Knngl. Maj:ts proposition nr 88.
1
Nr 88.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret
1951/52 m. m.; given Stockholms slott den 16 februari
1951.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Allan Vougt.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1951/52 m. m. och anför därvid följande.
Inledning.
Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets
fastigheter å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera
1—388 si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 88.
2
Kungl. Majrts proposition nr 88.
benämnd försvarets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar
dock icke fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde. Sedan i enlighet med
beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker organiserats såsom
statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder från och med
budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å eu särskild kapitalfond, benämnd
försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade fastigheterna
från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden.
A andra sidan har i enlighet med förslag i propositionen 1950: 111
(riksdagens skrivelse nr 138) försvarets bostadsanskaffningsfond avvecklats
från och med budgetåret 1950/51, varvid å densamma redovisade tillgångar
överförts till försvarets fastighetsfond.
Försvarets fastighetsfond består från och med den 1 juli 1948 av fyra
delfonder, nämligen arméns delfond, marinens delfond, flygvapnets delfond
och befästningars delfond.
I årets statsverksproposition (bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å
riksstaten) har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1951/52. I överensstämmelse med statförslaget ha å
driftbudgeten i förslaget till riksstat bland Inkomster av statens kapitalfonder
upptagits totalbeloppet av de i statförslaget för respektive delfonder
angivna överskotten och bland Egentliga statsutgifter å fjärde huvudtiteln
under rubrikerna C. Försvarskrafterna och E. Diverse med tills vidare
beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till envar av
fastighetsfondens fyra delfonder för vederbörande förvaltningsmyndigheters
rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.
Nämnda anslag ha beräknats till för arméns delfond 21 000 000 kronor, för
marinens delfond 8 000 000 kronor, för flygvapnets delfond 14 000 000 kronor
och för befästningars delfond 10000 000 kronor.
Översikt av fastighetsfondens ställning.
Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1949/50
samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsoch
värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår framgår, att fondens
ställning per den 30 juni 1950 var följande.
Arméns delfoncl:
Tillgångar:
Markvärde .....................
Byggnadsvärde ...............
Fordringar hos andra fonder
Skulder:
Yärdeminskningskonto .......
Diverse medel.................
Kapitalbehållning ...............
72 903 192: 50
564 620 502:15
7 139 383: 78 644 663 078:43
440 913 294: 31
7 139 383: 78 448 052 678:09
................. 196 610400:34
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
3
Marinens delfond: Tillgångar: |
||
Markvärde............................. |
....... 57 293 814: 31 |
|
Byggnadsvärde ....................... |
....... 145 764 805:38 |
|
Fordringar hos andra fonder ....... |
....... 2 022 493: 29 |
205 081 112: 98 |
Skulder: |
||
Yärdeminskningskonto ............... |
........ 112 013 879:69 |
|
Diverse medel......................... |
....... 2 022 493: 29 |
114 036 372: 98 |
Kapitalbehållning ........................ |
91 044 740: — |
|
Flygvapnets delfond: Tillgångar: |
||
Markvärde............................. |
........ 20 128 947: 98 |
|
Byggnadsvärde ....................... |
....... 340423 782:42 |
|
Fordringar hos andra fonder ....... |
....... 1 529 280:29 |
362 082 010: 69 |
Skulder: |
||
Yärdeminskningskonto ............... |
....... 215 088 875:61 |
|
Diverse medel......................... |
....... 1 529 280:29 |
216 618 155:90 |
Kapitalbehållning........................ |
145 463 854: 79 |
|
Befästningars delfond: Tillgångar: |
||
Markvärde............................. |
....... 6 364 810: 15 |
|
Byggnadsvärde ....................... |
....... 552 944166:23 |
|
Fordringar hos andra fonder ....... |
....... 1 259 448: 31 |
560 568 424: 69 |
Skulder: |
||
Yärdeminskningskonto ............... |
....... 498 795135:41 |
|
Diverse medel......................... |
....... 1 259 448: 31 |
500 054 583: 72 |
Kapitalbehållning........................ |
60 513 840: 97 |
I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1949/50 fastställda
staten för fastighetsfonden balanserade på 50,7 5 6 miljoner kronor.
Inkomsterna beräknades till detta belopp och utgifterna och överskottet till
respektive 31,9 6 6 och 18,8 0 0 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av
en i budgetredovisningen för budgetåret 1949/50 (s. 194 och 195) intagen
sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 19 044 008
kronor 57 öre, som tillförts statsregleringen.
Innan jag ingår på frågan om fastighetsfondens stat för nästa budgetår,
torde jag få till behandling upptaga frågor om grunderna för avskrivning
dels av fastigheter, som tidigare redovisats å försvarets bostadsanskaffningsfond,
dels ock av anläggningar hänförliga till befästningars delfond.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 88.
Avskrivningsregler för vissa delar av försvarets fastighetsfond.
Såsom redan inledningsvis nämnts har försvarets bostadsanskaffningsfond
enligt beslut av 1950 års riksdag avvecklats från och med budgetåret
1950/51. Bestämmelser rörande avvecklingen ha meddelats av Kungl. Maj:t
i beslut den 12 maj 1950. Enligt beslutet skulle å bostadsanskaffningsfonden
redovisade tillgångar överföras till arméns, marinens och flygvapnets
delfonder av försvarets fastighetsfond i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder som angivits i propositionen 1950:111. I samband därmed uppdrog
Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med riksräkenskapsverket,
med beaktande av vad i samma proposition anförts, avgiva förslag
rörande grunderna för avskrivning dels av anläggningar hänförliga till
befästningars delfond, dels ock av fastigheter, som dittills redovisats å försvarets
bostadsanskaffningsfond. Fortifikationsförvaltningen skulle slutligen
i anledning av avvecklingen av bostadsanskaffningsfonden inkomma med förslag
rörande grunderna för försäljning av de å bostadsanskaffningsfonden
dittills redovisade fastigheterna.
Med skrivelse den 6 oktober 1950 har fortifikationsförvaltningen, efter sam
råd med riksräkenskapsverket, inkommit med förslag till avskrivningsregler.
Förvaltningen har inledningsvis anfört, att de å bostadsanskaffningsfonden
redovisade tillgångarna per den 30 juni 1950 överförts till arméns, marinens
och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond. Därvid hade å arméns
delfond bokförts sammanlagt omkring 6 miljoner kronor, å marinens delfond
sammanlagt omkring 1,7 miljon kronor och å flygvapnets delfond sammanlagt
omkring 2,8 miljoner kronor. Det sålunda överförda fastighetsbeståndet
redovisades såsom i sin helhet oavskrivet.
Beträffande frågan om försäljning av bostadsbeståndet har fortifikationsförvaltningen
anfört, att av hela det till försvarsgrensdelfonderna överförda
antalet bostadsfastigheter enligt hittills verkställd utredning blott cirka en
tredjedel syntes vara möjlig att försälja och att för genomförande av dessa
försäljningar en avsevärd tid syntes komma att erfordras. Återstoden av
fastigheterna komme att kvarstanna i kronans ägo. Därest en relativt snabb
försäljning av hela fastighetsbeståndet kunnat tänkas äga rum, hade enligt
fortifikationsförvaltningens uppfattning några särskilda avskrivningsregler
för beståndet knappast behövt fastställas, utan eventuella förluster hade
kunnat täckas vid försäljningstidpunkten i stället för genom successivt gjorda
avskrivningar. Då emellertid de försäljningar som syntes vara möjliga att
åvägabringa komme att genomföras strövis under åtskilliga år framåt och
huvuddelen av fastighetsbeståndet icke syntes vara till rimliga priser försäljningsbar,
borde, därest icke avvikelse skulle göras från de allmänna
principerna för redovisningen i försvarets fastighetsfond, avskrivningsregler
fastställas och avskrivningarna snarast möjligt påbörjas. Enligt fortifikationsförvaltningen
syntes därför avskrivningsreglerna kunna fastställas utan
att ställning toges till grunderna för försäljning av fastigheterna.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
Yad angår frågan om grunderna för avskrivning av det tidigare å bostadsanskaffningsfonden
redovisade fastighetsbeståndet har fortifikationsförvaltningen
vid förnyad prövning av avskrivningsfrågorna funnit ytterligare skäl
tala för ett av förvaltningen i skrivelse den 30 november 1949 framlagt förslag,
enligt vilket beträffande detta fastighetsbestånd skulle gälla samma avskrivningsregler
som beträffande försvarets fastigheter i övrigt. I försvarets
fastighetsfond finnas nämligen redovisade — utöver det från bostadsanskaffningsfonden
överförda beståndet — andra bostadsfastigheter (tjänstebostäder
och uthyrningsfastigheter) med ett sammanlagt värde av i runt tal 60
miljoner kronor. Dessa bostadsfastigheter, beträffande vilka — i den mån de
icke äro helt avskrivna —det vanliga för försvarets fastighetsbestånd använda
avskrivningssättet tillämpas, äro av ungefärligen samma tekniska utförande
som bostadsanskaffningsfondens fastigheter och komma att ha samma livslängd
som dessa och draga ungefär samma underhållskostnader. Då nu samtliga
fastigheter redovisas å samma fastighetsfond och förvaltas av fortifikationsförvaltningen,
synes enligt förvaltningen någon reell grund för ett fastställande
av olika avskrivningsregler för fastigheterna icke förefinnas. Ämbetsverket
föreslår sålunda liksom tidigare, att beträffande de från försvarets
bostadsanskaffningsfond till försvarets fastighetsfond överförda fastigheterna
skola tillämpas samma avskrivningsregler som för fastighetsfonden
i övrigt.
Beträffande befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen erinrat
om Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1950, vari bland annat förordnades,
att per den 1 juli 1949 till redovisning å befästningars delfond dels skulle
överföras vissa mark- och anläggningsvärden från övriga delfonder, dels ock
skulle upptagas de befästningsanläggningar, sonr utförts med anlitande av
andra än å kapitalbudgeten anvisade medel.
Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att enligt 1948 års riksdagsbeslut
de befästningsanläggningar, som utförts med anlitande av andra
än å kapitalbudgeten anvisade medel, äro upptagna till redovisning å befästningsfonden
såsom helt avskrivna. Yad angår de anläggningar, som till redovisning
å befästningsfonden överförts från övriga delfonder och som sålunda
bekostats av å kapitalbudgeten anvisade investeringsanslag eller som utförts
med anlitande av å befästningsdelfonden anvisade investeringsanslag, har
fortifikationsförvaltningen efter verkställd omprövning, i likhet med riksräkenskaps
verket, funnit, att desamma böra avskrivas i den ordning, som
förutsatts vid anslagens beviljande, nämligen med tillämpande av de vanliga
principerna för avskrivning av försvarets fastighetsbestånd. Detta innebär,
att de påbörjade årsavskrivningarna skola slutföras. Samma princip har
ansetts böra tillämpas beträffande de anläggningar, sonr kunna komma till
utförande med anlitande av de investeringsanslag, som redan beviljats å för1
svarsgrensdelfonderna eller å befästningsdelfonden. Vad åter angår de anläggningar,
som komma att utföras med anlitande av å befästningsdelfonden
anvisade nya anslag, har fortifikationsförvaltningen icke funnit anledning
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
frångå sitt tidigare gjorda, av riks räkenskaps verket tillstyrkta förslag om att
dessa investeringar i befästningsdelfonden omedelbart i sin helhet böra avskrivas.
