Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
1
tfr 75.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning
av radiolicensavgiften; given Stockholms slott den
16 februari 1951.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, lämna riksdagen
tillfälle att avgiva yttrande i anledning av telegrafstyrelsens och Aktiebolaget
Radiotjänsts den 19 januari 1951 framlagda förslag om höjning av radiolicensavgiften.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Genom propositionen beredes riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning
av telegrafstyrelsens och Aktiebolaget Radiotjänsts av föredragande
departementschefen tillstyrkta förslag om höjning av radiolicensavgiften till
15 kronor räknat fr. o. m. budgetåret 1951/52. Det har i propositionen förutsatts,
att kostnaderna för fria licenser (blindlicenser), skolradiosändningar,
radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt kortvågssändningar
till utlandet fortfarande tills vidare skola bestridas av licensmedel
i stället för av anslag å riksstaten.
1—325 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 75.
2
Kungl. May.ts proposition nr 75.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 16 februari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för social-, finans- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för
kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om höjning av radiolicensavgiften
m. m. samt anför därvid följande.
Genom beslut den 21 april 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt telegrafstyrelsen
och Aktiebolaget Radiotjänst att gemensamt utreda frågan om rundradiorörelsens
ekonomi samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som
därav kunde föranledas.
I en gemensam skrivelse den 19 januari 1950 ha telegrafstyrelsen och Aktiebolaget
Radiotjänst framlagt resultatet av den anbefallda utredningen. Av
skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.
Radiolicensavgiften, som år 1925 hade satts till 12 kronor, sänktes redan
påföljande år till 10 kronor per år, vilket belopp alltjämt gäller.
Till jämförelse därmed lämnas följande uppgifter om de licensavgifter,
som f. n. utgå i vissa andra europeiska länder.
Avgift
Land Avgift omräknad i Anm.
svenska kr.
Belgien .................. 144 B. Fr. 14:93
Danmark ................ 15 D. Kr. 11:26
Finland .................. 900 Fmk. 20:43 höjt den Vi 1951 från 700
Fmk.
Nederländerna .......... 12 Fl. 16:39
Norge .................... 20 N. Kr. 14: 51 dessutom accis 10 % på radio
mottagare.
Schweiz .................. 20 S. Fr. 23: 70
Storbritannien .......... 1 £. 14:50 3 program.
Den svenska rundradiorörelsen har under de gångna åren lämnat betydande
överskott. Dessa överskott ha för tiden 1925—1949/50 uppgått till
inalles 85,6 miljoner kronor brutto och efter frånräknande av 2,2 miljoner
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
kronor, motsvarande ränta på i rörelsen investerade kapitalmedel, givit en
nettovinst av i runt tal 83,4 miljoner kronor. Denna vinst har icke — i motsats
till vad som tillämpas exempelvis i Danmark — fonderats utan har inlevererats
till staten såsom en del av telegrafverkets överskottsmedel.
De årliga överskotten ha emellertid snabbt sjunkit de senaste åren och
för budgetåret 1950/51 beräknades enligt telegrafstyrelsens skrivelse till
Kungl. Maj:t den 27 juni 1950 med yttrande angående medelstilldelning till
programverksamheten för 1950/51, att inkomsterna detta år skulle komma
att överstiga utgifterna med endast 75 000 kronor. Därvid hade emellertid
icke medräknats de ökade utgifter, som Radiotjänst redan då kunde förutse
på grund av bl. a. ett upphörande den 1 januari 1951 av det allmänna lönestoppet
men som det då icke var möjligt att precisera. Sedan numera ett
tilläggsanslag om 300 000 kronor befunnits erforderligt för programverksamheten
under 1950/51, varom Radiotjänst den 12 december 1950 gjort särskild
framställning till Kungl. Maj:t, och hänsyn tagits till motsvarande kostnadsökningar
för telegrafverkets del under första halvåret 1951, beräknas rundradiorörelsens
ekonomiska resultat för innevarande budgetår bliva följande.
Licensin korns ter.......................................................... 21 580 000
Utgifter.
Programproduktion (Radiotjänsts medelstilldelning)— 11650 000
Programdistribution och licensinkassering (telegrafverket)
rundradionätets drift.................................... 6 850 000
licensinkassering.......................................... 1620 000
Kapitalkostnader (telegrafverket)
avskrivning av anläggningskapitalet.................... 1 310 000
ränta på d:o.............................................. 290 000 21 720 000
Underskott kronor 140000
För att något närmare klarlägga orsakerna till denna utveckling av rundradions
ekonomi ha telegrafstyrelsen och Radiotjänst gjort en mera detaljerad
sammanställning över utgifterna under åren 1945—1949/50. Härav återgivas
i tabell 1 siffrorna för 1945 och 1949/50.
För bestridande av här angivna utgifter har Radiotjänst utöver sin tilldelning
av licensmedel haft vissa andra inkomster (av förlagsverksamhet
m. m.).
I anslutning till förenämnda sammanställning ha telegrafstyrelsen och
Radiotjänst anfört följande.
De betydande utgiftsstegringarna äro föranledda dels av den utökning av
programtiden som ägt rum från 4 200 timmar år 1945 till 4 774 timmar budgetåret
1949/50, dels av att programvei-ksamhetens kvalitativa utveckling och
den tekniska distributionsapparatens utbyggnad dragit ökade kostnader och
dels slutligen av stegringen i den allmänna prisnivån med dess återverkningar
på de flesta utgiftskonton, särskilt dem som upptaga löner till personal och
ersättningar till medverkande.
