Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
1
Nr 151.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.;
given Stockholms slott den 9 mars 1951.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
1-55J 51
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. År 151.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet injör
Hans Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 mars 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.
I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 31, har anslaget
till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett allenast preliminärt
beräknat belopp, 900 000 kronor. Anledningen härtill var, att medicinalstyrelsen
vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande endast inkommit
med preliminärt förslag.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,
punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1951/52 beräkna ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om anvisande
av medel å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår till vissa byggnads
arbeten vid statens sinnessjukhus.
Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m.
Anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51.
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 281 till 1944 års riksdag
angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen
(skr. nr 453) å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, å allmän
beredskapsstat II till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid
Strängnäs ett anslag av 120 00Ö kronor. Med hänsyn till de för dispositionen
av anslag å allmän beredskapsstat II gällande förutsättningarna hade ifrågavarande
arbete icke kunnat påbörjas under budgetåret 1945/46.
På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 177 till 1946 års riksdag
beslöt riksdagen (skr. nr 209) att för budgetåret 1946/47 under anslaget till
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. anvisa dels 120 000
kronor till vissa byggnadsarbeten m. in. vid Sundby sjukhus, dels ock 22 500
kronor till komplettering av avloppsledningarna vid samma sjukhus.
Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj it åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten och komplettering av avloppsledningar
för en kostnad av högst 120 000 resp. 22 500 kronor.
I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt om etttilläggsanslag
å 41 000 kronor för budgetåret 1950/51 för berörda arbeten samt
därvid anfört.
Byggnadsarbetena, vilka avsågo ombyggnad av paviljong II och nybyggnad
av ett personalbostadshus, kostnadsberäknades hösten 1942 till 117 000
kronor och upptogos i propositionen nr 281/1944 till 120 000 kronor med hänsyn
till intill våren 1944 inträffade kostnadsstegringar. Arbetet för komplettering
av avloppsledningarna kostnadsberäknades av styrelsen hösten 1945.
Den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår från våren 1944 och från
hösten 1945 till i genomsnitt 30 resp. 22%, vilket för ifrågavarande
arbeten motsvarar 36 000 resp. 5 000 kronor. Erforderligt tilläggsanslag för
inträffade byggnadskostnadsstegringar för ifrågavarande arbeten uppgår således
till 41 000 kronor.
Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag intet att
erinra. Jag tillstyrker alltså, att för bestridande av merkostnaderna för ifrågavarande
arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett belopp av 41 000 kronor.
Uppförande av två läkarbostäder vid Birgittas sjukhus.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 till 1948
års riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 235) under anslaget till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1948/49 ett
belopp av 164 000 kronor till uppförande av två läkarbostäder vid Birgittas
sjukhus i Vadstena.
Genom beslut den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 164 000 kronor låta utföra arbetena i fråga.
I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen erinrat, att
bostäderna kostnadsberäknats hösten 1947, varefter en byggnadskostnadsstegring
av cirka 4 % motsvarande 6 500 kronor inträffat, samt hemställt om ett
tilläggsanslag å sagda belopp för budgetåret 1950/51 för täckande av berörda
kostnadsstegring.
Departementschefen. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker
jag, att för ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas 6 500 kronor å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1950/51.
Vissa byggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus ni. ni.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag
framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till Vissa
4
Kungl. Maj ds proposition nr 151.
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. dels 325 000 kronor till
vissa ombyggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus i Jönköping, dels ock 55 000
kronor till uppförande av eu läkarbostad vid sjukhuset. För läkarbostaden
hade tidigare av 1946 års riksdag (prop. nr 211; riksd. skr. nr 313) å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppförts ett belopp av 55 000 kronor.
Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbeten för en kostnad av högst 325 000 resp.
55 000 kronor.
I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen — med förmälan,
att båda byggnadsföretagen av styrelsen beräknats enligt det hösten 1946
rådande prisläget till sammanlagt 380 000 kronor samt att den allmänna byggnadskostnadsstegring,
som därefter inträffat, uppgår till i genomsnitt cirka
14 % — hemställt om ett tilläggsanslag å 55 000 kronor för budgetåret 1950/51
för täckande av berörda kostnadsstegring.
Departementschefen. Då jag icke har något att erinra mot byggnadsstyrelsens
beräkning av den uppkomna merkostnaden, tillstyrker jag, att för
arbetena anvisas 55 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51.
Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus in. m.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag
framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till
Yissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. dels 290 000 kronor
till ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Eestads sjukhus i Vänersborg,
dels ock 51 000 kronor till renovering och utvidgning av sjukhusets
vattenverk. För ombyggnaden av administrationsbyggnaden hade tidigare
av 1946 års riksdag (prop. nr 211; riksd. skr. nr 313) å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppförts ett belopp av 290 000 kronor.
Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbeten för en kostnad av högst 290 000
resp. 51 000 kronor.
I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett
tilläggsanslag å 102 000 kronor för budgetåret 1950/51 för bestridande av uppkomna
merkostnader vid arbetenas utförande samt därvid anföri följande.
Ombyggnadsarbetena i administrationsbyggnaden kostnadsberäknades av
hy8gnadsstyrelsen hösten 1945 till 315 000 kronor. Arbetena upptogos i ett
av dåvarande arbetsmarknadskommissionen den 21 februari 1946 framlagt förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till ett belopp, som, tydligen
på grund av missförstånd, kom att sluta på endast 290 000 kronor. När
ärendet sedan förelädes 1947 års riksdag, anmäldes detta lägre belopp, som
sålunda var 25 000 kronor lägre än den av byggnadsstyrelsen hösten 1945
beräknade kostnaden 315 000 kronor. Den allmänna byggnadskostnadsstegringen
sedan kostnadsberäkningen utfördes uppgår till i genomsnitt cirka
22 %, vilket räknat på det kostnadsberäknade beloppet motsvarar cirka 70 000
kronor. Sammanlagt blir därför medelsbehovet (70000 + 25 000) 95 000
kronor.
5
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 151.
Renovering och utvidgning av vattenverket hade av styrelsen beräknats
vid det hösten 1946 rådande prisläget, varefter en byggnadskostnadsstegring
av cirka 14 %, motsvarande i runt tal 7 000 kronor, inträffat.
För arbetena vid sjukhuset erfordras således ytterligare (95 000 + 7 000)
102 000 kronor.
Departementschefen. På grund av den av byggnadsstyrelsen i det föregående
angivna felaktigheten har den tidigare framlagda kostnadsberäkningen
kommit att upptagas till ett belopp, som med 25 000 kronor understiger den
verkliga beräkningen. Med hänsyn härtill samt till den allmänna stegringen
av byggnadskostnaderna tillstyrker jag, att för arbetena i fråga anvisas 102 000
kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.
Tillbyggnad av Mariebergs sjukhus m. in.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag
framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) under anslaget till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 11Ö000 kronor till nybyggnad
av två läkarbostäder vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. För läkarbostäderna
hade tidigare av 1946 års riksdag (prop. nr 211; riksd. skr. nr 313)
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anvisats ett belopp av samma
storlek.
Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för högst 110 000 kronor låta uppföra de båda läkarbostäderna.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 till 1948 års riksdag
anvisade vidare riksdagen (skr. nr 235) under förenämnda anslag 1 610 000
kronor till uppförande av en ny paviljong vid sjukhuset samt till utbyggnad av
värmecentralen.
Genom beslut den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 1 610 000 kronor låta utföra dessa arbeten.
I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen upplyst, att kostnaderna
för läkarbostäderna av styrelsen beräknades vid prisläget hösten
1946 och för den nya vårdpaviljongen jämte utökning av panncentralen vid
prisläget hösten 1947. Den sedan kostnadsberäkningarnas utförande inträffade
allmänna byggnadskostnadsstegringen uppgår enligt styrelsen till i
genomsnitt cirka 14% sedan hösten 1946 och cirka 4% sedan hösten 1947.
För täckande av dessa kostnadsstegringar skulle således erfordras
14 X 110 000\ ,
\ .------- resp.
15 500 kronor
4 X 1610 000) -nA , „
-—rjr---- 64 500 kronor eller sain
100
/ \ 100 /
manlagt (15 500 + 64 500) 80 000 kronor. Styrelsen hemställer, att sist
-
nämnda belopp anvisas för budgetåret 1950/51.
Departementschefen. Byggnadsstyrelsens framställning föranleder ej någon
erinran från min sida. Jag tillstyrker därför, att till arbetena i fråga anvisas
80 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
Utvidgning av vattenverket vid Säters sjukhus in. m.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag
framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 352) dels 159 000 kronor
till utvidgning av vattenverket m. m. vid Säters sjukhus, dels 150 000 kronor
till uppförande av två läkarbostäder vid sjukhuset, dels ock 75 000 kronor till
uppförande av en stängselmur vid samma sjukhus.
Genom beslut den 27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för högst nämnda belopp låta utföra resp. arbeten.
I skrivelse den 23 september 1950 har byggnadsstyrelsen upplyst, att samtliga
ifrågavarande arbeten av styrelsen kostnadsberäknats efter det hösten
1946 rådande prisläget samt att på grund av därefter inträffad allmän kost
nadsstegring
— cirka 14 % —ytterligare (159 000 + 150 000 + 75 000)J
54 000 kronor erfordras. Styrelsen hemställer, att beloppet anvisas för budgetåret
1950/51.
Departementschefen. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker
jag, att 54 000 kronor anvisas till ifrågavarande byggnadsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51.
Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förelag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) att till vissa arbeten för tryggande av vattenföreörjningen
vid S:t Olofs sjukhus i Visby för budgetåret 1949/50 anvisa
50 000 kronor.
I skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt, att ytterligare
11 600 kronor måtte anvisas till ifrågavarande arbeten. Styrelsen har
som skäl härför anfört, att arbetets igångsättande var av så brådskande natur,
att det var vanskligt att på den korta tid, som stod till förfogande, göra en
noggrannare kostnadskalkyl.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande över framställningen upplyst, att den icke
har något att erinra mot bifall till framställningen, då det vid arbeten av
ifrågavarande art ofta uppträder oförutsedda kostnader.
Departementschefen. I likhet med byggnadsstyrelsen har jag intet att invända
mot medicinalstyrelsens framställning. På tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår torde sålunda för ifrågavarande arbeten böra anvisas
11 600 kronor.
Uppförande av läkarbostad vid S:t Olofs sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagda förelag uppförde 1946 års riksdag
(prop. nr 211; riksd. skr. 313) å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 under kapitalbudgeten, statens allmänna fastiglietsfond, till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. ett anslag av 1500 000
kronor. Nämnda anslag avsågs bl. a. för bestridande av kostnaderna för upp
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
förande av sex läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. Kostnaderna för dessa
arbeten beräknades till 250 0000 kronor. Av de sex läkarbostäderna skulle
en uppföras vid S:t Olofs sjukhus i Visby.
I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag anvisade vidare 1947 ars
riksdag (prop. nr 244; riksd. skr. nr 352) till uppförande av läkarbostaden vid
S:t Olofs sjukhus för budgetåret 1947/48 ett belopp av 60 000 kronor.
I skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om ett till1
äggsanslag av 13 500 kronor för ifrågavarande arbete. Styrelsen har därvid
uppgivit, att erforderligt byggnadstillstånd meddelats den 22 december 1949,
samt i övrigt framhållit följande.
Kostnaden, 60 000 kronor, hänför sig till en sommaren 1946 av byggnadsstyrelsen
uppgjord kalkyl. Kostnadsstegnngen sedan denna tidpunkt skulle
enligt av byggnadsstyrelsen uppgjord tabell belöpa sig till cirka 10 000 kronor,
d. v s. byggnadskostnaden skulle för dagen vara 70 000 kronor. I verkligheten
är emellertid kostnadsökningen ännu större. Vid jämförelse med flera likadana
av byggnadsstyrelsen uppförda byggnader framgar, att kostnaden i
själva verket f. n. kan väntas belöpa sig till 73 500 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen upplyst, att vid
kostnadsberäkningarnas uppgörande var belägenheten av bostaden icke fullt
klarlagd. Av denna anledning upptogos i beräkningen inga kostnader för
yttre ledningar och arbeten. Med hänsyn härtill och den efter tidpunkten for
kostnadsberäkningen inträffade allmänna kostnadsstegringen tillstyrker byggnadsstyrelsen
framställningen.
Departementschefen. Med beaktande av de av byggnadsstyrelsen angivna
skälen till kostnadsstegringen tillstyrker jag, att på tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår upptagas ytterligare 13 500 kronor för uppförande
av ifrågavarande läkarbostad.
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1948 års riksdag
i prop. nr 185; riksd. skr. nr 235), att vid Restads sjukhus i Vänersborg skulle
utföras vissa elektriska arbeten. Genom beslut den 4 mars 1949 uppdrog
Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen att låta utföra arbetena samt ställde 46 000
kronor till styrelsens förfogande härför.
I enlighet med av Kungl. Maj: t i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag
beslöt riksdagen (skr. nr 420), att vid Säters sjukhus skulle utföras omläggning
av de elektriska installationerna samt anvisade för budgetåret 1945/46
ett belopp av 123 500 kronor till arbetenas utförande.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 111 framlagt förslag beslöt
1949 års riksdag (skr. nr 225), att vid Frösi» sjukhus i Östersund skulle utföras
vissa elektriska arbeten. Genom beslut den 20 maj 1949 uppdrog Kungl.
Maj:t åt medicinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde
ett belopp av 50 000 kronor till styrelsens förfogande härför.
X skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om till -
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
läggsanslag för utförande av ovan berörda arbeten. Av vid styrelsens skrivelse
fogade promemorior framgår i huvudsak följande.
Restads sjukhus. Orsaken till det erforderliga anslagsöverskridandet —
31500 kronor -— är huvudsakligen, att kostnaden för transformatorby gg
naden i den ursprungliga kostnadsberäkningen år 1944 uppgavs till 7 000
kronor, medan den i verkligheten uppgår till cirka 24 000 kronor. Orsaken
härtill är den att transformatorstationen från början planerades kunna
inrymmas inom panncentralen. Då emellertid sistnämnda byggnad skall
rivas och ersättas med ny panncentral på annan plats, där det icke är lämpligt
att förlägga transformatorstationen, blev uppförandet av en särskild transformatorbyggnad
erforderligt. Härtill komma de under mellantiden inträffade
prisstegringarna.
Schaktning och återfyllning av kabelgravar hade ursprungligen beräknats
kunna utföras med hjälp av patientarbetskraft. Sådan arbetskraft har ej kun
nät åstadkommas, varför detta arbete måste utföras genom byggnadsstyrelsens
försorg, vilket bidragit till den höga byggnadskostnaden.
Säters sjukhus. Enligt av elektriska prövningsanstalten verkställd utred
ning den 26 juni 1944 skulle kostnaderna uppgå till 123 500 kronor. De verk
liga kostnaderna belöpa sig emellertid på sammanlagt 144 400 kronor d. v. s.
20 900 kronor mer än som ursprungligen beräknats. Orsaken härtill är huvudsakligen
inträffade prisstegringar samt vissa oförutsedda utgifter.
Frösö sjukhus. För arbetena erfordras ytterligare 13 000 kronor. Orsaken
till överskridandet är, att vid den förberedande utredningen endast utbyte
av mathissarnas motorer beräknades vara erforderligt. Sedermera har det
emellertid visat sig, att mathissarna voro så föråldrade och förslitna, att ett
utbyte av anläggningen i sin helhet måste ske.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande över medicinalstyrelsens förslag tillstyrkt
framställningarna.
Departementschefen. Med hänsyn till de av medicinalstyrelsen angivna
orsakerna till det ytterligare medelsbehovet till ifrågavarande arbeten tillstyrker
jag, att på tilläggsstat II till riksstaden för innevarande budgetår
anvisas ytterligare (31 500 + 20 900 + 13 000) 65 400 kronor.
Elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.
I skrivelse den 6 mars 1951 har medicinalstyrelsen framlagt förslag till
vissa elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Därvid har
styrelsen anfört bl. a. följande.
Till medicinalstyrelsen inkom den 26 februari 1951 meddelande om att
S:ta. Gertruds sjukhus’ enda tillförande ledning, en högspänningskabel för
förbindelse med kraftleverantören, Västerviks Kraftaktiebolag, numera vore
så bristfällig, att den omedelbart behövde ersättas med en ny eller sjukhusets
strömförsörjning på annat sätt säkras. Täta avbrott, som på sista tiden
hade medfört total mörkläggning av hela sjukhuset, som endast partiellt
kunnat hävas, när den lokala kraftproduktionen hunnit sättas i gång, tillåta
ej något uppskov med vidtagande av erforderliga åtgärder. Sjukhusets kök
och tvätt hade ock vid strömavbrott blivit helt satta ur funktion.
Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag har med anledning av inträffade
Kungl. Maj ds proposition nr 151. 9
förhållanden verkställt utredning angående erforderliga arbeten för de påtalade
riskernas undanröjande.