Visserligen anser förvaltningen att skillnad utan större svårighet
kan göras mellan å ena sidan egentliga befästningar, som böra helt avskrivas
omedelbart, och å andra sidan oljelagringsanläggningar, vilka ha ett visst
kommersiellt värde och med hänsyn därtill skulle kunna avskrivas under
en längre följd av år. Av befästningsdel fondens hittillsvarande anläggningar
med ett sammanlagt bokfört värde av i runt tal 500 miljoner kronor belöpa
emellertid blott cirka 16 miljoner kronor å oljelagringsanläggningarna eller
sålunda blott cirka 3,2 % av hela delfondsvärdet. Dessa befintliga oljelagringsanläggningar,
som utförts med anlitande av å försvarsgrensdelfondema
anvisade investeringsanslag, skulle enligt fortifikationsförvaltningens förslag
även i fortsättningen bli föremål för årsavskrivningar. Antalet anläggningar
av denna art, som i framtiden komma att utföras, anses icke kunna bli så
stort, att det kommer att medföra någon ändring av förenämnda procenttal.
Ett tillämpande av särskild avskrivningsprincip för en så ringa del av fonden
anser förvaltningen icke vara motiverat. För att en anläggning skulle
anses ha kommersiellt värde borde förutsättas, att densamma skulle kunna
giva en någorlunda normal ränteavkastning å det nedlagda anläggningskapitalet.
Beträffande de anläggningar, som ligga i registret mellan de helt
oräntabla rena befästningarna och de räntabla oljelagringsanläggningarna,
finnas t. ex. i berg insprängda ammunitionsförråd, vilka teoretiskt skulle
kunna normalt förräntas genom uthyrning, men från vilka i praktiken inkomsterna
bli obefintliga eller minimala därför att huvuddelen av anläggningarna
icke ligga i närheten av tätbebyggda orter. Allra största delen av
dessa i berg insprängda anläggningar kan i verkligheten icke förräntas. Fortifikationsförvaltningen
anser därför, att 100-procentig grundavskrivning bör
göras beträffande alla anläggningar, som komma att utföras med anlitande
av å befästningsdelfonden anvisade nya investeringsanslag.
Departementschefen. I samband med statsmakternas beslut år 1944 om
inrättande av försvarets bostadsanskaffningsfond lämnades frågan, i vilken
omfattning i fonden gjorda investeringar skulle avskrivas, öppen. Avsikten
var att frågan skulle upptagas till behandling, sedan utredning verkställts
rörande överförande till fonden av vissa tidigare å försvarets fastighetsfond
redovisade bostadsfastigheter. Då jag föregående år framlade förslag till riksdagen
rörande fondens avveckling, räknade jag med att med slutlig ställning
till avskrivningsgrunderna skulle kunna anstå, till dess överblick vunnits
rörande förutsättningarna för en försäljning av de å fonden redovisade bostäderna.
Av fortifikationsförvaltningens utredning framgår emellertid, att
här ifrågavarande fastighetsbestånd till huvudsaklig del torde komma att
kvarstanna i kronans ägo under lång tid framåt. Anledning synes därför
saknas att ytterligare uppskjuta ställningstagandet till avskrivningsfrågan.
Det förslag som fortifikationsförvaltningen efter samråd med riksräkenBkapsverket
framlagt innebär att för ifrågavarande fastigheter skola tillämpas
liungl. Maj:ts proposition nr 88.
i
samma avskrivningsgrunder som i fråga om flertalet övriga fastigheter som
redovisas å försvarets fastighetsfond. De skäl som anförts till stöd för detta
förslag synas mig övertygande, och jag förordar därför, att å de fastigheter,
som tidigaie redovisats å försvarets bostadsanskaffningsfond, skola per den
30 juni 1951 verkställas dels 50-procentiga grundavskrivningar och dels lVe
procentiga årsavskrivningar från och med andra budgetåret efter respektive
byggnaders färdigställande, retroaktivt till och med budgetåret 1950/51 och
därefter årsvis i vanlig ordning under staten för försvarets fastighetsfond.
Vidare böra medel anvisas för grundavskrivning, efter 50 %, av byggnader,
som uppföras med anlitande av förefintliga reservationer å investeringsanslag
anvisade å bostadsanskaffningsfonden. De sammanlagda kostnaderna
för här avsedda grundavskrivningar och retroaktiva årsavskrivningar ha av
fortifikationsförvaltningen beräknats till 6 698 752 kronor 76 öre, vilket belopp
i enlighet med förslaget synes böra bestridas från fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster.
Nyinvesteringar i försvarets fastighetsfond avskrivas för närvarande schablonmässigt
med 50 % i grundavskrivning och därefter genom årsavskrivningar
enligt tidigare berörda regler. Kostnader för markförvärv underkastas
dock icke någon avskrivning. Vid anmälan av förenämnda proposition
1950:111 berörde jag bland annat ett av fortifikationsförvaltningen framlagt
förslag rörande avskrivningsregler för befästningars delfond. Fortifikationsförvaltningen
föreslog, att i princip samtliga anläggningar omedelbart skulle
avskrivas helt. Tliksräkcnskapsverket förordade åter att principen om 100-procentig avskrivning endast skulle tillämpas vid anvisandet av nya investeringsanslag
för delfonden, under det att investeringar, för vilka anslag redan
anvisats å kapitalbudgeten, borde avskrivas i den ordning som förutsatts vid
anslagens beviljande. Jag fann det emellertid vara tveksamt, om 100-procentig
grundavskrivning skulle behöva ske av alla slags bergrumsanläggningar,
och förordade, att ytterligare utredning skulle verkställas härutinnan.
Efter verkställd utredning har fortifikationsförvaltningen i samråd med
riksräkenskapsverket inkommit med nytt förslag till avskrivningsregler för
ifrågavarande delfond. Enligt förslaget skola gälla samma avskrivningsregler
som tillämpas för försvarets fastighetsfond i övrigt såvitt avser dels
anläggningar, som till redovisning å befästningars delfond överförts från
övriga delfonder, dels ock anläggningar vilka uppförts eller komma att uppföras
med anlitande av investeringsanslag som redan anvisats, vare sig dessa
anslag ursprungligen redovisats under befästningsdelfonden eller upptagits
under någon av de övriga delfonderna. De anläggningar åter, som komma
att utföras med anlitande av investeringsanslag, som framdeles anvisas å befästningars
delfond, föreslås skola omedelbart i sin helhet avskrivas.
För egen del får jag framhålla, att jag fortfarande anser vissa skäl tala
för en differentiering i avskrivningsavseende av fastighetsbeståndet å befästningars
del fond. Till anläggningar, för vilka skulle gälla de för fastighetsfonden
i övrigt gällande avskrivningsreglerna, borde därvid hänföras, förutom
de av fortifikationsförvaltningen berörda drivmedelsanläggningama,
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
exempelvis berghangarer och vissa andra förrådsanläggningar. Då det emellertid
torde vara svårt att finna någon allmängiltig regel för en dylik differentiering,
anser jag mig icke böra motsätta mig myndigheternas förslag.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela för ifrågavarande avskrivningsprinciper
erforderliga föreskrifter.
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1951/52.
Staten för försvarets fastighetsfond skall jämlikt beslut av 1948 års riksdag
upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan A. Ersättning för
till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och
skjutfält och D. Diverse inkomster samt å utgiftssidan A. Keparationsoch
underhållskostnader m. in., B. Avsättning till värdeminskningskonto och
C. Hyres- och arrendeutgifter in. in. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden ävensom Överskott att tillföras riks st atens
driftbudget. Inkomsterna respektive utgifterna under de angivna
titlarna skola upptagas särskilt för de olika delfonderna.
Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.
Utgifterna.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
Angående grunderna för beräkningen av medelsbehovet för reparation och
underhåll av försvarets byggnadsbestånd torde få hänvisas till vad som därom
anfördes i propositionen 1949: 71 med förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1949/50. Såsom av propositionen framgår uppdelas
försvarets byggnadsbestånd i tre grupper beroende på fastighetens
ålder. Medelsbehovet för reparationer och underhåll beräknas till viss procent
av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet omräknad
till 1935 års prisnivå. Denna underhållsprocent, omräknad till 1950 års prisnivå
med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex (188), utgör
i första gruppen 2,o7 % för arméns och flygvapnets delfonder och 2,8 2 % för
marinens delfond samt i andra och tredje grupperna 1,5 % respektive 0,7 5 %
för samtliga delfonder utom beträffande flygfält och befästningar, för vilka
gälla särskilda bestämmelser.
Arméns delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades posten för reparationer
och underhåll m. m. för arméns del på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 6 732000
b) Smärre förbättringsarbeten ........................................ 670000
c) Löpande underhåll av övningsfält m. m......................... 1170 000
d) Iståndsättning av jordbruksfastigheter .......................... 784 000
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
e) Övriga iståndsättningsarbeten .................................... 1 400 000
f) Skatter .............................................................. ‘200000
g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisa
tionsundersökningar
................................................ 200 000
h) Ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök.......... 25 000
i) liationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m......... 150 000
j) Underhåll av enskilda vägar ...................................... 54000
k) Andra åtgärder än byggnadsarbeten, erforderliga för effektivi
sering
av värnpliktsutbildningen ................ M0 000
Summa kronor 11485 000
Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 18 oktober 1950 med förslag
till inkomst- och utgiftsstat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1951/52 i överensstämmelse med förut angivna principer uppskattat värdena
under arméns delfond å de byggnader m. m., för vilka underhållsanslag skola
beräknas, till 285 016 674 kronor för byggnader hänförliga till första gruppen
samt 64 239 933 kronor respektive 93 841 550 kronor för byggnader hänförliga
till andra respektive tredje gruppen.
Liksom tidigare ha underhållskostnaderna för vissa byggnader å Järvafältet,
vilka icke ingå i fastighetsfondens byggnadsvärde, beräknats procentuellt.
Byggnadsvärdet har uppskattats till 1 272 000 kronor.
De sammanlagda värdena, å vilka underhållsanslag beräknats, utgöra
således:
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
|
285 016 674 |
64 239 933 |
93 841 550 |
|
1 272 000 |
_ |
||
Summa kronor |
286 288 674 |
64 23!) {»33 |
1)3841 550 |
Underhållskostnaderna ha av fortifikationsförvaltningen enligt förut an -
givna grunder beräknats till:
1. gruppen 286 288 674 X 2.07 %...................................... 5 9261(6
2. » 64 239 933 x 1.50 %...................................... 963 599
3. » 93 841550 X 0.75 %...................................... 703 811
Summa kronor 7 593 586
För underhåll av de baracker, som i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv beräknas
kvarstå såsom permanenta förråd och som ännu icke invärderats i fastighetsfonden,
har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 74 000 kronor,
motsvarande 0,7 4 % av byggnadsvärdet. Fortifikationsförvaltningen har —
under erinran att verket i sitt förslag till stat för fastighetsfoiulen för budgetåret
1949/50 framhållit det angelägna i att underhållsprocenten ökas till
La — i överensstämmelse härmed för nästa budgetår beräknat underhållskostnaderna
till 150 000 kronor.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
I enlighet med det anförda har således fortifikationsförvaltningen beräknat
underhållskostnaderna till (7 593 586 + 150 000 =) 7 743 586 kronor. Detta
belopp föreslås emellertid minskas med de beräknade kostnaderna för yttre
renhållning, 150 000 kronor, varför skulle återstå i runt tal 7 594 000 kronor,
att fördelas med 6 904 000 kronor på posten löpande reparation och
underhåll av byggnader m. m. samt 690 000 kronor på posten smärre
förbättringsarbeten.
