Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
1
Nr 89.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till de tekniska högskolorna m. m.; given Stockholms
slott den 2 mars 1951.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
N. Quensel.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
I propositionen föreslås viss omorganisation av utbildningen av lantmätare
och lantbruksingenjörer. Omorganisationen avses skola i huvudsak påbörjas
läroåret 1952/53.
Beträffande lantmäteriutbildningen, som förutsättes alltjämt skola vara
förlagd till tekniska högskolan i Stockholm, åsyftas främst en förstärkning
av undervisningen i jordbruks- och skogsbruksekonomiska ämnen. För att
vinna bättre betingelser för forskning och undervisning föreslås bland
annat, att en professur i kulturteknik inrättas från och med budgetåret
1952/53. En annan nyhet är förslag om anordnande under sommarhalvåret
mellan de två första studieåren av en kombinerad praktisk och teoretisk
kurs. Denna kurs beräknas tills vidare bli förlagd till någon lantmannaskola
i mellersta Sverige.
Utbildningen av lantbruksingenjörer, som för närvarande är delad mellan
tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan, föreslås skola helt
förläggas till den förra högskolan och delvis anslutas till den förbättrade
lantmäteriutbildningen.
1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1961. 1 samt. Nr 89.
2
Kungl. Mai ds proposition nr 89.
Därjämte äskas anslag för budgetåret 1951/52 till avlöningar, omkostnader
och materiel m. m. vid de tekniska högskolorna. Därvid föreslås inrättande
från och med nästa budgetår av två nya professurer, nämligen
en i maskinteknik och gruvmaskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm
och en i textilmekanik vid Chalmers tekniska högskola. Vidare framlägges
förslag till personalorganisation för högskolornas värme- och kraftcentraler.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena UndÉn, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med cheferna för civil-, finans- och jordbruksdepartementen
anför t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Quensel följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde huvudtiteln,
punkterna 161 och 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna
till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 000 000 kronor,
till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av
870 000 kronor,
till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor,
till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 750 000 kronor,
till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av
355 000 kronor,
till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag
att få ånyo anmäla desamma. Tillika anhåller jag att få till behandling
upptaga föreliggande förslag rörande omorganisation av utbildningen av
lantmätare och lantbruksingenjörer.
I. Utbildningen av lantmätare och
lantbruksingenj örer.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946 tillkallade
chefen för ecklesiastikdepartementet den 4 mars 1946 sakkunniga för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildningen av lantmätare
och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande spörsmål. De sakkunniga
antogo benämningen 1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare
och lantbruksingenjörer.
De sakkunniga ha den 23 augusti 1947 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer
(stat. off. utr. 1947: 68).
Över betänkandet ha yttranden avgivits av:
överlantmätarna (utom överlantmätaren i Örebro), lantmäteristyrelsen,
samtliga ordinarie och tre extra ordinarie lantbruksingenjörer, lantbruksstyrelsen,
rikets allmänna kartverk, statskontoret, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,
egnahemsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, fastighetsbildningssakkunniga, lärarrådet
vid lantbrukshögskolan, styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
avdelningsrådet för avdelningen för lantmäteri och lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
vattenrättsdomarna, styrelsen för Sveriges lantmätareförening,
styrelsen för Föreningen statens lantbruksingenjörer, Svenska teknologföreningen,
Sveriges lantbruksförbund, styrelsen för Svenska stadsförbundet,
Svenska kommunal-tekniska föreningen, styrelsen för Tekniska samfundet
i Göteborg, Riksförbundet Landsbygdens folk samt Sveriges högskoleutbildade
väg- och vattenbyggares riksförbund, varjämte specialläraren i
jordbrukslära med jordbruksekonomi vid tekniska högskolan i Stockholm
A. Åslander inkommit med skrifter i ämnet.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, efter framställning av kollegienämnden vid tekniska högskolan
i Stockholm, i anslutning till sakkunnigförslaget framlagt vissa förslag
beträffande lantmäteriutbildningens omorganisation under nämnda
budgetår.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
A. Utbildningen av lantmätare.
Inledning.
Nuvarande förhållanden.
Utbildningen av lantmätare är sedan år 1932 förlagd till avdelningen för
lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm. Tidigare bestod lantmätarnas
teoretiska utbildning i genomgång av vissa kurser, anordnade under
lantmäteristyrelsens överinseende.
Undervisningen inom lantmäteriavdelningen är planlagd såsom odifferentierad
undervisning under fyra årskurser, avslutad med lantmäteriexamen.
Såsom inträ desfordran gäller i första hand avlagd studentexamen. Praktik
före inträdet erfordras icke enligt bestämmelserna, men de flesta studerandena
ha fullgjort praktiktjänstgöring, under tioårsperioden 1936—1945
i medeltal något mer än sju månader (främst inom lantmäteri och jordbruk).
Antalet studerande, som vad angår första årskursen bestämmes av lantmäteristyrelsen
(för läroåret 1950/51 högst 20), har enligt de sakkunnigas
uppgift före år 1947 i de olika årskurserna varierat mellan 15 och 27. På
somrarna under högskoletiden fullgöra studerandena övningar, exkursioner
och dylikt på olika platser i landet. För att få rätt att avlägga examen
fordras bland annat praktisk verksamhet om sammanlagt fyra månader
i jordbruk eller skogsskötsel samt hos lantmätare eller annan därmed jämförlig
befattningshavare.
Den nyutexaminerade fortsätter i regel sin utbildning med tjänstgöring
i lantmäteristaten. Vid tiden för sakkunnigbetänkandets avgivande gällde,
att den examinerade efter två års aspiranttid kunde förordnas till extra
lantmätare. Föreskriften om två års aspiranttjänstgöring tillkom år 1932,
samtidigt med att utbildningen förlädes till tekniska högskolan; tidigare
hade fordrats ett års elevtjänstgöring hos lantmätare. Numera gäller för
den lägre lantmätarpersonalen en reglerad befordringsgång, innebärande
placering som aspirant i Cf 19 ett år och såsom extra ordinarie lantmätare
i Ce 22 två år, i Ce 23 två år och därefter i Ce 24.
Av de från lantmäteriavdelningen utexaminerade bli de flesta definitivt
anställda inom lantmäteristaten. Enligt uppgift i sakkunnigbetänkandet
ha de 196 lantmätare, som till och med år 1946 utexaminerats från högsko
-
lan, fördelat sig på olika verksamhetsfält sålunda:
Verksamhetsområde Antal
Lantmäteristaten ..................................151
Bikets allmänna kartverk.............................. 17
Annan statlig tjänst:
vattenfallsstyrelsen................................. 1
dåvarande statens byggnadslånebyrå....................... 2
civilförsvarsstyrelsen................................ 1
Kommunal tjänst (stadsingenjörer, mätningsingenjörer, fastighetsingenjörer) . 19
Enskild tjänst (bolag, konsulterande verksamhet m. m.)............ 5
Summa 196
5
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
H uvuddragen av de sakkunnigas förslag.
De sakkunniga ha börjat sin utredning med en förutsättningslös prövning
av lantmätarnas behov av utbildning och med ledning härav utarbetat en
studieplan. Härefter ha de sakkunniga undersökt, vilken högskola som ägde
de bästa förutsättningarna att omhänderha utbildningen, vilket befunnits
vara tekniska högskolan i Stockholm. Undervisningens detaljer ha därefter
utformats i anslutning till arbetssättet vid högskolan.
Beträffande lantmätarutbildningen innebär sakkunnigförslaget i huvudsak
följande.
Den nuvarande fyraåriga högskoleundervisningen skulle utökas med
en obligatorisk förberedande kurs under tiden den 1 april—den 30
september före högskolestudiernas början. Denna kurs, som huvudsakligen
skulle omfatta praktisk verksamhet inom jord- och skogsbruk men
även vissa teoretiska studier i anslutning därtill, skulle förläggas till kronoegendomen
Färna i Västmanlands bergslag (Skinnskattebergs revir). Som
komplement till kursen skulle studerandena under sommaren mellan första
och andra årskursen av högskolestudierna ägna sig åt lantmäteripraktik.
Genom att förlägga viss teoretisk utbildning till den förberedande kursen
ha de sakkunniga också avsett att möjliggöra den ökning av de tekniskekonomiska
studierna, som ansetts nödvändig särskilt med hänsyn till
statsmakternas beslut om jordbrukets rationalisering och ny byggnadslagstiftning,
och dock hålla de egentliga högskolestudierna inom nuvarande
ram av fyra år.
I fråga om högskolestudierna föreslås förbättring av den jord- och skogsbruksekonomiska
undervisningen men också mindre ökningar beträffande
mätningstekniska och juridiska ämnen. De föreslagna förändringarna i studieplanen
innebära, att den teoretiska utbildningen skulle ökas med omkring
15 procent och den praktiska utbildningen i högskolans regi (fältövningsdagar
och praktisk kurs) i det närmaste fördubblas. Ferierna skulle
liksom nu i betydande utsträckning utnyttjas för praktiska tillämpningsövningar.
Antalet studerande skulle enligt sakkunnigförslaget under de närmaste
åren utgöra högst 30 per årskurs.
De sakkunniga ha vidare föreslagit minskning av den nuvarande speciallärarorganisationen
inom högskolans lantmäteriavdelning. I stället
skulle närbesläktade ämnen sammanföras till större undervisningsenheter.
Bland annat ha de sakkunniga föreslagit inrättande av tre nya professurer.
Därmed har också åsyftats att åstadkomma en väsentligt utvidgad forskningsverksamhet
inom de discipliner, lantmäteriutbildningen omspänner.
Även andra åtgärder för den vetenskapliga forskningens utvidgning ha förordats.
Vidare skulle lantmäteriavdelningen vara centrum för en väsentligt
utbyggd verksamhet för lantmätarnas fortbildning och specialutbildning.
För kontakten med lantbruks- och skogshögskolorna skulle inrättas en sainarbetsdelegation.
Vid genomförande av sakkunnigförslaget skulle enligt de sakkunnigas beräkningar
de årliga utgifterna för avlöningar och omkostnader vid högskolan
ökas med 105 200 kronor. Vidare skulle uppstå engångskostnader,
huvudsakligen för byggnadsarbeten å Färna, till ett belopp av 318 500
kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
I detta sammanhang må nämnas, att de sakkunniga föreslagit, att lantbruksingenjörsutbildningen
skulle i sin helhet förläggas till tekniska, högskolan
i Stockholm och där delvis äga rum inom lantmäteriavdelningen.
Vidare skulle lantmätarnas geodetiska undervisning utnyttjas för motsvarande
utbildning för kommunaltekniker (stadsingenjörer in. fl.) inom högskolans
avdelning för väg- och vattenbyggnad. Den reformerade lantmätarutbildningen
har avsetts skola tillgodose även behovet av utbildning av
vissa tjänstemän vid rikets allmänna kartverk m. fl.
De sakkunniga ha uttalat, att den nya studieplanen borde genomföras
snarast möjligt, och utgått från ett successivt genomförande av förslaget
från och med år 1949.
Slutligen må nämnas, att vid betänkandet fogats ett av sakkunnigledamoten,
rektorn vid lantbrukshögskolan Ragnar Nilsson avgivet särskilt
yttrande beträffande vissa frågor.
Remissyttrandena.
De sakkunnigas förslag beträffande lantmäteriutbildningen har i huvudsak
tillstyrkts i det övervägande antalet av remissyttrandena.
De yttranden, vari sakkunnigförslaget helt eller väsentligen avstyrkts,
utgöra ett fåtal. Lärarrådet (men ej styrelsen) vid lantbrukshögskolan har
förklarat sig i väsentliga avseenden icke kunna biträda de sakkunnigas
förslag, bland annat rörande utbildningens förläggning till tekniska högskolan
i Stockholm. Rikets allmänna kartverk har ifrågasatt en utbildningsgång,
omfattande en grundläggande kortare utbildning vid högskolan samt
efterföljande praktisk tjänstgöring och senare specialundervisning. Yttrandet
utmynnar dock icke i ett avstyrkande av sakkunnigförslaget. Sveriges
högskoleutbildade väg- och vattenbyggares riksförbund har ansett stadsmätningsväsendets
intressen icke tillräckligt beaktade och därför påyrkat
omprövning av utbildningsfrågan.
Beträffande yttrandena må här i övrigt nämnas följande.
Överlantmätarna ha genomgående i stort sett accepterat sakkunnigförslaget.
Dock må nämnas, att överlantmätaren i Härnösand åberopat ett
inom Västernorrlands läns lantmätareförbund utarbetat yttrande, däri förslaget
ansetts icke böra genomföras utan omfattande överarbetning.
Lantmäteristyrelsen, som tagit ställning endast till de grundläggande frågorna
i betänkandet och i stort sett icke behandlat omfattningen av läroämnena,
har förklarat sakkunnigförslaget innebära påtagliga förbättringar
av lantmätarutbildningen. I huvudsak kunde styrelsen ansluta sig till de
sakkunnigas förslag.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har yttrat, att med
hänsyn till jordbruksrationaliseringen en förbättring av härför aktuella
ämnen borde genomföras utan dröjsmål. Kollegiet har därför på det livligaste
tillstyrkt, att åtgärder snarast möjligt vidtoges i detta syfte. Utom
i vissa avseenden kunde kollegiet dock icke i förevarande sammanhang
taga definitiv ställning till de sakkunnigas förslag beträffande lärare och
ämnen, även om dessa förslag i stort sett syntes vara väl ägnade att läggas
till grund för en behövlig omorganisation. Detta sammanhängde med att
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
inom högskolan påginge utredningar i syfte att söka nedbringa studietiden
per vecka för de studerande. — Annan mening har framförts av specialläraren
i jordbrukslära med jordbruksekonomi Åslander.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har funnit sakkunnigförslaget
i huvudsak val avpassat efter de krav, som numera i skilda hänseenden
borde ställas på lantmätarutbildningen. Överstyrelsen funne förslaget i
allt väsentligt innefatta en lämplig avvägning mellan de olika ämnesgrupper,
som inginge i undervisningen. Överstyrelsen vore sålunda beredd att
tillstyrka de sakkunnigas förslag i huvuddrag. Det vore ett angeläget önskemål,
att den föreslagna omorganisationen snabbt komme till stånd.
Domänstyrelsen har anfört, att ett genomförande av de sakkunnigas förslag
beträffande de jordbruks- och skogsekonomiska ämnena komme att
innebära en avgjord förbättring av utbildningen i nämnda hänseenden. Om
den statens tillfälliga skogsskola, som för närvarande disponerade huvudbyggnaden
å Färna, upphörde eller flyttades, hade styrelsen intet att erinra
mot att byggnaderna användes till förläggning för den planerade förberedande
kursen.
Byggnadsstyrelsen har ur de synpunkter, styrelsen hade att företräda,
funnit sakkunnigförslaget i stort sett lämpligt.
Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har yttrat, att den föreslagna
undervisningsplanen innebure en avsevärt förbättrad utbildning av de
blivande lantmätarna, speciellt i fråga om planläggningsuppgiftema och
den ekonomiska utbildningen. Tillkomsten av de nya professurerna kunde
väntas i hög grad befordra utbildning och forskning.
Föredraganden. En förbättring av lantmätarutbildningen har länge
ansetts påkallad, särskilt i vad avser jord- och skogsbruksekonomiska ämnen.
Behovet av en reform har den senaste tiden gjort sig särskilt starkt
gällande till följd av statsmakternas beslut rörande jordbrukets rationalisering
och tätbebyggelsens planering. Jag anser mig därför böra förorda, att
frågan om lantmätarnas utbildning och den därmed sammanhängande frågan
om utbildningen av lantbruksingenjörer nu upptages till prövning och
underställes 1951 års riksdag. Ett principbeslut nu är önskvärt även med
hänsyn till byggnadsplanema för tekniska högskolan i Stockholm. Jag räknar
med att omorganisationen i huvudsak skall genomföras successivt från
och med läroåret 1952/53.
Det förslag beträffande lantmätarutbildningen, som jag i det följande
förordar, ansluter sig i huvudsak till det av 1946 års sakkunniga framlagda,
vilket, såsom av den föregående redogörelsen framgår, i stort sett tillstyrkts
i remissyttrandena.
I det följande upptar jag till behandling i huvudsak endast frågor av
principiell eller eljest större betydelse. Avgörandet av flertalet detaljspörsmål
synes böra ske senare i samband med petitabehandlingen eller ankomma
på vederbörande högskolemyndigheter.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Riktlinjer för utbildningens organisation.
De sakkunniga.
Beträffande de sakkunnigas allmänna synpunkter på utformningen av
lantmäteriutbildningen inhämtas av betänkandet bland annat följande.
Lantmäteriutbildningens organisation bestämmes huvudsakligen av lantmäteriets
arbetsuppgifter. Bland lantmätarnas nuvarande arbetsuppgifter
torde kunna urskiljas tre huvudgrupper, nämligen
a) förrättningar, som bland annat kräva prövning av jordbruks- och
skogsbruksekonomiska jämte kulturtekniska problem (ungefär 1/3 av den
årliga arbetsprestationen),
b) förrättningar och uppdrag, som huvudsakligen äga samband med
fastighetsbildning för bostadsändamål (ungefär 1/2 av årsarbetet),
c) förrättningar av utpräglat teknisk eller rättslig art (ungefär 1/6 av
årsarbetet).
Härav torde framgå, att lantmätarna måste ha kompetens i mätningstekniska,
rättsliga och teknisk-ekonomiska frågor. Vad de sistnämnda beträffar,
måste lantmätarna i lika hög grad vara insatta i jord- och skogsbruksekonomiska
som i stadsplanetekniska och bebyggelseekonomiska frågor.
.
Vid bedömande av lantmäteriets framtida arbetsuppgifter bör stor hänsyn
tagas till den sannolika utvecklingen på det jordpolitiska området. Vid
1947 års riksdag fattades vittgående beslut rörande den framtida jordbrukspolitiken,
åsyftande bland annat att höja jordbrukets lönsamhet genom att
skapa brukningstekniskt bättre ordnade fastigheter. Denna rationalisering
avsågs skola ske bland annat genom utvidgning av arealen, bättre arrondering
och lämpligare ägosammansättning. Som ett led i rationaliseringsverksamheten
skulle en planering av jordbruken genomföras såväl för större
regioner som för mera lokalt avgränsade områden, därvid medverkan av
lantmätare förutsattes. 1947 års riksdag beslöt även betydelsefulla förändringar
i byggnadslagstiftningen, innebärande befogenhet för det allmänna
att reglera tätbebyggelse. För detta ändamål må planläggning i stort av
ett eller flera samhällen ske genom upprättande av generalplan respektive
regionplan; den efterföljande detaljplaneringen sker genom stads- eller byggnadsplan.
Lantmätarna ha avsetts skola verka både som planförfattare och
fastighetsbildare.
Lantmäteriets framtida arbetsuppgifter torde i första hand komma att
bli desamma som dess nuvarande arbetsuppgifter av betydelse. Nytillkommande
verksamhetsområden torde framför allt vara förknippade med förutnämnda
planläggningsverksamhet på landsbygden och i tätorterna. De nya
principerna för statens allmänna jordpolitik komma därjämte sannolikt att
medföra ökat arbete med teknisk-ekonomiska och rättsliga frågor vid fastighetsbildningen.
De sakkunniga ha vidare behandlat frågan om utbildningens utformning
med hänsyn till olika personalkategorier och anfört i huvudsak:
Huvuduppgiften för här ifrågavarande undervisning måste även i fortsättningen
bli utbildning av lantmätare för tjänstgöring inom lantmäteristaten.
De ständigt ökade kraven på dessa lantmätare nödvändiggöra i de
flesta utbildningsämnena en fördjupad och på lantmätarnas behov speciellt
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 89.
inriktad undervisning. Då gränsen mellan fastighetsbildningsverksamhet
av olika slag i praktiken kan vara flytande, bör någon differentiering av
lantmätarutbildningen icke vidtagas. Detta är till fördel även för de studerande,
som eljest tvingas till linjeval på ett mer eller mindre tidigt stadium.
En fördjupad utbildning i särskilda ämnen bör ske genom fortbildningskurser.
I samband med lantmätarundervisningen kunna även vissa andra personalkategoriers
utbildningsbehov tillgodoses. Sedan gammalt ha särskilda
befattningar inom städernas mätnings-och fastighetsbildningsväsenden i betydande
utsträckning rekryterats bland lantmäteriutbildade. Ofta är mätningsväsendet
i städerna sammankopplat med kommunal-tekniska uppgifter
(t. ex. uppgiften att vara byggnadschef). Av en mätningsman i stad kräves
först och främst en grundlig geodetisk utbildning, vidare kunskaper beträffande
vederbörlig lagstiftning och förtrogenhet med stadsbyggnadsfrågor.
Enligt de sakkunnigas mening torde en för lantmätare ordnad utbildning
mer än väl fylla dessa krav.
Sedan gammalt har även flertalet tjänstemän vid rikets allmänna kartverk
rekryterats från lantmäteriundervisningen. Vidare har under senare
år i flera fall förekommit, att lantmäteriutbildade anställts av enskilda företag
för att handha mark- och planeringsfrågor.
Förutom utbildningen av nämnda fackmän bör lantmäteriundervisningen
enligt vad de sakkunniga framhålla ha till uppgift att genom forskning bidraga
till lantmäteriets utveckling. Betingelserna för den självständiga lantmäteriforskningen
böra för framtiden avsevärt förstärkas.
Remissyttrandena.
De sakkunnigas synpunkter ha i remissyttrandena i allmänhet icke mött
gensagor. Flerstädes har nödvändigheten att omlägga lantmätarutbildningen
med hänsyn till den nya jordpolitiken och den förändrade byggnadslagstiftningen
starkt understrukits. Behovet av åtgärder för forskningens utökning
har betonats i många yttranden.
De sakkunnigas mening, att någon differentiering av lantmätarutbildningen
ej bör ske, har i de flesta yttrandena biträtts eller lämnats utan erinran.
I några yttranden har dock frågan om differentiering ansetts böra
övervägas närmare:
Sålunda har lärarrådet vid lantbrukshög skolan påyrkat närmare övervägande
av differentieringsfrågan. Tillgodoseendet av utbildningsbehovet
för olika specialister inom samma undervisningsprogram hade tvingat de
sakkunniga att föreslå förlängning av studietiden och betänkligt stark belastning
av eleverna under studietiden. Rikets allmänna kartverk har såsom
förut berörts ifrågasatt specialisering av utbildningen. Sveriges högskoleutbildade
väg- och vattenbyggares riksförbund har anfört, att fastighetsbildningen
i städerna sedan gammalt utövats huvudsakligen av väg- och
vattenbyggare. Den nu föreslagna samutbildningen av fastighetsbildare
torde icke vara till fördel för vare sig städerna eller landsbygden. Det vore
nödvändigt att differentiera utbildningen för stads- och landsuppgifter på
två linjer, nämligen väg- och vattenbyggnadsavdelningen samt lantmätaravdelningen.
10
Kungl. May.ts -proposition nr 89.
Föredraganden. De allmänna grundlinjer för lantmätarutbildningens
organisation, vilka de sakkunniga uppdragit, finner jag vara riktiga, såvitt
läget nu kan bedömas. Vad särskilt beträffar frågan om utbildningen
av fastighetsbildare för städerna, torde de sakkunniga ha åsyftat, att endast
sådana stadsmätningsmän (huvudsakligen i större städer), vilka ha enbart
eller övervägande mätnings- och plantekniska uppgifter, skulle utbildas inom
lantmäteriavdelningen, varemot övriga stadsmätningsmän skulle erhålla
utbildning inom väg- och vattenbyggnadsavdelningen. Mot denna uppläggning,
vilken anknyter till nuvarande förhållanden, finner jag ej anledning
till erinran.
Praktisk utbildning.
För tillträde till lantmäteriutbildningen fordras numera icke att ha fullgjort
praktisk tjänstgöring; i regel ha dock studerandena före inträdet fullgjort
praktik, genomsnittligen något mer än 7 månader och mest hos lantmätare.
Däremot fordras för examens avläggande minst 4 månaders praktisk
verksamhet (minst två månader i skogstaxering och skogsindelning
eller i jordbruk samt minst två månader hos distriktslantmätare, statskartograf
eller stadsmätningman). Härjämte bör beaktas, att för anställning som
extra ordinarie lantmätare i lantmäteristaten kräves ett års tjänstgöring
som aspirant.
Ordnandet av den praktiska utbildningen är det mest omdiskuterade av
de sakkunnigas förslag rörande lantmäteriutbildningens organisation.
De sakkunniga.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle lantmätarutbildningen påbörjas med
en förberedande praktisk-teoretisk kurs i jord- och skogsbruk under tiden
den 1 april—den 30 september å kronoegendomen Färna i Västmanland.
Härmed har åsyftats, att eleverna skulle erhålla en rationell praktik och att
genom förläggandet av viss teoretisk undervisning till denna kurs en eljest
svårfrånkomlig utökning av den egentliga högskoletiden skulle undvikas.
Vidare skulle enligt sakkunnigförslaget eleverna fullgöra särskilt ordnad
lantmäteripraktik minst 2% månader mellan första och andra högskoleåret.
Av vad de sakkunniga anfört i dessa avseenden inhämtas bland annat
följande.
Motivering för inrättande av förberedande kurs. Studierna i agronomiska,
skogliga och ekonomiska ämnen torde kräva inblick i jord- och skogsbruksarbeten
och studiet av tillämpningsämnena, att eleven är orienterad i det
praktiska fastighetsbildningsarbetet. Behovet av orientering om de framtida
arbetsuppgifterna bör tillgodoses genom att eleven får tillfälle att något
sätta sig in i lantmäteriets arbetsförhållanden.
De sakkunniga ha funnit, att man knappast kan betjäna sig av hittills
tillämpade, fria praktikformer, om man vill nå en tillräckligt allsidig och
grundlig praktik. Detta skulle nämligen medföra fordringar på alltför lång
praktik. I stället böra eleverna under en särskilt organiserad praktisk kurs
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
under erfaren ledning få deltaga i åsyftade praktiska arbetsuppgifter. Därigenom
vinnes också, att arbetet huvudsakligen omfattar sadana arbetsmoment,
som äro av speciellt intresse ur fastighetsbildningssynpunkt. En
dylik kurs lämpar sig väl för praktik i jordbruk och skogsbruk men knappast
för praktiskt lantmäteriarbete.
Praktiken i jordbruk och skogsbruk torde vinna ytterligare i effektivitet,
om den kombineras med viss teoretisk undervisning. På många andra undervisningsområden
har en växelverkan mellan teoretiska studier och praktiska
demonstrationer givit gott resultat.
Den förberedande kursen bör komma före de teoretiska studierna vid högskolan
(lämpligen den 1 april—den 30 september), samt .inrymma alla väsentliga
arbetsmoment inom jordbruket och samtidigt tillräckligt med tid
för skogliga fältarbeten ävensom omfatta teoretisk undervisning i marklära,
jordbrukslära och skogslära.
Undervisning eu i förberedande kursen. Erfarenheterna från liknande undervisningsformer
på jord- och skogsbrukets områden ge vid handen, att
kursen icke bör tyngas med alltför mycket teoretisk undervisning. Det torde
vara lämpligt att begränsa denna till i medeltal två timmar per dag. Huvuddelen
av undervisningen bör bestå av praktiska övningar. Då drivningsarbetet
i skogen icke kan studeras under sommarhalvåret bör under första
högskoleåret anordnas en särskild exkursion för specialstudium av skogsbrukets
avverknings- och transportförhållanden.
Det nuvarande särskiljandet av undervisningen i allmän geologi och i
marklära är icke sakligt motiverat och medför viss dubbelundervisning. De
båda ämnena böra samordnas till ett, benämnt marklära med allmängeologi.
Ett stort ämne i den nu gällande studieplanen är jordbrukslära med jordbruksekonomi,
vilket innehåller såväl allmän jordbrukslära, växtodlingslära
och grunddragen av husdjursläran som hela lantbruksekonomien. Önskemålen
att förstärka lantmätarnas agronomiska utbildning torde främst kunna
hänföras till lantbruksekonomiens område. Eftersom ämnet jordbrukslära
med jordbruksekonomi redan har så betydande omfattning, att ytterligare
utvidgningar knappast kunna ifrågakomma med bibehållen organisation,
torde tiden vara mogen att skilja undervisningen i jordbrukslära och växtodlingslära
från undervisningen i jordbruksekonomi. Ett ytterligare skäl är,
att undervisningsbehovet i de två avsnitten är olika. Beträffande jordbruksläran
och växtodlingsläran är önskemålet främst att komplettera undervisningen
genom praktiska studier. De ekonomiska delarna däremot kräva en
mera djupgående och på fastighetsbildningens problem speciellt inriktad undervisning.
