Kangl. Maj.ts proposition nr 78.

1

Nr 78.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1951/52 till fria resor för barn m. m.,
given Stockholms slott den 23 februari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen äskas anslag till fria barnresor och bidrag till husmoderssemester.
Av 1950 års besparingsutredning framlagda förslag berörande dessa
anslag — däribland förslag om uttagande av en expeditionsavgift å barnresorna
— anses icke böra genomföras.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 78.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms sloti den 23 februari
1951.

Närvarande,:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman, Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om anslag till fria
resor för barn m. m. för budgetåret 1951/52 samt anför.

I årets statsverksproposition (V ht p. 32—35) har Kungl. Maj:t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1951/52 beräkna följande anslag.

Fria resor för barn, förslagsanslag.................... kronor 2 700 000

Fria resor för husmödrar, förslagsanslag.............. » 1 400 000

Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag...... » 400 000

Stipendier för underlättande av husmoderssemester, reservationsanslag
.................................... » 800 000

Skälet till att ifrågavarande anslag i statsverkspropositionen upptogos med
endast preliminära belopp var, att socialstyrelsen i anledning av ett av 1950
års besparingsutredning avgivet förslag rörande de fria barnresorna erhållit
Kungl. Maj :ts uppdrag att företaga viss utredning. Sedan styrelsen nu
redovisat detta uppdrag, torde jag få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt
behandling.

Anslag till fria resor för barn.

Budgetår

Anslag

Nettoutgift

1947/48 ..................

4 000 000

2 278 948

1948/49 ..................

5 500 000

2 839 782

1949/50 ..................

4 000 000

2 550 317

1950/51 (statsliggaren s. 317)

3 500 000

1951/52 (förslag)..........

2 700 000

Från förevarande anslag bestridas kostnaderna för i kungörelsen angående
avgiftsfria resor för barn och husmödrar m. fl. (SFS 1949: 137) avsedda fria
resor för barn och vårdare samt personal vid barnkolonier.

Ersättning för resor till enskilt ordnad ferievistelse utgår, såvitt angår järnvägsresor,
med ett enhetspris av 23 kronor för barnresorna och 36 kronor
för vårdarresorna. Resor, som företagas med buss eller båt, ersättas i allmänhet
till fullo.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

3

Socialstyrelsens förslag.

Socialstyrelsen har (skr. 24/8 1950) upplyst, att enligt uppgifter från
barnavårdsnämnderna och kolonianordnarna följande antal resor beviljades
under åren 1948 och 1949.

Resor till enskilt ordnad ferievistelse: 1948 1949

barn över 6 år ................ 37 500 32 900

barn under 6 år ................ 30 000 26 600

vårdare ........................ 42 800 37 6001

Resor till kolonier:

barn .......................... 30 000 28 520

personal ...................... 8 000 5 000

Kostnaderna för koloniresor ha under budgetåret 1949/50 uppgått till ca
344 000 kronor.

Att antalet resor minskat under år 1949 beror, anför styrelsen, på att bestämmelserna
om behovsprövningen ändrats och att inkomstförhållandena
förbättrats. Vidgad kännedom om förmånerna samt stegrat barnantal beräknas
dock medföra, att resefrekvensen åter stiger. Enligt styrelsens mening
böra kostnaderna för budgetåret 1951/52 beräknas på följande sätt.

Kronor

Resor för 40 000 barn .................. 920 000

45 000 vårdarresor...................... 1 620 000

Koloniresor ............................ 350 000

Resor med buss eller båt................ 100 000

2 990 000

Styrelsen föreslår, att anslaget nedräknas med 500 000 kronor till 3 000 000
kronor.

Yttrande.

Statskontoret bar ifrågasatt om icke medelsanvisningen kan begränsas till
2 700 000 kronor.

1950 års besparingsutredning.

