Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
1
Sr 97.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
kostnader för företagsräkning; given Stockholms
slott den 23 februari 1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Sedan riksdagen förra året fattat beslut om anordnande av en ny företagsräkning,
har kommerskollegium, som då preliminärt beräknade kostnaderna
till 1,8 miljoner kronor, på uppdrag av Kungl. Maj :t vidtagit vissa
förberedelser för räkningen och inkommit med närmare förslag i ämnet.
Avsikten är att räkningen skall äga rum i början av september 1951 och
omfatta samtliga näringsgrenar i egentlig bemärkelse utom jordbruket.
Alla företag, även statliga och kommunala, skola medtagas oavsett verksamhetens
storlek. Såsom räkneenhet föreslås det lokala arbetsstället. Räkningen
skall bygga på vissa frågor, gemensamma för samtliga berörda och
uppställda på ett och samma frågeformulär. De sammanlagda kostnaderna
för räkningen uppskattas nu av kommerskollegium till cirka 2,5 miljoner
kronor och äro avsedda att fördelas på budgetåren 1950/51—1953/54. Närmare
kostnadsberäkningar föreligga endast för innevarande och nästa budgetår.
Departementschefen framhåller, att den förut angivna totala kostnadsramen,
1,8 miljoner kronor, icke bör få väsentligt överskrida. I propositionen
äskas, att till kostnader för företagsräkning måtte anvisas dels
119 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår och
dels 860 000 kronor å riksstaten för nästa budgetår.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 97.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 februari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om anslag till
kostnader för företagsräkning och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition (X ht. s. 165) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avhidan på särskild proposition i ämnet, till Kostnader för
företagsräkning för budgetåret 1951/52 beräkna ett reservationsanslag av
1 150 000 kronor. Sedan beredningen av ärendet avslutats, torde jag nu
ånyo få anmäla frågan.
En företagsräknings uppgift är att klarlägga de inom skilda näringsgrenar
och lokala områden förekommande företagens antal, verksamhetsart,
rättsliga organisation, omsättning, personal, m. m. En sådan räkning utgör
ett komplement till övrig ekonomisk statistik och möjliggör en fördjupad
inblick i näringslivets organisation, omfattning, inre byggnad och funktioner.
I Sverige har hittills endast en företagsräkning genomförts, nämligen
år 1931. I propositionen nr 85 till 1950 års riksdag tillstyrkte jag på anförda
skäl, att en ny företagsräkning anordnades under loppet av 1951.
Räkningen skulle handhavas av kommerskollegium. Av kollegium gjorda
preliminära kalkyler beträffande kostnaderna för det aktuella räkningsprogrammet
slutade på i runt tal 1 800 000 kronor. I propositionen framhölls
emellertid, att mera definitiva kostnadsberäkningar kunde framläggas
först då förberedelserna för räkningen fortskridit längre än vad då
vore fallet. För att kollegium skulle kunna igångsätta vissa grundläggande
förberedelsearbeten äskades i propositionen ett reservationsanslag av 54 200
kronor för budgetåret 1950/51 till kostnader för företagsräkning. Frågan
om ytterligare medelsanvisning skulle anmälas, sedan en mera definitiv
kostnadsberäkning upprättats. I utlåtande (nr 59) över propositionen tillstyrkte
statsutskottet, att en ny företagsräkning anordnades. Mot det äskade
anslaget av 54 200 kronor hade utskottet icke något att erinra. Utskottet
underströk emellertid nödvändigheten av att största möjliga sparsamhet
iakttoges vid räkningens genomförande. I skrivelse den 22 april 1950 (nr
111) anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med
vad utskottet i utlåtandet föreslagit.
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
3
Genom beslut den 5 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommerskollegium
att vidtaga förberedelser för en företagsräkning under år 1951 samt
förklarade Sig vilja framdeles efter förslag av kollegium meddela närmare
bestämmelser om räkningens genomförande. Kungl. Maj :t ställde samtidigt
det av riksdagen beviljade reservationsanslaget av 54 200 kronor till kollegii
förfogande.
Kommerskollegii förslag rörande 1951 års företagsräkning.
Med skrivelse den 21 december 1950 har kommerskollegium framlagt
förslag till program för företagsräkning under år 1951. Förslaget har föregåtts
av omfattande planerings- och förberedelsearbeten. Bl. a. ha metodoch
organisationsfrågor diskuterats med representanter för statistiska centralbyrån,
socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet,
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission,
1948 års statistikutredning, arbetsmarknadsstatistikkommittén,
Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Redareförening, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Köpmannaförbund,
Kooperativa Förbundet, Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté,
Landsorganisationen i Sverige samt Tjänstemännens centralorganisation,
varjämte Sveriges hantverks- och småindustriorganisation inkommit
till kollegium med skriftligt yttrande rörande nämnda frågor. Samråd
har vidare ägt rum med särskilda sakkunniga på olika specialområden.
Nyssnämnda myndigheter och organisationer m. fl. ha även haft tillfälle
att granska ett preliminärt förslag till program för räkningen. Beträffande
frågan om de lämpligaste metoderna för insamlingen av uppgifterna från
företagen ha ingående överläggningar hållits med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,
fiskeristyrelsen, statistiska centralbyrån och arbetsmarknadsstatistikkommittén.