4
Kungl. Maj ds proposition nr 75.
Tabell 1. Rundradiorörelsens utgifter 1945 och 1949/50.
Specifikation |
1945 (Programtid 4 200 tim.) |
1949/50 (Programtid 4 774 tim.) |
Programproduktion (Radiotjänst). |
||
Allmänna omkostnader. |
||
Styrelse, radionämnd och revisorer................. |
34 000 |
48 000 |
Särskilda omkostnader (avgift till DER, internationella för- |
||
loindelser, studieresor m. m.l................... |
18 000 |
91000 |
Personal .................................. |
1 312 000 |
2 989 000 |
Diverse driftskostnader (kontors- och transportkostnader |
||
m. m.)............................... |
244 000 |
422 000 |
Lokaler.................................. |
414 000 |
719 000 |
Inspelningar................................ |
90 000 |
111000 |
Inventarier ............................... |
339 000 |
430 000 |
Summa allmänna omkostnader |
2451000 |
4 810000 |
Programkostn a der. |
||
Fasta programkostnader............. |
1 943 000 |
2 720 000 |
Rörliga programkostnader |
||
Musikavdelningen ...................... |
617 000 |
820 000 |
Teateravdelningen.............................. |
512 000 |
642 000 |
Föredragsavdelningen ................... |
418 000 |
567 000 |
Aktualitetsavdelningen................. |
— |
294 000 |
Provinsorganisationen ..................... |
31000 |
87 000 |
Tekniska kostnader ...................... |
150 000 |
255 000 |
Centrala programavdelningen .................... |
121000 |
197 000 |
Summa programkostnader |
3 792000 |
5 582000 |
Summa för programproduktionen |
6 243 000 |
10 392 000 |
Programdistribution och licensinkassering. |
||
(Telegrafverket). |
||
Hundradionäiets drift. |
||
Personal (exkl. stömingstjänst och licensinkassering) .... |
1167 000 |
2 053 000 |
Elkraft ............................ |
398 000 |
423 000 |
Diverse förvaltningskostnader (inkl. kostnader för fastig- |
||
heter och lokaler) .............................. |
127 000 |
411 000 |
Tekniskt underhåll............................ |
363 000 |
984 000 |
Störningstjänsten .................. |
258 000 |
461000 |
Teknisk och programmässig forskning ................ |
— |
92 000 |
Ledningshyror...................... |
1 349 000 |
1 996 000 |
Fria licenser ..................... |
25 000 |
21 000 |
Radiomottagare för skolor........................ |
15 000 |
70 000 |
Avgår: Diverse inkomster ...................... |
— 28 000 |
— 113 000 |
Summa för rundradionätets drift |
3674 000 |
6 398 000 |
Licensinkassering................................... |
1368 000 |
1 582 000 |
Summa för programdistribution och licensinkassering |
5 042 000 |
7 980 000 |
Kapitalkostnader (Telegrafverket). |
||
Avskrivning av anläggningskapitalet............. |
— |
1 621 000 |
Ränta på disponerat kapital .................... |
13 000 |
196 000 |
Summa för kapitalkostnader |
13 000 |
1 817 000 |
Totalsumma för rundradiorörelsens utgifler |
11 298 000 |
20 189 000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 75. 5
Bland de förbättringar för programproduktionen, som medfört ökade kostnader
för Radiotjänst, kunna i första hand nämnas en noggrannare förberedelse
av programmen och en bättre anpassning av dessa till radions speciella
krav och lyssnarnas önskemål. Sålunda har t. ex. repetitionsarbetet blivit mera
omfattande. Manuskript till pjäser, musikprogram och särskilt underhållningsprogram
ha i ökad omfattning blivit arbeten utförda speciellt för radions
räkning. Programmet har gjorts mera omväxlande genom att tiden för varje
programavsnitt minskats. Plats har beretts för nya ämnesområden. Området
för programkällorna har vidgats genom utbyggnad av landsort sorganisationen,
varigenom riksprogrammets innehåll kunnat bli mera representativt
för landet i dess helhet. Företeelser och förhållanden av intresse och aktuella
händelser i andra länder ha ägnats ökad uppmärksamhet. Här nämnda förbättringar
ha nödvändiggjort utbyggnad av organisationen beträffande både
personal, lokaler och tekniskt-akustiska anordningar.
Inom den del av verksamheten, som omliänderhaves av telegrafverket,
kunna anföras i främsta rummet en fortlöpande förstärkning och modernisering
av de trådlösa sändarstationerna, påbörjandet av ett trådradionät såsom
komplement till dessa stationer samt utbyggnad av rundradions programledningsnät.
Dessa åtgärder ha icke endast medfört högre kostnader för rundraionätets
drift utan även ställt avsevärt ökade anspråk på medel för avskrivning
och förräntning av anläggningskapitalet. Slutligen har totalkostnaden
för licensavgiftens inkassering ökat med växande licensantal.