Besparingsutredningen har åberopat, att enligt gällande bestämmelser de
barnresor, för vilka biljettpriset för vuxen vid enkel resa icke skulle överstiga
5 kronor, måste betalas av vederbörande själva. Med hänsyn härtill
synes det utredningen skäligt att för alla avgiftsfria barnresor — utom till
barnkoloni — utkräva en särskild avgift uppgående till kostnaden för sådan
resa, för vilken avgiftsfrihet ej medges. Detta skulle innebära, att varje avgiftsfri
barnresa, vilken enligt utredningen i så fall kanske lämpligen bor -

1 Av vårdarna ha 6 700 erhållit två resor, nämligen en resa för att följa barnen till ferieorten
och en resa för att hämta dem; antalet vårdarresor uppgår därför till 44 300.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

de kallas ferieresa, tur och retur skulle kosta barn under 12 år (2x2: 50)

5 kronor, eller om vederbörande är för gammal för att komma i åtnjutande
av halv biljett (2 X 5) 10 kronor. För vårdare skulle erläggas samma avgift
som för det barn denne åtföljde, d. v. s. i regel fem kronor för en resa
tur och retur. Uppbörden av 5-kronorsavgiften skuile kunna äga rum genom
vederbörande trafikföretag.

Utredningen beräknar, med utgångspunkt från 1949 års siffror, att enligt
förslaget skulle kunna uppnås en besparing av minst 519 000 kronor.

Socialstyrelsens utredning.

Då besparingsutredningen icke företagit någon undersökning rörande de
återverkningar i olika hänseenden på de fria resorna, som den föreslagna
avgiften kan beräknas få, har Kungl. Maj :t uppdragit åt socialstyrelsen att
utreda denna fråga. Socialstyrelsen, som inhämtat yttrande från järnvägsstyrelsen,
har (skr. 9/2 1951) anmält resultatet av ifrågavarande undersökning.

I fråga om de administrativa anordningar, vilka erfordras
vid införande av en expeditionsavgift av föreslagen art, må anmärkas, att
järnvägsstyrelsen anser att en sådan avgift bör uttagas av barnavårdsnämnderna.
Det av besparingsutredningen föreslagna tillvägagångssättet, genom
vilket avgiften skulle uttagas av trafikföretaget, anses med nuvarande biljettbeställningssystem
möjligt endast om beställningen enbart avser järnvägsresor.
Då fråga är om buss- eller båtresa utgör själva beställningssedeln
samtidigt färdbevis för enkel resa. Vid lokala buss- och båtresor finnes
sålunda intet underlag kvar på avresestationen och tveksamhet kommer att
uppstå om avgift vid återresan. En väsentlig svårighet erbjuda resor,
som omfatta olika transportmedel, t. ex. huss—järnväg—båt. Det kan inträffa
att busslinjen, som ingår som första led i resan, för sin delsträcka
har ett lägre pris än 5 (10) kronor och sålunda blir redovisningsskyldig
för det belopp, varmed expeditionsavgiften överstiger biljettpriset. Vidare
förutses svårigheter med kontrollen över att uttagna avgifter bliva redovisade.
För järnvägarnas del skulle uttagandet av avgiften medföra ökat arbete
och därmed ökade kostnader, och expedieringen, som nu är den enklast
möjliga, skulle gå väsentligt långsammare. Om avgiften icke kan uttagas
genom barnavårdsnämnderna, äro järnvägarna emellertid beredda att
påtaga sig detta i vad rör järnvägsresorna. Förslaget om expeditionsavgift
avstyrkes däremot vad avser SJ busslinjer samt privata buss- och båtlinjer.

Socialstyrelsen, som i övrigt till fullo delar de synpunkter, som framförts
av järnvägsstyrelsen, anser för egen del, att expeditionsavgiften bör uppbäras
av trafikföretagen, bl. a. för att undvika att barnavårdsnämndernas
arbete med resorna ytterligare försvåras. I anledning av att besparingsutredningen
icke berört de administrativa kostnaderna för uppbörden av denna
avgift framhåller styrelsen, att den av utredningen beräknade besparingen
maste reduceras på grund av dessa kostnader; någon beräkning av
administrationskostnaderna har emellertid ej gjorts av vare sig järnvägsstyrelsen
eller socialstyrelsen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

5

I fråga om en expeditionsavgifts inverkan på möjligheterna att
utnyttja de fria resorna framgår av handlingarna i ärendet
följande.

