna
tillämpas, då eljest synnerliga skäl för en förflyttning föreligga.
I det betänkande av 1946 års prästlönekommitté (SOU 1948: 44), som låg till
grund för propositionen, erinrade kommittén därom, att frågan angående förflyttning
av ordinarie präster icke kunde regleras allenast genom bestämmelser i ett
avlöningsreglemente om en generell förflyttningsskyldighet för befattningshavarna.
För att kunna i full utsträckning tillämpas förutsatte nämligen — framhöll kommittén
— ett sådant stadgande en häremot svarande ändring i gällande prästvalslagstiftning,
varigenom pastorat förpliktas att — utöver för närvarande förekommande
fall — såsom ordinarie präst mottaga prästman, som pastoratsmenigheten
icke själv valt.
I mitt anförande till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet för den
1 april 1949 framhöll jag — under erinran om nödvändigheten att underlätta
ecklesiastika indelnings- och organisationsändringar — att en uppmjukning av
prästvalsbestämmelserna i detta begränsade syfte vore nödvändig och att denna
fråga borde lösas, så snart den hunnit nöjaktigt utredas. Men även skälen för att
bereda möjlighet att förflytta ordinarie präst av andra orsaker än organisatoriska
fann jag vara så vägande, att den behövliga översynen av prästvalslagstiftningen
även borde taga sikte på sådant fall.
Nämnda uttalanden ha godkänts av riksdagen.
Det har — under remissen av prästlönekommitténs betänkande — framhållits,
att de s. k. tredjegångstillsättningarna av kyrkoherdetjänsterna kunde giva visst
utrymme för förflyttning av ordinarie prästmän, som av organisatoriska eller
andra skäl icke kunna bibehållas vid sina tjänster. Å andra sidan har — bland
annat i det av riksdagen godkända utskottsutlåtandet i prästlönefrågan — understrukits
angelägenheten av att tredjegångstillsättningarna icke utnyttjades för detta
ändamål på sådant sätt, att möjligheterna att genom detta institut tillgodose de
ändamål, för vilka detsamma införts, avsevärt försämrades. Jag saknar givetvis
anledning att här taga ställning till utformningen av de nya bestämmelser, som
kunna visa sig erforderliga för att lösa förevarande fråga. Jag vill endast erinra
om att motsvarande spörsmål på folkskoleväsendets område lösts medelst en allmän
regel av innebörd, att kyrkostämmans respektive folkskolestyrelsens rätt att
genom val utse ordinarie folkskollärare alltid skall vara beroende av att Kungl.
Maj:t icke beslutat att tjänsten skall tillsättas genom förflyttning. Jag hänvisar
härom till 19 § 1 d) folkskolestadgan samt 4 § 3 mom. tilläggsbestämmelserna till
avlöningsreglementet för folkskolan. Härmed vill jag dock ej hava sagt, att förhållandena
på de båda områdena äro så ensartade, att ej svårigheter kunna möta
för nu ifrågavarande problems lösning efter nyssnämnda linje.
Den av statsmakterna numera i princip beslutade genomgripande omläggningen
av avlöningsförhållandena för prästerna tvingar emellertid fram ett slutligt ställningstagande
till ett annat spörsmål på prästvalsområdet, av ojämförligt större
praktisk räckvidd än den i det hela formellt-tekniska fråga jag härförut berört.
Jag syftar härvid på frågan om det s. k. stiftsbandet.
Gällande huvudförfattning på prästvalsområdet ■—• lagen den 7 december 1934,
nr 573, om tillsättning av prästerliga tjänster —- kan sägas vila på två huvudprinciper.
Den ena är pastoratsmedlemmarnas rätt att själva välja kyrkoherde och
komminister. Den andra principen är att prästmans befordringsrätt är inskränkt
till det stift, för vilket han prästvigts — stiftsbandet. I båda dessa principer finnes
ett flertal modifikationer.
Få företeelser inom den kyrkliga organisationen torde vara sedan länge så om -
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 179
stridda som stiftsbandet. Jag får härom hänvisa till den redogörelse för denna I Et 44
frågas tidigare behandling, som lämnats i prästlönekommitténs betänkande. Kommittén
fann det icke oundgängligt, att frågan om stiftsbandets vara eller icke vara
avgjordes i omedelbart sammanhang med avlöningsreformen, och den framlade
av denna anledning ej heller något direkt förslag i ämnet. Kommittén gav emellertid
för egen del ett tydligt uttryck för sin uppfattning, att detta för vårt land
egenartade rättsinstitut numera spelat ut sin roll. Det är enligt min mening i varje
fall ovedersägligt, att avlöningsreformen på flera väsentliga punkter skapat ett nytt
läge för denna gamla frågas allsidiga bedömande. Jag finner mig redan med hänsyn
härtill böra förorda, att frågan nu upptages till ny prövning.
Ännu en fråga på prästvalslagstiftningens område är aktuell. I skrivelse den 4
december 1948, nr 11, har nämligen kyrkomötet hemställt om utredning och förslag
till ändrade bestämmelser beträffande tillsättningen av ordinarie prästerliga
tjänster i de s. k. privilegierade territoriella pastoraten. Den av mig nu ifrågasatta
utredningen erbjuder ett naturligt tillfälle att närmare undersöka även denna fråga,
detta så mycket mera som den praktiska innebörden av de s. k. prästvalsprivilegierna
icke saknar samband med stiftsbandet. Jämväl i denna del synes mig utredningen
böra bedrivas förutsättningslöst.
Utredningen har intill den 1 december 1950 hållit 6 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
44. Pastoratsindelningssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1950 för att
biträda med översyn av pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga
organisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1950):
Schalling, E. H., kammarråd, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Andersson, L. E., hemmansägare, led. av I kamm.;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Hultgren, G. A. E., biskop;
Hylander, I., domprost.
Sekreterare:
Arfvidson, A. I., e. o. byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Löwbeer, H., amanuensaspirant.
Lokal: Vasagatan 36; tel. 23 45 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Quensel till statsrådsprotokollet den 3
mars 1950):
Den 1 april 1949 avlät Kungl. Maj:t proposition till riksdagen (nr 204) angående
nya grunder för avlöningen av präster m. m. I skrivelse den 9 december 1949 har
riksdagen anmält, att riksdagen — med vissa avvikelser — godkänt de i propositionen
föreslagna grunderna för prästernas avlöning och pensionering, avsedda att
träda i tillämpning å tidpunkt, som framdeles bestämmes.
I mitt yttrande till statsrådsprotokollet för förstnämnda dag hade jag anledning
att med viss utförlighet beröra frågan om pastoratsindelningen i riket och den
prästerliga organisationen inom dessa kyrkliga indelningsenheter. Jag lämnade en
del uppgifter rörande det omfattande administrativa arbete, som sedan åtskilliga
180
Riksdag sberättelsen.
I El 44 årtionden tillbaka nedlagts för en fortgående rationalisering på hithörande avsnitt
av den kyrkliga förvaltningen, men framhöll, att detta arbete hämmats av särskilda
omständigheter av rättslig natur. Prästerna vore nämligen — i motsats till
vad som numera gällde för så gott som alla större grupper av befattningshavare
i allmän tjänst — icke underkastade förflyttningsskyldighet vid fall av organisationsändringar,
och gällande lagstiftning om tillsättning av prästerliga tjänster
vore icke avpassad för ett utkrävande av en sådan skyldighet. Jag underströk
emellertid, att de kyrkliga indelnings- och organisationsfrågorna — oaktat de arbetsresultat
som på detta område hittills nåtts — måste under den närmaste framtiden
påkalla en förstärkt uppmärksamhet, bland annat med hänsyn till utfallet
av den beslutade allmänna kommunreformen. För att de här mötande problemen
skulle kunna med någon högre grad av effektivitet praktiskt angripas och få en
lösning inom rimlig tid, måste de rättsliga hinder, jag nyss berört, först undanröjas.
Vad anginge förflyttningsskyldigheten komme så att ske i och med genomförandet
av den föreslagna avlöningsreformen. Beträffande prästvalsbestämmelsernas
anpassning till det uppkomna nya rättsläget borde en utredning snarast möjligt
igångsättas.
Mina här återgivna uttalanden ha godkänts av riksdagen.
Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t i syfte att underlätta framtida indelningsoch
organisationsändringar genom cirkulär den 11 november 1949 till domkapitlen
m. fl. myndigheter förordnat, att i fullmakt å ordinarie prästerlig tjänst inom
territoriellt pastorat eller vid Skeppsholms församling i Stockholm eller Karlskrona
amiralitetsförsamling eller vid svensk församling i utlandet skall intagas
förbehåll om skyldighet för den till tjänsten utnämnde att underkasta sig de ändringar
i fråga om tjänstgöring och lönevillkor, som kunna bli en följd av efter
hans utnämning ikraftträdande ändring i den ecklesiastika indelningen och därav
påkallad omorganisation av den prästerliga tjänstgöringen eller av ändrad prästlönelagstiftning.
I detta sammanhang kan också nämnas, att Kungl. Maj:t i de under de senaste
månaderna meddelade besluten om löneregleringar för prästerskapet i särskilda
pastorat givit endast provisorisk giltighet åt besluten i de fall, då den nya kommunindelningen
kan tänkas komma att aktualisera ecklesiastik indelnings- och
organisationsändring.
För beredningen av lagstiftningsfrågan på prästvalsområdet har Kungl. Maj:t
förut denna dag bemyndigat mig att tillkalla särskilda sakkunniga. Ett rådrum,
som lämpligen synes böra tillvaratagas, erbjuder sig just nu att även upptaga
pastoratsindelningsfrågorna och de församlingsprästerliga organisationsfrågorna
till en förberedande omprövning från mera allmänna och principiella utgångspunkter.
I själva verket har sedan länge förelegat ett behov av fastare riktlinjer
för det administrativa arbetet på detta område. Till belysning av några av de
problem, som här möta, får jag i korthet erinra om följande.
Det otillfredsställande i vår nuvarande pastoratsindelning plägar illustreras med
några statistiska sifferuppgifter. Det finns ett antal pastorat med mycket obetydlig
folkmängd — den 1 januari 1948 funnos sålunda 5 pastorat med mindre än 600
och 210 pastorat med mindre än 1 500 invånare. Å andra sidan förekommer ett
antal storstadspastorat med mycket stor folkmängd, i några fall uppgående till
inemot och i ett fall överstigande 100 000.
Kostnaderna för den prästerliga organisationen i de särskilda pastoraten bestridas
till mycket väsentlig del av medel som uttagas för riket i dess helhet genom
beskattning efter lika grund. Det måste med hänsyn härtill vara ett särskilt riksintresse
att tillse att samhällets ekonomiska uppoffringar för ifrågavarande ändamål
ge bästa möjliga utbyte. Detta kan endast ske om de vid varje tidpunkt tillgängliga
prästerliga arbetskrafterna så fördelas att arbetskrafterna fullt och effektivt
utnyttjas.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 181
Ojämnheten i den nu gällande pastoratsindelningen, som här förut med några £ JjJ; 45
exempel belysts, innebär icke blott en ojämn fördelning av kyrkoherdetjänsterna
utan har även medfört en markerad ojämnhet i fördelningen å pastoraten av prästerliga
biträdesbefattningar och därmed alltså i fråga om den folkmängd, som
belöper på varje tjänstgörande präst. Problemet om den prästerliga organisationen
är därför i lika hög grad en fråga om den lämpligaste indelningen av riket i
pastorat som en fråga om prästernas lämpliga fördelning på folkmängden i landet.
Av grundläggande betydelse för en prästs tjänstearbete är givetvis storleken av
den folkmängd, som han har att betjäna. Ett ställningstagande är därför ofrånkomligt
till frågan om det ungefärliga folkmängdstal, för vilket anställandet av
särskild präst i normala fall skall anses motiverat. Givet är emellertid, att församlingarnas
särskilda struktur (geografiska och kommunikatoriska förhållanden)
också kräver beaktande. Våra rent agrara församlingar, församlingar med en eller
flera markerade tätorter, stads- och storstadsförsamlingarna samt de särpräglade
ödeviddsförsamlingarna i de norra provinserna utgöra här huvudtyperna.
Även för landets indelning i pastorat äro dessa geografiska förhållanden av betydelse.
Härvid kan emellertid även böra tagas skälig hänsyn till de historiska förhållanden,
som i många fall betingat den nuvarande pastoratsindelningen.
Bland de övriga problem, som i detta sammanhang aktualiseras, kan nämnas
frågan om principerna för inrättande av särskilda kyrkobokföringsdistrikt samt
för de biträdande prästernas stationering inom vederbörande pastorat.
Slutligen får jag framhålla, att en provindelning under utredningens gång av
några stift av olika typer kan tänkas giva ytterligare synpunkter på de problem,
som jag här berört.
De sakkunniga ha under tiden till och med november 1950 hållit 4 sammanträden,
omfattande tillhopa 12 dagar.
Historik bär utarbetats över vad tidigare förekommit i ämnet.
De sakkunniga ha föranstaltat om en undersökning av prästerskapets arbetsförhållanden,
syftande att klarlägga dels den totala arbetsbördan, dels
dennas fördelning på arbetsuppgifter av olika slag. Vidare har från de prästerliga
befattningshavarna inom vissa pastorat, ett femtontal pastorat av
olika struktur inom varje stift, infordrats uppgifter rörande den tid, varje
befattningshavare under oktober månad 1950 ägnat åt andra, närmare angivna
arbetsuppgifter. Avsikten är att upprepa sistnämnda undersökning
för någon månad under år 1951, förslagsvis maj.
Promemorior ha upprättats och preliminärt debatterats rörande dels den
borgerligt kommunala indelningens betydelse för pastoratsindelningen, dels
pastoratsindelningen med hänsyn till den prästerliga organisationen och
dels pastoratsindelningen och befolkningsutvecklingen.
Uppgifter från rikets biskopar rörande prästrekryteringen ävensom visst
statistiskt material i samma ämne ha införskaffats och bearbetats.
De sakkunniga beräkna att slutföra sitt arbete under år 1951.
45. 1050 års lärarutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
såsom experter åt 1949 års tjänsteförteckningskommitté — jfr I C 13 —-verkställa utredning angående vissa organisatoriska och pedagogiska frågor
182
Riksdagsberättelsen.
I E; 45 rörande det statliga och statsunderstödda skolväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 maj 1950):
Lundblad, H. R., undervisningsråd, ordförande;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;
Söderberg K. L., folkskolinspektör.
Sekreterare:
Ahlberg, G. A., överlärare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ordföranden),
rikssamt. 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 19
maj 1950):
Särskilda sakkunniga synas nu böra tillkallas för att utreda de pedagogiska och
organisatoriska frågor, som jämte de lönetekniska synpunkterna måste få avgörande
betydelse för tjänsteförteckningskommitténs ställningstagande till lärarnas
lönefråga, vilken fråga är betydelsefull ur rekryteringssynpunkt. Dessa sakkunniga
böra avlämna sin utredning till tjänsteförteckningskommittén. — — — De
sakkunniga böra ock vara beredda att i mån av behov stå till tjänsteförteckningskommitténs
förfogande såsom experter såväl vid dess behandling av de sakkunnigas
utlåtande och lärarlönefrågan i dess helhet, som ock dessförinnan, när
tjänsteförteckningskommittén finner behov av experternas råd och hjälp.
Den ifrågavarande expertutredningen bör upptaga samtliga pedagogiska och
organisatoriska frågor, som den själv under arbetets gång finner vara av intresse
och vikt för lönefrågans behandling i tjänsteförteckningskommittén. Emellertid
vill jag påpeka vissa frågor, som expertutredningen enligt min mening bör undersöka.
Sålunda böra experterna uppmärksamma de av 1946 års skolkommission
berörda frågorna om ökning av möjligheterna till befordran inom de stora lärarkårerna.
Vid anmälan av propositionen nr 219 till 1950 års riksdag angående riktlinjer
för lärarutbildningens ordnande har jag förklarat mig övertygad om att det
med hänsyn till de föreliggande arbetsuppgifternas art och det med dem förknippade
ansvaret är önskvärt med en längre gående differentiering av lärartjänsterna
än den nuvarande. Denna fråga bör nu närmare undersökas av ifrågavarande särskilda
sakkunniga. Vidare synas specialutredningar bli erforderliga i fråga om befordringsgången
för icke-ordinarie lärare. Vad angår frågan om biförmåner utanför
den egentliga lönen synas för tjänsteförteckningskommitténs ställningstagande
härtill erfordras åtskilliga specialundersökningar, vilka böra ske genom de särskilda
sakkunnigas försorg. Detta gäller exempelvis beträffande arvodena till
bibliotekarier och rektorssekreterare samt de särskilda arvodena vid provårsläroverken.
---För folkskolornas del föreligger bl. a. specialproblemet, huru
vida
eventuellt en och samma årliga lästid numera bör genomföras i samtliga skoldistrikt
eller om vid bibehållande av kortare årlig lästid i vissa skoldistrikt där
anställda lärare böra erhålla större tjänstgöringsskyldighet än lärarna i övriga
distrikt; en ändring i nuvarande förhållanden enligt något av dessa alternativ
skulle kunna medföra, att en enhetlig lönegrad bleve gällande för alla folkskollärare.
Jag förutsätter, att tjänsteförteckningskommittén uppmärksammar riksdagens år
1942 gjorda uttalande rörande löneställningen för småskolans lärare. — — —
Därest vid en prövning av lönefrågorna i enlighet härmed organisatoriska frågor
skulle uppkomma, som böra speciellt utredas, torde en dylik utredning lämpligen
böra verkställas av nu förevarande experter. För folkskoleväsendets del bör vidare
frågan om överlärarorganisationen upptagas till förnyad prövning, detta framför
allt med hänsyn till att efter kommunindelningsreformens genomförande skyldig
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 183
het att anställa distriktsöverlärare torde komma att föreligga i praktiskt taget alla J J); 46
skoldistrikt.
Slutligen bör expertutredningen även göra en undersökning rörande olika lärargruppers
faktiska arbetsbörda. En sådan undersökning synes mig nödvändig ej
endast för att åstadkomma ett sådant avvägande av olika lärares tjänstgöringsskyldighet,
att rättvisa skapas mellan lärarna inbördes, utan även för att åstadkomma
en hållbar utgångspunkt för jämförelse mellan lärarnas arbetsbörda å ena
sidan och andra tjänstemannagruppers å den andra. Vid en dylik undersökning
bör helt naturligt hänsyn tagas till alla de uppgifter, som åligga lärarna i tjänsten,
även sådana som det är svårt att tidsmässigt bestämma.
Den nu ifrågavarande expertutredningens arbete synes icke böra omfatta yrkes
undervisningsväsendet
och ej heller abnormskolorna.---Utredningen synes
ej heller böra omfatta folkskolinspektionen. ■—- ---
Under utredningsarbetets gång böra experterna lämna lärarorganisationerna tillfälle
att framlägga sina synpunkter på berörda frågor.--—
De sakkunniga ha t. o. m. november 1950 hållit 3 sammanträden. Arbetet
har därvid planlagts. Några av de anbefallda utredningarna ha påbörjats.
46. Utredning om vidgat tillträde till högre studier.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
verkställa utredning rörande villkoren för tillträde till högre utbildning för
personer utan studentexamen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1950):
Schmidt, F. F., professor.
Expert och sekreterare:
Neymark, N. G. E., byråchef.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiv (anförande av statsrådet Weijne till statsrådsprotokollet den 22
juni 1950):
Kravet på studentexamen har uppställts för att vinna garanti för att de studerande
vid universitet och högskolor ha de nödvändiga förhandskunskaperna och
de intellektuella förutsättningarna för att bedriva högre studier. Dessa garantier
äro givetvis nödvändiga men det kan samtidigt icke förnekas, att kravet på avlagd
studentexamen utestänger många med studiebegåvning och goda kunskaper, som
av olika skäl icke haft tillfälle att följa skolan genom gymnasiet. Väl har var och
en möjlighet att avlägga studentexamen som privatist, men de långa förstudierna
i ett stort antal skolämnen verka ofta avskräckande, särskilt för dem som redan
nått mogen ålder.
Det nu berörda spörsmålet får en särskild aktualitet, emedan det för närvarande
på ett flertal områden råder brist på akademiskt utbildad arbetskraft. Från samhällets
synpunkt torde det därför vara ett intresse att begåvade personer under
vissa förutsättningar kunna få tillträde till högre utbildning, även om de icke
skulle ha en föregående skolutbildning som helt motsvarar studentexamen. Detta
gäller särskilt under övergångsperioden, innan skolreformen hunnit tillföra gymnasierna
nya grupper av ungdomar. Att skapa vidgade möjligheter för personer
utan formell skolkompetens att bedriva högre studier vore en åtgärd helt i linje
med statsmakternas strävanden att på olika sätt bredda rekryteringsbasen till de
högre utbiklningsanstalterna. Fn utredning rörande villkor för tillträde till högre
utbildning för personer, som icke avlagt studentexamen och som uppnått högre
ålder än den för gymnasiestudier normala, synes därför böra företagas. Uppdraget
torde böra lämnas åt särskild utredningsman.
184 Riksdagsberåttelsen.
E; 46 Utredningsmannen bör i första hand taga ställning till frågan, om man i fortsättningen
skall gå fram på de individuella dispensernas väg eller om man skall ge
särskilt kvalificerade grupper generell rätt att under vissa bestämda villkor avlägga
akademisk examen.---Skulle det visa sig olämpligt eller omöjligt att
fastställa bestämda villkor för avläggande av akademisk examen, bör utredningsmannen
framlägga anvisningar rörande de allmänna principer och de normer som
böra läggas till grund för prövningen av den sökandes lämplighet. Härvid torde
som en allmän grundsats böra gälla, att frågan om en person skall anses behörig
att avlägga viss examen avgöres, innan han börjar sina studier eller efter en kortare
provtid.
Utredningen bör i första hand avse rätten att avlägga teologiska, juridiska, medicinska,
filosofiska och statsvetenskapliga examina. Utredningen bör emellertid
icke begränsas härtill utan jämväl avse en översyn av bestämmelserna om inträde
till alla högskolor, där studentexamen är det vanliga inträdesvillkoret.
Utredningsmannen torde böra söka kontakt med representanter för universitet
och högskolor i syfte att för varje utbildningslinje utreda vad som fordras i förkunskaper,
för att en person skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. Särskild
uppmärksamhet bör därvid ägnas kravet på språkkunskaper. Frågan i vad mån
man bör uppställa krav på kunskaper motsvarande studentexamen i vissa allmänorienterande
ämnen bör likaledes särskilt övervägas.
Det bör vidare utredas, huruvida den nuvarande ordningen för dispensprövning
vid kanslersämbetet bör behållas eller om prövningen i stället bör anförtros åt en
särskild nämnd eller vilken anordning som eljest kan anses som den mest ändamålsenliga.
Utredningsuppdraget bör icke omfatta frågan om villkoren för utlänningar att
bedriva studier vid svenska universitet och högskolor.
Det bör slutligen stå utredningsmannen fritt att föreslå provisoriska lösningar
för särskilda grupper av studerande i avvaktan på realiserandet av en mera allmän
reform.
Utredningsmannen har intill utgången av december månad 1950 hållit 32
sammanträden med bl. a. representanter för olika utbildningsanstalter, elevkårer
och organisationer, som beröras av utredningen.
47. Utredning angående anställnings- och avlöningsförhållanden m. m. för
vissa lärare vid skolor i försöksdistrikt.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 oktober 1950 för att
verkställa utredning av fragan om avlönande av lärare i försöksdistrikt
m. m.:
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd.
Experter:
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Wedlund, K. E., överlärare.
Sekreterare:
Fältheim, Å. A., t. f. undervisningsråd.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1379),
rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
185
I Jo: 2
J ordbruksdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. Statens sockernämnd (1948, 1949, 1950: I 9).
Tillsatt den 22 februari 1932. Instruktion utfärdad den 10 maj 1940 (SFS
nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (SFS nr 710), den 28 juni 1946 (SFS
nr 515) och den 24 september 1948 (SFS nr 038).
Ledamöter:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Carlborn, C. Hj., direktör;
Degerstedt, Hj., direktör;
Backman, H. R., lagman.
Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:
Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.
Sekreterare:
Jacobsson, G., jur. kand.
Nämnden har under år 1950 sammanträtt 5 dagar.
Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet. Nämnden har bedrivit viss
upplysningsverksamhet beträffande betarbetarelöner. Vidare har nämnden
haft att handlägga vissa ärenden rörande lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor.
Nämnden har upphört med utgången av juni månad 1950. Dess arbetsuppgifter
ha anförtrotts åt statens jordbruksnämnd.
2. Statens linnåmnd (1948: I 22; 1949: I 11; 1950: I 11).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (SFS nr 448).
Ledamöter:
Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, N., lantbrukare;
Paues, E. W„ direktör;
Sundelin, H„ major;
Svensson, D., lantbrukare;
Åkerman, E. Å., professor.
Sekreterare:
Heidendahl, N. M., agronom.
Under budgetåret 1949/50 har nämnden hållit 6 sammanträden.
Linnämnden har följt utvecklingen av spånadsväxtodlingen och föreslagit
186 Riksdagsberättelsen.
I JO! 2 åtgärder till förbättrande av denna odling. Vidare ha lin- och hampberedningsverken
undersökts för att konstatera, att verksamheten därstädes bedrives
på mest ändamålsenliga sätt. Efter förhandlingar mellan nämnden samt
representanter för linne- och hampindustrien har överenskommelse träffats
om avsättning av svensk spånadsväxtfiber.
Linnämnden har upphört med utgången av juni månad 1950 och dess
arbetsuppgifter ha överflyttats å statens jordbruksnämnd.
3. Utredning rörande skogsvårdslagsiiftningen m. m. (1948: I 25;
1949:I 13; 1950:I 13).
Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t bland annat förordnat, att
de arbetsuppgifter, som åvilade 1936 års skogsutredning, skulle, sedan
denna avslutat den inom utredningen pågående undersökningen rörande
skogsbrukets transporter på vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 november 1944 och
den 4 maj 1945 tillkallade att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning
av vissa föreskrifter rörande virkesmätning och därmed sammanhängande
frågor
dels såsom särskild utredningsman:
Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;
dels såsom särskilda sakkunniga:
Boberg, S., försäljningschef;
Edström, Th. G. F., direktör;
Englund, A., ombudsman;
Hellström, A., disponent;
Herlitz, N. A., direktör;
Jonsson, L. J., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Magnusson, M., disponent;
Nordquist, M., jägmästare;
Strömbäck, C., direktör;
Wesslén, G., skogschef;
Winbladh, A. Th., jägmästare.
Av skogsstyrelsen tillkallade att såsom särskilda experter inom styrelsen
biträda vid viss del av utredningen rörande virkesmätningen:
Ahnlund, B., disponent;
Bäcklund, O., jägmästare;
Djurberg, G., disponent;
Nordquist, M„ jägmästare;
Ålund, H., forstmästare.
Direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 17 (jfr 1942: I Jo 12).
Sedan skogsstyrelsen den 30 augusti 1946 avlämnat betänkande med förslag
till lag om virkesmätning m. m., är utredningens arbete slutfört i fråga
om det legala ordnandet av virkesmätningen.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 187
Den tekniska delen av utredningen, som avser åstadkommandet av såvitt I Jo: *
möjligt enhetliga, aktuella och ändamålsenliga föreskrifter för mätning av
de vanligaste virkessortimenten, har fortsatt under år 1950. Beträffande
regler för kvalitetsbestämning av sågtimmer av barrträd har skogsstyrelsen
avvaktat resultaten av vissa kompletterande expertutredningar, som virkesmätningsrådet
erbjudit sig att utföra och bekosta. Ehuru dessa resultat och
andra undersökningar kunna föranleda överläggningar med ifrågavarande
eller annan expertis, torde dock dylika expertutredningar ingå i skogsstyrelsens
normala arbetsuppgifter i fråga om virkesmätning.
Utredningens arbete torde till följd härav kunna anses slutfört även beträffande
den tekniska delen av virkesmätningen. De fortsatta undersökningar
och överväganden, som befinnas nödvändiga, synas därför icke böra
vidare redovisas i riksdagsberättelsen.
4. Utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader m. m. (1948: I 33; 1949: I 19; 1950:1 17).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1946 att utreda
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
jämte de spörsmål, som äga samband därmed:
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Andersson, A., sekreterare;
Cederwall, G. F. E., fil. lic.;
Meidner, R., fil. kand.;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Experter vid vissa undersökningar:
Holmström, S. J. R., agron. lic.;
Lemne, L., fil. dr;
Svärdström, K. F., professor;
Sekreterare:
Olsson, K. H., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Swedborg, E. H., förste aktuarie.
De sakkunniga ha under år 1950 hållit 7 sammanträden.
De sakkunniga ha slutfört sina undersökningar. Dessa ha avsett jordbrukets
kostnader för maskiner och redskap, ekonomibyggnader och grundförbättringar
ävensom jordbrukets arbetskostnader, räntekostnader och elkostnader
samt vidare jordbrukets inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar.
Undersökningsresultaten ha delgivits statens livsmedelskommission,
allteftersom de förelegat färdiga, och ha utnyttjats vid upprättandet av tolalkalkylerna
över jordbrukets inkomster och kostnader.
De sakkunniga ha redovisat sitt arbete i ett betänkande under titeln Arbets-
och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen (SOU 1950: 29). Utredningsuppdraget
är därmed slutfört.
188
Riksdagsberåttelsen.
i JO: 5 5. Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker (1948:1 36; 1949: I 21; 1950:1 19).
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1946 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Utredningsmannen har den 10 november 1950 till tryckning avlämnat betänkande
i ämnet. Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande avliorning av tjurkalvar (1949:1 27; 1950:1 21).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning rörande avhorning av tjurkalvar (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juli 1948):
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Johansson, A., förbundsordförande;
Lagerlöf, N., professor;
Schale, S. H., kapten;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hessel, N. O., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Jo 27.
Kommittén har under år 1950 intill den 1 december hållit 3 sammanträden.
Kommittén har den 22 augusti 1950 avgivit betänkande med förslag angående
avhorning av tjurkalvar (stencilerat). Utredningens arbete är därmed
slutfört.
7. 1948 års utredning om torrläggningsverksamhetens organisation
(1950:I 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1948):
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamm., ordförande;
Hägglund, J. M., byråchef;
Almlöf, E. V., lantbrukskonsulent.
Sekreterare:
Danielsson, A. A., amanuens (t. o. m. den 21 december 1949);
Kollberg, B., direktör (fr. o. m. den 9 februari 1950).
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 24.
Utredningen har under tiden december 1949—oktober 1950 hållit 10 sammanträden
om tillhopa 20 dagar.
Utredningen har den 19 oktober 1950 avgivit betänkande med förslag angående
decentralisering av beslutanderätten i fråga om bidrag och lån till
torrläggningsverksamheten (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
189
I Jo: 9
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.
8. Lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit (1948: I 20; 1949: I 10;
1950:I 10).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.
Ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:
Magnusson, K. H., f. d. riksgäldsfullmäktig och riksdagsman;
utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
Allstrin, L. B., bankdirektör;
utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:
Björkman, Th., direktör.
Suppleanter resp.:
Berger, O. A., kansliråd;
Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
Stjernberg, S. T., direktör;
Cederström, A., friherre, godsägare.
Lokal: Näckströmsgatan 1; tel. 20 03 20.
Kansligöromålen hos nämnden handhavas enligt Kungl. Maj :ts medgivande
av Sveriges allmänna hypoteksbank.
Nämnden har under år 1950 sammanträtt 8 gånger.
Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med
tidigare tillämpade riktlinjer.
Under 1950 ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 112 750 kronor för bestridande
av lån till ett antal av 44 stycken.
För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatla egendomar ha
nämndens ledamöter företagit vissa resor.
9. Elektrifieringsberedningen (1948:1 23; 1949:1 12; 1950:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943, den 9 mars och den 26 oktober 1945 samt den 28 januari 1949:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;
Helleberg, N., byråchef, vice ordförande;
Granström, E. A., byråchef;
Blomqvist, E. A. E., civilingenjör.
190
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 9 Sekreterare:
Lund, R. N., byråingenjör.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.
Direktiven för beredningen, se 1942: I Jo 32 och 1949: I Jo 12.
Under tiden den 25 november 1949 — den 29 november 1950 har beredningen
hållit 25 sammanträden samt fattat beslut eller avgivit utlåtanden i
369 ärenden rörande elektrifieringsbidrag och därmed sammanhängande
förhållanden. 4 ärenden ha bordlagts på grund av höga specifika anläggningskostnader.
10. Kommittén för maskinell täckdikning (1948: I 28; 1949: I 15;
1950: I 14). ’
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):
Berglund, N. H., professor, ordförande;
Almlöf, E. V., lantbrukskonsulent;
Moberg, H. A:son, agronom, direktör.
Sekreterare:
Persson, P. E. S., laborator.
Lokal: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 7; tel. 250 80.
Såsom experter ha anlitats agronomen E. Y. Andersson, civilingenjören
N. R. M. Weibull och jordbrukskonsulenten A. Norrgård.
Kommittén har under år 1950 hållit 4 sammanträden. Dessutom ha överläggningar
hållits inom kommittén och med tekniska experter.
Kommittén har under året insamlat kompletterande uppgifter till sitt betänkande,
bl. a. genom att studera dikningsmaskiner i arbete i olika delar av
Sverige och Finland. Den har vidare medverkat vid planläggningen av
maskinhållarverksamhet för maskindikning. Dessutom har den granskat
förslag till nya typer av dikningsmaskiner.
Kommitténs betänkande föreligger i tryck sedan början av december
1950. Avsikten är att framdeles utarbeta ett komplement till detta betänkande,
bl. a. beträffande kostnaden för maskindikning samt maskindikningsverksamhetens
organiserande.
11. I9i6 års tryckeriutredning (1948: I 31; 1949: I 17; 1950: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1946):
Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande (avliden den 14 juni 1950);
Hernlund, C. A. V., överdirektör;
Leche, H. J„ överstelöjtnant;
Murray, C. A., byråchef;
Sandberg, A. G. N., f. d. byråchef;
Thunborg, T. F., statssekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
191
Att såsom expert biträda de sakkunniga vid vissa utredningsuppdrag har J Jq; jg
tillkallats:
Lindholm, G. A., tryckeriintendent.
Sekreterare:
Edlin g, N. P. J., t. f. advokatf iskal.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 28.
Departementschefen har den 28 juni 1949 uppdragit åt Hernlund att med
generalstabens litografiska anstalt upptaga förhandlingar om ändringar i
gällande avtalsvillkor angående tryckningen av de officiella kartorna för att
söka för statsverket uppnå bättre ekonomiskt utbyte än för närvarande av
kartförsäljningen. Dylika förhandlingar pågå. Resultatet av dessa torde
kunna framläggas senast i början av år 1951. I övrigt har utredningsarbetet
vilat.
12. Utredning rörande indragning av ströångar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län, m. m. (1948: I 32; 1949: I 18; 1950: I 16).
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län m. m.:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Under år 1950 har utredningsmannen färdigställt utredning angående vissa
fiskerättsliga frågor i lappmarkerna m. m., vilken utredning i viss mån
har samband med uppdraget om fortsatt ströängsindragning ovan odlingsgränsen.
Arbetet beträffande frågan om ströängsindragning väntas bli avslutat
under första halvåret 1951.
13. Naturskgddsutredningen (1948: I 35; 1949: I 20; 1950: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):
Elliot, K. E., president, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. dr, sekreterare i Svenska naturskyddsföreningen;
Florin, C. R., professor;
Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindström, S. A., arkitekt;
Nilsson, G. H., överdirektör;
Westman, K. J. A., överingenjör.
Sekreterare:
Spens, E. V., häradshövding.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 572 50.
Direktiven för utredningen, se 1947: I Jo 39.
Utredningen har under tiden december 1949—oktober 1950 hållit 8 sammanträden
om tillhopa 15 dagar.
13 llihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand.
Riksdagsberättelsen.
192
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 13 Utredningen har den 18 september 1950 erhållit trycklov å sitt betänkande.
Detta beräknas kunna avlämnas omkring årsskiftet 1950/51.
14. Utredning rörande frågan om samhällsintressets bevarande i samband
med exploateringen av Fjärås Bräcka (1948:1 39; 1949: I 23; 1950: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1947):
Elliot, K. E., president, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. dr, sekreterare i Svenska naturskyddsföreningen;
Lindström, S. A., arkitekt.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 572 50.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Jo 39.
Markundersökningarna av Fjärås Bräcka ha under år 1950 fortsatt och,
vad beträffar fältarbetena, avslutats. Bearbetningen av borrningsresultat
m. m. väntas bli färdig i början av år 1951. Vissa ekonomiska undersökningar
måste därefter göras.
Utredningen kan beräknas bli slutförd tidigast under senare halvåret 1951.
15. 1948 års kronolägenhetsutredning (1949: I 28; 1950: I 22).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de bestämmelser, som skola
gälla i fråga om upplåtelse av kronolägenheter (se Post- och Inrikes tidn. den
14 juli 1948):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Alm, M. F., f. d. byråchef;
Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;
Olsson, Albin, kronotorpare.
Expert, tillika sekreterare:
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Lokal: Linnégatan 87; tel. 23 80 20.
Direktiven för utredningen, se 1949: I Jo 28.
Sedan utredningen den 14 oktober 1949 avlämnat betänkande angående
upplåtelsevillkoren för kronotorp m. fl. lägenheter (stencilerat), har för utredningen
endast återstått att såsom ett särskilt ärende överväga förutsättningarna
för att bilda en sambruksförening på Meselebergets kronopark samt
lämpliga anordningar härför. Utredningen torde omkring årsskiftet 1950/51
kunna avlämna betänkande rörande sistnämnda fråga.
16. Potatisindustriutredningcn (1950:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1948):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 20 januari
1950);
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
193
Brahmer, H. T., f. d. överingenjör; £ ^
Elofsson, G. S., lantbrukare, led av I kamm.;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Magnusson, R. A. H., landssekreterare;
Sjö, N. A., kassör, f. d. riksdagsman;
Virgin, G. I., godsägare, kapten;
Wintzell, T., överingenjör.
Sekreterare:
Asplund, K. T., e. förste byråsekreterare.
Lokal: Kommerskollegium; tel. 20 65 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 23.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 5 sammanträden.
Vid en studieresa i Danmark under 5 dagar har utredningen besökt
danska stärkelse- och spritfabriker samt försöksodlingar ävensom haft överläggningar
med företrädare för de danska potatisindustrierna och odlarna
av industripotatis.
En delegation av utredningen har i samråd med experter bedrivit kalkyleringsarbete,
avseende de ekonomiska betingelserna för olika alternativ av
driftskoncentration och tillverkningsmetoder. Kalkylerna ha till större delen
färdigställts.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete i slutet av år 1951.
17. Småbruksutredningen (1950:1 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1948 för
att verkställa utredning rörande småbrukens möjligheter att uppnå full
lönsamhet genom specialisering av produktionen (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1948):
Örborn, K. A., agronom, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ha3ggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, H., byråchef;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Sekreterare:
Högström, E. A., kamrerare.
Lokal: Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, Kyrkogatan
2, Lund; tel. 146 90.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 25.
Kommittén har under år 1950 intill den 1 december hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första hälften av år 1951.
194 Riksdagsberättelsen.
I Jo; 18 18. 19^9 års jaktutredning (1950: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949)
dels såsom utredningsman:
Kling, E. H., statssekreterare (t. o. in. den 7 december 1950);
Hegrelius, A. O. R., expeditionschef (fr. o. m. den 8 december 1950);
dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
och i övrigt biträda vid utredningen:
Grill, C. L. C:son, direktör;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Sköldin, P. A., metallarbetare, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., byråchef;
Wikström, C. direktör.
Att såsom expert biträda utredningen har den 29 juni 1950 tillkallats:
Hegrelius, A. O. R., expeditionschef (t. o. in. den 7 december 1950).
Sekreterare:
Rhedin, C. W. E., e. o. andre kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 26.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 8
sammanträden under sammanlagt It dagar.
Den 11 november 1950 har utredningen avgivit betänkande med förslag
till ändringar i jaktlagstiftningen (SOU 1950: 40). Av arbetsuppgifterna kvarstår
därefter frågan om införande av obligatorisk ansvarighetsförsäkring
för jägare.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1951.
19. 19b9 års ågofredsutredning (1950:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars och den 21
december 1949 för utredning rörande revision av lagen om ägofred (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 mars 1949):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Alm, M. F., byråchef;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, E. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andrén, T. S., skogsvårdschef;
Braunstein, Å. G. V., härqdshövding (fr. o. in. den 1 januari 1950);
Ericsson, Y. A. R., kanslichef;
Pålsson, P. O., lantbrukare, led. av I kamm.;
Åström, H., förbundssekreterare.
Sekreterare:
Nilsson, O. F., fil. lic.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
195
Lokal: Birger Jarlsgatan 9"; tel. 10 22 74 (sekreteraren). J Jo; oj
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 27.
Under 1950 har utredningen hållit 2 sammanträden samt företagit tvenne
studieresor. Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första
halvåret 1951.
20. 1949 års växtskijddsutredning (1950:1 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 mars 1949 för att
verkställa översyn av organisationen av den statliga växtskyddsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 april 1949):
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;
Lanke, B. T., sekreterare;
Osvald, K. H., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 28.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 12
sammanträden samt haft överläggningar med av utredningsarbetet berörda
myndigheter, institutioner, kommittéer och organisationer.
Det huvudsakliga utredningsmaterialet har sammanbragts och bearbetats.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
21. 1949 års försöksgårdskommitté (1950: I 29).
Den 11 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök att utreda frågan om den fortsatta utbyggnaden av
försöksgårdsverksamheten (se Post-och Inrikes tidn. den 18 februari 1949).
Den 26 mars 1949 uppdrog styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök åt en kommitté att verkställa berörda utredning. I anslutning
därtill meddelade Kungl. Maj :t den 13 maj 1949 bestämmelser om kommittén.
Kommitténs sammansättning:
Gustafsson, Y. H., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen,
ordförande;
Brofalk, G. H., lantbrukare;
Hovgård, T. Å„ direktör;
Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Nilsson-Leissner, G., professor, föreståndare för statens centrala frökontrollanstalt
(t. o. m. den 15 september 1950).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för
att såsom sakkunniga biträda vid utredningen:
Carlsson, C. G. E., förvaltare;
Vicwcg, O. K. H., direktör;
196
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 21 Örborn, K. A., agronom, ledamot av statens forskningskommitté för lantmannabyggnader.
Sekreterare:
Eliasson, N. G. I., agron. stud.
Lokal: överinspektörens kansli, Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
Uppsala 7; tel. 25155 och 25 137.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 29.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 8
sammanträden om tillhopa 10 dagar.
Kommittén har den 20 december 1949 till styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök avgivit betänkande i två delar (stencilerat).
Detta har styrelsen med eget yttrande överlämnat till Kungl. Maj :t den 17
januari 1950.
Huvuduppdraget är därmed slutfört. Kommittén har under 1950 bearbetat
vissa specialfrågor. Detta arbete beräknas bli slutfört under januari
månad 1951.
22. 1949 års jorderosionskommitté (1950:1 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om en intensifiering av verksamheten för
bekämpande av sand- och jordflykt (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juni
1949):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Netzén, G., chefredaktör, led. av II kamm.;
Petersson, S. S. W., försöksgårdsföreståndare;
Elof sson, G. S., lantbrukare, led. av I kamm.;
Bergström, L. B. V., länsjägmästare;
Björklund, C. M., jordbrukskonsulent.
Sekreterare:
Vixell, N. F., direktör.
Lokal: Drottninggatan 27, tel. 20 18 65 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 30.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 januari 1950 har kommitténs uppdrag
utvidgats att jämväl avse annan erosion än vinderosionen.
Såsom experter att biträda kommittén i fråga om det utvidgade utredningsuppdraget
har Kungl. Maj :t förordnat professorerna F. Hjulström,
Uppsala, och T. A. G. Torstensson, Ultuna.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 sammanträtt
under 28 dagar, delvis i samband med studieresor i de av jordflykt berörda
områdena.
Arbetet under år 1950 har i första rummet omfattat det kommittén först
lämnade uppdraget. Ett flertal överläggningar ha härvid hållits bl. a. med
de lokala lantbruksorganen och skogsvårdsstyrelserna i Sydsverige ävensom
med representanter för de privata plantskolorna.
197
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
Kommittén har den 29 april 1950 avgivit yttrande till Kungl. Maj :t över J Jo: 04
en framställning från länsstyrelsen i Malmöhus län angående utförande
av visst strandskydd söder om Kyrkbackens hamn på ön Ven ävensom den
10 juli 1950 till Svenska FAO-kommittén avlämnat en promemoria angående
jordförstöringen i Sverige i anledning av ett av FAO-organisationen
anordnat expertmöte i Amsterdam den 19—21 juli 1950 rörande jorderosionsfrågorna.
Under december månad 1950 har kommittén avlämnat betänkande med
förslag till intensifierade åtgärder för sand- och jordflyktens bekämpande
(stencilerat). Det fortsatta arbetet avser ett andra betänkande berörande
erosionsproblemet i övrigt.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1951.
23. Skogsstatistikutredningen (1950:1 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 att
verkställa utredning och avgiva förslag angående utformningen av den skogliga
statistiken (se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):
Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;
Näslund, H. M. E., professor och föreståndare för statens skogsforskningsinstitut;
Sten,
H., redaktör, led. av I kamm.;
Strindlund, G., överdirektör;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 31.
Under tiden den 1 november 1949—den 31 oktober 1950 har utredningen
hållit 13 sammanträden. Utredningen har i första hand undersökt alternativa
möjligheter att anordna en avverkningsstatistik. Vidare har utredningen
till behandling upptagit andra skogsstatistiska frågor såsom prisoch
omkostnadsstatistik för rundvirke och lönestatistiken för skogsarbetare.
Uppdraget beräknas bli slutfört under sommaren 1951.
24. Utredning om fortsatt stöd åt lin- och hampodlingen m. m. (1950: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1949):
Söderström, O. A. V., generaldirektör, ordförande;
Ahlsten, C. J., led. av II kamm.;
Kullgren, E., direktör;
Nilson, Hj. R., led. av II kamm.;
Näsström, E. E., led. av I kamm.;
198 Riksdagsberättelsen.
I Jo: 24 von Schwerin, W. C. P. B., kanslichef;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Sekreterare:
Ekström, P. E., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 32.
Utredningen har intill utgången av november 1950 sammanträtt 32 dagar
samt har med vederbörligt bemyndigande besökt de statsunderstödda beredningsverken
för lin och hampa ävensom två fabriker för framställning
av linnevaror. Med anlitande av särskilda sakkunniga har utredningen låtit
undersöka odlingsförutsättningarna för lin och hampa i skilda landsdelar
ävensom lin- och hampberedningsverkens ekonomiska förhållanden samt
tekniska utrustning och kapacitet.
Utredningen beräknas framlägga ett principförslag före utgången av år
1950 samt slutföra sitt arbete under år 1951.
25. Utredning om skydd för pollenöverförande insekter mot faran av vissa
bekämpningsmedel mot skadeinsekter och ogräs (1950: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1949):
Åkerman, E. Å., professor, ordförande;
Hammar, C. A., f. d. folkskollärare;
Nilsson, Hj., rektor;
Torssell, B. R. M., professor.
Sekreterare:
Sjöborg, N. E., sekreterare.
Lokal: Hushållningssällskapet, Kalmar; tel. 10 289.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 33.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 4 sammanträden.
Statens växtskyddsanstalt har för kommitténs behov utfört undersökningar
rörande olika bekämpningsmedels skadeverkningar. Kommitténs
arbete beräknas bli slutfört i början av år 1951.
26. Producentbidragsutredningen (1950:1 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1949 för
att verkställa översyn av bestämmelserna om producent- och kontantbidrag
för mjölk till vissa mindre jordbruk (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1949):
Malmfors, N., generaldirektör, ordförande (t. o. in. den 14 juni 1950);
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande (fr. o. m den 15 juni 1950);
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Haeggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;
Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
199
Jönsson, N., hemmansägare, led. av II kamm.; I Jo: 28
Olsson, H., byråchef;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;
Sekreterare:
Swedborg, E. H., förste aktuarie.
Lokal: Artillerigatan 42; tel. 22 55 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 34.
Utredningen har under år 1950 intill den 1 december hållit 9 sammanträden.
Genom beslut den 2 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt de sakkunniga att
jämväl utreda frågan, vad vissa prishöjningar på oljekraftfoder m. m. i
realiteten kunde komma att betyda för det mindre jordbruket samt vilka
möjligheter som funnes att bereda detta kompensation därför. Efter att den
17 oktober 1950 ha till Kungl. Maj :t överlämnat Promemoria angående
fodermedelsfördyringen och det mindre jordbruket (stencilerad) har utredningen
fullgjort nu ifrågavarande uppdrag.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt huvuduppdrag under år 1951.
27. Utredning angående utbyggnaden av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska jordbruksfrågor m. m. (1950: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1949):
Lindeberg, E. F. L., generaldirektör, ordförande;
Gustafsson, Y., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen;
Sjögren, E., direktör i Sveriges lantbruksförbund.
Sekreterare:
Åkerberg E., docent vid lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök.
Biträdande sekreterare:
Gustafsson, K., agr. stud. (fr. o. m. den 1 juli t. o. m. den 31 oktober 1950).
Lokal: Lantbrukshögskolan, Uppsala; tel. 25 121.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 35.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 10
sammanträden samt företagit en resa till Norrland under tiden den 22—
den 26 maj.
Utredningen har den 12 december 1950 avgivit betänkande med förslag
rörande organisationen av försöksgården vid Röbäcksdalen. Arbetet i övrigt
beräknas bli slutfört under år 1951.
28. Fiskebåts försäkring sutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att verkställa utredning om försäkring av fiskebåtar (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 januari 1950):
200 Riksdagsberättelsen.
I Jo: 28 Apelqvist, S., direktör, ordförande;
Henriksson, N. T., direktör;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Skoglund, G. T., folkskolärare, led. av II kamm.;
Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 20
januari 1950):
I överensstämmelse med den uppfattning, som — — — kommit till uttryck vid
skilda tillfällen, finner---jag det önskvärt, att frågan om försäkring av fiske
båtar
skall lösas på ett sätt, som gör det möjligt för fiskarena att utan alltför stora
kostnader skaffa sig säkerhet för det kapital, som båtarna representera. Jag anser
därför att — — — en utredning i saken bör igångsättas. Vid utredningen bör man
i första hand sträva efter att finna en lösning av frågan, som gör det möjligt att
ordna ett tillfredsställande försäkringsskydd för fiskarena utan ekonomiskt stöd
från det allmännas sida. Skulle sådant stöd visa sig erforderligt, bör detsamma
begränsas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt för att en godtagbar
lösning skall uppnås utan att fiskerinäringen blir betungad i alltför hög grad.
Om möjligt bör man i dylikt fall även söka giva stödet engångskaraktär, företrädesvis
i form av organisationsbidrag. Bortsett från vad nu anförts bör utredningen
vara förutsättningslös.
Utredningen har under tiden intill den 1 november 1950 hållit 5 sammanträden.
Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1951.
29. Svenska kommittén för Förenta Nationernas livsmedels- och
jordbruksorganisation (Svenska FAO-kommittén).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 20 januari 1950.
Ledamöter:
Lange, N. G., statssekreterare, ordförande;
Juréen, L. J. F., byråchef;
Nordlander, C.-H., statssekreterare;
Näslund, H. M. E., professor;
Olsson, K. H., byråchef;
Svärdström, K.-F., professor.
Expertråd:
Abramson, E. L., professor;
Corneliusson, S., ombudsman;
Hjärre, A., professor;
Hult, N. E. J., överdirektör;
Jansson, N. E., förbundssekreterare;
Johansson, F. L. H., direktör;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
201
Nilsson, N. R., professor; I Jo: 30
Olhammar, G. F. N., direktör;
Osvald, Ingrid, M., byråchef;
Plym Forshell, W. N., byråchef;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Svensson, N. A., sekreterare;
Winroth, C. E. E., förbundsordförande;
Ytterborn, G. R., överdirektör;
Örborn, K. A., agronom.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift skall det åligga kommittén att avgiva yttranden
och förslag i frågor rörande Sveriges deltagande i Förenta Nationernas
livsmedels- och jordbruksorganisations verksamhet; att uppgöra de
rapporter till organisationen, som det enligt dess stadga åligger medlemsstaterna
att avlämna; samt att i övrigt lämna biträde eller, där så kan befinnas
påkallat, taga initiativ i angelägenheter av betydelse för det internationella
samarbetet på förevarande område.
Kommittén har under tiden intill den 1 november 1950 hållit 12 sammanträden.
30. 1950 års hushållningssällskapsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1950 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående ändrade grunder för fördelningen
av hushållningssällskapens omkostnadsanslag in. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 maj 1950):
Nordlander, C.-H., statssekreterare, ordföraride;
Granström, E. A., byråchef;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Sekreterare:
Elfwing, Y. M., förste byråagronom.
Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel. 23 46 20 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
maj 1950):
Hushållningssällskapens verksamhet finansieras dels genom statliga bidrag, dels
genom medlemsavgifter, ersättningar för utförda uppdrag och avkastning av egna
fonder, dels genom diverse andra inkomster, i främsta rummet bidrag av landsting.
Av dessa inkomstkällor spela de statliga bidragen den ojämförligt största
rollen. Dessa bidrag lämnas framför allt ur två å riksstaten upptagna anslag, nämligen
Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar och Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader. Från det förra utgår statsbidrag med belopp, motsvarande
lönen till vissa befattningshavare av olika kategorier vid varje särskilt sällskap.
Bidragen till sällskapens omkostnader fördelas efter bestämda, schematiska
regler och ha karaktären av ett allmänt tillskott till sällskapen, vilket dessa efter
202
Riksdag sberättelsen.
I Jo: so eget gottfinnande få använda för att finansiera de olika grenarna av sin mångskiftande
verksamhet.
Hushållningssällskapen i Norrland samt i Värmlands och Kopparbergs län erhålla
sedan ett antal år tillbaka vid sidan av nu nämnda bidrag även vissa belopp
ur den del av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som är
avsedd till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.---
Beträffande riktlinjerna för utredningen vill jag först framhålla, att det icke
torde böra ifrågasättas att man skulle göra avsteg från den nuvarande principen
med schematiska och automatiskt verkande fördelningsregler, där bidragsbeloppen
bestämmas utan någon prövning av de olika sällskapens statförslag eller ekonomiska
ställning. Ett frångående av denna princip skulle nämligen enligt min
uppfattning icke stå i god överensstämmelse med det beslut, som år 1947 fattades
angående sällskapens framtida ställning.
Frågan om fördelningsgrunderna står vidare uppenbarligen i mycket nära samband
med spörsmålet om anslagets storlek över huvud taget. Det synes därför
nödvändigt att det i förväg klargöres, i vad mån man under utredningsarbetet bör
gå in på sistnämnda spörsmål, vilket såsom redan anförts, ännu ej blivit definitivt
löst.---
Det är tydligt att det, med de stora och varierande uppgifter som föreligga för
hushållningssällskapen, är svårt för att ej säga omöjligt att angiva någon exakt
gräns för sällskapens behov av statsbidrag. Snarare kan man säga, att omfattningen
av sällskapens verksamhet måste anpassas efter storleken av de medel, som
vid varje särskild tidpunkt kunna ställas till förfogande.
Då det statsfinansiella läget icke under den närmaste tiden torde komma att
medgiva någon egentlig utvidgning av sällskapens verksamhet, bör utredningen
ej heller i samband med omprövningen av grunderna för fördelningen av omkostnadsanslaget
räkna med någon sådan utvidgning. Utredningen bör vidare undersöka
möjligheten att med den nuvarande anslagsramen i huvudsak bibehållen
effektivt utnyttja befintlig personal.
Det nuvarande omkostnadsanslaget innefattar även viss gottgörelse till sällskapen
för de s. k. ortsbidrag, vilka sällskapen lämna till olika åtgärder på husdjursskötsélns
område. Förslag ha tidigare väckts om att dessa bidrag skulle avvecklas
och staten i stället direkt påtaga sig sällskapens andel i kostnaderna för
sagda åtgärder. Dessa förslag ha emellertid hittills förverkligats endast såvitt gäller
vissa bidrag till hästaveln och i den proposition, som till årets riksdag framlagts
angående det statliga stödet till kontrollföreningsverksamheten bland nötkreatur
och till tjurföreningsverksamheten, förutsättes att systemet med ortsbidrag skall
bibehållas tills vidare. Vid utredningen angående grunderna för fördelningen av
omkostnadsanslaget torde man böra utgå från att ortsbidragen skola bibehållas
tills vidare i nuvarande omfattning. Samtidigt bör det emellertid närmare undersökas,
vilken belastning de utgöra för de olika sällskapen och vad ett slopande av
desamma skulle få för inverkan på bidragsbehovet och på grunderna för fördelningen
av omkostnadsanslaget.
Vid sidan av omkostnadsanslaget erhålla, såsom inledningsvis nämnts, hushållningssällskapen
i Norrland samt i Värmlands och Kopparbergs län årligen vissa
belopp ur den del av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
som är avsedd till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. Av flera
skäl synes det lämpligt, att dessa särskilda s. k. norrlandsbidrag skola inarbetas
i de allmänna omkostnadsbidragen. Riksdagen har även redan år 1944 i princip
tillstyrkt en dylik åtgärd. Denna fråga bör därför närmare övervägas under utredningen.
Jag har förut angivit att utredningens primära uppgift bör vara att ompröva
grunderna för fördelningen av hushållningssällskapens omkostnadsanslag och att
utredningen ej bör ingå på frågan om kostnaderna för en utvidgning av sällska
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 203
pens verksamhet. I enlighet härmed bör utredningen ej heller upptaga några frågor J Jo; 31
om sällskapens personalbehov eller om personalens avlöningsförhållanden. På en
punkt torde dock undantag böra göras från det sist sagda nämligen i fråga om
sällskapens behov av kontorspersonal. Det beslut, som riksdagen år 1947 fattade
angående sällskapens organisation, innebar i fråga om dylik personal att statsbidrag
— i enlighet med vad som föreslagits i propositionen nr 76 till sagda års
riksdag — skulle utgå till avlönande av två befattningshavare av kontorspersonalkategorien
vid varje sällskap. I nämnda proposition uttalade emellertid dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet, att frågan om en utökning av biträdespersonalen
borde upptagas till övervägande därest det, sedan den nya organisationen
varit i verksamhet någon tid, skulle visa sig att ett stadigvarande behov av ytterligare
biträdespersonal förelåge. Då omfattningen av den statsbidragsavlönade
kontorspersonalen har direkt samband med sällskapens medelsbehov för täckande
av allmänna omkostnader, synes det lämpligt att utredningen även skall överväga
nämnda fråga.
Utredningen har under år 1950 intill den 1 december hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet har hittills varit inriktat på att insamla erforderligt material
för uppdragets fullgörande och att diskutera principerna för arbetets
uppläggning.
Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1951.
31. 1950 års sågverksskoleutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 att verkställa
utredning om yrkesutbildning för arbetare och förmän inom sågverksindustrien
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1950):
Wesström, E. A., stifts jägmästare, ordförande;
Näslund, G., andre förbundsordförande;
Söderqvist, C. G. T., t. f. byråchef;
Thornander, T. V., jur. kand., direktör.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., e. o. aktuarie.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 19
maj 1950):
Norrlandskommittén har ansett att vid den av kommittén föreslagna skolan i
Strömnäs borde utbildas ej blott arbetare och förmän utan även driftsledare. Sydöstra
Sveriges sågverksskoleutredning har åter uttalat, att den av utredningen föreslagna
skolan endast borde ha till uppgift att utbilda arbetare och förmän, medan
utbildning av driftsledare borde ske vid högskola. För min del anser jag att
man i vart fall för närvarande bör begränsa sig till att söka lösa utbildningsfrågan
för arbetare och förmän. Utredningen bör alltså endast avse dylik personal.
Enligt de föreliggande förslagen skulle åtminstone två sågverksskolor inrättas,
därav en i Norrland och en i södra Sverige. Det torde även vara klart, att det
föreliggande utbildningsbehovet i och för sig skulle kunna motivera båda de
föreslagna skolorna. Då man här rör sig på ett nytt område, kan det emellertid
204
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 31 av flera skäl vara lämpligt, att man tills vidare begränsar sig till att inrätta en
sådan skola, vilken då givetvis bör stå öppen för elever från olika delar av landet.
En dylik begränsning torde även kunna komma att visa sig nödvändig av ekonomiska
skäl. Vid utredningen bör därför i första hand undersökas möjligheten att
tillgodose det mest trängande utbildningsbehovet genom att inrätta en för hela
landet avsedd sågverksskola. Skulle detta ej anses möjligt, bör utredningen avse
inrättande av två skolor i olika delar av landet. I båda fallen bör även förläggningsfrågan
övervägas. I första hand torde härvid böra prövas de platser som
föreslagits av norrlandskommittén respektive av domänstyrelsen, eller sålunda
Strömnäs för en skola i Norrland och Asa säteri för en skola i södra Sverige. Utredningen
bör emellertid även pröva de andra förläggningsmöjligheter som eventuellt
kunna yppa sig.
Arbetet bör i övrigt bedrivas så, att på utredningen grundade förslag kunna
föreläggas riksdagen. Detta innebär, att en fullständig organisationsplan bör upprättas.
Vid planens utarbetande böra särskilt uppmärksammas sådana spörsmål
såsom behovet av lärarkrafter, undervisningens omfattning, elevantal samt inträdesfordringar
m. m. Utredningen bör tillika omfatta erforderliga kostnadsberäkningar
samt förslag till verksamhetens finansiering. Särskilt bör härvid beaktas
frågan, i vilken utsträckning kostnaderna böra bestridas av allmänna medel. Vid
övervägandet av detta spörsmål torde ledning kunna hämtas från de bestämmelser,
som gälla i fråga om statsbidrag till centrala verkstadsskolor. Beträffande engångskostnaderna
bör även uppmärksammas möjligheten till bidrag från diversemedelsfonden
för prisutjämningsavgifter. Slutligen böra jämväl undersökas möjligheterna
att erhålla bidrag från andra håll, exempelvis från trävaruindustrien.
Utredningen har under tiden till den 1 november 1950 haft 5 sammanträden.
Utredningen har för sin orientering i förläggningsfrågan företagit resor
till Strömnäs sågverk, Asa säteri, sågareskolan i Älvsbacka och Horndals
sågverk.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
32. 1950 års frökontrollutredning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
verkställa utredning om omorganisationen av den statliga och statsunderstödda
frökontrollverksamheten (so Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1950):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Gadd, K. I. S., t. f. föreståndare för statens centrala frökontrollanstalt;
Hovgård, T. Å., rektor vid lantbruksskolan å Bollerup.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., t. f. länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen Karlskrona; tel. Länsstyrelsen; eller Ägofredsutredningen,
Birger Jarlsgatan 9, Stockholm, tel. 10 22 14.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 22
juni 1950):
Alltsedan år 1925 handhaves den statliga frökontrollverksamheten av statens
centrala frökontrollanstalt. Denna är förlagd till kronoegendomen Bergshamra i
Stockholms närhet men har sedan år 1928 även en filial i Alnarp. Förutom den
centrala frökontrollanstalten finnas vissa lokala, med statsmedel understödda frökontrollanstalter,
vilka äro underkastade kontroll och tillsyn av centrala frökon
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 205
trollanstalten. Dessa lokala anstalter äro fem till antalet och äro belägna i Lin- I Jo: 33
köping, Skara, Örebro, Törsta (Jämtland) och Luleå.--—
Det synes emellertid lämpligt att hela frågan om organisationen av den statliga
och statsunderstödda frökontrollverksamheten nu skall upptagas till omprövning.
Utgångspunkten för en sådan omprövning bör vara att möjlighet skall finnas
att ordna en effektiv utsädeskontroll. Samtidigt måste emellertid beaktas att denna
kontroll ej bör vara mera omfattande eller kostsam än som är oundgängligen nödvändigt
med hänsyn till syftet med densamma. Beträffande fältkontrollen bör
härvidlag bland annat prövas möjligheten ati i väsentligt större omfattning än
hittills övergå till ett system med stickprovskontroll.
Yad angår organisationen av frökontrollverksamheten torde någon principiell
ändring i förhållandet mellan den statliga och statsunderstödda kontrollverksamheten
icke böra ifrågasättas. De lokala statsunderstödda frökontrollanstalterna
torde alltså böra bibehållas. Däremot bör utredas i vad mån ytterligare åtgärder
kunna behöva vidtagas för att analysresultaten vid de olika anstalterna skola bli
enhetliga.
Mot bakgrunden av de resultat, som kunna nås i fråga om kontrollverksamhetens
utformning och organisation, bör slutligen lokal- och personalbehovet för den statliga
frökontrollen omprövas. Beträffande den föreslagna norrlandsfilialen bör nära
samarbete äga rum med de sakkunniga, som tillkallats för att verkställa utredning
och avgiva förslag angående utbyggnaden av ett centralt forskningsinstitut för
norrländska jordbruksfrågor.
Utredningen torde böra verkställas av särskilda inom jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga. Samråd bör äga rum med statens organisationsnämnd.
Utredningen har under tiden till och med november månad 1950 hållit 5
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
33. 1950 års jordbruks kasseutredning.
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 22 juni 1950 för att
företaga översyn av bestämmelserna om jordbrukskasserörelsens organisation
och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1950):
Lemne, M. H., vice riksbankschef, ordförande;
Björkman, T. V. E., f. d. professor, verkst. direktör i Svenska jordbrukskreditkassan;
Didner,
G., verkst. direktör i Smålands Bank;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sekreterare:
Furst, P.-E., e. o. hovrättsassessor (fr. o. m. den 8 november 1950).
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 22
juni 1950):
Nu gällande förordning den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor
bygger i huvudsak på ett betänkande av 1938 års jordbrukskasseutredning. I detta
anförde utredningen, bland annat, att den med hänsyn till de dåvarande ovissa
ekonomiska förhållandena icke funnit sig böra framlägga förslag till någon genomgripande
omläggning av jordbrulcskasserörelsen utan nöjt sig med att föreslå så
-
206
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 33 dana ändringar i bestämmelserna för denna, som synts särskilt trängande eller
som, även om så icke vore fallet, kunde genomföras utan mera långt gående författningsändringar.
På grund härav gjorde utredningen icke anspråk på att med
sitt förslag komma med någon slutgiltig lösning beträffande grunderna för jordbrukskasserörelsen.
Med hänsyn till den begränsande omfattning, som den av jordbrukskasseutredningen
företagna översynen av bestämmelserna om jordbrukskasserörelsen hade,
är det ej ägnat att förvåna, att behov av ändringar i bestämmelserna senare gjort
sig gällande. Redan i skrivelse den 16 juni 1945 hemställde sålunda Svenska jordbrukskreditkassan
om en justering av vissa stadganden i nyssnämnda förordning,
beträffande vilka en snar ändring ansågs önskvärd. Framställningen ledde till att
vid 1946 års riksdag vissa ändringar vidtogos i 34 och 56 § § förordningen. Övriga
i framställningen väckta förslag ansågos med hänsyn bland annat till då pågående
utredning om kreditväsendets omorganisation icke för det dåvarande böra föranleda
någon åtgärd.
Efter framställningar från jordbrukskreditkassan gjordes vidare vid 1948 års
riksdag vissa ändringar i bestämmelserna om jordbrukskasserörelsen. De viktigaste
av dessa gällde in- och upplåningsrätten för centralkassorna för jordbrukskredit.
Dessa ändringar fingo provisorisk karaktär. Giltighetstiden för desamma
begränsades nämligen till utgången av år 1952.
I skrivelse den 8 november 1949 har Svenska jordbrukskreditkassan därefter
hemställt om utredning angående jordbrukskasserörelsens organisation och verksamhet.
Kassan har därvid framhållit, bland annat, att frågan om kreditväsendets
framtida organisation numera upptagits till prövning i olika sammanhang, i det
att särskilda kommittéer tillsatts dels för att verkställa en allsidig och förutsättningslös
utredning rörande sparbankernas organisation och verksamhet, dels för
att företaga en översyn av banklagen. Vidare har kassan som skäl för den begärda
utredningen framhållit, att det betänkande med förslag till ny föreningslag, som
nyligen framlagts, i vissa avseenden kan väntas medföra komplikationer för kassorna.
Även enligt min mening är det lämpligt att — i anslutning till det utredningsarbete,
som redan verkställts eller pågår på andra områden av kreditväsendet och
föreningsväsendet — en allsidig och förutsättningslös översyn av jordbrukskasserörelsens
organisation och verksamhet nu skall företagas. Denna uppgift synes
lämpligen böra uppdragas åt särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade
sakkunniga. Under arbetet bör självfallet samråd ske med de i jordbrukskreditkassans
framställning nämnda kommittéerna.
Under år 1950 har utredningen intill den 1 december hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1951.
34. 1950 års lantbruksförsökskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1950
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 september 1950):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Gustafsson, Y. H., professor, överinspektör för lantbrukets försöksväsen;
Jonsson, Jon N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Månsson, N. C., sekreterare i Hallands läns hushållningssällskap;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
207
Sekreterare: I Jo: 34
Kollberg, B., direktör.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Artillerigatan 42, Stockholm; tel. 22 55 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 15
september 1950):
Den statliga och statsunderstödda försöksverksamheten på jordbrukets område
bedrives för närvarande i huvudsak i två organisationsformer. Den ena är en
verksamhet i rent statlig regi, främst koncentrerad till statens lantbruksförsök.
Den andra är en med statsmedel understödd lokal försöksverksamhet, vilken huvudsakligen
omhänderhaves av hushållningssällskapen.
Den verksamhet som statens lantbruksförsök direkt omhänderhar är förlagd —
förutom till de centrala försöksinstitutionerna — dels till statliga försöksgårdar,
dels till fasta försöksstationer och försöksfält (fasta försök). Antalet statliga försöksgårdar
är för närvarande åtta, nämligen Wiad i Stockholms län, Ugerup i
Kristianstads län, Flahult i Jönköpings län, Lanna i Skaraborgs län, Offer i Västernorrlands
län, Gisselås i Jämtlands län samt Öjebyn och Brännberg i Norrbottens
län. Härjämte har principbeslut fattats om inrättande av ytterligare två
sådana gårdar, nämligen i Sunne i Värmlands län och i Röbäcksdalen i Västerbottens
län. Fasta försöksstationer äro inrättade vid ett 20-tal lantbruks- och
lantmannaskolor. De fasta försöksfälten utgöra ett komplement till försöksstationerna
och ha inrättats inom de jordbruksområden, där skolor, vilka äro lämpade
till försöksstationer, ej finnas. För de fasta försöken utgår viss ersättning ur statens
lantbruksförsöks medel.
Den lokala försöksverksamheten omhänderhaves inom varje hushållningssällskaps
område av en av sällskapet tillsatt försökskommitté och ledes av en särskild
försöksledare, vanligen en jordbrukskonsulent. För verksamheten utgår statsbidrag.
Mellan den statliga och den lokala försöksverksamheten råder ett nära samband.
För att statsbidrag skall utgå till lokala försök fordras sålunda att dessa utföras
enligt planer, som granskats och godkänts av statens lantbruksförsök. Vidare står
den lokala försöksverksamheten under statens lantbruksförsöks inspektion. Statens
lantbruksförsök biträder jämväl i olika avseenden vid planläggningen och utförandet
av lokala försök samt vid bearbetningen av försöksresultaten. Det kan
jämväl erinras om att det s. k. försöksledarmötet utgör ett instrument för att
åstadkomma samarbete mellan hushållningssällskapens försöksverksamhet och
statens lantbruksförsök.
Med den snabba utveckling, som för närvarande sker på jordbrukets område, är
det naturligt att ett starkt behov av försök rörande olika för jordbruket betydelsefulla
frågor gör sig gällande. Detta behov har även tagit sig uttryck i önskemål
om en utvidgning av såväl den statliga som den lokala försöksverksamheten samt
i förslag till nya former för försöksverksamheten och en i samband därmed stående
upplysningsverksamhet. Vad den statliga försöksverksamheten angår har
sålunda styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök de senaste
åren i sina anslagsäskanden med utgångspunkt från vissa av 1945 års jordbruksförsöksutredning
framlagda förslag hemställt om kraftiga förstärkningar av de centrala
försöksinstitutionernas personella och ekonomiska resurser. Dessa framställ- .
ningar ha emellertid av statsfinansiella skäl icke bifallits annat än i mycket begränsad
omfattning. Vidare har styrelsen, på grundval av ett av 1949 års försöksgårdskommitté
den 20 december 1949 avgivet betänkande, föreslagit inrättande av
sex nya försöksgårdar förutom de två, om vilka principbeslut redan fattats. Även
i fråga om den fasta försöksverksamheten ha avsevärda utvidgningar föreslagits.
De önskemål, som framkommit beträffande den lokala försöksverksamheten
gälla till en början en ökning av de statliga bidragen till den nu pågående verksamheten.
Härjämte bär emellertid förslag väckts om åt! statsbidrag skall kunna
14 Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt.
Riksdagsberättelsen.
208
Riksdag sberätt elsen.
1 Jo: 34 utgå för att täcka kostnaderna för försöksverksamhet vid av hushållningssällskapen
särskilt inrättade och drivna försöksgårdar. Sålunda har bland annat hushållningssällskapens
förbund i skrivelse den 24 oktober 1949 under åberopande
av det stora behovet av en betydande utökning av försöksgårdsverksamheten hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas i nu angivna riktning. Till motivering härför har
i skrivelsen framhållits, bland annat, att inrättandet av statliga försöksgårdar
medförde betydande kostnader för statsverket dels i form av engångskostnader
för uppförande av erforderliga byggnader, inventarieanskaffning och dylikt, dels
i form av årliga anslag för driften av en sådan försöksgård. Man måste därför
räkna med att utbyggnaden av den statliga försöksgårdsverksamheten komme att
draga ut på tiden till men för jordbrukets utveckling i de bygder, som saknade
försöksgård. Om vid sidan av de statliga försöksgårdarna på hushållningssällskapens
initiativ inrättades ett antal försöksgårdar, vilka med visst statligt stöd
dreves av respektive sällskap i samarbete med statens jordbruksförsök, skulle det
allmännas kostnader för dylika försöksgårdar säkerligen bliva avsevärt lägre än
motsvarande kostnader för de statliga försöksgårdarna. Det statliga bidrag, som
skulle erfordras, syntes kunna beräknas till 15 å 20 000 kronor per gård. Med så begränsade
statliga kostnader för en försöksgård syntes en snabb och önskvärd utveckling
av försöksgårdsverksamheten kunna ske.
I sitt förut omförmälda betänkande har vidare 1949 års försöksgårdskommitté
anfört, att man i samband med en allmän översyn av den lokala försöksverksamhetens
arbetsuppgifter och organisation borde taga under närmare övervägande
frågan om inrättande av utav sällskapen drivna gårdar med demonstration och
upplysning som huvuduppgift. Dessa gårdar skulle även i viss utsträckning kunna
användas för försöksverksamhet.
Värdet av den statliga och statsunderstödda försöksverksamheten på jordbrukets
område, som nu bedrives, ligger i öppen dag. Det råder enligt min mening
ej heller något tvivel om att en intensifiering och en utvidgning av denna verksamhet
skulle vara ägnad att kraftigt stödja strävandena att ytterligare höja det
svenska jordbrukets nivå och därför ligger i det allmännas intresse.