Med anledning härav vilja de sakkunniga föreslå, att de agronomiska
studierna under den förberedande kursen koncentreras till ett ämne, benämnt
allmän jordbrukslära med växtodlingslära. Ämnet
bör huvudsakligen avse åkerjordarnas indelning och egenskaper, deras
bearbetning och gödsling, allmän och speciell växtodling samt grunddragen
av husdjursläran. Ämnet bör liksom nu även omfatta grunddragen av
meteorologien, lantbrukskemien och lantbruksbotaniken. På vissa punkter
torde undervisningen böra byggas ut. Så bör exempelvis lämnas en utförlig
redogörelse för maskinella hjälpmedel inom ett modernt jordbruk. Vidare
bör ges eu fyllig framställning av sambandet mellan markbeskaffenhet och
naturligt växtsamhälle. Studierna i växtodlingslära böra särskilt inriktas på
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
val av växtföljd med hänsyn till markbeskaffenhet och övriga naturliga
förutsättningar.
De praktiska studier, som skola beledsaga undervisningen i allmän jordbrukslära
med växtodlingslära, böra bestå av väl planlagda demonstrationer
av olika detaljer i jordbruksarbetet men även bibringa eleverna en uppfattning
om driften vid jordbruk av olika storlek. Därför bör kursen disponera
både ett demonstrationsjordbruk med drift under starkt mekaniserade förhållanden
och ett antal praktik jordbruk av växlande storlek och beskaffenhet.
Vidare föreslås, att skogsläran utbrytes ur nuvarande ämnet skogsekonomi
med skogslära samt förlägges till förberedande kursen. Härigenom
vinnes, att studierna erhålla ökad praktisk anknytning samt att de skogsbruksekonomiska
studierna kunna utbyggas och samordnas med de jordbruksekonomiska.
De praktiska övningarna i skogslära böra koncentreras
till demonstrationer, exkursioner och tillämpningsövningar.
Förberedande kursens förläggning. För den förberedande kursen erfordras
ett permanent övningsområde med undervisnings- och förläggningslokaler.
Det är önskvärt, att övningsområdet också kan användas för vissa tillämpningsövningar,
vilka skola äga rum på somrarna under högskoletiden. Det
har nämligen visat sig mycket besvärligt att finna lämpliga områden för
vissa fältövningar. Givetvis kunna icke dessa övningar upprepas år efter
år inom exakt samma område. Detta skulle så småningom leda till slentrian.
Önskvärd variation bör kunna erhållas genom att området sammansättes
på olika sätt vid skilda tillfällen och genom att med utnyttjande av transportmedel
övningsmöjligheter på något längre avstånd från förläggningen
ibland tillgripas.
Såväl förberedande kursen som de särskilda fältövningarna måste huvudsakligen
äga rum under sommarhalvåret. Därför torde det vara nödvändigt
att inrätta elevbostäder för två årskurser eller ett GO-tal elever. Övriga utrymmen
torde däremot kunna samtidigt utnyttjas av båda kurserna.
För att jord- och skogsbruk skall kunna studeras under för landet någorlunda
genomsnittliga förhållanden bör en förläggning till mellersta Sveriges
blandade jordbruks- och skogsbygder eftersträvas. Avståndet till högskolan
bör icke heller vara för stort. Vidare böra alltför stora kapitalinvesteringar
undvikas. Detta har föranlett de sakkunniga att i första hand undersöka,
om någon lämplig kronodomän finnes disponibel. Bland de undersökta alternativen
har ett bestämda fördelar framför de andra, nämligen F ä r n a
herrgård i Gunnilbo socken i Västmanlands län. Egendomen,
som bland annat omfattar cirka 135 hektar jordbruksjord, drives i domänverkets
egen regi. Egendomens iståndsättande för lantmäteriundervisningens
behov torde kräva endast relativt obetydliga kostnader utöver sådana,
som ändock ganska snart behövt nedläggas för byggnadernas vidmakthållande.
För iståndsättande av befintligt corps de logi och för nybyggnad av
elevbostäder samt andra arbeten m. m. räkna de sakkunniga med en totalkostnad
av omkring 310 000 kronor. Därvid ha elevbostäderna planlagts
för sommarbruk.
De sakkunniga föreslå, att dispositionsrätten till byggnaderna å Färna
jämte ett lämpligt övningsområde överlåtes till lantmäteriundervisningen.
pet vore önskvärt, om lokalerna å Färna kunde utnyttjas för annat ändamal
under vinterhalvaret. Eventuellt kunde de användas i någon form för
utbildningen av lantmäteristatens mätningstekniker. Färna torde vidare ha
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
stora möjligheter att bli en central för forsknings- och försöksverksamhet
inom lantmäteri vetenskaperna.
Lantmäteripraktiken. Denna bör icke åsyfta att ge de studerande arbetsrutin
utan bör ha till ändamål att låta dem få inblick i lantmäteriets arbetsuppgifter
och metoder. En praktiktid av minst 2% månader torde räcka.
Praktikanterna böra få rätt till viss resekostnads- och traktamentsersättning.
1
Remissyttrandena.
Vad beträffar huvuddragen av de sakkunnigas förslag beträffande
praktikens ordnande (en 6 månaders kurs i jord- och skogsbruk samt
2% månaders lantmäteripraktik), har mostånd mot de sakkunnigas förslag
rests huvudsakligen bland överlantmätarna. Sålunda ha 13 överlantmätare
mer eller mindre tydligt uttalat sig mot denna lösning av praktikfrågan. De
alternativ, som i stället framförts, äro skiftande men kunna sägas i allmänhet
anknyta till tidigare eller nuvarande praktiksystem. Antalet överlantmätare,
som godtagit de sakkunnigas förslag, utgör 10, varav dock flera
anfört starka betänkligheter. Lantmäteristyrelsen har tillstyrkt inrättandet
av en kurs men av vissa skäl förordat, att den föreslagna lantmäteripraktiken
skulle slopas. Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har accepterat
den föreslagna praktikanordningen.
Avdelning srådet för lantmåteriavdelningen och lärarkollegiet vid tekniska
högskolan i Stockholm samt överstyrelsen för de tekniska högskolorna ha
biträtt förslaget om anordnande av en kombinerad teoretisk och praktisk
kurs i jordbruk och skogsbruk. Däremot ha avdelningsrådet och överstyrelsen
ansett lantmäteripraktiken kunna slopas såsom obligatoriskt moment.
Specialläraren i jordbrukslära m. m. vid högskolan Åslander har framlagt
en särskild utbildningsplan.
Lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse ha ansett den föreslagna kursen
icke utgöra tillräcklig förstärkning av den grundläggande agronomiska
och skogliga utbildningen. Skogsstyrelsen har i huvudsak tillstyrkt de föreslagna
formerna för praktiken. I övriga omkring ett tiotal yttranden rörande
lantmäteriutbildningen har de sakkunnigas förslag tillstyrkts eller ej
föranlett särskilt uttalande.
I detta sammanhang bör nämnas, att de sakkunniga föreslagit, att även
lantbruksingenjörsstuderandena skulle genomgå kursen i jord- och skogsbruk.
Detta förslag har mött opposition hos flera lantbruksingenjörer men
majoriteten av dem och lantbruksstyrelsen ha accepterat förslaget.
I de yttranden beträffande lantmäteriutbildningen, vari inrättandet av
en praktisk kurs tillstyrkts, urskiljes i fråga om tidpunkten för kursen
en alternativlinje, avseende kursens förläggning till sommaren mellan första
och andra högskoleåret. En dylik lösning nödvändiggör slopande eller flytt- 1
1 Jfr Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1949 nng. vissa bestämmelser om ersättning till lantmätarpraktikanter.
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
ning av lantmäteripraktiken samt även i övrigt omläggning av studiegången,
vilket föranlett framläggandet av ett nytt förslag till studieplan. Alternativet
har förordats av lantmäteristyrelsen, styrelsen för Sveriges lantmätareförening,
avdelning srådet och lärarkollegiet vid tekniska högskolan, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna och skogsstyrelsen. Vad angår lantbruksingenjörsutbildningen,
har flyttning av kursen till sommaren mellan
första och andra studieåret föreslagits av lantbruksstyrelsen, styrelsen för
Föreningen statens lantbruksingenjörer m. fl.
Förslaget om den praktiska kursens förläggning till Färna har avstyrkts
endast i ett par yttranden. Domänstyrelsen har förklarat sig ej ha
något att erinra mot förslaget, under förutsättning att statens tillfälliga
skogsskola kunde flyttas från Färna.
I remissyttrandena anföres bland annat följande.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Tekniska högskolan i Stockholm
har framhållit, att genomförande av sakkunnigförslaget skulle medföra
förlängning av studietiden och nödvändiggöra intagning av studerande
till lantmäteriavdelningen vid annan tidpunkt än intagningen till andra
avdelningar. Det kunde befaras, att den som hade tillräckligt höga betyg
för att kunna på hösten bli intagen vid annan avdelning icke skulle vilja
vänta till våren för att då söka inträde på lantmäteriavdelningen. Detta
skulle öka de svårigheter, som redan nu gjort sig gällande i fråga om rekryteringen
till lantmäteriavdelningen.
Överstyrelsen har funnit dessa synpunkter böra tillmätas vägande betydelse.
Det bör uppmärksammas, att förhållandena i fråga om studenternas
militärtjänstgöring skulle kunna medföra en förlängning av utbildningstiden
för en lantmäteristuderande med ett helt år, om de sakkunnigas förslag
genomföres. Under remissbehandlingen av sakkunnigförslaget har i samarbete
mellan vissa professorer vid högskolan och lantmäteristyrelsen utarbetats
en jämkad studieplan, enligt vilken den föreslagna förberedande
praktisk-teoretiska kursen i stället förlagts till tiden den 1 april—den 30
september mellan första och andra årskurserna. Då överstyrelsen efter viss
reduktion av antalet föreläsnings- och övningstimmar i sistnämnda studieplan
funnit denna i huvudsak väl ägnad att läggas till grund för lantmäteriundervisningen,
får överstyrelsen förorda kursens förläggning till tiden mellan
första och andra årskursen.
De sakkunniga torde ha avsett, att de studerande själva skulle bestrida
kostnaderna för hushållet å Färna, i vad avser utgifter för mat och tvätt
samt avlöning av ekonomipersonal m. m. Däremot skulle eleverna ej erlägga
hyra eller bestrida kostnaderna för bränsle, lyse, städning av lärosalar
m. in. Detta skulle överensstämma med vad som gäller beträffande den
förberedande kursen i Garpenberg för studerande vid skogshögskolan. Överstyrelsen
anser emellertid viss ersättning av domänverket för elevernas arbete
i jordbruket å Färna kunna ifrågakomma.
Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande den praktisk-teoretiska kursens
förläggning till tiden mellan första och andra årskursen kan den av
de sakkunniga föreslagna lantmäteripraktiken icke förläggas till denna sommar.
Svårigheter möta även att medhinna denna praktik under den återstående
studietiden. I stället torde under första höstterminen på högskolan
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
kunna lämnas en kort förberedande orientering om vad lantmäteriet är och
hur det arbetar, kombinerad med studiebesök hos olika institutioner i
Stockholm.
Domänstyrelsen: Huvudbyggnaden vid Färna disponeras för närvarande
av den statens tillfälliga skogsskola, som inrättats jämlikt beslut av 1948 års
riksdag. Om denna skola upphör eller förlägges till annan plats, har styrelsen
intet att erinra mot att de avsedda byggnaderna vid Färna användas
till förläggning för den föreslagna kursen. För upplåtelse till lantmäteriundervisningen
av byggnader och erforderligt markområde synes viss årlig
avgäld till domänverket böra utgå. Styrelsen får erinra om att domänverket
år 1943 för 110 000 kronor förvärvade byggnaderna med tillhörande parkområde.
I fråga om rätt till disposition av inägojord och skogsmark för
övningsändamål synes i tillämpliga delar böra gälla samma villkor som
föreskrivits av styrelsen beträffande statens skogsmästarskola. Medbestämmanderätt
vid skötseln av jordbruket vid Färna gård som utredningsmännen
ifrågasatt anser sig styrelsen ej kunna medgiva. Styrelsen ifrågasätter,
om icke styrelsen under tid, då lokalerna ej äro upptagna för nu ifrågasatt
undervisning, skulle kunna beredas möjlighet att för tillfälliga kortare utbildningskurser
för domänverkets personal disponera vissa utrymmen i
byggnaderna.
Föredraganden. Enligt nuvarande bestämmelser skall en lantmäteristuderande
före examen ha fullgjort tillhopa minst fyra månaders praktik i
jordbruk eller skogsbruk samt i lantmäteri. I realiteten praktisera de studerande
dock vanligen längre tid. De sakkunniga ha föreslagit, att lantmätarutbildningen
skulle inledas med en halvårslång förberedande praktisk-teoretisk
kurs i jordbruk och skogsbruk samt att lantmäteripraktik skulle
äga rum under sommaren mellan första och andra utbildningsåret. Vid
remissbehandlingen har förslaget om en praktikkurs ogillats i flertalet överlantmätares
och lantbrukshögskolans utlåtanden men väsentligen godtagits
i övriga yttranden. I flera yttranden, bland annat av lantmäteristyrelsen,
överstyrelsen för de tekniska högskolorna och lantmätareföreningens styrelse,
har förordats, att kursen skulle förläggas till sommaren efter första
studieåret, vilket skulle nödvändiggöra, att den lantmäteripraktik, som de
sakkunniga velat anordna denna sommar, måste slopas.
Allmän enighet råder om att en relativt lång praktisk utbildning i jordbruk
och skogsbruk är nödvändig för blivande lantmätare. De sakkunniga
och flertalet remissmyndigheter äro även ense om att denna praktiska
utbildning bör organiseras såsom en systematiskt ordnad kurs på en för
ändamålet avsedd jord- och skogsbruksegendom, om den skall bli effektiv
och allsidig. Mot en dylik praktikkurs har framför allt anmärkts, att den
lätt skulle kunna medföra slentrianmässighet. Såsom de sakkunniga framhållit,
behöver dock detta ingalunda bli fallet. Det alternativ, som kritikerna
i stället rekommendera, skulle vara en obligatorisk individuell praktik
hos enskilda jordbrukare under förslagsvis ett år. Det synes mig
emellertid föreligga stor risk för att en dylik praktik skulle kunna bli alltför
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
ensidig och slumpartad i fråga om utbytet. Det är också angeläget, att
den totala utbildningstiden för lantmätarna icke förlänges. Jag ansluter
mig därför till den meningsriktning, som förordat anordnande av en kombinerad
praktisk och teoretisk kurs, vilken lämpligen bör förläggas till sommarhalvåret
mellan de två första studieåren.
Enligt sakkunnigförslaget skulle under kursen i främsta rummet bedrivas
praktiska övningar i jord- och skogsbruk men också meddelas teoretisk
undervisning i marklära med allmän geologi, i jordbrukslära med växtodlingslära
och i skogslära. Förslaget innebär bland annat, att vissa nuvarande
speciallärarämnen inom lantmäteriavdelningen skulle uppdelas. Jag
finner mig böra i huvudsak godtaga de sakkunnigas förslag på denna
punkt.
Mot förslaget om kursens förläggning till kronoegendomen Färna i Västmanland
har i det övervägande antalet remissvar icke framställts erinran.
Egendomen avses jämväl skola användas för lantmäteriavdelningens
sommarövningar samt forskningsförsök. Den synes väl lämpa sig för föreslagna
ändamål. Till egendomen är emellertid nu förlagd den statens tillfälliga
skogsskola, som inrättats jämlikt beslut av 1948 års riksdag. Under
punkten 183 i 1951 års nionde huvudtitel har föreslagits, att en provisorisk
skogsskolekurs anordnas vid Färna även under tiden april 1951—mars 1952.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag mig böra
räkna med att en tillfällig skogsskola kommer att vara förlagd till Färna
under de närmaste åren. Det har då icke synts mig möjligt att samtidigt
utnyttja ifrågavarande egendom för lantmäteriundervisningen, om icke
mer omfattande byggnadsåtgärder vidtagas än som föreslagits av de sakkunniga.
Då icke ofrånkomliga byggnadsåtgärder böra undvikas i nuvarande
läge och då det synts mig angeläget, att omorganisationen av utbildningen
av lantmätare och lantbruksingenjörer nu genomföres, har jag låtit
undersöka möjligheterna av att för den praktiska utbildningen åtminstone
provisoriskt utnyttja någon lantmannaskola i mellersta Sverige. De undersökningar
av förberedande natur, som hittills gjorts, ge mig anledning
räkna med att den praktisk-teoretiska kursen skall kunna tills vidare förläggas
till någon lantmannaskola, utan att några byggnadsåtgärder påkallas
härav. Däremot torde därvid de till somrarna förlagda särskilda fältövningarna
få tills vidare anordnas på hittillsvarande sätt. Förlägges den
praktisk-teoretiska kursen till en lantmannaskola, torde det bli nödvändigt
att något avkorta den föreslagna kurslängden av sex månader. Vid en
dylik förläggning av kursen torde det bli möjligt att åtminstone i viss utsträckning
utnyttja lärare vid lantmannaskolan för undervisningen vid kursen.
Då jag räknar med att den första kursen kommer att taga sin början
först våren 1953, torde närmare förslag i ämnet få underställas nästa års
riksdag.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Undervisningen i geodetiska läroämnen.
Undervisningen i de geodetiska (jordmätningstekniska) ämnena är f. n.
knuten till dels en professur i geodesi med utjämning sräkning, sedan några
år tillbaka vakantsatt, dels en tillfällig lärarbefattning i högre geodesi, omfattande
de delar av en förutvarande professur i geodesi och fotogrammetri,
som icke inrymts i en nyinrättad professur i fotogrammetri, dels ock en
speciallärarbefattning i ägomätning. Beträffande geodesiundervisningen har
dock numera beslutats en successiv omorganisation från och med läroåret
1949/50 i enlighet med ett inom högskolans lärarkollegium upprättat
förslag. Detta innebär bland annat, att speciallärarbefattningen i ägomätning
skall indragas. Undervisningen i geodesi med utjämningsräkning är
avsedd även för väg- och vattenbyggnadsstuderande, vilka dock icke skola
studera hela lantmäterikursen.
De sakkunniga.
De sakkunniga ha föreslagit, att undervisningen i de geodetiska ämnena
skulle koncentreras till en professur i geodetisk mätningsteknik, vilken
skulle ersätta den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning
och speciallärarbefattningen i ägomätning, samt en professur i geografisk
geodesi (närmast motsvarande tillfälliga lärarbefattningen i högre geodesi).
Professuren i geodetisk mätningsteknik skulle vara den centrala. Professuren
i geografisk geodesi, som vore av mindre betydelse för lantmäteriundervisningen,
skulle förenas med befattningen som professor och chef
för geodetiska byrån i rikets allmänna kartverk; för undervisningen skulle
denne byråchef erhålla ett arvode av 2 700 kronor.
Av vad de sakkunniga anfört i berörda hänseenden inhämtas bland annat
följande.
Själva kärnan i den nuvarande geodesiundervisningen har varit professuren
i geodesi med utjämningsräkning (omfattande instrumentlära, mätnings-
och beräkningsteknik m. in.). Professuren bildar en organisk enhet
och är av särskild vikt för alla lantmäteristuderande. Ämnet högre geodesi
(omfattande astronomisk ortsbestämning, jordens form, kartprojektioner,
triangelmätning av högre ordning, basmätning och precisionsavvägning)
har ett ganska perifert intresse för huvudparten av eleverna men stor betydelse
för blivande statsgeodeter. Ämnet ägomätning har omfattat vissa
tillämpningsproblem beträffande kartor för fastighetsbildning på landet.
Geodesiutbildningens hittillsvarande uppdelning på tre undervisningsenheter
har medfört dubbelundervisning i betydande utsträckning. Samordnande
av undervisningen är därför ett framträdande önskemål. En samordning
kan lätt åstadkommas mellan ämnena geodesi med utjämningsräkning
och ägomätning. Det är dock icke möjligt att samordna all geodesiundervisning
till e n lärarbefattning. Naturligt vore att skilja på miitningsteknisk
och naturvetenskaplig geodesi. Detta skulle medföra, att från
ämnet högre geodesi till professuren i geodesi med utjämningsräkning över
2
— Bihang till riksdagens protokoll 1051. 1 sand. Nr SO.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr SO.
flyttades triangulering av högre ordning, basmätning och precisionsavvägning.
Då den naturvetenskapliga geodesien bör företrädas av en professur men
två professurer i geodesi icke torde kunna inrättas, ligger det nära till hands
att tänka på chefen för geodetiska byrån i rikets allmänna kartverk, vilken
byrå bär i landet bland annat har att ersätta på andra håll förekommande
geodetiska institut med exempelvis internationella funktioner. Denne byråchef
har professors namn och skall enligt kompetensbestämmelserna inneha
filosofie eller teknisk doktorsgrad. Under föreliggande förhållanden ha de
sakkunniga ansett det vara en lämplig lösning, att professorn-byråchefen,
med bibehållande av huvuduppgiften att leda kartverkets vetenskapligt
geodetiska arbeten, ålades viss undervisningsskyldighet i naturvetenskaplig
geodesi (»geografisk geodesi») vid lantmäteriundervisningen. Ett dylikt
arrangemang kräver vissa organisatoriska åtgärder, t. ex. i fråga om
tillsättningen, och nödvändiggör, att befattningshavaren avlastas vissa
administrativa uppgifter.
Därest frågan om undervisningen i naturvetenskaplig geodesi löses på
sålunda föreslaget sätt, möter det inga svårigheter att samordna övrig
geodesiundervisning till en professur i geodetisk mätningsteknik. Därvid
bör dock ämnesområdet minskas med vissa delar av utjämningsräkningen.
I detta sammanhang bör beträffande geodesiundervisning en inom avdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm
nämnas följande.
Denna avdelning var vid tiden för sakkunnigbetänkandets avgivande försöksvis
uppdelad på två studieriktningar, nämligen för byggteknik och för
kommunalteknik. Geodesiundervisningen för kommunaltekniker (blivande
stadsingenjörer m. m.) och lantmätare var samordnad. De sakkunniga ha
föreslagit, att geodesiundervisningen för kommunalteknikerna skulle begränsas
till särskilda delar av geodetisk mätningsteknik. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle byggteknikernas geodesiut bildning liksom förut endast
omfatta ämnet planmätning och nivellering. — Här berörda förhållanden
ha numera ändrats. Sålunda ha studieriktningarna avskaffats och i
stället har införts specialisering genom kombination av ämnesgrupper.
Ämnet planmätning och nivellering har avskaffats. Geodesiundervisningen
har som nämnts planlagts såsom undervisning, tillhörande professuren i
geodesi med utjämningsräkning.
Remissyttrandena.
Överlantmätarna ha i allmänhet lämnat sakkunnigförslaget beträffande
geodesiundervisningen utan erinran. Lantmäteristyrelsen har tillstyrkt förslaget,
dock med den modifikationen att undervisningen i triangulering
av högre ordning borde handhas av professorn i geografisk geodesi.
Statskontoret har ansett byråchefen-professorn i geografisk geodesi böra
erhålla antingen befrielse från vissa kartverksuppgifter eller särskild ersättning
för undervisningen vid högskolan; en kombination av båda anordningarna
borde ej ske.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har tillstyrkt geodesiundervisningens
uppdelning på två lärare. Ämnet geodetisk mätningsteknik borde
19
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 89.
dock benämnas geodesi och i stället för en professur i geografisk geodesi
borde inrättas en speciallärartjänst med benämningen geodesi II. Rörande
sistnämnda tjänst har överstyrelsen bland annat anfört:
I instruktionen för kartverket bör intagas en föreskrift om att det skall
ankomma på professorn och chefen för kartverkets geodetiska byrå att bestrida
med den föreslagna speciallärarbefattningen förenad tjänstgöringsskyldighet,
om han därtill av överstyrelsen förordnas mot ersättning efter
för beräknande av speciallärararvode vanliga grunder. En motsvarande
föreskrift finnes intagen i instruktionen för statens väginstitut, där överingenjören
kan åläggas skyldighet att tjänstgöra såsom speciallärare i vägbyggnad
vid tekniska högskolan i Stockholm. Då undervisningsskyldigheten
för specialläraren i geodesi II endast skulle komma att omfatta i
genomsnitt sammanlagt fem föreläsnings- och övningstimmar i veckan
under en av läroårets terminer, torde det kunna antagas, att professorn
och byråchefen i kartverket vid sidan av sin ordinarie tjänst skall kunna
medhinna denna tjänstgöring, om han — såsom väl i regel torde bli fallet —
därtill förordnas. Den av överstyrelsen förordade anordningen torde i realiteten
icke nämnvärt skilja sig från den av de sakkunniga föreslagna.
Rikets allmänna kartverk har ansett de sakkunnigas förslag om inrättande
av två geodesiprofessurer vara till fördel för undervisning och forskning
samt trygga samarbetet mellan högskolan och kartverket. För att
byråchefen och professorn vid kartverkets geodetiska byrå skulle kunna
befrias från vissa arbetsuppgifter vid kartverket borde där anställas en
byrådirektör i Ca 31 (i så fall skulle kartverket avstå från en tidigare framställd
begäran om utbyte av en statsgeodettjänst mot en förste-statsgeodettjänst).
Kartverket ifrågasatte, om icke det föreslagna arvodet till byråchefen-professorn
vore för litet. Kartverket har vidare i huvudsak anslutit
sig till ett av dåvarande professorn vid kartverket G. A. Rune avgivet särskilt
yttrande, vari anförts bland annat:
De föreslagna benämningarna på professurerna äro mindre lyckliga.
Till »geografisk geodesi» bör alltjämt hänföras första ordningens triangelmätning,
för denna erforderlig basmätning samt precisionsavvägning. Även
vissa andra justeringar av ämnesområdena böra göras.
Enär professorn i »geodetisk mätningsteknik» skulle få avsevärt större
arbetsbörda än nuvarande professorn i geodesi med utjämningsräkning,
måste han få en biträdande lärare eller förste assistent.
Även Svenska teknolog förening en har kritiserat de föreslagna benämningarna
på professurerna och ämnesområdenas sammansättning. Föreningen
har ansett professorn i geodetisk mätningsteknik böra erhålla en biträdande
lärare. Jämkningar i ämnesområdenas sammansättning ha påyrkats
också av Svenska kommunaltekniska föreningen och styrelsen för
Tekniska samfundet i Göteborg. Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares
riksförbund har ansett undervisningen i geodetisk mätningsteknik
böra minskas.
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
Föredraganden. Frågan om geodesiundervisningens ordnande torde framför
allt ha avseende på kartverksprofessorns ställning som lärare i högre
geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm. I likhet med överstyrelsen anser
jag lärarbefattningen böra konstrueras som speciallärarbefattning, förenad
med arvode enligt sedvanliga grunder. Det synes lämpligt, att befattningen
innehaves av kartverksprofessorn, men någon fastare reglering
av denna förening synes icke böra ske. Med hänsyn till detta ställningstagande
finner jag icke anledning att gå in på frågorna om tillsättningsförfarandet
eller om personalförstärkning inom kartverket. Den vakanta
professuren i geodesi med utjämningsräkning bör ändras till professur i
geodesi och återbesättas. Speciallärarämnet bör benämnas geodesi II. Avgränsningen
av ämnesområdena ankommer närmast på högskolemyndigheterna.
Frågan om geodesiundervisningen berör också avdelningen för väg- och
vattenbyggnad. För att tillgodose visst undervisningsbehov inom denna
avdelning ha högskolemyndigheterna beslutat och delvis redan genomfört
en omläggning av geodesiundervisningen inom nämnda avdelning och lantmäteriavdelningen
i riktning mot den av överstyrelsen föreslagna organisationen.