Undersökningsmaterialet, som avsett under år 1Ö50 företagna resor, omfattar
tre städer, nämligen Sundbyberg, Sundsvall och Karlskoga. I en i
ärendet bifogad promemoria över utredningens statistiska resultat anföres
i huvudsak följande (jfr bilaga till detta protokoll).

Utredningen visar, att de avgiftsfria barnresorna i Sundbyberg utnyttjats
av nära hälften av samtliga familjer med en beskattningsbar inkomst understigande
4 000 kronor. Resorna förekomma relativt sett talrikare inom
de lägre inkomstgrupperna än inom de högre. Det relativt sett största utnyttjandet
av resorna förekom inom familjer med högst 1 500 kronor i beskattningsbar
inkomst och den lägsta resefrekvensen bland familjer med
över 2 500 kronor i beskattningsbart belopp. Inom ettbarnsfamiljerna var
resefrekvensen störst i gruppen med 500—1 000 kronors beskattningsbart
belopp (74 %). Den sjönk med stigande inkomst och var lägst i gruppen
med 3 500—4 000 kronors beskattningsbart belopp (28 %).

I de övriga två städerna var det relativa utnyttjandet av de avgiftsfria resorna
för barn lägre än i Sundbyberg. I båda fallen hade 10 % av barnfamiljerna
med en beskattningsbar inkomst under 4 000 kronor åtnjutit fria
barnresor. Den tendens till ett större utnyttjande av resorna med sjunkande
inkomst, som gjort sig märkbar i Sundbyberg, är icke utpräglad i fråga om
Sundsvall och Karlskoga, beroende på att de absoluta talen äro små och
procenttalen därför osäkra. För Karlskogas del är resefrekvensen bland familjer
med mindre än 1 500 kronor beskattningsbar inkomst i genomsnitt
ca 30 % större än över denna inkomstgräns. I fråga om Sundsvall är emellertid
resefrekvensen i genomsnitt lika stor under som över denna gräns.

För samtliga tre städer konstateras en genomgående tendens till större
utnyttjande av barnresorna med stigande barnantal.

Socialstyrelsen konstaterar, att de avgiftsfria resorna procentuellt sett
utnyttjas mest av de barnfamiljer, som ha de lägsta inkomsterna. En expeditionsavgift
kommer utan tvekan att verka återhållande på dessa familjer,
då det gäller att använda sig av förevarande förmån. Gruppen resenärer
med avgiftsfria resor kommer, därest besparingsutredningens förslag godtages,
att förflyttas från de lägre till de högre inkomsttagarna under 4 000-kronorsstrecket, en omgruppering som icke är önskvärd. Den besparing för
statsverket, som man skulle vinna, är ej heller så stor, att man ovillkorligen
bör genomföra förslaget. Härtill kommer den administrativa olägenheten
med en expeditionsavgift. Under hänvisning till vad sålunda anförts, avstyrker
socialstyrelsen förslaget.

Departementschefen.

Särskilda sakkunniga, som tillkallats för utredning rörande de avgiftsfria
resorna m. in., ifrågasatte utan att dock framlägga något direkt förslag
härom i sitt i november 1948 avlämnade betänkande, att en särskild expeditionsavgift
skulle, i syfte att begränsa statsverkets kostnader, uttagas av
dem, som erhöllo fri resa med järnväg. De sakkunniga anförde, att det icke
kunde anses obilligt att cn begränsning av i princip samma slag som den,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

som till följd av minimigränsen drabbar resande med korta resor, genomfördes
för alla resande med fria resor till enskilda hem. Avgiften borde bestämmas
till två kronor för husmödrar och vårdare och en krona för barn.

Under remissbehandlingen av sakkunnigbetänkandet gjordes från åtskilliga
håll invändningar mot den ifrågasatta expeditionsavgiften. Vid anmälan
av frågan om anslag till förevarande ändamål för budgetåret 1949/50
(prop. 1949: 47, s. 32) ansåg jag mig icke kunna förorda, att någon avgift
skulle upptagas. Avgiften skulle otvivelaktigt medföra ökat arbete för mottagaren
och nödvändiggöra ett nytt system för redovisning och kontroll,
varigenom en del av den faktiska besparingen för statsverket skulle gå förlorad.
Dessutom kunde flera principiella skäl anföras mot uttagandet av
en sådan avgift. Dess ekonomiska betydelse för statsverket syntes icke vara
så stor, att den under dessa förhållanden borde tillmätas utslagsgivande betydelse.