Beträffande behovet av medel för löpande underhåll av övningsfält
m. m. har fortifikationsförvaltningen anfört, att de erforderliga utgifterna
till löpande underhåll för budgetåret 1951/52 efter av förvaltningen
verkställda reduceringar av förbandens äskanden uppgå till sammanlagt
1 200 000 kronor. Dessa utgifter fördela sig med 1 130 000 kronor på ordinarie
underhåll, 40 000 kronor på större reparationer samt 30 000 kronor på
n}’byggnads- och förändringsarbeten. Det ordinarie underhållet upptar utgifter
för jordbruksfastigheter, såsom gödningsämnen, utsäde, maskiner och
redskap m. m., samt för skogsfastigheter, såsom sådd, plantering, skogshushållningsplaner
m. m. Dessa båda utgiftsgrupper skapa förutsättningarna
för inkomsterna. Ett nedskärande av utgifterna har ansetts komma att ofelbart
medföra minskade inkomster. Därutöver erfordras emellertid medel för
sådant underhåll av fälten, som icke är direkt inkomstbringande men icke
desto mindre nödvändigt. Däribland märkas utgifter för underhåll av vägar,
broar och mark m. m. i avsikt att möjliggöra eller underlätta de militära övningarna.
Den ökade motoriseringen ställer stora krav på vägarna. Även
själva övningsmarken utsättes för sönderkörning särskilt av stridsvagnarna.
Den måste iordningställas så, att den icke så småningom blir helt oframkomlig.
Dessa arbeten å vägar och övningsmark medföra avsevärda kostnader.
Vissa av arbetena äro så vittgående, att kostnaderna för desamma
borde upptagas under delposten till iståndsättning av jordbruksfastigheter.
De ständigt återkommande arbetena av denna art borde bekostas av ordinarie
underhållsmedel. De för större reparationer samt nybyggnads- och
förändringsarbeten erforderliga summorna äro relativt obetydliga beroende
på att endast oundgängligen erforderliga arbeten medtagits.
Beträffande kostnaderna för iståndsättning av jordbruksfastigheter
har fortifikationsförvaltningen anfört, att den anbefallda översynen
av byggnadsbeståndet å jordbruksfastigheterna, som tidigare verkställts beträffande
första militärområdet, numera hunnit slutföras beträffande andra
och tredje militärområdena. För iståndsättning av jordbruksbyggnaderna
inom sistnämnda båda militärområden erfordras respektive 17 000 och 120 000
kronor. Översynen avses skola fortsättas under åren 1951—1954 beträffande
övriga militärområden enligt särskild plan. För iståndsättning av arrendegårdarna
å Järvafältet erfordras ånyo tidigare beräknade 300 000 kronor. För
fortsatt iståndsättning av vägarna å Villingsbergs skjutfält erfordras under
budgetåret 1951/52 ett belopp av 200 000 kronor, varjämte under detta budgetår
även borde verkställas vissa iståndsättningsarbeten av vägar m. m. å
11
Kungl. Alaj:ts proposition nr 88.
Kronobergs regementes skjutfält, Bodens garnisons övningsfält samt Hene
skjutfält för respektive 25 000 kronor, 30 000 kronor och 56 000 kronor. För
iståndsättning av jordbruksfastigheter har således beräknats ett samman
lagt belopp av (17 000 + 120 000 + 300 000 + 200 000 + 25 000 + 30 000 +
56 000 =) 748 000 kronor.
Fortifikationsförvaltningen har för andra istandsättningsarbeten å aiméns
byggnader beräknat ett belopp av 1 000 000 kronor. För speciella iståndsättningsarbeten
—- modernisering av förläggningen å Karlberg, iståndsättning
av elektriska installationer samt vägarbeten m. m. — har förvaltningen beräknat
ett belopp av 700 000 kronor vara erforderligt. Yidare har ämbetsverket
beräknat 2 500 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad använd krismateriel.
Det -sammanlagda medelsbehovet under delposten till övriga
iståndsättningsarbeten skulle således belöpa sig till (1000 000 +
700 000 + 2 500 000 =) 4 200 000 kronor.
Skatter för tjänstebostäder, uthyrnings- och jordbruksfastigheter ha beräknats
till 285 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen har, med hänsyn till
att skattebeloppen variera och den för ändamålet avsedda delposten vissa åi
icke är tillräcklig och vi-ssa år medför reservation, ifrågasatt, om icke för
framtida budgetår för skatter m. m. erforderliga medel borde upptagas förslagsvis
såsom särskild anslagspost i stället för att inräknas under anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. För åtgärder i
samband med rationalisering av diskningsarbete ävensom för
åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete å tak har
ämbetsverket för arméns vidkommande beräknat medelsbehovet till 455 000
kronor respektive 675 000 kronor.
Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisations
under sökningar ha liksom innevarande budgetår beräknats
till 200 000 kronor. Även ändringsarbeten föranledda av vi-ssa
forskningsförsök ha oförändrat upptagits med 25 000 kronor. Till anordnande
av lokaler för försvarets forskningsanstalt har preliminärt
beräknats ett belopp av 50 000 kronor. Utgifterna för rationaliseringsåtgärder
vid värmeanläggningar m. m. ha beräknats till
samma belopp som för innevarande budgetår, eller 150 000 kronor.
Fortifikationsförvaltningen har vidare hemställt, att särskilda medel måtte
anvisas för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen.
För de åtgärder av ifrågavarande slag, som ha karaktären av underhållsarbeten,
ha under arméns, marinens och flygvapnets delfonder beräknats
respektive 5 000 000 kronor, 1 000 000 kronor och 1 500 000 kronor. Arbetena
i fråga borde emellertid genomföras etappvis. För arméns vidkommande
har förvaltningen för budgetåret 1951/52 beräknat ett belopp av
2 000 000 kronor vara erforderligt.
Fortifikationsförvaltningen har slutligen beräknat 60 000 kronor till
underhåll av enskilda vägar och 100 000 kronor för andra åtgärder
än byggnadsarbeten, erforderliga för effektivisering av värnplikt
s u tb i 1 d n i n ge n.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
De sammanlagda underhållsmedlen skulle sålunda beträffande arméns delfond
uppgå till (6 904 000 + 690 000 + 1 200 000 + 748 000 + 4 200 000 +
285 000 + 455000 + 675 000 + 200 000 + 25 000 + 50 000 + 150 000 +
2 000 000 + 60 000 + 100 000 =) 17 742 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 23 november 1950 uppskattat de
procentberäknade underhållskostnaderna för byggnader å arméns delfond till
7 516 000 kronor. För byggnader å Järvafältet, som avsetts skola överföras
från jordbruks- och skogsfastigheter till kasernfastigheter, ha i överensstämmelse
med fortifikationsförvaltningens förslag beräknats underhållsmedel
å 26 000 kronor. Riksräkenskapsverket har ävenledes i likhet med fortifikationsförvaltningen
upptagit ett belopp av 150 000 kronor för underhåll av
baracker, som i framtiden skola kvarstå såsom permanenta förråd. De beräknade
kostnaderna för löpande reparation och underhåll av byggnader ha
minskats med 150 000 kronor, motsvarande kostnaderna för yttre renhållning.
För smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket räknat med ett
belopp av 685 000 kronor, utgörande i runt tal 10 % av posten till löpande
reparation och underhåll av byggnader m. m. För löpande underhåll av övningsfält
m. in. har upptagits samma belopp som anvisats för innevarande
budgetår, eller 1 170 000 kronor.
Delposten övriga iståndsättningsarbeten har riksräkenskapsverket upptagit
med samma belopp som i istaten för innevarande budgetår, 1 400 000
kronor. Skatterna ha i enlighet med fortifikationsförvaltningens beräkningar
upptagits till 285 000 kronor. Förslaget om ändring i fråga om redovisningen
av skatterna har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra biträda.
För underhåll av enskilda vägar har beräknats samma belopp som i gällande
stat, 54 000 kronor. Däremot har riksräkenskapsverket icke beräknat några
medel till andra åtgärder än byggnadsarbeten erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen samt till anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt.
Ej heller har riksräkenskapsverket beräknat särskilda medel för åtgärder
i samband med rationalisering av diskningsarbete respektive till förekommande
av olycksfall vid arbete å tak samt till åtgärder erforderliga i anledning
av arbetarskyddslagen. Ämbetsverket anser, att övriga för reparationsoch
underhållskostnader anvisade medel kunna anlitas härför.
Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket
beräknat posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. till 11 574 000 kronor.
I särskild skrivelse den 3 januari 1951 har fortifikationsförvattningen —
under erinran att ämbetsverket i sitt förslag till inkomst- och utgiftsstat för
försvarets fastighetsfond anmält, att vid inträffade större skogsbränder inom
försvarets övnings- och skjutfält den förefintliga skogsbrandsläckningsmaterielen
visat sig vara helt otillräcklig, varför verket funnit det erforderligt att
låta verkställa utredning rörande behovet av ytterligare materiel_meddelat,
att ifrågavarande utredning numera slutförts. I anslutning därtill har förvaltningen
anfört i huvudsak följande.
13
Kttngl. Mnj:ts proposition nr 88.
Cheferna för vissa truppförband hade vid olika tillfällen anmält, att vid
förbandens övnings- och skjutfält mycket lätt uppstode eldsvådor till följd
av skjutningar, särskilt med stridsammunition, eller sprängningar och dylikt
samt att befintlig brandsläckningsmateriel icke vore tillfyllest för att tillfredsställa
nödiga krav i fråga om att släcka uppkommen skogsbrand. Vidare
hade till arméförvaltningens tygavdelning inkommit anmälan om att vid
olika förband yxor, spadar och sågar in. in. ständigt vore utlånade från respektive
förbands tygavdelning till dess kasernavdelning för att bland annat användas
vid bekämpning av skogseld samt att dessa verktyg inginge i tygavdelningarnas
mobiliseringsutrustning och alltså vid mobilisering måste
fråntagas kasernavdelningarna, oaktat dessas behov av verktygen då icke
Shörde. Tillika hade Stockholms stads brandkår meddelat, att vid verkd
brandsyn å Järvafältet konstaterats, att vattentillgången för eldsläckningsbehov
vore synnerligen otillfredsställande vid vissa gårdar, vaiföi en
brand på dessa platser komme att förorsaka totalskada och samtidigt utgöra
stor risk för omkringliggande skogsområden. Med hänsyn därtill vore det
erforderligt, att vissa i brandsyneprotokoll närmare angivna åtgärder, bland
annat upptagande av brunnar och framdragande av vattenledningar, snarast
vidtoges.
