Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

1

Nr 35.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 15 september 1955 (nr
705) om aktiebolag; given Stockholms slott den 26
januari 1951.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 14 september
1944 (nr 705) om aktiebolag.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås införande i aktiebolagslagen av ett stadgande, enligt
vilket aktiebolag, som upphört med sin verksamhet men likväl fortfarande
upptages i aktiebolagsregistret, skall kunna avföras ur registret.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. .Yr 3ö.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 14 september 1944 (nr 705)

om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att i lagen den 14 september 1944 om aktiebolag
skall införas en ny paragraf, betecknad 173 a §, av nedan angiven lydelse.

173 a §.

Har rörande aktiebolag under de tio sista åren icke inkommit vare sig
någon anmälan till registret eller någon redovisningshandling eller revisionsberättelse
och föreligger anledning till antagande att bolaget upphört med
sin verksamhet, skall registreringsmyndigheten genom skrivelse till bolaget
eller på annat lämpligt sätt förhöra sig, huruvida bolaget äger bestånd. Vinnes
ej upplysning, att bolaget fortfarande består, skall registreringsmyndigheten
genom kungörelse i allmänna tidningarna och tidning inom den
ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte, anmana bolaget att inom sex
månader från det offentliggörande som sist skedde låta sig avhöra. Om ej
före fristens utlopp upplysning erhålles att bolaget består, skall det anses
upplöst och avföras ur registret.

Föreligga tillförlitliga upplysningar därom att bolaget upphört med sin
verksamhet och icke ämnar återupptaga densamma, må registreringsmyndigheten
utan att iakttaga föreskrifterna i första stycket andra punkten genast
förklara att bolaget skall anses upplöst och avföra det ur registret.

Uppkommer i fråga om bolag, som avförts ur registret enligt första eller
andra stycket, behov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars
rätt därav beröres en eller flera likvidatorer förordnas av rätten; och skall
därefter vad ovan är stadgat om likvidations verkställande äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1951.

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 27 oktober 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga rörande ändring
i lagen om aktiebolag samt anför därvid följande.

Patent- och registreringsverket har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 1 mars
1950 hemställt om sådant tillägg till lagen den 14 september 1944 om aktiebolag
att möjlighet beredes att på ett enkelt sätt ur aktiebolagsregistret avföra
bolag, som sedan åtskillig tid icke låtit sig avhöra.

över framställningen ha efter remiss utlåtanden avgivits av kommerskollegium
och Sveriges advokatsamfunds styrelse. Kommerskollegium har
berett samtliga handelskamrar i riket ävensom Sveriges industriförbund och
Sveriges grossistförbund tillfälle att yttra sig i ärendet och yttranden ha
till kollegiet inkommit från samtliga dessa organisationer utom handelskamrarna
i Visby och Borås. De inkomna yttrandena ha bifogats kommerskollegiets
utlåtande.

Gällande rätt.

Enligt 188 § aktiebolagslagen skall patent- och registreringsverket eller
den myndighet som Konungen kan komma att bestämma vara registreringsmyndighet
för aktiebolag. Hos registreringsmyndigheten skall föras aktiebolagsregister
för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt lagen skola för
registrering anmälas eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder
föreskrivet.

Aktiebolag kan enligt aktiebolagslagen upplösas genom likvidation eller
genom konkurs, efter vilken överskott icke finnes. Vidare skall i visst fall
aktiebolag anses upplöst sedan bolaget genom fusion uppgått i annat bolag.
I samband med upplösningen skola vissa registreringsåtgärder vidtagas.

I 166 § aktiebolagslagen föreskrives sålunda, att då likvidatorerna fullgjort
sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt slutredovisning för sin
förvaltning, bolaget skall anses upplöst samt att anmälan därom ofördröjligen
skall göras för registrering. Enligt 167 § kan likvidationen upphöra
på annat sätt. Om det nämligen föreligger anledning till antagande att bolag,

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

som trätt i likvidation, saknar tillgångar eller att dessa äro så ringa, att de
ej förslå till bestridande av likvidationskostnaderna, äger rätten på anmälan
av likvidatorerna förklara att likvidationen skall nedläggas och bolaget
anses upplöst. Om denna förklaring skall genom rättens försorg meddelande
ofördröjligen avsändas för registrering.

