Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. iMaj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51;
given Stockholms slott den 3 januari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1951.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, ha sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1950:418) och
uppgå till 164 240 000 kronor å driftbudgeten samt 13 910 000 kronor å
kapitalbudgeten. Anslagen avse huvudsakligen vissa utgifter för försvaret
och civilförsvaret, som nödvändiggjorts till följd av det utrikespolitiska läget,
ävensom för tillfälligt tillägg till vissa löner och pensioner samt för
vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår ha ansetts erforderliga och böra föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

å tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under
riksdagens lopp visa sig ofrånkomliga, böra dessa sammanföras i en särskild
proposition, som förelägges riksdagen inom den för budgetpropositionernas
avlämnande fastställda tiden.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, vilka nu föreläggas riksdagen, ha tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag
till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande
föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—19)
fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om
sammanlagt 2 711 400 kronor å driftbudgeten och 44 288 800 kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp hänföra sig 205 000 kronor till
utrikesdepartementets verksamhetsområde, avseende gåva för Förenta nationernas
byggnader i New York och vissa avvecklingskostnader för svenska
rödakorsdelegater i Grekland, 600 000 kronor till kostnader för vissa vägoch
vattenhyggnadsverkets arbeten i anledning av Surtekatastrofen, 300 000
kronor till kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag i anledning
av den allmänna fastighetstaxeringen, 285 300 kronor till inredning
in. in. för karolinska mediko-kirurgiska institutets nybyggnader, 448 500
kronor till kartverket för anskaffande av vissa nödvändiga reservdelar
m. m. till flygplan, 220 000 kronor till anskaffande av ett sjuktransportflygplan
samt tillhopa 495 000 kronor till förstärkning av kommittéanslag.
Övriga anslagsbelopp å driftbudgeten uppgå till mindre belopp och avse
vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenhet
anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. Av kapitalbudgetens utgifter
hänföra sig 15 000 000 kronor till förstärkningar av olika försvarsanläggningar
samt 28 600 000 kronor till statens affärsverksfonder. I övrigt avse
de äskade tilläggsstatsanslagen å kapitalbudgeten huvudsakligen merkostnader
för vissa byggnadsföretag.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—19)
fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Lennart Eriksson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
samt anför därvid följande.

C. Domstolarna.

[1] 16. Vattendomstolarna: Inventarier m. m. för Västerbygdens vattendomstol.
Vattenråttsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol Nils Lindberg
(skr. 21/2, 2/9 1950) hemställer om anslag med 25 600 kronor till inköp av
inventarier m. in. för vattendomstolen. Vattendomstolen beräknas inflytta i
nya lokaler under mars månad 1951. I de nya lokalerna kommer domstolen,
som nu är inrymd i en privatvåning om 7 rum, att disponera 11 rum samt
arkiv. Nyanskaffning av inventarier samt renovering av det befintliga inventariebeståndet,
som är mycket förslitet, blir därför nödvändig. Härtill
komma kostnaderna för själva flyttningen. Av det begärda beloppet beräknas
23 300 kronor för renovering och anskaffning av inventarier, 1 500 kronor
för flyttning och utvidgning av telefonanläggning samt 800 kronor för
övriga flyttningskostnader.

Vattenöverdomstolen vitsordar behovet av den föreslagna inventarieanskaffningen
in. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Krigsmaterielverket har lämnat kostnadsberäkningarna, i vad de falla
under verkets prövning, utan erinran.

Departementschefen. Med hänsyn till arbetsförhållandena vid Västerbygdens
vattendomstol är det angeläget att domstolen kan taga sina nya
tjänstelokaler i bruk redan under innevarande budgetår. Anslag för inventarieanskaffning
m. m. torde därför böra anvisas på tilläggsstat. I rådande
läge kan jag emellertid icke tillstyrka högre anslag för ändamålet än tillhopa
15 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vattendomstolarna: Inventarier m. m. för Västerbggdens
vattendomstol å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

F. Diverse.

[2] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i
gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor eller med samma belopp som
under budgetåret 1949/50. Härtill kom en reservation om ungefär 20 000
kronor och ett mindre belopp inkomster. Å anslaget har härigenom under
budgetåret funnits att tillgå omkring 445 000 kronor. Under budgetårets
första fem månader förbrukades omkring 332 000 kronor. Den I december
återstodo sålunda ungefär 113 000 kronor.

Anslaget har visat sig vara mycket knappt tillmätt. Särskilt de av riksdagen
begärda utredningarna om folkomröstning och valsätt samt om redovisningsskyldighet
för politiska organisationer ha visat sig mera kostnadskrävande
än som vid anslagsberäkningen förutsattes. Under budgetåret ha
två nya utredningar igångsatts, däribland utredningen i den s. k. Kejneaffären,
som drar betydande kostnader. Vidare ha kostnaderna för auktorrättskommittén
ökats genom att kommitténs sekreterare sedan den 1 september
1950 helt ägnar sig åt arbete inom kommittén. Den väntade höjningen
av statstjänstemännens rörliga lönetillägg torde medföra stegrade
kostnader för ersättningar till flertalet utredningsmän och vissa kommittéledamöter.
Under den närmaste tiden torde ett par nya utredningar böra
tillsättas, däribland den av riksdagen begärda utredningen om översyn av
rättegångsbalken. Under budgetåret ha tre utredningar slutförts (1946 års
flottningsutredning, utredningen om ny lagstiftning rörande avbetalningsköp
samt utredningen om ny sluten ungdomsfängelseanstalt). Tryckning
av dessa utredningars betänkanden bär emellertid dragit betydande kostnader.

Utgifterna under envar av budgetårets återstående sju månader beräknas
till i medeltal 67 000 kronor eller sammanlagt 469 000 kronor. I enlighet
med det anförda torde anslaget sålunda böra förstärkas med (469 000 —
113 000 =) i runt tal 350 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olle Hellberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartemlentsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1] 15. Gåva för Förenta Nationernas byggnader i New York. I New York
äro för närvarande byggnader under uppförande, vilka äro avsedda att inrymma
dels lokaler för Förenta Nationernas sekretariat, dels ock sammanträdeslokaler
för organisationens generalförsamling, olika råd och andra
organ. Under hänvisning till önskvärdheten av att med dessa byggnader införliva
prov på medlemsstaternas byggnads-, inrednings- eller prydnadskonst
har organisationens generalsekreterare till medlemsstaterna riktat en
inbjudan att skänka gåvor till byggnadernas utsmyckning och inredning.
Från generalsekreterarens sida har särskilt uttalats önskemål om att Sverige
ville bidraga med inredning och utsmyckning av ekonomiska och sociala
rådets sessionssal. För upprättande av förslag till inredning av denna sal
har organisationen anlitat stadsplanedirektören i Stockholm, arkitekten S.
Markelius, vilken på sin tid medverkat vid planeringen av ifrågavarande
byggnader.

Då det synts lämpligt att tillmötesgå generalsekreterarens framställning
om en svensk gåva, har Markelius preliminärt anmodats att i sin plan för
salens inredning inarbeta ett förslag till en sådan gåva. Enligt ett av honom
upprättat och av vederbörande organ inom Förenta Nationerna i princip
godkänt förslag till inredning av salen skulle gåvan utgöras av vissa föremål
för inredning och utsmyckning av salen. Kostnaderna för dessa föremål uppskattas
till 160 000 kronor. Då salens inredning avses skola vara fullbordad
den 1 juli 1951, torde medel för ändamålet böra äskas å tilläggsstat till

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

löpande riksstat, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Gåva för Förenta Nationernas byggnader i New
York å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

[2] 16. Svenska röda korsdelegater i Grekland. För bestridande av kostnaderna
för Svenska röda korsdelegater för handhavande av den svenska
hjälpen till Greklands befolkning ha hittills beviljats sammanlagt 1 250 000
kronor, nämligen dels, såsom på sin tid anmälts för riksdagen, enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 18 juli 1942 från anslaget till oförutsedda utgifter ett belopp
av 100 000 kronor, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1942/43 (prop. nr 163/1943; rd. skr. nr 153/1943) ett reservationsanslag
av 150 000 kronor, dels, såsom jämväl anmälts för riksdagen, enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 29 juli 1943 från anslaget till oförutsedda utgifter ett belopp
av 200 000 kronor, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 (prop. nr 2/1944; rd. skr. nr 26/1944) ett reservationsanslag av
250 000 kronor, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
(prop. nr 2/1945; rd. skr. nr 39/1945) ett reservationsanslag av 450 000
kronor, dels ock å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 (prop.
nr 163/1946; rd. skr. nr 220/1946) ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Av de anslag, som riksdagen sålunda beviljat för ändamålet, återstod vid
utgången av budgetåret 1947/48 odisponerat ett belopp av 38 300 kronor,
vilket då tillfördes budgetutjämningsfonden. Sedermera har överstyrelsen
för Svenska röda korset uppgjort slutlig redovisning för delegaternas verksamhet
och därvid framhållit, att styrelsen förutom tidigare anmälda belopp
för ifrågavarande hjälpverksamhet till och med den 31 december 1949 förskotterat
26 500 kronor. Vidare ha beskickningen i Ottawa och generalkonsulatet
i Montreal i samband med hjälpverksamheten haft utgifter till
ett belopp av 11 000 kronor, vilket ännu icke ersatts. Slutligen har den yrkesmässiga
revision av verksamheten, som företagits av för ändamålet anställda
grekiska sakkunniga, på grund av arbetets stora omfattning kunnat
slutföras först i juni 1949. Arvodena för denna revision ha därigenom med
7 500 kronor kommit att överstiga vad som ursprungligen förutsetts. Till
täckande av de slutliga kostnaderna erfordras följaktligen ytterligare ett belopp
av (26 500 -f- 11 000 -f- 7 500 =) 45 000 kronor. Med anledning härav
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 45 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför
därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av försvarsstabens
avlöningsanslag för budgetåret 1951/52 (bil. 6, punkt 24) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben
under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten
Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 335 000 kronor.

Armén.

[2] Utökning av antalet reservofficerare vid armén. 1941 års försvarsutrcdning
beräknade, att en nyrekrytering till armén av omkring 220 reservofficerare
per år konune att bliva den normala. Kungl. Maj :t har seder -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

mera årligen t. o. m. 1950 bemyndigat chefen för armén att till nämnda antal
antaga reservofficersaspiranter såsom fänrikar i reserven. Enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 28 augusti 1950 må emellertid under år 1951 antagas 250
reservofficerare vid armén.

I skrivelse den 28 september 1950 i anledning av överbefälhavarens principförslag
rörande åtgärder till förstärkning av försvarsberedskapen hemställde
chefen för armén, att vid armén måtte från och med 1951 få anställas
350 fänrikar i reserven samt att år 1950 måtte få anställas 300 fänrikar
i reserven av sådana värnpliktiga, som åren 1948—1950 genomgått kadettskola
men icke kunnat antagas på grund av platsbrist. Till stöd härför anförde
arméchefen i huvudsak följande.

Den tillämpade maximeringen hade medfört att endast cirka 50 % av
hela antalet lämpliga reservofficersaspiranter kunnat anställas såsom fänrikar
i reserven. Härigenom hade aspiranter med mycket goda betyg måst
avvisas, trots att betygen i många fall till och med skulle ha berättigat vederbörande
till kommendering till krigsskolan eller försvarets läroverk, om
han så önskat. Det antal reservofficerare, som årligen anställdes, kunde därför
utan svårighet ökas. En sådan ökning innebure en betydande förbättring
av kvaliteten hos krigslörbanden. Genom sin fredstjänstgöring vart
tredje år kunde nämligen reservofficerare vidmakthålla och förkovra vid
kadettskolorna inhämtade kunskaper och färdigheter i helt annan utsträckning
än de värnpliktiga officerarna, som endast gjorde tre repetitionsövningar
samt eventuellt frivillig befälsutbildning. En granskning av tillgänglig
betygsstatistik hade givit vid handen, att antalet årligen antagna fänrikar
i reserven kunde utökas till 350 med bibehållet kvalitetskrav. Denna
utökning borde sålunda fortsättningsvis ske. Det vore emellertid även önskvärt
att kunna utnyttja det goda rekryteringsmaterial, som måste avvisas
åren 1948, 1949 och 1950. Längre tillbaka i tiden syntes man av ålders- och
utbildningsskäl ej böra gå. Med hänsyn till kvalitetskravet syntes omkring
100 man kunna utväljas per årsklass, varför en engångsuttagning av 300 reservfänrikar
borde ske innevarande budgetår.

Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingshjälp,
tjänstgöringstraktamenten m. in., uppskattades till 210 000 kronor för budgetåret
1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.

Arméchefens berörda framställning upptog jag till behandling vid anmälan
av propositionen 1950:251. Jag uttalade därvid, att jag icke var beredd
att i nämnda sammanhang förorda en ytterligare ökning av antalet
reservofficerare, som finge antagas vid armén. Jag erinrade om att den till
antagning avsedda personalen vore utbildad till värnpliktiga officerare. Med
hänsyn till de betydande kostnader ett bifall till förslaget skulle innebära
för fredsorganisationen syntes mig förslaget böra prövas först i samband
med framtida principbeslut rörande försvarskostnaderna.

Förslag om utökning av antalet reservofficerare framlades därefter i de
i anledning av nyssnämnda proposition väckta likalydande motionerna
I: 533 och II: 638 samt I: 534 och II: 633. I förstnämnda motioner föreslogs
att såväl årlig antagning som engångsantagning av reservofficerare skulle
tå ske i enlighet med vad arméchefen hemställt. I sistnämnda motioner åter

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

föreslogs en till 150 fänrikar begränsad engångsantagning under det att den
årliga antagningen föreslogs skola få ske enligt arméchefens förslag.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 ansåg sig statsutskottet
icke böra biträda berörda motionsvis framställda förslag och anförde därvid
följande.

Utskottet finner väl, att med hänsyn till rådande befälsbrist ett genomförande
av ifrågavarande förslag skulle medföra en önskvärd förbättring
av kvaliteten hos krigsförbanden. Å andra sidan må erinras, att personalen
i fråga är utbildad till värnpliktiga officerare och således kan utnyttjas såsom
plutonchefer i krigsorganisationen. Härjämte bör erinras, att utredning
för närvarande pågår rörande försvarets framtida organisation. Betänkligheter
kunna därför resas mot att nu fatta beslut, som kunna komma att
sträcka sina verkningar till tiden efter det kommande principbeslutet rörande
försvarsavvägningen. Kostnaderna vid bifall till arméchefens förslag
belöpa sig för innevarande budgetår till 210 000 kronor, men uppmärksammas
må att dessa kostnader komma att automatiskt stegras för att under
budgetåret 1960/61 uppgå till 510 000 kronor. Härtill kommer, att förslaget
i fråga icke är direkt betingat av den omedelbara förstärkning av försvarsberedskapen
som i propositionen åsyftas. Utskottet anser för sin del försiktigheten
bjuda, att omhandlade fråga prövas i samband med det framtida
principbeslutet rörande försvarskostnaderna.

Departementschefen. Avgörande för mitt ställningstagande vid anmälan
av propositionen 1950:251 till arméchefens förslag om att utöka antalet
reservofficerare vid armén var att jag vid detta tillfälle räknade med att
statsmakterna inom en snar framtid skulle få tillfälle att på grundval av
1949 års försvarsutrednings arbetsresultat fatta principbeslut rörande försvarsorganisationen
på längre sikt. Det syntes mig nämligen med hänsyn
till den inverkan på kostnaderna för fredsorganisationen som ett bifall till
förslaget innebär naturligt, att detsamma prövades i nämnda sammanhang.
Sedan det emellertid nu blivit klart, att försvarsutredningens arbete blir
fördröjt, har frågan kommit i ett annat läge. Såsom jag förutskickade vid
förenämnda propositions behandling i riksdagens andra kammare har jag
därför ansett mig böra redan nu upptaga arméchefens ifrågavarande förslag
till förnyad prövning. Jag har därvid kommit till den uppfattningen
att en utökning i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag av
antalet reservofficerare vid armén bör komma till stånd, främst i syfte
att tillgodose krigsförbandens behov av tillräckligt kvalificerat befäl. Jag
förordar alltså, att under år 1951 en engångsantagning till reservofficerare
får ske av högst 300 värnpliktiga, som under åren 1948—1950 med godkännande
vitsord genomgått kadettskola men icke kunnat antagas på grund
av platsbrist. Jag anser mig därjämte böra tills vidare räkna med cn årlig
nyanställning vid armén av omkring 350 reservofficerare. Kungl. Maj :t
synes emellertid även i fortsättningen böra för varje år fastställa det högsta
antal reservofficerare som under året må nyanställas. Med hänsyn till vad
som förekommit vid 1950 års riksdag torde riksdagens medgivande till de
föreslagna åtgärderna böra inhämtas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vid beräkningen till statsverkspropositionen av vederbörliga anslag för
budgetåret 1951/52 har jag beaktat de merkostnader, som uppkomma vid
bifall till vad jag i det föregående föreslagit. De under budgetåret 1950/51
uppkommande merkostnaderna torde få bestridas från motsvarande för
nämnda budgetår anvisade anslag, vilka äro av förslagsanslags natur.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

medgiva, att åtgärder för en utökning av antalet reservofficerare
vid armén må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majrt Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför
därvid följande.

F. Folkpensionering m. m.

Driften av centraldepån för blindas arbeten. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 179 000 kronor. För
anslaget har fastställts stat upptagande en obetecknad avlöningspost å
107 000 kronor och en förslagsvis betecknad omkostnadspost å 72 000 kronor.