Det av elektriska prövningsanstalten uppgjorda förslaget upptar två alternativ,
det ena utgörande en fördubbling av den tillförande kabeln och reparation
av den gamla, det andra gående ut på att från sjukhusområdets motsatta
sida, från en annan kraftleverantören tillhörande högspänningsledning i Jenny
tillföra sjukhuset elkraft i form av 10 kV växelström och därjämte reparation
av den befintliga tillförande kabeln i likhet med vad i första alternativet föreslås.
Medicinalstyrelsen finner i likhet med elektriska prövningsanstalten alternativ
2 avgjort vara att föredraga ur säkerhetssynpunkt. Vid sjukhuset med helt
elektrifierade kök och tvätt kan sådan dubbel säkerhet för kraftförsörjningen
icke undvaras. Elektriska prövningsanstalten har för sin del kostnadsberäknat
de båda alternativen till 17 500 resp. 27 500 kronor. Båda dessa belopp kunna
emellertid minskas med 2 500 kronor, utgörande kostnaden för översyn och
reparation av den befintliga kabeln.
Medicinalstyrelsen hemställer, att 25 000 kronor anvisas för budgetåret
1951/52.
Departementschefen. För egen del anser jag mig kunna tillstyrka medicinalstyrelsens
förslag. Emot den gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att
erinra. Med hänsyn till angelägenheten av att arbetena komma till utförande
snarast möjligt torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat. Jag föreslår alltså,
att för ifrågavarande arbeten anvisas ett belopp av 25 000 kronor å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår.
Anslag för budgetaret 1951/52.
Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Ulleråkers sjukhus.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr
111; riksd. ski*. nr 225), att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skulle uppföras
en tuberkulosavdelning för en beräknad kostnad av högst 2 000 000 kronor.
I detta belopp ingingo icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt
erforderlig komplettering av panncentral m. m. vid sjukhuset och för eventuellt
nödvändiga särskilda grundläggningsarbeten. Dessa kostnader voro
nämligen då ej möjliga att överblicka. För påbörjande av avdelningen anvisade
riksdagen för budgetåret 1949/50 ett belopp av 300 000 kronor, varjämte
liksdagen beslöt, att för ändamålet finge disponeras 300 000 kronor av de
medel, som av riksdagen tidigare anvisats för andra etappen av om- och nybyggnadsarbeten
vid sjukhuset.
Vidare beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 209) efter förslag av Kungl. Maj:t
1 propositionen nr 113 — vari kostnaderna för avdelningen beräknats till
2 300 000 kronor — att för arbetena i fråga anvisa ytterligare 100 000 kronor.
För byggnadsföretaget har sålunda hittills anvisats sammanlagt (300 000 -f
300 000 + 100 000) 700 000 kronor.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen anfört, att den räknar
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
med att den ena av de båda till avdelningen hörande paviljongerna jämte
vissa gemensamma yttre arbeten skall kunna påbörjas under första halvåret
1951, varvid arbetena i huvudsak komma att färdigställas under loppet av
nästa budgetår. För färdigställande av dessa arbeten beräknar styrelsen, att
ett belopp av 1 200 000 kronor erfordras. Medelsbehovet för nästa budgetår
skulle således uppgå till (1200 000 — 700 000) 500 000 kronor.
Departementschefen. Byggnadsstyrelsens förslag föranleda ingen erinran
från min sida. Jag tillstyrker sålunda att för fullföljande av den ena i de avdelningen
ingående paviljongerna för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor.
Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus.
I propositionen nr 68 till 1936 års riksdag redovisades utförligt en av medicinalstyrelsen
med skrivelse den 12 februari 1935 framlagd plan för en fullständig
renovering av Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Genomförandet av denna
plan har uppdelats i tre etapper.
Av 1936 års riksdag (prop. nr 68; riksd. skr. nr 318) beslöts sålunda, att
såsom en första etapp av sjukhusets renovering skulle verkställas följande
arbeten, nämligen dels anläggande av en ny ångcentral jämte ombyggnad av
vattenverket, dels ock uppförande av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.
Dessa arbeten äro utförda, dock med den förändringen att tre av bostadshusen
avsedda för ogift personal sammanslagits till ett större hus.
Vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 256; riksd. skr. nr 413) beslötos
vidare såsom en andra etapp i sjukhusets renovering uppförande
av läkarbostad, utförande av ledningsarbeten i köksbyggnaden, anordnande
av lokaler för bageri och tvätt, ändring av gamla snickarverkstaden
till bostadsrum, vissa ändringar av målarverkstaden, uppförande av ny
snickeriverkstad, inledande av vatten- och avloppsledningar i de söder om
sjukhuset belägna personalbostäderna, avhjälpande av vissa med sjukhusets
svinstall förenade hygieniska olägenheter, desinfektionsanläggning, vissa utvändiga
ledningar, reningsverk för avlopp samt vissa elektriska anläggningar,
maskinell utrustning och utvändiga kablar m. m. Av de i andra etappen ingående
arbetena ha hittills utförts endast vatten- och avloppsledningar till
de söder om sjukhuset belägna personalbostäderna, ledningar för svinstall
och tvättstuga samt avloppsledningar, pumpverk m. m. för anslutning till
Uppsala stads reningsverk. Därjämte har sjukhuset försetts med automattelefonanläggning.
Övriga i etappen ingående arbeten ha ännu icke påbörjats.
För de nu nämnda båda etapperna av sjukhusets renovering ha av 1936,
1937, 1938, 1939, 1941 och 1946 års riksdagar anvisats (1 000 000 + 524 000
+ 471 000 + 900 000 + 440 000 + 118 000) 3 453 000 kronor. Vid ingången av
budgetåret 1948/49 hade 1 028 018 kronor därav ännu ej tagits i anspråk. Beträffande
sistnämnda belopp beslöt 1949 års riksdag, att 600 000 kronor finge
disponeras för uppförande av två nya vårdpaviljonger och 300 000 kronor för
uppförande av en tuberkulosavdelning vid sjukhuset.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
Av de i den förenämnda planen för sjukhusets renovering upptagna arbetena
återstod härefter som en tredje etapp renoveringen av administrationsbyggnaderna
och sjukpaviljongerna. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut
den 21 juni 1940 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen
verkställa överarbetning av denna etapp av renoveringsplanen, framlade
medicinalstyrelsen i skrivelse den 18 februari 1947 förslag till uppförande
vid sjukhuset av en ny vårdpaviljong för omkring 200 patienter,
vilken närmast var avsedd för att omhändertaga de patienter, som måste evakueras
från de redan befintliga paviljongerna vid sjukhuset under dessas ombyggnad.
Förslaget förelädes 1947 års riksdag (prop. nr 244; riksd. skr. nr
352), som beslöt, att vid sjukhuset skulle uppföras en ny vårdpaviljong för
en beräknad kostnad av högst 2 200 000 kronor. För paviljongen anvisades
av 1947 och 1948 års riksdagar tillhopa 1 600 000 kronor. Sedermera föreslog
emellertid statens sinnessjukvårdsberedning i skrivelse den 10 februari 1949,
att paviljongen skulle uppdelas i två från varandra skilda byggnader. Frågan
härom underställdes 1949 års riksdag (prop. 111; riksd. skr. nr 225), som beslöt,
att vid sjukhuset skulle uppföras två nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad
av högst 3 150 000 kronor. Härjämte beslöt riksdagen, att för de båda
paviljongerna finge disponeras dels de medel å tillhopa 1 600 000 kronor, som
tidigare anvisats för den av 1947 års riksdag beslutade paviljongen, dels ock
600 000 kronor av de medel, som tidigare anvisats för andra etappen av omoch
nybyggnadsarbetena vid sjukhuset. 1950 års riksdag anvisade ytterligare
950 000 kronor (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209). Sammanlagt ha alltså för
de båda paviljongerna hittills ställts till förfogande 3150000 kronor.
Frågan om de fortsatta moderniseringsarbetena vid sjukhuset upptogs därefter
av statens sinnessjukvårdsberedning, som i skrivelse den 16 februari
1950 framhöll i fråga om ordningsföljden för de fortsatta arbetena, att den
funnit mest angeläget, att paviljong 2, den nuvarande manspaviljongen vid
norra sjukhuset, först bleve föremål för ombyggnad. Efter förslag av Kungl.
Maj:t (prop. nr 113) anvisade 1950 års riksdag (skr. nr 209) 475 000 kronor
till upprättande av ritningar och andra handlingar samt påbörjande av vissa
delar av arbetena.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att de två
nu färdigställda nya paviljongerna tagits i bruk. Arbetena med ombyggnad
av norra mansavdelningen borde därför igångsättas i början av år 1951. Styrelsen
uttalar, att det därvid är lämpligt att såsom en första etapp utföra ombyggnad
av den södra flygelbyggnaden till norra mansavdelningen. Kostnaderna
för denna etapp uppskattas preliminärt till 1 800 000 kronor. För budgetåret
1951/52 erfordras härav ett belopp av 900 000 kronor.
Departementschefen. Jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning, att ombyggnaden
av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus nu bör sättas
igång. Under hand har jag inhämtat, att ritningar numera upprättats över
ombyggnadsförslagen rörande avdelningens båda flyglar. Huru byggnadens
mittparti skall utformas är iinnu icke slutligen löst. Någon mera definitiv
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
kostnadsberäkning för hela ombyggnadsprogrammet för avdelningen har därför
icke kunnat uppgöras. Det oaktat synas hinder icke böra möta mot att
medel nu anvisas för ombyggnadsarbeten i den södra flygeln. Emot byggnadsstyrelsens
beräkning av medelsbehovet för denna del av ombyggnadsarbetena
bär jag ej någon erinran. Jag tillstyrker styrelsens förslag om anvisande arett
belopp av 900 000 kronor för nästa budgetår.
Ombyggnad av Birgittas sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1946 års riksdag
(prop. nr 177; riksd. skr. nr 209), att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skulle
1 huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag
framlagt förslag i en första etapp utföras om- och nybyggnadsarbeten för en
beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor. Av detta belopp anvisade riksdagen
för budgetåret 1946/47 1 000 000 kronor. Sedermera har för fullföljande
av dessa arbeten av 1947, 1948 och 1949 års riksdagar anvisats tillhopa
2 360 000 kronor för budgetåren 1947/48—1949/50, varjämte 1949 års riksdag
medgivit, att för arbetena finge disponeras besparingar om tillhopa 940 000
kronor å investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. in. Vidare beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 209) efter förslag av
Kungl. Maj:t i propositionen nr 113, enligt vilken kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsföretag beräknats till 6 865 000 kronor, att till berörda arbeten
anvisa sammanlagt 2 000 000 kronor, varav 800 000 kronor på tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt 1 200 000 kronor för budgetåret
1950/51. Sammanlagt ha alltså hittills (1 000 000-f 2 360 000 + 940 000-f
2 000 000) 6 300 000 kronor ställts till förfogande för arbetena.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen — med förmälan,
att de arbeten, som nu återstå av första etappen, äro färdigställande av paviljong
Dl (påbörjad senhösten 1949), uppförande av paviljong D2 (påbörjad
hösten 1950) samt yttre arbeten i anslutning till dessa byggnader jämte smärre
kompletteringsarbeten i de redan färdiga byggnaderna — hemställt om att
återstoden av den hösten 1949 beräknade kostnaden, (6 865 000 — 6 300 000)
565 000 kronor, måtte ställas till styrelsens förfogande för nästa budgetår.
Departementschefen. Med hänsyn till fortskridandet av nybyggnadsarbetena
råd Birgittas sjukhus tillstyrker jag, att för nästa budgetår anvisas det
av byggnadsstyrelsen äskade beloppet, 565 000 kronor.
Om- och nybyggnad sarbeten vid Västra Ny sjukhus.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t medgav 1946 års riksdag (prop.
nr 177; riksd. skr*, nr 209), att dåvarande statens uppfostringsanstalt å Bona
överfördes till den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården fr. o. m. den
tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde. Vidare anvisade riksdagen under femte
huvudtiteln för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag av 490 000 kronor
för vissa ombyggnadsarbeten vid anstalten. Dessa arbeten avsågo modernisering
och ombyggnad av de båda flygelbyggnaderna vid den s. b. gamla an
-
Kungl. Maj:ts proposition ni 151. 13
stalten. Sedermera ha av 1948 års riksdag (prop. nr 2 och 303; riksd. skr. nr
34 och 457) såsom reservationsanslag under V a huvudtiteln å tilläggsstat Ii
för budgetåret 1947/48 och under elfte huvudtiteln å tilläggsstat I för budgetåret
1948/49 anvisats ytterligare tillhopa 98 000 kronor för dessa arbeten.
Sedan medicinalstyrelsen i sin anslagsframställning rörande avlöningar vid
statens sinnessjukhus för budgetåret 1948/49 framlagt förslag till personalstat
för Bonaanstalten och därvid utgått från att anstalten skulle utnyttjas
för vård av yngre asociala imbecilla män, underställdes denna fråga 1948 års
riksdag (prop. nr 145). Däri förordades i enlighet med medicinalstyrelsens
förslag, att anstalten skulle tagas i anspråk som sjukhus för asociala imbecilla
män med till en början 120 vårdplatser, inrymda i de nyss omnämnda
båda flygelbyggnaderna, samt framlades förslag till personalorganisation vid
sjukhuset och medelsanvisning härför. Riksdagen (skr. nr 234) lämnade förslagen
i propositionen utan erinran.
Genom beslut den 4 juni 1948 föreskrev Kungl. Maj:t härefter, att Bonaanstalten
fr. o. m. den 1 juli 1948 skulle överföras till den statliga sinnesslövården
och fr. o. m. samma dag benämnas Västra Ny sjukhus.
Vidare må i detta sammanhang erinras om att 1948 års riksdag (prop.
nr 205; riksd. skr. nr 239) såsom reservationsanslag å tilläggsstat II under
V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisat 303 000 kronor till fortsatt
ombyggnad av Bonaanstalten. Dessa arbeten avsågo ombyggnad av två i den
s. k. jordbruksavdelningen ingående flygelbyggnader, vilka efter ombyggnaden
skulle disponeras såsom en provisorisk alkoholistanstalt med 40 vårdplatser.
Samtidigt anvisades för budgetåret 1948/49 medel för utrustning av
denna alkoholistanstalt samt för avlöningar och omkostnader vid densamma.
Anstalten var avsedd att ersätta den vid fångvårdsanstalten i Västervik anordnade
alkoholistanstalten, vilken alltså skulle nedläggas, samt att i övrigt
omhändertaga sådana svårskötta alkoholister, som icke kunde vårdas på alkoholistanstalten
å Svartsjö.
I skrivelse den 10 december 1949 framlade medicinalstyrelsen förslag
om utförande av vissa ytterligare arbeten vid Västra Ny sjukhus, varvid
styrelsen samtidigt föreslagit en förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten
till Salberga sjukhus i Sala. Styrelsen upplyste, att en plan förelåg
för anstaltens om- och utbyggnad till ett specialsjukhus för asociala imbecilla
med 337 vårdplatser. Emellertid ansåg sig styrelsen böra inskränka sig
till att föreslå ett begränsat byggnadsprogram för sjukhusets färdigställande
för endast 205 patienter. Kostnaderna härför beräknades av styrelsen till
3 500 000 kronor. Härav hade dock 303 000 kronor redan anvisats av 1948
års riksdag för ombyggnad av jordbruksavdelningens flyglar. Styrelsen anförde
vidare, att en förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten till
Salberga sjukhus i Sala kunde ytterligare förbilliga sjukhusets utbyggnad.
Totolkostnaderna för genomförandet av det av medicinalstyrelsen föreslagna
byggnadsprogrammet beräknades av byggnadsstyrelsen till 2 860 000 kronor.
Medicinalstyrelsens skrivelse anmäldes i propositionen nr 113 till 1950
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
års riksdag. Däri tillstyrktes medicinalstyrelsens byggnadsprograin om 205
vårdplatser och förslaget om förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten
till Salberga sjukhus samt föreslogs för arbetenas påbörjande anvisande
av 800 000 kronor av de till i runt tal 2 900 000 kronor uppskattade
kostnaderna. Riksdagen biföll förslagen (skr. nr 209).
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att de arbeten,
som enligt fastställd kvotplan nyligen påbörjats, äro huvuddelen avarbetena
för ordnande av vattenförsörjningen samt nybyggnad av bostadshus
för ogift personal. Styrelsen anser, att under år 1951 böra i första hand
igångsättas ombyggnad av ekonomibyggnaden, skolbyggnaden och vissa yttre
arbeten samt beräknar det för budgetåret 1951/52 erforderliga medelsbehovet
till 700 000 kronor.
Departementschef en. Emot den föreslagna ordningsföljden för de fortsatta
om- och tillbyggnadsarbetena vid Västra Ny sjukhus har jag intet att
erinra. Jag tillstyrker även byggnadsstyrelsens förslag om anvisande av
700 000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande arbeten.
Uppförande av panncentral vid Restads sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag
(prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik,
Restads sjukhus i Vänersborg och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skulle
utföras arbeten inom ångpanneanläggningarna för en beräknad kostnad av
högst 1 350 000 kronor. Häri ingick ett belopp av 525 000 kronor för Restads
sjukhus. Beloppet var avsett för utbyte av ångpanneanläggningen vid sjukhuset.