Inför tanken på en sådan utvidgning resa sig emellertid åtskilliga problem. Av
statsfinansiella skäl torde man icke böra räkna med att det allmännas insatser
under de närmaste åren kunna ökas mera avsevärt. Detta förhållande gör det i sin
tur särskilt angeläget att den utvidgning av statens stöd, som eventuellt kan bli
möjlig, skall ske på det sätt, som ger största möjliga nytta. Det synes med hänsyn
härtill önskvärt att de olika förslag om utvidgning och intensifiering av försöksverksamheten,
som framkommit, skola närmare prövas gemensamt med nu angivna
utgångspunkt. Denna uppgift synes lämpligen böra uppdragas åt särskilda
inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga.
Vad angår riktlinjerna för denna omprövning vill jag till en början framhålla
att den år 1948 beslutade organisationen av den statliga försöksverksamheten, såvitt
de hittills vunna erfarenheterna givit vid handen, fungerat tillfredsställande.
Någon anledning att nu ånyo upptaga denna organisationsfråga synes därför icke
föreligga.
Beträffande själva försöksverksamheten bör till en början övervägas frågan om
, en gränsdragning mellan de försök som böra utföras i statens lantbruksförsöks
egen regi och de som böra utföras inom ramen för den lokala försöksverksamheten.
En grundläggande princip synes härvid böra vara att de statliga försöksgårdarna
i främsta rummet böra användas för grundläggande eller mera krävande
försök ävensom för försök av mera allmängiltig karaktär medan hushållningssällskapens
försöksverksamhet främst bör inriktas på att klarlägga sådana problem
vilkas lösande är av omedelbar praktisk betydelse för jordbruket i vederbörande
sällskaps område. En dylik gränsdragning bör dock givetvis ej innebära att den
lokala verksamheten icke skulle kunna utnyttjas även för den statliga försöksverk
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 209
samhetens räkning. Tvärtom torde här liksom hittills ett fruktbärande samarbete J Jqj 34.
böra eftersträvas. I anslutning till en dylik gränsdragning bör vidare undersökas
i vad mån den lokala försöksverksamheten lämpligen kan tänkas förlagd till särskilda
av hushållningssällskapet drivna försöksgårdar samt vilka de ekonomiska
betingelserna äro för att sådana gårdar skola komma till stånd. Vidare böra grunderna
för det statliga stödet över huvud taget åt den lokala försöksverksamheten
omprövas. Därvid bör bland annat övervägas lämpligheten av att statsbidraget liksom
hittills skall utgå efter antalet försök utan hänsyn till deras placering eller
kostnaderna för desamma. Härjämte bör prövas i vad mån behovet av nya statliga
försöksgårdar kan påverkas av möjligheten att i stället utlägga försök inom ramen
för den lokala försöksverksamheten eller vid fasta försöksstationer. Ett spörsmål
som bör observeras i detta sammanhang är slutligen frågan om och i vad mån de
statliga eller statsunderstödda försöksorganen böra ställa sig till förfogande för
att biträda vid eller öva tillsyn över sådan försöksverksamhet som bedrives av
enskilda näringsintressen.
I samband med den nu angivna utredningen synes slutligen även frågan om
den studiegårdsverksamhet i Norrland som tidigare bedrevs av Svenska vall- och
mosskulturföreningen och som övertogs av statsmakterna år 1948 böra omprövas.
Härvid bör undersökas huruvida värdet av denna verksamhet kan anses motsvara
de ej oväsentliga kostnaderna för densamma. Skulle utredningen giva till resultat
att studiegårdarna anses böra helt eller delvis bibehållas bör organisationen av
studiegårdsverksamheten överses med beaktande av önskvärdheten av att kostnaderna
för densamma skola nedbringas och att den därmed sysselsatta arbetskraften
skall kunna utnyttjas fullt effektivt.
Kommittén har under tiden september—november 1950 hållit ett sammanträde
om två sammanträdesdagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete till årsskiftet 1951/52.
210
Riksdagsberättelsen.
1 H: l
Handelsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. Clearingnämnden (1948:1 8; 1949:1 9; 1950:1 11).
Instruktion för clearingnämnden utfärdad av Kungl. Maj :t den 28 augusti
1934 (SFS nr 465). Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 april 1950 har
clearingnämndens verksamhet upphört med utgången av augusti månad
1950. Särskilt förordnade likvidatorer skola avsluta avvecklingen av nämndens
verksamhet.
Jämlikt kungörelsen den 10 augusti 1950 (SFS nr 487) ha clearingnämndens
uppgifter fr. o. m. den 1 september 1950 överflyttats å flyktkapitalbyrån,
valutakontoret och riksbanken.
2. Handelspolitiska rådet (1948:1 9; 1949:1 10; 1950:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
a) Ledamöter:
Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm..ordförande;
Borgström, N. O. G. J., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Browaldh, K. E., bankdirektör, för Svenska bankföreningen;
Carlsson, G. F., generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Danielsen, N., disponent, för Sveriges industriförbund;
Ekman, J. L., direktör, för Svenska trävaruexportföreningen;
Florenius, G. A., direktör, för Svenska handelsagenters förening;
Frisell, E. G., direktör, för Jernkontoret;
Gullander, Å., agronom, för Riksförbundet landsbygdens folk;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre, för Sveriges allmänna exportförening;
Johansson,
K. A. A., direktör, för Kooperativa förbundet;
Kollberg, G. N., direktör, för Inköpscentralernas aktiebolag, led. av II kamm.;
Landberg, B. C. E., direktör, för Svenska pappersbruksföreningen;
Lundgren, Th„ konsul, för Svenska cellulosaföreningen;
Nordenskiöld, O., sekreterare för Tjänstemännens centralorganisation;
Persson, O. A., handelsträdgårdsmästare, för Frukt- och trädgårdsodlarnas
samarbetsnämnd;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör, för Sjöassuradörernas förening;
Rosenquist, B., direktör, för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation;
Sachs,
R., direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Schwartz, S., direktör, för Svenska arbetsgivareföreningen;
Sjögren, K. E., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
211
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, för Landsorganisationen, led. av I I Ht 3
kamm.;
von Sydow, Chr., disponent, för textilrådet;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Wetterlind, Å. J., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Vinell, K. T., handelsråd, för Sveriges allmänna exportförening,
b) Suppleanter:
Adiels, A. Hj., ordförande i Svenska pappersindustriarbetareförbundet, för
Landsorganisationen;
Degerstedt, C. Hj., direktör, för Kooperativa förbundet;
Henriksson, T., direktör, för Sjöassuradörernas förening;
Johnson, Axel Ax:son, generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Kugelberg, B., direktör, för Svenska arbetsgivareföreningen;
Kördel, E. R., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Lindfors, R., ombudsman i Handelstjänstemannaförbundet, för Tjänstemännens
centralorganisation;
Nilsson, N. E., agronom, för Riksförbundet landsbygdens folk;
Schroff, R., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Settergren, G. C. A., direktör, för Sveriges industriförbund;
Stensgård, A. H., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Stiernstedt, G., friherre, direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Wallenberg, M., bankdirektör, för Svenska bankföreningen;
Wilhelmsson, E., ombudsman i Svenska metallindustriarbetareförbundet,
för Landsorganisationen.
Sekreterare:
Gyllenhaal, L. J. C. G., amanuens. *
Direktiven, se 1946: I H 16.
Handelspolitiska rådet har icke hållit något sammanträde under år 1950.
Verksamheten upphörde med utgången av juni månad 1950 jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut den 22 samma månad.
3. Handelspolitiska beredningen (1948:1 15; 1949:1 16; 1950:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 april 1946 och den
19 september 1947 för att utgöra en beredning med uppgift att under departementschefens
ordförandeskap förbereda ett ståndpunktstagande från
statsmakternas sida rörande den långsiktiga planeringen av vår handelspolitik
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 april 1946):
Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Sahlin, S. E. G., envoyé, ställföreträdande ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Carlsson, G. F., generalkonsul;
Danielsen, N., disponent;
Ekman, J. L., direktör;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
212
Riksdagsberättelsen.
I H: 3 Johansson, K. A. A., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Wallenberg, M., bankdirektör;
Wetterlind, Å. J., direktör;
Vinell, K. T., handelsråd.
Direktiven för beredningen, se 1947:1 H 29.
Beredningen har icke hållit något sammanträde under år 1950. Verksamheten
upphörde med utgången av juni månad 1950 jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut den 22 samma månad.
4. Pensionsutredningen (1948: I 23; 1949: I 22; 1950: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1947 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av en pensionering
för anställda i privat tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari
1947):
Åkesson, O. A., generaldirektör, ordförande;
Ahlberg, E., ombudsman;
Brodén, E. H., direktör;
Jansson, N. E„ förste sekreterare;
Lindell, K., t. f. generaldirektör;
Nordholm, G., direktör;
Nyberg, J. S., skräddarmästare;
Saemund, A. G., direktör;
Setréus, M., kassör.
Experter:
Lindblad, S. J. H., akademiräntmästare;
Ljungqvist, Hildegard, sekreterare;
Philip, K„ professor.
Sekreterare:
Erici, B. H., förste byråinspektör;
Torén, L. E., förste aktuarie.
Direktiven för utredningen, se 1948: I H 23.
Utredningen har från och med december 1949 hållit 22 sammanträden.
Utredningen har den 12 oktober 1950 avgivit principbetänkande med undersökningar
och förslag angående allmän pensionsförsäkring (SOU 1950:
33). Uppdraget är därmed slutfört.
5. 4947 års kommitterade för utrikeshandelsfrågor (1948: I 24; 1949: I 23;
1950:I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 för
att efter samråd med handelspolitiska beredningen framlägga förslag rörande
vår handelspolitik på längre sikt samt vårt deltagande i ett blivande in
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
213
ternationellt samarbete i fråga om handel och sysselsättning (se Post- och \ |J; (;
Inrikes tidn. den 21 februari 1947):
Sahlin, S. E. G„ envoyé, ordförande;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;
Kristensson, G. F. N., köpman, led. av II kamm.;
Linderot, S. H. L:son, f. d. riksdagsman;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
Skantze, L. O. H., civilingenjör, f. d. riksdagsman;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, ordförande i Landsorganisationen, led.
av I kamm.
Expert:
Nordqvist, S. F. V., byråchef.
Sekreterare:
von Horn, K. R. L. R., kammarherre.
Biträdande sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Direktiven för de kommitterade, se 1948: I H 24.
De kommitterade ha icke hållit något sammanträde under år 1950. Verksamheten
upphörde med utgången av juni månad 1950 jämlikt Kungl. Maj :ts
beslut den 22 samma månad.
6. 19W års elbranschkommitté (1948: I 27; 1949: I 27; 1950: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1947 för att
verkställa undersökning och avgiva förslag i frågan om elbranschens utbyggnad,
konkurrens- och strukturförhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 28 augusti 1947):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Eckerström, L. E., ombudsman;
Ericson, H., direktör;
Franzon, F. L., köpman, led. av I kamm.;
Hedlund, G., jur. dr, led. av II kamm.;
Hcsselbom, K., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Lindström, J., direktör;
Thelander, L. Th., överingenjör;
Westling, O., ombudsman;
Sekreterare:
von Heijne, B., assessor.
Direktiven för kommittén, se 1948: I H 27.
Utredningen har den 20 april 1950 avgivit betänkande rörande den svenska
elbranschens kapacitet och konkurrensförhållanden (SOU 1950: 10). Uppdraget
är därmed slutfört.
214 Riksdagsberättelsen.
I Hl 7 7. K ris förvalt ningens effektiviserings kommitté (1949:1 36; 1950:1 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1948 att
utreda frågor om samarbetet mellan handels- och försörjningskommissionerna
ävensom krisförvaltningens arbetsförhållanden i allmänhet (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 oktober 1948):
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., ordförande;
Lindencrona, A., direktör;
Qvistgaard, J. H., t. f. generaldirektör.
Expert:
Lingren, G. W., byråchef.
Sekreterare:
Petri, C. W., civilekonom.
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 36.
Kommittén har sedan december 1949 hållit 3 sammanträden. Arbetet
i övrigt har varit delegerat till ordföranden, biträdd av sekreteraren. Efter
det att kommittén i december 1949 framlagt förslag om sammanslagning av
statens handelskommission och statens industrikommission samt om organisation
av statens handels- och industrikommission, har kommittén biträtt
vid förberedelserna för och genomförandet av nämnda sammanslagning.
Kommittén, som därjämte framlagt vissa andra rationaliseringsförslag,
avgav den 21 juni 1950 slutrapport.
8. Förhandlingsdelegation för direktiv för priskontrollen (1949: I Fo 3;
1950:1 Fo 2).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 10 och den 17 december
1948 för överläggningar rörande definitiva riktlinjer för priskontrollen
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1948):
Hagander, J. O., överståthållare, ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Gustavsson, S., ombudsman;
Jacobsson, C. A., direktör;
Josephson, W., direktör;
Karleby, O., förste kanslisekreterare;
Karlmann, K., målarmästare;
Meidner, R. A., fil. kand.;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Älmeby, H., kommerseråd, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Experter:
Bohman, B. G., direktör;
Henriksson, A., civilekonom.
Sekreterare:
Göransson, E. W. Z., häradshövding.
Direktiven för delegationen, se 1949:1 Fo 3.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 215
Delegationen, som under år 1950 hållit 4 sammanträden, har avgivit framställning
dels den 27 februari 1950 angående nya direktiv för den prisreglerande
verksamheten, dels ock den 30 mars 1950 angående handläggning av
prisärenden i statens priskontrollnämnd. Uppdraget är därmed slutfört.
9. Sakkunniga för samråd vid utredning rörande utländsk försäki-ingsanstalts
rått att driva försäkringsrörelse i Sverige (1950: I 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juli 1949 för att
såsom sakkunniga stå till handelsdepartementets förfogande för samråd vid
utredning för översyn av 1903 års lag om utländsk försäkringsanstalts rätt
att driva försäkringsrörelse här i riket.
Grenholm, Å., fil. dr;
Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, f. d. riksdagsman;
Wollert, A. R., byråchef.
De sakkunniga ha biträtt vid utredning, som under januari och februari
1950 pågått inom departementet rörande nämnda lagstiftningsfråga. Uppdraget
är därmed slutfört.
10. Gruvorganisationskommittcn (1950: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 augusti 1949 att verkställa
utredning och avgiva förslag om ett statligt aktiebolag för övertagande
av de tidigare tyslcägda gruvorna samt om ett centralorgan i aktiebolagsform
för de statliga intressena på gruvdriftens och närstående områden (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 augusti 1949):
Ödeen, S. A. E„ f. d. generaldirektör, ordförande;
Bengtson, E. J., direktör;
Mattson, E., ordförande i Svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Rybeck, E., auktoriserad revisor.
Experter:
Frendin, T., arkitekt;
Landegren, C. A. V., förste byråingenjör;
Lindström, E., auktoriserad revisor;
Murray, C. A., byråchef;
Norberg, R. E., statskommissarie;
Palme, R., direktör.
Sekreterare:
Asplund, E. O. I., byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1950: I H 35.
Kommittén har under tiden december 1949—januari 1950 hållit 8 sammanträden.
Kommittén har den 16 januari 1950 avgivit betänkande angående tyskgruvorna
och centralorgan för gruvärenden (SOU 1950: 2). Uppdraget är
därmed slutfört.
H: in
216
Riksdagsbe rättelsen.
I H: 11 11. Utredning rörande orienterande marknadsundersökningar.
Förordnad av Kungi. Maj :t den 20 januari 1950 att utreda och framlägga
förslag rörande olika föreliggande projekt till orienterande marknadsundersökningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1950) :
Petri, B. A. W., direktör.
Förordnad att hiträda utredningsmannen:
Wiedesheim-Paul, G. II., byråchef.
Utredningsmannen har den 29 april 1950 avgivit en promemoria i ämnet
(stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951.1
12. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva
varor (1947: I 16; 1948: I 1; 1950: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1942 för
utredning av fragan om revision av förordningen angående explosiva varor
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):
Nauckhoff, S. A. G., fil. dr, ordförande;
Anderson, J„ järnhandlare;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nordzell, C. O. J., major;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Westrell, C. F., f. d. sprängämnesinspektör.
Sekreterare:
Nilsson, S. J., landssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Persson, S., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Sprängämnesinspektionen; tel. 21 24 00.
Direktiven för utredningen, se 1943: I H 15.
Förslag till vissa för försvaret avsedda bestämmelser rörande explosiva
varor beräknas kunna framläggas omkring årsskiftet 1950/51.
13. 1945 års skoutredning (1948: I 10; 1949: I 11; 1950: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning rörande sko- och garveriindustriernas samt sko- och
läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 oktober 1945):
Frendin, T., arkitekt, ordförande;
Allard, H„ annonschef, led. av II kamm.;
Bahrke, W., direktör;
Byléhn, G., direktör;
1 Angående exportkreditnämnden, som tidigare redovisats under denna rubrik, se numera
riksdagsberättelsens allmänna del.
217
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
Hansson, G., sekreterare i Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet; j[ H: 14
Lantz, S., ombudsman i De förenade förbunden;
Älmeby, H., kommerseråd, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Experter:
Heyman, G., disponent;
.länder, M., verkmästare;
Kristensson, R., professor;
Sandström, C., jur. kand.
Lokal: Sforkyrkobrinken 4“; tel. 20 42 73.
Direktiven för utredningen, se 1946: I H 18.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 12
sammanträden.
Genomgången av de olika avsnitten i föreliggande utredningsmaterial har
under arbetsåret försatt, i anslutning vartill vissa kompletteringar vidtagits.
Viktigare delar berörande skoindustrien, skohandeln samt garveriindustrien
ha slutbehandlats. Genom särskild remiss har försvarsdepartementet hemställt
om yttrande rörande den fortsatta driften vid försvarets skofabrik i
Karlskrona. Med hänsyn till vissa ofullständigheter i det till utredningens
disposition ställda kalkylmaterialet har ärendet ej kunnat slutbehandlas
utan utredningen har anhållit att en specialutredning måtte företagas av eu
särskild för ändamålet tillkallad revisor.
Utredningen beräknas vara avslutad under år 1951.
14. 7.945 urs försäkringsutredning (1948:1 11; 1949:1 12; 1950:1 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 26 oktober 1945 och
den 22 juni 1950 för att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om
en rationalisering och eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1945 och den 29 juni 1950):
Åman, O. V., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamin.;
Brodén, E. H., direktör (fr. o. in. den 22 juni 1950);
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av I kamin.;
Holmberg, N. G., redaktör, f. d. riksdagsman;
Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kristensson, G. F. N., järnhandlare, led. av II kamm.;
Kumblad, J. V., sekreterare (fr. o. in. den 22 juni 1950);
Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Brundin, G. G., byråchef;
Prawitz, H. A., byråchef.
Sekreterare:
Appeltofft, O. H., f. d. hovrättsråd, direktör (t. o. in. den 30 juni 1950).
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4 B.
Direktiven för utredningen, se 1946: I H 19.
218 Riksdagsberättelsen.
1 M; M Utredningen har under tiden den 1 december 1949 -den 30 november 1950
icke hållit något sammanträde.
Av utredningsuppdraget återstå spörsmål rörande den obligatoriska försäkringen
för olycksfall i arbete.
15. 1946 års sjömansko,mmitté (1948: I 14; 1949: I 15; 1950: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 18 januari och den 1
februari 1946 samt den 22 oktober 1948 för att verkställa utredning och avgiva
förslag i fråga om sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 januari 1946):
Lindberg, A., f. d. ordförande i Landsorganisationen, ordförande;
Berggren, E. W., förbundsombudsman (fr. o. m. den 15 september 1950);
Blomgren, E. J„ förbundsombudsman (t. o. in. den 14 september 1950);
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Forssblad, D., sjökapten;
Reuterskiöld, H. F., direktör;
Svensson, J., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Söre, A., förbundsordförande;
Åkesson, N. H., sjökapten.
Suppleanter:
Berggren, E. W., förbundsombudsman (för Svensson t. o. in. den 14 september
1950);
Olsson, G. H., förbundsombudsman (för Söre).
Experter:
von Hartmansdorff, A., byråchef;
Jerneman, T. G., byråchef;
Sölvén, A., advokat;
Tegendal, O. E., byråchef;
Öbrink, H., byrådirektör.
Sekreterare:
Gerentz, S. T., civilekonom;
Lindstedt, A., e. o. hovrättsassessor (såvitt avser handläggningen av frågan
om revision av sjömanslagen; fr. o. m. den 26 september 1950).
Biträdande sekreterare:
Leissner, T. Å., amanuens;
Malm, S. E. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00 (sekreterare
Gerentz).
Direktiven för kommittén, se 1947: I H 25.
Sammanträden ha under tiden den 1 december 1D49—den 30 november
1950 hållits med kommittén i dess helhet under 7 dagar samt med kommitténs
sjukförsäkringsdelegation under 18 dagar.
Kommitténs arbete torde icke kunna avslutas under år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 219
16. Nyetableringssakkunniga (1948:1 16; 1949:1 17; 1950:1 18). J jff* p;
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 14 juni 1946 och
den 28 januari 1949 för att inom handelsdepartementet verkställa utredningi
fråga om behovet av att undanröja enskild nyetableringskontroll inom
näringslivet och vissa olämpliga konkurrensmetoder såsom bojkott, exklusivavtal
och prisdifferentiering ävensom behovet av lagstiftning för att motverka
ur samhällelig synpunkt skadliga kartellavtal m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1946 och den 19 november 1948):
Sterner, R. M. E., statssekreterare, ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Borgström, N. O. G. J., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Söderberg, K., direktör;
Wahlberg, G., handlande.
Särskilda sakkunniga:
Gillberg, K. E., direktör;
Modig, J.-O., direktör;
Utterström, C. O., direktör.
Biträde:
af Trolle, U., ekon. lic.
Sekreterare:
Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Eketorp, B. S., e. o. andre kanslisekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinlcen 4“; tel. 20 46 35, 20 87 92.
Direktiven för de sakkunniga, se 1947: I H 30 och 1949: I H 17.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1949- -den 20 november
1950 hållit 30 sammanträden.
Förslag till lagstiftning om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning
jämte motivering har utarbetats. Väsentliga delar av blivande
betänkande föreligga i utkast eller i korrektur.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första halvåret 1951.
17. 1946 års glasindustrikommitté (1948: I 19; 1949: I 20; 1950: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1946
för att verkställa utredning rörande småglasindustriens sociala, ekonomiska
och tekniska problem (se Post- och inrikes tidn. den 4 oktober 1946):
Hemmar, A., disponent, ordförande;
Flyboo, T., ombudsman;
Hemberg, P. J., direktör;
Ljungmark, G., avdelningsordförande;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
220
Riksdag sberättelsen.
I Hr 17 Äfors, E., direktör;
Östlund, G., disponent.
Särskild sakkunnig:
Scheutz, C. I., diplomingenjör.
Experter:
Barckman, K. G., direktör;
Bengtsson, R., ombudsman;
Jörnstedt, K. A. W., byråchef (fr. o. in. den 28 juni 1950);
Lundqvist, O., civilingenjör;
Olsson, O. W., direktör;
Strömberg, E., civilingenjör;
Sundin, R., försäljningschef.
Assistent:
Pärl, B., jur. kand.
Sekreterare:
Reuterskiöld, D., civilekonom.
Lokal: Storkyrkobrinken 4”; tel. 20 46 05.
Direktiven för kommittén, se 1947: I H 33.
Kommittén har under år 1950 hållit 3 sammanträden.
Undersökningarna angående småglasindustriens struktur, ekonomi, produktion,
sysselsättningsförhållanden, distribution av glas, export- och hemmamarknadsförhållanden,
löneläge och sociala förhållanden ha fortsatts.
Kommittéarbetet beräknas kunna avslutas under år 1951.
18. Näringsrättsutredningen (1948:1 22; 1949:1 21; 1950:1 20).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande en revision av näringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):
Matz, K. S., kommerseråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 4"; tel. 20 36 93.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 H 36.
Under år 1950 ha från trycket utkommit de i föregående års berättelse
omnämnda promemoriorna angående 1864 års näringsfrihetsförordning
(Bidrag till tolkningen av näringsfrihetsförordningen). I samarbete med
1949 års utlänningskommitté har upprättats en promemoria angående utlännings
rätt till näringsutövning i Sverige (stencilerad), i anslutning vartill
förslag upprättats till vissa ändringar i näringsfrihetsförordningen, betingade
av den planerade nya utlänningslagstiftningen. En undersökning
angående våra handelstraktaters betydelse för frågan om utlännings rätt
till näringsutövning i Sverige har verkställts (publicerad i Förvaltningsrättslig
tidskrift 1950 häfte 4). Därjämte har en utredning verkställts angående
gift kvinnas rätt att driva näring och en sammanfattande promemoria
upprättats angående riktlinjerna för en ny näringslag (delvis publicerad
i Festskrift för Birger Ekeberg 1950).
Utredningen kommer att fortsätta under år 1951.
221
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
19. Utredning angående näringslivets lokalisering (1948: I Fi 38;
1949:1 H 24; 1950:1 H 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1947 med
uppdrag att utreda och avgiva förslag rörande näringslivets lokalisering (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1947):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Kempe, G. A., ombudsman, f. d. riksdagsman;
Liedberg, C. G., godsägare;
Lundberg, A. S., statssekreterare;
Malmfors, N. A. E., generaldirektör;
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Tunhammar, E. W., direktör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Vigelsbo, S. J., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åberg, K., direktör.
Experter:
Ericsson, Y. A. R., byråchef;
Kahlin, T., sekreterare;
Malmberg, Å., e. o. länsbostadsdirektör;
Meidner, R. A., fil. kand.;
Modig, J.-O., direktör;
Svennilson, S. I., professor.
Sekreterare:
Holm, P., pol. mag.
Riträdande sekreterare:
Åmark, S., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 78 57.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 38.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit 11 sammanträden. Utredningen har avslutat arbetet med sitt
betänkande angående näringslivets lokalisering och betänkandet beräknas
kunna avlämnas vid årsskiftet 1950/51.
20. Flygforsknings kommittén (1948: I 25; 1949: I 25; 1950: I 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1947 för att
utreda och avgiva förslag rörande den flygtekniska forskningens ordnande
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1947):
Fransen, H. D., regeringsråd, ordförande;
Ljungberg, E. C. R., överdirektör;
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;
Söderberg, N. O. F., generalmajor;
Woxén, R., professor.
222
Riksdag sberättelsen.
I II: 2Q Sekreterare:
Uggla, C. A., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136; tel. 11 30 67
(ordföranden) och 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1948: I H 25.
Kommittén har under tiden den 1 november 1949—den 31 oktober 1950
hållit 6 sammanträden. Den 13 november 1950 har kommittén avlämnat
ett betänkande med förslag till vindtunnelanläggning för det transsoniska
hastighetsområdet ( stencilerat).
Utredningsarbetet torde komma att fortsätta under år 1951.
21. 19^7 års fiskindustrikommitté (1948, 1949: I 26; 1950: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 juni och den 21
november 1947 för att undersöka möjligheterna till en effektivisering av
produktionen och distributionen inom fiskkonservbranschen (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1947):
Runnström, S., fil. dr, ordförande;
Corneliusson, S., ombudsman;
Eklöv, G., ordförande i Svenska fabriksarbetareförbundets avdelning nr 135
i Göteborg;
Luckey, E„ disponent;
Myrgren, H., ordförande i Svenska ostkustfiskarnas centralförbund;
Pettersson, K., ombudsman;
Samuelsson, Ingrid, skolkökslärarinna;
Wehlin, S., direktör.
Särskilda sakkunniga:
Borgström, G. A., fil. dr, föreståndare för institutet för konserveringsforskning;
Sjögren,
S. J., fil. dr, fiskeriintendent (fr. o. in. den 15 maj 1950).
Sekreterare:
Hedin, A. G., fil. mag., civilekonom (fr. o. in. den 15 maj 1950);
Sjögren, S. J., fil. dr, fiskeriintendent (t. o. m. den 14 maj 1950);
Thuresson, E. O., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 4”; tel. 20 69 85.
Direktiven för kommittén, se 1948: I H 26.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 2 sammanträden.
Med vederbörligt tillstånd har kommittén under år 1950 påbörjat statistiska
undersökningar angående vissa tekniska och ekonomiska förhållanden
inom fiskkonservbranschen samt angående fisket efter skarpsill
för sardininläggning. Utredningsarbetet har huvudsakligen inriktats på att
genomföra dessa undersökningar och på bearbetningen av tillgängligt statistiskt
material rörande fiskindustrien. Vissa för kommitténs betänkande
avsedda promemorior angående teknik och metoder inom fiskindustrien
223
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
ha utarbetats. I anledning av remiss har kommittén avgivit yttrande över J JJj 23
det av 1948 års livsmedelssakkunniga avgivna betänkandet med förslag till
livsmedelsstadga.
Kommittén beräknar avsluta sitt arbete under år 1951.
22. Ombud i det gemensamma utskottet för nordiskt ekonomiskt samarbete
(1949: I 28; 1950: I 27).
Förordnade av Kungl. Maj :t den 21 november 1947 och den 14 april 1950
att vara ombud för Sverige vid överläggningar rörande nordiskt ekonomiskt
samarbete:
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;
Lundberg, A. S., statssekreterare (fr. o. in. den 14 april 1950);
Nordenson, J., fil. lic. (fr. o. m. den 14 april 1950);
Svennilson, S. I., professor (t. o. m. den 13 april 1950).
Sakkunniga:
Berndt, H., tullkontrollör;
Frisk, L., civilekonom, jur. kand.;
Nordqvist, S. F. V., byråchef.
Biträde:
Wickberg, Y. T., kammarskrivare.
Sekreterare:
Lord, S.-Hj., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. iokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Instruktion för utskottet, se 1949: I H 28.
Ombuden ha under år 1950 deltagit i 2 sammanträden med utskottet.
Utskottet har den 3 januari 1950 avgivit en preliminär rapport till regeringarna
i Danmark, Island, Norge och Sverige (publicerad i aktstycken utgivna
av utrikesdepartementet).
Arbetet på en gemensam nordisk tullnomenklatur har fullföljts och under
hösten 1950 har framlagts ett i det närmaste fullständigt utkast härtill.
Utskottets fortsatta verksamhet har blivit föremål för övervägande vid
utrikesministermöten i Stockholm under mars och i Köpenhamn under november
1950. Vid det senare tillfället fann man lämpligt att utskottet undersökte
de principiella och tulltekniska förutsättningarna för att upphäva
tullarna de nordiska länderna emellan beträffande vissa näringsområden
eller vissa varugrupper.
Ombudens verksamhet beräknas fortgå under år 1951.
23. 1948 urs lotskommitté (1949:1 29; 1950:1 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1947
för att utreda frågorna om storleken av sjöfartens bidrag till det statliga
lots- och fyrväsendet, utformningen av lotstaxesystemet, lotspersonalens avlöningsförhållanden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1948):
15 liihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
224
Riksdagsberättelsen.
I Ht 23 Edman, J. R., överdirektör, ordförande;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;
Schaffer, T., byråchef;
Tamm, S., kapten.
Expert:
Strömgren, B. J., överlots.
Sekreterare:
Winberg, O. B., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Källenius, Carin, jur. kand. (t. o. m. den 30 september 1950).
Lokal: Storkyrkobrinken 41; tel. 10 78 97.
Direktiven för kommittén, se 1949: I H 29.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 10
sammanträden, varjämte en särskild arbetsdelegation sammanträtt ett flertal
gånger.
Preliminärt förslag angående lotspersonalens avlönings- och arbetstidsförhållanden
har upprättats, i samband varmed överläggningar ägt rum med
1949 års tjänsteförteckningskommitté, arbetstidsutredningen och utredningen
rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid.
Överläggningar med lotsförbundet ha inletts.
Kommitténs arbete beräknas komma att slutföras under år 1951.
24. 1948 års utredning om en statens kulturfond (1949: I 32; 1950: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågorna om de ändamål,
till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna budgeten, böra utgå,
samt formerna för medlens fördelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19
juli 1948):
Dahlman, J. A. G., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen, ordförande;
Elmgren, B. F., led. av I kamm.;
Persson, Ivar, led. av I kamm.
Sekreterare:
Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.,
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 32.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 2 sammanträden.
Utredningen har den 25 augusti 1950 till chefen för handelsdepartementet
överlämnat en promemoria med kortfattad redovisning av hittillsvarande
arbetsresultat samt förslag om höjd avsättning till lotterimedelsfonden.
Kulturfondsutredningen kan icke fullfölja sitt uppdrag förrän 1947 års
musikutredning, 1948 års konstutredning och bostadskollelctiva kommittén
tagit ställning till de frågor, som ha betydelse för kulturfondsutredningen.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
225
25. Utredningen för småföretagens lokalfrågor (1949:1 34; 1950: I 30). J H; 26
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 augusti 1948 med
uppdrag att utreda frågan om anskaffning och modernisering av såväl enskilda
som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagare inom industri
och hantverk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 september 1948):
Stattin, J. R., landshövding, ordförande;
Isberg, N., bokbindarmästare;
Lindgren, E., konsulent;
Ljungqvist, N., direktör;
Petersson, O. H. E., t. f. byråsekreterare.
Sakkunnig:
Trägårdh, S. E., arkitekt (fr. o. in. den 9 maj 1950).
Sekreterare:
Hulterström, A. N. O., länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Carlström, L. B., byråsekreterare.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50ni; tel. 21 58 36.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 H 34.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1950 hållit 3 sammanträden.
Åt den sakkunnige har uppdragits att undersöka småindustricentrums och
verkstadshusets tekniska och arkitektoniska problem samt de praktiska
och ekonomiska för- och nackdelar, som kunna vara förenade med anordnandet
av kollektiva verkstadsanläggningar. Efter samråd med arbetarskyddsstyrelsen
har utredningen vidare åt en styrelsens tjänsteman uppdragit
att utarbeta en promemoria rörande de verkningar, som arbetarskyddslagstiftningen
och dess tillämpning medför för småföretagens del i
fråga om modernisering av verkstadsbeståndet eller dess ersättande genom
nybyggnader.
Utredningen beräknar avsluta sitt arbete under år 1951.
26. Utredning angående Sveriges handelsavtals förhandlingar
(1949:I 37; 1950:I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 29 oktober 1948 och
den 6 oktober 1950 för att utreda frågan om lämpliga åtgärder ägnade att
effektivisera förberedelserna till och bedrivandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 november 1948 och den 10 oktober 1950):
Gjörcs, A., f. d. statsråd, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Belfrage, L. A. L., utrikesråd (fr. o. m. den 9 oktober 1950);
Böök, K. E., riksbankschef;
Croneborg, A., utrikesråd;
Domcllöf, R., direktör;
Holmgren, H. K. H., t. f. statssekreterare (fr. o. m. den 9 oktober 1950);
226
Riksdagsberättelsen.
I H: 26 von Horn, K. R. L. R., kammarherre (fr. o. in. den 9 oktober 1950);
Jacobsson, C. A., direktör;
Lundgren, Th., konsul;
Mott, H., direktör;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
Severin, E. J., ombudsman, ordförande i statens bränslekommission, f. d.
riksdagsman (fr. o. m. den 9 oktober 1950);
von Sydow, Chr., disponent;
Wetter, E., konteramiral, f. d. riksdagsman;
Wetterlind, Å. J., direktör.
Experter:
Grafström, E. O. Hj., direktör;
Hartvig, P. Å., kansliråd.
Sekreterare:
von Wachenfeldt, G., byråsekreterare.
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I H 37 och 1950: I H 32.
Under tiden december 1949—november 1950 har utredningen hållit 3
sammanträden.
Utredningen har avgivit en den 24 januari 1950 dagtecknad framställning
angående ett andra avsnitt av utredningsuppdraget, nämligen en redogörelse
för de olika avtalstyperna i det svenska avtalssystemet (SOU 1950: 9).
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1951.
27. Turistutredningen (1949:1 38; 1950:1 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1948 att
utreda frågan om den utländska turisttrafikens ekonomiska betydelse för
landet jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 november 1948):
Engelstedt, E. C. E., f. d. statssekreterare, ordförande;
Elfving, G., chefredaktör;
Munthe, G. L., direktör;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Ohlson, I., direktör.
Experter:
Axelsson, C. A. Ö., riksbrandinspektör;
Eriksson, N. E., arkitekt (fr. o. m. den 20 mars 1950);
Rudbeck, O., friherre, hotelldirektör;
Sjöholm, B. E., kanslichef;
Wannfors, E. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Wickberg, A. W., försäljningschef.
Lokal: Aktiebolaget Aerotransport; tel. 28 90 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949:1 H 38.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 227
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 9 I Hl 29
sammanträden.
Utredningen har avgivit en den 5 oktober 1950 dagtecknad framställning
angående ett avsnitt av utredningsuppdraget, omfattande förslag om etablerande
av ett turistråd.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1951.
28. Utredning rörande organisationen av statistik, som utarbetas inom vissa
krisorgan (1950: I Fo 3).
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 för
att inom konjunkturinstitutet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av den statistik, som utarbetas inom vissa krisorgan
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1949):
Eriksson, B. A., e. o. byråchef;
Biträde åt utredningsmannen:
Ehlesjö, L.-E., aktuarie.
Lokal: Statens handels- och industrikommission, Linnégatan 87; tel.
23 80 20.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fo 3.
Utredningens förslag föreligger i utkast och beräknas kunna avlämnas
vid årsskiftet 1950/51.
29. 1949 års tullförhandlingskommitté (1950:1 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949
för att förbereda Sveriges deltagande i planerade tullförhandlingar under år
1950:
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör, ordförande;
Berg, G. T., direktör;
Bergenstråhle, G., direktör (t. o. m. den 16 februari 1950);
Björklund, A., direktör (fr. o. m. den 17 februari 1950);
Bolander, C., direktör (fr. o. m. den 17 februari 1950);
Cedercrantz, B., direktör (fr. o. m. den 17 februari 1950);
Fitger, N. F. P., fil. dr (fr. o. m. den 17 februari 1950);
Frisell, E. G., direktör;
von Horn, K. R. L. R., kammarherre;
Johansson, K. A. A., direktör;
Landberg, B. C. E., direktör;
Leffler, J. O., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lundgren, Th., konsul;
Nordqvist, S. F. V., byråchef;
Relin, L. G., fil. kand.;
Ronge, K., direktör;
228
Riksdagsberättelsen.
I Ht 29 Settergren, G. C. A., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Widell, C. G., fil. dr;
Vinell, K. T., handelsråd.
Biträden:
Andersson, G. L., kammarskrivare;
Leuf, N. B., kammarskrivare;
Thideby, A. H. S., kammarskrivare;
Wickberg, Y. T., kammarskrivare.
Sekreterare:
Hartler, H. M. S., byråinspektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen, Skeppsbron 38; tel. 10 78 17 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1950:1 H 37.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 16 sammanträden.
Kommitténs verksamhet kan betraktas som en fortsättning av det arbete,
som utfördes av 1948 års tullförhandlingskommitté i samband med förhandlingar
under år 1949 (se 1949: I H 35 och 1950: I H 8). I likhet med
förhållandena i sistnämnda fall har kommittén dels utarbetat och till
chefen för handelsdepartementet överlämnat listor över svenska önskemål
om tullmedgivanden i utlandet, dels i särskilda till departementschefen
överlämnade promemorior redovisat sitt ställningstagande till främmande
länders önskemål om svenska tullmedgivanden. Huvuddelen av kommitténs
arbete har bedrivits före tullförhandlingarnas början i september 1950,
men verksamheten fortsätter i den mån så påkallas för behandling av frågor
som uppkomma under förhandlingarnas gång. Arbetet torde kunna avslutas
i början av år 1951.
30. Kommitté för svenskt deltagande i Marshallorganisationens varumässa
i Chicago den 7—19 augusti 1950 (1950:1 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 för
att förbereda och genomföra Sveriges deltagande i en internationell varumässa
i Chicago den 7—19 augusti 1950 (se Post- och Inrikes tidn. den 23
december 1949):
Modig, E., envoyé, ordförande;
Hedlund, L., direktör;
Johansson, K. A. A., direktör;
Johansson, Helga, förbundskassör;
Jonsson, A., generalkonsul (avliden den 11 januari 1950);
von Kantzow, H., disponent;
Larsson, K., förbundsordförande;
Ljung, E., disponent;
Ljungberger, B. G., direktör (avliden den 13 september 1950);
Lundberg, B., förste kanslisekreterare;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
229
Nordenson, H., direktör, led. av I kamin.; I Hl 31
Norlander, H., direktör;
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm.;
Petri, B. A. W., direktör;
von Rosen, H., greve, direktör;
Sachs, R., direktör;
Sahlin, S. E. G., direktör;
Ståhle, N., envoyé;
Thunborg, T. F., statssekreterare;
Wessblad, K. A., civilingenjör (fr. o. in. den 25 januari 1950);
Wickman, K., kommerseråd;
Widell, C. G., fil. dr;
Wijk, E., direktör (fr. o. m. den 25 januari 1950);
von Zweigbergk, Eva, fil. kand.
Kommitténs arbetsutskott har bestått av herrar Modig, Larsson, Ljungberger,
Petri, von Rosen, Sachs och Wessblad med herr Lundberg som suppleant.
Direktiven för kommittén, se 1950: I H 36.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 3 sammanträden.
Arbetsutskottet har under samma tid sammanträtt 16 gånger.
Utredningen har under år 1950 slutfört sin preliminära uppgift, nämligen
att organisera svenskt deltagande i den första internationella varumässan i
Chicago den 7—20 augusti 1950. Utredningen är därefter sysselsatt med
överväganden rörande det lämpligaste sättet att med till kommitténs förfogande
stående medel på den nordamerikanska marknaden fortsätta den på
Chicagomässan inledda exportpropagandan för svenska varor.
Arbetet beräknas bliva slutfört under första halvåret 1951.
31. Delegerade för Sverige i kommittén för förberedande utredning av möjligheterna
till nordisk patentgemenskap.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1950 för
att verkställa förberedande utredning av möjligheterna till nordisk patentgemenskap
(jfr I H 22 och 1950: I H 27):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Ä. C., byråchef.
Sekreterare:
Reiland, L. A. G., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136; tel. 67 97 00.
De delegerade ha under 1950 intill den 1 december hållit 8 sammanträden,
därav den 12 och den 13 juni i Oslo tillsammans med delegerade från Danmark
och Norge. Kommittén tillsatte därvid ett arbetsutskott bestående av
tekniskt och juridiskt sakkunniga medlemmar från Danmark, Norge och
Sverige med uppgift att närmare utreda olika möjligheter för nordiskt pa
-
230 Riksdagsberättelsen.
I H: 31 tentsamarbete. Som sådana möjligheter nämndes ej endast att de olika
patentmyndigheterna skulle meddela varandra resultatet av nyhetsgranskningen
i patentärenden utan även ett mera vittgående samarbete, t. ex. att
ett patent i ett nordiskt land skulle gälla i övriga nordiska länder eller till
och med vissa former av fullständig patentgemenskap.
Arbetsutskottet är för närvarande sysselsatt med undersökningar i enlighet
med givna direktiv.
32. Södra Sveriges skogsindustriutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att utreda och med berörda intressenter förhandla om möjligheterna att
bättre utnyttja landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av
skogsprodukter (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1950):
Severin, E. J., ombudsman, ordförande i statens bränslekommission, f. d.
riksdagsman, ordförande;
Adiels, A. Hj., förbundsordförande;
Danielsson, Å., disponent;
Edström, G., direktör;
Franzén, R., disponent;
Hagberg, A. E., professor;
Heijne, O., direktör;
Holgersson, S., disponent;
Näslund, G., andre förbundsordförande;
Olhammar, G., direktör;
Sundfeldt, B., överingenjör;
Wellner, H., direktör.
Experter:
Eriksson, B. A., e. o. byråchef (fr. o. in. den 17 april 1950);
Thunell, B., tekn. dr, avdelningschef (fr. o. m. den 6 november 1950).
Arbetsbiträden:
Eriksson, Ragnar, forstmästare (fr. o. m. den 28 mars 1950);
Petersson, O. H. E., tf. byråsekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1950).
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Statens bränslekommission, Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt.
växel 54 00 60, rikssamt. växel 54 00 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
20 januari 1950):
Sveriges export av skogsprodukter har under efterkrigsåren minskat i omfattning
i jämförelse med åren före kriget. En av orsakerna till denna nedgång har
varit en starkt ökad inhemsk förbrukning av trävaror och papper. Förbrukningen
i landet av sågade trävaror beräknas sålunda under efterkrigsåren ha legat omkring
25 procent eller cirka 150 000 standards högre än under de sista förkrigsåren.
Under samma tid beräknas förbrukningen av papper ha ökat från ungefär
300 000 till 450 000 ton. En annan väsentlig orsak till nedgången i exporten av
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
231
skogsprodukter har varit råvaruknappliet i Norrland, som nödvändiggjort en be- I H: 32
gränsning av avverkningen där. Detta bär medfört, att produktionen av sågade
trävaror och cellulosa under efterkrigsåren minskat med 10—20 procent i förhållande
till de sista förkrigsårens produktion. Av beräkningar, som gjorts av statens
skogsforskningsinstitut, framgår, att någon mera väsentlig förbättring av avverkningsmöjligheterna
icke torde vara att vänta under de närmaste decennierna.
Det försämrade läget i fråga om skogsprodukter har så mycket kännbarare återverkat
på den svenska utrikeshandeln, som ifrågavarande export före kriget utgjorde
icke mindre än 40 procent av den totala svenska exporten. Marknadsmässigt
har exportlaget i stort sett icke undergått några förändringar. Alltjämt skulle,
därest produktionen så medgivit, möjligheter ha funnits att i utlandet avsätta
betydligt större kvantiteter trä, massa och papper än som nu stå till förfogande.
Generellt gäller att behovet av skogsprodukter är i stigande, bland annat på grund
av återuppbyggnadsarbetet.
Mot denna bakgrund framstår det — både ur allmän produktionssynpunkt och
med tanke på utrikeshandelns utveckling — såsom angeläget, att landets skogliga
tillgångar utnyttjas så effektivt som möjligt. Den förbättring av skogsvården,
som efterhand skett, och det inom de svenska skogsindustrierna pågående forsknings-
och nydaningsarbetet ha otvivelaktigt lett till betydande framsteg. I skilda
sammanhang har det emellertid framhållits, att genom olika åtgärder betydligt
större värden skulle kunna utvinnas ur den svenska skogen och därtill knutna industrier.
Skogsforskningsinstitutets undersökningar visa, att medan avverkningsmöjligheterna
väsentligt nedgått i norra Sverige, utvecklingen i de södra delarna av landet
varit gynnsammare. Från skogsägareföreningarnas sida har i anslutning härtill
framhållits, att inom vissa av nämnda områden råvarumöjligheter finnas för en
ökad cellulosaproduktion. Utom genom en mera rationell skogsvård har råvaruläget
ansetts kunna förbättras genom ett ökat utnyttjande av avfallet vid sågverken.
Sistnämnda fråga hänger uppenbarligen samman med möjligheterna att rationalisera
sågverksindustrien. Denna är i de södra delarna av landet uppdelad på
ett stort antal mindre enheter, i stor utsträckning cirkelsågar. Enligt beräkningar
av bränslekommissionen svara i de 17 södra länen dylika cirkelsågar för sammanlagt
cirka hälften av produktionen av sågade varor. Det torde vara ostridigt, att
med hänsyn till kvaliteter, priser, avsättningsmöjligheter på utlandsmarknaden
m. m. utbytet vid sågverken inom detta område visat sig proportionsvis mindre
tillfredsställande. Avfallet hav genomsnittligt varit större och har även i mindre
utsträckning än i övriga delar av landet utnyttjats för tillverkning av cellulosa
eller för liknande ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande produktion. Frågan om
utnyttjande av sågverksavfallet över huvud taget har tidigare upptagits bl. a. av
Sveriges sågverksägares riksförbund i en skrivelse till chefen för folkhushållningsdepartementet.
Svårigheter ha visat sig föreligga, såväl i södra och mellersta Sverige som på
andra håll, att tillvarataga klenvirket på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. I
skilda sammanhang — bland annat i en särskild skrivelse under föregående år från
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
— har det hemställts, att denna för skogsbruket ekonomiskt
betydelsefulla fråga måtte övervägas av statsmakterna. Vidare må erinras att
Kungl. Maj:t den 31 juli 1945 uppdragit åt statens skogsforskningsinstitut att verkställa
utredning rörande den framtida tillgången på klen virke och dettas avsättning
inom olika användningsområden ävensom rörande framställningskostnader
för olika småvirkessortiment för vissa avsättningslägen vid iakttagande av utdrivningsteknikens
senaste rön. I sistnämnda del är utredningen avslutad, medan arbetet
med undersökningen rörande den framtida tillgången på klenvirke och dettas
avsättning inom olika användningsområden ännu pågår; det beräknas emellertid
vara avslutat inom den närmaste framtiden.
232 Riksdagsberättelsen.
I Ht 32 Beträffande klenvirkets tillvaratagande må vidare erinras, att man merendels
pekat på möjligheterna att öka vedeldningen vid offentliga inrättningar o. d. Emellertid
är det uppenbart, att man, bortsett från vedeldningens ekonomiska sida, genom
dylika åtgärder icke reellt löser det betydelsefulla problem, som klenvirkets
avsättning otvivelaktigt utgör. En mera rationell lösning synes kunna nås allenast
under medverkan av den värmetekniska expertisen.
Vid en granskning av möjligheterna att effektivare utnyttja skogstillgångarna och
därmed främja exporten av skogsprodukter torde även andra frågeställningar än
nu berörda anmäla sig. Den kvantitativa nedgången av exporten av skogsprodukter
har i viss utsträckning kunnat kompenseras genom ökad export av mera bearbetade
varor. Denna exportökning vilken självfallet såväl ur valutasynpunkt som
ur allmän ekonomisk synpunkt måste hälsas med tillfredsställelse bär emellertid
aktualiserat frågan om statsmakternas ställning till exporten av råvaror mot bakgrunden
av svårigheterna att tillgodose den inhemska förädlingsindustriens råvarubebov.
I fråga om exporten av sydsvenska trävaror må här erinras om den
förut antydda kritiken med avseende på både produkternas framställande, t. ex.
sågningen, och deras tillhandahållande för avsalu, t. ex. ojämnhet i kvalitet.
Sett på kort sikt torde ett rationellt utnyttjande av våra skogstillgångar — särskilt
med tanke på export av mera bearbetade produkter — kunna ge oss vissa
möjligheter att i ökad utsträckning kompensera den produktionsnedgång, som blivit
följden av den försämrade råvarusituationen. På längre sikt stå naturligen våra
möjligheter att bibehålla och öka exporten av skogsprodukter främst i samband
med en rationell skogsvård.
Med hänsyn till nu nämnda förhållanden synes det mig påkallat, att en särskild
utredning kommer till stånd rörande möjligheterna att genom ett mera rationellt
utnyttjande av våra skogstillgångar främja exporten. Utredningen bör, såsom
framgår av det sagda, huvudsakligen beröra produktionsförhållandena i de södra
delarna av landet. Vid utredningen böra närmare undersökas möjligheterna att
öka cellulosaproduktionen — antingen genom en överföring av massaved i större
omfattning till cellulosaindustrien i norra Sverige eller genom investeringar i södra
Sverige — samt vidare att till främjande av både produktions- och försäljningsresultat
vinna ökad koncentration inom sågverksindustrien, att bättre nyttiggöra
avfallet o. d. Utredningen bör vidare avse frågan om klenvirkets tillvaratagande.
I detta sammanhang får man icke förbise andra möjliga användningsområden
för klenvirket än som bränsle. Det må slutligen också nämnas, att vissa skogsvårdsfrågor
och vad därmed står i samband kunna visa sig vara av den natur, att
de böra övervägas vid den ifrågasatta utredningen.
Utredningen bör bedrivas med skyndsamhet och verkställas av särskilda sakkunniga,
som böra representera det allmänna och olika intressen inom näringslivet.
I och för sitt uppdrag böra de erhålla möjlighet att anlita teknisk expertis.
De böra förhandla med olika intressenter om åtgärder i undersökningens syfte.
Utan att avvakta utredningens slutförande böra de hos Kungl. Maj :t anmäla resultatet
av undersökningar inom särskilda områden. I sitt arbete böra de sakkunniga
lämpligen utnyttja de undersökningar, som på vissa hithörande områden redan
verkställts, bl. a. av norrlandsutredningen och statens skogsforskningsinstitut, eller
äro under arbete. Vidare bör samråd ske med skogsstatistikutredningen.
Utredningen har intill den 1 december 1950 sammanträtt 3 gånger. Dessutom
har utredningens arbetsutskott sammanträtt ett flertal gånger, varjämte
överläggningar mellan ordföranden, enskilda ledamöter och sekreteraren
ägt rum. Utredningen har under maj 1950 företagit en studieresa i
södra Sverige.
Utredningen beräknas fortgå under år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
233
T IT* oi
33. Utredning rörande bl. a. avskaffandet av kvantitativa restriktioner för *
import till Sverige.
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 14 april 1950 i anledning av rådsbeslut
den 31 januari 1950 inom organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete
med uppgift dels att verkställa undersökning och avgiva förslag angående
fortsatta åtgärder för avskaffande av kvantitativa restriktioner för
import till Sverige, dels ock att, såvitt angår i organisationen deltagande
länders tullar och andra inre anordningar, verkställa de undersökningar
och avgiva de förslag, som kunna påkallas av åtgärder, ägnade att motverka
frilistningens syfte:
Gjöres, A., f. d. statsråd, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;
Malmfors, N. A. E., generaldirektör.
Ersättare:
Grafström, E. O. Hj., direktör (för Malmfors);
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd (för Gjöres);
Nordqvist, S. F. V., byråchef (för Fahlander).
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5; tel. 22 36 00.
I direktiven säges, att utredningsmännen vid fullgörandet av sitt uppdrag
skola samråda med statens handels- och industrikommission samt, i
den mån så anses påkallat, med övriga på hithörande område verksamma
myndigheter.
Under tiden den 15 april—den 15 november 1950 ha utredningsmännen
hållit 5 sammanträden. Utredningsmännen ha i skrivelser, dagtecknade den
15 och den 22 maj 1950, till chefen för handelsdepartementet framlagt resultatet
av verkställda undersökningar rörande de tullar och andra inre
anordningar i de till OEEC anslutna länderna, vilka varit ägnade att motverka
den genomförda liberaliseringen av handeln, samt avgivit förslag i
dessa frågor. Utredningsmännen ha vidare i skrivelse, dagtecknad den 21
juli 1950, till chefen för handelsdepartementet avgivit yttrande över ett
inom statens handels- och industrikommission utarbetat förslag i vad avser
genomförandet av den 60-procentiga liberaliseringen av importen från
nämnda länder.
Utredningsmännen beräknas slutföra sitt arbete under år 1951.
34. 1950 års geologiutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1950 för att
verkställa en översyn av Sveriges geologiska undersöknings uppgifter och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1950) :
Lundvik, V. G., f. d. landshövding, ordförande;
Bengtson, E. J., direktör;
Geijer, P. A., överdirektör, professor;
234
Iiiksdagsbe rättelsen.
I H: 34 Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm.;
von Willebrand, B. M., t. f. byråchef.
Sekreterare;
Melén, O. F. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1608),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
28 april 1950);
Sveriges geologiska undersökning tillkom år 1858. Enligt den för undersökningen
gällande instruktionen bär verket till uppgift att, med iakttagande av vetenskapens
fordringar och med särskilt avseende å berg- och jordarternas betydelse
i ekonomiskt hänseende, inhämta tillförlitlig kännedom om landets geologiska
beskaffenhet. Vid fullgörandet av denna uppgift tillkommer det undersökningen
bland annat att verkställa bergarts- och jordartskartering, att uppsöka och
undersöka förekomster av malmer och andra tekniskt användbara mineral, bergarter
och jordarter ävensom att företaga undersökningar i agrogeologiska och
geotekniska syften samt över de fossilförande formationernas stratigrafi och paleontologi.
Undersökningen har vidare till uppgift att tillhandagå statsinstitutioner med
praktisk-geologiska utredningar, som av dem begäras, ävensom att besvara förfrågningar
från allmänheten i ämnen, som beröra undersökningens verksamhetsområde.
Resultaten av sin verksamhet skall undersökningen göra tillgängliga för allmänheten
dels genom geologiska kartor med tillhörande beskrivningar, dels genom
avhandlingar och uppsatser, som behandla såväl ur praktisk synpunkt viktiga
som rent vetenskapliga specialfrågor, dels ock genom att i ett offentligt museum
sammanföra och ordna föremål, belysande företrädesvis Sveriges geologi,
såväl den allmänna som den tillämpade.
Alltsedan början av 1900-talet har geologiska undersökningens verksamhet bedrivits
efter i stort sett oförändrade principer och verkets organisation bär under
samma tid i huvudsak bibehållit sin ursprungliga struktur.
Enligt de direktiv, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1945 meddelades
för 1945 års gruvutredning, skulle utredningen bl. a. ägna uppmärksamhet
åt den för gruvnäringen betydelsefulla systematiska malmletningen. Utredningen
skulle undersöka, om den statliga verksamheten på detta område behövde
utvecklas ytterligare och vilka organisatoriska förändringar inom Sveriges geologiska
undersökning, som i så fall skulle erfordras. Det gruvutredningen meddelade
uppdraget återkallades sedermera i samband med tillkallandet den 4 augusti 1949
av sakkunniga med uppdrag att bl. a. utreda frågan om ett centralorgan för de
statliga gruvintressena. Sistnämnda utredning, gruvorganisationskommittén, har
emellertid ej haft befattning med malmletningen och därmed förknippade spörsmål.
I skrivelse den 14 mars 1950 har Sveriges geologiska undersökning hemställt,
att en utredning måtte verkställas rörande undersökningens uppgifter samt .organisations-
och personalfrågor. Som skäl för utredningen åberopas, att på senare
år svårigheter börjat framträda med avseende på genomförandet av vissa viktiga
arbetsuppgifter. Sålunda bär det systematiska geologiska kartläggningsarbetet blivit
eftersatt. Utforskning i näringslivets intresse av mineralfyndigheter har ej kunnat
fortgå i önskvärd takt. Studiet av grundvattnets beroende av geologiska faktorer
har ej kunnat bedrivas i den omfattning, som frågans stora betydelse motiverar.
Ett särskilt skäl för en utredning angående verkets uppgifter och resurser anses
vidare ligga däri att den allmänna upprustning av den naturvetenskapliga och
tekniska forskningen, som ägt rum under 1940-talet, gått verket förbi.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
235
Det föreligger uppenbarligen ett behov av en allmän översyn av geologiska un- J 34.
dersökningens verksamhet och organisation. Jag vill därför föreslå att en utredning
i detta syfte nu verkställes. Vid en dylik utredning bör i första hand geologiska
undersökningens olika arbetsuppgifter granskas. Det bör undersökas hur det
geologiska kartläggningsarbetet skall planeras på lång sikt. Utredningen bör därvid
söka klarlägga dels vilka olika kartarbeten som äro erforderliga, dels ock i
vilken takt arbetena böra bedrivas. Det åt 1945 års gruvutredning lämnade uppdraget
bör, till den del det berörde Sveriges geologiska undersökning, fullföljas
vid den förestående utredningen. Vidare bör utredningen verkställa en inventering
av övriga arbetsuppgifter — jordartsundersökningar, borrning efter salt och
olja, hydrogeologiska undersökningar etc. — varvid olika uppgifters betydelse
bör bedömas ur såväl vetenskapliga som praktiska synpunkter. Med utgångspunkt
härifrån bör utredningen angiva, vilka arbetsuppgifter som äro mest angelägna.
Utredningen bör vid bedömningen av uppgifternas angelägenhetsgrad och
omfattning taga i sikte att åstadkomma större effektivitet och ökat utbyte av
verksamheten utan någon mera betydande ökning av organisationens ram. Självfallet
bör vid utredningen också uppmärksammas i vad mån det kan finnas anledning
att inskränka eller eventuellt nedlägga hittills förekommande verksamhetsgrenar.
Verkets hittillsvarande organisation är särpräglad såtillvida som den ej grundas
på arbete inom olika avdelningar utan på mer eller mindre självständiga insatser
av ett antal vetenskapligt kvalificerade forskare. Utredningen bör förutsättningslöst
överväga om de nu tillämpade principerna för verkets organisation äro de
lämpligaste. Även om den nuvarande organisationen befinnes i huvudsak ändamålsenlig,
torde organisatoriska jämkningar i olika avseenden kunna ifrågakomma,
i synnerhet om verksamhetens inriktning underkastas förändringar. Alla möjligheter
till rationaliseringar och förenklingar böra tillvaratagas. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas frågan om de administrativa och kamerala göromålens lämpliga
handhavande.
Därest utredningen finner skäl föreligga till inrättande av nya tjänster eller
förändringar av förefintliga tjänster bör även förslag härom framläggas. Därvid
torde inplacering i lönegrad böra ske efter i statsförvaltningen hittills tillämpade
normer eller med ledning av framlagda utredningar rörande lönereglering för närliggande
grupper av befattningshavare. I lönespörsmål av principiell räckvidd
torde samråd med 1949 års tjänsteförteckningskommitté böra äga rum. En vägledande
synpunkt vid behandlingen av tjänstemännens anställningsvillkor bör
vara att säkerställa en tillfredsställande rekrytering till verkets olika befattningar.
En del av verkets personal utgöres av extra tjänstemän eller arvodesavlönade
befattningshavare, av vilka vissa varit i verkets tjänst under ett flertal år.
Utredningen bör undersöka möjligheterna att bereda dylik personal tryggare anställningsförhållanden.
I samband med översynen av geologiska undersökningens verksamhet och
organisation bör utredningen även granska verkets instruktion.
Geologiska undersökningens verksamhet finansieras dels genom anslag i vanlig
ordning till avlöningar och omkostnader, dels genom ett flertal sakanslag, från vilka
omkostnader och i viss utsträckning avlöningar för speciella verksamhetsgrenar
bestridas. Sålunda utgå kostnaderna för malmletning samt för djupborrning ef tetsalt
och olja i Skåne från särskilda anslag. En översyn av organisationen aktualiserar
frågan om eu omfördelning av den totala anslagssumman med ändrade proportioner
mellan myndighetsanslag och sakanslag. Vidare bör utredningen ägna
uppmärksamhet åt frågan om beräkning och redovisning av verkets inkomster
genom uppdrag åt myndigheter och andra samt genom försäljning av kartor m. in.
ävensom befattningshavarnas inkomster genom uppdrag i tjänsten.
236
Riksdag sberättelsen.
I H: 34 Utredningen har intill den 18 november 1950 hållit 5 sammanträden.
Överläggningar ha hållits med representanter för vissa statliga myndigheter
och enskilda företag.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1951.
35. Utredning om revision av allmänna förfogandelagen m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om revision av allmänna förfogandelagen samt
därmed sammanhängande spörsmål och avgiva förslag i ämnet (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 november 1950):
Söderström, O. A. V., generaldirektör.
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
13 oktober 1950):
Under andra världskriget och den därpå följande krisperioden ha statsmakterna
varit tvungna att i olika hänseenden reglera försörjningen inom riket. De ingripanden,
som företagits i detta syfte, ha i stor utsträckning gjorts med stöd av
allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293). Regleringsåtgärder ha dock
vidtagits även med stöd av andra lagar samt på grundval av bestämmelser, vilka
utfärdats på administrativ väg.
Från början erhöll allmänna förfogandelagen begränsad giltighetstid. Under kriget
och åren närmast därefter förlängdes lagens giltighetstid för allenast ett år i
sänder. Samtidigt gjordes vid några tillfällen ändringar i lagen.
Allmänna förfogandelagen är så konstruerad, att för tillämpning av dess materiella
bestämmelser ett särskilt förordnande av Kungl. Maj :t erfordras. Sådant
förordnande kan meddelas vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller under
andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Gemensamt för alla dessa
fall gällde ursprungligen, att förordnande om lagens tillämpning fick meddelas
allenast med riksdagens samtycke. Därest riksdagen icke var samlad, ägde dock
Kungl. Maj:t på vissa villkor utfärda ett provisoriskt förordnande, som för att erhålla
fortsatt giltighet måste gillas av riksdgen inom viss tid. Tillämpningsföreskrifter
till allmänna förfogandelagen innefattas i allmänna förfogandeförordningen
den 3 september 1939 (nr G13).---
I propositionen nr 54/1948 föreslog Kungl. Maj:t, att allmänna förfogandelagen
skulle i oförändrad form erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1949 _ _
Genom beslut den 11 juni 1948 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen
för folkliushållningsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att biträda med en
allmän översyn av allmänna förfogandelagen. I direktiven för utredningen anfördes
bl. a., att en lag av allmänna förfogandelagens natur vore erforderlig, så länge
nuvarande läge bestode, men att man ej borde bortse från att de aktuella förhållandena
avsevärt skilde sig från dem, under vilka lagen från början avsetts skola
gälla. Lagens bestämmelser syntes med hänsyn härtill icke på alla punkter fylla
de krav, som rimligen i nuvarande läge borde ställas på en lagstiftning av ifrågavarande
slag. Vissa av de fullmakter, som Kungl. Maj :t genom lagen erhållit, vore
kanske icke längre erforderliga, medan på andra punkter Kungl. Maj :t möjligen
borde erhålla vidsträcktare befogenheter. Formerna för Kungl. Maj:ts befogenheter
vore vidare måhända ej alltid de lämpligaste, exempelvis användandet av beslag
på viss vara. Kungl. Maj:t hade i vissa fall genomfört ransoneringar och regleringar
utan beslag. Kungl. Maj :ts befogenheter i dessa hänseenden vore dock
icke otvetydiga. Behov av en översyn av förfogandelagens bestämmelser förelåge
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 237
sålunda. Utgångspunkten för denna översyn borde vara, att Kungl. Maj :t erhölle J JJ» 35
erforderlig handlingsfrihet, avpassad för olika förhållanden. Därvid borde övervägas,
om det vore nödvändigt att bestämmelserna sammanfördes i en författning,
eller om särskilda författningar, gällande under olika, noggrant angivna förutsättningar,
kunde anses bättre svara mot kravet på att Kungl. Maj:ts befogenheter
skulle vara tydligt bestämda ocli avgränsade. Särskild uppmärksamhet borde även
ägnas åt frågan, huruvida de nuvarande formerna för Kungl. Maj:ts ingripanden,
i synnerhet beslagsförfarandet, vore tillfredsställande och om icke andra mera
smidiga åtgärder kunde ersätta det nuvarande systemet.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades sakkunniga, vilka antogo
benämningen förfoganderättskommittén. Kommittén gick icke närmare in på frågan
hur en beredskapslag för krig eller krigsfara med hänsyn till framtiden borde
i detalj utformas utan inskränkte sig i huvudsak till att undersöka frågan i vad
mån bestämmelser av förfogandelagens natur borde efter den 1 juli 1949 finnas
även för andra fall än krig och krigsfara. Kommitténs förslag, som avgavs den 8
januari 1949, gick i huvudsak ut på att giltighetstiden för allmänna förfogandelagen
skulle förlängas på obestämd tid och att i fall av krig eller krigsfara Konungen,
med iakttagande av vissa föreskrifter, skulle utan riksdagens samtycke äga förordna
om lagens tillämpning oberoende av om riksdagssession pågick eller ej.
Förordnandet skulle dock gillas av riksdagen inom viss tid, vid äventyr att det
eljest därefter upphörde att gälla. Under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden
skulle däremot förordnande om lagens tillämpning kunna av Kungl.
Maj :t meddelas allenast med samtyckte av riksdagen. I sistnämnda fall skulle
förordnandet avse begränsad tid, högst ett år varje gång, och kunna inskränkas till
att avse endast vissa bestämmelser i lagen.
Förfoganderättskommitténs förslag lades, efter remissbehandling, till grund för
propositionen nr 210/1949.---
Sedan riksdagen bifallit propositionen (r. skr. nr 317/1949), utfärdades den 3
juni 1949 lag (nr 273) om ändrad lydelse av 1, 15 och 27 §§ allmänna förfogandelagen
samt om fortsatt giltighet av samma lag. Med riksdagens samtycke utfärdade
Kungl. Maj :t samma dag förordning (nr 274) angående tillämpning av vissa bestämmelser
i lagen under tiden 1 juli 1949—30 juni 1950. Sedan riksdagen i skrivelse
nr 94/1950 lämnat samtycke därtill, utfärdade Kungl. Maj :t den 14 april
1950 förordning (nr 108) angående tillämpning av vissa bestämmelser i förfogandelagen
jämväl under tiden 1 juli 1950—30 juni 1951. Med hänsyn till det förbättrade
försörjningsläget kunde sistnämnda förordnande göras mindre omfattande än
föregående års.
I anledning av särskilt påpekande i direktiven för förfoganderättskommittén
upptog denna till behandling jämväl spörsmålet rörande omfattningen av Kungl.
Maj :ts lagstiftande befogenheter enligt § 89 regeringsformen, såvitt fråga vore om
krislagstiftningen. I propositionen nr 210/1949 framhöll föredragande departementschefen,
att frågan om Kungl. Majrts befogenhet att utan medverkan av riksdagen
meddela föreskrifter om handels- och förbrukningsregleringar, import- och
exportregleringar samt liknande borde övervägas i samband med den avsedda revisionen
av förfogandelagen.
Av det anförda framgår, att ytterligare översyn av den allmänna förfogandelagen
är påkallad och bör komma till stånd. En genomgång bör till en början avse
alt belysa, luiru under kristiden behovet av ingripanden på handelns och förbrukningens
områden i olika fall tillgodosetts — med stöd av förfogandelagcn eller på
andra vägar. Fn viktig uppgift blir att fastställa, i vad mån sådana föreskrifter
om handels- och förbrukningsregleringar, import- och exportregleringar samt liknande,
vilka under kristiden skett utan stöd av förfogandelagcn, böra införas inom
förfogandelagens område. I den mån detta ej blir fallet uppkommer frågan huruvida
Kungl. Maj:ts befogenheter i avsedda hänseenden böra i annan ordning när
-
238
Riksdagsbe rättelsen.
I H: gg mare preciseras och eventuellt komma till uttryck i ny särskild lagbestämmelse.
Riktpunkten bör vara att å ena sidan hava en säker formell bas för ett snabbt och
effektivt ingripande i fall, där försörjnings- och varuutbytesförhållandena det kräva,
men å andra sidan sörja för att riksdagens inflytande på dessa utomordentligt
betydelsefulla områden kan komma till sin rätt. I sistnämnda hänseende bör särskilt
övervägas huruvida möjligen nya former kunna tänkas för riksdagens medverkan
vid behandlingen av dessa frågor. Undersökas bör naturligen också huru
den nuvarande förfogandelagens bestämmelser verkat i praktiken och vilka jämkningar
som mera tekniskt kunna vara påkallade med avseende å lagens utformning.
Härvidlag uppkommer bl. a. spörsmålet huruvida Kungl. Maj :t i mindre
viktiga fall bör uttryckligen medgivas att, i vidare mån än enligt lagens nuvarande
lydelse, på annan myndighet överföra sådant bestämmande som grundas på lagen.
Till prövning bör även upptagas, huruvida alla lagbestämmelser i ämnet böra vara
sammanförda i en författning eller om det kan anses lämpligare att ha en särskild
lagstiftning för krig och krigsfara samt en annan för utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden. Innebörden av sistnämnda begrepp torde böra närmare
preciseras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas beslagsinstitutet och frågan
om dess lämplighet såsom grund för krisregleringar. Vidare böra ersättningsreglerna
omprövas med ledning av riksvärderingsnämndens erfarenheter. Även de
tillämpningsföreskrifter, som ingå i allmänna förfogandeförordningen, böra
överses.
Utredningen synes lämpligen böra göras av en särskilt tillkallad utredningsman
med biträde, i erforderlig utsträckning, av experter, sekreterare och annan personal.
Utredningen bör ske i nära kontakt med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
och riksvärderingsnämnden samt bedrivas i sådan takt, att proposition
i ämnet kan föreläggas 1952 års riksdag.
36. Utredning om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella
representation i utlandet.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 med
uppdrag att utreda frågan om Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella
representation i utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november
1950):
Fransén, H. D., regeringsråd.
Förordnad att biträda utredningsmannen:
Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef.
Experter:
Blomberg, H., direktör;
Hägglöf, S. I., bitr. avdelningschef i utrikesdepartementet.
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
13 oktober 1950):
Sedan riksdagen för budgetåret 1943/44 anvisat ett anslag till förstärkning av
utrikesrepresentationen och effektivisering av upplysningsverksamheten i Amerika
in. m., knöts med anlitande av medel från anslaget bland annat ingenjörsvetenskapsakademiens
verkställande direktör under någon tid såsom teknisk rådgivare
till beskickningen i Washington. Under år 1945 bereddes akademien möjlighet att
utsända en civilingenjör till England och två civilingenjörer till Amerikas förenta
stater med uppgift att studera tekniskt-vetenskapliga och industriella frågor och
anknutna till vederbörande svenska beskickningar. Kostnaderna för ingenjörernas
verksamhet bestredos, förutom i viss utsträckning av enskilda medel, dels av
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 239
statliga fondmedel och dels av medel från anslag å riksstaten till orienterande I Ii: 36
marknadsundersökningar m. m. Från och med budgetåret 1946/47 ha medel till
tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet anvisats under ett
särskilt anslag å riksstaten, vilket numera benämnes Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet.
De sålunda anvisade medlen ha oavkortade utgått till akademien såsom bidrag
till kostnaderna för en teknisk expert i Amerikas förenta stater. Anslaget har utgjort
40 000 kronor om året. I anledning av den svenska kronans devalvering hösten
1949 anvisades förra budgetåret ytterligare 14 600 kronor för ändamålet och höjdes
anslaget för budgetåret 1950/51 till 57 600 kronor. Kostnaderna för den tekniske
experten ha väsentligt överstigit det anvisade beloppet. Bristen har täckts dels
genom inkomster av särskilda uppdrag, som experten utfört, och dels genom medel
som akademien anskaffat på annat sätt.
Ingenjörsvetenskapsakademiens tekniske expert i Förenta staterna har en mångsidig
verksamhet. Han deltager i tekniska möten, konferenser och utställningar,
håller kontakt med olika fackmän samt följer de tekniska artiklarna i pressen. Han
får på så sätt snabbt del av nyheter på det tekniskt-vetenskapliga och industriella
området samt blir i tillfälle att anskaffa mötestryck, kataloger och annan svåråtkomlig
litteratur. Allt det material, som experten insamlar, vidarebefordrar han
omgående till ingenjörsvetenskapsakademien, som sprider materialet till intresserade
institutioner och företag i Sverige. I utbyte mot de erhållna informationerna
lämnar experten upplysningar om tekniska framsteg och industriell utveckling i
Sverige. Denna upplysningstjänst är en nödvändig förutsättning för att de amerikanska
fackmännen skola vara beredvilliga att lämna ut sina rön och erfarenheter.
