Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

X

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 19A7 (nr 576) om statlig
inkomstskatt; given Stockholms slott den 2 mars
1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av
10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Rihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 91.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 1 000 kronor: 10
procent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

1 000

men

icke

2 000

kr.

100

kr.

för

1000

U*.

och

11 *

av återstoden

2 000

3 000

210

2»

2 000

>

>

12 »/.

2»

2»

3 000

4 000

>

330

3 000

:>

>

14»/.

»

2»

4 000

6 000

470

4 000

»

16 ^

>

>

6 000

>

»

8 000

790

6 000

Sr

17 %

>

2»

8 000

3>

9 000

1 130

2»

8 000

»

19 %

2»

2»

9 000

>

10 000

1320

$

9 000

2»

2S>

20»/.

2»

»

10 000

12 000

1520

»

2»

10 000

»

23 %

2>

2»

12 000

7>

2,

14 000

2>

1980

>

12 000

»

»

27 *

>

2»

14 000

2>

16 000

»

2 520

>

14 000

2»

2»

32 %

2»

V

16 000

>

18 000

2>

3 160

2»

16 000

2»

2»

35 %

2»

2»

18 000

20 000

»

3 860

2»

18 000

»

2»

36 °/„

2»

2»

20 000

2>

30 000

It

4 580

2»

20 000

»

39/

2»

2»

30 000

»

40 000

■»

8 480

»

2»

30 000

2»

45 %

2>

2»

40 000

2>

50 000

2>

12 980

2»

40 000

2»

»

49 /

2»

2»

50 000

»

60 000

»

17 880

2»

50 000

2»

2»

50 %

»

2>

60 000

2>

80 000

2»

22 880

2»

60 000

»

>

54 t

2»

2»

80 000

100 000

>

33 680

2»

80 000

2»

>

55 %

>

2»

100 000

150 000

44 680

2»

100 000

2»

2»

59 %

>

150 000

200 000

74180

2»

2»

150 000

2»

2

60 /

2»

2»

200 000

>

250 000

104 180

>

200 000

»

2»

69 fe

2»

Tf

250 000

kr.

138 680

>

2»

250 000

2»

2»

70 %

2»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1952; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1952 års taxering samt i
fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om
jämkning av den statliga inkomstskatteskalan i anledning av den kommunala
ortsavdragsreformen samt anför därvid följande.

Genom propositionen nr 241/1950 framlades förslag angående omläggning
av det kommunala ortsavdragssystemet. 1 denna proposition framhöll
jag bl. a., att nämnda reform icke kunde genomföras utan en viss övervältring
av skattebördan från skattskyldiga med obetydliga inkomster till
vissa andra kategorier av skattskyldiga. Eu förutsättning för reformen borde
därför vara dels att staten lämnade kommunerna ersättning för viss del
av den skatteförlust, som uppkomme genom minskningen av skatteunderlaget,
och dels att vissa jämkningar vidtoges i tabellen för beräkning av
statlig inkomstskatt för fysiska personer, så att de skattskyldiga icke erhölle
någon ökning av sin sammanlagda skattebörda. Förslag om statsbidrag
till kommunerna framlades redan i den nyssnämnda propositionen. Frågan
om jämkning av den statliga inkomstskatteskalan förutsattes skola upptagas
av 1949 års skatteutredning.

Den 16 november 1950 har 1949 års skatteutredning därefter till finansdepartementet
inkommit med en promemoria rörande jämkning av den
statliga inkomstskatteskalan i anledning av den kommunala ortsavdragsreformen.
över promemorian ha yttranden efter remiss avgivits av kammarrätten,
statskontoret, statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket,
överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Älvsborgs,
Örebro och Västernorrlands län.

Promemorian. Skatteutredningen har i sin promemoria till en början erinrat
om att vid den av 1950 års vårriksdag beslutade omläggningen av det
kommunala ortsavdragssystemet förutsatts, att sådana jämkningar skulle
ske i den statliga inkomstskatteskalan för fysiska personer, att de skattskyldiga
icke på grund av reformen 1''ingc någon ökning av sin sammanlagda
skatt.

Skatteutredningen har vidare erinrat om att i direktiven för utredningen
anförts att, då en önskvärd höjning av de kommunala ortsavdragen icke

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

gärna kunde bli möjlig utan att den kommunala utdebiteringen höjdes,
skulle därav följa höjning av kommunalskatten för inkomsttagare över en
viss inkomstnivå. Detta kunde undvikas endast genom statliga åtgärder.
En utväg vore direkta bidrag av statsmedel. En annan utväg för att undvika
höjning av den samlade skattebördan vore att samtidigt med en höjning
av de kommunala ortsavdragen genomföra en revision av den statliga
inkomstskatteskalan, som toge hänsyn till den höjda kommunalskatten.
Vid genomförandet av ortsavdragsreformen hade båda de i direktiven
för utredningen nämnda utvägarna för att kompensera höjningen av kommunalskatten
kommit till användning. Sålunda skulle direkta statsbidrag
utgå till de olika kommunerna i den omfattning, att den sammanlagda utdebiteringen
till kommun och landsting icke skulle på grund av reformen
behöva höjas med mer än högst en krona. De kompensationer, som erfordrades
inom en utdebiteringsstegring med högst en krona, skulle däremot
åstadkommas genom en revision av den statliga inkomstskatteskalan.