Principen att rundradiorörelsen bör vara självförsörjande har, påpeka
telegrafstyrelsen och Radiotjänst, blivit uttryckligen fastslagen av statsmakterna
i samband med riksdagsbehandlingen år 1947 av 1943 års rundradioutrednings
betänkande (SOU 1946:1). Då det för innevarande budgetår,
såsom förut nämnts, kommer att uppstå ett underskott på rörelsen, är det
alltså nu nödvändigt att till prövning upptaga frågan om en höjning av licensavgiften.
Redan rundradioutredningen förutsåg, att den tidpunkt mycket snabbt
närmade sig, då den nuvarande licensavgiften icke skulle förslå till de med
rundradiorörelsen förenade utgifterna. Visserligen ha icke alla de av utredningen
föreslagna kostnadskrävande åtgärderna till förbättrande av rundradions
program och distributionsapparat ännu kunnat genomföras, men å
andra sidan ha dels andra förbättringar kommit till stånd, dels har den allmänna
kostnadsnivån stigit avsevärt sedan utredningens kostnadsberäkningar
gjordes år 1945.
I propositionen 1947:41 angående rundradion i Sverige uttalade föredragande
departementschefen, att han var fullt medveten om att den nu utgående
licensavgiften, 10 kronor per år, inom en icke alltför avlägsen framtid
måste höjas. Han ansåg, att tidpunkten för höjningen och den blivande
licensavgiftens storlek framdeles borde bestämmas av Kungl. Maj:t efter
förslag från telegrafstyrelsen. Riksdagen uttalade i anledning härav (skr.
1947: 117), att man, såsom i propositionen framhållits, måsto utgå från att
don nuvarande licensavgiften förr eller senare icke kommc att täcka de med
rundradiorörelsen förenade utgifterna. I anslutning till vissa yrkanden,
som motionsvis framförts, ansåg riksdagen, att frågan om licensavgiftens
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 75.
storlek borde underställas riksdagens prövning, när den tidpunkt närmade
sig, då den nuvarande avgiften måste höjas.
Till underlag för beräkningen av licensavgiftens storlek ha telegrafstyrelsen
och Radiotjänst utarbetat en prognos över rundradiorörelsens ekonomi under
den närmaste femårsperioden 1951/52—1955/56.
Vad beträffar inkomstsidan, måste hänsyn tagas till det faktum, att licensökningen
numera visar en avtagande tendens. Detta är endast vad man har
anledning att vänta sig i den mån licenstätheten i landet går mot sitt maximivärde.
Av telegrafstyrelsen i enlighet därmed gjorda uppskattningar ha givit
följande siffror för det genomsnittliga licensantalet under respektive år.
Tabell 2.
Å r |
Beräknat medel- |
Ökning från före- |
licensantal |
gående år |
|
1950/51 |
2 158 000 |
2,3 % |
1951/52 |
2 203 000 |
2,1 % |
1952/53 |
2 244 000 |
1,9 % |
1953/54 |
2 280 000 |
1,6 % |
1954/55 |
2 310 000 |
1,3 % |
1955/56 |
2 333 000 |
1,0 % |
Vid denna beräkning har hänsyn icke tagits till ett eventuellt licensbortfall
till följd av en avgiftshöjning.
Utgiftsberäkningarna ha sammanfattningsvis angivits i följande tabell.
Tabell 3. Beräkning av rundradiorörelsens utgifter 1950/51—1955/56 under förutsättning
av stigande kostnadsnivå och successiv ökning av programtiden
till 5900 timmar per år.
1950/51 |
1951/52 |
1952/53 |
1953/54 |
1954/55 |
1955/56 |
|
4 800 tim. |
5 020 tim. |
5 240 tim. |
5 460 tim. |
5 680 tim. |
5 900 tim. |
|
Programproduktion (Radio-tjänst) .................. Programdistribution och li- |
111 750 000 |
14 345 000 |
15 860 000 |
17 535 000 |
19 115 000 |
20 550 000 |
censinkassering (telegraf-verket) .................. |
8 470 000 |
9 895 C00 |
10 835 000 |
11 710 000 |
12 470 000 |
13 295 000 |
Kapitalkostnader (telegraf- |
||||||
verket .................. |
1 600 000 |
2 310 000 |
3 360 000 |
4 850 000 |
6 270 000 |
6 960 000 |
Summa kronor |
21820 000 |
26550 000 |
30 055 000 |
34 095 000 |
37 855000 |
40 805 000 |
1 Härav beräknas 100 000 kronor inflyta som nettoöverskott av förlagsverksamheten. Något dylikt |
||||||
överskott beräknas icko för följande år. |
Såsom allmänna förutsättningar vid uppgörande av dessa utgiftsberäkningar
har antagits dels att 1951/52 års kostnadsnivå (löner och materielpriser)
kommer att med 10 % överstiga den för 1950/51 beräknade samt att
kostnadsnivån från och med 1952/53 kommer att stiga med 3 % per år, räknat
i förhållande till basåret 1950/51, dels att programtiden i enlighet med av
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
statsmakterna år 1947 godkända riktlinjer successivt kommer att ökas från
ca 4 800 timmar under 1950/51 till 5 900 timmar år 1955/56 med ökningen
jämnt fördelad över perioden.
Med hänsyn till att realiserandet av planerna på flera samtidiga program
enligt statsmakternas beslut år 1947 tills vidare uppskjutits, äro beräkningarna
grundade på den förutsättningen, att endast ett program kommer att sändas.