Denna sida av verksamheten har emellertid också en självständig betydelse, nämligen
såsom ett led i det svenska näringslivets strävanden att sprida kännedom
om vårt lands tekniska kunnande. På uppdrag av enskilda företag i hemlandet
företager eller organiserar vidare akademiens expert särskilda undersökningar på
olika områden. Hans tid har dessutom alltmer tagits i anspråk för att förbereda
svenska teknikers studiebesök i Amerikas förenta stater. Han utarbetar sålunda
bland annat förslag till resplaner och tager erforderliga kontakter med de amerikanska
institutioner och industrier, som vederbörande lämpligen bör besöka
för att utbytet av resan skall bliva så stort som möjligt. Liknande åtgärder vidtagas
av experten i samband med svenskars deltagande i tekniska kongresser i Förenta
staterna. Han biträder å andra sidan också utlänningar, som önska besöka
Sverige för tekniska eller industriella studier. Han fungerar slutligen såsom teknisk
rådgivare åt den svenska ambassaden i Washington.
Ingenjörsvetenskapsakademien har vid flera tillfällen föreslagit en utvidgning
av Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation i utlandet. I
petita för budgetåren 1946/47 och 1947/48 föreslogs sålunda, att tekniska representanter
skulle knytas till beskickningarna jämväl i vissa andra länder än Förenta
staterna. Såsom exempel på sådana länder nämndes bland annat England
och Schweiz. I avbidan på ytterligare erfarenheter av verksamheten beviljades
emellertid icke medel för en sådan utvidgning av den tekniska representationen.
I petitaskrivelsen för budgetåret 1949/50 begärde akademien medel för att förse
experten i Förenta staterna med en medhjälpare, som skulle kunna övertaga de allt
mer tidskrävande ärendena med detaljplaneringen av studieresor o. d. Av statsfinansiclla
skäl bibehölls dock anslaget vid oförändrat belopp. Akademien har
emellertid upprepat sin hemställan i petita för nästa budgetår.
I skrivelse den 21 september 1949 har statens tekniska forskningsråd hemställt
om utredning rörande Sveriges tekniskt-vetenskapliga representation i utlandet.
Rådet har erinrat om att en liknande svensk utlandsrepresentation redan ordnats
för exempelvis handel och press och framhållit de goda resultat, som vunnits
genom Sveriges nuvarande tekniska representation i Förenta staterna. Tekniska
10 Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelscn.
240
Riksdagsberättclscn.
1 Hi 36 förbindelsekontor av olika storlek hade även organiserats av andra länder, såsom
Förenta staterna, England, Holland, Danmark och Norge. Rådet har understrukit
angelägenheten av att å ena sidan svensk vetenskap och teknik löpande tillgodogöra
sig de teorier, erfarenheter, rön och metoder, som framkomma utomlands,
och å andra sidan utlandet erhåller kännedom om svensk teknik, varigenom vårt
lands export av tekniskt kunnande främjas. Enligt rådets mening föreligger det ett
behov att utbygga den svenska tekniskt-vetenskapliga representationen i Amerikas
förenta stater och att utvidga den tekniska representationen till att omfatta även
andra länder. Härvid kunde bland annat England, Frankrike, Kanada och de sydamerikanska
staterna komma i fråga. För den skull borde utredas till vilka länder,
utom Förenta staterna, Sverige i första hand borde sända tekniska representanter.
Det syntes vidare rådet icke självklart vilken form för representationen som vore
den lämpliga. Vissa synpunkter syntes tala för en stark anknytning till den
officiella utlandsrepresentationen, medan andra skäl talade för en anknytning till
industriens huvudorganisationer. Hithörande spörsmål borde närmare undersökas.
Härvid borde bland annat beaktas möjligheten till samarbete med andra länders
liknande representationer. Ett samarbete främst med de andra nordiska
länderna syntes rådet ligga nära till hands. Utredningen borde även omfatta frågorna
om de tekniska representanternas utbildning och kompetens samt lön och
övriga förmåner i tjänsten. Därest en fast anknytning av de tekniska representanterna
till de svenska beskickningarna utomlands funnes önskvärd, borde enligt
rådets mening även förhållandet mellan de tekniska representanterna och
övriga utrikestjänstemän klarläggas.
I likhet med statens tekniska forskningsråd finner jag, att frågan om en utbyggnad
av Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella kontakter med andra
länder bör närmare utredas. Med hänsyn till vetenskapens och teknikens snabba
utveckling och vårt lands begränsade resurser kan nämligen ett utvidgat internationellt
utbyte av tekniska erfarenheter, rön och metoder väntas bliva till gagn
för landets vetenskap och näringsliv. Härigenom skulle våra möjligheter att bibehålla
en god placering på inånga områden av teknisk forskning och produktion
öka. Samtidigt kunde kännedomen om vårt lands höga tekniska standard ytterligare
spridas och utlandets intresse för olika svenska produkter eventuellt stiga.
Såsom framgår av det föregående har betydelsen av en teknisk representation i
utlandet uppmärksammats även på andra håll. Här må blott tilläggas, att i Amerikas
förenta stater förslag nyligen framlagts om upprättande av vetenskapsavdelningar
vid flera av Förenta staternas beskickningar i utlandet. Vid utredningsarbetet
måste emellertid hållas i minnet att svenska statens utgifter för ändamålet
icke kunna få stiga i alltför hög grad. Möjligheterna att erhålla bidrag från
industrihåll böra därför undersökas.
Utredningen bör i första hand behandla frågan, i vilka länder Sverige bör ha
tekniska kontaktmän placerade. Samtidigt bör närmare övervägas, vilken form
och omfattning den tekniska representationen bör erhålla i varje särskilt land.
Vid organisationsfrågans lösning bör tillses, att så goda och snabba kontakter som
möjligt erhållas mellan Sveriges och vederbörande värdlands tekniska vetenskap
och industri. Något hinder bör icke möta mot att olika organisationsformer föreslås
för olika länder, därest förhållandena skulle giva anledning därtill. Frågan
om kontaktmännens kvalifikationer och förmåner samt ställning i övrigt bör jämväl
övervägas under hänsynstagande till förhållandena i de olika länder, där vederbörande
avses bliva placerade.
Utredningen bör ske i samråd med intresserade sammanslutningar inom svensk
teknik, vetenskap och industri. De erfarenheter, som gjorts av den nuvarande tekniska
representationen i Amerikas förenta stater, böra tillvaratagas och utnyttjas
liksom de upplysningar, vilka kunna erhållas beträffande andra länders erfarenheter
på området. Utredningsuppdraget synes lämpligen böra anförtros en särskilt
tillkallad utredningsman.
241
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
37. Dollar exportrådet. I Ht i 31
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1950 med uppgift att inom
handelsdepartementet biträda vid arbetet med främjande av exporten, särskilt
såvitt angår export mot betalning i dollar:
Gcijer, K. A., förbundsordförande;
Grafström, E. O. Hj., direktör;
von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Joge, S. F., direktör;
Sahlin, G., direktör;
Sohlman, S., direktör.
Rådet har sammanträtt en gång under år 1950.
38. Utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på
sjöfartens område.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1950 att
verkställa utredning rörande vissa administrativa organisationsfrågor på
sjöfartens område (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1950):
Widell, G. A., statssekreterare, ordförande;
Edman, J. R„ överdirektör;
Ericsson, C. E., sjökapten, f. d. riksdagsman;
Hall, G. V., byråchef;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Sahlgren, C. E., drätseldirektör.
Direktiv (anförande av statsrådet Ericsson till statsrådsprotokollet den
17 november 1950):
1944 års hamnutredning har den 6 maj 1949 avgivit betänkande med förslag angående
svensk hamnbyggnadspolitik (SOU 1949:41). I betänkandet framläggas,
efter en ingående redogörelse för det svenska hamnväsendets nuvarande struktur,
en rad förslag, som syfta till att på olika vägar skapa större planmässighet i hamnbyggnadspolitiken.
Utredningen framhåller, att granskning från statens sida av
förslag till nybyggnad eller utbyggnad av hamnar i högre grad än hittills bör
ske med beaktande av de samhällsekonomiska intressena. En viss skärpning vid
prövning av ärenden rörande statsbidrag till hamnbyggnader anses önskvärd.
Statens hamnorgan bör noga följa utvecklingstendenserna på handelns, sjöfartens
och transportväsendets områden med hänsyn till deras inverkan på hamnbehovet.
Till ledning för den statliga hamnpolitiken bör upprättas en ständigt aktuell översikt,
en generalplan över landets hamn- och farledsväsende. Utredningen understryker,
att stor splittring råder i fråga om statens befattning med hamnärenden.
Sålunda utredas frågor om inrättande av allmän farled och allmän hamn av vattendomstolarna.
Kommerskollegium handlägger ärenden angående hamntaxor och
hamnområden och avger utlåtanden i hamnbyggnadsfrågor, om statsbidrag till
hamnar m. in., medan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen svarar för den tekniska
granskningen av byggnadsprojekt, som avses bli utförda med statsbidrag, utför
vissa arbeten i egen regi ocii kontrollerar andra. Lotsstyrelsen ansvarar för utprickning
och fyrbelysning av farleder och hamninlopp. Till sjökarteverkct anmälas
alla ändringar i samband med hamnbyggande; denna myndighet har sålunda
kontroll över hamnarnas och farledernas djupförliållandcn. Även andra
myndigheter ha att bevaka intressen, berörande hamnarna.
242
Riksdagsbc rättelsen.
I H: 3£ Hamnutredningen ansluter sig till den uppfattning rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
organisation, som kommer till uttryck i propositionen nr 286 till
1946 års riksdag, enligt vilken ämbetsverket borde så omorganiseras att det väl
kunde fylla sin uppgift såsom det för den statliga hamnbyggnadspolitiken i första
hand ansvariga ämbetsverket. Utredningen föreslår, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnbyrå, förstärkt med viss tekniskt men framför allt samhällsekonomiskt
utbildad personal med erfarenhet av näringspolitiska frågor, skall utgöra
en hamnavdelning med en överdirektör såsom chef. Hamnavdelningen skulle uppdelas
på två byråer, en teknisk och en ekonomisk, samt ett kansli. Till det nya
organet skulle från kommerskollegium överflyttas handläggningen av bamntaxe-,
hamnområdes- och liamnordningsfrågor.
Fyra av utredningens tio ledamöter ha i ett särskilt uttalande reserverat sig
för ett bibehållande av i huvudsak nu gällande fördelning av ärendena mellan
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och kommerskollegium. Enligt reservanterna
bör kommerskollegium, för att tillfredsställande kunna ur samhällsekonomisk
synpunkt pröva ärenden rörande nyanläggning och utbyggnad av hamnar, förstärkas
med en för dylika frågor speciellt kvalificerad tjänsteman.
Vid remissbehandlingen av betänkandet har endast ett fåtal remissinstanser biträtt
utredningens förslag beträffande ett centralt hamnorgan. Vissa myndigheter,
däribland väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ansluta sig närmast till reservanternas
ståndpunkt. I några yttranden framföres tanken på en mer eller mindre radikal
centralisering av den statliga hamn- och sjöfartspolitiken.
Lotsstyrelsen finner bl. a., att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och kommerskollegium
icke äro särskilt ägnade att fungera såsom centrala hamnorgan. Lotsstyrelsen
ansluter sig till vad i betänkandet uttalas om den splittring, som f. n.
föreligger i fråga om den statliga handläggningen av ärenden angående sjötransportväsendet,
och anser att sådan splittring är för handen även i fråga om hamnoch
farledsärendena; man bör enligt styrelsens mening för den statliga prövningen
av dessa ärenden sträva till samma enhetlighet, som finnes inom andra
områden av transportväsendet. Denna uppfattning leder styrelsen till den slutsatsen,
att vad som i första hand erfordras är att handläggningen av ärenden
rörande sjötransportväsendet sammanföres till ett centralt ämbetsverk. Till ett
sådant ämbetsverk bör enligt styrelsen hänföras de institutioner, som f. n. ha att
sörja för vad som populärt kan benämnas sjöfartens hjälporgan, alltså lots- och
fyrväsendet, livräddningsväsendet, sjömätningsväsendet, hamn- och farledsväsendet,
isbrytningsverksamheten samt fartygsinspektionen. Därest hamn- och farledsärendena
infogas i ett ämbetsverk av nu föreslagen typ, vore det säkerligen
mest önskvärt, framhåller styrelsen, att jämväl de grupper av dessa ärenden, som
f. n. tillhöra kommerskollegii handläggning —- hamntaxe-, hamnordnings-, hamnområdes-
m. fl. ärenden — tillfölle det sålunda nyorganiserade ämbetsverket.
Av övriga remissinstanser bar landsorganisationen betecknat det som ovisst,
om utredningen åstadkommit en tillräckligt rationell lösning av organisationsfrågan,
vilken lämpligen bör ses i anslutning till förhållandena inom hela sjöfartsnäringen.
Landsorganisationen framhåller att tiden nu synes mogen att överväga
inrättandet av ett centralt ämbetsverk för sjöfartsnäringen. Någon egentlig
utökning av den statliga administrationen skulle härigenom icke behöva komma
till stånd, då reformen närmast innebär en centralisering och rationalisering av
förvaltningsuppgifter, som nu äro fördelade på flera olika ämbetsverk.
Hamnutredningens förslag har aktualiserat frågan om den lämpliga organisationen
av statens uppgifter på sjöfartens område. Utredningen har framhållit att
den nuvarande organisationen präglas av en föga lycklig splittring på olika myndigheter.
Detta förhållande motiverar att förevarande organisationsfrågor närmare
övervägas. Den av hamnutredningen föreslagna lösningen av frågan, vilken dock
främst tar sikte på hamnpolitiken, har av flertalet remissinstanser avvisats såsom
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 243
mindre lämplig. Vid remissbehandlingen ha som nämnts andra uppslag fram- J JJ; 3£
kastats. Lotsstyrelsen har framfört tanken på att sammanföra sjöfartens hjälporgan
till en myndighet. Från annat håll har föreslagits inrättande av ett centralt
organ för hela sjöfartsnäringen.
Statens befattning med sjöfartsfrågor avse två i viss utsträckning artskilda
problemkomplex, nämligen dels de kommersiellt, tekniskt och socialt präglade
frågor, som direkt gälla sjöfartsnäringens — rederiernas och sjöfolkets — villkor,
dels frågorna om hamnar, farleder och över huvud taget framkomstmöjligheter till
sjöss. Ärenden tillhörande den förra kategorien äro för närvarande koncentrerade
till kommerskollegium och jag anser icke skäl föreligga att utbryta dem från
denna myndighet. Annorlunda förhåller det sig med ärenden av den senare kategorien.
Det synes uppenbart att den nu gällande organisationen för statliga förvaltningsuppgifter
på sjötransportväsendets område ej kan anses fullt tillfredsställande.
Ärenden rörande sjöfartens hjälporgan äro splittrade på olika myndigheter,
varför intet statligt organ kan sägas ha önskvärd överblick över och möjlighet
att sammanhålla dessa uppgifter. Detta kan givetvis medföra att den av
statsmakterna bedrivna politiken i dessa frågor ej präglas av den planmässighet
och kontinuitet som önskvärt vore. Så har, som av det föregående framgår, förmenats
vara fallet i fråga om hamnpolitiken. Vidare uppstår risk för att erforderliga
avgöranden ej kunna fattas med tillbörlig snabbhet. Dessa olägenheter
torde mest effektivt kunna hävas genom att uppgifterna planmässigt samordnas.
Jag vill därför förorda att en utredning verkställes i syfte att undersöka möjligheterna
att i lämplig utsträckning samordna ärenden rörande sjöfartens hjälporgan,
eventuellt att hänföra alla sådana ärenden till ett verk. En sådan utredning
bör behandla sitt material ur organisatorisk och administrativ synpunkt och i
princip icke föreslå nya eller väsentligt ändrade uppgifter för staten på förevarande
område.
Utgångspunkten för utredningen bör sålunda vara att undersöka på vad sätt
de personella och materiella resurser på sjötransportväsendets område, som nu
finnas tillgängliga hos flera olika verk, bäst skola kunna utnyttjas. Om utredningen
finner att dessa resurser böra sammanföras till ett enda organ, bör förslag
härom framläggas. De verk, som kunna tänkas ingå i en sådan organisation äro
i första hand lotsstyrelsen, sjökarteverket samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till den del denna sysslar med hamn- och farledsärenden. Ärenden rörande livräddningsviisendet
synas böra hänföras till det nya organet. Eventuellt böra
också isbrytningsfrågorna samt hamntaxe-, hamnordnings- och hamnområdesärenden
handhavas av det tilltänkta verket. Emellertid torde, om t. ex. hamntaxefrågorna
anses böra utbrytas ur kommerskollegium, speciella anordningar böra
träffas så att kollegium ändå kan följa dessa ärenden som stå i nära samband med
ämbetsverkets uppgifter med avseende å sjöfartsnäringen i stort. Det förtjänar
vidare att undersökas i vilken form det eventuella nya verket kan taga befattning
med frågor om inrättande av allmänna hamnar och farleder. Därest utredningen
skulle finna att förut angivna önskemål om sjöfartspolitikens samordning
kunna vinnas utan ärendenas hänförande till ett enda organ — t. ex. genom en
partiell omgruppering av nu olika verk åvilande uppgifter — bör utredningen
framlägga de förslag, vartill utredningen från denna utgångspunkt kan komma.
Anser sig utredningen böra förorda inrättandet av ett samordnande verk, bör
den utarbeta ett detaljerat förslag till organisation. Därvid bör iakttagas att statens
sammanlagda kostnader för administreringen av sjöfartens hjälporgan icke
böra få överstiga nuvarande nivå. Utredningen bör klargöra såväl hur verkets
centrala organ skola uppbyggas, som hur lokalförvaltningen skall organiseras samt
vidare ägna uppmärksamhet åt liandhavandet av verkets materiella resurser i
form av fartyg, teknisk utrustning etc. Vid placering i lönegrad av verkets tjänste
-
244
Riksdag sberättelsen.
I it: 38 män böra hittills i statsförvaltningen tillämpade principer följas; i lönespörsmål
av principiell räckvidd bör samråd ske med 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
I organisations- och lönefrågor bör även fortlöpande kontakt hållas med
1948 års lotskommitté. Utredningen bör framlägga förslag till personalförteckning
samt avlönings- och omkostnadsstat ävensom beträffande erforderliga författnings-
och instruktionsändringar.
39. Utredning rörande frågan om fortsatta djupborrningar efter salt och
olja i Skåne m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 december 1950 för
att utreda, huruvida de hittills vunna resultaten av djupborrningarna efter
salt och olja i Skåne i nuvarande läge böra föranleda att arbetena fortsättas
och i så fall i vilken utsträckning detta bör ske, därvid möjligheterna till
industriellt utnyttjande av de funna salttillgångarna särskilt böra undersökas
och belysas (se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1950):
Engelstedt, E. C. E., f. d. statssekreterare;
Nauckhoff, S. A. G., fil. dr.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
245
I In: 2
Inrikesdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. 194-6 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen (1948, 1949: I 13;
1950: I 7).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1945 för
utredning angående sjuksköterskeutbildningen och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;
Becker, Anna M. K., fru;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Dillner, N. Elisabet, föreståndarinna vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola;
Johnsson,
B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Schuberth, O. O., docent, överläkare;
Thomson, H. E. (Lisa), föreståndarinna vid Sydöstra Sveriges sjuksköterskeskola.
Experter:
Andrell, B. Maria K., byråinspektör;
Hedestrand, Edla M., fru.
För speciella områden av sjuksköterskeutbildningen ha därjämte ytterligare
ett antal experter tillkallats.
Sekreterare:
Nyström, P. N. M. V., amanuens.
Under år 1950 intill den 28 november har kommittén sammanträtt in
pleno 15 gånger.
Kommittén har den 30 december 1950 avlämnat slutbetänkande angående
utbildningen av specialsköterskor. Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1947 års landsfiskalsutredning (1948: I 21; 1949: I 16; 1950: I 10).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1947
för att biträda med utredning rörande landsfiskalsorganisationen (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 juni 1947):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm.;
Stiernström, M. B. O., landssekreterare;
Tottie, A. V. R., kansliråd, chef för landsstatsavdelningen i inrikesdepartementet.
Expert:
Wadenius, S. R., landsfiskal.
246
Riksdagsberättelsen.
I In: 2 Sekreterare:
Åmark, S. O. F., t. f. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Mark, K. E. R. R:son, e. o. länsnotarie (fr. o. in. den 1 januari 1950).
Under tiden den 1 december 1949—den 15 november 1950 ha de sakkunniga
sammanträtt in pleno 37 gånger, varjämte 13 sammanträden hållits av
delegerade för vissa frågor.
De sakkunniga ha den 2 november 1950 avgivit betänkande angående ny
landsfiskalsorganisation (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Statens sinnessjukvårdsberedning (1948: I 22; 1949: I 17; 1950: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 13 juni 1947 samt
den 30 januari och den 4 februari 1948 för att såsom särskild beredning
inom inrikesdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av frågorna
om sinnessjukvårdens effektivisering och utbyggande (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 juni 1947):
Björkquist, E. G. A., överdirektör, med uppdrag att, i den mån departementschefen
icke själv deltager i beredningens arbete, leda detsamma;
Andersson, J. Elon, landshövding, led. av I kamm.;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Goldkuhl, A. E., överläkare;
Lundquist, G. A. R., överläkare;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led av I kamm.;
Wejke, G. W., generaldirektör;
White, J. G., överläkare.
Expert:
Mårdh, G. A., e. o. byråingenjör.
Sekreterare:
Munthe, R. E. L., e. o. förste byråsekreterare.
Beredningen har under år 1950 sammanträtt en dag.
Beredningen har den 11 januari 1950 avgivit betänkande med förslag till
generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende samt förslag rörande specialistutbildningen
i psykiatri (stencilerade). Beredningen har jämväl avgivit
utlåtanden i vissa byggnadsärenden. Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1948 års skgddsrumsutredning (1949:1 21; 1950:1 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1948
med uppdrag att verkställa utredning rörande skyddsrumsfrågan (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 mars 1948):
Thapper, G. F., led. av II kamm., ordförande;
Berglund, H. J., borgarråd;
Bjuggren, B. G., överste;
Lundqvist, R., byråchef, led. av I kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
247
Experter: I III
Benner, S. G., fil. dr, laborator vid radiofysiska institutionen;
Bergman, S. G. A., docent, chef för fortifikationsförvaltningens befästningsbyrås
forsknings- och försökssektion;
Forslind, E., civilingenjör, chef för fysikaliska avdelningen vid cement- och
betonginstitutet;
Genberg, G., major;
Lidström, E. J. A., överste;
Ljunggren, G. A., professor, avdelningschef vid försvarets forskningsanstalt;
Strokirk, C. G. E., civilingenjör.
Sekreterare:
Terstad, I. G. A., e. o. förste byråsekreterare.
Utredningen har under tiden december 1949—maj 1950 hållit 7 sammanträden.
Utredningen har den 2 maj 1950 avgivit betänkande angående skyddsrum
för civilbefolkningen (SOU 1950: 13). Uppdraget är därmed slutfört.
5. 19b8 års länsstyrelseutredning (1949:1 22; 1950:1 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 mars och den 30
juni 1948 med uppdrag att biträda med utredning om länsstyrelsernas organisation
och ställning inom den lokala förvaltningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 mars 1948):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Bergquist, Th. E. N., landshövding;
Jarnerup, S. E., skattedirektör;
Norup, B. S., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Tottie, A. V. R-, kansliråd, chef för landsstatsavdelningen i inrikesdepartementet.
Experter:
Edström, K. S., taxeringsintendent;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Sylwan, Å. H:son, länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Andersson, K. A. G., e. o. länsbokhållare;
Brolinsson, E., t. f. förste byråsekreterare;
Lundborg, E. G., förste kanslisekreterare.
De sakkunniga, som under år 1950 sammanträtt 19 dagar, ha dels den 6
mars 1950 till chefen för inrikesdepartementet överlämnat en promemoria
(stcncilerad) med förslag till riktlinjer för provisorisk krigsorganisation
för länsstyrelserna och dels den 4 augusti 1950 avgivit betänkande angående
länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen (SOU
1950:28). Uppdraget är därmed slutfört.
248
Riksdag sberättelsen.
I In: 6 6. 1948 års polisutredning (1949:1 25; 1950:1 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 med uppdrag
att verkställa utredning rörande polisväsendets organisation och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1948):
Rosander, K. E., bankdirektör, ordförande;
Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mannerskantz, A. F., godsägare, led. av I kamm.;
Stiernström, M. B. O., landssekreterare;
Svärd, H. E., ombudsman;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Expert och sekreterare:
Åseskog, S., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Lundwall, J., biträdande landsfogde.
Expert vid behandling av statsbidragsfrågor samt frågor av löne- och
pensionsrättslig natur:
Öhman, G. B., byråchef.
Experter vid behandling av frågor angående erforderliga åtgärder för
effektivisering av ordnings- och kriminalpolisverksamheten:
Berglund, S. G., polismästare;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Fontell, E., polismästare;
Holmberg, P. E., polismästare;
Lundqvist, C. M., förste stadsfiskal;
Liining, N. G. A., polismästare;
Ros, A. K. E., polismästare;
Zetterquist, A. F., polisintendent.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 sammanträtt under tillhopa 13 dagar. Utredningen har vidare haft ett
flertal överläggningar med andra kommittéer. Dessutom ha ordföranden
och vissa ledamöter jämte sekreterare och experter deltagit i ett antal förberedande
sammanträden.
Utredningen har till Kungl. Maj :t avgivit utlåtanden i ett antal till utredningen
remitterade ärenden.
Utredningen har den 30 december 1950 avgivit betänkande angående
polis- och åklagarväsendets organisation. Uppdraget är därmed slutfört.
7. Kommissionen för förhandlingar rörande nytt avtal om anordnande av
medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1950 för
att på statens vägnar förhandla med Malmö stad rörande nytt avtal om an
-
249
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
ordnande av medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i j jj|.
Malmö samt därmed sammanhängande frågor:
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Glimstedt, G., professor;
Larsson, E. Å., jur. dr.
Sekreterare:
Johansson, O. F., sjukhusintendent.
Kommissionen har under år 1950 intill den 20 november hållit 5 sammanträden.
Vid två av dessa ha förhandlingar ägt rum med Malmö stads delegerade.
Förhandlingarna ha avslutats och uppdraget är slutfört.
8. Sakkunnig angående frågan om ordnandet ur säkerhetssynpunkt av
arbetsförhållandena inom statens utlänningskommission.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1950:
Montell, J. E. O., expeditionschef.
Direktiv (anförande av statsrådets Mossberg till statsrådsprotokollet den
21 april 1950):
De flyktingar, som vistas i vårt land, måste med rätta kunna kräva garantier för
att uppgifter, som avse deras förhållanden och som uteslutande äro avsedda för
myndigheternas handläggning av deras ärenden, behandlas med tillbörlig sekretess.
Även för kommissionen och de myndigheter, som dit avge yttranden och
andra handlingar av hemlig natur, måste det vara av synnerlig vikt att dessa icke
komma till obehörigas kännedom.----
Handlingar av hemlig natur som gälla flyktingar och med deras förhållanden
sammanhängande spörsmål måste uppenbarligen omhänderhas på sådant sätt
att de icke kunna användas på ett otillbörligt sätt. Med hänsyn till kommissionens
stora arbetsbörda och behovet av en smidig arbetsordning måste emellertid de
för hemligstämplade handlingar avsedda säkerhetsanordningarna kunna tillämpas
på sådant sätt att de icke onödigt betunga arbetsrutinen.
Utredningsmannen bör ingående pröva samtliga de organisatoriska och personella
förhållanden, som kunna vara av betydelse i detta sammanhang. Om därvid
framgår att den nuvarande ordningen icke kan tillgodose berättigade sekretesskrav
bör utredningsmannen framlägga förslag till åtgärder för att avhjälpa förefintliga
brister. Förslagen böra utformas med beaktande av att de såvitt möjligt
skola kunna genomföras utan personalförstärkning eller andra kostnadskrävande
åtgärder.
Den sakkunnige har den 6 oktober 1950 avgivit betänkande i ämnet
(maskinskrivet). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhot vid ingången av 1951.
9. 1939 års stadsläkarutredning (1940: S 24; 1948, 1949: I In 10;
1950: I In 4).
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.
250 Riksdagsberättelsen.
1 In: 10 10. Statens sjukhusutredning av år 19å3 (1948, 1949: I 11; 1950: I 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att
biträda med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna
vid sådana sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, f. d. överläkare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Goldkuhl, A. E., docent, överläkare (t. o. m. den 28 januari 1950);
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hakeman, Elin, husmoder;
Hansson, N. H., f. d. sjukhusdirektör;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Odelberg, A. A., lasarettsläkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Beijbom, G., f. d. landstingsdirektör, för frågor rörande kontorsorganisationen
vid kroppssjukhusen (fr. o. in. den 25 oktober 1950);
Jönsson, R. W., överingenjör;
Köhler, S., avdelningschef, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens
tvättavdelningar (t. o. in. den 31 maj 1950);
Lagerström, N., aktuarie, för frågor rörande kontorsorganisationen vid
kroppssjukhusen (t. o. m. den 24 oktober 1950);
Molander, M. E., e. o. byrådirektör, för frågor rörande den slutna kroppssjukvårdens
allmänna planläggning och sjukhusens utformning;
Sjunnesson, N., sjukhusintendent, för frågor rörande sjukhuskök och utspisningen
vid sjukhus;
Soop, E., förste aktuarie, för statistisk bearbetning av insamlat material
från utredningens arbetsstudier m. m.
Sekreterare:
Edsberg, H., t. f. kammarrättsråd, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens
tvättavdelningar (t. o. in. den 31 maj 1950);
Wictorson, K.-E., fil. kand.
Lokal: Tunnelgatan 20 B; tel. 11 15 95.
Direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.
Utredningsarbetet har liksom tidigare i viss utsträckning fördelats på
delegationer. Under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950 har
utredningen hållit 12 plenarsammanträden om sammanlagt 24 dagar. De
olika delegationerna ha under samma tid sammanträtt cirka 25 dagar.
Den 31 maj 1950 har utredningen avgivit betänkande V angående verksamheten
vid sjukhustvätterierna och möjligheterna att rationalisera densamma
(SOU 1950:23). Utredningens betänkande VI med redogörelse för i
utredningens regi bedrivna arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar
m. m. kommer att avgivas i början av år 1951. Utredningen har vidare
för avsikt att under första halvåret 1951 avlämna ett betänkande angående
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
251
kontors- och expeditionsverksamheten vid kroppssjukhusen samt en prome- J Ju; n
moria angående sjukhuskökens drift, utformning och utrustning.
Utredningens huvudbetänkande med synpunkter och förslag beträffande
driften vid lasarett, dessas utformning samt kroppssjukvårdens organisation
inom sjukvårdsområdet m. m. avses kunna färdigställas under år 1951.
11. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbijggande (1948:1 E
14; 1949:I In 12; 1950:I In 6).
Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj :t en kommitté
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med en dermatovenereologisk
och en pediatrisk klinik. Genom beslut den 29 juni och den 25 oktober
1946 utvidgade Kungl. Maj :t kommitténs uppdrag till att avse sjukhusets
utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker för tuberkulos
och thoraxkirurgi. Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl.
Maj :t åt kommittén att uppgöra förslag till dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område. Genom beslut den 2 september 1949 anbefallde Kungl.
Maj :t kommittén att uppgöra förslag till lösande av lokalfrågan för centrallaboratorierna
vid sjukhuset.
Av Kungl. Maj:t den 24 september 1943, den 10 januari 1947, den 18 juni
och den 30 september 1949 samt den 26 maj 1950 tillkallade ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande, (t. o. m. den 25 maj 1950);
Wejke, G. W., generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 26 maj 1950);
Andrée, T. E., led. av I kamm.;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);
Hellström, J. G. L., professor;
Kristenson, A. V., professor (för tuberkuloskliniken);
Lichtenstein, A., professor (för den pediatriska kliniken; avliden den 21
juli 1950);
Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);
Odin, M. O., professor;
Sjögren, N. T., byråchef;
Svartz-Malmberg, Nanna, professor (för den reuinatologiska kliniken och
centrallaboratorierna);
öman, I., f. d. borgarråd.
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., andre kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Kommittén har under år 1950 hållit 11 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 7 sammanträden.
Nybyggnaden för den pediatriska kliniken är numera i det närmaste
färdigställd. Ombyggnaden av köksanläggningen har under året slutförts.
252 Riksdagsberättelsen.
I III: 12 12. 1946 års kommunallagskommitté (1948, 1949: I 14; 1950:1 8).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;
Holmberg, J. H., redaktör, led. av II kamm.;
Larsson, S., förbundsdirektör;
Larsson, Y. G. R., fil. dr, led. av II kamm.;
Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;
Thun, F. W., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Sanne, S. D. H., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ekblom, S. G., revisionssekreterare.
Lokal: Rosenbad 2 V; tel. 20 76 00 eller lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1947:1 S 37.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
sammanträtt 25 dagar.
Kommittén avser att under år 1951 avgiva betänkande III med förslag till
ny kommunallag för de borgerliga primärkommunerna.
13. 1946 års läkcmedelsutredning (1948:1 17; 1949:1 15; 1950:1 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1946):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Ahlgren, J. G., professor;
Andersson, B. E. W., apotekare (avliden den 26 september 1950);
Edberg, R. F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gunnars, E., direktör (avliden den 2 februari 1950);
Hemming, E. R., apotekare (fr. o. m. den 5 oktober 1950);
Ljungdahl, M. J. J., professor;
Rooth, J. H„ byråchef, kansliråd (fr. o. m. den 3 februari 1950), tillika
sekreterare.
Experter:
Marcus, M., fil. dr;
Björling, C. O., professor, föreståndare för kemiska avdelningen vid statens
farmacevtiska laboratorium;
Hemming, E. R., apotekare (t. o. m. den 4 oktober 1950);
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 253
Rydin, C. H., professor, föreståndare för statens farmacevtiska laborato- I Ilit 14
rium;
Wadström, A., leg. apotekare (fr. o. m. den 1 augusti 1950).
Biträdande sekreterare:
Sidenvall, J. G., aktuarie.
Lokal: Stallgatan 3; tel. 20 22 84.
Direktiven för utredningen, se 1947:1 S 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit 9 plenarsammanträden om sammanlagt 31 dagar. Ett arbetsutskott
inom utredningen har under år 1950 hållit ett stort antal sammanträden.
Under år 1950 har utredningen till Kungl. Maj :t avgivit utlåtanden i tre
till utredningen remitterade ärenden. Vidare har utredningen till departementschefen
överlämnat en inom utredningen upprättad promemoria angående
apoteksorganisationen i städer och andra orter med behov av två
eller flera apoteksinrättningar. I övrigt har utredningen under 1950 fullföljt
arbetet med den slutliga utformningen av sitt huvudbetänkande med
förslag till omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. Utredningen
kommer att avgiva detta betänkande under första kvartalet år 1951. Återstoden
av utredningsuppdraget, som omfattar en revision av gällande specialitetskungörelse,
beräknas kunna slutföras under år 1951.
14. 1947 års psykopatvårdsutredning (1948:1 23; 1949:1 18; 1950:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1947 med uppdrag
att biträda med fortsatt utredning rörande psykopatvårdens organisation
och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 juli 1947) samt, jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21
december 1949, även med fortsatt utredning av vissa frågor om behandlingen
av lösdrivarklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari 1950):
Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Enmark, A., ombudsman i Statens sjukhuspersonals förbund;
Frey, T. S:son, överläkare;
Gripmark, W., borgmästare;
Hedlund, V. V., f. d. fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Kjellin, A. Hj., överläkare.
Sekreterare:
Höjer, I., byråsekreterare.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 G8.
Direktiven för utredningens ursprungliga uppdrag, se 1948: I In 23. För
utredningens senare erhållna uppdrag (anförande av statsrådet Mossberg
till statsrådsprotokollet den 21 december 1949):
I sitt den 18 december 1948 avgivna betänkande med förslag om lösdrivarlagens
upphävande m. m. (SOU 1949:4) har 1948 års lösdriveriutredning förordat
254
Riksdagsberättelscn.
1 In: i t att lagen den 12 juni 1885 (nr 27) angående lösdrivares behandling skall upphävas
samt att lösdrivarklientelet, i den mån detsamma kan anses i behov av
vård, skall omhändertagas inom andra vårdformer.---
Jag delar lösdriveriutredningens mening att lösdrivarlagen icke bör bibehållas
samt att lösdrivarklientelet, i den mån det i samhällsskyddets intresse eller av
hänsyn till lösdrivarens eget bästa kan anses påkallat, bör bliva föremål för behandling
inom andra vårdformer.--—
Lösdriveriutredningen har vid sitt ståndpunktstagande företrädesvis tagit sikte
på lösdrivarlagens otillfredsställande utformning i allmänhet samt dess omoderna
reaktionssystem med det teoretiskt och praktiskt synnerligen förlegade tvångsarbetsinstitutet.
I dessa delar är jag av alldeles samma mening som utredningen.
Utredningen har emellertid icke tillräckligt beaktat, att polismyndigheterna
med stöd av lagen äga möjlighet att anhålla grovt asociala element och åtminstone
ytligt undersöka deras fall. Visserligen skulle de av utredningen föreslagna ändringarna
i strafflagen medföra, att samhället skulle kunna inskrida i straffprocessuell
ordning mot åtskilliga, som icke nu kunna föranleda ingripanden annorledes
än enligt lösdrivarlagen. Men sannolikt skulle likväl efter lösdrivarlagens
upphävande ett antal personer, mot vilka ingripande i samhällsskyddets intresse
torde vara nödvändigt, icke kunna gripas av polismyndigheterna eller eljest tvångsvis
omhändertagas. Därtill kommer, att jag av skilda orsaker icke anser mig kunna
förorda de ifrågasatta kriminaliseringarna.
Utredningen har icke i vidare mån tagit ställning till frågan om samhällets rätt
till ingripande än att utredningen hänvisat till de möjligheter, som nu i allmänhet
stå till buds vid sidan av lösdrivarlagen, samt i allmänna ordalag uttalat, att
initiativét till ingripande antagligen i flertalet fall komme att åvila polisen och
att polismyndigheten måste ha befogenhet att påkalla vidtagande av åtgärder.
Däremot har utredningen icke allsidigt belyst frågan om rättsgrunden för polisens
ingripande.
Saken har under betänkandets remissbehandling uppmärksammats av flera remissinstanser.
—
Professorn Olof Kinberg, vilken såsom sakkunnig deltagit i överläggningar med
strafflagberedningen vid utarbetandet av beredningens yttrande över lösdriveriutredningens
betänkande, har i ett vid strafflagberedningens remissutlåtande
fogat särskilt yttrande bl. a. anfört:
’Det vore i första hand polisen, som genom direkta iakttagelser eller genom
anmälan finge kännedom om lösdrivarfall. Polisen måste äga befogenhet och
möjligen skyldighet att anhålla personer, vilkas beteende syntes ange att de tillhörde
lösdrivarklientelet. Om den anhållne icke kunde lagforas för brott, borde
ärendet överlämnas till en särskild socialbyrå, helst under ledning av en socialläkare.
Vid socialbyrån skulle företagas en preliminär undersökning av fallet. Befunnes
detta vara av så lindrig natur att det lämpligen kunde tagas om hand av
socialvårdsorgan inom kommunen borde det överlämnas dit. Om ett direkt ingripande
från ett dylikt organ icke ansåges kunna ske eller om fallets natur
krävde en mera ingående och tidskrävande utredning och medicinsk undersökning,
skulle beslutas om intagning på en under medicinsk ledning stående anstalt
för fortsatt observation och behandling. Behörighet att fatta beslut härom
skulle tillkomma ett särskilt organ, bestående av en domare, den socialläkare som
deltagit i den preliminära utredningen och en socialvårdare. På anstalten skulle
en ingående medicinsk-psykologisk och social utredning företagas för att ställa en
så noggrann psykiatrisk och social-psykologisk diagnos på fallet som möjligt. Resultatet
av undersökningen skulle bliva att den undersökte antingen finge kvarstanna
på anstalten för vård där eller överlämnas till annan social vårdform.’
De synpunkter, som anförts i de nu refererade yttrandena, finner jag förtjänta
av beaktande. Åtskilliga av de personer, som enligt nuvarande praxis hänföras
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 255
under lösdrivarlagen, äro i behov av vård eller tillsyn i någon form från det all- J Jjj; 14
mannas sida. Möjligheterna för samhällets social- och sjukvårdsorgan att komma
i kontakt med de vårdbehövande bland detta klientel äro begränsade. I själva
verket torde emellertid lösdrivarlagen på denna punkt ■— trots sin otillfredsställande
utformning — fylla en viss uppgift, i det att den reglerar polisens befogenhet
att omhändertaga vederbörande för att, i den mån förutsättningar för
åtgärd från de social- och sjukvårdande myndigheternas sida föreligga, hänvisa
honom till sådan myndighet. Till de oförvitliga medborgarnas skydd och även av
hänsyn till det ifrågavarande klientelets eget bästa torde samhället ej heller framdeles
kunna undvara bestämmelser om rätt för polisen att anhålla grovt asociala
element. Jag kan sålunda icke ansluta mig till utredningens förslag om upphävande
av lösdrivarlagen, med mindre en lagstiftning av antydd innebörd genomföres.
Psykopatvårdsutredningen har i sitt remissvar utgått från, att lösdrivarklientelet
till en alldeles övervägande del är av sådan beskaffenhet, att intagning på
psykopatvårdsanstalt kan ifrågasättas. Med hänsyn härtill anser jag det tänkbart,
att polismyndighetens möjlighet att ingripa mot grovt asociala personer skulle
kunna ske inom psykopatvårdslagstiftningens ram sålunda, att polisen erhölle
rätt att på sociala indikationer anhålla sådana personer med skyldighet att föranstalta
om undersökning av om de äro i behov av vård å psykopatvårdsanstalt
eller böra omhändertagas inom annan samhällelig vårdform. I detta sammanhang
synes jämväl frågan om tillskapande för lösdrivarklientelet av någon form av
övervakning eller tillsyn, när andra socialvårdsformer ej stå till buds eller lämpa
sig vara förtjänt av ett övervägande.
Såsom förut sagts är jag ense med lösdriveriutredningen därom att lösdrivarlagen
bör upphävas. Beträffande det förfarande, som efter lagens upphörande bör
tillämpas vid inskridande mot grovt asociala individer, kan jag i stort sett ansluta
mig till de synpunkter, som legat till grund för det av professor Kinberg skisserade
programmet. Detta program synes mig innehålla uppslag, som böra kunna
utgöra en grundval för fortsatt utredning på området. Då utformade förslag icke
föreligga i fråga om väsentliga delar av problemkomplexet, anser jag det nämligen
ofrånkomligt att detsamma ytterligare utredes. För att möjliggöra att lösdrivarlagen
upphäves snarast möjligt bör denna utredning komma till stånd utan dröjsmål.
----
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit sammanträden tillhopa 18 dagar.
Den 8 september 1950 besökte utredningens ledamöter jämte dess sekreterare
i studiesyfte psykopatanstalterna i Herstedvester, Glostrup, Danmark.
Sedan utredningens överläggningar angående anstaltsorganisationen för
psykopatvården slutförts, har inom utredningen övervägts frågan om reglering
i lag av förutsättningarna och formerna för psykopaters omhändertagande
för psykiatrisk vård. I samband därmed har jämväl frågan om lösdrivarklientelets
omhändertagande blivit föremål för förberedande överläggningar.
Utredningsuppdraget i dess helhet beräknas vara slutfört under första
halvåret 1951.
17 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Itiksdagsberättelsen.
256
Riksdagsberättelsen.
I In! 15 15. Kommittén för dövhetens bekämpande (1948:1 25; 1949:1 19;
1950:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 september 1947
för att verkställa utredning rörande de hörseldefektas problem (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1947):
Holmgren, G., professor, ordförande;
Holmgren, L. K. A., docent;
Malm, N. T. B., rektor, tillika sekreterare;
Ramberg, J„ docent;
Wagnsson, R„ landshövding, f. d. riksdagsman.
Lokal: Manilla dövstumskola; tel. 60 50 50 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1948:1 In 25.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
hållit 20 sammanträden.
Flertalet av de i direktiven berörda frågorna ha ingående behandlats.
I samband med en på initiativ av kommitténs ordförande anordnad internationell
audiologisk kurs i Stockholm under september månad 1950 ha
uppgifter rörande organisationen och erfarenheterna av verksamheten i
kampen mot dövheten i utlandet inhämtats. Frågor rörande tomt och byggnader
för en planerad central institution i kampen mot dövheten ha behandlats
i samråd med byggnadsstyrelsen. Docenten Holmgren har företagit
en resa i U. S. A. för att studera den audiologiska verksamheten därstädes.
I anledning av remisser har kommittén avgivit utlåtanden angående anslag
till föreningen Hörselfrämjandets verksamhet m. m.
Kommitténs arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1951.
16. Sakkunniga för fria sjukhusvården (1949: I 23; 1950:1 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948 för att
biträda med utredning angående den närmare utformningen av den av
statsmakterna i princip beslutade fria sjukhusvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1948):
Wajhlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Anderson, K. Hj., kontorschef, ordförande i Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation;
Björkquist,
E. G. A., överdirektör;
Bucht, S. F. V., t. f. expeditionschef;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Restad, E. H., landstingsdirektör.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., byråsekreterare.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
257
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I In 23. I In; 17
De sakkunniga ha under år 1950 sammanträtt 16 dagar.
De sakkunniga beräkna att kunna avsluta sitt arbete omkring den 1
mars 1951.
17. Statens folkbadsutredning (1949:1 24; 1950:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 för att
biträda med utredning angående folkbadsfrågan och vissa därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1948):
Lindén, L. V., kommunalborgmästare, led. av I kamm., ordförande;
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, godsägare, led. av II kamm.;
Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.
Experter för bastutekniska frågor:
Blomkvist, E. V., byggnadsingenjör;
Eriksson, S. G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gate, B. arkitekt;
Nycander, S. H., civilingenjör.
Experter för frågor om bastubadets hälsosamhet:
Christensen, E. H., professor (fr. o. m. den 17 december 1949);
Sjöstrand, O. T., docent (fr. o. m. den 17 december 1949).
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Biträdande sekreterare:
Pellijeff, A., sekreterare (fr. o. in. den 1 januari 1950).
Lokal: Roslagsgatan 14; tel. 30 77 90 och 30 77 83 (sekreteraren) samt
44 04 60 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1949: I In 24.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit 17 sammanträden in pleno, varjämte de bastutekniska experterna
samt ett särskilt arbetsutskott haft ett flertal överläggningar.
Utredningen har den 25 april 1950 haft en konferens med representanter
för myndigheter och organisationer angående den statliga och kommunala
organisationen på bad- och simområdet. Vidare har utredningen haft gemensamma
sammanträden med 1948 års hälsovårdsstadgekommitté samt
de sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets städer m. m. Den
22 november 1950 har utredningen haft en konferens med representanter
för folk- och småskollärareorganisationerna för diskussion av frågan om
simärarutbildningens framtida ordnande.
Utredningen har under år 1950 framför allt inriktat sin uppmärksamhet
på frågorna om bastubadens tekniska konstruktion, simundervisningen,
simlärarutbildningen samt vattenföroreningarnas problem.
258
Riksdagsberåttelsen.
I In: 17 Av vissa större industriföretag ha uppgifter inhämtats om deras insatser
för bättre badförhållanden för de anställda. Frågan om vattenföroreningarna
har ägnats stor uppmärksamhet. En rundfråga har gjorts till samtliga
hälsovårdsnämnder för att utröna i vilka kommuner och på vilka ställen
badförbud råder, varjämte olika sjukhus tillskrivits för att klarlägga
i vilken omfattning vattenföroreningar kunna härstamma från sjukhusen.
Därjämte har specialundersökningar igångsatts om smittorisken vid bad i
naturliga friluftsbad samt om den praktiska bedömningen av badvatten.
Utredningen har haft kontakt med olika myndigheter, organisationer
och experter vid utredningens undersökningar om bastubad, simhallar,
varmbadhus, naturliga och konstgjorda friluftsbad, drunkningsolyckornas
bekämpande, simundervisningens ordnande, simlärarutbildningen samt
frågorna om statsbidrag, effektivare organisation och upplysning.
• Utredningens ordförande och sekreterare har i slutet av juni och början
av juli 1950 på inbjudan av general Mannerheims barnskyddsförbund företagit
en resa till Finland för studium särskilt av den finska bastun.
Under hösten 1950 har ett utkast till betänkande färdigställts och diskuterats
av utredningen. Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete
under år 1951.
18. 19^8 års polisutbildningskommitté (1949: I 26; 1950: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för
att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande antagning och utbildning
av polispersonal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1948):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Kyling, F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Lindell, M., ombudsman;
Norman, N., rektor.
Sekreterare:
Liljedahl, G. E., lärare vid statens polisskola.
Lokal: Statens polisskola; tel. 54 00 00 (ankn. 98) eller 21 62 85 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1949: I In 26.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november 1950
hållit 10 sammanträden. Dessutom har anordnats en konferens under en
dag med deltagande av ett antal experter samt representanter för 1948 års
polisutredning m. fl. Studieresor ha företagits dels inom riket, huvudsakligen
för undersökningar av frågan om decentralisering av den lägre polisutbildningen,
och dels till Norge och England för att vinna erfarenhet rörande
polisutbildningen därstädes.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i maj eller juni år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 259
19. 1948 års hälsovårdsstadgekommitté (1949: I 27; 1950: I 20). I In: 20
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1948 för att
biträda med utredning angående översyn av hälsovårdsstadgan och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 27 november
1948):
Samuelsson, G. Y., hovrättsråd, rättsavdelningschef, ordförande;
Bergman, R. K., medicinalråd;
Eriksson, E. F. V., lantarbetare, led. av II kamm.;
Jansson, W., hälsovårdskonsulent;
Nilsson, G. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sandqvist, T. G. R., förste provinsialläkare;
Wohlin, E., byggnadsingenjör;
Expert:
Blom, O. T., veterinärråd.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 10 60 37.
Direktiven för kommittén, se 1949: I In 27.
Kommittén har under år 1950 hållit sammanträden 22 dagar. Därjämte
ha vid åtskilliga tillfällen överläggningar ägt rum mellan ordföranden, enskilda
ledamöter och sekreteraren.
Kommittén har behandlat frågorna om allmänna hälsovårdens organisation,
om hälsovårdsnämndernas personal och sammansättning, om inrättande
av till landstingen knutna hälsovårdskonsulentbefattningar, om hälsovårdspersonalens
utbildning, om bostäder, om samlingslokaler, om hotell
och pensionat, om djurstallar, om åtgärder mot råttor och möss och om
begravningsplatser. I dessa hänseenden ha förslag till nya bestämmelser
utarbetats. Vidare har kommittén börjat sin översyn av den gällande hälsovårdsstadgans
bestämmelser om vatten och avlopp, om renhållning samt
om åtgärder mot ohyra. I förstnämnda hänseende har kommittén funnit
spörsmålets behandling böra anstå i avbidan på att 1946 års vatten- och
avloppssakkunnigas betänkande i ämnet föreligger. Kommittén har emellertid
från landets förste provinsialläkare och med dem jämställda förste
stadsläkare infordrat uppgifter om deras erfarenheter beträffande behovet
av översyn av gällande bestämmelser om kontroll av vattenledningsvatten.
Med anledning av remiss har kommittén avgivit yttrande över förslag till
bestämmelser angående kontroll av centralkylanläggningar.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
20. 1948 års sinnesslövårdssakkunniga (1949: I 28; 1950: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1948 för
att inom departementet biträda med utredning angående frågan om anstaltsorganisationen
för vården av svårskötta bildbara minderåriga sinnesslöa
m. m. (so Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1948):
260 Riksdagsberättelsen.
I In: 20 Eckerberg, P. A., statssekreterare, ordförande;
Bolin, L. A., rektor;
Jungner, Ragnhild S., inspektör för sinnesslöundervisningen;
Sjövall, T. S., leg. läkare.
Experter:
Englund, K. G. Å., t. f. byrådirektör;
Uulas, L., arkitekt.
Sekreterare:
Pellijeff, A., sekreterare.
Lokal: Svenska tobaksmonopolet, Rosenlundsgatan 36; tel. 44 04 60 (190).
Direktiven för de sakkunniga, se 1949: I In 28.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit 19 sammanträden. Därjämte ha överläggningar ägt rum mellan
ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren. De sakkunniga ha
vidare företagit resor till Vänersborg, Göteborg och Uppsala för att undersöka
lämpliga förläggningsområden för nya anstalter.
De sakkunnigas arbete är i huvudsak avslutat och betänkandet undertryckning.
Betänkandet beräknas kunna överlämnas i början av år 1951.
21. SOS-utredningen (1950:1 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 maj 1949 för att
verkställa utredning av frågan om förbättrade möjligheter för allmänheten
att komma i förbindelse med olika slag av samhällets hjälporgan (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juni 1949):
Sterky, H. K. A., generaldirektör, ordförande;
Axelsson, C. A. ö., riksbrandinspektör;
Falk, G. A., civilförsvar sdirektör;
Jansson, C. E., landstingsdirektör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Wranne, N. H., förste provinsialläkare.
Expert:
Johansson, K. V., förste byråingenjör (fr. o. in. den 31 mars 1950).
Sekreterare:
Malis, P. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Telegrafstyrelsen; tel. lokalsamt- växel 23 60 40, rikssamt. växel
23 60 60.
Direktiven för utredningen, se 1950: I In 22.
Utredningen har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit 19 sammanträden, däri inberäknat de överläggningar som ägt
rum med representanter för länsstyrelser och ett flertal andra myndigheter
samt föreningar och företag.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete i början av år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
261
22. Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring (1950: I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att
verkställa utredning rörande organisation och ledning av skyddsåtgärder
vid en bakteriologisk krigföring (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1949):
Hamilton, C. F. H., landshövding, ordförande;
Hedström, H. V., professor;
Henriksson, S. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Olin, G. C. O., professor;
Rosenqvist, N. H. S., t.f. förste byråläkare (fr. o. m. den 4 oktober 1950);
Rundberg, G. A., professor;
Schmidt, T. A., överste;
Sundelin, Å., generaldirektör;
Tottie, M. P. V., med. lic.
Expert:
Ericsson, H. M., laborator.
Sekreterare:
Ljungstedt, N. V., förste revisor.
Lokal: Statens sakrevision; tel. 23 53 40 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 23.
De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 sammanträtt 24 dagar. Dessutom ha vissa ledamöter jämte sekreteraren
hållit förberedande sammanträden. Utredningsarbetet har under
året fortgått planenligt och betänkandet har i vissa delar preliminärt utarbetats.
På utredningens initiativ har utbildning av värnpliktiga laboratoriebiträden
påbörjats i avsikt att skapa viss personalreserv för de bakteriologiska
laboratorierna.
I skrivelse till 1940 års läkarutbildningskommitté och veterinärhögskolans
lärarkollegiums undervisningsnämnd ha de sakkunniga framhållit
nödvändigheten av att vid den medicinska och veterinärmedicinska undervisningen
visst utrymme beredes åt problem, som sammanhänga med bakteriologisk
krigföring.
De sakkunniga ha fäst fortifikation sförvaltningens och byggnadsstyrelsens
uppmärksamhet på vissa byggnadstekniska problem, som beröras av
skyddet mot bakteriologisk krigföring.
I skrivelse till medicinalstyrelsen ha de sakkunniga föreslagit åtgärder
för genomförande av regionindelning för de bakteriologiska laboratorierna.
Slutligen ha de sakkunniga till Kungl. Maj :t avgivit utlåtande över 1948
års skyddsrumsutrednings betänkande samt föreslagit viss utredning rörande
lokaler för statens bakteriologiska laboratorium och den därstädes
arbetande virusinstitulionen.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1951.
In: 22
262 Riksdagsberättelsen.
I In: 23 23. 1949 års kommitté för sinnessjukvårds personalens utbildning
(1950: I 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1949 för att
biträda med utredning angående sinnessjukvårdsper sonalens utbildning
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 juni 1949):
Karlsson, O. G., led. av I kamm., ordförande;
Almqvist, Margareta, pol. mag.;
Blomqvist, P. I. R., överläkare;
Sjöholm, Stina, föreståndarinna (fr. o. m. den 9 februari 1950);
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Braunerhielm, G. E. G:son, e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 67 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1950: I In 24.
Kommittén har under tiden den 1 december 1949—den 30 november
1950 hållit lo sammanträden. Frågan om planläggningen av sinnessjukvårdspersonalens
utbildning har ingående diskuterats. Kommittén har
undersökt möjligheten att till vissa lasarett förlägga högre och lägre utbildningskurser
i kroppssjukvård för sinnessjukvårdspersonal. Utkast till
betänkande har i vissa delar utarbetats.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1951.
24. Kommissionen för förhandlingar rörande akademiska sjukhuset i
Uppsala (1950: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1949 för att,
bland annat, upptaga frågan om principerna för fördelningen av driftkostnaderna
vid akademiska sjukhuset i Uppsala sådana dessa principer
kommit till uttryck i det mellan Uppsala universitet och Uppsala läns
landsting träffade kontraktet angående sjukvården å sagda sjukhus:
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Berg, S. F., professor;
Larsson, E. Å., jur. dr.
Sekreterare:
Funk, G. E., sjukhusintendent.
Lokal: Patentverket; tel. 67 97 00.
Direktiven för kommittén, se 1950: I In 25.
Kommissionen har under år 1950 intill den 29 november hållit 10 sammanträden.
Vid kommissionens förhandlingar med representanter för Uppsala läns
landsting har utarbetats ett förslag till nytt avtal mellan Uppsala universitet
och Uppsala läns landsting angående samarbete och drift av akademiska
sjukhuset.
Uppdraget beräknas bli slutfört under januari månad 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
263
25. Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets städer m. m. J Ju; 27
(1950: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949
för att biträda med utredning angående översyn av ordningsstadgan för
rikets städer och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 oktober 1949):
Regner, N. I., justitieråd, ordförande;
Eliasson, L., sekreterare;
Häckner, K. J. Y., advokat, led. av II kamm.;
Pettersson, A. G., ombudsman, led. av I kamm.;
Wennström, G. E., borgarråd.
Sekreterare:
Jacobson, S. B. S., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Södra Förstadsgatan 8, Malmö; tel. 270 76.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I In 26.
De sakkunniga ha under år 1950 intill den 1 december sammanträtt 10
dagar. Härjämte ha ordföranden och sekreteraren deltagit i sammanträde
med representanter för Statens folkbadsutredning och 1948 års hälsovårdsstadgekommitté.
Jämväl i övrigt har förbindelse uppehållits med pågående
utredningar på angränsande områden.
Vid sammanträdena ha de huvudsakligaste delarna av ordningsstadgeutredningens
betänkande (SOU 1944: 48) jämte de däröver avgivna remissyttrandena
genomgåtts. I anslutning härtill har utarbetats författningsutkast
i vissa delar av ämnet.
De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
26. Utredning om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av till
allmänt begagnande upplåten allmän plats (1950: I 27).
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 11 november 1949 för att verkställa utredning
av frågan om kommuns rätt att uttaga avgifter för nyttjande av
till allmänt begagnande upplåten allmän plats jämte därmed sammanhängande
spörsmål samt framlägga de förslag till författningsbestämmelser
som utredningen föranleder:
Göransson, E. W. Z., häradshövding.
Lokal: Medelpads västra domsaga, Sundsvall; tel. 44 72.
Utredningen har fortskridit, men har tagit längre tid än från början beräknats
på grund av andra utredningsmannen åliggande göromål. Utredningen
torde kunna vara slutförd i början av år 1951.
27. 1950 års abortutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949
för att verkställa översyn av de abortförebyggande åtgärderna (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 januari 1950):
264
Riksdagsberättelsen.
I In: 27 Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;
Inghe, G., socialläkare;
Johansson, H., docent;
Lagerwall, Eva, överläkare;
Lundgren, Valborg, advokat;
Thorsson, Inga, fru.
Sekreterare:
Aldén, T., t.f. stadsfiskal.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel 59 09 25 (sekreterarens hostad).
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
18 november 1949):
Till 1945 års riksdag avlämnade Kungl. Maj:t, på grundval av ett av 1941 års
befolkningsutredning avgivet betänkande i abortfrågan (SOU 1944:51), proposition
om anslag till abortförebyggande åtgärder m. m. (1945:369). I denna föreslogs
att, tills vidare såsom försöksverksamhet, statsbidrag skulle utgå till landsting
och stad, som ej deltager i landsting, för viss verksamhet för stöd och rådgivning
åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte. Verksamheten skulle vara
anordnad enligt en av medicinalstyrelsen godkänd plan samt utövas vid särskilda
rådgivningsbyråer, vilka skulle stå under ledning av legitimerad läkare med
biträde av kvinnlig kurator. I ett första utbyggnadsskede skulle statsbidragsgivningen
begränsas till högst 10 rådgivningsbyråer, envar med en läkare och en
kurator. Till kurators förfogande skulle ställas mindre penningbelopp, högst 4 000
kronor för kurator och budgetår, för att möjliggöra för kuratorn att lämna de
abortsökande tillfällig hjälp i trängande fall.
Förslaget avsåg vidare anordnande av allmän sexualupplysning för vuxna, vilken
verksamhet skulle anförtros åt folkbildningsorganisationerna, preventivrådgivning
för kvinnor och män utan kostnad för de rådsökande, försäljning av preventivmedel
genom apoteken, upplysningsverksamhet genom en folkskrift i abortfrågan
samt tillhandahållande av kostnadsfri havandeskapsdiagnos. Den kostnadsfria
preventivrådgivningen för kvinnor liksom den kostnadsfria havandeskapsdiagnosen
avsågos att till en början bedrivas som försöksverksamhet för att,
sedan viss erfarenhet vunnits, få en mera definitiv utformning.
Statsutskottet fann de här omnämnda förslagen i huvudsak icke föranleda någon
erinran men underströk bl. a., att flera av dessa gällde en försöksverksamhet.
Utskottet utgick från att frågan skulle omprövas, sedan verksamheten kommit i
gång. Båda kamrarna biföllo utskottets förslag och anvisade på tilläggsstat I för
budgetåret 1945/46 till bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande
av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet ett anslag av 15 000 kronor
och till abortförebyggande åtgärder ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Anslag till allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet bär därefter anvisats
med 30 000 kronor för budgetåret 1946/47 samt för vart och ett av budgetåren
1947/48, 1948/49, 1949/50 med 50 000 kronor.
Till abortförebyggande åtgärder anvisades för vart och ett av budgetåren 1946/
47, 1947/48 och 1948/49 ett förslagsanslag av 150 000 kronor samt för budgetåret
1949/50 ett förslagsanslag av 160 000 kronor. Verksamheten är fortfarande att betrakta
som försöksverksamhet och medel för statsbidrag enligt gällande kungörelse
(863/1945, ändr. 907/1946) beräknas för tio rådgivningsbyråer, envar med en läkare
och en kurator. Hinder möter emellertid icke för Kungl. Maj :t att medgiva
statsbidrag till det ytterligare antal byråer, som kan komma att befinnas erforderligt,
dock högst fem.
I proposition nr 156 till 1946 års riksdag framlades förslag till lag angående
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 265
ändring i lagen den 17 juni 193S (nr 318) om avbrytande av havandeskap (abort- j Jjjj 27
lagen) och lag om ändrad lydelse av lb kap. 26 § strafflagen. Den viktigaste av de
ändringar i abortlagen, som föreslogs, innebar att vid sidan av de tidigare gällande
medicinska, blandat social-medicinska, humanitära och eugeniska indikationerna
infördes en särskild socialmedicinsk indikation. Enligt denna skulle abort medgivas
när med hänsyn till kvinnans levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt
kunde antagas, att hennes kroppsliga eller själsliga krafter skulle allvarligt nedsättas
genom barnets tillkomst och vården om barnet. Den tidigare blandat socialmedicinska
indikationen, till vilken hänfördes fall, i vilka barnets tillkomst med
hänsyn till svaghet hos kvinnan skulle medföra allvarlig fara för hennes liv eller
hälsa, bibehölls emellertid. Liksom förut sammanfördes denna indikation med den
medicinska, enligt vilken abort fick framkallas, när på grund av sjukdom eller
kroppsfel hos kvinnan barnets tillkomst skulle medföra allvarlig fara för hennes
liv eller hälsa.
Som motiv för den nya socialmedicinska indikationen framhölls, att erfarenheten
av 1938 års lag syntes ha visat att lagtexten behövde förtydligas och den
blandat social-medicinska indikationens tillämpningsområde utvidgas något. Den
nya indikationen innebar icke abort på rent sociala skäl; även medicinska synpunkter
skulle anläggas vid bedömandet. Det förutsattes emellertid icke, att sjukdom,
kroppsfel eller svaghet skulle förefinnas hos kvinnan vid tiden för ingreppet,
utan uppmärksamheten skulle i stället mera riktas på den framtida utvecklingen.
Vidare borde hänsyn tagas icke endast till den kraftnedsättning, som skulle
följa av barnets tillkomst, utan även till de omsorger och den arbetsbörda som
barnet för framtiden kunde antagas vålla henne och som kunde medföra en gradvis
fortgående nedslitning av hennes krafter.
Beträffande prövningsförfarandet vid legal abort föreslogs i propositionen en
väsentlig utvidgning av medicinalstyrelsens befogenhet att meddela tillstånd till
avbrytande av havandeskap. Medicinalstyrelsen skulle nämligen få pröva abortansökan
på samtliga indikationer i fråga om såväl rättskapabla som rättsinkapabla
kvinnor.
De föreslagna lagändringarna biföllos i nu refererade delar i oförändrat skick
av riksdagen. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1946.
För 1947 års riksdag framlade Kungl. Maj :t, på grundval av ett av medicinalstyrelseutredningen
avgivet betänkande i ämnet, genom proposition nr 67 förslag
till omorganisation av medicinalsytrelsen, betingat av den avsevärda stegring av
styrelsens arbetsbörda, som den allmänna utvecklingen inom styrelsens verksamhetsområde
medfört.
I propositionen föreslogs att för handläggningen av ärenden om tillstånd till
bl. a. abort och sterilisering skulle inrättas en särskild nämnd socialpsykiatriska
nämnden vilken skulle bestå av tre ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t. Detta
bifölls av riksdagen. I enlighet härmed föreskrevs i instruktionen för medicinalstyrelsen
(SFS 573/1947) 29 § att ärenden angående bl. a. sterilisering och avbrytande
av havandeskap skola handläggas av styrelsens socialpsykiatriska nämnd,
vilkens beslut gäller såsom styrelsens. Som ledamöter i nämnden skola tjänstgöra
chefen för styrelsens byrå för social- och rättspsykiatri eller annan befattningshavare
på denna byrå, som generaldirektören därtill förordnar, samt två av Kungl.
Maj :t för högst fyra år i sänder utsedda ledamöter eller suppleanter för dem. Vid
ärendets handläggning inom nämnden skall dessutom den medlem av styrelsens
vetenskapliga råd som företräder arvsbiologi och arvshygien kallas för samråd i
den omfattning nämnden finner påkallat.
Av det anförda framgår att den verksamhet i abortförebyggande syfte, till vilken
medel beviljades vid 1945 års riksdag, åtminstone delvis skulle bedrivas, såsom försöksverksamhet.
Avsikten var att samla erfarenheter till ledning för ett ställningstagande
hur verksamheten borde ordnas på längre sikt.
266 Riksdagsberättelsen.
I In: 07 För ett bedömande av frågan om en sådan omprövning nu bör ske är givetvis
även abortlagens tillämpning av vikt. Denna lag trädde i kraft den 1 januari 1939.
Medan antalet legala aborter under de första åren efter lagens ikraftträdande höll
sig tämligen konstant omkring 500 per år, inträdde senare en markant och successiv
ökning, och under år 1948 beviljades 4 585 legala aborter. Sammanlagt har
under tioårsperioden 1939—1948 beviljats 15 920 legala aborter. Avbrytande av
havandeskap sker sålunda nu legalt i en sådan omfattning, att ett tillräckligt underlag
bör finnas för en allsidig granskning av abortfrågan. Hos medicinalstyrelsen
förvaras rapporter och handlingar i abortfallen, vilka måste vara av stor betydelse
för en sådan granskning.
Vad angår de olika åtgärderna till förebyggande av aborter, så må i detta sammanhang
särskilt nämnas, att medicinalstyrelsen hittills godkänt planer för sex
rådgivningsbyråer för abortsökande, nämligen i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Gävle, Hudiksvall och Solna (med en filial i Södertälje). Under andra hälften av
nu löpande budgetår väntas möjligen ytterligare två byråer träda i funktion, nämligen
i Linköping och i Sundsvall. Erfarenheterna från den förebyggande verksamheten
på statsbidragsberättigade rådgivningsbyråer äro således begränsade till
ett relativt litet antal sådana. Rådgivningsbyråer för abortsökande ha emellertid
fungerat, framför allt i Stockholm, under flera år innan statsbidragsbestämmelserna
trädde i kraft den 1 januari 1946.
Särskilt vid dessa äldre byråer torde därför redan nu ha samlats ett ganska
rikt material för en bedömning av abortfrågan. Överhuvud synes såväl den samlade
tid som abortförebyggande verksamhet pågått som den tid statsbidragsberättigade
byråer varit i funktion vara tillräcklig för att man nu med ledning av
erfarenheterna härav skall kunna ta en mera definitiv ståndpunkt till den abortprofylaktiska
verksamhet, som bedrives med det allmännas stöd. Uppgiften synes
vara av den storlek och betydelse att den lämpligen bör anförtros åt särskilda sakkunniga.
Utredningen bör som utgångspunkt för sitt arbete låta företaga en lämplig socialstatistisk
bearbetning av det föreliggande skriftliga materialet rörande legala
aborter jämte vissa undersökningar om eventuella självmord eller förlossningar
hos dem, som fått avslag på ansökning om legal abort. Bearbetningen bör kunna
grundas dels på de rapporter om verkställt avbrytande av havandeskap, som av
vederbörande läkare insändas till medicinalstyrelsen, dels på de handlingar som
enligt tillämpningsföreskrifterna till abortlagen skola bifogas till medicinalstyrelsen
ställd ansökning om avbrytande av havandeskap och dels slutligen på de läkarutlåtanden
angående rättskapabla kvinnor som hos läkare gjort framställning om
tillstånd till avbrytande av havandeskap.
Rapporterna om verkställda legala aborter böra underkastas berbetning med avseende
på fördelningen av dessa mellan de olika indikationerna i abortlagen, och
resultatet härav bör analyseras. Ur ansökningshandlingarna bör kunna hämtas
uppgifter om de motiv, som driva de abortsökande kvinnorna, deras sociala och
ekonomiska situation samt de övriga omständigheter, som föranleda beviljande av
eller avslag på deras ansökan. Försök bör göras till en förnyad uppskattning av
antalet illegala aborter och deras geografiska fördelning och därefter bör undersökas
om något samband kan spåras mellan antalet legala och illegala aborter i
olika delar av landet. Slutligen bör utredningen söka komma fram till en sammanfattande
analys av de orsakssammanhang som ligga bakom framställningen om legal
abort.
På grundval av denna socialstatistiska undersökning bör utredningen granska den
abortförebyggandc verksamheten och framlägga de förslag till vilka granskningen
ger anledning. Prövningen bör omfatta såväl rådgivningsbyråernas organisationsformer
och arbetsresultat som statsbidragsbestämmelsernas utformning. Jag erinrar
i detta sammnhang om att medicinalstyrelsen i skrivelser den 14 september
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 267
1948 och den 31 augusti 1949 framlagt vissa förslag till ändring av nu gällande J[ Jjjj 28
statsbidragsgrunder. Utredningen torde även böra granska själva det tekniska ansökningsförfarandet
vid framställning om legal abort.
På grundval av den socialstatistiska undersökningens resultat bör utredningen
vidare från abortprofylaktiska synpunkter granska de ekonomiska och sociala
hjälpåtgärder för blivande mödrar, som stå till samhällets förfogande. Härvid böra
de på rådgivningsbyråerna tjänstgörande kuratorernas erfarenheter inhämtas. Särskild
uppmärksamhet torde behöva ägnas den speciella ekonomiska hjälp, vilken
av kuratorerna skall kunna lämnas abortsökande kvinnor och för vilken statsbidrag
utgått med 4 000 kronor för kurator och budgetår. Om den socialstatistiska
undersökningen därtill föranleder, bör utredningen även vara oförhindrad att
framlägga förslag till andra åtgärder, som kunna vara ägnade att förebygga att
abort tillgripes.
Utredningen bör däremot icke taga upp frågan om ändring av nu gällande lagstiftning
beträffande avbrytande av havandeskap.
1941 års befolkningsutredning uttryckte i sitt betänkande i abortfrågan den bestämda
uppfattningen, att rådgivning beträffande förebyggande födelsekontroll
vore att betrakta som den viktigaste bland de abortprofylaktiska åtgärderna. I den
förut omnämnda propositionen nr 369 till 1945 års riksdag framlade Kungl. Maj :t
även förslag att ordna sådan rådgivning för kvinnor, tills vidare som försöksverksamhet
anordnad som ett led i den förebyggande mödravården, vilket förslag av
riksdagen bifölls. Såväl av befolkningsutredningen som i Kungl. Maj:ts proposition
framhölls, att sedan erfarenheter av denna till mödravården förlagda verksamhet
vunnits, torde den böra tagas under omprövning och ställning tagas till
framförda förslag, att preventivmedelsrådgivning för kvinnor borde meddelas även
vid sjukhusens gynekologmottagningar och av tjänsteläkare. Jag anser att i enlighet
härmed utredningen bör verkställa en undersökning av i vilken omfattning preventivmedelsrådgivning
meddelats inom den förebyggande mödravården samt
framlägga de förslag rörande den fortsatta verksamheten på detta område, som
undersökningen kan föranleda. På samma sätt bör utredningen upptaga till granskning
den som försöksverksamhet inom den förebyggande mödravården anordnade
kostnadsfria havandeskapsdiagnosen och framlägga förslag med anledning härav.
I sitt arbete skall utredningen ha rätt att vid behov anlita medicinalstyrelsens
statistiska avdelning.
De sakkunnigas antal synes böra begränsas till högst sex. I mån av behov bör
särskilda experter få anlitas. Arbetet bör bedrivas med sådan skvndsamhet, att
förslag i ämnet om möjligt kan föreläggas 1951 års riksdag.
Utredningen har under tiden februari—november 1950 hållit 10 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1952.
28. Tillsynskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1950 för
att biträda med utredning av frågan om tillsynen över anstalter för vård av
sinnesslöa, fallandesjuka, vanföra samt psykopatiska och nervösa barn och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april
1950):
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Ehnén, Brita D„ socialinspektör, led. av II kamm.;
268
Riksdag sberättelsen.
I In: 28 Melin, D. E., föreståndare för Skaraborgs och Älvsborgs läns sinnesslöanstalt
Johannesberg.