Skatteutredningen anför i sin promemoria vidare, att utredningen på begäran
av ortsavdragskommittén under hösten 1949 utfört vissa beräkningar
rörande de jämkningar av statsskatteskalan, som skulle erfordras för
ifrågavarande ändamål. Därvid förfors på följande sätt. För genomsnittliga
beskattningsbara inkomster i olika inkomstskikt beräknades den minskning
respektive ökning i samlad kommunal och statlig inkomstskatt, som
framkom om — med oförändrade grunder för statsskattens beräkning —
de kommunala ortsavdragen bestämdes enligt bl. a. det alternativ, som sedermera
lades till grund för reformen, och samtidigt den kommunala utdebiteringen
antogs stiga från 10 till 11 kronor. Uträkningarna gjordes för
ortsgrupp III och avsågo dels ensamstående och dels äkta makar utan barn.
Därefter omarbetades den nuvarande statsskatteskalan, så att den med så
liten jämkning som möjligt beredde kompensation för de framräknade
skatteökningarna.

Utredningens uträkningar, som redovisats i två vid dess promemoria fogade
tabeller, torde såsom bihang 1 och 2 få fogas till statsrådsprotokollet i
förevarande ärende.

I båda tabellerna har i kol. 5—7 redovisats den skatt, som vid nuvarande
skatteskala utgår för en skattskyldig i olika inkomstlägen enligt gällande
ortsavdragsbestämmelser vid en kommunal utdebitering av 10 kronor för
skattekrona. I kol. 11—13 har redovisats den skatt, som likaledes vid nuvarande
skatteskala utgår enligt de nya ortsavdragsbestämmelserna vid en
kommunal utdebitering av 11 kronor för skattekrona. Av kol. 11, 14 och
15 framgår den skatt, som efter den jämkade skatteskalan och de nya ortsavdragen
utgår vid sistnämnda kommunala utdebitering. Det bör anmärkas,
att vid bestämmandet av den statliga inkomstskatten avdrag för erlagd
kommunalskatt verkställts med de belopp för densamma, som redovisas i
kol. 5 respektive kol. 11 i tabellerna. De skatteökningar, som skola täckas
genom jämkningar i statsskatteskalan, framkomma i kol. 16. Av kol. 17
framgår, att dessa skatteökningar eliminerats genom den jämkade skalan.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Kol. 18 slutligen visar den ökning eller minskning i statlig inkomstskatt,
som i olika inkomstlägen uppkommer genom den kommunala ortsavdragsreformen
kombinerad med den jämkade statsskatteskalan.

Slutresultatet för statens del i minskad eller ökad statsskatt låter sig beräknas
genom att beloppen i kol. 18 multipliceras med antalet inkomsttagare
i olika inkomstskikt. Detta förutsätter en uppdelning av de skattskyldiga,
dels beträffande ensamstående och dels beträffande äkta makar (med eller
utan barn), på olika skikt av beskattningsbara inkomster. Inom utredningen
har gjorts en sådan uppdelning — grundad på skatteunderlaget vid 1949
års taxering och på 1940 års folkräkning — vilken begagnats vid uträkningarna
för ortsavdragskommittén. På grund härav har nettokostnaden
för staten i form av minskad statlig inkomstskatt beräknats till 7,5 miljoner
kronor, vilket belopp vid kostnadsberäkningen i propositionen nr 241 till
1950 års vårriksdag avrundats till 8 miljoner kronor.

Utredningen har sedermera låtit verkställa en ny beräkning rörande uppdelningen
av de skattskyldiga på olika skikt av beskattningsbara inkomster.
Denna beräkning grundar sig alltjämt på skatteunderlaget vid 1949 års taxering,
medan däremot uppgifterna från 1945 års folkräkning utnyttjats. Den
nya beräkningen har insatts i bilagornas kol. 19 och givit till resultat, att i
kol. 20 framkommit ökningar i statlig inkomstskatt för ensamstående med
5 914 000 kronor och för äkta makar med 7 652 000 kronor samt minskningar
för ensamstående med 4 601 000 kronor och för äkta makar med
15 075 000 kronor. Slutresultatet har alltså blivit en minskning i statlig inkomstskatt
med 6,i miljoner kronor. På grund härav har utredningen ansett,
att kostnaden för statens del i varje fall icke torde komina att överstiga
förut beräknade 8 miljoner kronor.

Den jämkade statsskatteskala, som utredningen lagt fill grund för skatteuträkningen
i kol. 14, har följande utseende:

Beskattningsbar

För ortsavdrags-

imst, skiktet mellan
(tusental kronor)

skala

reformen jämkad
skala

0—

1.............

.... 10

10

1—

2.............

.... 11

11

2—

3.............

.... 12

12

3—

4.............

.. 14

14

4—

6.............

.. 16

16

6—

8.............

18

17

8—

9.............

... 20

19

9—

10.............

20

20

10—

12.............

24

23

12—

14.............

28

27

14—

16.............

32

32

16—

18.............

36

35

18—

20.............

36

36

20—

30.............

40

39

30—

40.............

45

45

40—

50.............

........... 50

49

50—

60.............