För anläggningen anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50 ett belopp
av 55 000 kronor för att möjliggöra beställning av erforderliga ångpannor,
för vilka leveranstiden då uppskattades till cirka 3 år.
I skrivelse den 16 februari 1950 framlade statens sinnessjukvårdsberedning
förslag till uppförande av en helt ny panncentral vid sjukhuset för en avbyggnadsstyrelsen
beräknad kostnad av 1 250 000 kronor. Beredningen framhöll,
att det befintliga pannhuset var planerat för en helt annan typ av pannanläggningar
än som skulle komma till utförande samt att man, därest det
nuvarande pannhuset bibehölles, trots viss ombyggnad av detsamma icke
skulle erhålla en på längre sikt rationell lösning av panncentralens utformning.
Beredningens skrivelse anmäldes i propositionen nr 113 till 1950 års riksdag.
Däri föreslogs, att vid ifrågavarande sjukhus skulle uppföras en panncentral
till en beräknad kostnad av högst 1 250 000 kronor samt att för budgetåret
1950/51 borde anvisas ytterligare 25 000 kronor. Riksdagen biföll förslaget
(skr. nr 209).
För byggnadsföretaget har sålunda hittills anvisats sammanlagt (55 000 +
25 000) 80 000 kronor.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att den
under hösten 1950 beställt ångpanneutrustningen och därvid erhållit sådan
leveranstid, att panncentralen bör stå färdig för installation i slutet av år
1951. Detta betyder, att uppförandet av byggnaden måste påbörjas i början
av år 1951 och att huvudparten av ännu icke anvisade medel (1250 000 —
80 000) 1 170 000 bör stå till förfogande under budgetåret 1951/52. Styrelsen
beräknar det för budgetåret 1951/52 erforderliga medelsbehovet till 1 000 000
kronor.
Departementschefen När 1949 års riksdag anvisade medel för att möjliggöra
utläggande av beställning av erforderliga ångpannor till panncentralen
vid Restads sjukhus räknade man med en leveranstid av cirka 3 år. Enligt
vad byggnadsstyrelsen nu upplyser, kan leveransen av pannorna förväntas
så snart, att panncentralen bör vara uppförd i slutet av år 1951. Det är under
rådande omständigheter angeläget att sätta i gång byggnadsarbetena. Emot
byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag
ingen erinran. Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår anvisas 1 000 000
kronor.
Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn
skulle uppföras en panncentral för en beräknad kostnad av högst 1 250 000 kronor
samt anvisade för budgetåret 1950/51 400 000 kronor för ändamålet.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att uppförandet
av panncentralen skall inom kort påbörjas och att panncentralen skall i
samköming med den befintliga panncentralen drivas med enbart varmvattenpannor
intill dess de nya högtrycksångpannorna installerats. Medelsbehovet
under nästa budgetår beräknar styrelsen under dessa förutsättningar till
700 000 kronor.
Departementschefen. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tillstyrker
jag, att för uppförande av ny panncentral vid Mariebergs sjukhus för
nästa budgetår anvisas 700 000 kronor.
Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Säters sjukhus skulle för en kostnad
av högst 1 150 000 kronor verkställas ombyggnad av ekonomibyggnaden
samt anvisade för budgetåret 1950/51 250 000 kronor för ändamålet.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen anfört, att ombyggnaden
icke kan påbörjas förrän ett personalbostadshus, avsett att ersätta de
i byggnaden nu inrymda bostäderna, uppförts. Byggnadsstyrelsen har underhand
erfarit, att statens kommitté för sinnessjukvårdons utbyggande har för
16
Kungl. Maj:ts •proposition nr 151.
avsikt att äska medel för detta bostadshus, vilket i händelse av Kungl. Maj:ts
och riksdagens bifall bör påbörjas snarast möjligt under innevarande år.
Under sådana förhållanden anser byggnadsstyrelsen, att ombyggnaden av
ekonomibyggnaden icke kan påbörjas förrän i början av år 1952. Medelsbehovet
för budgetåret 1951/52 torde därför komma att inskränka sig till 100 000
kronor.
Departementschefen. Under rubriken uppförande av personalbostadshus
m. m. vid Säters sjukhus biträder jag i det följande av statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande framlagda förslag till ändringar av det tidigare
beslutade ombyggnadsprogrammet för ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus
samt uppförande av ett personalbostadshus vid sjukhuset. De senare skulle
bl. a. ersätta vissa personalbostäder i ekonomibyggnaden, vilka enligt förslaget,
komma att tagas i anspråk för ordnande av personalmatsalarna. Vid bifall
härtill komma de förutsättningar, under vilka byggnadsstyrelsen hemställt om
anvisande av medel för nästa budgetår till ombyggnad av ekonomibyggnaden,
alltså att föreligga. I likhet med styrelsen uppskattar jag medelsbehovet för
dessa arbeten under nästa budgetår till 100 000 kronor.
Uppförande av personalbostadshus vid Gådeå sjukhus.
I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Gådeå sjukhus i Härnösand skulle
för en kostnad av 625 000 kronor uppföras ett personalbostadshus samt anvisade
för budgetåret 1950/51 ett belopp av 300 000 kronor för arbetenas påbörjande.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen ■— med förmälan,
att ifrågavarande arbeten beräknas kunna påbörjas under våren 1951 och i
huvudsak färdigställas under nästa budgetår -— hemställt om anvisande av
(625 000 — 300 000) 325 000 kronor.
Departementschefen. Enär personalbostadshuset beräknas bliva i huvudsak
färdigställt under nästa budgetår, böra ännu icke anvisade medel av det
för byggnadens färdigställande beräknade beloppet ställas till förfogande.
Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens förslag om anvisande av
325 000 kronor för nästa budgetår.
Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Umedalens sjukhus.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr
111; riksd. skr. nr 225), att vid Umedalens sjukhus skulle uppföras en
tuberkulosavdelning för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor. I detta
belopp ingingo icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt erforderlig
komplettering av panncentral m. m. vid sjukhuset och för eventuellt nödvändiga
grundläggningsarbeten. Dessa kostnader voro nämligen då ej möjliga
att överblicka. För påbörjande av avdelningen anvisade riksdagen för
budgetåret 1949/50 ett belopp av 400 000 kronor.
IT
Eungl. Maj:ts proposition nr 151.
Vidare beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 209) etter förslag av Kungl. Maj:t
1 propositionen nr 113 -— vari kostnaderna för avdelningen beräknats till
2 700 000 kronor — att för arbetena anvisa ytterligare 300 000 kronor.
För byggnadsföretaget ha sålunda hittills anvisats sammanlagt (400 000 +
300 000) 700 000 kronor.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att enligt
fastställd kvotplan har den ena av de båda till avdelningen hörande paviljongerna
jämte vissa gemensamma yttre arbeten helt nyligen påbörjats och
kommer att färdigställas under nästa budgetår. För färdigställande av dessa
arbeten torde erfordras ett belopp av 1400 000 kronor och medelsbehovet
för nästa budgetår uppgår därvid till (1400 000 — 700 000) 700 000 kronor.
Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag intet att
erinra. Jag tillstyrker alltså, att för nästa budgetår anvisas 700 000 kronor
för fortsättande av arbeten på uppförande av den ena av de i avdelningen
ingående paviljongerna.
Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1945 års riksdag
(prop. nr 242; riksd. skr. nr 420), att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skulle
i enlighet med av chefen för socialdepartementet i propositionen nr 281 till
1944 års riksdag förordat förslag verkställas ombyggnads- och utvidgningsarbeten
för en sammanlagd kostnad av högst 1 723 800 kronor. Av detta belopp
avsågos 990 000 kronor för uppförande av en ny paviljong, 668 800 kronor
för ombyggnad av huvudbyggnaden och 65 000 kronor för reparationer å
huvudbyggnaden. För dessa arbeten ha av 1945, 1946 och 1948 års riksdagar
för budgetåren 1945/46, 1946/47 och 1948/49 anvisats sammanlagt 1 350 000
kronor.
Sedermera framlade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 november 1948
ett omarbetat och utökat förslag till ombyggnad av huvudbyggnaden, vilket
av styrelsen kostnadsberäknades till 3 800 000 kronor. Samtidigt anmälde styrelsen,
att kostnaderna för nybyggnadsarbetena, d. v. s. den nya paviljongen
och därmed sammanhängande arbeten inom pannhuset, då uppskattades till
cirka 1 250 000 kronor. Vidare framlade medicinalstyrelsen i skrivelse den 16
september 1949 förslag till viss utvidgning av byggnadsprograminet beträffande
ombyggnaden av huvudbyggnaden, vilken ökning kostnadsberäknats
till 350 000 kronor. De sammanlagla kostnaderna för arbetena vid sjukhuset
komme alltså att uppgå till (3 800 000 + 1 250 000 + 350 000) 5 400 000 kronor.
Förslaget till ombyggnad av huvudbyggnaden förelädes 1949 års riksdag (prop.
nr 111; riksd. skr. nr 225), som icke motsatte sig den föreslagna omändringen
och för fortsättande av arbetena vid sjukhuset anvisade 700 000 kronor för
budgetåret 1949/50. Förslaget till viss utvidgning av byggnadsprogrammet för
ombyggnaden av huvudbyggnaden underställdes 1950 års riksdag (prop. nr
113; riksd. skr. nr 209), som lämnade förslaget utan erinran samt för budget2—ms
51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. I sand. Nr 151.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
året 1950/51 anvisade 1 100 000 kronor för fortsättande av arbetena vid sjukhuset.
Sammanlagt har alltså hittills för förenämnda arbeten vid sjukhuset anvisats
(1 350 000 + 700 000 + 1 100 000) 3 150 000 kronor.
I skrivelse den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att arbetena
med ombyggnad av huvudbyggnaden ha pågått sedan hösten 1949 och beräknas
bliva i huvudsak färdigställda till våren 1953. Med hänsyn till arbetenas
karaktär är det enligt styrelsen f. n. icke möjligt att bedöma huruvida
den senast angivna kostnaden (3 800 000 + 350 000) 4 150 000 kronor för omoch
tillbyggnad av huvudbyggnaden kommer att överskridas eller ej. Styrelsen
ämnar längre fram, då ett bättre överblickande av kostnaderna är möjligt,
anmäla det ytterligare medelsbehov, som eventuellt kan komma att uppstå.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar styrelsen till 900 000 kronor.
Departementschefen. De arbeten, som beslutats för ombyggnad och utvidgning
av Furunäsets sjukhus i Piteå ha kostnadsberäknats till sammanlagt
5 400 000 kronor. För arbetena ha hittills anvisats tillhopa 3 150 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet under nästa budgetår för ifrågavarande
arbeten till 900 000 kronor. Häremot har jag ej någon erinran. Jag
tillstyrker sålunda att för nästa budgetår anvisas 900 000 kronor. Vid bifall
härtill skulle den totala medelsanvisningen uppgå till (3 150 000 + 900 000)
4 050 000 kronor.
Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att för utredning rörande uppförande av
nytt sinnessjukhus vid Karlskrona för budgetåret 1950/51 anvisa 100000 kronor.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande hemställt om 50 000 kronor för bestridande av kostnader för fortsatt
utredning rörande utformningen av ett nytt sinnessjukhus vid Karlskrona.
Kommittén anför.
Kommittén — som val inser angelägenheten av att i rådande statsfinansiella
läge största möjliga återhållsamhet iakttages i fråga om statens utgifter
— måste beklaga, att det för nästa budgetår preliminärt beräknade beloppet
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. begränsats till
10,5 miljoner kronor i stället för det av statens sinnessjukvårdsberedning beräknade
årliga medelsbehovet av cirka 17 miljoner kronor. Enligt kommitténs
mening hade det varit angeläget, att förslag kunnat föreläggas 1951 års riksdag
om uppförande av det av statsmakterna beslutade nya sinnessjukhuset i
Karlskrona med hänsyn till behovet av nya vårdplatser såväl för intagning
av nya patienter som för evakuering av patienter vid sjukhus, vilka beräknas
bliva föremål för ombyggnad. Vid avvägningen av de behov, som närmast
borde tillgodoses inom den preliminärt beräknade kostnadsramen har kommittén
inför angelägenheten av att fullfölja redan påbörjade renoveringsarbeten
dock funnit sig sakna möjlighet att framlägga förslag till det nya sinnessjukhuset
i Karlskrona. Utredningsarbetet rörande Karlskronasjukhuset har
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
på grund härav måst i viss mån anstå till förmån för de av kommittén i det
följande framförda förslagen. Emellertid avser kommittén att fortsätta utredningen
av sjukhusets utformning så att definitivt förslag kan föreläggas
nästa års riksdag. Utöver av 1950 års riksdag anvisade 100 000 kronor får
kommittén hemställa om ytterligare 50 000 kronor för ändamålet.
Departementschefen. I likhet med statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anser jag det angeläget att så snart ske kan underställa riksdagen
förslag till uppförande av det av 1950 års riksdag beslutade nya sinnessjukhuset
vid Karlskrona. Den fortsatta bearbetningen av det antagna förslaget till
sjukhusets utformning samt upprättandet av fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar
för byggnadsföretaget omhänderhaves av kommittén. För
fortsättande av utredningsarbetet imder nästa budgetår beräknar kommittén
50 000 kronor. Jag tillstyrker, att sagda belopp anvisas.
Renovering av personalbostadslnis vid Ulleråkers sjukhus.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande hemställt, att medel måtte anvisas till renovering av vissa personalbostadshus
vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Kommittén anför.
Direktionen för Ulleråkers sjukhus har hemställt, att genom medicinalstyrelsens
försorg måtte upprättas förslag och vidtagas åtgärder för anordnande
av badrum och installation av värmeledning i personalbostadshusen nr XLIII
och XLIV vid sjukhuset. Efter verkställd utredning har medicinalstyrelsen
överlämnat ärendet till kommittén för vidare handläggning.
Ifrågavarande byggnader, som äro uppförda under 1920-talet och belägna
utmed den från Stockholmsvägen ledarade infartsvägen till sjukhuset sakna
nu värmeledning, varmvatten och badrum. Byggnad XLIII inrymmer 3 lägenheter
om 3 rum och kök för uppsyningsmän, 1 lägenhet om 2 rum och kök
för hantverksföreståndaren i snickeri och 3 enkelrum. Byggnad XLIY omfattar
4 lägenheter om 2 rum och kök för en uppsyningsmän och tre överskötare.
Byggnaderna äro beträffande standard och utförande i huvudsak
jämförbara med de personalbostäder vid Sundby sjukhus, för vilkas ombyggnad
och modernisering 1949 års riksdag anvisat medel. I motsats till sistnämnda
byggnader äro bostäderna vid Ulleråker dock försedda med vattenklosetter
varjämte köksinredningarna i desamma ha moderniserats.
Kommittén framhåller, att de föreslagna moderniseringsåtgärderna kunna
betraktas ingå såsom ett led i den allmänna upprustning av sjukhusanläggningen,
som förordats av statens sinnessjukvårdsberedning i dess avgivna
betänkande.
Kostnaderna för renoveringsarbetena uppskattas till 75 000 kronor. Kommittén
hemställer, att för budgetåret 1951/52 anvisas ett belopp av 75 000
kronor för ändamålet.
Departementschefen. Enligt vad jag själv kunnat konstatera voro vissa personalbostäder
vid Sundby sjukhus vid Strängnäs före renoveringen i starkt
behov av en genomgripande reparation. Statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande har framhållit, att nu ifrågavarande bostadshus vid Uller
-
20
Kungl. Majds proposition nr 151.
åkers sjukhus i Uppsala frånsett moderniseringar i ett par hänseenden beträffande
standard och utförande äro i huvudsak jämförbara med nyssnämnda
bostäder vid Sundby sjukhus före renoveringen. Behov synes sålunda enligt
min mening föreligga att renovera bostäderna i fråga. Bet av kommittén uppgivna
medelsbehovet härför anser jag mig kunna godtaga. Jag tillstyrker
alltså, att för nästa budgetår anvisas 75 000 kronor till renovering av bostäderna.
Uppförande av tvättinrättning in. in. vid Ulleråkers sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag anvisade 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) 25 000 kronor för utredning rörande lämpligaste
sättet att anordna tvättinrättningen vid sjukhuset samt i samband
därmed frågan om uppförande av en ny köksinrättning med matsalar. Genom
beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén för sinnessjukvårdens
utbyggande att verkställa sådan utredning, varvid kommittén hade att
beakta eventuella möjligheter till samordning med andra sjukvårds- eller
andra inrättningar.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att i anledning härav kommittén i samråd med dess
av Kungl. Maj:t utsedde expert i frågor rörande sinnessjukhusens tvättinrättningar,
tvättmästaren vid statens järnvägar Ingvar Frithiof, närmare studerat
olika tvättanläggningar och verksamheten vid desamma samt upprättat
olika typförslag i fråga om planläggning och utformning av sådana anläggningar.
I skrivelsen anföres rörande kommitténs överväganden bl. a.