De faktorer, vilka jämte de nu angivna — kostnadsnivåns höjning och den
ökade programtiden — medverka till de betydande utgiftsstegringar, som
förutses för den närmaste femårsperioden, äro vad programverksamheten beträffar
dels de ökade kostnader man måste räkna med för att bibehålla programmets
nuvarande standard, dels kravet på kvalitativa förbättringar i olika
avseenden. I tabell 3 ha inkluderats kostnadsökningar härför, varvid den
gångna femårsperiodens utveckling tagits till norm.
Den tekniska distributionsapparatens utveckling kräver avsevärda kapitalinvesteringar.
De viktigaste anläggningsobjekten äro nya rundradiostationer
i Göteborg, Östersund och Stockholm och en ny kortvågsstation i Hörby
alla redan beslutade av statsmakterna — fortsatt utbyggnad av trådradionätet
samt påbörjandet av Motalastationens modernisering. Vidare har det förutsatts,
att det planerade radiohuset i Göteborg skulle färdigställas och det
beslutade radiohuset i Stockholm till huvudsaklig del uppföras inom den
aktuella femårsperioden.
Sändarstationernas utbyggnad kommer att medföra ökade kostnader för
rundradionätets drift — framför allt påverkas posterna elkraft och tekniskt
underhåll (bl. a. rörförbrukning) — men, såsom framgår av tabell 3, komma
i synnerhet utgifterna för avskrivning och förräntning av anläggningskapitalet
att öka starkt till följd av nyanläggningarna. Beräkningen av avskrivnmgsposten
har gjorts under antagande av en avsättning till värdeminskningskonto
motsvarande 15 % av bruttovärdet vid respektive budgetårs början för de
anläggningar, som icke äro helt avskrivna, d. v. s. samma grunder ha tillämpats
som Kungl. Maj:t fastställt för budgetåret 1950/51. Räntekostnaderna ha
beräknats efter en räntefot av 3,5 %.
Vad i övrigt angår utgiftsberäkningarna, må framhållas, att posten för teknisk
och programmässig forskning, som f. n. får uppgå till högst 100 000
kronor per år, förutsatts ökad till 150 000 kronor åren 1952/53—1953/54 och
till 200 000 kronor åren 1954/55—1955/56 samt att anslaget till radiomottagare
för skolor, som nu är 50 000 kronor per år, i enlighet med de önskemål,
som framförts av skolöverstyrelsen, upptagits med ett till 70 000 kronor
förhöjt belopp.
En särskild ställning ha utgifterna för fria radiolicenser (blindlicenser),
skolradiosändningar, radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande
samt kortvågssändningar till utlandet ansetts intaga. I fråga
om dessa kostnader uttalade nämligen 1943 års rundradioutredning, att de
icke borde belasta rundradiorörelsen utan bestridas med särskilda för ändamålet
anvisade riksstatsanslag. I propositionen 1947:41 förordade föredra
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
gande departementschefen, att med ett slutligt ställningstagande till detta
spörsmål skulle få anstå tills den tidpunkt närmade sig, då några överskottsmedel
från rundradiorörelsen icke längre stode till buds. Riksdagen uttalade
emellertid med instämmande av den uppfattning i detta hänseende, som
framförts i tvenne motioner (1:224 och 11:334), att ifrågavarande kostnader
borde bestridas från anslag å riksstaten och icke av licensmedlen. Däremot
ansåg riksdagen, att någon erinran i och för sig icke kunde riktas mot departementschefens
uttalande om att med överflyttningen av dessa utgifter till
riksstatsanslag kunde anstå, så länge licensmedlen lämnade överskott.
Kostnaderna för fria licenser etc. ingå bland utgifterna i tabell 1, där
de gångna åren redovisas, och av praktiska skäl ingå de även i tabell 3, avseende
den kommande femårsperioden.
I tabell 4 ha ifrågavarande kostnader redovisats särskilt.
Tabell 4. Beräkning av vissa i samband med rundradion förekommande kostnader,
vilka anses böra bestridas från anslag å riksstaten i stället för av licensmedel.
1950/51 |
1951/52 |
1952/53 |
1953/54 |
1954/55 |
1955/56 |
|
Fria radiolicenser (blind- |
||||||
licenser).................. |
25 000 |
35 0Ö0 |
35 000 |
40 000 |
40 000 |
50 000 |
Skolradiosändningar........ |
496 000 |
555 000 |
615 000 |
685 000 |
745 000 |
795 000 |
Radiomottagare för skolor . . |
50 000 |
70 000 |
70 000 |
70 000 |
70 000 |
70 000 |
Väderleksrapporternas sam- |
||||||
manställande ............ |
54 000 |
54 000 |
54 000 |
54 000 |
54 000 |
54 000 |
Kortvågssändningar till ut- |
||||||
landet.................... |
814 000 |
1 725 000 |
1 885 000 |
2 070 000 |
2 070 000 |
2 055 000 |
Summa kronor |
1439 000 |
2 439000 |
2 659000 |
2 919000 |
2 979000 |
3 024 000 |
För kortvågssändningarna till utlandet ha programkostnaderna beräknats
på grundval av de siffror, som angivits av 1943 års rundradioutredning, med
pålägg för kostnadsnivåns förändringar. Sändningstidens omfattning blir
beroende av bl. a. internationella avtal om våglängdsfördelningen och har
därför endast kunnat uppskattas.