..... 50

50

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Beskattningsbar
inkomst, skiktet mellan
(tusental kronor)

Nuvarande

skala

För ortsavdragsreformen
jämkad
skala

60— 80 ........................ 55 54

80—100 ........................ 55 55

100—150 ........................ 60 59

150—200 ........................ 60 60

200—250 ........................ 70 69

250— 70 70

Utredningen har anfört, att jämkningarna i skalan icke kunde göra anspråk
på att i förevarande hänseende bereda full kompensation åt alla enskilda
skattskyldiga, eftersom de grundats på beräkningar för ortsgrupp III
och en antagen kommunal utdebiteringsstegring från 10 till 11 kronor. Å
andra sidan inträdde i många fall en viss överkompensation. Man hade anledning
antaga, att detta bleve fallet för det övervägande antalet skattskyldiga.

Utredningen har framhållit, att den avsett att den jämkade skalan icke
skulle behöva användas i det skick den nu förelåge. I stället hade avsikten
varit, att hänsyn till ifrågavarande jämkningar skulle tagas vid den allmänna
översyn av inkomstskatteskalan, som utredningen fått i uppdrag att
utföra. Jämkningarna skulle sålunda rymmas inom det förslag till ändrad
statsskatteskala, som utredningen komme att slutligen framlägga. På grund
av att utredningens uppdrag sedermera vidgats till att omfatta även frågan
om äkta makars beskattning vore det emellertid icke möjligt för utredningen
att lägga fram sitt slutliga förslag till ändrad skala i sådan tid, att frågan
härom kunde tänkas bli förelagd 1951 års riksdag. Detta syntes numera
även mindre nödvändigt än tidigare med hänsyn till utvecklingen av det
statsfinansiella läget, som för närvarande icke torde tillåta någon mera genomgripande
sänkning av statsskatteskalan.

Utredningen har slutligen anfört, att den på grund av dessa förhållanden
finge framlägga den jämkade skalan i dess tidigare angivna form. Skalans
utseende kunde möjligen ge anledning till erinringar på grund av procenttalens
ojämna stigning. En »putsning» av skalan för de högre skikten — över
40 000 kronor —- torde ur statsfinansiell synpunkt sakna större betydelse. Då
emellertid en sådan justering knappast kunde åstadkommas utan att jämkningarna
därigenom mer eller mindre överskrede sitt egentliga syfte, hade
utredningen valt att framlägga den jämkade skalan i oförändrat skick, därvid
utredningen dock förutsatt, att den icke skulle användas annat än för
något övergångsår.

Remissyttrandena. Det i skatteutredningens promemoria framlagda förslaget
till jämkad skatteskala har tillstyrkts eller lämnats i huvudsak utan
erinran av kammarrätten, statskontoret, statistiska centralbyrån samt länsstyrelserna
i Stockholms, Älvborgs, Örebro och Västernorrlands län. överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Malmöhus län ha anfört vissa erinringar
mot förslaget, varjämte riksråkenskapsverket förordat, att de i utredning -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

ens promemoria behandlade spörsmålen skulle beaktas först i samband med
en allmän översyn av statsskatteskalan.

Av remissyttrandena må följande bär återgivas.

Kammarrätten har uttalat, att kammarrätten icke hade nagon erinran att
göra mot den föreslagna jämkade skatteskalan i och för sig men funne det
beklagligt att full kompensation icke kunde beredas alla skattskyldiga.

Statistiska centralbyrån har anfört.

Sådana omständigheter, som t. ex. att kommunerna tillhöra olika ortsgrupper
och ha olika hög utdebitering per skattekrona, omöjliggöra, att
absolut rättvisa skipas, om en höjning av den kommunala beskattningen
skall uppvägas genom en sänkt statsbeskattning. Gentemot den av skatteutredningen
valda medelvägen att konstruera statsskatteskalan så att den
kompenserar en höjning av den kommunala beskattningen från 10 till 11
kronor per skattekrona i kommuner tillhörande ortsgrupp III, har statistiska
centralbyrån ur rättvisesynpunkt intet att erinra. Ej heller har den
granskning, som centralbyrån vidtagit beträffande de av skatteutredningen
utförda beräkningarna, givit anledning till någon erinran mot desamma.

Beträffande själva skatteskalan kan dock anmärkas, att densamma ej
företer den regelbundna progression, som hade bort känneteckna en statsskatteskala.
Emellertid förklarar sig skatteutredningen ha för avsikt att
snart framlägga förslag om en helt ny skatteskala och förutsätter, att den i
utredningens promemoria föreslagna skalan ej skulle behöva användas annat
än för något övergångsår. Med hänsyn därtill samt till att kompensation
i form av sänkt statsbeskattning motsvarande en sammanlagd kommunal
skattehöjning om en krona per skattekrona utgjorde en förutsättning
för ortsavdragsreformens genomförande, får statistiska centralbyrån tillstyrka,
att den nu föreslagna skatteskalan — trots sin oregelbundenhet —-provisoriskt får användas i avvaktan på nytt förslag från 1949 års skatteutredning.