I motionen I: 241 till 1949 års riksdag föreslogs, att en expeditionsavgift
skulle uttagas med 2 kronor för barn och 4 kronor för vuxen person. Statsutskottet
(uti. 1949: 55) förordade för sin del, att en avgift av den av de
sakkunniga angivna storleken skulle utgå. Riksdagen beslöt emellertid, i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, att någon expeditionsavgift icke skulle
uttagas.

Genom besparingsutredningens förslag har frågan om uttagandet av en
särskild avgift för de fria resorna nu åter aktualiserats i vad gäller barnresorna.
Att motsvarande icke föreslagits beträffande husmodersresorna
sammanhänger med att utredningen för husmoderssemesterns del föreslagit
en radikal omläggning av de statliga stödåtgärderna, varom mera senare.
Den av utredningen föreslagna avgiften synes endast i fråga om beloppet
skilja sig från den vid 1949 års riksdag aktuella expeditionsavgiften.

För att skapa underlag för en bedömning av de följder, vilka införandet
av den föreslagna avgiften skulle få, har socialstyrelsen företagit en utredning
rörande den omfattning, i vilken de fria barnresorna utnyttjas av familjer
i olika inkomstlägen och med olika barnantal. Undersökningen har
avsett förhållandena i tre städer med 25—30 000 invånare, nämligen dels ett
förortssamhälle till Stockholm med övervägande arbetarbefolkning, Sundbyberg,
och dels två landsortsstäder, Sundsvall och Karlskoga. Undersökningsmaterialet
är sålunda begränsat, beroende på den korta tid som stått
till buds. Det oaktat torde det vara ägnat att läggas till grund för en bedömning
av förevarande spörsmål.

Genom undersökningen har inhämtats i stort sett följande. I Sundbyberg
begagnade sig nära 50 % av samtliga familjer under inkomstgränsen (4 000
kronors beskattningsbart belopp) av rätten till fria barnresor. Motsvarande
tal för de båda andra städerna är 10 %. I såväl Sundbyberg som Karlskoga
utnyttjades resorna procentuellt sett mest av familjer i de lägre inkomstskikten
under inkomstgränsen; detta förhållande är särskilt påfallande i
förstnämnda stad. I samtliga tre städer föreligger en tendens till större utnyttjande
med stigande barnantal.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Utredningsresultatet ger sålunda anledning till antagandet, att åtgärden
att på sätt som föreslagits avgiftsbelägga de fria barnresorna främst kommer
att drabba barnrika familjer i de lägsta inkomstgrupperna. Förekomsten
av en sådan avgift kommer sannolikt att försämra möjligheterna för
dessa familjer, när det gäller att utnyttja de fria resorna, och syftet med
dessa resor kan härigenom komma att äventyras. Härtill kommer att det föreslagna
avgiftssystemet även ur organisatoriska synpunkter måste anses
olämpligt. Såsom järnvägsstyrelsen framhållit torde det över huvud möta
svårigheter att uttaga en avgift för andra resor än dem, som företagas med
järnväg. Avgiftens uttagande kan beräknas medföra ökat arbete och ökade
kostnader samtidigt som expedieringen till nackdel för alla parter skulle ske
i långsammare takt. I viss mån torde den av besparingsutredningen åsyftade
kostnadsminskningen för statsverket motvägas av ökade utgifter för administrationen.
Med hänsyn till de nackdelar, som sålunda vidlåda förslaget
ur såväl sociala som administrativa synvinklar, avstyrker jag detsamma.

Vad härefter beträffar medelsberäkningen för nästa budgetår har socialstyrelsen
föreslagit, att anslaget skall uppföras med 3 000 000 kronor. Då
utgifterna för budgetåret 1949/50 uppgingo till endast 2 550 000 kronor, bör
anslagsbeloppet emellertid kunna sättas något lägre. Jag föreslår, att anslaget
uppföres med 2 700 000 kronor. Nedräkningen i förhållande till socialstyrelsens
förslag synes motiverad även ur den synpunkten att inkomstutvecklingen
leder till en begränsning av antalet reseberättigade.