I anslutning härtill har för nästa budgetår begärts en biträdande
lärarbefattning i geodesi med arvode av 2 450 kronor, varvid dock samtidigt
beräknats en minskning av arvodet för specialläraren i planmätning och
nivellering med 2 250 kronor. Jag förordar att professuren i geodesi tillsättes
redan från och med nästa budgetår. Jag tillstyrker även, att professorn
erhåller hjälp av en biträdande lärare med nyss angivet arvode, varvid
arvodet till specialläraren i planmätning och nivellering bör minskas med
2 250 kronor. Speciallärarbefattningen i geodesi II torde böra inrättas först
från och med budgetåret 1952/53.
Undervisningen i övriga läroämnen.
De sakkunniga erinra om, att lantmäteriundervisningens nuvarande studieplan
kännetecknas av ett stort antal ämnen, icke mindre än 24, av vilka
de flesta äro företrädda av speciallärare. Härigenom hade, framhålla de
sakkunniga, vållats dubbelundervisning och ofullständig behandling av
gränsområden samt begränsning av forskningsverksamheten. Därför borde
om möjligt närbesläktade ämnen sammanföras till större undervisningsenheter
under professors ledning. Om ett ämne skulle bli alltför stort, borde
biträdande lärare anställas.
De sakkunniga ha uppdelat lantmäteriundervisningen på tre ämnesgrupper,
nämligen en matematisk-geodetisk, en teknisk-ekonomisk och en rättslig.
Beträffande de föreslagna ändringarna av lantmäteriundervisningens
organisation hänvisar jag till upprättad sammanställning, vilken torde få
fogas såsom bilaga till detta protokoll. I detta sammanhang anser jag mig
böra redogöra för frågorna om studieplanens utformning endast i stora drag.
21
Kungl. Mai ds proposition nr 89.
Matematisk-geodetiska ämnesgruppen.
Fotogr a in m e t r i. De sakkunniga ha framhållit, att denna vetenskap
utvisat en stark utveckling. Erfarenheterna tydde på, att den fotogrammetriska
kartan kunde få en betydande användning inom fastighetsbildningsarbetet.
Med hänsyn härtill ha de sakkunniga föreslagit, att den
nuvarande obligatoriska allmänna kursen i fotogranunetri skall utvidgas.
Rikets allmänna kartverk har hänvisat till ett av byråchefen i kartverket,
docenten P. Tham avgivet yttrande, vari fotogrammetrins centrala betydelse
för kartframställningen samt kartverkets funktion som utbildnings- och
forskningsanstalt framhållits och vari uttalats, att fotogrammetrin därför
borde genom kartverket representeras inom högskolans undervisningsverksamhet
på samma sätt som föreslagits för geodesin.
Teknisk-ekonomiska ämnesgruppen.
De sakkunniga ha betecknat denna ämnesgrupp som den utan tvekan viktigaste
på studieplanen och föreslagit en väsentlig utvidgning av undervisningen
på området. Under den praktisk-teoretiska kursen å Färna skulle
lämnas grundläggande undervisning i de driftstekniska delarna av jord- och
skogsbruksämnena. Vid högskolan skulle utbildningen fortsättas i ekonomiska
ämnen (speciellt fastighetsekonomiska) och tekniska ämnen (huvudsakligen
kulturtekniska) samt tillämpningsämnen >(särskilt fastighetsteknik).
Fastighets-, lantbruks- och skogsekono in i. De sakkunniga
ha föreslagit inrättande av en central professur i fastighetsekonomi,
omspännande allmän och speciell företagsekonomi med särskild hänsyn till
landsbygdens näringsliv. Som stöd för denna skulle finnas speciallärarbefattningar
i lantbruksekonomi och i skogsekonomi med tyngdpunkten förlagd
till driftsekonomiska spörsmål. Nuvarande undervisning i nationalekonomi
skulle bibehållas. Förslaget innebär alltså indragning av nuvarande
speciallärarbefattningar i jordbrukslära med jordbruksekonomi och i skogsekonomi
med skogslära (delvis även sammanhängande med inrättande av
en förberedande kurs).
De sakkunniga ha anfört bland annat följande.
På grund av den snabba utvecklingen på jord- och skogsbrukets område
framstår undervisningen i jordbruks- och skogsekonomi inom lantmäteriutbildningen
numera såsom alltför liten. Vidare ha ämnena icke samordnats
i sådan grad, som varit befogad med hänsyn till att flertalet brukningsenheter
utgjort kombinerade företag av jordbruk och skogsbruk. Undervisningen
har icke heller inriktats på studium av företagen såsom integrerande delar
av traktens näringsliv. Fastighetsbildningen måste planläggas i större sammanhang
och under hänsynstagande till ortens allmänna ekonomiska inriktning
och utveckling.
Ekonomiundervisningen bör — sedan nationalekonomins grunder genomgåtts
— utformas såsom företagsekonomi med särskild hänsyn till lands
-
22
Kungl. Maj:is proposition nr S9.
bygdens näringsförhållanden i allmänhet samt jord- och skogsbruksföretagen
i synnerhet. Avsikten är att bibringa de studerande vissa grundläggande
kunskaper. Härefter synes undervisningen böra övergå till den speciella
lantbruks- och skogsbruksekonomin. Härigenom torde en tillräckligt
bred bas ha erhållits för fortsatta studier i den egentliga fastighetsekonomin,
varmed skulle förstås företagsekonomins tillämpning på de inom jord- och
skogsbruket normalt förekommande företagstyperna.
Att organisera all denna undervisning som en enhet lär icke vara möjligt.
Då de väsentliga forskningsuppgifterna falla inom fastighetsekonomin och
denna ämnesgren alltid i stor utsträckning måste betjäna sig av företagsekonomins
arbetsmetodik, böra dessa båda ämnen sammanföras till en professur,
benämnd fastighetsekonomi. Därvid torde ämnena lantbruksekonomi
och skogsbruksekonomi, som redan äro företrädda med professurer vid
lantbrukshögskolan respektive skogshögskolan, böra anförtros åt speciallärare.
Den föreslagna professuren i fastighetsekonomi skulle enligt de sakkunnigas
förslag få följande arbetsprogram:
Omfattning: 112 timmar föreläsningar, 56 timmar övningar samt studieresa
under 20 dagar.
Föreläsningar: Allmän företagsekonomi. Grundläggande
företagsekonomiska begrepp. Prisbildningsläran. Värdebegreppet. Kostnader
och intäkter, deras delbarhet och progression. Genomsnittskostnad
och differenskostnad (gränskostnad). Lönsamhetsbegreppet. Tillämpade
ekonomiska beräkningar.
Drifts- och arbetsorganisation.
Inköps- och avsättningsförhållanden.
F astighetsekonomi. Jordbruks- och skogsbruksföretagens ekonomiska
särdrag: långtidsinvesteringarna, kostnadsbundenheten, riskförhållandena.
Ränteproblemet.
De ekonomiska fastighetstyperna, deras regionala fördelning och fördelning
på ägarekategorier.
Olika företagsformer: den individuella, kollektiva, kooperativa, samhälleliga
m. in.
Arbetskraftsbehov och arbetskraftsanvändning vid olika fastighetstyper.
Fastigheten och kapitalanvändningen.
Lönsamhetsfaktorer: Kapitalvolym och kapitalbalans. Arbetskraftsvolvm
och arbetskraftsbalans. Ägoform och arrondering. Avståndsfaktorn och dess
inverkan vid olika driftsformer. Lönsamhetsstatistik.
Grunddragen av värderingsläran.
Övningar på lärorummet: Beräkningar in. in. i anslutning till föreläsningarna.
Seminarieövningar.
Studieresa: Besök vid jordbruks- och skogsbruksföretag i olika delar av
landet.
Specialläraren i jordbrukslära med jordbruksekonomi vid tekniska högskolan
i Stockholm A. Åslander har med utförlig motivering avstyrkt de
sakkunnigas förslag och bland annat föreslagit inrättande av en professur i
jordbrukslära och jordbruksekonomi. Några överlantmätare ha även fram
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
ställt kritik mot sakkunnigförslaget. I övrigt har förslaget icke blivit föremål
för särskilda erinringar i remissyttrandena.
Kultur teknik. De sakkunniga ha föreslagit, att de nu på flera olika
speciallärarbefattningar splittrade studierna i kulturtekniska ämnen skulle
samordnas i en ny professur i kulturteknik, huvudsakligen avseende agronomisk
och skoglig väg- och vattenbyggnad. Professorn skulle ha biträdande
lärare i de grundläggande byggnadstekniska delarna av ämnet.
De sakkunniga ha anfört i huvudsak följande.
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen föreslogo inrättande
av en professur i kulturteknik. Vid remissbehandlingen av förslaget
uttalades tveksamhet om möjligheterna att finna en kompetent innehavare
till en dylik professur med hänsyn till det mångsidiga innehållet i programmet.
Professuren kan dock ges större koncentration pa de väsentligaste
avsnitten.
Den hittillsvarande jorddelnings verksamheten på landsbygden har endast
i obetydlig grad beaktat betydelsen av utformningen av väg- och dilcessystemen,
vilka dock genom sin strukturbildande verkan äro av avgörande
betydelse vid fastigheternas brukande. Mångenstädes äro dylika anläggningar
också utförda så, att de hindra en rationell drift.
Att sammanföra de kulturtekniska väg- och vattenbyggnadsämnena till
en undervisningsenhet bör icke väcka betänkligheter, då ämnena såväl ur
tekniska som ekonomiska synpunkter äro närbesläktade.
Den elementära undervisningen i byggnadsstatik, hållfasthetslära, materiallära
och enklare byggnadskonstruktioner bör anförtros åt biträdande
lärare. Professuren bör avlastas undervisningen beträffande kloaker och
kloakledningar in. in. samt beräkning av krafttillgangen i vattenfall. Undervisningsskyldigheten
för professorn blir ändock relativt omfattande. Om
belastningen skulle visa sig för stor, torde undervisningen i hydraulik och
hydrologi böra överlåtas på biträdande lärare.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan, vilket endast i begränsad utsträckning
tagit ställning till de sakkunnigas förslag till lärarbefattningar, har
tillstyrkt inrättande av professuren i kulturteknik. Specialläraren Åslander
har, liksom överlantmätaren i Malmö, avstyrkt tillskapandet av denna professur.
Överlantmätarna i Uppsala och Mariestad, styrelsen för Sveriges
lantmätareförening, Svenska teknologföreningen samt lantbriikshögskolans
lärarråd och styrelse ha ifrågasatt minskning av ämnet. I övrigt har sakkunnigförslaget
i stort sett icke föranlett särskilda erinringar.
Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har sedermera
anfört, att professurens ämnesområde ansetts alltför omfattande, och framlagt
ett av lärarkollegiet godkänt förslag till program för professuren. Enligt
förslaget skulle kulturteknisk vattenbyggnad vara huvudämnet och
kulturteknisk vägbyggnad endast utgöra ett biämne. Föreläsningarna skulle
avse hydraulik, hydrologi, kulturteknisk vattenbyggnad och kulturteknisk
vägbyggnad. Programmet har följande lydelse.
Professuren i kulturteknik omfattar kulturteknisk vattenbyggnad med
kulturteknisk vägbyggnad.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Föreläsningar:
H y d r au 1 i k: Hydromekanikens grundekvationer. Utströmning.
Strömning. Likformig strömning i öppna och slutna ledningar. Dämningsoeh
sänkningskurvor.
H y d r o 1 o g i: Vattnets kretslopp. Hydrologiens grundekvation. Nederbörd.
Avdunstning. Avrinning: uppmätning, storlek, variation. Vattnet i
marken. Grundvattnets rörelse. Olika geologiska avlagringars grundvattenförhållanden.
Kulturteknisk v a 11 e n b y ggn a d: Vattnets betydelse för
yäxtproduktionen i jordbruk och skogsbruk. Reglering av vattenfaktorn
inom olika jordar och ägoslag. Öppen och täckt dikning. Vattenavledningsföretag.
Invallningsföretag. Båtnad och kostnadsfördelning vid jords avvattning.
Sjösänkning. Bevattning. Speciella skogsdikningsfrågor.
K u 1 turteknisk vägbyggna d: Dragkrafter och nyttig last
inom jordbruk och skogsbruk. Ägovägar inom olika terräng-, mark- och
produktionstyper. Ägovägars förläggning med hänsyn till regleringen av
vattenfaktorn inom produktionsområdet. Transportkostnader för olika vägtyper
vid varierande transportbehov. Årskostnader för väghållning under
olika premisser.
Övningar:
Övningar och fältövningar i anslutning till föreläsningsprogrammet.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har ej funnit anledning till
erinran mot programmet. Enligt överstyrelsens mening kunde med inrättandet
av biträdande lärarbefattning i kulturteknik tills vidare anstå.
Social geografi med sociologi. De sakkunniga ha föreslagit
införande av undervisning i detta ämne, för vilket ändamål en speciallärarbefattning
skulle inrättas. Den relativt korta föreläsningskursen i ämnet
(28 timmar) borde huvudsakligen ägnas åt befolkningsutveckling, befolkningsstruktur
och befolkningsrörelser samt olika befolkningsgruppers levnadsstandard,
beteendemönster och inbördes relationer. Eftersom undervisningen
närmast syftade till att skapa en första kontakt med den framväxande
samhällsvetenskapliga forskningen, borde framdeles stor uppmärksamhet
ägnas åt att avpassa ämnet efter utvecklingen på området.
Förslaget har godtagits i remissyttrandena.
Fastighetsteknik. De sakkunniga ha föreslagit, att den nuvarande
professuren i skifteslära skulle — i överensstämmelse med numera allmänt
vedertagen terminologi — erhålla benämningen fastighetsteknik.
Rättsliga ämnesgruppen.
De rättsliga studierna äro nu fördelade på tre ämnen, vart och ett företrätt
av en speciallärare, nämligen rättslära, jorddelningsrätt och tillämpad
byggnadsrätt.
De sakkunniga ha ansett de rättsliga studierna erfordra en fastare organisation
och något vidgad omfattning. De sakkunniga ha föreslagit inrättande
av en professur i allmän rättslära och fastighetsrätt
Kungl. Maj:ts proposition nr 89. 25
i stället för speciallärarbefattningarna i rättslära och jordclelningsrätt, varemot
speciallärartjänsten i tillämpad byggnads rätt skulle bibehållas.
Professorn skulle disponera biträdande lärare för undervisningen i
allmän r ä 11 s 1 ä r a, som till omfattningen skulle i det närmaste fördubblas,
samt i tillämpad fastighetsbildningsrätt, som
skulle omfatta de i förrättningshandläggningen uppträdande praktiska tillämpningsproblemen.
Av betänkandet inhämtas bland annat:
Sakkunnigförslaget är grundat på förslag av 1940 års sakkunniga. Kärnan
i den rättsliga utbildningen har hittills varit ämnet jorddelningsrätt, som
omfattat 112 timmar föreläsningar och 168 timmar övningar. 1946 års sakkunniga
ha ansett ämnets omfattning gott och väl motsvara vad som brukade
innefattas i en professur. Med hänsyn till ämnets innehåll syntes beteckning
fastighetsrätt vara mera adekvat. Den föreslagna ämnesdelen tilllämpad
fastighetsbildningsrätt motsvarade närmast övningarna i jorddelningsrätt,
vilka dock till stor del bestått av föreläsningar och instruktion.
Ämnet tillämpad byggnadsrätt skulle även ändras på visst sätt, bland annat
så, att föreläsningarna för lantmätarnas del koncentrerades till att omfatta
enbart tillämpningsfrågor på stadsbyggnadslagstiftningens område.
I remissyttrandena har sakkunnigförslaget mött endast ringa kritik.
Sammanfattande synpunkter på studieplanen.
Den av de sakkunniga föreslagna studieplanen för lantmätarutbildningen
innebär, att den teoretiska utbildningen skulle utökas från 3 119 till 3 531
timmar, varav 332 falla på förberedande kursen. Den praktiska utbildningen
under högskolans ledning skulle utvidgas från 218 till 310 dagar,
varav 124 belöpa på de grundläggande agronomisk-skogliga studierna. Den
nu framlagda studieplanen skulle motsvara i genomsnitt 33 veckotimmar
per termin.
Mot den av de sakkunniga föreslagna utökningen av antalet föreläsningsoch
övningstimmar ha betänkligheter uttalats i ett stort antal remissyttranden.
En beskärning av veckoschemat har förordats på många håll. Sålunda
ha tekniska högskolan i Stockholm, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
lantmätenstyrelsen (med instämmande av fastighetsbildningssakkunniga)
och styrelsen för Sveriges lantmätareförening föreslagit minskning
av föreläsnings- och övningstiden i samtliga ämnen med omkring 10 procent,
varjämte ytterligare beskärning av vissa ämnen ifrågasatts. Överstyrelsen
har yttrat, att det torde få ankomma på överstyrelsen att framdeles vid
fastställande av läro- och timplaner taga närmare ställning till här berörda
frågor.
Föredraganden. Mot de sakkunnigas förslag beträffande läroämnen
inom lantmäteriavdelningen finner jag i stort sett icke anledning till erinran.
Såsom i det föregående antytts har en förstärkning av undervisningen i
jordbruks-och skogsbruksekonomiska ämnen sedan länge ansetts nödvändig.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Behovet härav har framträtt med ökad styrka efter de senaste årens lagstiftning
rörande jordbruks-och bebyggelseplanering. Emellertid torde såsom
föreslagits av lantmäteristyrelsen och överstyrelsen m. fl. en nedskärning av
föreläsnings- och övningstiden i samtliga ämnen med omkring tio procent
(i några ämnen möjligen ännu mera) böra eftersträvas. Den närmare bestämningen
av befattningarna som speciallärare och biträdande lärare samt
därmed förenade arvoden torde av olika skäl — bland annat nämnda nedskärning
av undervisningstiden — böra ske först i samband med prövningen
av anslagsäskandena beträffande högskolan för det budgetår, varunder
befattningarnas inrättande eller omändrande blir behövligt. I detta sammanhang
upptar jag därför endast till behandling framkomna förslag om
inrättande av professurer, i den mån jag icke tagit ställning till förslagen
i det föregående.
Den från kartverkets sida framförda frågan om fotogrammetrins ställning
torde icke nu böra upptagas till närmare övervägande.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle undervisningen i de egentligt ekonomiska
ämnena, nu huvudsakligen uppehållen av två speciallärare, ombesörjas
av en professor i fastighetsekonomi samt två speciallärare (i lantbruksekonomi
och skogsbruksekonomi). Förslaget har kritiserats av nuvarande
specialläraren i jordbrukslära med jordbruksekonomi och av några överlantmätare
men accepterats i det övervägande antalet av remissyttrandena.
Då en dylik professur torde kunna komma i fråga till inrättande tidigast
från och med budgetåret 1953/54, anser jag mig icke nu böra taga ställning
till detta förslag.
De sakkunniga ha även föreslagit inrättande av en professur i kulturteknik,
avseende agronomisk och skoglig vatten- och vägbyggnad, till vars
innehavare skulle knytas en biträdande lärare. I yttrandena har professurens
behövlighet allmänt vitsordats men i flera fall har påyrkats en minskning
av ämnesområdet. Vederbörande högskolemyndigheter ha numera
framlagt ett ändrat program för professuren, enligt vilket ämnesområdet
huvudsakligen skulle omfatta kulturteknisk vattenbyggnad. Denna professur
torde vara särskilt behövlig för att åstadkomma förbättrad utbildning
inom den teknisk-ekonomiska ämnesgruppen. Jag förordar därför, att en
professur i kulturteknik med i huvudsak den av högskolemyndigheterna
förordade omfattningen inrättas från och med budgetåret 1952/53. I samband
därmed böra de nuvarande speciallärartjänsterna i allmän byggnadslära
och vattenbyggnad II indragas.
Benämningen av professuren i skifteslära bör i enlighet med de sakkunnigas
förslag ändras till fastighetsteknik.
Vad angår den rättsliga ämnesgruppen, ha de sakkunniga föreslagit, att
i stället för speciallärartjänsterna i rättslära och jorddelningsrätt skulle in
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
rättas eu professur i allmän rättslära och fastighetsrätt jämte biträdande
lärarbefattningar i allmän rättslära och tillämpad fastighetsbildningsrätt.
Jag är emellertid tveksam om lämpligheten av att för närvarande inrätta
en professur inom det rättsliga ämnesområdet. Tills vidare, i avvaktan på
närmare erfarenhet, synes undervisningen inom detta ämnesområde böra
anförtros åt speciallärare liksom nu är fallet.
Vissa särskilda frågor.
Forskning.
De sakkunniga ha förordat en väsentligt utvidgad forskningsverksamhet
inom de discipliner, lantmäteriutbildningen omspänner. Förslaget om inrättande
av nya professurer har bland annat framställts i detta syfte. De
sakkunniga ha vidare påyrkat utredning om inrättande av ett särskilt
forskningsinstitut med uppgifter på fastighetsekonomins, kulturteknikens
och fastighetsteknikens områden. För att kontakten med andra forskningsområden
av betydelse för lantmäteriutbildningen skulle stärkas, ha de sakkunniga
även ansett nödvändigt, att lantmäteriet representerades i vissa
forskningsråd in. m. Sakkunnigledamoten Nilsson har föreslagit, att det
ifrågasatta forskningsinstitutet skulle förläggas till Ultuna.
I remissyttrandena har behovet av vidgad forskning inom här ifrågavarande
områden allmänt understrukits. Beträffande innehållet i yttrandena
må i övrigt nämnas, att lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse anslutit
sig till Nilssons mening samt att lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm, avstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande representation
i forskningsråden.
Fortbildningskurser.
De sakkunniga ha bland annat uttalat, att det behov av fortsatt utbildning,
som med den snabba utvecklingen inom lantmäterivetenskaperna
tämligen snart efter examen uppstode hos lantmätarna, borde tillgodoses
genom fortbildningskurser vid tekniska högskolans lantmäteriavdelning.
Dessutom kunde tid efter annan uppkomma behov av att utbilda ett färre
antal specialister i något visst, begränsat fack. Även detta behov borde
tillgodoses av lantmäteriundervisningen genom anordnande av specialkurser.
Deltagare i kurser av förevarande slag borde under kurstiden av respektiva
huvudmän åtnjuta oavkortade löneförmåner samt rese- och traktamentsersättning.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har tillstyrkt de sakkunnigas
förslag beträffande fortbildningskurser. Det borde ankomma på överstyrelsen
att framdeles vid lämplig tidpunkt framlägga förslag till dylika
kursers anordnande.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Högskolestudiernas förläggning.
Eftersom den av de sakkunniga verkställda utredningen rörande lantmäteriutbildningen
varit förutsättningslös, ha de sakkunniga behandlat
frågan om de teoretiska studiernas förläggning såsom ett av de avslutande
spörsmålen. Efter övervägande av olika förläggningsalternativ ha de sakkunniga
kommit till det resultatet, att lantmäteriundervisningen också i
fortsättningen borde organiseras såsom en avdelning av tekniska högskolan
i Stockholm. Mot de närmast ifrågakommande alternativen, nämligen särskild
lantmäterihögskola eller lantbrukshögskolan eller skogshögskolan, ha
de sakkunniga framför allt åberopat kostnadsskäl. För att den erforderliga
kontakten mellan lantmäteriundervisningen samt jord- och skogsbruksundervisningen
skulle befrämjas ha de sakkunniga föreslagit inrättande av
en samarbetsdelegation, bestående av rektorerna vid lantbrukshögskolan
och skogshögskolan samt föreståndaren för lantmäteriavdelningen vid tekniska
högskolan. Delegationen skulle behandla gemensamma utbildningsproblem,
utbyte av lärare, underlättande av specialstudier, organiserandet
av fortbildningskurser in. m. Sakkunnigledamoten Nilsson har uttalat tveksamhet
om huruvida lantmätarnas utbildning borde förläggas till tekniska
högskolan.
Lantbrukshögskolans lärarråd har kritiserat de sakkunnigas förslag beträffande
den agronomiska och skogliga utbildningen samt förklarat sig
icke finna övertygande styrkt, att tekniska högskolan vore lämpligaste förläggningsplatsen.
Rikets allmänna kartverk har också ansett tekniska högskolan
vara olämplig förläggningsplats i vad avser utbildningen i agronomiska
och skogliga ämnen. I övrigt har sakkunnigförslaget tillstyrkts eller
icke föranlett erinran i remissyttrandena.
Föredraganden. Det av mig tillstyrkta förslaget om en ny professur
inom lantmäteriavdelningen torde, om det bifalles, befrämja forskningsverksamheten
inom därav berörda vetenskaper. De sakkunnigas förslag
om särskild utredning rörande upprättande av ett forskningsinstitut och om
representation i forskningsråd m. m. är jag icke nu beredd att upptaga till
behandling.
Vad angår special- och fortbildningskurser, vill jag nu inskränka mig till
att vitsorda det betydelsefulla i anordnandet av sådana kurser.
Att lantmäteriundervisningen alltjämt bör vara förlagd till tekniska högskolan
i Stockholm synes numera vara den allmänna uppfattningen. Jagfinner
därför icke anledning att närmare ingå på frågan utan vill blott
uttala, att jag delar denna uppfattning, som synes ha mycket goda skiil
för sig.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr SO.
B. Utbildningen av lantbruksingenjörer.
Nuvarande förliåll a n d e n.
Lantbruksingenjörerna, vilkas huvuduppgift är planläggning av torrläggningsföretag,
äro numera tjänstemän hos lantbruksnämnderna. Nuvarande
utbildningssystem för lantbruksingenjörerna infördes i huvudsak år
1911.
Gällande bestämmelser rörande lantbruksingenjörernas utbildning innebära
i stort sett följande.
Den teoretiska utbildningen skall bestå av dels en treårig kurs i huvudsakligen
tekniska ämnen vid tekniska högskolan i Stockholm, dels eu
ettårig kurs i agronomiska och rättsliga ämnen vid lantbrukshögskolan.
Vid tekniska högskolan ha lantbruksingenjörsstuderandena intagits i
avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Vid lantbrukshögskolan har
utbildningen delvis sammanfallit med agronomutbildningen. Antalet
studerande har enligt uppgift av förutnämnda 1946 års sakkunniga
för utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer under årens lopp
växlat betydligt. Sålunda har antalet lantbruksingenjörsstuderande vid tekniska
högskolan varierat mellan 1 och 8. På lantbrukshögskolan har vissa
år icke funnits någon sådan studerande, under det att antalet andra år uppgått
till 2—4. Lantbruksingenjörernas praktiska utbildning skall bestå av
ett halvt års jordbrukspraktik före eller efter studierna vid tekniska högskolan
samt viss tids tjänstgöring inom lantbruksingenjörsorganisationen
såsom ingenjörsaspirant och extra ordinarie ingenjör. Kursen vid lantbrukshögskolan
genomgås först efter minst ett års tjänstgöring som ingenjörsaspirant.
Enligt vad de sakkunniga upplyst har under senare år de flesta lantbruksingenjörsstuderandena
föredragit att avlägga fullständig civilingenjörsexamen
vid väg- och vattenbyggnadsavdelningen.
Huvuddragen av föreliggande
sakkunnigförsla g.
1946 års sakkunniga ha haft i uppdrag att verkställa en i huvudsak förutsättningslös
utredning rörande utbildning av lantmätare och lantbruksingenjörer.
På grund av det relativt obetydliga rekryteringsbehovet inom
lantbruksingenjörsorganisationen ha de sakkunniga — närmast av ekonomiska
skäl — funnit det nödvändigt, att utbildningen av lantbruksingenjörer
anslutes till utbildningen av andra tekniker med sammanfallande utbildningsmål.
Lantbruksingenjörsutbildningen bär därvid ansetts lämpligast
böra helt förläggas till tekniska högskolan i Stockholm, där utbildningen
skulle organiseras som en särskild studieriktning inom avdelningen för vägoch
vattenbyggnad men med utnyttjande i stor utsträckning av anordningarna
för lantmätarutbildningen. Den föreslagna studieriktningen skulle
vara avsedd icke blott för lantbruksingenjörer utan även för andra vattenlekniker
med närbesläktade yrkesuppgifter.
•30 Kungi. May.ts proposition nr 89.
Liksom lantmätareleverna skulle lantbruksingenjörsstuderandena börja
sin utbildning med att genomgå den praktisk-teoretiska förberedande kursen
å Färna. Utöver de sex månader, som denna kurs skulle kräva, skulle
lantbruksingenjörsutbildningen omfatta fyra års högskolestudier. De tekniska
studierna skulle i stort sett bli av oförändrad omfattning, varemot
en betydande förstärkning av den ekonomiska och rättsliga undervisningen
skulle genomföras. Härvid skulle samordning med den enligt de sakkunnigas
förslag reformerade lantmätarutbildningen i betydande omfattning anordnas.