Sedan fortifikationsförvaltningen uppdragit åt förvaltningens domanotticer,
jägmästare och brandinspektör att verkställa utredning rörande det totala
behovet av redskap m. m. för skogsbrandskyddet och kostnaderna för dessas
anskaffande, hade sedermera anmälts, att vid 37 olika förband vore det oundgängligen
erforderligt, att befintlig utrustning — varvid hänsyn tagits till
möjligheterna att använda befintliga brandredskap för husbyggnader och
civilförsvaret tillhöriga brandredskap ävensom till förefintligheten av civila
eller militära brandskyddsorganisationer i närheten av skogsbrandsriskabla
områden — kompletterades med en s. k. skogsbrandkärra. En dylik kärra
med utrustning betingade ett pris av 3 600 kronor. Därutöver erfordrades
viss annan materiel såsom strilkannor eller vissa anläggningar såsom branddammar
för en beräknad kostnad av 4 100 kronor. Å Järvafältet voie det
erforderligt med branddammar och spontade brunnar, för vilket kostnaderna
beräknades till sammanlagt 30 500 kronor. Med hänsyn till de mycket omfattande
skjutningarna på infanteriskjutskolans övningsområde borde där anskaffas
en jeep med draganordning, vilket droge en kostnad av i runt tal
7 000 kronor. För att öka kompetensen hos de militära befälhavare, som
i första hand skulle leda skogsbrandsläckning, erfordrades vid 33 förband,
att en underofficer eller äldre furir bereddes tillfälle att genomgå^ av Statens
Brandskola ordnad skogsbrandsläckningskurs. För detta ändamål beräknades
cirka 10 000 kronor tall resp- och traktamentskostnader. De sammanlagda
kostnaderna för samtliga ifrågavarande åtgärder skulle uppgå till i
runt. tal 186 000 kronor. Dä anskaffning av skogsbrandkärror för vissa förband
emellertid kunde anstå till budgetåret 1952/o3, erfordrades för budgetåret
1951/52 blott .m summa av 123 500 kronor. Av detta belopp belöpte
115 000 kronor å arméns förband och 8 500 kronor å flygvapnets förband.
För egen dol ville fortifikationsförvaltningen understryka vikten av att
de föreslagna åtgärderna för skogsbrandskydd snarast komme till stånd. Förutom
de rent skogliga värden, som genom bränder förorsakade av militära
skjutningar ginge till spillo, vore nämligen på flera platser förhallandena
sådana, att stora risker förefunnes för omfattande brandkatastrofer. Mot de
framlagda kostnadsberäkningarna hade förvaltningen icke funnit anledning
till erinran.
Fortifikationsförvaltningen har i anledning av det anförda hemställt, att
för budgetåret 1951/52 måtte, till skogsbrandsläckningsmateriel in. m. å ar
14
Kungl. May.ts proposition nr 88.
méns delfond beräknas ett belopp av 115 000 kronor och å flygvapnets delfond
ett belopp av 8 500 kronor.
Fortifikationsförvaltningen har vidare i skrivelse den 4 januari 1951 hemställt,
att 25 000 kronor måtte anvisas för iståndsättning av Hovdalafältet.
Förvaltningen har därvid bland annat anfört.
I skrivelse till fortifikationsförvaltningen hade chefen för Skånska pansarregementet
anfört, att regementets övningsfält vid Hovdala visat sig vara
mindre lämpligt för pansarförband. Terrängen vore nämligen i stora delar
stridsvagnshindrande eller stridsvagnsfördröjande på grund av den rikliga
förekomsten av sten, vattendrag och vattensjuk mark samt tät och grov skog.
Övningsfältets användbarhet kunde endast höjas, om genomgripande åtgärder
vidtoges för att förändra terrängen och förbättra markförhållandena.
Fortifikationsförvaltningen hade därför låtit igångsätta vissa förberedande
undersökningar rörande de förbättringsarbeten, som skulle kunna vidtagas
å Hovdalafältet. Därvid hade bland annat konstaterats att, innan något
större vattenavledningsföretag å skogsmarken igångsattes, det syntes lämpligast,
att en mindre del av sumpmarkerna dikades så att man kunde se om
dikningen medförde resultat som motsvarade de militära kraven. Kostnaderna
för en sådan försöksdikning komme att uppgå till cirka 10 000 kronor.
För torrläggning av vissa delar av den förutvarande inägojorden hade
det ansetts erforderligt, att fullständig plan uppgjordes genom lantbruksingenj
örens i länet försorg, och syntes kostnaderna för en dylik plan uppgå
till cirka 3 000 kronor. Vidare hade det ansetts oundgängligen erforderligt,
att stenröjning verkställdes inom vissa övnings- och målområden samt att
för detta ändamål anskaffades en stenlyftare och en borrmaskin, vilka tillsammans
skulle betinga ett pris av cirka 10 000 kronor.
Det syntes fortifikationsförvaltningen, som icke disponerade några för
ifrågavarande åtgärder erforderliga medel, lämpligt, att de för försöksdikning,
uppgörande av torrläggningsplan samt anskaffande av stenlyftare och borrmaskin
m. m. erforderliga medlen, sammanlagt i runt tal 25 000 kronor, upptoges
under delposten till iståndsättning av jordbruksfastigheter, och att anslaget
följaktligen uppräknades med detta belopp.
Departementschefen, Vid beräkningen av underhållskostnaderna för byggnader
m. m. å arméns, marinens och flygvapnets delfonder har fortifikationsförvaltningen
till värdet av å delfonderna den 30 juni 1950 redovisade anläggningar
lagt värdet av byggnader, som beräknas skola under innevarande
budgetår upptagas till redovisning å delfonderna, medan å andra sidan fråndragits
värdet av byggnader, som under innevarande budgetår beräknas skola
avgå ur delfonderna. Fortifikationsförvaltningen har därvid å arméns delfond
såsom tillkommande post upptagit värdet av byggnaden i kvarteret
Röda bodarna i Stockholm, 2 500 000 kronor. Genom beslut den 6 oktober
1950 har emellertid Kungl. Maj:t funnit fortifikationsförvaltningens framställning
om överförande av ifrågavarande fastighet från byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond till arméns delfond av försvarets
fastighetsfond icke för närvarande böra föranleda någon åtgärd. Riksräkenskapsverket
har i sitt statförslag erinrat härom och grundat beräkningen av de
procentberäknade underhållskostnaderna på de med hänsyn härtill reducerade
byggnadsvärdena. Häremot har jag intet att erinra. Underhållskostnaderna
för byggnader å arméns delfond synas sålunda böra upptagas enligt riks
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
räkenskapsverkets förslag, därav å delposten till löpande reparation och
underhåll av byggnader m. m. 6 857 000 kronor och å delposten till smärre
förbättringsarbeten 685 000 kronor.
För iståndsättning av jordbruksfastigheter har fortifikationsförvaltningen
ursprungligen beräknat ett belopp av 748 000 kronor. Häremot synes i och
för sig intet vara att erinra. Emellertid har fortifikationsförvaltningen föreslagit
uppräkning av delposten med 25 000 kronor för iståndsättning av Hovdalafältet.
Med hänsyn till önskvärdheten att utreda möjligheterna att
genom skilda åtgärder öka Hovdalafältets användbarhet såsom pansarövningsfält
anser jag mig böra tillstyrka förslaget. För iståndsättning av jordbruksfastigheter
beräknar jag således ett sammanlagt belopp av 773 000
kronor.
För övriga iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen för nästa
budgetår äskat 4 200 000 kronor, varav 2 500 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad
använd krismateriel. Därutöver har ämbetsverket äskat sammanlagt
2 675 000 kronor för åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete på
tak samt för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Då
vissa av de åtgärder, som förutsatts i fortifikationsförvaltningens äskanden,
torde vara så angelägna, att de icke böra ytterligare uppskjutas, och de ordinarie
underhållsmedlen icke med säkerhet förslå härför, synes posten till
övriga iståndsättningsarbeten böra höjas. I nuvarande statsfinansiella läge
kan jag emellertid icke tillstyrka, att posten höjes med mer än 350 000 kronor
till 1 750 000 kronor.
För skatter beräknar jag i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
285 000 kronor. Däremot finner jag någon ändring i fråga om redovisningen
av dessa medel icke påkallad.
Förslaget om vidtagande av särskilda åtgärder för skogsbrandskydd anser
jag mig på av fortifikationsförvaltningen anförda skäl böra tillstyrka. Jag
föreslår alltså, att till skogsbrandsläckningsmateriel m. m. under arméns delfond
uppföres en särskild delpost å 115 000 kronor.
Då jag i övrigt godtager riksräkenskapsverkets beräkningar, uppskattar
jag förevarande post på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.........
b) Smärre förbättringsarbeten ........................................
c) Löpande underhåll av övningsfält m. m.........................
d) Iståndsättning av jordbruksfastigheter............................
e) Övriga iståndsättningsarbeten ....................................
f) Skatter ..............................................................
g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisa
tiousundersökningar
................................................
h) Ändringsarbeten föranledda av vissa forskningsförsök..........
i) Eationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m.........
j) Underhåll av enskilda vägar ......................................
k) Skogsbrandsläckningsmateriel m. m...............................
6 857 000
685 000
1 170 000
773 000
1 750 000
285 000
200 000
25 000
150 000
54000
115 000
Summa kronor 12 064 000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den
jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram, som kan
finnas erforderlig.
Mannens delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades reparations- och
underhållskostnaderna för marinens delfond enligt följande sammanställning:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 1 808 000
b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar m. m. 460 000
c) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 180000
d) Underhåll av övningsfält m. m..................................... 20 000
e) Skatter................................................................ 1 000
f) Iståndsättningsarbeten .............................................. 550000
g) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder vid
marinverkstäderna.................................................... 175 000
h) Itationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50000
i) Underhåll av enskilda vägar........................................ 4 000
Summa kronor 3 248 000
i ortifikationsförvaltningen har i sin skrivelse med förslag till stat för
fastighetsfonden anfört, att enligt bokslutet för budgetåret 1949/50 värdet
av äldre byggnader utgjorde 72 810 566 kronor, varav för hamnanläggningar
21 173 700 kronor. Värdet av nya byggnader och anläggningar, med undantag
av hamnanläggningar, vore för andra gruppen 16 970 767 kronor och för
tredje gruppen 24 622 430 kronor.
Fortifikationsförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i skrivelse den
5 oktober 1950 gjort framställning om att i markvärdet ingående byggnader
m. m. skulle överföras till delfondens byggnadsvärde med ett belopp av
2 170 982 kronor inberäknat uppskrivning av Näsby slott. Detta belopp fördelade
sig med, bland annat, 1 886 814 kronor för äldre byggnader och 39 517
kronor för byggnader hänförliga till andra gruppen, reducerat till 1935 års
byggnadskostnadsnivå. 1 skrivelsen hade fortifikationsförvaltningen vidare
föreslagit, att äldre byggnader och anläggningar, som icke tidigare blivit invärderade
i fastighetsfonden, skulle invärderas i delfondens byggnadsvärde
och att tidigare i delfonden för lågt invärderade äldre byggnader skulle till
värdet uppskrivas samt att ny- och tillbyggnader, utförda efter fastighetsfondens
bildande för andra medel än investeringsmedel, invärderas i delfondens
byggnadsvärde. För äldre byggnader utom hamnanläggningar upptoge
förslaget ökning av byggnadsvärdet med 18 085 645 kronor och för nyare
byggnader utom hamnanläggningar med 11987 805 kronor. Värdet av nya
byggnader utom hamnanläggningar vore, reducerat till 1935 års byggnadskostnadsnivå,
för andra gruppen 6 754 760 kronor och för tredje gruppen 1 551 447
kronor.
De sammanlagda värden, å vilka underhållsanslag ha beräknats, utgöra
således:
Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 17
I - ...... " ................■ ----- - |
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Byggander och anläggningar i fastighetsfonden. . |
51 636 866 |
16 970 767 |
24 622 430 |
Byggnader och anläggningar föreslagna till över-förande från markvärde inom delfonden ...... |
1886 814 |
39 517 |
|
Byggnader och anläggningar föreslagna att in-värderas i delfonden.......................... |
18 085 645 |
6 754 760 |
1 551 447 |
Summa kronor |
71609325 |
23 765 044 |
26173877 |
Underhållskostnaderna ha av fortifikationsförvaltningen enligt förut an -
givna grunder beräknats till:
1. gruppen 71609 325 X 2.82 %........................................ 2 019 383
2. » 23 765 044 X 1.50 %........................................ 356 476
3. » 26 173 877 x 0.75 %........................................ 196 304
Summa kronor 2 572 163
Detta belopp bör emellertid enligt fortifikationsförvaltningen minskas
med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 70 000 kronor, varför
skulle återstå ett belopp av i runt tal 2 502 000 kronor.