Anslag till bidrag till husmoderssemestern.

Budgetår Anslag

1947/48 .................. 1 300 000

1948/49 .................. 2 100 000

1949/50 .................. 2 350 000

1950/51 (statsliggaren s. 317) 2 850 000

1951/52 (förslag) ........ 2 600 0001

Jämlikt kungörelsen den 8 april 1949 angående avgiftsfria resor för barn
och husmödrar m. fl. (SFS 1949: 137) kan barnavårdsnämnd under vissa förutsättningar
bevilja sådan resa för bl. a. husmoder med minst två hemmavarande
barn, av vilka intetdera det år resan företages uppnår högre ålder
än 14 år. Annan husmoder kan av husmoderssemesternämnd beviljas avgiftsfri
resa, därest hon på grund av stor arbetsbörda eller klenhet anses vara
i särskilt behov av vila och rekreation.

I av socialstyrelsen år 1949 utfärdade anvisningar uttalades, att avgiftsfri
resa dock icke borde beviljas husmoder, som ej hade något minderårigt
barn kvar i hemmet. 1950 års riksdag (statsutsk. uti. nr 5, p. 33; skr. nr 5)
ansåg, att den i anvisningarna förordade begränsningen av dispensgivningcn
i vissa fall kunde leda till mindre tillfredsställande resultat. Tillämpningsföreskrifterna
syntes icke böra givas en så snäv utformning, att äldre
eller sjukliga husmödrar i små ekonomiska omständigheter, som icke hade

Nettoutgift

1 830 420

2 610 900
2 443 385

1 Uppdelat på tre anslag.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

minderåriga barn, helt utestängdes från avgiftsfria resor. Kungl. Maj :t
har därefter den 5 maj 1950 föreskrivit, att avgiftsfri resa må av husmoderssemesternämnd
kunna beviljas dels husmoder, som har ett hemmavarande
barn vilket under det år resan företages icke uppnår högre ålder än 14 år,
dels ock, för tiden t. o. m. den 31 maj 1951, i högst 1 200 fall husmoder
som icke har något hemmavarande barn i angiven ålder.

Socialstyrelsens förslag.

Socialstyrelsen har (skr. 24/8 1950) föreslagit, att till bidrag till husmoderssemestern
beräknas ett med 250 000 kronor minskat belopp enligt följande.

Anvisat

Utgift

Anvisat

Förslag

1949/50

1949/50

1950/51

1951/52

1.

Fria resor

för husmödrar till

enskilda hem, förslagsvis ....

900 000

1 088 622

1 300 000

1 200 000

2.

Driftbidrag
förslagsvis
Fria resor

till semesterhem,

500 000

351 213

500 000

400 000

3.

till semesterhem,

förslagsvis

Stipendier

150 000

209 860

250 000

200 000

4.

för underlättande

av husmoderssemester, högst

800 000

793 690

800 000

800 000

2 350 000

2 443 3851

2 850 000

2 600 000

Styrelsen har vidare föreslagit, att anslagsposten till stipendier utbrytes
till ett särskilt reservationsanslag.

Socialstyrelsen har motiverat sina förslag under de skilda anslagsposterna
på följande sätt.

1. Under år 1949 ha 28 750 husmödrar utnyttjat denna förmån mot 33 300
under år 1948. Med hänsyn till den år 1950 genomförda utvidgningen av
möjligheterna att bevilja avgiftsfri resa, har styrelsen beräknat kostnaderna
för budgetåret 1951/52 under förutsättning att 30 000 husmödrar erhålla
fria resor.

2. Intill den 10 juli 1950 har styrelsen under år 1950 beviljat statsbidrag
(2 kronor för gäst och dag) med sammanlagt 600 492 kronor till 141 semesterhem
mot 566 024 kronor till 137 hem under år 1949. Beviljade medel bruka
dock endast utnyttjas till ungefär 70 %. Även om hänsyn tages till att
verksamheten utvidgats anser styrelsen, att anslagsposten kan minskas
med 100 000 kronor.

3. Resefrekvensen har minskat; under år 1949 erhöllo ca 6 400 personer
avgiftsfria resor till semesterhem mot 8 300 år 1948.