Sekreterare:
Björkman, L.-E. H., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
17 februari 1950):
Under de senaste månaderna ha påtalats allvarliga missförhållanden vid några
anstalter för vård och undervisning av sinnesslöa barn. Även ett skolhem för vanföra
har varit föremål för en uppmärksammad diskussion. Vid en officiell inspektion
framkom att allvarliga erinringar kunde riktas mot skolhemmets skötsel i
vissa avseenden. Dessa händelser ha aktualiserat frågan om tillsynen av dessa och
andra med dem jämförliga anstalter är lämpligt anordnad. Medicinalstyrelsen,
som jämte skolöverstyrelsen är högsta tillsynsmyndighet för huvudparten av denna
vård, har i en denna dag till mig överlämnad skrivelse underställt mig detta
spörsmål såvitt angår sinnesslöa barn och vissa andra frågor berörande dessa
barns vård. Med hänsyn härtill torde, oaktat sinnesslövårdens organisation nyligen
behandlats i ett av 1946 års sinnesslövårdsutredning framlagt betänkande
(SOU 1949: 11), frågan om kontrollen över skol- och vårdhemmen för sinnesslöa
barn böra upptagas till särskild behandling. Samtidigt synes även den nuvarande
tillsynen över anstaltsvården av epileptiska, vanföra samt psykopatiska
och nervösa barn böra omprövas.---
Anstalterna för vissa sinnesslöa barn stå sålunda under en dubbel inspektion
med formellt ganska vidsträckta åligganden för de båda inspektörerna (inspektören
för sinnesslövården och inspektören för sinnesslöundervisningen). Likväl
torde tillsynen och kontrollen över dessa anstalter åtminstone i praktiken knappast
täcka hela deras verksamhet. Omfattningen av och gränsen mellan inspektörernas
och de centrala tillsynsmyndigheternas befogenheter synes i vissa hänseenden
vara oklar. Detta är uppenbarligen otillfredsställande och kan medföra, att tillsynen
icke blir effektiv.
En omständighet som även medverkar till att inspektionen av anstalterna för
sinnesslöa icke alltid blir sådan den borde vara är inspektörernas betydande arbetsbörda.
— — —-
En framträdande brist i fråga om tillsynen över anstalterna för sinnesslöa och
fallandesjuka barns vård torde emellertid vara att den endast utövas av centrala
myndigheter. Visserligen torde vid dessa anstalter i allmänhet finnas en styrelse —
i vissa fall med en jourhavande ledamot — och alltid en läkare, men dessa organ
få anses utgöra anstaltens ledning och anställda, som utåt äro ansvariga för förhållandena
där. Hur viktigt det än är att styrelsens verksamhet effektiviseras och
att den rätt fullgör sin uppgift kan den därför icke betraktas som ett tillsynseller
inspektionsorgan. I motsats till vad som gäller i fråga om barnavårdsanstalterna
saknas en effektiv lokal inspektion. Hur omsorgsfullt de nuvarande inspektörerna
än söka fullgöra sina uppgifter torde det nämligen vara tämligen ogörligt
för dem att med hänsyn till anstalternas antal och spridning utan biträde
av lokala organ kunna utöva en tillräckligt noggrann inspektion av en anstalts
hela verksamhet. I fråga om de enskilda anstalter, som sakna särskild styrelse,
faller det sig givetvis icke heller lika lätt att vända sig med klagomål eller anmärkningar
över existerande missförhållanden till en myndighet i Stockholm
som till barnavårdsnämnd eller en länsstyrelse eller andra lokala organ. Då inspektören
efter ett eller två år besöker anstalten kan anmärkningen kanske icke
längre framställas eller är inaktuell. Härtill kommer, att inspektörerna med nöd
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 269
vändighet äro specialister på var sitt område och knappast kunna vara särskilt J Jjj»
kompetenta då det gäller mera allmänna vårdfrågor.
Det nu sagda är i huvudsak tillämpligt även på den fostran och vård av vanföra
barn, som meddelas vid vanföreanstalternas skolhem. Dessa äro undantagna
från barnavårdsnämndernas och länsstyrelsernas tillsyn och — bortsett från
Eugeniahemmet — endast underkastade inspektion av medicinalstyrelsen samt i
pedagogiskt hänseende av vederbörande skolmyndigheter. I fråga om de vanföra
tillkommer dessutom att någon särskild inspektör för vanförevården icke finnes
hos medicinalstyrelsen.
De sex hemmen för psykopatiska och nervösa barn torde f. n. vara att betrakta
som barnavårdsanstalter. Med hänsyn till de starka meningsbrytningar, som gjort
sig gällande i fråga om den lämpligaste formen för tillsynen över dessa hem, och
då något auktoritativt ställningstagande till detta spörsmål ännu ej skett, torde
emellertid även här gränsdragningen vara oklar och risk föreligga för kompetenskonflikter.
Ur olika synpunkter är sålunda tillsynen över anstalterna för vård och fostran
av sinnesslöa, fallandesjuka, psykopatiska och vanföra barn bristfällig. Självfallet
kan de inledningsvis berörda missförhållandena vid vissa av dessa anstalter icke
uteslutande eller ens i första hand föras tillbaka på dessa brister i kontrollen.
Såsom framgår av medicinalstyrelsens skrivelse är det många omständigheter,
som här gpela in. —■ ---
En effektivisering och förbättring av inspektionsverksamheten lär kunna åstadkommas
ganska snabbt och utan alltför stora kostnader. Då sinnesslövårdsutredningens
förslag på denna punkt icke innebär någon väsentlig ändring i den
nuvarande ordningen och olika meningar yppat sig om målsättningen för och
innebörden av den reform, som är nödvändig, torde spörsmålet om tillsynen över
anstalterna för sinnesslöa och fallandesjuka barn böra anförtros åt särskilda sakkunniga
för en skyndsam utredning. Denna bör även avse motsvarande frågor beträffande
vården av vanföra samt psykopatiska och nervösa barn.
Utredningen har i första hand att undersöka hur man skall kunna få till stånd
en ansvarskoncentration i största möjliga utsträckning och därigenom eliminera
de största olägenheterna med de nuvarande oklara gränserna mellan tillsynsmyndigheternas
kompetensområden. Vidare bör utredningen uppmärksamma inspektörernas
alltför stora arbetsbörda och pröva hur den skall kunna lättas för att
möjliggöra en rationellare inspektion. Slutligen bör övervägas hur man lämpligast
skulle kunna åstadkomma en lokal inspektion och överhuvud en tillsyn, som icke
huvudsakligen avser den medicinskt-psykiatriska och pedagogiska sidan av verksamheten
utan vården i allmänhet.---
Det är icke nödvändigt att tillsynen över samtliga nu avsedda anstalter ordnas
enhetligt; anstalterna för vanföra samt psykopatiska och nervösa barn ha var
för sig en annan karaktär än anstalterna inom sinnesslö- och epileptikervården.
Överhuvud böra de sakkunniga vid lösande av sin uppgift vara oförhindrade att
välja den lösning som för varje särskild kategori anstalter bäst kan vara ägnad att
garantera en effektivare tillsyn över detta vårdområde. Härvid bör eftersträvas att
antalet befattningshavare och kostnaderna för verksamheten begränsas så långt
möjligt är.
De sakkunniga böra utarbeta förslag till erforderliga författningsföreskrifter och
instruktioner. Härvid bör beaktas att om flera myndigheter anses böra ha inspektionsriitl
klara och tydliga gränser angivas för varje myndighets kompetens och
att dessa dragas upp så att hela vårdområdet täckes. Om möjligt bör ansvaret
för vården på varje typ av anstalt i sista band läggas endast på en myndighet.
Där sådana icke redan finnas böra i instruklionen för inspektör inarbetas bestämmelser
om inspektionsrapporter till överordnade och övriga berörda myndigheter.
270
Riksdagsberättelsen.
1 In: 28 I fråga om tillsynen över anstaltsvården av barn med sådana defekter, som
beröras av uppdraget åt 1948 års sinnesslövårdssakkunniga, bör utredningen samråda
med denna kommitté. Samråd bör även ske med skolöverstyrelsesakkunniga.
Kommittén har intill utgången av november 1950 hållit 7 sammanträden.
Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1951.
29. Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser om tidningen
Polisunderrättelser m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
biträda med översyn av gällande bestämmelser om tidningen Polisunderrättelser
samt med utredning av frågan om sekretessbestämmelser till skydd
för de personer, som omförmälas i tidningen, ävensom med utredning av
övriga med berörda frågor sammanhängande spörsmål:
Glas, E. L. B., stadsfiskal, ordförande;
Hagelberg, J. V., avdelningschef vid statens kriminaltekniska anstalt.
Sekreterare:
Holmquist, B. G., e. o. hovrättsfiskal.
Lokal: Södertörns domsaga, Högbergsgatan 52, Stockholm; tel. 42 76 56.
De sakkunniga ha under tiden intill den 1 december 1950 hållit 3 sammanträden.
De sakkunnigas arbete har huvudsakligen bestått i bearbetande av för
uppdragets fullgörande erforderligt material samt undersökning av vissa
för utredningen grundläggande frågor.
De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
30. Kommittén för den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att
— i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschefen
i det vid propositionen nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad
som anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda
proposition —- biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om
modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm., ordförande;
Björck, P. B. T., medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;
Molander, M. E., e. o. byrådirektör hos centrala sjukvårdsberedningen;
Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;
Wejke, G. W., generaldirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
271
Tillkallad att biträda kommittén: l In: 32
Holmberg, B., arkitekt.
Expert:
Mårdh, G. A., byråingenjör.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. 53 28 49.
Kommittén har under år 1950 hållit 4 sammanträden.
31. 1950 års utredning angående malmfältspolisen.
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 29 juni 1950 för att verkställa utredning
rörande den så kallade malmfältspolisens framtida ställning och därmed
sammanhängande spörsmål:
Hammarskjöld, B. G. H., landshövding.
Experter:
Aseskog, S., häradshövding;
Norberg, R. E., byråchef (fr. o. m. den 20 oktober 1950).
Sekreterare:
Lundwall, J., bitr. landsfogde.
Lokal: Drottningholmsvägen 31—33; tel. 50 00 95 (sekreteraren).
I informationssyfte har sammanträde hållits med ledningen för Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag i Stockholm den 18 september 1950. I samma
syfte ha utredningsmannen, experterna och sekreteraren under tiden
den 19—den 23 november företagit en resa till Kiruna och Malmberget, därvid
överläggningar hållits med bl. a. representanter för berörda kommuner,
polispersonalen och nyssnämnda aktiebolag. I övrigt har utredningsarbetet
omfattat införskaffande och bearbetning av material för det fortsatta arbetet.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
32. Sakkunnig för översyn av gällande bestämmelser om hälso- och sjukvård
vid krig eller krigsfara m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1950 (se Postoeli
Inrikes tidn. den 20 juli 1950):
Montell, J. E. O., expeditionschef.
Sekreterare:
Segrell, T. R., civilförsvarsdirektör.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel. 21 13 62, 20 13 62.
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
29 inni 1950):
Den sålunda planlagda organisationen innebär en avsevärd utökning i förhållande
till den fredsmässiga sjukhusorganisationen. Det planlagda vårdplatsantalet
anses likväl icke tillräckligt utan förslag ha väckts om en betydande utökning av
antalet vårdplatser och f. n. pågår inom sjukvårdsberedskapsnämndcn planläggnincsarbeten
för en dylik utökning.
18 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand.
Riksdagsberättelsen.
272
Riksclagsbe rätt elsen.
I In:32 Avgörande för bedömandet av frågan, om en sådan utökning är möjlig ar angången
på medieinalpersonal. Redan med den omfattning sjukhusvården liar under
nuvarande fredsmässiga förhållanden, föreligga som bekant stora svårigheter
att rekrytera både läkartjänster och andra befattningar bland medicinalpersonalen
vid våra sjukhus. Vid den ansvällning av sjukhusorganisationen, som
avses skola ske vid krig eller krigsfara, komma dessa svårigheter givetvis att
göra sig ännu starkare gällande, överhuvudtaget synes man få räkna med att de
personella resurserna icke komma att förslå för en sjukhusorganisation i krig av
den storlek, som i och för sig vore önskvärd. Icke heller tillgångarna i materiellt
hänseende torde bliva tillräckliga för en sådan organisation.
Under sådana förhållanden framstår det som ytterst angeläget, att de resurser,
som kunna beräknas stå till förfogande, disponeras på ett så planmässigt sätt
som möjligt. Det kan emellertid starkt ifrågasättas om det med nu gällande bestämmelser
på hithörande område är möjligt att ernå en sådan nödvändig planmässighet.
Jag vill därför nu föreslå, att en utredning om revision av bestämmelserna
i fråga kommer till stånd. Utredningen synes lämpligen böra anförtros åt eu särskilt
härför förordnad utredningsman. Erforderlig speciell sakkunskap på de områden,
som beröras av utredningen, torde få tillföras denna genom att särskilda
experter tillkallas att medverka vid utredningsarbetet.
Utredningsmannen bör i första hand verkställa en översyn av den nuvarande
organisationen av sjukhusvården vid krig eller krigsfara samt formerna för dess
planläggning i fredstid. Han bör härvid utarbeta förslag till bestämmelser, som
möjliggöra största möjliga planmässighet såväl när det gäller förberedelsearbetet
som för det fall att den jdanlagda organisationen behöver tagas i anspråk. Målet
bör vara att söka skapa en organisation, som är tillräckligt smidig för att vid varje
läge tillåta bästa möjliga utnyttjande av tillgänglig personal och som vid behov
möjliggör en utbyggnad av sjukhusvården inom särskilt botade eller drabbade
områden. En sådan organisation förutsätter en tillräckligt enhetlig, lättmanövrerad
central ledning. Den nutida krigföringen är sådan, att den i betydande omfattning
riktas även mot civilbefolkningen. Med hänsyn härtill kan man icke numera vid
beräkningen av platsbehovet på sjukhus inom ett visst område göra någon större
skillnad mellan militära eller civila personer. Generellt bör sålunda liksom f. n.
gälla, att i krig varje sjukhus skall stå öppet för såväl militära och civila krigsskadade
som rent civila vårdbehövande. Rådande dubbelorganisation på krigssjukhusvårdens
område kan emellertid till följd av de begränsade j^ersonella och
materiella resurserna befaras icke blott leda till slitningar mellan civila och
militära myndigheter beträffande frågan om vilka vårdbehövande, som i förslå
hand böra komma i fråga, utan även medföra bristande effektivitet. Med hänsyn
härtill synes det mig kunna ifrågasättas, huruvida icke upjjdelningen på militär
och civil sjukhusvård bör ersättas med en mera enhetlig organisation. Frågan härom
bör förutsättningslöst prövas vid utredningen. Självfallet torde dock vissa sjukhus,
som utgöra enheter i den militära krigsorganisationen såsom t. ex. de militära
etappsjukhusen under alla förhållanden böra stå under militär ledning.
Frågan om ledningen av sjukhusvården i krig måste lösas utifrån den ståndpunkt
man tar till spörsmålet om huruvida organisationen skall givas en rent militär
eller rent civil eller en blandad militär-civil utformning. Skulle man finna
att en enhetlig ledning av sjukhusvården är att förorda, böra de sakkunniga framlägga
förslag, hur denna ledning bör vara organiserad. Härvid bör uppmärksammas
att om organisationen gives civil utformning ett utrymme för militär direktivrätt
i vissa lägen och inom särskilda områden dock torde böra finnas.
Därest den nuvarande uppdelningen i civil och militär krigssjukhusvård anses
böra bestå, böra nu gällande vårdbestämmelser underkastas översyn. I samband
härmed bör frågan om ledningen inom länen av platsdispositionen på sjukhus
vid förbindelseavbrott mellan sjukhusen och milobeläggningscentralerna ägnas
uppmärksamhet.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
273
Bedömningen av de organisatoriska spörsmål, som sålunda skola prövas vid ut- I In: 32
redningen, torde kräva, att utredningsmannen skaffar sig en överblick av hur
krigssjukhusvården enligt gällande planer avses skola fungera och av den materiella
och personella beredskapen på detta område. Befinnes härvid att förhållandena
i något avseende äro oklara eller otillfredsställande, bör utredningen
föreslå lämpliga åtgärder. Bland de frågor, som i detta sammanhang torde få behandlas
må här endast nämnas spörsmål om utrymning av sjukhus och evakuering
av sjukhusverksamhet.
Utredningsmannen bör emellertid icke taga upp frågor, som avse detaljplaneringen
av sjukhusorganisationen, alltså spörsmål om vårdplatsernas antal och fördelning,
beredskapssjukhusens förläggning etc.
Ett problem, som bör ägnas särskild uppmärksamhet vid utredningen, är rekryteringen
och registreringen av medicinskt utbildad och övrig sjukvårdskunnig
personal. Då behovet av dylik personal i krig med säkerhet kommer att väsentligen
överstiga tillgången, är det av största vikt att verkställa en på noggrann
prövning grundad fördelning av personalen mellan de huvudmän, som i krig skola
svara för landets hälso- och sjukvård. Förslag bör framläggas, hur denna fördelning
av medicinalpersonal lämligen skall organiseras. Härvid är att märka, att
några särskilda bestämmelser om tjänsteplikt för medicinalpersonal f. n. icke finnas
och att sådan personal, sedan den allmänna tjänstepliktslagens giltighetstid
utgått med årsskiftet 1947/48, ej heller kan åläggas tjänsteplikt med stöd av denna
lagstiftning. Den registrering, på vilken tidigare inkallelser till tjänstpelikt grundades,
består emellertid alltjämt och i anslutning härtill krigsplaceras vederbörande
bl. a. genom medicinalstyrelsens försorg. Utredningsmannen bör ompröva,
huruvida denna centrala handläggning av placering av läkare och sjuksköterskor
samt principerna därför äro tillfredsställande samt utarbeta bestämmelser, som
medgiva en bättre samordning än f. n. mellan en tjänstepliktig läkares krigsplacering
och hans civila tjänst. Vidare bör utredas, om och i så fall i vilken utsträckning
länsstyrelserna med hjälp av länsarbetsnämnder, landstingens förvaltningsutskott
och militära myndigheter böra komma i fråga för registrering och placering
av sjukvårdskunnig personal.
I frågor, som beröra tjänsteplikt för medicinalpersonal, bör samråd ske med
arbetsmarknadsstyrelsen, där enligt vad jag inhämtat vissa utkast till nya allmänna
tjänstepliktsbestämmelser f. n. bearbetas. Utredningsmannen bör emellertid
överväga, huruvida särskilda bestämmelser om tjänsteplikt för medicinalpersonal
äro påkallade och, om detta befinnes vara fallet, framlägga förslag till
sådana bestämmelser och erforderliga tillämpningsföreskrifter. Härvid bör beaktas
att med hänsyn till att krigssjukvårdsorganisationen bör kunna sältas i
funktion lika snabbt som den militära organisationen och civilförsvaret för medicinalpersonalen
uppenbarligen böra gälla bestämmelser om inkallelse m. m.
av samma enkla och generella karaktär som motsvarande regler för värnpliktiga
och civilförsvarspliktiga.
Åt utredningsmannen torde även böra uppdragas att närmare utreda frågan
om förhållandet mellan tjänsteplikt och civilförsvarsplikt för medicinalpersonal.
Härutinnan har medicinalstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen nyligen överenskommit,
att medicinalpersonal skall inskrivas i civilförsvaret. Det måste också ur civilförsvarets
synpunkt anses angeläget att säkerställa den medicinalpersonal, som
avses skola tjänstgöra inom civilförsvarets sjukvårdstjänst, ävensom att möjliggöra
denna personals utbildning och övning i civilförsvar. Med hänsyn till de
skiftande krav som från tid till annan kunna göra sig gällande måste emellertid
möjligheterna till omplacering av medicinalpersonal även efter inskrivning i civilförsvaret
alltjämt stå öppna. Utredningsmannen bör ompröva detta spörsmål. Det
synes mig vara av stor vikt att härvidlag finna en lösning, som icke blott tillgodoser
civilförsvarets behov av medicinalpersonal utan även tillförsäkrar medicinal
-
274
Riksdag sberättelsen.
I In: 32 styrelsen det inflytande på personalens omplacering, tillsyn, ledning och tjänstgöring,
som kan vara erforderlig.
Förhållandet mellan civilförsvaret och sjukvårdsväsendet inrymmer jämväl
andra spörsmål, som synas böra närmare klarläggas såsom frågan om dispositionsrätten
till inom civilförsvaret organiserade förbandsplatser.
Även frågan om rekrytering och placering av rödakorspersonal bör utredas
i detta sammanhang. F. n. tillhandahåller Röda Korset utbildad sjukvårdspersonal
till milifära sjukvårdsanstalter m. m. Denna personal krigsplaceras i vederbörliga
befattningar. Därjämte har viss rödakorspersonal inskrivits i civilförsvarets
sjukvårdstjänst. Såväl krigsmakten som civilförsvaret förses sålunda genom
Röda Korsets försorg med sjukvårdspersonal med viss utbildning (samariter).
Rådande brist på sådan personal understryker angelägenheten av att den tillgängliga
personalen placeras eller fördelas på sådant sätt, att den kommer till
bästa möjliga användning. Det synes därför kunna övervägas, huruvida icke krigsmaktens
och civilförsvarets behov av rödakorspersonal samtidigt bör upptagas till
bedömning och på grundval härav personalen placeras i de befattningar, där dess
kvalifikationer bäst kunna komma till sin rätt.
Jämväl på hälsovårdens och den öppna sjukvårdens område komma ett flertal
svårbemästrade problem att aktualiseras av ett krig. Dessa böra uppmärksammas
vid utredningen. Som exempel må här endast nämnas de hälsovårdsproblem som
uppstå inom inkvarteringsområden vid omfattande evakueringar och de hälsorisker,
som inom tätorter kunna uppstå genom skadegörelser å avloppssystem, avbräck
i renliållningstrafiken etc., förorsakade av fientliga krigshandlingar. Särskilt
bör man här överväga erforderliga planläggningsåtgärder samt utreda möjligheterna
att åstadkomma intimast möjliga samordning mellan på hälsovårdens
område verksamma militära och civila organ. Vid utredningen av hithörande
spörsmål bör samråd ske med de sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring.
Av det anförda torde framgå, att utredningsuppdraget enligt min mening icke
endast bör avse en översyn av gällande bestämmelser om sjukhusvården vid krig
eller krigsfara. Utredningsarbetets tyngdpunkt synes emellertid böra ligga på en
sådan översyn. 1 övrigt bör utredningsmannen företrädesvis upptaga de olika
spörsmål om sjuk- och hälsovård vid krig eller krigsfara, som antytts i det föregående.
Han bör emellertid vara oförhindrad att behandla även angränsande
frågor på krigssjukvårdens område.
Det bör vara utredningen obetaget att framlägga förslag om vidtagandet av de
tillfälliga anordningar, som kunna finnas lämpliga i avvaktan på utredningsuppdragets
slutförande.
Utredningsarbetet har huvudsakligen varit inriktat på insamling av material
och dess bearbetande samt överläggningar med ett flertal myndigheter,
institutioner och statliga utredningskommittéer angående organisationen
av hälso- och sjukvården i krig.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
33. Utredningen angående länsstyrelsernas krigsorganisation m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1950 för att
biträda med utredning angående länsstyrelsernas krigsorganisation in. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1950):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Tottie, A. V. R., kansliråd, chef för landsstatsavdelningen i inrikesdepartementet.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
275
Sekreterare:
Sylwan, Å. H:son, länsassessor.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
29 juni 1950):
In: 33
Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 5 mars och den 30 juni 1948 har jag
den 30 mars och den 30 juni 1948 tillkallat särskilda sakkunniga för att inom inrikesdepartementet
biträda med utredning rörande länsstyrelsernas organisation
och ställning inom den lokala förvaltningen. Enligt sina direktiv skulle de sakkunniga
pröva jämväl frågan om organisationen av länsstyrelsernas försvarsavdelningar
liksom frågan om länsstyrelsernas beredskaps- och krigsorganisation
över huvud. Enligt vad jag inhämtat komma de sakkunniga, vilka antagit benämningen
1948 års länsstyrelseutredning, att inom kort avgiva betänkande med förslag
rörande länsstyrelsernas organisation och ställning i länsförvaltningen. Emellertid
hava de sakkunniga med skrivelse den 6 mars 1950 — under framhållande
att, då ett genomförande av de förslag utredningen kunde komma att framlägga
måste kräva avsevärd tid, det syntes angeläget att redan på ett tidigt stadium ett
förslag till provisorisk krigsorganisation för länsstyrelserna uppgjordes — överlämnat
en promemoria med dylikt förslag.
Det av utredningen framlagda förslaget innebär i huvudsak följande. Länsstyrelsen
skulle under krig hållas i stort sett samlad för att under landshövdingens ledning
kunna ingripa på alla de områden, där så erfordrades. I fråga om landskansliet
skulle arbetsuppgifterna, vilka under krig finge helt eller så gott som helt
karaktär av försvarsuppgifter, efter sin beskaffenhet hänföras till olika verksamhetsområden.
För varje sådant verksamhetsområde skulle, i den mån ej en redan
bestående avdelning eller sektion (t. ex. försvarsavdelningen, trafiksektionen) funnes
för liandhavande av till visst dylikt verksamhetsområde i fred hörande uppgifter,
utses en eller i något fall flera befattningshavare, som skulle ha det närmaste
ansvaret för nödiga förberedelser och för att verkställigheten av uppgjorda
planer omedelbart skulle kunna ske. Beträffande landskontoret ifrågasattes ej någon
förändring i själva organisationsformen. Särskilda befattningshavare borde
dock avdelas att svara för utbetalningar för civilförsvaret, rekvirerad egendom
samt krigsfamiljebidrag m. in.
På grundval av detta förslag har Kungl. Maj:t förut denna dag uppdragit vissa
riktlinjer för en provisorisk planläggning av länsstyrelsernas krigsorganisation.
Genom detta beslut har emellertid frågan om länsstyrelsernas krigsorganisation
icke fått sin slutgiltiga lösning. En sådan lösning torde ej heller kunna åstadkommas
förrän full klarhet vunnits bl. a. rörande vilka uppgifter, som skola tillkomma
länsstyrelserna under krig.
De civila försvarsåtgärderna pläga indelas i tre grupper, det egentliga civilförsvaret,
den ekonomiska försvarsberedskapen och den administrativa försvarsberedskapen.
Det egentliga civilförsvaret åvilar länsstyrelsen såsom mellaninstans på
detta område. På den ekonomiska försvarsberedskapens område iiro däremot länsstyrelsens
uppgifter enligt gällande bestämmelser jämförelsevis begränsade. Det
är endast regleringen av länens civila trafikväsende vid krig eller krigsfara samt
vissa från kristidsstyrelserna överflyttade uppgifter, som för närvarande ankomma
på länsstyrelsen. Frågan om ett allmänt regionalt organ på den ekonomiska försvarsberedskapens
område står ännu öppen. Ett annat betydelsefullt område, där
åtskilliga organisatoriska problem vänta på sin lösning, är sjukvårdsberedskapen.
För utredning av hithörande spörsmål liar jag denna dag bemyndigats tillkalla
en särskild utredningsman.
276
Riksdagsbe rättelsen.
I In: 33 Länsstyrelseutredningen har upptagit till diskussion frågan om den ekonomiska
försvarsberedskapen och åberopar därvid bl. a. en skrivelse den 12 december 1949
till Kungl. Maj:t från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. I denna liar
riksnämnden framhållit, att i den mån det i fredstid funnes organ, som skulle
vara verksamma i krig, t. ex. länsarbetsnämnden, järnvägarnas linjemyndigheter,
vägförvaltningen, landstingens förvaltningsutskott in. fl., skulle det i första hand
ankomma på dem själva att i erforderlig utsträckning förbereda denna sin verksamhet.
För de områden däremot där fredstida organ saknades inom länen borde
det ankomma på länsstyrelserna att efter anvisningar av de centrala beredskapsmyndigheterna
vidtaga förberedelser, så att någon myndighet eller person funnes,
som omedelbart vid eller i samband med ett krigsutbrott kunde taga hand om de
statliga uppgifter inom länet som då måste fullgöras. I skrivelsen har riksnämnden
vidare föreslagit, att inom ettvart av I—VI militärområdena skulle inrättas
en för länsstyrelserna inom respektive militärområde gemensam befattning som
föredragande i ekonomiska försvarsberedskapsärenden.
Länsstyrelseutredningen har förklarat sig i princip dela riksnämndens förslag,
att länsstyrelserna skulle få ställning som allmänt länsorgan på den ekonomiska
försvarsberedskapens område. Utredningen var däremot ej beredd att taga slutlig
ståndpunkt till förslaget om de gemensamma befattningshavarna.
Frågan om ett allmänt regionalt organ på den ekonomiska försvarsberedskapens
område har berörts i Kungl. Maj:ts proposition nr 100 till 1948 års riksdag angående
anslag till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap för budgetåret
1948/49. Chefen för folkhushållningsdepartementet har däri uttalat, att beredskapsarbetet
finge på sätt riksnämnden i utlåtande anfört anknytas även till lokala
myndigheter. I första hand komme härvid länsstyrelserna i fråga. De därmed sammanhängande
organisatoriska spörsmålen borde enligt departementschefen lämpligen
övervägas i samband med den utredning om länsstyrelsernas organisation
som chefen för inrikesdepartementet hade för avsikt att igångsätta.
För egen del vill jag här endast framhålla, att vissa uppgifter på den ekonomiska
försvarsberedskapens område med nödvändighet måste handläggas i en
regional instans. Jag delar i princip den åsikt, som kommit till uttryck i riksnämndens
skrivelse och länsstyrelseutredningens förslag ävensom i nyssberörda
proposition, att länsstyrelserna böra få ställningen som dylik instans.
Något närmare utarbetat förslag om vilka uppgifter på den ekonomiska försvarsberedskapens
område som skola ankomma på ett allmänt regionalt organ föreligger
icke. Visserligen har riksnämnden i sin förenämnda skrivelse i stora drag antytt
varuti dessa uppgifter skulle bestå men ett närmare preciserande av uppgifterna
har ej skett. Ej heller frågan om hur länsstyrelsen skall vara organiserad för
att kunna handha dessa uppgifter är tillräckligt klarlagd.
Dessa frågor synas mig emellertid vara av den vikt, att de böra göras till föremål
för en särskild utredning. Jag vill därför förorda, att en allsidig och förutsättningslös
sådan utredning kommer till stånd att den anförtros åt särskilda sakkunniga.
De sakkunniga böra härvid främst söka bilda sig en uppfattning om vilka uppgifter
som primärt böra åvila ett allmänt regionalt organ, varvid jag förutsätter,
att detta allmänna organ bör följa verksamheten hos de speciella organ som ha
uppgifter på ekonomiska försvarsberedskapsområdet ävensom verka för samordordning.
På grundval av den uppfattning rörande det allmänna länsorganets beredskapsuppgifter,
vartill de sakkunniga sålunda komma fram, böra de utarbeta
därav föranledda organisationsförslag. Härvid böra jämväl beaktas erfarenheterna
från en inom riksnämnden pågående utredning, avsedd att klarlägga de arbetsuppgifter,
som skulle åvila en för samtliga länsstyrelser inom ett militärområde
gemensam föredragande i ekonomiska försvarsberedskapsärenden.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet. 277
Då frågan om konstituerande av länsstyrelserna som allmänna regionala organ I In: 33
beträffande den ekonomiska försvarsberedskapen uppenbarligen har nära samband
såväl med vissa spörsmål om handhavandet i länsinstansen av civila försvarsberedskapsuppgifter
överhuvud och dessas samordning med de miliära försvarsåtgärderna
som ock med utformningen av länsstyrelsernas krigsorganisation
anser jag lämpligt att de sakkunniga upptaga hela detta frågekomplex till behandling.
Det är härvid i första hand den administrativa beredskapen i länsinstansen
som påkallar uppmärksamhet. Länsstyrclseutredningen har utan att diirutinnan
framlägga något utarbetat förslag berört ett par spörsmål, som ha nära sammanhang
med länsstyrelsens organisation i krig. Det ena är frågan om sambandet
mellan länsstyrelsen och vederbörande högre militära myndighet (militärbefälsstab,
kårstab). Det andra är frågan om länsstyrelsens ställning till övriga statliga
civila regionala myndigheter.
Beträffande det första spörsmålet framhöll länsstyrelseutredningen, att sambandet
mellan civila och militära åtgärder krävde ett intimt samarbete mellan
länsstyrelsen och vederbörande högre militära myndigheter. Avsikten med detta
samarbete vore i första hand att tillse att de militära myndigheterna försåges med
alla för deras dispositioner erforderliga upplysningar om förhållandena på olika
orter samt att civila synpunkter bleve beaktade vid militära avgöranden på civila
områden. För konstruktionen av ett militärt-civilt regionalt samarbete vore emellertid
viktigt att beakta att för militärens del samarbetsbehovet i många avseenden
ginge utanför de områden, som kunde ligga inom de särskilda länsstyrelsernas
kompetens. Så vore t. ex. fallet då det gällde kraftförsörjningen, järnvägs-, telefon-
och telegraftrafiken, den större sjötrafiken ävensom det allmänna behovet för
skilda ändamål och i olika lägen av särskilt krigsviktig materiel. Enda framkomliga
vägen att lösa sambandsfrågan syntes länsstyrelseutredningen vara att skapa
särskilda civila kontaktorgan i anslutning till de högre militära staberna.
Angående den andra frågan, länsstyrelsens ställning till övriga civila regionala
myndigheter, ansåg länsstyrelseutredningen det klart, att det vid ett totalt förbindelseavbrott
borde ankomma på länsstyrelsen som den centrala länsmyndigheten
att i ett dylikt fall taga ledningen av den statliga, civila verksamheten inom
länet. Som regel kunde däremot länsstyrelsen icke givas befogenheter med avseende
på verksamheten utanför det egna länet. Vid ett totalt förbindelseavbrott mellan
en landsända, omfattande flera län, och de centrala myndigheterna uppkomme
då frågan om samordning av de olika länsstyrelsernas åtgärder. Det syntes
sannolikt att i ett dylikt läge samordningslinjerna borde gå över ett civilt samarbetsorgan,
som vore knutet till den högste militäre befälhavaren inom det avskurna
området. För sådana fall borde samarbetsorganet vara utrustat med befogenheter
att utfärda direktiv samt att skilja i åsiktskonflikter mellan de skilda
länsstyrelserna. Beträffande vissa verksamhetsgrenar, exempelvis kraftförsörjningen,
kommunikationerna i allmänhet, vore anknytning till länen enligt sakens
natur icke möjlig. För den speciella regionala ledningen av dessa verksamhetsgrenar
måste vid ett avbrott i förbindelserna med den centrala ledningen uppkomma
behov av direktiv eller anvisningar beträffande samordning eller i fråga om särskilda
åtgärder från en allmän civil regional myndighet.
De anförda synpunkterna föranledde närmast den uppfattningen hos utredningen
att ett sainarbetsorgan borde knytas till vederbörande högre militära staber
(milostab eller kårstab). Detta samarbetsorgan syntes i vissa lägen böra beklädas
med myndighet över de enskilda länsstyrelserna och även över andra regionala
organ. Utredningen vore dock icke beredd att precisera i vilka lägen ett sådant
samarbetsorgan borde träda i funktion helt eller delvis eller hur det skulle se ut.
De nu avhandlade spörsmålen iiro enligt min mening av den vikt att de snarast
278
Riksdag sberättelsen.
I In: 33 böra vinna sin lösning. Skälen härför torde med all tydlighet framgå av vad
utredningen anfört. Det blir därför en central uppgift för de sakkunniga att utarbeta
förslag till en sådan lösning. De synas härvid i väsentliga delar kunna anknyta
till de av länsstyrelseutredningen skisserade synpunkterna. Jag vill emellertid
härutöver antyda några synpunkter på problemet.
Det är självklart, att under krig samtliga resurser och insatser måste samordnas
för nående av högsta möjliga försvarseffekt. Det synes lika uppenbart, att det åtminstone
i vissa lägen måste tillkomma länsstyrelsen att taga ledningen då det
gäller att samordna de civila myndigheternas åtgärder inom det egna länet. Att
åstadkomma erforderlig kontakt och samordning mellan länsstyrelsen och vederbörande
lägre militära staber torde i sin tur ej erbjuda allt för stora svårigheter.
Något annorlunda ställer sig förhållandet då det gäller att skapa kontakt med vederbörande
högre militära stab. Direkt samråd mellan länsstyrelserna och staben
torde i åtskilliga fall ej kunna åvägabringas. Ej heller synes det lämpligt att varje
länsstyrelse detacherar en eller flera kontaktmän till den högre staben, enär ett
dylikt organ bleve allt för stort. Redan ur denna synpunkt föreligger ett behov
av ett särskilt civilt kontakt- eller samarbetsorgan, som kan förmedla de olika
länsstyrelsernas och övriga regionala myndigheters önskemål, tillhandagå med
upplysningar samt över huvud verka för samordning mellan civila och militära
åtgärder. Såsom särskilt viktiga framstå ett sådant organs funktioner då det gäller
frågor som angå flera län; det kan vara frågor om utrymning, bortflyttning,
förflyttning av evakuerade, transport av materiel och förnödenheter, åtgärder för
epidemibekämpande m. m. I dylika fall måste samordningsorganet kunna giva för
de särskilda länsmyndigheterna bindande verkställighetsdirektiv. Än mera framstår
behovet av ett ledande civilt organ om förbindelsesvårigheter med riksstyrelsen
och övriga centrala myndigheter uppstå. Då måste med nödvändighet ett
organ finnas, som kan taga ledningen av hela den civila verksamhet som har betydelse
för krigföreningen. Men även andra lägen kunna tänkas, då vissa avgöranden
lämpligen böra decentraliseras till ett organ som nu nämnts och ej till länsstyrelserna
eller andra regionala myndigheter.
Beträffande det nu diskuterade samarbetsorganets sammansättning och organisation,
så torde däri i första hand böra ingå redan nu till militärbefälsstab eller
motsvarande för olika ändamål knutna civila befattningshavare, (civilläkare, stabsutrymningschef
m. fl.). Sannolikt måste emellertid i vissa lägen även andra befattningshavare
av denna typ anknytas till organet och detta dessutom ställas
under auktoritativ ledning.
Lösningen av de nu behandlade spörsmålen påverka givetvis frågan om länsstyrelsernas
krigsorganisation. De sakkunniga böra lägga fram erforderliga förslag
i detta hänseende. Härvid bör även uppmärksammas att länsstyrelsernas organisation
under krigstid bör vara så utformad att länsstyrelsen snabbt kan förflytta
sig till annan ort och där själv ordna inkvartering samt sörja för erforderlig
förbindelsetjänst m. m.
De sakkunniga böra i de med utredningsuppdraget avsedda frågorna samråda
med bl. a. försvarsstaben, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, medicinalstyrelsen,
civilförsvarsstyrelsen och den för översyn av gällande bestämmelser
om hälso- och sjukvård i krig m. m. tillkallade sakkunnige.
Utredningen har intill den 1 december 1950 sammanträtt 11 dagar. Utredningen
har överlagt med ett flertal centrala verk och myndigheter samt
med vissa länsstyrelser ävensom med flertalet landshövdingar.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1951.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
279
34. Sakkunnig för översyn av 1932 års ersättningskungörelse m. m. J Ju
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 7 juli 1950 för att verkställa översyn av
bestämmelserna rörande ersättning åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
för utgifter i samband med tjänsteresor och därmed sammanhängande
spörsmål:
Rosengren, O. A., landssekreterare.
Lokal: Länsstyrelsen, Jönköping; tel. Länsstyrelsen.
Den sakkunnige har inhämtat vissa upplysningar från parallellt arbetande
utredningar.
Utredningen beräknas kunna slutföras under senare halvåret 1951.
35. Sakkunniga för översyn av lagen om behörighet att utöva
läkarkonsten m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1950 för att
biträda med översyn av lagen om behörighet att utöva läkarkonsten och utredning
av därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 oktober 1950):
Lindell, I., justitieråd, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., professor;
Netzén, C. G., redaktör, led. av II kamm.;
Roos, K. G. B., förste provinsialläkare;
Sandström, Ragnhild M. A., folkskollärarinna, led. av II kamm.
Sekreterare:
Björkman, L.-E. H., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
13 oktober 1950):
Bestämmelser om rätten att utöva läkarkonsten och föreskrifter, som inskränka
kvacksalvares verksamhet, finnas i lagen den 21 september 1915 (nr 362) om behörighet
att utöva läkarkonsten. Enligt denna lag tillkommer sådan behörighet
legitimerad läkare samt efter utnämning eller särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t
eller förordnande av medicinalstyrelsen vissa andra personer (avser utländska
läkare, läkarvikarierande medicine kandidater m. fl.). Legitimation kan endast
meddelas svensk medborgare, som är medicine licentiat. Återkallelse av legitimation
kan enligt lagen komma i fråga då läkare av domstol fällts till ansvar för
vissa brott eller då läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning av
själsverksamheten är ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten.
Lagen innehåller ingen bestämning av begreppet läkarkonst och ej heller något
generellt förbud för andra än behöriga att utöva läkarkonsten. Vissa straffbestämmelser
mot kvacksalvare finnas emellertid i lagen. Dessa rikta sig både mot
kvacksalvare i egentlig mening och mot personer som varit behöriga att utöva
läkarkonsten men ej längre ha sådan behörighet men det oaktat mot ersättning
verka som läkare. I fråga om de egentliga kvacksalvarna straffas dels den som
mot ersättning behandlar vissa sjukdomar (venerisk sjukdom, tuberkulos, kräftsjukdom,
epidemiska sjukdomar) eller företager hypnotisk behandling eller behandling
under allmän bedövning, dels envar som yrkesmässigt utövar läkarkonsten,
där behandlingen varit av beskaffenhet att medföra fara till liv eller hälsa.
280 Riksdagsberättelsen.
I In: jjj Endast då en läkare, som förlorat sin behörighet, yrkesmässigt utövar sin verksamhet
samt vid yrkesmässig behandling av de förbjudna sjukdomarna kan fängelsestraff
följa; eljest är straffet dagsböter.
I den mån verksamheten ej faller in under dessa bestämmelser är det i princip
tillåtet för lekmän att utöva läkarkonsten. Vad som vid granskningen av ifrågavarande
lagstiftning främst faller i ögonen synes emellertid icke vara detta förhållande
utan det vidsträckta område, inom vilket lekmän ha rätt att verka, och
det i allmänhet lindriga straff, som följer på otillåtet kvacksalveri. Detta torde åtminstone
delvis få ses mot bakgrunden av förhållandena vid lagens tillkomst,
särskilt bristen på läkare på landsbygden och kvacksalveriets speciella natur i de
trakter, där avståndet till läkare var stort. Såsom medicinalstyrelsen framhållit redan
i sitt 1941 avgivna betänkande med förslag till ny behörighetslag m. m. (SOU
1942:22) äro förhållandena i dessa hänseenden nu väsentligt förändrade. Tillgången
på läkare har sålunda förbättrats i mycket hög grad sedan år 1915 medan
å andra sidan kvacksalveriet synes ha undergått en genomgripande förändring.
Medicinalstyrelsen har härutinnan bl. a. framhållit att våra dagars kvacksalvare
ofta vore av moraliskt sämre halt än äldre tiders samt att de i regel utövade sin
verksamhet yrkesmässigt.
Medicinalstyrelsen har också i nyssnämnda betänkande framlagt förslag till
väsentligt skärpta bestämmelser mot kvacksalveriet. Såsom skäl härför har förutom
de nyss antydda ändrade förhållandena bl. a. åberopats, att nästan varje
form av kvacksalveri medförde risker ur hälsosynpunkt, då den som behandlades
av osakkunnig så gott som alltid utsattes för onödig fara till liv eller hälsa. Det
framhålles att kvacksalveriet ofta hindrade, fördröjde eller avbröt sakkunnig
undersökning eller behandling med åtföljande farorisker för den sjuke. Vidare
påpekas, att kvacksalveriet även i ekonomiska avseenden innebure påtagliga risker.
Medicinalstyrelsens förslag innebär emellertid icke något totalförbud mot lekmannaverksamhet
på läkekonstens område. De föreslagna skärpningarna avse dels
straffsatserna, där fängelse i flera fall införts i den normala latituden, dels det
straffbara områdets omfattning. Sålunda föreslås, att straff skall drabba den, som
betecknar sig som läkare eller på annat sätt giver sig ut för att äga behörighet
till läkarkonstens utövande, oaktat han saknar sådan behörighet, liksom varje
obehörig, som för allmänheten bekantgör, att han åtager sig undersökning eller
behandling av sjuka. Dessa bestämmelser rikta sig sålunda mot missbruk av
läkartiteln och kvacksalvarreklamen. Vidare förordas bl. a. en utökning av de
för lekmän förbjudna sjukdomarna och behandlingsmetoderna, varjämte rekvisitet
yrkesmässighet icke anses böra upprätthållas i fråga om annan behandling, som
är av beskaffenhet att medföra fara till liv eller hälsa.
Vid remissbehandlingen av medicinalstyrelsens förslag förordades förbud mol
kvacksalveri endast av ett par remissinstanser medan andra visserligen uttalade
sympatier härför men likväl tillstyrkte en skärpning av 1915 års lag i huvudsaklig
överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag. Det saknades emellertid
icke heller uttalanden mot såväl förbud som huvudparten av de av medicinalstyrelsen
föreslagna ändringarna i gällande lag.
Sedan medicinalstyrelsens förslag framlagts ha åtskilliga framställningar i
kvacksalverifrågan inkommit från sammanslutningar och enskilda och förslaget
har härvid av homeopater och chiropraktiker skarpt kritiserats. Förslaget har vid
ett par tillfällen övervägts inom socialdepartementet dock utan att föranleda
proposition till riksdagen.
I riksdagen har emellertid frågan om åtgärder mot kvacksalveriet av andra anledningar
aktualiserats under de senaste åren. En dansk kvacksalverskas verksamhet
i Stockholm i början av år 1949, varvid behandlingen skedde under primitiva
och delvis stötande former, som väckte allmän uppmärksamhet, föranledde sålunda
interpellationer i riksdagen. Vid mitt svar på dessa den 16 februari 1949 nödgades
281
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
jag konstatera att ifrågavarande verksamhet icke effektivt kunde beivras eller J Xll
förebyggas med stöd av vare sig gällande lag eller de skärpningar i denna, sorr
medicinalstyrelsen förordat. Jag framhöll därför angelägenheten av att ytterligare
begränsa utövningen av åtminstone de mest stötande formerna av yrkesmässigt
eller eljest mot ersättning bedrivet kvacksalveri. Däremot kunde det — framhöll
jag vidare — icke komma i fråga att helt förbjuda lekmannaverksamhet på läkekonstens
område. Jag tilläde emellertid att man även i fråga om det yrkesmässiga
eller mot ersättning bedrivna kvacksalveriet borde gå fram med en viss försiktighet,
då ett generellt förbud mot sådan verksamhet ännu så länge icke torde
kunna påräkna förståelse inom stora medborgargrupper. Såsom belägg härför
kunde jag i den följande debatten hänvisa till vid 1949 års riksdag av ledamöter
från olika partier väckta motioner, vari begärdes utredning om legalisering av
den ehiropraktiska verksamheten.
Dessa motioner föranledde sedermera vederbörande utskott att hemställa om
begäran hos Kungl. Maj:t om utredning angående ifrågavarande verksamhet. Utlåtandet
godkändes emellertid ej av riksdagen och motionerna föranledde ingen
åtgärd.
Även vid årets riksdag har frågan om skärpt lagstiftning mot kvacksalveri i
olika sammanhang diskuterats. I ett interpellationssvar den 13 april anförde jag
sålunda att hithörande spörsmål skulle upptagas till grundligt övervägande. Och
vid behandlingen av ett motionsvis väckt förslag om införande av förbud för andra
än legitimerade läkare att här utöva läkarkonsten, alternativt skärpning av gällande
lagstiftning, avstyrkte visserligen andra lagutskottet (utlåtande nr 29) förslaget
om ett allmänt förbud men uttalade, att lagstiftningen på hithörande område
behövde överses och att ett effektivt ingripande från samhällets sida otvivelaktigt
måste anses motiverat i de fall, där på grund av behandling av lekmän
människors liv och hälsa verkligen utsattes för allvarliga risker. Utskottets utlåtande,
som med hänvisning till mitt interpellationssvar den 13 april utmynnade
i en hemställan att motionen ej skulle föranleda någon åtgärd, godkändes av
riksdagen.
På grund av vad sålunda särskilt de sista åren förekommit i frågan om lekmans
utövande av läkarkonsten synes det mig uppenbart att det icke längre kan ansta
med åtgärder för att få till stånd en mera tillfredsställande reglering av detta område.
De omständigheter, som 1915 motiverade en ordning, där lekmännen tillerkändes
befogenhet att inom ganska vida gränser fritt få verka som läkare, äro
icke längre för handen. 1915 års lagstiftning har icke visat sig vara till fyllest
för att möjliggöra ingripanden även mot grova former av kvacksalveri. Behörighetslagen
har dessutom i vissa delar visat sig vara oklar och svårtolkad. Ej heller
det förslag till ny behörighetslag, som 1941 framlades av medicinalstyrelsen kan
anses helt tillfredsställande ur nu antydda synpunkter.
Med hänsyn till det anförda anser jag det nödvändigt att frågan om lekmannaverksamheten
på läkarkonstens område och därmed sammanhängande spörsmål
upptages till en ny ingående granskning. Denna granskning som även bör innefatta
en allmän översyn av 1915 års behörighetslag, synes böra anförtros åt en kommitté
av särskilda sakkunniga. Icke endast lärarnas speciella sakkunskap på detta
område utan iiven allmän medborgerlig erfarenhet bör vara företrädd inom kommittén.
Utredningen bör vara förutsättningslös. Då såsom framgår av det förut sagda det
icke bör komma i fråga att införa ett totalförbud för lekmän att utöva läkarkonsten,
bör emellertid detta alternativ icke behandlas vid utredningen. De sakkunniga
böra däremot undersöka lämpligheten av de olika förslag till åtgärder mot kvacksalvcriet
som framkommit, sedan medicinalstyrelsens förslag framlagts, samt taga
hänsyn till därefter vunna erfarenheter. I belysning av dessa erfarenheter bör
särskilt frågan om vilka sjukdomar och behandlingsmetoder, som skola vara för
-
282 Riksdagsberättelsen.
I In: 35 biudna för lekmän, omprövas, därest de sakkunniga finna att en bestämmelse av
denna typ bör finnas i lagen. Lagstiftningen i motsvarande ämnen i våra nordiska
grannländer bör även uppmärksammas. Då enligt vad jag inhämtat frågan om
revision av vissa bestämmelser i den norska behörighetslagen f. n. är aktuell, böra
de sakkunniga vara oförhindrade att om de finna det lämpligt taga initiativ till ett
samarbete med vederbörande norska myndigheter.
Vid granskningen av hithörande frågor böra de sakkunniga särskilt överväga att
begränsa kvacksalvarnas möjligheter att göra reklam för sin verksamhet. Med hänsyn
till de vådor, som för okunniga personer måste vara förenade med tillkännagivande
från kvacksalvares sida, att han åtoge sig att bota vissa uppgivna sjukdomar,
synes i varje fall förbud att genom anslag, annonsering eller på annat sätt
göra dylika tillkännagivanden, kunna komma ifråga. Även det redan av medicinalstyrelsen
väckta förslaget om skydd för läkartiteln bör omprövas i detta sammanhang
med beaktande av den kritik, som vid remissbehandlingen av medicinalstyrelsens
utredning riktats mot detsamma. Bland övriga under de senaste
åren ifrågasatta åtgärder mot kvacksalveri, vilka särskilt böra övervägas av de
sakkunniga, må här endast nämnas förbud för utlänningar att utan särskilt tillstånd
utöva läkarkonsten, förbud för obehöriga att yrkesmässigt bedriva läkarverksamhet
under kringresande samt införande av bestämmelser, som medgiva
för myndighet att stadga förbud för lekman, som dömts för olovligt utövande av
läkarkonsten, att vidare utöva denna konst.
Vid utredningen bör även beaktas det i den förut omnämnda motionen i kvacksalverifrågan
vid årets riksdag väckta spörsmålet om ekonomisk uppskörtning
av allmänheten genom försäljning av mediciner som ordinerats av lekmän. De
sakkunniga böra i denna del samråda med 1946 års läkemedelsutredning.
I det föregående har jag utgått från att vissa mot kvacksalveriet riktade lagbestämmelser
under alla förhållanden äro nödvändiga. På denna punkt torde meningarna
knappast vara delade. De betydande meningsskiljaktigheter som framkommit
i fråga om kvacksalveriproblemet lära i stället särskilt avse värdet av
vissa läke- eller behandlingsmetoder, som företrädesvis tillämpas av lekmän, medan
läkarna i allmänhet avvisa dem såsom värdelösa och stundom rentav farliga.
En auktoritativ bedömning av betydelsen och värdet av dessa metoder och de
teoretiska grunderna för desamma skulle uppenbarligen vara av värde för att
skapa förståelse för behovet av en skärpt lagstiftning mot kvacksalveriet. En
sådan granskning skulle sannolikt kunna leda till att de sjuka icke i samma utsträckning
sökte bot hos personer, vilka tillämpade vid granskningen såsom värdelösa
eller farliga utpekade metoder, något som uppenbarligen skulle vara till
gagn både för de sjuka själva och för folkhälsan. Med hänsyn härtill böra de
sakkunniga i den omfattning, som kan anses lämplig, verkställa en sådan granskning.
Självfallet måste denna bedömning av vissa läkemetoders lämplighet ske ur
medicinskt-vetenskaplig synpunkt.
Slutligen vill jag framhålla att då såsom förut antytts bestämmelserna i 1915
års behörighetslag delvis äro oklara och svårtillämpliga, lagstiftningens formella
gestaltning bör särskilt uppmärksammas vid utredningen, översynen bör icke endast
avse de mot kvacksalveri riktade straffbestämmelserna utan även övriga
stadganden i lagen såsom bestämmelserna om legitimering och deslegitimering av
läkare samt om beviljande av tillstånd för andra än legitimerade läkare att här
utöva läkarkonsten.
36. Sakkunniga för utredning rörande erforderliga anordningar för tryggande
av en god psykologisk beredskap.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1950 för
att verkställa utredning rörande erforderliga anordningar för tryggande av
283
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
en god psykologisk beredskap och framlägga därav föranledda förslag (se J In; :}(>
Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1950):
Jonsson, C., landshövding, ordförande;
Hernelius, A., redaktör;
von Rosen, G. F. H. G., överste;
Severin, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Stenbeck, F., direktör;
Sundeil, O. E., direktör.
Expert:
Frychius, S., redaktör.
Sekreterare:
Hadding, C. F., hovrättsassessor.
Lokal: Svea hovrätt; tel. 16 09 26 (sekreterarens bostad).
Direktiv (anförande av statsrådet Mossberg till statsrådsprotokollet den
17 november 1950):
I skrivelse den 17 november 1948 har överbefälhavaren hemställt, att snara åtgärder
måtte vidtagas för utredning av den statliga informationsverksamheten i
krig. I skrivelsen erinras om att statens informationsstyrelse, som under det andra
världskriget handhade ledningen av den statliga infomationsverksamhetcn i vårt
land, under sin verksamhet utsattes för stark kritik, framför allt från pressens
sida. Även vissa myndigheter torde ha haft invändningar att göra mot informationsverksamhetens
organisation och metoder. Ur militär synpunkt kunde sålunda
erinras om att uteblivna, ofullständiga eller till och med vilseledande informationer
vid flera tillfällen kommit att i icke önskvärd riktning påverka andan inom
krigsmakten och motståndsviljan hos vårt folk. De värdefulla såväl positiva som
negativa erfarenheter, som vunnits under krigsåren, måste mot bakgrunden av den
växande politiska oron i världen samlas och bearbetas. På grundvalen härav borde
sedan riktlinjerna för informationsverksamheten i krig dragas upp.
Med anledning av överbefälhavarens framställning har utrikesministern uppdragit
åt en särskild utredningsman att såsom en förberedande åtgärd samla och
bearbeta material från Sverige och andra länder rörande statlig'' informationsverksamhet
under det andra världskriget. Utredningsmannen har i juli månad i år
redovisat sitt uppdrag. Det av honom hopbragta materialet har sedermera av
utrikesdepartementet överlämnats till inrikesdepartementet, där detsamma gjorts
till föremål för ingående studium.
Möjligheterna att för bestämda syften påverka opinionsbildningen äro numera
— främst genom pressens, radions och filmens utveckling — väsentligt större än
tidigare. Under det andra världskriget vidtogo de krigförande makterna synnerligen
omfattande åtgärder för att bearbeta folkmeningen både inom det egna landet
och utanför dess gränser. Dessa åtgäder, som alltefter behovet utformades
på olika sätt, antingen som saklig upplysning eller som tendentiös propaganda,
och som kunde avse antingen offensiva eller defensiva syften, ha sammanfattats
under den icke alltid fullt adekvata benämningen psykologisk krigföring. I offensivt
hänseende innebar den psykologiska krigföringen att man sökte undergräva
fiendebefolkningens motståndsvilja och därigenom försvaga fiendens krigsansträngningar.
För ett på detta sätt angripet land blev det därför nödvändigt att
söka neutralisera verkningarna av motsidans propaganda genom en egen upplysningsverksamhet,
som riktades till den egna befolkningen och i förekommande
fall även till vänskapligt sinnade stater och deras invånare.
Stormakterna nedlade i samband med det senaste kriget ett omfattande arbete
på alt studera de masspsykologiska reaktionerna inför ett krigsutbrott eller under
284
Riksdag sberättelsen.
1 In: 3g ett krigs påfrestningar och det finns numera rika erfarenheter av hur en psykologisk
krigföring bör bedrivas. Det är vidare känt att ett omfattande forskningsarbete
alltjämt förekommer i olika länder i syfte att utröna de effektivaste och
snabbaste vägarna att sprida propaganda och giva densamma en sådan utformning
att den får avsedd verkan.
För att ett lands försvar med någon utsikt till framgång skall kunna möta ett
totalt krigs påfrestningar måste det utformas som ett totalt försvar, där hela
samhället anspännes i en gemesam försvarsvilja. Man brukar inom det totala
försvaret skilja på det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.
Av vad jag anfört torde ha framgått, att vår beredskapsorganisation måste
avse även det psykologiska området. Erfarenheterna från vårt eget land visa, att
det är föga ändamålsenligt att i en orostid improvisera en verksamhet som denna.
Här liksom när det gäller beredskapen i övrigt måste planläggningen i stort utföras
redan i fred.
De spörsmål, som sammanhänga med en förbättrad psykologisk beredskap, äro
av den vikt, att de snarast böra vinna sin lösning. Jag förordar därför, att de nu
utredas av särskilda sakkunniga, vilka böra tillkallas inom inrikesdepartementet.
När de sakkunniga skola pröva, vilka åtgärder, som i vårt land böra vidtagas
på det psykologiska försvarets område, skall detta självfallet ske med beaktande
av erfarenheterna i de länder, som varit indragna i kriget. Att direkt överföra
dessa erfarenheter på våra förhållanden torde emellertid icke i alla hänseenden
vara möjligt. I ett litet land som vårt måste nämligen enligt min mening huvudvikten
läggas på de defensiva åtgärderna på hemmafronten. Vårt land torde sakna
möjligheter att bedriva en offensiv propaganda av sådan storlek och omfattning,
att den allmänna opinionen på fiendesidan kan mera väsentligt påverkas. Däremot
måste åtgärder kunna vidtagas för att inom andra länder, om omständigheterna
så föranleda, snabbt sprida upplysning om våra försvarsmöjligheter och andra
därmed sammanhängande förhållanden.
De åtgärder, som inom vårt land främst komma alt åvila det psykologiska försvaret,
synas alltså böra avse för det första den direkta nyhetstjänsten och för
det andra upplysande propaganda inåt bland den egna befolkningen och utåt
till andra nationer.
Det förnämsta medlet mot den fientliga propagandan måste bli en omedelbar
och vederhäftig upplysning, som kan motverka riskerna för panik och självuppgivelse.
Tillhandahållandet av nyheter och informationer, på vilkas objektivitet
och sanningsenlighet allmänheten känner sig kunna lita, måste ingå som ett väsentligt
led i denna upplysningsverksamhet. Under ett krig kommer emellertid
nyhetsanskaffningen till följd av sekretess- och avspärrningsåtgärder att i hög
grad försvåras för de ordinarie nyhetsförmedlande organen. Vidare kunna kommunikations-
och förbindelsesvårigheter befaras komma att inverka störande på
nyhetsförmedlingen. Dessa föhållanden göra det enligt min mening nödvändigt
att få till stånd ett särskilt statligt organ med uppgift att i krig verka för en god
information. Ett sådant organ skall givetvis icke i statlig regi monopolisera nyhetstjänsten.
Tvärtom bör den reguljära nyhetsförmedlingen givas möjligheter att
arbeta så normalt, som förhållandena medgiva. Organets uppgift bör vara att hävda
offentlighetsintresset och att genom att tillhandahålla sakmaterial bispringa pressen
och övriga publikationsmedel i deras nyhetsförmedlande verksamhet.
Ur säkerhetssynpunkt är det emellertid ofrånkomligt, att en viss publicistisk
återhållsamhet iakttages under krig. Denna kan vinnas endast genom tillmötesgående
från pressens sida. En viktigt uppgift för informationsorganet blir därför
att utöva en rådgivande verksamhet på detta område. Denna bör regelmässigt endast
avse publicerandet av sakuppgifter, som —- om de offentliggöras vid en
olämplig tidpunkt —- kunna skada den egna försvarsverksamheten eller vara av
värde för fienden. Någon kontroll av åsikter och meningsyttringar bör således i
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
285
princip icke förekomma. Ett förtroendefullt samarbete med pressen framstår i I In: 36
detta avseende som en angelägenhet av största vikt. Utredningen bör därför undersöka,
på vilket sätt ett sådant samarbete lämpligast skall kunna bedrivas. I
detta sammanhang bör emellertid uppmärksammas att informationsorganets verksamhet
på hithörande område icke kan bli av enbart rådgivande art. Vid tillämpningen
av de i ett krigsfall nödvändiga sekretessbestämmelserna torde det nämligen
erfordras någon form av dispensförfarande. Sådana dispensärenden synas i
allmänhet böra handläggas av det förutnämnda informationsorganet. En sådan
anordning bör vara i pressens eget intresse, då härigenom trygghet vinnes mot
oavsiktliga brott mot sekretessbestämmelserna.
Frågan om hur pressens frivilliga medverkan för att undanhålla fienden värdefulla
upplysningar skulle kunna tryggas, var föremål för ingående överväganden
från statsmakternas sida såväl i Storbritannien som i Amerika under det senaste
världskriget. I båda dessa länder har presscensuren betecknats som frivillig. Myndigheterna
lyckades dock i sina strävanden att vinna pressens medverkan till förhindrande
av en för den egna krigsansträngningen skadlig publicitet. När censurmyndigheterna
i Amerika efter Japans kapitulation upphörde med sin verksamhet,
hade sålunda icke i något fall pressen avsiktligt handlat i strid med någon
hemställan från censuren. Erfarenheterna från dessa två länder synas därför förtjäna
stort beaktande vid lösningen av motsvarande spörsmål i vårt land.
En nyhetstjänst i enlighet med vad förut angivits kan naturligtvis icke ensam
helt neutralisera verkningarna av en fientlig propaganda. Den måste därför
kompletteras med andra åtgärder, som kunna förtaga verkan av en sådan aktivitet.
Bland de åtgärder, som härvid kunna tänkas ifrågakomma, synes mig särskild
betydelse böra tillerkännas en egen propaganda i upplysningssyfte, vilken
bör rikta sig icke endast till den egna befolkningen utan även till vänskapligt sinnade
nationer. Medborgarna måste på lämpligt sätt delgivas en orientering om de
påfrestningar, som kunna tänkas komma samt underrättas om våra egna resurser
och möjligheter i olika hänseenden. Det förnämsta instrumentet för spridning av
dylik upplysande propaganda är förutom pressen radion. Frågan hur propagandan
lämpligen skall utformas bör vid utredningsarbetet särskilt uppmärksammas. I
samband därmed bör övervägas, vilket sakligt upplysningsmaterial som vid ett
krigsutbrott eller dagarna närmast före och efter ett dylikt bör delgivas allmänheten.
För att bedöma vilka åtgärder, som här böra komma i fråga är det angeläget att
redan i fred försöka kartlägga, vilka förhållanden som under ett krig kunna komma
att i särskilt hög grad påverka opinionsbildningen — militära inkallelser, fientliga
anfallsföretag, ransoneringar, inskränkningar i trafiken, evakuering etc. —
och på vilket sätt — genom dags- och veckopress, radio, film, broschyrer, flygblad
etc. — man skall kunna delge allmänheten de upplysningar och förklaringar,
som erfordras. En motsvarande kartläggning av de extraordinära situationer, som
kunna tänkas uppstå och återverka på vårt förhållande till välsinnade främmande
makter hör enligt min mening också till en förutseende beredskap på detta
område.
Med vilka metoder man i ett aktuellt krigsläge skall kunna bedöma effekten av
sina åtgöranden, är en annan fråga av betydelse, som man med ledning av erfarenheterna
från i normala tider gjorda opinionspejlingar, bör beakta i den allmänna
planläggningen.
.lag har redan framhållit, att den psykologiska krigföringen utgör en oundgänglig
del av den totala krigsansträngningen. Härav följer, att åtgärderna på detta
område i olika avseenden måste samordnas med övriga civila och militära försvarsresurser.
Utredningen bör därför också taga ställning till frågan, hur eu
sådan samordning organisatoriskt skall utformas.
Beträffande organisationen liar redan förut framhållits nödvändigheten under
286 Riksdagsberättelsen.
I In: 36 krig av ett särskilt statligt informationsorgan. Frågan hur ett sådant organ skall
infogas i den offentliga administrationen är av central betydelse. Statens informationsstyrelse
sorterade på sin tid under utrikesdepartementet. Då emellertid verksamheten
till övervägande del måste avse åtgärder, som i första hand beröra den
egna befolkningen, torde det erfarenhetsmässigt kunna sägas, att denna organisatoriska
fråga för framtiden bör lösas på ett annat sätt än vad fallet var under
det senaste kriget. Av vikt är givetvis, att det centrala organet får en tillräckligt
stark förankring inom Kungl. Maj:ts kansli. Hur denna anknytning skall ske synes
emellertid icke behöva prövas i detta sammanhang. Däremot bör utredas, hur en
nära och fortlöpande kontakt skall säkerställas mellan å ena sidan centralorganet
och å andra sidan de myndigheter, vilkas verksamhetsområden i mera utpräglad
grad beröras av centralorganets verksamhet. En nära samverkan måste vidare ordnas
med dags-, vecko- och fackpressen, Radiotjänst och filmen. Under vilka former
en sådan samverkan bäst skall komma till stånd, bör därför utredas.
Förhållandet mellan det centrala organet och vissa myndigheters redan i fred
existerande presstjänst bör också övervägas. På denna punkt böra erfarenheterna
från informationsstyrelsens verksamhet noga prövas. Om det visar sig ändamålsenligt
att de i fred fungerande pressavdelningarna fortsätta sin verksamhet även
under krig, bör för undvikande av onödiga kompetenskonflikter så klara gränslinjer
som möjligt dragas upp mellan dessa avdelningar och det centrala organet.
Om en enhetlig ledning av det psykologiska försvaret skall kunna upprätthållas
under krig, måste vissa praktiska anordningar förberedas redan under fred. Det
är sålunda bl. a. nödvändigt, att vidtaga åtgäder för att såvitt möjligt tekniskt
säkerställa förbindelserna med regeringen och andra myndigheter samt med pressen,
radion och via dem med allmänheten. Hithörande frågor böra därför beaktas
av utredningen.
En central ledning av denna verksamhet torde emellertid icke under alla förhållanden
kunna upprätthållas under krig. Krigsutvecklingen kan nämligen medföra
förbindelseavbrott, som gör det omöjligt för en central instans att fungera. I
organisationen måste man därför räkna även med regionala och lokala organ, som
i händelse av förbindelsestörningar kunna agera självständigt. I vissa lägen, då
den ordinarie nyhetstjänsten till följd av förbindelseavbrott brutit samman, kan
det eventuellt bli erforderligt, att dessa organ aktivt medverka vid förmedlingen
till allmänheten av det nödvändigaste nyhetsmaterialet. Dessa och hithörande
frågor böra därför ägnas uppmärksamhet av utredningen. Av vikt är emellertid
att organisationen icke göres större än vad som kan anses oundgängligen nödvändigt.
Det nu anförda avser organisationen i krig. Denna organisation bör givetvis uppbyggas
på ett sådant sätt att den i erforderliga delar kan träda i verksamhet redan
i ett beredskapsläge. Fredsorganisationen bör göras så liten som möjligt och bör
i görligaste mån icke binda heltidsarbetande arbetskraft. Vid bedömandet av
frågan om fredsorganisationens omfattning måste emellertid beaktas, att man sannolikt
icke kan räkna med någon längre tid för omställningen till en krigsorganisation.
Fredsorganet synes därför böra utformas som en kärna, kring vilken
snabbt den erforderliga krigsorganisationen kan byggas upp. Tidsödande organisatoriska
åtgärder i samband med en akut krigssituation kunna helt äventyra möjligheten
för denna verksamhet att fylla sin uppgift under de för folkets motståndsvilja
och motståndskraft påfrestande känningarna av ett snabbt inträffande
krigsutbrott. Härav följer, att de, som i krig skola svara för ledningen av det
psykologiska försvaret, redan i fred måste beredas tillfälle att göra sig förtrogna
med sina arbetsuppgifter. Till de förberedelser, som böra verkställas i fred, hör
även höra uttagning av lämplig personal till krigsorganisationen. Denna personal
bör krigsplaceras vid informationsorganet. Därvid bör tillses, att personer med
publicistisk erfarenhet kommer att tillföras krigsorganisationen i erforderlig utsträckning.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet.
287
Jag har i det föregående berört några av de problem, som möta på den psyko- I Ju; 36
logiska krigföringens område. Redogörelsen är självfallet icke uttömmande. Även
andra än de av mig omnämnda frågorna kunna aktualiseras under utredningsarbetets
gång. De sakkunniga böra därför vara oförhindrade att vidga sitt uppdrag till
att omfatta även andra spörsmål, som kräva en lösning för att kravet på en god
psykologisk beredskap skall kunna tillgodoses.
Det bör vara de sakkunniga obetaget att framlägga förslag om tillfälliga åtgärder,
som kunna finnas lämpliga i avvaktan på utredningsarbetets slutförande.
De sakkunniga ha intill utgången av år 1950 hållit 2 sammanträden.
19 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelscn.
288
Riksdagsberättelsen.
I C: l
Civildepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1950.
1. 1944 års pensionsutredning (1948:1 Fi 23; 1949:1 Fi 20; 1950: I Fi 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juni 1944):
Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande (avliden den 14 juni 1950);
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Björn, E. O. F., statskommissarie;
Dahlgren, I. J. G., direktör i Svenska landstingsförbundet.
Expert:
Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt.
Sekreterare:
Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Sollander, E. R., e. o. fiskal.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen, se 1945: I Fi 31.
Utredningen har under tiden december 1949—januari 1950 hållit 2 sammanträden.
Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj :t förordnat, att utredningens
arbete skall upphöra.
2. 1950 års löneutredning för de centrala verkstadsskolorna.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1950 (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 maj 1950):
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd.
Experter:
Lindblom, H., förste ombudsman;
Sandberg, H. A. S., sekreterare.
Sekreterare:
Öhman, G. B., byråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den 28
april 1950):
Förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna
framlades den 10 november 1948 av 1946 års skolkommission. I de inhämtade
remissyttrandena framkommo delade meningar om förslaget. Till dem, som avstyrkte
kommissionens förslag, hörde 1941 års lärarlönesakkunniga, vilka i sitt
remissutlåtande den 19 augusti 1949 ifrågasatte, huruvida det kunde anses lämp
-
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet. 289
ligt att genomföra en definitiv lönereglering för en viss grupp av till yrkesunder- ¥ ri. o
visningsväsendet hörande lärare, innan resultatet av pågående utredning om *
nämnda undervisningsväsendes organisation och därmed sammanhängande statsbidrags-
och lönefrågor förelåge. Av skolkommissionens framställning framginge
dessutom, att även beträffande verkstadsskolorna vissa på lärarnas löneställning
inverkande frågor ännu icke slutbehandlats. Kommissionen hade sålunda uttalat,
att den ämnade vid sitt fortsatta utredningsarbete göra en allsidig undersökning
rörande arbetstiden vid yrkesskolorna och att den därför icke vore beredd att nu
taga ställning till frågan om den lämpliga arbetstiden vid de centrala verkstadsskolorna.
Den framtida omfattningen av lärarnas tjänstgöringsskyldighet per år
och vecka vid sistnämnda skolor syntes därför icke nu kunna med säkerhet bedömas.
Vidare ville de sakkunniga, utan att härom göra något bestämt uttalande,
framhålla, att det icke syntes uteslutet, att genomförandet av kommissionens förslag
om en differentierad 9-årig skola, organiserad med bland annat en yrkesbetonad
avgångsklass, kunde komma att inverka även på vissa förhållanden vid
de centrala verkstadsskolorna. Med hänsyn till angivna omständigheter funne de
sakkunniga det synnerligen vanskligt att taga ställning till skolkommissionens
förslag beträffande ifrågavarande befattningshavares lönegradsplacering. Lärarlönesakkunniga
ansåge sig därför icke kunna tillstyrka, att en definitiv lönereglering
genomfördes för lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna. De sakkunniga
funno emellertid skäl föreligga för en provisorisk lönereglering för
lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna. De föreslogo i detta hänseende,
att statsbidrag till dessa skolor skulle bestämmas med utgångspunkt från att
yrkeslärares lön skulle utgå efter löneklass 20 å löneplan 1, vartill skulle komma
vissa ålderstillägg, och att lönen för rektor skulle, alltefter skolans storlek, utgå
enligt någon av löneklasserna 29—32 å nämnda löneplan. Sedermera har 1946 års
skolkommission den 23 mars 1950 yttrat sig i anledning av vad lärarlönesakkunniga
anfört.
Såsom 1941 års lärarlönesakkunniga framhållit, synas förutsättningar för närvarande
saknas för en definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid de centrala
verkstadsskolorna. Skäl synas emellertid tala för att en provisorisk förbättring av
avlöningsförmånerna kommer till stånd. Härvid syftar jag icke endast på den
kontanta lönen utan även på de övriga avlöningsförmåner, som numera vanligen
äro förbundna med anställning i det allmännas tjänst. Dessa spörsmål torde böra
göras till föremål för särskild utredning, vid vilken lärarlönesakkunnigas förslag
bör beaktas.---
Utredningen har dels den 16 oktober 1950 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående provisorisk lönereglering för lärarpersonalen vid
de centrala verkstadsskolorna (stencilerat), dels ock den 28 i samma månad
avgivit förslag till kungörelse angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning angående anställnings- och avlöningsförhållanden för
amanuenser och assistenter vid universitet och
högskolor, m. in.
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 april 1950 (so Postoch
Inrikes tidn. den 17 maj 1950):
Thulin, E. E:son, byråchef.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
290 Riksdagsberättelsen.
I Cl 3 Åt utredningsmannen har uppdragits att biträda med utredning av vissa
frågor angående anställnings- och avlöningsförhållanden för amanuenser
och assistenter vid universitet och högskolor, in. m.
Utredningsmannen har den 19 oktober 1950 avgivit förslag angående provisorisk
reglering av befordringsgången för viss meteorologpersonal vid statens
meteorologiska och hydrologiska institut samt vid försvarsväsendet
(duplicerat). Utredningsmannen har vidare den 20 november 1950 avgivit
betänkande med förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för amanuenser och assistenter vid universitet och högskolor, m. m.
(duplicerat). Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1951,
4. 1941 års lärarlönesakkunniga (1948, 1949, 1950: I Fi 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1941):
Andersson, D. E., f. d. undervisningsråd, ordförande;
Arvidsson, K. A. V., kanslichef;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Swartling, A. E. V., generaldirektör;
Tamm, K. G. L. H., jägmästare, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Ulne, J. O. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Linnér, I. B. M., t.f. byråsekreterare;
öhman, G. B., byråchef.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1379),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1942: I Fi 25. Beträffande senare givna utredningsuppdrag,
se 1948, 1949, 1950: I Fi 16.