I enlighet härmed har fortifikationsförvaltningen för underhåll av byggnader
beräknat 2 502 000 kronor, därav 2 274 000 kronor belöpa på posten
löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. och 228 000
kronor på posten smärre förbättringsarbeten.
Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att från och med budgetåret
1949/50 marinens hamnanläggningar skulle undantagas från den procentuella
beräkningsmetod, som användes för beräkning av underhållet av
försvarets fastigheter, och att i stället — med hänsyn till svårigheten att fastställa
en gemensam underhållskvot för dessa anläggningar — underhållsmedel
skulle fastställas efter individuell uppskattning. I anslutning därtill
hade fortifikationsförvaltningen låtit igångsätta utredning rörande omfattningen
av dessa hamnanläggningar samt kostnaderna för underhåll av desamma.
I avvaktan på utredningens resultat hade till och med innevarande
budgetår använts den procentuella beräkningsmetoden. Utredningen hade
emellertid numera slutförts. På grundval av utredningsresultatet hade fortifikationsförvaltningen
uppskattat kostnaderna för löpande reparation
och underhåll av hamnanläggningar m. m. för budgetåret 1951/52
till 985 000 kronor. Detta belopp föreslås emellertid minskas med de beräknade
kostnaderna för yttre renhållning, 20 000 kronor, varför skulle återstå
ett erforderligt underhållsbelopp av 965 000 kronor.
För underhåll av övningsfält m. m. har fortifikationsförvaltningen
beräknat 45 000 kronor. Den i jämförelse med innevarande budgetår beräknade
kostnadsökningen hänför sig till största delen till den nyförvärvade
egendomen Arbottna å Muskö. Därjämte har fortifikationsförvaltningen ansett
50 000 kronor vara erforderliga för uppförande av ny bostadsbyggnad på
ett torp ävensom för upprustning av vissa andra torp. Beloppet har före
2—388
si Bi It ant i till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 88.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
slagits böra upptagas under en delpost benämnd iståndsättning av
jordbruksfastigheter.
För iståndsättningsarbeten å marinens byggnader har beräknats samma
belopp som anvisats för innevarande budgetår, 550 000 kronor. Vidare erfordrades
även vid marinen särskilda medel för utbyte av vid nybyggnad använd
krismateriel. Fortifikationsförvaltningen har beräknat 900 000 kronor
för ändamålet. Det sammanlagda beloppet under delposten övriga iståndsättningsarbeten
har således uppskattats till (550 000 + 900 000 —)
1 450 000 kronor.
Skatterna ha med hänsyn till förefintlig reservation upptagits till 20 000
kronor. För åtgärder i samband med rationalisering av diskningsarbete
samt för åtgärder till förekommande av olycksfall
vid arbete å tak ha beräknats belopp av respektive 145 000 kronor och
150 000 kronor.
För ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliserings
åtgärder vid marinverkstäderna samt för rationaliseringsåtgärder
vid värmeanläggningar m. m. ha äskats samma belopp som
anvisats för innevarande budgetår, eller 175 000 kronor respektive 50 000
kronor.
Fortifikationsförvaltningen har slutligen beräknat 300 000 kronor till å tgärder
erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen och
7 000 kronor till underhåll av enskilda vägar.
De sammanlagda underhållsmedlen skulle således beträffande marinens
delfond uppgå till (2 274 000 + 965 000 + 228 000 + 45 000 + 50 000 +
1450 000 + 20 000 + 145 000 + 150 000 + 175 000 + 50 000 + 300 000 +
7 000 —) 5 859 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har upptagit de procentberäknade underhållskostnaderna
för byggnader å marinens delfond till 2 465 000 kronor. Detta belopp
har minskats med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, vilka
skola bestridas från vederbörligt anslag till bränsle m. m. Riksräkenskapsverket
har för ändamålet beräknat samma belopp som för innevarande budgetår,
90 000 kronor, men i motsats till fortifikationsförvaltningen icke fördelat
avdragsbeloppet på delposterna till löpande reparation och underhåll
av byggnader m. m. samt löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar
m. m.
För smärre förbättringsarbeten har i likhet med tidigare beräknats i runt
tal 10 % av posten till löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.
För övriga iståndsättningsarbeten har upptagits samma belopp som för innevarande
budgetår, eller 550 000 kronor. Även för underhåll av enskilda vägar
har riksräkenskapsverket beräknat samma belopp som i gällande stat. Däremot
ha icke beräknats några medel för åtgärder i samband med rationalisering
av diskningsarbete samt till förekommande av olycksfall vid arbete å
tak ävensom för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen.
Såsom tidigare anförts anser verket, att övriga för reparations- och underhållskostnader
anvisade medel kunna anlitas härför.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket
beräknat posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. till 4 254 000 kronor.
Departementschefen. Angående grunderna för fortifikationsförvaltningens
beräkning av underhållskostnaderna för byggnader m. m. torde jag få hänvisa
till vad som därom anförts under arméns delfond. Såvitt avser marinens
delfond baseras förvaltningens beräkning av underhållsmedel på vissa
av ämbetsverket i särskild framställning föreslagna uppskrivningar av det å
delfonden redovisade byggnadsvärdet. I avgivet utlåtande har riksräkenskapsverket
tillstyrkt fortifikationsförvaltningens framställning utom i vad avser
uppskrivning med 3 790 400 kronor av å delfonden redovisade äldre byggnader.
Riksräkenskapsverket har i sitt förslag till stat beräknat underhållskostnaderna
på de med hänsyn till det anförda reducerade byggnadsvärdena
och i enlighet härmed uppskattat de procentberäknade underhållskostnaderna
för byggnader å marinens delfond till 2 465 000 kronor. Häremot har jag
intet att erinra. Då ej heller i övrigt riksräkenskapsverkets beräkningar givit
mig anledning till erinran, synes för löpande reparation och underhåll av
byggnader m. m. böra beräknas ett belopp av 2 159 000 kronor. För smärre
förbättringsarbeten räknar jag med 216 000 kronor, utgörande i runt tal tio
procent av förenämnda post.
Även det av riksräkenskapsverket tillstyrkta beloppet för löpande reparation
och underhåll av hamnanläggningar m. m., 985 000 kronor, anser jag mig
för närvarande kunna tillstyrka.
För övriga iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen äskat ett
till 1 450 000 kronor höjt belopp. Höjningen avser medel för utbyte av vid
nybyggnad använd krismateriel. Därjämte ha äskats sammanlagt 450 000 kronor
för åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete på tak och för
åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Under hänvisning
till vad jag anfört beträffande arméns ifrågavarande delpost föreslår jag att
posten till övriga iståndsättningsarbeten höjes med 100 000 kronor till 650 000
kronor.
Beträffande beräkningen av övriga i anslagsposten ingående delposter anser
jag mig kunna biträda riksräkenskapsverkets förslag.
Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för marinens
delfond synes sålunda för nästa budgetår böra beräknas på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 2159 000
b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar m. m. 985000
c) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 216 000
d) Underhåll av övningsfält m. m..................................... 45 000
e) Iståndsättning av jordbruksfastigheter ............................ 50 000
f) Övriga iståndsättningsarbeten ...................................... 650 000
g) Skatter................................................................ 20 000
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
h) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder
vid marinverkstäderna .............................................. 175 000
i) Rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50 000
j) Underhåll av enskilda vägar.........................................4 000
Summa kronor 4 354 000
Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva
den jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram, som
kan finnas erforderlig.
Flygvapnets delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades posten för reparationer
och underhåll m. in. för flygvapnets del på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 1 987 000
b) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 195 000
c) Underhåll av flygfält m. m......................................... 1570 000
d) Underhåll av övningsfält m. m..................................... 56 000
e) Skatter............................................................... 40 000
f) Iståndsättningsarbeten .............................................. 365 000
g) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder
vid de centrala flygverkstäderna.................................... 100 000
h) Rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50 000
i) Underhåll av enskilda vägar....................... 18 000
Summa kronor 4 381000
Fortifikationsförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse anfört, att enligt
bokslutet för budgetåret 1949/50 värdet av äldre byggnader utgjorde
34 186 148 kronor, vilket fördelade sig med 25 794 098 kronor på byggnader
m. m. och med 8 392 050 kronor på flygfält m. m. Värdet av nyare byggnader,
exklusive värdet för flygfält m. m., utgjorde för andra gruppen 59 173 278
kronor och för tredje gruppen 73 274 668 kronor.
Underhållskostnaderna för byggnader m. m. ha av fortifikationsförvaltningen
enligt förut angivna grunder beräknats till:
1. gruppen 25 794 098 X 2.0 7 % ...................................... 533 938
2. » 59 173 278 x 1.50 % ...................................... 887 599
3. » 73 274668 X 0.7 5 % ...................................... 549 560
Summa kronor 1971097
Detta belopp bör emellertid enligt fortifikationsförvaltningen minskas
med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 40 000 kronor, varför
skulle återstå ett belopp av i runt tal 1931000 kronor, att fördelas med
1 756 000 kronor på posten löpande reparation och underhåll av byggnader
m. m. och 175 000 kronor på posten smärre förbättringsarbeten.
Delposten till löpande reparation och underhåll av byggnader
m. m. skall emellertid ökas med kostnaden för underhåll och ersättningsanskaffning
av flygvapnets brandmateriel. Fortifikationsförvaltningen har beräknat,
att för budgetåret 1951/52 för ändamålet erfordras ett belopp av
Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 21
200 000 kronor. Förenämnda delpost skulle alltså i enlighet med det anförda
uppgå till sammanlagt (1 756 000 + 200 000 =) 1 956 000 kronor.
Beträffande kostnaderna för underhåll av flygfält m. m. har fortifikationsförvaltningen
anfört, att byggnadsvärdet för flygfält med tillhörande
banor och plattor in. m. den 30 juni 1950 uppginge till 110 248 531
kronor. Omräknat till prisläget den 1 juli 1946 i enlighet med de i propositionen
1948:157 framlagda beräkningsgrunderna utgjorde detta byggnadsvärde
115128 092 kronor. Underhållskostnaderna för flygfält med tillhörande
banor och plattor m. m. beräknades således till (1,5 % X 115128 092 =)
1 726 921 kronor. Därtill komme kostnader för underhåll av flygfältens befästningsanläggningar,
för vilket ändamål i likhet med föregående år beräknades
ett belopp av 100 200 kronor. Totala beloppet för underhåll av flygfält
m. in. skulle således uppgå till (1 726 921 + 100 200 =) i runt tal 1 827 000
kronor.
Fortifikationsförvaltningen har erinrat om att för innevarande budgetår
anvisats ett belopp av 56 000 kronor till underhåll av övningsfält m. m. För
bestridande av utgifter för frösådd, planteringar, upprättande av skogshushållningsplaner
samt för underhåll av körvägar, broar m. m. å jordbruksfastigheterna
har för nästa budgetår beräknats samma belopp. Med hänsyn
till att dessa medel äro avsedda för flygvapnets jordbruks- och skogsfastigheter
samt enligt flygvapnets terminologi begreppet övningsfält användes för
att beteckna vissa flygfält har ämbetsverket föreslagit, att förevarande delpost
benämnes underhåll av jordbruksfastigheter m. m.
Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att ämbetsverket i sitt
förslag till stat för fastighetsfonden för innevarande budgetår under delposten
till underhåll av övningsfält nr. m. beräknat ett belopp av 75 000 kronor
för vidtagande av vissa åtgärder rörande röjning, vägarbete och utdikning
å flygvapnets bombfällnings- och skjutplatser, vilket förslag emellertid icke
föranledde någon åtgärd. Behovet av ifrågavarande vägarbeten kvarstode och
hade aktualiserats särskilt genom en å Hallands flygflottiljs bombfällningsplats
genom bombfällning förorsakad skogsbrand. Fortifikationsförvaltningen
har fortfarande beräknat 75 000 kronor för ändamålet och föreslagit,
att medlen upptagas under en särskild delpost till iståndsättning av jordbruksfastigheter
m. m. Förvaltningen har vidare anfört, att ämbetsverket i
likhet med vad som skett beträffande arméns fastigheter igångsatt översyn
av byggnadsbeståndet å flygvapnets jordbruksfastigheter, översynen hade
numera slutförts beträffande flygets arrendegårdar inom första, andra och
tredje militärområdena. För iståndsättning av jordbruksbyggnaderna inom
dessa områden erfordrades sammanlagt 120 000 kronor, varjämte 20 000 kronor
erfordrades för iståndsättning av en bostadsfastighet vid Jämtlands flygflottilj.
För iståndsättning av jordbruksfastigheter m. m. har
sålunda beräknats ett sammanlagt belopp av (75 000 + 120 000 + 20 000=)
215 000 kronor.
För iståndsättning av flygvapnets byggnader har beräknats samma belopp,
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
som anvisats för innevarande budgetår, eller 250 000 kronor, varjämte 100 000
kronor upptagits för iståndsättning av elektriska anläggningar. Fortifikationsförvaltningen
har vidare anfört, att även vid flygvapnet erfordrades medel
för utbyte av vid nybyggnad använd krismateriel. För budgetåret 1951/52
erfordrades 1 800 000 kronor. Därjämte erfordrades 115 000 kronor för iståndsättning
av fältytorna å vissa krigsflygfält. Det sammanlagda beloppet till
övriga iståndsättningsarbeten skulle sålunda uppgå till (250 000 +
100 000 + 1 800 000 + 115 000 =) 2 265 000 kronor.
Skatterna ha beräknats till 40 000 kronor, varjämte 130 000 kronor ansetts
erforderliga för åtgärder i samband med rationalisering av
diskningsarbete och 105 000 kronor för åtgärder till förekommande
av olycksfall vid arbete å tak.
För ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder
vid de centrala flygverkstäderna ävensom för rationaliseringsåtgärder
vid värmeanläggningar m. m. har fortifikationsförvaltningen
räknat med samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Fortifikationsförvaltningen har slutligen beräknat 300 000 kronor för åtgärder
erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen och
20 000 kronor till underhåll av enskilda vägar.
De sammanlagda underhållsmedlen skulle sålunda beträffande flygvapnets
delfond uppgå till (1956 000 + 175 000 + 1827 000 + 56 000 + 215 000 +
2 265 000 + 40 000 + 130 000 + 105 000 + 100 000 + 50 000 + 300 000 +
20 000 =) 7 239 000 kronor.
Riksräkenskapsverket bär, i överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens
förelag, uppskattat de procentberäknade underhållskostnaderna för
byggnader å flygvapnets delfond till avrundat 1 971 000 kronor. För eldsläckningsmateriel
har emellertid beräknats samma belopp som i staten för
innevarande budgetår, eller 170 000 kronor. De beräknade kostnaderna för
löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ha minskats med de
beräknade kostnaderna för yttre renhållning, vilka skola bestridas från vederbörligt
anslag till bränsle m. m. Riksräkenskapsverket har för detta ändamål
upptagit det belopp, fortifikationsförvaltningen föreslagit.
Riksräkenskapsverket har beräknat kostnaderna för smärre förbättringsarbeten
efter samma grunder som för arméns och marinens delfonder, eller
till i runt tal 10 % av posten till löpande reparation och underhåll av byggnader
m. m.
För underhåll av flygfält m. m. har riksräkenskapsverket föreslagit, att det
av fortifikationsförvaltningen äskade beloppet nedsättes till 1750 000 kronor.
För iståndsättning av jordbruksfastigheter har beräknats ett belopp av
140 000 kronor. Riksräkenskapsverket bär således icke tillstyrkt fortifikationsförvaltningens
förslag om anvisande av 75 000 kronor till vissa vägarbeten
samt utdiknings- och röjningsarbeten å bombfällnings- och skjutplatser.
För övriga iståndsättningsarbeten har riksräkenskapsverket upptagit
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Även för underhåll
av enskilda vägar har beräknats samma belopp som i gällande stat. Däremot
har ämbetsverket ej beräknat medel för åtgärder i samband med rationalisering
av diskningsarbete och till förekommande av olycksfall vid arbete å tak
ävensom för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Såsom
under arméns och marinens delfonder anförts anser verket, att övriga
för reparations- och underhållskostnader anvisade medel böra kunna anlitas
härför.
Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket
beräknat posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. till 4 620 000 kronor.
Departementschefen. Angående grunderna för beräkningen av underhållskostnaderna
för byggnader får jag hänvisa till vad som anförts under arméns
delfond. Jag beräknar i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag
för löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. 1911000
kronor.
Enligt de av 1948 års riksdag beslutade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna
för flygfält m. m. skola ifrågavarande kostnader beräknas
i viss relation till anläggningsvärdet, varvid för flygfälten med därå befintliga
rullbanor och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart avsedda
anordningar skall tillämpas en underhållskvot av 1,5 % av anläggningsvärdet
den 1 juli 1946, medan underhållskvoten för å flygfälten befintliga
befästningsanläggningar (flygplanvärn och flygplanvägar) skall vara densamma
som beträffande befästningar eller 0,5 %. Fortifikationsförvaltningen
har omräknat flygfältens anskaffningsvärde till 1946 års prisnivå med användande
av Svenska handelsbankens byggnadskostnadsindex, som avser
flervåningshus i Stockholm. Härvid har värdet av före delfondens inrättande
utförda anläggningar omräknats efter indexstegringen från den 1 januari
1935, oaktat anläggningarna i fråga vid invärderingen torde ha åsatts värde
enligt en högre prisnivå. Vid omräkningen har vidare icke någon reducering
ägt rum för eventuellt förekommande utanför indexberäkningen liggande merkostnader
under åren 1945 och senare. Värdet av icke färdigställda anläggningar
har icke heller frånräknats. På grund av nu anförda omständigheter
har riksräkenskapsverket icke ansett det av fortifikationsförvaltningen omräknade
värdet å flygfälten kunna läggas till grund för beräkningen av underhållsmedel.
Ämbetsverket har därför liksom tidigare beräknat underhållsmedlen
till 1,5 % av flygfältens bokförda värde. Enligt fortifikationsförvaltningen
utgjorde byggnadsvärdet den 30 juni 1950 för flygfält med rullbanor
110 248 531 kronor samt för flygfältens befästningsanläggningar, vilka ej äro
redovisade å fastighetsfonden, 20 040 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån
har riksräkenskapsverket efter avrundning upptagit det sammanlagda beloppet
för underhåll av flygfält m. m. till 1 750 000 kronor. Dessa beräkningar
kan jag godtaga.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
För övriga iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen äskat
2 265 000 kronor, varav 1 800 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad använd
krismateriel. Därjämte har ämbetsverket äskat tillhopa 405 000 kronor
för åtgärder till förekommande av olycksfall vid arbete på tak och för åtgärder
erforderliga i änledning av arbetarskyddslagen. Under hänvisning till
vad jag anfört i fråga om motsvarande delpost under arméns delfond föreslår
jag att posten till övriga iståndsättningsarbeten höjes med 200 000 kronor till
565 000 kronor.
Under åberopande av vad jag anfört under arméns delfond föreslår jag
vidare, att för skogsbrandsläckningsmateriel m. m. uppföres en särskild delpost
å i runt tal 8 000 kronor.
Då jag i övrigt godtager riksräkenskapsverkets beräkningar, uppskattar
jag medelsbehovet under anslagsposten på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m......... 1911000
b) Smärre förbättringsarbeten.......................................... 190 000
c) Underhåll av flygfält m. m......................................... 1750 000
d) Underhåll av jordbruksfastigheter m. m........................... 56 000
e) Iståndsättning av jordbruksfastigheter ............................ 140 000
f) Övriga iståndsättningsarbeten ...................................... 565 000
g) Skatter ................................................................ 40 000
h) Ändringsarbeten föranledda av vissa rationaliseringsåtgärder
vid de centrala flygverkstäderna.................................... 100 000
i) Rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar m. m........... 50000
j) Underhåll av enskilda vägar........................................ 18 000
k) Skogsbrandsläckningsmateriel m. m............................... 8 000
Summa kronor 4 828 000
Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva
den jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram, som
kan finnas erforderlig.
Befästningars delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades medelsbehovet
för reparations- och underhållskostnader m. m. under befästningars delfond
till sammanlagt 3 230 000 kronor.
Fortifikationsförvaltningen har i sin skrivelse med förelag till stat för
fastighetsfonden — under erinran att beräkningen av medelsbehovet för reparations-
och underhållskostnaderna m. m. för samtliga i befästningars delfond
ingående anläggningar för innevarande budgetår skett enligt de i propositionen
1948: 157 framlagda och av riksdagen godkända grunderna — anfört
bland annat följande.
De underhållsmedel, som ställts till förfogande för föregående och innevarande
budgetår, hade visat sig otillräckliga. Även om underhållsprocenten
omräknats, skulle medelstilldelningen icke varit tillfyllest. Orsaken därtill
syntes bland annat vara att i befästningars delfond inginge förutom egentliga
befästningar och bergrum även i betydande utsträckning till desamma
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
hörande andra anläggningar. Dessa senare utgjordes av byggnader, konstoch
specialbyggnader (spåranläggningar, vägar, kajer, bryggor och dylikt)
samt specialanläggningar (ledningar för vatten, avlojpp och elektricitet m. m.).
Sådana anläggningar vore belägna inom eller i intimt samband med befästningarna
och kunde svårligen tekniskt eller förvaltningsmässigt skiljas från
dessa. Vid beräkningen av underliållsprocentsatsen för befästningars delfond
hade det icke varit möjligt för 1946 års militära fastighetsutredning att
överblicka detta förhållande i full utsträckning. De flesta av förenämnda
objekt hade överförts från andra delfonder i försvarets fastighetsfond och
skulle, därest de allt framgent kvarstått i dessa, erhållit väsentligt större
underhållsmedel än vad som blivit fallet, sedan de överförts till befästningars
delfond. Objekten syntes icke tarva underhållsmedel i mindre omfattning
än om de tillhört annan delfond. För innevarande budgetår hade sålunda
erhållits 620 000 kronor mindre i underhållsmedel för dessa objekt än om de
tillhört andra delfonder. Därtill komme att underhållskostnaderna stigit,
vilket borde, liksom skedde vid de övriga delfonderna, kompenseras genom
omräkning av procentsatsen med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex.
Om för egentliga befästningar och bergrum beräknades en procentsats
av 0,5 % och för övriga anläggningar, utom hamnanläggningar, de
procentsatser som tillämpades för de övriga delfonderna, erhölles enligt 1946
års byggnadskostnadsnivå en medelprocentsats av 0,6 %. Omräknades denna
till 1950 års byggnadskostnadsnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex
erhölles för budgetåret 1951/52 en procentsats av 0,7 %.