4. Under budgetåret 1949/50 har ett flertal husmoderssemesternämnder
på grund av anslagens begränsning varit tvingade att avslå en ganska stor
del av ingivna framställningar och att bevilja stipendier med mindre belopp
än 50 kronor. Styrelsen tillfrågade under våren 1950 husmoderssemesternämnderna
inom de områden, där det kunde tänkas att anvisade stipendie -

1 Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning 2 435 873 kronor.

9

Kung!. Maj:ts proposition nr 78.

medel icke skulle helt utnyttjas, om de kunde avstå en viss del av desamma.
Ingen nämnd liade emellertid möjlighet att lämna definitivt besked, då
nämnderna icke kunde förutse hur många ansökningar som skulle komma
in före budgetårets utgång. Vid nämndernas slutredovisningar har det visat
sig, att 6 310 kronor icke förbrukats utan återlämnats till statsverket. Enligt
socialstyrelsens förmenande skulle det vara av värde om stipendiemedlen
anvisades som reservationsanslag. Härigenom skulle under ett tilländagånget
budgetår uppkommen rest vid slutet av kommande budgetår kunna
efter socialstyrelsens förslag av Kungl. Maj:t tilldelas någon eller några
husmoderssemesternämnder, som äro i behov av ytterligare medel.

Yttrande.

Statskontoret har anfört, att belastningen å posten till fria resor för husmödrar
till enskilda hem i och för sig synes motivera en ytterligare nedräkning
av denna post. I betraktande av de taxehöjningar, som ställts i utsikt,
torde emellertid socialstyrelsens beräkning böra godtagas. Med anledning
av vad socialstyrelsen anfört rörande medelsbehovet för stipendier för underlättande
av husmoderssemester vill statskontoret ifrågasätta, om ej den
anordningen bör övervägas att för medelsanvisning för ändamålet använda
den anslagsform, som för detta ändamål annars torde vara den normala,
nämligen reservationsanslag. Härigenom vinnes att husmoderssemesternämnd,
som för visst budgetår ej helt tagit i anspråk de medel vilka för
ändamålet ställts till förfogande av socialstyrelsen, kan disponera återstoden
för stipendiegivning under följande år.

1950 års besparingsutredning.

Besparingsutredningen har anfört bl. a. följande.

1 nuvarande statsfinansiella läge synes det kunna ifrågasättas huruvida
statsbidrag till husmoderssemestern bör fortsätta att utgå enligt nuvarande
grunder. Dels torde det nämligen få anses angeläget att undvika, att en ökad
resefrekvens bland sådana mödrar, som äro berättigade till fria resor, automatiskt
medför ökade kostnader för statsverket. Dels gör sig det allmänna
besparingskravet gällande i fråga om denna liksom i fråga om annan verksamhet
som finansieras av staten. Utan att ingå på frågan om husmoderssemesterns
principiella berättigande vill besparingsutredningen, ehuru medveten
om de gynnsamma erfarenheter man hittills haft av semesterverksamheten,
föreslå en omläggning av husmoderssemestern som torde tillgodose
båda de nyssnämnda synpunkterna.

Besparingsutredningens förslag avser att i möjligaste mån tillse att omläggningen
av statsbidragsgrunderna icke drabbar de fall, där behovet av
semester är störst. Detta krav torde bäst tillgodoses genom att sådana statsbidrag,
som utgå i anslutning till en individuellt behovsprövad hjälpform,
bibehållas och i viss utsträckning även ökas, under det att den — låt vara
inom vissa gränser — automatiska hjälpen inhiberas. Hjälpen bör med
andra ord enligt utredningens mening koncentreras till stipendierna och
semesterhemmen, medan de fria resorna avvecklas. Härigenom skulle även
vinnas att de inkomststreck bortfölle, som f. n. gälla i fråga om de fria
resorna och vilka vid sin tillämpning på konkreta fall ofta torde giva upphov
till ur rättvisesynpunkt mindre tilltalande resultat. Dessutom skulle
förslaget innebära att de tämligen omfattande administrativa arrangemangen
för tillämpning av kungörelsen om de fria resorna kunde upphöra.