De sakkunniga ha under tiden december 1949—november 1950 hållit 42
sammanträden.
De sakkunniga ha under nämnda tid avgivit följande förslag:
den 9 februari 1950 förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker
(stencilerat),
den 8 juni 1950 ett med hänsyn till Kungl. Maj :ts och riksdagens ställningstaganden
(i propositionen 1950 nr 234 resp. riksdagens skrivelse 1950
nr 290) reviderat förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker,
samma dag ett likaledes reviderat förslag till avlöningsreglemente för
övningslärare,
samma dag förslag till kungörelse med vissa bestämmelser i anledning
av ny lönereglering för övningslärare samt förslag till kungörelse med tillläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet för övningslärare,
den 30 juni 1950 förslag till kungörelse om ändring av kungörelsen den
291
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.
5 september 1947 (nr 680) angående timarvode till vissa lärare vid civila I C: 6
och militära skolor,
den 15 september 1950 förslag till kungörelse med tilläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet för kyrkomusiker (stencilerat),
den 11 december 1950 förslag i fråga om ersättning till timlärare i stenografi
och maskinskrivning vid folkskoleseminariums övningsskola (stencilerat)
samt
den 29 december 1950 förslag i fråga om rektorsbefattningarna vid de
högre kommunala skolorna m. fl. läroanstalter (stencilerat).
De sakkunniga ha påbörjat anbefallda utredningar om avlönings- och
tjänstgöringsförhållandena för arbetslärare vid läroanstalterna för blinda
och dövstumma, för vissa lärargrupper vid statsunderstödda sinnesslöskolor
och för lärare vid fristående arbetshem.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1951.
5. Sakkunnig angående hyressättningen i staten tillhöriga fastigheter
(1948, 1949, 1950: I Fi 17).
Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 november 1940:
Löhr, B. A. H., fastighetskamrerare.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. 54 05 60.
Den pågående undersökningen avser omprövning av gällande hyresbelopp
för tjänstebostäder hos de militära och civila myndigheterna, inklusive de
affärsdrivande verken och riksbanken.
Arbetet är beträffande de civila myndigheterna avslutat med undantag
för vissa anstalter och statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
I fråga om de militära myndigheterna återstår endast upprättandet av nya
grundpristabeller för de orter, där tjänstebostäder förekomma. Därefter
skall en redogörelse innehållande tabeller med beräknade hyror upprättas.
Utredningsmannen har under utredningens gång haft kontakt med de
fastighetsförvaltande myndigheterna för samråd vid ny upplåtelse av tjänstebostäder.
Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1951.
6. Likalönskommittén (1948: I Fi 33; 1949: I Fi 27; 1950: I Fi 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Almgren, Karin, kamrerare;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, f. d. riksdagsledamot;
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd;
Larsson, B., förbundsordförande;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.
292
Riksdag sberättelsen.
I C; 6 Expert:
Jansson, E. T., fil. dr, direktör (fr. o. m. den 15 juni 1950).
Sekreterare:
Olsson, N. G. T., kontrollör.
Lokal: Arsenalsgatan 1, 3 tr.; tel. 20 49 49.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 33.
Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 18 sammanträden.
Redogörelse för av socialstyrelsen på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställd
undersökning rörande sjukfrekvensen bland befattningshavare inom statsförvaltningen
har den 20 maj 1950 överlämnats till kommittén.
Kommittén avser att under första halvåret 1951 framlägga ett principbetänkande
och beräknar att kunna slutföra sitt arbete i övrigt under år
1951.
7. 1947 års biträdesutredning (1948: I Fi 34; 1949: I Fi 28; 1950: I Fi 25).
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
17 januari 1947 (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Förordnad att biträda vid utredningen:
Lillieros, J. M., e. o. fiskal (fr. o. in. den 22 september 1950).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1664),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 34.
Den i föregående års berättelse angivna bearbetningen av från verk och
myndigheter inkommet utredningsmaterial har fortsatt, delvis i anslutning
till företagna studiebesök.
Den 14 mars 1950 har utredningsmannen avgivit remissutlåtande till
Kungl. Maj :t angående löneställningen för biträdespersonalen på häradsskrivarkontoren.
Utredningsmannen har, i vad avser grunder för lönegradsplacering av biträdespersonal,
medverkat vid utarbetandet av dels 1948 års länsstyrelseutrednings
i juli 1950 avgivna betänkande (SOU 1950:28), dels ock 1947
års landsfiskalsutrednings betänkande den 2 november 1950 (stencilerat).
På given anledning har utredningsmannen därjämte utlåtit sig angående
löneställningen för biträdespersonal vid statens jordbruksnämnd, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska instituts teleprinterexpedition samt den offentliga
arbetsförmedlingen.
Utredningsarbetet torde i huvudsak kunna slutföras under år 1951.
8. Militära låkarlöneutredningen (1948: I Fi 42; 1949: I Fi 33; 1950: I Fi 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1947):
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.
293
Almgren, S. G., överdirektör, ordförande; I Ct 9
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Ström, E. T. H., krigsråd;
Strömberg, O. A. E„ t. f. arméöverläkare.
Experter:
Jonsson, E. S., förste marinläkare;
Nyström, E. V., förste flygläkare;
Schneider, C. E., fältläkare;
Severin, G. H., förste marinläkare.
Sekreterare:
Hillbo, A. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1948: I Fi 42 och 1950: I Fi 28.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 22
sammanträden. Överläggningar ha ägt rum med delegerade för personalsammanslutningar,
representerande av utredningen berörda befattningshavargrupper.
Utredningen har företagit studiebesök vid vissa försvarets förband
och institutioner.
Utredningen har den 15 maj 1950 avgivit förslag angående verksläkare
vid försvarets centrala institutioner m. m. I början av januari månad 1951
kommer utredningen att avgiva förslag rörande reglering av arbetsförhållandena
för försvarets läkare, tandläkare och veterinärer samt angående tjänsteoch
verksläkare vid försvaret.
Frågan om löneställningen för berörda personalgrupper torde härefter
komma att upptagas till behandling i samråd med 1949 års tjänsteförteckningskommitté
— jfr I C 13.
9. Arbetsledareutredningen (1948: I Fi 43; 1949: I Fi 34; 1950: I Fi 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 september 1947 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1947):
Aste, J. G., generaldirektör, ordförande;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Berggren, N. H. E., e. o. byråingenjör;
Robertsson, N. I. H., fil. kand., redaktör (fr. o. in. den 17 februari 1950).
Statistiker:
Agnell, Anna Lisa, aktuarie.
Sekreterare:
Lyberg, F., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarets fabriksstyrelse; tel. 22 36 60.
Angående utredningens uppdrag, se 1948: I Fi 43.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 sammanträtt
2 gånger.
294
Riksdag sberättelsen.
I Cj 9 Ett preliminärt förslag till arbetsvärderingsskala för arbetsledartjänster
har utarbetats inom utredningen, som uppdragit åt utredningens experter
att företaga praktiska prov med nämnda skala. I detta syfte ha experterna
besökt vissa verkstäder inom armén, marinen, flygvapnet, statens järnvägar,
telegrafverket och försvarets fabriksverk. Resultatet av proven komma att
föreläggas utredningen i början av år 1951.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under år 1951.
10. 1948 års anställning sutredning (1949: I Fi 45; 1950: I Fi 34).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1948 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1948):
Lingman, J., statsråd, ordförande (t. o. m. den 9 februari 1950);
Lindbergson, K. A., statskommissarie, ordförande (fr. o. m. den 10 februari
1950);
Gustafson, M., sekreterare;
Helidén, B., förtroendeman;
Persson, K., förbundsordförande;
Samuelson, K. G., byrådirektör (fr. o. m. den 10 februari 1950);
Ström, E. T. H., krigsråd;
Wold, S. G., byråchef.
Sekreterare:
Ragjiå, N. E. A., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Statens avtalsnämnd, Regeringsgatan 50, 3 tr.; tel. 21 58 33.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fi 45.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 30
sammanträden. Vissa principiella riktlinjer för gränsdragningen mellan de
olika anställningsformerna ha fastställts. På grundval härav ha preliminära
beslut fattats rörande anställningsformen för huvuddelen av de aktuella
personalgrupperna.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1951.
11. 1948 års pensionsålderskommitté (1949: I Fi 46; 1950: I Fi 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 juni 1948):
Bouveng, G. A. O. N., överdirektör, ordförande;
Ericsson, S. J. G., kansliråd;
Silfverberg, K. J. A., överste;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Branting, J. E. M., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1351),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1949: I Fi 46.
295
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.
Under år 1950 intill utgången av november månad har kommittén hållit I Ct 13
17 sammanträden.
Kommittén har under december 1950 avgivit förslag i fråga om pensionsålder
för befattningshavare vid den civila statsförvaltningen (stencilerat)
och beräknar att under år 1951 avsluta sitt arbete.
12. Utredningen rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid (1949: 1 Fi 47;
1950:1 Fi 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1948:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Ericson, F. C. W., expeditionschef;
Liljegren, Märta, ombudsman;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Nelgård, A., förbundsordförande;
Siedman, G. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Dybner, N. O. E., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. 22 65 00.
Direktiven för utredningen, se 1949:1 Fi 47.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 23
sammanträden.
Utredningen beräknar att slutföra sitt arbete under år 1951.
13. 19i9 års tjånsteförteckningskommitté (1950:1 Fi 47).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1949 (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juni 1949):
Fahlander, V. J. M., generaltulldirektör, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, led. av I kamm.;
af Malmborg, N. M., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Ström, E. T. H., krigsråd.
Experter:
Aldestam, N. A., t. f. aktuarie (fr o. m. den 3 juli 1950);
Elfving, K. I., byrådirektör (fr. o. m. den 13 januari 1950);
Norberg, R. E., byråchef;
Rapp, B. T., överste (fr. o. m. den 11 mars 1950);
Thulin, E. E:son, byråchef (fr. o. m. den 17 juni 1950);
Widstam, T. O., t. f. förste aktuarie (fr. o. m. den 19 maj 1950).
Biträdande sekreterare:
Rudhe, R. S., byråsekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1664,
1391), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1950: I Fi 47.
296 Riksdagsberättelsen.
I C: 13 Kommittén har under tiden december 1949—november 1950 hållit 58 sammanträden.
Med anledning av särskilt av Kungl. Maj :t meddelat uppdrag har kommittén
verkställt utredning och den 30 oktober 1950 avgivit utlåtande i fråga
om en provisorisk lösning av löneställningen för de högre tjänstemännen
vid rikets allmänna kartverk. Samma dag har kommittén avgivit utlåtande
över 1948 års länsstyrelseutrednings betänkande angående länsstyrelsernas
organisation och ställning inom länsförvaltningen.
På begäran av kommittén ha tjänstemännens huvudorganisationer framlagt
önskemål angående ändrad lönegradsplacering för tjänster inom de
grupper, som organisationerna företräda. De gjorda framställningarna —
vilka ännu icke äro fullständiga — ha genom kommitténs försorg delvis kostnadsberäknats.
Kommittén har vidare genom verksstyrelserna erhållit kännedom
om de önskemål i fråga om ändrad lönegradsplacering av tjänster
som föreligga inom de olika verken. För närmare belysning av aktuella
lönegradsspörsmål ha genom experter undersökningar gjorts och studiebesök
avlagts vid ett flertal verk och förvaltningsområden. Kommittén har
föranstaltat om undersökning rörande löneställningen för grupper av anställda
inom kommunal och enskild tjänst. Förberedande utredning har
gjorts beträffande reglerad befordringsgång och dess användning.
Gemensamma sammanträden eller överläggningar ha hållits med 1947 års
landsfiskalsutredning, 1948 års länsstyrelseutredning, 1948 års lotskommitté,
Jikalönskommittén, arbetsledareutredningen samt 1948 års personalkommission
vid statens järnvägar. Överläggningar ha vidare ägt rum med representanter
för de olika försvarsgrenarna i fråga om vissa militära lönespörsmål.
Kommitténs ordförande och huvudsekreterare ha vid skilda tillfällen konfererat
med representanter för de olika kommunförbunden. Kontakt har
även knutits med statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor.
I samband med det åt kommittén givna uppdraget att ägna uppmärksamhet
åt frågan om förmåner vid flygtjänstgöring har kommittén avlagt studiebesök
vid flygflottiljerna i Halmstad och Ängelholm. Kommittén har
under tiden den 27 november—den 2 december 1950 haft sina sammanträden
förlagda till Fredensborg, Storebro (Småland).
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1951.
14. 19b9 års reseersättningskommitlé (1950:1 Fi 49).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 november 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1949):
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande i statens lönenämnd, ordförande;
Almroos,
A., e. o. byråsekreterare;
Stenström, J. A., byråchef.
Sekreterare:
Siinonsson, N. V., e. o. förste byråsekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.
297
Biträdande sekreterare: I C: 16
Egertz, D. Å., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Statens lönenämnd, Västra Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 82.
Direktiven för kommittén, se 1950:1 Fi 49.
Kommittén har under tiden den 1 januari—den 25 november 1950 hållit
38 sammanträden.
Kommittén har den 7 mars 1950 avgivit underdånigt utlåtande över viss
framställning rörande omplaceringstraktamente samt i samband därmed
avgivit förslag till anvisningar till kungörelsen den 10 januari 1947 (nr 18)
angående omplaceringstraktamente åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
Vidare har kommittén den 7 november 1950 avgivit förslag till riktlinjer
för medgivande av ersättning för resa till och från arbetsplats, belägen
utanför samhälles bostadsområde.
Arbetet beräknas fortgå under år 1951.
15. Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands stationerade
tjänstemän m. m. (1950: I Fi 51).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1949):
von Dardel, G. F. N., f. d. ambassadör, ordförande;
Klackenberg, O. H., expeditionschef (fr. o. m. den 8 september 1950);
Kleen, E. W. E„ t. f. byråchef;
von Rosen, G.-F. H. G., överste;
Rydback, A. V. L., byråchef.
Sekreterare:
Ericsson, B. C. A., förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 11 januari 1950).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1374),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fi 51.
Utredningen har under tiden december 1949—november 1950 hållit 23 sammanträden.
Två ledamöter ha för utredningens räkning företagit en resa till
Bern, Belgrad, Bonn, Frankfurt am Main och Paris samt där besökt vederbörande
svenska utlandsorgan.
I skrivelse den 7 mars 1950 till ministern för utrikes ärendena har utredningen
framlagt förslag i fråga om traktamente till utrikesförvaltningen tillhörande
tjänstemän, som hemkallas från utlandet till tjänstgöring i utrikesdepartementet
och därvid icke kunna erhålla lämplig familjebostad.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1951.
16. 1950 års dyrortssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1950):
298
Riksdagsberättelsen.
[ C: 16 Höjer, K. J., generaldirektör, ordförande;
von Hofsten, E. A. G., byråchef;
Metelius, B. E., fil. lic.
Sekreterare:
Berglund, K. G., t. f. förste aktuarie.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1714),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lingman till statsrådsprotokollet den
21 april 1950):
Vid denna utredning böra till prövning upptagas senast tillämpade grunder för
dyrortsgrupperingen mot bakgrunden av de speciella problem som genom kommunindelningsreformen
aktualiseras. Utredningen bör undersöka, i vad mån det
är möjligt att — med tillgodoseende av rimliga anspråk på tillförlitlighet i dyrortsgrupperingen
— genom ett mera generaliserat förfarande vid dyrortsindelningen
tillskapa större, enhetliga dyrortsområden. Å andra sidan bör utredningen
också pröva, i vad mån nybildandet av storkommuner kan medföra befogade krav
på uppdelning av en kommun i flera dyrorter, i syfte att åvägabringa bättre överensstämmelse
med andra orter.
På utredningen bör ankomma att utarbeta förslag till grunder för den kommande
dyrortsundersökningen. Utredningen bör undersöka, huruvida nu tillgängliga
uppgifter rörande konsumtionsvanorna äro tillräckliga för utarbetande av en
hushållsbudget, som kan läggas till grund för de nya dyrortsjämförelserna. Vad
beträffar de i dyrortsjämförelsen ingående posterna torde särskild uppmärksamhet
få ägnas bostadsposten, skatterna och avståndstilläggen. Utredningen bör överväga,
i vad mån kostnader för resor till och från arbetet böra beaktas.
Utredningens förslag till riktlinjer för den kommande dyrortsundersökningen
bör innefatta ett tidsschema för denna undersökning och den på grundval därav
företagna allmänna omgrupperingen av dyrorterna, så att den erforderliga provisoriska
förlängningen av gällande skattegruppering kan bestämmas. Därvid
torde frågan om den framtida periodiciteten i ortsgrupperingen kunna komma under
övervägande.
Även om ett underlag för bedömning av spännvidden i dyrortssystemet erhålles
först genom den kommande dyrortsundersökningen, synes detta icke böra utgöra
hinder för utredningen att till övervägande upptaga frågan om sambandet mellan
spännvidden och antalet ortsgrupper i dyrortssystemet.
Det synes mig slutligen lämpligt, att utredningen vid sitt bedömande av hithörande
frågor även beaktar den lönespänning, som föreligger mellan olika orter
på den privata arbetsmarknaden.
Utredningen bör bedrivas med sådan skyndsamhet att dess resultat kunna framläggas
för 1951 års riksdag i samband med att frågan om förlängning av giltighetstiden
för gällande skattegruppering förelägges riksdagen.
Med hänsyn till utredningens huvudsakligen tekniskt-teoretiska karaktär synes
det lämpligt, att den ges formen av en expertutredning. Utredningen torde böra anförtros
åt särskilda utredningsmän till antalet högst fyra. Utredningsmännens förslag
synes böra avgivas efter samråd med dyrortsnämnden.---
De sakkunniga, som under tiden maj—november 1950 hållt 32 sammanträden,
beräkna slutföra sitt arbete i januari 1951.
299
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet.
17. Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa ansvars- I C: 17
män vid statens fasta värmeanläggningar.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1950 för att
biträda med utredning av frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena
för sådana ansvarsmän vid statens fasta värmeanläggningar, som
icke äro heltidssysselsatta med eldnings- och reparationsgöroinål:
Cars, G. F. O., byråchef.
Lokal: Statens lönenämnd, Västra Trädgårdsgatan 4; tel. 11 63 81.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1951.
300
Riksdagsberättelsen.
II U: i
II. De centrala krisorganen.
Utrikesdepartementet.
1. Flykt kapitalby rån (1948, 1949, 1950:11 1).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889) samt
den 8 november 1946 (SFS nr 700).
Styrelse:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Barck-Holst, U. G. L., byråchef;
Böök, K. E., riksbankschef;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, t. f. statssekreterare;
Lindencrona, A., försäkringsdirektör.
Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom.
Suppleanter:
Dennemark, S., e. o. hovrättsassessor, t. f. lagbyråchef;
Hammarslciöld, T. L., bankdirektör;
Petri, C. J. L., förste sekreterare.
Kanslichef:
Jonason, S. Å. H., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.
Under år 1950 har byråns medverkan i 1 fall påkallats för återställande
av egendom, som under kriget rättsstridigt frånhänts invånare i ockuperade
länder.
Byrån har under ar 1950 fortsatt sin verksamhet med likvidering av
tysk egendom och kontroll över japansk egendom. Hittills ha de tyska intressena
avvecklats i omkring 105 bolag och de äro under avveckling i ett
20-tal andra bolag. Lagen den 14 december 1945 om administration av vissa
bolag m. m. har kommit till användning i 63 fall. Efter kvarstadsförordnanden
ha hittills under byråns verksamhetstid sysslomän tillsatts för förvaltning
av tysk egendom i omkring 857 fall. Intill utgången av oktober
1950 har å clearingnämndens konto Sverige-Tyskland hos Sveriges riksbank
insatts ett vid likvidering av tysk egendom erhållet belopp å omkring
198 700 000 kronor, sa att tillsammans med de vid sammanbrottet å
clearingkontot innestående medlen allt som allt omkring 303 600 000 kro
-
De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.
301
nor influtit å clearingkontot. Därtill kommer ett belopp å omkring JJ JJ. g
46 200 000 kronor, avseende avbetalningsfordringar på grund av försäljning
av tyskägd egendom och å spärrade bankräkningar innestående tillgodohavanden,
som ännu ej inlevererats till clearingkontot. Sedan lagen den 10
juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar tillkommit,
har i 53 fall framställning gjorts om dödande av tyskägda aktier
i svenska bolag.
Byrån har tidigare räknat med att kunna slutföra huvudparten av sina
uppgifter under budgetåret 1950/51. Åtskilliga ärenden torde emellertid icke
kunna bli slutbehandlade inom sagda tid och vidare tillkomma alltjämt nya
ärenden. Därtill kommer att å byrån numera överflyttats den del av clearingnämndens
verksamhet, som hänför sig till Tyskland. Byrån beräknar
därför, att byråns verksamhet kommer att fortsätta även under budgetåret
1951/52.
2. Restitutionsnämnden (1948, 1949, 1950: II 2).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 890) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).
Ledamöter:
Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellson, K. B. N., advokat;
Edling, S. Å., statssekreterare.
Sekreterare:
Larsson, T. S., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovslagargatan 2.
Nämnden har under år 1950 hållit 11 sammanträden.
3. Likvidationsnåmnden.
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1950. Instruktion utfärdad den 25
augusti 1950 (SFS nr 490).
Ledamöter:
Lawski, S. J. K. W., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Wistrand, T. H. W., utrikesråd;
Pehrsson, W. I., advokat.
Suppleanter:
Hellstedt, E. S., legationsråd;
Södermark, S. T., advokat.
302
Riksdag sberättelsen.
il IT: 3 Ledamöter endast för frågor rörande tysklandssvenska anspråk:
Björkman-Goldschmidt, E. A. E., fru (fr. o. m. den 6 oktober 1950).
Svensson, Å., advokat (fr. o. m. den 6 oktober 1950).
Kanslichef:
Beskow, B. G., hovrättsråd.
Föredragande:
Bernhard, B., e. o. assessor (fr. o. m. den 24 oktober 1950);
Granger, T. A. A., e. o. assessor (fr. o. m. den 4 december 1950).
Expeditionsföreståndare:
Howander, H. J. E. (fr. o. m. den 1 september 1950);
Bruggemann, K. G., fröken (fr. o. m. den 1 december 1950).
Lokal: Hovslagargatan 2; tel. 22 52 20.
Nämnden har börjat sin verksamhet den 10 augusti 1950. Arbetet med
registrering och komplettering av föreliggande anmälningar ha i viss utsträckning
verkställts. Ett antal anmälningar ha prövats av nämnden och
därvid godkända belopp utbetalats.
4. Utrikesdepartementets understödsnämnd.
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950:
von Hartmansdorff, A. H., byråchef, ordförande;
Jerneman, T. G., byråchef;
Svensson, J. U., förbundsordförande, led. av II kamm.
Ersättare:
Högstedt, C. F., förste sekreterare (för ordföranden);
Skogh, S. A., byråchef;
Linderstam, B. Hj., ombudsman.
Sekreterare:
Leissner, T. Å., amanuens.
Nämnden har intill den 1 december 1950 hållit 2 sammanträden.
Nämndens verksamhet har hittills huvudsakligen utgjorts av förberedelser
för den vid 1950 års riksdag beslutade försöksverksamheten i fråga
om understöd åt sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn och i enlighet
med bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1950 (SFS nr 473).
Försöksverksamheten torde komma att igångsättas den 1 februari 1951.
De centrala krisorganen: Finansdepartementet.
303
Finansdepartementet.
II H
1. Valutakontoret (1948, 1949 och 1950: II 1).
Enligt gällande instruktion för valutakontoret utgöres dess styrelse av
riksbankschefen samt ytterligare högst sju ledamöter, vilka jämte suppleanter
för ledamöterna förordnas av Kungl. Maj :t.
Riksbankschefen är styrelsens ordförande. Kungl. Maj :t utser en av de
övriga ledamöterna att vara vice ordförande.
Den 22 maj 1942, den 3 mars 1944, den 18 april 1947, den 10 december
1948, den 14 januari och den 4 augusti 1949 av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter
av valutakontorets styrelse:
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamin.;
Lange, N. G., statssekreterare;
Lemne, M. H., vice riksbankschef, vice ordförande;
Lundgren, Th., konsul;
Wallberg, C. E. F., bankdirektör;
Wetter, S. A. J. F., advokat;
Wetterlind, Å., direktör.
Handelsdepartementet.
1. Statens handels- och industrikommission
(jfr 1950: II H och II Fo 2).
Bildad genom sammanslagning från och med den 1 januari 1950 av statens
handelskommission och statens industrikommission enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 16 december 1949. Instruktion utfärdad den 3 februari 1950
(SFS nr 65).
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Tunhammar, E. W., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Adiels, A. Hj., förbundsordförande;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Form, H. S., förbundssekreterare;
Geijer, K. A., förbundsordförande;
Kastrup, S. O., direktör;
Kollberg, G. N„ direktör, led. av II kamm. (fr. o. in. den 3 februari 1950);
Kull, J. I., direktör;
20 llihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdajrsberättelsen.
304
Riksdagsberättclsen.
II H: l Kördel, E. R., direktör;
Lemne, M. H., vice riksbankschef (fr. o. m. den 1 april 1950):
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Magnusson, H. T., bankdirektör (t. o. in. den 31 mars 1950);
Pyk, H. T., direktör;
Settergren, G. C. A., direktör;
Sjögren, K. E., direktör;
Vinell, K. T., handelsråd.
Direktör för utrikeshandelsärenden:
Grafström, E. O. Hj., e. o. byråchef.
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Avdelningschefer för
utredningsavdelningen: Wennersten, P. G., byrådirektör;
handelspolitiska avdelningen: Millqvist, T. R., förste byråinspektör (vakant
fr. o. in. den 1 januari 1951);
statistiska avdelningen: Eriksson, B. A., e. o. byråchef;
kemiska avdelningen: Huss, K. S., ingenjör;
textilavdelningen: Gibson, G. A., direktör;
järn-, metall- och byggnadsavdelningen: Anelius, H., direktör (t. o. in. den
28 februari 1950), Dahlerus, B. H., bergsingenjör (fr. o. m. den 1 mars
1950);
maskin- och verkstadsavdelningen: Pyk, H. T., direktör;
diverseavdelningen: Malmén, M. E., revisor;
exportavdelningen: Hultkrantz, G. V. T., förste tullkontrollör;
kontroll- och besvärsavdelningen: Stiernstedt, S. W. O., kanslisekreterare.
Chefer för
kvoteringsbyrån: Palmstrand, T. E. Hj., tullöverkontrollör;
byrån för kombinationsaffärer: Orrö, S. E„ kammarskrivare;
läderbyrån: Hallström, K. E., direktör;
skogsindustri- och bränslebyrån: Lundquist, L., direktör;
kanslibyrån: Edberg, J. W., byråsekreterare.
Sakkunniga:
Qvistgaard, J. H., t. f. generaldirektör;
Sundfeldt, B., överingenjör.
Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 10 mars 1950 förordnades herrar Ivollberg,
Lindskog, Magnusson och Lemne att, förutom kommissionens ordförande
och vice ordförande, vara ledamöter i kommissionens arbetsutskott
under viss angiven tid.
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. 23 80 20, rikssamt. 23 80 40.
2. Statens priskontrollnämnd (1948, 1949:11 Fo 5; 1950:11 Fo 4).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 21 maj 1948 (SFS nr 282).
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.
Älmeby, H. V. B., kommerseråd, ordförande;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande;
Dahlin, E. H., hovrättsråd, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, fru, kassör (t. o. in. den 15 november 1950);
Bergstrand, A., direktör;
Grundström, H., direktör;
Jönsson, N. O., led. av II kamm.;
Lind, A., redaktör;
Matts, A. G., direktör;
Rehn, L. G., fil. kand.;
Rvdbeck, G., överingenjör;
Severinson, G., direktör;
Svensson, H. G. I., ombudsman;
Svärd, H., ombudsman;
Thorsson, Inga, fru (fr. o. m. den 16 november 1950);
Östlind, A. E., docent.
Ledamöter i nämndens råd:
Arrhenius-Beyer, Lilly, fru;
Andersson, Elsa, fru;
Browall, G., direktör;
Collin, Karin, fröken;
Degerstedt, C. Hj., direktör;
Engberg, N. F., direktör;
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.;
Flood, Hulda, fru, f. d. riksdagsledamot (t. o. m. den 31 oktober 1950);
Hallnäs, S., ombudsman;
Johansson, A., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;
Johansson, H., direktör;
Lindberger, A., redaktör;
Lindqvist, J. L., direktör;
Mårtensson, H., civilingenjör;
Nilsson, H., lantbrukare;
Norrman, E., andre ordförande i Landsorganisationen;
Söderberg, E., direktör;
Throne-Holst, H„ disponent;
Öhman, Rodny, fru.
Kanslichef:
Dahlin, E. IT, hovrättsråd (t. o. m. den 14 juli 1950);
Nordqvist, B. R. B., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 15 juli 1950).
Biträdande kanslichef:
Nordqvist, B. R. B., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 14 juli 1950).
Chef för sekretariatet:
von Dehvig, R., e. o. byrådirektör.
305
II H: 2
306
Riksdagsbe rättelsen.
II H: 2 Hos priskontrollnämnden finnas följande byråer:
järn- och metallbyrån; chef: Nyström, S. L. (t. o. m. den 14 juli 1950);
Lundberg, H. F. N., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 15 juli 1950);
bränsle- och trävarubyrån (indragen fr. o. m. den 15 juli 1950); chef:
Baeckström, Th., jägmästare (t. o. m. den 30 juni 1950);
textilbyrån; chef: Gillgren, L. E., e. o. byrådirektör;
läder- och skobyrån; chef: Gillgren, L. E., e. o. byrådirektör;
byrån för kemisk-tekniska produkter; chef: vakant; t. f. Lundberg,
K.-A. O.;
livsmedelsbyrån; chef: Carbell, E. E. E., e. o. byråchef;
allmänna byrån; chef: Hellman, A., disponent;
importhandelsbyrån (indragen fr. o. in. den 15 juli 1950); chef: Lundberg,
H. F. N., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 14 juli 1950);
prisövervakningsbyrån; chef: Spongenberg, O., disponent;
utrednings- och planläggningsbyrån; chef: vakant; t. f. Davidsson, I). E.
W., pol. mag. (fr. o. in. den 1 juli 1950);
transportbyrån; chef: Mossberg, T. L., fil. kand.;
byrån för aktiv hushållning; chef: Diurson, Vera, fru;
konfektionsbyrån; chef: Alhvin, G. E., e. o. byrådirektör;
juridiska byrån; chef: Wiedesheim-Paul, G. H., byråchef, (tji. fr. o. in.
den 1 mars 1950); t. f. Lundin, R. F., e. o. hovrättsassessor (fr. o. in.
den 1 mars 1950).
Statens upplysningsbyrå; chef: Walles, K. L., redaktör.
Lokal: Strindbergsgatan 36—40; tel. lokalsamt. 67 99 00, rikssamt.
54 00 80; Valliallavägen 117 (byrån för aktiv hushållning).
3. Statens bränslekommission (1948, 1949: II Fo 6; 1950: II Fo 5).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 14 juni 1940. Instruktion ufärdad samma dag
(SFS nr 581).
Ledamöter:
Severin, E. J., ombudsman, f. d. riksdagsman, ordförande och chef;
Bengtsson, J. E. Y., direktör;
Carlsson, C. A., lantbrukare;
Kjellström, P.-O., civilingenjör, avdelningschef (t. o. in. den 15 april 1950);
Nilsson, G. H., överdirektör (t. o. in. den 31 mars 1950).
Ledamöter i kommissionens råd:
Alm, M. F., byråchef;
Bengtsson, O. F., ombudsman;
Berg, N. R., ryttmästare;
Byström, C., verkst. direktör i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;
Hain, R. J. F., direktör;
Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet.
307
Hultman, G., f. d. överingenjör;
Karlsson, K., direktör; -
Ljunggren, V., direktör;
Nordström, A., byggnadsingenjör;
Norgren, N. O., häradsdomare;
Nyström, P. E., f. d. ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;
Schager, N., jägmästare;
Sundfelt, R., direktör;
Tigerschiöld, K. M., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
Wibom, T., inajor;
Östberg, Amanda, fru.
Kanslichef:
Carlon, C. S., revisionssekreterare.
Avdelningschefer:
för planläggningsavdelningen: Kjellström, P.-O., civilingenjör (t. o. in. den
15 april 1950);
för kolavdelningen: Ancrantz, N. O. F.
Lokal: Rålambsvägen 8—10; tel. lokalsamt. 54 00 60, rikssamt. 54 00 80.
4. överrevisionen för krisförvaltningen (1948, 1949: II Fo 8; 1950: II Fo 7).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 31 december 1943.
Instruktion utfärdad samma dag (SFS nr 946; ändringar se SFS 1944 nr
241).
Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kannn.
Förste revisor:
Runesten, S.-O. J., t. f. revisor.
Lokal: Storgatan 19; tel. 60 83 06, 60 83 46.
5. Statens krigsförsäkringsnämnd (1948, 1949: II Fo 2; 1950: II Fo 1).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 har Kungl. Maj:t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnäinndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni 1948, dels ock uppdragit åt
tr#e personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 juli 1948 fortsätta
och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande rörelse.
Likvidatorer äro:
Levinson, Iv. S., landshövding;
Henriques, E., advokat;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.
Avvecklingen beräknas vara avslutad under år 1951.
Il H: 5
308 Riksdagsberättelsen.
II H: 6 6. Statens trafikkommission (1948, 1949:11 Fo 7; 1950:11 Fo 6).
“ Tillsatt av Kungl. Maj :t den 1 augusti 1940. Genom beslut den 27 januari
1950 har Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att trafikkommissionens verksamhet
skulle upphöra med utgången av januari 1950, dels ock uppdragit åt följande
tre personer att i egenskap av likvidatorer från och med den 1 februari
1950 avsluta avvecklingen av kommissionens verksamhet:
Frisell, E. G., direktör;
Trolle, C. R., f. d. byråchef;
Dillén, B. O., e. o. länsnotarie.
Avvecklingen avslutad den 1 juli 1950.
Inrikesdepartementet.
Statens utlänningskommission (1948, 1949: II 2; 1950: II 1).
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323) och den
30 juni 1947 (SFS nr 549).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Casparsson, K. R., pressombudsman;
Curtman, C. W., överdirektör;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., professor, led. av II kamm.;
Höjer, T. Signe E., fru;
Leche, H. ,1., överstelöjtnant;
Petrén, B. A. S., utrikesråd;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på två byråer, passbyrån och kontrollbyrån,
samt en fristående kansliavdelning.
På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur ordnings-
och säkerhetssynpunkt. Kansliavdelningen slutligen behandlar ärenden
angående kommissionens personal, administration och ekonomi, besvarar
remisser av allmän natur samt omhänderhar den officiella utlänningsstatistiken.
De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet.
309
Chefer:
för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef (tjänstledig);
Stränge, B. M. G., t. f. byråchef;
för kontrollbyrån: Wiman, O., byråchef;
för kansliavdelningen: Stjernqvist, H. O., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. 23 31 20 (växel).
Stockholms slott den 3 januari 1951.
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg.
Il In: l
310
Riksdagsberättelsen.
Bilaga A.
Under år 1950 beviljade bidrag från lotterimedelsfonden.
Äidinll |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Akademiska föreningen i Lund....... |
Va |
150 000:- |
|
Byggnadsarbetarkören i Stockholm............ |
‘Va |
2 500:- |
|
Bodens folkhögskoleförening......... |
Va |
50000: - |
|
Carlquist, Maja, för Sofiaflickorna............ |
I6/u |
5000: — |
|
Dramatiska teatern ............ |
,6/a |
380000: — |
|
> * |
16/e |
25000: — |
|
> > .......... |
2% |
22 728:02 |
|
> I |
•Vu |
380000:- |
|
> > ..... |
•5/u |
25000:- |
832 728:02 |
Folkets parkers centralorganisation........ |
*% |
400000:- |
|
> > > ....... |
•7/n |
50000: — |
450000:- |
Folkrörelsernas konstfrämjande......... |
,6/12 |
15 000:- |
|
Geijersgården, Uppsala, Stiftelsen........... |
Va |
6 000: — |
|
Gotlands hembygdsförbund........ |
Va |
8 000: — |
|
Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning .... |
Va |
10000: — |
|
Gävleborgs läns orkesterförening............. |
16/a |
132 800: — |
|
Göteborgs lyriska teater.......... |
16/a |
250000: — |
|
> > > . . |
15/12 |
250000: — |
500000: — |
Göteborgs orkesterförening............ |
20/i |
30000:- |
|
» > |
16/a |
165 000: — |
195000: — |
Göteborgs stadsteater.............. |
*/* |
15100: — |
|
> > |
‘Va |
168000:- |
|
> > |
“/ll |
168000: — |
351 100:— |
Hälsingborgs stadsteater........... |
•Va |
50 000: — |
|
> > ....... |
15In |
50000: — |
100000: — |
Jnkkasjärvi sockens hembygdsgille i Kiruna....... |
Va |
15000:- |
|
Jära folkhögskola, Malmbäck........... |
Va |
70000: — |
|
Klassikerspelen i Uppsala........ |
»Va |
1500:- |
|
Konsertföreningen i Stockholm........... |
•Va |
198000: — |
|
> > > |
•Va |
10000: — |
208000: — |
Konst i skolan, Föreningen.......... |
‘Va |
25 000:- |
|
Luleå stad............. |
Va |
50 000: — |
Bidrag från lolterimedelsfonden.
311
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Malmö konserthus................... |
16/s |
121000: - |
|
Malmö stadsteater................... |
16/s |
267 000:- |
|
» > ................... |
15/12 |
267000: — |
534000: — |
Musikaliska akademien................. |
6 500:- |
||
Mölndals stad..................... |
*/• |
50.000: - |
|
Nordiska konstförbundets svenska sektion......... |
18/e |
20000:- |
|
Nordiska museet.................... |
a/« |
50 000:- |
|
Nordvästra Skånes orkesterförening........... |
16/6 |
123000:- |
|
1 > > ........... |
1S/12 |
2 500: — |
125 500:- |
Norrköping—Linköping, Stadsteatern........... |
“/• |
87 000:- |
|
» * » (för 1947-1949) . . . |
16/6 |
20000: — |
|
> J > ........... |
16/12 |
87000: — |
194000:- |
Norrköpings orkesterförening.............. |
16/6 |
128 000:- |
|
Operan........................ |
,8/6 |
1000 000:- |
|
> ........................ |
S9/« |
44 304:09 |
|
> ........................ |
1S/I2 |
942 000: — |
1986 304:09 |
Ortnamnskommissionen................. |
1S/H |
26 000:- |
|
Riksantikvarieämbetet................. |
2/e |
10000:- |
|
Riksförbundet för bildande konst ............ |
16/.2 |
120000:- |
|
Riksteatern...................... |
18/e |
301000: - |
|
» ...................... |
15/l* |
311000: — |
612 000: — |
Ruinspelen i Yisby, Föreningen............. |
“/« |
4000: — |
|
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund, Sällska-pet Kyrkosångens vänner m. fl............. |
,5/j2 |
4 000:- |
|
Svenska diakonsällskapet................ |
’/• |
50000:- |
|
Svenska dramatikers studio, förening u. p. a., Stockholm |
29/lä |
10 000: — |
|
Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet . . . |
2,/l |
15 000: — |
|
» » > » > > > |
16/12 |
10 000: — |
25 000: — |
Svenska studeuthemmet i Paris, Rådgivande kommittén i |
''/» |
15000: — |
|
Svenska sångarförbundet................ |
18/6 |
15 000:- |
|
Sveriges amatörmusikkårer, Riksförbundet......... |
16/6 |
4000:- |
|
Sveriges körförbund.................. |
16/l* |
25 000:- |
|
Sveriges orkesterföreningars riksförbund.......... |
I8/6 |
120 000: — |
|
Södra Vätterbygdens folkhögskola............ |
*/» |
25 000: — |
|
Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i |
13/1 |
60000:- |
|
> (till d:o)................. |
,8/e |
160000: — |
220 000: - |
Ystads teateraktiebolag ................. |
S/8 |
30 000: — |
|
Örebro orkesterförening................. |
22/o |
10 000:- |
|
Östergötlands fornminnes- och museiförening....... |
2/« |
5 000: — |
|
Summa kronor |
7 722982:11 |
312
Riksdagsberättelsen.
Justitie -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
|||||
t. o. m. S0 6 1949 |
||||||
1949 |
1950 |
1951 |
Arve Leda- möter |
den Sekr., |
||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet! |
||||||
under 1950.1 |
||||||
1946 års flottningsutredning2........... |
19 |
21 |
1 |
33 953 |
3 958 |
_ |
Utredning om ny lagstiftning rörande avbetalnings- |
||||||
köp3..................... |
29 |
23 |
2 |
25 245 |
4 500 |
1002 |
1949 års rationaliseringsutredning......... |
— |
30 |
3 |
84 |
5 804 |
2 744 |
Utredning om anvisningar för bedrivandet av sinnes- |
||||||
undersökningar4................ |
— |
33 |
4 |
— |
7 000 |
600 |
Utredning om ny sluten ungdomsfängelseanstalt . . |
— |
37 |
5 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
59 282 |
21262 |
1346 |
|||
15. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingång-en av 1951.1 |
||||||
Straffrättskommittén............... |
4 |
11 |
6 |
356 593 |
£11076 |
2 234 |
Strafflagberedningen............... |
5 |
12 |
7 |
398 107 |
20 540 |
23 378 |
Anktorrättskommittén.............. |
6 |
13 |
8 |
24 781 |
400 |
2 000 |
Ungdomsvårdskommittén5............ |
8 |
14 |
9 |
234 692 |
1184 |
6 998 |
Fastighetsbildningssakknnniga2.......... |
9 |
15 |
10 |
334 041 |
10 660 |
13 756 |
Arvdabalkssakkunniga.............. |
10 |
16 |
11 |
— |
750 |
— |
i 1945 års lnfträttssakkunniga6.......... |
13 |
17 |
12 |
15 323 |
10044 |
1954 |
Utredning rörande offentliggörande av hemligstämp- |
||||||
lade protokoll och handlingar i mål om spioneri |
||||||
m. in..................... |
15 |
18 |
13 |
15 812 |
— |
800 |
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen2 . . |
16 |
19 |
14 |
28 639 |
3144 |
2 680 |
Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgar- |
||||||
skapsrättens område.............. |
20 |
22 |
16 |
9 879 |
1544 |
852 |
Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens |
||||||
område ................... |
26 |
24 |
17 |
8 861 |
2 550 |
— |
| Sakkunniga för lagstiftning rörande artificiell insemi- |
||||||
nation................... |
27 |
25 |
18 |
4 993 |
1 368 |
1160 |
Utredning rörande administrativa föreskrifter för till- |
||||||
lämpning av straffbestämmelsen om folkrättsbrott7 |
28 |
26 |
19 |
1451 |
2 312 |
— |
1949 års utlänningskommitté4........... |
— |
28 |
21 |
7 660 |
4 780 |
— |
Besvärssakkunniga............... |
— |
29 |
22 |
— |
1152 |
12 325 |
Varumärkes- och firmautredningen3........ |
— |
31 |
23 |
— |
4 068 |
2 416 |
1949 års rättshjälpskommitté........... |
— |
34 |
25 |
— |
2 671 |
— |
Sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföre- |
||||||
skrifter i anledning av ändringar i lagen om expro- |
||||||
priation m. m.8................ |
— |
35 |
26 |
— |
— |
2 024 |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
313
Bilaga B.
departementet.
! 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
u |
* g i |
f t e |
||||||
V: 1949-»% 1950 |
‘/t—»7u 1950 |
Beräknad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
||||||
mistnde avlönings-förmåner |
mentsersätt-ningar m. m. |
Summa |
Verkställ-da utg. Vt-31/io |
Beräkna-de utg. |
1950 (s:a av |
|||
Sekr., |
1 eds |
Sekr., |
hyror, skriv- |
|||||
möter |
möter |
experter |
materialier |
|||||
1422 |
12 975 |
7 578 |
1000 |
26 933 |
16 374 |
77 260 |
||
— |
7 886 |
3 215 |
918 |
_ |
17 521 |
4 656 |
10000 |
57 422 |
104 |
9 420 |
1 699 |
— |
3 677 |
23 448 |
— |
— |
23532 |
— |
— |
_ |
— |
_ |
7 600 |
_ |
___ |
7 600 |
— |
— |
276 |
— |
— |
276 |
696 |
13000 |
13 972 |
1526 |
80281 |
12 768 |
918 |
4677 |
75 778 |
21 726 |
23000 |
179 786 |
16 870 |
13 992 |
503 |
1753 |
46 428 |
15 965 |
7 400 |
426 386 |
|
969 |
4 062 |
5 396 |
2 271 |
987 |
57 603 |
24 616 |
8 500 |
488 826 |
— |
— |
2 589 |
— |
— |
4 989 |
_ |
4 000 |
33 770 |
— |
— |
285 |
— |
2 000 |
10 467 |
4 098 |
1800 |
251057 |
19 026 |
3 644 |
1318 |
2711 |
6 309 |
57 424 |
17 023 |
15 500 |
423 988 |
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
— |
750 |
10 948 |
14 531 |
1427 |
276 |
1008 |
40 188 |
12 569 |
6000 |
74080 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
800 |
600 |
17 212 |
|
— |
15 356 |
301 |
157 |
— |
21 638 |
8 452 |
3 300 |
62 029 |
945 |
4 314 |
2 335 |
1 009 |
1970 |
12 969 |
— |
— |
22 848 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 550 |
500 |
— |
11911 |
— |
— |
28 |
— |
— |
2 556 |
2 408 |
1000 |
10 957 |
_ |
_ |
261 |
_ |
_ |
2 573 |
_ |
300 |
4 324 |
2 939 |
15 532 |
3 591 |
3 409 |
500 |
30 751 |
15 470 |
3 500 |
57 381 |
— |
— |
— |
— |
1500 |
14 977 |
10 975 |
10000 |
35 952 |
— |
7155 |
309 |
— |
1500 |
15 448 |
4551 |
5 000 |
24 999 |
13 923 |
— |
722 |
— |
— |
17 316 |
10 344 |
6 000 |
33 660 |
_ |
6 010 |
_ |
_ |
8 034 |
_ |
_ |
8 034 |
314
Riksdagsberättelsen.
1 |
1 2 |
3 |
1 i |
5 |
6 |
7 |
Kriminalstatistikutredningen........... |
36 |
27 |
_ |
2 224 |
2 384 |
|
1950 års folkomröstnings- och yalsättsntrcdning . . |
— |
— |
28 |
— |
— |
1522 |
Partifinansieringssakkunniga........... |
— |
— |
30 |
— |
— |
— |
Strandutredningen9............... |
— |
— |
32 |
— |
— |
— |
Utredning om myndigheternas förhållande i den s. k. |
||||||
Kejneaffåren................ |
— |
33 |
— |
— |
— |
|
Snmma kr. |
1440882 |
80467 |
76483 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
Dissenterlagskommittén9............. |
11 |
2 |
— |
128 323 |
2 220 |
1200 |
Utredning för översyn av lagstiftningen om ekono- |
||||||
miska föreningar10.............. |
14 |
4 |
— |
94 245 |
4 728 |
— |
Processnämnden................ |
17 |
5 |
— |
43875 |
— |
480 |
1946 års lufträttssakkunniga0.......... |
21 |
6 |
— |
— |
1250 |
246 |
Utredning rörande äganderättsförhållandena inom vissa |
||||||
fiskelägen i Bohuslän8............. |
23 |
7 |
— |
498 |
1200 |
— |
Decentraliseringsutredningen........... |
24 |
8 |
— |
57 015 |
1396 |
2 020 |
Utredning om provisorisk lagstiftning rörande avbe- |
10 |
2 012 |
||||
talnings- och förskottsköp3........... |
— |
— |
7 038 |
|||
Snmma kr. |
830994 |
12806 |
3946 |
|||
I). Under budgetåret 1949,50 bestridda kostna-der för sakkunniga biträden inom Ersättning till byråchefen A. C. von Zweigbergk för |
1 |
|||||
varumärkes- och firmalagstiftningen . |
— |
— |
— |
— |
||
> > följande personer för biträde inom de- partementet med vissa utredningsupp-drag m. m.: |
||||||
t. f. presidenten C. M. E. Wijnbladh |
— |
— |
— |
— |
— |
— - |
häradshövdingen E. Thomasson . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> G. I. A. Carlesjö |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
revisionssekreteraren C. E. Hagbergh |
— |
— |
— |
— |
— |
- ! |
> T. Salén . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> H. Digman . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
- i |
hovrättsrådet K. Hedström..... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
> G. Thulin...... |
— |
— |
— |
— |
||
> H. Henkow..... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
f. d. hovrättsrådet A. Björklund . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
|
utrikesrådet S. Petrén....... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
lagbyråchefen B. Lassen...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
t. f. lagbyråchefen T. Nordström . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
professorn I. Agge........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
rådmannen F. Höijer....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
hovrättsassessorn S. Dennemark . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> H. F. Ringdén . . |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
> 0. Petrén..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> S. Cederbalk . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> B. Alexanderson |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> G. Thyresson . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
byråchefen T. Eriksson...... |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
assistenten G. Marnell....... |
— |
-1 |
— |
— |
— |
— |
fil. kand. Ulla Larsson .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
förste aktnarien G. Möller..... |
— 1 |
— |
— |
— |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
315
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
16 |
16 |
6 963 |
11571 |
2 943 |
1500 |
16 014 |
||||
_ |
4 320 |
— |
— |
1000 |
6 842 |
19 325 |
8000 |
34167 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
3021 |
5 000 |
8 021 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 220 |
3500 |
10 720 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 902 |
8 000 |
11 902 |
65620 |
95879 |
19 065 |
11586 |
16 774 |
365 874 |
163 982 |
98 300 |
2068988 |
192 |
422 |
12 631 |
16 665 |
755 |
145 743 |
|||
_ |
_ |
8 017 |
12 745 |
_ |
_ |
106 990 |
||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
480 |
— |
— |
44 355 |
— |
1868 |
— |
— |
11 |
3 375 |
— |
3 375 |
|
_ |
_ |
1200 |
_ |
1698 |
||||
1 — |
3136 |
195 |
— |
— |
6 747 |
— |
— |
63 762 |
— |
4 236 |
418 |
998 |
2 385 |
10 049 |
5 |
— |
17 092 |
9 432 |
1035 |
998 |
23044 |
51261 |
760 |
383 015 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
4 740 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
2 503 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
13 252 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1411 |
— |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
— |
— |
12 731 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
20 958 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
9 089 |
— |
— |
— |
_ |
__ |
— |
— |
17135 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
— |
6127 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
100 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
100 |
— |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
— |
5 696 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
250 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
3 279 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
19 619 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
200 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
8 371 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
10 635 |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
17 539 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
13 950 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
11680 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
— |
6 590 |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
999 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
316
Riksdag sberått elsen.
1 |
2 |
3 |
i |
5 |
6 |
7 1 |
Ersättning till förste kanslisekreteraren E. Magnander |
_ ! |
|||||
tingssekreteraren G. Ohlsson .... |
— |
— |
— |
_ |
_ i |
|
hovrättsfiskalen S. H. Hessler . . . |
— |
— |
_ |
_ |
— 1 |
|
jur. kand L. Groll........ |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ j |
dr. jur. M. Rippner........ |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ 1 |
direktören S. Hurable....... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
__ |
rektorn E. Lindberg........ |
— |
_ |
— |
— |
— |
_ | |
ombudsmannen 0. Axelsson .... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
__ j |
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet |
— |
_ |
__ |
_ |
_ j |
|
Snmma kr. |
— |
— |
1 Kostnaderna bestridas, om ej annat angives, från andra huvudtitelns kommittéanslag.
> > från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
> > » > tionde > » > > »
» » > > , elfte > » > > >
• » > > > femte > > » > ,
'' » » > » sjätte » i > > >
7 Av kostnaderna ha 104 kr. bestritts från fjärde huvudtitelns kommittéanslag.
8 Kostnaderna bestridas från andra, femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
9 * * » > , och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
* ’ » » , nionde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
317
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
18 |
H |
15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
1000 1 684 5 280 4 000 |
— |
_ |
— ; |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—! |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— I |
||
405 10 515 |
||||||||
— |
— |
— |
213 978 |
— |
— |
varje.
tredjedel från varje,
varje.
tredjedel från varje.
318
Riksdagsberåttelsen.
Utrikes -
1 |
2 |
3 |
i |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1949 |
1950 |
1951 |
30/s 1949 |
|||
Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som arslntnt sin verksamhet |
||||||
under 1950.1 |
||||||
Granskning av rapport om mordet på greve Folke |
||||||
Bernadotte af Wisborg............ |
— |
8 |
1 |
— |
3 400 |
4 552 |
Samma kr. |
3 400 |
4 552 |
||||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.1 |
||||||
Understödsnämnden för rysslandssvenskar..... Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- |
2 |
3 |
2 |
39 411 |
944 |
2 400 |
och sjöfartsärenden.............. Rådgivande beredningen för frågor rörande den inter- |
— |
4 |
3 |
790 |
448 |
600 |
nationella atomenergikontrollen......... |
— |
6 |
5 |
— |
112 |
64 |
Utrikesförvaltningens lönenämnd......... |
— |
— |
6 |
1316 |
— |
— |
Snmma kr. |
41517 |
1504 |
3064 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
före ingången av 1950.'' |
||||||
Tyskmedelskommittén.............. |
4 |
2 |
— |
26 788 |
6 924 |
1000 |
Summa kr. |
26 788 |
6924 |
1000 |
|||
| 1). Av kommittéanslaget under budgetåret |
||||||
träden inom departementet m. in. |
||||||
Sakkunniga för anskaffande av vissa inventarier m. m. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
rikesdepartementet med vissa utredningsuppdrag |
||||||
m. m.: |
||||||
byråchefen C. A. V. R. Bcrgenstråhle...... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
byråchefen Jt. E. Norberg........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
byrådirektören Å. E. Tengelin......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
förste kanslisekreteraren E. E. A. Magnander . . |
— |
— |
— |
— |
— |
,— |
ekonomen E. G. Nilsson............ |
— |
— |
- ‘ |
— |
— |
— |
fil. kand. J. A. Edeen............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
| |
— |
— |
— |
Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet,
319
departementet.
1 8 |
9 |
10 |
ll |
1 12 |
i 13 |
1 I* |
1 15 |
16 |
U t g |
i f t e r |
|||||||
»/i 1949—s0/e 1950 |
‘/i—S1/i |
i 1950 |
Beräknad |
|||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- |
Summa |
Verk- ställda |
Beräk-nade ut- |
totalkostnad |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
der, hyror, |
utgifter |
gifter |
och 15) |
|
455 |
11301 |
650 |
2 255 |
22 613 |
22 613 |
|||
455 |
11301 |
650 |
2255 |
22 613 |
— |
22613 |
||
— |
— |
428 |
— |
255 |
4 027 |
2 234 |
815 |
46 487 |
— |
— |
80 |
— |
— |
1128 |
— |
— |
1918 |
_ |
11 |
_ |
_ |
187 |
_ |
_ |
187 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
3 808 |
— |
— |
5124 |
— |
— |
519 |
— |
255 |
9150 |
2234 |
815 |
53 716 |
437 |
679 |
9 040 |
> |
35 828 |
||||
437 |
679 |
9 040 |
35828 |
|||||
260 400 |
||||||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
1000 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
777 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 250 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
6 750 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11637 |
— |
— |
— |
21 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
320
Riksdagsberättelsen,
Försvars -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
t. o. m. |
|||||
1949 |
1950 |
1951 |
Arv Leda- möter |
oden Sekr., |
|||
A. Kommittéer som avslutat sin verksam* |
|||||||
het under 1950.1 |
|||||||
1945 års elektronrörsntredning........ |
8 |
6 |
1 |
78 |
_ |
||
Kommittén för frivilligt försvarsarbete .... |
18 |
15 |
2 |
24 |
737 |
3 396 |
8 808 |
Snmma kr. |
24815 |
3896 |
8 80S |
||||
B. Kommittéer som fortsätta siu verk- |
|||||||
samhet vid ingången av 1951.1 |
|||||||
Försvarsdepartementets granskningsnämnd för |
|||||||
byggnadsarbeten.............. |
5 |
4 |
O 0 |
12 |
265 |
64 |
21 |
Fortsatt utredning rörande sjukbusfrågornas lö- |
|||||||
sande vid vissa truppförband........ |
7 |
5 |
4 |
13 |
408 |
_ |
_ |
Biltraktoratredningen2............ |
9 |
7 |
5 |
72 |
384 |
232 |
383 |
Försvarets arkivkommitté.......... |
10 |
8 |
6 |
26 |
493 |
304 |
84 |
1946 års militära förvaltningsutredning .... |
11 |
9 |
7 |
167 |
759 |
3 944 |
57 440 |
1947 års pansarhinderutredning........ |
12 |
10 |
8 |
139 |
— |
||
Försvarets skolutredning.......... |
14 |
11 |
9 |
64 |
608 |
4 536 |
3 779 |
Utredning rörande översyn av krigsavlöningsreg- |
|||||||
lementet................. |
15 |
12 |
10 |
6 |
073 |
_ |
_ |
Försvarets samarbetsntredning........ |
16 |
13 |
11 |
1 |
600 |
1504 |
1472 |
Befälsutredningen.............. |
17 |
14 |
12 |
16 |
342 |
10116 |
5 859 |
1948 års örlogsbasntredning......... |
20 |
16 |
13 |
7 |
654 |
3 032 |
1820 |
Marinens underofficerssakkunniga....... |
21 |
17 |
14 |
14 |
708 |
5176 |
2 908 |
1949 års försvarsutredning.......... |
— |
18 |
15 |
14 |
094 |
12 992 |
31408 |
Försvarets personalbehandlingsutredning .... |
— |
19 |
16 |
— |
4 338 |
1405 |
|
Utredning rörande utbildning av värnpliktiga |
|||||||
grappchefer............... |
— |
— |
17 |
_ |
2044 |
448 |
|
Sakkunniga för översyn av inskrivningsförord- |
|||||||
ningen m. m................ |
— |
— |
18 |
— |
— |
_ |
|
1950 års utredning rörande försvarets forsknings- |
|||||||
anstalt.................. |
— |
— |
19 |
— |
— |
— |
|
Snmma kr. |
417 527 |
48282 |
107 027 |
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
321
departementet.
8 1 |
» |
10 |
11 |
12 | |
13 |
14 | |
15 |
16 |
U |
t g i |
f t e r |
Beräknad |
|||||
Vt 1949- |
80/» 1950 |
Vt—1“Vis 1950 |
||||||
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga ut- gifter |
Summa |
Verk- ställda utg. Vt—8 V to |
Beräk-nade utg. S1/l2 |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
200 |
278 |
|||||||
751 |
6 411 |
311 |
5 657 |
678 |
26 012 |
12 867 |
150 |
63 766 |
751 |
6 411 |
311 |
5657 |
678 |
26012 |
12867 |
350 |
64044 |
17 |
102 |
200 |
12 567 |
|||||
_ |
_ |
35 |
474 |
_ |
509 |
34 |
_ |
13 951 |
— |
— |
593 |
— |
2 070 |
3 278 |
— |
— |
75 662 |
— |
130 |
— |
— |
4 925 |
5 443 |
— |
— |
31936 |
230 |
15 669 |
649 |
— |
— |
77 932 |
21 760 |
4 500 |
271 951 |
559 |
648 |
1012 |
1928 |
940 |
13 402 |
2 507 |
2 400 |
ioy |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
3 576 |
4176 |
13 825 |
— |
— |
814 |
— |
— |
3 790 |
216 |
2 300 |
7 906 |
— |
13 428 |
7 062 |
4 265 |
4 350 |
45 080 |
14 107 |
4 300 |
79 829 |
471 |
2 481 |
684 |
220 |
2 816 |
11524 |
6 955 |
10 000 |
36133 |
1837 |
2 833 |
3156 |
1205 |
483 |
17 598 |
9 002 |
7 800 |
49 108 |
— |
63 377 |
4 360 |
2 021 |
7 055 |
121213 |
15 050 |
— |
150 357 |
2 205 |
2 271 |
3 539 |
— |
— |
13 758 |
23 698 |
1680 |
39136 |
177 |
1938 |
182 |
756 |
— |
5 545 |
10 713 |
2100 |
18 358 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
395 |
1 100 |
1495 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
800 |
5 47» |
102 775 |
22103 |
10 869 |
22 630 |
319174 |
108013 |
41856 |
886070 |
322
Riksdagsberåttelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av 1950.1 Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . . |
6 |
1 |
37 636 |
1500 |
||
Försvarets tjänsteförteckningsutredning .... |
13 |
2 |
— |
8 778 |
320 |
200 |
1948 års värnpliktskommitté......... |
19 |
3 |
— |
7 997 |
3 064 |
6 360 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret |
54411 |
4 884 |
6560 |
|||
Föredraganden av ärenden angående vapenfria |
||||||
m. m., revisionssekreteraren F. K. I. öhman . |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Yisst propositionsarbete inom försvarsdeparte-mentet .................. |
||||||
Skaderegleringsnämnden........... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Utredning angående marinens förval tningsregle-menten................. |
||||||
Vissa andra utredningsuppdrag........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
— |
— |
|||
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget. |
||||||
1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och |
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
323
8 |
9 |
10 |
il |
12 |
13 |
14 |
15 | |
16 |
396 |
1896 |
39 532 |
||||||
— |
— |
— |
499 |
1019 |
— |
— |
9 797 |
|
— |
— |
413 |
— |
10 841 |
20 678 |
— |
— |
28 675 |
413 |
11 736 |
23 593 |
78004 |
|||||
22 476 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
1850 9 787 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
1248 30381 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
65 742 |
— |
— |
nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
m
Riksdagsberättelsen.
Social -
1 |
2 |
3 |
1 4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1949 |
1950 |
1951 |
50/« 1949 |
|||
Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1950.1 |
||||||
1938 års arbetarskyddskommitté......... |
9 |
9 |
1 |
270 371 |
4 536 |
|
Kommittén för estlandssvenskama........ |
10 |
10 |
2 |
_ |
_ |
2 400 |
Statens flyktingsnämnd............. |
11 |
11 |
3 |
7 310 |
376 |
|
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté....... |
12 |
12 |
4 |
_ |
_ |
|
Synkravskommittén2 .............. |
17 |
13 |
5 |
54 948 |
3 736 |
2 504 |
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården . |
18 |
14 |
6 |
109083 |
5104 |
11 685 |
Sakknnniga för utredning rörande folkpensionärernas |
||||||
bostadsförhållanden.............. |
24 |
19 |
8 |
70167 |
420 |
160 |
1948 års järnbrnksutredning........... |
25 |
20 |
9 |
26 263 |
2 512 |
1120 |
Kommittén för utredning av partsrepresentation inom |
||||||
yrkesinspektionens distrikt.......... |
28 |
22 |
10 |
1624 |
3 216 |
1888 |
1949 års skoibyggnadskommitté3......... |
— |
28 |
11 |
— |
136 |
6110 |
1949 års statsbidragssakkunniga för ålderdomshem |
— |
30 |
12 |
257 |
1128 |
3 048 |
Summa kr. |
540023 |
16628 |
33 451 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.1 |
||||||
Socialvårdskommittén.............. |
8 |
8 |
13 |
1172 342 |
16 392 |
19 738 |
Barackförsäljningsnämnden............ |
20 |
15 |
14 |
6 564 |
1232 |
400 |
Arbetstidsutredningen.............. |
22 |
17 |
15 |
112 922 |
8880 |
13 867 |
1947 års byggnadsmaterialutredning........ |
23 |
18 |
16 |
36 500 |
50194 |
|
1948 års förhandlingsrättskommitté....... . |
26 |
21 |
17 |
14 669 |
4 716 |
1 740 |
Sakkunniga rörande arbetsformedlingstjänstemännens |
||||||
pensionering................. |
29 |
23 |
18 |
7 396 |
2 448 |
480 |
Ankepensioneringskommittén........... |
30 |
24 |
19 |
13 460 |
848 |
3 920 |
Bostads kollektiva kommittén........... |
31 |
25 |
20 |
13 790 |
6 996 |
19 296 |
1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättrings- |
||||||
frågor.................... |
33 |
26 |
21 |
4 064 |
2 680 |
__ |
Arbetsmarknadsstatistikkommittén......... |
— |
27 |
22 |
2 808 |
5960 |
2 920 |
Allmänna statsbidragsutredningen4........ |
_ |
29 |
23 |
800 |
1644 |
1200 |
1949 års arbetskraftsutredning.......... |
— |
31 |
24 |
— |
2160 |
3 608 |
1949 års investeringskommitté.......... |
— |
32 |
25 |
_ |
1564 |
1040 |
Sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension |
||||||
m. m.................. |
— |
— |
26 |
— |
496 |
1376 |
Kommittékostnader: Socialdepartementet,
325
departementet.
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 | |
13 | |
14 | |
16 | |
16 |
u |
t g i |
f t e |
r |
|||||
Vt 1949 |
-80/« 1950 |
>/t—81/n 1950 |
Beräknad |
|||||
totalkostnad 14 och 15) |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga utgifter (trycknings- |
Verkställ- |
Beräkna- |
||||
förmåner |
m. |
m. |
kostnader, |
Snmma |
da ntg. |
de ntg. |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
hyror, skriv- |
Vt—1“/to |
Vn—31/l2 |
||
experter |
experter |
materialier |
||||||
18 255 |
983 |
2100 |
25 874 |
8 078 |
5 300 |
309 623 |
||
__ |
_ |
— |
2 400 |
1000 |
— |
3400 |
||
92 |
_ |
_ |
_ |
468 |
231 |
— |
8009 |
|
__ |
_ |
_ |
— |
2 906 |
300 |
3 206 |
||
1 542 |
1491 |
1899 |
230 |
— |
11402 |
303 |
— |
66 653 |
1627 |
— |
— |
18 416 |
2 267 |
200 |
136 966 |
||
177 |
_ |
24 918 |
25 675 |
380 |
— |
96 222 |
||
— |
2 366 |
632 |
3102 |
250 |
9 982 |
1199 |
— |
37 444 |
763 |
385 |
500 |
6 752 |
2 048 |
_ |
10 424 |
||
_ |
103 |
619 |
6 968 |
6124 |
— |
13092 |
||
— |
3 442 |
1653 |
500 |
9 771 |
1294 |
— |
11322 |
|
3261 |
25554 |
5227 |
5319 |
28268 |
117 708 |
25830 |
12 800 |
696361 |
3 587 |
35 487 |
2 334 |
257 |
14 000 |
91795 |
44 449 |
9 000 |
1 317 586 |
217 |
300 |
— |
2149 |
— |
400 |
9113 |
||
4 344 |
21 380 |
2 497 |
6 439 |
11065 |
68472 |
23 701 |
8 400 |
213 495 |
1781 |
11625 |
63 600 |
16 514 |
2 400 |
119 014 |
|||
444 |
15 128 |
— |
22 028 |
11114 |
3 375 |
51186 |
||
1 647 |
316 |
_ |
4 891 |
397 |
700 |
13 384 |
||
42 |
17 760 |
526 |
— |
23 700 |
46 796 |
10 443 |
4 800 |
75 499 |
838 |
4199 |
707 |
23 500 |
55 536 |
21397 |
8 650 |
99 373 |
|
65 |
_ |
391 |
1000 |
4136 |
554 |
1000 |
9 754 |
|
13 428 |
___ |
_ |
2 401 |
24 709 |
7 492 |
3 500 |
38 509 |
|
_ |
_ |
2 844 |
7 744 |
2 700 |
14 088 |
|||
1910 |
_ |
152 |
5 938 |
13 768 |
9 654 |
8910 |
32 332 |
|
— |
6 067 |
961 |
496 |
6 000 |
16 128 |
3 851 |
3000 |
22 979 |
— |
5788 |
| 294 |
— |
2 000 |
9 954 |
6 568 |
4 480 |
21002 |
326
Riksdagsberättelsen.
2 |
3 |
4 |
6 |
6 |
7 |
_ |
_ |
27 |
592 |
1464 |
|
— |
— |
29 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
30 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
31 |
— |
— |
— |
1385315 |
56608 |
121243 |
|||
13 |
1 |
279 370 |
|||
15 |
3 |
— |
85018 |
— |
— |
16 |
4 |
— |
11473 |
1728 |
1974 |
19 |
5 |
— |
82 843 |
1028 |
2 934 |
27 |
6 |
15025 |
— |
||
473 729 |
2 756 |
4908 |
|||
1648 |
504 |
||||
“ |
— |
— 21906 |
— |
||
— |
— |
_ |
_ |
500 |
|
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
14 400 |
— |
— |
— |
— |
— |
14 307 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1328 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
30 793 |
504 |
1950 års arbetsförmedlings utredning........
Ungdomsvårdsskoleutredningen..........
Barnavårdskommittén..............
1950 års folkpension evision...........
Stimma kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1950.1
Kommittén för partiellt arbetsföra........
1945 års skogshärbärgesutredning.........
Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmarknadsfrågor
..................
Kommittén för social upplysning5.........
Sakkunniga för indexreglerade folkpensioner ....
Summa kr.
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1949/50 bestridda kostnader för sakkunniga
biträden inom departementet m. m.
Förhandlingsmän rörande verksamheten vid vissa icke
statliga skolor tillhörande bama- och ungdomsvården
....................
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden. .
Ersättning till följande personer för visst biträde inom
departementet:
generaldirektören K. J. Höjer.........
byrådirektören H. Starland...........
sekreteraren E. Michanek............
borgmästaren L. G. Ohlsson..........
hovrättsassessorn L. M. Granqvist.......
förste byråinspektören N. T. Ström.......
K. L. Beckmans boktryckeri...........
Statsdepartementens kassakontor.........
Kostnader enl. Kungl. Maj:ts beslut den 26 maj 1950
för 1948 års blankettkommitté.........
_ Summa kr.
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
, Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1946 från femte, sjätte och
4 ’ * >>>>>14 januari 1949 från åttonde huvud
6
’ * >>»>>4 mars 1949 från femte, åttonde, ni
28
juni 1946 från femte och åttonde
* Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
327
8 |
9 |
10 | |
11 |
12 |
13 |
14 |
16 |
16 |
7 059 |
278 |
1306 |
1000 |
11699 |
19 594 |
7 600 |
38893 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1376 |
5100 |
6 476 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 686 |
3 740 |
8426 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 818 |
2 818 |
22 748 |
112226 |
11622 |
11829 |
102229 |
488505 |
189 534 |
80573 |
2093927 |
5756 |
5 756 |
285 126 |
||||||
— |
— |
— |
— |
5 633 |
5 633 |
— |
— |
90 651 |
417 |
_ |
593 |
_ |
2 032 |
6 744 |
__ |
_ |
18 217 |
— |
5 369 |
— |
— |
9 282 |
18 613 |
_ |
— |
101 456 |
— |
— |
34 |
— |
— 6136 |
— 5796 |
— |
— |
14 446 |
417 |
5869 |
627 |
22090 |
36167 |
509 896 |
|||
276 |
121 |
2 549 |
2 549 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— 21906 |
— |
— |
— 2190 |
500 |
500 |
|||||||
5 824 |
— |
— |
— |
— |
6 624 |
— |
— |
6 624 |
— |
— |
— |
— |
— |
14 400 |
4 800 |
— |
19 200 |
143 |
— |
— |
— |
— |
143 |
— |
— |
143 |
— |
— |
— |
— |
— |
14 307 |
6190 |
— |
20 497 |
6 431 |
— |
— |
— |
— |
7 759 |
— |
— |
7 759 |
— |
— |
— |
— |
4 987 |
4 987 |
188 |
— |
5175 |
— |
— |
— |
— |
800 |
800 |
— |
— |
800 |
— |
— |
— |
— |
7 500 |
7 500 |
— |
— |
7 500 |
12898 |
— |
276 |
— |
13408 |
57 379 |
11178 |
— |
68557 |
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från ettvart av anslagen,
titelns kommittéanslag.
onde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en fjärdedel från ettvart av anslagen,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
328
Riksdagsberåttelsen.
Kommunikations -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
•05 a ^ R o> • H O e ** s |
||||
1949 |
1950 |
1951 |
Arv Leda- möter |
oden Sekr., |
||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
nuder 1950.1 |
||||||
Kraftledningsskadeersättningssakknnniga3..... |
14 |
14 |
1 |
36 621 |
750 |
— |
Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation . |
23 |
19 |
2 |
27 339 |
3 848 |
2 272 |
1947 års utredning rörande decentralisering inom |
||||||
väg- och vattenbyggnadsverket......... |
24 |
20 |
3 |
38 076 |
3 584 |
2 728 |
1947 års jämvägsutredning 3........... |
27 |
21 |
4 |
43 777 |
4 952 |
13 844 |
Summa kr. |
146 818 |
13184 |
18844 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.'' |
||||||
Elkraftutredningen av år 1943 ......... |
11 |
11 |
6 |
377 348 |
4168 |
57076 |
1943 års jämvägskommitté3........... |
12 |
12 |
7 |
163 933 |
1420 |
1360 |
Yägmarksersättningssakkunniga.......... |
17 |
15 |
9 |
21407 |
3 338 |
560 |
1945 års Gotlandskommitté........... |
18 |
16 |
10 |
33 248 |
420 |
9 030 |
1946 års vatten- och avloppssakkunniga...... |
19 |
17 |
11 |
124 448 |
9 536 |
12 280 |
1947 års byggnadsstyrelseutredning........ |
28 |
22 |
13 |
18829 |
484 |
2168 |
1948 års järnvägstaxekommitté3......... |
30 |
23 |
14 |
17 308 |
3 448 |
9 011 |
1948 års vinterväghållningsutredning....... |
33 |
25 |
16 |
2 366 |
— |
656 |
1948 års personalkommission vid statens järnvägar3 . |
34 |
26 |
17 |
16 294 |
11280 |
3 646 |
Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen3 . . . |
35 |
27 |
18 |
432 |
— |
5157 |
Bnsslinjeutredningen.............. |
36 |
28 |
19 |
7 715 |
1904 |
1864 |
1949 års skärgårdstrafikkommission........ |
— |
29 |
20 |
768 |
1760 |
3160 |
Stor-Stockholms trafikutredning av år 19494 .... |
— |
30 |
21 |
— |
17 983 |
— |
1949 års trafiknykterhetsutredning........ |
— |
31 |
22 |
— |
2 616 |
5912 |
Kommittén för utredning om norrlandskustens biltrafik8 |
32 |
23 |
— |
622 |
120 |
|
Samma kr. |
784096 |
68979 |
112000 |
|||
C. Kommittéer som avslntat sin verksamhet |
||||||
före ingången av 1950.1 |
||||||
1944 års hamnutredning2............. |
15 |
2 |
_ |
275 519 |
5 648 |
2 688 |
1944 års trafikförfattningssakkunniga....... |
16 |
3 |
— |
147 356 |
— |
— |
Sakkunniga för de bohuslänska fiskelägenas stads- |
||||||
plane- och byggnadsplaneproblem........ |
20 |
4 |
— |
3 771 |
— |
500 |
Förberedande utredning rörande nya offentligrättsliga |
||||||
bestämmelser för luftfarten........... |
21 |
5 |
— |
23 013 |
5 250 |
84 |
Utredning angående utbyggnad av kommunikations- |
||||||
nätet i norra Värmland............ |
25 |
6 |
— |
11844 |
648 |
432 |
Sakkunnig för utarbetande av allmänna föreskrifter |
||||||
om garage.................. |
29 |
8 |
— |
— |
2 000 |
— |
Summa kr. |
461603 |
13 646 |
3 704 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
329
departementet.