Fortifikationsförvaltningen hävdade sålunda, att för budgetåret 1951/52
underhållsprocenten för anläggningar, utom hamnanläggningar, i befästningars
delfond borde utgöra 0,7 %.
Yärdet av anläggningarna i befästningars delfond den 1 juli 1949 jämte
ökning och avgång för budgetåret 1950/51 framginge av följande uppställning:
Ställningen den X juli 1949 ................................
Under budgetåret 1949/50 bär ökning av värdet ägt rum genom
1) Investeringar enligt försvarets civilförvaltnings räkenskaper
2) Ytterligare invärderingar i delfonden ....................
Avgår för under övriga delfonder ännu redovisade anläggningar
................................................
Dessutom avgår för utbetalningar för ej i bruk tagna (ej
färdigställda) anläggningar ............................
Summa kronor
Avgår för hamnanläggningar ............................
Summa kronor
Anskaffnings- kostnad |
Enligt 1946 |
kronor |
kronor |
551 422 435 |
603 167 300 |
+ 9 108 551 |
+ 7 833 500 |
+ 36 192 517 |
+36 459 300 |
— 1 140 101 |
— 1312 300 |
—8 575 000 |
— 7 374 500 |
587 008 402 |
638 773 300 |
— |
- 5 906 600 |
-- |
632 866 700 |
Underhållsmedlen uppginge sålunda till (0,7 % X 632 866 700=) 4 430 000
kronor.
Fortifikationsförvaltningen har vidare erinrat om att i befästningars delfond
även ingingo vissa hamnanläggningar tillhörande marinen. Yärdet av
dessa anläggningar per den 1 juli 1950 utgjorde 5 906 600 kronor. Förvaltningen
hade från respektive marina regional- och lokalförvaltningar infordrat
uppgifter för budgetåret 1951/52 å erforderliga underhållsmedel för hamnanläggningar
tillhörande befästningars delfond. Fmligt dessa uppgifter skulle
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
kostnaderna därför uppgå till 220 000 kronor. Därtill komrne ett belopp av
60 000 kronor för muddring samt uppförande av en fångdamm vid bryggan
vid viss oljelagringsanläggning. Fortifikationsförvaltningen beräknade sålunda,
att ett belopp av (220 000 + 60 000 =) 280 000 kronor erfordrades för
underhåll av hamnanläggningar tillhörande befästningars delfond. Därutöver
erfordrades för underhåll av vissa markområden ett belopp av 5 000 kronor.
I enlighet härmed har medelsbehovet för löpande reparation och underhåll
av befästningar m. m. beräknats till (4 430 000 + 280 000 -f 5 000 =)
4 715 000 kronor.
För iståndsättningsarbeten av speciellt äldre befästningsanläggningar har
beräknats ett belopp av 600 000 kronor. För utbyte av krismateriel i vissa
anläggningar har fortifikationsförvaltningen äskat 300 000 kronor. Det sammanlagda
beloppet till iståndsättningsarbeten har sålunda uppskattats till 900 000
kronor.
För underhåll av sådana anläggningar m. m., som icke kunna invärderas i
befästningars delfond, har fortifikationsförvaltningen beräknat 80 000 kronor.
Ämbetsverket har vidare anfört, att inom verket i samråd med yrkesinspektionen
påginge närmare utredning rörande de byggnadsåtgärder, som erfordrades
för att försvarets anläggningar ur arbetarskyddslagens synpunkt skulle
bliva tillfredsställande. Totala medelsbehovet för dylika anordningar kunde
för befästningars delfond icke exakt angivas. För budgetåret 1951/52 räknade
dock fortifikationsförvaltningen preliminärt med ett belopp av 250 000
kronor.
Direkta skatter för vissa å delfonden redovisade fastigheter har fortifikationsförvaltningen
beräknat uppgå till cirka 10 000 kronor, varjämte 60 000
kronor beräknats erforderliga för amortering av vissa elektriska anläggningar,
som numera äro bokförda å delfonden. Förvaltningen har slutligen beräknat
20 000 kronor till underhåll av enskilda vägar.
De sammanlagda underhållsmedlen skulle således beträffande befästningars
delfond uppgå till (4 715 000 + 900 000 + 80 000 + 250 000 + 10 000
+ 60 000 + 20 000 =) 6 035 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har uttalat, att ämbetsverket för sin del icke ville
bestrida, att en höjning av underhållskvoten kunde vara motiverad med hänsyn
till gjorda erfarenheter beträffande underhållsbehovet. I avbidan på en
prövning av den föreslagna höjningen har emellertid verket beräknat underhållsmedlen
efter hittills gällande underhållskvot till 3 194 000 kronor. Häri
ingår jämväl efter .samma underhållskvot beräknade underhållsmedel för delfondens
hamnanläggningar, vilka enligt ämbetsverket icke i likhet med marinens
hamnanläggningar borde undantagas från den procentuella beräkningsmetoden.
Till underhåll av anläggningar, vilka icke ansetts kunna invärderas å delfonden,
har riksräkenskapsverket i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag beräknat 80 000 kronor. Till underhåll av enskilda vägar ha beräknats
18 000 kronor eller samma belopp som i staten för innevarande budgetår.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 88.
Beträffande förslaget om anvisande av medel för underhåll av vissa markområden,
åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen och skatter
har riksräkenskapsverket anfört, att verket ansåge, att de procentberäknade
underhållsmedlen skulle täcka kostnader av denna art. Särskilda medel ha
således icke beräknats för ändamålet. För iståndsättningsarbeten har upptagits
det av fortifikationsförvaltningen föreslagna beloppet, 600 000 kronor.
Däremot har ämbetsverket icke beräknat medel för utbyte av krismateriel.
Riksräkenskapsverket har således för reparations- och underhållskostnader
m. m. under befästningars delfond beräknat ett sammanlagt belopp av
(3 194 000 + 80 000 + 18 000 + 600 000 =) 3 892 000 kronor. Någon uppdelning
av anslagsposten å särskilda delposter har ämbetsverket icke ansett vara erforderlig.
Departementschefen. Enligt propositionen nr 157 till 1948 års riksdag
skall beräkningen av underhållskostnaderna för befästningar och bergrum
ske i relation till anläggningsvärdet, varvid för såväl befästningar som bergrum
skall tillämpas en gemensam underhållskvot beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet
den 1 juli 1946. En eventuell jämkning av procentsatsen
förutsattes dock kunna upptagas till prövning, sedan närmare erfarenhet av
behovet av underhållsmedel erhållits.
Med hänsyn till att de underhållsmedel, som ställts till förfogande för
föregående och innevarande budgetår, visat sig otillräckliga, har fortifikationsförvaltningen
föreslagit, att underhållskvoten skall bestämmas till 0,6 %
vid 1946 års prisnivå, vilken procentsats omräknad till 1950 års prisnivå med
hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex giver en underhållskvot
av 0,7 %. Enligt denna beräkningsgrund har fortifikationsförvaltningen
upptagit de procentberäknade underhållsmedlen för befästningar och bergrum
till 4 430 000 kronor. Då numera enligt min mening övervägande skäl
tala för en höjning av underhållskvoten, kan jag ansluta mig till ämbetsverkets
förslag i denna del. Emellertid synes denna procentsats böra gälla även
för hamnanläggningar. De procentberäknade underhållsmedlen böra därför
upptagas till i avrundat tal 4 475 000 kronor.
För iståndsättningsarbeten ha äskats 900 000 kronor, varav 300 000 kronor
avse medel för utbyte av vid nybyggnad använd krismateriel. Därjämte
ha äskats 250 000 kronor för åtgärder erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen.
Av skäl som anförts under arméns delfond synes en viss medelsanvisning
för här avsedda ändamål motiverad. Jag kan dock icke tillstyrka,
att för ändamålet anvisas mer än 800 000 kronor.
Då jag i övrigt funnit mig kunna godtaga riksräkenskapsverkets beräkningar,
uppskattar jag medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader
m. in. under befästningars delfond till (4 475 000 + 80 000 + 18 000 +
800 000 =) 5 373 000 kronor. Någon uppdelning av anslagsposten å särskilda
delposter synes icke vara erforderlig.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
B. Avsättning till värdeminskningskonto.
I sitt avgivna förslag till inkomst- och utgiftsstat har fortifikationsförvalt
ningen för avsättning till värdeminskningskonto beräknat ett sammanlagtbelopp
av 8 957 000 kronor, varav 3 125 000 kronor för arméns delfond,
880 000 kronor för marinens delfond, 3 585 000 kronor för flygvapnets delfond
och 1 367 000 kronor för befästningars delfond.
Biksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens
beräkning.
Departementschefen. I överensstämmelse med myndigheternas förslag förordar
jag, att för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméns
delfond förslagsvis 3125 000 kronor, för marinens delfond förslagsvis
880 000 kronor, för flygvapnets delfond förslagsvis 3 585 000 kronor och
för befästningars delfond förslagsvis 1367 000 kronor, eller sammanlagt
8 957 000 kronor.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
Arméns delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades under denna rubrik
för arméns del ett belopp av förslagsvis 866 000 kronor.
Fortifikations förvaltningen har för budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbehovet
under denna titel till 985 000 kronor, varav omkring 860 000 kronor
för hyres- och arrendeutgifter, 70 000 kronor för bränsletillägg, motsvarande
omkring 10 % av hyreskostnaden, samt 55 000 kronor för bestridande av vissa
i samband med lokalförhyrningar respektive arrenderingar uppkommande utgifter.
Biksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens
beräkning.
Departementschefen. X enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
synes för ifrågavarande ändamål böra beräknas ett belopp av förslagsvis
985 000 kronor.
Marinens delfond. För budgetåret 1950/51 beräknades förevarande anslagspost
för marinens del till förslagsvis 162 000 kronor, varav omkring 90 000
kronor för hyresavgifter.
Fortifikationsförvaltningen har för budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbeloppet
under denna rubrik till 189 000 kronor, varav omkring 155 000
kronor för bestridande av hyres- och arrendeutgifter.
Biksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens
beräkning av ifrågavarande anslagspost.
Departementschefen. För bestridande av ifrågavarande hyres- och arrendeutgifter
m. m. beräknar jag för nästa budgetår förslagsvis 189 000 kronor.
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 88.
Flygvapnets delfond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret
1950/51 för flygvapnets del till förslagsvis 272 000 kronor, varav omkring
110 000 kronor för bestridande av hyresavgifter och omkring 60 000 kronor
för fortsatt arrende av markområden för flygfältens befästningsanläggningar.
Fortifikationsförvaltningen har, efter samråd med flygförvaltningen, för
budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbehovet under denna rubrik till förslagsvis
356 000 kronor, varav omkring 140 000 kronor för bestridande av hyresavgifter,
omkring 80 000 kronor för fortsatt arrende av markområden för flygfältens
befästningsanläggningar samt omkring 100 000 kronor för bestridande
av vissa andra arrendeavgifter.
Riksräkenskapsverket har icke haft någon erinran att göra mot fortifikationsförvaltningens
beräkningar.
Departementschefen. Mot fortifikationsförvaltningens beräkningar synes i
och för sig intet vara att erinra. En uppräkning av anslagsposten torde emellertid
bliva erforderlig, därest fortsatt förhyrning av hangarutrymme å
Bromma flygplats för den till Roslagens flygkår hörande flygräddningsgruppen
skall kunna möjliggöras. Till bestridande av härav föranledda kostnader,
13 500 kronor, ha hittills erhållits bidrag med tillhopa 9 000 kronor
från sjätte och nionde huvudtitlarna samt från handels- och sjöfartsfonden.