Vid anmälan förut denna dag av 1951 års statsverksproposition, femte
huvudtiteln, har jag (s. 129) bl. a. anmält, att statens blinddepånämnd
träffat nytt avtal om lönerna till lagerarbetarna vid centraldepån, vilket
beräknas medföra viss kostnadsökning för innevarande budgetår. Jag har
föreslagit, att medel för avlönande av kollektivavtalsanställd personal för
nästa budgetår anvisas under en förslagsvis beräknad post samt att Kungl.
Maj :t skall äga att vid behov medge överskridande av denna post i den
mån så erfordras för bestridande av kostnadsökningar på grund av ändrade
kollektivavtal. Vidare har jag anfört, att då kostnadsökningar av denna
anledning under innevarande budgetår icke torde kunna inrymmas under
den för budgetåret anvisade avlöningsposten Kungl. Maj:t bör äga

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

befogenhet att medgiva av denna anledning erforderligt överskridande även
detta budgetår. Hemställan härom bör göras i förevarande sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i staten för centraldepån för blindas arbeten upptagna
anslagsposten till avlöningar må för budgetåret 1950/
51 överskridas i den utsträckning som erfordras för bestridande
av kostnadsökningar på grund av ändrade kollektivavtal.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 och anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnads väsendet.

12 a. Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten
i anledning av Surtekatastrofen. Med bifall till propositionen 1950: 256 har
riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under elfte
huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor till kostnaderna
för vissa hjälpåtgärder i anledning av den naturkatastrof, som den
29 september 1950 inträffade i Surte vid Göta älv. Beträffande de närmare
omständigheterna vid katastrofen och de i samband därmed vidtagna åtgärderna
får jag hänvisa till nyssnämnda proposition.

Utöver de kostnader, som äro avsedda att täckas från det sålunda anvisade
anslaget, har katastrofen även förorsakat vissa kostnader för iordningställande
av trafiklederna. Såvitt nu kan bedömas torde det icke bli
nödvändigt att anvisa särskilda anslagsmedel för dessa senare kostnader
i vad de avse återställande av farleden i Göta älv eller iordningställande av
ny järnvägslinje.

Däremot har väg- och vattenbgggnadsstgrelsen i skrivelse den 31 oktober
1950 hemställt, att ett anslag av 600 000 kronor måtte anvisas till bestridande
av kostnaderna för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arheten
i anledning av Surtekatastrofen.

Kungl. Maj.ts proposition nr Z.

Styrelsen anför i huvudsak följande.

I samband med skredet i Surte raserades rikshuvudvägen nr 2 Göteborg—
Uddevalla helt på en sträcka av ca 400 m.

Omedelbart efter skredet vidtogos genom vägförvaltningarnas i Älvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län försorg vissa åtgärder för att dels provisoriskt
leda vägtrafiken förbi platsen för raset och dels iordningställa den
förstörda rikshuvudvägen. Denna är numera åter framkomlig för trafik.

Även för sjötrafikens tillgodoseende blevo vissa arbeten nödvändiga. Genom
att sjötrafiken måste ledas genom Nordre älv erfordrades bl. a. förstärkning
av ledverken i älven vid Kungälv.

Kostnaderna för dessa arbeten ha av styrelsen uppskattats till ca 600 000

kronor enligt följande beräkning.

Iordningställande av rikshuvudvägen ........................ 225 000

» » förbifartsvägar m. m..................... 115 000

» » evakueringsvägar m. m................... 60 000

Dräneringsarbeten i huvudsak i anslutning till vägarbetet........ 40 000

Provisoriskt ledverk vid Kungälv ............................ 85 000

Diverse och oförutsett ...................................... 75 000

Summa kronor 600 000

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha hittills bestritts från under
händer varande medel. Styrelsen framhåller emellertid, att de anslagsmedel,
som stå till styrelsens förfogande för innevarande budgetår, icke förslå
att slutligt täcka kostnaderna för berörda, helt oförutsedda arbeten.

Departementschefen. Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning bör å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett särskilt reservationsanslag av 600 000 kronor med benämningen
Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten i
anledning av Surtekatastrofen. Då anslaget huvudsakligen är avsett för åtgärder,
som erfordrats för att återställa framkomligheten för motorfordonstrafiken,
bör anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för vissa av våg- och vattenbgggnadsverket
utförda arbeten i anledning av Surtekatastrofen å tdllläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[1] 10 a. Mynt- och justeringsverket: Vissa kostnader för myntprägling
m. m. I skrivelse den 18 december 1950 har mynt- och justeringsverket —
med anledning av de förändringar beträffande prägel och inskrift å rikets
skiljemynt, som påkallas genom tronskiftet — bl. a. hemställt, att Kungl.
Maj :t måtte bemyndiga ämbetsverket att utlysa en begränsad idétävlan
om prägel och inskrift å rikets skiljemynt samt att ett belopp av 20 600
kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för utbetalande av honorar
till inbjudna konstnärer, till förslagsställare av förordade förslag
och till ledamöter i den nämnd, som skulle granska de inkomna förslagen.

Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj:t lämnat ifrågavarande
bemyndigande samt föreskrivit, att förenämnda belopp förskottsvis
finge utbetalas från sjunde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Departementschef en. Då ifrågavarande belopp är av den storleksordning,
att det ej slutligt kan bestridas från sjunde huvudtitelns extra utgiftsanslag,
synes ett särskilt anslag böra äskas för ändamålet. Anslaget bör givas
reservationsanslags natur och uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Mynt- och justeringsverket: Vissa kostnader för
myntprägling m. m. å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 G00 kronor.

[2] 19 a. Kostnader för upprättande av nya j or dregister utdrag. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om beräkningen av anslaget för budgetåret 1951/
52 till kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag (bil. 9, p. 52)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

E. Diverse.

[3] 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om beräkningen av reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga (bil. 9, p. 70) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

[4] 6 a. 1944 års nykterhetskommitté. I 1950 års riksdagsberättelse har
beträffande 1944 års nykterhetskommitté angivits, att kommitténs arbete
beräknades kunna slutföras i mitten av år 1950. För innevarande budgetår
ha några medel för kommitténs verksamhet därför icke anvisats.

Kommittén har enligt sina direktiv till uppdrag att verkställa en »allsidig
och förutsättningslös utredning angående nykterhetslagstiftningens framtida
innehåll och utformning» och har därvid bl. a. att »n ot varandra väga
effekten av samhällets olika nykterhetsvårdande åtgärder». För detta ändamål
har kommittén i enlighet med de önskemål som uttalades i riksdagen
och i direktiven vid kommitténs tillsättande företagit stora och tidsödande
undersökningar, bl. a. angående verkningarna av olika slag av maltdrycker
samt angående alkoholvanorna, alkoholmissbrukets omfattning och restriktionssystemets
verkningar. Då uppgifter måste inhämtas även för tiden efter
krigsslutet, kunde dessa undersökningar påbörjas först 1947, sedan samma
års riksdag fattat särskilt beslut därom. Undersökningarna föreligga nu i
korrektur men arbetet med färdigställande av redogörelserna har tagit längre
tid än vad som förutsågs vid riksdagsberättelsens avgivande. Härtill ha

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bl. a. vissa arbetskraftssvårigheter bidragit. Kommittén har självfallet icke
kunnat fatta sina definitiva beslut i centrala frågor förrän undersökningarna
blivit slutförda, och uppdragets omfattning har gjort det nödvändigt att
ingående behandla ej blott lagstiftningens huvudprinciper utan även ett stort
antal detalj spörsmål. Arbetet har emellertid nu över hela fältet förts in i
slutstadiet. Förutom undersökningarna föreligger sålunda i korrektur ett
betänkande rörande undervisning, folkupplysning och forskning på alkoholfrågans
område. Ett betänkande rörande tillverkning och försäljning av
maltdrycker är färdigt att uppsättas i tryck. Ett betänkande rörande rusdrycksförsäljning
och nykterhetsvård m. m. är under utarbetande och väntas
föreligga i början av år 1951. Då dessa betänkanden färdigställts och
justerats är kommitténs arbete slutfört.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att kommittéarbetet pågått under
hela andra halvåret 1950 och att det kommer att pågå även under en del
av första halvåret 1951. Under den gångna delen av budgetåret har arbetet
finansierats med hjälp av reservationer från föregående budgetår. Ytterligare
medel för kommitténs verksamhet erfordras emellertid nu. Medelsbehovet
beräknas uppgå till 70 000 kronor, därav 30 000 kronor för tryckning
av kommitténs betänkanden.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1951.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1] 19 a. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av institutets nybyggnader. Under denna anslagsrubrik anvisades för
budgetåret 1947/48 bland annat ett engångsbelopp av 590 000 kronor till inredning
och utrustning av kemiska institutionen vid institutet. Såsom framgår
av propositionen 1947: 272, s. 434 ff., innebar denna medelsanvisning
bifall till ett av medicinska högskolornas organisationskommitté framställt
förslag, vilket grundats på en av professorn E. Hammarsten uppgjord kostnadsberäkning.

Lärarkollegiet har nu anhållit om anvisande av ytterligare 285 215 kronor
till inredning och utrustning av kemiska institutionens nybyggnad. I framställningen
har anförts, att de tidigare anvisade medlen förbrukats i överensstämmelse
med den ursprungliga planen. Emellertid hade enligt vad
Hammarsten upplyst byggnadsstyrelsen i april 1950 meddelat, att vissa
för institutionens räkning utförda inredningsarbeten, till vilka hänsyn icke
tagits i förutnämnda kostnadsberäkning, enligt styrelsens uppfattning borde
bestridas av för inredning och utrustning av institutionen å institutets
stat beviljade medel. Kostnaderna för ifrågavarande inredningsarbeten fördelade
sig sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Transformatorer och omformare .......

Arkitektarvode samt oförutsedda utgifter

Inredningssnickeri ...................

Inredning av föreläsningssal ...........

Mörkrumsgardiner och jalusier .......

Rostfri fast utrustning.................

Steriliseringsanläggning ...............

Vakuumdestillationspanna .............

2 500
29 000
175 000
15 000
12 715
17 000
17 000
17 000

Summa kronor 285 215

Universitetskanslern har tillstyrkt, att för nästa budgetår till ifrågavarande
ändamål beviljades ett anslag av den storlek, byggnadsstyrelsen vid prövning
av kostnadsberäkningarna kunde finna erforderlig.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt beviljande av det av lärarkollegiet begärda
anslagsbeloppet, vilket erfordrades redan under första halvåret 1951 och
därför borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen har
framhållit, att ifrågavarande inredningskostnader — i likhet med vad som
skett i fråga om motsvarande kostnader beträffande institutets övriga byggnader
å Norrbacka — icke medräknats eller bort medräknas i byggnadsanslaget
utan borde bestridas av inrednings- och utrustningsanslaget.

Departementschefen. Jag ansluter mig till vad i ärendet föreslagits. För
ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
böra anvisas ett anslag av i avrundat tal 285 300 kronor. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning
och utrustning av institutets nybyggnader å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 285 300 kronor.

G. Skolöverstyrelsen.

[2] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I avlöningsstaten för skolöverstyrelsen
för''innevarande budgetår är anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal upptagen med 800 000 kronor.

I skrivelse den 1 november 1950 har skolöverstyrelsen hemställt om rätt
att överskrida nämnda anslagspost med 25 000 kronor med anledning av
den tillfälliga ökning av överstyrelsens arbetsbörda, som orsakats av 1950
års lönereglering för övningslärare. Av framställningen inhämtas bland annat: Genom

löneregleringen för övningslärare ha flera nya och omfattande arbetsuppgifter
ålagts överstyrelsen. Omfattningen av dessa arbetsuppgifter
kan nu säkrare överblickas. På skolöverstyrelsen läggas genom löneregleringen
övergångsvis cirka 3 000 nya ärenden, delvis av relativt svår beskaffenhet.
Vad som närmast åligger överstyrelsen är ett genomförande i dess
skilda detaljer av en ny organisation på detta område. Huvudparten av ar -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

betet är av temporär art. Överstyrelsen räknar med att under de närmaste
sex månaderna, inom vilken tid det synes angeläget att arbetet i huvudsak
avslutas, i stort sett kunna slutföra de temporära arbetsuppgifterna. En förutsättning
härför är emellertid en förstärkning av överstyrelsens personal,
företrädesvis i amanuens- eller biträdesgraden. Den kostnad, som en sådan
förstärkning måste medföra, beräknar överstyrelsen till omkring 25 000 kronor,
motsvarande amanuenslön under 24 månader (8 månader för envar av
administrativa avdelningen, läroverksavdelningen och folkskolavdelningen).
Denna kostnad har icke kunnat tagas i beräkning vid utarbetandet av överstyrelsens
anslagsäskanden för innevarande budgetår, och den för budgetåret
anvisade icke-ordinarieposten kan icke bära en sådan kostnadsökning.

Statskontoret har föreslagit, att å tilläggsstat för innevarande budgetår
äskades en förstärkning av icke-ordinarieposten för angivna ändamål med
högst 20 000 kronor. Ämbetsverket har erinrat, att i sakkunnigförslaget till
löneregleringen framhållits, att genomförandet därav skulle komma att öka
överstyrelsens administrativa arbetsbörda, samt att de sakkunniga utgått
från att överstyrelsens personalbehov för ändamålet komme att tillgodoses.
Statskontoret har funnit det tveksamt, huruvida en utökning av personalen
å läroverks- och folkskolavdelningarna i avsedd omfattning vore påkallad.
Vidare syntes den av överstyrelsen beräknade kostnaden för den begärda
personalförstärkningen tilltagen i överkant. I det av statskontoret föreslagna
beloppet har ämbetsverket inräknat dels kostnaden, frånsett rörligt tilllägg,
för 24 månaders förstärkning av amanuenspersonalen (en aspirant i
lönegrad 17, kostnad i runt tal 7 000 kronor, och en i lönegrad 19, kostnad i
runt tal 8 000 kronor), dels 5 000 kronor för tjänstedubbleringar, övertidsersättningar
m. m.

Departementschefen. Genomförandet av löneregleringen för övningslärare
har medfört en stark tillfällig ökning av skolöverstyrelsens arbetsbörda. Denna
ansvällning av arbetsbelastningen kan icke bemästras utan en temporär
förstärkning av överstyrelsens arbetskrafter. Medel härför ha emellertid
icke beräknats under överstyrelsens avlöningsstat för innevarande budgetår.
Det synes därför nödvändigt, att överstyrelsen tilldelas ytterligare medel
för anställande av icke-ordinarie personal under budgetåret. I likhet med
statskontoret finner jag det erforderliga överskridandet av icke-ordinarieposten
kunna begränsas till 20 000 kronor. Enär ett dylikt överskridande
icke rymmes inom de bemyndiganden att medgiva överskridanden av maximerade
anslagsposter, som riksdagen lämnat Kungl. Maj :t, bör riksdagens
medgivande inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1950/51 överskridas med högst
20 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Arne Sönnerlind.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid
följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.

[1] 33. Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört under nionde huvudtiteln,
punkt 48, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 19 500 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till Sveriges
utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget
uppfört med 520 000 kronor.

Yrkanden. Sveriges utsädesförening (skr. 18/7 1950) hemställer, att
till bidrag till föreningen skall å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1950/51 anvisas ett anslag av 96 200 kronor. Vid skrivelsen har fogats förslag
till nytt tjänstereglemente för befattningar vid föreningen. Anslaget har
beräknats på följande sätt:

1. Lönejustering för att full överensstämmelse med lönerna å statens
löneplan nr 1 skall uppnås ............................ 21 300

2. Ökade pensionsavgifter .................................... 56 200

3. Höjning av timlönerna till arbetare enligt kollektivavtal ...... 18 700

96 200.

Motiv. 1. Denna framställning sammanhänger med bestämmelserna i
det nya pensionsreglemente för statens pensionsanstalt, som trätt i kraft
från och med den 1 januari 1950. Enligt 3 § detta reglemente (SPA-reglementet)
skola vissa befattningar, bland andra befattningarna vid utsädesföreningen,
registreras i pensionsanstalten. Registreringen skall äga rum före
utgången av 1950, om befattningshavarna fullt ut skola bli delaktiga av de
förmåner, som det nya reglementet avser att skapa. Föreningens styrelse har
därför beslutat att snarast möjligt söka registrering i anstalten. Vid ansökan
om registrering skall fogas tjänstereglemente för befattningarna. Pensionsanstalten
har till föreningen överlämnat ett förslag till dylikt tjänstereglemente.
Detta ansluter sig i väsentliga delar till de bestämmelser om anställningsoch
lönevillkor, som gälla för statliga befattningar. Föreningens tjänstemän
ha i lönehänseende jämställts med tjänstemän, vilka ha ungefärligen motsvarande
ställning inom den statliga förvaltningen. Avlöningsvillkoren för
föreningens tjänstemän förete emellertid, förutom att lönerna icke exakt
överensstämma med lönerna i motsvarande lönegrader å statens löneplan nr
1, vissa avvikelser från denna löneplan. Dels äro lönerna icke graderade efter
ortsgrupp, dels utgå ålderstilläggen efter fem, tio och femton år. Den omständigheten
att lönerna ej utgå enligt det statliga lönesystemet inverkar
på pensionernas storlek. Enligt SP A-reglementet skall nämligen, om lönerna
icke följa detta system, pensionsklassen bestämmas så, som om den fastställda
lönen utginge efter den högsta ortsgruppen. Detta innebär, att pensionsunderlagen
för föreningens tjänstemän, vilkas löner beräknats efter
jämförelse med lönen för motsvarande statlig tjänst i ortsgrupp 1, nedpressas
ett antal pensionsklasser. Föreningen finner detta vara en orimlig konsekvens
av det nya SPA-reglementet. Såsom ytterligare skäl för en dyrortsgradering
av lönerna framhåller föreningen, att det för närvarande är mycket
svårt att besätta tjänster vid de filialer, som äro belägna i högre ortsgrupp.
Beträffande ålderstilläggen anser föreningen det synnerligen skäligt
att de för statliga tjänstemän gällande reglerna införas. Femton år måste
nämligen betraktas som en väl lång tjänstgöringstid för att högsta lön i vederbörande
lönegrad skall ernås. Föreningen hemställer därför att såsom
anställnings- och avlöningsvillkor för föreningens befattningshavare få fastställa
det förslag till tjänstereglemente, som bifogats föreningens skrivelse.
Förslaget innebär att grundlönerna anpassas till samma belopp som utgår
i närmast motsvarande lönegrad å statens löneplan nr 1 och att den för

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

statstjänstemannen gällande dyrortsgraderingen och rörligheten efter växlingar
i levnadskostnaderna ävensom reglerna för löneklassuppflyttning genomföras
för föreningens befattningshavare.