Under första sommaren under högskoletiden skulle de studerande
praktisera hos lantbruksingenjörer eller vissa andra. Totalt sett skulle förslagets
realiserande medföra en mindre ökning av den teoretiska undervisningen
och en avsevärd utökning av den praktiska utbildningen.
De sakkunniga ha vidare framfört vissa synpunkter beträffande vetenskapliga
studier och vetenskaplig forskning, rörande avdelningskollegier
och avdelningsråd för den nya studieriktningen vid tekniska högskolan
samt angående fortbildning och specialutbildning m. m.
Genomförandet av sakkunnigförslaget har beräknats medföra en kostnadsökning
av 4 000 kronor årligen.
Sakkunnigledamoten Nilsson har anfört vissa särskilda synpunkter beträffande
lantbruksingenjörsutbildningen.
I remissyttrandena har de sakkunnigas förslag i stort sett tillstyrkts. Endast
lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse samt Sveriges högskoleutbildade
väg- och vattenbyggares riksförbund ha helt avstyrkt förslagets
genomförande.
Ur yttrandena må här i största korthet återgivas följande.
De ordinarie och extra ordinarie lantbruksingenjörer, som yttrat sig, ha
alla i huvudsak tillstyrkt sakkunnigförslaget eller lämnat det utan erinran.
T flera fall ha starka lovord uttalats. Lantbruksstyrelsen har i stort sett
biträtt de sakkunnigas förslag, som bland annat ansetts komma att minska
svårigheterna att rekrytera lantbruksingenjörsorganisationen. Styrelsen för
Föreningen Statens lantbruksingenjörer har ansett sakkunnigförslaget i sina
huvuddrag innebära en tillfredsställande lösning på utbildningsfrågan.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har tillstyrkt omläggning
av lantbruksingenjörsutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag. Lärarkollegiet har dock endast i begränsad
utsträckning tagit definitiv ställning till förslagen beträffande lärarbefattningar
och läroämnen, emedan utredning om nedbringande av studietiden
per vecka vid högskolan påginge. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna
har funnit de sakkunnigas förslag i huvudsak väl avpassat efter nutida
krav på utbildningen.
Lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse ha bestämt avstyrkt sakkunnigförslaget
och påyrkat ny utredning. I motiveringen har erinrats, att
det tidigare ofta påtalats, att torrläggningsförrättningarna främst innefattade
jordbruksekonomiska problem och att lantbruksingenjörerna hade för
liten insikt i jordbruksekonomiska frågor. De sakkunnigas förslag inne
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 89. 31
bure likväl en väsentlig minskning av den agronomiska utbildningen. Det
vore även olämpligt, att studerandena under studietiden icke finge kontakt
med institutionen för agronomisk hydroteknik vid lantbrukshögskolan. Den
föreslagna tekniska utbildningen vore däremot alltför omfattande. Den
sålunda framförda kritiken förutsatte, att lantbruksingenjörerna även i
fortsättningen komme att bli sysselsatta helt inom sitt dåvarande arbetsområde.
Skogsstyrelsen har anfört, att kravet på teknisk kompetens hos lantbruksingenjörerna
icke vore så framträdande, att det behövt utesluta en mer
angelägen upprustning av deras agronomiska kunskaper. Då emellertid
agronomisk sakkunskap funnes i lantbruksnämnderna, lorelåge måhända
godtagbara skäl för de sakkunnigas ståndpunktstagande, särskilt om hänsyn
toges till utvecklingstendensen beträffande vatten- och avloppsfrågorna.
Samarbete mellan tekniska högskolan och lantbrukshögskolan vore av vikt.
Med dessa reservationer tillstyrkte styrelsen sakkunnigförslaget.
Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares riksförbund har tillstyrkt
lantbruksingenjörsutbildningens förläggning till tekniska högskolan
i Stockholm och inrättandet av en praktisk kurs men ansett, att förslaget
i övrigt alltför ensidigt vore inriktat på utbildningen av lantbruksingenjörer
och alltför litet toge hänsyn till utbildningsbehovet för närliggande
verksamhetsområden, varför förslaget borde göras till föremål för översyn.
Den teoretiska utbildningen.
De sakkunniga ha indelat de för lantbruksingenjörsutbildningen erforderliga
ämnena i tre grupper, nämligen en teknisk, en ekonomisk-kulturteknisk
och en rättslig. Undervisningen i de tekniska ämnena skulle huvudsakligen
vara förlagd till väg- och vattenbyggnadsavdelningen. Beträffande
dessa ämnen må här i övrigt endast nämnas, att de sakkunnigas förslag
om undervisning i vattenlednings- och avloppsteknik för lantbruksingenjörsstuderande
skulle medföra ökad kostnad för speciallärar- och assistentavlöningar.
Undervisningen inom den ekonomisk-kulturtekniska gruppen
skulle så gott som helt ansluta sig till den för lantmäteriavdelningen föreslagna
studieplanen beträffande motsvarande ämnen. För lantbruksingenjörselevernas
del skulle ingen annan särskild kostnad uppstå än någon
ökning av utgifterna för assistent. Inom den rättsliga ämnesgruppen skulle
lantbruksingenjörsutbildningen också anslutas till motsvarande undervisning
för lantmätare. Dock skulle undervisning i tillämpad vattenrätt för
lantbruksingenjörsstuderande meddelas av en biträdande lärare under professorn
i allmän rättslära och fastighetsrätt. Det sålunda föreslagna studieprogrammet
innebure, jämfört med det nuvarande, totalt sett en mindre
ökning av den teoretiska undervisningen. I fråga om den ekonomiska och
rättsliga utbildningen skulle förslagets genomförande medföra en betydande
förstärkning.
I remissyttrandena ha framförts många och skiftande önskemål om ändringar
i den föreslagna studieplanen.
32
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 89.
Föredraganden. De brister, vilka enligt vad i det föregående antytts
vidlåda den nuvarande utbildningen av lantbruksingenjörer, äro främst
den otillfredsställande undervisningen i ekonomiska ämnen och splittringen
på två högskolor. Eftersom endast ett fåtal lantbruksingenjörer behöver
utbildas årligen, kan utbildningen icke gärna organiseras såsom en fristående
undervisningsform. Vid övervägande av olika möjligheter att anknyta
lantbruksingenjörsutbildningen till andra undervisningslinjer lia de
sakkunniga stannat för att föreslå, att utbildningen helt skulle förläggas
till tekniska högskolan i Stockholm, där den skulle försiggå inom avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt lantmäteri. Härvid har förutsatts,
att lantmätarutbildningen förbättrades på sätt de sakkunniga föreslagit.
Jag tillstyrker, att lantbruksingenjörsutbildningen i stort sett organiseras
i enlighet med de sakkunnigas förslag, dock att den praktisk-teoretiska
kursen bör förläggas till sommarhalvåret mellan de två första studieåren.
De önskemål beträffande enskildheter i studieplanen, som framkommit
under remissbehandlingen, torde böra övervägas av överstyrelsen för de
tekniska högskolorna vid ärendets fortsatta handläggning.
C. Kostnadsberäkningar.
De sakkunniga ha räknat med att genomförandet av deras förslag i viss
utsträckning skulle ske successivt. Även de studerande, som påbörjat sina
studier vid lantmäteriavdelningen enligt nu gällande studieplan, borde
på visst sätt komma i åtnjutande av den vidgade och fördjupade utbildning,
som sakkunnigförslaget innebure beträffande åtskilliga ämnen. Kostnaderna
härför uppskattades till 3 700 kronor under det första och 1 800
kronor under det andra budgetåret av reformens genomförande.
De sakkunniga ha i huvudsak framlagt följande kostnadsberäkningar beträffande
en fullt genomförd omorganisation:
Lantmätarutbildningen.
Avlöningar:
Ärliga kostnader.
tre nya professorer (fastighetsekonomi, kulturteknik, allmän rättslära och fastig -
hetsrätt) .........................................4- Öl 800
speciallärare.........................................— 13 700
biträdande lärare......................................+ 8 600
övriga arvoden (avdelningsföreståndaren, föreståndaren för förberedande kursen, ,
professorn och chefen för geodetiska byrån i rikets allmänna kartverk).....+ 4 900
förste assistenter och assistenter..............................+41 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 89. 33
Omkostnader:
reseersättningar åt lärare..................................+ 5 000
expenser vid förberedande kursen:
bränsle, lyse, vatten............................... 3 000
renhållning, städning m. in............................ 4 000
diverse material, telefon m. m.......................... 600 _l 7 gg(j
Summa ökning kronor 105 200
Engångskostnader.
Byggnadsarbeten å Färna:
ombyggnad av huvudbyggnaden.............................. 54 200
ombyggnad av flygel.................................... 27 000
nybyggnad för ritsal m. m................................. 50 700
nybyggnad för elever vid förberedande kursen..................... 75 200
nybyggnad för elever vid högskolans fältövningar.................... 40 600
utvändiga ledningar, vägar m. m.............................. 20 000
arbetsledning, administration m. m............................. 10 000
277 700
avrundat till 280 000
Utrustning av byggnaderna å Färna (möbler, laboratoriemateriel
m. m.)............................................ 30 000
Utrustning av nya institutioner:
kulturteknik..................................... 2 000
fastighetsrätt..................................... 2 000
socialgeografi med sociologi............................. 500
fastighetsekonomi.................................. 2 000
lantbruksekonomi..................................1000
skogsbruksekonomi................................. 1 000 g 5QQ
Summa kronor 318 500
Lantbruksingenj ör sutbildningen.
Ökade arvoden till speciallärarna i planmätning och nivellering (400 kronor) och vattenlednings-
och avloppsteknik (1 000 kronor) samt arvode till biträdande lärare i
tillämpad vattenrätt (1 750 kronor)............................ 3 150
Särskilda assistenter i kulturteknik samt vattenlednings- och avloppsteknik...... 600
Summa kronor 3 750
Geodesiundervisningen inom väg- och vattenbyggnadsavdelningen.
Särskilda assistenter vid vissa övningar...................... kronor 6 000 I
I remissyttrandena har bland annat anförts:
Domänstyrelsen har ansett domänverket böra erhålla årlig avgäld för
upplåtelse till lantmäteriundervisningen av byggnader och markområde å
Färna.
3 — Biliang till riksdagens ■protokoll 1951. 1 samt. Nr 89.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Byggnadsstyrelsen har anfört, att kostnaderna för byggnadsarbetena å
Fäma genomgående syntes vara väl lågt beräknade. Någon noggrannare
beräkning av kostnaderna kunde med ledning av föreliggande uppgifter
knappast ske.
Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna har anfört, att om undervisningsprogrammet
nedskures på sätt överstyrelsen förordat, kunde arvodena
åt speciallärare och biträdande lärare minskas. Dessa spörsmål borde prövas
i samband med anslagsäskandena för de närmaste budgetåren. Den av
överstyrelsen förordade förläggningen i tiden av Fäma-kursen skulle även
medföra jämkningar i den av de sakkunniga beräknade tidsföljden för nyinrättande
eller omreglering av lärarbefattningar.
Föredraganden. Jag har i det föregående räknat med att omorganisationen
skulle i huvudsak genomföras successivt från och med läroåret
1952/53. Vilka organisationsändringar som böra vidtagas under det första
omorganisationsåret, torde böra närmare prövas i samband med behandlingen
av anslagsäskandena beträffande högskolan för samma budgetår.
På samma sätt bör prövas, om kompletteringskurser för lantmäteristuderandena
böra anordnas. De sakkunnigas kostnadsberäkningar finner jag nu
icke anledning att närmare granska. Arvodenas storlek och medelsbehovet
i övrigt torde böra prövas i samband med behandlingen av anslagsäskandena
för det budgetår, för vilket medelsanvisningen erfordras.
D. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående föreslagna grunder
för omorganisation av utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer,
vilken omorganisation avses skola genomföras,
vad angår geodesiundervisningen huvudsakligen från
och med budgetåret 1951/52 och i övrigt successivt från
och med budgetåret 1952/53,
b) besluta, att vid tekniska högskolan i Stockholm skall
från och med den 1 juli 1952 inrättas en professur i kulturteknik.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
35
II. Anslagsberäkningar.
1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar.
1949/50 ...................
1950/51 (statsliggaren s. 575)
1951/52 (förslag) ..........
Anslag
2 823 000
2 894 000
3 025 000
Nettoutgift
2 802 936
Kollegienämnden vid högskolan har för nästa budgetår framlagt anslagsäskanden,
som innebära en anslagshöjning med i runt tal 966 000 kronor.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som tillstyrkt en anslagshöjning
med 385 000 kronor, har inledningsvis anfört i huvudsak följande
rörande anslagsavvägningen för nästa budgetår.
Överstyrelsen har med hänsyn till utfärdade besparingsdirektiv sett sig
nödsakad att vidtaga icke oväsentliga nedskärningar av de från högskolornas
sida framförda anslagsäskandena även i fall, då dessa för överstyrelsen
framstått såsom i och för sig väl grundade. Trots den återhållsamhet, som
överstyrelsen sålunda vid sin prövning av förevarande spörsmål sökt iakttaga,
är överstyrelsen medveten om att de av överstyrelsen föreslagna anslagsförstärkningarna
måhända kunna synas avsevärda. Överstyrelsen vill
emellertid betona, att den restriktiva ståndpunkt, vilken statsmakterna av
statsfinansiella skäl nödgats intaga vid sin behandling av frågor om anslag
till högskolorna för de senaste budgetåren, kommit att medföra en ackumulering
av föreliggande medelsbehov för högskolornas utbyggnad. Såsom
överstyrelsen vidare vid olika tillfällen och i skilda sammanhang framhållit
är en förstärkt medelsanvisning till den högre tekniska undervisningen
och forskningen ägnad att redan på tämligen kort sikt främja den
ökning av produktionen inom landet, som för närvarande framstår såsom
särskilt eftersträvansvärd. Med hänsyn härtill bör det enligt överstyrelsens
mening även ur allmänna statsfinansiella synpunkter vara av vikt, att
ifrågavarande medelsbehov så långt möjligt bliva tillgodosedda.
Såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm föreligger jämväl — såsom
ock överstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåren 1949/50 och
1950/51 framhållit — behov av ökade anslag för tillgodoseende av ändamål,
som väsentligen falla utom ramen för den fortlöpande utbyggnaden av högskolan
i övrigt.
Överstyrelsen åsyftar härvid till en början de åtgärder för en snar förbättring
av den högre undervisningen och forskningsbetingelsema på det
flygtekniska området, för vilka statsmakterna uttalat sig vid 1948 års riksdag
(prop. nr 206; riksdagens skrivelse nr 369) och vilkas genomförande i
anslutning till ett av den s. k. flygforskningskommittén avgivet förslag påbörjats
från och med budgetåret 1949/50 genom förstärkning av lärarpersonalen
på detta område vid högskolan, överstyrelsen tillåter sig erinra,
att den av flygforskningskommittén föreslagna upprustningen av undervisningen
och forskningen vid högskolan avsetts skola genomföras i två
36
Kungl. Majits proposition nr 89.
huvudetapper, den ena (huvudetapp I) från och med budgetåret 1951/52
och den andra (huvudetapp II) från och med budgetåret 1952/53. De från
och med budgetåret 1949/50 vidtagna åtgärderna i detta hänseende utgöra
ett led i ett förberedande avsnitt, som enligt kommittén avsetts skola föregå
den första huvudetappen. Överstyrelsen har vid sin prövning av högskolans
nu framförda äskanden ansett sig kunna utgå ifrån, att den sålunda
påbörjade förstärkningen av de flygtekniska lärarkrafterna utan dröjsmål
bör fullföljas i huvudsaklig överensstämmelse med flygforskningskommitténs
förslag. Det vill synas överstyrelsen, som om den skärpning det världspolitiska
läget numera undergått gör ett fullföljande av detta program i hög
grad angeläget.
Överstyrelsen vill här vidare bringa i erinran det sakkunnigebetänkande
angående utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer (stat. off. utr.
1947: 68), varöver överstyrelsen avgivit remissutlåtande den 23 september
1948 under framhållande av önskvärdheten av att denna fråga, som länge
varit aktuell, förelädes 1949 års riksdag och av att omorganisationen om
möjligt genomfördes från och med läsåret 1949/50. Till de av de sakkunniga
framlagda förslagen hava emellertid statsmakterna ännu ej tagit ställning.
Det är nu överstyrelsens förhoppning, att proposition i ämnet skall
kunna föreläggas 1951 års riksdag och omorganisationen av här avsedd utbildning
påbörjas från och med nästa läsår. Härvid erfordras i viss utsträckning
ett inrättande av nya och en omreglering av nu befintliga lärarbefattningar
vid högskolan redan från och med budgetåret 1951/52.
I det följande kommer jag att mera utförligt redogöra endast för de
framställningar från överstyrelsen, vilka jag ansett mig böra helt eller delvis
biträda, och tillåter mig att i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet. I.
I. Lärarpersonal.
Professur i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik
samt utbyte av en professur i gruvbrytning
och en speciallärarbefattning i gruvmätning (arvode
6 050 kronor) mot en professur i gruvbrytning med gruvmätning.
Kollegienämnden har till stöd för ifrågavarande förslag i
huvudsak anfört följande.
Inom avdelningen för bergsvetenskap finnes för närvarande bland annat
en professur i gruvbrytning och en speciallärarbefattning i gruvmätning.
Inom den till avdelningen för kemi hörande professuren i värmeteknik och
maskinlära meddelas undervisning för studerande såväl inom avdelningen
för kemi som inom avdelningen för bergsvetenskap. — Innehavaren av professuren
i gruvbrytning inträder i pensionsåldern den 1 december 1951.
Inom fackmannakretsar är man av den bestämda uppfattningen att det
icke finnes möjlighet att finna någon efterträdare, vilken i tillräcklig grad
skulle behärska såväl de rena gruvbrytningsproblemen som gruvornas mekaniska
och elektriska problem, och att som följd härav en uppdelning av
professuren ifråga är ofrånkomlig. Innehavaren av speciallärarbefattningen
i gruvmätning har redan passerat sjuttioårsgränsen. Det anses på fackmannahåll
att någon möjlighet icke förefinnes att till högskolan knyta
37
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
någon efterträdare, som skulle besitta erforderlig kompetens för speciallärarbefattningen
ifråga.
Vad undervisningen i värmeteknik och maskinlära beträffar är förhållandet
det, att de studerande inom avdelningarna för kemi och bergsvetenskap
dels ha olika förkunskaper för ämnet, dels ock böra erhålla i skilda
riktningar fördjupad undervisning. Härtill kommer att terminernas längd
och förläggning äro olika för de båda avdelningarna, varför en rationellt
driven samundervisning icke kan meddelas. Starka och väl motiverade
krav ha även framförts från avdelningskollegiet för avdelningen för kemi,
att professuren i värmeteknik och maskinlära borde uppdelas i en allmän
kurs och en fortsättningskurs, varvid fortsättningskursen framför allt skulle
inriktas på anläggningstekniska problem och utformas så, att den vore särskilt
lämpad dels för studerande inom avdelningen för kemi, dels ock för studerande
inom avdelningen för maskinteknik. För att detta sistnämnda önskemål
skall kunna tillgodoses måste innehavaren av professuren avlastas
från undervisningsskyldighet i vad avser avdelningen för bergsvetenskap.
Eu särskild kommitté inom högskolan har framlagt följande lösning, vilken
kollegienämnden funnit vara synnerligen rationell och lämplig samtidigt som
dess genomförande kommer att leda till reducerade timtal vad den sammanlagda
undervisningstiden beträffar inom de båda avdelningarna för
kemi och bergsvetenskap.
En ny professur inrättas i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik
från och med budgetåret 1951/52. Till denna hänföres dels den maskinlära,
som är lämpad för avdelningen för bergsvetenskap och som nu ingår i professuren
i värmeteknik och maskinlära, dels ock den tryckluftteknik och
den gruvmaskinteknik som ingå i den nuvarande professuren i gruvbrytning.
Professuren i gruvbrytning ändras till gruvbrytning med gruvmätning
samtidigt som speciallärarbefattningen i gruvmätning indrages. Som redan
framhållits inträder den nuvarande innehavaren av professuren i gruvbrytning
i pensionsåldern den 1 december 1951. Ur undervisningssynpunkt är
det i högsta grad önskvärt att innehavaren kvarstår i sin befattning till
och med höstterminens 1951 utgång, lämpligen till och med den 31 januari
1952. Ämnet gruvmätning utgöres dels av en sommarkurs med ett arvode
av 1 400 kronor, dels av övningar och föreläsningar under höstterminen
med ett arvode av 3 100 kronor. För vårterminen, då ingen undervisning
förekommer, utgår ett arvode av 1 550 kronor. Lämpligt är som följd härav
även att speciallärarbefattningen i gruvmätning indrages först i och med
höstterminens 1951 utgång, d. v. s. den 31 januari 1952.
Överstyrelsen har funnit kollegienämndens förslag innebära en ändamålsenlig
lösning av undervisningen för avdelningens för bergsvetenskap
vidkommande och även medföra en önskvärd rationalisering av undervisningen
i värmeteknik och maskinlära för avdelningarna för kemi och
maskinteknik, varför överstyrelsen för egen del förordat nämnda förslag.
Vid bifall härtill syntes den nu befintliga professuren i gruvbrytning böra
sättas å övergångsstat. Vidare syntes till högskolans personalförteckning
böra fogas en anmärkning av innebörd, att de nya professurerna i allmän
maskinteknik och gruvmaskinteknik samt i gruvbrytning med gruvmät
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
ning icke finge tillsättas, så länge den sålunda å övergångsstat uppförda
professorn i gruvbrytning kvarstode i sin tjänst. Överstyrelsen funne nämligen
icke heller den nya professuren i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik,
vilken av kollegienämnden avsetts skola tillkomma redan från och
med den 1 juli 1951, behöva inrättas förrän den nuvarande professorn i
gruvbrytning frånträdde sin befattning, vilket överstyrelsen vid sina anslagsberäkningar
förutsatt skola ske först den 1 februari 1952.
Ett bifall till föreliggande förslag innebär tillika, erinrar överstyrelsen, att
speeiallärarbefattningen i gruvmätning skulle indragas från och med sistnämnda
tidpunkt. Då emellertid innehavaren av denna befattning därvid
fullgjort den med befattningen för läroåret 1951/52 förenade tjänstgöringsskyldigheten,
syntes hans arvode för nästa budgetår böra beräknas till
oförändrat belopp, 6 050 kronor, och detta arvode bortfalla först från och
med budgetåret 1952/53.
Svenska gruvföreningen har i skrivelse den 27 november 1950 livligt tillstyrkt
ifrågavarande förslag.
Utökning av den med befattningen som biträdande
lärare i fysik förenade under visningsskyldigheten.
Kollegienämnden har föreslagit dylik utökning jämte höjning av
arvodet från 3 400 till 4 300 kronor. Nämnden har i huvudsak anfört:
Från och med budgetåret 1949/50 har inrättats en ny speciallärarbefattning
i elektroteknik II för de studerande inom avdelningen för väg- och
vattenbyggnad. Samtidigt minskades och omlades undervisningen i elektroteknik.
Härvid skulle undervisningen för biträdande lärarbefattningen i fysik
ha utökats från 56 timmar föreläsningar och 28 timmar övningar till
70 timmar föreläsningar och 35 timmar övningar.
Överstyrelsen framhåller, att förslaget om en utökning av undervisningsskyldigheten
för den biträdande läraren i fysik ansluter sig till den omläggning
av undervisningen i elektroteknik, som genomförts från och med läroåret
1949/50 och också borde ha framlagts samtidigt med förslaget om inrättandet
från och med sistnämnda år av speciallärartjänsten i elektroteknik
II, vilket emellertid då förbisågs av högskolans kollegienämnd. Med
hänsyn härtill syntes det ofrånkomligt att den här begärda utökningen av
undervisningsskyldigheten för den biträdande läraren i fysik nu genomfördes.
Då professuren i fysik numera uppdelats i en professur i fysik I och
en i fysik II syntes vidare ifrågavarande befattning som biträdande lärare,
vilken hörde till professuren i fysik I, böra benämnas biträdande lärare i
fysik I.
Förbättring av arvodesgrunderna för speciallärare
och biträdande lärare. Kollegienämnderna vid båda
högskolorna ha i sina petita gjort framställning om en förbättring av
nämnda grunder.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Överstyrelsen har med hänsyn till att undervisningen vid de tekniska
högskolorna till avsevärd omfattning bestrides av speciallärare och till en
del även av biträdande lärare och till att svårigheterna att tillfredsställande
rekrytera ifrågavarande tjänster under senare år blivit alltmera framträdande,
funnit en förbättring av arvodena till speciallärare och biträdande
lärare vid de tekniska högskolorna vara ett angeläget behov.
Överstyrelsen har emellertid förutsatt, att Kungl. Maj:t skall finna denna
fråga kräva en mera ingående och allsidig prövning, och förordat, att den
särskilda utredningsman, som tillkallats för att inom civildepartementet biträda
med utredning av vissa frågor angående anställnings- och avlöningsförhållandena
för amanuenser och assistenter vid universitet och högskolor
m. m., måtte erhålla uppdrag att utreda jämväl här föreliggande spörsmål.
Vid detta ställningstagande har överstyrelsen i sina anslagsberäkningar för
nästa budgetår funnit det lämpligast att utgå från oförändrade arvodesgrunder
beträffande här avsedda tjänster.
Vissa lärartjänster i övrigt. I fråga om lärarpersonalen har
överstyrelsen härutöver framlagt följande förslag:
1) inrättande av en professur i flygmotorteknik,
2) inrättande av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation,
3) inrättande av en tjänst som driftsingenjör, tillika laborator,
4) inrättande av en speciallärarbefattning i beskrivande geometri,
5) utökning av den med speciallärarbefattningen i svenska arkitekturens
historia förenade undervisningsskyldigheten,
6) ombildning av speciallärarbefattningen i förbränningslära II,
7) utökning av den med befattningen som biträdande lärare i mekanik
förenade undervisningsskyldigheten,
8) inrättande av en befattning som biträdande lärare i metallografi,
9) inrättande av befattningar som biträdande lärare i flygteknik samt i
flygplanstatik och flygplanbyggnad,
10) inrättande av en befattning som biträdande lärare i teoretisk elektroteknik,
11) inrättande av en befattning som biträdande lärare i organisk kemisk
analys,
12) inrättande och omändring i samband med en omorganisation av lantmäteriundervisningen
av vissa befattningar.
Tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter.
Kollegienämnden har hemställt om eu höjning av dessa anslagsmedel
från 920 000 kronor till i runt tal 1 326 000 kronor, vilket innebär en ökningav
406 000 kronor.
Överstyrelsen, som tillstyrkt en ökning av ifrågavarande anslagsmedel
med 125 000 kronor, har anfört i huvudsak följande.
40
Kungl. May.ts proposition nr SO.
Överstyrelsen vill erinra, att dessa anslagsmedel för budgetåret 1948/49
icke erhöllo någon och för budgetåren 1949/50 och 1950/51 endast en tämligen
begränsad förstärkning, trots den ökade belastning därav, som i olika
hänseenden varit ofrånkomlig. Med anledning härav har det för budgetåret
1949/50 blivit erforderligt, att intill ett belopp av omkring 117 000 kronor
anlita fonden för besparade medel till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste
assistenter och assistenter för bestridande av här avsedda utgifter, så
att fonden kommit att minska från i runt tal 337 000 till 220 000 kronor.
Det svnes antagligt, att man för innevarande budgetår måste räkna med
en ytterligare avsevärd förbrukning av dessa fondmedel.
Såsom kollegienämnden framhållit, har medelsbehovet för beredande av
ersättning åt tillfälliga lärare successivt ökat under senare år. Den tillfälliga
kursverksamheten har nämligen vuxit i omfattning, särskilt såvitt gäller
kurser i humanistiska och sociala ämnen, vilka kommit att tillmätas allt
större vikt vid teknologernas utbildning. För erhållande av tillräckligt kvalificerade
lärarkrafter har det härjämte visat sig erforderligt att avsevärt
höja timersättningarna för de tillfälliga lärarna. Med hänsyn härtill anser
sig överstyrelsen för kursverksamhet av tillfällig natur böra räkna med ett
ökat anslagsbehov av i runt tal 30 000 kronor. Den ökning av antalet studerande
vid avdelningen för arkitektur med 30 ordinarie studerande årligen,
som jämlikt Kungl. Majrts medgivande vidtagits för ettvart av läroåren
1947/48, 1948/49 och 1949/50, har vidare medfört behov av ett ökat antal
tillfälliga lärare för fullgörandet av ordinarie undervisning inom denna avdelning.