169 och 170 §§ innehålla vissa bestämmelser för det fall att aktiebolag försatts
i konkurs. Sålunda åligger det enligt 169 g tredje stycket konkursförvaltaren
att, då konkurs avslutats, för registrering ofördröjligen avsända
meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke. Är
konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras av konkursdomaren.
I 170 § stadgas, att där efter avslutande av aktiebolags konkurs överskott
ej finnes, bolaget skall anses upplöst, då konkursen avslutades, samt att om
överskott finnes, likvidation skall verkställas.

Enligt 174 § 1 mom. — som behandlar frågan om fusion mellan moderbolag
och dotterbolag, vars samtliga aktier ägas av moderbolaget -— skall, när
rättens beslut om tillstånd till fusionsavtals verkställande registrerats, dotterbolaget
anses upplöst. Vid fusion efter s. k. fusionsavtal mellan ett överlåtande
och ett övertagande bolag skall jämlikt 175 och 176 §§, sedan slutredovisning
framlagts för det överlåtande bolaget, detta anses upplöst och
anmälan därom ofördröjligen göras för registrering.

Ett aktiebolag kan enligt lagen ej upplösas i annan ordning än förut angivits.
Det kan emellertid inträffa att ett bolag, ehuru rättsligen bestående,
likväl rent faktiskt upphört att existera. Så kan exempelvis den av bolaget
bedrivna rörelsen ha nedlagts utan att därefter varken tillgångar eller skulder
funnits. Om någon likvidation ej kommit till stånd, kvarstår bolaget
dock i registret.

Aktiebolagslagen innehåller vissa bestämmelser som bereda möjlighet att
i dylika fall få en även formell upplösning av bolaget till stånd. Enligt 143 §
andra stycket åligger det nämligen registreringsmyndigheten, att — om bolag
sedan mer än ett år saknat till registret anmäld behörig styrelse eller
verkställande direktör, där sådan skall utses, och förhållandet varder för
myndigheten kunnigt — göra anmälan därom till rätten. Denna skall därefter
i viss ordning, varom stadgas i tredje stycket, utfärda kallelse å bolaget
samt å aktieägare och borgenärer. Styrkes det ej innan ärendet företages
till avgörande, att behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt
att införing i registret skett, skall enligt fjärde stycket rätten förklara, att
bolaget skall träda i likvidation, och förordna en eller flera likvidatorer. Vidare
stadgas i 144 §, att om för aktiebolag fastställd balansräkning icke
för något av de tre sista räkenskapsåren inkommit till registreringsmyndigheten,
denna skall göra anmälan därom hos rätten för prövning av frågan
om skyldighet för bolaget att träda i likvidation. Samma kallelseförfarande
som föreskrives i 143 § skall äga rum. Om det ej innan ärendet företages till
avgörande med bevis från registreringsmyndigheten blir styrkt, att fastställd
balansräkning för något av de tre sista räkenskapsåren inkommit dit, skall
rätten förklara att bolaget skall träda i likvidation. Rätten skall förordna en
eller flera likvidatorer.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 3ö.

Anmärkas må, att 1910 års aktiebolagslag iclie innehöll några bestämmelser
om skyldighet för registreringsmyndigheten att i nu berörda fall taga initiativ
till likvidation av aktiebolag.

Patent- och registreringsverkets framställning.

I sin framställning har patent- och registreringsverket till eu början erinrat
om bestämmelsen i 10 § lagen den 14 september 1944 angående införande
av nya lagen om aktiebolag. Enligt detta stadgande åligger det vissa
före nya aktiebolagslagens ikraftträdande bildade aktiebolag att inom ett år
från det nya aktiebolagslagen trätt i kraft för registrering anmäla antalet
bundna och antalet fria aktier. Inkommer ej dylik anmälan inom nämnda
tid, har registreringsmyndigheten att till bolaget avlåta skrivelse med anmaning
att inom en månad därefter inkomma med anmälan. Efterkommes
ej anmaningen, åligger det myndigheten att lämna meddelande härom till
rätten, som har att förelägga bolaget att inom viss tid inkomma med bevis
från registreringsmyndigheten att anmälan, som här avses, registrerats.
Fullgöres ej föreläggandet, skall rätten förklara, att bolaget skall träda i
likvidation. Beslutet skall innehålla föreläggande för bolaget att inom viss
tid inkomma med bevis att registrering skett rörande likvidationen och utsedd
likvidator. Inkommer ej sådant bevis, skall rätten förordna likvidator.