Utgiftsberäkningarna i tabell 3 ha, såsom tidigare nämnts, grundats på
antagandet, att programtiden i enlighet med vad som föreslogs av 1943 års
rundradioutredning successivt skulle ökas till 5 900 timmar per år. Det kan
emellertid, framhålla telegrafstyrelsen och Radiotjänst, ifrågasättas, om
planerna för programutvecklingen böra inriktas på en så lång programtid
vid ett enda samtidigt program. För programledningen är det visserligen
angeläget att förfoga över ett stort antal programtimmar, då det därigenom
självfallet blir lättare att tillgodose de skiftande önskemålen om programmets
sammansättning än vad fallet måste vara vid en snävare ram. Men fördelarna
av programtidens förlängning reduceras i hög grad därav, att de nya programtimmarna
till stor del komma att infalla på tider av dygnet, då många lyssnarkategorier
icke ha tillfälle att tillgodogöra sig utsändningarna. Programtidens
utsträckande bör därför ske med försiktighet. En viss utökning måste dock
9
Kungl. Maj ds proposition nr 75.
anses påkallad och är redan nu aktuell. Utan att därmed fixera någon viss
programtid såsom maximal synes man uppskattningsvis komma fram till,
att målet för programutvecklingen snarare bör ligga under än över 5 400 timmar
per år. En dylik begränsning av programtiden beräknas även innebära
vissa fördelar vad beträffar den tekniska distributionsapparatens drift och
underhåll.
Av de skäl, som nu anförts, har gjorts en kostnadsberäkning även under
antagande att programtiden ökas till endast 5 400 timmar per år.
I tabell 5 återfinnas uppgifter om de beräknade årliga kostnaderna för
rundradiorörelsen per licens åren 1951/52—1955/56 dels inklusive och dels
exklusive kostnaderna för fria licenser, skolradiosändningar etc., i båda fallen
vid en successiv ökning av programtiden per år till 5 400 timmar och alternativt
5 900 timmar.
Tabell 5. Beräkning av rundradiorörelsens kostnader per licens åren 1951/52—1955/56,
dels inklnsive och dels exklusive kostnaderna för fria licenser, skolradio etc.,
vid en successiv ökning av programtiden per år till 5 400 resp.
5 900 timmar.
Å r |
Inklusive kostnader för fria |
Exklusive kostnader för fria |
||||||
5 400 timmar |
5 900 timmar |
5 400 timmar |
5 900 timmar |
|||||
totalt |
per licens |
totalt |
per licens |
totalt |
per licens |
totalt |
per licens |
|
1951/52 |
26 495 O00 |
12: 03 |
26 550 000 |
12: 05 |
24 056 000 |
10: 92 |
24111000 |
10: 94 |
1952/53 |
29 940 000 |
13: 34 |
30 055 000 |
13:39 |
27 281000 |
12:16 |
27 396 000 |
12: 21 |
1953/54 |
33 915 000 |
14:88 |
34 095 000 |
14: 95 |
30 996 000 |
13: 59 |
31 176 000 |
13: 67 |
1954/55 |
37 150 000 |
16: 08 |
37 855 000 |
16: 39 |
34 171 000 |
14: 79 |
34 876 000 |
15: 10 |
1955/56 |
39 545 000 |
16: 95 |
40 805 000 |
17: 49 |
36 521000 |
15: 65 |
37 781 000 |
16: 19 |
Summa kronor |
167 045 000 |
— |
169 360 000 |
— |
153 025000 |
— |
155 340 000 |
— |
Medeltal |
— |
14: 69 |
— |
14: 90 |
— |
13: 46 |
— |
13: 66 |
Av tabell 5 framgår, att de årliga kostnaderna för rundradiorörelsen per
licens räknat under den närmaste femårspeiioden exklusive kostnader för
fria licenser etc. stiga från kronor 10: 92 till kronor 15: 65 med ett medelvärde
av kronor 13: 46, om man nöjer sig med att öka programtiden till 5 400
timmar per år, och från kronor 10: 94 till kronor 16: 19 med ett medelvärde
av kronor 13: 66, om man ökar programtiden till 5 900 timmar.
Frågan är då, hur licensavgiften bör sättas. Telegrafstyrelsen och Radiotjänst
erinra om att rundradioutredningens förslag, att licensavgiften ett klotter
det att utbyggnaden av trådradionätet påbörjats skulle höjas till 15
kronor — utredningen förutsatte därvid en årlig kapitalinvestering av 10
miljoner kronor —- föranledde erinringar vid remissbehandlingen från såväl
telegrafstyrelsen och Radiotjänst som från riksräkenskapsverket, vilka framhöllo,
att en höjning icke borde ske i snabbare tempo än som erfordrades
för att täcka rundradions egna utgifter. Liknande synpunkter framfördes
även i riksdagen i motion II: 333/1947.
10
Kungl. May.ts proposition nr 75.
Det är alltjämt telegrafstyrelsens och Radiotjänsts åsikt, att licensavgiften
icke bör höjas mer än vad som är nödvändigt för att tillgodose rörelsens
egna behov. Man bör dock tillse, att en i förhållande till omslutningen icke
alltför knapp marginal hålles mellan inkomster och utgifter.