Därjämte har i samverkan med mantalsverket i Stockholm
viss provbearbetning av mantalsuppgifter ägt rum. Av det egentliga planläggnings-
och förberedelsearbetet för företagsräkningen återstå nu enligt
vad kollegium uppgivit i huvudsak den definitiva utformningen av frågeformulären
samt planeringen av materialets bearbetning och publicering.
Det av kommerskollegium framlagda programförslaget behandlar följande
olika huvudfrågor, nämligen räkningens omfattning (medräknade näringsgrenar
och företag), frågan om företagsenhet, tidpunkten för räkningen,
räkningens innehåll, uppgifternas insamling, materialets bearbetning samt
kostnadsberäkning.
Vad angår företagsräkningens omfattning framhåller kommerskollegium,
alt vid 1931 års räkning jordbruket uteslutits med hänsyn bl. a. till den betydande
arbets- och kostnadsökning som ett medtagande av denna näringsgren
skulle ha medfört. Vidare hade skogsbruk i direkt förening med jordbruk
uteslutits, medan olika som binäring till jordbruk drivna företag, hänförliga
till eljest uppgiftspliktiga verksamhetsgrenar, medtagils i den mån
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
sådan rörelse kunde redovisas skild från jordbruket. Vidare hade vid
1931 års räkning i princip uteslutits olika verksamhetsgrenar, som icke
ansetts äga karaktär av näring i vanlig bemärkelse, såsom statlig och kommunal
förvaltning, religionsvård, undervisningsväsende, försvarsväsende,
sjuk-, ålderdoms- och fattigvård, fångvård och annan social verksamhet,
vetenskaplig, litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet samt läkare-,
tandläkare- och veterinärverksamhet. Undantag hade dock gjorts beträffande
till sistnämnda verksamhetsgrupper hörande affärsföretag i form
av exempelvis apoteksrörelse, advokat-, arkitekt- och ingenjör sbyråer, provningsanstalter,
massage- och hygieniska institut ävensom enskilda anstalter
och hem för sjukvård och annan vårdverksamhet. Dessa hade alltså ingått
i räkningen. Fiske och pälsdjursuppfödning hade redovisats till företagsräkningen,
men de inkomna uppgifterna hade uppvisat så stora brister, att dessa
grenar måst utmönstras vid bearbetningen.
För 1951 års företagsräkning föreslår kommerskollegium, att i stort sett
samma näringsgrenar medtagas som vid 1931 års räkning. Då jordbruket
sålunda uteslutes, sker detta dels av kostnadsskäl och dels därför att jordbruksräkningarna
anses i vissa avseenden fylla behovet av uppgifter rörande
denna näring. Från 1931 års program göres den avvikelsen, att läkare-, tandläkare-,
veterinär- o. d. verksamhet medtages. Någon anledning att utesluta
sådan verksamhet anses icke föreligga, när exempelvis advokat-, arkitektoch
ingenjör sbyråer medräknas. Vidare medtagas enskilda undervisningsanstalter.
Såsom skäl härför anföres, att förekomsten av sådana anstalter, som
tydligen äro att hänföra till affärsrörelse, för närvarande är ofullständigt
statistiskt belyst. Fiske och pälsdj ursuppfödning äro avsedda att ingå i räkningen.
Med hänsyn bl. a. till organisationsväsendets utveckling bedömas
nämligen möjligheterna att erhålla en tillfredsställande redovisning av dessa
näringsgrenar vara större nu än för tjugo år sedan. För saltvattenfiskets del
har dock fiskeristyrelsen, med vilken myndighet kollegium rådgjort, ansett
ringa utsikter föreligga att utan mycket stora kostnader erhålla utförligare
uppgifter än dem som kunna hämtas ur den officiella fiskeristatistiken och
folkräkningarna. Kommerskollegium föreslår därför, att endast det yrkesmässiga
sötvattenfisket medtages, beträffande vilket ingen officiell statistik
finnes sedan 1923 och beträffande vilket enligt fiskeristyrelsens mening
vissa uppgifter torde kunna inhämtas utan alltför stora kostnader, därest
hushållningssällskapens fiskeritjänstemän medverka vid uppgiftsinsamlingen.
Kollegium undersöker för närvarande möjligheterna att erhålla sådan
medverkan.
I enlighet med det anförda föreslår kommerskollegium, att företag inom
följande näringsgrenar inbegripas i företagsräkningen 1951:
1) trädgårdsskötsel, bedriven självständigt eller såsom särskild förvaltningsenhet;
2)
skogsbruk, bedrivet självständigt eller såsom särskild förvaltningsenhet;
skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse;
flottning;
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
5
3) fiske (sötvattens-);
4) pälsdjursuppfödning;
5) industri och hantverk, inklusive byggnads- och anläggningsverksamhet;
6) handel;
7) bank-, emissions- och annan penningrörelse;
8) försäkringsrörelse;
9) agentur- och mäklarverksamhet;
10) transport- och kommunikationsväsen;
11) hotell, restaurang-, kafé- och pensionatrörelse;
12) läkare-, tandläkare-, veterinär- o. d. verksamhet;
13) apoteksrörelse;
14) enskilda anstalter och hem för sjukvård m. m.;
15) enskilda undervisningsanstalter o. d.;
16) yrkesmässig fastighetsförvaltning o. d.;
17) förmedlings-, upplysnings-, konsulterande och liknande verksamhet;
18) viss verksamhet för hygien, rengöring m. m.;
19) nöjes-, idrotts- o. d. verksamhet;
20) diverse verksamhetsgrenar.