Patent- och registreringsverket har vidare framhållit, att vid den genomgång
av aktiebolagsbeståndet, som skett i enlighet med nyssnämnda bestämmelser,
beträffande ett flertal bolag konstaterats, att bolaget icke inkommit
med föreskrivna redovisningshandlingar under de sista tio åren eller
längre tid samt att upplysning om bolagets eller någon registrerad styrelseledamots
postadress ej kunnat erhållas, varför verket ansett det ändamålslöst
att avlåta föreskriven anmaning. Vidare hade i ett flertal fall inträffat,
att försändelse under bolagets registrerade postadress återkommit från postverket
såsom obeställbar. Ytterligare har framhållits, att om rätten skulle
finna sig oförhindrad att, oaktat att anmaning ej kommit bolaget tillhanda,
besluta om likvidation, svårighet kunde uppstå att finna en person, som
vore villig åtaga sig förordnande som likvidator. De bolag, varom här vore
fråga, torde nämligen ofta sakna tillgångar till bestridande av likvidationskostnaderna
och möjlighet syntes ej föreligga att tillerkänna likvidatorn
ersättning av allmänna medel för kostnader och nedlagt arbete.

Patent- och registreringsverket har vidare påpekat, att samma svårigheter
som nu berörts kunde uppkomma även vid tillämpningen av stadgandena i
143 $5 andra, tredje och fjärde styckena samt 144 § aktiebolagslagen.

Efter att ha framhållit, att det framstode såsom ett önskemål att möjlighet
bereddes att på ett effektivare sätt än för närvarande vore möjligt ur
aktiebolagsregistret avföra aktiebolag, som sedan åtskillig tid icke låtit sig
avhöra och med vilka man ej kunde erhålla kontakt, har patent- och registreringsverket
— i nära anslutning till vad som förordats i ett den 12
april 1949 avgivet betänkande med förslag till lag om registrerade föreningar
in. m. (SOU 1949: 17) — föreslagit, alt i aktiebolagslagen måtte införas en
ny paragraf, betecknad 173 a g, av exempelvis följande lydelse:

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

Har rörande bolag under de tio sista åren icke inkommit någon anmälan
till registret eller någon redovisningshandling och föreligger anledning till
antagande att bolaget upphört med sin verksamhet, skall registreringsmyndigheten
genom skrivelse till bolaget under dess senast anmälda postadress
förhöra sig, huruvida bolaget äger bestånd. Yinnes härvid ej upplysning,
att bolaget fortfarande består, skall registreringsmyndigheten genom kungörelse
i allmänna tidningarna och tidning inom den" ort, där bolagets styrelse
skall hava sitt säte, anmana bolaget att inom sex månder från det offentliggörande
som sist skedde låta sig avhöra. Vinnes ej före fristens utlopp
upplysning att bolaget består, skall det anses upplöst och avföras ur registret.

Uppkommer i fråga om bolag som avförts ur registret enligt första stycket
behov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt därav beröres
en eller flera likvidatorer förordnas av rätten; och skall därefter vad
ovan är stadgat om likvidations verkställande äga tillämpning.

I framställningen har patent- och registreringsverket närmare övervägt
huruvida kungörelse kunde erfordras i ortstidning. Enligt verkets mening
skulle det med kungörelseförfarandet åsyftade ändamålet bäst tillgodoses
om så skedde. Kungörelse borde därför ske såväl i allmänna tidningarna
som i ortstidning. Verket har vidare berört frågan, huruvida man under alla
förhållanden skulle behöva upprätthålla kravet på ett kungörelseförfarande.
En tänkbar möjlighet vore att giva registreringsmyndigheten befogenhet att
utan föregående kungörelse avföra ett bolag, om detta enligt tillförlitliga
upplysningar upphört med sin verksamhet och presumtionen vore för att
bolaget icke kornme att återupptaga densamma. Verket hade emellertid ansett
sig böra stanna vid det förfarande som förslaget till lag om registrerade
föreningar innehölle eller att kungörelseförfarande städse skulle äga rum.