Kommittén har även undersökt möjligheterna att samordna tvättverksamheten
med andra inrättningar. I detta syfte verkställda utredningar ha utvisat,
att en sådan samordning icke lämpligen bör ske enbart med utgångspunkt
från å platsen rådande lokala förhållanden. Även om hitintills utförda undersökningar
givit vid handen, att påtagliga ekonomiska fördelar torde kunna
vinnas genom att vid ett nytt tvätteri vid Ulleråkers sjukhus samordna tvättverksamheten
för i Uppsala stad befintliga statliga institutioner och andra inrättningar,
t. ex. akademiska sjukhuset, har kommittén kommit till den uppfattningen,
att berörda fråga bör prövas och lösas med hänsyn till dess sammanhang
med övrig statlig tvättverksamhet över huvud.
Statlig tvättverksamhet av större omfattning bedrives i huvudsak vid
tvätterier tillhöriga de statliga sjukhusanläggningarna, försvarets fabriksverk,
de militära myndigheterna och statens järnvägar. Fångvårdsstyrelsen driver
smärre tvättanläggningar vid ett antal fångv&rdsanstalter.
Enligt vad kommittén inhämtat föreligga planer sedan ett antal år tillbaka
på uppförande av tre nya tvätterier för försvarets fabriksverks räkning.
Därjämte lär fångvårdsstyrelsen f. n. pröva möjligheterna att anordna nya
större, rationellt planlagda tvätterier vid vissa fångvårdsanstalter. Ovan
nämnda planer på anläggande av statliga tvätterier liksom behovet av nya
tvätterier vid de statliga sinnessjukhusen bör enligt kommitténs mening icke
komma till utförande utan att lämpligheten av och de ekonomiska förutsättningarna
för deras förverkligande närmare prövats. Därvid synes i första
hand det statliga tvättbehovet böra kartläggas med avseende på tvättförbru
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
karnas geografiska belägenhet och mängden av det gods, resp. förbrukare behöver
ha tvättat. Sedan erfarenhet i dessa avseenden vunnits, synes möjligheter
föreligga att närmare klarlägga var och i vilken omfattning nya statliga
tvätterier böra anordnas. Därvid torde även böra undersökas i vad mån det
kan vara ekonomiskt fördelaktigt att utbygga eller nedlägga eller i oförändrad
omfattning fortsätta driften vid befintliga tvätterier. Kommittén förutsätter,
att möjligheterna till samordning av denna tvättverksamhet med av landsting
och kommuner bedriven verksamhet i detta avseende närmare undersökas.
Då berörda spörsmål således icke f. n. kan betraktas vara utredda, anser
sig kommittén icke nu kunna framlägga slutligt förslag till tvättfrågans lösning
vid Ulleråkers sjukhus.
För att driften vid det befintliga tvätteriet skall kunna upprätthållas föreslår
kommittén, att vissa provisoriska åtgärder vidtagas under nästa budgetår.
Ångmangeln befinner sig i så dåligt skick, att ångtrycket enligt yrkesinspektionens
föreläggande måst sänkas, och den torde icke erbjuda betryggande säkerhet
vid en längre tids användning. Vidare kan ett utbyte av vissa nedslitna
centrifuger icke längre uppskjutas. Kommittén föreslår, att en ny mangel och
en centrifug anskaffas av sådan typ, att de kunna inpassas i en blivande tvättinrättning
vid sjukhuset. Kostnaden härför — som av kommittén uppskattas
till i runt tal 70 000 kronor —- föreslås skola bestridas av tidigare anvisade,
icke ianspråktagna medel till genomförande av andra etappen för sjukhusets
renovering (prop. 111/49), cirka 45 000 kronor. Härutöver erfordras 25 000
kronor, vilket belopp torde böra anvisas för nästa budgetår.
I detta sammanhang meddelar kommittén, att den jämsides med tvätteriutredningen
förutsatta utredningen om uppförande av ny köksinrättniug med
matsalar ännu icke verkställts.
Departementschefen. Ett av de angelägnaste önskemålen i den tidigare
moderniseringsplanen för Ulleråkers sjukhus i Uppsala var anordnandet av
ändamålsenliga lokaler för tvättinrättningen. Till utredning härom anvisade
1950 års riksdag 25 000 kronor. Utredningsuppdraget har sedermera anförtrott-s
statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande. Kommittén har nu
framhållit, att innan man tager ställning till spörsmålet om tvättinrättningens
slutliga utformning, frågan om en samordning av den statliga
tvättverksamheten över huvud bör göras till föremål för utredning
i syfte att därmed söka åvägabringa en sänkning av tvättkostnaderna.
Med hänsyn härtill har kommittén ansett sig för nästa budgetår allenast böra
föreslå utbyte mot nya av vissa förslitna tvättmaskiner i tvätteriet vid Ulleråkers
sjukhus för en sammanlagd kostnad av 70 000 kronor. Av detta belopp
behövde 25 000 kronor nyanvisas.
För egen del vill jag betona, att man givetvis bör eftersträva så låga tvättkostnader
som möjligt. Kommitténs förslag till en undersökning av möjligheterna
att i detta syfte samordna den statliga tvättverksamheten har jag för
avsikt att senare taga upp till närmare övervägande. Mot kommitténs förslag
till anskaffande av vissa tvättmaskiner har jag intet att erinra. Ej heller föranleda
kostnadsberäkningarna någon erinran från min sida. Jag tillstyrker
alltså, att för nästa budgetår anvisas 25 000 kronor för ifrågavarande inköp.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
Uppförande av personalbosfadshus in. ra. vid S:ta Annas sjukhus.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till uppförande av två personalbostadshus vid
S:ta Annas sjukhus i Nyköping. Kommittén har beträffande de nuvarande
bostäderna anfört följande.
I fråga om bostäderna vid S:ta Annas sjukhus har statens sinnessjukvårdsberedning
i sitt betänkande framhållit, att desamma till större delen äro i
så dåligt skick, att det syntes beredningen ofrånkomligt att snarast ersätta
dem med nybyggnader trots att ifrågavarande sjukhus enligt beredningens
generalplan framdeles beräknades skola nedläggas.
För egen del framhåller kommittén, att det för den ogifta personalen vid
sjukhuset f. n. finnas 18 rum, vilka alla äro i så dåligt skick, att de böra utdömas.
Bostäderna äro i huvudsak inrymda inom vindar i de oroliga paviljongerna.
Denna placering är mycket olämplig. Särskilt den personal, som
haft nattjänstgöring och under dagen måste vila i rummen, blir ofta störd
av patienterna i de under rummen belägna oroliga avdelningarna. Rummen
äro dessutom i allmänhet små, i vissa fall endast 7 m2 samt sakna garderober
och sanitär utrustning. Till 11 rum i östra paviljongen, där f. n. i
det närmaste 20 såväl kvinnliga som manliga befattningshavare ha sin bostad,
finnas endast två tappställen med kallt vatten och en enda vattenklosett. Den
personal, som bor på västra paviljongens vind, måste för att komma till sina
rum passera genom vårdavdelningarna, varvid varje gång icke mindre än
fem låsta dörrar måste öppnas och stängas.
Familjebostädema äro, med undantag för läkare och intendent, mycket
otidsenliga. Av befintliga familjebostäder äro två, belägna i det s. k. västra
bostadshuset, av så dålig beskaffenhet att de böra utdömas. I det östra
bostadshuset har tidigare funnits fyra lägenheter om 2 rum och kök, vilka
nyligen varit föremål för ombyggnad. Genom att en av lägenheterna slopats
ha tre lägenheter om 3 rum och kök kunnat utvinnas. Dessa ha därvid försetts
med vissa sekundärutrymmen såsom tamburer, kapprum och w. c. m. m.
Lägenheterna äro visserligen icke moderna, men de torde i sitt ombyggda
skick kunna godtagas för den tid, som sjukhuset beräknas kvarstå.
Kommittén erinrar härefter, att direktionen för sjukhuset i skrivelse till
statens sinnessjukvårdsberedning i september 1949 uppskattat nybyggnadsbehovet
av familjebostäder till 6 lägenheter och behovet av bostäder för ogift
personal till 3 dubbletter och 30 enkelrum. Kommittén anser sig dock icke
kunna tillstyrka uppförande av samtliga dessa bostäder.
Kommittén upplyser, att den genom arkitekten G. Wiman låtit upprätta
förslag till två nya bostadshus. Det ena avses skola inrymma 20 enkelrum
och 3 dubbletter jämte erforderliga badrum, toaletter, tekök och dagrum. Det
andra bostadshuset planeras omfatta 6 lägenheter om 3 rum och kök. Enkelrummen
beräknas få en lägenhetsyta av högst 18 m2. Dubbletterna ha givits
en storlek av högst 28 m2. Lägenhetsytan i familjebostäderna beräknas innehålla
cirka 65 in2. Dessa ytor överensstämma med de i tävlingsprogrammet
för nytt sinnessjukhus vid Karlskrona angivna ytoma för bostäder av motsvarande
slag.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
I detta sammanhang framhåller kommittén, att den har för avsikt att då
fråga uppkommer om byggande av bostäder vid sinnessjukhusen ävensom
beträffande de bostadshus som i det följande föreslås uppförda, efter samråd
med vederbörande personalorganisationer, företaga en omprövning av bostädernas
storlek.
Kommittén finner det vidare angeläget att bereda nya lokaler för sjukhuskontoret,
samt anför härom.
Sjukhuskontoret disponerar f. n. två rum i administrationsbyggnaden.
Dessa utrymmen äro otillräckliga för de befattningshavare -—- intendent,
kassör och två andra tjänstemän — som där ha sin verksamhet. Då sjukhuset
saknar utrymmen för arkiv och ett mindre förråd böra även sådana anordnas.
Kommittén anser, att lokaler för sjukhuskontoret lämpligen böra inrymmas
i den ena av de nu föreslagna bostadsbyggnaderna. Kontoret bör där erhålla
4 rum med särskild entré, förlagda i bottenvåningen. I källaren kan beredas
plats för arkiv och förråd. Sjukhuskontorets nuvarande lokaler behöva tagas
i anspråk för utvidgning av läkarexpeditioner och undersökningsrum.
Slutligen framhåller kommittén, att de föreslagna bostadsbyggnaderna få
en sådan utformning, att de beräknas kunna inordnas i en framtida stadsplan
för sjukhusområdets utnyttjande för bostadsändamål.
Kostnaden för nybyggnaderna har av kommittén beräknats till sammanlagt
650 000 kronor, vartill bör läggas ett belopp av 10 000 kronor för erforderliga
reparationsarbeten i administrationsbyggnaden efter det att sjukhuskontoret
avflyttat från denna. Byggnadskostnaderna skulle sålunda uppgå
till sammanlagt 660 000 kronor. För påbörjande av byggnaderna har kommittén
beräknat ett belopp av 300 000 kronor vara erforderligt för budgetåret
1951/52.
Departementschefen. 1 den av sinnessjukvårdsberedningen uppgjorda
generalplanen bär man, såsom förut framhållits av statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande, räknat med att S:ta Annas sjukhus i Nyköping
framdeles skall nedläggas. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas, om
några nybyggnadsarbeten böra utföras vid sjukhuset. Då det emellertid
icke nu är möjligt att bedöma, när ett nedläggande av sjukhuset kan ske
— sinnessjukvårdsberedningen räknade med en utbyggnadsperiod för generalplanen
av 15 år — och då de nuvarande ytterst otillfredsställande bostadsförhållandena
för sjukhusets personal icke rimligen kunna få fortbestå under
den tid, sjukhuset kommer att vara i bruk, anser jag det nödvändigt, att nya
personalbostäder anordnas där. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag om
uppförande av två bostadshus med sammanlagt 6 lägenheter om tre rum och
kök, 3 dubbletter och 20 enkelrum jämte vissa andra utrymmen. Med hänsyn
till vad kommittén framhållit torde i det ena bostadshuset även böra inrymmas
vissa expeditionslokaler, arkiv och förråd. Enligt vad kommittén
framhåller skola de nya bostäderna förläggas så, att do kunna ansluta sig till
en framtida stadsplan för sjukhusområdets utnyttjande för bostadsändamål.
Detta är givetvis en fördel, när framdeles eu försäljning av byggnaderna blir
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
aktuell. De beräknade kostnaderna — 650 000 kronor för byggnaderna och
10 000 kronor för erforderliga reparationsarbeten i administrationsbyggnaden
— föranleda ingen erinran från min sida. För nästa budgetår torde böra
anvisas ett belopp av 300 000 kronor för påbörjande av arbetena för byggnadernas
uppförande.
Uppförande av ett personalbostadshus in. in. vid Birgittas sjukhus.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnes sjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till uppförande av ett personalbostadshus
m. in. vid Birgittas sjukhus i Vadstena. Kommittén har därvid anfört bl. a.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 januari 1951 har byggnadsstyrelsen
äskat medel för slutförande av första byggnadsetappen vid Birgittas sjukhus
i Vadstena. Medlen äro avsedda för färdigställande av paviljong D 2.
Sedan denna byggnad blivit färdigställd, vilket enligt vad kommittén inhämtat
beräknas ske mot slutet av innevarande år, komma samtliga vårdavdelningar,
inrymda i det förutvarande väster om Hospitalsgatan belägna
nunneklostret, att överflyttas till de nybyggda paviljongerna. Kommittén
räknar med att förutom nyssnämnda klosterbyggnad även övriga väster om
Hospitalsgatan belägna byggnader, som disponeras av sjukhuset, framdeles
komma att överlåtas till Birgittastiftelsen. Inom denna del av sjukhuset belägna
bostäder måste därvid ersättas med nybyggnader. Utöver av sagda
anledning erforderliga nybyggnader har sjukhuset anmält behov av såväl
ytterligare nya bostäder av olika slag som renovering och modernisering av
befintliga äldre lägenheter vid sjukhuset.
Det omedelbara behovet av nya bostäder anser kommittén böra kunna
tillgodoses genom uppförande av en byggnad, inrymmande 32 enkelrum och
8 dubbletter för ogift kvinnlig personal. Behovet av ytterligare nya bostäder
och modernisering av befintliga bör enligt kommitténs mening närmare utredas
i samband med sjukhusets fortsatta utbyggande.
Det nya personalbostadshuset föreslås uppfört i två våningar. Omkring
var och en av trappuppgångarna i byggnaden grupperas i varje våningsplan
4 enkelrum eller dubbletter. I trappornas vilplan mellan de båda våningsplanen
förläggas erforderliga tekök och badrum jämte toaletter. Enkelrummen
äro av två olika storleksordningar med högst 19 resp. högst 16 m2 lägenhetsyta.
Dubbletterna få en storlek av cirka 30 ur. Kostnaden för byggnaden
har beräknats till 630 000 kronor, vilket belopp kommittén föreslår skola anvisas
för nästa budgetår.
Kommittén anser det vidare önskvärt, att medel ställas till förfogande för
planering och iordningställande av det nya sjukhusområdet. Totalkostnaderna
för dessa arbeten — sannolikt omkring 100 000 kronor — äro beroende av
sjukhusets fortsatta utbyggnad och den slutliga utformningen av sjukhusområdet.
Under närmaste tiden torde emellertid vissa områden omkring redan
uppförda nybyggnader böra planeras och planteras. Kommittén föreslår, att
för nästa budgetår ett belopp av 20 000 kronor anvisas för ändamålet.
Yid bifall till vad sålunda förordats skulle för nästa budgetår erfordras
(630 000 + 20 000) 650 000 kronor.
25
Kungl. Maj-.ts proposition nr 151.
Departementschefen. Det omedelbara behovet av personalbostäder vid
Birgittas sjukhus i Vadstena anser kommittén kunna tillgodoses genom uppförande
av ett bostadshus, innehållande 32 enkelrum och 8 dubbletter. Med
hänsyn till vad kommittén anfört tillstyrker jag, att medel anvisas för ett
dylikt bostadshus.
Enligt kommitténs förslag skulle enkelrummen få en lägenhetsyta av högst
19 m2 och dubbletterna högst 30 nr. Vid avgivande av sitt förslag till två
nya perponalbostadshus vid S:ta Annas sjukhus framhöll kommittén —- såsom
framgår av den under rubriken uppförande av personalbostadshus m. m. vid
S:ta Annas sjukhus lämnade redogörelsen — att den hade för avsikt att, då
fråga uppkommer om byggande av bostäder vid statens sinnessjukhus ävensom
beträffande ifrågavarande bostadshus, efter samråd med vederbörande
personalorganisationer företaga en omprövning av bostädernas storlek. Kommittén
synes sålunda beredd att ytterligare pröva storleken av lägenhetsytorna
i det nu föreslagna personalbostadshuset. Häremot har jag intet att erinra.
Enligt min mening böra bostäderna i regel icke givas större ytinnehåll än
motsvarande, i tävlingsprogrammet för nytt sinnessjukhus i Karlskrona ingående
bostäder, d. v. s. cirka 18 m2 för enkelrum och cirka 28 m2 för dubletter.