Merkostnaderna härför torde för nästa budgetår i enlighet med
vad kollegienämnden beräknat böra uppskattas till 2 000 kronor. Vidare
kommer den fördubbling av antalet nyantagna studerande inom avdelningen
för lantmäteri från 20 till 40, som enligt lantmäteristyrelsens bestämmelse
vidtogs för läroåret 1949/50, att för nästa budgetår medföra en
kostnadsökning av omkring 5 000 kronor. Härutöver kräves vid bifall till
överstyrelsens äskanden om nya professurer i flygmotorteknik, i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation, i kulturteknik samt i allmän maskinteknik
och gruvmaskinteknik fyra nya förste assistenttjänster ävensom vid
ett inrättande av de föreslagna speciallärartjänstema i allmän jordbrukslära
med växtodlingslära samt i skogslära sammanlagt ännu en tjänst som
förste assistent. Den härav betingade anslagsförstärkningen uppgår till "i
runt tal 45 000 kronor.
Redan de här angivna medelsbehoven motivera sålunda en förstärkning
av anslagsmedlen med (30 000 + 2 000 + 5 000 + 45 000 =) 82 000 kronor.
Härtill kommer ett ökat medelsbehov för ersättningar för licentiatundervisning
med hänsyn till stegringen av antalet licentiander ävensom
för merutgifter, som betingas av högskolans successiva utbyggnad. Exempelvis
skall av dessa anslagsmedel bestridas arvoden till vikarier å icke
vakanta professurer, vilket medför en ökad belastning allteftersom nyinrättade
professurer bli tillsatta. Med nytillkomna läroämnen följer även ett
ökat behov av assistenter. För tillgodoseende av de olika med förevarande
anslagsmedel avsedda ändamålen har överstyrelsen därför funnit erforderligt
att hemställa om en från 920 000 kronor till 1 045 000 kronor ökad
medelsanvisning.
41
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 89.
I detta sammanhang må vidare anmärkas, att de i avlöningsstaten för
högskolan upptagna särskilda uppbördsmedlen, Avgifter från de
studerande, av kollegienämnden och överstyrelsen föreslagits skola
för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 350 000 kronor.
II. Personal för värme- och kraftcentral.
Från de tekniska högskolornas sida har framförts tämligen omfattande
äskanden rörande personalen för driften av högskolornas värme- och kraftcentraler,
av vilka den vid tekniska högskolan i Stockholm avses skola tagas
i bruk under nästa budgetår och den vid Chalmers tekniska högskola varit
i verksamhet sedan ett år tillbaka. För att erhålla en sakkunnig och enhetlig
bedömning rörande personalbehovet vid dessa centraler har överstyrelsen
för de tekniska högskolorna uppdragit åt kraftverksdirektören vid statens
vattenfalls verk Thure Strand att verkställa en översyn av kollegienämndemas
förslag i förevarande avseende. Då Strand i sitt med anledning
härav till överstyrelsen avgivna utlåtande i viss utsträckning parallellt
behandlat kollegienämndernas förslag har det befunnits lämpligt, att i
detta sammanhang upptaga ifrågavarande spörsmål jämväl för Chalmers
tekniska högskolas vidkommande.
1. Nuvarande förhållanden.
För driften av tekniska högskolans i Stockholm nuvarande
värmecentral finnas för närvarande två maskinisttjänster, varav en i
lönegraden Ca 14 och en i lönegraden Ca 12. Härjämte finnas anställda ett
växlande antal eldare med ersättning i form av arvoden, vilka till ett årligt
belopp av sammanlagt omkring 40 000 kronor bestridas från delposten till
bränsle, lyse och vatten under högskolans omkostnadsanslag.
För driften av värme- och kraftcentralen vid Chalmers tekniska
högskola finnas en tjänst som maskinmästare i lönegraden Ce 17, en
tjänst som maskinist i lönegraden Cg 13 och en tjänst som eldare i lönegraden
Ce 10, vartill kommer ett växlande antal eldare till en sammanlagd
kostnad av 10 000 kronor för år räknat, som bestrides från anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
2. Högskolornas förslag.
iKollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers
telmiska högskola ha — med hänvisning till av professorn i värmeteknik
och maskinlära vid tekniska högskolan i Stockholm L. Malm respektive
professorn i ångteknik vid Chalmers tekniska högskola O. Hammar framlagda
förslag — för värme- och kraftcentralerna äskat följande tjänster, att
inrättas från och med den 1 juli 1951.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Tekniska högskolan i Stockholm |
Chalmers tekniska högskola |
||
Befattning |
Löneställning |
Befattning |
Löneställning |
1 föreståndare....... 1 driftsingenjör...... |
Arvode 3 000: — Ce 27 Ca 21 Ce 17 Ca 17 Ce 11 |
1 föreståndare....... |
Arvode 3 000: — Ce 24 Ce 211 Ce 17 Ca 11 |
1 maskinmästare..... 1 värmedistributionsma-skinist.......... 4 förste maskinister . . . 5 andre » ... |
1 maskinmästare..... 1 förste maskinist .... |
||
Kollegienämnderna avse vidare ett bibehållande av de nuvarande maskinisttjänsterna
i Ca 14 och Ca 12 i Stockholm samt maskinisttjänsten i
Cg 13 och eldartjänsten i Ce 10 i Göteborg ävensom av de nuvarande medelsanvisningarna
till extra eldarhjälp vid båda högskolorna.
Av professorn Malms utredning må följande återgivas rörande värme- och
kraftcentralens i Stockholm verksamhet samt föreståndarens och driftsingenjörens
uppgifter.
Fjärrvärmekraftverket vid tekniska högskolan i Stockholm beräknas
kunna tagas i bruk höstterminen 1951 i september—oktober månad, till att
börja med dock endast för att trygga värmedistributionen till högskolans
lokaler och en del närliggande statliga byggnader och institutioner, särskilt
träforskningsinstitutet, som redan nästkommande år och ännu mera de
efterföljande åren är i trängande behov av ånga för sin pappersmaskin.
Under tiden närmast efter september—oktober 1951 beräknas verket kunna
fullbordas, så att det under hösten 1952 i september—oktober månad står
färdigt att börja leverera även elektrisk energi.
Vidare må även som en orientering rörande verkets funktion tilläggas, att
numera avtal träffats med Stockholms stad, varigenom fjärrvärmeverket
under eldningssäsongen kommer att sörja för icke endast distributionen av
värme utan även av elektrisk energi till tekniska högskolan i Stockholm
och närliggande statliga byggnader och institutioner i parallelldrift med
Stockholms stad på så sätt, att från fjärrvärme verket alstrad energi, som
icke kan förbrukas inom nyssnämnda distributionsområde, kommer att omhändertagas
av Stockholms stad.
Högskolans intendent har att svara för fjärrvärme verkets administration.
Intendenten skall således svara för fj ärrvärmeverkets bokföring samt inoch
utbetalningar. Han skall tillsammans med föreståndaren anställa personal
och teckna avtal rörande värme- och elenergidistribution, nyanskaffnings-
och reparationsarbeten m. m.
Föreståndaren åligger, utöver vad som redan innefattats i hans samarbete
med intendenten, att vara teknisk och ekonomisk rådgivare åt driftschefen
samt att behandla utomstående intresserade institutioners önskemål
om placering av forskare på olika områden inom ångkraftverket, exempelvis
sådana uppgifter som matarvatten-, korrosions-, bränsle-, ask- och
slaggforskning, materialforskning m. m. Föreståndaren är således skyldig
1 Avser uppflyttning av den nuvarande tjänsten som maskinmästare i Ce 17.
43
Kungl. Maj:ts ''proposition nr S9.
att tillsammans med intresserade institutioner planlägga och övervaka, att
centralen så rationellt som möjligt utnyttjas för nyssnämnda forskningsarbeten
samt för undervisning i form av laborationer, licentiat- och doktorsarbeten,
utan att verkets karaktär av kommersiellt verk eftersättes.
Driftschefen är ansvarig för verkets drift, underhåll, ekonomi och verkställandet
av dess vidare utveckling. Han är underordnad föreståndaren och
har att följa dennes instruktioner, i vad det gäller driften och forskningsverksamheten
för centralens vidare utveckling.
De forskare, som från förutnämnda intresserade institutioner kommer
att ha sin verksamhet inom fjärrvärmekraftverket, skola underställas driftschefen,
som i detta avseende har till uppgift att efter bästa förmåga underlätta
deras arbete och vara dem behjälplig att organisera sitt arbete, sa
att den kommersiella driften inom verket icke störes. Till denna kategori
må även inräknas de förste assistenter, som från olika institutioner åläggas
att bedriva laborationer med de studerande.
I detta sammanhang må framhållas, att fjärrvärmeverket, förutom att
vara ett kommersiellt värme- och kraftverk, där undervisning och forskning,
i vad det gäller utbildning av civilingenjörer, skall äga rum, också bör
få som uppgift att utbilda kvalificerade kraftverksingenjörer och annan
kraftverkspersonal. Det har redan framhållits, att driftschefen bör anställas
på fyra år. I samband härmed föreslås, att driftschefen det sista året,
som han uppehåller denna befattning, skall vara skyldig att utbilda en
efterträdare, som utväljes bland sökande från sådana civilingenjörer, som
utgått under de senaste åren, och vilka ha för avsikt att ägna sig åt ångkraftverksteknik.
Under detta utbildningsår bör aspiranten vara skyldig
att som specialstuderande deltaga i undervisningen inom elektriska avdelningen
i elektrisk anläggningsteknik, så att han får en tillfredsställande
uppfattning om de elektrotekniska problem, som sammanhänga med ångkraftdriften.
Han skall därefter under de tre följande åren som driftschef
svara för anläggningen och under denna tid fördjupa sina kunskaper, så att
han, då han tjänstgör sista året av sin anställning skall kunna dels utbilda
en efterträdare, dels avlägga en teknologie licentiatexamen. På detta sätt
bör landets nuvarande stora brist på kvalificerat, praktiskt och teoretiskt
utbildat ångkraftfolk kunna fyllas. Med hänsyn till den enorma utveckling
ångkraftverktekniken i världen tagit under de senaste 10 å 20 åren
och det behov av sådan personal, som otvivelaktigt kommer att finnas här
i landet för framtiden, närmaste tjugoårsperiod, bör denna synpunkt noga
övervägas. Det torde ur landets synpunkt vara lämpligt om driftschelsplatsen
på detta sätt skulle kunna byta innehavare såsom här föreslagits
vart fjärde år. Rörande aspirantlön under läroåret har ej något förslag
framlagts.
Man har även tänkt sig att på liknande sätt driva utbildningen av kvalificerad
kraftverkspersonal längre för maskinmästarens underordnade personal,
så att man åtminstone en gång per år skulle kunna till praktiska
livet leverera cn för moderna ångkraftverk högt kvalificerad maskinmästare.
Man har, under de år som anläggningen projekterats och i detalj genomarbetats,
och genom den kontakt man genom studieresor fått under de
gångna åren, sedan fjärrvärmeverket första gången behandlades i utredningar
och diskussioner, kommit till, att detta verk, om det drives på rätt
sätt, kan bliva av stor betydelse icke endast för den allmänna ingenjörs
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
utbildning, som bedrives vid högskolan, speciellt i vad det gäller den praktiska
utbildningen, utan även för utbildning av driftverkspersonal, speciellt
kvalificerade maskinmästare, lämpliga att insättas i de vattenbrist-, reservoch
fjärrvärmekraftverk, som sannolikt komma att växa upp i vårt land
inom närmaste tjugoårsperiod.
Enär centralen kommer att leverera värme och kraft till såväl högskolan
som närliggande institutioner, komma samtliga mottagare av värme och
kraft att debiteras fjärrvärmeverkets självkostnader, motsvarande en rimlig
avgift som täcker utgifter för bränsle, underhåll och nyanskaffning, dels
för att hålla anläggningen väl underhållen och på toppen av driftsäkerhet
och dels för nyanskaffningar, som med hänsyn till utvecklingen på området
kräves för att hålla anläggningen på tidsenlig standard. Vilka avgifter som
skola debiteras är ännu icke definitivt fastställt. Rörande distributionen
av elektrisk energi föreligger för närvarande förslag, som inlämnats till rektor,
och som utarbetats av en kommitté bestående av överdirektör Syl-,van
vid Svenska Träforskningsinstitutet samt professorerna G. Löfgren och
Malm vid högskolan. Rörande kostnaden för distribuerad värme är man
ännu ej färdig att inkomma med ett sådant förslag, men detta kommer att
i detalj genomarbetas under året och underställas rektors prövning.
Det föreslås, att de medel som tillföras fjärrvärmeverket i form av avgifter
för elektrisk ström och för distribuerad värme få disponeras av fjärrvärmeverket
på sätt, som här ovan föreslagits, d. v. s. förutom för att
täcka bränslekostnaderna, för underhåll samt nyanskaffning för fortsatt
forskning och utveckling på det ångkrafttekniska området.
KoUegienämnden vid Chalmers teknislca högskola har till stöd för sina
äskanden bland annat anfört följande.
Kraft- och värmecentralen togs i drift höstterminen 1949 och har under
den gångna bränslesäsongen försett högskolans samtliga institutioner på
Nya Chalmers såväl som statens skeppsprovningsansalt och textilforskningsinstitutet
med värme. Den genererade elektriska energien har delvisanvänts
för högskolans eget behov, medan överskottsenergien övertagits
av Göteborgs stad i enlighet med den plan, som uppgjordes, då kraft- och
värmecentralen planerades. I samband därmed synes kraft- och värmecentralens
organisation, som hittills varit mera provisorisk, böra få en fastare
form.
KoUegienämnden anser, att kraft- och värmecentralen bör stå under en
föreståndare och att detta föreståndarskap bör vara förenat med professuren
i ångteknik. Då emellertid en del av de skyldigheter, som kommer att
åligga honom såsom föreståndare för kraft- och värmecentralen, knappast
kunna sägas ligga inom området för hans professur utan innebära ett arbete
för högskolan i dess helhet, synes han böra tilläggas ett särskilt arvode
såsom föreståndare för kraft- och värmecentralen. KoUegienämnden ansluter
sig till Hammars förslag om ett arvode härför av 3 000 kronor per år.
Även beträffande den övriga organisationen, som Hammar föreslår, är
kollegienämnden beredd att följa Hammar beträffande riktlinjerna. Ivollegienämnden
anser dock, att den nya organisationen bör genomföras i etapper,
dels för att inhämta ytterligare erfarenheter beträffande den Lämpligaste
organisationsformen och dels på grund av det rådande budgetläget.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Kollegienämnden anser den föreslagna driftschefen nödvändig på grund
av de skäl Hammar anför. Dennes uppgifter har under den gångna eldningssäsongen
handhafts av en förste assistent, anställd för ändamålet vid institutionen
för ångteknik. Det synes emellertid kollegienämnden som om
detta endast kan vara en provisorisk lösning. Kollegienämnden får därför
föreslå inrättandet av en särskild ingenjörs befattning som driftschef i
Ce 24. Kollegienämnden förutsätter, att kompetenskraven för innehavaren
av denna befattning skall vara civilingenjörsexamen med särskild inriktning
på ångtekniska spörsmål.
Under det gångna året har nödig eldarpersonal anställts mot arvode
under eldningssäsongen. Kollegienämnden anser, att även i fortsättningen
en del av eldarpersonalen bör anställas på detta sätt under en del av året,
då särskilt behov föreligger och föreslår därför, att det nuvarande beloppet
av 10 000 kronor för eldning och renhållning i denna central får kvarstå.
3. Sakkunnigutlåtandet.
Strand har i sitt förberörda sakkunnigutlåtande i huvudsak anfört:
För att kunna bedöma de krav på personal, som kollegienämnderna
framfört, har jag vid respektive högskolor tagit del av värmekraftcentralernas
ändamål, storlek, utformning och driftförhållanden.
Värmekraftcentralerna skola enligt deklaration av respektive kollegienämnder
utöver deras uppgift att leverera värme till högskolorna och dem
närbelägna institutioner och för el-kraftalstring för högskolornas behov
även utgöra demonstrationsanläggningar i samband med högskolornas
undervisning och vara en central, där forskningsarbeten inom det ångtekniska
området kan utföras. De skola dessutom ha till uppgift att möjliggöra
utbildning av ångkraftingenjörer och annan ångkraftpersonal. Deras
uppgifter inskränka sig således ej till det rent kommersiella planet utan ha
en omfattande verksamhet för undervisning, forskning och personalutbildning.
Dessa värmekraftcentralernas omfattande uppgifter återspegla sig
också i högskolornas personalpetita för värmekraftcentralerna. Utom den
rena maskinistpersonalen (maskinmästare och maskinister) för ång- och
maskinanläggningarnas drift och underhåll ha bägge högskolorna föreslagit,
att utom en föreståndare även en driftsingenjörs- eller driftschefsbefattning
inrättas.
En föreståndarebefattning är nödvändig och det torde vara
självklart, att denna skall innehavas av någon av professorerna i värmeteknik
eller ångteknik. Det föreslagna arvodet — 3 000 kronor per år —
måste betraktas som synnerligen moderat.
Beträffande driftsingenjörs- eller driftschefsbefattningarna
må framhållas, att för normal skötsel och drift av anläggningarna
en sådan befattning inte är nödvändig vid sidan av föreståndaren. Med
hänsyn till att värmekraftcentralen skall utnyttjas för undervisning, forskning
och utbildning, synes en sådan befattning emellertid lämplig och nödvändig.
Någon erinran mot kollegienämndernas förslag härom kan därför
inte framställas. Beträffande den föreslagna lönen för driftschefen vill jag
emellertid framföra följande.
Båda kollegienämnderna ha angivit, att driftschefen skall utväljas bland
sökande från sådana civilingenjörer, som relativt nyligen examinerats från
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
högskola och som har för avsikt att ägna sig åt ångkraftverksteknik. Före
sin anställning som driftschef skall han under ett ar tjänstgöra som aspirant
under den tidigare driftschefens ledning och därefter anställas som driftschef
under påföljande tre år. Någon framställning om denna aspiranttjänst
har dock inte framställts av kollegienämnderna för budgetåret 1951/52.
Undertecknad föreslår, att den blivande driftschefen under aspirantåret
erhåller samma lön som en försteassistent vid högskolan, d. v. s. i 22 lönegraden,
och att hans anställning betraktas som tillfällig (Cg). Under de
följande tre tjänstgöringsåren bör han normalt uppflyttas med eu lönegrad
per år och således under sitt fjärde anställningsår ha lön motsvarande 25
lönegraden. Skulle driftschefen eventuellt få förlängt förordnande utöver
denna tid, torde lön motsvarande 27 lönegraden vara väl avvägd. Enligt
ovanstående förslag skulle således driftschefslönen följa en reglerad befordringsgång.
Det synes nämligen undertecknad nödvändigt, att en reglerad
befordringsgång införes, om man skall ha utsikt att kunna binda en person
för en fyraårig anställningstid, vilket ur kontinuitetssynpunkt är synnerligen
önskvärt.
Denna reglerade befordringsgång kan emellertid ej tillämpas vid den
första anställningen av driftschef. Vid bägge högskolorna finnas för närvarande
ingenjörer, som under värmekraftanläggningarnas byggnadstid
varit anställda för konstruktion, planering och montage. Det är lämpligt, att
dessa personer överflyttas som driftschefer utan utannonsering av befattningen.
Driftschefernas löneställning för budgetåret 1951/52 är för tekniska
högskolan i Stockholm begärd i 27 lönegraden och för Chalmers tekniska
högskola i 24 lönegraden. Efter genomgång av anställningsmeriter för de
bägge ingenjörer (vid respektive tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola), som för närvarande äro anslutna till värtnekraftcentralernas
byggnad och drift och vilka ingenjörer enligt professor Malms
och professor Hammars uttalanden äro lämpliga som driftschefer, har undertecknad
funnit skäligt, att dessa personer anställas som driftschefer vid
anläggningarna med lön motsvarande 24 lönegraden och att de vid fortsatt
tjänstgöring få följa den vidare befordringsgång, som ovan föreslagits vid
driftsehefsbefattningamas rekrytering genom aspirantförfarandet.
I kollegienämndernas krav på personal ingår vid båda värmekraftcentralerna
en maskinmästare i 21 lönegraden, vilken i förslaget för tekniska
högskolan i Stockholm placerats som ordinarie tjänsteman (Ca) och
i förslaget för Chalmers tekniska högskola som extra ordinarie tjänsteman
(Ce). Den föreslagna lönegraden är i jämförelse med motsvarande befattningar
vid andra ångkraftstationer, speciellt de i statlig regi, relativt hög.
Emellertid ställes på personen för befattningen vid högskolornas värmekraftcentraler
stora krav på utbildning och erfarenhet och han har dessutom
så stort ansvar och så stora arbetsuppgifter, att det är nödvändigt,
att han i lönehänseende placeras så högt, att man kan förvärva och behålla
en god kraft. Placering i högst 20 lönegraden är enligt min uppfattning tillräcklig
för närvarande. En viss gradering är emellertid skälig mellan Chalmers
tekniska högskola och tekniska högskolan i Stockholm med hänsyn
till den mera omfattande och komplicerade anläggning, som kommer att
finnas vid tekniska högskolan i Stockholm. Det är därför lämpligt, att
befattningen vid tekniska högskolan i Stockholm sättes i 20 lönegraden
och vid Chalmers tekniska högskola i 19 lönegraden. Under de första åren
bör extra ordinarie anställningsform tillämpas.
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Ovan berörda befattningar (föreståndare, driftschef och maskinmästare)
böra tillsättas snarast möjligt.
Efter ovanstående genomgång av personalbehovet kvarstår bedömningen
av antalet personer i maskinisttjänst.
Anläggningarna vid tekniska högskolan i Stockholm äro
för närvarande under uppförande och komma att endast delvis kunna tagas
i drift under budgetåret 1951/52. Under senare delen av montagearbetena
bör en del av maskinistpersonalen beredas tillfälle att deltaga för att närmare
bliva insatta i anläggningens detaljer. Efter genomgång av byggnadsarbetenas
beräknade framåtskridande har undertecknad kommit till den
uppfattningen, att under budgetåret 1951/52 av den föreslagna maskinistpersonalen
endast erfordras 3 förste maskinister. De torde lämpligen inplaceras
i 16 lönegraden, tills vidare såsom extra tjänstemän. Under denna
period kan den nuvarande värmecentralen inte avvecklas, varför dess maskinistpersonal
(en maskinist i lönegrad 14 och eu maskinist i lönegrad 12)
måste kvarhållas och i den mån detta är nödvändigt deltaga i värmekraftcentralens
igångsättning och provdrift. Den vidare rekryteringen av maskinistpersonal
för ett senare budgetår blir beroende av de resultat, som
framkommit vid den första periodens driftförhållanden och det driftsätt,
som man framdeles kan påräkna.
Den i kollegienämndens förslag uppförda värmedistributionsmaskinisten
erfordras ej under nämnda budgetår (1951/52) utan bör värmedistributionen
som hittills tills vidare skötas av den vid nuvarande värmecentral
befintliga personalen.
Personalpetitan för budgetåret 1951/52 får enligt ovanstående följande
omfattning:
1 föreståndare, arvodestjänst 3 000 kronor
1 driftsingenjör, förslagsvis i Ce 24
1 maskinmästare i Ce 20
3 l:e maskinister i Ce 16.
Härvid förutsättes, att maskinistpersonalen i nuvarande värmecentral
bibehålies. Sedan den nya värmekraftcentralen blivit färdig i sin nu bestämda
utbyggnad och avveckling av personalen vid nuvarande värmecentral
kan göras, är en ökning av maskinistpersonalen vid värmekraftcentralen
nödvändig.
Anläggningarna vid Chalmers tekniska högskola äro sedan
ett år tillbaka i drift och driftserfarenheter föreligga. Kollegienämnden har
framfört ett nedskuret förslag till personalstat för budgetåret 1951/52 och
det begärda personalantalet bör beviljas. Beträffande löneplaceringen av
maskinistpersonalen anser jag, att förste maskinisttjänsten i likhet med
vad jag föreslagit för tekniska högskolans i Stockholm värmecentral bör
inplaceras i 16 lönegraden, tills vidare på extra ordinarie stat.
Överstyrelsen har biträtt Strands förslag utom i vad avser de föreslagna
driftsingenjörerna, vilka överstyrelsen ansett tills vidare kunna ersättas av
en förste assistent vid vardera högskolan, samt löneställningen för den nya
eldartjänsten vid Chalmers tekniska högskola. Överstyrelsen har anfört
bland annat följande.
Det förslag, som avgivits av den av överstyrelsen i ärendet anlitade sakkunnige,
innebär nu, att ifrågavarande anläggningar från och med nästa
48
Kungl. Maj:ts proposition nr S9.
budgetår skola med avseende å personal erhålla en erforderlig basorganisation
samt att frågan om en successiv utbyggnad av maskinistpersonalen
sedermera bör prövas med hänsyn till under den första driftperioden vunna
erfarenheter. En liknande ståndpunkt har beträffande värme- och kraftcentralen
vid Chalmers tekniska högskola intagits av denna högskolas kollegienämnd.
Överstyrelsen är för egen del av samma mening och vill beträffande
behovet av antalet befattningar och dessas löneställning ansluta
sig till den sakkunniges förslag; dock är överstyrelsen icke för närvarande
beredd att biträda detsamma, i vad det avser ett inrättande av en särskild
befattning som driftsingenjör vid vardera högskolan, vilken befattning
enligt vad den sakkunnige uttalat ej erfordras för normal skötsel och drift
av vederbörande anläggning. Med hänsyn härtill och då för ifrågavarande
befattningshavare avsedda tjänsteåligganden nära synas motsvara dem,
som åvila en förste assistent, bör enligt överstyrelsens mening detta personalbehov
tills vidare — i avvaktan på närmare erfarenhet — kunna tillgodoses
genom anlitande av förste assistenten på vederbörande föreståndares
institution eller anställande av ytterligare en förste assistent för
ändamålet med den tjänstgöringstid, som kan befinnas erforderlig. Härför
torde för nästa budgetår någon särskild medelsanvisning ej behöva beräknas.
Vidare finner överstyrelsen — såvitt gäller Chalmers tekniska högskola
— den nya tjänst som eldare, vilken av kollegienämnden föreslagits
placerad i lönegraden Ca 11, böra hänföras till lönegraden Ce 9. I enlighet
med vad sålunda anförts får överstyrelsen för nästa budgetår förorda den
personalorganisation, som angivits i efterföljande sammanställning:
Tekniska högskolan i Stockholm |
Chalmers tekniska högskola |
||
Befattning |
Löneställning |
Befattning |
Löneställning |
1 föreståndare....... |
Arvode 3 000: — Ce 16 Ca 14'' Ca 12‘ |
Arvode 3 000: — Ce 16 Cg 133 Ce 9 Ce 103 |
|
1 maskinmästare..... 3 förste maskinister . . . 1 maskinist........ |
1 maskinmästare..... 1 förste maskinist .... |
||
1 maskinist........ |
|||
Extra eldarhjälp..... |
1 eldare.......... Extra eldarhjälp ..... |
Beträffande befattningen såsom föreståndare vill överstyrelsen förorda,
att densamma får tillsättas av överstyrelsen efter förslag av vederbörande
högskolas kollegienämnd, varvid i enlighet med vad i ärendet förutsatts till
befattningen bör ifrågakomma härför lämplig professor vid högskolan. I
detta sammanhang får överstyrelsen vidare — med hänsyn till vad i ärendet
från högskolornas sida anförts rörande tillsättningen av övrig personal
vid värme- och kraftcentralerna — framhålla, att denna torde böra anställas
i samma ordning som enligt gällande stadgar föreskrives för andra
motsvarande befattningar vid högskolorna.