Beträffande frågan om den föreslagna bestämmelsens praktiska betydelse
har patent- och registreringsverket framhållit, att regeln omedelbart skulle
bli tillämplig på ett stort antal bolag, troligen ett eller annat tusental.
Framdeles skulle bestämmelsen få sin betydelse för de enligt aktiebolagsregistret
bestående bolag, där det av en eller annan orsak visat sig att förfarande
enligt 143 eller 144 § aktiebolagslagen ej lett till bolags likvidation.
Härutöver skulle den nya regeln kunna vinna tillämpning på bolag, för vilket
sedan mer än tio år tillbaka i registret vore antecknat, att bolaget trätt i
likvidation.

Angående tidpunkten för reformens genomförande har patent- och registreringsverket
framhållit, att tillämpning av 10 § promulgationslagen till
aktiebolagslagen redan påginge och att verket hösten 1950 ämnade påbörja undersökning,
huruvida anledning till likvidation funnes enligt 144 § aktiebolagslagen.
Det vore därför önskvärt, att reformen genomfördes snarast möjligt
och utan avvaktan på den allmänna översyn av aktiebolagslagen, som
i anledning av framställda yrkanden framdeles kunde komma till stånd.

Patent- och registreringsverket har slutligen berört frågan om vissa kostnader
för det föreslagna förfarandet. Verket har sålunda utgått från att
kostnaden för kungörande av anmaning till bolaget att låta sig avhöra skulle
komma att belasta verkets budget. Vidare har verket erinrat därom, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

7

jämlikt 202 § aktiebolagslagen kungörelse skall införas i allmänna tidningarna
rörande anteckning i registret om att bolag skall anses upplöst. Kostnaden
härför kunde icke uttagas av bolaget utan måste stanna å statsverket.
Verket har därför hemställt om att för detta ändamål viss ändring måtte vidtagas
i kungörelsen den 19 december 1947 om aktiebolagsregistrets förande
in. in.

Yttrandena.

Samtliga myndigheter och sammanslutningar, som avgivit yttrande i ärendet,
ha i princip tillstyrkt en lagregel av den innebörd som föreslagits. Därvid
ha de remissinstanser, som närmare motiverat sin ståndpunkt, bl. a. understrukit,
att det vore angeläget, att aktiebolagsregistret hölles aktuellt,
ävensom att sådana bolag, som ej längre bedreve någon verksamhet, borde
på ett enkelt och praktiskt sätt kunna avföras ur registret samt att nu gällande
regler icke tillgodosåge detta behov.

Flertalet remissinstanser ha icke framställt erinran mot förslagets detaljutformning.
Några instanser ha emellertid uttalat önskemål om vissa
jämkningar.

Sålunda har handelskammaren i Gävle framhållit, att utöver kungörelseförfarandet
undersökning borde ske hos vederbörande myndigheter angående
bolagens senaste mantalsskrivning och taxering samt att förutsättning
för ett bolags avförande ur registret borde vara, att enligt myndighetens uppgift
mantalsskrivning och taxering icke skett under viss tid. Kommerskollegium
har instämt i vad sålunda anförts och förordat ett tillägg av denna
innebörd till det föreslagna stadgandet.

Handelskammaren i Gävle har vidare uttalat, att den föreslagna tioårsperioden
utan olägenhet torde kunna reduceras till fem år. Kammaren har
ock funnit önskvärt att den tid, under vilken svar på registreringsmyndighetens
skriftliga förfrågan om bolaget äger bestånd skall avvaktas, måtte
preciseras.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare samt handelskammaren
i Karlstad ha ifrågasatt om icke spörsmålet om bolags avförande ur registret
på nu föreslagna grunder borde prövas och avgöras av domstol.
Handelskammaren i Gävle har väl ej föreslagit ändring i förslaget härutinnan
men ifrågasatt om icke det föreslagna stadgandet borde upptagas i aktiebolagslagens
promulgationslag''. Sedan nya aktiebolagslagen kommit till full
tillämpning torde enligt kammarens mening behovet av bestämmelsen bli
obetydligt. Upptoges regeln i själva aktiebolagslagen, kunde följden väntas
bli att registreringsmyndigheten icke eller endast i ringa omfattning komme
att tillämpa 143 och 144 §§ aktiebolagslagen utan i stället skulle begagna
den nu föreslagna bestämmelsen. Domstolarna komme härigenom i praktiken
att avkopplas från inflytande på frågan om ett bolag skulle anses ha upphört
att existera. Kammaren ställde sig tveksam till en dylik utveckling.