Länsstyrelsen i Örebro län har gjort en liknande anmärkning, i det att
länsstyrelsen påpekat att en granskning av den föreslagna jämkade skatter
skalan utvisade, att i vissa inkomstlägen ej oväsentliga skiljaktigheter kunde
uppstå vid jämförelse med den nuvarande skatteskalan.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har anfört, att den av utredningen använda
metoden måste lämna en mycket ofullständig bild av resultatet av de föreslagna
jämkningarna. Då beräkningarna vore gjorda endast för ortsgrupp
III och en antagen kommunal utdebiteringsstegring från 10 till 11 kronor,
därvid verkningarna för t. ex. barnfamiljer icke redovisats, samt blott avsåge
genomsnittliga beskattningsbara inkomster i olika inkomstskikt, kunde
enligt sakens natur icke ens ungefärliga slutsatser dragas rörande verkningarna
för övervägande antalet skattskyldiga.

Länsstyrelserna i Örebro och Älvsborgs län ha båda förklarat sig förutsätta,
att den jämkade skalan skulle komma att gälla endast för något
övergångsår.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i sitt yttrande anfört, att för ernående
av det avsedda syftemålet den statliga inkomstskatteskalan icke lämpligen
syntes kunna givas annan utformning än den av utredningen föreslagna.
Variationerna mellan skatteminskningen i de olika inkomstlägena vore

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 91.

emellertid avsevärda. Vidare kunde framhållas, att i stället för skatteminskning
skatteökning komme att inträffa i åtskilliga fall under det första tilllämpningsåret
därigenom att avdrag för kommunalskatt vid taxeringen till
statsskatt då komme att ske med påförd kommunalskatt enligt nuvarande
beskattningsregler. I fråga om utredningens uppskattning av skatteutfallet
enligt den föreslagna nya skalan ville länsstyrelsen framhålla följande. Utredningen
hade jämväl i detta avseende räknat med en kommunalskatt uträknad
med tillämpning av de ändrade ortsavdragen och den höjda utdebiteringen
samt förutsatt, att avdrag vid taxeringen till statsskatt skedde i
enlighet härmed. Då emellertid den nya skatteskalan vore av provisorisk
karaktär och enligt kommitténs uttalanden förutsattes icke skola komma
till användning »annat än för något övergångsår» borde man icke bortse
från verkningarna av densamma under det första året av dess tillämpning.
En omräkning av det av utredningen framlagda materialet med hänsyn
tagen till de avdrag för kommunalskatt som i realiteten komme att tilllämpas
gåve vid handen, att statens skatteintäkter komme att under det
första året minska med ungefär 13,8 miljoner kronor i stället för av utredningen
beräknade 6,i miljoner kronor.

Överståthållarämbetet har förordat viss utökning av den av utredningen
föreslagna skatteskalan. För att utröna den föreslagna skatteskalans inverkan
för Stockholms stads vidkommande har ämbetet upprättat tabeller —
motsvarande de av utredningen upprättade — för ortsgrupp V med en antagen
kommunal utdebitering av 8 kronor 50 öre för skattekrona, vilken
genom ortsavdragsreformen förutsatts skola stiga till 9 kronor 50 öre för
skattekrona. I detta sammanhang har ämbetet omnämnt, att den kommunala
utdebiteringen i Stockholm enligt en av Stockholms stads statistiska
kontor företagen undersökning beräknades stiga med blott 86 öre för skattekrona
genom den ifrågavarande reformen. Kontoret hade emellertid framhållit,
att undersökningen icke vore grundad på något statistiskt material
och att kalkylerna därför vore osäkra. Ämbetet har uppgivit, att de i tabellerna
framräknade beloppen visserligen i några enstaka fall utvisat höjning
av den totala skatten, men denna höjning hade uppgått till blott obetydliga
belopp. I övrigt företedde resultaten mycket små skiljaktigheter i förhållande
till dem som skatteutredningen redovisat. Ämbetet hade därför
intet att erinra mot att den i promemorian föreslagna skatteskalan tillämpades
i de ifrågavarande inkomstlägena.

Då under senare år inom Stockholms stad förekommit inkomsttaxeringar
å belopp upp till 2 000 000 kronor, har ämbetet utökat de för Stockholm
upprättade tabellerna till att omfatta även beloppen 500 000, 750 000,
1 000 000, 1 500 000 och 2 000 000 kronor. Dessa uträkningar har ämbetet
redovisat i bilagor till sitt yttrande. Ämbetet har framhållit, att av bilagorna
framginge, att skatteutredningens förslag i fråga om inkomster över 500 000
kronor skulle komma att medföra allt större höjningar av den sammanlagda
skatten, ju mer inkomsten stege. För den högsta inkomsten i tabellerna, 2
miljoner kronor, uppginge höjningen till nära 4 500 kronor. Liknande skat -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

teökningar torde komma att uppstå även i kommuner tillhörande andra
ortsgrupper. Den verkan förslaget sålunda komme att få i de högsta inkomstlägena
strede mot det av statsmakterna gjorda uttalandet, att ortsavdragsreformen
icke skulle leda till att av de skattskyldiga skulle uttagas
högre sammanlagd inkomstskatt än tidigare. Då höjningen av den totala
skatten i de högsta inkomstlägena vore beroende på att den föreslagna
jämkningen av skatteskalan upphörde vid inkomster över 250 000 kronor,
kunde höjningen förhindras antingen genom att den högsta procentsatsen
för skatteuttaget reducerades från 70 till 69 % eller genom att skalan utökades
att omfatta högre inkomstskikt. Enligt det första alternativet skulle
den totala skattesänkningen för en inkomst av 2 000 000 kronor uppgå till
cirka 11 000 kronor. Då skattesänkningen skulle bliva så stor, borde detta
alternativ icke väljas. I enlighet med det andra alternativet hade upprättats
följande förslag till utökad skatteskala:

Beskattningsbar Procenttal i

inkomst, skiktet mellan föreslagen

(tusental kronor) skala

0—. 250 .................. = skatteutredningen

250— 400 ................... 70 i„

400— 550 ................... 69 %

550— 800 ................... 70 %

800—1 100 ................... 69 %

1 100— ................... 70 %

Ämbetet har påpekat, att de enligt denna skala framräknade skattebeloppen
i inkomstlägena 500 000—2 000 000 kronor vore obetydligt lägre än
motsvarande skattebelopp enligt gällande bestämmelser. För skattskyldiga
med ännu större inkomster kunde ökningar av skattebeloppen visserligen
uppkomma, men sådana inkomster torde — om de över huvud taget förekomme
-—• vara mycket sällsynta och i regel förenade med så stor förmögenhet,
att begränsning av den sammanlagda skatten inträdde jämlikt förordningen
den 26 juli 1947 med provisoriska bestämmelser om begränsning
av skatt i vissa fall.

Av de hörda myndigheterna har endast riksräkenskapsverket förordat ett
uppskov med genomförandet av de ifrågasatta jämkningarna. Ämbetsverket
har till utveckling av sin ståndpunkt anfört.

Syftet med de föreslagna jämkningarna anges vara, att i stort sett ingen
skattskyldig skall få sin sammanlagda direkta skatt höjd genom ortsavdragsreformen.
Det har tidigare förutsatts, att dessa jämkningar skulle göras
i samband med en allmän översyn av inkomstskatteskalan. Då denna
översyn blivit fördröjd, inställer sig nu frågan, om det är motiverat att göra
jämkningarna separat.

Jämkningarnas storlek tilldrar sig bär först uppmärksamhet. Den höjning
av kommunalskatten, som skall neutraliseras, uppgår maximalt till 1
krona per skattekrona. Eftersom kommunalskatten utgör en avdragspost
vid statsskattetaxeringen, blir emellertid höjningen av den totala skatten
väsentligt mindre. Såsom framgår av promemorians tabellbilagor (kol. 16)
uppgår den icke i något inkomstskikt till mer än ca 0,4 % av inkomsten.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Även om höjningen sålunda skulle bli blygsam, kan den väl icke anses alldeles
betydelselös. Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att en
skattehöjning av en helt annan storleksordning äger rum på grund av den
fortgående penningvärdeförsämringen. Denna skattehöjning uppkommer genom
att ortsavdragen icke höjas i takt med penningvärdets fall och vidare
i form av en av penningvärdeförsämringen föranledd skärpning av den statliga
inkomstskatteskalans progressivitet. Härigenom åstadkommes uppenbarligen
avsevärda förskjutningar i skatteavvägningen olika inkomstgrupper
emellan. Det synes ur olika synpunkter icke lämpligt att genomföra den
jämförelsevis betydelselösa justering av skatteskalan, som nu föreslagits,
innan det av riksräkenskapsverket här berörda större problemet upptages
till behandling av statsmakterna.

Med hänsyn till vad som anförts finner riksräkenskapsverket det alltså
naturligt, att — i enlighet med vad tidigare förutsatts — de i promemorian
behandlade spörsmålen beaktas i samband med en allmän översyn av statsskatteskalan.

Vad ett uppskov med jämkningarna finansiellt skulle betyda för statsverket
framgår icke direkt av promemorian. Med ledning av uppgifterna i tabellbilagorna
synes emellertid den inkomstminskning, som jämkningarna skulle
förorsaka, kunna beräknas till 13 å 14 miljoner kronor per år.

Departementschefen. Vid omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet
förutsattes, att sådana jämkningar skulle ske i den statliga inkomstskatteskalan
för fysiska personer, att de skattskyldiga icke på grund
av reformen finge någon ökning av sin sammanlagda skatt. På grund av att
skatteutredningens uppdrag vidgats till att omfatta även frågan om äkta
makars beskattning, är det dock ännu så länge ovisst när utredningen kan
lägga fram sitt slutliga betänkande rörande skatterna till staten och deras
verkningar. Utredningen har därför sett sig nödsakad att framlägga ett provisoriskt
förslag till jämkning av statsskatteskalan i anledning av ortsavdragsreformen.
Av de remissinstanser, som hörts över skatteutredningens
ifrågavarande förslag, har endast en förordat, att frågan om de av nämnda
reform föranledda jämkningarna i statsskatteskalan skulle anstå och lösas
först i samband med den allmänna översyn av statsskatterna, som utredningen
erhållit i uppdrag att utföra. För egen del ansluter jag mig till den
uppfattning, som flertalet remissinstanser givit uttryck åt. Då bestämmelserna
om de nya ortsavdragen skola träda i kraft redan den 1 januari 1952,
torde det nämligen vara ett befogat krav från de skattskyldigas sida, att förslag
i ämnet framlägges redan till årets riksdag.