1 8 |
9 |
10 j |
U ! |
12 | |
13 |
14 |
15 | |
16 |
U t |
g i f |
ter |
||||||
‘/r 1949 |
—80/. 1950 |
1h—al/i2 1950 |
Beräknad |
|||||
totalkostnad |
||||||||
Ersättning f3r |
Hese- och trakta- |
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
||||||
mistade avlönings-förmåner |
mentsersättningar |
Summa |
V erkställ-da utg. |
Beräknade utg. |
1950 (s:a av 14 och 15) |
|||
Leda |
Sekr., |
I |
Sekr., |
hyror, skriv- |
Vr-31/io |
*/u—31/) 8 |
||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
750 |
3 372 |
5000 |
45743 |
|||||
— |
— |
939 |
— |
1500 |
8 559 |
766 |
2000 |
38 664 |
65 |
907 |
2 613 |
664 |
_ |
10 561 |
5 026 |
_ |
53 663 |
774 |
2 870 |
3 565 |
1312 |
2 685 |
30002 |
992 |
— |
74 771 |
839 |
3 777 |
7117 |
1976 |
4185 |
49 872 |
10156 |
7000 |
212841 |
2 590 |
5 962 |
205 |
3 900 |
73 901 |
22 080 |
20 300 |
493 629 |
|
— |
3186 |
417 |
494 |
303 |
7180 |
3143 |
600 |
174 856 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 898 |
— |
300 |
25 605 |
— |
— |
465 |
1092 |
2 990 |
13 997 |
12 366 |
1000 |
60 611 |
14 294 |
59 530 |
3 477 |
3 931 |
3000 |
106 048 |
38 965 |
18 000 |
287 461 |
— |
517 |
691 |
— |
— |
3 860 |
1698 |
1500 |
25 887 |
— |
— |
274 |
— |
422 |
13155 |
3 037 |
3 500 |
37 000 |
— |
— |
1213 |
— |
— |
1869 |
608 |
2 000 |
6 843 |
4 334 |
15 608 |
7 857 |
5128 |
209 |
48 062 |
18 443 |
3 000 |
85 799 |
— |
183 |
2 309 |
169 |
10 |
7 828 |
9 320 |
7 000 |
24 580 |
362 |
13 598 |
4 665 |
1516 |
4 250 |
28159 |
5 950 |
3 850 |
45 674 |
— |
— |
9 |
96 |
— |
5025 |
1304 |
600 |
7 697 |
— |
— |
— |
— |
— |
17 983 |
3 750 |
2 500 |
24 233 |
— |
— |
194 |
37 |
32800 |
41559 |
7 256 |
— |
48 815 |
259 |
4 262 |
2 829 |
790 |
— |
8 882 |
1339 |
1500 |
11 721 |
21839 |
96 884 |
30 362 |
13 458 |
47 884 |
381406 |
129 259 |
65650 |
1360411 |
2 200 |
2 817 |
581 |
24 059 |
37 993 |
313 512 |
|||
— |
— |
— |
2 687 |
2 687 |
— |
— |
150 043 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
4 271 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 334 |
— |
— |
28 347 |
— |
- |
27 |
— |
298 |
1405 |
— |
— |
13 249 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
2 200 |
2 817 |
608 |
— |
27 044 |
49919 |
— |
— |
511422 |
330
Riksdagsberåttelsen.
1 |
2 |
S |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1949/ Ombnd vid förhandlingar rörande viss gemensam nor-disk lagstiftning............... 1948 års blankettkommitté............ Snmma kr. |
296 |
|||||
— |
296 |
— |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
> »av sjätte och tionde hnvndtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» » med andra medel än kommittéanslaget.
4 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
331
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
300 |
596 |
1264 |
1860 |
|||||
— |
— |
— |
— |
11500 |
11500 |
— |
— |
11500 |
— |
— |
800 |
— |
11500 |
12096 |
1264 |
— |
13360 |
vartdera anslaget.
332
Riksdagsberättelsen.
Finans
1 |
2 |
! 3 |
4 |
5 |
6 |
7 ! |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1949 |
1950 |
1951 |
37« 1949 |
|||
Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1950. |
||||||
1947 års utredning avseende vissa biblioteksbiträden |
7 |
26 |
2 |
4008 |
1128 |
|
1947 års lärarpensionssakkunniga......... |
36 |
30 |
3 |
5 984 |
4 048 |
1 960 |
1948 års nniversitetslönekommitté ....... |
40 |
31 |
4 |
22 273 |
1212 |
1 052 |
1948 års utredning .rörande restitution i vissa fall av |
||||||
skatt för bensin1............... |
50 |
39 |
5 |
9 106 |
2 600 |
3 731 |
Lönekommittén för kust- och gränsbevakningen . . |
— |
40 |
6 |
4 055 |
3 528 |
1960 |
Ortsavdragskommittén............. |
— |
43 |
7 |
11821 |
6 452 |
3 712 |
Utredning angående företagsdemokrati m. m..... |
— |
52 |
8 |
_ |
1088 |
|
1950 ärs dissenterskatteutredning......... |
— |
— |
9 |
_ |
824 |
|
1950 års besparingsutredning........... |
— |
— |
10 |
_ |
_ |
|
1950 års Bogesundskommitté........... |
— |
— |
11 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
57 247 |
20056 |
13239 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951. |
||||||
Svenska kommittén för internationell hjälpverksam- |
||||||
het..................... |
18 |
18 |
13 |
4 237 |
3128 |
1050 |
1944 års allmänna skattekommitté........ |
19 |
19 |
14 |
185806 |
2172 |
2 680 |
1944 års nykterhetskommitté3.......... |
21 |
21 |
15 |
447 429 |
||
1946 års upphandlingssakkunniga......... |
26 |
23 |
16 |
31792 |
1248 |
1856 |
1948 års blanaettkommitté............ |
41 |
32 |
18 |
44 057 |
2 948 |
2 680 |
1948 års statistikutredning............ |
44 |
33 |
19 |
55 846 |
2 920 |
13 428 |
1948 års budgetutredning............ |
48 |
37 |
20 |
20 343 |
3 248 |
1060 |
1948 års sparbankssakkunniga.......... |
49 |
38 |
21 |
2 234 |
||
Realkreditutredningen.............. |
— |
41 |
22 |
_ |
||
1949 års nppbördssakkunniga........... |
— |
42 |
23 |
8 234 |
6184 |
8 764 |
1949 års folkbokföringssakkunniga........ |
— |
44 |
24 |
5 088 |
2 040 |
2 952 |
1949 års skatteutredning............. |
— |
45 |
25 |
_ |
4196 |
2104 |
1949 års banklagssakkunniga........... |
— |
46 |
26 |
_ |
1224 |
2 064 |
Utredning om vidgad rätt att vid taxering erhålla |
||||||
avdrag för utländska skatter.......... |
— |
48 |
27 |
_ |
1472 |
1 696 |
Utredning ang. grunderna för skatteutjämningsunder- |
||||||
stöd åt synnerligt skattetyngda kommuner m. m. . |
— |
50 |
28 |
_ |
2 336 |
760 |
1950 års skattelagssakkunniga.......... |
— |
— |
29 |
___ |
976 |
|
1950 års budgeträttskommitté . . . •...... |
— |
— |
30 |
— |
— |
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
333
departementet.
t 8 1 |
9 1 |
10 |
11 " |
12 |
13 |
14 |
IB |
16 |
U t |
g i t |
e r |
||||||
lh 1949—11950 |
lh—SI/ia 1950 |
Beräknad |
||||||
totalkostnad |
||||||||
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
||||||||
Ersättning för |
Reae- och trakta-mentsersättningar |
Summa |
Verkställ-da utg. |
Beräknade utg. |
t. o. m. S1/i» 14 och 15) |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
hyror, skriv- |
V7-31/io |
Va—"/h |
||
experter |
experter |
materialier |
||||||
236 |
1364 |
720 |
6 092 |
|||||
308 |
1481 |
— |
— |
377 |
8174 |
— |
— |
14158 |
745 |
3 217 |
1518 |
635 |
620 |
8 999 |
— |
— |
31 272 |
_ |
_ |
1886 |
1375 |
700 |
10 292 |
— 3912 |
_ |
19 007 |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
7 488 |
1744 |
i— |
13 287 |
1648 |
12 059 |
1 940 |
— |
25 375 |
51186 |
403 |
600 |
64 010 |
— |
___ |
— |
— |
— |
1088 |
549 |
— |
1 637 |
4 811 |
_ |
— |
1000 |
6 635 |
9 251 |
2 500 |
18 386 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
8 879 |
8 000 |
16 879 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
70 |
950 |
1020 |
2 701 |
21568 |
5 344 |
2010 |
30808 |
95 226 |
21225 |
12 050 |
185 748 |
1000 |
5178 |
700 |
10115 |
|||||
939 |
16 028 |
524 |
— |
792 |
23135 |
11203 |
5 600 |
225 744 |
_ |
_ |
— |
— |
68 612 |
38 687 |
7 500 |
562 228 |
|
467 |
1090 |
1811 |
319 |
— |
6 791 |
1379 |
2 000 |
41 962 |
270 |
14 916 |
1036 |
154 |
— 35 5002 |
—13 4962 |
11237 |
3 450 |
45 248 |
14168 |
— |
538 |
2 710 |
33 764 |
14 696 |
5 440 |
109 746 |
|
17 024 |
40 |
_ |
— |
1500 |
22 872 |
1 340 |
— |
44 555 |
_ |
_ |
61 |
— |
2 295 |
2 557 |
1000 |
5 852 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
200 |
200 |
1 688 |
1500 |
3 388 |
916 |
28 863 |
1 361 |
5 549 |
13 300 |
64 937 |
24 894 |
10 500 |
108 565 |
4 766 |
15 779 |
1 123 |
480 |
— |
27140 |
11569 |
5 500 |
49 297 |
10 544 |
3 643 |
4 898 |
9 500 |
34 885 |
19 811 |
1500 |
56 196 |
|
4130 |
— |
— |
— |
2 000 |
9 418 |
2 538 |
1900 |
13 856 |
— |
6 430 |
— |
— |
2 000 |
11598 |
9 613 |
2 900 |
24111 |
_ |
__ |
1100 |
4 196 |
3 940 |
2 830 |
10 966 |
||
5 738 |
_ |
_ |
— |
— |
6 714 |
16188 |
6900 |
29 802 |
— |
— |
— |
— |
— |
11866 |
7 850 |
19 716 |
334
Riksdag sb er ätt elsen.
1 |
1 2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
7 |
1950 års filmutredning1 * 3 4 5............. |
31 |
|||||
Utredning av frågan om fastställande av definitioner |
||||||
på metriska enheter in. in....... |
32 |
__ |
__ |
__ |
||
1950 års långtidsutredning............ |
33 |
— |
— |
— |
||
Summa kr. |
802832 |
34092 |
43328 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
1945 års bankkommitté............. |
23 |
i |
_ |
65 275 |
120 |
|
1945 års lönekommitté............. |
1 |
2 |
— |
279 710 |
160 |
_ |
Sambeskattningssakkunniga........... |
25 |
3 |
— |
56 238 |
3 564 |
4 096 |
1946 års spritntredning............. |
6 |
— |
— |
12 931 |
_ |
|
Trycksakskommittén .............. |
29 |
4 |
— |
3825 |
1256 |
5 560 |
Utredning rörande löneställningen för laboratoriebiträ- |
||||||
den och därmed jämförlig personal i statens tjänst |
30 |
5 |
— |
35 535 |
208 |
_ |
1947 års löneutredning, avseende maskinistpersonal,m. 11. |
31 |
6 |
— |
6 609 |
1656 |
520 |
1947 års taxeringssakkunniga........... |
38 |
9 |
— |
34 095 |
1444 |
1624 |
1947 års skogs taxeringssakkunniga........ |
39 |
10 |
— |
41 530 |
6 976 |
1856 |
V attenfallstaxeringssakknnniga.......... |
12 |
— |
— |
28 499 |
— |
|
Sjömansskatteutredningen............ |
42 |
11 |
— |
22 867 |
840 |
640 |
Utredningen rörande löneställningen för byråchefer |
||||||
m. fl. högre tjänstemän............ |
43 |
12 |
— |
9 095 |
800 |
1072 |
1949 års utskiftningssakknnniga......... |
— |
13 |
— |
1782 |
2 472 |
800 |
Utredning för översyn av förordningen angående be-villningsavgifter för särskilda lörmåner och rättig- |
||||||
heter.................... |
— |
14 |
— |
8 281 |
322 |
|
Summa kr. |
606272 |
19818 |
16168 |
|||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret |
||||||
Statens tobaksnämnd.............. |
— |
— |
— |
_ |
6 372 |
6000 |
Investeringsrådet................ |
— |
— |
— |
— |
— |
275 |
Statsdepartementens organisationsavdelning .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Förste byråsekreteraren B. Kull......... |
— |
— |
— |
— |
150 |
_ |
Byråchefen G. Palm............... |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
_ |
Taxeringsrevisom S G. Crabo.......... |
— |
— |
— |
— |
150 |
_ |
Statens skogsforskningsinstitut.......... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Kanslirådet H. Sterner............. |
— |
— |
— |
_ |
70 |
_ |
t. f. andre kanslisekreteraren I. E. Eckersten |
— |
— |
— |
_ |
240 |
_ |
Regeringsrådet H. D. Fransén.......... |
— |
— |
— |
— |
1200 |
_ |
Kammarrättsrådet F. 0. Ljungberg.....• . |
— |
— |
— |
— |
300 |
_ |
Jägmästaren M. Malmgård............ |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Byråchefen G. T. Hedborg............ |
— |
— |
— |
— |
17 256 |
_ |
Kammarrättsrådet 0. J. Ekenberg .... |
— |
— |
— |
_ |
976 |
_ |
Byråchefen H. A. Prawitz............ |
— |
— |
— |
— |
1192 |
_ |
Byråinspektör H. M. S. Hartler.......... |
— |
— |
— |
— |
912 |
_ |
Kammarrättsrådet H. Björne........... |
— |
— |
— |
_ |
144 |
_ |
Professorn N. Herlitz4.............. |
— |
— |
— |
— |
||
Summa kr. | |
1 |
— |
30962 |
6275 |
1 Kostnaderna bestridas från sjunde och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
* Utföres som minusbelopp på grand av återleverering.
3 Kostnaderna bestridas av andra medel än från kommittéanslag, såvitt avser tiden fr. o. m.
* Kostnaderna bestridas från sjunde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
5 Kostnaderna bestridas med fem sjättedelar från andra och en sjättedel från sjunde huvudtitelns
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
335
8 |
9 |
10 | |
11 s |
12 |
18 |
14 | |
16 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 511 |
5700 |
9 211 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
550 |
550 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 278 |
2 500 |
6 778 |
34 250 |
107 858 |
9498 |
11999 |
—1398 |
308239 |
191695 |
75120 |
1377 886 |
26 |
146 |
65 421 |
||||||
_ |
— |
— |
— |
— 721a |
— 5612 |
— |
— |
279 149 |
_ |
6 868 |
749 |
724 |
10 824 |
26 825 |
— |
— |
83063 |
_ |
— |
— |
— |
115 |
115 |
— |
— |
13 046 |
— |
200 |
160 |
— |
745 |
7 921 |
3 633 |
— |
15379 |
1070 |
_ |
_ |
_ |
1278 |
— |
— |
36 813 |
|
_ |
_ |
— |
— |
278 |
2 454 |
— |
— |
9 063 |
_ |
8 951 |
523 |
— |
2170 |
14 712 |
— |
— |
48 807 |
_ |
_ |
_ |
_ |
9 254 |
18 086 |
— |
— |
59 616 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— 22* |
— 222 |
— |
— |
28 477 |
61 |
1698 |
130 |
— |
3 644 |
7 013 |
— |
— |
29 880 |
_ |
1021 |
_ |
_ |
873 |
3 766 |
_ |
— |
12 861 |
2 697 |
— |
— |
— |
1870 |
7 839 |
— |
9 621 |
|
1771 |
_ |
__ |
_ |
_ |
2 093 |
— |
— |
10374 |
5599 |
18788 |
1562 |
724 |
29 056 |
91665 |
3633 |
— |
701570 |
817 |
378 |
6000 |
19 567 |
7 461 |
27 028 |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
275 |
— |
— |
275 |
_ |
_ |
_ |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
10 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
42 |
192 |
— |
— |
192 |
. . |
__ |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
150 |
— |
— |
150 |
___ |
— |
— |
5 000 |
5000 |
— |
— |
5000 |
|
353 |
_ |
— |
— |
— |
423 |
— |
— |
423 |
_ |
_ |
— |
— |
240 |
— |
— |
240 |
|
__ |
_ |
_ |
_ |
— |
1200 |
— |
— |
1200 |
_ |
_ |
_ |
300 |
— |
— |
300 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
753 |
— |
753 |
_ |
_ |
_ |
_ |
17 256 |
— |
— |
17 256 |
|
1 678 |
_ |
_ |
_ |
— |
2 654 |
96 |
— |
2 750 |
7 982 |
_ |
— |
— |
— |
9174 |
— |
— |
9174 |
4 185 |
— |
— |
— |
— |
5 097 |
— |
— |
5 097 |
978 |
_ |
— |
— |
— |
1122 |
— |
— |
1122 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 486 |
— |
5 486 |
|
15176 |
— |
817 |
- 978 |
21042 |
74650 |
13 796 |
— |
88446 |
vartdera anslaget.
den 1 juli 1946; kostnaderna kunna icke specificeras enligt kol. 6—12.
vartdera anslaget.
kommittéanslag.
1*2 Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
336
Riksdagsberättelsen.
Ecklesiastik -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
Kommitténs benämning |
1949 |
1950 |
1951 |
t. o. m. |
Arvoden |
|
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till |
12 |
10 |
1 |
15500 |
12 761 |
2 500 |
1944 års lönekommitté för privatläroverken .... |
13 |
11 |
2 |
64 106 |
1280 |
736 |
1945 års folkskolesakknnniga........... |
16 |
13 |
3 |
89196 |
7 288 |
4 024 |
Sakkunnig för utredning rörande organisation av |
19 |
16 |
4 |
120 830 |
2 432 |
1856 |
1945 års dövstumutredning........... |
22 |
19 |
5 |
44 553 |
— |
— |
1946 års prästlönekommitté2........... |
28 |
23 |
6 |
74 104 |
— |
7 784 |
Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behö-righet till kyrkliga ämbeten och tjänster 3 . . . . |
30 |
24 |
7 |
16 924 |
5131 |
3 896 |
1947 års skoldisciplinutredning.......... |
35 |
28 |
8 |
19 426 |
656 |
2 000 |
Utredning om ändrade bestämmelser beträffande präst-möte m. m.................. |
38 |
31 |
9 |
1413 |
472 |
|
Utredning om upprättande av ett institut i Lund för |
__ |
38 |
10 |
400 |
96 |
|
Svenska Unescokommittén4............ |
— |
42 |
11 |
— |
— |
— |
Utredning rörande ökning av antalet medicine stude-rande vid universitetet i Uppsala........ |
— |
_ |
12 |
_ |
— |
_ |
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet Utredning rörande stipendier för högre vetenskapliga |
44 |
13 |
446 052 |
30420 |
22 892 |
|
Chalmerska bvggnadskommittén5......... |
9 |
8 |
14 |
— |
— |
— |
1940 års arkivsakkunniga............ |
10 |
9 |
15 |
269 012 |
6156 |
2 640 |
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté5 |
14 |
12 |
16 |
— |
— |
— |
1945 års universitetsberedning.......... |
17 |
14 |
17 |
259 650 |
4112 |
15 938 |
Handelsutbildningskommittén........... |
18 |
In |
18 |
164 031 |
6 936 |
10 656 |
Kollektutredningen............... |
20 |
17 |
19 |
13 668 |
— |
— |
1945 års lärobokskommitté............ |
21 |
18 |
20 |
40 762 |
60 |
584 |
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av ut-bildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster |
24 |
20 |
21 |
34 141 |
7148 |
3414 |
1946 års skolkomtnission............. |
25 |
21 |
22 |
761 308 |
5196 |
64 738 |
Utredning ang. upprättande av ett arkeologiskt mu-seum i Stockholm............... |
27 |
22 |
23 |
14 844 |
_ |
__ |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
337
departementet.
8 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 | |
18 | |
14 I |
15 |
16 |
U |
t g i f |
ter |
||||||
''/j 1949- |
-8°/e 1950 |
V7-81/it 1950 |
Beräknad |
|||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda |
Beräk- nade |
;o talkostnad |
||
Leda-möter j |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
utg. 1/7—8V10 |
utg. Vn—“/h |
14 och 15) |
||
3 370 |
4188 11372 |
337 1557 |
— |
8 965 6 856 |
24 226 |
3528 |
— |
39 726 75 017 |
5 825 |
9 543 12 463 |
310 593 |
104 673 |
2 305 3 000 |
21961 |
4 663 7 612 |
1500 500 6 500 |
148 954 45 467 |
79 478 |
80 324 |
1735 1656 |
646 |
500 3 362 |
11421 9122 |
140 |
700 |
29185 28548 |
_ |
— |
— |
— |
232 |
704 |
128 |
— |
2 245 |
— |
— |
— |
— |
175 |
671 |
— |
— |
671 |
255 |
_ |
— |
255 |
1486 |
— |
1741 |
||
10007 |
37 970 |
6188 |
1423 |
26395 |
135295 |
17 557 |
9200 |
608104 |
1800 |
1800 |
|||||||
— |
14 112 |
— |
141 |
1000 |
24 049 |
5 760 |
4 000 |
302 821 |
7 378 4 029 | 251 |
301 |
9 881 3 799 1152 |
3 434 _ |
24 372 |
65 416 2 047 |
17 018 239 |
5 000 |
347 084 |
40 |
. 8 464 |
100 4163 |
! 23117 i |
40000 |
19166 |
9 830 |
5 700 |
68 837 1 094 893 |
- |
— |
1 |
— |
1 |
14 844 |
338
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
i 4 |
5 |
6 |
1 7 |
Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i |
31 |
25 |
24 |
|||
1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms |
33 |
26 |
25 |
9 785 |
804 |
3 620 |
1947 års mnsikutredning............. |
34 |
27 |
26 |
63 449 |
6 260 |
2 704 |
1947 års sakkunniga angående den prekliniska tand-läkarutbildningens ordnande .......... |
36 |
29 |
27 |
3 943 |
_ |
. |
Sakkunniga för fortsatt utredning rörande reglering av |
37 |
30 |
28 |
5192 |
1592 |
480 |
1948 års konstutredning............. |
39 |
32 |
29 |
8 832 |
3 856 |
1112 |
1948 års tekniska skolutredning......... |
40 |
33 |
30 |
14 428 |
3136 |
2 512 |
Bokutredningen................. |
41 |
34 |
31 |
26 589 |
4 440 |
2 920 |
1948 års läkarntbildningskommitté........ |
42 |
35 |
32 |
9500 |
7 916 |
5 560 |
Utredning om de juridiska och statsvetenskapliga |
_ |
36 |
33 |
12 582 |
13 980 |
7172 |
1949 års filmkommitté.....''........ |
— |
37 |
34 |
7 284 |
2 236 |
4 800 |
Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och |
39 |
35 |
416 |
5184 |
||
Utredning om författningsbestämmelser för tandläkar-högskolorna i Stockholm och Malmö....... |
_ |
40 |
36 |
_ |
___ |
_ |
1949 års Nääsutredning............. |
““ |
41 |
37 |
— |
568 |
— |
Utredning rörande riksheraldikerämbetet...... |
— |
43 |
38 |
— |
256 |
— |
Skolöverstyrelsesakkunniga............ |
— |
45 |
39 |
— |
3 448 |
4 528 |
1949 års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteks-filmning................... |
— |
46 |
40 |
_ |
704 |
184 |
1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga . . . |
— |
47 |
41 |
— |
— |
— |
Läroverkens krisutredning............ |
— |
48 |
42 |
— |
1736 |
1128 |
1950 års prästvalskommitté7........... |
— |
— |
43 |
— |
— |
|
Pastoratsindelningssakkunniga7.......... |
— |
— |
44 |
— |
480 |
— |
1950 års lärarntredning............. |
— |
— |
45 |
— |
— |
— |
Utredning om vidgat tillträde till högre studier . . . |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
Utredning ang. anställnings- och avlöningsförhållan-den m. m. för vissa lärare vid skolor i försöksdi-strikt.................... |
47 |
|||||
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1944 års folkbildningsntredning.......... |
2 |
1719416 96 010 |
86 204 |
134690 |
||
Farmaceututbildningssakkunniga......... |
3 |
— |
— |
52 230 |
— |
— |
Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen . . . |
11 |
1 |
— |
59 981 |
2 968 |
1448 |
Nationalmuseiutredningen............ |
15 |
2 |
— |
92 865 |
6 200 |
2 400 |
Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl. . . |
SB |
4 |
— |
5 877 |
416 |
360 |
Domkyrkosakkunniga av år 1946 ......... |
29 |
5 |
— |
54 680 |
3 096 |
1136 |
Folkbibliotekssakkunniga............. |
32 |
6 |
— |
35 317 |
384 |
328 |
Utredning rörande ökning av antalet medicine stu-derande vid universitetet i Lund........ |
— |
7 |
— |
— |
952 |
_ |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget nnder budgetåret 1949/ Sakkunniga för beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur9............... |
396960 |
14016 5 840 |
5672 |
|||
Översyn av det ecklesiastiska arrendeväsendet10 . . |
— |
— |
— |
— |
2 664 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,
339
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
186 |
— |
184 |
800 |
5 594 |
— |
350 |
15 729 |
2 721 |
6 338 |
4 744 |
500 |
23 267 |
5 646 |
7 500 |
99 862 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3436 |
— |
7 379 |
_ |
_ |
18 |
_ |
500 |
2 590 |
1081 |
100 |
8 963 |
489 |
3 466 |
5 624 |
410 |
500 |
15 457 |
6 737 |
500 |
31 526 |
1304 |
8349 |
9 532 |
546 |
1000 |
26 379 |
5 737 |
3 000 |
49 544 |
— |
8 811 |
732 |
128 |
— |
17 031 |
7 004 |
2 500 |
53124 |
1610 |
195 |
12 294 |
2 730 |
3 730 |
34 035 |
10 462 |
7 600 |
61597 |
9135 |
18 343 |
21538 |
3147 |
9 071 |
82 386 |
30 683 |
13 250 |
138901 |
350 |
— |
1791 |
1258 |
500 |
10 935 |
1786 |
1400 |
21405 |
384 |
— |
514 |
— |
— |
6 082 |
1438 |
2 000 |
9 936 |
__ |
438 |
_ |
_ |
438 |
_ |
210 |
648 |
|
— |
— |
657 |
— |
800 |
2 025 |
— |
— |
2 025 |
— |
— |
— |
— |
— |
256 |
— |
— |
256 |
2 946 |
9104 |
571 |
348 |
2 200 |
23145 |
17 290 |
9 010 |
49 445 |
_ |
116 |
154 |
3 500 |
4 658 |
_ |
800 |
5 458 |
|
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
4 438 |
1000 |
6 438 |
3 541 |
3 946 |
2 051 |
— |
2 000 |
14 402 |
5 716 |
6 000 |
26 118 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 029 |
700 |
2 729 |
1147 |
— |
422 |
— |
— |
2 049 |
17 986 |
800 |
20 835 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1250 |
1250 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
701 |
5 060 |
5 761 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
2 600 |
2 600 |
35325 |
185185 |
80137 |
38 633 |
101473 |
661 647 |
277 666 |
128632 |
2 787 361 |
671 |
—418 |
630 |
96 640 |
|||||
— |
— |
— |
— |
—1598 |
—1598 |
— |
— |
52 071 |
— |
— |
39 |
— |
6 010 |
10465 |
— |
— |
70 446 |
— |
— |
602 |
— |
16 648 |
25 850 |
— |
— |
118 715 |
— |
82 |
— |
— |
1573 |
2 431 |
— |
— |
8 308 |
— |
— |
365 |
— |
4902 |
9 499 |
— |
— |
64 179 |
163 |
39 |
101 |
52 |
4192 |
5 259 |
— |
— |
40 576 |
— |
— |
1222 |
— |
491 |
2 665 |
— |
— |
2 665 |
834 |
121 |
2 329 |
52 |
33 616 |
56640 |
453600 |
||
9 384 |
102 |
15326 |
||||||
— |
8 224 |
— |
2 277 |
— |
13165 |
— |
— |
— |
340
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Beredning av frågan om riktlinjerna för det svenska |
2 552 |
260 |
||||
Garantilånenämnden............... |
— |
— |
— |
— |
2 982 |
4136 |
Teaterrådet................... |
— |
— |
— |
— |
2 840 |
3 000 |
Sveriges förenade studentkårer.......... |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
Skolöverstyrelsen................ |
— |
— |
— |
— |
6 500 |
— |
Kungl. Maj:ts beslut den 26 maj 1950 ang. kostna-derna för 1948 års blankettkommitté...... |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Fil. dr It. H. L. Edenman............ |
— |
— |
— |
— |
13 800 |
— |
f. d. Kanslirådet F. W. E. Sandberg....... |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
Byråsekreteraren H. T. Skotte.......... |
— |
— |
— |
616 |
— |
|
Summa kr. |
— |
88630 |
10060 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 mars 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
3 Enligt Knngl. Maj:ts beslut den 28 juni 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur
4 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.
6 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén och
fört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handhava verkställighetsuppgifter.
6 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kost
7
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1950 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyr
8
Utföres såsom minnsbelopp på grund av återleverering.
9 Kostnaderna bestridas intill ett belopp av 8000 kronor från kyrkofonden.
10 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 november 1949 skola kostnaderna gäldas medelst förskott
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
341
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
IB |
16 |
16 422 |
19 234 |
|||||||
221 |
_ |
1126 |
— |
22 000 |
30 465 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
1500 |
7 340 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
-1 2129 |
5 288 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3 000 |
3 000 |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
13 800 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
1 500 |
— |
— |
— |
|
838 |
— |
— |
— |
— |
1 454 |
— |
— |
— |
26865 |
8224 |
1228 |
2277 |
25288 |
112572 |
— |
— |
— |
kyrkofonden.
kyrkofonden.
tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de slut
nadsuppgifter,
enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter,
kofonden.
ur kyrkofonden.
342
Riksdagsberättelsen.
Jordbruks -
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
e |
1 7 |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
Arvoden |
|||||
1949 |
1950 |
1951 |
s% 1949 |
|||
Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1950.1 |
||||||
Statens sockernämnd2.............. |
9 |
9 |
1 |
53 714 |
6 600 |
24 640 |
Statens linnämnd8............... |
11 |
11 |
2 |
48431 |
4 200 |
4 320 |
Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. . . |
13 |
13 |
3 |
|||
Utredning rörande frågan om rationaliseringens inver- |
||||||
kan på jordbrukets arbetskostnader m. m..... |
19 |
17 |
4 |
31051 |
3 296 |
5 354 |
Utredning rörande vissa fiskerättsliga förhållanden |
||||||
inom Västerbottens och Norrbottens län . . |
21 |
19 |
5 |
7177 |
7 400 |
|
Utredning rörande avhorning av tjurkalvar..... |
27 |
21 |
6 |
1000 |
_ |
|
1948 års utredning om torrläggningsverksamhetens orga- |
||||||
nisation............. |
— |
24 |
7 |
1080 |
367 |
1880 |
Summa kr. |
142 453 |
21863 |
36194 ! |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.1 |
||||||
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit . . . |
10 |
10 |
8 |
858 288 |
3 060 |
2 948 |
Elektrifieringsberedningen2............ |
12 |
12 |
9 |
32041 |
4 200 |
2 880 |
Kommittén för maskinell täckdikning...... |
15 |
14 |
10 |
750 |
3 728 |
2 326 |
1946 års tryckeriutredning........... |
17 |
15 |
11 |
5 794 |
864 |
400 |
Utredning rörande indragning av ströängar å kro- |
||||||
nomark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens |
||||||
län, m. m............. |
18 |
16 |
12 |
__ |
_ |
_ |
Naturskyddsutredningen........... |
20 |
18 |
13 |
51372 |
3 332 |
___ ! |
Utredning rörande frågan om samhällsintressets be- |
||||||
varande i samband med exploatering av Fjärås |
||||||
Bräcka............. |
23 |
20 |
14 |
4 155 |
_ |
|
1948 års kronolägenhetsntredning....... |
28 |
22 |
15 |
9 903 |
4324 |
_ |
Potatisindustrintredningen4........ |
— |
23 |
16 |
7 042 |
1328 |
2 983 |
Småbruksutredningen........... |
— |
25 |
17 |
8162 |
4104 |
4 224 |
1949 års jaktutredning.......... |
— |
26 |
18 |
1656 |
3504 |
2 312 |
1949 års ägofredsutredning.......... |
— |
27 |
19 |
3 858 |
3 492 |
14 968 |
1949 års växtskyddsutredning........ |
— |
28 |
20 |
_ |
||
1949 års försöksgårdskommitté........ |
— | 29 |
21 |
1018 |
1472 |
5 341 1 |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
343
departementet.
8 1 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | |
14 | |
16 | |
16 |
u |
t g > |
f t e r |
||||||
Vt 1949- |
»%> 1950 |
Vt—1"Vu 1950 |
Beräknad |
|||||
totalkost- |
||||||||
Övriga nt- |
||||||||
Ersättning fBr mis- |
Rese- och trakta- |
nåd t. o. m. |
||||||
tade avlönings- |
mentsersättningar |
gifter (tryck- |
S1/n 1950 |
|||||
förmåner |
m. |
m. |
ningskostna- |
ställda |
Beräk- |
(s:a av kol. |
||
der, hyror, |
Snmma |
nade utg. |
5, 13, 14 |
|||||
i |
||||||||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
skrivmate-rialier |
mg. Vt-?1/io |
Vu-“Åt |
och 15) |
|
2 480 |
8 464 |
1724 |
43 908 |
97 622 |
||||
— |
— |
2 720 |
4 729 |
21425 |
37 394 |
— |
_ |
85825 |
— |
718 |
— |
— |
3 000 |
12 368 |
11088 |
— |
54 507 |
_ |
_ |
_ |
_ |
400 |
7 800 |
2 400 |
1900 |
19 277 |
— |
— |
— |
217 |
— |
217 |
2 250 |
200 |
3 667 |
— |
2 300 |
920 |
— |
— |
5 467 |
4 488 |
385 |
11420 |
— |
3 018 |
6120 |
13410 |
26549 |
107 154 |
20 226 |
2 485 |
272 318 |
959 |
31842 |
38 809 |
8 829 |
7 000 |
912 926 |
|||
_ |
23 769 |
— |
1255 |
2157 |
34 261 |
12 264 |
5 726 |
84 292 |
— |
— |
1059 |
— |
— |
7113 |
— |
2 000 |
9 863 |
— |
239 |
— |
“ |
500 |
2 003 |
7 797 |
||
— |
20 397 |
1085 |
423 |
500 |
25 737 |
2 553 |
2 000 |
81 662 |
154 |
154 |
150 |
4 459 |
|||||
_ |
— |
2 376 |
432 |
500 |
7 632 |
352 |
1500 |
19 387 |
— |
327 |
3 731 |
— |
400 |
8 769 |
2911 |
5 000 |
23 722 |
760 |
21 252 |
9 782 |
2 701 |
7 383 |
50 206 |
9 674 |
6 000 |
74 042 |
5 801 |
8 616 |
45 |
180 |
— |
20 458 |
9 794 |
4 000 |
35 908 |
668 |
253 |
2 358 |
639 |
1000 |
23 378 |
14 870 |
3 500 |
45 606 |
_ |
_ |
1173 |
179 |
2 000 |
3 352 |
542 |
500 |
4 394 |
— |
— |
10 481 |
1786 |
13 648 |
32 728 |
428 |
1500 |
35 674 |
344
Riksdag sberättelsen.
1 1 |
2 1 |
3 1 |
4 |
6 |
6 |
7 |
1949 års jorderosionskommitté.......... |
30 |
22 |
1712 |
1224 |
||
Skogsstatistikutredningen............ |
— |
31 |
23 |
— |
2192 |
960 |
Utredning om fortsatt stöd åt lin- och bampodlingen |
||||||
m. in.................... |
— |
32 |
24 |
— |
— |
— |
Utredning om skydd för pollenöverförande insekter |
33 |
|||||
insekter och ogräs .............. |
— |
25 |
— |
— |
752 |
|
Prodncentbidragsutredningen........... |
— |
34 |
26 |
— |
192 |
— |
Utredning angående utbyggnaden av den centrala |
35 |
|||||
frågor m. m.................. |
— |
27 |
— |
— |
— |
|
Utredning angående försäkring av fiskebåtar .... |
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
Svenska FAO-kommittén5............ |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
1950 års hnshållningssällskapsutredning...... |
— |
— |
30 |
— |
— |
— |
1950 års sågverksskoleutredning......... |
— |
— |
31 |
— |
— |
— |
1950 års frökontrollutredning.......... |
— |
— |
32 |
— |
— |
— |
1950 års jordbrukskasseutredning......... |
— |
— |
33 |
— |
— |
— |
1950 års lantbruksförsökskommitté........ |
— |
— |
34 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
984039 |
87 594 |
41318 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
Utredning av vissa frågor beträffande lapparna . . . |
14 |
1 |
— |
44 027 |
300 |
— |
Utredning rörande yrkesutbildning inom jordbruket |
||||||
och skogshanteringen............. |
16 |
2 |
— |
54 495 |
716 |
584 |
Utredning om ny lagstiftning ang. häradsallmänningar |
||||||
och allmänniugsskogar i Norrland och Dalarna m. m. |
22 |
3 |
— |
26 355 |
720 |
200 |
Utredning rörande gemensam styrelse för veterinär- |
||||||
högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt |
24 |
4 |
— |
— |
560 |
480 |
Fiskeriutbildningskommittén........... |
25 |
5 |
— |
4 753 |
1020 |
800 |
Lantungdomskommittén............. |
26 |
6 |
— |
27 373 |
1716 |
1952 |
Utredning rörande organisationen av den prisreglerande |
||||||
verksamheten på jordbrukets område m. m. ... |
29 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1949 års jordbruksnämndsutredning........ |
— |
— |
8 |
— |
2 276 |
1922 |
Utredning rörande ladugårdskontroll........ |
5 |
— |
— |
16 831 |
— |
— |
Försöksgårdsutredningen för Bogesund....... |
8 |
— |
— |
8168 |
— |
— |
Summa kr. |
182 002 |
7 808 |
5938 |
|||
1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1949/ Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet: |
||||||
revisionssekreteraren C. G. Thulin....... |
— |
— |
— |
— |
968 |
— |
t. f. förste aktuarien S. G. V. Andersson .... |
— |
— |
— |
— |
2 920 |
— |
hovrättsassessorn O. Hegrelius......... |
— |
— |
— |
— |
3 248 |
— |
assessorn U. T. Norén............. |
— |
— |
— |
— |
1446 |
_ |
byråchefen K. H. Olsson............ |
— |
— |
— |
— |
1800 |
— |
Ersättning till följande personer för utförande av vissa |
||||||
fil. dr A. E. H. Alander ........... |
— |
— |
— |
— |
1380 |
— |
fiskeriintendenten S. Sahlin 9.......... |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
sekreteraren A. Hellstrand........... |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
fil. dr C. Th. W. Hammarlund......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
överlantmätaren E. V. Larsson......... |
— |
— |
— |
— |
1064 |
— |
byråchefen Y. A. E. Ericsson......... |
— |
— |
— |
— |
2100 |
— |
fil. dr S. J. Sjögren.............. |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
345
8 i |
9 I |
10 | |
11 |
12 | |
13 | |
14 | |
16 |
16 |
394 |
2 787 |
6 568 |
1711 |
1500 |
15 896 |
13 396 |
4000 |
33 292 |
251 |
56 |
1120 |
4 579 |
832 |
400 |
5811 |
||
— |
— |
928 |
— |
2 000 |
2 928 |
12 088 |
2 000 |
17016 |
1687 |
416 |
1000 |
3 855 |
980 |
3 500 |
8 335 |
||
— |
— |
— |
192 |
1757 |
1949 |
|||
1000 |
1000 |
3 571 |
500 |
5 071 |
||||
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
174 |
1000 |
2174 |
_ |
1000 |
1000 |
368 |
100 |
1468 |
|||
__ |
_ |
1000 |
1000 |
2 579 |
600 |
4179 |
||
__ |
— |
404 |
1000 |
1404 |
||||
___ |
_ |
— |
— |
750 |
750 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 300 |
2 300 |
7 623 |
77 640 |
42637 |
9 778 |
69 550 |
286050 |
98 366 |
55026 |
1424487 |
300 |
44 327 |
|||||||
— |
— |
650 |
21 |
-446 6 |
1525 |
— |
— |
56 020 |
— |
— |
913 |
160 |
-2516 |
1742 |
— |
— |
28097 |
50 |
447 |
1537 |
_ |
— |
1537 |
|||
183 |
_ |
1102 |
271 |
132 |
3508 |
— |
— |
8 261 |
8 640 |
3 457 |
1514 |
3 267 |
20 546 |
— |
— |
47 919 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
|||
1014 |
119 |
4026 |
9 357 |
— |
— |
9 357 |
||
_ |
_ |
25 000 |
— |
41831 |
||||
— |
— |
— |
— |
1 208 |
1208 |
— |
— |
9 376 |
183 |
8640 |
7136 |
2135 |
8 383 |
39 723 |
25 000 |
246 725 |
|
6 292 |
—20* |
7 240 |
7 240 |
|||||
14 391 |
_ |
_ |
_ |
— |
17 311 |
5 724 |
— |
23 035 |
8 443 |
_ |
_ |
_ |
— |
11691 |
88 |
— |
11779 |
11169 |
_ |
1980 |
— |
— |
14 595 |
731 |
— |
15 326 |
6 384 |
— |
— |
— |
8184 |
— |
8184 |
||
1380 |
_ |
_ |
1380 |
|||||
_ |
126 |
_ |
_ |
126 |
— |
— |
126 |
|
_ |
___ |
_ |
— |
200 |
— |
200 |
||
688 |
_ |
2 256 |
— |
— |
2 944 |
— |
— |
2 944 |
_ |
326 |
_ |
— |
1390 |
216 |
— |
1 606 |
|
9 384 |
,_ |
_ |
— |
11 484 |
— |
— |
11484 |
|
— |
— |
— |
— |
750 |
250 |
1 — |
1000 |
346
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredning rörande samordning av den nordiska sill-forskningen m. m............ |
136 |
|||||
Fältarronderingskommittén......... |
— |
_ |
_ |
_ |
||
Gernandts boktryckeri............ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
1948 års blankettkommitté............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Samma kr. |
— |
15812 |
— |
’ Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
» > > andra medel än kommittéanslaget.
> » delvis av andra medel än kommittéanslaget.
> > från sjunde och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
* * * nionde huvudtitelns anslag till Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO.
Utfores såsom minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
347
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
870 |
1006 |
1006 |
||||||
— |
— |
— |
— |
3 802 |
3 802 |
13 096 |
— |
16 898 |
— |
— |
— |
— |
1236 |
1236 |
— |
— |
1 236 |
— |
— |
— |
9 000 |
9 000 |
—15006 |
— |
7 500 |
|
66 751 |
— |
5558 |
— |
14018 |
92139 |
18 805 |
— |
110 944 |
vartdera anslaget.
348
Riksdagsberättelsen.
Handels
1 |
2 |
3 1 |
4 |
6 1 |
6 |
7 ! |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
t. o. m. |
||||
1949 |
1950 |
1951 |
Arve Leda- möter |
>den Sekr., |
||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1950.1 |
||||||
Pensionsntredningen............... |
22 |
21 |
4 |
52 022 |
10168 |
8 728 |
1947 års kommitterade för utrikeshan delsfrågor . . . |
23 |
22 |
5 |
23 511 |
— |
— |
1947 års elbranschkommitté........... |
27 |
26 |
6 |
49145 |
6 436 |
5102 |
Krisförvaltningens effektiviseringskommitté..... |
36 |
31 |
7 |
6 5509 |
13 644 |
800 |
Förhandlingsdelegation för direktiv för priskontrollen4 |
Fo 3 |
Fo 2 |
8 |
2 750 |
8918 |
6 097 |
Sakkunniga för samråd vid utredning rörande utländsk |
||||||
försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse |
||||||
i Sverige................... |
— |
34 |
9 |
— |
1178 |
200 |
Gruvorganisationskommittén........... |
— |
35 |
10 |
— |
3 696 |
6 217 |
Utredning rörande orienterande marknadsundersök- |
||||||
ningar.................... |
— |
11 |
— |
900 |
696 |
|
Summa kr. |
183978 |
44940 |
27 840 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.1 |
||||||
1942 års sakkunniga för revision av förordningen an- |
||||||
gående explosiva varor............. |
— |
12 |
12 |
33 769 |
— |
— |
1945 års skontredning.............. |
11 |
14 |
13 |
95 692 |
1088 |
4008 |
1945 års försäkringsutredning........... |
12 |
15 |
14 |
216 913 |
1440 |
2128 |
1946 års sjömanskommitté............ |
15 |
16 |
15 |
80 252 |
1860 |
5 680 |
Nyetableringssakkunniga............. |
17 |
18 |
16 |
79 477 |
10 944 |
5 215 |
1946 års glasindustrikommitté......... |
20 |
19 |
17 |
45 305 |
88 |
5 274 |
Näringsrättsutredningen............. |
21 |
20 |
18 |
34 354 |
4 960 |
— |
Utredning angående näringslivets lokalisering . . . |
24 |
23 |
19 |
20 226 |
2 596 |
6176 |
Flygforskningskommittén6............ |
25 |
24 |
20 |
57 320 |
13 200 |
13844 |
1947 års fiskindnstrikommitté.......... |
26 |
25 |
21 |
37 180 |
2 376 |
2 944 |
1948 års lotskommitté6............. |
29 |
28 |
23 |
20 225 |
2192 |
5 871 |
1948 års utredning om en statens kulturfond7 . . . |
32 |
29 |
24 |
800 |
1040 |
1192 |
Utredningen för småföretagens lokalfrågor..... |
34 |
30 |
25 |
6 942 |
2 460 |
3 400 |
Utredning angående Sveriges handelsavtalsförhand- |
||||||
lingar.................... |
37 |
32 |
26 |
1 204 |
1 120 |
3 368 |
Turistutredningen................ |
38 |
33 |
27 |
3 964 |
4 580 |
5163 |
Utredning rörande organisationen av statistik, som |
||||||
utarbetas inom vissa krisorgan......... |
— |
|Fo 3 |
28 |
— |
2 904 |
1936 |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet.
349
departementet.
8 |
9 |
10 |
11 |
12 1 |
13 |
14 | |
15 |
16 |
u t g |
i f t e r |
|||||||
Vt 1949—*°/6 1950 |
Vt-31/ |
i» 1950 |
Beräknad |
|||||
l.i.ll___A__ J |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
Snmma |
Verkställ-da ntg. |
Beräkna-de ntg. |
t. o. m. ,l/u 14 och 15) |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
hyror, skriv-materialier |
Vt-91/io |
Vti—sl/»a |
||
29 160 |
2142 |
740 |
2 000 |
52 938 |
14 570 |
3 876 |
123 406 |
|
_ |
_ |
— |
— |
— 1042 |
— |
23 407 |
||
203 |
8 654 |
4 365 |
395 |
8 374 |
33 529 |
1371 |
— |
84 045 |
_ |
— |
— |
14 4443 |
3 019 |
— |
24 013 |
||
— |
— |
— |
— |
15015 |
— |
— |
17 765 |
|
1378 |
_ |
_ |
1378 |
|||||
— |
5 655 |
4 494 |
422 |
6 803 |
27 287 |
—3802 |
— |
26 907 |
_ |
3 027 |
— |
— |
144 |
4 767 |
— |
— |
4 767 |
203 |
46496 |
11001 |
1557 |
17321 |
149358 |
18476 |
3876 |
305688 |
33 769 |
||||||||
_ |
3000 |
_ |
— |
1000 |
9 096 |
3 275 |
2 700 |
110 763 |
_ |
10 708 |
_ |
— |
12 852 |
27 128 |
1000 |
150 |
245 191 |
6 761 |
2131 |
— |
4 378 |
20 810 |
7 426 |
3 000 |
111488 |
|
17 256 |
4 698 |
— |
8 010 |
46123 |
26 064 |
9 900 |
161 564 |
|
_ |
595 |
263 |
1000 |
7 220 |
4 224 |
200 |
56 949 |
|
17 303 |
_ |
_ |
500 |
22 763 |
10167 |
4 000 |
71 284 |
|
1522 |
3 047 |
2147 |
4 000 |
19 488 |
4 747 |
14 000 |
58 461 |
|
_ |
— |
27 044 |
10 268 |
4 800 |
99 432 |
|||
_ |
_ |
491 |
296 |
— |
6 107 |
6 800 |
2 500 |
52 587 |
4 999 |
11040 |
883 |
— |
5 000 |
29 985 |
8 092 |
7150 |
65 452 |
241 |
_ |
— |
540 |
3013 |
300 |
750 |
4 863 |
|
— |
209 |
6192 |
2 284 |
14 545 |
1560 |
120 |
23167 |
|
479 |
_ |
_ |
6 554 |
11521 |
4 464 |
400 |
17 589 |
|
770 |
645 |
1079 |
3 300 |
15 537 |
— |
4 000 |
23 501 |
|
— |
4 094 |
— |
— |
— |
8 9344 |
— |
2 500 |
11434 |
350
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
6 |
6 |
7 |
1949 års tullförhandlingskommitté........ |
37 |
29 |
3 072 |
|||
Södra Sveriges skogsindustriutredning....... |
— |
— |
32 |
— |
— |
3 441 |
1950 års geologiutredning............ |
— |
— |
34 |
— |
— |
— |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1937 års granitutredning............. |
733 623 |
52 848 |
72 712 |
|||
1947 års sjömanspensionsutredning........ |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
Utredning i anledning av skrivelse från O.E.E. C.8 . |
7 |
— |
— |
5 614 |
— |
_ |
1945 års gruvutredning............. |
13 |
1 |
— |
— |
120 |
_ |
1946 års stenindustriutredning.......... |
14 |
2 |
— |
23 625 |
6 200 |
616 |
1946 års utredning angående kvalitetsforskning och |
18 |
3 |
_ |
60 342 |
500 |
|
KvarntorpButredningen 1948 .......... |
30 |
5 |
— |
38 442 |
— |
— |
Tyskgruvekommittén.............. |
31 |
6 |
— |
22 264 |
— |
— |
1948 års tullförhandlingskommitté ........ |
35 |
8 |
— |
41058 |
5 960 |
— |
Utredning rörande en begränsning av för Kungl. teatern |
39 |
— |
— |
_ |
960 |
100 |
Snmma kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret Ersättning till sakkunniga och suppleanter för det |
191345 |
13 240 256 |
1216 |
|||
Ersättning till f. d. generaldirektören S. A. E. Ödeen |
400 |
|||||
ErsättniDg till sakkunniga åt kommerskollegium vid |
900 |
|||||
Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium för fartyg................, • • • • |
||||||
Ersättning till representanter för Sverige vid en nor-disk konferens i Rättvik rörande revision av den |
||||||
Ersättning till sakkunniga åt kommerskollegium vid |
||||||
Andel i kostnaderna för 1948 års blankettkommitté . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
f. d. Hovrättsrådet 0. H. Appeltofft........ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
e. o. Hovrättsassessorn A. 0. R. Brunnberg .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
f. d. Förste kanslisekreteraren L.-O. Ekeberg .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kammarherren K. von Horn........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
e. o. Hovrättsassessorn A. Lindstedt....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Redaktören Ulla Lindström........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
e. o. Förste kanslisekreteraren S.-Hj. Lord..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Civilingenjören I. Lundbäck........... |
— |
— |
— |
-. |
— |
i |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 351
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
IS |
14 |
15 |
16 |
10 680 |
129 |
1000 |
14 881 |
6 716 |
21 597 |
|||
— |
— |
204 |
— |
2 000 |
5 645 |
16 601 |
7 000 |
29 246 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
23072 |
65 990 |
19015 |
6069 |
50134 |
289 840 |
in 704 |
64170 |
1199 337 |
— 3222 |
— 3222 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— 102 |
— 102 |
— |
— |
— 102 |
— |
— |
— |
— |
447 |
447 |
— |
— |
6 061 |
— |
— |
92 |
— |
— 4332 |
— 2212 |
— |
— |
— 2212 |
30 |
74 |
898 |
202 |
2 726 |
10 745 |
— |
34371 |
|
— |
— |
— |
_ |
3 012 |
3512 |
_ |
_ |
63854 |
— |
— |
— |
— |
908 |
908 |
— |
— |
39 350 |
— |
— |
— |
— |
— 692 |
— 692 |
— |
— |
22 195 |
— |
— |
810 |
— |
2 416 |
9186 |
2 528 |
— |
52 772 |
— |
— |
— |
— |
519 |
1579 |
— |
— |
1579 |
30 |
74 |
1800 |
202 |
9 516 |
26078 |
2206 |
219629 |
|
— |
— |
554 |
— |
— |
810 |
— |
— |
— |
2 944 |
— |
272 |
— |
— |
3 616 |
— |
— |
— |
543 |
— |
2 238 |
— |
— |
3681 |
— |
— |
— |
— |
— |
187 |
— |
— |
187 |
— |
— |
— |
— |
354 |
2 966 |
817 |
380 |
4 517 |
— |
— |
— |
60 |
60 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
11202 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
13 329 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4112 |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13 804 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
6 266 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
2 1304 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
23 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen.
352
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Tjänstemannen L. G. Lundin........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
Fil. dr C. G. Widell............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byråchefen G. Wiedesheim-Paul.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
f. d. Generaldirektören S. A. E. Ödeen . . • . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Revisorn K-E. A. Önnesjö............ Renskrivningskostnader m. m. för inom departemen- |
||||||
tet tillkallade sakkunniga........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Statsdepartementens kassakontor......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
L 156 |
400 |
1 Kostnaderna bestridas från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår av
2 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
3 Kostnaderna ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1948 bestritts från tionde huvudvartdera
anslaget.
4 Kostnaderna ha bestritts från dåvarande tolfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.
5 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 11 april 1947 från fjärde och tionde
6 Kostnaderna ha t. o. m. den 30 juni 1950 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1947
samt bestridas fr. o. m. den 1 juli 1950 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 december 1950 från
7 Kostnaderna bestridas jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 från åttonde och tionde
8 Kostnaderna ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 december 1948, den 11 februari och den 22
anslaget
Kommittékostnader: Handelsdepartementet.
353
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
16 |
16 |
4 909 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
19 492 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
2219 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
21100 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
13 513 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
27 890 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
3 388 |
— |
— |
— |
3487 |
354 |
6277 |
817 |
380 |
159975 |
— |
— |
— |
noterna 3—8.
titelns kommittéanslag ocli dåvarande tolfte huvudtitelns anslag till extra utgifter med hälften från
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
bestritts från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget
tionde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
juli 1949 bestritts från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera
354
Riksdagsberåttelsen.
Inrikes -
1 |
2 |
3 ! |
4 |
5 I |
6 1 |
7 1 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
|||||
t. o. m. |
||||||
Arvoden |
||||||
1949 • |
1950 |
1951 |
||||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1950.1 |
||||||
1946 års kommitté för sj nksköterskeutbildningen2 . . |
13 |
4 |
1 |
97 748 |
644 |
2 680 |
1947 års landsfiskalsutredning.......... |
16 |
10 |
2 |
9 648 |
— |
320 |
Statens sinnessjuk vårdsberedning......... |
17 |
11 |
3 |
54 920 |
3 584 |
3 086 |
1948 års skyddsrumsntredning.......... |
21 |
14 |
4 |
23 999 |
1 656 |
6 042 |
1948 års länsstyrelseutredning.......... |
22 |
15 |
5 |
40 343 |
4 952 |
7166 |
1948 års polisutredning............- |
25 |
18 |
6 |
36 439 |
4 396 |
5520 |
Kommissionen för förhandlingar med Malmö stad |
||||||
rörande nytt avtal om anordnande av medicinskt- |
||||||
klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i |
||||||
Malmö3................... |
— |
— |
7 |
— |
304 |
40 |
Summa kr. |
263 097 |
15 536 |
24854 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.4 |
||||||
Statens sjukhusutredning av år 1943 ....... |
11 |
5 |
10 |
592 330 |
5 940 |
20 266 |
Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta ut- |
||||||
byggande .................. |
12 |
6 |
11 |
— |
1992 |
1576 |
1946 års kommunallagskommitté......... |
14 |
8 |
12 |
102 040 |
3196 |
5 707 |
1946 års läkemedelsutredning2.......... |
15 |
9 |
13 |
150 092 |
5152 |
4 336 |
1947 års psykopatsvårdsutreduing5........ |
18 |
12 |
14 |
57 429 |
1688 |
7 250 |
Kommittén för dövhetens bekämpande....... |
19 |
13 |
15 |
15 770 |
1 188 |
— |
Sakkunniga för fria sjukhusvården........ |
23 |
16 |
16 |
9 448 |
3 456 |
2 592 |
Statens folkbadsntredning6............ |
24 |
17 |
17 |
12 987 |
3 656 |
6 244 |
1948 års polisutbildningskommitté........ |
26 |
19 |
18 |
3 954 |
2 432 |
2 960 |
1948 års hälsovårdsstadgekommitté........ |
27 |
20 |
19 |
10 663 |
5 384 |
2 632 |
1948 års sinnesslövårdssakkunniga........ |
28 |
21 |
20 |
6 803 |
3 216 |
3 400 ! |
SOS-utredningen’ ... •............ |
— |
22 |
21 |
— |
1656 |
544 S |
Sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring . . . |
— |
23 |
22 |
— |
1760 |
2 712 |
1919 års kommitté för sinnessjukvårdspersonalens ut- |
||||||
bildning.................. |
— |
24 |
23 |
— |
1032 |
1032 |
Kommissionen för förhandlingar rörande akademiska |
||||||
sjukhuset i Uppsala8............. |
— |
25 |
24 |
— |
1392 |
800 |
Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets |
||||||
städer m. ................... |
— |
26 |
25 |
— |
1840 |
1392 |
1950 års abortutredning............. |
— |
— |
27 |
— |
652 |
208 |
Tillsynskommittén ............... |
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser |
||||||
om tidningen Poli9nnderrättelser m. m...... |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet.
355
departementet.
1 8 |
1 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
u |
t g i |
f t e |
||||||
1h 1949—1»% 1950 |
''A-81/ |
i2 1950 |
Beräknad |
|||||
totalkostnad |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättni n gar m. m. |
Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- |
Verkställ- |
Beräk- |
t. o. m. 5, 13, 14 och |
|||
Summa |
da ntg. |
nade ntg. ''/ll-—81/l2 |
||||||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
der, hyror, |
||||
6 312 |
174 |
500 |
10 310 |
8 844 |
6 000 |
122 902 |
||
221 |
— |
1053 |
— |
2 500 |
4 094 |
17 739 |
1600 |
33 081 |
5 263 |
4 867 |
1902 |
264 |
3 955 |
22 921 |
475 |
— |
78 316 |
202 |
11 435 |
534 |
1964 |
13 500 |
35 333 |
24 093 |
— |
83 425 |
405 |
20 006 |
4 833 |
4 892 |
7 000 |
49 254 |
10 277 |
160 |
100 034 |
2 420 |
35 332 |
4 979 |
891 |
12 500 |
66 038 |
21538 |
8 900 |
132 915 |
141 |
82 |
654 |
_ |
_ |
1221 |
1842 |
2 000 |
. 5 063 |
8652 |
78034 |
14129 |
8011 |
39955 |
189171 |
84808 |
18060 |
555 736 |
2 569 |
19 098 |
14167 |
1242 |
12 200 |
75 482 |
27 006 |
6 200 |
701018 |
— |
— |
_ |
_ |
500 |
4 068 |
336 |
_ |
4 404 |
1362 |
28127 |
1423 |
459 |
2 984 |
43 258 |
23 047 |
9 500 |
177 845 |
378 |
21 371 |
9 773 |
146 |
4 000 |
45156 |
15 220 |
6000 |
216 468 |
1119 |
— |
4 648 |
— |
2 000 |
16 705 |
16 504 |
5 500 |
96138 |
1765 |
— |
619 |
— |
— |
3 572 |
4 963 |
3 000 |
27 305 |
189 |
13 031 |
995 |
— |
— |
20 263 |
7 373 |
2 720 |
39 804 |
— |
— |
990 |
984 |
23000 |
34 874 |
16 452 |
3 300 |
67 613 |
— |
16 032 |
232 |
150 |
1000 |
22806 |
9 319 |
— |
36 079 |
— |
12 422 |
2 662 |
— |
— |
23100 |
17 445 |
6 000 |
57 208 |
— |
— |
726 |
83 |
— |
7 425 |
1826 |
1708 |
17 762 |
— |
— |
3 012 |
524 |
— |
5 736 |
1579 |
1525 |
8 840 |
— |
216 |
611 |
— |
500 |
5 799 |
2 321 |
2 700 |
10 820 |
959 |
1472 |
3 687 |
— |
1000 |
9182 |
3 687 |
850 |
13 719 |
— |
- |
95 |
61 |
500 |
2 848 |
748 |
1 500 |
5 096 |
— |
7 613 |
— |
1489 |
500 |
12 834 |
9 816 |
6 000 |
28 650 |
— |
— |
193 |
— |
1 000 |
2 053 |
4 406 |
900 |
7 359 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 991 |
3 500 |
6 491 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
900 |
356
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1950 års utredning angående malmfältspolisen . . . |
31 |
|||||
Sakkunnig för översyn av gällande bestämmelser om |
||||||
hälso- och sjukvård vid krig eller krigsfara . . . |
— |
— |
32 |
— |
— |
— |
Utredning angående länsstyrelsernas krigsorganisation |
33 |
|||||
m. in..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Sakkunnig för översyn av 1932 års ersättningskun- |
||||||
görelse m. m.................. |
— |
— |
34 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
961516 |
45 632 |
63651 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
1946 års folktandvårdssakkunniga2 * 4 * * 7 8........ |
2 |
— |
— |
47 806 |
_ |
_ |
1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjuk- |
||||||
vården2 ................... |
4 |
— |
— |
70 735 |
— |
1200 |
1946 års sinnesslövårdsutredning2......... |
5 |
— |
— |
33 856 |
— |
400 |
Polisutredningskommittén............ |
— |
1 |
— |
— |
2 344 |
5 500 |
1948 års livsmedelssakkunniga.......... |
20 |
2 |
— |
19 876 |
4 684 |
720 |
Sakkunniga för utredning rörande statens rättske- |
||||||
miska laboratoriums framtida arbetsuppgifter m. m. |
— |
3 |
— |
— |
1808 |
1360 |
Summa kr. |
172273 |
8836 |
9180 |
|||
I). Av kommittéanslaget under budgetåret 1949/ |
||||||
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . . |
_ |
— |
— |
— |
1800 |
_ |
Statsdepartementens organisationsavdelning..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till följande personer för visst biträde inom |
||||||
landsfogden E. Sjöholm............ |
— |
— |
— |
— |
504 |
— |
jur. dr A. Larsson............. |
— |
— |
— |
— |
12 309 |
— |
e. o. hovrättsassessorn L. E. Björkman..... |
— |
— |
— |
— |
15 563 |
— |
hovrättsrådet E. Göransson.......... |
— |
— |
— |
— |
5 696 |
— |
t. f. landsfiskalen G. Nyqvist.......... |
— |
— |
— |
— |
480 |
— |
landsfiskalsassistenten S. Larsson........ |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
direktören S. Larsson............. |
— |
— |
— |
— |
400 |
_ |
konsulenten S. Järdler............. |
— |
— |
— |
— |
250 |
_ |
byråsekreteraren N. G. Nehlén......... |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
landsfiskalen S. Vadenius........... |
— |
— |
— |
— |
100 |
— |
landssekreteraren M. Stieruström........ |
— |
— |
— |
— |
280 |
_ |
överdirektören E. Björkquist.......... |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
borgmästaren B. Hagström........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
borgmästaren A. von Schultz ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
häradshövdingen J. Tersmeden......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
38182 |
— |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
* Kostnaderna t. o. m. 80/e 1947 ha bestritts från femte huvudtitelns kommittéanslag.
Kostnaderna ha bestritts från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
4 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
8 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1949 ha kostnaderna — räknat fr. o. m. 1 januari
8 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Majits beslut den 30 juni 1948 med ’/s från åttonde och
7 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1949 med Va från elfte huvud
8
Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1949 från åttonde och elfte
8 U tf öres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet. 357
1 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
1 16 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1035 |
900 |
1935 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
10 239 |
8 500 |
18 739 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 392 |
5 000 |
10 392 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1150 |
1 150 |
8 341 |
119 382 |
43833 |
5138 |
49184 |
335161 |
181 705 |
77 353 |
1555 735 |
1939 |
1939 |
49 745 |
||||||
255 |
1455 |
_ |
— |
72 190 |
||||
_ |
_ |
_ |
_ |
—70 9 |
330 |
— |
— |
34 186 |
_ |
_ |
_ |
44 |
2 223 |
10111 |
— |
— |
10111 |
784 |
— |
267 |
11004 |
17 459 |
— |
— |
37335 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
465 |
3 633 |
— |
— |
3 633 |
784 |
— |
267 |
44 |
15816 |
34927 |
" |
207 200 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1800 |
—1500 9 |
— |
— |
1750 |
1750 |
_ |
_ |
— |
||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
504 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
__ |
_ |
— |
12 309 |
5 595 |
— |
— |
_ |
_ |
3 031 |
— |
— |
18 594 |
7 471 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
5 696 |
— |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
_ |
— |
480 |
— |
— |
— |
_ |
___ |
_ |
— |
— |
200 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
400 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
250 |
— |
— |
— |
___ |
_ |
_ |
_ |
— |
450 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
100 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
280 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
. 150 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
25 |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
— |
133 |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
— |
154 |
— |
— |
|
- |
_ | |
3031 |
— |
1750 |
42983 |
11878 |
— |
— |
vartdera analaget.
1950 — bestritta från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
a/s från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
titelns kommittéanslag och med Va från telegrafverkets driftmedel,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
358
Riksdagsberåttelsen.
Civil -
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
! 6 |
i 6 |
1 7 |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1949 |
1950 |
1951 |
80/e 1949 |
|||
I Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
uuder 1950.1 |
||||||
1944 års pensionsutredning2....... |
Fi 20 |
Fi 20 |
1 |
172 540 |
1 448 |
1710 |
1950 års löneutredning för de centrala verkstadssko- |
||||||
lorna ........... |
— |
_ |
2 |
_ |
||
Utredning angående anställnings- och avlöningsför- |
||||||
hållanden för amanuenser och assistenter vid uni- |
||||||
versitet och högskolor, m. m..... |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
172540 |
1448 |
1710 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1951.'' |
||||||
1941 års lärarlönesakkunniga3........ |
Fi 16 |
Fi 16 |
4 |
182 043 |
12136 |
7 872 |
Sakkunnig angående hyressättningen i staten till- |
||||||
höriga fastigheter.............. |
Fi 17 |
Fi 17 |
5 |
_ |
_ |
_ |
Likalönskommittén2.......... |
Fi 27 |
Fi 24 |
6 |
19120 |
5 948 |
2 656 |
1947 års biträdesutredning2........... |
Fi 28 |
Fi 25 |
7 |
28342 |
1 275 |
80 |
Militära läkarlönentredningen8.......... |
Fi 33 |
Fi 28 |
8 |
1404 |
1576 |
768 |
Arbetsledareutredningen2............. |
Fi 34 |
Fi 29 |
9 |
8 307 |
992 |
|
1948 års anställningsutredning2.......... |
Fi 45 |
Fi 34 |
10 |
12 447 |
6 436 |
2 920 |
1948 års pensionsålderskommitté8......... |
Fi 46 |
Fi 35 |
11 |
4 496 |
3 760 |
2 368 |
Utredningen rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid2 |
Fi 47 |
Fi 36 |
12 |
6 943 |
3 240 |
10 384 |
1949 års tjänsteförteckningskommitté4....... |
Fi 47 |
13 |
— |
3 593 |
1848 |
|
1949 års reseersättningskommitté4....... |
Fi 49 |
14 |
_ |
|||
Utredning rörande avlöningsförmånerna för utomlands |
||||||
stationerade tjänstemän m. m.6..... |
Fi 51 |
15 |
_ |
_ |
||
1950 års dyrortssakkunniga........... |
— |
— |
16 |
_ |
_ |
_ |
Utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena |
||||||
för vissa ansvarsmän vid statens fasta värmean- |
||||||
läggningar .............. |
— |
— |
17 |
— 1 |
— 1 |
— |
Summa kr. |
203102 | |
37 964 | |
29888 |
Kommittékostnader: Civildepartementet.
359
departementet.
9 |
10 |
il |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
U t |
g i f |
ter |
||||||
''/v 1949—so/e 1950 |
Vt—S1/12 1950 |
Beräknad |
||||||
totalkostnad |
||||||||
Övriga ntgifter (trycknings- kostnader, |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Summa |
Verkställ-da ntg. |
Beräkna-de ntg. |
t. o. m. 31/i2 14 och 15) |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
hyror, skriv-materialier |
Vi-81/!» |
Vn—81/l2 |
||
101 |
1612 |
639 |
5510 |
178 050 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1150 |
2 643 |
3 793 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
977 |
248 |
1225 |
101 |
1612 |
— |
— |
639 |
5 510 |
2127 |
2891 |
183068 |
— |
4 422 |
122 |
— |
7 903 |
32 455 |
4 200 |
3 200 |
221898 |
— |
11004 |
— |
— |
8 000 |
27 608 |
7 947 |
4 000 |
58 675 |
6 328 |
_ |
426 |
— |
— |
8109 |
5 462 |
4 500 |
46 413 |
— |
677 |
— |
40 |
500 |
3 561 |
— |
3 000 |
7 965 |
_ |
_ |
_ |
128 |
— |
1120 |
1730 |
3 000 |
14157 |
711 |
_ |
2 200 |
401 |
— |
12 668 |
3 900 |
1700 |
30 715 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
6128 |
3 413 |
4 500 |
18537 |
_ |
11431 |
36 |
— |
5 000 |
30 091 |
9171 |
5 450 |
51655 |
10 332 |
7 640 |
_ |
— |
3 000 |
26 413 |
16 482 |
11 500 |
54 395 |
— |
— |
— |
— |
100 |
100 |
8 226 |
3 536 |
11862 |
_ |
_ |
_ |
5 411 |
9 200 |
14611 |
|||
15 642 |
8 400 |
24 042 |
||||||
17 371 |
35174 |
2 784 |
569 |
24 503 |
148253 |
81584 |
61 986 |
554 925 |
360
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Under budgetåret 1949/50 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom Statens bostadsnämnd4 5.............. |
5 437 |
|||||
Statens befordringsnämnd4............ |
— |
— |
— |
— |
1256 |
|
Dyrortsnämnden4................ |
— |
— |
— |
— |
1525 |
550 |
Statens och kommunernas samarbetsnämnd i löne-frågor .................... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Summa kr. |
— |
8 218 |
550 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.
2 Utgifterna enligt kolumnerna 5 och 13 ha bestritts från sjunde huvudtitelns kommittéanslag.
8 » » » >»>> > > > och åttonde huvudtitlarnas kom
huvudtitlarnas
kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
4 Utgifterna enligt kolumn 13 ha bestritts från sjunde huvudtitelns kommittéanslag.
5 Kostnaderna bestridas från tredje, fjärde och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje -
Kommittékostnader: Civildepartementet.
361
8 |
9 |
in |
it |
12 |
13 |
14 |
16 |
16 |
5 437 |
2 000 |
7 437 |
||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1256 |
616 |
— |
1872 |
: |
94 |
362 |
2531 |
2 531 |
||||
— |
— |
94 |
— |
362 |
9224 |
2616 |
— |
11840 |
mittéanslag med hälften frän vartdera analaget samt kostnaderna i övrigt från åttonde och tolfte
del från vartdera anslaget.
362
Riksdagsbe rätt elsen.
Bilaga C.
Betänkande in. in. utkomna från trycket under år 1950.
Statens offentliga utredningar 11)50
Kronologisk förteckning
1. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 18. Redogörelse
för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Örebro lån. Beckman. 44 s. K.
2. Betänkande angående tyskgruvorna och centralorgan
för gruvärenden. Victor Petterson. 157 s. H.
3. Betänkande med förslag angående folkskolans disciplinmedel
m. m. Kihlström. 137 s. K.
4. Skolöverstyrelsens utlåtande angående beskärning av
timplanerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Statens Reprodu k tionsanstalt. 106 s. E.
5. Ortsavdrag8kommittén. Betänkande med förslag till
ändrade kommunala ortsavdrag m. m. Beckman.
199 s. Fi.
6. Utredning angående överflyttning av viss dol av
riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m. m.
Marcus. 64 8. Fi.
7. 1949 års uppbördssakkuimiga. 1. Betänkande med
förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet.
Marcus. 112 s. Fi.
8. Betänkande angående rationaliseringsverksamhetcn
inom den offentliga förvaltningen. Beckman. 155 s.
.In.
9. Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna
m. m. 2. Redogörelse för de olika avtalstyperna
i det svenska avtalssystemet. Katalog och
Tidskriftstryck. 74 s. II.
10. Den svenska elbranschens kapacitet och konkurrensförhållanden.
Marcus. 175 s., 1 pl. H.
11. Socialvårdskommitténs betänkande. 17. Utredning
och förslag angående lag om socialhjälp m. m. Beckman.
64* s., 515 s. S.
12. Handels utbildningskommitténs betänkan den och förslag.
1 Handelsgymnasierna. Marcus. 445 s. K.
13. Skyddsrum för civilbefolkningen. Nordisk Rotogravyr.
154 s., 1 pl. 1.
14. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar.
Del 4. De smalspåriga västgötabanorna. Gummesson.
99 s. K.
15. 1948 års järnbruksutredning. Betänkande angående
järnbrukens arbetskraftsförsörjning och därmed sammanhängande
problem. Kihlström. 55 s. s.
16. Förberedande utredning angående lagstiftning på
skadeståndsrättens område. Av I. Strahl. Victor
Petterson. 168 s. Ju.
17. Betänkande med förslag rörande decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket m. m. Victor
Petterson. 151 s. K.
18. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 19. Redogörelse
för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader
och priser vid distribution av elektrisk
kraft. Västmanlands län. Beckman. 37 s. K,
19. Betänkande med utredning och förslag angående
fordringar på synförmågan för anställning i allmän
och enskild tjänst m. m. Kihlström. 235 s. S.
20. Undersökning rörande brukningskostnadernas samband
med åkerfältens storlek, form och beskaffenhet.
Gernandt. 278 s. Jo.
21. 1944 års allmänna skattekommitté. 4. Betänkande
med förslag angående ändrade bestämmelser för beskattning
av periodiskt understöd, m. in. samt av
utdelning å svenska aktier och andelar i vissa fall,
m. m. Marcus. 170 s. Fi.