Eftersom licensavgiften är av den karaktär, att den kan ändras med jämförelsevis
kort varsel, skulle man, framhålla telegrafstyrelsen och Radiotjänst,
rent avgiftstekniskt sett kunna tänka sig en avgift, som höjdes varje
år i takt med utgifterna. Det synes dock vara olämpligt med alltför täta
ändringar, och man kan i stället överväga den motsatta metoden, nämligen
att betrakta den aktuella femårsperioden som en enhet från ekonomisk synpunkt
och räkna med en enhetlig licensavgift, vilken är så avvägd, att inkomster
och utgifter balansera under perioden. Detta förutsätter dock, att
ett överskott under de första åren, innan utgifterna ökat i större omfattning,
kan utnyttjas till att täcka ett underskott under senare år. Några möjligheter
till en direkt fondering av rundradiomedel föreligga visserligen icke, men det
torde i stället vara möjligt att åstadkomma en utjämning mellan olika år via
telegrafverkets värdeminskningskonto. Tanken på ett dylikt förfarande framfördes
av 1943 års rundradioutredning och tillstyrktes vid förslagets remissbehandling
bl. a. av riksräkenskapsverket. Departementschefen anförde i propositionen
1947:41, att spörsmålet efter framställning från telegrafstyrelsen
framdeles torde böra upptagas till avgörande, vilket uttalande icke föranledde
någon erinran från riksdagens sida. Efter förslag från telegrafstyrelsen fastställde
Kungl. Maj:t den 11 juli 1947 styrelsens förslag till driftkostnadsstat
för budgetåret 1947/48, däri bl. a. ingick en höjning av avsättningen till
värdeminskningskonto för rundradioanläggningarna från 10 till 20 % i syfte
att under den tid rundradiorörelsen lämnade överskott öka avskrivningarna
med tanke på att framdeles kunna minska avskrivningsprocenten för att därigenom
kunna uppskjuta den tidpunkt, då en höjning av licensavgiften bleve
nödvändig.
Av de kombinationer av avgiftsbelopp, som kunna tänkas för att erhålla
tillräckliga licensinkomster under perioden 1951/52—1955/56, ha två alternativ,
nämligen clels avgiften kronor 12: 50 för åren 1951/52 och 1952/53 samt 15
kronor från och med 1953/54, dels 15 kronor redan från och med år 1951/52
lagts till grund för beräkningar av rundradiorörelsens ekonomi,vilka återgivas
i tabell 6.
Emedan en radiolicens gäller ett år, räknat från ingången av det kalenderkvartal,
under vilket den börjar att gälla, kommer en avgiftshöjning att kräva
ett helt år för att träffa hela licensstocken. Hänsyn till denna eftersläpning
har tagits vid beräkningen av inkomsterna för vissa år i tabellen.
Såsom framgår av tabell 6, skulle en avgift av kronor 12: 50 under 1951/52
—1952/53 samt 15 kronor under 1953/54—1955/56 giva en marginal av endast
1 670 000 kronor under femårsperioden, om man enligt alternativ A. I begränsade
programtiden till högst 5 400 timmar från och med år 1953/54. Vid en
ökning av programtiden enligt alternativ B. I till 5 900 timmar år 1955/56,
skulle däremot ett underskott uppstå om 645 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
11
Tabell C. Beräkning av rundradiorörelsens ekonomi 1951/52—1955/56 vid en licensavgift
av 12:50 åren 1951/52—1952/53 och 15: — 1953/54—1955/56 samt
alternativt 15: — för hela perioden.
Å r |
Licens-inkomster |
A. Programtiden okas successivt |
B. Programtiden ökas successivt |
||
Alt. I (kostnader 1 000-tal kr. |
Alt. II (kostnader 1 000-tal kr. |
Alt. I (kostnader 1 000-tal kr. |
Alt. II (kostnader 1 000-tal kr. |
||
a) Licens avgi: |
t 12: 50 5ren 1951/52—1952/53; 15: — ären 1953/54—1955/56. |
||||
1951/52 |
25 210 |
1154 |
— 1 285 |
1099 |
— 1340 |
1952/53 |
28 050 |
769 |
— 1890 |
654 |
— 2 005 |
1953/54 |
31790 |
794 |
— 2125 |
614 |
— 2 305 |
1954/55 |
34 650 |
479 |
— 2 500 |
— 226 |
— 3 205 |
1955/56 |
34 995 |
— 1526 |
— 4 550 |
— 2 786 |
— 5 810 |
Summa |
154 695 |
1670 |
-12 350 |
-645 |
— 14 665 |
b) Licensavgift 15:— åren 1951/52—1955/56. |
|||||
1951/52 |
28 390 |
4 334 |
1895 |
4 279 |
1840 |
1952/53 |
33 660 |
6 379 |
3 720 |
6 264 |
3 605 |
1953/54 |
34 200 |
3 204 |
285 |
3 024 |
105 |
1954/55 |
34 650 |
479 |
— 2 500 |
— 226 |
— 3 205 |
1955/56 |
34 995 |
- 1 526 |
— 4 550 |
— 2 786 |
— 5 810 |
Summa |
165 895 |
12 870 |
— 1150 |
10 555 |
-3 465 |
De utgiftsberäkningar, som nu kunnat göras för fem år, måste givetvis
baseras på åtskilliga antaganden och uppskattningar, som äro ganska osäkra.