Föreningen uppskattar kostnaderna för de lönejusteringar, som den föreslagit,
till 14 200 kronor för år. Föreningen räknar med att lönejusteringarna
skola tillämpas retroaktivt från den 1 januari 1950 och begär därför
ett statsbidrag för ändamålet å 21 300 kronor.

2. Det nya reglementet för statens pensionsanstalt innebär ökade pensionsförmåner
men samtidigt även betydligt högre pensionsavgifter än tidigare.
Enligt det gamla reglementet uppgingo de avgifter, som föreningen
hade att betala, till 7 850 kronor för år. Därutöver erlade dock tjänstemännen
själva vissa avgifter. Föreningen hemställer, att tjänstemännen skola
befrias från skyldigheten att erlägga pensionsavgifter. Föreningens årliga
kostnader för pensionsavgifter skulle i så fall uppgå till 45 300 kronor för
år. Föreningen framhåller att pensionsavgifterna enligt det nya reglementet
skola i sin helhet bestridas av huvudmannen men att enligt övergångsbestämmelserna
denna har rätt att så länge lön utgår efter grunder, bestämda
före den 1 januari 1950, för befattningar, som före den 31 december 1949
varit förenade med pensionsrätt i anstalten, göra avdrag å lönen med belopp
motsvarande de pensionsavgifter, som befattningshavarna förut erlagt. Då
föreningen emellertid ser sig föranlåten att samtidigt anhålla om viss lönejustering
för de äldre, före år 1949 till pensionsanstalten anslutna befattningarna
torde denna möjlighet icke längre föreligga i fråga om dessa befattningar
utan att de med befattningarna förenade pensionsförmånerna försämras.
Föreningen anser det av flera skäl vara lämpligt att löne- och anställningsvillkoren
för dess ordinarie befattningshavare så nära som möjligt
ansluta sig till villkoren för statens befattningshavare i motsvarande
tjänsteställning. I överensstämmelse härmed vore det ur föreningens synpunkt
önskvärt, om tjänstemännen redan nu kunde befrias från skyldigheten
att erlägga pensionsavgifter.

Beträffande de lägre befattningarna vid föreningen, vilka år 1949 förenades
med pensionsrätt i anstalten, anföres, att desamma vid pensionsregleringens
genomförande reglerades på en synnerligen otillfredsställande lönenivå.
De flesta av de befattningshavare, som förut innehade tjänst hos föreningen,
fingo behålla samma bruttolön som förut utan kompensation för
pensionsavgifterna. Då därtill kommer, att löneplaceringen blivit avsevärt
lägre än för jämförbara befattningar vid statliga institutioner med likartad
verksamhet, vilket medfört stora svårigheter med rekryteringen, anser föreningen
det skäligt, att även dessa befattningshavare befrias från skyldigheten
att erlägga pensionsavgifter.

Vid bifall härtill skulle föreningens årliga merkostnader för pensionsavgifter
utgöra (45 300 — 7 850 =) 37 450 kronor. För tiden den 1 januari
1950—den 30 juni 1951 skulle merkostnaderna uppgå till 56 200 kronor.

3. Enligt ett nytt kollektivavtal, som gäller för tiden den 1 januari—den
31 december 1950, har timlönen för de flesta av föreningens arbetare höjts

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

med två öre från och med förstnämnda dag och med ytterligare fyra öre
från och med den 1 mars. Då föreningen uppgjorde sina statförslag för
budgetåren 1949/50 och 1950/51, räknade den icke med några löneökningar.
Föreningen måste därför begära medel på tilläggsstat för att täcka den
kostnadsökning, som de höjda timlönerna föranleda för tiden den 1 januari
1950—den 30 juni 1951. Med utgångspunkt från det antal arbetstimmar,
som timavlönad personal fullgjort under år 1949, uppskattar föreningen
denna kostnadsökning till 18 700 kronor.

Yttranden. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
anför bland annat följande.

Kostnaderna för den föreslagna lönejusteringen uppgå till 19 400 kronor
och icke till 21 300 kronor, som föreningen angivit. Av förstnämnda belopp
betingas 12 330 kronor av dyrortstillägg, 5 57Ö kronor av ökade ålderstilllägg
samt 1 500 kronor av anpassningen av grundlönerna till samma belopp
som lönerna i närmast jämförbara lönegrader å statens löneplan.

Styrelsen finner skäligt, att utsädesföreningens tjänstemän i fråga om
ålder stillägg och särskilt beträffande dyrortsgradering må komma i åtnjutande
av liknande förmåner som de för statstjänstemännen gällande. Styrelsen
är emellertid icke beredd att på grundval av nu föreliggande utredning
taga ställning till föreningens framställning om nytt tjänstereglemente.
De av föreningen i förslaget till reglemente intagna bestämmelserna
komma att medföra vittgående konsekvenser. Styrelsen får därför föreslå,
att frågan skall göras till föremål för en ingående utredning. Därvid böra
särskilt bestämmelserna angående lönegradsplaceringar och behörighetsvillkor
granskas och ställas i relation till motsvarande bestämmelser för
tjänstemän vid jämförbara statliga institutioner.

Styrelsen biträder föreningens framställning om medel till bestridande
av ökade pensionsavgifter till den del den avser kostnadsökning som direkt
föranledes av det nya SPA-reglementet. De enligt övergångsbestämmelserna
till nyssnämnda reglemente gällande pensionsklasserna böra därför
tillämpas i avvaktan på resultatet av utredningen angående nytt tjänstereglemente.

Styrelsen finner även skäligt, att föreningens tjänstemän skola befrias
från skyldighet att erlägga pensionsavgifter. Storleken av det ytterligare
statsbidrag, som föreningen bör erhålla med hänsyn till det nya SPA-reglementets
ikraftträdande, saknar styrelsen möjligheter att beräkna. Styrelsen
får därför föreslå, att i denna fråga yttrande inhämtas av statens pensionsanstalt.
Med hänsyn till den av statens pensionsanstalt hittills tilllämpade
ordningen för uppbörd av fortlöpande avgifter torde statsbidraget
böra avse å kalenderåret 1950 belöpande sådana avgifter.

Mot föreningens framställning om medel till bestridande av ökade löner
till föreningens arbetare har styrelsen icke något att erinra.

Statens lönenämnd förklarar att den beträffande frågan om nytt tjänstereglemente
ansluter sig till den uppfattning, som styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök uttalat.

Statens pensionsanstalt anför, att genom det nya reglementet för anstalten
pensionsavgifterna för föreningens tjänstemän automatiskt ökat med
i runt tal 34 600 kronor för år. I betraktande av föreningens ställning i
statsbidragshänseende anser anstalten det ofrånkomligt, att den utgifts -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ökning, som drabbar föreningen, skall påföras statsbudgeten. Det av 1944
års pensionsutredning föreslagna och av statsmakterna godkända sättet
för beräkning av pensionsunderlag i fall, där det statliga löneplanssvstemet
ej tillämpas, medför i allmänhet en i förhållande till lönenivån för låg
pensionsställning. De olägenheter som uppkomma härav ha förutsatts skola
undanröjas efter hand genom att lönerna regleras i anslutning till det statliga
systemet. Ur de synpunkter, som pensionsanstalten har att företräda,
har den därför icke något att erinra mot att de hittills gällande lönebestämmelserna
för föreningens tjänstemän ersättas med bestämmelser, vilka så
nära som möjligt ansluta till de statliga. För närvarande förekommer endast
undantagsvis anslutning till anstalten av befattningar, för vilka det
statliga löneplanssystemet icke tillämpas. Då nettolönesystem i den meningen
att tjänstemännen icke vidkännas pensionsavdrag å lönerna numera
tillämpas för det övervägande antalet icke-statliga befattningshavare
med pensionsrätt enligt reglementet för pensionsanstalten, har anstalten
icke heller något att invända mot att föreningens tjänstemän skola befrias
från de hittills utgående befattningshavaravgifterna till pensioneringen.
Pensionsanstalten tillstyrker, att medel skola anvisas till att bestrida den
kostnadsökning för pensionsavgifter, som följer av övergången till det föreslagna
tjänstereglernentet. Denna kostnadsökning skulle uppgå till i runt
tal 2 000 kronor för år.

Statskontoret anför bland annat följande.

Vid tidigare löneregleringar för föreningens tjänstemän har eftersträvats
att åstadkomma likställighet i lönehänseende mellan dem och tjänstemän
i jämförlig ställning inom den statliga förvaltningen. Statskontoret
anser det rimligt, att lönevillkoren för föreningens tjänstemän närmare anpassas
efter det statliga lönesystemets bestämmelser, ävensom att i samband
därmed en översyn av löneställningen för tjänstemännen kommer
till stånd. I likhet med styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
är statskontoret ej berett att taga ställning till det förslag till
nytt tjänstereglemente, som nu framlagts av utsädesföreningen. Enligt
statskontorets mening bör för övrigt frågan om en lönereglering för befattningshavarna
underställas riksdagens prövning först i samband med behandlingen
av föreningens framställning om ordinarie bidrag till verksamheten.
Såsom styrelsen för lantbrukshögskolan framhållit torde det vara
erforderligt, att frågan om ändrade lönebestämmelser för befattningshavarna
närmare utredes.

Statskontoret anser i likhet med pensionsanstalten, alt statsverket med
hänsyn till det sätt varpå föreningens verksamhet finansieras ej torde
kunna undandraga sig att genom ökat bidrag till föreningen svara för den
merutgift, som föranledes av personalens fortsatta anslutning till pensionsanstalten.

Förslaget att befattningshavarna skulle befrias från skyldighet att erlägga
pensionsavgifter berör en fråga, som väsentligen sammanhänger med
huru lönevillkoren regleras, och bör därför enligt statskontorets mening
prövas i samband med eu revision av löne- och anställningsförhållandena
för föreningens tjänstemän. Så länge nuvarande lönebestämmelser tillämpas
höra därför befattningshavarna bidraga till pensioneringen genom särskilda
pensionsavgifter på sätt för närvarande gäller. Enligt uppgift från

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utsädesföreningen belöpa sig de pensionsavgifter, som uttagas av befattningshavarna,
till cirka 17 300 kronor för år. De på föreningen fallande
kostnaderna för pensioneringen uppgå vid bibehållen bidragsplikt för befattningshavarna
till cirka 25 200 kronor för år. Då det nuvarande statsbidraget
torde vara beräknat så, att det lämnar täckning för de avgifter
om i runt tal 7 900 kronor för år, som hittills fallit på föreningen, skulle
alltså det ytterligare bidrag för innevarande budgetår, som tillämpningen
av det nya SPA-reglementet nödvändiggör, kunna begränsas till (25 200 —
7 900) 17 300 kronor. Bidraget synes nämligen endast behöva avse avgifterna
för år 1950, då årsavgifterna till pensionsanstalten torde inbetalas kalenderårsvis
i efterskott.

Föreningens begäran om särskilt bidrag till täckande av kostnaderna för
ökade löner åt föreningens arbetare föranleder icke någon invändning från
statskontorets sida.

Departementschefen. Enligt beslut av 1945 och 1947 års riksdagar ha föreningens
tjänstemän i princip jämställts med tjänstemän, vilka ha motsvarande
ställning inom den statliga förvaltningen. Det förslag till nytt tjänstgöringsreglemente,
som föreningen begärt att få fastställa, innebär, att den
för statstjänstemännen gällande dyrortsgraderingen och rörligheten efter
växlingar i levnadskostnaderna ävensom de statliga reglerna för löneklassuPPflyttning
skola genomföras för föreningens tjänstemän. Förslaget har
närmast föranletts av att det nya reglementet för statens pensionsanstalt i
fall, där det statliga löneplanssystemet ej tillämpas, i allmänhet medför en
i förhållande till lönenivån alltför låg pensionsställning. Såsom framgår av
vad statens pensionsanstalt yttrat i ärendet, har man vid utformandet av
reglementet för pensionsanstalten utgått från att sådana olägenheter efter
hand skulle elimineras genom att lönerna reglerades i anslutning till det
statliga lönesystemet. Med hänsyn härtill och då statsmakterna redan i princip
jämställt utsädesföreningens befattningshavare med statens tjänstemän
i lönehänseende anser jag att de berörda olikheterna i avlöningsvillkoren
böra avskaffas.

Remissmyndigheterna med undantag för statens pensionsanstalt ha ansett
att frågan om nytt tjänstereglemente bör utredas. Då det icke gäller en lönereglering
i egentlig mening utan blott en anslutning av nu utgående löner
till det statliga lönesystemet, föreligger emellertid enligt min mening icke
tillräcklig anledning att föranstalta om en utredning i ämnet. På mitt förslag
har också Kungl. Maj :t genom beslut den 1 december 1950 medgivit, att
föreningen må med giltighet från och med den 1 januari 1951 fastställa nytt
tjänstereglemente för befattningshavare vid föreningen i viss överensstämmelse
med dess förslag. Kungl. Maj :t har dock föreskrivit, att vissa skärpta
kompetensfordringar avseende de högre befattningarna skola intagas i
reglementet.

Föreningen har uppskattat den årliga kostnadsökningen i anledning av
berörda lönejustering till 14 200 kronor. Denna beräkning synes kunna godtagas.
För innevarande budgetår är sålunda föreningens medelsbehov för ändamålet
7 100 kronor.

I likhet med remissmyndigheterna anser jag att staten bör svara för den

Kiingl. Maj:ts proposition nr 2.

merutgift, som åsamkas föreningen som en följd av det nya reglementet för
statens pensionsanstalt. Därjämte bör enligt min mening nettolönesystemet
införas vid föreningen. Befrielsen för tjänstemännen från att erlägga pensionsavgifter
bör dock gälla först från och med den 1 januari 1951. Då årsavgifterna
till pensionsanstalten inbetalas kalenderårsvis i efterskott påverkar
denna befrielse sålunda icke föreningens medelsbehov för innevarande
budgetår. Det ytterligare statsbidraget till föreningen för bestridande
av pensionsavgifter torde därför kunna beräknas till 19 300 kronor.

För bestridande av mer utgifter i anledning av de höjda timlönerna till
arbetare torde slutligen i enlighet med föreningens framställning böra beräknas
18 700 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle alltså föreningens
merkostnader upptagas med (7 100 -j- 19 300 + 18 700 =) i runt tal 45 000
kronor. Enligt vad jag inhämtat har emellertid föreningen i tilläggsavgift
från utsädesaktiebolaget erhållit betydligt mer än som beräknades i statförslaget
för innevarande budgetår. Föreningen bör därför själv kunna bära
viss del av dessa merkostnader. Med hänsyn härtill föreslår jag, att anslaget
å tilläggsstat skall begränsas till 30 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

[3] 7. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under denna anslagsrubrik
har för innevarande budgetår (prop. nr 114; r. skr. nr 244) anvisats
ett reservationsanslag av 85 000 kronor. Genom beslut den 2 juni 1950 har
Kungl. Maj :t, bland annat, dels utfärdat reglemente (nr 269) för statsunderstödd
utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område, dels föreskrivit
att fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök skall av förevarande anslag
disponera ett belopp av 25 000 kronor till bidrag enligt nyssnämnda reglemente.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 14/10 1950) hemställer,
att å tilläggsstat för budgetåret 1950/51 skall för förenämnda utbildningsverksamhet
anvisas ytterligare 60 000 kronor. Såsom skäl för sin hemställan
anför styrelsen i huvudsak följande.

Enligt bestämmelserna i 17 § omförmälda reglemente skall statsbidrag till
kurser med enbart muntlig undervisning eller till studieresor utgå för kalenderår.
Statsbidrag till kurser med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning
skall lämnas för läsår. Läsår räknas från och med den 1 november
till och med den 31 oktober. Ansökning om statsbidrag skali göras hos fiskeristyrelsen.
Därvid skall ansökning om bidrag till muntliga kurser och stu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dieresor ha inkommit före den 1 februari och till kurser med kombinerad
undervisning senast den 1 oktober.

Ansökningar, som böra bifallas, ha hittills inkommit till ett belopp av tillhopa
30 697 kronor. Beloppet fördelar sig med 23 622 kronor på muntliga
kurser och studieresor samt med 7 075 kronor på kombinerade kurser. Bidragsanspråken
på grund av nyssnämnda ansökningar överstego sålunda
betydbgt det belopp, som ställts till förfogande för ifrågavarande ändamål.
Det bör dessutom anmärkas, att de sökta bidragen för muntliga kurser och
studieresor endast gälla halva kalenderåret 1950. Vidare har verksamheten
enligt de nya grunderna ännu knappast kommit riktigt i gång. Till den 1
oktober 1950 hade sålunda ansökningar om bidrag inkommit endast från tio
hushållningssällskap och från länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Med hänsyn till ansökningsfrekvensen har fiskeristyrelsen redan förbrukat
det för budgetåret 1950/51 disponibla beloppet å 25 000 kronor. Därför
finnas inga medel för att tillgodose de ansökningar för kalenderåret 1951,
vilka författningsenligt skola ingivas före den 1 februari 1951.

För att erhålla en uppfattning om medelsbehovet under den närmaste
framtiden har styrelsen hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ävensom
hos samtliga hushållningssällskap hemställt om uppgift beträffande det
ungefärliga medelsbehovet för kursverksamheten kalenderåret 1951. De ingångna
svaren synas utvisa, att medelsbehovet uppår till sammanlagt omkring
70 000 kronor. Av detta belopp torde cirka 9 000 kronor avse bidrag
till kombinerade kurser under läsåret 1951/52. Dessa bidrag skola emellertid
icke beviljas förrän under hösten 1951, således under budgetåret 1951/52.