8

Kanyl. Maj:Is proposition nr 3J.

I detta sammanhang må ock anmärkas, att riksdagen i skrivelse den 22
april 1950, nr 124, under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 15 anhållit om översyn av bl. a.
gällande lag om aktiebolag. Utskottet har i utlåtandet uttalat bl. a., att behov
yppats av en enkel metod att ur aktiebolagsregistret utesluta bolag, som
sedan lång tid tillbaka upphört med sin verksamhet.

Departementschefen.

Det är uppenbarligen önskvärt, att aktiebolagsregistret ej upptager aktiebolag,
vilka, ehuru de icke upplösts genom de i aktiebolagslagen nu föreskrivna
förfarandena, likväl i realiteten upphört att existera. Såsom den
förut lämnade redogörelsen utvisar innehåller gällande aktiebolagslag i 143
och 144 §§ bestämmelser, som giva registreringsmyndigheten rätt och skyldighet
att vidtaga åtgärder som kunna leda till en upplösning även i formellt
hänseende av dylika bolag. Enligt dessa stadganden skall nämligen registreringsmyndigheten
göra anmälan till rätten, som efter kallelseförfarande har
att under vissa förutsättningar förordna, att bolaget skall träda i likvidation.
Emellertid torde, såsom patent- och registreringsverket påpekat, hinder
av formell art stundom uppkomma mot att rätten meddelar beslut om
bolagets trädande i likvidation. Därjämte kan, om bolaget måste antagas
helt sakna tillgångar, svårighet föreligga att finna någon som är villig åtaga
sig uppdraget såsom Iikvidator. De här åsyftade bestämmelserna utgöra
sålunda ingen fullgod garanti för att bolag, som faktiskt upphört att existera,
komma att avföras ur aktiebolagsregistret. Härtill kommer, att förfarandet
måste betecknas såsom tämligen invecklat och tungrott.

De tidigare aktiebolagslagarna innehöllo icke några motsvarande regler
om rätt och skyldighet för registreringsmyndigheten att taga initiativ till
formell upplösning av bolag, beträffande vilka anledning finnes till antagande
att de i realiteten upphört att existera. Ett betydande antal dylika
äldre aktiebolag redovisas därför fortfarande i aktiebolagsregistret. Antalet
torde uppgå till ett eller annat tusental.

I likhet med vad första lagutskottet uttalat i det utlåtande, som ligger till
grund för riksdagens skrivelse den 22 april 1950, nr 124, med hemställan
om översyn av aktiebolagslagen, finner jag det önskvärt att skapa en enkel
och effektiv form, genom vilken bolag som upphört med sin verksamhet
kunna avföras ur aktiebolagsregistret. Patent- och registreringsverket har
föreslagit den lösningen, att i aktiebolagslagen skulle införas en bestämmelse
av innehåll att bolag, varom nu är fråga, skulle efter visst kungörelseförfarande
avföras ur aktiebolagsregistret. Förslaget har i princip tillstyrkts av
samtliga remissinstanser. Även jag ansluter mig till förslagets grundtanke
och förordar alltså ett stadgande av den huvudsakliga innebörd, som verket
föreslagit.

Verkets förslag bygger på de föreskrifter i motsvarande syfte, som upptagits
i ett den 12 april 1949 framlagt betänkande med förslag till lag om
registrerade föreningar. I det förslag till lag om ekonomiska föreningar, som

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

utarbetats på grundval av betänkandet och som den 29 september 1950 remitterats
till lagrådet, återfinnas i 74 § och 92 § andra stycket dessa föreskrifter
med två jämkningar. Den ena jämkningen innebär, att länsstyrelsen
—- som är registreringsmyndighet för ekonomiska föreningar — skall, utan
att kungörelseförfarande föregått, äga förklara en förening upplöst och avföra
den ur registret, såframt tillförlitliga upplysningar föreligga därom att
föreningen upphört med sin verksamhet och icke ämnar återupptaga densamma.
Till stöd härför har jag anfört, att i dylika fall kungörelseförfarandet
kunde slopas utan att olägenheter eller faror därav kunde följa. Sådan
upplysning kunde, framhöll jag vidare, erhållas exempelvis genom förutvarande
styrelseledamöter eller genom medlemmar i föreningen eller genom
undersökning om föreningen under de senaste åren avlämnat uppgift
för mantalsskrivning eller skattedeklaration. Den andra jämkningen innebär,
att den i betänkandet upptagna föreskriften att länsstyrelsens förfrågan,
huruvida föreningen äger bestånd, skall ske genom skrivelse till föreningen
under dess senast anmälda postadress utbytts mot den regeln att
förfrågningen skall göras genom skrivelse till föreningen eller på annat
lämpligt sätt.