Då i ärendet ifrågasatts, att av olika till vederbörande central anslutna
institutioner, vilka icke tillhöra högskolan, erlagda avgifter för värme och
1 Finnes.
2 Avser uppflyttning av en nuvarande tjänst som maskinmästare i Ce 17.
3 Finnes.
49
Kungl. Maj:ts -proposition nr 89.
kraft skulle få disponeras — förutom för att täcka bränslekostnaderna —
för underhåll samt nyanskaffning för fortsatt forskning på det ångkrafttekniska
området, vill överstyrelsen framhålla, att det torde hava varit en
förutsättning, när anläggningen av dessa centraler beslutades, att sålunda
inflytande medel skulle redovisas såsom inkomster under vederbörande
statsanslag. Överstyrelsen förutsätter, att denna princip skall upprätthållas.
Statens lönenämnd har funnit skäl knappast föreligga för medgivande av
ett särskilt arvode å 3 000 kronor till de professorer vid de tekniska högskolorna,
som komma att utses till föreståndare för värme- och kraftcentralerna.
Beträffande löneställningen för maskinmästar- och maskinisttjänsterna
har lönenämnden anfört följande.
Vidkommande frågan om löneställningen för de föreslagna maskinmästartjänsterna
har lönenämnden från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat,
att de arbetsuppgifter, som komma att åvila eller åvila dessa tjänstinnehavare
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola,
i kvalitativt hänseende torde vara närmast jämförbara med de göromål,
som äro förenade med maskinmästartjänsterna vid anläggningar i
grupp 7 respektive 6 enligt den av byggnadsstyrelsen gjorda klassificeringen
av de fasta maskinanläggningarna inom statsförvaltningen (prop. 1950:196,
bil. 2). Med hänsyn härtill synas båda de här avsedda tjänsterna i överensstämmelse
med det förslag till allmänna riktlinjer för lönegradsplacering
av ansvarsmaskinister, som framlagts i propositionen 1950: 196, böra — i
avvaktan på resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete
— hänföras till 19 lönegraden. De föreslagna förste maskinisterna i Ce 16
synas — likaledes enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade underhandsupplysningar
— närmast vara att jämföra med de s. k. vaktmaskinisttjänsterna
vid karolinska sjukhuset (nu i 13 lönegraden). Tjänsterna torde
på grund härav — vid ett godtagande av det i P.M. den 27 september 1950
angående översyn av personalorganisationen m. m. vid statsförvaltningens
fasta maskinanläggningar framlagda, av lönenämnden tillstyrkta förslaget
rörande löneställningen för biträdande maskinistpersonal — böra placeras
i 15 lönegraden. I samband med inrättandet av dessa tjänster torde de för
den nuvarande maskinanläggningen vid tekniska högskolan i Stockholm
avsedda maskinisttjänsterna i Ca 14 och Ca 12 böra uppföras å övergångsstat.
Frågan om löneställningen för den föreslagna eldartjänsten vid Chalmers
tekniska högskola torde böra bestämmas med utgångspunkt från de
normer för placering av sådan personal, som kunna komma att fastställas
på grundval av i förenämnda proposition framlagt förslag. I * * 4
I övrigt har lönenämnden icke funnit anledning till särskilt uttalande
rörande de framlagda förslagen.
Byggnadsstyrelsen har ansett sig ha att bedöma föreliggande framställning
närmast i vad den avser den egentliga maskinpersonalen. Då såväl
föreståndarens som den föreslagna driftsingenjörens eller assistentens viktigaste
arbetsuppgifter syntes sammanhänga med centralens utnyttjande
för undervisning och forskning hade byggnadsstyrelsen därför ej tagit
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr S''J.
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
ställning till frågan om lämplig anställningsform och löneställning för dessa
befattningshavare.
Behovet av maskinpersonal för själva centralernas skötsel kan, framhåller
byggnadsstyrelsen i likhet med överstyrelsen, ej nu definitivt fastställas,
enär det ej ännu är bestämt i vilken utsträckning centralerna behöva
hållas i drift nattetid och under sommaren och dessutom tillräcklig erfarenhet
rörande behovet av tillsyn för centraler av denna typ saknas. Det torde
därför vara riktigt att begränsa antalet mera fast anställda befattningshavare
till vad som under alla förhållanden kan anses nödvändigt och att
sedermera anställa extra arbetskraft, då så visar sig behövligt.
Byggnadsstyrelsen finner ekonomiskt fördelaktigt och lämpligt att
värmekraftcentralernas maskinpersonal förutom skötseln av själva centralen
även handhar värmeregleringen och reparationstjänsten såväl inom
högskolornas egna byggnader som inom övriga till centralerna anslutna, ej
alltför avlägsna statliga byggnader. Härför erforderlig personal syntes därför
böra medtagas i det nu ifrågavarande organisationsförslaget. Vid Chalmers
tekniska högskola syntes för detta ändamål för närvarande en man
erforderlig. Denne borde då vara kompetent att utföra såväl värmereglering
som reparationer i de anslutna byggnaderna. Vid tekniska högskolan
i Stockholm borde för samma ändamål finnas en maskinist och två reparatörer.
Byggnadsstyrelsen har vidare anfört:
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 9 oktober 1950 till Kungl. Maj:t
överlämnat ett i enlighet med i Kungl. Maj:ts proposition nr 196/1950
angivna riktlinjer upprättat förslag ifråga om löneställning m. m. för
maskinpersonalen vid vissa anläggningar inom allmänna civilförvaltningen.
Enligt detta förslag skulle i regel all heltidssysselsatt personal vid anläggningar
av icke industriell karaktär vara tjänstemannaanställd. I överensstämmelse
härmed synes en del av eldarpersonalen vid tekniska högskolan
i Stockholm böra placeras i lönegrad.
Även ifråga om löneställningen torde anslutning böra ske till de i nyssnämnda
förslag tillämpade riktlinjerna. Därvid synas maskinmästarna vid
Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan i Stockholm böra erhålla
samma lönegradsplacering som ansvarsmän vid anläggningar tillhörande
grupp "6 respektive 7 i förslaget, vilka tills vidare, i avvaktan på
resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete, båda föreslagits
placerade i 19 lönegraden. Förste maskinisterna, som torde böra ha
avlagt övermaskinistexamen eller förvärvat däremot svarande kunskaper,
synas i lönehänseende närmast böra jämföras med de s. k. vaktmaskinisterna
vid karolinska sjukhuset och de biträdande maskinisterna vid anläggningar
tillhörande grupperna 6 och 7 och skulle således placeras i lönegrad
15. Den vid tekniska högskolan i Stockholm anställde maskinisten i
Ca 14 synes lämpligen böra bliva värmedistributionsmaskinist och omhänderhava
värmereglering och reparationsarbete i de anslutna statliga
byggnaderna samt placeras i 15 lönegraden. Maskinisttjänsten i Ca 12 vid
samma högskola bör uppföras på övergångsstat och kvarstå intill dess nu
-
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
varande innehavaren kan beredas en motsvarande befattning vid annan
statlig anläggning eller vinna befordran till högre ordinarie tjänst vid tekniska
högskolans anläggning. Därest befattningshavaren icke anses kunna
befordras till någon av befattningarna i Ce 15 bör under en övergångstid
en av dessa tjänster hållas obesatt. Den vid Chalmers tekniska högskola
anställde maskinisten i Cg 13 torde tills vidare kunna bibehållas i denna
lönegrad. Eldarna slutligen böra liksom i byggnadsstyrelsens löneplaceringsförslag
hänföras till 9 lönegraden.
Med dessa utgångspunkter skulle för budgetåret 1951/52, förutom den
högre tekniska ledningen, följande tjänstemannaanställd maskinpersonal
upptagas.
Tekniska högskolan i Stockholm |
Chalmers tekniska högskola |
||
Befattning |
Löneställning |
Befattning |
Löneställning |
1 maskinmästare....... |
Ce 19 |
1 maskinmästare....... |
Ce 191 * * 4 |
(lön som ansvarsman vid |
Ce 15* |
(lön som ansvarsman vid |
Ce 15 |
Ca 15! |
Cg 13 Ce 11 |
||
Ca 12s |
|||
2 reparatörer......... |
Ce 11 |
1 eldare............ |
Ce 10‘ |
3 eld are......i..... |
Ce 9 |
1 eldare............ |
Ce 9 |
Båda högskolorna böra dessutom äga rätt att anställa extra personal
i den mån så för driftens upprätthållande kan befinnas oundgängligen
nödvändigt.
III. Övrig personal.
Med avseende å högskolans personal i övrigt har överstyrelsen framlagt
följande äskanden:
1) en ny amanuens vid biblioteket för katalogiserings- och bytesverksamheten
och minskning samtidigt av de för extra arbetshjälp vid
biblioteket anvisade medlen med lönen för ett kanslibiträde; vidare inrättande
vid biblioteket av en ny tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 och samtidigt
minskning av medlen till extra arbetshjälp med 1 000 kronor eller,
om detta förslag ej skulle vinna bifall, uppräkning av nämnda medel med
1 000 kronor,
2) tre nya biträden för skriv- och kontorsgöromål med avlöning enligt
bestämmelserna om reglerad befordringsgång, varav två vid kansliet
och ett vid intendentskontoret,
1 En av maskinistbcfattningarna i Ce 15 skall hållas obesatt, så länge maskinisten i Ca 12
tjänstgör i sin befattning.
a Avser uppflyttning av en nuvarande tjänst som maskinist i Ca 14.
8 Uppföres å övergångsstat.
4 Avser uppflyttning av eu nuvarande tjänst som maskinmiisture i Ce 17.
6 Vid uppkommande ledighet skall frågan om befattningens återbesättande underställas Kungl.
Maj:ts prövning.
52
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
3) fem nya extra ordinarie kanslibiträden i Ce 11 samt uppflyttning av
fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål till extra ordinarie kanslibiträden
vid högskolans avdelningar,
4) tre nya institutionsvaktmästare i Ce 13,
5) anvisande av 5 000 kronor till avlönande av en mekaniker vid institutionen
för järnets bearbetning och behandling,
6) en förste instrumentmakare i Ce 18 på avdelningen för elektroteknik,
7) förändring av en tjänst som förste expeditions vakt i Ca 11 till uppsyningsman
i Ca 14,
8) ökning av medelsanvisningen för laboratoriebiträden från 35 000 till
50 000 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Biträdespersonal å avdelningarna. Kollegienämnden har
hemställt om uppflyttning av fyra biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål
till kanslibiträdestjänster samt inrättande av ytterligare fjorton
kanslibiträdestjänster, varigenom var och en av högskolans nio avdelningar
komme att disponera två kanslibiträden.
■j Överstyrelsen har för närvarande endast ansett sig böra räkna med en
kanslibiträdestjänst å varje avdelning och därför tillstyrkt — förutom uppflyttningen
av de fyra kontorsbiträdestjänsterna — inrättandet av ytterligare
fem kanslibiträdestjänster.
Institutionsvaktmästare. Överstyrelsen har härutinnan anfört
följande.
Kollegienämnden har framlagt tämligen vittgående förslag i fråga om
denna personal. Överstyrelsen har med hänsyn till pågående utredning av
1949 års tjänsteförteckningskommitté, vilken bland annat har att pröva
frågan om löneställningen för institutionsvaktmästare och därmed jämförliga
befattningshavare vid de tekniska högskolorna, begränsat sig till att
upptaga de äskanden rörande denna personal, som överstyrelsen funnit
vara särskilt angelägna och icke ägnade att föregripa resultatet av nämnda
utredning. Överstyrelsen inskränker sig därför till att äska en ny institutions
vaktmästartjänst för envar av institutionerna för flygmotorteknik, för
metallhy t tkonst och kvantitativ kemisk analys. Härtill må anmärkas, att
en institutionsvaktmästare vid institutionen för flygmotorteknik erfordras
vid bifall till förslaget om en professur i detta ämne och att den från och
med budgetåret 1947/48 inrättade professuren i metallhyttkonst ännu ej
erhållit någon egen institutionsvaktmästare. Vidare är institutionen för
kvantitativ kemisk analys, vilken förestås av laboratorn i kemi, alltjämt
i avsaknad av institutionsvaktmästare. I enlighet härmed föreslår överstyrelsen
inrättandet av tre nya tjänster av här avsedd art, vilka samtliga
torde böra placeras i lönegraden Ce 13.
Förste instrumentmakare. Kollegienämnden har upprepat
sitt tidigare framförda förslag om inrättande av ifrågavarande befattning,
till stöd varför bland annat anförts:
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Befattningshavaren skall vara elektrisk instrumentmakare, specialist på
reparation av elektriska visarinstrument och liknande. Hans uppgift skall
vara att dels utföra instrumentreparationer för avdelningens samtliga institutioner,
dels sådana även för andra institutioner inom tekniska högskolan.
Det är av vikt att högskolan kan hålla en erfaren och skicklig elektrisk
instrumentmakare. Därigenom kunna instrumentreparationer erhållas både
billigare och snabbare än om utomstående reparatörer måste anlitas. På
grund av den stora och alltjämt växande mängden av elektriska mätinstrument
på tekniska högskolans olika institutioner kan på detta sätt avsevärd
vinst göras. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art har kollegienämnden
ansett 18 lönegraden vara den lägsta som bör ifrågakomma, om en tillräckligt
kvalificerad befattningshavare skall kunna förvärvas, och förordar därför
en placering av tjänsten som förste instrumentmakare i lönegraden
Ca 18.
Överstyrelsen har — under hänvisning till vad sålunda anförts — tillstyrkt
inrättandet av den här avsedda tjänsten som förste instrumentmakare,
dock med placering tills vidare i lönegraden Ce 18.
Föredraganden.
Från högskolemyndigheternas sida ha i anslagsäskandena för nästa budgetår
framlagts en rad förslag, vilkas förverkligande skulle föranleda avsevärda
anslagshöjningar. I nuvarande ekonomiska läge är det givetvis icke
möjligt att annat än till en mycket ringa del tillmötesgå de framställda
önskemålen.
Vad angår lärarpersonalen vid högskolan grundar sig, såsom
framgår av det föregående, den nuvarande organisationen av undervisningen
i gruvbrytning, gruvmätning samt värmeteknik och maskinlära
inom avdelningen för bergsvetenskap vid högskolan i Stockholm på kvalifikationer
hos vederbörande lärare, vilka äro av rent personlig natur. Då
såväl innehavaren av professuren i gruvbrytning som innehavaren av speciallärarbefattningen
i gruvmätning under nästkommande budgetår av
åldersskäl torde komma att frånträda sina tjänster, har därför frågan om
en omorganisation av dessa aktualiserats. Det av kollegienämnden härutinnan
framlagda förslaget synes mig utgöra en ändamålsenlig lösning av
dessa undervisningsfrågor. Jag förordar därför i likhet med överstyrelsen,
att en professur i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik samt en professur
i gruvbrytning med gruvmätning inrättas samtidigt som den nuvarande
professuren i gruvbrytning och speciallärarbefattningen i gruvmätning
indrages, vilket enligt överstyrelsens beräkningar synes böra ske
från och med den 1 februari 1952. Den nuvarande professuren i gruvbrytning
torde böra uppföras å övergångsstat, varjämte i personalförteckningen
54
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
bör anmärkas, att de nya professurerna icke må tillsättas, så länge professorn
i gruvbrytning kvarstår i sin tjänst.
Jag biträder förslaget om utökning av den med befattningen som biträdande
lärare i fysik förenade undervisningsskyldigheten jämte höjning av
arvodet från 3 400 till 4 300 kronor. Anordningen sammanhänger med den
omläggning av undervisningen i elektroteknik, som genomförts från och
med läsåret 1949/50, men har av förbiseende icke tidigare framförts i kollegienämndens
anslagsäskanden.
Frågan om en förbättring av arvodesgrundema för speciallärare och biträdande
lärare vid de tekniska högskolorna torde böra upptagas till övervägande
i annat sammanhang.
Till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter ha
för innevarande budgetår anvisats 920 000 kronor. Med hänsyn till den
ökade belastningen av denna medelspost, föranledd bland annat av högskolans
successiva utbyggnad, anser jag mig för nästa budgetår böra förorda
en med 25 000 kronor ökad medelsanvisning för detta ändamål. I enlighet
med överstyrelsens förslag torde inkomstposten Avgifter från de
studerande böra upptagas med oförändrat belopp, 350 000 kronor.
Frågan om personalorganisationen vid värme- och kraftcentralerna
vid de tekniska högskolorna torde böra upptagas i ett sammanhang
för båda högskolorna. Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen
framgår beräknas värme- och kraftcentralen vid tekniska högskolan i
Stockholm komma att träda i funktion under förra hälften av nästa budgetår,
under det att densamma vid Chalmers tekniska högskola varit i
drift sedan över ett år tillbaka. Kostnaderna för dessa anläggningar äro
avsevärda; sålunda ha kostnaderna senast uppskattats för den förra till
4 756 000 kronor, varav hittills anvisats 3 660 000 kronor, och för den
senare till 3 945 000 kronor, vilket belopp i sin helhet anvisats. Jag vill
erinra om att en avgörande synpunkt vid valet av denna form för lösningen
av frågan om högskolornas värme- och kraftförsörjning har för statsmakterna
varit den betydelse, som dessa anläggningar funnits böra tillmätas
för forskningen och undervisningen vid högskolorna på det värmekrafttekniska
området. Det är givetvis önskvärt, att dessa anläggningar
erhålla en personalorganisation, som möjliggör ett ur skilda synpunkter
rationellt utnyttjande av desamma.
Jag delar den uppfattning, som hävdats av den i ärendet anlitade sakkunnige
och av överstyrelsen, att anläggningarna från och med nästa budgetår
böra i fråga om personal erhålla en erforderlig basorganisation och
att frågan om en successiv utbyggnad av denna sedermera får prövas med
hänsyn till efter hand vunna erfarenheter. Överstyrelsen har beträffande
antalet nya befattningar anslutit sig till den sakkunniges förslag utom beträffande
den vid vardera högskolan ifrågasatte driftsingenjören, vilken
55
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
överstyrelsen ansett tills vidare kunna ersättas med en förste assistent. För
egen del vill jag i fråga om anställande av driftsingenjörer tillstyrka den sakkunniges
förslag; jag har nämligen efter ingående överväganden blivit övertygad
om vikten och omfattningen av de uppgifter, som tillämnats de föreslagna
driftsingenjörerna, och om angelägenheten av att dessa befattningshavare
kunna börja sin verksamhet så snart som möjligt.
Vad sedan gäller löneställningen för personalen, synas vissa skäl i och för
sig tala för att föreståndarna, vilka böra utses bland härför lämpliga professorer
vid högskolorna, med hänsyn till de omfattande och hela högskolan
berörande anläggningar, det här är fråga om, erhålla särskild ersättning
för föreståndarskapet eller kompensation därför i form av nedsatt
undervisningsskyldighet. Jag är emellertid icke beredd att redan nu upptaga
detta spörsmål till slutlig prövning; därmed torde kunna anstå till ett
följande år, då närmare erfarenheter erhållits om den ökade arbetsbelastning,
som föreståndarskapet innebär.—Driftsingenjörerna torde böra hämtas
bland sådana civilingenjörer, som relativt nyligen utexaminerats från
högskola och ha för avsikt att ägna sig åt ångkraftverksteknik, och det
torde vara lämpligt att desamma på sätt i ärendet föreslagits anställas för
viss tid, förslagsvis fyra år. Beträffande löneställningen för driftsingenjörerna
vill jag förorda, att desamma placeras i lönegrad Cg 24. Under första
året, då de under företrädarens ledning ha att sätta sig in i sina uppgifter,
böra de få åtnjuta lön i likhet med förste assistent (Cg 22). De förutsättas
härvid i likhet med andra förste assistenter biträda med undervisning
och forskning. — Maskinmästama och förste maskinisterna torde i enlighet
med lönenämndens och byggnadsstyrelsens förslag böra placeras i Ce 19
respektive under beteckningen maskinister i Ce 15. Jag förutsätter, att den
nuvarande maskinmästaren i Ce 17 vid Chalmers tekniska högskola skall
utan ansökningsförfarande kunna överflyttas å den nya maskinmästartjänsten
i Ce 19. Den nya eldarbefattningen i Göteborg torde böra inplaceras
i Ce 10 i anslutning till den av chefen för civildepartementet i bilagan
För flera huvudtitlar gemensamma frågor till årets statsverksproposition
förordade löneregleringen för personalen vid vissa av de fasta maskinanläggningarna
inom civilförvaltningen m. m. — I fråga om den nuvarande
maskinist- och eldarpersonalen förordar jag, i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag, att maskinisten i Ca 14 vid tekniska högskolan i Stockholm
anställes som maskinist i Ca 15 med huvudsaklig uppgift att omhänderhava
värmereglering och reparationsarbete i de anslutna statliga byggnaderna.
Maskinisttjänsten i Ca 12 vid samma högskola bör uppföras på
övergångsstat, till dess den nuvarande innehavaren kan beredas annan anställning;
så länge han kvarstår å övergångsstat bör cn av de nya tjänsterna
i Ce 15 hållas obesatt. Den vid Chalmers tekniska högskola anställde
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
maskinisten i Cg 13 torde tills vidare böra bibehållas i nuvarande lönegrad,
likaså eldaren i Ce 10.
I överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen angivna principen, att
i regel att helårsanställd personal vid maskinanläggningar av icke industriell
karaktär bör vara tjänstemannaanställd, torde vid tekniska högskolan
i Stockholm böra inrättas två befattningar som reparatör i Cell
och tre eldarbefattningar i Ce 10 samt vid Chalmers tekniska högskola en
befattning som reparatör i Ce 11. Samtidigt kan den nuvarande medelsanvisningen
till extra eldarpersonal minskas från 40 000 kronor till 15 000
kronor i Stockholm samt från 10 000 kronor till 4 000 kronor i Göteborg.
I samband härmed torde den ändringen böra vidtagas beträffande tekniska
högskolan i Stockholm, att ifrågavarande medel i likhet med vid Chalmers
tekniska högskola anvisas under icke-ordinarieposten i stället för under
bränsleposten under omkostnadsanslaget. Denna senare post torde till följd
härav kunna minskas med 40 000 kronor.
Vad jag sålunda förordat innebär sammanfattningsvis att för budgetåret
1951/52 följande personal bör — förutom särskilt anställd eldarpersonal —
beräknas för de tekniska högskolornas värme- och kraftcentraler:
Tekniska högskolan |
i Stockholm |
Chalmers tekniska högskola |
|
Befattning |
Löneställning |
Befattning |
Löneställning |
1 föreståndare....... |
Intet arvode |
1 föreståndare....... |
Intet arvode |
1 driflsingenjör...... |
Cg 22 el. 24 |
1 driftsingenjör...... |
Cg 22 el. 24 |
1 maskinmästare..... |
Ce 19 |
1 maskinmästare..... |
Ce 191 |
1 maskinist........ |
Ca 15'' |
1 maskinist........ |
Ce 15 |
3 maskinister....... |
Ce 15'' |
1 maskinist........ |
Cg 13 |
1 maskinist........ |
Ca 121 * 3 |
1 reparatör ........ |
Ce 11 |
2 reparatörer....... 3 eldare.......... |
Ce 11 Ce 10 |
2 eldare.......... |
Ce 10 |
Beträffande tillsättningen av de olika befattningarna vid värme- och
kraftcentralerna torde föreståndarna och driftsingenjörema böra utses av
överstyrelsen efter förslag av vederbörande kollegienämnd och övrig personal
anställas i samma ordning, som enligt gällande stadgar föreskrives
för andra motsvarande befattningar vid högskolorna. Jag förutsätter, att
maskinisttjänsterna besättas först när ett verkligt behov därav yppat sig.
Liksom överstyrelsen förutsätter jag vidare, att avgifter, som erläggas
för värme och kraft av olika till vederbörande värme- och kraftcentral anslutna,
högskolan icke tillhöriga institutioner, skola tagas till uppbörd å
vederbörande statsanslag. För tekniska högskolan i Stockholm synes man
1 Avser uppflyttning av den nuvarande maskinisttjänsten i Ca 14.
* En av dessa tjänster hålles obesatt så länge maskinisten i Ca 12 kvarstår i sin nuvarande
befattning.
3 Uppföres å övergångsstat.
1 Avser uppflyttning av den nuvarande maskinmästartjänsten i Ce 17.
57
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
icke kunna räkna med några dylika inkomster redan för nästa budgetår;
beträffande Chalmers tekniska högskola förordar jag åter av denna anledning
i det följande en uppräkning av de särskilda uppbördsmedlen i denna
högskolas omkostnadsstat.
Överstyrelsens äskanden i fråga om övrig personal kan jag icke nu
tillstyrka i vidare mån än att jag förordar anvisande av ytterligare 1 000
kronor till extra arbetshjälp vid biblioteket samt inrättande av en kontorsbiträdesbefattning
med avlöning enligt den reglerade befordringsgången vid
högskolans avdelningar och en institutionsvaktmästartjänst i Cell vid
institutionen för metallhyttkonst. Vidare har jag blivit övertygad om den
stora betydelsen icke minst ur ekonomisk synpunkt av att högskolan kan
hålla en skicklig elektrisk instrumentmakare och förordar därför inrättande
av en dylik tjänst; dock är jag icke beredd att för närvarande förorda en
högre löneställning vid denna än Ca 14.
Vid högskolans byggnader vid Drottninggatan i Stockholm finnes anställd
en maskinist i Ce 12. I anslutning till den förut omförmälda löneregleringen
för personalen vid vissa av de fasta maskinanläggningama inom
civilförvaltningen m. m. bör denna tjänst ej vara placerad högre än i Ce 11.
Jag förutsätter därför att vid uppkommande ledighet å tjänsten frågan
om dess återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Vid bifall till vad jag sålunda i det föregående förordat torde tekniska
högskolans i Stockholm avlöningsanslag böra för nästa budgetår uppföras
med ett belopp av 3 025 000 kronor, fördelat på olika anslagsposter på sätt
framgår av efterföljande hemställan. Detta innebär en anslagshöjning med
131 000 kronor. Jag vill framhålla, att jag vid avvägningen av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å ena sidan räknat
med en ökning med 130 000 kronor, avseende nya tjänster, löneklassuppflyttningar
m. m., och å andra sidan med en minskning med 18 000 kronor
med hänsyn till vad i årets statsverksproposition Bil. 2 För flera huvudtitlar
gemensamma frågor anförts om en generell nedskärning av avlöningsanslagen.
I personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm torde
vederbörliga ändringar böra vidtagas i anledning av vad jag i det föregående
anfört.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledas av vad jag i det föregående anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ 1 267000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis.......... 319 948
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
...................... 71052 391 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 457 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 260 000
Summa kronor 3 375 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande................... 350 000
Nettoutgift kronor 3 025 000
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 025 000
kronor.
2. Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1949/50 ........................... 680 000 759 066
1950/51 (statsliggaren s. 579) ........ 775 000
1951/52 (förslag) ................... 811000
Det för innevarande budgetår anvisade anslagets fördelning å olika med
anslaget avsedda ändamål ävensom den för nästa budgetår av högskolans
kollegienämnd äskade och av överstyrelsen förordade medelsanvisningen
framgår av följande sammanställning, däri tillika angives av överstyrelsen
ifrågasatt ökning, respektive minskning av skilda anslagsposter i förhållande
till innevarande budgetår:
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
59
Anslagsändamål |
Medelsanvis-ning för kronor |
Av kollegie-nämnden |
Av överstyrelsen kronor |
Av överstyrelsen |
Utgifter: 1. Sjukvård m. m., förslagsvis |
7 000 |
7 000 |
7 000 |
|
2. Reseersättningar, förslagsvis |
28 000 |
28 000 |
28 000 |
— |
3. Expenser: Bränsle m. m., förslagsvis . |
460 000 |
460 000 |
460 000 |
— |
Övriga expenser: Biblioteket........ |
6 500 |
6 500 |
6 500 |
— |
Högskolan i övrigt .... |
295 000 |
400 000 |
400 000 |
+ 105 000 |
4. Övriga utgifter: Publikationstryck, förslagsvis |
39 000 |
60 000 |
60 000 |
+ 21000 |
Anordnande av anlagprov . |
2 500 |
3 500 |
3 500 |
+ 1000 |
Nattbevakning........ |
8 000 |
8 000 |
8 000 |
— |
Inköp av traktor...... |
— |
8 000 |
8 000 |
+ 8 000 |
» > epidiaskop .... |
— |
12 000 |
6 000 |
+ 6 000 |
Summa utgifter |
846 000 |
993 000 |
987 000 |
+ 141000 |
Avgår: Särskilda uppbördsmedel: 1. Ersättning för kol, gas m. m. |
70 000 |
70 000 |
70 000 |
|
2. Övriga uppbördsmedel . . . |
1 000 |
1 000 |
1000 |
— |
Summa uppbördsmedel |
71000 |
71 000 |
71000 |
— |
Nettoutgift |
775 000 |
922 000 |
916 000 |
+ 141 000 |
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Övriga expenser: Högskolan i övrigt. Kollegienämnden
har beräknat, att städningskostnaderna under innevarande budgetår skulle
i jämförelse med sistförflutet budgetår komma att stiga med cirka 15 000
kronor. Vid högskolans fortsatta utbyggnad skulle för städning i nytillkomna
lokaler uppkomma en kostnadsökning av omkring 20 000 kronor. För
renhållningen i övrigt förutsåges en utgiftsökning till följd av utbyggnaden
med ungefär 4 000 kronor. Medelsbehovet för skrivmaterialier, papper och
dylikt beräknades på grund av högskolans expansion komma att ökas med
omkring 10 procent eller med 3 000 kronor. I början av år 1952 torde högskolans
nya telefonväxel komma att levereras. I fråga om inträdesavgifter
för telefonväxeln skulle därigenom uppkomma en nettoökning med cirka
27 000 kronor. Därjämte borde ur delposten utbetalas ett belopp av 15 000
kronor, som högskolans byggnadskommitté ur utbyggnadsanslaget erlagt
för inträdesavgifter vid utvidgningen hösten 1948 av den nuvarande växeln.