Av det anförda framgår, att för innevarande budgetår erfordras ett ytterligare
belopp av åtminstone i runt tal 60 000 kronor till berörda ändamål.
Vid denna beräkning är emellertid att märka, att svar endast ingått från
länsstyrelsen i Göteborg samt 16 hushållningssällskap. Det kan därför tänkas,
att medelsbehovet i förevarande avseende kommer att bli ännu större
än nyss angivits.

Departementschefen. I propositionen nr 114/1950 förordades, att rörlig
kursverksamhet skulle från och med budgetåret 1950/51 bedrivas bland
fiskarna enligt de riktlinjer, som vid 1949 års riksdag uppdragits för motsvarande
verksamhet inom jordbruket och skogsbruket. Syftet härmed var
att öka möjligheterna för fiskarebefolkningen att få en teoretisk yrkesutbildning.
Dessförinnan hade nämligen möjligheterna härtill varit ytterst begränsade.
Vad fiskeristyrelsen nu anfört beträffande antalet ansökningar om
bidrag till anordnande av kurser och studieresor visar, att intresset för
verksamheten blivit mycket större än man tidigare räknat med. Jag vill
därför tillstyrka, att ytterligare medel ställas till förfogande. I nuvarande
statsfinansiella läge torde det emellertid icke vara möjligt att tillgodose
samtliga de anspråk på statsbidrag, som fiskeristyrelsen räknar med. Med
hänsyn härtill anser jag mig kunna tillmötesgå fiskeristyrelsens framställning
endast så till vida att jag förordar, att ytterligare 10 000 kronor skola
anvisas för ifrågavarande ändamål. Jag föreslår alltså, att å tilläggsstat för
innevarande budgetår skall under förevarande anslagsrubrik uppföras ett
belopp av nämnda storlek.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

att till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

[4] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Detta anslag har för
innevarande budgetår uppförts med 850 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk (skr. 13/11 1950) hemställer, att å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1950/51 skola till kostnaderna för anskaffande
av reservdelar till kartverkets två flygplan av typen NC 701 samt för
vissa ändringsarbeten å flygplanen anvisas 448 500 kronor. Såsom motivering
härför anför kartverket i huvudsak följande.

I samband med kartverkets omorganisation år 1946 anvisades ett anslag
för anskaffande av två nya flygplan. Med hjälp av ifrågavarande flygplan
skulle det bli möjligt att påskynda den ekonomiska kartläggningen av
landet. Efter en närmare utredning om förefintliga, för flygfotografering
lämpliga flygplanstyper inköpte kartverket från Frankrike två flygplan av
typen NC 701 Siebel. Dessa ha nu varit i bruk under tre flygfotograferingssäsonger.
De ha visat sig äga goda flygegenskaper och vara väl lämpade
för ändamålet. I fråga om materialkvalitet ha de emellertid icke motsvarat
förväntningarna utan delvis varit av icke fredsmässig standard. Sålunda
ha allvarliga motorstörningar förekommit, som föranlett att två motorer
måst sändas till Frankrike för grundlig översyn och utbyte av vissa delar.
Vidare har fransk teknisk expertis måst tillkallas för att i Sverige se
över de återstående motorerna. Den mindre goda materialkvaliteten har
också medfört en onormalt hög förbrukning av reservdelar. Även den allt
mer ökade flygfotograferingsverksamheten för såväl kartverkets egna som
beställningsavdelningens arbeten har haft en ökad förbrukning av reservdelar
till följd.

Redan på grund av dessa skäl har det blivit behövligt att nyanskaffa
reservdelar tidigare än som förut beräknats. Härtill kommer, att den franska
luftfartsmyndigheten numera ur flygsäkerhetssynpunkt krävt ett flertal
ändringar på motorer och flygplan av denna typ. Till följd härav har
den svenska luftfartsmyndigheten efter besiktning av planen beslutat att
de sålunda angivna modifieringarna skola genomföras på kartverkets flygplan,
om luftvärdighetsbevis för flygplanen skola utfärdas nästa flygsäsong.
För att de två flygplanen skola kunna användas under 1951 års
flygsäsong, vilket är en nödvändig förutsättning för arbetsplanernas genomförande,
fordras därför att nya reservdelar måste anskaffas omedelbart
och att betydande kostnader måste nedläggas på ändringsarbeten.

Enligt beräkningar av Svensk flygtjänst aktiebolag, som jämlikt kontrakt
mellan kartverket och bolaget omliänderhar flygplanens tekniska underhåll
och översyn, uppgå kostnaderna för de båda planens iordningsställande för
1951 års flygningar till 167 158 kronor. Av detta belopp avses 123 158 kronor
för anskaffning av de nya delarna och reservdelar härtill för driftens
säkerställande under år 1951 samt 44 000 kronor för arbetskostnader.

Emellertid har det därjämte blivit aktuellt alt i än större omfattning anskaffa
reservdelar till dessa flygplan. Bolaget anmälde nämligen i början .av
innevarande år till kartverket, att tillverkningen av flygplanstypen NC 701

3 llihamj till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

enligt meddelande från den franska flygplansfabriken nedlagts och icke
vidare kommer att upptagas. Kartverket uppdrog då åt bolaget att utreda
behovet av reservdelar till de båda flygplanen för en tioårsperiod, d. v. s.
den tid som flygplanen under normala förhållanden beräknas kunna ytterligare
hållas i drift. Genom att tillverkningen av flygplanstypen inställts
uppstår stor risk för att reservdelar framdeles icke kunna erhållas från
fabriken och att flygplanen därför måste utrangeras i förtid.

Definitiva uppgifter om kostnaden för den avsedda reservdelsanskaffningen
ha icke kunnat erhållas från fabriken förrän i början av november. Kostnaderna
härför ha beräknats till 237 877 kronor för själva flygplanen,
It 645 kronor för propellrar och 90 000 kronor för motorerna eller sammanlagt
339 522 kronor. Beloppet för motorreservdelar avser dock icke behovet
under en tioårsperiod utan endast för de närmaste åren efter 1951.
Motortillverkningen kommer nämligen att fortsätta. Vidare torde motorerna
förbättras efter hand, varför endast ett begränsat reservdelslager bör
uppläggas för dessa.

På grund av rådande förhållanden räknas flygplans- och motordelar för
närvarande som krigsmateriel, vilket försvårar importen av dylik materiel.
Vederbörande franska exportmyndighet förväntar vidare betydande prisstegringar
för flygmateriel, som beställes efter den 31 december 1950. Med
hänsyn härtill samt till de franska fabrikernas långa leveranstider bör beställning
snarast komma till stånd. I annat fall äventyras icke blott kartverkets
flygfotograferingsverksamliet under de kommande åren utan även
dess beredskap att i händelse av krig eller krigsfara träda i avsedd funktion
för försvarsväsendets ändamål.

För att täcka kostnaderna för den materielanskaffning, som föreslagits
för tioårsperioden, saknar kartverket helt medel.

Beträffande materielanskaffningen för flygsäsongen 1951 disponerar kartverket
inga medel för de ändringar på flygplan och motorer, som föreskrivits
ur flygsäkerhetssynpunkt. Härför erfordras enligt kartverkets beräkning
ett belopp av 108 974 kronor. Återstående materiel- och arbetskostnader,
sammanlagt 58 184 kronor, böra kunna bestridas av medel från kartverkets
anslag till kartarbeten in. m. och till utrustning m. in.

För den nödvändiga reservdelsanskaffningen och för modifieringsarbetena
skulle sålunda erfordras (339 522 -j- 108 974 =) 448 496 kronor eller
i runt tal 448 500 kronor.

Statskontoret har icke något att erinra mot bifall till kartverkets framställning.
Därest medel ställas till kartverkets förfogande för den föreslagna
reservdelsanskaffningen, bör dock enligt ämbetsverkets mening det årliga
anslaget till kartarbeten in. in. kunna nedsättas avsevärt i fortsättningen.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har den svenska
luftfartsmyndigheten ansett vissa ändringar nödvändiga ur flygsäkerhetssynpunkt
beträffande den flygplanstyp, som kartverkets ifrågavarande båda
flygplan tillhöra. Med hänsyn härtill torde det vara ofrånkomligt, att erforderliga
medel anvisas till kostnaderna för dylika ändringsarbeten. Mot
kostnadsberäkningarna, vilka sluta å 109 000 kronor, har jag icke något att
erinra. I ärendet har vidare upplysts, att tillverkningen av förevarande flygplanstyp
numera upphört. Detta har föranlett kartverket att äska ett belopp
å 339 500 kronor till anskaffande av reservdelar till de båda flygplanen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

enär risk eljest föreligger att planen måste utrangeras i förtid. Vad kartverket
sålunda föreslagit finner jag välmotiverat. Då verkets kostnadsberäkningar
torde böra godtagas, förordar jag, att ett belopp å nyssnämnda
storlek skall avses för ändamålet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till berörda ändamål
behöva anvisas (109 000 -j- 339 500 =) 448 500 kronor. Medlen torde
böra upptagas under anslagsrubriken Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten
m. m. Då det är angeläget att medlen skola bliva disponibla för kartverket
snarast möjligt, bör anslaget uppföras å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 448 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför
därvid följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört
i årets statsverksproposition, bilaga 12, under punkten 4, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för kommerskollegium
uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 6 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt
anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Under hänvisning till
vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av motsvarande
anslag (XI, p. 14) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium
upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal må för budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 10 000 kronor.

[2] 127 a. Anskaffande av ett sjuktransportflygplan m. m. I enlighet med
vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av förslagsanslaget
till Sjuktransporter med flygplan (XI, p. 133) hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av ett sjuktransportflggplan in. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 220 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

C. Alkoholistvård in. m.

[3] 2 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten. Under denna rubrik har riksdagen
(skr. nr 34/1948 och 198/1949) för ombyggnad av sovcellerna samt vissa
andra förbättringsarbeten vid alkoholistanstalten å tilläggsstat II till riksslaterna
för budgetåren 1947/48 och 1948/49 såsom reservationsanslag anvisat
sammanlagt 155 000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
byggnadsarbetena måtte anvisas ytterligare 32 500 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför.

Arbetena påbörjades sommaren 1949 och äro nu i huvudsak avslutade.
Det har icke varit möjligt att hålla kostnaderna inom den beräknade ramen.
En väsentlig anledning härtill har varit, att erforderlig arbetskraft icke
kunnat erhållas på platsen, vilket förutsatts vid beräkningarnas utförande.
Härigenom har uppstått en merkostnad av 15 000 kronor för transport av
restidsersättning till arbetare från Stockholm. Det har dessutom visat
sig nödvändigt att utföra vissa arbeten, som icke kunnat förutses vid kostnadsberäkningens
uppgörande. Sålunda har det bl. a. visat sig, att snickerierna
voro av sämre beskaffenhet än vad som kunde bedömas innan de gamla
cellerna borttagits. Vissa paneler av kulturhistoriskt värde voro lösa och
söndriga och måste lagas och justeras. De gamla cellgolven måste förses med
underlagsmassa före inläggning av linoleummattor. Befintliga trappor till
bottenvåningens entresol måste förses med räcken. Merkostnaden för tillkommande
arbeten uppgår till sammanlagt 17 500 kronor.

Departementschefen. Byggnadsstyrelsens beräkning av kostnadsökningen
för planerade arbeten föranleder ingen erinran från min sida. Ej heller har
jag något att invända mot de smärre justeringar i det ursprungliga byggnadsprogrammet,
vilka under byggnadstiden ansetts erforderliga. Samman!agt
uppgå merkostnaderna för byggnadsföretaget till 32 500 kronor, vilka
medel, med hänsyn till att arbetena i stort sett äro avslutade, böra anvisas
för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 32 500 kronor.

[4] 2 b. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Ny vattenanläggning. I skrivelse den 24 november 1950 har
anstaltsstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för att ordna
vattenförsörjningen inom det s. k. kungsgårdsområdet. Styrelsen anför.

Genom beslut den 11 mars 1921 ställdes 15 000 kronor till anstaltens
disposition för anläggande av en vattenledning med hydrofor, avsedd för
bevattning av trädgårdarna vid den s. k. kungsgården. Anläggningen baseras
på en grävd brunn, som nedförts genom lerlagret till ett direkt på ber -

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

get liggande gruslager. Förutom till trädgårdsbevattning utnyttjas brunnen
även till hushållsförbrukning för ca 30 fängelsefångar samt ett flertal
befattningshavare med familjer, tillhopa ett 60-tal personer. Statens institut
för folkhälsan har den 7 oktober 1950 förklarat vattnet i bakteriologiskt avseende
vara otjänligt för hushållsförbrukning och dess användning förenat
med uppenbar hälsofara. Anstaltsstyrelsen har därför utfärdat förbud att
använda vattnet utan föregående kokning samt föranstaltat om att hushållen
dagligen erhålla tillgång till friskt dricksvatten från den ca 1 km avlägsna
huvudanstaften. Av företagen utredning framgår, att brunnen icke
är så belägen, att fullgott skydd för bakteriologisk förorening kan erhållas,
även om tätningsåtgärder vidtagas. Därför måste en ny vattentäkt upptagas,
varvid valet står mellan en nygrävd brunn eller en bergborrad brunn.
En nygrävd brunn måste förläggas utanför de odlade områdena. Avståndet
till försörjningsområdet skulle då bli förhållandevis stort. För en bergborrad
brunn föreligga gynnsamma förutsättningar. Skulle vatten i tillräcklig
mängd icke erhållas inom ett borrdjup av 80—90 meter, anses andra möjligheter
böra undersökas. Själva borrningskostnaden för en brunn med
nämnda djup beräknas till ca 4 000 kronor och den totala kostnaden för lösande
av vattenförsörjningsfrågan för kungsgårdsområdet uppskattas på
nuvarande stadium till ca 25—30 000 kronor.

Förste provinsialläkaren i Stockholms län och distriktsingenjören för vatten
och avlopp i länet ha efter besiktning på platsen uttalat, att några effektiva
skyddsåtgärder beträffande den nuvarande brunnen icke kunna vidtagas
ävensom rekommenderat anordnande av en ny brunn.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker förslaget om en bergborrad brunn. Styrelsen
har ej heller något att erinra mot den beräknade kostnaden, 30 000 kronor,
men framhåller, att kostnadsberäkningarna för bergborrade brunnar alltid
äro osäkra. Såväl det borrningsdjup, på vilket vatten anträffas, som vattenflödets
kapacitet spelar därvid roll liksom utformningen av anläggningen.
Vattenförsörjningen bör snarast ordnas på föreslaget sätt.

Departementschefen. Den brunn vid den s. k. kungsgården vid Svartsjö,
vars vatten använts till bl. a. hushållsförbrukning, har efter företagna prov
visat sig hälsovådlig. Det är därför nödvändigt att snarast åstadkomma en
ny vattentäkt. En bergborrad brunn synes på anförda skäl vara att föredraga.
Kostnadsberäkningen — 30 000 kronor — föranleder ingen erinran
från min sida.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Ny vattenanläggning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
å 30 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

■Hl

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:i
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler härefter under
civildepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

B. Vissa myndigheter.

[1] 5. Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Under åberopande av vad jag
denna dag anfört i årets statsverlcsproposition under tolfte huvudtiteln,
punkt 7, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1950/51 överskridas med 32 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
K.-E. Renström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 12.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastigheternas
och byggnadsstyrelsens delfonder av statens ''allmänna
fastighetsfond och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. äro för denna delfond
i staten uppförda två anslagsposter, avseende den ena reparationsoch
underhållskostnader i allmänhet m. in. och den andra bränsle och lyse
för kanslilokaler och tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha för budgetåret
1950/51 anvisats 505 000 resp. 258 000 kronor, eller sammanlagt 763 000
kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1950 bär byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av sammanlagt
98 000 kronor till täckande av kostnaderna för vissa icke tidigare förutsedda
reparations- och underhållsarbeten å de statliga utlandsfastigheterna.
Byggnadsstyrelsen anför härom närmare.

Styrelsen har tidigare utrett behovet av en genomgripande iståndsättning
av fastigheten i Madrid men av hänsyn till oklarheten beträffande den
fortsatta dispositionen av fastigheten ansett, att arbetena tills vidare borde
uppskjutas. Det har emellertid nu framkommit, att bristfälligheterna å tak
samt dräneringar erfordra omedelbara åtgärder till förhindrande av ökad
skadegörelse genom inträngande vatten. Oundgängligen nödvändiga reparationsarbeten
beräknas draga eu kostnad av 48 000 kronor.

Sändebudsskiftet i Oslo har aktualiserat behovet av reparationsarbeten inom
beskickningsfastigheten därstädes. Vid den av byggnadsstyrelsen verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ställda av- och tillträdessynen har konstaterats, att invändigä ommålningsarbeten
m. m. måste utföras. Kostnaderna härför uppgå till 18 000 kronor.

Vidare har uppstått ökat medelsbehov med anledning av de under innevarande
år tillkomna fastigheterna i Buenos Aires, Canberra och Washington.
Kostnaderna, vilka avse vissa onera m. m., uppgå till 32 000 kronor.
Styrelsen får i detta sammanhang framhålla att tidigare förhyrningar på
dessa platser hava avvecklats, medförande en besparing å 90 000 kronor å
det för innevarande budgetår anvisade anslaget till förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.

Härjämte har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 4 november 1950 anmält
behov av ytterligare medel för iståndsättning av beskickningsfastigheten i
Warszawa. Styrelsen har upptagit de beräknade merkostnaderna till 64 000
kronor att bestridas från den under styrelsens delfond upptagna posten till
reparations- och underhållskostnader m. m.

Beträffande den närmare motiveringen för byggnadsstyrelsens förslag hänvisas
till styrelsens skrivelse i ämnet. Med hänsyn till skrivelsens innehåll
torde någon närmare redogörelse för densamma icke lämpligen böra lämnas
till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde böra få
del av innehållet i skrivelsen genom att denna överlämnas till utskottet.