Inom de av företagsräkningen berörda näringsgrenarna böra enligt kommerskollegii
mening samtliga företag räknas, oavsett verksamhetens storlek.
Någon begränsning av räkningen i så måtto, att de minsta företagen skulle
uteslutas, bör enligt kollegium icke ifrågakomma, enär därigenom önskvärd
överblick icke skulle erhållas över den mindre företagsamhetens omfattning
och struktur. Jämväl statliga och kommunala företag böra enligt kollegium
ingå i räkningen. De sålunda föreslagna reglerna överensstämma med
dem som tillämpades 1931.
Kommerskollegium framhåller, att en fråga av grundläggande betydelse
för planeringen av företagsräkningen är vilket slag av företagsenhet som
skall läggas till grund för räkningen. I huvudsak kunna enligt kollegium
tre olika företagsbegrepp komma i fråga, nämligen firman, arbetsstället och
den tekniska enheten. Enligt kollegii mening är det lämpligt, att arbetsstället
användes såsom grundläggande räkneenhet. Varje i lokalt hänseende fristående
och avskild verksamhet eller rörelse skulle sålunda vid räkningen
anses som ett företag. Kollegium framhåller, att samma räkneenhet användes
vid 1931 års företagsräkning och vid den löpande industri- och bergverksstatistiken
samt jämväl rekommenderats av Förenta Nationerna för en
internationell näringsklassifikation. Vissa avvikelser från huvudregeln förutses
dock bliva nödvändiga liksom fallet var vid 1931 års räkning. Vid
denna hade sålunda specialregler i fråga om räkneenheten måst uppställas
för sådan verksamhet, som icke kunde anses lokaliserad till bestämda arbetsställen
utan omspände större områden, utövades å växlande platser eller
hade ambulerande karaktär. Kollegium framhåller, att jämväl den ekonomiska
enheten, firman, beaktas vid räkningen. Avsikten är nämligen att införskaffa
sådana uppgifter, att det blir möjligt att sammanföra arbetsställen,
tillhörande en och samma firma. Detta utgör en förutsättning för att
företagsräkningens material skall kunna utnyttjas för ett eventuellt framtida
upprättande av ett allmänt företagsregister.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Beträffande tidpunkten för räkningen anför kommerskollegium, att en
företagsräkning helst bör förläggas till hösten eller våren, då näringslivet i
regel arbetar för fullt. Den nu aktuella räkningen kan enligt kollegium icke
anordnas tidigare än under senare delen av augusti eller början av september
1951. Uppgiftsinsamlingen skall nämligen ske med ledning av företagsiörteckningar,
vilka upprättas på grundval av uppgifter till mantalsskrivningen
för år 1951. Dessa uppgifter bliva i större utsträckning tillgängliga
för bearbetning först omkring den 1 april 1951.
Enligt kommerskollegii mening är det ur flera synpunkter lämpligt, att
räkningsdatum bestämmes till någon dag i första veckan av september 1951,
t. ex. fredagen den 7. Uppgifterna till räkningen skulle då kunna avlämnas
före de omfattande militära repetitionsövningar, som kunna väntas äga rum
från mitten av september till mitten av oktober. Vidare äro, framhåller kollegium,
sommarledigheterna då i huvudsak avslutade och verksamheten i
full gång även inom flertalet säsongnäringar. Det kan enligt kollegium även
vara av visst värde, att räkningsdatum blir någorlunda detsamma som år
1931, då den 25 september var räkningsdag.
Kommerskollegium omnämner, att från vissa håll föreslagits att räkningen
skall uppskjutas till början av år 1952. Då vissa uppgifter till räkningen äro
tänkta att avse förhållandena under kalenderåret eller räkenskapsåret närmast
före räkningsdatum, skulle det nämligen vara en fördel att räkningsdatum
förlädes till en tidigare tidpunkt än september. Kommerskollegium
avstyrker emellertid en flyttning av räkningsdagen till år 1952. Såsom skäl
härför åberopas, att vilken tidpunkt för räkningen man än väljer, någon
direkt jämförbarhet mellan t. ex. sysselsättningens omfattning vid räkningstillfället
och omsättningens storlek under närmast föregående kalenderår
icke kan uppnås, även om naturligtvis avvikelserna bliva mindre ju närmare
omsättningsåret räkningen förlägges. Tidigare än till våren eller försommaren
anses dock av praktiska skäl räkningsdatum icke kunna sättas. Ett
tungt vägande skäl mot ett uppskov ligger enligt kollegii mening däri, att
arbetet med upprättande av företagsförteckningarna därigenom skulle ytterligare
ökas och fördyras. Ju längre tid som förflyter mellan det datum
mantalsuppgifterna avse och räkningsdagen, desto mer omfattande blir nämligen
arbetet med att komplettera förteckningarna med under mellantiden
nytillkomna företag.