Sistnämnda två belopp vore engångsutgifter. För ökade samtalsavgifter be
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
räknades 1 000 kronor. A andra sidan kunde medelsbehovet under delposten
nedräknas med 5 000 kronor till följd av bortfallandet av ett engångsbelopp
för anskaffning av solgardiner till biblioteket. I övrigt bär kollegienämnden
i huvudsak beräknat medelsbehovet under denna delpost med hänsyn till
medelsåtgången under det sistförflutna budgetåret. — I detta sammanhang
må nämnas, att överstyrelsen utgått från att inom ramen för det av överstyrelsen
förordade anslagsbeloppet skulle kunna bestridas även omkostnaderna
för en föreslagen praktisk-teoretisk kurs å Färna.
Publikationstryck. Kollegienämnden har anfört, att artiklar för
högskolans publikationsserie inströmmade i allt snabbare takt och innehölle
forskningsresultat av sådant nationellt och internationellt värde, att de
ovillkorligen borde publiceras. Tidigare hade från statens tekniska forskningsråd
till serien erhållits extra anslag, vilka emellertid ansetts icke böra
utgå vidare. Kollegienämnden hemställde därför enträget om höjning av
delposten med 21 000 kronor.
Anordnande av anlagsprov. Som motivering för den begärda
höjningen har kollegienämnden anfört, att proven med hänsyn till stegrade
kostnader eljest måste förläggas endast till Stockholm, vilket skulle medföra
ökade kostnader för de inträdessökande, för vilka Göteborg vore lämpligare
beläget.
Inköp av traktor. Till stöd för sin framställning härom har kollegienämnden
anfört, att en traktor skulle kunna användas för en mångfald
uppgifter, som nu måste lösas på ett mindre ekonomiskt och mindre ändamålsenligt
sätt genom lej ning av arbetskraft och förhyrning av materiel och
dylikt. Hit hörde snöplogning, sändning av vägar, transport av grus och
jord, bortkörning av sopor och avfall, plöjning i samband med omläggning
av gräsmattor m. m. Högskolans tomtområde omfattade nu över 120000 m2.
Inköp a v epidiaskop. Kollegienämnden har anfört, att flera av
högskolans skioptikonapparater vore föråldrade och delvis förslitna. De användbara
apparater, som funnes och som måste transporteras från en byggnad
till en annan mellan föreläsningarna, vore helt otillräckliga. För sex
moderna epidiaskop med tillbehör beräknades 12 000 kronor. Överstyrelsen
har ansett medelsanvisningen för ändamålet böra begränsas till 6 000
kronor.
Föredraganden. Delposten till bränsle m. m. bör i anslutning till vad
jag anfört under föregående punkt sänkas med 40 000 kronor till 420 000
kronor. Jag tillstyrker, att delposten till övriga expenser höjes med 75 000
kronor till 376 500 kronor. Av höjningen avse omkring 42 000 kronor engångsutgifter
för inträdesavgifter för högskolans telefonväxel. Mot förslaget
om inköp av en traktor har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran.
Då en dylik åtgärd emellertid torde medföra en minskning av högskolans
löpande utgifter för renhållning m. m., beräknar jag med beaktande
jämväl av storleken av nyssnämnda delpost icke någon särskild medelsanvisning
för ändamålet. Förslaget om höjning av delposten till anordnande
av anlagsprov med 1 000 kronor till 3 500 kronor tillstyrker jag. Då jag i
övrigt icke ifrågasätter någon ändring av omkostnadsstaten för nästa bud
-
61
Kungl. Mai ds proposition nr 89.
getår, bör anslaget höjas med 36 000 kronor till 811 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 811 000
kronor.
3. Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. Detta reservationsanslag
är nu upptaget med 1 500 000 kronor och disponeras på sätt
framgår av s. 580 i statsliggaren.
Högskolans kollegienämnd har för nästa budgetår hemställt om anslag
till materiel m. m. i enlighet med följande sammanställning, däri tillika angives
av överstyrelsen för här avsedda ändamål förordad medelsanvisning
och anslagsökning i förhållande till innevarande budgetår.
Ändamål |
Av kollegie-nämnden kronor |
Av överstyrelsen kronor |
Av överstyrelsen kronor |
Samlingar och laborationer......... |
870 000 |
860 000 |
+ 123 000 |
Tekniska licentiatarbeten.......... |
50 000 |
50 000 |
+ 15 000 |
Undervisningsfilm............... |
30 000 |
15 000 |
+ 7 000 |
Nyanskaffning av apparater m. m...... |
890 000 |
800 000 |
+ 80 000 |
Summa kronor |
1 840 000 |
1 725 000 |
+ 225 000 |
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Samlingar och laborationer. Kollegienämnden har förutom
ett fortlöpande medelsbehov av 836 000 kronor, vilket belopp erfordrades
med hänsyn till prisutvecklingen och till nyinrättade och väsentligt utvidgade
laboratorier, beräknat ett ytterligare belopp av 34 000 kronor
såsom erforderligt vid inrättande av nya lärartjänster enligt kollegienämndens
förslag.
Överstyrelsen har för sin del också funnit det fortlöpande medelsbehovet
vid oförändrade förhållanden ifråga om antalet lärarbefattningar vid högskolan
m. m. böra tillgodoses genom en medelsanvisning av 836 000 kronor.
Med av överstyrelsen föreslagna nya eller omreglerade lärartjänster
följde ett ökat medelsbehov under denna anslagspost av 24 500 kronor.
Tekniska licentiatarbeten. Kollegienämnden, vars framställning
biträtts av överstyrelsen, har motiverat sin hemställan främst
med att antalet licentiander beräknades komma att ökas. För budgetåret
1950/51 hade ingivits ansökningar om bidrag av sammanlagt 85 800 kronor.
Undervisningsfilm. Kollegienämndens medelsäskande avser löpande
utgifter för institutionen för vetenskaplig film och framställande av
en projektivgeometrisk film.
62
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
Överstyrelsen liar anfört, att arbetet med de filmer i beskrivande geometri
och nomografi, för vilka medel tidigare anvisats, blivit försenat men
att filmerna beräknades kunna avslutas respektive påbörjas under innevarande
budgetår. Med hänsyn härtill syntes en viss medelsanvisning för
en film i projekti vgeometri böra beräknas. För detta ändamål och för bestridande
av löpande utgifter vid institutionen för vetenskaplig film räknade
överstyrelsen med ett sammanlagt belopp av 15 000 kronor.
Nyanskaffning av apparater m. m. Kollegienämnden
har — efter att ha företagit kraftiga reduktioner av från olika institutioner
framförda äskanden — beräknat medelsbehovet under denna anslagspost
vid oförändrade personalförhållanden till 850 000 kronor och vid inrättande
av nya befattningar m. m. enligt kollegienämndens förslag räknat
med ett ytterligare medelsbehov av 40 000 kronor.
Överstyrelsen har för sin del i rådande statsfinansiella läge ansett sig böra
inskränka sig till att för här avsedda ändamål förorda en medelsanvisning
av 800 000 kronor, varav 10 000 kronor för två av överstyrelsen föreslagna
nya professurer.
Föredraganden. Detta anslag har för innevarande budgetår höjts
med 50 000 kronor till 1 500 000 kronor. Med hänsyn till det statsekonomiska
läget anser jag mig icke nu kunna tillstyrka någon ytterligare anslagshöjning
utan förordar oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.
Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag
av överstyrelsen besluta om den närmare fördelningen av anslaget. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
4. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1949/50 ..................................... 1 534 000 1417 722
1950/51 (statsliggaren s. 583) ................ 1 627 000
1951/52 (förslag) ............................. 1705 000
Högskolans koUegienämnd har hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna
gjort framställningar, som, därest de bifallits, hade medfört en anslagshöjning
av i runt tal 728 000 kronor. Överstyrelsen har förordat kollegienämndens
anslagsäskanden endast i begränsad utsträckning och tillstyrkt
anslagshöjningar om tillhopa 352 000 kronor.
I det följande redogör jag mera utförligt huvudsakligen endast för de
framställningar av överstyrelsen, vilka jag funnit mig kunna biträda helt
eller delvis.
63
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
A. Lärarpersonal.
Professur i textilmekanik, varvid nuvarande speciallärarbefattning
i textil- och konfektionsteknologi med arvode av 3 100 kronor
ändras till en speciallärarbefattning i konfektionsteknik med arvode av
2 650 kronor.
Under senare år har vid högskolan successivt inrättats ett antal lärarbefattningar
för undervisningen och forskningen i textila ämnen. Sålunda
finnes för närvarande, utom nämnda speciallärartjänst i textil- och konfektionsteknologi,
en speciallärartjänst i ettvart av ämnena textil materiallära,
textil provningsteknik samt färgeri- och appreturteknik. Härjämte har från
och med den 1 juli 1948 inrättats en professur i textilkemi, vilken är förenad
med föreståndarskapet för svenska textilforskningsinstitutet.
Kollegienämnden, som redan för innevarande budgetår hemställde om
inrättande av ifrågavarande professur i textilmekanik, anförde därvid bland
annat:
Då landets textila industri är dess näst största och undervisningen på
högskolestadiet i textila ämnen är av stor betydelse för denna industri, synes
tiden nu vara inne att fortsätta utbyggandet av den textila undervisningen
i huvudsaklig anslutning till de linjer, som Textilrådet tidigare utstakat.
Föreståndaren för textilforskningsinstitutet har uppgjort ett förslag för
undervisningens vidare utbyggande. Häri framhålles bland annat, att utvecklingen
bör sikta till att åstadkomma en särskild avdelning för textilundervisning,
delad på två studieriktningar — en textilmekanisk och en
textilkemisk — ehuru det icke är tänkbart att åstadkomma denna avdelning
omedelbart. Emellertid bör enligt förslaget nu inrättas en ny professur i
textilmekanik i utbyte mot en del av speciallärartjänsten i textil- och konfektionsteknologi.
Den återstående delen av denna speciallärartjänst bör
därvid omvandlas till en ny speciallärartjänst i konfektionsteknik. Det för
ifrågavarande professur förordade programmet omfattar en grundkurs i
textilmekanik (2 + 2 veckotimmar i tredje ht), gemensam för avdelningarna
för maskinteknik och kemi, samt kurser för avdelningen för maskinteknik
i spinneri teknik (2 + 2 i tredje ht), väveriteknik (2 + 2 i fjärde ht)
och trikåteknik (2 + 2 i tredje vt).
Styrelsen för Svenska textilforskningsinstitutet tillstyrkte varmt inrättandet
av den föreslagna professuren i textilmekanik och anförde bland
annat:
Textilindustrin planerar f. n. en avsevärd utvidgning av den tillämpade
forskningen, så att industrin i samarbete centralt behandlar flera aktuella
fabrikationsproblem, som ha allmänt intresse. För att dessa planer skola
kunna genomföras fordras en kader av välutbildade forskare, huvudsakligen
civilingenjörer med speciell inriktning på den textila tekniken.
Mölmlycke väfveriaktiebolag anförde bland annat följande rörande behovet
av den ifrågavarande professuren:
Utgifterna för privat konsumtion av textilvaror i Sverige uppgingo år
1948 till 3,1 miljarder kronor. Textil- och konfektionsindustrin i vårt land
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
sysselsätter cirka 110 000 personer. Dessa fakta visa betydelsen av att
nämnda industri får åtminstone samma möjligheter till framåtskridande
som andra industrier.
De tekniska problemen inom spinnerier, väverier och trikåfabriker äro
övervägande av mekanisk och organisatorisk art. Främst avse de en riktig
mekanisk behandling av ett rätt valt råmaterial och ekonomiserandet med
den mänskliga arbetskraften. Stegringen av råvarukostnaden skärper kraven
på driftsledningens skicklighet. De relativt höga arbetslönerna i Sverige
nödvändiggöra en rationalisering, som otvivelaktigt skulle befordras genom
tillgång till högskoleingenjörer med fylligare utbildning i textilmekanik.
Stiftelsen Svensk textilforskning har numera utfäst sig att vid ett inrättande
av ifrågavarande professur från och med nästa budgetår lämna ett
engångsbidrag till utrustning av den textilmekaniska institutionen vid högskolan,
varvid stiftelsen i huvudsak anfört:
För att understryka den stora betydelse, som den samlade svenska textilindustrin
tillmäter inrättandet av en professur i textilmekanik, har stiftelsen
förklarat sig villig att lämna ett engångsbidrag av 50 000 kronor för
anskaffning av den utrustning av instrument och dylikt, som den textilmekaniska
institutionen vid högskolan behöver för undervisningen och
forskningen under förutsättning, att staten beslutar att inrätta ifrågavarande
professur från och med läsåret 1951—52.
Överstyrelsen har — med upprepande av sin för innevarande budgetår
gjorda framställning om inrättande av ifrågavarande professur — härtill
anfört:
Enligt överstyrelsens mening framstår en fortsatt utbyggnad av högskolans
lärarkrafter på förevarande område som ett i hög grad angeläget
önskemål för tillgodoseende av föreliggande utbildnings- och forskningsbehov,
därvid överstyrelsen vill understryka textilindustrins utomordentligt
stora betydelse för landet. Av den i ärendet förebragta utredningen har
överstyrelsen sålunda blivit övertygad om vikten av att den ifrågasatta
professuren i textilmekanik snarast blir inrättad. Överstyrelsen erinrar, att
även statsutskottet vid 1950 års riksdag i anledning av i ämnet väckta
motioner (I: 143; II: 171) i utlåtande (nr 8) förklarat sig ha funnit starka
skäl tala för att en professur i textilmekanik framdeles komme till stånd.
Den betydelse, som av textilindustrin tillmätes denna professur, har även
kommit till uttryck i den nu föreliggande utfästelsen från denna industris
sida om ett utrustningsbidrag av 50 000 kronor till vederbörande institution
vid högskolan, därest professuren inrättas från och med den 1 juli 1951.
Överstyrelsen får sålunda livligt tillstyrka förslaget härom. Vid bifall härtill
bör den nuvarande speciallärarbefattningen i textil- och konfektionsteknologi
ändras till en speciallärarbefattning i konfektionsteknik, vilket i sin
tur medför en anslagsminskning av 450 kronor.
Personlig professur i fläkt anläggnings- och luftbehandlingsteknik,
varvid det med nuvarande speciallärarbefattning
i pumpar, fläktar och vattenturbiner förenade arvodet av 8 150 kronor
minskas till 3 850 kronor.
Kungl. Maj:Is proposition nr S9. G5
Aktiebolaget Svenska fläktfabriken har erbjudit sig att, om civilingenjören
F. V. Tenelius (född den IG februari 1894) erhölle en personlig professur
i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik, bekosta hans professorslön
samt tillskjuta 3 000 kronor årligen till samlingar och laborationer,
allt längst till och med den 30 juni 1959. Härjämte har bolaget utfäst sig
att ställa ett engångsbelopp av 30 000 kronor till förfogande för inredning
och utrustning av professorns institution. Bolaget har förutsatt, att Tenelius
skulle få statlig pension som om han varit ordinarie professor.
Överstyrelsen har tillstyrkt inrättande av ifrågavarande professur pa
angivna villkor. Överstyrelsen har räknat med att för statsverket även
skulle uppkomma kostnader för anställande av en förste assistent och eu
vaktmästare på institutionen med ett sammanlagt lönebelopp av cirka
15 200 kronor.
Professur i byggnadsekonomi och b y g g n a d s organisation
i stället för nuvarande speciallärartjänst i ämnet med arvode
av 3 850 kronor.
Avdelning skollegiet för avdelningen för väg- och vattenbyggnad har —
med instämmande av avdelningskollegiet för avdelningen för arkitektur —
gjort framställning angående inrättandet vid Chalmers tekniska högskola
av en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation och därvid
bland annat anfört:
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningens ordnande
(stat. off. utr. 1943:30, s. G8) ha föreslagit, att vid tekniska högskolan
i Stockholm skulle inrättas en professur i ämnet, vilken skulle utgöra en
viss motsvarighet till den inom den maskintekniska avdelningen inrättade
professuren i industriell ekonomi och organisation.
Med tanke på det stora ekonomiska värde — både i nuvarande tid och i
framtiden — som byggnadsproduktionen omfattar (i nationalbudgeten för
1950/51 är byggnadsverksamheten upptagen till 2,1 miljarder kronor), är
det av utomordentligt stor betydelse, att detta ämne jämväl vid Chalmers
tekniska högskola erhåller den omfattning, som de sakkunniga angivit för
tekniska högskolan i Stockholm. Enligt avdelningskollegiets mening bör
det finnas utsikt att erhålla medverkan från företagare och intresserade
inom det byggnadstekniska området eller sammanslutningar av inom området
verksamma företagare.
Avdelningskollegiet tiinker sig härvid såsom lämplig utväg att till en
början med medel, som anskaffas utan anlitande av statsmedel, samt med
tillägg av de statsmedel, som frigöras därigenom att den nuvarande speciallärartjänsten
i ämnet kan slopas, då professuren kommer till, inrätta eu
professur, eventuellt en personlig professur, i ämnet byggnadsekonomi och
byggnadsorganisation vid Chalmers tekniska högskola samt att denna med
på angivet sätt anskaffade medel upprätthålles under en lämplig tidsperiod,
t. ex. 10 år. Avdelningskollegiet hyser den förhoppningen att statsmakterna
därefter skola vara beredda att med statsmedel inrätta en permanent professur.
Kostnaderna för verksamheten vid den tilltänkta professuren upp
5
— Bilrnng till riksdagens irrotolcoll 1961. 1 samt. Nr 89.
66 Kujigl. Maj ds -proposition nr 89.
skattar avdelningskollegiet till cirka 45 000 kronor per år. Inrättandet av
den nya professuren beräknas icke komma att medföra behov av nya byggnader.
Däremot torde smärre omändringsarbeten behöva utföras.
Kollegienämnden har hemställt om inrättandet av den ifrågasatta professuren
i huvudsaklig anslutning till avdelningskollegiets skrivelse från
och med den 1 juli 1951.
Överstyrelsen, som förordat en professur i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
vid tekniska högskolan i Stockholm från och med nästa
budgetår, har föreslagit inrättande av en motsvarande professur vid Chalmers
tekniska högskola. Överstyrelsen har räknat med att, därest den nu
ifrågavarande professuren komme till stånd, bidrag till därmed förenade
kostnader kunde påräknas med ett årligt belopp av 45 000 kronor under
en tid av tio år, varav 25 000 kronor från Göteborgs stad samt 20 000 kronor
av vissa firmor och organisationer. Då grundad anledning syntes föreligga
för antagandet, att vissa i utsikt ställda bidrag skulle komma att inflyta,
har överstyrelsen ansett sig böra föreslå inrättande av ifrågavarande
professur utan att avvakta vederbörandes skriftliga bekräftelse. Överstyrelsen
har framhållit, att med bidrag från kommunalt och enskilt håll av den
storlek, som här avsåges, professurens inrättande under en tid av tio år i
stort sett icke syntes behöva medföra någon kostnad för statsverket. Överstyrelsen
har förutsatt, att professuren skulle erhålla karaktären av ordinarie
professur och bidragen därtill inlevereras till högskolan för att tillgodoföras
vederbörande riksstatsanslag. Lämpligen syntes sålunda bidragen
i första hand till erforderligt belopp böra tillgodoföras högskolans avlöningsanslag
för bestridande av avlöningsförmånerna till professurens innehavare
och en förste assistent samt i andra hand högskolans materielanslag.
De närmare föreskrifterna härom torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t
att framdeles meddela efter förslag av överstyrelsen.
Beträffande de av överstyrelsen förutsatta bidragen från Göteborgs stad
in. fl. ha numera till ecklesiastikdepartementet inkommit vissa skriftliga förbindelser.
Staden har utlovat det beräknade årsbeloppet av 25 000 kronor.
Övriga bidrag, beträffande vilka utfästelser inkommit, utgöra tillhopa
18 000 kronor för år räknat. Sammanlagt uppgå alltså de sålunda för tioårsperioden
utlovade bidragen till 43 000 kronor för år. Ett bidrag å 2 000
kronor är dock beroende på prövning för ett år i sänder.
Ändring av benämningen å professuren i mekanik
och matematik till professur i mekanik. Kollegienämnden har hemställt
om denna ändring under åberopande av att ämnet matematik numera
företräddes av särskild professur. Övei-styrelsen har tillstyrkt framställningen.
Speciallärarbefattning
3 050 kronor.
i geoteknik med arvode av
(»7
Kungl. Maj:ts proposition nr SO.
Kollegienämnden har — med hänvisning till en av avdelningsrådet för
avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid högskolan därom gjord framställning
— förordat inrättande i första hand av en professur i nämnda
ämne och i andra hand av en speciallärarbefattning, det senare i enlighet
med ett förslag av 1940 års förenämnda sakkunniga.
Omförmälda sakkunniga ha härutinnan i huvudsak anfört:
Den geotekniska undervisningen är nu fördelad på flera ämnen. En samlad
undervisning är i hög grad påkallad. Inrättandet av en lärarbefattning
skulle innebära en koncentration av undervisningen och undvikande av
dubbelundervisning. Men framför allt skulle numera, då detta läroämne,
från att ha utgjort ett tämligen oplöjt område, blivit föremål för en intensiv
forskning i olika länder, däribland Sverige, en fruktbringande undervisning
kunna givas. Ingående kunskaper i geoteknik särskilt med hänsyn
till svenska förhållanden äro av största ekonomiska betydelse vid konstruktion
av grundläggningar för hus- och brobyggnader samt vid vägbyggnader
och vattenbyggnader. Denna forsknings stora ekonomiska betydelse
för byggnadsverksamheten skulle otvivelaktigt motivera inrättande av
forskningsprofessurer i geoteknik vid de tekniska högskolorna. Tillsvidare
föreslås emellertid inrättande av eu speciallärarbefattning i ämnet.
Avdelningsrådet har i sin förberörda framställning förordat en professur
samt därvid bland annat anfört:
Allmän enighet torde råda därom, att särskild undervisning i geoteknik
snarast bör anordnas vid de tekniska högskolorna. Ordnas denna undervisning
genom en speciallärare, inträder svårigheten att kunna förvärva en
kompetent kraft. I detta avseende äro svårigheterna i Göteborg betydligt
större än i Stockholm, där man bland tjänstemännen å Statens geotekniska
institut har utsikt att förvärva lämplig lärare. De få personer i Göteborg,
som skulle komma i fråga och vara önskvärda för en sådan befattning, i\ro
med all säkerhet så bundna av sina betydelsefulla huvuduppgifter, att de
icke kunna åtaga sig detta uppdrag. Avlöningen är ej heller av den storlek,
att eu kompetent person skulle kunna flytta till Göteborg för att ägna
sig åt denna undervisning. Framför allt skulle emellertid inrättandet av en
speciallärarbefattning icke lösa frågan om upptagande av forskning inom
detta område i Göteborg.
Överstyrelsen finner visserligen en professur i ämnet vid högskolan vara
ett angeläget önskemål med hänsyn till de speciella behov av forskning på
förevarande område, som föreligger för västra Sveriges del. Emellertid torde,
anför överstyrelsen vidare, för närvarande någon villig kraft med kompetens
för eu sådan professur icke stå till buds. För att huvudsakligen tillgodose
behovet av en samlad undervisning i geoteknik vid högskolan har överstyrelsen
därför ansett sig böra tills vidare stanna vid att hemställa om inrättandet
av en speciallärartjänst i ämnet i enlighet med 1940 års sakkunnigas
förslag.
Uppräkning av arvodet å t bit r it d a n d e 1 ii r a r e n i
mekanik II I från 3 900 till 5 150 kronor.
08
Kungl. Majds proposition nr 89.
Koilegienämnden har härutinnan anfört:
Från och med innevarande budgetår har inrättats cn biträdande lä rarbefattning
i mekanik III med ett arvode av 3 900 kronor i enlighet med
kollegienämndens äskande föregående år. Arvodet för denna biträdande
lärare var emellertid på grund av ett skrivfel felaktigt angivet. Arvodet
bör vara enligt hittills gällande grunder 5 145 kronor eller avrundat 5 150
kronor.
Överstyrelsen har anslutit sig till ifrågavarande förslag.
Utökning av under visnings skyldigheten för biträdande.
läraren i matematik II med höjning av arvodet
från 2 200 till 6 100 kronor.
Koilegienämnden har härom bland annat anfört:
Professuren i matematik är för närvarande förenad med en undervisningsskyldighet
av 14 terminveckotimmar föreläsningar och 7 övningstimmar
per vecka under en termin, vartill komma 2 terminveckotimmar
föreläsningar och 1 övningstimme per vecka under en termin, som bestrides
av den biträdande läraren i matematik II. Till denna undervisningsskyldighet
kommer en examinationsbörda, som är mycket betungande
på grund av det stora antal studerande, som deltaga i det för många
avdelningar gemensamma läroämnet matematik I. Koilegienämnden föreslår,
sedan avdelningskollegiet yttrat sig, att professuren avlastas genom
utökning av den biträdande lärartjänsten, så att till professuren skall höra
8 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar och lika mycket till den biträdande
lärartjänsten.
Överstyrelsen bär funnit det angeläget, att professuren i matematik, som
för närvarande vöre förenad med en undervisningsskyldighet avsevärt överstigande
dén för en professor normala, erhölle den lättnad häri, som det
föreliggande förslaget åsyftade. Överstyrelsen har därför tillstyrkt detsamma.
Vissa lärartjänster i övrigt. Överstyrelsen har vidare föreslagit
inrättande av:
1) professur i teleteknik II,
2) laboratorstjänst i kemi,
3) biträdande lärarbefattning i atom- och strålningsfysik,
4) » » » elektroakustik,
5) » » » elektricitetslära och elektrisk mätteknik,
6) » » » teleteknik I.
Tillfälliga lärare, förste assistenter och assi s te nt
e r. Koilegienämnden har begärt uppräkning av högskolans anslagsmedel
för ifrågavarande ändamål från 475 000 kronor till i runt tal 630 000 kronor.
Överstyrelsen har förslagit en ökning med 190 000 kronor, därvid överstyrelsen
anfört huvudsakligen följande.
Kungl■ Maj:ts proposition nr SO. Ö9
Vid bifall till överstyrelsens förslag om inrättande av nya professurer
och för tillgodoseende av institutioner, som ännu icke tilldelats någon förste
assistent, erfordras sammanlagt tio nya förste assistenter, feedan budgetåret
1947/48 har högskolan — trots utbyggnaden — i stort sett endast
kommit i åtnjutande av en förstärkning av assistentmedlen med 25 000
kronor från och med innevarande budgetår. Fonden för besparade medel
till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter har
av kollegienämnden under budgetåret 1949/50 anlitats för täckande av
därmed avsedda utgifter till ett belopp av i runt tal 68 000 kronor, varigenom
fonden under innevarande budgetår minskats från 265 000 till
197000 kronor i runt tal. För innevarande budgetår förutses en ytterligare
avsevärd förbrukning av fondmedlen. Med hänsyn härtill anser sig
överstyrelsen till en början böra tillstyrka en uppräkning av dessa medel
för tillgodoseende av nämnda behov av förste assistenter med 88 000
kronor, vartill kommer ett belopp av 5 000 kronor för löneklassuppflyttningar
av förste assistenter.