För att bestrida kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen i det föregående
åsyftade arbetena torde styrelsen lämnas tillstånd att överskrida den under
byggnadsstyrelsens delfond upptagna posten till reparations- och underhållskostnader.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den å beskickningsfastigheternas delfond
av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten
Reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m. må
under budgetåret 1950/51 överskridas med högst 162 000
kronor.

[2] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken
reparations- och underhållskostnader m. m. ha för denna delfond för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 4 147 000 kronor, därav 4 087 000
kronor avsetts för löpande underhåll av delfondens fastigheter och återstoden,
60 000 kronor, för vissa särskilda arbeten av reparations- och underhållskaraktär.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 maj 1950 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att vidtaga erforderliga ändringsarbeten inom det s. k. kanslihusannexet
i samband med anordnande av lokaler för civildepartementet samt
förordnat att för ifrågavarande arbeten uppkommande kostnader finge bestridas
från den under byggnadsstyrelsens delfond uppförda utgiftsposten
till Reparations- och underhållskostnader in. m. Kungl. Maj :t har samtidigt
förklarat sig framdeles vilja efter framställning från styrelsen meddela
beslut angående slutligt bestridande av nämnda kostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 21 november 1950 har byggnadsstyrelsen anmält att arbetena
nu äro färdigställda och belöpa sig till 21 000 kronor. Då detta belopp
icke kan slutligen gäldas inom ramen för det under förevarande delpost för
normala underhållsarbeten avsedda anslaget, hemställer styrelsen att
nämnda belopp måtte särskilt ställas till styrelsens förfogande.

Jag förordar, att för de ifrågavarande arbetena särskilda medel ställas
till byggnadsstyrelsens förfogande under reparations- och underhållskostnadsposten
av styrelsens delfond och hemställer därför att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den å byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten
Reparations- och underhållskostnader m. m. må under budgetåret
1950/51 överskridas med högst 21 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Eriksson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 13.

Försvarets fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över försvar sär enden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler fråga om
ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under
befästningars delfond av försvarets fastighetsfond och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
befästningars delfond av försvarets fastighetsfond. Under rubriken reparations-
och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för
försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 anvisats 3 230 000 kronor.

Till rensnings- och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd
ha för budgetåren 1947/48—1949/50 anvisats sammanlagt 2 275 000 kronor.
I sin skrivelse med förslag till stat för fastighetsfonden för innevarande
budgetår hemställde fortifikationsförvaltningen, att för fortsättande
av ifrågavarande arbeten samt för arbeten av motsvarande art i vissa centrala
drivmedelsanläggningar i berg måtte för budgetåret 1950/51 anvisas
800 000 kronor. Vid anmälan av propositionen 1950:111 med förslag till
stat för försvarets fastighetsfond erinrade jag om att enligt beslut av 1948
års riksdag beräkningen av underhållskostnaderna för befästningar och
bergrum skulle ske i viss relation till anläggningsvärdet samt att underhållsmedlen
förutsatts skola användas såväl till det löpande underhållet
som till erforderliga större bergrensnings- och förstärkningsarbeten. Med
hänsyn därtill upptogs i staten för fastighetsfonden intet särskilt belopp
för de av fortifikationsförvaltningen angivna bergrensnings- och förstärkningsarbetena.

I skrivelse den 6 oktober 1950 har fortifikationsförvaltningen hemställt,
att förenäinnda belopp av 800 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat till

4 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr''2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

riksstaten för innevarande budgetår. Ämbetsverket har till stöd härför anfört,
att de bergrum, som i första hand avsåges, vore de på sin tid av annan
myndighet utförda centrala ammunitionsförråden och drivmedelsanläggningarna.
De aktuella rensnings- och förstärkningsarbetena i dessa bergrum
vore icke att hänföra till löpande underhållsarbeten, då de vore av
engångsnatur och borde ha utförts i samband med anläggningarnas tillkomst.
Därest arbetena icke bleve utförda, kunde skador uppstå på personer
och materiel, varjämte driften vid vissa anläggningar med hänsyn till
arbetarskyddet kunde komma att inskränkas. De! vore sålunda nödvändigt,
att de pågående rensnings- och förstärkningsarbetena i de centrala
ammunitionsförråden snarast fullföljdes. Kostnaderna för dessa arbeten
för innevarande budgetår beräknades till 450 000 kronor. Vid de besiktningar,
som gjorts vid vissa drivmedelsanläggningar, hade det visat sig
nödvändigt att snarast igångsätta motsvarande rensnings- och förstärkningsarbeten
för förhindrande av olycksfall. Ifrågavarande arbeten beräknades
för innevarande budgetår uppgå till 350 000 kronor. Det i staten för
fastighetsfonden uppförda beloppet för löpande reparations- och underhållskostnader
vore icke tillräckligt för att kostnaderna för ifrågavarande
rensnings- och förstärkningsarbeten skulle kunna inrymmas däri.

Departementschef en. Såsom framhölls vid anmälan av propositionen till
1950 års riksdag angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1950/51 böra rensnings- och förstärkningsarbeten i berg normalt bestridas
från den i staten för löpande underhåll av anläggningar under befästningsfonden
upptagna utgiftsposten utan särskild förhöjning av denna
post. De arbeten som åsyftas med fortifikationsförvaltningens framställning
äro emellertid närmast att anse som engångsarbeten för att giva anläggningarna
det utförande, som enligt numera föreliggande erfarenheter
anses erforderligt för anläggningar av ifrågavarande slag. Med hänsyn till
sistnämnda förhållande torde kostnaderna icke böra bestridas av de för
normala underhållsarbeten avsedda medlen utan tillgodoses genom särskild
medelsanvisning. Fortifikationsförvaltningen har också upplyst, att den i
staten för fastighetsfonden uppförda posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. icke förslår för bestridande av de arbeten varom här är
fråga. Då emellertid medel för motsvarande ändamål tidigare anvisats under
staten för försvarets fastighetsfond, synes även nu förevarande medelsbehov
böra regleras över staten för fonden. Fortifikationsförvaltningen
har vidare framhållit de risker för olycksfall och driftavbrott som förei
händelse av uppskov med arbetenas utförande. Den skärpning av
det utrikespolitiska läget, som inträtt sedan förenämnda propositions avlåtande,
talar enligt min mening även för att frågan tages under förnyat
övervägande. Det bör nämligen icke riskeras, att driften vid de ur försvarssynpunkt
betydelsefulla anläggningar, varom här är fråga, skulle behöva
inskränkas i ett kritiskt läge. Jag förordar därför, att medel ställas till förfogande
för arbetenas utförande snarast möjligt. Då jag icke funnit något

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att erinra mot fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar, föreslår
jag, att av riksdagen utverkas medgivande att överskrida vederbörlig i staten
för fastighetsfonden uppförd anslagspost med det av förvaltningen äskade
beloppet, 800 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den å befästningars delfond av försvarets
fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader m. in. må under budgetåret 1950/
51 överskridas med högst 800 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 4 b. Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet för Sveriges representation
i Bonn. Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 har
riksdagen anvisat ett investeringsanslag av 280 000 kronor till inköp av en
fastighet i Köln, avsedd i främsta rummet som hostad åt chefen för Sveriges
representation i Förbundsrepubliken Tyskland (skr. nr 388). Representationens
kansli är däremot för närvarande inrymt i en förhyrd fastighet,
Ulmenallé 96, innehållande aderton rum fördelade på souterrainvåning med
köksavdelning och vaktmästarbostad, två bostadsvåningar samt en endast
delvis inredd vindsvåning. Med hänsyn till det synnerligen vanskliga läget på
fastighetsmarknaden i Köln ha förhandlingar inletts med den tyske ägaren
om förvärv av fastigheten. Dessa ha resulterat i ett preliminärt köpekontrakt,
enligt vilket fastigheten under förbehåll för riksdagens godkännande
må inköpas av svenska staten för ett pris av DM 115 000, motsvarande i
svenskt mynt enligt nuvarande kurs omkring 140 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som låtit verkställa en undersökning på platsen och
som tillstyrkt inköp av fastigheten, har förklarat sig anse denna vara välbclägen
och med hänsyn till rådande förhållanden å orten i gott skick. För
att kunna fylla uppgiften såsom kanslilokal är den sålunda i behov av en -

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

dast smärre reparationer och ändringar samt iståndsättande av gas- och
värmeledningssystcmet in. in. Härför erfordras ett belopp av omkring 40 000
kronor. För ändamålet skulle alltså erfordras tillhopa 180 000 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till de exceptionella förhållandena i
Köln är det enligt min mening angeläget att genom förvärv av den till inköp
föreslagna fastigheten säkra tillfredsställande kanslilokaler åt den svenska
representationen i Västtyskland. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att
medel för inköp av fastigheten nu anvisas. Med hänsyn till ovissheten rörande
den tyska regeringens framtida säte förordar jag emellertid, att Kungl.
Maj:t bemyndigas försälja fastigheten, därest den svenska representationen
framdeles skulle flyttas från Köln. Motsvarande bemyndigande synes böra
begäras ifråga om den tidigare förvärvade fastigheten därstädes. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet
för Sveriges representation i Bonn å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 180 000 kronor,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest den svenska representationen
skulle flyttas från Köln, försälja de för representationen
därstädes förvärvade båda fastigheterna.

[2] 4 c. Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Med bifall
till förslag av Kungl. Maj:t i proposition den 9 maj 1947 (nr 265) har riksdagen
(skr. nr 396) för budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag
av 650 000 kronor till uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra.
Redan innan byggnadsarbetena under våren 1948 påbörjades, visade det sig,
att kostnaden för fastighetens uppförande på grund av förändringar i läget
på byggnads- och arbetsmarknaden i Australien komme att icke obetydligt
överskrida det beräknade beloppet. För budgetåret 1948/49 anvisade riksdagen
därför (skr. nr 463) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr
303) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 för samma ändamål
ett investeringsanslag av 250 000 kronor. Till grund för beräkningarna för
detta anslag lågo de i Australien i juni 1948 gällande byggnadskostnaderna.
Prisutvecklingen i Australien har emellertid sedan sommaren 1948 fortgått
i ständigt fördyrande riktning, varför riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t
(prop. nr 62/1950) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
anvisade ytterligare ett investeringsanslag å 170 000 kronor (skr. nr 132).
Därvid grundades beräkningarna på kalkyler, uppgjorda i november 1949.

Enligt vad beskickningen i Canberra meddelat ha ej heller sistnämnda
kalkyler visat sig hållbara. Det har sålunda framgått, att vederbörande entreprenörer
icke medräknat övertidsersättningar för lördagsarbete å ca 57 000
kronor. I Australien äro lördagar arbetsfria, men för nu ifrågavarande byggnad
ha arbetarna under arbetets gång krävt att mot övertidsersättning få
arbeta även dessa dagar. Därtill ha kommit höjda arbetslöner på grund av

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

högre levnadskostnadsindex samt ökning av grundlönerna. De sammanlagda
ökningarna av lönekostnaderna uppgå sålunda till 93 000 kronor. Vidare
må framhållas, att de i Canberra sysselsatta arbetarna bo i baracker. Kostnaderna
för denna inkvartering ha på grund av prisstegringarna oförutsett
ökat med ca 14 000 kronor. Slutligen ha kostnaderna för arbeten med körbanor,
trädgårdsanläggning in. in. på grund av prisstegringar och löneförhöjningar
ökats med 30 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig rörande behovet av ytterligare
anslag, har på grundval av föreliggande uppgifter verkställt en beräkning
av återstående kostnader för byggnadens färdigställande. Enligt denna torde
kostnaderna komma att överstiga de i november 1949 beräknade med i runt
tal 136 000 kronor. Styrelsen har vidare med hänsyn till den uppenbara svårigheten
att verkställa exakta kalkyler ansett sig böra räkna med kostnader
för oförutsedda utgifter å ca 24 000 kronor. För arbetets slutförande
skulle alltså erfordras ytterligare 160 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen erfordras
på grund av omständigheter, som tidigare icke varit möjliga att förutse,
ytterligare medel för färdigställande av beskickningsfastigheten i Canberra.
Jag tillstyrker därför, att framställning härom göres till riksdagen, samt
förordar, att utöver tidigare beviljade anslag å sammanlagt 1 070 000 kronor
äskas ett belopp av 160 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra
å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett investeringsanslag av 160 000 kronor.

[3] 4 d. Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad. Med bifall till förslag
av Kungl. Maj :t i proposition den 15 oktober 1948 (nr 303) har riksdagen
(skr. nr 63) å tiiläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisat
ett investeringsanslag av 40 000 kronor för iståndsättande av statens
fastighet i Leningrad. Till grund för beräkningarna låg därvid ett kostnadsförslag
från vederbörande sovjetryska myndigheter. Kostnaderna för arbetena,
som avsågo byggnadens yttre iståndsättning, ha emellertid enligt en
inkommen slutredovisning uppgått till 118 283 rubel eller i svenskt mynt
kronor 121 154: 43. Det utförda arbetet har utan erinran besiktigats på platsen
av byggnadsstyrelsens representant. Den uppkomna merkostnaden å i
runt tal 82 000 kronor hänför sig dels till vissa extra reparationsarbeten, som
ursprungligen icke planerats men som under arbetets fortgång visat sig nödvändiga,
dels till den sommaren 1950 företagna höjningen av rubelkursen.

Då någon svensk representation för närvarande icke finnes i Leningrad,
torde Kungl. Maj :t böra bemyndigas försälja fastigheten, om delta ur statens
synpunkt hefinnes mest fördelaktigt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett investeringsanslag av 82 000 kronor,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så befinnes lämpligt,
försälja fastigheten till skäligt pris.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 2—11 vore av den
natur att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande
framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare
upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Marinens delfond.

[1] 16 a. Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona öriogsvarv.
I skrivelse den 7 november 1950 har fortifikationsförvaltningcn meddelat, att
marinförvaltningen hemställt, att fortifikationsförvaltningen måtte äska
medel å tilläggsstat för innevarande budgetår till ombyggnad av vissa artillcriverkstäder
vid Karlskrona örlogsvarv. Marinförvaltningen hade därvid
anfört i huvudsak följande.

Vid eldsvåda år 1943 hade södra delen av skepp nr 4 i östra delen av artilleriverkstäderna
vid örlogsvarvet eldhärjats. Efter eldsvådan hade endast
sådana reparationer av provisorisk art, som vore nödvändiga för att driften
skulle kunna uppehållas, företagits i avvaktan på beslut angående återuppförande
av den brunna delen av byggnaden. Efter företagna besiktningar
och utredningar hade därefter utarbetats ett förslag till ombyggnad i utförande
lika med den övriga delen av artilleriverkstäderna. Ritningar i anslutning
till detta förslag hade uppgjorts av örlogsvarvet, och arbetena hade
kostnadsberäknats till 115 000 kronor enligt 1941 års prisläge. Sedan marinförvaltningens
äskande av detta belopp för budgetåret 1945/46 icke för -

Kungl. Maj:Is proposition nr 2.

anlett någon åtgärd, hade ämbetsverket i skrivelse år 1946 återkommit i
ärendet men då föreslagit — med hänsyn till att det icke dittills varit möjligt
för ämbetsverket att slutligt taga ställning till uppkommen fråga om en
eventuell överflyttning av hylstillverkningen i artilleriverkstäderna till försvarets
fabriksstyrelse och den därmed sammanhängande frågan om framtida
dispositionen av genom återuppbyggnaden utvunnet lokalutrymme —
att beslut om ombyggnaden skulle tills vidare uppskjutas.

Under åren därefter hade emellertid behovet av ökat utrymme i hylsverkstaden
gjort sig alltmer gällande. Orsakerna därtill vore dels att de hylsor,
som numera tillverkades i de största antalen, krävde ytterligare utrymme,
dels att det tillgängliga utrymmet icke medgåve ett rationellt utnyttjande av
alla maskiner. Verkstadsdirektören vid marinverkstäderna i Karlskrona
hade också framhållit, att trängseln i den nuvarande verkstaden innebure
uppenbara olycksfallsrisker, vilket förhållande varit föremål för särskild
uppmärksamhet inom örlogsvarvets skyddskommitté. Med hänsynstagande
till dessa förhållanden hade ett nytt förslag till återuppförande av den brandskadade
delen av verkstaden utarbetats av örlogsvarvet. Detta förslag skilde
sig från det tidigare upprättade därigenom att byggnaden nu avsåges skola
uppföras i två våningar. Kostnaden hade beräknats till 215 000 kronor enligt
1947 års prisläge.

För bedömande av frågan om verkstädernas fortsatta utnyttjande för
hylsfabrikation hade marinförvaltningen upptagit denna fråga till diskussion
med försvarets fabriksstyrelse. Vid förhandlingarna hade erinrats om
att riktlinjerna för försvarets fabriksstyrelses pjäshylsfabrikation vore uppdragna
år 1943 av dåvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd. Dessa riktlinjer
avsåge i huvudsak att en ny hylsfabrik uppfördes ovan jord, under
det att en ammunitionsreservfabrik förlädes till bergrum. Medel funnes anvisade
för båda fabrikerna, men för bergrumsfabriken saknades byggnadstillstånd.
Dessutom hade framkommit, att det för närvarande icke vore möjligt
avgöra, i vilken utsträckning försvarets fabriksstyrelse komme att behöva
maskiner från Karlskronafabriken, enär styrelsen experimenterade
med framställning av hylsor enligt nya metoder, där flera hylsdragningsoperationer
vore sammanförda och utfördes i ett moment. I vilken omfattning
och vid vilken tidpunkt försvarets fabriksstyrelse finge intresse av att
övertaga maskiner från hylsfabriken i Karlskrona kunde icke tagas definitiv
ställning till förrän tidigast om två år. En tid av två år framåt syntes sålunda
vara att räkna med som den minimitid, hylstillverkningen komme att
kvarligga i Karlskrona i sin nuvarande omfattning.