2 llihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 78.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Stipendierna skulle härigenom bliva den viktigaste hjälpformen. Anslagsposten
till dessa bör i samband därmed höjas förslagsvis till 1 450 000 kronor;
den bör dock förbliva maximerad. Liksom nu är fallet, bör anslaget
fördelas mellan husmoderssemesternämnderna, vilka utdela stipendierna,
eventuellt med högst 100 kronor per husmoder alltefter angelägenhetsgrad!
Stipendiet skulle sedan fa användas för täckande av alla slags kostnader,
som eljest skulle hindrat vederbörande husmor från att genomföra ett semesterprojekt,
privat eller på semesterhem, t. ex. färdbiljett, hemhjälp, inackorderingsavgift
o. s. v.

De fria resorna för husmödrar böra salunda enligt besparingsutredningens
mening avskaffas. Driftbidraget till semesterhem anses däremot böra
bibehållas ungefär vid nuvarande belastningssiffror och utgå efter oförändrade
grunder.

Förevarande anslag skulle enligt besparingsutredningens förslag uppföras
med ett belopp av 1 850 000 kronor, varav till stipendier högst 1 450 000
kronor och till driftbidrag till semesterhem förslagsvis 400 000 kronor.

Socialstyrelsens utredning rörande verkningarna av en expeditionsavgift.

Även för husmoderssemesterns vidkommande bär socialstyrelsen undersökt
vilka verkningar en särskild expeditionsavgift skulle medförm (jfr
föregående punkt). Undersökningsmaterialet (omfattande Sundbyberg,
Sundsvall och Karlskoga) har givit vid handen att resefrekvensen även i
fråga om husmodersresorna är större i de lägre inkomstgrupperna än i de
högre. Skillnaden mellan inkomstgrupperna är även i fråga om husmodersresorna
större för Sundbyberg än för Sundsvall och Karlskoga.

Departementschefen.

Bidragen till husmoderssemestern prövades, efter översyn genom sakkunniga,
liksom de fria resorna för barn av 1949 års riksdag. Härvid fastställdes
en inkomstgräns av 4 000 kronors beskattningsbart belopp för husmödrars
möjlighet att erhålla avgiftsfri resa. Såsom allmänt villkor gäller
dessutom, bortsett från resor till semesterhem, att vederbörande husmoder
har minst två hemmavarande barn, av vilka intetdera det år resan företages
uppnår högre ålder än 14 år. Husmoder som icke uppfyller tvåbarnsvillkoret
kan beviljas fri resa endast under särskilda —- delvis efter beslut av
1950 års riksdag utformade — förutsättningar, vilka framgå av vad som
inledningsvis anförts under denna punkt.

Möjligheterna för husmödrar att erhålla avgiftsfri semesterresa synas
kunna betecknas som tämligen snävt begränsade. Än mera gäller detta stipendiemöjligheterna.
Erfarenheten visar, att det belopp som står till förfogande
för stipendier endast förslår till att täcka det mest kvalificerade behovet.
De hos husmoderssemesternämnderna sökta beloppen överstiga avsevärt
nämnda summa. Ett genomförande av besparingsutredningens förslag
skulle medföra ytterligare en mycket kraftig inskränkning av stödet till
husmoderssemestern. Fria resor ha sålunda under år 1949 beviljats ca 35 000
husmödrar, medan stipendier under budgetåret 1949/50 tilldelats ca 17 000
husmödrar. Ehuru utredningen icke framlagt några beräkningar härom synes
det sannolikt, att den av utredningen föreslagna höjningen av anslagsposten
till stipendier till största delen skulle tagas i anspråk för att be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

11

kosta resorna för den grupp som redan nu erhåller stipendium. Det övervägande
flertalet husmödrar ur den grupp, som nu erhåller fri resa men icke
tilldelas stipendium, skulle härvid uteslutas även från reseförmånen. Jag
kan icke tillstyrka ett förslag som skulle medföra en så betydande försämring
av stödet till husmoderssemestern.