Även vid oförändrade personalförhållanden torde vidare till undvikande
av en ytterligare förbrukning av fondmedel i större omfattning under budgetåret
1951/52 krävas en förstärkning av assistentmedlen med minst
68 000 kronor.
Kollegienämnden har gjort framställning om inrättande av ett antal
forskningsingenjörstjänster för handhavandet av högskolans elektronmikroskop,
för skötseln av dess matematikmaskiner och för tillsyn över
de elektrotekniska laboratoriernas utrustning. Här avsedda uppgifter synas
överstyrelsen tills vidare lämpligen böra i viss utsträckning kunna tillgodoses
genom anlitande av personal, som avlönas av assistentmedel. Härför
och för tillgodoseende av övriga med förevarande anslagsmedel avsedda
ändamål vill överstyrelsen förorda en ytterligare uppräkning av assistentmedlen
med 29 000 kronor.
Överstyrelsen har härvid förutsatt, att inkomstposten avgifter
från de studerande för nästa budgetår skulle upptagas till oförändrat
belopp, 210 000 kronor.
B. Övrig personal.
Kontorspersonal å rektorsexpedit ionen. Kollegienämnden
har begärt förstärkning av biträdespersonalen å .rektorsexpeditionen
med tvä nya biträden för skriv- och kontorsgöromål (reglerad befordringsgång),
det ena för kamrerarkontoret och det andra för kansliet. Till
stöd härför har anförts bland annat:
På kamrerarkontoret har arbetsmängden ökats med avseende å redovisningen
av skattemedel samt förandet av matriklar och andra personaluppgifter,
varjämte antalet befattningshavare och studerande,ökats. Den
fortgående ansvällningen av arbetsmängden har medfört en utomordentligt
hård belastning ä kontorets personal, vilken personal är påfallande mindre
än motsvarande vid tekniska högskolan i Stockholm. Inom kansliet vid
Chalmers tekniska högskola är arbetsbelastningen av sådan omfattning, att
göromålen icke kunna i behörig ordning skötas utan tillgång på ytterligare
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
arbetskraft. Viss eftersläpning har numera uppkommit. Disproportionen i
fråga om kanslipersonal mellan de båda tekniska högskolorna är iögonfallande.
Institution svaktmästare m. in. För innevarande budgetår
begärde överstyrelsen inrättande av fyra nya tjänster som institutionsvaktmästare
i Ce 13, nämligen för fysikinstitutionen, skeppsbyggnadsavdelningen,
jonosfärobservatorierna och institutionen för teoretisk kemi. Framställningen
bifölls såtillvida, att tre tjänster i Ce It inrättades.
Kollegienämnden har nu hemställt om inrättande av, bland annat, två
nya tjänster söm institutionsvaktmästare i Ce 13, den ena för jonosfärobservatorierna
och den andra (glasblåsare) för fysik och kemiinstitutionerna
gemensamt, samt av en expeditions vaktstjänst i Ce 9 för Gibraltarområdet.
Av motiveringen inhämtas bland annat:
För jonosfärobservatorierna finnes anställd en finmekaniker med arvode
som bestrides av donerade medel. Han svarar för arbetet vid verkstaden
i Göteborg och en filialverkstad vid Kirunaobservatoriet. Det är icke tänkbart,
att donatorerna i längden vilja bidraga till personalkostnadernas bestridande.
Behovet av en finmekaniker har accentuerats genom ökning av
observationsverksamheten. Observatoriernas dyrbara apparatur måste väl
vårdas och ständigt uppkommer behov av nya instrument, vilka om möjligt
tillverkas på verkstaden.
Vid kemiska institutionerna och fysikinstitutionen finnes nu en skicklig
glasblåsare tillfälligt anställd. Stadigvarande behov av en glasblåsare föreligger.
För tillsyn under dagen och allmänna vaktmästargöromål har länge funnits
behov av en särskild expeditionsvakt inom Gibraltarområdet. Behovet
har accentuerats genom tillkomsten av nybyggnaden för maskinteknik och
inflyttningen i elektronikbyggnaden. Nuvarande institutionsvaktmästare
vid institutionerna inom området äro helt upptagna med andra arbetsuppgifter
och kunna därför icke åläggas här avsedda göromål.
Överstyrelsen har anslutit sig till kollegienämndens framställning, därvid
överstyrelsen beträffande expeditions vaktstjänsten framhållit, att ingen
tjänst för närvarande funnes för ombesörjande av expeditionsvaktsgöromålen
vid de till högskolans nya område förlagda institutionerna.
Övriga förslag. Överstyrelsen har vidare föreslagit:
1) uppflyttning av högskolesekreteraren från Ce 27 till Ca 29 och förändring
av kamrerartjänsten i Ca 25 till befattning som högskoleintendent
i Ca 29,
2) anställande av ytterligare en amanuens och en biblioteksassistent
(Ce 15) vid biblioteket,
3) uppflyttning av sju biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål
till kanslibiträdestjänster i Ce 11 samt inrättande av två nya kanslibiträdestjänster
på högskolans avdelningar,
4) inrättande av nya tjänster m. in. vid värme- och kraftcentralen,
Kungl. Maj:ts proposition nr 89. <1
5) anvisande av ytterligare 10 000 kronor för anställande av laboratorie
biträden,
, .
6) höjning av icke-ordinarieposten med 1 300 kronor med anledning av
löneklassuppflyttningar m. m.
Föredraganden.
Även i fråga om Chalmers tekniska högskola nödgas jag intaga en starkt
restriktiv hållning till kraven pa ökad medelsanvisning.
Vad först beträffar överstyrelsens äskanden om nya professurer, föreligga
beträffande tre av dem utfästelser om enskilda eller kommunala bidrag
i en eller annan form till bestridande av de med professurerna förenade
kostnaderna. Det sålunda ådagalagda intresset och de utlovade bidragen
äro givetvis omständigheter, som böra tillmätas betydelse vid öivervägandet
av frågan om professurerna böra inrättas. Då emellertid många
framställningar om inrättande av angelägna vetenskapliga tjänster under
nuvarande förhållanden måst avvisas och då statsverket ändock förr eller
senare skulle få vidkännas utgifter för nämnda tre professurer, synes avgörande
vikt böra fästas vid deras betydelse ur allmänna synpunkter. De
överväganden, som skett beträffande äskandena om nya professurei, ha
lett till att nu endast en ny professur föreslås, nämligen i textilmekanik.
Ett fortsatt utbyggande av den textiltekniska undervisningen genom inrättande
av en professur i textilmekanik förefaller mig starkt behövligt
i betraktande av textilindustrins storlek samt med tanke på utvecklingen
inom detta område och det ökade forskningsbehov, som framkallats av
stegrade fabrikationskostnader. Jag tillstyrker därför, att en professur
i textilmekanik inrättas från och med nästa budgetår. Stiftelsen Svensk
textilforskning har utlovat ett bidrag av 50 000 kronor till utrustning av
en textilmekanisk institution. Vid professurens inrättande bör den nuvarande
speciallärarbefattningen i textil- och konfektionsteknologi ändras
till att avse konfektionsteknik och speciallärararvodet minskas med 450
kronor. I enlighet med överstyrelsens förslag bör professuren i mekanik
och matematik erhålla benämningen professur i mekanik.
I fråga om speciallärare bör såsom förut nämnts vass förändring vidtagas
i samband med inrättande av den föreslagna nya professuren. Överstyrelsen
har framlagt förslag om inrättande av en befattning som speciallärare i
geoteknik med ett arvode av 3 050 kronor. Ehuru en förbättring av under
visningen på detta område skulle vara av värde, anser jag — under erinran
om vad från högskolans sida uttalats rörande svårigheterna att förvärva en
kompetent geotekniker för eu dylik befattning med inrättande av befattningen
tills vidare böra ansta. \ ad angar biträdande lät are finner jag
mig kunna tillstyrka dels höjning av arvodet för biträdande läraren i
mekanik 111 med 1 250 kronor, varigenom eu uppkommen felaktighet skulle
rättas till, dels höjning av arvodet för biträdande läraren i matematik 11
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
med 3 900 kronor, vilken höjning bör ske för att den med professuren i
matematik I förenade, onormalt stora undervisningsskyldigheten skall
kunna minskas. För speciallärare och biträdande lärare beräknar jag alltså
en sammanlagd ökning med 4 700 kronor.
Till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter har
för innevarande budgetår anvisats en delpost å 475 000 kronor. Överstyrelsen
har föreslagit en betydande ökning av dessa medel, därvid överstyrelsen
åberopat belastningen under sistförflutna budgetår samt behovet
av fler förste assistenter och av personal för skötsel av elektronmikroskop
m. m. ävensom löneklassuppflyttningar. Jag anser mig nu endast
kunna tillstyrka en höjning av delposten med 25 000 kronor.
Till följd av den ökade arbetsbelastningen på kansliet och kamrerarkontoret,
huvudsakligen beroende på högskolans utbyggnad, torde kontorspersonalen
böra få utökas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
med reglerad befordringsgång. Vad angår vaktmästarpersonalen anser
jag mig böra tillstyrka inrättande av en institutionsvaktmästartjänst vid
jonosfärobservatorierna, vilken tjänst bör placeras i lönegrad Ce 13. Högskolan
synes också böra få möjlighet att anställa en expeditionsvakt med
uppgift att utöva tillsyn och utföra allmänna vaktmästargöromål på Gibraltarområdet.
Medelsanvisningen för detta ändamål torde nu böra avse lönegraden
Cf 7. I samband med anmälan av anslagsäskandena beträffande
avlöningar vid tekniska högskolan i Stockholm har jag tagit ställning till
frågan om personalorganisationen vid värme- och kraftcentralen vid Chalmers
tekniska högskola. I anslutning till av chefen för civildepartementet
i Bil. 2 För flera huvudtitlar gemensamma frågor till årets statsverksproposition
förordad lönereglering för personalen vid vissa av de fasta
maskinanläggningarna inom civilförvaltningen m. m. bör tjänsten som
värmeledningsskötare i Ca 10 vid högskolan ombildas till värmeskötartjänst
i Ca 11.
I vidare mån än som framgått av det föregående har jag icke ansett
mig nu kunna biträda föreliggande förslag om förstärkning i olika avseenden
av högskolans personalorganisation.
Förevarande anslag torde för nästa, budgetår böra uppföras med 1 705 000
kronor med den fördelning å de särskilda anslagsposterna, som framgår
av efterföljande avlöningsstat. Detta innebär en anslagshöjning med 78 000
kronor, varav 51 000 kronor avse anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Vid beräkningen av denna anslagspost har jag å
ena sidan räknat med en höjning av posten med 63 000 kronor på grund
av tillkomsten av nya tjänster m. m. A andra sidan har jag med hänsyn
till vad som anförts i nyssnämnda Bil. 2 till statsverkspropositionen angående
en generell nedskärning av avloningsanslagen beräknat en minskning
av posten med 12 000 kronor.
73
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 89.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledas av vad jag i det föregående anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vi#
...................................... 645 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis ...... 232 564
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................... 38 936 271 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 852 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 146 500
Summa kronor 1 "915 000
Särskilda uppbördsmed el:
Avgifter från de studerande .................. 210 000
Nettoutgift kronor 1 705 000
c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 705 000
kronor.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr S9.
5. Chalmers tekniska högskola: Omkostnader.
Anslag Nettontgift
1949/50 ........................... 320 000 328 839
1950/51 (statsliggaren s. 586) ........ 370 000
1951/52 (förslag) ................... 355 000
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har för nästa budgetår föreslagit
sänkning av detta förslagsanslag med 9 000 kronor till 361 000 kronor
på sätt framgår av följande sammanställning:
Anslagsändamål |
Medelsanvis-ning för kronor |
Av överstyrelsen kronor |
Ökning, respek-tive minskning i kronor |
Utgifter: 1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... |
2 000 |
3 000 |
+ 1000 |
2. Expenser, förslagsvis: Bränsle m. m., förslagsvis........ |
200 000 |
200 000 |
_ |
Övriga expenser: Biblioteket............... |
6 500 |
6 500 |
__ |
Högskolan i övrigt........... |
118 000 |
130 000 |
+ 12 000 |
3. Publikationstryck, förslagsvis...... |
20 000 |
23 000 |
+ 3 000 |
4. Reseersättningar, förslagsvis....... |
14 500 |
17 500 |
+ 3 000 |
3. Övriga utgifter: Reparations- ock änd-ringsarbeten i högskolans äldre bygg-nader .................. |
25 000 |
11000 |
— 14 000 |
Summa utgifter |
386 000 |
391 000 |
+ 5 000 |
Avgår: Särskilda uppbördsmedel: 1. Ersättning för bränsle m. m....... |
15 500 |
29 500 |
+ 14 000 |
2. Hyror................... |
500 |
500 |
— |
Summa uppbördsmedel |
16 000 |
30 000 |
+ 14 000 |
Nettoutgift |
370 000 |
361 000 |
— 9 000 |
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Sjukvård m. m. Medelsåtgången under budgetåret 1949/50 har utgjort
omkring 2 900 kronor.
Övriga expenser: Högskolan i övrigt. Den begärda höjningen
har motiverats med stegrade kostnader för städning och telefoner
i nybyggnaderna för avdelningen för elektroteknik.
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Publikationstryck. Till stöd för framställningen om höjning av
delposten har anförts, att tekniska avhandlingar på svenska språket sällan
kunde bli kända utanför Skandinavien och att medel därför borde anvisas
för översättning till något av de stora kulturspråken av avhandlingar, som
antoges för tryckning i högskolans handlingar.
Reseersättningar. I fråga om delposten till rese- och traktamentsersättningar
för sådana resor mellan Göteborg och Stockholm eller
ort, där högskolan tillhörig institution är belägen, vilka företagas av lokalstyrelseordföranden,
rektor eller annan tjänsteman, har begärts en höjning
från 3 000 till 5 000 kronor under framhållande av att traktamentsersättningar
icke kunnat utbetalas för resor till högskolans laboratorier i Kiruna
och Onsala. Delposten till rese- och traktamentsersättningar åt lärare för
ledande av studieresor och andra exkursioner med de studerande, nu upptaget
till 7 500 kronor, har ansetts böra höjas med 1 000 kronor främst med
hänsyn till att nya lärartjänster tillkommit.
Reparations- och ändringsarbeten. Totalkostnaden för
dessa arbeten har senast uppskattats till 76 000 kronor, varav 15 000 kronor
beräknats för iordningställandet av lärarrum för en ifrågasatt professur i
stadsbyggnad. Hittills har för ändamålet anvisats ett sammanlagt belopp av
50 000 kronor. Då överstyrelsen funnit inrättandet av nämnda professur
böra anstå, har överstyrelsen för nästa budgetår begärt en medelsanvisning
av endast (76 000—50 000—15 000 =) 11 000 kronor.
Föredraganden. Anslagsposten till sjukvård in. in. bör uppräknas
med 1 ((00 kronor. Ifråga om delposten till övriga expenser tillstyrker jag
eu höjning med 10 000 kronor och beträffande anslagsposten till reseersättningar
med 2 000 kronor. Anslagsposten till reparations- och ändringsarbeten
i högskolans äldre byggnader bör i enlighet med överstyrelsens förslag
minskas med 14 000 kronor. I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande
omkostnadsstatens utgiftssida. Inkomsterna av ersättning för
bränsle in. in. torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppräknas
med 14 000 kroftor. Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör förevarande
anslag för nästa budgetår uppföras med 355 000 kronor, vilket innebär en
anslagsminskning med 15 000 kronor. Jag hemställer alltsa, att Kungl.
Majrt måtte föreslå riksdagen
att till Chalmers tekniska liöc/skola: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 355 000
kronor.
76
Kungl. May.ts proposition nr 89.
6. Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. Detta reservationsanslag,
som för budgetåret 1946/47 var uppfört med 425 000 kronor, är nu
upptaget med 850 000 kronor och disponeras på sätt framgår av s. 587 i
statsliggaren.
Högskolans kollegienämnd har för nästa budgetår hemställt om anslag
till materiel m. m. i enlighet med följande sammanställning, i vilken tillika
angives av överstyrelsen för här avsedda ändamål förordad medelsanvisning
och anslagsökning i förhållande till innevarande budgetår.
Ändamål |
Av kollegie-nämnden äskad |
Av översty-relsen förordad |
Av överstyrelsen |
kronor |
kronor |
kronor |
|
Samlingar och laborationer....... |
(146 000 |
575 000 |
+ 86 000 |
Tekniska licentiatarbeten........ |
15 000 |
15 000 |
— |
Nyanskaffning av apparater m. m.. . . |
65G 000 |
500 000 |
+ 154 000 |
Summa kronor |
1 317 000 |
1 090 000 |
+ 240 000 |
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Samlingar och la bor atio ner. Kollegienämnden har — främst
med hänsyn till prisstegringar å ifrågakommande materiel, ökat antal studerande
inom avdelningen för elektroteknik och utvidgningen av verksamheten
vid vissa institutioner — uppskattat det fortlöpande medelsbehovet
vid oförändrat antal lärarbefattningar till i runt tal 590 000 kronor, vartill
skulle komma 56 000 kronor vid inrättande av vissa nya lärartjänster m. m.
Överstyrelsen har funnit vad kollegienämnden anfört motivera en uppräkning
av anslagsmedlen vid oförändrat antal lärarbefattningar till 565 000
kronor. Vid inrättande av en föreslagen professur i textilmekanik komme
härtill ett medelsbehov av 10 000 kronor.
Nyanskaffning av apparater m. in. Kollegienämnden har
anfört, att från de olika institutionerna förelåge framställningar om medel
till ett sammanlagt belopp av i runt tal 1 190 000 kronor. Härtill samverkade
flera faktorer, såsom den otillräckliga medelstilldelningen under de
senaste budgetåren, framstegen inom forskningen, uppbyggnaden av högskolan
med inrättande av utpräglat experimentella professurer samt modernisering
av utrustningen i samband med återbesättande av professurer.
Överstyrelsen har funnit en begränsning av kollegienämndens äskanden
motiverad icke blott på grund av rådande statsfinansiella läge utan även
med hänsyn till att den begärda anslagsökningen i stor utsträckning hänförde
sig till institutioner, för vilka samtidigt en betydande medelsanvisning
beräknats under högskolans anslag till inredning och utrustning'' av nya
lokaler. Å andra sidan syntes en förstärkning av förevarande anslagspost
påkallad av högskolans tillväxt, och överstyrelsen hade efter prövning av
anslagsbehovet stannat för att förorda en medelsanvisning av 500 000
kronor.
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Föredraganden. Detta anslag har för innevarande budgetår höjts
med 100 000 kronor till 850 000 kronor. Med hänsyn till det statsekonomiska
läget anser jag mig icke nu kunna tillstyrka någon ytterligare anslagshöjning
utan förordar oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen
besluta om den närmare fördelningen av ifrågavarande anslagsmedel. Jaghemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Chalmers tekniska högskola: Materiel vi. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 850000
kronor.
Vad föredragande statsrådet sålunda under avsnitten I
och II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bertil Cederlund.
Bilaga.
LANTMÄTERIUNDERVISNINGEN. (sid. 20) £
Jämförelse mellan av de sakkunniga föreslagen och nuvarande organisation.
Av de sakkunniga föreslagen |
organisation |
Nuvarande organisation |
||||||||||
Ämne |
Lärare |
Fö |
Öv |
Föd |
Lärarlön |
Ämne |
Lärare |
Fö |
Öv |
Föd |
Lärarlön |
|
Förberedande kurs. |
||||||||||||
Marklära......... Allmän geologi...... |
Spec. Spec. |
42 49 |
28 |
2 950 3 750 |
||||||||
geologi .......... |
Spec. |
63 |
35 |
9 |
4 060 |
U: |
2 [7] |
|||||
2. Allmän jordbrukslära med |
3. |
Jordbrukslära (med jord- |
(avd. V) |
|||||||||
växtodlingslära...... |
Spec. |
84 |
70 |
65 |
9 400 |
bruksekonomi); jfr nedan |
Spec. |
112 |
137 |
14 |
9 050 p |
|
3. Skogslära......... |
Spec. |
50 |
30 |
50 |
6 400 |
4. |
(Skogsekonomi med) |
Spec. |
84 |
42 |
14 |
4 600 |
Matematisk-g eo detiska |
||||||||||||
ämnen. |
||||||||||||
4. Matematik........ |
Spec. |
119 |
112 |
— |
8 985 p |
( 5. ) — |
Matematik 11...... |
Spec. |
105 |
98 |
— |
8 250 p |
t. V. |
||||||||||||
5. Tillämpad matematik . . |
Prof. |
70 |
91 |
— |
Ca 33 |
6. |
Tillämpad matematik I. |
Prof. |
56 |
77 |
— |
Ca 33 |
(avd. F) |
(avd. F) |
|||||||||||
6. Fotografi......... |
Prof. |
35 |
21 |
— |
Ca 33 |
— |
. [Fotografi]........ |
[Prof. |
[35] |
[28] |
— |
[Ca 33] |
(avel. F) |
1 7■ |
Geodesi med utjämnings- |
(avd. F)] |
|||||||||
7. Geodetisk mätningsteknik |
Prof. |
126 |
364 |
90 |
Ca 33 |
8- |
räkning; jfr ovan .... |
Prof. Spec. |
112 28 |
315 56 |
{130 |
Ca 33 3 350 |
1 - |
. Del av 9........ |
(Se 9) |
||||||||||
8. Geografisk geodesi .... |
Prof., till-lika byråch. |
35 |
42 |
— |
2 700 |
9. |
Högre geodesi; jfr ovan . |
Tillf. |
42 |
84 |
— |
4 500 |
9. Fotogrammetri...... |
Prof. |
— |
— |
— |
Ca 33 |
10. Fotogrammetri...... |
Prof. |
— |
— |
— |
Ca 33 |
|
allm. kurs ........ |
42 |
42 |
10 |
allm. kurs ........ |
42 |
42 |
10 |
|||||
[forts.-kurs]........ |
[70] |
[70] |
[20] |
[forts.-kurs]........ |
[35] |
[49] |
[20] |
|||||
Teknisk-ekonomiska ämnen. |
- |
• |
. |
|||||||||
\ 10. Nationalekonomi..... |
Spec. |
35 |
— |
-- |
3 100 |
11. |
Nationalekonomi..... |
Spec. |
35 |
''- |
3 100 |
|
(avd. F) |
(avd. F) |
|||||||||||
IX. Lantbruksekonomi .... |
Spec. |
42 |
42 |
— |
3 685 |
-. |
(Jordbrukslära med) jord-bruksekonomi; se 3 . . . |
(So 3) |
. |
|||
12. Skogsbruksekouomi . . . |
Spec. |
35 |
42 |
4 |
3 560 |
. |
Skogsekonomi (med |
(Se 4) |
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 89.
13. Fastighetsekonomi . . . . |
Prof. |
112 |
14. Fiskerikunskap med |
35 |
|
liranologi......... |
Spec. |
|
15. Kulturteknik, inkl. . . . |
Prof. |
126 |
m. m............ |
Bitr. |
28 |
i 16. Fornlämnings- och natur- |
14 |
|
skyddslära........ |
Spec. |
|
! 17. Husbyggnadslära..... |
Spec. |
49 |
i 18. Lantbruksbyggnadslära . j j 19. Socialgeografi med socio- |
Bitr. |
21 |
logi............ |
Spec. |
28 |
| 20. Fastighetsteknik..... |
Prof. |
112 |
21. Vattenlednings- och av- |
28 |
|
loppsteknik........ |
Spec. |
|
| 22. Stadsbyggnad, allm. kurs |
||
och forts.-kurs...... |
Prof. (avd. A) |
98 |
23. Kommunikationsteknik . |
Prof. |
14 |
(avd. V) |
||
Rättsliga ämnen. |
||
j 24. Allmän rättslära..... |
Bitr. |
56 |
! 25. Fastighetsrätt...... |
Prof. |
112 |
26. Tillämpad fastighets- |
. |
42 |
bildningsrätt....... |
Bitr. |
|
\ 27. Tillämpad byggnadsrätt . |
Spec. |
28 |
| 28. Arkivkunskap ...... |
Spec. |
21 |
Summa obligatorisk |
||
undervisning |
1660 |
56 |
20 |
Ca |
— |
12. Fiskerikunskap...... |
|||
14 |
21 |
2 090 |
,13. Vattenbyggnad II |
119 |
Ca 33 |
(jfr nedan) m. fl..... |
|
35 |
2 |
1790 |
114. Allmän byggnadslära . . 15. Fornlämnings- och natur- |
21 |
o |
1400 |
skyddslära........ |
70 |
— |
5 400 |
16. Husbyggnadslära, inkl.: |
36 |
— |
1 700'') |
lantbruksbyggnadslära. . |
_ |
— |
1520 |
— |
210 |
35 |
Ca 33 |
17. Skifteslära........ |
—. Del av 13........ |
|||
28 |
2 9402) |
18. Stadsbyggnad, allm. kurs |
|
154 |
2 |
Ca 33 |
och forts.-kurs...... |
28 |
— |
Ca 33 |
19. Kommunikationsteknik . |
42 |
2 835 |
||
— |
Ca 33 |
21. Jorddelningsrätt..... |
|
98 |
— |
3 465 |
|
42 |
— |
2 700 |
22. Tillämpad byggnadsrätt. |
28 |
— |
1500 |
23. Arkivkunskap ...... |
— |
— |
— |
—. [Allmän hygien]..... |
Summa obligatorisk |
|||
871 |
310 |
undervisning |
Spec. |
21 |
14 |
— |
1 600 |
Spec. |
84 |
112 |
7 |
5 950 |
Spec. |
56 |
77 |
4 |
3 800 |
Spec. |
14 |
21 |
2 |
1 400 |
Spec. |
49 |
70 |
— |
5 400 |
Prof. |
140 |
210 |
35 |
Ca 33 |
(Se 13) |
||||
Prof. |
98 |
154 |
— |
Ca 33 |
Prof. |
14 |
28 |
Ca 33 |
|
Spec. |
28 |
28 |
— |
2 050 |
Spec. |
112 |
84 |
— |
7 400 |
Spec. |
42 |
28 |
— |
2 700 |
Spec. |
21 |
28 |
— |
1500 |
[Spec. |
— |
— |
— |
[1150] |
1386 |
1 733 |
218 1 |
Anm. Endast mera betydelsefulla ändringar av ämnesområdena angivna.
Förklaringar: Fö = föreläsningstimmar. Öv = övningstimmar. Föd = fältövningsdagar. F = teknisk fysik.
A = arkitektur. [ ] = frivillig undervisning. p = inberäknat personligt arvodestillägg.
*) nuvarande arvode 1 200 kr. 2) nuvarande arvode 2 800 kr.
V = väg- och vattenbyggnad. ^
CD
Kungl. Maj.ts proposition nr 89.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
I. Utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer............ 3
A. Utbildningen av lantmätare
Inledning ............................................... 4
Riktlinjer för utbildningens organisation.................... 8
Praktisk utbildning ...................................... 10
Undervisningen i geodetiska läroämnen ......... 17
Undervisningen i övriga läroämnen........................ 20
Matematisk-geodetiska ämnesgruppen.................... 21
Teknisk-ekonomiska ämnesgruppen ...................... 21
Rättsliga ämnesgruppen ................................ 24
Sammanfattande synpunkter på studieplanen.............. 25
Vissa särskilda frågor..................................... 27
B. Utbildningen av lantbruksingenjörer ....................... 29
C. Kostnadsberäkningar .................................... 32
D. Hemställan ............................................. 34
II. Anslagsberäkningar ......................................... 35
1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar................ 35
2. » » » » Omkostnader .............. 58
3. » » » » Materiel m. m............. 61
4. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar.................... 62
-5. » » » Omkostnader .................. 74
6. » » » Materiel m. in................. 76
Bilaga ........................................................ 78
Stockholm 1951 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
6104RS