För ställningstagande till lönsamheten av det senaste ombyggnadsförslaget
hade marinförvaltningen dessutom undersökt vilka behov, som förelåge
för utnyttjande av de lokalutrymmen, som efter två år eventuellt bleve
lediga i artilleriverkstäderna, om hylstillverkningen helt eller delvis komme
att upphöra. Därvid hade framkommit, att ett flertal redan nu aktuella
behov av ökade lokalutrymmen funnes vid marinverkstäderna i Karlskrona.
Marinförvaltningen tillstyrkte därför, att en ombyggnad av den brunna delen
av artilleriverkstäderna snarast komme till utförande enligt det senaste
från Karlskrona örlogsvarv framförda förslaget. Ombyggnadsföretaget kunde
icke inrymmas i de delar av medel och byggnadskvot, som dittills avsetts
eller planerats för marinen.

För egen del har fortifikationsförvaltningen anfört att verkställd granskning
av förslaget i byggnadstekniskt avseende icke givit ämbetsverket anledning
till några väsentliga erinringar. Beträffande kostnaderna vore en
uppräkning av den tidigare enligt prisläget den 1 juli 1947 angivna kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadssumman, 215 000 kronor, till närmast aktuellt prisläge nödvändig.
Dessutom hade vissa förstärkningsåtgärder bedömts bliva erforderliga på
förekommande yttre ledningar, varjämte en utökning av transformatorstationen
erfordrades. Enligt prisläget den 1 juli 1950 uppskattade således
fortifikationsförvaltningen byggnadskostnaderna till sammanlagt 465 000
kronor. Ämbetsverket har hemställt, att detta belopp måtte anvisas.

Departementschefen. Med hänsyn till att ovisshet rått rörande det framtida
utnyttjandet av hylsverkstaden vid Karlskrona örlogsvarv ha hittills
inga mera genomgripande åtgärder vidtagits i syfte att iståndsätta de delar
av densamma som förstördes vid den år 1943 timade eldsvådan. Arbetet har
pågått inom de begränsade utrymmen, som stått till förfogande efter branden.
Med hänsyn till att arbetsbelastningen är betydande och att nuvarande
förhållanden medför alltför stora olycksfallsrisker anser jag mig emellertid
icke kunna förorda ytterligare uppskov med ifrågavarande arbeten. Därest
en överflyttning av hylstillverkningen till försvarets fabriksstyrelse framdeles
äger rum, torde, såsom marinförvaltningen framhållit, de nya lokaler
som nu skulle tillkomma kunna utnyttjas för andra verksamhetsgrenar
inom örlogsvarvets rörelse. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att medel
anvisas för ändamålet. Fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar
ha icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn till vad nyss anförts
rörande behovet av snara åtgärder föreslår jag, att de erforderliga medlen,
465 000 kronor, anvisas å tilläggsstat.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona
örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 465 000 kronor.

Befästningars delfond.

[2] 25. Anordnande av vissa fartygstunnlar. Under hänvisning till vad jag
förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 30) får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

[3] 26. Berghangarer. Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört
i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 31) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Berghangarer å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kronor.

[4] 27. Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 32)
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.

[5] 28. Vissa ammunitionsförråd. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 33) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

[6] 29. Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd. Under
hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 25, punkt 34) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/
51 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

[7] 30. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 35)
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppställningsplatser för radarstationer å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.

[8] 31. Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Under
hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 25, punkt 36) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

[9] 32. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
25, punkt 37) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

[10] 33. Tygmaterielförråd i berg. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 38) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Tygiriaterielförråd i berg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

[11] 34. Utvidgning av flygverkstad. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 39) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av flygverkstad å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.

[12] 35. Fullträffsäkra uppehållsplatser. Under hänvisning till vad jag
förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 40) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fullträffsäkra uppehållsplatser å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 500 000 kronor.

[13] 36. Övriga befästningsarbeten. Under hänvisning till vad jag förut
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 41) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Övriga befästningsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 850 000 kronor.

B. Försvarets fabriksfond.

[14] 3 och 4. Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för
försvaret och anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala
tvätt- och reparationsanstalter. På förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr
179 beslöt 1943 års riksdag, att den förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten
i fråga om intendenturmateriel vid försvaret skulle rationaliseras
genom koncentration av verkstadsdriften till ett fåtal centrala
tvätt- och reparationsanstalter. Tillika ställde riksdagen till Kungl. Maj :ts
förfogande dels för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm
och Boden samt på Gotland ett belopp av 2 270 000 kronor, dels ock för
anskaffning av maskiner och annan utrustning för anstalterna i fråga ett
belopp av 800 000 kronor.

Vidare anvisade 1944 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
nr 112 dels för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
för försvaret i Långsele, Herrljunga och Mjölby ett belopp av 2 630 000
kronor, dels ock för anskaffning av maskiner och annan utrustning för
ifrågavarande anstalter ett belopp av 925 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Tillika medgav 1944 års höstriksdag på förslag av Kungl. Maj :t i proposition
nr 288, att den av 1943 års riksdag beslutade centrala tvätt- och reparationsanstalten
i Boden finge för en ytterligare kostnad av 222 000 kronor
för byggnader samt 40 000 kronor för maskinutrustning dimensioneras
för tillgodoseende jämväl av visst civilt tvättbehov.

Slutligen anvisade 1946 års riksdag på förslag av Kungl. Maj :t i proposition
nr 132 ytterligare 410 000 kronor till byggnadsarbeten samt 610 000
kronor till maskinanskaffning m. in. vid ifrågavarande anstalter.

Av dessa äro de för Gotland, Stockholm, Boden och Långsele avsedda
numera färdigställda och tagna i bruk, medan anstalterna i Herrljunga och
Mjölby ännu icke kommit till utförande.

I skrivelse den 7 september 1950 har försvarets fabriksstijrelse framhållit,
att de fortlöpande prisstegringarna å byggnadsmaterial och maskinutrustning
samt de i övrigt under senare år rådande onormala förhållandena
medfört ökade kostnader i jämförelse med de år 1945 uppgjorda kalkyler,
som legat till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret 1946/47. För
Stockholms-, Boden- och Långseleanstalterna hade uppstått ett ökat anslagsbehov
i vad anginge byggnadsarbetena å sammanlagt 336 000 kronor
eller i det närmaste 10 % av de år 1945 beräknade anläggningskostnaderna.
I vad gällde maskinutrustningen uppginge merkostnaderna för dessa anstalter
till 50 000 kronor. Sammanlagt erfordrades således för fullbordandet
av ifrågavarande centrala tvätt- och reparationsanstalter ytterligare investeringsmedel
av (336 000 + 50 000 =) 386 000 kronor.

Departementschefen. Jag föreslår, att till täckande av de av fabriksstyrelsen
anmälda merkostnaderna å tilläggsstat för innevarande budgetår
anvisas två investeringsanslag, det ena på i avrundat tal 335 000 kronor
för att täcka prisstegringarna å byggnadsarbetena och det andra på 50 000
kronor för merkostnader med avseende på maskiner och annan utrustning
för ifrågavarande anstalter.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att under Försvarets fabriksfond å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 335 000 kronor;

b) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning
för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag
av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1] 12 a. Rörelsekapital för telegrafverket. Som följd av den vid 1944 års
riksdag beslutade omläggningen av kapitalbudgeten visade det sig nödvändigt
att öppna vissa rörliga krediter i riksgäldskontoret för att säkerställa
bl. a. affärsverkens behov av rörelsemedel. För telegrafverket fastställdes
till en början en rörlig kredit av högst 25 miljoner kronor, vilket maximibelopp
år 1947 höjdes till 35 miljoner kronor.

I skrivelse den 27 september 1950 har telegrafstyrelsen hemställt, att ett
investeringsanslag av 10 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår till rörelsekapital för telegrafverket.

Såsom motivering för det ökade behovet av rörelsemedel anför telegrafstyrelsen,
att telegrafverkets behov av sådana medel i huvudsak bestämmes
dels av storleken av den nödvändiga materiellagerhållningcn, dels av behövliga
medel för kassahållningcn, för krediter till verkets kunder huvudsakligen
för samtals- och telegramavgifter och för förskottering av utgifter,
som skola ersättas verket av utomstående, och dels av storleken av hos
verket innestående depositioner och skattemedel o. d. De väsentliga fak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

torer, som påverka behovet av rörelsemedel, äro materiellagerhållningen och
krediterna för samtals- och telegramavgifter.

Såsom belysande för utvecklingen lämnar telegrafstyrelsen i följande sammanställning
vissa siffror rörande förändringarna i behovet av rörelsemedel
från den 30 juni 1944 till den 30 juni 1950.

	30 juni	30 juni	30 juni	30 juni
	1044	1948	1949	1950
	milj. kr	milj. kr	milj. kr	mijj. kr
Kassa, bank och postgiro ..............	8''0	10-6	15-2	19-9
Avgår: innehållna medel för skattebetal-
ning omedelbart efter halvårsskiftet ..	—	-5-0	-6-0	-6-3
Rest	80	5''6	9-2	13''6
I förråden bundna medel ..............	47-1	58-4	64-1	58-8
I verkstäderna bundna medel ..........	9-6	18 3	18 6	16-8
Fordringar hos andra myndigheter ....	0-8	3-1	4*5	3-8
Fordringar hos abonnenter ............	18-3	24-9	26-8	35-4
Övriga fordringar ....................	6‘6	7-7	11-4	12-4
Summa	90-4	118-0	134-6	140-8
Avgår: diverse skulder ................	-22-4	-21-6	-313	-36-1
Nettobehov av rörelsemedel ............	68-0	96-4	103 3	104-7
Disponibla rörelsemedel per den 30/6
1944 .............................	63-4	63-4	63-4	63 4
Nettobehov utöver disponibla rörelsemedel
per 30/6 1944 ......................	46	33-0	39-9	41-3
Ovan angivna nettobehov har täckts på
följande sätt:
Ej inlevererade överskottsmedel .......	4-6	0-2	10-1	no
Lyft å rörlig kredit ..................	—	20-0	28-0	30-0
Överskridet investeringsbemyndigande . .	—	12-8	1-8	0-3
Summa	46	33-0	39-9	41-3

I anslutning härtill meddelar styrelsen, att sammanställningen anger läget
vid utgången av respektive budgetår. Behovet av rörelsemedel varierar emellertid
mycket starkt under årets lopp. Detta beror framför allt på att abonnemangsavgifterna
uppbäras kvartalsvis i förskott, vilket leder till att telegrafverkets
rörelse rent kassamässigt lämnar ett betydande överskott vissa
månader men i stället visar underskott under andra månader. Under budgetåret
1949/50 varierade därför de å den rörliga krediten lyftade beloppen
mellan lägst 10 miljoner kronor och högst 35 miljoner kronor. Motsvarande
siffror för budgetåret 1948/49 voro lägst 13 miljoner kronor och högst 33
miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen framhåller vidare, att det icke är möjligt för styrelsen
att vid varje särskild tidpunkt exakt avväga hur mycket pengar som kunna
lyftas å investeringsbemyndigandet respektive måste anskaffas genom att
den rörliga krediten tages i anspråk. Medel måste nämligen lyftas en å två

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

månader före den tidpunkt, då styrelsen av redovisningarna får uppgift om
hur stora de redovisade anläggningskostnaderna ha varit. Om telegrafstyrelsen
vid varje särskilt tillfälle skulle ha lyft exakt det belopp, som
borde ha täckts genom den rörliga krediten, skulle densamma under budgetåret
1949/50 ha belastats med belopp varierande mellan 17,o och 42,2 miljoner
kronor och under budgetåret 1948/49 med belopp varierande mellan
24,4 och 44,6 miljoner kronor.

Såsom framgår av sammanställningen har, påpekar styrelsen, telegrafverkets
behov av rörelsemedel stigit avsevärt sedan den 30 juni 1944. Stegringen
beror dels på den starkt ökade omfattningen av rörelsen, som bl. a.
rent automatiskt medför ökade krediter till verkets kunder, och dels på den
av rörelsens tillväxt mycket starkt stegrade anläggningsverksamheten, som
nödvändiggjort ökad lagerhållning och utökad verkstadsrörelse. Eftersom
den rörliga krediten egentligen endast är avsedd att möta tillfälliga fluktuationer
i behovet av rörelsemedel men krediten numera har måst tagas
permanent i anspråk till ett belopp, som under de två senaste budgetåren
icke underskridit 10 miljoner kronor (och rätteligen icke borde ha underskridit
17 miljoner kronor), bör telegrafverket tillföras förstärkning av
rörelsemedlen genom att ett särskilt investeringsanslag anvisas för ändamålet.
Storleken av detta anslag synes lämpligen kunna fixeras till 10 miljoner
kronor och torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Anvisandet
av ett dylikt anslag innebär i sak icke annat än en överflyttning av
utav riksgäldskontoret redan utbetalade medel från en rubrik till en annan.

Telegrafstyrelsen framhåller vidare, att på sista tiden har tillkommit en
omständighet, som kommer att åtminstone övergångsvis medföra en ytterligare
ökning av behovet av rörelsemedel. På grund av den skärpning i den
utrikespolitiska situationen, som inträdde under sommaren 1950, har styrelsen
funnit det vara angeläget att öka lagerhållningen av sådana varor,
som ha särskild betydelse för att verket i händelse av försvårad import utifrån
skall kunna fortsätta sin verksamhet. Bercdskapsinköp ha sålunda
gjorts av vissa typer av radiorör, vilka icke kunna tillverkas inom landet,
och dessutom har styrelsen funnit det vara klokt att öka inköpen av metaller
såsom bly, koppar och tenn. Sistnämnda inköp ha som regel skett till
priser, som ligga långt under nuvarande dagsnoteringar. Totalt röra sig inköpen
om ett belopp på 9 å 10 miljoner kronor. Med hänsyn härtill skulle
maximibeloppet för den rörliga krediten egentligen behöva ökas. Under
förutsättning av bifall till styrelsens förslag om anvisande av ett investeringsanslag
på 10 miljoner kronor till rörelsekapital, motsvarande det belopp
varmed den rörliga krediten numera permanent måst tagas i anspråk,
kan emellertid en dylik ökning undvikas.

Riksräkenskapsverket framhåller i yttrande den 4 oktober 1950, att telegrafverkets
rörliga kredit lios riksgäldskontoret måste permanent tagas i
anspråk till ett belopp, som under de två sistförflutna budgetåren icke vid
5 Ilihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

något tillfälle understigit 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har med
hänsyn härtill intet att erinra mot att telegrafverkets fasta rörelsekredit
ökas med angivna belopp genom att ett investeringsanslag anvisas för ändamålet.

Vid bifall till telegrafstyrelsens av riksräkenskapsverket sålunda förordade
förslag komma, därest rörlig kredit hos riksgäldskontoret i enlighet med vad
telegrafstyrelsen förutsatt skall stå till förfogande i oförändrad utsträckning,
telegrafverkets totala rörelsemedel att ökas med 10 miljoner kronor.
Denna ökning torde kunna anses motiverad med hänsyn till det genom
skärpningen i det utrikespolitiska läget uppkomna behovet att öka lagerhållningen
av vissa varor.

Departementschefen. Telegrafverkets behov av rörelsemedel har efter omläggningen
av kapitalbudgeten 1944 ökats, allteftersom utvecklingen av telegrafverkets
rörelse fortgått. Av den av telegrafstyrelsen lämnade redogörelsen
framgår, att nettobehovet av rörelsemedel per den 30 juni 1949 och den
30 juni 1950 utgjort 103,3 respektive 104,7 miljoner kronor. Till täckande i
huvudsak av detta behov har styrelsen tagit i anspråk - förutom per den
30 juni 1944 disponibla rörelsemedel om 63,4 miljoner kronor — 28 respektive
30 miljoner kronor av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret samt
icke inlevererade överskottsmedel om 10,i respektive 11 miljoner kronor.
Styrelsen har å den rörliga krediten under budgetåren 1948/49 och 1949/50
lyft belopp, som varierat mellan 13 och 33 miljoner kronor respektive 10 och
35 miljoner kronor. Under de två senaste budgetåren har alltså fortlöpande
använts lägst 10 miljoner kronor av den rörliga krediten för att tillgodose
telegrafverkets behov av rörelsemedel. Styrelsen har därför hemställt, att
ett investeringsanslag anvisas med detta belopp å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

Jag tillstyrker förslaget. Anslaget torde böra benämnas Rörelsekapital för
telegrafverket.

Genom anvisande av detta anslag kommer telegrafverkets tillgång på rörelsemedel
att ökas med 10 miljoner kronor, om ej verkets rörliga kredit hos
riksgäldskontoret minskas med samma belopp. På de skäl telegrafstyrelsen
anfört, vilka godtagits av riksräkenskapsverket, anser jag mig icke böra
för närvarande förorda en sänkning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för telegrafverket å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

C. Statens järnvägar.

[2] 23. Anskaffning av godsvagnar. Till anskaffning av godsvagnar har
för budgetåret 1950/51 anvisats ett investeringsanslag av 9 360 000 kronor.

I skrivelse den 23 september 1950 har järnvägsstyrelsen hemställt, att
10 000 000 kronor anvisas för ytterligare anskaffning av godsvagnar.

Järnvägsstyrelsen erinrar till en början, att statens järnvägars godsvagnspark,
frånsett malmvagnar, omfattar i runt tal 36 000 normalspåriga och
6 000 smalspåriga godsvagnar. Den normala ekonomiska livslängden för en
godsvagn kan enligt europeiskt betraktelsesätt sägas vara 35 år men enligt
amerikanskt väsentligt kortare. Såsom framgår av följande tabell är en
oroväckande stor del av den svenska normalspåriga godsvagnsparken överårig
även enligt europeisk synpunkt. Läget i fråga om smalspåriga vagnar
är än sämre, men tabellen liksom framställningen i fortsättningen har begränsats
att omfatta normalspårig materiel.