Vad angår kostnadsberäkningarna torde en mindre reducering av lägenhetsytorna
icke komma att nämnvärt påverka medelsbehovet. Kommitténs
uppskattning av kostnaderna anser jag mig kunna godtaga. Ej heller föranleder
förslaget om anvisande av 20 000 kronor till viss planering av det nya
sjukhusområdet någon erinran. Jag tillstyrker alltså, att för uppförande av
bostadshuset i fråga samt för vissa planeringsarbeten för nästa budgetår anvisas
sammanlagt (630 000 + 20 000) 650 000 kronor.
Ombyggnad av tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förelag anvisade 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) 55 000 kronor till anskaffande av viss maskinutrustning
till tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus i Lund.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till ombyggnad av tvättinrättningen. Kommittén
har därvid anfört bl. a.
Med anledning av tvättinrättningens dåliga beskaffenhet hade statens
sinnessjukvårdsberedning påbörjat en utredning rörande det lämpligaste
sättet att förbättra densamma. Beredningen hade därvid övervägt, huruvida
en ombyggnad och modernisering av den nuvarande tvättbyggnaden vore
möjlig i stället för en hel nyanläggning. Den av beredningen till inköp föreslagna
maskinutrustningen var avsedd att ersätta befintlig sådan utrustning,
vilken ansågs vara så försliten, att ett utbyte av densamma icke kunde uppskjutas
till dess den påbörjade utredningen hade hunnit slutföras. I avvaktan
härpå tänktes de föreslagna maskinerna skola provisoriskt uppställas i
den nuvarande tvättanläggningen.
Sedan statens sinnessjukvårdsberedning slutfört sitt uppdrag har kommittén
övertagit och fullföljt ovannämnda utredning. Därvid har kommitténs
expert i tvättfrågor efter företagna undersökningar funnit en tillfredsställande
26
Kungi. Maj:ts proposition nr 151.
lösning a\ tvätteriet vid S:t Lars sjukhus kunna erhållas genom ombyggnad
nuvarande tvättbyggnaden vid sjukhuset. Härvid förutsättes, att
tvätteriet anordnas i två plan och att i huvudsak samtliga utrymmen inom
dessa plan i byggnaden tagas i anspråk för ändamålet.
I smnessjukvårdsberedningens expertutlåtande över sjukhuset föreslogs,
■i T1C* anordnandet av ny tvättanläggning borde densamma givas så stor kapacitet,
att tvätt även skulle kunna mottagas från det närliggande Vipeholms
sjukhus. Hen sammanlagda tvättgodsmängden från S:t Lars och Vipeholms
!JinA VS har av,kommitténs tvättexpert beräknats komma att uppgå till högst
■o Per UTbetsdag. Såsom vid behandlingen av frågan om en nytvättinlattmng
vid Ulleråkers sjukhus, har kommittén beträffande nu ifrågavarande
tvattanlaggnmg funnit lämpligt att, då möjligheter därtill föreligga, vid densarnma
söka samordna tvätten jämväl för andra i sjukhusets närhet belägna
statliga anstalter m. m. Sålunda beräknar kommittén, att vid den nu föreslagna
tvättiniättningen skall utöver tvätt för S:t Lars och Vipeholms sjukhus
kunna verkställas tvätt för andra statliga inrättningar, såsom fångvårdsanstalterna
i Ystad, Tygelsjö och Malmö, vårdanstalten för blinda med komphceiat
lyte, dövstumskolan, folkskoleseminariet och universitetet i Lund.
Tvättgodsmängden per arbetsdag för sistnämnda institutioner har uppskattats
till sammanlagt omkring 500 kg. Totala tvättgodsmängden per dag
skulle sålunda komma att uppgå till (4 500 + 500) 5 000 kg. För att kunna
mota en framtida med all sannolikhet uppkommande ökning av tvättgodsmangden
har kommittén ansett lämpligt, att tvätteriet redan från början
dimensioneras för en något större kapacitet än vad ovan angivits. Sålunda beräknar
kommittén, att den i tvätteriet föreslagna maskinutrustningen skall
kunna avverka omkring 6 000 kg tvättgods per arbetsdag.
Kommittén föreslår, att det nuvarande tvätteriet ombygges. Till byggnadens
bottenvåning tänkas förlagda rum för mottagning och utlämning av
ti ätt samt ri ätteriets mangel och strykrum. I andra våningen placeras själva
tvätteriet med tvättmaskiner, centrifuger och torktumlare samt rum för sortering
av tv ätt, reparationsverkstad, omklädnads- och lunchrum för personal
jämte vissa förråd m. m. Mellan våningarna anordnas hiss för transport av
gods. Maskinutrustningen beräknas i huvudsak komma att omfatta 3 tvättmaskiner,
3 centrifuger, 8 torktumlare, 2 manglar. 2 pressaggregat och 1 kragmangel.
Kostnaden för ombyggnaden har beräknats till 850 000 kronor. Härtill bör
enligt kommittén läggas kostnaderna för iordningställande av provisoriska
lokaler för i tvättbyggnaden nu inrymda patientbibliotek och förråd, vilka
måste utflyttas för att bereda plats för den nya tvättanläggningen. Dessa lokaler
äro avsedda att framdeles förläggas till en ny administrations- resp. arbetsterapibyggnad.
I avvaktan härpå föreslår kommittén, att lokalerna i
den vid sjukhuset befintliga bageribyggnaden tills vidare tagas i anspråk för
fönåd. Bageriet befinner sig nämligen i dåligt skick; såväl ugnar som annan
utrustning äro så förslitna, att bageridriften icke utan avsevärda olägenheter
Lan upprätthållas. Med hänsyn härtill och då sinnessjukvårdsberedningen i
sitt betänkande framhållit önskvärdheten av att bagerirörelse ej bedrives vid
de statliga sinnessjukhusen, föreslår kommittén, att bageriet nedlägges. Kostnaden
för ett provisoriskt iordningställande av bageriet för förråd har beräknats
till 15 000 kronor.
27
Iiungl. Maj ds proposition nr 151.
Beträffande patientbiblioteket föreslår kommittén, att detta förlägges till
tidigare som matsal utnyttjat utrymme i den västra administrationsbyggnaden.
Kostnaderna för iordningställande av matsalen uppgår till 5 000
kronor.
Sammanlagt skulle således erfordras (850 000 + 15 000 + 5 000) 870 000
kronor. Härifrån bör dragas av 1950 års riksdag redan anvisade 55 000 kronor
för inköp av maskinutrustning. Återstående belopp, (870 000 — 55 000) 815 000
kronor bör i sin helhet anvisas för nästa budgetår.
Departementschefen. Till det vid propositionen nr 113/1950 fogade statsrådsprotokollet
över inrikesärenden framhöll jag vid behandlingen av frågan
om anskaffande av viss maskinutrustning vid S:t Lars sjukhus i Lund, att
tvättinrättningen vid sjukhuset befunne sig i ett mycket bristfälligt skick.
På vilket sätt inrättningen skulle kunna erhålla mera tillfredsställande lokaler
vore icke klarlagt. Oavsett hur denna fråga kunde komma att lösas, ansåg jag
angeläget, att nya maskiner till ett sammanlagt belopp av 55 000 kronor anskaffades
till anläggningen.
Kommitténs förslag innebär eu ombyggnad av det nuvarande tvätteriet.
Tvättanläggningen föreslås erhålla en sådan kapacitet, att den kan tillgodose
tvättbehovet även vid Yipeholms sjukhus i Lund samt vissa andra i det föregående
nämnda statliga institutioner. Härutöver har kommittén räknat med
ett visst ytterligare utrymme för en framtida ökning av tvättgodsmängden.
Förslaget att bygga om det nuvarande tvätteriet röner från min sida ej
någon erinran. I likhet med kommittén finner jag det lämpligt att i samband
med ombyggnaden söka åstadkomma en för de förut nämnda institutionerna
gemensam tvättanläggning. Jag tillstyrker, att för anskaffande av den förut
nämnda maskinutrustningen för tvätteriet och för ombyggnaden anvisas
850 000 kronor. Förslaget att nedlägga bageridriften vid sjukhuset samt anordnande
av visst förrådsutrymme i bageriet föranleder med hänsyn till vad
kommittén anfört ej någon erinran från min sida. Ej heller har jag något att
invända mot kommitténs förslag i övrigt. Jag tillstyrker alltså, att för nästa
budgetår anvisas ett belopp av 815 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Uppförande av upptagningspaviljong vid Mariebergs sjukhus.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till uppförande av en upptagningspaviljong vid
Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Kommittén har därvid anfört.
Beträffande moderniseringen av Mariebergs sjukhus i Kristinehamn anföres
i det till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande fogade expertutlåtandet
bl. a. följande.
»De återstående moderniseringsarbetena vid sjukhuset omfatta i huvudsak
uppförande av ny panncentral, modernisering av de kvinnliga vårdpaviljongema
jämte återstoden av de manliga paviljongerna, anordnande av arbetsterapilokaler
samt om- och utbyggnad av personalbostäder.
T fråga om redan vidtagna och påbörjade åtgärder synes intet väsentligt
vara att tillägga. Vissa av de renoverade avdelningarna, enligt moderniseringsplanen
avsedda för akuta fall, hava dock ett väl stort platsantal. I anledning
härav synes man böra pröva, huruvida icke lämpligen en viss ompla
-
28
hnngl. Maj:ts proposition nr 151.
eering av vårdavdelningarna i förhållande till den ursprungliga planen bör
1950 ars riksdag (prop. 113) liar beslutat uppförandet av en ny panneential
samt tv a mindre bostadshus för ogift personal. Ifrågavarande byggnader
ha nyligen påbörjats. Av resterande renoveringsarbeten bör enligt kommittens
mening iståndsättningen av de kvinnliga paviljongerna i första hand
J8‘*‘n§sättas. Kommittén har vid närmare prövning av7 de tidigare uppgjorda
förslagen till dessa byggnaders renovering funnit paviljong nr 18 vara av
sådan beskaffenhet, att den i motsats till vad tidigare föreslagits icke lämpligen
bör ombyggas. Inom paviljongen, som är uppförd i en våning med mittpartiet
i två våningar, kan blott med stora svårigheter och avsevärda kostnader
anordnas vårdavdelningar med en storlek och utformning som ansluta
sig till numera vedertagna principer. I anledning härav anser kommittén, att
Paviljongen bor ersattas med eu nybyggnad. Med hänsyn till svårigheterna
att utrymma de byggnader, vilka varit föremål för ombyggnad, torde vid påbörjandet
av de kvinnliga avdelningarnas modernisering nybyggnaden först
komma till utförande. I enlighet med statens sinnessjukvårdsberednings betänkande
föreslogs paviljongen tagas i anspråk för eu avdelning om 36 platser
för akuta lugna, patienter. Ersättningsbyggnaden bör sålunda planeras
för avdelningar av nämnda typ.
Kommittén upplyser, att den ingående övervägt, huruvida icke den nu
föreslagna nybyggnaden bör inrättas såsom en upptagningspaviljong för
lättare akuta fall. Vid de statliga sjukhus, där sådana paviljonger nu finnas,
ha dessa visat sig vara synnerligen lämpliga för vård av lättare akuta fall.
Särskilt vid ifrågavarande sjukhus med dess stora platsantal och förhållandevis
koncentrerade bebyggelse anser kommittén eu från övriga paviljonger mera
friliggande byggnad, utformad för nyssnämnda slag av patienter, kunna bidraga
till en förbättring av vårdförhållandena.
Paviljongen föreslås utformad på följande sätt.
Byggnaden, .som beräknas uppförd i två våningar, skall inrymma två vårdavdelningar,
en för män och en för kvinnor. Med hänsyn till vad i statsutskottets
utlåtande nr213/1950anförts beträffande storleken av de akuta lugna vårdavdelningarna
i det föreslagna nya sinnessjukhuset vid Karlskrona, ha avdelningarna
utformats med 28 platser, fördelade på 4 3-, 4 2- och 8 1-patientrum. Varje avdelliing
tänkes uppdelad i två delar, den ena avsedd för övervakning och planerad
för 14 platser med särskilt toalett- och snyggningsrum och den andra av mera
öppen karaktär, där varje rum försetts med garderob och tvättställ. Inom sistnämnda
del äro vårdavdelningens expedition, bad, förråd och sköljrum förlagda.
I övrigt ha avdelningarna utrustats med alla de utrymmen och den inredning,
som beträffande avdelningar av detta slag föreslagits av statens sjukhusutredning
i dess betänkande angående synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården
(SOU 1948:37). Till byggnadens källare, som tänkes utgrävd till omkring
hälften, ha förlagts erforderliga skyddsrum och förråd in. m. I syfte att
nedbringa kostnaderna för byggnaden har storleken av de olika utrymmena i
möjligaste mån begränsats. Sålunda uppgår den totala våningsytan per patient
till cirka 25 m2, vilket är omkring 3 m2 mindre än vad sjukhusutredningen i sitt
till ovannämnda betänkande fogade principförslag till utformning av akuta
vårdavdelningar ansett erforderligt.
Kostnaden för paviljongen har beräknats till 950 000 kronor. I beloppet
mgå 140 000 kronor för undergrund samt yttre arbeten. Dragés sistnämnda belopp
från totalkostnaderna utgöra kostnaderna per vårdplats i runt tal fl/56 X
(950 000 — 140 000)] 14 500 kronor. Kommittén beräknar, att för nästa budgetår
erfordras ett belopp av 500 000 kronor för påbörjande av byggnaden.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
Departemetvtachefen. De för Mariebergs sjukhus i Kristinehamn återstående
moderniseringsarbetena omfatta i huvudsak modernisering av de kvinnliga
vårdpaviljongerna jämte återstoden av de manliga paviljongerna samt anordnande
av arbetsterapilokaler.
Enligt kommitténs förslag böra i första hand de kvinnliga vårdpaviljongerna
iståndsättas. Kommittén har föreslagit, att i stället för renovering av
paviljong nr 18, vilket skulle medföra avsevärda kostnader och stora svårigheter,
skulle uppföras en nybyggnad, inrättad såsom en upptagningspaviljong
för vård av lättare akuta fall. Till denna paviljong skulle kunna evakueras
patienter i samband med det fortsatta renoveringsarbetet. Paviljongen har
i förslaget givits en utformning, som till platsantal per vårdavdelning överensstämmer
med det av riksdagen uttalade önskemålet rörande akuta lugna vårdavdelningar
i det beslutade Karlskronasjukhuset, samt med den standard
i övrigt, som föreslagits av statens sjukhusutredning i dess betänkande angående
synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården. Kostnaderna ha
beräknats till cirka 14 500 kronor per vårdplats. Totala kostnaderna för paviljongens
uppförande ha uppskattats till 950 000 kronor.
Med hänsyn till vad kommittén anfört kan jag för egen del inskränka mig
till att tillstyrka förslagets genomförande. I likhet med kommittén uppskattar
jag den erforderliga medelsanvisningen för arbetets påbörjande under nästa
budgetår till 500 000 kronor.
Uppförande av personalbostadshus vid Säters sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag (prop. nr Ilo) beslöt 1950
års riksdag (skr. nr 209), att vid Säters sjukhus skulle verkställas ombyggnad
av ekonomibyggnaden till en vid 1949 års prisläge beräknad kostnad av
1 150 000 kronor. För innevarande budgetår anvisades ett belopp av 250 000
kronor för påbörjande av arbetena. Byggnadsstyrelsen har för budgetåret
1951/52 hemställt om ytterligare 100 000 kronor för ändamålet.
I skrivelse den 20 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till viss omdisposition av beslutade
ändringsarbeten i ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus samt i samband därmed
uppförande av ett personalbostadshus.
Beträffande omdispositionen av ekonomibyggnaden har kommittén anfört.
Till grund för den av riksdagen godkända moderniseringen av ekonomibyggnaden
förelåg ett av medicinalstyrelsen den 14 februari 1947 framlagt och
av statens sinnessjukvårdsberedning den 16 februari 1950 överarbetat ombyggnadsförslag.
Sedermera har kommittén låtit ytterligare ompröva det framlagda
förslaget bl. a. med hänsyn till den av kommittén igångsatta utredningen
rörande utformningen och planläggningen av tvättanläggningarna vid de statliga
sinnessjukhusen under hänsynstagande till statlig tvättverksamhet i
övrigt. Därvid har kommittén efter samråd under hand med försvarets
fabriksverk funnit lämpligt, att tvätteriet vid Säters sjukhus utbygges till att
jämväl kunna omhändertaga tvätten för de militära förbanden T 13 i Falun,
114 i Gävle och F 15 i Söderhamn. Tvättgodsmängden vid Säters sjukhus
jämte dess sekundäravdelningar vid Pärlby och Olofsfors kan beräknas till
30
Kung!. Maj:ts proposition nr 151.
sammanlagt omkring 1 200 kg per arbetsdag, medan tvättgodsmängden vid
resp. militära förband har uppskattats till cirka 600 kg per arbetsdag. Totala
tvättgodsmängden skulle sålunda utgöra cirka o 000 kg per arbetsdag.
Enligt av riksdagen godkänt förslag till modernisering av ekonomibyggnaden
beräknades tvätteriet med bilokaler kunna i huvudsak inrymmas i den
halva av byggnadens bottenvåning, som upptages av det befintliga tvätteriet.