22. Statsbidrag för ålderdomshem. Beckman. 61 s. S.
! 23. Statens sjukhusutredning avår 1943. Betänkande 5
angående verksamheten vid sjukhustvätterierna och
möjligheterna att rationalisera densamma.Kihlström.
201 s. I.
! 24. Betänkande med förslag till det rättspsykiatriska
undersökningsväsendets organisation. Norstedt. 62
s. Ju.
25. Det statliga utredningstrycket. Trycksakskommitténs
betänkande. Idun. 43 s. Fi.
| 26. Kommittésvenska. Eu undersökning och ett försök
till riktlinjer av E. Wellander. Bilaga till trycksakskommitténs
betänkande. Idun. 88 8. Fi.
| 27. Betänkande med förslag till ny log om flottning i
allmän flottled, m. m. Beckman. 220 s. Ju.
I 28. Länsstyrelsernas organisation och ställning inom
länsförvaltningen. Idun. VI, 680 s. 1
29. Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna
i jordbrukskalkylen. Idun. 369 s. Jo.
| 30. Partsorgan inom yrkesinspektionens distrikt. Marcus.
39 s. s.
: 31. Betänkande med förslag till lag om prästmöte och
stiftsmöte m. m. Av H. Ljungberg. Katalog- och
Tidskriftstryck. 93 s. F.
32. Arbetstidsutredningens betänkande. Del 4. Tre
veckois semester. Beckman. 92 s., 128* s. s.
33. Allmän pensionsförsäkring. Principbetänkande.Norstedt.
329 s. II.
34. Un dersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden vid 1945 års allmänna
fastighetstaxering. Norstedt. VI, 174 s. Fi.
35. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
angående avdrag vid taxering för utländska skatter.
Beckman. 149 s. Fi.
i 36. Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.
Beckman. X, 287 8. Fö.
I 37. Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.
Bildbilaga. Beckman. 89 s. Fö.
38. Utredning rörande frivilligt försvarsarbete. Beckman.
311 s. Fö.
39. Maskinell täckdikning. Almqvist & Wiksell, Uppsala.
135 s. Jo.
40. Förslag till ändringar i jaktlagstiftningen. Marcus.
197 s. Jo.
41. Betänkande angående vissa med religionsfrilietslagstiftningen
sammanhängande skattespörsmål. Katalog
och Tidskriftstryck. 57 s. Fi.
42. Förslag till ändrad lagstiftning om avbetalningsköp.
Idun 89 8. 4u.
43. Betänkande med förslag till nya grunder för avlöningen
av präster, m. m. Del 2. ldun. 214 s. F.
44. Statsbidragsgrunder för det kommunala och enskilda
yrkesskolväsendet. Beckman. 72 s. K.
45. Planväsendets uppgifter och organisation. Gernandt.
182 s. K.
46. Utbildningen av lärarinnor inom det husliga området.
Kihlström. 385 s. E.
47. En anstalt för svårbehandlade. Ungdomsanstaltsutredningens
betänkande. Victor Petterson. 154 8. Ju.
; 48. Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster.
Victor Petterson. 128 s. E.
Amu. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet.
Jo, = Jordbruksdepartementet.
Betänkanden m. in. utkomna från trycket under är i950.
3t53
Statens offentliga utredningar 1950
Systematisk förteckning
(Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens
område. [16]
Förslag till ändrad lagstiftning om avbetalningsköp. [42]
En anstalt för svårbehandlade. Ungdomsanstaltsutredningens
betänkande. [47]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Betänkande angående rationaliserings verksamheten inom
den offentliga förvaltningen. [8]
Det statliga utredningstrycket. Trycksakskommitténs
betänkande. [25]
Kommittésvenska. En undersökning och ett försök till
riktlinjer. Bilaga till trycksakskommitténs betänkande.
[26]
Kommunalförvaltning.
Planväsendets uppgifter och organisation. [45]
Statens och kommunernas finansväsen.
Ortsavdragskommittén. Betänkande med förslag till
ändrade kommunala ortsavdrag m. m. [5]
1949 års uppbördssakkunniga. 1. Betänkande med förslag
till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. [7]
1944 års allmänna skattekommitté 4. Betänkande med
förslag angående ändrade bestämmelser för beskattning
av periodiskt understöd, m. m. samt av utdelning å
svenska aktier och andelar i vissa fall, m. m. [21]
Länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen.
[28]
Undersökning av taxerings utfallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden vid 1945 års allmänna
fastighetstaxering. [34]
Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser angående
avdrag vid taxering för utländska skatter. [35]
Betänkande angående vissa med reiigionsfrihetslagstiftningen
sammanhängande skattespörsmål. [41]
Politi.
Nationalekonomi och socialpolitik.
Social vårdskommitténs betänkande. 17. Utredning och
förslag angående lag om socialhjälp m. m. [11]
Statsbidrag för ålderdomshem. [22)
Partsorgan inom yrkesinspektionens distrikt. [30]
Arbetstidsutredningens betänkande. Del 4. Tro veckors
semester. [32]
Hälso- och sjukvård.
Betänkande mod utredning och förslag angående fordringar
på synförmågan för anställning i allmän och enskild
tjänst m. m. [19]
Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 5 angående
verksamheten vid sjukhustvätterierna och möjligheterna
ntt rationalisera densamma. [23]
Betänkande med förslag till det rättspsykiatriska undersökningsväsendets
organisation. [24]
Allmänt näringsväsen.
Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 18. Redogörelse
för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnador
och priser vid distribution av elektrisk kraft. Örebro
län. 1] 2:19. Västmanlands län. [18]
Dou svenska elbranschens kapacitet och konkurronsförhållanden.
[10J
Fast egendom. .Jordbruk med binäringar.
Undersökning rörande brukningskostnadernas samband
med åkerfältens storlek, form och beskaffenhet. [20]
Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna 1
jordbrukskalkylen. [29]
Maskinell täckdikning. [39]
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Betänkande angående tyskgruvorna och centralorgan
för gruvärenden. [2]
Betänkande med förslag till ny lag om lottning i allmän
flottled, m. m. [27]
Förslag till ändringar i jaktlagstiftningen. [40]
Industri.
1948 års järnbruksutredning. Betänkande angående järnbrukens
arbetskraftsförsörjning och därmed sammanhängande
problem. [15]
Handel och sjöfart.
Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna
m. m. 2. Redogörelse för de olika avtalstyperna i det
svenska avtalssystemet. [9]
Kommunikation sväsen.
Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del
4. De smalspåriga västgötabanorna. [14]
Betänkande med förslag rörande decentralisering inom
väg- och vattenbyggnadsverket m. m. [17]
Bank-, kredit- och penningväsen.
Utredning angående överflyttning av viss del av riksbankens
rörelse till eu statlig affärsbank m. m. [6]
Försäkringsväsen.
Allmän pensionsförsäkring. Principbetänkande. [33]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt.
Betänkande med förslag angående folkskolans disciplinmedel
m. m. [3]
Skolöverstyrelsens utlåtande angående beskärning av
timplanerna vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter.
[4]
Handelsutbildningskommltténs betänkande och förslag.
1. Han delsgymnasierna. [12]
Betänkande med förslag till lag om prästmöte och stiftsmöte
m. m. [31]
Betänkande med förslag till nya grunder för avlöningen
av präster m. m. Del 11. [43]
Statsbidragsgrunder för det kommunala och enskilda
yrkesskolväsendet. [44]
Utbildningen av lärarinnor inom det husliga området.
[46]
Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster.
[48]
Förs vars väsen.
Skyddsrum för civilbefolkningen. [13]
Försvarets centrala tyg-, intondentur- och civilförvaltning.
136]
Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning
Bildbilaga. [37]
Utredning rörande frivilligt försvarsarboto. [38]
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
364
Riksdagsberättelsen.
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*
A.
Abramson, E. L.................. I Jo 29
Adamsson, H..................... IS 15
Adiels, A. Hj.......... I H 2, 32; II H 1
Agge, K. I................ I Ju 7, 27, E 17
Agnell, Anna Lisa................ IC 9
Agri, A. B. F..................... I K 14
Ahlberg, A....................... I Ju 8
Ahlberg, E....................... I H 4
Ahlberg, G. A.................. I E 3, 45
Ahlberg, Iris..................... II H 2
Ahlberg, T. V. A.................. I E 26
Ahlgren, J. G..................... I In 13
Ahlkvist, K. E. (I)......I Ju 32, Jo 16, H 14
Ahlmark, S....................... I Ju 15
Ahlsten, C. J. (II)................ I Jo 24
Ahnlund, B...................... I Jo 3
Ahnsjö, S..................... I S 6, E 29
Ahrbom, N. O................ I Fi 11, E 16
Ahrnborg, B. S............. I E 33; II U 2
Albinsson, Hj. N.................. IS 15
Aldén, T......................... I In 27
Aldestam, N. A............. I S 22, 24, C 13
Alexanderson, K. E..... I Ju 13, S 17, E 16
Alf ort, A. M...................... I E 18
Algott, S. A...................... I Fi 26
Alhvin, G. E..................... II H 2
Alin, G. M....................... I Fi 23
Allard, K. Å. H. (II) .... I E 21, H 13, In 17
Allin g, K. G...................... IS 1
Allstrin, L. B..................... I Jo 8
Alm, M. F............ I Jo 15, 19; II FI 3
Almgren, C. E. Å................. I Fö 2
Almgren, Karin.................. IC 6
Almgren, S. G................. I Fi 15, C 8
Almlöf, E. V................... I Jo 7, 10
Almqvist, Margareta.............. I In 23
Almroos, A.................. I Fö 10, C 14
Alström, A. E.................... I K 17
Alvén, Hildur M.................. IS 6
Amylong, Tora................... I E 21
Ancrantz, N. O. F................. II H 3
Anderberg, A. H.................. I E 1
Anderberg, H. R. (I).............. I Fi 7
Anderson, K. Hj................. I In 16
Anderson, J...................... I H 12
Andersson, A..................... 1 Jo 4
Andersson, A. E.................. I Fö 9
Andersson, A. G. B. (I)............ I Fi 21
Andersson .A. J.......... |
. . I |
S |
15 |
|
Andersson, B. E. W. . |
I |
In |
13 |
|
Andersson, C. I.......... |
I E |
15, |
40 |
|
Andersson, D. E.......I |
S 23, E |
3, 47, |
C 2 |
, 4 |
Andersson, Ebon M. I. (I) |
____ I |
S 3, |
C 1 |
, 6 |
Andersson, Elsa......... |
. . II |
H |
2 |
|
Andersson, E. G. (I)..... |
. . I |
Ju |
25 |
|
Andersson, E. O. (II)..... |
. . I |
Jo |
19 |
|
Andersson, E. Y......... |
. . I |
Jo |
10 |
|
Andersson, G. H......... |
.....I |
Ju 30 |
, K |
16 |
Andersson, G. L. (II)..... |
S 1, |
Fi |
31 |
|
Andersson, G. L......... |
H |
29 |
||
Andersson, G. 0......... |
E |
18 |
||
Andersson, H. B. W...... |
I |
Fi |
6 |
|
Andersson, J. A. (II) I Ju |
10, 32, |
K 11, |
Jo |
20; |
II |
Fi |
1 |
||
Andersson, J. E. (I)...... |
. . I |
In |
3 |
|
Andersson, J. F. 0....... |
I |
S |
15 |
|
Andersson, Jones Erik (I) |
I E |
3, |
19 |
|
Andersson, Karl A. (II). . . |
I |
S |
31 |
|
Andersson, K. A. G..... |
I |
In |
5 |
|
Andersson, K. A. M. (II) I |
Fi 7, E |
44, Jo 8, |
17, |
|
19, |
26 |
|||
Andersson, K. H. (I)..... |
I K |
16, |
23 |
|
Andersson, K. J. B. (II) . . |
. . I |
Ju |
14 |
|
Andersson, L. E. (I)...... |
. . I |
E |
44 |
|
Andersson, 0. (II)....... |
. . I |
Fö |
15 |
|
Andersson, S. G. V..... |
Jo 23 |
28, |
29, |
31 |
Andersson, T. A......... |
S |
15 |
||
Andrae, S. K............ |
Fö |
6 |
||
André, I.. B. FI.......... |
S |
1 |
||
Andrée, T. E. (I) . . . I E |
24, 32, |
In 11 |
c |
13 |
Andrell, B. Maria........ |
. . I |
In |
1 |
|
Andrén, G. (I)........... |
I |
E |
17 |
|
Andrén, T. S............ |
Jo |
19 |
||
Anelius, H.............. |
. . II |
H |
1 |
|
Anger, K. A. F.......... |
S |
17 |
||
Antoni, N. F. G......... |
. . I |
Fi |
16 |
|
Apelqvist, S............. |
I |
Jo |
28 |
|
Appeitofft, O. H......... |
I |
FI |
14 |
|
Arfwedsson, Ester....... |
.. I |
S |
20 |
|
Arfvidson, A. I.......... |
E |
44 |
||
Arnstedt, N. J. C........ |
. . I |
S |
31 |
|
Arrhenius-Beyer, Lilly . . . |
. . II |
H |
2 |
|
Arvas, C. G. B........... |
. . I |
E |
37 |
|
Arvidson, E. S. Å........ |
.....I |
Fö 12 |
, E |
22 |
Arvidsson, Ingrid........ |
. . I |
E |
34 |
|
Arvidsson, K. A. V....... |
. I Ju |
3, E 15, C 4 |
||
Aråmark, J. G........... |
. . I |
Fö |
12 |
|
Asker, N. E. P........... |
E |
24 |
Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
Personregister.
365
Aspelin, G..........
Asplund, E. O. I.....
Asplund, K. T.......
Aste, J. G...........
Atterberg, K........
Aulin, Å. L:son......
Aurén, N. E. J.......
Aurivillius, Monica L.
Axelsson, C. A. ö. ...
Axén, T. R..........
B.
Backman, H. R.........
Backman, R...........
Baeckström, Th........
Bagge, A. J. F..........
Bagge, G..............
Bahrke, W.............
Barck-Holst, U. G. L____
Barckman, K. G........
Becker, Anna M. K......
Beckman, N. A. T......
Beckman, Sigrid........
Beijbom, G.............
Belfrage, L. A. L........
Bengtson, E. J.........
Bengtson, T. (I)........
Bengtsson, E. J.........
Bengtsson, J. E. Y......
Bengtsson, L. I. O......
Bengtsson, O...........
Bengtsson, O. F........
Bengtsson, R...........
Benner, S. G...........
Berg, B. G. A..........
Berg, G. A.............
Berg, G. T.............
Berg, N. R............
Berg, O................
Berg, S. F..............
Bergdahl, C. E..........
Bergelin, S. O.........
von Bergen, J. A........
Bergendal, R...........
Bergenstråhle, G.......
Berger, O. A...........
Berger, T..............
Berger, Å. B. H........
Berggren, A............
Berggren, A............
Berggren, B. E. L.......
Berggren, E. W.........
Berggren, G...........
Berggren, N. C. W.....
Berggren, N. H. E......
Berggren, S. N. W......
Bergh, K. R. (I).......
Bergh, N. A. G.........
Berglind, Ragnhild
Berglund, H...........
Berglund, H. J........
Berglund, K. G........
Berglund, N. H........
Berglund, S. G.........
.. I E |
17 |
Berglöf, L............... |
I Fi 12, Jo 5, 12 |
||
. . I H |
10 |
Bergman, R. K.......... |
......I E 32, In 19 |
||
. . I Jo |
16 |
Bergman, S. G. A........ |
......... I In 4 |
||
.. IG |
9 |
Bergquist, Th. E. N..... |
. . . I Ju 3, In 5, 33 |
||
I Ju |
8 |
Bergsten, Elisabeth...... |
......... I E 32 |
||
.. IS |
27 |
Bergsten, P. G........... |
......... I Ju 14 |
||
I Ju 26, K 2 |
Bergstrand, A........... |
......... II H 2 |
|||
. . I E |
2 |
Bergstrand, K. J. H...... |
____ I E 27, In 35 |
||
I |
H 27, In |
21 |
Bergström, I............ |
......... I Ju 14 |
|
. . I Fö |
4 |
Bergström, K. A. E. (II) . |
.....I Ju 13, In 6 |
||
Bergström, L. B. V....... |
......... I Jo 22 |
||||
Bergvall, J. H. (I)....... |
... I Ju 28, Fi 15 |
||||
Bergwall, G............. |
......... IS 1 |
||||
Berndt, H............... |
......... I H 22 |
||||
Bernhard, B............. |
......... II U 3 |
||||
I Jo |
1 |
Bernhard, H. B.......... |
......... I Ju 26 |
||
I S 12, |
26 |
Beskow, B. G............ |
......... II U 3 |
||
. . II H |
2 |
Beskow, G.............. |
......... I Ju 15 |
||
. . I K |
8 |
Bexelius, E. G......... |
I S 13, 26, 28, 30 |
||
. . I E |
1 |
Bexelius, T. A.......I Ju 20, K 9, 11, 15, 16 |
|||
. . I H |
13 |
Birch-Lindgren, G. M..... |
......... I Ju 5 |
||
. . II U |
1 |
Birke, G. E. (II).....I S 3, 13, In 11, 30, G 8 |
|||
I H |
17 |
Bjelfvenstam, N. E....... |
......... I Fö 9 |
||
. . I In |
1 |
Bjelle, E. A............. |
. . . I Fö 2, Fi 13 |
||
. . I Ju |
6 |
Bjerner, B.............. |
......... IS 15 |
||
I Ju 18, |
24 |
Bjuggren, B. G.......... |
......... I In 4 |
||
. . I In |
10 |
Björck, K. A. W......... |
......... I In 11 |
||
. . I H |
26 |
Björck, P. B. T.......... |
____ I In 3, 14, 30 |
||
I H 10, |
34 |
Björk, B. B............. |
......... IS 16 |
||
. . I Ju 33 |
Björk, S. L.............. |
......... IS 22 |
|||
. . I E |
22 |
Björkblom, T. S......... |
......... I E 22 |
||
. . II H |
3 |
Björkholm, S. H. H...... |
......... I Ju 22 |
||
. . I E |
26 |
Björklund, A............ |
......... I H 29 |
||
. . I Ju |
15 |
Björklund, C. J.......... |
......... IS 11 |
||
. . II H |
3 |
Björklund, C. M......... |
......... I Jo 22 |
||
. . I H |
17 |
Björklund, G. A......... |
......... I Ju 12 |
||
.. I In |
4 |
Björkman, C. N. G....... |
......... IS 28 |
||
. . I Fö 12 |
Björkman, L.-E. H....... |
...... I In 28, 35 |
|||
. . I K |
21 |
Björkman, Th........... |
....... I Jo 8, 33 |
||
. . I H |
29 |
Björkman, V............ |
......... IS 4 |
||
i |
Ju |
10: II H 3 |
Björkman-Goldschmidt, B. |
A. E. ... II U 3 |
|
. . IS |
13 |
Björkquist, E. G. A...... |
I S 26, In 3, 10, 16 |
||
I In |
24 |
Björlin, E. G. A......... |
......... I K 21 |
||
I Fö 9, |
12 |
Björling, C. O........... |
......... I In 13 |
||
.. I Fö 14 |
Björling, J. E........... |
......... 1 Ju 21 |
|||
IS |
4 |
Björn, E. O. F........... |
......... 1 C 1 |
||
i |
Ju 6, 7, E |
33 |
Björne, F. H............ |
......... I Fi 29 |
|
I H |
29 |
Bladh, E. H. (II)........ |
......... I Fi 25 |
||
k |
4, |
17, 25, Jo 8 |
Blix, F. G............... |
....... I E 13, 17 |
|
I K 12, |
14 |
Blom, O. T.............. |
......... I In 19 |
||
. . I E |
6 |
Blomberg, A. M. R....... |
......... I K 7 |
||
i |
Ju 9, S |
12 |
Blomberg, D. Ingeborg . .. |
....... I E 2, 42 |
|
I Ju |
25 |
Blomberg, H............ |
......... I H 36 |
||
. . I Jo |
9 |
Blomgren, E. J.......... |
......... I H 15 |
||
I H |
15 |
Blomkvist, E. Y......... |
......... I In 17 |
||
. . I Fö |
12 |
Blomquist, K. S......... |
......... I E 21 |
||
I Ju |
14 |
Blomqvist, E. A. E....... |
......... I Jo 9 |
||
I C |
9 |
Blomqvist, G. G. T....... |
......... IS 1 |
||
. . I Fö |
5 |
Blomqvist, P. I. R....... |
......... I In 23 |
||
I |
K 23, In |
12 |
Boalt, H. G. R.......... |
......... IS 29 |
|
I Fö |
7 |
Boberg, S............... |
. . . . I Ju 1, Jo 3 |
||
I Ju |
11 |
Boethius, Gerda......... |
......... I E 1 |
||
. . I K |
26 |
Boéthius, S. B........... |
......... I E 40 |
||
i |
K |
20, 21, In 4 |
Bohlin, T. B............. |
......... I E 7 |
|
I C |
16 |
Bohlinder, E. J. E...... |
____ I S 22, E 18 |
||
I Jo |
10 |
Bohman, B. G........... |
......... I H 8 |
||
I In |
6 |
Bohman, H. Å........... |
......... I E 6 |
366
Riksdagsberättelsen.
Bolander, C............. |
......... I |
H |
29 |
Bolin, L. A.............. |
......... I |
In |
20 |
Bolinder, N. L........... |
....... I K |
5, |
20 |
Boman, K. E. R. (II)..... |
..... I K 23, |
In |
17 |
Boman, Märta K. (II) .. .. |
....... IS |
19, |
29 |
Bonnier, K.............. |
......... I |
E |
31 |
Bonow, K. D. M......... |
....... I H |
8, |
16 |
Borelius, G.............. |
......... I |
Fi |
32 |
Borgquist, F............ |
......... I |
Fö |
17 |
Borgström, G. A......... |
......... I |
H |
21 |
Borgström, N. 0. G. J. . .. |
...... I H 2, |
, 8, |
16 |
Borrman, M. Kristina 0. . |
......... I |
E |
29 |
Bouveng, G. A. 0. N. ... |
......... I |
C |
11 |
Brahmer, H. T.......... |
......... I |
Jo |
16 |
Brandberg, K. G......... |
......... I |
Fö |
17 |
Brandt, H. B. D......... |
......... I |
Ju |
6 |
Branting, J. E. M........ |
......... I |
c |
11 |
Bratt, B. A. E........... |
......... I |
u |
5 |
Braunerhielm, G. E. G:son |
......... I |
In |
23 |
Braunstein, Å. G. V...... |
......... I |
Jo |
19 |
Bredal-Bauer, J. F....... |
......... I |
Fi |
7 |
Bredberg, A............. |
......... I |
Fö |
12 |
Bredberg, E. Greta M. . . . |
......... I |
E |
7 |
Brinck, G. F............ |
......... I |
Fö |
11 |
Brodén, E. H............ |
. I Ju 21, H |
4, |
14 |
Brodén, Märta.......... |
......... I |
E |
4 |
Broberg, F. B. J......... |
......... I |
S |
13 |
Broberg, R. H. J......... |
. . . . I S 13, |
26, |
31 |
Brofalk, G. H............ |
......... I |
Jo |
21 |
Brolin, N.-E............. |
..... I E 6, |
43, |
44 |
Brolinson, E............. |
......... I |
In |
5 |
Broomé, J. R. B......... |
......... I |
Fö |
6 |
Browaldh, K. E........ I |
U 4, Fi 14, H 2, 3 |
||
Browall, G.............. |
......... II |
H |
2 |
Bruhn-Möller, Å. W...... |
...... I E ; |
32, |
38 |
Brundin, G. G........... |
......... I |
H |
14 |
Brunnberg, A. O. R...... |
......... I |
Ju 32 |
|
Bruno, C. A............. |
......... I |
E |
17 |
Bruno, C. G............. |
......... 1 |
Ju 21 |
|
Brusewitz, S. I.......... |
......... I |
U |
3 |
Briiggemann, K. G....... |
......... II |
U |
3 |
Bucht, S. F. V........... |
......... I |
In |
16 |
......... I |
S |
15 |
|
Bunner, T. Å. G......... |
......... I |
Ju |
5 |
Buregren, T............. |
......... I |
s |
9 |
af Burén, H............. |
......... I |
Fö 17 |
|
Bursell, A. S............ |
......... I |
S |
30 |
Byléhn, G............... |
......... I |
H |
13 |
Byström, C.............. |
......... II |
H |
3 |
Bäcklund, C............. |
......... I |
Fi |
23 |
Bäcklund, 0............. |
......... I |
Jo |
3 |
Bäckström, K. G. H...... |
......... I |
E |
40 |
Böök, K. E............. |
... I H 26; : |
II U 1 |
|
Böös, G. M. E........... |
. ... I K 12, |
H |
15 |
C.
Cagnell, S. C..................... 1 Fö 14
Carbell, E. E. E.................. II H 2
Gardelius, E. G. F...........I Ju 3, K 24, 25
Carlborn, C. Hj................... I Jo 1
Carle, B......................... IK 6
Carlon, G. S...................... II H 3
Carlson, Ann-Beat................ IE 4
Carlsson, G. A.................... II H 3
Carlsson, C. G. E.................. I Jo 21
Carlsson, G. F.................... I H 2, 3
Carlsson, G. R.................... I Fi 24
Carlström, L. B................... I H 25
Carlsund, A...................... I U 2
Cars, G. F. O..................... I C 17
Casparsson, K. R............ I Ju 21; II In
Cassel, L. D. (I)...............I Ju 32, S 15
Cavallin, T. S. G.................. I Fö 12
Cedercrantz, B............... I K 14, H 29
Cedergren, Elsa.................. I Fi 13
Cederstrand, O................... I E 3
Cederström, A.................... I Jo 8
Cederwall, C. F. E................ I Jo 4
Christensen, E. H............ I E 21, In 17
Christenson, A. C................. IS 1
Christensson, J................... IS 15
Christiansson, Greta.............T I E 22
Christiansson, K. G. S............. I K 17
Clason, P........................ I Fö 4
Colleen, P. T...................... I E 20
Collin, J. E....................... IS 10
Collin, Karin..................... II H 2
Conradi, E. G. F.................. IS 17
Corin, G. E. M.................... I U 2
Corneliusson, S.............. I Jo 29, H 21
Crabo, S. G...................... I Fi 25
Crafoord, C. G............... I Fö 1, In 11
Croneborg, A..................... I H 26
Cullberg, J. O..................... I E 19
Curman, J. S................ I S 2, E 1, 23
Curtman, C. W. I Ju 21, Fö 14, S 18; II In
D.
Dahl, D.......................... I E 16
Dahl, G.......................... I Ju 23
Dahlbeck, N.................... I Jo 13, 14
Dahlberg, G...................... I Ju 3
Danlberg, G. W............... I Fi 18, E 39
Dahlén, O........................ IS 24
Dahlerus, B. H................... II H 1
Dahlgren, I. J. G........... I In 1, 16, C 1
Dahlgren, R. B................... I Fi 29
Dahlin, E. H..................... II H 2
Dahlman, J. A. G................. I H 24
Dahlquist, G..................... IS 16
Dahlquist, S. M................... I Fi 24
Dahlström, B..................... I E 8
Dahlström, E..................... IS 20
Dahnberg, E..................... I Ju 9
Dahr, K......................... IE 14
Damström, K. A. (I).............. IS 31
Danielsen, N..................... I H 2, 3
Danielson, B. G. E................ I Fi 15
Danielsson, A. A.................. I Jo 7
Danielsson, O..................... I U 1
Danielsson, Å.................... I H 32
von Dardel, G. F. N............... I C 15
Davidsson, D. E. W............... II H 2
Davidsson, Greta................. I E 4, 29
Degerman, A..................... I E 11
Degerstedt, C. Hj. I K 14, Jo 1, H 2; II H 1, 2
von Delwig, R.................... II H 2
Dennemark, S.................... II U 1
Detlolsson, N. R.................. I Fi 31
Personregister.
367
Dickson, J. I. A. (II).............. I In 17
Didner, G........................ I Jo 33
Digman, H. M.................... I Ju 6
Dillén, B. O.................I K 18; II H 6
Dillner, H. J..................... I E 25
Dillner, N. Elisabet............... I In 1
Diurson, Vera.................... II H 2
Djurberg, G...................... I Jo 3
Domellöf, R...................... I H 26
DUring, H. I.................... I E 11, 22
Dybner, N. O. E.................. I C 12
Dyfverman, G. H................. I Fi 31
Dymling, C. A.................... I E 34
Dyring, Rosa.................... IS 20
E.
Eberstein, G. A................. I Ju 8, 23
Eckerberg, E. L.................. I E 29
Eckerberg, P. A.................. I In 20
Eckerström, L. E................. I H 6
Edberg, J. W..................... II H 1
Edberg, R. F. (II)..........I Ju 16, 21, In 13
Edén, J. A....................... I K 1
Edenman, R. H. L. (II) I Fö 12, E 11, 12, 31
Edgren, E. G..................... I Fi 31
Edlén, B......................... I Fi 32
Edling, N. P. J.............. I E 28, Jo 11
Edling, S. Å........... I Ju 17, 18; II U 2
Edman, J. R.................. I H 23, 38
Edsberg, H....................... I In 10
Edström, G...................... I H 32
Edström, K. S............... I Fi 23, In 5
Edström, Th. G. F................ I Jo 3
Eeg-Olofsson, A. O. C............. I Fi 9
Egertz, D. Å..................... I C 14
Ehlesjö, L.-E..................... I H 28
Ehnbom, C. J. G............. I Fi 16, E 24
Ehnbom, E. B. A................. I Fi 23
Ehrensvärd, A....................I E 38, 41
Eidem, E........................ I E 1
Ekblad, S. M..................... I Fö 16
Ekblom, S. G..................... I In 12
Ekbom, C. A. H.................. I In 11
Ekdahl, O. G..................... I Ju 26
Ekeberg, L. B.....I Ju 6, 8, 11, 12, 17, Fi 13
Ekelöf, J. A. A. S................. I E 14
Ekelöf, P. O................... I Fi 4, E 33
Ekenberg, O. J................... I Fi 27
Ekendahl, Sigrid H. E........ I S 31, G 6
Eketorp, B. S.................... I H 16
Eklind, U. C..................... I Fö 14
Eklund, C. A. R.................. I Ju 2
Eklund, E....................... I Fi 15
Eklund, E. G..................... I Ju 22
Eklund, E. P. G.................. I H 32
Eklöv, G......................... I H 21
Ekman, E. V..................... I E 42
Ekman, J. L..................... I H 2, 3
Ekström, P. E.................. I Jo 20, 24
Elfving, G.................... I Ju 9, H 27
Elfving, K. I..................... I C 13
Elfwing, Y. M.................... I Jo 30
Elia:son, Å. T.................... I Fi 9
Eliasson, L............... I Ju 9, 30, In 25
Eliasson, N. G. I.................. I Jo 21
24 Bihang till riksdagens protokoll 1951. t
Riksdagsberättelsen.
Eliasson, N. J. L....... |
I |
K |
21 |
|
Elison, M. L........... |
1 |
S |
12 |
|
Elldin, H............. |
I |
E |
18 |
|
Ellhammar, G. L....... |
Fö |
14, |
18 |
|
Elliot, K. E........... |
........ I |
Jo |
13, |
14 |
Elmén, Brita D. (II) ... |
.....I S 28 |
, 29 |
, In |
28 |
Elmer, Å. B. A........ |
I |
Fi |
15 |
|
Elmgren, B. F. (I) I S 6, |
E 20, H 24. |
, In |
18, |
28 |
Elmgren, J. K. G...... |
i |
Fö |
16 |
|
Elmstedt, E............ |
i |
S |
15 |
|
Elofsson, G. S. (I)..... |
......... I |
Jo |
16, |
22 |
Elwing, B. G. O....... |
1 |
K |
21 |
|
Enequist, Gerd M...... |
I |
E |
33 |
|
Engberg, I. R. F....... |
I |
S |
22 |
|
Engberg, N. F.......... |
II |
H |
2 |
|
Engelstedt, E. C. E..... |
I H |
27, |
39 |
|
Engfors, B. G. O....... |
_____ I Fi 26; II H 4 |
|||
Englund, A............ |
I |
Jo |
3 |
|
Englund, C.-E.......... |
I |
E |
31 |
|
Englund, E. W. (I)..... |
...... I Iv |
22, |
Fi |
15 |
Englund, K. G. Å....... |
I |
In |
20 |
|
Engqvist, C. O.......... |
I |
Ju |
28 |
|
Engström, E. M........ |
I |
s |
13 |
|
Engström, T. I:son..... |
I |
Fö |
13 |
|
Engströmer, T.......... |
........ I |
E 27, |
41 |
|
Enhörning, H. A........ |
........ I |
In |
6, |
18 |
Enmark, A. A.......... |
...... IS |
15, |
In |
14 |
Erici, B. H....................... I H 4
Ericson, F. C. W............. I Fö 10, C 12
Ericson, H....................... I H 6
Ericson, J. E. (I)............ I E 18, 19, 37
Ericsson, B. C. A................. I C 15
Ericsson, C. E.................... I H 38
Ericsson, H. M................... I In 22
Ericsson, J. A. (II)............... I H 2, 3
Ericsson, S. J. G.................. I C 11
Ericsson, Y. A. R. I S 21, Jo 15,19, H 19; II H 1
Ericsson, Å. H.................... I E 30
Eriksson, B. A............I H 28, 32; II H 1
Eriksson, C. E. (I)................ I K 18
Eriksson, C. E. R................. I E 11
Eriksson, E. F. V. (II)............ I In 19
Eriksson, G...................... IS 4
Eriksson, G. A.................... 1 Ju 7
Eriksson, G. E.................... I E 22
Eriksson, G. T................. I Ju 5, 7, 9
Eriksson, J. B.................... IS 13
Eriksson, J. E. (I)................ I Fö 13
Eriksson, K............... I Fi 22; II U 1
Eriksson, Nancy (II)....... I Ju 11; II H 2
Eriksson, N. E.................... I H 27
Eriksson, N. G.................... I K 17
Eriksson, Ragnar................. I H 32
Eriksson, S. G. E. (II)............. I In 17
Ersman, S....................... I Ju 7
Erup, Ellen B.................... IS 15
Eskilsson, C. E. (I)............... IS 31
von Euler, R..................... IS 20
Evers, G. T...................... I Ju 25
Ewerlöf, Elsa (II)................. IS 30
F.
Fahlander, V. M. J........ I H 29, 33, C 13
Fahlman, T...................... IS 1
Falck, K. R...................... I E 37
368
Riksdagsberåttelsen.
Falk, G. A....................... I In 21
Falk, K. H. (I)................... I Fi 5
Fallenlus, B. A............. I Jo 19, 26, 32
Fast, J. E. G. (II)...... I Ju 30, Fö 4, In 12
Faxelius, A....................... I Fi 30
Fischer, G. A. V.................. I E 32
Fischer, Ida A. E................. IS 1
Fischer, Ingrid................... I E 21
Fitger, P......................... I H 29
Flinck, H. L..................... I E 39
Flodin, H........................ I Ju 8
Flood, Hulda.................... II H 2
Florenius, G. A................... I H 2
Florin, C. R...................... I Jo 13
Flyboo, T........................ I H 17
Folkard von Scherling, F. A. J. I Ju 12; II U 2
Fontell, E........................ I In 6
Form, H. S....................... II H 1
Forsberg, O. M. I. (II)............ I Fi 21
Forslund, J. A. (I) ... . |
............ I |
K |
7 |
Forssblad, D......... |
......I U 3, S 1 |
, H |
15 |
Forssman, S. P. M. . . . |
............ I |
E |
32 |
Forsström, E. G. A. ... |
............ I |
E |
31 |
Fransén, H. D........ |
.......... I H |
20, |
36 |
Franzén,E........... |
............ I |
Ju |
2 |
Franzén,R........... |
............ I |
H |
32 |
Franzon, F. L. (I) . . . . |
. . . I S 16, Fi 25, H 6 |
||
Fredricsson, K. Å..... |
............ I |
Fi |
22 |
Frendin, T........... |
.......... I H |
10, |
13 |
Frey, T. S:son........ |
............ I |
In |
14 |
Friberger, E. G....... |
............ I |
E |
14 |
von Friesen, O. B. (II) |
............ I |
E |
22 |
Frisell, E. G.......... |
I K 18, H 2, 29; |
II H 6 |
|
Frisk, L............. |
............ I |
H |
22 |
Frithiofson, K........ |
............ I |
Ju |
30 |
Frychius, S........... |
............ I |
In |
36 |
Funk, G. E........... |
............ I |
In |
24 |
Furuskog, K. J....... |
............ I |
Fi |
15 |
Furst, P.-E........... |
............ I |
Jo |
33 |
Fältheim, Å. A....... |
............ I |
E |
47 |
Färm, H. G. E. A..... |
............ I |
E |
22 |
G. Gadd, K. I. S................ |
..... I |
Jo |
32 |
Galfve, C.-H................. |
..... I |
S |
20 |
Gate, B..................... |
..... I |
In |
17 |
de Geer, J. G. G. (I)......... |
..... I |
K |
4 |
Geijer, K. A.................I H 37; II H 1
Geijer, P. A...................... I H 34
Gemzell, Chr..................... I K 5, 7
Genberg, G....................... I In 4
Gerentz, S. T............... I U 3, H 15
Gezelius, L. E. B................ I Ju 6, 25
Gibson, G. A..................... II H 1
Giertz, L. M...................... I K 13
Gihl, K. S. T..................... I Ju 19
Gillberg, K. E.................... I H 16
Gillgren, L. E.................... II H 2
Gillström, A. K. (I)........... I S 12, In 6
Girell, B. H...................... I E 33
Giron, M. E...................... I Fö 13
Gjöres, A...................... I H 26, 33
Glas, E. L. B..................... I In 29
Glimstedt, E. G..............I E 27, 35, In 7
Goldberg, L...................... I K 22
Goldkuhl, A. E................. I In 3, 10
Gottlieb, J. V. C.................. I E 32
Goude, S. N................ I Fi 13, E 11
Grafström, E. O. Hj. I H 26, 33, 37; II H 1
Grahn, E........................ I K 3
Granberg, G. K. L................ I E 11
Granér, P. E..................... I E 3
Granger, T. A. A.................. II U 3
Granholm, J. H................... I Fi 32
Granlund, S. Å................... I Fi 29
Granqvist, L. M.................. IS 31
Granström, E. A............... I Jo 9, 30
Grape, A......................... I Ju 8
Grendin, K. V.................... I Fi 6
Grenholm, Rut................... I E 22
Grenholm, Å..................... I H 9
Grewin, J........................ IS 4
Grill, C. L. C..................... I Jo 18
Gripmark, W..................... I In 14
Groth, C. E. L.................... I Fö 4
Groth, G. S...................... I Ju 27
Grundström, H................... II H 2
Gränebo, C. P. V. (I).............. I Fö 15
Grönwall, A. J. T................. I E 13
Gullander, Å..................... I H 2
Gunnars, E....................... I In 13
Gunnarsson, G. O. I............... I E 17
Gustafson, K. Hj. (II)............. I Jo 13
Gustafson, M..................... IG 10
Gustafsson, F. E. (II)............. I E 43
Gustafsson, I. A. S................ I E 26
Gustafsson, K.................... I Jo 27
Gustafsson, Y. H........... I Jo 21, 27, 34
Gustavsson, G. H................. IS 15
Gustavsson, J. \V................. IS 16
Gustavsson, S.................... I H 8
Gyllenhaal, L. J. C. G............. I H 2
Gyllenram, K. Å. G............... I Fö 17
Gynne, N. A. S................... I Ju 13
Gålsman, Ester................... II H 3
Gårdman, J. K. E................. I Fö 2
Gårdö, K. G...................... I In 16
Gärde, J. N............... I Ju 21, 29, 33
Gärde-Widemar, Ingrid (II)........ I E 11
Gärdin, P. F..................... I Fö 18
Göransson, E. W. Z............I H 8, In 26
Göransson, H. (I)............I Ju 7, E 7, 43
Göthberg, K. I................. I Fö 2, 9
H.
Haage, E. H..................... I E 3
Hackelius, A..................... I Fö 5
Hadding, A. R................. I E 17, 25
Hadding, C. F.................... I In 36
Hajggblom, E. E. (II) ........ I Jo 17, 26
Hafström, A. G. G:son............ IS 2
Hagander, J. O................... I H 8
Hagberg, A. E........... I Ju 10, K 1, H 32
Hagberg, E. R. (II).......... I Fi 15, 25, 31
Hagberg, K. H. (II)............... I Fö 7
Hagbergh, C. E................... I Fi 26
Hagberth, N. E................... 1 K 1, 9
Personregister.
369
Hagelberg, J. Y................... I In 29
Hagelin, N. P............I Ju 21, S 3; II In
Haglund, Ågot B................. I E 39
Hagströmer, P. J. G............... I Ju 25
Hagvik, B. F..................... I Fö 16
Hagård, S. A. A. (II)____ I S 3, 13, In 10
Hain, R. J. F..................... II H 3
Hakeman, Elin................... I In 10
Hall, D. E. (II)................... I Fl 22
Hall, G. V................. I K 3, H 38
Hall, M.......................... I Ju 12
Hall, P. E........................ I Fö 13
Hallagård, G. A. (I)............... I Jo 8
Hallén, E........................ I Fi 32
Hallén, H. M. (II)................ I E 7
Hallbeck, O. A................... I E 31
Hallenberg, E.................... I Ju 1
Hallmans, G.................... 1 K 1, 9
Hallnäs, S.................. I S 17; II H 2
Hallström, K. E.......... |
........ II |
H |
1 |
Hamilton, C. F. H........ |
........ I |
In |
22 |
Hammar, C. A............ |
Jo |
25 |
|
Hammar, O. G........... |
........ I |
E |
14 |
Hammar, S.............. |
........ I |
S |
12 |
Hammarskiöld, S. L....... |
........ I |
Fi |
16 |
Hammarskiöld, T. L....... |
........ II |
U |
1 |
Hammarskjöld, B. G. H. . . |
........ I |
In |
31 |
Hamrin, Eva............. |
........ I |
S |
20 |
Hansen, F. H. R.......... |
........ I |
S |
1 |
Hansén, P. A. G.......... |
........ I |
Ju |
10 |
Hansson, G.............. |
........ I |
H |
13 |
Hansson, G. H............ |
........ I |
E |
14 |
Hansson, N. G. (II)....... |
........ I |
Ju |
32 |
Hansson, N. H........... |
........ I |
In |
10 |
Hansson, S. F. (II)....... |
........ I |
Jo |
34 |
Harrie, 1.0.............. |
........ I |
Ju |
33 |
Hartler, H. M. S.......... |
....... I H |
5, |
29 |
Hartman, C. O........... |
........ I |
E |
7 |
Hartmann, J. L........... |
I Ju 9, S |
13, |
31 |
von Hartmansdorff, A. H. I U 3, H 15; II U 4
Hartvig, P. Å................... I H 26, 38
Hartzell, G....................... I Fö 13
Hartzell, H....................... I Ju 1
Hassler, N. H. Å.................. I E 28
Hassler, O. L. I.............I Fi 9, E 43
Heckscher, G. E.............. I Ju 7, S 24
Hedar, F. S...................... I E 15
Hedefalk, B...................... I K 6
Hedestrand, Edla M............... I In 1
Hedenström, C. H................. IS 13
Hedfeldt, N. E.............. I Ju 8, 23, 26
Hedin, A. G...................... I H 21
Hedin, S. E. R................... I K 25
Hedlund, Anna................... IE 3
Hedlund, G. (II)....... I Ju 1, 7, K 9, H 6
Hedlund, L...................... I H 30
Hedlund, V. V. (II).......... I Ju 7, In 14
Hedqvist, P. G................... I E 1
Hedström, H. V.................. I In 22
Hedvall, J. G..................... I E 18
Hegrelius, A. O. R................ I Jo 18
Heidendahl, N. M................. I Jo 2
von Heidenstam, R. M........I U 4, H 2, 3, 37
Heijne, O........................ I H 32
von Heijne, B.................... I H 6
von Heland, K. E. H. (I)....... I Fö 7, H 5
Helander, D. A. V............... I E 6, 7
Helgesson, A. G................... I Fö 9
Helgesson, R..................... II H 3
Helin, M. S....................... I K 21
Helidén, B....................... I C 10
Helleberg, N..................... I Jo 9
Hellman, A...................... II H 2
Hellman O. A.................... I E 30
Hellstedt, E. S.................... II U 3
Hellsten, S. E.................... I Ju 18
Hellström, A..................... I Jo 3
Hellström, B. M.................. I E 16
Hellström, J. G. L................ I In 11
Hellström, K. H.................. I K 14
Hemberg, P. J.................... I H 17
Hemmar, A...................... I H 17
Hemming, E. R................... I In 13
Hemming-Sjöberg, A.............. I Ju 8
Henkow, K. G. I.................. I K 15
Henkow, K. H............... I Ju 11, 19, 25
Henrikson, L. B.................. I Ju 5
Henriksson, A.................... I H 8
Henriksson, E. V................. I K 13
Henriksson, N. T................. I Jo 28
Henriksson, S. H. (II) I Ju 6, S 15, 17, Fi 25,
In 22
Henriksson, T.................... I H 2
Henriques, E..................... II H 5
Herlitz, N. A. (I) I Ju 22, 33, Fi 30, Jo 3
Hermansson, J. A. (I)........ I Jo 7, H 14
Hernelius, A...................... I In 36
Hernlund, C. A. V................ I Jo 11
Herrström, N. G.................. I E 42
Hessel, N. O...................... I Jo 6
Hesselbom, K. E. (I)....... I Fö 7, K 4, H 6
Hesselgren, O. G. G............... IS 15
Hessler, J. T. H.................. IS 15
Heuman, C. H. M........... I Ju 7, 27, U 1
Heyman, G...................... I H 13
Hillbo, A. O...................... I C 8
Hillman, B....................... I E 11
Hindemark, G.................... I Ju 2
Hjalmarson, J. H. (II)............ I Fö 15
Hjelm, V........................ IS 15
Hjohlman, E. V.................. I Fi 14
Hjort, C. I. F..................... I K 3
Hjort, K. G. M................. I K 3, 16
Hjärre, A........................ I Jo 29
von Hofsten, E. A. G. I Ju 27, S 8, E 33, G 16
von Hofsten, S. E. C.............. I In 10
Holgersson, S..................... I H 32
Holm, N. E...................... I Fi 6
Holm, N. F...................... I E 15
Holm, P..................... I S 16, H 19
Holmberg, A..................... I Fi 2
Holmberg, B..................... I In 30
Holmberg, C..................... I Ju 7
Holmberg, J. H. (II).............. I In 12
Holmberg, N. G.................. I H 14
Holmberg, P. E................... I In 6
Holmberg S...................... I Fö 2
Holmbäck, Å. E. V. (I)......I Ju 6, 21; II In
Holmdahl, D. E.................. I E 21
Holmgren, F. J. D................ I Fi 13
Holmgren, G..................... I In 15
Holmgren, H. K. H.......... I H 26; II U 1
Holmgren, L. K. A................ I In 15
Holmquist, B. G.................. I In 29
370
Riksdagsberättelsen.
Holmquist, C. I. B....... |
......... IS |
26 |
Holmstedt. I............ |
9 |
|
Holmstrand, F. M........ |
......... I E |
18 |
Holmström, N. A. H..... |
......... I Ju |
1 |
Holmström. S. J. R...... |
.......... I Jo |
4 |
von Horn, K. R. L. R. 1 Fi 13, H 5, 22, 26, |
29 |
|
Horney, N.............. |
.......... I Ju |
15 |
Hovgård, T. Å........... |
...... I Jo 21, |
32 |
Howander, H. J. E....... |
.......... II U |
3 |
Hugo, Y................ |
.......... I Ju |
8 |
Hult, N. E. J............ |
.......... I Jo |
29 |
Hult, W. P. A........... |
.......... I E |
17 |
Hulterström, A. N. O..... |
.... I K 19, H |
25 |
Hultgren, G. A. E........ |
.......... I E |
44 |
Hulthén, E.............. |
.......... I Fi |
32 |
Hultin, S............... |
.......... I E |
14 |
Hultkrantz, G. V. T...... |
.......... II H |
1 |
Hultman, G............. |
.......... II H |
3 |
Hultman. P. G.......... |
.......... I S 1, |
13 |
Hultqvist, A. A.......... |
.......... I Fö |
9 |
Hultström, L............ |
.......... IS |
27 |
Humble, E. A. S......... |
.......... IS |
23 |
Husén, T............... |
.......... I Fö |
16 |
Huss, K. S.............. |
.......... II H |
1 |
Hydén, S............... |
....... I S 10, |
31 |
Hylander, I............. |
.......... I E |
44 |
Håkansson, H. E. V...... |
.......... I E |
12 |
Håstad, E. W. (II) .... I |
Ju 28, E 11; II |
In |
Håård, K. H............ |
.......... I K |
9 |
Häckner, K. J. Y. (II) . . |
25 |
|
Hägglund, J. M.......... |
.......... I Jo |
7 |
Hägglöf, S. I............ |
.......... I H |
36 |
Häggmark, C. L. A...... |
.......... I In |
19 |
Härén, Y.............. |
.......... I E |
26 |
Härnqvist, K........... |
.......... I Fö |
16 |
Hässelberg, A.......... |
9 |
|
Hävermark, K. G. J:son . |
.......... IS |
8 |
Högberg. J. P.......... |
.......... I E |
21 |
Högstedt, C. F.......... |
...... I U 3; II U 4 |
|
Högström, E. A......... |
.......... I Jo |
17 |
Höijer, E. J............ |
.......... I Fi |
1 |
Höijer, G.............. |
....... I Fö 7, |
13 |
Höjer, I............... |
.......... I In |
14 |
Höjer, J. A............. |
.. . I E 32, In |
1 |
Höjer, K. J............ |
..... I S 13, G |
16 |
Flöjer, T. A. M......... |
.......... I E |
17 |
Höjer, T. Signe E....... |
I Ju 16, S 6; II |
In |
Hörjel, N. J............ |
........ I E 6, |
43 |
Hössjer, K. G. N........ |
.......... I E |
14 |
I. |
|
Inghe, P. G...... Insulander, E. I. . . Isberg, N........ Isoz, N. P. E..... Ivestedt, R....... |
____ I Ju 9, E 32, In 27 ................ I Fö 6 ................ I H 25 ............ I E 18, C 1 ................ I Ju 2 |
J. Jacobi, N. A............ |
......... I |
S |
18 |
Jacobson, S. B. S........ |
......... I |
In |
25 |
Jacobson, U. R. (II)..... |
......... I |
Jo |
15 |
Jacobsson, C. A.......... |
. I K 14, H |
8, |
26 |
Jacobsson, G................ I Ju 23, Jo 1
Jander, M........................ I H 13
Jansson, A....................... I Ju 9
Jansson, B. I. (II).......I Fö 8, 9, S 21, K 3
Jansson, C. E..................... I In 21
Jansson, E. T.................... I C 6
Jansson, N. E.............I S 15, Jo 29, H 4
Jansson, W...................... I In 19
Jarnerup, S. E............... I Fi 23, In 5
Jerdenius, K. E..........I S 18, Fi 3,16, E 40
Jerneman, T. G.............. I H 15; II U 4
Joachimsson, O................... I K 6
Joge, S. F........................ I H 37
Johannesson, E. G. V. (I).......... I E 31
Johansson, A.............. I Jo 6; II H 2
Johansson, A. H.................. I K 2
Johansson, B................ IS 25, E 22
Johansson, B. R................. IS 22, 24
Johansson, E. A.................. IS 15
Johansson, E. G.................. I E 28
Johansson, Elsa A. (II)............ I S 15
Johansson, F. L. H................ I Jo 29
Johansson, H.............. I In 27; II H 2
Johansson, Helga M............I S 19, H 30
Johansson, K. A. A. . . . I U 4, H 2, 3, 29, 30
Johansson, K. V.................. I In 21
Johansson, N. I. (II).....I S 11, Jo 33, H 14
Johansson, O. F............... I E 35, In 7
Johansson, P. A. (II).............. IK 7
Johansson, S. A................... IS 15
Johnson, A....................... IS 20
Johnson, Axel Ax:son............. IH 2
Johnsson, B. E. I Ju 3, U 2, S 17, 23, In 1, C 6,14
Johnsson, J. H. (II)............... I Fi 21
Johnsson, N. O................... IS 29
Johnsson, P. A. (II).......... I Jo 16, H 19
Jonason, S. Å. H.................. II U 1
Jonasson, S. S.................... I K 17
Jonsson, A....................... I H 30
Jonsson, C....................... I In 36
Jonsson, C. A. D. (II) I Fi 25, Jo 18, H 12
Jonsson, E. S..................... I C 8
Jonsson, E. V.................... IS 8
Jonsson, G....................... I Ju 7, 9
Jonsson, J. N. (I).............I Jo 21, 26, 34
Jonsson, J. S. (II)................ I Jo 17
Jonsson, L. A. D. (II)............. I Ju 10
Jonsson, L. J. (II)................ I Jo 3
Jonsson, P. C.................... I Fi 26
Jonzon-Eliasson, Ester L........... I E 4
Joselson, K. E. T................ I Fi 9, 23
Josephson, G. A.................. I E 31
Josephson, K. O.................. I E 30
Josephson, W.................... IH 8
Junaeus, H. A. G................. IS 4
Jungner, Ragnhild S.............. I In 20
Junker, Eva-Gun E............... I E 7
Juréen, L. J. F.............I Fi 33, Jo 29
Jägerskiöld, O.................... I E 40
Järdler, S........................ I Fi 28
Jödahl, O. E..................... I E 11
Jönhagen, S. B................... I Fi 19
Jönsson, A....................... I E 18
Jönsson, Ella.................... I E 22
Jönsson, N. O. (II) I Ju 14, Jo 17, 26; II H 2
Jönsson, R. W.................... I In 10
Jörnstedt, K. A. W............... I H 17
Personregister.
371
K. Kahlin, T............... |
......... I H |
19 |
Källquist, K. G. E. . . Källström, P.-E...... Kälvesten, Anna-Lisa |
. I Fö 9, E 47, C 4 ........ I E 30 ........ I Ju 9 |
|
Kaijser, F............... |
......... I Ju |
15 |
Kärre, K............ |
........ I E 42 |
|
Kalén, 0. H............. |
...... I Fi 3, E |
6 |
Kärrlander, E. H. (II) |
........ I Fi 7 |
|
von Kantzow, H......... |
......... I H |
30 |
Köhler, N. G........ |
........ I Ju 23 |
|
Karlander, S. W. V...... |
......... I Fi |
19 |
Köhler, S........... |
........ I In 10 |
|
Karlbom, K. A.......... |
......... I E |
37 |
Kördel, E. R........ |
I H 2, 16; II H 1 |
|
Karlbom, T. 0........... |
......... I E |
30 |
Körlof, A. H. V...... |
I Ju 20, K 11, 16 |
|
Karleby, 0.............. Karlmann, K............ Karlson, K. G........... Karlsson, G............. Karlsson, K............. Karlsson, K. Gustaf (I) ... |
...... I Fi 21, H 8 ......... IH 8 ......... I E 14 ......... I U 3 ......... II H 3 ......... IS 27 |
Lagby, E. Anna-Lisa . |
L. |
........ IS 19 |
|
Karlsson, K. V.......... |
......... IS |
1 |
Lagerkvist, E. E..... |
........ I Fi 21 |
|
Karlsson, 0. G. (I)....... |
.....I Ju 29, In |
23 |
Lagerlöf, N. P....... |
........ I Jo 6 |
|
Karlström, H. Å......... |
......... I E |
41 |
Lagerström, N....... |
........ I In 10 |
|
Karnell, B.............. |
......... I E |
39 |
Lagerwall, Eva...... |
........ I In 27 |
|
Kastrup, S. 0........... |
......... II H |
1 |
Landberg, B. C. E. .. |
....... I H 2, 29 |
|
Kempe, G. A............ |
......... I H |
19 |
Landberg, J. G...... |
........ I E 34 |
|
Kempff, C. S. R......... |
......... I Fö |
16 |
Landegren, C. A. V. .. |
........ I H 10 |
|
Kihlgren, R. W. W:son .. |
......... I Ju |
16 |
Landqvist, A. D..... |
........ I Ju 10 |
|
Kilander, E............. |
......... I Ju |
1 |
Lange, N. G......... |
. I |
Jo 23, 29; II Fi 1 |
Kinberg, 0.............. |
......... I Ju |
4 |
Langendorf, K. B. I. . |
........ I E 33 |
|
Kinnmark, F. G. Y....... |
......... I Ju |
6 |
Lanke, B. T......... |
........ I Jo 20 |
|
Kjellberg, G. S. E........ |
......... I E |
7 |
Lantz, FI. V......... |
... I Ju 26, K 11 |
|
Kjellén, T. B............ |
....... I Fi 3, C 1 |
Lantz, S............ |
........ I H 13 |
||
Kjellin, A. Hj........... |
......... I In |
14 |
Larnstedt, A. 0. G. .. |
........ IS 14 |
|
Kjellin, B. T. M......... |
......... I Ju |
29 |
Larson, B. G........ |
........ I Ju 18 |
|
Kjellson, K. B. N........ |
......... II U |
2 |
Larsson, B.......... |
..... I Ju 7, C 6 |
|
Kjellström, P.-O......... |
......... II H |
3 |
Larsson, E. G....... |
........ I É 14 |
|
Kjöllerström, S. G....... |
......... I E |
17 |
Larsson, E. Å....... |
........I In 7, 24 |
|
Klackenberg, G. S........ |
......... I E |
34 |
Larsson, G. I........ |
........ I E 18 |
|
Klackenberg. O. H. I Ju |
26, Fi 15, 28, C |
15 |
Larsson, G. K. V. (II) |
.. 1 |
S 19, Jo 17, In 6 |
Kleberg, J. V. B. T...... |
....... I E 17, |
40 |
Larsson, H.......... |
........ IS 15 |
|
Kleen, E. W. E......... |
......... I C |
15 |
Larsson, Hj......... |
........ I Fö 14 |
|
Kleman, C. F............ |
......... 1 Ju |
14 |
Larsson, Karin...... |
........ I Fi 15 |
|
Kling, E. H............. |
......... I Jo |
18 |
Larsson, K.......... |
........ I H 30 |
|
af Klintberg, C. G. F..... |
......... I Fö |
18 |
Larsson, Maj G...... |
........ I E 31 |
|
af Klintberg, L......... |
......... I Ju |
1 |
Larsson, N.......... |
........ I Jo 2 |
|
Koch, C. O.............. |
......... IS |
1 |
Larsson, 0.......... |
........ I Ju 15 |
|
Kollberg, B............. |
........ I Jo 7, |
34 |
Larsson, O. E....... |
........ I E 21 |
|
Kollberg, G. N. (II)...... |
. . I H 2, 7; II H 1 |
Larsson, S.......... |
I S 23, 30, In 12 |
||
von Konow, U........... |
......... I Ju |
8 |
Larsson, S. B. (I) ... . |
.. I Fi 4, E 5, 16, 25, 41 |
|
Knutsson, G. F......... |
......... IS |
28 |
Larsson, S. W....... |
..... I S 5, E 32 |
|
Knös, B. A. 0.......... |
......... I E |
15 |
Larsson, T. S........ |
......... II U 2 |
|
Kreiiger, H............. |
......... I E |
16 |
Larsson, Y. G. R. (II) |
.....1 S 20, In 12 |
|
Kristenson, A. V........ |
......... I In |
11 |
Larsson, A.......... |
........ IS 24 |
|
Kristensson, F.......... |
......... I E |
33 |
Lassen, B........... |
........ I Ju 7 |
|
Kristensson, G. F. N. (II) |
........ I H 5, |
14 |
Laurin, J........... |
......... I Ju 16 |
|
Kristensson, R.......... |
......... I H |
13 |
de Laval, Märta..... |
......... I E 22 |
|
Kronvall, A. G. B....... |
......... I Fi |
18 |
Lawski, S. J. K. W. .. |
......... II U 3 |
|
Kriigel, R. F. (I)....... |
......... I K |
22 |
Leander, S.......... |
......... I Fö 9 |
|
Kugelberg, B........... |
......... I H |
2 |
Leche, H. J......... |
.. I Ju 21, Jo 11; II In |
|
Kugelberg, \V. B........ |
......... IS |
7 |
Leffler, .1. O......... |
......... I II 29 |
|
Kull, J. I.............. |
......... II H |
1 |
Leffler, S. B......... |
....... I Ju 15, 26 |
|
Kullgren, E............ |
......... I Jo |
24 |
Leijon, Märta K..... |
......... IE 7 |
|
Kumblad, J. V......... |
......... I H |
14 |
Leijon, T........... |
......... I K 10 |
|
Kummel, L. S.......... |
......... I Fö |
13 |
Leissner, T. Å....... |
.. .. I H 15; II U 4 |
|
Kuylensticrna, Brita .... |
......... I Fi |
13 |
Lemark, O. W. M. . . . |
......... I E 7 |
|
Kuylenstierna, C. W. U. . |
......... I Fi |
27 |
Lembke, C. M. B..... |
......... I Ju 30 |
|
Kvist, S............... |
......... IS |
1 |
Lemne, L........... |
......... I Jo 4 |
|
Kyling, K. F. F. (II) .... |
. I E 3, 37, In |
18 |
Lemne, L. G........ |
......... IS 10 |
|
Kypengren, S........... |
......... IS |
20 |
Lemne, M. H. I Fi 22 |
25, |
Jo 33; II Fi 1, H 1 |
Källenius, Carin........ |
......... I H |
23 |
Leo, H. V........... |
I S 11, K 5, 13, E 1 |
|
Källncr, C. G. A........ |
......... I Fö |
12 |
Leuf, N. B.......... |
......... I H 29 |
372
Riksdagsberättclsen.
Levin, H. S. (II).................. I Jo 28
Levinson, K. S........... I Fi 9; II H 5
Levinson, Margit R............... I Fi 13
Liander, M. N.................... I E 8
Lichtenstein, A................... I In 11
Lidholm, A....................... I E 14
Lidström, E. J. A................. I In 4
Liedberg, C. G.................... I H 19
Liedholm, Anna.................. IS 15
Lien, M.......................... I E 30
Liljedahl, G. E................... I In 18
Liljedahl, N. A................... I Fö 16
Liljegren, K...................... IS 20
Liljegren, Märta.................. I C 12
Lillieros, J. M.................... I C 7
Lind, A......................I E 29; II H 2
Lindahl, Annie................... I E 29
Lindahl, A. R. A.................. I E 8
Lindahl, E. R............... I K 14, Fi 14
Lindahl, L. H. (II)............... I K 4
Lindau, G. H..................... I E 21
Lindberg, A...................... I H 15
Eindberg, C. A. E. (II)........ I Fö 2, S 1
Lindberg, E...................... I Ju 8
Lindberg, E. H................... I In 13
Lindberg, E. T. G................ I Ju 7, 27
Lindberg, G. A................. I E 11, 42
Lindberg, H................ I Ju 6, 7, S 30
Lindberg, K. A................... I Ju 33
Lindberger, A.................... II H 2
Lindberger, L............... IS 25, Fi 33
Lindbergson, K. A.....I Fö 2, H 23, C 9, 10
Lindblad, B...................... I E 11
Lindblad, G. W................... I E 18
Lindblad, S. J. H.............. I Fi 24, H 4
Lindblom, E. A. (I)............... I C 12
Lindblom, Edith M................ I E 18
Lindblom, H.................. I Ju 2, C 2
Lindblom, Helena................ IS 6
Lindbom, T. L.................... I E 26
Lindeberg, E. F. L. I S 4, 21, K 6, 11, Fi 1,
Jo 15, 27
Lindegren, K..................... IS 30
Lindell, I.A..........I Ju 12, K 22, In 35
Lindell, K........................ I H 4
Lindell, M........................ I In 18
Linden, K. G..................... I Fö 18
Lindén, L. V. (I)................. I In 17
Lindencrona, A...........I Ju 3, H 7; II U 1
Lindencrona, G. I Ju 3, S 23, Fi 10; II In
Linder, E. Hj..................... I Ju 6
Linderot, S. H. L:son............. IH 5
Linderoth, H. G.................. IS 16
Linderstam, B. Hj........... IU 3; II U 4
Lindfors, R...................... I H 2
Lindforss, K. B. R................ I E 18
Lindgren-Fridell, Marita G:dtr..... I E 29
Lindgren, E...................... I H 25
Lindh, S......................... I Fi 10
Lindhagen, N..................... I E 29
Lindhé, G........................ IS 15
Lindholm, G. A............I Fi 18, 24, Jo 11
Lindholm, P. S. (II)......... I Fö 17, Fi 30
Lindquist, E. G. W................ I Fö 13
Lindquist, N. G................... I Fi 14
Lindqvist, J. L................... II H 2
Lindqvist, R. H............I S 1, Fi 16, E 24
Lindskog, B. V......I |
H 29, |
33; II H 1, |
, 2 |
|
Lindstedt, A......... |
..... I |
II |
15 |
|
Lindstedt, G. F....... |
..... I |
F. |
33 |
|
Lindström, A. H...... |
..... I |
Fi |
24 |
|
Lindström, E......... |
I K 16, |
H |
10 |
|
Lindström, H......... |
..... I |
S |
3 |
|
Lindström, J......... |
..... I |
H |
6 |
|
Lindström, K. J. O. ... |
..... I |
K |
14 |
|
Lindström, S. A...... |
. . . I Ju 15, Jo |
13, |
14 |
|
Lindström, S. G. S. . . . |
..... I |
Fi |
10 |
|
Lindström, Ulla G. (I) . |
____ I Ju 9, |
23 |
||
Lindvall, K. E........ |
..... I |
Fi |
23 |
|
Lingman, J.......... |
. I S 5, 15, 17, Fi, |
8, C |
10 |
|
Lingren, G. W........ |
..... I |
H |
7 |
|
Linnér, I. B. M....... |
..... I |
G |
4 |
|
Ljung, E............. |
..... I |
H |
30 |
|
Ljungberg, E. C. R. ... |
I Ju 12, |
H |
20 |
|
Ljungberg, H. D...... |
..... I |
E |
9 |
|
Ljungberger, B. G..... |
..... I |
H |
30 |
|
Ljungdahl, M. J. J. .. . |
. I In : |
10, |
13 |
|
Ljunggren, A. A...... |
..... I |
Jo |
1 |
|
Ljunggren, G. A...... |
..... I |
In |
4 |
|
Ljunggren, V......... |
..... II |
H |
3 |
|
Ljunggren, Å. V...... |
..... I |
E |
19 |
|
Ljungman, K. S. B. ... |
..... I |
E |
33 |
|
Ljungmark, G........ |
..... I |
H |
17 |
|
Ljungqvist, G. N...... |
____ I H |
9, |
14 |
|
Ljungqvist, Hildegard . |
..... 1 |
FI |
4 |
|
Ljungqvist, N........ |
..... I |
IJ |
25 |
|
Ljungstedt, N. V...... |
..... I |
In |
22 |
|
Lodenius, V. G. (I) ... |
..... I |
Ju |
11 |
|
Lord, S.-Hj.......... |
..... I |
H |
22 |
|
Luckey, E........... |
..... I |
H |
21 |
|
Lund, B. A........... |
..... I |
E |
3 |
|
Lund, R. N.......... |
..... I |
Jo |
9 |
|
Lundberg, A. S....... |
. I K 23. |
, Fi 33, H |
19, |
22 |
Lundberg, B......... |
..... I |
H |
30 |
|
Lundberg, Bertha J. . . |
..... I |
E |
4 |
|
Lundberg, E. A....... |
..... I |
S |
13 |
|
Lundberg, E. F....... |
..... I |
S |
25 |
|
Lundberg, E. J....... |
. . . I E |
1, |
16 |
|
Lundberg, H. F. N. . . . |
..... II |
H |
2 |
|
Lundberg, J. I. (II) . . . |
..... I |
S |
28 |
|
Lundberg, K.-A. O. . . . |
..... II |
H |
2 |
|
Lundberg, N. R. W. . . |
..... I |
Fö |
16 |
|
Lundblad, H. R...... |
. I S 24, |
E |
45 |
|
Lundborg, E. G....... |
..... I |
In |
5 |
|
Lundén, L........... |
..... I |
E |
26 |
|
Lundgren, I. A. O..... |
..... I |
S |
22 |
|
Lundgren, J. B....... |
..... I |
Ju |
10 |
|
Lundgren, Th........ |
...in: |
2, 26, 29; |
II Fil |
|
Lundgren, Valborg____ |
. I Ju 6, |
In |
27 |
|
Lundh, H. T......... |
..... I |
E |
2 |
|
Lundin, R. F......... Lundquist, G......... |
..... II |
H |
2 |
|
..... I |
Ju |
4 |
||
Lundquist, G. A. R. . . |
..... I |
E 32, In |
3, |
30 |
Lundquist, K. H...... |
..... I |
S |
15 |
|
Lundquist, L......... |
..... II |
H |
1 |
|
Lundquist, O. R...... |
..... I |
E |
30 |
|
Lundqvist, C. M...... |
. . . I Ju 7, U 1 |
, In 6 |
||
Lundqvist, O......... |
..... I |
H |
17 |
|
Lundqvist, R. (I)..... |
. I K 4. |
, In 4 |
||
Lundström, H. E..... |
..... I |
Ju |
10 |
|
Lundvik, V. G........ |
I E 37, |
H |
34 |
|
Lundwall, J.......... |
. . I In |
6, |
31 |
|
Lunell, F............ |
..... I |
Ju |
1 |
|
Lutteman, Ester...... |
..... I |
E |
7 |
Personregister.
373
Lutteman, S. E................... I In 27
Liining, N. G. A.................. I In 6
Lyberg, F........................ IG 9
Lydén, G........................ I K 19
Lännergren, E. B............. I Ju 33, U 1
Löfgren, G....................... I E 16
Löfmark, E. B.................... IS 13
Löfquist, G....................... I Fi 11
Löfström, F...................... I Fö 4
Löfvander, A..................... IS 1
Löhr, B. A. H.................... I C 5
Lönnerblad, T.................... I E 24
Lönnroth, N. E. M................ I E 17
Löwbeer, H...................... I E 44
Löwbeer, N. T. I E 25, 35, H 31, In 7, 24
Löwegren, G. H................... I E 33
M.
Magnander, E. E. A............ I Fi 17, 18
Magnusson, A. L........ |
... I |
S |
24 |
|
Magnusson, E.......... |
... I |
Ju |
10 |
|
Magnusson, E. D. E..... |
... I |
Fö |
1 |
|
Magnusson, H. T........ |
... II |
H |
1 |
|
Magnusson, K. H....... |
... I |
Jo |
8 |
|
Magnusson, M.......... |
... I |
Jo |
3 |
|
Magnusson, R. A. H..... |
.....I |
Fi 5, |
Jo |
16 |
Malis, P. G............. |
... I |
In |
21 |
|
Malm, A. J............. |
... I |
S |
15 |
|
Malm, L. V. L.......... |
... I |
E |
16 |
|
Malm, N. P............ |
... I |
K |
6 |
|
Malm, N. T. B.......... |
I E 5, |
In |
15 |
|
Malm, S. E. H.......... |
... I |
H |
15 |
|
Malmberg, H........... |
... I |
Ju |
10 |
|
Malmberg, Å........... |
... ,1 |
H |
19 |
|
af Malmborg, N. M..... |
I Fi 4, |
E 2, C |
7, |
13 |
Malmborg, O. J. N. (II).. |
I Fi 11, E 5 |
|||
Malmén, M. E.......... |
... II |
H |
1 |
|
Malmeström, E. A. C. ... |
... I |
E |
43 |
|
Malmfors, N. A. E. I Jo |
26, H 19, 33; II H 1 |
|||
Malmgren, B. R........ |
... I |
In |
11 |
|
Malmkvist, E. V........ |
.. I K |
7, 10, |
12, |
18 |
Malmros, H............ |
... I |
E |
32 |
|
Mannerfelt, A. T. W. A. |
... I |
IC |
3 |
|
Mannerfelt, C. E. A..... |
... I Jo 1, 8, |
16, |
34 |
|
Mannerskantz, A. F. (I) |
I Ju 30, Fö 8, |
H |
34, |
|
In 6 |
||||
Marcus, M............ |
... I |
In |
13 |
|
Mark, K. E. R. R:son . . |
... I |
In |
2 |
|
Markelius, S. G........ |
... I |
K |
21 |
|
Martenius, Å. B. A..... |
... I |
H |
16 |
|
Matts, A. G........... |
... 11 |
H |
2 |
|
Mattson, E............ |
... I |
H |
10 |
|
Mattsson, J. G. A...... |
____ I |
E |
20 |
|
Mattsson, V. J......... |
____ I |
K |
3 |
|
Matz, K. S............ |
____ I |
H |
18 |
|
Mehr, H. L............ |
____ I |
S |
30 |
|
Meidner, R. A. I Ju 15, |
Fi 33, |
Jo 4, H 8, |
19 |
|
Melön, O. F. R........ |
I Fö 4 |
H |
34 |
|
Mclin, D. E........... |
____ I |
In |
28 |
|
Mellbourn, G. L. A..... |
____ I |
E |
42 |
|
Mellström, K. H. S..... |
____ 1 |
Ju |
2 |
|
von Mcntzer, C. W. R. L |
. . . . I |
Fo |
12 |
|
Metelius, B. E......... |
____ 1 |
G |
16 |
|
Michanek, E........... |
I S 24, |
Fi |
25 |
Millqvist, T. R.................... II H 1
Moberg, H. A:son....... I Fö 5, K 6, Jo 10
Modig, E......................... I H 30
Modig, J.-O...............I Ju 30, H 16, 19
Mogård, J. A. B. (I).............. I E 19
Molander, M. E................. I In 10, 30
Molin, F......................... I Fö 4
Montell, J. E. O.............I E 33, In 8, 32
Morén, A. E...................... I Fi 23
Mossberg, T. L................... II H 2
Mott, H......................... I H 26
Munthe, G. L..................... I H 27
Munthe, R. E. L.................. I In 3
Murray, C. A. I S 25, Fi 20, 30, Jo 11, H 10
Murray, C. G. U. M............... I Fö 8
Myhrman, B. O................... I Fö 12
Myrbeck, K. D................... I Ju 10
Myrdal, Alva................. I S 6, E 22
Myrgren, H...................... I H 21
Månsson, K. G............IS 25, Fi 22, H 27
Månsson, N. C.................... I Jo 34
Mårdh, G. A.................... I In 3, 30
Mårtensson, H.................... II H 2
Mårtensson, J. W. (II) I K 2, E 6, 23, In 2, C 23
N.