Anskaff ningsår -

1950—1945
1944—1940
1939—1935
1934—1920
1919—1915
1914—1910
före 1910

Ungefärligt antal
normalspåriga
vagnar i
åldersgruppen

. . 3 000

. . 6 200

. . 3600

. . 2 700

. . 4 400

. . 3 700

.. 12 400

Ungefärligt antal
normalspåriga
vagnar i medeltal
per >årsklass»

500
1 200
700
180
900
750

Summa 36 000

Enär den överåriga materielen fortfarande måste utnyttjas i trafik är det
enligt styrelsen uppenbart, att behovet av en omfattande nyanskaffning av
godsvagnar under kommande år skulle elimineras endast för det fall att en
mycket avsevärd trafikminskning skulle inträda i framtiden. Även om trafikminskningen
mot förmodan skulle bli så stor, att alla vagnar över 40 år
skulle kunna undvaras och slopas utan ersättning, återstår dock ett årligt
anskaffningsbehov av omkring 750 vagnar per år under en femårsperiod
och av omkring 900 under den därpå följande. Som jämförelse kan nämnas,
att godsvagnsanskaffningarna under senare år på grund av investeringsbegränsningen
endast uppgått till i runt tal 500 vagnar per år. Denna
anskaffning har sålunda endast till en del täckt behovet, även om de 12 400
definitivt överåriga vagnarna ej alls skulle behöva ersättas.

De senare årens låga anskaffning kan, uttalar styrelsen vidare, förutom
av den anbefallda investeringsbegränsningen möjligen försvaras med att
godstrafiken alltsedan krigs- och de första efterkrigsåren visat fallande tendens.
Denna minskning har emellertid undan för undan avtagit för att från

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

och med mars 1950 förbytas i en ökning som därefter blivit allt mera märkbar.
Tendensen belyses av följande tabell (SJ + EJ).

Transporterad
godsmängd i
tusental ton
(utom lapplandsmalm
och
tjänstegods)

1945 ...................... 36 855

1946 ...................... 36 810

1947 ...................... 31 984

1948 ...................... 29 358

1949 ...................... 26 319

1950 (beräkn.) ............ 27 000

Antal godstonkm
1 miljoner (ej av
lapplandsmalm
och tjänstegods)

6 464

7 008
6 624
6 127

5 776

6 100

Uppgifterna för år 1950 äro beräknade på grundval av kända uppgifter
för första halvåret. Då emellertid de första månaderna av året utvisade en
— låt vara mindre — minskning och ökningen satt in först under de senare
månaderna, anser styrelsen det mycket sannolikt, att de gjorda antagandena
komma att överträffas.1

Härför talar ock den omständigheten, att antalet lastade vagnar per vecka
visat en mycket markerad och fortgående ökning i jämförelse med föregående
år. Detta framgår av följande tabell, som utvisar ökningen i totala antalet
lastade vagnar (SJ utom malmvagnar) i medeltal per vecka under de
första 36 veckorna 1950 i jämförelse med motsvarande veckor 1949.

Veckorna 1—18 + 160

19—36 + 5 200

Sistnämnda siffra svarar mot en ökning av 9 procent.

Det förändrade transportläget framträder tydligt även i uppgifterna över
vagnställningen.

överskott ( + ) eller brist (—) på godsvagnar i genomsnitt per dag enligt
huvudanmälan.

1945 1946 1947 1948 1949 1950

januari...... - 2 083 - 6 526 - 645 - 2 528 + 2 479 + 1 336

februari ____ - 3 829 - 7 861 - 2 650 - 3 558 + 766 - 373

mars........ - 2 051 - 8 757 - 5 997 - 2 347 + 1 233 - 880

april ........ - 450 - 7 907 - 4 446 - 163 + 1 753 - 874

maj ........ + 69 - 5 583 - 1914 + 553 + 2 009 — 1 225

juni ........ - 1 740 - 4 915 - 1 862 - 12 + 1 877 - 1 457

juli.......... - 1 742 - 2 804 + 816 + 3 630 + 5 136 + 1 186

augusti ...... — 4 637 — 4 176 — 1 927 + 77 + 948 — 1 414

september .... — 7 344 — 4 755 — 3 276 — 1 064 — 568 * — 3 342

oktober...... - 7 862 - 5 350 - 3 615 - 1 085 - 704

november .... — 7 306 — 4 649 — 2 958 — 993 — 830

december .... — 6 934 — 1 675 — 2 006 + 1 043 — 45

1 Enligt senare uppskattning kommer transportmängden 1950 att uppgå till 27,5 å 28 miljoner
ton.

2 Avser törsta hälften av september (motsvarande siffra i fjol — 335).

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ehuru förändringen i transportiäget till en del kan tillskrivas företeelser
av mera övergående natur, exempelvis stora transporter på järnväg av
exportträ och importkol, synes dock, framhåller styrelsen, den hittillsvarande
utvecklingstendensen klart peka på att den sjunkande tendensen i
godstransporterna nu förbytts i en ökning. Bland faktorer, som kunna giva
anledning förvänta en bestående ökning, må bl. a. pekas på att de stora
investeringarna på stålområdet så småningom börja ge sig till känna i ökad
produktion och därmed följande järnvägstransporter.

Vändningen i transportläget och den därav föranledda vagnbristen ha
för trafikanterna medfört högst betydande olägenheter i form av svårigheter
att få transporter utförda snabbt och prompt. De talrika klagomålen
härom äro, uttalar styrelsen, tyvärr i alltför många fall berättigade.

Mot bakgrunden av detta ändrade transportläge framstår en anskaffning
av godsvagnar i större omfattning än den som under de senaste åren ägt
rum som oundgängligen nödvändig. För att råda bot på nuvarande synnerligen
otillfredsställande förhållanden är det dessutom ofrånkomligt att anskaffningen
sker snabbt.

Inför dessa krav och med hänsyn till den svenska industriens långa leveranstider
har järnvägsstyrelsen ansett sig, bäst betjäna statens järnvägars,
trafikanternas och landets intressen genom att föreslå att en förhållandevis
betydande extraordinär anskaffning av godsvagnar verkställes snarast
möjligt samt att beställningen utlägges till leverantörer, som kunna förväntas
erbjuda kortaste leveranstid i förening med godtagbara priser. Ehuru
några underhandlingar nu ej förts, har styrelsen för sin del den uppfattningen,
att tyska leverantörer i så fall närmast böra kunna komma i fråga.
För att i nuvarande situation ge snabbaste resultat är det emellertid önskvärt,
att vagnarna göras så litet komplicerade som möjligt. Styrelsen har
därför stannat vid att en sådan beställning bör avse enbart öppna vagnar
utan bromsinrättning men med rullager. Därest styrelsen erhåller medel
och bemyndigande till en sådan upphandling, är det dock självfallet avsett
att noga undersöka möjligheten att antingen dela hela beställningen eller
i varje fall ingående detaljer i vagnarna mellan svenska och utländska tillverkare.
Sålunda är det exempelvis ett önskemål, att axlar och hjul jämte
rullager kunna tillverkas av svenskt material.

Ehuru vagnsituationen skulle motivera en än större beställning, har
styrelsen med hänsyn till kapital- och valutabehovet ansett sig böra stanna
för att föreslå anskaffning av omkring 1 000 vagnar till en beräknad kostnad
av 10 miljoner kronor.

Departementschefen. Av järnvägsstyrelsens i det föregående lämnade redogörelse
framgår, att godsvagnsparken vid statens järnvägar är i stora
delar överårig. Det årliga återanskaffningsbehovet av godsvagnar har av
olika skäl icke kunnat tillgodoses i önskad utsträckning. Därtill kommer,
att den fallande tendens, som godstrafiken under efterkrigstiden visat, numera
synes ha förbytts i en ökning av transportbehovet. Nu nämnda omständigheter
ha medverkat till atl eu betydande brist råder på godsvagnar

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vid statens järnvägar. Läget synes vara sådant, att åtgärder snarast böra vidtagas
för att minska vagnbristen.

Jag finner mig sålunda böra förorda, att järnvägsstyrelsen får utvidga sitt
program för anskaffning av godsvagnar redan innevarande budgetår. Med
hänsyn till att statens järnvägars investeringsutgifter begränsats till 150
miljoner kronor anser jag mig dock, efter samråd med chefen för statens
järnvägar, böra förorda, att den ytterligare beställningen begränsas till ca
500 vagnar. Kostnaderna för en sådan leverans kunna nu uppskattas till
6,5 å 7 miljoner kronor. Av detta belopp böra 5 miljoner kronor anvisas å
tilläggsstat II och återstoden bestridas från nästa budgetårs anslag till anskaffning
av godsvagnar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av godsvagnar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

D. Statens vattenfallsverk.

[3] 6. Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslagsfråga (bil. 27, pt 21) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kronor.

[4] 9. Kraftstation vid Liggaforsen. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27, pt 21) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kraftstation vid Liggaforsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kronor.

[5] 14 a. Lagringsanordning. I skrivelse den 21 oktober 1950 har vattenfallsstyrelsen
hemställt, att 1 600 000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår till en lagringsanordning.

Med hänsyn till förevarande ärendes natur bör en redogörelse för innehållet
i vattenfallsstyrelsens framställning icke lämnas till statsrådsprotokollet.
Närmare upplysningar torde böra inhämtas genom de handlingar,
som komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen. Med biträdande av vattenfallsstyrelsens förslag hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lagringsanordning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
1 600 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

IIL Statens allmänna fastighetsfond.

[6] 8 a. Ökade lokaler för riksräkenskapsverket. För budgetåret 1942/43
anvisades 550 000 kronor för att bereda riksräkenskapsverket ökade lokaler.

I skrivelse den 4 september 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt, att
95 000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
för vissa merarbeten i samband med detta byggnadsföretag.

Byggnadsstyrelsen anmäler, att ifrågavarande ombyggnadsarbeten, vilka
voro i huvudsak färdigställda vid årsskiftet 1949/50, dragit en kostnad av
830 000 kronor. Orsakerna till merkostnaden äro dels den allmänna byggnadskostnadsstegring,
som inträffat sedan arbetena kostnadsberäknades, dels vissa
särskilda förstärknings- och ändringsarbeten, som under arbetets gång visat
sig nödvändiga att utföra och som i väsentlig grad föranletts av den
omständigheten att byggnadernas underhåll från år 1941, då förslag till
ombyggnad framlades, fram till år 1948, då byggnadstillstånd meddelades,
inskränkts till det minsta möjliga, och dels viss ändring av värmeförsörjningen.

Den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår för byggnadsföretaget
till 185 000 kronor och har av styrelsen täckts med anlitande av medel från
anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Återstående merkostnad
(830 000 — 550 000 —- 185 000) 95 000 kronor har uppkommit på grund
av bl. a. följande omständigheter.

Vissa trägolv, vilka lågo direkt på utfyllnad eller berggrund, voro så angripna
av röta, att de måste borttagas och ersättas med betonggolv jämte
värmeisolering. För att förhindra vattnets inträngande i dessa nya golv
måste dessutom de gamla grundmurarna fuktisoleras. Bjälklagsförstärkningar
ha behövt tillgripas i betydande omfattning. Vissa träbjälklag ha
kunnat förstärkas, medan andra varit i så dåligt skick, att de helt måst utbytas,
i vissa fall mot järnkonstruktioner. Dessa arbeten och tidigare återhållsamhet
i årligt underhåll ha medfört, att putsnings- och målningsarbetena
blivit avsevärt mera omfattande än som från början beräknats. Slutligen
har det i samband med utförandet av plåtarbetena å taken visat sig,
att stora delar av taktäckningen varit av så dålig beskaffenhet, att den
helt måste omläggas. Merkostnaderna för nu beskrivna tilläggsarbeten, vilka
nödvändiggjorts av byggnadernas tillstånd, uppgå till sammanlagt 65 000
kronor.

Det ursprungliga programmet har ändrats på så sätt att panncentralerna
i Birger Jarls torg nr 7, 9 och 11 borttagits. Efter utvidgning av panncentralen
i fastigheten Birger Jarls torg nr 5 (Gamla Riksdagshuset) har
värmeförsörjningen ordnats för dessa fastigheter genom anslutning till
denna panncentral. Merkostnaderna för härav föranledda byggnadsarbeten
stannade vid 30 000 kronor och voro mycket låga i förhållande till de
stora ekonomiska fördelar ur driftsynpunkt, som skulle uppkomma genom
den ifrågasatta koncentrationen.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag icke något
att erinra. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. AIaj:ts proposition nr 2.

att till ökade lokaler för riksräkenskapsverket å tilläggsstat
II till riksstaten föi* budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 95 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gösta Kahm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen: i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt
anför därvid följande.

III. Statens allmänna iastighetsfond.

24 a. Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska skolan i Tärna.
På förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1948: 222 (s. 11 f.) anvisade riksdagen
under nämnda rubrik för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av
180 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt
byggnadsstyrelsen att ombesörja utförandet av nämnda lärarbostadsbyggnad.

Byggnadsstyrelsen, som jämlikt Kungl. Maj :ts medgivande den 8 april
1949 samtidigt med ifrågavarande byggnad uppfört en bostadsbyggnad för
Tärna skoldistrikts räkning, har nu anhållit, att till uppförande av lärarbostadsbyggnaden
vid Skytteanska skolan måtte på tilläggsstat för nästa
budgetår anvisas ett ytterligare investeringsanslag av 47 000 kronor. Till
stöd härför har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Sedan kostnaderna i och för anslagets äskande beräknades, har till följd
av den allmänna byggnadskostnadsstegringen en fördyring med i runt tal
7 500 kronor uppstått. Denna merkostnad har styrelsen bestritt från de anslag
till merkostnader för vissa byggnadsarbeten, vilka ställts till styrelsens
förfogande. Dessutom ha emellertid av särskilda orsaker ytterligare mer -

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kostnader uppstått, vilka icke böra bestridas från nämnda merkostnadsan slag: Vid

upprättande av förslaget till det för statens räkning uppförda bostadshuset
förelågo inga andra uppgifter om byggnadens avsedda belägenhet än
att kommunen anvisat en tomt i närheten av den nya skolbyggnaden. Det
bostadshus, för vilket ifrågavarande byggnad skall utgöra ersättning, nedbrann
i januari 1948 och styrelsens förslag och framställning om anvisande
av medel måste ingivas redan den 8 april samma år. På grund av snöförhållandena
i Tärnaby var det icke möjligt att före medelsframställningen utföra
någon undersökning av markförhållandena. Vid utförande av grundläggningsarbetena
för bostadshuset, som måste förläggas i starkt lutande
terräng, visade det sig emellertid med hänsyn till fara för glidning nödvändigt
att genom pallsprängning nedföra grunderna till avsevärda djup. Dessutom
var marken så tjälskjutande, att återfyllning med ur schaktat material
icke kunde ske utan fyllningsgrus måste anskaffas från annat håll. De ökade
kostnaderna för försvårad grundläggning uppgå till sammanlagt 30 000
kronor.

Genom brand vid Åmåls snickerifabrik, som antagits till leverantör av det
monteringsfärdiga trämaterialet till byggnaderna, uppstod en försening i
arbetet av 2—3 månader. Härigenom kommo vissa arbeten, som enligt uppgjord
tidplan skulle ha utförts vid barmark, att förskjutas in i vintern, vilket
haft till följd oförutsedda utgifter på grund av försvårat arbete, förlängd
tid för arbetsledning in. in., dyrare transporter, snöröjning och ökad uppvärmning.
Därtill kommer, att arbetsplatsens omkostnader ökats genom den
förlängda byggnadstiden. De ökade kostnaderna på grund av arbetets försening
uppgår till 17 000 kronor.

Departementschefen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha
nu ifrågavarande merkostnader för uppförande av lärarbostadsbyggnaden
vid Skytteanska skolan uppkommit dels genom oförutsedda svårigheter i
fråga om grundläggningen, dels genom försening till följd av brand hos en
leverantör. Merkostnaderna uppgå till 30 000 respektive 17 000 kronor eller
till sammanlagt 47 000 kronor. Då jag icke finner anledning att motsätta mig
byggnadsstyrelsens framställning om medelsanvisning för täckande av dessa
merutgifter, tillstyrker jag, att för ändamålet på tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av 47 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska
skolan i Tärna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 47 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Arne Sönnerlind.

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 28. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Under denna anslagsrubrik anvisade 1949 års riksdag för budgetåret
1949/50 ett investeringsanslag av 305 000 kronor. Av anslaget avsågos
95 000 kronor till kostnaderna för utbyggnad av Alnarpsmejeriets lagerlokaler
för ost. Genom beslut den 3 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att utföra arbetet.

Byggnadsstyrelsen (skr. 28/8 1950) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1950/51 skola anvisas ytterligare 35 000 kronor för
slutförande av nämnda byggnadsföretag. Styrelsen anför därvid, att den icke
beretts tillfälle att före anslagets beviljande yttra sig över byggnadsföretaget
eller de därmed förenade kostnaderna. Styrelsen beräknar med ledning av
ingångna leveransavtal in. in., att de slutliga kostnaderna för utbyggnaden
av lagerlokalerna komma att uppgå till 130 000 kronor. Ett tilläggsanslag å
35 000 kronor blir därför erforderligt. Med hänsyn till att arbetet kan beräknas
bli i huvudsak slutfört under år 1950 bör anslaget stå till styrelsens disposition
under budgetåret 1950/51.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (remissutlåtande
28/9 1950) tillstyrker byggnadsstyrelsens framställning. Instituts -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

styrelsen påpekar, att kostnadsberäkningen rörande den erforderliga utökningen
av lagerutrymmet för ost och rörande vissa andra av den större ystningen
föranledda ändringar i ostlagerbyggnaden uppgjorts av Svenska mejeriernas
riksförening, vilken torde ha den största erfarenheten på detta
område i landet. Vidare framhåller institutsstyrelsen, att en minskning av
tillbyggnadens storlek skulle medföra, att den beräknade mängden ost icke
skulle kunna framställas och mejeriets inkomster sålunda minskas i motsvarande
grad.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har ifrågavarande
byggnadsföretag visat sig komma att kosta 35 000 kronor mer än som anvisats
för ändamålet. Då några inskränkningar av företaget icke torde böra
komma i fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att till slutförande av detsamma
ett tilläggsanslag å nämnda belopp skall begäras av riksdagen. Med
hänsyn till att företaget beräknats vara i huvudsak slutfört redan under år
1950 bör anslaget uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 kronor.