Enligt vad jag erfarit, kan ytterligare bidrag icke påräknas. Med hänsyn till
den stora betydelse som flygräddningstjänsten måste tillmätas, föreslår jag,
att förevarande anslagspost uppräknas med motsvarande belopp. Det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag således till förslagsvis
365 000 kronor.
Befästningars delfond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret
1950/51 till förslagsvis 1 027 000 kronor, varav omkring 140 000 kronor för
hyres- och arrendeutgifter samt 896 000 kronor för förhyrningar av drivmedelsanläggningar.
Fortifikationsförvaltningen har för budgetåret 1951/52 beräknat utgiftsbehovet
till 1 185 000 kronor, varav omkring 155 000 kronor för hyres- och
arrendeutgifter samt 1016 000 kronor för förhyrningar av drivmedelsanläggningar.
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot de av fortifikationsförvaltningen
gjorda beräkningarna.
Departementschefen. I enlighet med myndigheternas förslag beräknar jag
för ifrågavarande utgifter ett belopp av förslagsvis 1 185 000 kronor.
Enligt det anförda komma anslagsposterna till hyres- och arrendeutgifter
m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden att tillhopa
utgöra (985 000 + 189 000 + 365 000 + 1 185 000=) 2 724 000 kronor.
30
Kunql. Maj.ts proposition nr 88.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive
fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning
efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna
disponerade statskapitalet, att i form av överskott tillföras riksstatens inkomstsida.
I statsverkspropositionen (bil. 6, punkterna 57, 97, 123 och 169)
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna följande förslagsanslag, nämligen till
ersättning till arméns delfond ........................................ 21 000 000
» » marinens delfond ...................................... 8 000 000
» » flygvapnets delfond.................................... 14 000 000
» » befästningars delfond.................................. 10 000 000
Summa kronor 53 000 000
Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika
poster i statförslaget böra ersättningarna för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till
20 707 000 kronor, för marinens delfond till 7 587 000 kronor, för flygvapnets
delfond till 14 072 000 kronor och för befästningars delfond
till 10 625 000 kronor, eller tillhopa 52 991 000 kronor. De i riksstaten under
fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i
överensstämmelse härmed.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Under denna inkomsttitel skola å de olika delfonderna upptagas särskilda
delposter för inkomster av tjänstebostäder, inkomster av uthyrningsfastigheter
samt övriga hyror och arrenden.
Fortifikationsförvaltningen har för arméns delfond under denna inkomstpost
upptagit 2 000 000 kronor, varav 1 200 000 kronor såsom inkomst
av tjänstebostäder, 500 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter
och 300 000 kronor för övriga hyror och arrenden.
För marinens delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat inkomstposten
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 755 000
kronor, varav 325 000 kronor såsom inkomst av tjänstebostäder, 180 000 kronor
såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och 250 000 kronor för övriga
hyror och arrenden.
Även för flygvapnets delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat
samma inkomstbelopp som för innevarande budgetår eller 631 000 kronor,
varav 450 000 kronor såsom inkomst av tjänstebostäder, 156 000 kronor
såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och 25 000 kronor för övriga hyror
och arrenden.
För befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat
31
Kungl. Maf-.ts proposition nr 88.
ett inkomstbelopp av 65 000 kronor, varav 45 000 kronor såsom inkomst av
tjänstebostäder, 5 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och
15 000 kronor för övriga hyror och arrenden.
Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens
beräkningar.
Departementschefen. Jag biträder myndigheternas förslag. De sammanlagda
inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden beräknas i enlighet härmed till (2 000 000 + 755 000 +
631 000 + 65 000 =) 3 451 000 kronor.
C. Inkomster av övnings- och skjutfält.
Under denna inkomsttitel skola å de olika delfonderna upptagas särskilda
delposter för inkomster av jordbruksfastigheter (arrenden m. m.), inkomster
av skogsfastigheter (skogsavverkning, varvid endast nettobeloppet upptages)
och övriga inkomster (grusavverkning m. m.).
Fortifikationsförvaltningen har för arméns delfond beräknat inkomstposten
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 200 000 kronor,
varav 500 000 kronor såsom inkomst av jordbruksfastigheter, 500 000 kronor
såsom inkomst av skogsfastigheter och 200 000 kronor i övriga inkomster.
För marinens delfond har fortifikationsförvaltningen under denna inkomstpost
upptagit 61 000 kronor, varav 34 000 kronor såsom inkomst av jordbruksfastigheter,
24 000 kronor såsom inkomst av skogsfastigheter och 3 000
kronor i övriga inkomster.
För flygvapnets delfond har fortifikationsförvaltningen upptagit
50 000 kronor för inkomst av jordbruksfastigheter och 60 000 kronor för inkomst
av skogsfastigheter, eller således tillhopa 110 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har icke haft någon erinran att göra mot fortifikationsförvaltningens
beräkningar.
Departementschefen. Jag biträder myndigheternas förslag och beräknar
de sammanlagda inkomsterna av övnings- och skjutfält till (1 200 000 + 61 000
+ 110 000 =) 1 371 000 kronor.
0. Diverse inkomster.
Fortifikationsförvaltningen har under denna inkomstpost för arméns
delfond upptagit 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters vård å
gamisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters underhåll,
ävensom 17 000 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller
tillhopa 67 000 kronor.
För marinens delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat inkomstposten
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 750 000
kronor, varav 700000 kronor såsom ersättning för den å fonden redovisade
fasta egendom, som disponeras av marinverkstäderna i Stockholm och Karls
-
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88.
krona, 40 000 kronor såsom ersättning till fonden för en av försvarets fabriksstyrelse
disponerad, sjöförsvaret tillhörande verkstad och 10 000 kronor såsom
bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll samt vissa dockningsavgifter
från enskilda.
Beträffande flygvapnets delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat
inkomsterna av flygfält till 15 000 kronor.
För befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen beräknat
samma inkomstbelopp som för innevarande budgetår, eller 5 000 kronor.
Riksräkenslcapsverlcet har icke haft något att erinra mot fortifikationsförvaltningens
beräkning av ifrågavarande inkomstpost.
Departementschefen. Med biträdande av föreliggande förslag beräknar jag
inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder till respektive
67 000 kronor, 750 000 kronor, 15 000 kronor och 5 000 kronor eller sålunda till
sammanlagt 837 000 kronor.
Överskott.
Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande
såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs
början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för budgetåret 1951/52 har överskottet å försvarets fastighetsfond
i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 7 800 000 kronor,
för marinens delfond till 3 730 000 kronor, för flygvapnets delfond till 6050000
kronor och för befästningars delfond till 2 770000 kronor. Överskott att tillföras
riksstatens driftbudget beräknar jag således i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag till 20 350 000 kronor. Denna uppskattning av överskottet
har legat till grund för den förut förordade beräkningen av ersättningsanslagen.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1951/52 (Bilaga).
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för avskrivning dels av fastigheter, som tidigare redovisats å
försvarets bostadsanskaffningsfond, dels ock av anläggningar
hänförliga till befästningars delfond;
dels godkänna omförm älda förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1951/52 (Bilaga);
dels ock för budgetåret 1951/52 under riksstatens fjärde
huvudtitel anvisa följande förslagsanslag, nämligen
Armén: Ersättning tillförsvarets fastighetsfond: Arméns delfond
20 707 000 kronor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 33
Marinen: Ersättning till försvarets fastighets fond: Marinens
delfond 7 587 000 kronor,
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighets/ond: Flygvapnets
delfond 14 072 000 kronor samt
Ersättning till försvarets fastighets/ond: Befästningars delfond
10 625 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Magnus T. Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1851
1 samt. Nr 88.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 88.
Bilaga.
Försvarets fastig hetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret
1950/51 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1951/52.
Inkomster: |
1950/51 |
1951/52 |
|
A. |
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler: Kronor |
Kronor |
|
1. |
Arméns delfond.............................. |
........ 19 263 000 |
20 707 000 |
2. |
Marinens delfond............................ |
........ 6 445 000 |
7 587 000 |
3. |
Flygvapnets delfond ........................ |
........ 12 826 000 |
14 072 000 |
4. |
Befästningars delfond ...................... |
........ 7 982 000 |
10 625 000 |
Säger 46 516 000 |
52 991 000 |
||
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler |
|||
och markområden: |
|||
1. |
Arméns delfond.............................. |
......... 1 985 000 |
2 000 000 |
2. |
Marinens delfond............................ |
......... 755 000 |
755 000 |
3. |
Flygvapnets delfond ....................... |
......... 631000 |
631 000 |
4. |
Befästningars delfond ..................... |
......... 35 000 |
65 000 |
Säger 3 406 000 |
3 451 000 |
||
C. |
Inkomster av övnings- och skjutfält: |
||
1. |
Arméns delfond............................. |
......... 1 200 000 |
1 200 000 |
2. |
Marinens delfond........................... |
......... 25 000 |
61 000 |
3. |
Flygvapnets delfond ....................... |
......... 130 000 |
110 000 |
Säger 1 355 000 |
1 371 000 |
||
D. |
Diverse inkomster: |
||
1. |
Arméns delfond............................. |
......... 103 000 |
67 000 |
2. |
Marinens delfond........................... |
......... 750 000 |
750 000 |
3. |
Flygvapnets delfond ....................... |
......... 16 000 |
15 000 |
4. |
Befästningars delfond....................... |
......... 5 000 |
5 000 |
Säger 874 000 |
837 000 |
||
Summa 52 151 000 |
58 650 000 |
||
Utgifter: |
|||
A. |
Reparations- och underhållskostnader m. m. |
||
1. |
Arméns delfond............................. |
......... 11485 000 |
12 064 000 |
2. |
Marinens delfond........................... |
........ 3 248 000 |
4 354 000 |
3. |
Flygvapnets delfond ....................... |
......... 4 381000 |
4 828 000 |
4. |
Befästningars delfond....................... |
......... 3 230 000 |
5 373 000 |
Säger 22 344 000 26 619 000
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 88, B. Avsättning till värdeminskningskonto: |
Kronor |
35 Kronor |
|
1. |
Arméns delfond, förslagsvis ........................ |
2 675 000 |
3125 000 |
2. |
Marinens delfond, förslagsvis........................ |
840 000 |
880000 |
3. |
Flygvapnets delfond, förslagsvis.................... |
3 300 000 |
3 585 000 |
4. |
Befästningars delfond, förslagsvis.................. |
1 265 000 |
1 367 000 |
Säger |
8 080 000 |
8 957 000 |
|
C. 1. |
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden för-hyrda lokaler och arrenderade markområden: |
866 000 |
985 000 |
2. |
Marinens delfond, förslagsvis........................ |
162 000 |
189 000 |
3. |
Flygvapnets delfond, förslagsvis.................... |
272 000 |
365 000 |
4. |
Befästningars delfond, förslagsvis .................. |
1 027 000 |
1 185 000 |
Säger |
2 327 000 |
2 724 000 |
|
1. |
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: |
7 525 000 |
7 800 000 |
2. |
Marinens delfond.................................... |
3 725 000 |
3 730 000 |
3. |
Flygvapnets delfond ................................ |
5 650 000 |
6 050 000 |
4. |
Befästningars delfond................................ |
2 500 000 |
2 770 000 |
Säger 19 400 000 |
20 350 000 |
||
Summa 52 151 000 |
58 650 000 |