Emot utredningens förslag har invänts, att skatteskalan ej företer den regelbundna
progression, som bör utmärka en inkomstskatteskala. Vidare har
anmärkts, att i vissa inkomstlägen ej oväsentliga skiljaktigheter uppstå
vid jämförelse med den nuvarande skatteskalan. Det har även framhållits,
att variationerna mellan skatteminskningarna i de olika inkomstlägena äro
avsevärda. Därjämte har anmärkts, att jämkningarna i skatteskalan icke
bereda full kompensation åt alla skattskyldiga.

De uträkningar, som ligga till grund för de föreslagna ändringarna av
statsskatteskalan, ha haft till syfte att med så liten marginal som möjligt

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

eliminera den av ortsavdragsreformen föranledda ökningen av skattebördan
i de högre inkomstskikten. Den ändrade statsskatteskalan har sålunda
avpassats uteslutande efter de framräknade skattehöjningarna och utan
hänsyn till hur den ter sig, om den ses isolerad; detta har medfört att
skalan icke blivit så regelbunden som i och för sig varit önskvärt. Hade skalan
gjorts mera regelbunden, skulle å andra sidan de enskilda skattebetalarna
antingen över- eller underkoinpenserats mera än vad som enligt utredningens
förslag kan bliva fallet. Vidare bör beaktas, att sådana omständigheter
som att kommunerna tillhöra olika ortsgrupper och ha olika hög
utdebitering medföra att absolut rättvisa icke kan skipas, då det gäller att
genom en sänkning av statsbeskattningen uppväga höjningen av den kommunala
beskattningen. Såsom statistiska centralbyrån framhållit synes
emellertid ur rättvisesynpunkt intet vara att erinra mot den av skatteutredningen
valda medelvägen att konstruera skatteskalan med utgångspunkt
från en antagen höjning av den kommunala beskattningen från 10 till 11
kronor för skattekrona och på grundval av de ortsavdrag, som skola gälla
för kommuner tillhörande ortsgrupp III. Under remissbehandlingen av utredningens
förslag har icke heller gjorts gällande, att det vore mera rättvist
att utgå från någon annan ortsgrupp än den mellersta eller från någon
högre eller lägre kommunal utdebitering än 10 respektive 11 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att i stället för skatteminskning
skatteökning komme att i åtskilliga fall inträffa under det
första tillämpningsåret därigenom att avdrag för kommunalskatt vid taxeringen
till statsskatt då komme att ske med påförd (lägre) kommunalskatt
enligt nuvarande beskattningsregler. Hänsyn till denna invändning
torde emellertid icke kunna tagas, då man icke kan konstruera skalan med
utgångspunkt från att dess giltighet blir begränsad till ett enda år.

Den av utredningen föreslagna jämkningen av skatteskalan upphör vid
inkomster över 250 000 kronor. Enligt förslaget skulle dock sänkningar av
den sammanlagda skatten uppkomma å samtliga de i tabellerna upptagna
inkomsterna, d. v. s. å inkomster upp till i runt tal 360 000 kronor. För
att förhindra höjning av den sammanlagda skatten i de allra högsta inkomstlägena
(över 500 000 kronor) har överståthållarämbetet föreslagit,
att skalan skulle utökas med särskilda procenttal för inkomster mellan
250 000 och 1 100 000 kronor. Enligt den av ämbetet förordade skalan, som
utgår från en ökning av den kommunala utdebiteringen i en kommun i ortsgrupp
V från 8 kronor 50 öre till 9 kronor 50 öre för skattekrona, skulle
i sagda ortsgrupp och med angiven höjning av utdebiteringen ingen ökning
av den totala skatten uppkomma vid årsinkomster upp till två miljoner
kronor.

Vid en bedömning av överståthållarämbetets förslag bör emellertid beaktas,
att skattskyldiga med årsinkomster överstigande 360 000 kronor i regel
torde äga så stor förmögenhet alt begränsning av den sammanlagda
skatten inträder jämlikt förordningen den 26 juli 1947 med provisoriska
bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall. Det är sålunda icke

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

inkomstskatteskalans utformning, som här ensamt är avgörande för det
ettektiva skattetrycket. Vidare bör beaktas, att ökningen av den totala
skatten för de högsta inkomsttagarna kommer att motverkas av att den av
ortsavdragsreformen föranledda kommunala utdebiteringsstegringen i de
största städerna, där flertalet av de allra högsta inkomsttagarna kunna antagas
vara bosatta, i allmänhet icke torde komma att uppgå till en krona.
Som framgår av överståthållarämbetets yttrande, har en av Stockholms
stads statistiska kontor företagen undersökning givit vid handen, att utdebiteringsstegringen
på grund av reformen kan väntas i Stockholm stanna
vid 86 öre för skattekrona.

På grund av det anförda anser jag mig kunna tillstyrka den föreslagna
skalan att gälla såsom ett provisorium i avvaktan på resultatet av den allmänna
översyn rörande skatterna till staten och deras verkningar, som
skatteutredningen verkställer.