[2] 28 a. Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet.
För budgetåret 1949/50 har under denna anslagsrubrik anvisats
ett investeringsanslag av 145 000 kronor. Anslaget är avsett till vissa byggnadsarbeten
i samband med upprustningen av lantbruksakademiens trädgårdsskola
å Experimentalfältet. I dessa byggnadsarbeten ingår bland annat
ombyggnad av en villa till elevbostad.

Lantbruksakademien (skr. 24/11 1950) hemställer om ett anslag av 4 000
kronor för visst tilläggsarbete i samband med ombyggnaden av nyssnämnda
villa. Såsom motivering för framställningen anför akademien i huvudsak
följande.

Ombyggnaden är redan under utförande. Enligt planen härför skola i villan
jämte vissa andra lokaler inredas fyra elevrum. Vart och ett av dessa
rum är avsett för fyra elever. Redan vid byggnadsprogrammets fastställande
reserverade sig skolans föreståndare häremot. Med hänsyn till rummens
volym torde visserligen ur hygienisk synpunkt inga invändningar kunna
göras mot arrangemanget. Betänkligheterna häremot föranledas främst av
att eleverna ofrånkomligt bliva i hög grad störda i sina enskilda studier,
då så många bo tillsammans i ett rum. Dessa hinder i studierna förtjäna
efter omändringen av skolans kursplan mera beaktande än tidigare. Kurserna
ha nämligen numera erhållit ökad teoretisk inriktning. Det är också
att märka, att såsom villkor för statsbidrag till elevbostäder vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
gäller, bland annat, att bostäderna äro så ordnade,
att icke mer än två elever behöva bo i samma rum. Även inspektören

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

för den lägre lantbruksundervisningen har anmält erinringar mot planen
att låta fyra elever dela rum vid akademiens trädgårdsskola. En uppdelning
av ifrågavarande fyra rum i åtta rum, vart och ett för två elever, framstår
därför såsom synnerligen angelägen.

Vid överläggningar mellan representanter för byggnadsstyrelsen och akademien
har styrelsen erbjudit sig att för en kostnad av 1 000 kronor per
rum uppdela nämnda fyra rum i åtta. Den sammanlagda kostnaden härför
skulle sålunda bli 4 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen (remissutlåtande 5/12 1950) har icke något att erinra
mot förslaget att uppdela ifrågavarande fyra rum i åtta tvåmansrum. Preliminärt
hade styrelsen beräknat kostnaderna härför till omkring 8 000 kronor,
d. v. s. 1 000 kronor per färdigställt rum. Totalkostnaden har emellertid
visat sig uppgå till 9 200 kronor. Styrelsen tillstyrker därför, att sistnämnda
belopp skall anvisas för ändamålet.

Departementschefen. I likhet med lantbruksakademien anser jag det
främst ur studiesynpunkt vara otillfredsställande att låta fler än två elever
dela rum vid akademiens trädgårdsskola. Jag biträder därför förslaget att
uppdela de för eleverna avsedda fyra rummen i åtta tvamansrum. Kostnaderna
härför, vilka beräknats till 9 200 kronor, torde böra godtagas. Då
ombyggnadsarbetena i övrigt redan igångsatts böra medlen anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader
vid Experimentalfältet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
9 200 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[3] 5 a. Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. För detta ändamål har
för ett vart av budgetåren 1940/41—1942/43 anvisats ett anslag av 100 000
kronor samt för vartdera budgetåret 1943/44 och 1944/45 ett anslag av
50 000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade
i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån och hjälplån till
jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet, som handhaves av lantbruksstyrelsen,
har till ändamål att hjälpa sådana jordbrukare, som oföivållat
kommit i ekonomiska svårigheter och stå under hotet att nödgas övergiva
sina jordbruk.

Lantbruksstyrelsen (skr. 20/9 1950) hemställer, att å tilläggsstat för
budgetåret 1950/51 skall för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av
30 527 kronor 40 öre. Till stöd härför åberopar styrelsen en vid framställningen
fogad, inom styrelsen upprättad promemoria. Av denna ävensom
övriga handlingar framgår följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under egnahemsstyrelsens tid handlades ärendena beträffande ackordsoch
hjälplån inom styrelsens allmänna byrå. Anslaget för ifrågavarande
läneverksamhet utgjorde ursprungligen tillhopa 400 000 kronor. I juli 1948,
då lantbruksstyrelsens sociala byrå övertog verksamheten, meddelades, att
vid ingången av budgetåret 1945/46 kvarstode 280 000 kronor å anslaget.
Under tiden 1 juli 1945—30 juni 1948 hade egnahemsstyrelsen enligt förd
låneliggare beviljat ackords- och hjälplån till ett sammanlagt belopp av
140 450 kronor. Den 1 juli 1948 skulle alltså ha kvarstått 139 550 kronor å
anslaget. Sociala byrån utgick ifrån att denna siffra var tillförlitlig.

Etter lantbruksstyrelsens övertagande av låneverksamheten har styrelsen
icke disponerat större belopp än det, som sålunda angivits vara tillgängligt.
Sedermera har det emellertid visat sig, att i verksamheten utlämnade lån överstiga
de för ändamålet anvisade anslagsmedlen. Det har därför ansetts föreJigga
skäl att för kontroll infordra uppgifter från lantbruksnämnderna angående
beviljade och utbetalade lån. Vid bearbetning av uppgifterna har
klarlagts, att det disponibla beloppet å anslaget vid ingången av budgetåret
1945/46 utgjorde icke 280 000 kronor utan allenast 249 024 kronor 24 öre
samt att det sammanlagda beloppet disponerade lånemedel under åren 1945
—48 uppgått till 145 450 kronor. Differensen var bland annat beroende på
att ett lånebelopp å 9 000 kronor icke införts i låneliggaren. Det disponibla
beloppet den 1 juli 1948 utgjorde sålunda i verkligheten 103 574 kronor 24
öre i stället för 139 550 kronor, som man räknat med.

Efter den 1 juli 1948 har lantbruksstyrelsen disponerat sammanlagt
134 101 kronor 70 öre. Det saknas sålunda täckning för 30 527 kronor 46
öre. Med hänsyn till efterfrågan på ackords- och hjälplån ingav lantbruksstyrelsen
år 1949 i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1950/51
framställning om ett tillskott av 200 000 kronor till anslaget. Denna framställning
föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Verksamheten har
sålunda upphört. Medel för beviljande av ytterligare lån saknas liksom också
medel för täckning av bristbeloppet.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående överstiga de i förevarande
läneverksamhet utlämnade lånen de medel, vilka ställts till förfogande
för ändamålet, med i runt tal 30 600 kronor. Ehuru jag finner det anmärkningsvärt
att den av egnahemsstyrelsen lämnade uppgiften om medelstillgången
under anslaget visat sig oriktig, vill jag icke motsätta mig
att erforderligt belopp skall anvisas till att täcka ifrågavarande brist. Då
detta torde böra ske snarast möjligt, böra medlen upptagas å tilläggsstat för
löpande budgetår. Liksom tidigare anvisade medel bör beloppet upptagas
under fonden för låneunderstöd med rubriken Ackordslån och hjälplån till
jordbrukare. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett investeringsanslag av 30 600 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 79

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

[4] 2 a. Förlagskapital för statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
för driften av egendomen Lilla Raby. Genom beslut den 15 september
1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat statens forskningskommitté för
lantmannabyggnader att ingå avtal med Lunds stad om upplåtelse till kommittén
av den staden tillhöriga egendomen Lilla Råby.

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader (skr. 28/8 1950)
hemställer, att ett belopp av 50 000 kronor måtte anvisas för igångsättande
av driften vid nämnda egendom under våren 1951. Kommittén räknar härvid
med alt egendomen sedermera skall kunna själv lämna erforderligt
driftkapital. Till stöd härför åberopas en vid kommitténs skrivelse fogad
ekonomisk plan för verksamheten vid egendomen under tiden den 14 mars
1951_den 14 mars 1952. Enligt denna beräknas egendomen ge ett över skott

å omkring 11 600 kronor för nämnda tid. Av det begärda beloppet
beräknas 28 000 kronor för arbetskostnader, varav 7 000 kronor för anlitande
av maskinstation, 9 000 kronor för rotfrukt sskötsel, 2 000 kronor föi
timavlöningar samt 10 000 kronor för avlöning av fast anställda arbetare.
I övrigt avses beloppet för inköp av erforderliga inventarier. Frågan huruvida
medlen böra ställas till förfogande såsom ett anslag eller om de böra
återbetalas under viss tid lämnar kommittén öppen.

Departementschefen. För att driften vid ifrågavarande egendom skall
kunna igångsättas torde det vara nödvändigt att ett startkapital ställes till
forskningskommitténs förfogande. Jag har icke något att erinra mot att
detta kapital bestämmes till 50 000 kronor. Då man enligt den av kommittén
uppgjorde ekonomiska planen kan räkna med att egendomen i framtiden
skall ge ett icke obetydligt överskott, torde medlen böra anvisas såsom
ett räntefritt lån, vilket skall återbetalas inom viss tid, lämpligen tio
år. Med hänsyn härtill böra medlen upptagas i form av ett anslag under
fonden för förlag till statsverket. Då verksamheten vid egendomen avses
skola börja redan våren 1951, bör anslaget anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :l att meddela närmare
föreskrifter i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader för driften av egendomen Lilla
Råby å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Biluyu It).

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hullet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
MÖLLER, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementet hörande ärende angående ändrad disposition av
tidigare beviljat investeringsanslag samt anför därvid följande.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget. Under denna anslagsrubrik anvisade
1949 års riksdag ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor. Av anslaget
beräknades 300 000 kronor till anskaffning av silos med transportanordningar.
Vidare anvisade 1949 års riksdag till Täckande av vissa kostnader
för Svenska skifferoljcaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag
av 3 750 000 kronor, varav 1 500 000 kronor avsågos till alt läcka kostnader
för förnyelse av bolagets anläggningar. Av sistnämnda belopp äro
för närvarande 239 000 kronor icke tagna i anspråk.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget (skr. 21/8 1950) anhåller,
att sammanlagt 270 000 kronor av de förenämnda anslagen måtte få användas
för ombyggnad av en skifferdestillationsugn, den s. k. HG-ugnen. I
skrivelsen anföres, att ombyggnaden skulle medföra eu ökning av ugnens
produktion med ca 50 procent. Därvid skulle emellertid enligt styrelsen
mängden av det vid skifferoljeverket erhållna avfallet i form av s. k. skit -ferkoks bli för stor i förhållande till kapaciteten hos den särskilda anläggning,
vari skifferkoksen måste förbrännas för alt skadlig rökutveckling
från avfallsupplagen skall undvikas. För att avfallsmängden skall
minskas till lämplig storlek avser bolaget alt eller HG-ugnens ombyggnad
inskränka driften vid bolagets två s. k. IM-ugnar. Driftsresultatet vid de
tre ugnarna tillhopa beräknar styrelsen likväl komma att förbättras med
omkring 500 000 kronor per år, beroende på HG-ugnens ökade produktionsin
Bihany till riksdagens protokoll ti)51. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Muj.ts proposition nr 2.

förmåga. Med hänsyn härtill anser styrelsen, alt HG-ugnens ombyggnad
bör genomföras under innevarande budgetår.

Styrelsen anför vidare, att behovet av nya silos med transportanordningar
för IM-ugnarna skulle bortfalla genom driftsinskränkningen vid dessa
ugnar i samband med HG-ugnens ombyggnad. Till följd härav skulle enligt
styrelsen omkring 200 000 kronor av det belopp, som vid beräkningen
av 1949 års investeringsanslag avsågs till anskaffning av silos med transportanordningar,
icke behöva tagas i anspråk för ändamålet.

Av den till 270 000 kronor beräknade kostnaden för HG-ugnens ombyggnad
anser styrelsen ca 185 000 kronor vara att betrakta som nyinvestering.
Styrelsen hemställer, att denna del av ombyggnadskostnaden måtte få täckas
med anlitande av nyssnämnda besparing å det år 1949 anvisade investeringsanslaget.

Återstoden av ombyggnadskostnaden eller 85 000 kronor motsvarar enligt
styrelsen kostnaden för sådana arbeten och anskaffningar, vilka erfordras
för normal förnyelse av HG-ugnen. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen,
att nämnda belopp bestrides från den del av det år 1949 anvisade
reservationsanslaget, som avsetts till förnyelse av bolagets anläggningar.

Departementschefen. Med hänsyn till den förbättring av skifferoljebolagets
driftsekonomi, som enligt bolagsstyrelsen skulle bli en följd av den
planerade ombyggnaden av en skifferdestillationsugn, synes det vara önskvärt,
alt ombyggnaden företages så snart som möjligt. Några särskilda medel
ha icke anvisats till detta ändamål. Därest ombyggnaden kommer till
stånd, skulle emellertid enligt styrelsen ca 200 000 kronor av det år 1949
anvisade investeringsanslaget till lån till bolaget icke behöva tagas i anspråk
för avsett ändamål. Jag anser mig därför kunna förorda, att i runt
tal 185 000 kronor av nämnda investeringsanslag disponeras för ombyggnaden
i enlighet med styrelsens förslag. Riksdagens godkännande härav torde
böra inhämtas. Detta synes lämpligen böra ske i samband med behandlingen
av kapitalbudgetärendena å lilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Sedan riksdagen lämnat sitt godkännande, torde ärendet
ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t, därvid jämväl frågan om ianspråktagande
av tillgängliga förnyelsemedel för att täcka återstoden av ombyggnadskostnaden
torde få upptagas till prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna vad jag förordat i fråga om dispositionen
av viss del av investeringsanslaget till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur px-otokollet:

Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

liihanff.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Vattendomstolarna: Kronor

C: 16 Inventarier m. m. för Västerbygdens vattendomstol,

reservationsanslag.................................. 15 000

F: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 350 000

365 000

III. Utrikesdepartementet.

D: 15 Gåva för Förenta nationernas byggnader i New York, reservationsanslag
.......................................... 160 000

D: 16 Svenska röda korsdelegater i Grekland.................. 45 000

205 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

R: 12 a Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket
utförda arbeten i anledning av Surtekatastrofen, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen ... 600 000

VII. Finansdepartementet.

Mynt- och justeringsverket:

C: 10 a Vissa kostnader för myntprägling m. in., reservationsanslag 20 600
C: 19 a Kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag, förslagsanslag
.......................................... 500 000

E: 6 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................................... 75 000

E: 6 a 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag......... 70 000

465 600

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

F.: 19 a Inredning och utrustning av institutets nybyggnader,

reservationsanslag.................................. 285 300

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D: 33

G: 11
I: 7

L: 3

TX. Jordbruksdepartementet.

Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet

m. m...............................................

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförening...................

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag
Rikets allmänna kartverk:

Kartarbeten m. m., reservationsanslag.................

Kronor

10 500

30 000
10 000

448 500

508 000

XI. Inrikesdepartementet.

B: 127 a Anskaffande av ett sjuktransportflygplan m. m., reservationsanslag
.......................................... 220 000

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes:

C: 2 a Vissa ombyggnadsarbeten, reservationsanslag............ 32 500

C: 2 b Ny vattenanläggning, reservationsanslag................ 30 000

282 500

Säger för driftbudgeten 2 711 400

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

12 a Rörelsekapital för telegrafverket........................ 10 000 000

C. Statens järnvägar.

23 Anskaffning av godsvagnar............................. 5 000 000

D. Statens vattenfallsverk.

O Kraftstation vid Ilarsprånget........................... 0 000 000

9 Kraftstation vid Liggaforsen............................ 0 000 000

14 a Lagringsanordning..................................... 1 600 000

28 600 000

III. Statens allmänna jastighetsjond.

Utrikesdepartementet:

4 b Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet för

Sveriges representation i Bonn ...................... 180 000

4 c Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra ... 160 000

4 d Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad........ 82 000

Kommunikationsdepartementet:

8 u Ökade lokaler för rjksräkenskapsverket................ 95 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 85

Kronor

Ecklesiastikdepartementet:

24 a Uppförande av lärarhostadshyggnad vid Skylteanska

skolan i Tärna.................................... 47 000

Jordbruksdepartementet:

28 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd gå

rdsinstitut...................................... 35 000

28 a Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid

Experimentalfältet................................. 9 200

608 200

1V. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastig hetsfond.

Marinens delfond:

10 a Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv
.......................................... 465 000

Befästningars delfond:

25 Anordnande av vissa fartygstunnlar................... 1 000 000

26 Berghangarer........................................ 600 000

27 Anordnande av vissa drivmedelsförråd................. 3 000 000

28 Vissa ammunitionsförråd............................. 1 000 000

29 Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd .. 300 000

30 Uppställningsplatser för radarstationer................. 2 000 000

31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier 1 000 000

32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen....... 1 500 000

33 Tygmaterielförråd i berg............................. 1 000 000

34 Utvidgning av flygverkstad........................... 400 000

35 Full träffsäkra uppehållsplatser........................ 1 500 000

36 Övriga befästningsarbeten............................ 850 000

B. Försvarets fabriksfond.

3 Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter . .. 335 000

1 Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter........................ 50 000

15 000 000

V7/. Fonden för låneunderstöd.
Jordbruksdepartementet:

5 a Ackordslön och hjälplån till jordbrukare............... 30 600

Vilt. Fonden för förlag till statsverket

Jordbruksdepartementet:

2 a Förlagskapital för statens forskningskommitté för lant mannabyggnader

för driften av egendomen Lilla Råby 50 000

Säger för kapilalhudgeten 44 288 800