Vid av kommittén nu föreslagen utvidgning av tvättens kapacitet måste även
en del av den ovanförliggande våningen tagas i anspråk. I denna våning
tänkes rum för sortering av tvätt, tvättmaskiner, centrifuger och torktumlare
placerade. Dit har även förlagts rum för lagning av tvätt m. m. I bottenvåningen
ha ångmangel, pressar, tvättutlämning och omklädnadsrum för personal
m. m. placerats. Den nu föreslagna planläggningen av tvätteriet nödvändiggör
anordnandet av hiss för upp- och nedtransport av tvättgodset.
Kommittén har även verkställt översyn av ombyggnadsförslaget beträffande
kök- och matsalar i syfte att söka begränsa detsamma. Enligt tidigare
upprättat förslag till byggnadens modernisering tänktes dennas mittparti,
som nu är utformat i endast en våning, påbyggt med ytterligare en våning,
vilken skulle inrymma en matsal med barservering jämte biutrymmen.
Enligt kommitténs mening synes tillräckliga utrymmen för barservering
kunna utvinnas inom de nuvarande över köket belägna matsalarna. Den
tidigare föreslagna påbyggnaden torde sålunda kunna utgå. Det nu ändrade
ombyggnadsförslaget bär beräknats draga en kostnad av 1325 000 kronor,
vilket belopp med 175 000 kronor överstiger den beräknade kostnaden för
det tidigare förslaget. Av kostnadsökningen är ett belopp av 50 000 kronor
att hänföra till inträffade prisökningar sedan föregående beräkning upprättades,
medan 125 000 kronor utgör merkostnaden för den nu föreslagna utökningen
av tvätteriet.
Förutom tvätten och kök äro i byggnaden f. n. inrymda skrädderiverkstad
samt vissa bostadsutrymmen för personal. Skrädderiverkstaden är förlagd i
den del av våningen 1 trappa, som beräknas bli ianspråktagen för utvidgning
av tvätten. I likhet med det tidigare framlagda renoveringsförslaget tänkes
denna verkstad överflyttad till den vid sjukhuset befintliga beredskapspaviijongen
för män.
Vad angår frågan om personalbostäder föreslår kommittén, att ett nytt
personalbostadshus uppföres. Härom anför kommittén i huvudsak följande. I * * 4
I ekonomibyggnaden tidigare belägna bostadsrum — 12 enkelrum och 3
dubbletter — böra enligt kommitténs mening i huvudsak utgå. Endast 5
smärre enkelrum, lämpliga att disponeras för vikarier, böra bibehållas i byggnadens
vindsvåning. Med hänsyn härtill är det nödvändigt att innan renoveringen
av ekonomibyggnaden påbörjas anordna ett antal bostadsrum för
den personal, som nu har sina bostäder inrymda i ekonomibyggnaden. Kommittén
har räknat med uppförande av en nybyggnad för ändamålet. I detta
sammanhang vill kommittén framhålla, att även övriga inom sjukhuset nu befintliga
enkelrum och dubbletter — sammanlagt omkring 120 -— äro nästan
alla belägna i vårdpaviljonger eller andra för sjukhusets drift erforderliga
byggnader. Ku föreliggande behov av bostäder har kommittén uppskattat till
12 enkelrum och 2 dubbletter.
Byggnaden tänkes i princip utformad som det föreslagna bostadshuset för
ogift personal vid Birgittas sjukhus. I byggnaden har våningsvis grupperats
4 rum omkring en trappa, varigenom byggnaden blir uppdelad i av varandra
oberoende block. Den kan sålunda framdeles lätt utbyggas utan att några
ingrepp behöver göras i den ursprungliga byggnaden. ‘Då sjukhusets pann
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
central är i mindre gott skick och avståndet från densamma till det nya bostadshuset
är förhållandevis långt — cirka 900 meter — är det icke möjligt att
ansluta nybyggnaden till centralen. Byggnaden bör därför förses med egen
värmeanläggning. I samband med sjukhusets fortsatta renovering, vilken framdeles
torde föranleda anordnandet av ny panncentral, bör frågan om eventuell
anslutning av såväl det nu föreslagna bostadshuset som i övrigt erforderliga
nya bostadsbyggnader till centralen upptagas till prövning.
Kostnaderna för bostadshuset ha beräknats till 215 000 kronor.
Kommittén har vidare föreslagit, att medel måtte anvisas till grovplanering
av områdena omkring tre nyligen uppförda läkarbostäder samt hårdgöring
av 200 meter väg, som måste utföras i samband därmed. Kommittén — som
förklarat sig ha för avsikt att närmare utreda kostnaderna för planteringar
in. m. i samband med hela det nya bostadsområdets ordnande — har hemställt,
att 30 000 kronor måtte anvisas.
Sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till
(215 000 + 30 000) 245 000 kronor.
Departementschefen. Vad angår de av kommittén föreslagna ändringarna
i ombyggnadsförslaget rörande ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus anser
jag mig kunna biträda förslaget att öka kapaciteten hos sjukhusets tvättanläggning
så, att den kan avverka tvätt även från nyssnämnda tre regementen.
Genom denna större anläggning skulle tvättverksamheten kunna
rationaliseras och kostnaderna för tvätten nedbringas. Överenskommelse om
detta arrangemang har av kommittén under hand träffats med försvarets
fabriksverk. Den som en följd härav erforderliga omdispositionen enligt
kommitténs förslag föranleder ej någon erinran från min sida.
Jag har ej heller något att erinra mot det nya förslaget beträffande matsalarna.
Härigenom kan den tidigare planerade påbyggnaden utgå. Å andra
sidan ianspråktagas vissa bostäder, vilka äro belägna i ekonomibyggnaden.
I detta sammanhang vill jag erinra, att enligt statens sinnessjukvårdsberednings
generalplan anses bostäder, belägna i byggnader av nämnda slag, icke
lämpligen böra bibehållas. De böra i stället ersättas med nybyggnader på
områden, som i möjligaste mån böra vara avgränsade från sjukhuset i övrigt.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört, tillstyrker jag kommitténs förslag
att uppföra ett nytt bostadshus, innehållande 12 enkelrum och 2
dubbletter. Av vid kommitténs skrivelse fogade ritningar över bostadshuset
framgår, att för enkelrummen beräknats en lägenhetsyta av 19 m2 och för
dubbletterna cirka 33 in2. Såsom jag nyss vid behandlingen av frågan om
personalbostäder vid Birigittas sjukhus framhållit torde emellertid en från
kommitténs sida förnyad översyn av storleken av bostäderna vara att förvänta.
Övriga av kommittén nu framlagda förslag ha ej givit anledning till erinran
från min sida. Jag tillstyrker, att för nästa budgetår anvisas 215 000
kronor för uppförande av bostadshuset samt 30 000 kronor till viss grovplanering
m. m. eller sålunda sammanlagt (215 000 + 30 000) 245 000 kronor.
32
Kungl. Maj:ts proposition ur 151.
Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden vid Umedalens
sjukhus.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden
vid Umedalens sjukhus vid Umeå. Därvid har kommittén angående
behovet av åtgärderna anfört.
Beträffande centralkök och personalmatsalar vid sjukhuset anföres i det
till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande fogade expertutlåtandet
följande.
»Centralköket är av förhållandevis god beskaffenhet, även om det icke till
alla delar motsvarar de krav, som numera uppställas på en sådan anläggning.
Vissa olägenheter såsom bristen på stekbord och stekskåp, ävensom otillfredsställande
ventilationsförhållanden, böra snarast avhjälpas. Jämväl böra skilda
toaletter och omklädnadsrum anordnas för manlig och kvinnlig personal.
Större och lämpligare proviantförråd än de nu befintliga böra även iordningställas.
Ifrågavarande förbättringar torde emellertid icke kunna genomföras
utan viss tillbyggnad av köket.
Personalmatsalarna, som äro fördelade på 6 olika rum, äro i gott skick.
Från personalens sida hava dock önskemål framställts om anordnande av en
större matsal för självservering med bardisk. Detta system, som i allmänhet
har tillämpats vid under senare år verkställda moderniseringar av kök och
matsalar vid andra sjukhus, torde även böra genomföras vid denna anläggning.
Tvättavdelningen är i stort sett bra och ändamålsenlig. Här liksom i köket
och i den ovanpå tvätten belägna festsalen behöver dock ventilationen för
bättras. Anordnande av skilda toaletter och omklädningsrum för manlig och
kvinnlig personal är här liksom i köksavdelningen en angelägen åtgärd.»
Med hänsyn till att den ena av de av 1949 års riksdag beslutade tuberkulospaviljongerna
vid sjukhuset nu påbörjats och beräknas vara färdigställd i
början av år 1952 kommer platsantalet vid sjukhuset att öka. Till följd härav
komma större krav att ställas på köksanläggningens kapacitet, vilken redan
nu i vissa avseenden är hårt ansträngd. När även den andra av tuberkulospaviljongerna
färdigställts, torde köksanläggningen icke kunna betjäna de
behov, som då beräknas föreligga. Kommittén finner därför angeläget, att
redan nu framlägga förslag om avhjälpande av i expertutlåtandet angivna
bristfälligheter och föreslagna förändringar samt utökning av kökets kapacitet.
Kommitténs förslag till modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden
innebär i huvudsak följande.
Sammanbindningsbyggnaden mellan kök och tvätteri, som nu inrymmer
en för nämnda anläggningar gemensam vagnliall, utökas med en mindre tillbyggnad
i en våning mot norr. I tillbyggnaden anordnas kallskänk, kylrum
för mjölk in. m. samt omklädningsrum och toaletter för personalen i tvätteriet
ävensom förrådsrum. Enär vissa olägenheter äro förenade med att vagnhallen
är gemensam för kök och tvätt föreslås denna uppdelad i dels en
särskild vagnhall för köket, dels utlämningsrum för personaltvätt och dels
mottagningsrum för smutsig tvätt.
Beträffande själva köksanläggningen inredes i dennas förrådskällare ett
kylrum för fisk varjämte vissa förändringar vidtagas i fråga om förråd samt
renseri för potatis, fisk och dylikt. Till köket hörande utrustning och ventilationsanläggning
utökas och moderniseras. Biutrymmen, såsom förråds- och
arbetsrum moderniseras, en mindre tillbyggnad för matavfall uppföres och
särskilda omklädningsrum för manlig och kvinnlig personal anordnas.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
I fråga om matsalarna ha nu befintliga 6 matsalar sammanslagits till 2
större med varandra sammanhängande salar med serveringsrum och bardisk
för självservering. I anslutning till matsalarna har anordnats diskrum och
omklädningsrum för i serveringen arbetande personal. En ny trappförbindelse
bör anordnas till de nya matsalarna. För att bereda plats för erforderliga
kapprum och toaletter måste sammanbindningsbyggnaden påbyggas.
Kostnaden för det nu framlagda förslaget till ekonomibyggnadens modernisering
och utbyggnad har i januari 1950 beräknats till 775 000 kronor.
Kommittén hemställer att av detta belopp 495 000 kronor anvisas för nästa
budgetår.
Departementschefen. I och med att de av 1949 års riksdag beslutade nya
vårdpaviljongerna vid Umedalens sjukhus vid Umeå bliva färdigställda komma
ökade krav att ställas på centralkökets kapacitet. En av paviljongerna beräknas
vara uppförd i början av år 1952. I ekonomibyggnaden, vari kök och
tvätteri äro inrymda, saknas vissa erforderliga utrymmen. Härjämte behöva
en del lokaler i byggnaden moderniseras eller anordnas på ett lämpligare
sätt. Även kökets utrustning behöver moderniseras.
De av kommittén framlagda förslagen, vilka syfta till att avhjälpa dessa
brister och att öka kökets kapacitet, föranleda ej någon erinran från min
sida. Även kostnadsberäkningen anser jag mig kunna godtaga. I enlighet
med kommitténs framställning tillstyrker jag, att för nästa budgetår anvisas
495 000 kronor till ändamålen i fråga.
Uppförande av personalbostadshus in. in. vid Furunäsets sjukhus.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 420) en om- och nybyggnad
av Furunäsets sjukhus vid Piteå, Till grund härför låg ett av medicinalstyrelsen
den 8 juni 1943 framlagt renoveringsförslag. I anledning av de synpunkter
i fråga om sinnessjukhusens planläggning och standard, som framlagts
av statens sjukhusutredning, verkställde byggnadsstyrelsen i samråd
med medicinalstyrelsen sedermera en omarbetning av medicinalstyrelsens
förslag. Detta förslag, som godtagits av 1949 års riksdag, förutsätter, att
sjukhuset efter genomförd ombyggnad kommer att omfatta 2 överläkaravdelningar
med sammanlagt 22 vårdavdelningar och 2 behandlingsavdelningar.
I förhållande till antalet avdelningar vid sjukhuset före ombyggnaden innebär
förslaget en ökning med 5 vårdavdelningar och 2 behandlingsavdelningar.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande framlagt förslag till uppförande av ett nytt personalbostadshus
samt utbyggnad av ett redan befintligt sådant hus. Kommittén har därvid
anfört bl. a.
Den beslutade utökningen av antalet vårdavdelningar vid sjukhuset kan
icke ske utan nyanställning av såväl läkare som sjukvårdspersonal, varvid
erfordras anordnande av bostäder för olika befattningshavare. Yad angår
bostäder för läkare har 1948 års riksdag anvisat medel för uppförande av två
nya sådana vid sjukhuset.
3—553 5i Bihan g till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 151.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
I fråga om behovet av bostäder för gift och ogift personal, som behöver
nyanställas, räknar sjukhusledningen med att flertalet av dessa får skaffa sig
bostad utanför sjukhuset. Viss utökning av sjukhusets bostadsbestånd finner
sjukhuset dock oundgängligen nödvändigt att tillgodose. Därjämte måste en
ersättningsbyggnad uppföras för dels sådana bostäder, som gå förlorade vid
sjukhusets ombyggnad, och dels ett antal bostäder, som äro av så dålig beskaffenhet,
att de lämpligen böra utdömas. Vidare äro flertalet befintliga enkelrum
och familjebostäder vid sjukhuset i behov av modernisering och upprustning.
Med utgångspunkt från angivna förutsättningar har, sedan sjukhusets ombyggnad
slutligen genomförts, behovet av nya bostäder vid sjukhuset tidigare
beräknats till 16 familjebostäder och sammanlagt 26 enkelrum och dubbletter.
Erforderliga nya bostäder måste dock anskaffas successivt i samma takt som
sjukhusets ombyggnad fortskrider. Då ombyggnaden numera nått så långt,
att en utökning av personalkadrarna snart är behövlig, har kommittén funnit
nödvändigt att nu framlägga förslag om uppförande av en del av förut angivna
bostäder. Därvid har kommittén ännu icke tagit slutlig ställning till i vad
mån hela det tidigare uppskattade bostadsbehovet behöver komma till utförande.
De av kommittén förordade åtgärderna innefatta dels uppförande av ett
nytt bostadshus för ogift kvinnlig personal med 16 enkelrum och dels tillbyggnad
av befintligt bostadshus (nr 23) för ogift manlig personal med 8
enkelrum. Tillkommande antal rum i sistnämnda byggnad blir i verkligheten
blott 6, enär 2 rum i den gamla byggnaden komma att tagas i anspråk för
anordnande av erforderliga badrum och tekök, som nu saknas. I byggnaden
befintliga rum i övrigt föreslås i samband med tillbyggnaden skola moderniseras
och bl. a. förses med tvättställ.
Kostnaden för av kommittén nu föreslagna byggnadsåtgärder har beräknats
till 235 000 kronor för nybyggnaden och 140 000 kronor för om- och tillbyggnad
av bostadshus nr 23. Sammanlagt skulle för nästa budgetår sålunda
erfordras 375 000 kronor.
Departementschefen. Såsom kommittén anfört torde nya bostäder vid
Furunäsets sjukhus vid Piteå böra anordnas i ungefär den takt, sjukhuset utbygges
och moderniseras. Det tidigare till 16 familjebostäder och sammanlagt
26 enkelrum och dubbletter beräknade behovet av nya bostäder har kommittén
ansett nu böra tillgodoses i så måtto, att den föreslagit att 24 enkelrum
skola anordnas. I samband härmed minskas emellertid det befintliga antalet
enkelrum med 2. För ändamålet har föreslagits uppförande av ett nytt
bostadshus för ogift kvinnlig personal med 16 enkelrum och tillbyggnad
med 8 enkelrum av ett befintligt bostadshus för ogift manlig personal. Dessa
förslag föranleda från min sida ej någon erinran, liksom ej heller kostnadsberäkningen.
Jag tillstyrker, att för ändamålet anvisas 375 000 kronor för nästa
budgetår.
Ombyggnad av personalbostäder vid sekundäravdelningen i Ribbingelund.
I skrivelse den 9 februari 1951 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för ombyggnad av vissa personalbostäder vid sekundäravdelningen
i Ribbingelund. Styrelsen har härom anfört i huvudsak följande.
Eungl. Maj:ts proposition nr 151.
35
I till direktionen för Sundby sjukhus inkommen skrivelse den 6 mars
1950 har avdelning 53 av statens sjukhuspersonals förbund på anförda skäl
hemställt, att vid Ribbingelunds sekundäravdelning måtte inredas 7 bostadslägenheter
om 2 rum och kök och 4 bostadslägenheter om 1 rum och kök.