Sålunda är det för programverksamheten svårt att förutse den prisutveckling,
som avser medverkan i olika former och som till stor del betingas av den
konkurrens radion alltid har att möta från andra företag — teater, film,
press — då det gäller att för radioprogrammet engagera de för respektive
uppgifter lämpligaste krafterna. Vidare äro exempelvis kostnaderna för en
mycket stor del av den tekniska materiel, som användes i rörelsen, beroende
av prisnivån på utländska marknader, om vars utveckling man för närvarande
vet mycket litet. Under sådana förhållanden måste den nu angivna marginalen
anses vara för knapp för en verksamhet av den omfattning det här gäller.
Telegrafstyrelsen och Radiotjänst ha funnit sig böra förorda det alternativ
(A. Ib) i tabell 6), som innebär en höjning av licensavgiften till 15 kronor
redan från och med år 1951/52, en ökning av programtiden till 5 400 timmar
per år samt täckning av kostnaderna för fria radiolicenser, skolradiosändningar,
radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt
kortvågssändningar till utlandet från särskilda riksstatsanslag. Detta beräknas
för den närmaste femårsperioden ge ett totalt överskott om 12 870 000 kronor.
Medel skulle därigenom finnas tillgängliga för att möta såväl en inkomstminskning
till följd av ett licensbortfall i samband med avgiftens höjning
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
som oförutsedda utgiftsstegringar samt — under förutsättning av Kungl.
Maj:ts godkännande — för att bestrida kostnaderna för en försöksverksamhet
för television, vilken då icke skulle behöva finansieras med låne- eller skattemedel.
I den mån det beräknade överskottet av licensinkomsterna icke behövde
tagas i anspråk för dessa ändamål, skulle det på samma sätt som skett
de senaste åren användas till extra avskrivningar på rundradioanläggningarna
och sålunda komma rundradiorörelsen till godo.
Det överskott om totalt 12 870 000 kronor för perioden 1951/52—1955/56,
som det förordade alternativet beräknas medföra, förutsätter, att kostnaderna
för fria radiolicenser etc. överföras till särskilda riksstatsanslag redan från
och med budgetåret 1951/52. Om detta icke skulle visa sig vara möjligt, kan
man, framhålla telegrafstyrelsen och Radiotjänst, tänka sig, att nämnda kostnader
övergångsvis bestridas av licensmedel ännu ett år och att anslag under
vederbörliga huvudtitlar äskas först från och med budgetåret 1952/53. Ett
ytterligare uppskov med denna åtgärd till åstadkommande av en riktig fördelning
av rundradiorörelsens utgifter, vilken är av betydelse för rörelsens
ekonomi, anses icke kunna förordas och skulle ej heller överensstämma med
riksdagens uttalande i frågan. A''ad beträffar verkningarna för riksstatens
del, erinra telegrafstyrelsen och Radiotjänst om att ökningen på driftbudgetens
utgiftssida till följd av nyssnämnda anslag kommer att motsvaras även
lika stor minskning på kapitalbudgetens utgiftssida, om det uppkommande
överskottet av licensinkomsterna på föreslaget sätt får användas till extra
avsättningar till telegrafverkets värdeminskningskonto.
Slutligen framhålles, att de utgiftsberäkningar, som ligga till grund för
det föreliggande förslaget, icke äro avsedda att ersätta den årliga prövningen
av medelsanvisningen till programverksamheten enligt gällande avtal mellan
Kungl. Maj:t och Radiotjänst. Frågan om extra avsättning till telegrafverkets
värdeminskningskonto anses likaledes böra behandlas i vanlig ordning av
Kungl. Maj:t i samband med det årliga fastställandet av telegrafverkets driftkostnadsstat,
sedan riksdagen i princip tagit ställning till det nu framlagda
förslaget.
Enär licens, som anskaffats den 16 eller senare i kalenderkvartalets sista
månad, gäller för återstående del av denna månad och därpå följande fyra
kalenderkvartal, bör ändringen av licensavgiften träda i tillämpning för licens,
som löses från och med den 16 juni 1951. Med hänsyn till att viss tid
erfordras för färdigställande av trycksaker m. in., förutsätter ett ikraftträdande
nämnda datum, att beslut om den nya avgiften föreligger senast den
15 april 1951.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställa telegrafstyrelsen och
Aktiebolaget Radiotjänst bl. a., att Kungl. Maj:t måtte underställa riksdagen
förslag om höjning av radiolicensavgiften till 15 kronor fr. o. m. budgetåret
1951/52 samt föreslå riksdagen att under vederbörliga huvudtitlar anvisa anslag
för kostnaderna för fria radiolicenser (blindlicenser), skolradiosändningar,
radiomottagare för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt kortvågssändningar
till utlandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
13
Departementschefen.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den tidpunkt nu inträtt,
då radiolicensmedlen icke längre förslå att täcka rundradiorörelsens utgifter.
Detta bör ses mot bakgrunden av det förhållandet att radiolicensavgiftens
storlek varit oförändrad ända sedan år 1926, medan rundradions utgifter
undergått en kraftig successiv stegring såsom följd icke blott av ökade anspråk
på radioprogrammets kvalitet och kvantitet utan även av förändringarna
i den allmänna kostnadsnivån. Härtill kommer att licensökningen numera
visar en avtagande tendens. En höjning av licensavgiften bör därför ske.