Enligt skatteutredningens beräkningar skulle ändringarna i inkomstskatteskalan
medföra ett skattebortfall av cirka 6 miljoner kronor. I själva
verket torde bortfallet emellertid under det första tillämpningsåret bliva
högre, eftersom skatteutredningen vid beräkning av avdrag för påförd kommunalskatt
utgått från en kommunalskatt, beräknad med tillämpning av
de nya kommunala ortsavdragen; vid 1953 års taxering, då de nya kommunala
ortsavdragen första gången skola tillämpas, medgives emellertid avdrag
för kommunalskatt på grund av 1952 års taxering och denna kommunalskatt
är bestämd med utgångspunkt från nuvarande lägre ortsavdrag och
lägre utdebitering. Den av skatteutredningen sålunda använda metoden medför
under det första tillämpningsåret att den statliga inkomstskatten för de
mindre inkomsttagarna — där kommunalskattens storlek främst beror på
storleken av det kommunala ortsavdraget — blir mindre än vad utredningen
kalkylerat med; för de större inkomsttagarna blir effekten den motsatta.
Slutresultatet blir, som nyss anmärkts, att skattebortfallet under det första
tillämpningsåret blir något större än vad utredningen räknat med.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse
av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand.

TABELL

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 91

Ensamstående,

Tax. enl. KL
420/630

Tax. enl. Si
(tab.)

Uträknade skatter

Tax. enl.
KL 1290

Tax. enl. Si
(tab.)

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Komm.
skatt 10 %

Sta tl. ink.
skatt

3»

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2 476

1846

2 291

491

185

49

234

1186

2 346

546

3 487

2 857

3 201

1491

286

154

440

2197

3 245

1540

4 386

3 756

4 010

2 480

376

268

644

3 096

4 045

2 520

5 283

4 653

4 818

3 468

465

396

861

3 993

4 844

3 498

6183

5 553

5 628

4 458

555

543

1098

4 893

5 645

4 480

7 090

6 460

6 444

5 457

646

703

1349

5800

6 452

5 472

8<i00

7 370

7 263

6 463

737

873

1610

6 710

7 262

6 462

8 916

8 286

8 087

7 467

829

1054

1883

7 626

8 077

7 457

9 820

9190

8 901

8 471

919

1244

2163

8 530

8 882

8 442

10 733

10103

9 723

9 473

1010

1445

2 455

9 443

9 694

9 438

12 052

11 422

10 910

10 9-10

1142

1768

2 910

10 762

10 868

It (868

14 286

13 656

12 920

12 920

1366

2 288

3 654

12 996

12 856

12 856

16 519

15 889

14 930

14 930

1589

2 888

4 477

15 229

14 844

14 844

18 752

18122

16 940

•16 940

1812

3 568

5 380

17 462

16 831

16 831

20 986

20 356

18 950

18 950

2 036

4 292

6 328

19 696

18 819

18819

26 5"8

25 878

23 920

23 920

2 588

6 238

8 826

25 218

23 734

23 734

37 986

37 356

34 250

34 250

3 736

10 583

14 319

36 696

33 949

33 949

52 819

52 189

47 600

47 600

5 219

16 970

22 189

51 529

47 151

47 151

82 597

81 967

74 400

74 400

8197

31090

39 287

81 307

73 653

73 653

144 930

144 300

130 500

130 500

14 430

63 470

77 900

143 640

129 130

129 130

362 152

361 522

326 000

326 000

36152

193 370

229 522

360 862

322 457

322 457

Äkta makar utan

Tax. enl. KL
600/900

Tax. enl. Si

2 750

Uträknade skatter

Tax. enl.
KL 1840

Tax. enl. Si
2750

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

Komm.
skatt 10 %

Stat! ink.
skatt

S:a

Besk.bar

ink.

Tax. ink.

Besk.bar

ink.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

3 501

2 601

3 241

491

260

49

309

1661

3 318

568

4 612

3 712

4 241

1491

371

154

525

2 772

4 307

1557

5 711

4 811

5 230

2 480

481

268

749

3 871

5 285

2 535

6 809

5 909

6 218

3 468

591

396

987

4 969

6 262

3 512

7 9(9

7 009

7 208

4 458

701

543

1244

6 069

7 241

4 491

9 019

8119

8 207

5 457

812

703

1515

7179

8 229

5 479

10 137

9 237

9 213

6 463

924

873

1797

8 297

9 224

6 474

11 252

10 352

10 217

7 467

1035

1054

2 089

9 412

10 217

7 467

12 368

11468

11 221

8 471

1147

1244

2 391

10 528

11210

8 460

13 481

12 581

12 223

9 473

1258

1445

2 703

11641

12 200

9 450

15 678

14 178

13 660

10 910

1418

■1768

3186

13 238

13 622

10 872

17 311

16 411

15 670

12 920

1641

2 288

3 929

15 471

15 609

12 859

19 544

18 644

■17 680

14 930

1864

2 888

4 752

17 704

17 597

14 847

21778

20 878

19 690

16 940

2 088

3 568

5 656

19 938

19 585

16 835

24 011

23 111

21 700

18 950

2 311

4 292

6 603

22 171

21572

18 822

29 533

28 633

26 670

23 920

2 863

6 238

9101

27 693

26 487

23 737

41 011

40 in

37 000

34 250

4 011

10 583

14 594

39 171

36 702

33 952

55 844

54 944

50 250

47 600

5 494

16 970

22 464

54 004

49 904

47 154

85 622

84 722

77 150

74 400

8 472

31090

39 562

83 782

76 406

73 656

147 956

147 056

■133 250

130 500

14 706

63 470

78176

146116

131883

129 133

365178

364 278

328 750

326 000

36428

193 370

229 798

363 338

325211

322 461

Kungl. Maj. ts proposition, nr 91

15

ortsgrupp III.