Anslagsbehovet i fråga om bidrag till husmoderssemestern bör därför enligt
min mening beräknas med utgångspunkt från att oförändrade bestämmelser
skola gälla under nästa budgetår. Socialstyrelsens beräkningar böra
härvid godtagas. Jag ansluter mig vidare till styrelsens förslag att det till
stipendier avsedda beloppet anvisas som särskilt reservationsanslag. Samtidigt
synes den för driftbidrag till semesterhem avsedda posten böra brytas
ut till ett särskilt förslagsanslag. I stället för det nuvarande anslaget till
Bidrag till husmoderssemestern böra därför anvisas tre anslag rubricerade
Fria resor för husmödrar, Bidrag till driften av semesterhem och Stipendier
för underlättande av husmoderssemester.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1951/52 under femte huvudtiteln anvisa dels

till Fria resor för barn ett förslagsanslag av 2 700 000
kronor;

dels till Fria resor för husmödrar ett förslagsanslag av
1 400 000 kronor;

dels till Bidrag till driften av semesterhem ett förslagsanslag
av 400 000 kronor;

dels ock till Stipendier för underlättande av husmoderssemester
ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

Statsrådet Sköld anförde:

Föredragande departementschefens hemställan i fråga om anslagen till
fria resor för barn och till fria resor för husmödrar kan jag icke biträda.

I fråga om förstnämnda anslag anser jag att i enlighet med 1950 års besparingsutrednings
förslag för alla avgiftsfria barnresor — utom till barnkoloni
— en särskild avgift bör uttagas, motsvarande kostnaden för sådan resa
för vilken avgiftsfrihet ej medgives. I enlighet härmed borde anslaget upptagas
till ett 500 000 kronor lägre belopp än det av föredragande departe- %
mentschefen äskade. Även beträffande anslaget till fria resor för husmödrar
bör enligt min mening en särskild avgift uttagas för resa till enskilt hem,
uppgående till 5 kronor för enkel färd. Anslaget skulle därigenom kunna
upptagas till ett 150 000 kronor lägre belopp än det av departementschefen
föreslagna.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde föredragande departementschefens
ifrågavarande hemställan. ,

Med bifall till denna hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. Silfverstolpe.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

Bilaga.

Antal familjer i Sundbyberg, Sundsvall och Karlskoga, som åtnjutit avgiftsfria resor
för barn i procent av samtliga barnfamiljer inom olika inkomstgrupper.

Beskattningsbar inkomst 1949

Antalet familjer med barnresor i % av samtliga
barnfamiljer i motsvarande grupper

1-barns-f amil jer

2-barns-f amil jer

3- eller fler-barnsfamiljer

Samtliga

familjer

Sundbyberg.

—- 500 kr....................

56

*

*

ro

500—1 000 »....................

74

♦

*

*

000—1 500 »....................

67

54

*

67

500—2 000 »....................

53

82

100

64

000—2 500 »....................

42

32

100

43

500—3 000 »....................

33

43

29

35

000—3 500 »....................

33

56

62

44

500—4 000 »....................

28

60

61

41

Tillhopa

40

63

72

49

Sandsvall.

— 500 kr....................

12

14

14

13

500—1 000 »....................

4

6

14

6

1 000—1 500 »>....................

6

2

29

8

1 500—2 000 »....................

5

6

8

5

2 000—2 500 »....................

8

14

29

13

2 500—3 000 *....................

8

15

23

11

3 000—3 500 »....................

8

8

16

9

3 500—4 000 *....................

7

13

16

10

Tillhopa

8

11

18

JO

Karlskoga.

—- 500 kr....................

5

10

44

12

500—1 000 »....................

10

21

21

15

1 000—1 500 *....................

7

13

47

13

1 500—2 000 »....................

8

9

15

9

2 000—2 500 *....................

10

6

14

10

2 500—3 000 »....................

10

7

15

10

3 000—3 500 »....................

4

14

14

9

3 500—4 000 *....................

5

10

24

9

Tillhopa

7

JO

19

JO

Anm. Att vissa grupper utmärkts med * beror på att antalet familjer, som utnyttjat barnresorna,
varit något större än antalet familjer enligt taxeringslängderna. Anledningen torde
vara, att under de första fem månaderna av år 1950 den beskattningsbara inkomsten för år
1948 angivits i ansökningshandlingarna. Förhållandet har ansetts vara av ringa betydelse för
undersökningsresultatet.

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

510613