Vid överlämnandet till medicinalstyrelsen av denna skrivelse åberopade direktionen
som egen framställning tjänstememorial den 12 april 1950 av t. f. sjukhusintendenten
Moestedt, som däri anför bl. a.:
»Vid sekundäravdelningen i Ribbingelund finnas f. n. fem familjebostäder
om två rum och kök samt 29 enkelrum för ogift personal. Av enkelrummen,
vilka äro inrymda i två bostadshus om 15 resp. 14 rum, äro f. n. endast 12
uthyrda. Det råder sålunda ett väsentligt överskott på enkelrum under det
antalet familjebostäder redan nu är otillräckligt. Vid en eventuell utökning
av personalen kommer bristen på familjebostäder att i ännu högre grad göra
sig gällande. Det är på grund härav av behovet påkallat, att flera familjebostäder
inrättas vid denna sekundäravdelning. Vid Ribbingelund vårdas
endast manliga patienter och på grund härav utgöres sjukvårdspersonalen
till hälften av manliga tjänstemän. Behovet av familjebostäder blir därför
avsevärt större än vid en sekundäravdelning med endast kvinnlig sjukvårdspersonal.
Genom ombyggnad av bostadshus Bi för ogift personal torde fem lägenheter
om två rum och kök samt en lägenhet om ett rum och kök kunna
erhållas. Antalet enkelrum minskas härigenom med 14. I resten av byggnaden
bör kunna inredas ett mindre antal enkelrum med kokvrå samt ett
samlingsrum för personal.»
Med anledning härav uppdrog medicinalstyrelsen, som kunde vitsorda
behovet av ytterligare familjebostäder vid Ribbingelund, åt arkitekten Hakon
Ahlberg att uppgöra ritningar för erforderliga ändringar. I skrivelse till
medicinalstyrelsen den 10 juli 1950 förklarade direktionen sig icke ha något
att erinra mot det av Ahlberg sedermera uppgjorda förslaget.
För egen del framhåller medicinalstyrelsen önskvärdheten av att personalen
vid sekundäravdelningen, vilken är belägen cirka 5 km från Ärla
station och ungefär mitt emellan Strängnäs och Eskilstuna, beredes bostäder,
som i någon mån kunna kompensera olägenheterna av det ensliga läget. Styrelsen
föreslår, att i en var av de nuvarande byggnaderna litt. Bi och B2
inredas två lägenheter om 2 rum och kök m. m. och i byggnaden litt. E fem
enrumslägenheter. Härigenom kommer visserligen den ena hälften av de
båda förstnämnda bostadshusen att innehålla både familjebostäder och enkelrum,
men denna olägenhet har ej kunnat undvikas. I yttrande över förslaget
den 28 december 1950 påpekar byggnadsstyrelsen detta förhållande, men
anser sig ej böra avstyrka förslaget i nuvarande ekonomiska läge. Byggnadsstyrelsen
beräknar kostnaderna för föreslagna ändringsarbeten till 135 000
kronor. Då 33 000 kronor redan ställts till byggnadsstyrelsens förfogande
för vissa ändrings- och kompletteringsarbeten inom ifrågavarande byggnader,
behöver för nu föreslagna arbeten anvisas ytterligare (135 000 — 33 0001
102 000 kronor.
Departementschefen. Proportionen mellan familjebostäder och enkelrum
vid sekundäravdelningen i Ribbingelund är f. n. icke tillfredsställande. Av 29
enkelrum äro endast 12 ianspråktagna, Do 5 familjebostäderna vid avdelningen
äro samtliga uthyrda. Detta förhållande sammanhänger med att vid
avdelningen, på vilken vårdas endast manliga patienter, omkring hälften av
tjänstemännen äro manliga. Behovet av familjebostäder kommer att än mer
accentueras i samband med en utökning av personalen. I årets statsverks
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
proposition (elfte huvudtiteln, punkten 28) har jag rälmat med att personalen
under nästa budgetår skall ökas med en föreståndarinna, en förste skötare,
sju skötare, en köksföreståndare och en sömmerska eller väverska i anledning
av tillkomsten av en avdelning med 30 platser. Med hänsyn till vad jag nu
framhållit anser jag, att antalet familjebostäder bör ökas. Det av medicinalstyrelsen
framlagda förslaget finner jag mig kunna godtaga. Jag tillstyrker
alltså, att 102 000 kronor anvisas för nästa budgetår för ifrågavarande
arbeten.
Uppförande av läkarbostad vid Ryhovs sjukhus.
I skrivelse den 9 februari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om medel
till uppförande av en läkarbostad vid Ryhovs sjukhus i Jönköping. Styrelsen
har därvid anfört bl. a.
Vid sjukhuset äro a dminis trationslokaleima och sjukhusets medicinska
centrum inrymda i de båda nedre våningarna i den gamla kanslibyggnaden,
som i övrigt utnyttjas som bostäder, bl. a. för en överläkare. Sedan sjukhuset
år 1934 togs i bruk, har behovet av lokaler inom administrationsbyggnaden
avsevärt stegrats, allteftersom antalet befattningshavare, som skola
ha sin arbetsplats inom denna, ökat.
Efter sjukhusets öppnande ha sålunda 1 överläkare, 2 föreståndaiinnor
samt 1 kontorsbiträde tillkommit för hjälpverksamheten. Vidare ha tillkommit
1 förste läkare med självständigt ansvar, 1 andre läkare, 1 extra kontorist
samt 5 kontorsbiträden. För kjälpverksamhetspersonalen ha såsom expeditionslokaler
upplåtits 3 bostadsrum i administrationsbyggnaden. Förste läkaren
disponerar det tidigare direktionsrummet. För kontoristen och ett kontorsbiträde
har upplåtits ett bostadsrum i administrationsbyggnaden. Det må
särskilt framhållas, att kassören med sina krävande arbetsuppgifter är i stort
behov av ensamt tjänsterum för att kunna arbeta ostört. Läkarnas kontorsbiträden
ha ingen annan plats än i det nuvarande direktionsrummet. Uppsyningspersonalens
två biträden arbeta på denna personals expeditioner. Vid
telefonsamtal och besök måste av diskretionshänsyn biträdena lämna rummet,
vilket hindrar dem i deras arbete.
Efter uppdelning av sjukhuset på 4 självständiga sjukvårdsavdelningar
har expedition för en föreståndarinna måst inrättas i ett utrymt personalrum
på avdelningen. Föreståndarinnan bör beredas arbetsplats i anslutning till
övriga expeditioner. Slutligen har tillkommit en personalföreståndare, som helt
saknar expedition, när innehavare av tjänsten kommer att utses inom den
närmaste tiden. Lokal för verksläkaren saknas helt. Denne har därför mottagning
i sin bostad i staden. Personalen måste sålunda för att söka verksläkaren
gå in till staden, varigenom betydliga tidsförluster uppstå.
Det bör ytterligare framhållas, att 5 läkare tillsammans disponera 2 rum,
av vilka ett tidigare varit bostadsrum.
Styrelsen anser det nödvändigt att snarast bereda ökade utrymmen för
sjukhusets administration och medicinska centrum. Den närmast till hands
liggande lösningen synes vara, att hela våningen två trappor upp utnyttjas
för nu ifrågavarande ändamål och att en ny överläkarbostad av nu bruklig
storlek uppföres. Härigenom skulle ytterligare 7 å 8 expeditionsrum kunna
göras disponibla. Kostnaden för en sådan ny bostad har av byggnadsstyrelsen
beräknats till 95 000 kronor, inklusive ledningar av olika slag.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
Departementschefen. Den lämnade redogörelsen giver vid handen, att
arbetsförhållandena för de befattningshavare, som ha sina lokaler i den gamla
kanslihusbyggnaden vid Ilyhovs sjukhus i Jönköping, äro mycket ogynnsamma.
Jag delar medicinalstyrelsens uppfattning om lämpligheten av att låta
uppföra en läkarbostad för att därigenom frigöra vissa utrymmen i kanslihusbyggnaden.
Mot den beräknade kostnaden för bostaden, 95 000 kronor,
har jag intet att erinra och tillstyrker, att detta belopp anvisas för nästa
budgetår.
Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus.
Med bifall av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1948 års riksdag (prop.
nr 185; riksd. skr. nr 235), att vid det till Säters sjukhus anslutna Pärlby sekundärsjukhus
i Grangärde skulle uppföras två bostadshus för gift personal,
samt anvisade för budgetåret 1948/49 135 000 kronor för ändamålet.
I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt vidare 1950 års
riksdag (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras
ett bostadhus, samt anvisade för budgetåret 1950/51 150 000 kronor för ändamålet.
I skrivelse den 12 januari 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om ytterligare
medel till nämnda byggnadsföretag. Styrelsen har därvid framhållit,
att sedan anbud inkommit på samtliga arbeten rörande de bostadshus (I och
II), som enligt beslut av 1948 års riksdag skulle uppföras, visade det sig,
att kostnaderna skulle komma att uppgå till cirka 190 000 kronor. På grund
härav beslöt styrelsen, att med arbetets igångsättande skulle anstå tills
vidare i avvaktan på resultatet av en framställning från styrelsen till Kungl.
Maj:t om erforderligt tilläggsanslag.
I brev den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj: t åt medicinalstyrelsen att
till Kungl. Maj:t inkomma med närmare utredning rörande de numera beräknade
kostnaderna för uppförande av nämnda två byggnader.
Medicinalstyrelsen har nu inkommit med sådan utredning.
Enär det är ekonomiskt fördelaktigt att uppföra samtliga tre byggnader
samtidigt i en gemensam entreprenad, och då även det anslag, som senast
beviljats för uppförande av ett bostadshus (III) på grund av byggnadskostnadernas
snabba stegring visat sig otillräckligt, bär medicinalstyrelsen låtit
den anbefallda kostnadsutredningen omfatta alla tre byggnaderna.
En genom arkitekten Hakon Ahlberg verkställd utredning avser de
beräknade kostnaderna omkring den 1 december 1950. Uppdelas kostnaderna
för vissa gemensamma arbeten, såsom yttre arbeten, kontroll m. m., i ungefärligen
lika stora delar på de olika byggnaderna bliva kostnaderna för bostadshus
I och TI 228 700 kronor samt för bostadshus III 179 400 kronor eller
sammanlagt 408 100 kronor
Härtill komma kostnader å sammanlagt 8 600 kronor för utbyte av den
automatiska lokaltelefonväxeln mot en större sådan jämte vissa utvändiga
telefonkablar. Då den nuvarande telefonväxeln är fullbelastad, nödvändiggöres
detta utbyte av nybyggnadernas tillkomst och bör alltså inräknas i anslagsbehovet.
Totalkostnaderna beräknas alltså komma att uppgå till (408 100 + 8 600)
416 700 kronor. Sålunda skulle erfordras ytterligare (416 700 — 135 000 —
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
150 000) 131 700 kronor. Som känt är, väntas emellertid byggnadskostnaderna
inom den närmaste tiden ytterligare komma att avsevärt stiga. Medicinalstyrelsen
kan dock icke f. n. angiva den på grund bärav betingade ökningen
av medelsbehovet.
I yttrande över framställningen har byggnadsstyrelsen, med hänsyn till
byggnadernas art, byggnadsplatsens belägenhet och den allmänna kostnadsstegringen
förklarat sig icke ha något att erinra mot de gjorda beräkningarna
i och för sig. Styrelsen har emellertid framhållit, att den funnit kostnaderna
för de i byggnaderna ingående bostäderna för gift personal förhållandevis
höga.
Departementschefen. Med hänsyn till av medicinalstyrelsen angivna omständigheter
anser jag mig böra godtaga de gjorda kostnadsberäkningarna.
Jag tillstyrker, att för nästa budgetår anvisas ett till 131 500 kronor jämkat
belopp.
Anordnande av promenadgård vid Pärlby sjukhus.
I skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen gjort framställning om
anvisande av medel till anordnande av en promenadgård vid Pärlby sjukhus
i Grangärde. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
Det till Säters sjukhus såsom sekundäravdelning anslutna Pärlby sjukhus
i Grangärde har en beläggning av omkring 150 manliga patienter, huvudsakligen
kroniska fall. Sjukhuset, som togs i bruk hösten 1948, var från början
avsett att omhändertaga fall, som kunde medgivas en viss rörelsefrihet.
Någon promenadgård ingick därför ej i den ursprungliga planen. Under
senare år har emellertid antalet inneliggande ålderspsykoser vid Säters sjukhus
avsevärt ökats. För att medgiva intagning av akuta behandlingsfall vid
detta sjukhus har Pärlby sjukhus måst beläggas med ett klientel, som visat
sig kräva betydligt mera tillsyn än vad man från början räknat med. Sjukhusets
belägenhet omedelbart intill sjön Saxen gör, att erforderlig utevistelse
icke utan stora övervakningssvårigheter kan beredas patienterna. Plan för anordnandet
av en promenadgård har av sjukhusledningen inlämnats till medicinalstyrelsen.
Planen har bearbetats av arkitekten Hakon Ahlberg.
Själva promenadgården kommer att omfatta en yta av cirka 2 000 ms. I
anslutning till denna uppföres en mindre tegel- eller lättbetongbyggnad, inrymmande
dels toaletter för patienter och personal, dels en bod för betryggande
förvaring av brandredskap, dels ett transformatorrum och dels utrymme
för vattenverkets hydrofor. Dessa senare lokaler bliva erforderliga,
emedan nu befintlig transformator måste flyttas och hydroforerna, som nu
äro inrymda i huvudbyggnadens källare, ligga obekvämt till och verka störande.
Till promenadgården hör även en öppen veranda.
Kostnaderna beräknas till 43 500 kronor, vilket belopp synes böra avrundas
uppåt till 45 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen godtagit kostnadsberäkningen.
Styrelsen har därjämte uttalat, att promenadgården borde givas
en bättre anslutning till terrängen på platsen. Medicinalstyrelsen vill i
största möjliga mån beakta detta av byggnadsstyrelsen framförda önskemål.
Departementschefen. Behovet av en promenadgård vid Pärlby sjukhus i
Grangärde är uppenbart. En sådan plats skulle avsevärt underlätta över
-
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
vakningen av de patienter, som kunna vistas utomhus. Såsom byggnadsstyrelsen
påpekat, bör övervägas att anordna promenadgården i bättre anslutning
till terrängen. Då kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till
erinran, tillstyrker jag, att för nästa budgetår anvisas 45 000 kronor för ändamålet.
Anordnande av promenadgård vid sekundäravdelningen i Olofsfors.
I skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
av medel till anordnande av promenadgård vid sekundäravdelningen i Olofsfors.
Till stöd härför anför styrelsen.
Vid beläggningen av den till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen
i Olofsfors har det visat sig, att patienterna vid sin vistelse i det fria icke
kunna tilllåtas fritt röra sig inom hela det sekundäravdelningen tillhörande,
inhägnade området. Promenadgård med tillhörande solveranda behöver därför
anordnas gemensam för två bredvid varandra liggande paviljonger. Förslag
härtill har uppgjorts av arkitekten Hakon Ahlberg. I promenadgårdens
solveranda har utrymme beretts för erforderliga toaletter för patienter och
personal. Genom att solverandan förlagts mellan två vårdpaviljonger kunna
erforderliga anslutningar till vatten-, avlopps- och värmeledningar ernås med
minsta möjliga kostnader.
I yttrande den 14 december 1950 har byggnadsstyrelsen uppgivit den
beräknade kostnaden för arbetets genomförande till 36 500 kronor.
Medicinalstyrelsen, som anser den ifrågasatta promenadgården ofrånkomlig
för avdelningens rationella utnyttjande, hemställer, att 36 500 kronor
måtte anvisas till kostnaderna härför.
Departementschefen. I enlighet med medicinalstyrelsens förslag tillstyrker
jag, att en promenadgård anordnas vid sekundäravdelningen i Olofsfors samt
att för nästa budgetår 36 500 kronor anvisas för ändamålet.
Förvärv av Brotorps arbetshem.
I skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen ifrågasatt förvärv
fr. o. m. den 1 juli 1952 av Brotorps arbetshem för att drivas såsom en
sekundäravdelning till Yästra Marks sjukhus. Styrelsen erinrar, att Yästra
Marks sjukhus i Örebro, vilket togs i bruk år 1931, är inrymt i de om- och
tillbyggda kasernbyggnader, vilka tidigare disponerats av Svea trängkår,
samt beläget mitt inne i staden, vilket med hänsyn till klientelet, asociala
imbecilla kvinnor, är mindre lämpligt. Betydande svårigheter uppstå härigenom
att bereda de intagna de friheter, som de på grund av sitt tillstånd
lämpligen borde åtnjuta. Direktionen för sjukhuset har till styrelsen överlämnat
ett erbjudande från innehavarinnan av Brotorps arbetshem för sinnesslöa
kvinnor (42 platser) i Hidingebro, cirka 20 kilometer från Örebro, för
staten att för en kostnad av 175 000 kronor, därav 20 000 kronor för lösa
inventarier, få förvärva hemmet.