Kommerskollegium har begränsat programmet för företagsräkningens innehåll
och omfattning till att i huvudsak avse endast sådana frågor, vilka
äro nödvändiga såsom grund för en allmän företagsinventering och för vissa
specialundersökningar på samplingsbas och som i regel böra kunna besvaras
av uppgiftslänmarna utan vidlyftiga undersökningar. Vid sitt ståndpunktstagande
har kollegium utgått från den förutsättningen att den här ifrågavarande
räkningen endast utgör första ledet i ett större program och att
den snarast möjligt kommer att kompletteras med specialundersökningar
rörande olika verksamhetsbranscher.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
Det för alla företag gemensamma frågeformuläret bör enligt kommerskollegium
upptaga frågor rörande följande förhållanden:
1) ägarens (firmans) och arbetsställets namn och adress;
2) arbetsställets lokalisering;
3) tidpunkten för verksamhetens grundande och förvärv av nuvarande
ägare;
4) ägarekategori (enskild person, aktiebolag, konsumentkooperativ förening
o. s. v.);
5) verksamhetens egenskap av ensamt företag, huvudföretag, filial eller
binäring;
6) verksamhetens art (summariskt angiven) och, om verksamheten omfattar
flera näringsbranscher, vilken bransch som bör betraktas som den
huvudsakliga;
7) närmare uppgifter om verksamhetens art med fördelning på produktion,
varuhandel av olika slag och karaktär, tjänster m. m.;
8) omsättning under 1950 eller närmast motsvarande räkenskapsår med
fördelning på olika slag av verksamhet;
9) den vid räkningsdatum sysselsatta personalen med fördelning på yrkesgrupper
och kön;
10) antalet sysselsatta personer, fördelade på ägare och familjemedlemmar,
tjänstemän, butikspersonal samt arbetare, vid fyra olika tidpunkter år
1950, förslagsvis 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november;
11) under 1950 utbetalade löner till tjänstemän, butikspersonal och arbetare;
12)
värdet av lager (av färdiga varor, halvfabrikat, råvaror och hjälpmaterial)
den 31 december 1950;
13) brandförsäkringsvärdet (eller uppskattat värde) vid slutet av år 1950
av egna fasta anläggningar samt, eventuellt, maskiner och lager.
Det av kommerskollegium utarbetade förslaget till frågeformulär är enligt
vad kollegium uppgiver icke definitivt utan behöver ytterligare överses.
Kollegium föreslår, att företagsräkningen föregås av en provundersökning
i flera etapper. De erfarenheter, som därvid kunna vinnas, skulle bliva av
värde bl. a. för bedömningen av olika spörsmål rörande frågornas formulering
och frågeformulärens tekniska uppställning. Provundersökningen avses
omfatta sammanlagt 200 å 300 intervjuer samt utsändning, under medverkan
av näringsorganisationerna, av förslagsvis 500 frågeformulär till företag
inom olika branscher.
Uppgiftsmaterialets insamling bör enligt kommerskollegium i första hand
anförtros åt länsarbetsnämnderna. Enligt kollegii mening är det uppenbart
att dessa nämnder med sina lokala förgreningar äga större förutsättningar
att på ett tillfredsställande sätt utföra insamlingsarbetet än exempelvis de
lokala polismyndigheterna. På grund av sina ordinarie arbetsuppgifter äga
de nämligen ingående kännedom om näringslivet och kunna därför bl. a.
stå uppgiftslämnarna till tjänst med erforderliga råd och anvisningar. Länsarbetsnämnderna
skulle för övrigt icke blott insamla uppgifterna till räkningen
utan även bl. a. underkasta dessa en förberedande granskning.
I fråga om vissa verksamhetsgrenar skall dock uppgiftsinsamlingen enligt
kommerskollegii planering verkställas direkt av kollegium eller eljest
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 97.
på andra vägar än genom länsarbetsnämnderna. Beträffande fisket har tidigare
antytts möjligheten att för insamlingen anlita hushållningssällskapens
fiskeritjänstemän. Central redovisning kan enligt kollegium tänkas vara
fördelaktig beträffande verksamhet, som står under statlig centralmyndighets
förvaltning, apoteksrörelse, bank- och försäkringsväsen, vissa fria yrken,
mångfilialföretag m. m. Sistnämnda insamlingsmetod anses särskilt
lämplig för fall, där förenklade specialblanketter synas erforderliga.
Till grund för insamlingsarbetet skola enligt kommerskollegii förslag, såsom
förut antytts, ligga särskilda namn- och adressförteckningar över företagen
inom de olika insamlingsområdena. Förteckningarna skola upprättas
av kommerskollegium och, såsom förut nämnts, bygga på uppgifter till 1951
års mantalsskrivning. Med hänsyn till de förändringar i företagsbeståndet,
som inträffa under tiden mellan mantalsskrivningen och företagsräkningen,
skola enligt de uppgjorda planerna förteckningarna kompletteras med hjälp
av anmälningar till olika företagsregister samt uppgifter i matriklar, adresskalendrar
m. m. Då förteckningarna ändock i viss utsträckning torde bliva
ofullständiga, är avsikten att de lokala insamlingsorganen skola tillse att
uPPgifter insamlas även från sådana för dem kända företag, som icke stå
upptagna på förteckningarna. I detta sammanhang må nämnas, att kommerskollegium
föreslår, att i särskild författning skyldighet stadgas för berörda
företagare att lämna uppgifter till företagsräkningen. Kollegium betonar
dock samtidigt, att ett tillfredsställande resultat av undersökningen förutsätter
beredvillighet från näringsidkarnas sida att lämna uppgifterna samt
medverkan från organisationer, press in. fl.