Blhang 1.

Uträknade skatter nuv.
skatteskala

Uträknade skatter
jämkad skatteskala

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Antal

Belopp
(1000-tal kr.)
(kol. 18 x
19)

Komm.
skatt 11 %

Statl. ink.
skatt

Sta

Statl. ink.
skatt

Sta (kol.
11 + 14)

kol. 7 o.
kol. 13

kol. 7 o.
kol. 15.

kol. 6 o.
kol. 14

(1000-tal)

H

12

18

14

16

16

17

18

19

20

130

55

185

55

185

49

- 49

+ 6

469-7

+ 2 818

242

159

401

159

401

—

39

- 39

+

5

287-7

+ 1439

341

272

613

272

613

—

31

- 31

+

4

183-5

+ 734

439

400

839

400

839

—

22

- 22

+

4

125-8

+ 503

538

547

It 85

547

1085

—

13

- 13

+

4

73-4

+ 294

638

706

1344

706

1344

—

5

- 5

+

3

41-9

+ 126

738

873

1611

869

1607

+

1

- 3

- 4

24-3

- 97

839

1052

1891

1038

1877

+

8

- 6

- 16

15-6

- 250

938

1238

2176

1214

2152

+

13

- 11

- 30

11-5

- 345

1039

1438

2 477

1408

2 447

+

22

- 8

- 37

8-0

- 296

1184

1758

2 912

1720

2 904

+

32

- 6

- 48

11-2

- 538

1430

2 270

3 700

2 211

3 641

+

46

- 13

- 77

6-8

- 524

1675

2 860

4 535

2 790

4 465

+

56

- 12

- 98

3-8

- 372

1921

3 529

5 450

3 451

5 372

+

70

- 8

- 117

2-5

- 293

2167

4 245

6 412

4155

6 322

+

84

— 6

- 137

1-6

- 219

2 774

6 164

8 938

6 036

8 810

+

112

- 16

- 2o2

3-6

- 707

4 037

10 447

14 484

10 257

14 294

+

165

- 25

- 326

0-9

- 293

5 668

16 746

22 414

16 484

22152

+

225

- 37

- 486

0-7

- 340

8 944

30 679

39 623

30 253

39197

+

336

- 90

- 837

0-2

- 167

15 800

62 648

78 448

61867

77 667

+

548

- 233

- 1603

o-l

- 160

39 695

190 890

230 585

189 400

229 095

+ 1063

— 427

- 3 970

0-0

0

+ 5 914
- 4 601

barn, ortsgrupp III. Bihang 2.

Uträknade skatter nuv.
skatteskala

Uträknade skatter
jämkad skatteskala

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Skillnad

mellan

Antal

Belopp
(1 000-tal kr.)
(kol. 18 x
19)

Komm.
skatt 111

Statl. ink.
skatt

Sta

Statl. ink.
skatt

Sta (kol.
11 +14)

kol. 7 o.
kol. 13

kol. 7 o.
kol. 15

kol. 6 o.
kol. 14

(1 000-tal)

11

12

13

14

16

16

17

18

19

20

183

57

240

57

240

69

- 69

+

8

149-9

+

1199

305

161

466

161

466

—

59

- 59

+

7

295-7

+

2 070

426

274

7O0

274

700

—

49

- 49

+

6

303-4

+

1820

547

402

949

402

949

—

38

- 38

+

6

225-4

+

1352

668

549

1217

549

1217

—

27

- 27

+

6

141-9

+

851

790

707

1497

707

•1 497

—

■18

- 18

+

4

900

+

360

913

875

1788

871

1784

—

9

- 13

—

2

61-2

—

122

1 035

1054

2 089

1039

2 074

0

- 15

—

15

42-9

—

644

1158

1 242

2 400

1217

2 375

+

9

- 16

—

27

290

—

783

1281

1440

2 721

1 410

2 691

+

18

- 12

—

35

21-8

—

763

1 456

1759

3 215

1 721

3 177

+

29

- 9

—

47

28-0

—

1316

1703

2 271

3 973

2 212

3 914

+

44

- 15

—

76

17-2

—

1 307

1947

2 861

4 808

2 791

4 738

+

56

- 14

—

97

11 8

—

1096

2193

3 531

5 724

3 452

5 645

+

68

- 11

—

116

7-8

—

905

2 439

4 246

6 685

4 156

6 595

+

82

- 8

—

136

5-6

—

748

3 046

6165

9 211

6 037

9 083

+

no

- 18

—

201

12-5

—

2 513

4 3'' 9

10 448

14 757

■10 258

14 567

+

163

- 27

—

325

41

—

1 333

5910

16 747

22 687

16 485

22 425

+

223

- 39

—

485

31

—

1504

9 216

30 681

39 897

30 254

39 470

+

335

- 92

—

836

1-2

—

1 003

16 073

62 650

78 723

61868

77 941

+

547

- 235

—

1 602

0-4

—

641

39 967

190 893

230 860

189 403

229 370

+ 1062

- 428

3 967

o-l

+

397

7 652
15 075