Enligt den av telegrafstyrelsen och Radiotjänst framlagda utredningen om
rundradiorörelsens ekonomi under femårsperioden 1951/52—1955/56 ha rundradiorörelsens
utgifter för denna period — inklusive kostnader för fria licenser,
skolradio etc. — beräknats till sammanlagt ca 167 miljoner kronor.
Vid denna beräkning ha gjorts bl. a. följande antaganden.
Det har antagits att 1951/52 års kostnadsnivå kommer att med 10 % överstiga
den för 1950/51 beräknade samt att kostnadsnivån fr. o. m. 1952/53 kommer
att stiga med 3 % per år. Enligt av statsmakterna år 1947 godkända riktlinjer
för rundradiorörelsen skulle programtiden successivt ökas från ca 4 800
timmar 1950/51 till 5 900 timmar 1955/56. Av olika skäl ha telegrafstyrelsen
och Radiotjänst nu funnit, att målet för programutvecklingen snarare bör
ligga under än över 5 400 timmar per år. Eörenämnda kostnadssumma är beräknad
med utgångspunkt från att programtidens ökning begränsas till 5 400
timmar. Flerprogramssändning beräknas icke bli aktuell under perioden.
Vissa kvalitativa förbättringar i radioprogrammet förutsättas skola ske. Den
tekniska distributionsapparaten anses kräva avsevärda kapitalinvesteringar.
Bland de viktigare anläggningsobjekten äro nya rundradiostationer i Göteborg,
Östersund och Stockholm, ny kortvågsstation i Hörby, fortsatt utbyggnad
av trådradionätet samt påbörjande av Motalastationens modernisering.
Vidare har förutsatts att det planerade radiohuset i Göteborg skulle färdigställas
och det beslutade radiohuset i Stockholm till huvudsaklig del uppföras
inom den aktuella femårsperioden.
Med den av telegrafstyrelsen och Radiotjänst nu föreslagna höjningen till
15 kronor beräknas radiolicensavgiften under perioden 1951/52—1955/56 ge
en inkomstsumma av sammanlagt omkring 166 miljoner kronor. Licensmedlen
skulle alltså därvid komma att så när som på någon miljon kronor täcka den
förut angivna utgiftssumman för ifrågavarande period. Differensen torde
ligga helt inom felmarginalen för beräkningarna.
Telegrafstyrelsen och Radiotjänst ha emellertid i överensstämmelse med
1947 års riksdags principuttalande i ämnet samtidigt också föreslagit, att utgifterna
för fria radiolicenser (blindlicenser), skolradiosändningar, radiomottagare
för skolor, väderleksrapporternas sammanställande samt kortvågssändningarna
till utlandet i fortsättningen -— i varje fall fr. o. m. budgetåret
1952/53 — skulle bestridas från anslag på riksstaten och alltså icke, såsom
f. n. är fallet, av licensmedel. För den aktuella femårsperioden ha dessa ut
-
14
Kungl. Majits proposition nr 75.
gifter beräknats till ca 14 miljoner kronor. Frånräknas detta belopp från den
tidigare nämnda totalsumman av rundradiorörelsens utgifter för perioden
1951/52—1955/56, skulle licensinkomsterna enligt den föreliggande kalkylen
komma att lämna ett överskott av närmare 13 miljoner kronor, vilket av telegrafstyrelsen
och Radiotjänst ansetts erforderligt bl. a. för att täcka oförutsedda
utgiftsstegringar m. m.
För egen del biträder jag telegrafstyrelsens och Radiotjänsts förslag om
höjning av radiolicensavgiften till 15 kronor räknat fr. o. m. nästa budgetår.
Beträffande de förutsättningar, på vilka beräkningen av denna avgiftshöjning
är byggd, vill jag här endast anmärka, att de nyinvesteringar, som man i kalkylen
räknat med, ha en avsevärt mycket större omfattning än de investeringar
i rundradioanläggningar, som tillkommit under den närmast förflutna femårsperioden.
Å andra sidan kan ifrågasättas om icke kostnadsnivåns stegring beräknats
i underkant.
Efter samråd med cheferna för utrikes-, social-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anser jag mig icke böra tillstyrka att förslag f. n. förelägges
riksdagen om anvisande av anslag på riksstaten för utgifterna för fria licenser,
skolråd io etc. Med den förordade avgiftshöjningen, som torde böra genomföras
oberoende av vilken form som väljes för finansieringen av nyssnämnda
utgifter, synas licensmedlen åtminstone för de närmaste åren komma att förslå
även för bestridande av dessa utgifter, medan det däremot i rådande statsfinansiella
läge erbjuder avsevärda svårigheter att täcka desamma med skattemedel.
Skulle det framdeles visa sig att licensmedlen likväl icke räcka till för
att finansiera nämnda utgifter, torde emellertid frågan få upptagas till förnyad
prövning.
Liksom f. n. är fallet torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra
huruvida eventuellt uppkommande överskott å licensinkomsterna skall få
användas för extra avskrivningar på rundradioanläggningarna.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition
lämna riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av det sålunda
tillstyrkta förslaget om höjning av radiolicensavgiften.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven G. Karlson.
Stockholm 1951. K. L. Beckmans Boktryckeri.