Beträffande de frågor som sammanhänga med de insamlade uppgifternas
bearbetning anför kommerskollegium bl. a. följande.
Sedan uppgiftsmaterialet inkommit till kollegium, vidtager inom verket
bearbetning av materialet. Om uppgiftsinsamlingen sker på föreslaget sätt,
kunna uppgifterna i stort sett anses färdiga för granskning och bearbetning.
En detaljerad plan för arbetets rationella bedrivande bör vara på förhand
utarbetad. En sådan plan med regler och anvisningar för bearbetningens
tidsföljd, för gransknings- och kodifieringsarbetet m. m. kan icke definitivt
uppgöras förrän räkningens omfattning och innehåll fastställts. Organisationen
av bearbetningen avhänger också av den form, i vilken resultaten av
räkningen komma att framläggas. Sedan formulären blivit definitivt fastställda,
bör därför omedelbart ett program för uppgiftsmaterialets sammanställning
uppgöras. Härför erfordras grundliga överväganden av olika synpunkter
och önskemål i fråga om tabellsammanställningarnas innehåll och
form. Sistnämnda planeringsarbete kommer att äga rum i samråd med olika
myndigheter, forskningsinstitut och näringsorganisationer. Ävenledes torde
en medverkan av särskilda sakkunniga på olika områden vara nödvändig.
Vissa förberedande åtgärder kunna emellertid sättas in redan på ett tidigare
stadium. Bl. a. kan frågan om näringsgruppering upptagas omedelbart.
Det är önskvärt att få till stånd en enhetlig näringsgruppering, som
kan användas inom olika grenar av statistiken. I detta syfte kommer samråd
med bl. a. statistiska centralbyrån, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
att äga rum. Vid uppgörandet av ifrågavarande näringsnomenklatur
bör största möjliga hänsyn tagas till indelningen i den internationella
standardklassifikation, som utarbetats inom Förenta Nationerna.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Bearbetningen av uppgiftsmaterialet förutsättes skola ske på maskinell
väg. Frågan om under vilka former denna maskinbearbetning lämpligen
bör ske (i egen regi eller med anlitande av utomstående maskinanläggning)
kommer i fortsättningen att undersökas i samråd med tillgänglig expertis
på maskinbearbetningens område. Vid detta samråd kommer även den för
hålkortsbearbetningen lämpligaste uppställningen av frågeformulären att
prövas.
Kommerskollegium har gjort närmare beräkningar av kostnaderna för
företagsräkningen för tiden intill utgången av budgetåret 1951/52. Härvid
har kollegium förutsatt, att räkningen utföres i huvudsaklig överensstämmelse
med de i det föregående angivna riktlinjerna och att den kommer att
omfatta omkring 400 000 företag. Lönekostnaderna ha beräknats med ett
rörligt tillägg av tjugo procent och prisläget har förutsatts vara i stort sett
oförändrat under tidsperioden.
Vad först angår medelsbehovet för återstoden av innevarande budgetår
framhåller kollegium, att utöver redan anställda tjänstemän — en förste
aktuarie i 29 lönegraden, en amanuens i 20 och en amanuens i 17 lönegraden
samt ett kanslibiträde i 11 lönegraden — föijande personal erfordras
för räkningen, nämligen från ingången av år 1951 en amanuens i 23 lönegraden,
tre amanuenser i 17 lönegraden, tre kontor sbiträden i 8 lönegraden
och ett tiotal biträden i 6 lönegraden samt från och med den 1 april 1951,
då arbetet med företagsförteckningarna beräknas kunna igångsättas i full
skala, ytterligare omkring trettio biträden i 6 lönegraden. Biträdena skola
skriva ut företagsförteckningarna på grundval av mantalsuppgifterna. Amanuens-
och kontorsbiträdespersonalen skall leda och övervaka detta arbete
samt verkställa erforderlig komplettering av förteckningarna. Amanuenserna
skola dessutom handha de i provundersökningen ingående intervjuerna
samt i övrigt biträda vid utarbetandet av frågeformulär och andra förberedelsearbeten.
Lönekostnaden för den nu föreslagna personalen uppskattar
kollegium för första halvåret 1951 till omkring 90 000 kronor. Kostnaden
för hyra av skrivmaskiner samt för blanketter och annat material till företagsförteckningarna
och provundersökningen beräknas till omkring 15 000
kronor. Vidare anser kollegium, att 5 000 kronor böra beräknas för ersättning
åt sakkunniga, som behöva anlitas vid upprättandet av frågeformulären
och planeringsarbetet i övrigt. Den sammanlagda kostnaden för här ifrågavarande
arbetsmoment uppgår sålunda till 110 000 kronor och kommerskollegium
hemställer, att detta belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1950/51.
Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1951/52 anför kommerskollegium,
att företagsräkningens organisation bör vara i huvudsak fullt genomförd
redan vid budgetårets början. Till dess borde sålunda erforderliga
arbetslokaler med möbler och maskinutrustning vara anskaffade och behövlig
personal anställd. De arbetsmoment, som beräknas falla inom nämnda
budgetår, har kollegium angivit vara följande:
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
1) slutförande av arbetet med upprättande och komplettering av företagsförteckningar;
2)
tryckning av frågeformulär;
3) annonsering samt meddelande genom press och radio om företagsräkningens
syfte och innebörd;
4) distribution och insamling av uppgiftsblanketter;
5) efterkontroll av det inkomna uppgiftsmaterialets fullständighet, uppsorlering
av uppgifterna;
6) planering av uppgiftsmaterialets bearbetning, upprättande av arbetstabeller;
7)
granskning och kodifiering av uppgifterna påbörjas;
8) stansning för maskinbearbetning påbörjas.
Kostnaderna under budgetåret 1951/52 har kommerskollegium uppskattat
till följande avrundade belopp, varvid förutsatts att möjligen uppkommande
besparingar å vissa poster skola få användas för att täcka eventuella
underskott å andra. Kollegium hemställer, att beloppet anvisas å riks
-
staten för nästa budgetår.
Kronor
1) personal och sakkunniga ................................ 375 000
2) ersättning till länsarbetsnämnderna för uppgiftsinsamlingen . . 400 000
3) lokalhyra, städning, lyse m. in........................... 50 000
4) möbler, armatur, maskininköp............................ 100 000
5) maskinbearbetning (stansning in. m.) ................... . 50 000
6) tryckning av blanketter, cirkulär o. d..................... 75 000
7) skrivmateriel, telefoner, annonsering m. m................. 100 000
Summa 1 150 000
I anslutning till den beräknade personalkostnaden framhåller kommerskollegium,
att ledaren för företagsräkningen ansetts böra placeras i lönegrad
motsvarande extra byråchef (Cg 33) med hänsyn till de stora krav som
måste ställas på ledaren av en så omfattande och komplicerad undersökning
som den föreslagna. Såsom ledarens närmaste medhjälpare böra enligt kollegium
fungera dels en förste aktuarie i lönegraden Cg 29 och dels två aktuarier
i lönegraden Cg 26, av vilka den ene dock icke anses behöva tillsättas
förrän den 1 januari 1952. Av mera kvalificerad personal har kollegium
vidare i företagsräkningens personalstat upptagit en amanuens
i lönegraden Cg 23 under hela året och ytterligare två tjänstemän i
samma lönegrad från den 1 januari 1952 samt tre amanuenser i lönegraden
Cg 19. För det mera kvalificerade granskningsarbetet erfordras
därjämte enligt kollegium nio amanuenser i lönegraden Cg 17, varav
sex skulle anställas först från den 1 januari 1952. Den arbetsledande
personalen är avsedd att utgöras av en kansliskrivare i lönegraden Cg 15, en
kontorist i Cg 13 samt tre kanslibiträden i Cg 11, varav två skulle inträda i
tjänst först den 1 januari 1952. Vidare har kommerskollegium räknat med
fem kontorsbiträden i lönegraden Cg 8. Den okvalificerade biträdespersonalen
har beräknats till femton biträden under hela året och ytterligare fem
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
lon från den 1 januari 1952, samtliga i lönegraden Cg 6. Dessutom skulle fyrtio
biträden i samma grad erfordras under juli och augusti månader 1951
för avslutandet av företagsförteckningarna. Slutligen upptager räkningens
personalstat en vaktmästare i lönegraden Cg 9.
Vad angår kostnaderna för företagsräkningen efter utgången av budgetåret
1951/52 framhåller kommerskollegium, att det på nuvarande stadium
möter stora svårigheter att beräkna desamma. Preliminärt har kollegium
uppskattat dem till omkring 1 200 000 kronor och räknat med att de skulle
falla på budgetåren 1952/53 och 1953/54. De sammanlagda kostnaderna för
företagsräkningen, inklusive det till förberedelser redan anvisade beloppet av
54 200 kronor, skulle således enligt kollegii beräkningar uppgå till (54 200 +
110 000 -f 1 150 000 + 1 200 000 =) i runt tal 2 500 000 kronor.
Yttrande.
Statskontoret, som efter remiss yttrat sig över kostnaderna för företagsräkningen,
erinrar inledningsvis, att 1931 års företagsräkning, vilken pågick
ungefär fyra år, kostade sammanlagt 248 000 kronor och sysselsatte omkring
14 personer. I jämförelse med detta belopp finner statskontoret de av
kommerskollegium kalkylerade kostnaderna för 1951 års företagsräkning
anmärkningsvärt höga, även om hänsyn tages till de efter år 1931 inträffade
pris- och löneförhöjningarna samt till ökningen av antalet företag (cirka
25 procent) vid den nu förestående räkningen. Erfarenheterna från 1931 års
företagsräkning peka enligt statskontorets uppfattning närmast på att kostnaderna
nu borde kunna hållas inom en miljon kronor, särskilt som maskinella
hjälpmedel i större utsträckning än tidigare borde kunna utnyttjas.
I fråga om de olika utgiftsposterna förklarar sig statskontoret sakna säkra
hållpunkter för bedömandet av skäligheten av de äskade beloppen. Emellertid
förefaller enligt statskontorets mening det i kostnadsberäkningen för
budgetåret 1951/52 upptagna beloppet av 400 000 kronor för tillfällig förstärkning
av länsarbetsnämndernas personal vara tilltaget i överkant. Ämbetsverket
ifrågasätter, om icke arbetet med uppgiftsinsamlingen till företagsräkningen
borde kunna fullgöras av länsarbetsnämnderna utan anlitande
av särskild arbetskraft.