Motsvarande jämkningar torde böra göras i patent- och registreringsverkets
förslag.

Tillägget till aktiebolagslagen bör, såsom även patent- och registreringsverket
framhållit, på en punkt innefatta avvikelse från motsvarande föreskrifter
i föreningslagen. Enligt 126 § 1 mom. tredje stycket aktiebolagslagen
skall årligen inom viss tid genom styrelsens eller verkställande direktörs
försorg avskrift av balansräkningen, vinst- och förlusträkningen och
förvaltningsberättelsen — i lagen betecknade såsom redovisningshandlingar
— samt av revisionsberättelsen insändas till registreringsmyndigheten. Även i
154 § tredje stycket återfinnas bestämmelser om insändande i visst fall av
redovisningshandlingar och revisionsberättelse. Ytterligare må framhållas,
att 1910 års aktiebolagslag i 85 § innehöll föreskrift om avsändande av balansräkning,
förvaltningsberättelse samt vinst- och förlusträkning till registreringsmyndigheten.
Förutsättning för att bolag skall kunna avföras ur
registret bör vara att handling av angiven art icke inkommit till registreringsmyndigheten
under den föreslagna tioårsperioden. Det bör därför stadgas
såsom förutsättning för att avförande ur registret skall få äga rum, att
under perioden icke inkommit vare sig någon anmälan till registret eller någon
redovisningshandling eller revisionsberättelse.

De över patent- och registreringsverkets framställning hörda remissinstanserna
ha framfört önskemål om vissa ändringar i verkets förslag. Att
såsom i två yttranden föreslagits ovillkorligen kräva undersökning angående
bolagets senaste mantalsskrivning och taxering synes mig innebära
att utan tillräckliga skäl tynga förfarandet. Detsamma gäller det av ett par
remissinstanser ifrågasatta förslaget att förlägga prövningen till domstol.
Såsom av det förut anförda framgår kan behov föreligga av bestämmelsen
även för bolag, som bildats efter nya aktiebolagslagens ikraftträdande, var 2

Dihang Ull riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 35.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

för bestämmelsen bör upptagas i aktiebolagslagen och icke, såsom en handelskammare
ifrågasatt, i promulgationslagen till denna lag. Någon anledning
till farhågor, såsom i ett remissyttrande anförts, att till följd av de
ifrågasatta bestämmelsernas tillvaro föreskrifterna i 143 och 144 §§ icke
skulle komma till tillämpning, lärer icke finnas. Dessa lagparagrafers naturliga
användningsområde är de fall då det gäller att komma till rätta med
bolag, som trots i paragraferna angivna brister och försummelser likväl
fortsätta verksamheten. Ej heller vad i övrigt anförts finner jag böra föranleda
ett frångående av patent- och registreringsverkets förslag.

Kostnaderna för de kungörelser som föranledas av tillämpningen av bestämmelsen
torde, såsom patent- och registreringsverket föreslagit, böra
åvila statsverket.

I likhet med patent- och registreringsverket finner jag det önskvärt, att
ifrågavarande bestämmelser — vilka lämpligen kunna upptagas i en ny paragraf,
betecknad 173 a § — vinna tillämpning snarast möjligt. Lagändringen
torde därför böra träda i kraft den 1 juli 1951.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till lag angående ändring i lagen den 74 september
1955 (nr 705) om aktiebolag.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av
den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Nils Grass.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade Jagförslaget, har här
uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 30 december
1950.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Strandberg,

Ljunggren,
regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 8 november 1950 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen
i statsrådet den 27 oktober 1950, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den 14 september
1954 (nr 705) om aktiebolag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av revisionssekreteraren E. Hagbergh.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:
Bengt Larson.

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 35.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 30 december
1950 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 27 oktober 1950 remitterade
förslaget till lag angående ändring i lagen den It september 19tt
(nr 705) om aktiebolag samt hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Georg Dahlin.

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

503sn