Nannesson, P. L.................. I Ju 10
NauckhoII, S. A. G.............. I H 12, 39
Nelander, J. E.................... I K 25
Nelgård, A....................... I C 12
Nelker, H. G..................I K 22, Fi 15
Nerell, Å. N. J................... I K 21
Netzén, G. (II)............. I Jo 22, In 35
Nevrell, B. A................I Fi 6, 30, E 32
Neymark, N. G. E................ I E 46
Nielsen, H....................... I Fö 13
Nilson, Hj. R. (II) I S 4, 21, 29, Jo 24, C 6, 13
Nilsson, C. O. (II)................ IS 15
Nilsson, G. E..................I E 22, In 19
Nilsson, G. H............I K 6, Jo 13; II H 3
Nilsson, G. V. (II)................ I K 19
Nilsson, H....................... II H 2
Nilsson, Hj....................... I Jo 25
Nilsson, Joh. (I).................. I Jo 2
Nilsson, N. E..................... I H 2
Nilsson, N. R..................... I Jo 29
Nilsson, O. F..................... I Jo 19
Nilsson, R....................... I K 19
Nilsson, S. J...................... I H 12
Nilsson-Leissner, G................ I Jo 21
Nitelius, H....................... I Fi 15
Norberg, R. E......... I H 10, In 31, C 13
Nord, C. H................... I Fö 12, S 24
Nordenfalk, J.................... I Ju 8
Nordenfelt, P..................... IS 6
Nordenskiöld, O.............. I S 17, H 2
Nordenskjöld, O. G................ IS 15
Nordenson, H. (I)................ I H 30
Nordenson, J................. I Fi 33, H 22
Nordenstam, B. A............... I Ju 15, 32
Nordfelt, Hj...................... I Ju 10
Nordgren, Olivia L. (II)......... I S 13, 19
Nordholm, G..................... I FI 4
Nordhult, A...................... I E 30
Nordin, J. V..................... IS 1
374
Riksdagsberättelsen.
Nordkvist, E..................... IS 18
Nordlander, C.-H............... I Jo 29, 30
Nordlander, E. O. W.............. I Ju 18
Nordlund, Elsa-Brita.............. I Ju 6, 7
Nordqvist, B. R. B..... |
........... II |
H |
2 |
Nordqvist, S. F. V..... |
. . . I H 5, 22, |
29, |
33 |
Nordström, A......... |
H |
3 |
|
Nordström, H. F....... |
E |
14 |
|
Nordström, J. H. M. . .. |
........... I |
E |
36 |
Nordström, T.......... |
16 |
||
Nordwall, K. E........ |
E |
14 |
|
Nordzell, C. O. J....... |
H |
12 |
|
Noreen, Ä............. |
E |
1 |
|
Norén, C. S........... |
Fö |
13 |
|
Norgren, C. A......... |
Fi |
9 |
|
Norgren, N. O......... |
........... II |
H |
3 |
Norinder, Y. H. D..... |
........... I |
E |
39 |
Norlander, H.......... |
H |
30 |
|
Norlén, A............. |
E |
29 |
|
Norman, E............ |
Ju |
12 |
|
Norman, N............ |
In |
18 |
|
Norrgård, A........... |
Jo |
10 |
Norrman, E......... I S 7, H 8, 16; II H 2
Norrman, Å. S.................... I Fl 16
Norup, B. S. B:son (II) I Jo 6, H 30, In 5
Norup, Ruth B:son............... IE 4
Nosslin, B........................ I E 32
Nothin, T. K. Y.................. I Fö 15
Nyberg, J. S..................... IH 4
Nycander, S. H................... I In 17
Nygren, Hildur K................. I Ju 5
Nylén, T......................... I K 26
Nylin, B. E...................... I K 16
Nyman, A. E. V.................. I Fö 14
Nyman, N. R. I.................. IS 30
Nyström, E. G.................... I Fi 13
Nyström, E. V.................... I C 8
Nyström, P. N. M. V.............. I in 1
Nyström, P. E.................... II H 3
Nyström, P. I.................. I S 24, 29
Nyström, S. L.................... I H 2
Nyström, S. L. G................. IS 23
Näslund, G................... I Jo 31, H 32
Näslund, H. M. E.............. I Jo 23, 29
Näslund, P. J. (I)............. I Ju 10, Jo 18
Näsström, E. E. (I) I E 22, Jo 24, H 19, In 5
O.
Odelberg, A. A................... I In 10
Odencrants, J. O.................. I Ju 10
Odevall, B....................... I U 3
Odin, M. O....................... I In 11
Odlöw, A. H..................... IS 9
Odqvist, G. B.................... I Fö 13
Ohlin, P. H...................... I Fi 27
O hlon, S. J. E. (I)............ I E 17, 34, 42
Ohlson, A. S...................... IS 2
Ohlson, I.................... I K 14, H 27
Ohlson, S.-O...................... IS 24
Ohlsson, L. G................ I Ju 7, In 14
Ohlsson, P. T. I................... I Fi 33
Olhammar, G. F. N.......... I Jo 29, H 32
Olin, G. C. O..................... I In 22
Olofsson, Å. W. (II).............. IS 19
Olovson, O. E.................... is 1
Olson, Hj........................ IS 16
Olsson, Anders (II)........... I S 12, 17, 26
Olsson, A........................ I Jo 15
Olsson, A. E...................... I Fi 24
Olsson, C. P. (II)..............I Ju 6, In 10
Olsson, Erica..................... II H 3
Olsson, E........................ I Fö 7
Olsson, E. H..................... I K 3
Olsson, Gertrud.................. IS 6
Olsson, G. A. (II)............I S 16, Fi 15, 25
Olsson, G. H..................... I H 15
Olsson, I. S...................... IS 16
Olsson, K. H........I Fi 10, Jo 4, 17, 26, 29
Olsson, K. J. (I)............... I Ju 28, S 9
Olsson, K. M. G.................. I E 22
Olsson, N. G. T................... I C 6
Olsson, O. W..................... I H 17
Olsson, S. S...................... I E 18
Olvén, B. G. E................... IS 15
Onsjö, J. (II).................... I Fi 15
Oredsson, H. E................... I C 13
Oredsson, S. M................... I Fi 30
Orrö, S. E........................ II H 1
Osvald, Ingrid M............... I E 4, Jo 29
Osvald, K. H. (I)................. I Jo 20
von Otter, S. F................... I Fi 24
P.
Palander, T. F................ I Ju 15, E 33
Palme, E. R. C.............. I Fö 5, Fi 16
Palme, R........................ I H 10
Palmer, I........................ IS 13
Palmi, S......................... I Fi 5
Palmquist, L. P. O................ I Jo 3
Palmstrand, T. E. Hj.............. II H 1
Paues, E. W...................... I Jo 2
Pauli, I. H. E................... I E 2, 17
Paulsen, Gunvor.................. IS 6
Pehrsson, W. I................... II U 3
Pellijeff, A.............. I S 6, 20, In 17, 20
Pelow, M. E...................... IS 5
Persson, F. J. H. (II) I S 13, 21, K 13, H 17
Persson, 1.(1)....... I K 19, E 22, 39, H 24
Persson, K....................... I C 10
Persson, K. G.................... I E 33
Persson, M. E.................... I Fö 13
Persson, N. (II).................. I Fi 7
Persson, O. A..................... I H 2
Persson, P. E. S.................. I Jo 10
Persson, P. H. Y.................. I K 6
Persson, R. V. (II)......... I Ju 32, H 5, 26
Persson, S........................ I H 12
Persson, S. E..................... IS 16
Petersson, O. H. E...............I H 25, 32
Petersson, S. S. W................ I Jo 22
Petrelius, B...................... I K 11
Petrén, B. A. S. ... I Ju 6, 21, U 2, 3; II In
Petrén, B. E. G................... I Ju 22
Petrén, B. E. F. (I)............... I Fi 25
Petri, B. A. W.................. I H 11, 30
Petri, C. J. L..................... II U 1
Petri, C. W....................... I H 7
Personregister.
375
Petterson, S. B. A. ..
Pettersson, A. G. (I) .
Pettersson, A. P. (II)
Pettersson, G. (I) ....
Pettersson, J. W. (II)
Pettersson, K........
Philip, I<...........
Ploman, K. G.......
Plym Forshell, W. N.
Pontén, S...........
Poppius, H. D.......
von Porat, S. A.....
Prawitz, H. A.......
Prydz, P...........
Pyk, H. T...........
Påhlsson, A. W.....
Pålsson, F.........
Pålsson, P. O. (I) ...
Pärl, B............
....... I Fö 9
....... I In 25
I S 12, 13; II H 4
........ I K 10
........ I In 12
..... I S 8, H 21
........ I H 4
........ IS 5
........ I Jo 29
....... I K 1, 9
........ I Fi 10
........ I Fö 12
........ I H 14
........ I Fi 23
........ II H 1
........ IS 15
........ I E 24
........ I Jo 19
........ I H 17
Q.
Quennerstedt, N. H............... I K 1, 9
Quensel, G.-E..................... I E 33
Quiding, H. A.................... I K 2
Qvistgaard, J. H............. I H 7; II H 1
Rosenberg, S. O....... |
........... I |
Fö |
13 |
Rosenblad, U. S....... |
......... I Fö |
11, |
16 |
Rosengren, E. O....... |
........... I |
Fö |
2 |
Rosengren, O. A....... |
........... I |
In |
34 |
Rosenquist, B......... |
........... I |
H |
2 |
Rosenqvist, N. H. S. .. . |
........... I |
In |
22 |
Rubbestad, A. L. (II) . . |
I S 27, Fi 5, 11, 1 |
6 |
|
Rudbeck, O........... |
........... I |
H |
27 |
Rudberg, E........... |
........... I |
Fi |
32 |
Rudenstam, G. N...... |
........... IS |
9, |
15 |
Rudhe, R. S........... |
........... I |
C |
13 |
Rudholm, S. J. G...... |
........... I |
Ju |
6 |
Rundberg, G. A........ |
........... I |
In |
22 |
Runemark, P. S....... |
........... I |
Fi |
30 |
Runesten, S.-O. J..... |
........... II |
H |
4 |
Runnström, S......... |
........... I |
H |
21 |
Rusck, J. Å........... |
........... I |
Ju |
14 |
Rybeck, E............ |
........... I |
H |
10 |
Ryd, S. H............. |
........... I |
Fö |
9 |
Rydback, A. V. L...... |
........I Fö 14, C |
15 |
|
Rydbeck, G........... |
........... II |
H |
2 |
Rydbeck, O. E. H...... |
........... I |
E |
14 |
Rydhagen, N. B....... |
........... I |
Fi |
23 |
Rydin, C. H........... |
........... I |
In |
13 |
Rylander, A. O. E. (II) |
........... I |
Fi |
24 |
Ryman, F. S. A........ |
........... I |
Fö |
2 |
Rynnel, H. E.......... |
........... I |
E |
34 |
Råberg, E............. |
....... I Ju 9 |
E |
21 |
Rönn, Solveig A. O..... |
........... I |
E |
20 |
B.
Rabe, J. J............. |
.......... I |
E |
26 |
Ragnå, N. E. A......... |
.......... I |
C |
10 |
Ralf, Chr.............. |
.......... I |
E |
26 |
Ramberg, J............ |
.......... I |
In |
15 |
Rapp, B. T............. |
....... I Fö S |
, G |
13 |
Regner, N. I........... |
.......... I |
In |
25 |
Rehn, L. G...... I S 22, |
Fi 25, H 29; II H 2 |
||
Reiland, L. A. G........ |
.......... I |
H |
31 |
Rengby, S. F. N........ |
.......... I |
Ju |
27 |
Renlund, R. G.......... |
.........I Fi |
20, |
30 |
Restad, E. H........... |
.......... I |
In |
16 |
Reuterskiöld, D......... |
.......... I |
H |
17 |
Reuterskiöld, H. F...... |
.......... I |
H |
15 |
Rexed, B. A............ |
.......... I |
E |
32 |
Rhedin, G. W. E........ |
.......... I |
Jo |
18 |
Riben, K. O............ |
...... I Ju 14 |
K |
11 |
Robertsson, N. I. H..... |
.......... I |
C |
9 |
Rodhe, C. O. W......... |
.......... I |
E |
17 |
Rodhe, S. O............ |
.......... I |
Ju |
15 |
Rogberg, N. O. L....... |
..... I H 2; II H 5 |
||
Romanus, S. E......... |
.......... I |
Ju |
6 |
Romberg, N. W. A...... |
.......... I |
E |
27 |
Ronge, K.............. |
.......... I |
H |
29 |
Ronner, G............. |
.......... I |
Ju |
9 |
Roos, K. G. B.......... |
.......... 1 |
In |
35 |
Rooth, J. H............ |
.......... I |
In |
13 |
Ros, A. K. E........... |
.......... I |
In |
6 |
Rosander, K. E......... |
....... I Fi 21, In 6 |
||
von Rosen, G.-F. H. G. . |
...... I In 36 |
, C |
15 |
Rosén, Göta M......... |
.....I Ju 9, 18, S |
30 |
|
von Rosen, H.......... |
.......... I |
H |
30 |
Rosén, N. G. K. G...... |
. I S 11, E 39 |
, H |
20 |
Rosenberg, G. D........ |
.......... I |
E |
18 |
Rosenberg, K. G........ |
.......... I |
Fi |
5 |
Rosenberg, N. R. W. (I) |
.......... I |
E |
30 |
S.
Sachs, R....................... I H 2, 30
Saemund, A. G............ I S 1, 4, 15, H 4
Sahlgren, C. E.................... I H 38
Sahlin, G.................... I Ju 2, H 37
Sahlin, O........................ I Ju 1
Sahlin, O. E.................. I K 14, Fi 21
Sahlin, S. E. G.............I U 4, H 3, 5, 30
Salén, A. T....................... I Ju 12
Salomonsson, C. S. R.............. I K 8
Samuelson, K. G................I Fi 8, C 10
Samuelson, S. J. E................ I K 21
Samuelsson, G. Y................. I In 19
Samuelsson, Ingrid............... I H 21
Samuelsson, K. G................. IS 15
Sandberg, A. G. N................ I Jo 11
Sandberg, E. O. O................ I Fö 9
Sandberg, G. T. B................. I E 21
Sandberg, H. A. S................. I C 2
Sandberg, K. E. E................ I E 30
Sandberg, O. E. (II).............. I Fi 25
Sandberg-Norrlander, Alva........ I E 26
Sandblom, P. G................... I K 2
Sandler, R. J..................... I U 5
Sandqvist, T. G. R................ I In 19
Sandström, A. E. B''............... II U 1
Sandström, C..................... I H 13
Sandström, K. H................ I K 7, 21
Sandström, Ragnhild M. A. (II) I S 19, In 35
Sanne, S. D. H................... I In 12
Santesson, P. V................... II U 2
Schaffer, T....................... I H 23
Schager, N....................... II H 3
Schale, S. H...................... I Jo 6
376
Riksdagsberättelsen.
Schaliing, E. H............ |
E 44 |
|
von Schéele, C. G. F. . |
...... I |
Fö 19 |
Scheutz, C. I.............. |
H 17 |
|
Scheutz, Elsa H........... |
E 7 |
|
Schirén, G. U.............. |
Ju 1 |
|
Schleimann-Jenssen, C. A. . . |
...... I |
Fö 1 |
Schlyter, K............... |
Ju 7 |
|
Schmid-Wallinsson, Daga .. . |
...... I |
In 20 |
Schmidt, F. F............. |
... I Ju 2 |
, E 46 |
Schmidt, T. A............. |
In 22 |
|
Schneider, C. E............ |
C 8 |
|
Schroff, R................. |
H 2 |
|
Schubert, O. O............ |
In 1 |
|
Schunnesson, P. H......... |
Ju 30 |
|
Schiitz, E................. |
K 12 |
|
Schwartz, S................ |
H 2 |
|
von Schwerin, W. C. P. B. . . |
...... I |
Jo 24 |
Sefve, S. I................ |
E 20 |
Segerstedt, T................. I K 22, E 33
Segrell, T. R..................... I In 32
Sehlstedt, O...................... I Ju 9
Sehlstedt, O. A. (II)........I Ju 30, E 3, 42
Sellman, S. P. H.................. I E 35
Setréus, M....................... I H 4
Settergren, G. C. A..... I H 2, 29, 31; II H 1
Severin, E. J..............I H 26, 32; II H 3
Severin, F. F. (II).............I Fi 26, In 36
Severin, G. H..................... I c 8
Severinson, G.................... II H 2
Sidenbladh, G.................... IS 20
Sidenbladh, K. J. E............I Ju 12, K 26
Sidenvall, J. G.................... I in 13
Siedman, G. H.................... I C 12
Siegbahn, B. L. G................. I Fi 33
Siegbahn, M...................... X Fi 32
Silfverberg, K. J. A............... I C 11
Silj eström, G.................... I Ju 7, 8
Simonsson, N. V................I Fi 4, C 14
Simson, G........................ I ju 7
Sivert, E. D...................... I Fi 14
Sjunnesson, N.................... I In 10
Sjö, N. A.................I S 10, 19, Jo 16
Sjöberg, E. A..................... I K 14
Sjöberg, E. K. T.................. I E 7
Sjöberg, K. G.................... I Fö 14
Sjöberg, O. T. E. V............... I E 4
Sjöberg, S. H. C. H............... I In 12
Sjöborg, N. E.................... I Jo 25
Sjödahl, H. L. E. (I) . IS 31, Fi 7, 14, In 12
Sjödén, O. B..................... IS 29
Sjödin, I. V...................... I Fö 12
Sjögren, K. E. I S 4, Jo 27, H 2, 3, 29; II H 1
Sjögren, K. G. T...............I Fi 15, E 32
Sjögren, N. A. G.................. I E 29
Sjögren, N. T..................... I In 11
Sjögren, S. J..................... IH 21
Sjöholm, B. E.................... I H 27
Sjöholm, K. Hj................... IS 1
Sjöholm, Stina................... I in 23
Sjöstedt, C.-E.................... I E 39
Sjöstrand, Helga (II).......... I Ju 33, S 30
Sjöstrand, O. T................... I in 17
Sjöström-Bengtsson, Anna (I) I S 30, E 22
Sjövall, K........................ I Fö 14
Sjövall, T. S..................... I In 20
Skantze, L. O.............I K 18, E 30, H 5
Skiöld, E. R...................... I Fi 28
8
15
15
4
1
19
25
14
Skogh, S. A................ I S 3; II U 4
Skoglund, E.................. I S 28, Fi 31
Skoglund, G. T. (II) I Ju 14, 28, K 23, Jo 28,
In 3
Sköldin, P. A. (II)................ I Jo 18
Smedberg, Anna-Lisa M........... I E 4
Smedman, G..................... I K 11
Snygg, J. G. E. (I)............ I In 3, 23, 30
Sohlman, S....................... I H 37
Sollander, E. R................... I c 1
Sommar, C. O...................I Fi 10, 20
Sondén, L........................ I Ju 25
Soop, E.......................... I in 10
Spens, E. V...................... I Jo 13
Spongenberg, O................... II H 2
Spångberg, Nina H................ I E
Staaff, Astrid.................... I S
Staf, N. O. B..................... I E
Stade, K. Y...................... I Fö
Starland, K. A. H................. IS
Starrin-Reindahl, Svea............ I S
Stattin, J. R..................... I H
Steen, S. O....................... i E
Steenberg, K. J. E................ I Fi 13
Sten, H. (I)...................... I Jo 23
Stenbeck, F...................... i in 36
Stenmarck, N. E. A............... I Fi 22
Stensgård, A. A. H....... I Jo 4, 24, 29, H 2
Stenström, C. J................... I U 4
Stenström, J. A................... I c 14
Sterky, H. K. A.................. I In 21
Stern, E..................... I S 13, Fi 24
Sterner, R. M. E.................. I H 16
Stiernstedt, G.................... I H 2
Stiernstedt, L. J. T................ I Fö 2
Stiernstedt, S. W. O............... II H 1
Stiernström, M. B. O............. I In 2, 6
Stjernberg, S. T................... I Jo 8
Stjernqvist, H. O................. II In
Stolpe, H........................ I Ju 2
Stoltz, A. W..................... I K 19, 23
Strahl, I......................... I ju 7
Strand, A. W. (I) . . I U 4, Fi 14, Jo 8, H 2, 5
Strand, T........................ I K 6
Strandberg, E.................... IS 4
Strandell, G. H. F................. I Fi 21
Strandman, O.................... I E 29
Stränge, B. M. G.................. II In
Streyflert, K. T................ I K 1, 9, 18
Strindlund, G..................... I Jo 23
Strokirk, E.................... I S 11, In 4
Ström, E. T. H.............. I G 8, 10, 13
Ström, G. T. W................... IS
Ström, K. W..................... I Fi
Ström, N........................ I s
Ström, T. V...................... I E
Strömbeck, J. P.................. I E
Strömberg, A. E.................. IS
Strömberg, E..................... I H
Strömberg, O. A. E............ I S 5, C 8
Strömbom, S. G. M................ I E 29
Strömbäck, G..................... I Jo 3
Strömgren, B. J.................. I H 23
Ståhl, M. D. E. (II)...........I Fö 15, E 11
Ståhle, N........................ I H 30
Sundahl, P. E............... I Ju 15, E 16
Sundberg, C. G. (I)............... I K 7
5
15
27
7
27
5
17
Personregister.
377
Sundelin, G. V. (I)......
Sundelin, H............
Sundelin, Å.............
Sundell, O. E...........
Sundfeldt, B...........
Sundfelt, R............
Sundin, R..............
Sundström, E..........
Sundström, E. V........
Sundström, N. W. (II)...
Sundström, Å..........
Sunnerfelt, B. G........
Svahn, O. E............
Swanstein, S. N. S......
Swartling, A. E. V......
Swartling, E. G.........
Svartz-Malmberg, Nanna
Swedberg, B. B. H......
Svedberg, Ellen S. A. (II)
Svedberg, T............
Svedborg, E. H.........
Swedenborg, J. E.......
Svennberg, T...........
Svennilson, S. I.........
Svenson, Gärda (I)......
Svensson, A. E.........
Svensson, D............
Svensson, G. A.........
Svensson, G. L. (II).....
Svensson, H. G. I.......
Svensson, J. (II)........
Svensson, J. F. D.......
Svensson, J. S..........
Svensson, J. U. (II)
Svensson, N. A.........
Swensson, O. Å. I.......
Svensson, P. G. A. (II) . .
Svensson, S. O..........
Svensson, S. P. (II).....
Swensson, T............
Svensson, Valborg......
Svensson, W. (II).......
Svensson, Å............
Sverne, E. V...........
Svärd, H...............
Svärdström, K. F.......
von Sydow, Chr.........
Sylwan, N. E...........
Sylwan, Å.............
Sällfors, C. T...........
Sätterberg, E. A........
Söderberg, E...........
Söderberg, G...........
Söderberg, K...........
Söderberg, K. L........
Söderberg, N. O. F......
Söderbäck, N...........
Söderling, E. G.........
Söderlund, E. G.......
Söderlund, G...........
Söderman, H..........
Södermark, S. T.......
Söderqvist, C. G. T.....
Söderström, O. A. V. ...
Sölvén, A.............
Sönncrlind, A. S.......
Söre, A. G. P..........
......... I E 45
......... I Jo 2
......... I In 22
......... I In 36
.. . . I H 32; II H 1
......... II H 3
......... I H 17
......... I Ju 9
......... I Ju 15
...... I S 14, E 26
......... I In 22
......... I E 19
......... IS 5
......... I Jo 32
. I Ju 3, C 4, 6, 12
......... I Ju 11
......... I In 11
......... I Fö 6
......... I E 7
......... I U 5
........ I Jo 4, 26
......... I E 16
......... I K 10
......I H 6, 19, 22
......... I In 17
......... IS 12
......... I Jo 2
......... I E 31
...... I E 17, Jo 6
......... II H 2
......... III 15
......... I K 6
........ I K 7, 14
I U 3, S 15; II U 4
......... I Jo 29
......... IS 15
......... I Fö 12
......... IS 19
.......... I C 11
......... I Fi 32
.......... I Fi 15
. I Fi 15, Jo 17, 26
.......... II U 3
....... I Jo 11, G 1
......I In 6; II H 2
........ I Jo 4, 29
. . . I Ju 15, H 2, 26
.......... I K 6
... I Fi 10, In 5, 33
.......... I Fö 7
.......... I Fi 23
.......... II H 2
.......... I Fö 7
.......... I H 16
.......... I E 45
.......... I H 20
.......... I E 39
.......... IK 7
.......... I Ju 6
.......... I Fi 25
.......... I U 1
. . . . I Fi 22; II U 3
.......... I Jo 31
.....I Jo 4, 24, H 35
. I Ju 6, S 13, H 15
.......... I E 37
...... I U 3, H 15
T.
Tamm, K. G. L. H................ IG 4
Tamm, S......................... I H 23
Tandberg, J...................... I Fi 32
Taube, B. L. A. B................. IS 11
Tegendal, O. E................I S 13, H 15
Tegner, G....... I S 6, 20, K 2, E 20, In 17
Tengelin, Å. E.................... I E 1
Tengvik, N....................... IS 16
Ternblad, H................... • • • I E 22
Terner, J. E...................... I Fö 9
Terstad, I. G. A.................. I In 4
Tesch, N......................... I E 23
Thapper, G. F. (II)...... I Fö 15, In 4, C 9
Thedin, N. E..................... I E 11
Thelander, L. Th.................. I H 6
Thideby, A. H. S................. I H 29
Thiis, H......................... I E 1
Thomson, A. N. . . . I Ju 15, S 25, H 19, In 5
Thomson, H. E. (Lisa)............ I In 1
Thorin, E. L..................... I E 22
Thornander, T. V................. I Jo 31
Thorson, G. A.................... I E 21
Thorsson, Inga...............1 In 27; II H 2
Throne-Holst, H.................. II H 2
Thulin, E. E..................... I C 3, 13
Thulin, G. Å. L. ... I Ju 6, 21, H 12, In 6, 21;
II In
Thun, F. V. (I)..........I S 18, K 20, In 12
Thunborg, T. F............I S 7, Jo 11, H 30
Thunell, B....................... I H 32
Thurén, G........................ I Ju 7
Thuresson, E. O.................. I H 21
Thörnberg, E. B................. IS 10, 28
Tigerschiöld, K. M................. II H 3
Tillaeus, A. V.................... I Fö 2
Tillinger, K. H. I................. I K 17
Tjällgren, O. L. (I).............. I K 16, 23
Topelius, G. Z.................... I E 41
Torén, L. E...................... I H 4
Torssell, B. R. M.................. I Jo 25
Tottie, A. V. R................ I In 2, 5, 33
Tottie, M. P. V................... I In 22
Trolle, C. R...................... II H 6
af Trolle, U...................... I H 16
Trägårdh, S. E................... I H 25
Tufvasson, K. E.................. I U 3
Tunhammar, E. W...........I H 19; II H 1
Tynelius, E. G. A................. I Fö 2
Tångeberg, O. IT.................. I Fi 18
Tånneryd, S. A. S................. I K 3
Törnbom, O...................... I Fö 11
Törngren, C. E................... IS 17
Törnqvist, K. G. G................ I E 18
U.
Uggla, C. A............I Ju 23, E 25, H 20
Uhnbom, I. T.................I S 22, Fi 24
Ulf, B. L........................ I K 4, 17
Ullman, C.-E..................... I E 26
Ulne, J. O......I Fö 9, Fi 3, E 39, 42, C 4
Upmark, E.G. .1.................. I K 6
378
Riksdagsberättelsen.
Utbult, K. B. (II)............ I Fi 5, Jo 28
Utterström, C. O.................. I H 16
Uulas, L......................... I In 20
V.
Vahlberg, G. E..........I S 1, 7, H 2, 3, 19
Vallin, S. A...................... I K 11
Velander, C. G. (I)................ I Fi 7
Verner-Carlsson, S................ IS 16
Vessberg, G. O.................... I E 23
Vieweg, O. K. H.................. I Jo 21
Vigelsbo, S. J. (II)................ I H 19
Vilhelmsson, E. E................. I S 9, 15
Villard, B........................ I Fi 27
Vilmont, S. B. E.................. I K 17
Vinell, K. T........... I H 2, 3, 29; II H 1
Virgin, E........................ I Fi 13
Virgin, Ebba E. S................. I E 4
Virgin, G. I...................... I Jo 16
Vixell, N. F...................... 1 Jo 22
W.
von Wachenfeldt, G............... I H 26
Wadell, A. V..................... IS 24
Wadén, I. P. J................... j Fö 6
Wadenius, S. R................... I In 2
Wadström, A..................... I in 13
Wagnsson, R.................. I E 5, In 15
Wahlberg, E. C. A............. I Ju 11, S 3
Wahlberg, G..................... IH 16
Wahlbäck, J. M......... I Ju 16, S 23, In 16
Wahlgren, Å..................... I K 10
Wahlund, S. G. W. (I)----I Ju 28, Fi 19, Jo 23
Wahlstedt, G. V. R..........I K 21; II H 3
Wahlström, K.-O. A............... I S 3, 7
Waldenström, M. E............... I Fi 13
Waldenström, J................... I E 32
Wale, H......................... IS 4
Walin, A. G................. I Ju 11, 14, 17
Wallberg, C. E. F................. II Fi 1
Wallén, C. C...................... I E 17
Wallenberg, J.................... IS 25
Wallenberg, M.................... I H 2, 3
Wallentheim, A. V. (II)---- I Ju 28, S 3, 29,
E 22, 29
Waller, I......................... I Fi 32
Walles, K. L..................... II H 2
Wangson, O. R................ I Ju 9, S 13
Wannfors, E. G................... I H 27
Wannheden, N. H. E.............. I K 6
Wanre, H........................ X E 22
Ward, K. S. V. (II).......... I Ju 3; II H 4
Wedlund, K. E.................. I E 3, 47
Wehlin, S........................ I H 21
Weibull, N. R. M................. I Jo 10
Wellner, H....................... I H 32
Weijne, J. J. E................... I E 22
Wejke, G. W......I S 11, E 13, In 3, 11, 30
Welin-Berger, J. A. E............. IS 1
Wennerberg, S. G................. I Ju 10
Wennersten, P. G......... I Fi 33; II H 1 ,
Wennerström, E.................. I Fö 14 i
Wennmark, J. T. D............... I Jo 18
Wennström, G. E................. I In 25
Werner, O. E. (I)..... I Ju 6, Fi 7, 14, E 26
Wernstedt, C. M.................. I E 14
Wessblad, K. A................... ih 30
Wesslén, G....................... i Jo 3
Wesström, E. A................... I Jo 31
Westborg, E...................... I Fi 21
Westerlind, E. A.................. I Fi 33
Westerlund, O.................... is 9
Westholm, D. A.................. I E 23
Westin, G. E. N..............I E 24, 27, 35
Westling, E. A.............I K 12, E 6, In 2
Westling, O...................... I H 6
Westman, J. O................... i E 30
Westman, K. J. A................ I Jo 13
Westrell, C. F.................... IH 12
Wetter, E........................ I h 26
Wetter, F. G.................... I Ju 6, 19
Wetter, S. A. J. F................. II Fi 1
Wetterblad, T. V................. I Fi 32
Wetterhall, H. C. B............. I Ju 10, 15
Wetterlind, Å. J. ... I U 4, H 2, 3, 26; II Fi 1
Wetterling, G. M.................. I Ju 15
Wetterling, G. M. W.............. I Fi 11
Wetterlundh, S. C. G.............. I Ju 21
White, J. G...................... i in 3
Wiberg, G........................ IE 10
Wiberg, H. Elisabeth............. IS 8
Wibom, T........................ II H 3
Wickberg, A. W.................. I H 27
Wickberg, Y. T................. I H 22, 29
Wickman, K..................... IH 30
Wickman, Å. G................... I E 33
Wictorsson, K.-E................. I In 10
Widegren, B. G................... I Ju 28
Widegren, S. A................... I Fö 12
Widell, C. G.................... I H 29, 30
Widell, G. A........... I Fö 7, 15, 19, H 38
Widén, A. (II)................... I E 3
Widmark, G. F. S................. I Fö 15
Widstam, T. O................... I C 13
Widström, C.-F. A................ I S 14
Wiedesheim-Paul, G. H. I H 11, 24, 36; II H 2
Wieselgren, O. H.................. I E 25
Wieslander, I. L.................. I Ju 21
Wigert, A. G. A................... I Fi 23
Wigfors, Eva..................... I E 34
Wihlborg, E...................... I s 16
Wihlborg, H. H................... I K 24
Wijk, E.......................... I H 30
Wijnbladh, T. O. R............... I K 4
Wikander, H. Chr................. I Ju 12
Wiklund, D. (II)................. I Fi 15
Wiklund, H. W................... I E 18
Wiklund, Signhild................ IE 4
Wikström, C..................... I Jo 18
Wikström, N. K.................. I E 20
Wikström, Ruth I. C............. I E 3, 11
Wilhelmsson, E................... I H 2
Wilkens, S. P. A.................. I Fi 25
von Willebrand, B. M............. I H 34
Willers, U. E. W.................. IE 25
Wiman, O.................. I Ju 21; II In
Winberg, O. B.................... IH 23
Winberg, A. H.................... IS 25
Winbladh, A. Th.................. I Jo 3
Personregister.
379
Winroth, C. E. E................. I Jo 29
Winroth, Ch...................... IJu 2
Wintzell, T....................... I Jo 16
Wiman, O........................ II In
Wirseen, Å....................... I K 13
Wistrand, K. K:son (I)....... I Fö 13, E 17
Wistrand, T. H. W................ II U 3
Witting, N. O.................... I E 33
''Wittrock, K. J. P................. I Fö 3
Wohlin, E........................ I In 19
Wohlin, T. H..................... I E 6
Wold, S. G....................... I C 10
Wollert, A. H..................... I H 9
Woxén, R.....................I E 16, H 20
Wranne, N. H.................... I In 21
Wretblad, K. A. G................ I Fö 16
Wulff, H. B...................... I E 32
Wulff, K. E...................... I Fi 26
Wåhlstrand, R. A................. I E 33
Wärn, E. G...................... I Ju 1
Wärn, T......................... I Fi 10
Y.
Yllner, C. A. T................... IS 1
Yngström, N. G.................. I Fö 1
Ytterborn, G. R.................I Jo 22, 29
Z.
Zachrison, S. J. G................. I Jo 30
Zetterberg, G. L.................. I K 13
Zetterberg, K. Å. H............... I E 28
Zetterquist, A. F.................. I In 6
Zickerman, S. O. G................ I K 6
Zimdahl, H..................... I E 1, 16
Zotterman, J. A.................. I Fi 22
von Zweigbergk, Eva..........I E 34, H 30
von Zweigbergk, Å. C.........I Ju 23, H 31
Å.
Åberg, A. R. E................... I Fö 6
Åberg, K........................ I H 19
Åberg, R. G. H................... I K 11
Åbjörnsson, G. V................. I Fi 7
Åfors, E......................... I H 17
Åhman, F. Hj. (II)............... I Ju 32
Åhrberg, H. H. H................. I K 18
Åhrén, U. E.............. |
.... I Ju 15, K 2 |
Åhström, G. O............ |
....... I Fi 9, 24 |
Åkerberg, E.............. |
........ I Jo 27 |
Åkerberg, O. H. (I)....... |
........ I Fi 15 |
Åkerman, B. W........... |
........ IS 16 |
Åkerman, E. Å........... |
....... I Jo 2, 25 |
Åkerman-Johansson, Brita . |
........ IS 20 |
Åkerstedt, B. E. V........ |
........ I Fi 23 |
Åkerström, E. O. (II)..... |
........ I Fi 25 |
Åkesson, N. H............ |
.... I U 3, H 15 |
Åkesson, N. O............ |
. I Ju 22, In 5, 12 |
Åkesson, O. A............ |
........ I H 4 |
Ålund, H................ |
........ I Jo 3 |
Åman, O. V. (I).......... |
.....I E 11, H 14 |
Åmark, S................ |
........ I H 19 |
Åmark, S. O. F........... |
...... I IC 2, In 2 |
Åqvist, E. G. (II)......... |
........ IS 27 |
Åsbrink, P. V............ |
.....I S 14. K 20 |
Åselius, K. Hj............ |
........ I S 7, 9 |
Åseskog, S............... |
....... I In 6, 31 |
Åstrand, B. I............. |
........ I E 18 |
Åstrand, R. S............ |
........ I E 8 |
Åström, H............... |
........ I Jo 19 |
Åström, T. R............. |
........ I Fö 13 |
Åsvärn, G................ |
........ IS 20 |
Ä. Älmeby, H. V. B......... |
I H 8, 13; II H 2 |
Ö.
Öberg, Märta (II) ... |
.. I |
Fi |
15 |
|
öbrink, J. H....... |
....... I U |
3, S 1, |
, H |
15 |
Ödéen, S. A. E..... |
........ I Fö 1, 5, |
H |
10 |
|
Öhlin, E........... |
. . I |
Ju |
28 |
|
Öhman, G. B....... |
..... I Fi 2, |
In 6, |
C 2 |
i, 4 |
öhman, Rodny..... |
. . II |
H |
2 |
|
Öman, I........... |
. . I |
In |
11 |
|
Önnesjö, K. E. A. . . |
. . I |
K |
9 |
|
örborn, K. A....... |
. I Ju 10, S 4, |
Jo 17, |
21, |
29 |
Örtengren, P. I..... |
I |
E |
10 |
|
Östberg, Amanda ... |
. . II |
H |
3 |
|
Östberg, L. F. P. ... |
. . I |
S |
2 |
|
Öster, M. N........ |
I |
K |
12 |
|
Östergren, B....... |
. I E |
17, |
41 |
|
Östergren, T. R. S. . |
.. I |
S |
1 |
|
Österström, I. I:son . |
. . I |
S |
4 |
|
östlind, A. E....... |
. . II |
H |
2 |
|
Östlund, G......... |
. . I |
H |
17 |
|
Östrand, D. O...... |
. . I |
S |
13 |
380
Riksdagsberåttelsen.
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.
A.
Abortutredning: 1950 års......... I In: 27
Abrahamsons stiftelse. Se Nääsuiredning.
Aga. Se Kroppsaga.
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Se
Sjukhus.
Aktiebolags vinstmedel. Se Utskiftningsskattesakkunniga.
Allmän plats: utredn. om kommuns
rätt att uttaga avgifter för nyttjande
av till allmänt begagnande
upplåten allmän plats......... I In: 26
Amanuenser och assistenter: utredn.
ang. anställnings- och avlöningsförhållanden
för amanuenser och
assistenter vid universitet och högskolor
m. m.................... I C: 3
Anställningsulredning: 1948 års ... I C: 10
Arbeiarskyddskommitlé: 1938 års . . IS: 1
Arbetsförmedlingstjänstemännens pensionering.
Se Pensionsutredning.
Arbetsförmedlingsutredning: 1950 års I S: 27
Arbetskraftsutredning: 1949 års.... IS: 24
Arbetsledareutredningen:.......... I C: 9
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a. Arbetskraftsutredning
och Utländsk
arbetskraft.
Arbetsmarknadsstalistikkommittén .. IS: 22
Arbetstidsreglering: arbetstidsutred
ningen.
...................... IS: 15
-— utredn. rör. arbete på s. k. obekväm
arbetstid............... I C: 12
Arkeologiskt museum i Stockholm:
utredn. ang. upprättande av ... I E: 23
Arkitekter: utredn. om översyn av
gällande regler för beräkning av
ersättning till vissa icke fast statsanställda
arkitekter............ I K: 24
Arkivkommitté: försvarets........ I Fö: 6
Arkiv- och biblioteksjilmning: 1949
års sakk. rör.................. I E: 40
Arkivsakkunniga: 1940 års....... I E: 15
Artificiell insemination: sakk. för
lagstiftning rör............... I Ju: 18
Atomenergi: rådgivande beredningen
för frågor rör. den internationella
atomenergikontrollen..... IU: 5
Auktorrättskommittén............. I Ju: 8
Avbetalningsköp: utredn. om ny lagstiftning
rör................... I Ju: 2
Avdikningslån. Se Torrläggningsverksamheten.
Avgifter till kommun för nyttjande av
allmän plats. Se Allmän plats.
Avhorning. Se Tjurkalvar.
Avlopp. Se Vatten- och avloppssakkunniga.
B.
Bad. Se Folkbadsutredning.
Bakteriologisk krigföring: sakk. rör. I In: 22
Banklagssakkunniga: 1949 års .... I Fi: 26
Barackförsäljningsnämnden....... IS: 14
Barnavård: 1946 års kommitté för
den halvöppna barnavården .... IS: 6
Barnavårdskommittén............. IS: 30
Barnfilm. Se Filmcensur.
Befälsutredningen................ I Fö: 12
Bensinskatt: utredn. ang. frågan om
rätt till restitution av skatt för
bensin, som användes vid jordbrukets
drift eller för yrkesmässigt
bedrivet fiske m. m....... I Fi: 5
Bernadotte: granskning av rapport
av Israels regering om mordet på
greve Folke Bernadotte af Wis
borg.
........................ I U: 1
Besparingsutredning: 1950 års .... I Fi: 10
Besvärssakkunniga............... I Ju: 22
Bibliotek. Se Arkiv- och biblioteksfilmning.
Biblioteksbiträden: 1947 års löneutredning
avseende vissa biblioteksbiträden
...................... I Fi: 2
Bidrag: producent- och kontantbidrag
för mjölk. Se Mjölk.
Biltrafik. Se Trafik.
Biltraktorutredningen............. I Fö: 5
Bilrädespersonal. Se Personalutredning.
Blankettkommitté: 1948 års....... I Fi: 18
Bogesundskommitté: 1950 års...... I Fi: 11
Bokutredningen.................. IE: 31
Bostadsförbättring: 1948 års sakk. för
vissa bostadsförbättringsfrågor . IS: 21
Bostadshus: 1947 års byggnadsma
terialutredn.
.................. IS: 16
— bostadskollektiva kommittén... IS: 20
Bostodskreditkassan. Se Realkreditutredningen.
Bränslekommission: statens....... II H: 3
Sakregister.
381
Budget: utredn. ang. gällande budgeträtt
och nuvarande budgetpraxis
........................ I Fi: 20
Budgeträttskommitté: 1950 års..... I Fi: 30
Busslinjeulredningen............. I K: 19
Byggnadsarbeten: försvarsdepartementets
granskningsnämnd för.. 1 Fö: 3
Byggnadsmaterialutredning: 1947 års i S: 16
Byggnadsreglering: 1949 års investe
ringskommitté
................ IS: 25
Byggnadsstudier. Se Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.
Byggnadsstyrelsen: 1947 års byggnadsstyrelseutredning
.......... I K: 13
C.
Chalmerska byggnadskommittén .... I E: 14
Chicago. Se Varumassa i Chicago.
Clearingnåmnden................ I H: 1
D.
Decentralisering. Se bl. a. Byggnadsstyrelsen,
Näringslivets lokalisering,
Statens järnvägar: 1947 års järnvägsutredning,
Torrläggningsverksamheten
samt Väg- och vattenbyggnadsverket.
Departementen: sakk. ang. frågor berörande
organisationen av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom stats departementen . I Fi: 17
Dissenterskatteutredning: 1950 års.. I Fi: 9
Djupborrningar: utredn. rör. fråg.
om fortsatta djupborrningar efter
salt och olja i Skåne m. m...... I H: 39
Dollarexportrådet................. I H: 37
Dyrortssakkunniga: 1950 års...... IG: 16
Döva: kommittén för dövhetens bekämpande
.................... I In: 15
Dövstumutredning: 1945 års...... I E: 5
E.
Ekonomiskt samarbete. Se Europeiskt
ekonomiskt samarbete och Nordiskt
samarbete.
Elbranschkommillé: 1947 års...... I H: 6
Elektrijieringsberedningen......... I Jo: 9
Elektronrörsutredning: 1945 års ... I Fö: 1
Elkraftulredningen av år 1943..... I K: 6
Enskild väg: utredn. ang. reglering
av rätten att hålla grindar över
enskild väg, till vilken statsbidrag
utgår........................ I K: 15
— 1948 års vinterväghållningsut
rcdning.
..................... I K: 16
Ersältningskungörelsen: sakk. för
översyn av 1932 års ersättnings
kungörelse.
................... I In: 34
Esllandssvenskarna: kommittén för IS: 2
Europeiskt ekonomiskt samarbete: beredningen
för frågor rör. europeiskt
ekonomiskt samarbete ... I U: 4
Se även Varumassa i Chicago.
Examina: utredn. om de juridiska
och statsvetenskapliga examina
m. m......................... I E: 33
Explosiva varor: 1942 års sakk. för
revision av förordningen ang. explosiva
varor................. I H: 12
Expropriation: sakk. för utarbe
tande
av vissa tillämpningsföreskrifter
i anledning av ändringar
i lagen om expropriation m. m. . I Ju: 26
Se även Markutredningen.
F.
FAO-kommittén: svenska kommittén
för F. N:s livsmedels- och jordbruksorganisation
(Svenska FAO
kommittén).
.................. I Jo: 29
Fastighetsbildningssakkunniga..... I Ju: 10
Fastighetstaxeringssakkunniga: 1945
års.......................... I Fi: 1
Filmcensur: sakk. för översyn av
filmgranskningsverksamheten
m. m......................... I E: 34
Filmning. Se Arkiv- och biblioteksfilmning.
Filmutredning: 1950 års.......... I Fi: 31
Firma. Se Varumärkes- och firmalagstiftningen.
Fiskebåtsförsäkringsutredningen .... I Jo: 28
Fisket i Lapplands fjälltrakter: utredn.
rör. vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och
Norrbottens län............... I Jo: 5
Fiskindustrikommilté: 1947 års____ I H: 21
Fjärås Bräcka: utredn. rör. frågan
om samhällsintressets bevarande i
samband med exploatering av
Fjärås Bräcka................ I Jo: 14
Flottningsutredning: 1946 års..... 1 Ju: 1
Flygforskningskommiltén.......... I H: 20
Flyktingsnämnd: statens......... IS: 3
Flyklkapitalbyrån................ II U: 1
Folkbadsutredning: statens........ I In: 17
Folkbokföringssakkunniga: 1949 års 1 Fi: 24
Folkomröstnings- och valsättsutred
ning:
1950 års................ I Ju: 28
Folkpensioner: sakkunniga för an
staltsvårdades
rätt till......... IS: 26
— 1950 års folkpensionsrevision . . IS: 31
Se även Änkepensioneringskommittén.
Folkpensionärernas bostadsförhållanden:
sakk. för utredn. rör...... IS: 8
Folkrättsbrott: utredn. rör. administrativa
föreskrifter för tillämpning
av straffbestämmelsen om folkrättsbrott
.................... I Ju: 19
Folkskolesakkunniga: 1945 års .... I E: 3
Se även Skoldisciplinutredning.
Fria sjukhusvården. Se Sjukhus.
Frivilligt försvarsarbete: kommittén
för........................... I Fö: 2
Frökontrollutredning: 1950 års..... I Jo: 32
Föreningar. Se bl. a. Ekonomiska föreningar.
382
Riksdag sberättelsen.
Företagsdemokrati: utredn. ang. företagsdemokrati
inom statsförvalt
-
ningen ....................... I Fi: 8
Förfogandelagen: utredn. om revision
av allm. förfogandelagen
m. m......................... I H: 35
Förhandlingsrätt: 1948 års förhandlingsrättskommitté
............ IS: 17
Förmyndarkontrollen i Stockholm:
utredn. av fråg. om omorganisation
av förmyndarkontrollen i
Stockholm samt om domstols
skyldighet att verkställa inspek
-
tion hos överförmyndaren...... I Ju: 31
Församling: sakk. för fortsatt utredn.
rör. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm ... I E: 28
Försvaret. Se Frivilligt försvarsarbete.
Försvarets arkivkommitté......... I Fö: 6
Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltningsulredning.
Försvarets forskningsanstalt: 1950 års
utredn. rör.................... I Fö: 19
Försvarets personalbehandlingsulred
ning.
........................ I Fö: 16
Försvarets samarbelsutredning..... I Fö: 11
Försvarsdepartementets gransknings
nämnd
för byggnadsarbeten..... I Fö: 3
Försvarsutredning: 1949 års...... I Fö: 15
Försäkringsanstalt. Se Utländsk försäkringsanstalt.
Försäkringsutredning: 1945 års .... I H: 14
Försöksgårdskommitté: 1949 års .... I Jo: 21
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
Förvaltningsulredning: 1946 års militära
......................... I Fö: 7
G.
Geologiutredning: 1950 års....... I H: 34
Giftermålsbalken: utredn. om erfarenheter
från det praktiska rättslivet
ang. giftermålsbalkens till
lämpning.
.................... I Ju: 24
Giftstadgan. Se Insekter.
Glasindustrikommitté: 1946 års.... I H: 17
Gotlandskommitté: 1945 års....... I K: 10
Gruppchefer: utredn. rör. utbildning
av värnpliktiga gruppchefer .... I Fö: 17
Gruvorganisationskommittén....... I H: 10
Gränsbevakning. Se Kust- och gränsbevakningen.
Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation av utbildningen
av gymnastiklärare och
sjukgymnaster m. fl........... I E: 21
H.
Hampodling. Se Lin- och hampodling.
Handelsavtal: utredn. ang. Sveriges
handelsavtalsförhandlingar..... I H: 26
Handelskom mission: statens handels
och
industrikommission........ IIH 1
Se även Krisförvaltningen.
Handelspolitiska beredningen...... I H: 3
Handelspolitiska rådet............ I H: 2
Handelsutbildningskommittén...... I E: 18
Hjälporgan: utredn. om förbättrade
möjligheter för allmänheten att
komma i förbindelse med samhällets
hjälporgan (SOS-utredningen) I In: 21
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.
Hushållningssällskap: 1950 års hus
hållningssällskapsutredning
.... I Jo: 30
Hushållslärarinnor: sakk. för utredn.
rör. organisation av lärarinneutbildningen
på det husliga området
m. m......................... I E: 4
Hyra: sakk. ang. hyressättningen i
staten tillhöriga fastigheter .... I C: 5
Hälso- och sjukvård: sakk. för översyn
av gäll. bestämmelser om
hälso- och sjukvård vid krig eller
krigsfara m. m................ I In: 32
Hälsovårdsstadgan: 1948 års hälso
vårdsstadgekommitté.
......... I In: 19
Högre skolor: sakk. för utredn. rör.
vissa krisproblem vid de högre
skolorna...................... I E: 42
Högre studier: utredn. om vidgat
tillträde till högre studier...... I E: 46
I.
Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.
Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.
Import: utredn. rör. bl. a. avskaffandet
av kvantitativa restrik
-
tioner för import till Sverige ... I H: 33
Industrikommission: statens handels-
och industrikommission ... II H: 1
Se även Krisförvaltningen.
Insekter: utredn. om skydd för pollenöverförande
insekter mot faran
av vissa bekämpningsmedel mot
skadeinsekter och ogräs........ I Jo: 25
Insemination: sakk. för lagstiftning
rör. artificiell insemination..... I Ju: 18
Inskrivningsförordningen: sakkunniga
för översyn av........... I Fö: 18
Internationell hjälpverksamhet:
svenska kommittén för........ I Fi: 13
Investeringskommitté: 1949 års ... . IS: 25
Israels regering. Se Bernadotte.
J.
Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: 18
Jordbrukarungdom. Se Lantungdomskommittén.
Jordbrukets arbetskostnader: utredn.
rör. frågan om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m............... I Jo: 4
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté. IS: 4
Jordbruksforskning: utredn. ang. utbyggnaden
av den centrala forskningsinstitutionen
för norrländska
jordbruksfrågor m. m.......... I Jo: 27
Sakregister.
383
Jordbrukskasscutredning: 1950 års . I Jo: 33
Jordbrukskredit: lånenämnden för
sekundär..................... I Jo: 8
Jorddelningslagstiftning. Se Eastighetsbildningssakkunniga.
Jorderosionskommitté: 1949 års.... I Jo: 22
Juridisk examen. Se Examina.
Juryn i tryckfrihetsmål: utredn. av
fråg. om formerna för den information,
som rätten i vissa fall
skall lämna................... I Ju: 29
Järnbruksutredning: 1948 års..... IS: 9
Järnväg: 1943 års järnvägskommitté JK: 7
— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m............ I K: 8
Se även Järnvägskorsning, Statens
järnvägar och Statsinlösen av
järnväg.
Järnvägsförbindelse: j ärnvägsutredningen
Ljusdal—norska gränsen . I K: 18
Järnvägskorsning: utredn. om fördelning
av kostnaderna för anordningar
vid korsning mellan järnväg
och ägoväg............... I Ju: 20
J ärnvägstaxekommitlc: 1948 års ... I K: 14
K.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande................... I In: 11
Kejneaffären: utredn. rör. myndigheternas
förhållande i.......... I Ju: 33
Kollektivavlalsanställning. Se Anställningsulredning.
Kollektutredningen............... I E: 19
Kommunallagskommitlé: 1946 års. . I In: 12
Kommunalskattefrågor. Se Ortsavdragskommittén
och Skatleutjämningsunderslöd.
Kommuns rätt att utlaga avgifter för
nyttjande av allmän plats. Se Allmän
plats.
Konjunkturreglering. Se Invesleringskommilté.
Konstutredning: 1948 års......... I H: 29
Konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden:
utrikesdepartementets
nämnd för ................... I U: 3
Korsning. Se Järnvägskorsning.
Kraftlednings-skadeersättnings-sak
kunniga.
..................... IL: 1
Krigföring: sakk. rör. bakteriologisk
krigföring ............... I l''*: 32
Krigsavlöningsreglemenlet: utredn.
rör. översyn av............... I Fö: 10
Krigsförsäkringsnämnd: statens ... II H: 5
Kriminalstatistikutredningen....... I Ju: 27
Krisförvaltningen: överrevisionen för
krisförvaltningen.............. II H: 4
— krisförvaltningens effektivise
ringskommitté.
............... III: 7
Se även Statistik.
Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom]..... I Fi: 12
Se även Slröängar.
25 llihang till riksdagens protokoll thiit. 1
Rik.sdagHberättelNen.
Kronolägenhetsuiredniny: 1948 års . |
I Jo: |
15 |
redning)...................... Kulturfond. Se Statens kulturfond. |
I F: |
8 |
kommittén för................ Kvinnas behörighet till kyrkliga äm-beten och tjänster: sakk. för utredn. |
I Fi: |
6 |
av frågan om................. |
I F: |
7 |
L.
Landsfiskalsutredning: 1947 års ... I In: 2
Lantbruksförsökskommitté: 1950 års I Jo: 34
Likvidationsnämnden............. II U: 3
Linnämnd: statens.............. I Jo: 2
Lin- och hampodling: utredn. om
fortsatt stöd åt lin- och hampod
lingen
m. m.................. I Jo: 24
Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättskommittén.
Lokalfrågor. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Lotskommitté: 1948 års........... I H: 23
Luftfartsförordningen: utredn. ang.
revision av tillämpningskungörel
sen
till....................... I K: 26
Lufträttssakkunniga: 1945 års .... I Ju: 12
Lån. Se Bostadsförbättring och Torrläggningsverksamheten.
Lånenämnd. Se Jordbrukskredit.
Långtidsutredning: 1950 års ...... I Fi: 33
Läkarkonsten: sakk. för översyn av
lagen om behörighet att utöva
läkarkonsten in. m............. I In: 35
Läkarutbildning: 1948 års läkarut
bildningskommitté.
............ 1 E: 32
Läkemedelsutredning: 1946 års .... I In: 13
Länsstyrelsernas krigsorganisation:
utredn. ang................... I In: 33
Länsstyrelseutredning: 1948 års.... I In: 5
Lärare vid skolor i försöksdistrikt:
utredn. ang. anställnings- och avlöningsförhållanden
in. m. för
vissa......................... I tv. 47
Lärarlönesakkunniga: 1941 års .... I C: 4
Lärarpensionssakkunniga: 1947 års. I Fi: 3
Lärarutredning: 1950 års......... IF: 45
Lärobokskommilté: 1945 års....... I K: 20
Läroverk. Se Högre skolor och Privallärovcrk.
Lön: 1950 års löneutredning för de
centrala verkstadsskolorna...... IF: 2
— likalönskommittén............ I C: 6
— lönekoinmittén för kust- och
gränsbevakningen............. I Fi: 6
-— utredn. rör. avlöningsförmånerna
för utomlands stationerade tjänstemän,
in. in................. IG: 15
Se även bl. a. Arbelsledareutredningen,
Biblioteksbiträden, Krigsavlöningsreglemcntet,
Landsf iskalsutredning,
Lärarlönesakkunniga,
Mil ilära läkarlöneutredningen,
samt.
384
Riksdaysberättelscn.
Personalutredning, Privatläroverk,
Prästlönekommitté, Tjänsteförteckning,
Universitet, Utrikesförvaltningen
och Verkstadsskolorna.
M.
Malmfältspolisen: 1950 års utredn.
ang.......................... I In:
Marknadsundersökningar: utredn.
rör. orienterande marknadsunders. I H:
Markutredningen................ 1 Ju:
Marshallorganisationen. Se Varumassa
i Chicago.
Medborgarskap: sakk. för nordiskt
samarbete på medborgarskaps
-
rättens område............... I Ju:
Medicine studerande: utredn. rör.
ökning av antalet med. stud. vid
univ. i Uppsala............... I E:
Medicinskt-klinisk undervisning:
kommissionen för förhandlingar
rör. nytt avtal om anordnande av
medicinskt-klinisk undervisning
vid allm. sjukhuset i Malmö ... I In:
Metriska enheter: utredn. av fråg.
om fastställande av definitioner
på metriska enheter m. m...... I Fi:
Militära läkarlöneutredningen..... I C:
Mjölk: utredn. för översyn av bestämmelserna
om producent- och
koutantbidrag för mjölk till vissa
mindre jordbruk.............. I Jo:
Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) I Fö:
Museisakkunnige: 1946 års (ang.
upprättande av ett arkeologiskt
museum i Stockholm)......... I E:
Musikaliska verk. Se Auktorrältskommittén.
Musikutredning: 1947 års........ I E:
N.
Nalurskyddsutredningen.......... I Jo:
Nordiskt samarbete: delegerade för
nordiskt samarbete på lagstiftningens
område............... I Ju:
— ombud i det gemensamma utskottet
för nordiskt ekonomiskt
samarbete.................... I II:
Se även bl. a. Auktorråtlskommittén,
Avbetalningsköp, Insemination,
Lufträttssakkunniga, Med
-
borgarskap, Sjömanskommitté,
Strafflagberedningen, Straff rättskommittén
samt Varumärkes- och
firmalagstiftningen.
Norrlandskustens biltrafik. Se Trafik.
Norrländska jordbruksfrågor. Se
Jordbruksforskning.
Nyelableringssakkunniga.......... I H:
Nyklerhelskommitté: 1944 års..... I Fi:
Näringsrällsutredningen........... I H:
Näringslivets lokalisering: utredn.
ang.......................... 1 H: 19
Nääsutredning: 1949 års......... I E: 37
Nötkreatur. Se Tjurkalvar.
O.
OEEC. Se Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete.
Offentlig handling. Se Spionerimål.
Ordningsstadgan: sakk. för översyn
av ordningsstadgan för rikets städer
m. m..................... I in: 25
Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete
och Varumässa i Chicago.
Ortsavdragskommittén............. I Fi: 7
F.
Pansarliinderutredning: 1947 års .. I Fö: 8
Parisorganisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC). Se
Europeiskt ekonomiskt samarbete
och Varumässa i Chicago.
Partifinansieringssakkunniga...... I Ju: 30
Pasloralsindelningssakkunniga..... I E: 44
Patentgemenskap: delegerade för
Sverige i kommittén för förberedande
utredning av möjligheterna
till nordisk patentgemenskap .. I H: 31
Pensionsutredning: 1944 års...... I C: 1
— 1947 års lärarpensionssakkunniga I Fi: 3
— pensionsutredningen (rör. privat
anställda).
................... I FI: 4
— sakk. rör. arbetsförmedlingstjäu
stemännens
pensionering....... IS: 18
-- 1948 års pensionsålderskommitté I C: 11
Personalbehandlingsutredning: försvarets
....................... I Fö: 16
Personalutredning: utredn. ang. anställningsförhållandena
för viss
biträdespersoual i statens tjänst
(1947 års biträdesutredning)---- I C: 7
Se vidare bl. a. Arbetstidsreglering.
Polisunderrättelser: sakkunniga för
översyn av gällande bestämmelser
om tidningen Polisunderrättelser
in. in......................... I In: 29
Polisulbildningskommitté: 1948 års . I In: 18
Polisutredning: 1948 års......... I In: 6
Potaiisindustriutredningen......... 1 Jo: 16
Priskontroll: förhandlingsdelegation
för direktiv för priskontrollen .. I H: 8
Priskontrollnämnd: statens....... II H: 2
Privatanställdas pensionering: utredn.
rör..................... I H: 4
Privatlåroverk: 1944 års lönekommitté
för privatläroverken..... I E: 2
Producent- och koutantbidrag lör
mjölk. Se Mjölk.
Professorslöner. Se Universitet.
Prästerliga befattningar: sakk. för utredn.
av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten
och tjänster.................. I E: 7
31
11
15
16
13
7
32
8
26
5
23
26
13
17
22
16
15
18
Sakregister. 385
Präsilönekommitté: 1946 års...... I E: 6
Prästmöte: utredn. om ändrade bestämmelser
betr. prästmöte m. m. I E: 9
Prästvalskommitté: 1950 års....... I E: 43
Psykopatvårdsulredning: 1947 års. . I In: 14
Psykologisk beredskap: sakk. för utredn.
rör. erforderliga anordningar
för tryggande av en god psykologisk
beredskap................ I In: 36
It.
Rapport om mordet på greve Folke
Bernadotte af Wisborg. Se Bernadotte.
Rationalisering inom statsförvaltningen:
1949 års rationaliserings
utredning.
.................... IJu: 3
Se även Besvärssakkunniga,
Statsbidrag: allmänna statsbi
dragsutredningen
och Torrläggn
ingsverksamheten.
Realkreditutredningen............. I Fi: 22
Representation i utlandet: utredn. om
Sveriges tekniskt-vetenskapliga
och industriella representation i
utlandet...................... I H: 36
Resereglementet: utredn. ang. översyn
av allmänna resereglementet
m. m......................... IG: 44
Restilutionsnämnden.............. II U: 2
Riksheraldikerämbetet: utredn. rör. I E: 38
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rägösvenskarna. Se Esllandssvenskarna.
Råtthjålpskommitté: 1949 års ..... I Ju: 25
Röbäcksdalen. Se Jordbruksforskning.
S.
Samarbete. Se Europeiskt ekonomiskt
samarbete, Försvarets samarbetsutredning
och Nordiskt samarbete.
Sekundär jordbrukskredit: lånenämn
den
för...................... I Jo: 8
Sinnessjukhus: kommittén för den
fortsatta handläggningen av frågorna
om modernisering och utbyggnad
av de statliga sinnessjukhusen
.................... I In: 30
Sinnessjukvård: statens sinnessjukvårdsberedning.
............... I In: 3
— 1947 års psykopatvårdsutredning I In: 14
— 1949 års kommitté för sinnes
sjukvårdspersonalens
utbildning. I In: 23
Sinnesslöa: 1948 års sinnesslövårds
sakkunniga.
.................. I In: 20
Sinnesundersökningar i brottmål: utredn.
om anvisningar för bedrivandet
av sinnesundersökningar i
brottmål..................... I .In: 4
Sjukgymnaster: utredn. om upprättande
av ett institut i Lund för
utbildning av sjukgymnaster ... [ K: 10
Se öven Gymnastiklärare.
Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
år 1943 ...................... I In: 10
— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrå
gornas
lösande vid vissa arméns
truppförband................. I Fö: 4
— sakk. för fria sjukhusvården . . I In: 16
— kommissionen för förhandlingar
rör. akademiska sjukhuset i Uppsala
.......................... I In: 24
Sjuksköterskor: 1946 års kommitté
för sjuksköterskeutbildningen ... I In: 1
Sjöfart: utredn. rör. vissa administrativa
organisationsfrågor på
sjöfartens område............. I H: 38
Sjömanskommitté: 1946 års....... I Fl: 15
Skatt. Se Bensinskatt, Ortsavdragskommitlén
och Taxering.
Skattekommitté: 1944 års allmänna . I F''i: 14
Skattelagssakkunniga: 1950 års.... I Fi: 29
Skatteutjämningsunderstöd: utredn.
ang. grunderna för skatteutjämningsunderstöd
åt synnerligt skat
tetyngda
kommuner m. m...... I Fi: 28
Skalteutredning: 1949 års......... I Fi: 25
Skogsindustriutredning: södra Sveriges
......................... I H: 32
Skogsstatistikutredningen.......... I Jo: 23
Skogsvårdslagstiftningen: utredn. rör.
skogsvårdslagstiftningen m. m... I Jo: 3
Skoindustri. Se Skoutredning.
Skolbyggnadskommitté: 1949 års ... IS: 11
Skoldisciplinutredning: 1947 års... I E: 8
Skolkommission: 1946 års........ I E: 22
Skolkökslärarinnor. Se Hushållslärarinnor.
Skolor. Se Folkskolesakkunniga och
Högre skolor.
Skolutredning: försvarets......... I Fö: 9
— 1948 års tekniska............ I E: 30
Skolöverstyrelsesakkunniga........ IE: 39
Skoutredning: 1945 års........... I Fl: 13
Skyddsrumsutredning: 1948 års.... I In: 4
Skärgärdslrafik: 1949 års skärgårds
trafikkommission.
............. I K: 20
Slöjdlärarutbildning. Se Nääsulredning.
Småbruksutredningen............. I Jo: 17
Småföretagare inom industri och hantverk:
utredn. för småföretagens
lokalfrågor.................... I H: 25
Social upplysningsfilm: kommittén
för........................... I S: 28
Socialvårdskommittén............. IS: 13
Sockernämnd: statens............ I Jo: 1
SO S-utredningen................. I In: 21
Sparbankssakkunniga: 1948 års ... 1 Fi: 21
Spionerimål: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande
spioneri m. m................. I Ju: 13
Stadsläkarulredning: 1939 års..... 1 In: 9
Stadsplaneväsendet: kommittén för
stadsplaneväsendets omorganisation
.......................... i K: 2
Slutens bränslekommission........ II H: 3
Statens fasta värmeanläggningar: utredn.
om anställnings- och avlö
-
386
Riksdagsberättelsen.
ningsförhållandena för vissa ansvarsmän
vid statens fasta värme
anläggningar
.................. I C: 17
Statens flyktingsnämnd........... IS: 3
Statens handels- och industrikommission
.......................... II H: 1
Se även Krisförvaltningen.
Statens järnvägar: 1947 årsjärnvägsutredning.
.................... I K: 4
— 1947 års tågfärjekommitté .... I K: 12
— 1948 års personalkommission vid
statens järnvägar............. I K: 17
Statens krigsförsäkringsnämnd..... II H: 5
Statens kulturfond: 1948 års utredn.
om en statens kulturfond...... I H: 24
Statens linnåmnd................ I Jo: 2
Statens priskonlrollnämnd......... II H: 2
Statens reproduktionsanstalt. Se Tryckeriutredning.
Statens sakrevision. Se Riksdagsrevisorerna.
Statens trafikkommission......... II H: 6
Statens utlänningskommission..... II In 1
— sakkunnig ang. fråg. om ordnan
det
ur säkerhetssynpunkt av arbetsförhållandena
inom statens
utlänningskommission.......... I In: 8
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Se Veterinärhögskolan.
Statistik: arbetsmarknadsstatistik
kommittén
................... IS: 22
— 1948 års statistikutredning .... I Fi: 19
— kriminalstatistikutredningen ... I Ju: 27
— skogsstatistikutredningen...... I Jo: 23
-— utredn. rör. organisationen av
statistik, som utarbetas inom vissa
krisorgan .................... IH: 28
Statsbidrag: allmänna statsbidragsutredningen.
.................. IS: 23
— 1949 års statsbidragssakkunniga
för ålderdomshem............. IS: 12
Statsdepartementen: sakk. ang. frågor
berörande organisation av kameralt
arbete och expeditionstjänst
m. m. inom statsdepartementen
....................... I Fi: 17
Statsförvaltningen. Se Företagsdemokrati
och Rationalisering.
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo
-
mens värde m. m............. I K: 5
Statsvetenskaplig examen. Se Examina.
Stipendier: utredn. rör. stipendier
för högre vetenskapliga studier .. I E: 12
Stockholms högskola: 1947 års sakk.
för utredn. rör. Stockholms högskolas
framtida ställning....... I E: 25
Strafflagberedningen.............. I Ju: 7
Straffråttskommittén.............. I Ju: 6
Strandutredningen................ I Ju: 32
Ströängar: utredn. rör. indragning av
ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens
län, m. m.................... 1 Jo: 12
Städer. Se Ordningssladgan.
Svenska Vnescokommitlén........ 1 E: 11
Synkravskommittén............... IS: 5
Sågverksskoleutredning: 1950 års . . 1 Jo: 31
T.
Tandläkare: sakk. för utredn. rör.
den prekliniska tandläkarutbildningens
ordnande............. II7.: 27
Tandläkarhögskolor: kommittén för
utrustning av tandläkarhögskolan
i Malmö samt tandtekniker- och
och tandsköterskeskolor m. m. .. I E: 24
— sakk. för förhandlingar med
Stockholms stad och Malmö stad
rör. visst samarbete mellan dessa
städer och vederbörande tandläkarhögskolor
................ I E: 35
— utredn. om författningsbestämmelser
för tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö....... I E: 30
Tandläkarinstitut. Se Tandläkarhögskolor.
Tandsköterskeskolor. Se Tandläkarhögskolor.
Tandteknikerskolor. Se Tandläkarhögskolor.
Taxering: sakk. för undersökning
rör. taxering av jordbruksfastighet
vid 1945 års allmänna fastighetstaxering
(1945 års fastighets
-
taxeringssakkunniga)........... I Fi: 1
— utredn. om vidgad rätt att vid
taxering erhålla avdrag för utländska
skatter............... I Fi: 27
Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
..................... I E: 16
Tekniska skolor: 1948 års tekniska
skolutredning................. TE: 30
Tillsynskommittén................ I In: 28
Tjurkalvar: utredn. rör. avhorning
av tjurkalvar................. I Jo: 6
Tjänsteförteckning: 1949 års tjänste
förteckningskommitté.
......... I C: 13
Torrläggningsverksamheten: 1948 års
utredn. om torrläggningsverksam
hetens
organisation............ I Jo: 7
Trafik: busslinjeutredningen...... 1 K: 19
— 1949 års skärgårdstrafikkom
mission.
...................... I K: 20
— Stor-Stockholms trafikutredning
av år 1949 ................... I K: 21
■— utredn. om norrlandskustens biltrafik
........................ I K: 23
Se även Järnväg.
Trafikkommission: statens........ II H: 6
Trafiknyklerhetsutredning: 1949 års I I<: 22
Tredjemansskadesakkunniga. Se Lufträttssakkunniga:
1945 års.
Tryckeriutredning: 1946 års...... I Jo: 11
Tullförhandlingskommitté: 1949 års. I H: 29
Turistutredningen................ I H: 27
Tägfärjor: 1947 års tågfärjekommitté
........................ I K: 12
Sakregister.
387
Täckdikning: kommittén för maskinell
....................... I Jo: 10
U.
Underofficerssakkunniga: marinens. I Fö: 14
Understödsnämnden för Rysslands
svenskar.
..................... I U: 2
Undervisning. Se bl. a. Dövstumulredning,
Examina, Folkskolesakkunniga,
Handelsutbildningskom
-
mittén, Hushållslärarinnor, Läkarutbildning,
Polisutbildningskommitté,
Sinnessjukvård, Sjukgymnaster,
Sjuksköterskor, Skolkommission,
Skolutredning, Tandläkare
och Universitet.
Unescokommittén: svenska........ 1 E: 11
Ungdomsjängelseanstalt: utredn. om
ny sluten ungdomsfängelseanstalt I Ju: 5
Ungdomsvärdskommittén.......... I Ju: 9
Ungdomsvårdsskoleutredningen..... IS: 29
Universitet: 1945 års universitets
beredning.
................... 1E: 17
-— 1948 års universitetslönekom
mitté.
....................... I Fi: 4
Se även Examina.
Universitetskanslersämbetet: utredn.
rör........................... IE: 41
Uppbördssakkunniga: 1949 års .... I Fi: 23
Upphandlingssakkunniga: 1946 års. I Fi: 16
Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till
restaurering av............... I E: 1
Utbildning. Se Undervisning.
Utländsk arbetskrajt: beredningen
för........................... IS: 9
Utländsk jörsäkringsanstalt: utredn.
rör. utländsk försäkringsanstalts
rätt att driva försäkringsrörelse i
Sverige....................... I H: 9
Utländska skatter. Se Taxering.
Utlänningskommission: statens.... II In 1
Utlänningskommitté: 1949 års..... I Ju: 21
Utomlands stationerade tjänstemän.
Se Lön.
Utomprocessuell rättshjälp. Se
Rättshjälpskommitté.
Utrikesdepartementets understöds
nämnd.
...................... II U: 4
Utrikeshandeln: 1947 års kommitterade
för utrikesliandelsfrågor ... III: 5
Utrikesförvaltningen: utrikesförvaltningens
lönenämnd............ I IT: 6
V.
Valutakontoret................... II Fi 1
Varumärkes- och firmalagstiftningen:
utredn. rör. revision av........ I Ju: 23
Varumässa i Chicago: kommitté för
svenskt deltagande i Marshallorganisationens
varumässa i Chicago
den 7—19 augusti 1950 .... I FI: 27
Vatten- och avloppssakkunniga: 1946
års.......................... I K: 8
Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i ...................... I Ju: 14
Väg. Se Enskild väg och Järnvägskorsning.
Vägmarksersättningssakkunniga .... I K: 9
Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen: utredn.
ang. organisationen och personalbehovet
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kansli- och
kameralbyråer................ I K: 25
Väg- och vattenbyggnadsverket: 1947
års utredn. rör. decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket
....................... I K: 11
Vägrätt. Se Vägmarksersättningssakkunniga.
Vägspärrar. Se Pansarhinder.
Växtskyddsutredning: 1949 års .... I Jo: 20
Y.
Yrkesinspektionen: kommittén för
utredn. av partsrepresentation
inom yrkesinspektionens distrikt IS: 10
Yrkesmässig biltrafik. Se Trafik.
Å.
Ålderdomshem. Se Statsbidrag.
Ä.
Ägofredsutredning: 1949 års...... I Jo: 19
Ägoväg. Se Järnvägskorsning.
Änkepensioneringskommittén...... IS: 19
Ärvdabalkssakkunniga............ I Ju: 11
Ö.
Örlogsbasutredning: 1948 års...... I Fö: 13
Överrevisionen för krisförvaltningen. II H: 4
Innehållsförteckning.
Allmänna berättelsen.
Sid.
Justitiedepartementet...................... 2
Utrikesdepartementet...................... 2
Försvarsdepartementet..................... 10
Socialdepartementet...................... 10
Kommunikationsdepartementet.................. 11
Finansdepartementet...................... 14
Ecklesiastikdepartementet.................... 14
Jordbruksdepartementet..................... 16
Handelsdepartementet..................... 17
Inrikesdepartementet...................... 20
Civildepartementet....................... 21
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.
J. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju).................... 22
Utrikesdepartementet (U)............... 60
Försvarsdepartementet (Fö)................... 63
Socialdepartementet (S)..................... 75
Kommunikationsdepartementet (K).....,..........105
Finansdepartementet (Fi)....................121
Ecklesiastikdepartementet (E)..................149
Jordbruksdepartementet (Jo)...................185
Handelsdepartementet (H)....................210
Inrikesdepartementet (In)....................245
Civildepartementet (C).....................288
II. De centrala krisorganen:
Utrikesdepartementet......................300
Finansdepartementet......................303
Handelsdepartementet.....................303
Inrikesdepartementet......................308
Bil. A. Lotterimedel......................310
Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....312
Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1950 . . . 362
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 364
Sakregister » > » * » > » . . 380
Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
S0394S