Vad därefter angår löneställningen för de befattningshavare, som skola
övervaka räkningen, har statskontoret icke något att erinra mot att ledaren
placeras i lönegraden Cg 33. För förste aktuarien förordar ämbetsverket en
placering i lönegraden Cg 27, medan aktuaricrna enligt ämbetsverkets uppfattning
böra placeras i den vid kommerskollegium för sådana befattningar
tillämpade lönegraden, nämligen 24. Mot placeringen av kansliskrivaren,
kontoristen och kanslibiträdena har statskontoret icke något att erinra.
Amanuens- och biträdcspersonalen bör enligt statskontoret avlönas i enlighet
med bestämmelserna om reglerad bcfordringsgång.
Behovet av befattningshavare i de olika lönegraderna anser sig statskonto -
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
ret sakna möjlighet att bedöma på den föreliggande utredningen. Ämbetsverket
inskränker sig därför till att framhålla, att en jämförelse med förhållandena
vid den tidigare företagsräkningen pekar på en överorganisation.
Departementschefen.
Såsom tidigare nämnts har efter förslag av Kungl. Maj:t 1950 års riksdag
beslutat, att en ny företagsräkning skall genomföras. Uppdraget att handha
räkningen, vilken tänkts äga rum år 1951, har anförtrotts kommerskollegium,
som nu framlagt förslag beträffande räkningens genomförande. Förslaget
ansluter sig i sina huvuddrag till programmet för den företagsräkning,
som hölls för tjugo år sedan. Den nu aktuella räkningen föreslås
emellertid få en större omfattning än 1931 års. Dels har nämligen antalet
löretag över huvud vuxit och dels är avsikten att flera grupper av företag,
som icke medräknades 1931, nu skola medtagas. Vidare har antalet uppgifter,
som efterfrågas, ökat jämfört med 1931. Frågeformuläret till 1931
års företagsräkning upptog nämligen 10 punkter, medan det nu föreliggande
förslaget till formulär innehåller 13. De nu föreslagna frågorna äro dessutom
av större svårighetsgrad ur gransknings- och bearbetningssynpunkt
än frågorna vid 1931 års räkning.
Det av kommerskollegium framlagda förslaget beträffande företagsräkningens
genomförande synes väl ägnat att skapa den önskvärda kännedomen
om vårt näringsliv. Jag förordar därför, att företagsräkningen utföres
i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. För att möjliggöra en minskning
av kostnaderna för räkningen torde dock böra ytterligare övervägas,
huruvida icke några av frågorna, exempelvis rörande tidpunkten för verksamhetens
grundande och förvärv av nuvarande ägare samt rörande brandförsäkringsvärdet
å egna fasta anläggningar m. m., kunna utgå och de två
föreslagna frågorna rörande den sysselsatta personalen sammanslås. Slutlig
ställning härtill torde få tagas av Kungl. Maj :l i samband med fastställandet
av frågeformulär. I enlighet med kommerskollegii förslag synes räkningsdatum
böra preliminärt bestämmas till den 7 september 1951 med befogenhet
för Kungl. Maj:t att, därest omständigheterna föranleda därtill,
besluta om annat datum. Det torde vidare få ankomma på Kungl. Maj:t
att efter förslag av kommerskollegium utfärda bestämmelser om skyldighet
för näringsidkarna att avgiva uppgifter till företagsräkningen m. m.
Jag vill understryka vikten av att arbetet med företagsräkningen utföres
med största möjliga snabbhet, så att resultaten av räkningen fortfarande äro
aktuella, när de framläggas. För att ytterligare tillgodose önskemålet om aktualitet
torde kollegium böra publicera delresultat av räkningen allteftersom
sådana föreligga färdiga.
I propositionen nr 85 till 1950 års riksdag angavs, att kostnaden för företagsräkningen
enligt vissa av kommerskollegium gjorda preliminära kalkyler
kunde uppskattas till i runt tal 1 800 000 kronor. Det framhölls emel
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
lertid samtidigt, att mera definitiva kostnadsberäkningar kunde framläggas
först sedan förberedelsearbetet fortskridit betydligt längre än vad då vore
fallet. Kollegium har nu, sedan ett i huvudsak definitivt programförslag för
räkningen framlagts, räknat med en kostnad av omkring 2 500 000 kronor.
Härav skulle 164 200 kronor falla på innevarande budgetår, 1 150 000 kronor
på nästa budgetår och tillhopa 1 200 000 kronor på budgetåren 1952/53
och 1953/54. Det för de två sistnämnda budgetåren angivna beloppet bygger
emellertid icke på några detaljerade kalkyler utan är ungefärligen uppskattat.
Statskontoret anser, att stora besparingar böra kunna göras å det av
kollegium beräknade beloppet. Även om jag icke kan ansluta mig till statskontorets
beräkningar, anser jag det dock möjligt att göra betydande nedskärningar
i den av kollegium framlagda kostnadskalkylen. I rådande läge
synes det icke rimligt att lägga upp arbetet så, att den föregående år angivna
totala kostnadsramen, 1 800 000 kronor, väsentligt överskrides. Jag inräknar
härvid ej de löneförhöjningar, vilka tillkomma såsom en ofrånkomlig
fördyrande faktor. De besparingar, som vinnas genom en minskning av antalet
frågor, hänföra sig till större delen till tiden efter den 30 juni 1952.
Vad först angår det ytterligare belopp, som äskats för innevarande budgetår,
har jag icke funnit anledning att sänka detsamma. Jag tillstyrker således
den begärda anvisningen av 90 000 kronor för anställande av amanuenspersonal
i reglerad befordringsgång och biträdespersonal. I anledning
av sådana väntade löneförhöjningar, som icke medräknats av kommerskollegium,
torde ytterligare 9 000 kronor böra anvisas till avlöningar. Kostnaden
för skrivmaskiner och diverse material torde upptagas med 15 000
kronor. Slutligen torde såsom kollegium föreslagit 5 000 kronor böra beräknas
för sakkunnigarvoden. Sammanlagt skulle således för innevarande
budgetår erfordras 119 000 kronor utöver förut anvisade 54 200 kronor,
tillhopa alltså drygt 170 000 kronor. Beloppet 119 000 kronor torde anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.
Vad därefter angår det för budgetåret 1951/52 äskade beloppet har kollegium
räknat med att 375 000 kronor skulle åtgå för personal och sakkunniga.
Ledaren för företagsräkningen skulle enligt kollegii förslag erhålla
lön som byråchef. Jag har i princip icke något att invända häremot. Det
torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt avgöra denna
fråga. Jag tillstyrker vidare, att som ledarens närmaste man placeras en
tjänsteman i 29 lönegraden. Kollegii förslag att två aktuarier i 26 lönegraden
skola anställas kan jag däremot icke biträda. Jag förordar att en aktuariebefattning
i 24 lönegraden inrättas. Antalet amanuenser torde kunna
begränsas. Jag tillstyrker, att medel anvisas till tio sådana tjänstemän, varav
fyra höra beräknas vara anställda hela budgetåret och de återstående från
och med den 1 januari 1952. Lönen till amanuenspersonalen bör bestämmas
i enlighet med den reglerade befordringsgången. Som närmaste chef för biträdespersonalcn
torde i enlighet med kommerskollegii förslag en kansliskrivare
böra anställas. Vad angår kollegii förslag i övrigt beträffande den hög
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
re biträdespersonalen tillstyrker jag, att medel beräknas för anställande av
en kontorist och ett kanslibiträde under hela nästa budgetår samt av ytterligare
ett kanslibiträde från och med den 1 januari 1952. Beträffande den
övriga biträdespersonalen synes en nedskärning med ungefär 20 procent
kunna vidtagas. En expeditionsvakt i lönegraden Cg 9 synes böra stå till
företagsräkningens förfogande. Några särskilda medel till sakkunniga torde
icke behöva beräknas för nästa budgetår. Vid bifall till vad jag sålunda förordat
och med hänsyn tagen till väntade löneförhöjningar skulle företagsräkningens
personalkostnader under budgetåret 1951/52 uppgå till i runt
tal 330 000 kronor.
Under hand har jag inhämtat att kostnaderna för uppgiftsinsamlingen
numera, sedan bättre överblick vunnits över länsarbetsnämndernas arbete
därmed, anses kunna nedbringas till 225 000 å 250 000 kronor. Jag tillstyrker,
att sistnämnda belopp anvisas för ändamålet och räknar därvid med att
beloppet även skall täcka väntade löneförhöjningar.
Särskilda medel för lokalhyror synas icke behöva anvisas, då avsikten är
att statliga lokaler skola tagas i anspråk. Kostnaderna för städning och
lyse under nästa budgetår torde kunna uppskattas till i runt tal 10 000
kronor.
Kostnaden för möbler och armatur m. m. synes, med utgångspunkt från
att cirka 30 rum torde erfordras för företagsräkningen, kunna begränsas till
i runt tal 26 000 kronor. Utgifterna för maskiner uppskattar jag till 19 000
kronor. Jag förutsätter därvid, att erforderliga maskiner i första hand hyras,
i varje fall när det är fråga om maskiner som skola anväpdas allenast
under kortare tid.
För maskinbearbetning (stansning m. in.) torde såsom kommerskollegium
föreslagit 50 000 kronor böra anvisas. Vad däremot angår utgifterna
för tryckning av blanketter m. m. ha senare beräkningar visat, att det äskade
beloppet är otillräckligt. För ändamålet torde böra anvisas 85 000 kronor.
Medelsbehovet för skrivmaskiner, telefon, annonsering m. m. synes
kunna begränsas till 90 000 kronor.
Under anslaget till Kostnader för företagsräkning bör således för budgetåret
1951/52 anvisas ett belopp av (330 000 + 250 000 + 10 000 + 26 000
+ 19 000 + 50 000 + 85 000 + 90 000 =) 860 000 kronor.
Om riksdagen icke har något att invända däremot, torde efter tillstånd
av Kungl. Maj :t eventuella besparingar å en post få användas till att täcka
underskott å annan post.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för företagsräkning under tionde huvudtiteln
anvisa
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
ett reservationsanslag av 119 000 kronor,
dels ock för budgetåret 1951/52 ett reservationsanslag av
860 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
15
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.