Av medicinalstyrelsens skrivelse framgår, att sjukhuschefen vid Yästra
Marks sjukhus i en vid direktionens framställning bifogad skrivelse anfört
bl. a.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
Brotorps arbetshem startades av fröken Gustafsson år 1934 och har sedan
dess av henne drivits såsom ett privat, statsunderstött arbetshem. Undertecknad
har hela tiden varit hemmets läkare. Redan från början överflyttades
en del patienter från Västra Marks sjukhus såsom försöksutskrivna till
Brotorp och under de närmaste åren ökade antalet från sjukhuset försöksutskrivna
allt mer, så att arbetshemmet nu sedan flera år är belagt uteslutande
med från sjukhuset förflyttade försöksutskrivna patienter. Detta samarbete
med Brotorps arbetshem har varit av synnerligen stort värde för
sjukhuset. Det har varit en god tillgång för sjukhuset, att patienter, som
blivit lugna och för vård på arbetshem lämpliga, kunnat försöksvis placeras
på ett i närheten beläget arbetshem, vid vilket kontakten med patienterna
kunnat uppehållas genom vid sjukhuset anställd läkare och hjälpverksamhetsföreståndarinna.
Beträffande de flesta av sjukhusets lugna patienter är
dock deras lugn ovaraktigt, deras affektivitet labil och deras anpassningsförmåga
klen, varför det ofta händer, att till Brotorp försöksutskrivna patienter
måste återintagas på sjukhuset. Just i dessa fall har det varit värdefullt
med ett arbetshem i intimt samarbete med sjukhuset och så närbeläget,
att återflyttningen kunnat ske utan svårighet. I andra fall har en tids vistelse
på Brotorp varit en lämplig övergång till placering ute i samhället. Brotorps
arbetshem har sålunda i icke oväsentlig grad bidragit till att höja patientomsättningen
vid sjukhuset. Vårdplatserna på Brotorp ha varit av i det
närmaste samma värde som vårdplatserna på sjukhuset och ha utökat sjukhusets
kapacitet i motsvarande grad. Det vore sålunda av värde för sjukhuset,
om Brotorps arbetshem även framdeles kunde bedriva sin verksamhet,
vilket kunde ske om det bleve anknutet till sjukhuset som en sekundäravdelning.
Ett bortkopplande av Brotorp skulle kännbart minska sjukhusets
vårdresurser såväl kvantitativt som med hänsyn till möjligheten till vårdens
differentiering.
Om Brotorps arbetshem skulle drivas som en sekundäravdelning till
Västra Marks sjukhus och administrationen, läkarvården, journalföringen och
patienternas utplacering i samhället bestridas från sjukhuset, bleve dock ett
oeftergivligt villkor för möjligheten härav, att sjukhuset kunde räkna på att
kontinuerligt kunna som andre läkare disponera en legitimerad läkare med
full tjänstgöring vid sjukhuset.
Av medicinalstyrelsens skrivelse inhämtas vidare, att byggnadsinspektören
i styrelsen, F. Lauritzen, efter verkställd besiktning av fastigheten framhållit
bl. a.
Anläggningens taxeringsvärde är 60 000 kronor och brandförsäkringsvärdet
170 000 kronor. Brandförsäkringsvärdet torde ganska väl motsvara byggnadernas
nuvarande värde. Tomtarealen uppgår till 21 400 m2. Med vissa
smärre kompletteringsarbeten är vårdhemmet ur byggnadsteknisk synpunkt
väl lämpat att övertagas av staten.
Medicinalstyrelsen har vidare inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen,
som anför.
Byggnadsstyrelsen kan beträffande dessa byggnaders tekniska tillstånd i
huvudsak vitsorda vad medicinalstyrelsens byggnadsinspektör anfört i ett
den 6 september 1950 avgivet besiktningsutlåiande över anläggningen.
I fråga om byggnadernas planläggning må framhållas, att de i nämnda
utlåtande med I och II betecknade byggnaderna, vilka nu användas såsom
förläggning för patienter resp. bostäder för personal, äro så utformade, att
41
Kungl. May.ts proposition nr 151.
en omdisposition av desamma — t. ex. i form av en uppdelning av befintliga
rum i smärre enheter — icke kan genomföras utan stora svårigheter och avsevärda
kostnader.
Med hänsyn härtill kan byggnadsstyrelsen tillstyrka ett förvärv av fastigheten
till av ägaren begärd köpeskilling endast under förutsättning, att anläggningen
i huvudsakligen befintligt skick kan utnyttjas för det avsedda
ändamålet. Styrelsen vill sålunda framhålla såsom angeläget, att de ekonomiska
förutsättningarna för anläggningens fortsatta drift närmare prövas,
innan förslag om inköp av fastigheten förelägges statsmakterna.
Medicinalstyrelsen har för egen del anfört följande.
Innehavarinnan kommer senast den 1 juli 1952 att nedlägga verksamheten
och så osäkra som förhållandena allt fortfarande äro för de privata sinnesslöanstalterna
torde någon som vill övertaga fastigheten och i fortsättningen
driva arbetshemmet med största sannolikhet ej anmäla sig. Hemmet måste
i sådant fall nedläggas. Redan att bereda plats för de 42 patienterna kommer
att möta mycket stora svårigheter, och Yästra Marks sjukhus blir berövat
den enda evakueringsmöjlighet, som f. n. föreligger. Denna påtagliga försämring
i sjukhusets möjligheter kommer med största säkerhet att leda till en
ökning av antalet exspektanter.
Då hemmet även som sekundäravdelning kommer att beläggas med samma
klientel som nu, behöva enligt styrelsens förmenande några ändringar av vårdlokalerna
icke utföras. Preliminära beräkningar av driftkostnaderna visa
ock, att vårdkostnaden per dag och patient kommer att ställa sig lägre än
vid Yästra Marks sjukhus.
Medicinalstyrelsen får med hänsyn till vad sålunda anförts redan nu underställa
Kungl. Maj:t frågan om förvärv fr. o. m. den 1 juli 1952 av Brotorps
arbetshem för att drivas såsom en till Yästra Marks sjukhus ansluten sekundäravdelning.
Det för förvärv av arbetshemmet erforderliga anslaget på lo5 000
kronor behöver anvisas först av 1952 års riksdag. Medel till förvärv av de
till 20 000 kronor värderade inventarierna, som enligt medicinalstyrelsens
förmenande ävenledes böra övertagas, torde lämpligen böra medräknas i det
belopp, som hos 1952 års riksdag kommer att begäras till utrustning av nya
sinnessjukhus.
Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att Brotorps
arbetshem för sinnesslöa kvinnor södan flera år tillbaka helt utnyttjats av
Yästra Marks sjukhus för dess klientel av asociala imbecilla kvinnor. Dessa
patienter vistas vid Brotorp såsom försöksutskrivna från sjukhuset. Enligt
vad sjukhuschefen upplyst, ha vårdplatserna på Brotorp varit i det närmaste
av samma värde som vårdplatserna på sjukhuset och ha ökat sjukhusets
kapacitet i motsvarande grad. Hemmet har även möjliggjort en differentiering
av vården på sjukhuset.
Innehavarinnan av hemmet, som har för avsikt att senast den 1 juli 1952
nedlägga verksamheten, har erbjudit staten att övertaga hemmet för ett
belopp av 175 000 kronor. Medicinalstyrelsen framhåller, att, om hemmets
verksamhet upphörde, detta skulle medföra betydande olägenheter i skilda
hänseenden. Såväl medicinalstyrelsen som byggnadsstyrelsen ha tillstyrkt
att hemmet förvärvas av staten, byggnadsstyrelsen dock under förutsättning
att anläggningen i huvudsakligen befintligt skick kan användas för det avsedda
ändamålet. Byggnadsstyrelsen har även betonat angelägenheten av att
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
de ekonomiska förutsättningarna för anläggningens drift närmare prövas,
innan fastigheten inköpes.
För egen del vill jag framhålla, att det i nuvarande läge inom sinnesslövården
måste anses vara av stor vikt att platsantalet icke minskas. Det torde,
såsom medicinalstyrelsen också påpekat, vara små utsikter till att hemmet
övertages av någon, som kommer att fortsätta den ursprungliga verksamheten
där. Med hänsyn härtill samt vad som upplysts om anläggningen och den
begärda köpeskillingen vore det enligt min mening önskvärt, att hemmet inköptes
av statsverket. En förutsättning härför är emellertid, att driftkostnaderna
för hemmet halla sig pa normal nivå. Denna fråga torde böra särskilt
undersökas. Beslut om inköp bör därför icke nu fattas. Då emellertid
verksamheten skall nedläggas den 1 juli 1952 torde Kungl. Maj:t böra erhålla
bemyndigande att efter närmare övervägande få förvärva fastigheten
för en köpeskilling av högst 175 000 kronor.
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus.
I särskilda skrivelser den 2 och 6 mars 1951 har medicinalstyrelsen framlagt
förslag om utförande av elektriska arbeten vid tre olika statens sinnessjukhus.
Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
Sedan en följd av år har av riksdagen årligen anvisats avsevärda belopp
för modernisering och komplettering av de elektriska anläggningarna vid
statens sinnessjukhus. Framför allt har det därvid varit fråga om övergång
från lik- till växelström, varigenom anläggningarna effektiviserats och driften
förbilligats. Jämväl för nästa budgetår bli vissa sådana arbeten ofrånkomliga.
Med hänsyn till önskvärdheten av att f. n. begränsa investeringsanslagen
har medicinalstyrelsen endast ansett sig böra begära medel till de arbeten,
som äro mest trängande.
S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Genom beslut den 20 maj 1949 har
Kungl. Maj:t för etapp I av beslutad omläggning till växelström anvisat
53 000 kronor. Dessa medel komma emellertid icke att bliva tillräckliga
emedan dels^ priset på kablar, vilka i stor utsträckning ingå i denna etapp,
stigit med 25—30 %, dels den patienthjälp till kabelgravsgrävningen, varmed
man räknat, icke stått till buds, och dels den nya transformatorstationen
måst förläggas till en nybyggd kiosk och icke såsom tidigare planerats i en
av de befintliga byggnaderna. Denna förändring har av byggnadsstyrelsen
i princip godkänts.
För etappen erfordras ytterligare 17 000 kronor.
För etapp 2, vilken omfattar framdragande av kablar till paviljongerna
16 n, 16 ö, 18 ö och 20 samt bostadshusen 27 b och 48, vattenverket och lantgården,
ha kostnaderna av Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag beräknats
till 25 000 kronor. För det nya bostadsområdet för läkare kräves vidare nedläggande
av elektriska kablar till en kostnad av 10 000 kronor.
I skrivelse den 29 januari 1951 har vidare direktionen för sjukhuset hemställt
om anvisande av 11 200 kronor för anordnande av erforderlig ytterbelysning
inom det område, där bostäderna för läkare och sjukhusintendent
äro belägna. Av de beviljade två nya andreläkarbostäderna är den ena snart
färdig att tagas i bruk. I samband härmed är ny körväg under anläggning.
Den befintliga ytterbelysningen inom det tidigare bebyggda bostadsområdet
är långt ifrån tillfredsställande. Enligt ett av Elektriska Prövningsanstalten
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 151.
utarbetat förslag skulle belysningen inom detta område samtidigt nyordnas.
Medicinalstyrelsen finner detta förslag snarast böra genomföras.
Sammanlagt skulle sålunda för S:ta Gertruds sjukhus erfordras (17 000 +
25 000 + 10 000 + 1*1 200) 63 200 kronor.
S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Redan beslutade och delvis av byggnadsstyrelsen
genomförda arbeten omfatta nya kablar till kök, tvätt, bageri,
verkstäder och vattenverk. Nästa etapp i moderniseringen av det från sjukhusets
byggnadsperiod före år 1926 stammande elektriska systemet bör bliva
nedläggandet av en ringkabel för växelström. Elektriska Prövningsanstaltens
kostnadsberäkning för denna ringkabel slutar på 40 000 kronor. Byggnadsstyrelsen
anser emellertid, att denna summa bör höjas till 50 000 kronor.
Restads sjukhus i Vänersborg. I tur att utföras står nu etapp 4 av pågående
omläggning till växelström samt ny ytterbelysning för vissa delar av
sjukhusområdet. Etapp 4 omfattar ny kabel till sköterskebyggnaden samt
omläggning av installationerna inom detta hus. Kostnaderna härför ha beräknats
till 12 000 kronor. Kostnaderna för ytterbelysningen ha beräknats
till 11 000 kronor, eller tillsammans för sjukhuset 23 000 kronor.
Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att
till elektriska arbeten vid förenämnda tre sjukhus måtte anvisas (63 200 +
50 000 + 23 000) 136 200 kronor eller i runt tal 150 000 kronor.
Departementschefen. Då samtliga föreslagna arbeten synas vara av angelägen
natur, vill jag förorda, att de komma till utförande under nästa budgetår.
Mot de beräknade kostnaderna för arbetena har jag intet att erinra.
Jag föreslår alltså, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett sammanlagt
belopp av 150 000 kronor.
Utredningsmedel.
I skrivelse den 26 februari 1951 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande hemställt om medel för bestridande av expenser m. m. för kommitténs
verksamhet under nästa budgetår. Därvid har kommittén anfört.
Genom beslut den 5 maj 1950 har för budgetåret 1950/51 till medicinalstyrelsens
förfogande ställts 100 000 kronor för bestridande av expenser m. m.
för kommittén.
Kostnaderna för kommittén ha fram till den 1 februari 1951 uppgått till
i runt tal 20 000 kronor. Kommittén vill framhålla, att den under denna tid
icke haft anställd erforderlig personal för arbetets bedrivande. För återstoden
av budgetåret torde därför kostnaderna komma, att öka med cirka 30 000
kronor. Av det anvisade beloppet skulle sålunda vid ingången av nästa budgetår
återstå (100 000 — 20 000 — 30 000) 50 000 kronor. Medelsåtgången för
nästa budgetår uppskattar kommittén till omkring 100 000 kronor. Kommittén
har därvid i avsaknad på närmare erfarenhet rörande medelsbehovet måst
beakta den omständigheten, att anslaget är ett reservationsanslag och sålunda
icke får överskridas utan riksdagens hörande. Medelsbehovet för nästa
budgetår skulle i enlighet härmed utgöra (100 000—-50 000) 50 000 kronor.
Departementschefen. Den av kommittén gjorda uppskattningen av medelsbehovet
för nästa budgetår föranleder ingen erinran från min sida. Jag tillstyrker
alltså, att för nästa budgetår anvisas 50 000 kronor.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
Utrustning: av nya sinnessjukhus.
I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 31, har anslaget
till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett allenast preliminärt
beräknat belopp, 900 000 kronor. Anledningen härtill var, att medicinalstyrelsen
vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande endast inkommit
med preliminärt förslag.
Med skrivelse den 2 mars 1951 har medicinalstyrelsen avgivit slutligt förslag
i ärendet.
Styrelsen har därvid till en början hemställt om medel för utrustning
av vissa nytillkommande och ombyggda lokaler vid statens
sinnessjukhus. Härom anföres i huvudsak.
Uppförandet av en av de två beslutade tuberkulospaviljongerna vid TJllerakers
sjukhus i Uppsala beräknas skola påbörjas under första halvåret 1951.
Något definitivt förslag till utrustning av paviljongen har ännu icke kunnat
utarbetas, enar fullständiga byggnadsritningar först helt nyligen färdigställts.
Utrustnmgskostnaderna torde komma att uppgå till cirka 96 000 kronor. Till
paborjande av utrustningen ha för innevarande budgetår anvisats 75 000
“onon ^ avvakbm på den definitiva utredningen böra preliminärt ytterligare
10 000 kronor anvisas.
Uppförandet av en av de två beslutade tuberkulospaviljongerna vid Umedalens
sjukhus vid Umeå har tagit sin början och paviljongen beräknas bliva
färdigställd i början av år 1952. Jämväl för påbörjandet av denna utrustning
ha för innevarande budgetår anvisats 75 000 kronor. Ej heller beträffande
denna utrustning föreligger någon definitiv utredning. Kostnaderna kunna
beräknas uppgå till omkring 96 000 kronor. Styrelsen föreslår, att preliminärt
ytterligare 10 000 kronor anvisas.
För innevarande budgetår ha anvisats 36 000 kronor för att påbörja anskaffandet
av den utrustning, som erfordras i anledning av första etappens
ombyggnadsarbeten vid Furunäsets sjukhus vid Piteå. Enligt förebragt utredning
och kostnadsberäkning erfordras för ytterligare utrustning av lokaler,
hänförliga till första etappen, 37 000 kronor.
Andra etappen av ombyggnadsarbetena vid samma sjukhus pågår f. n. och
förväntas vaia genomförd under sommaren 19ol. De delar av huvudbyggnaden,
som därigenom beräknas bliva färdigställda, inrymma bl. a. lokaler för
medicinskt centrum och tre vårdavdelningar. Enligt centrala sjukvårdsberedningens
beräkningar erfordras till utrustning för dessa lokaler 155 000 kronor.
Beloppet innefattar emellertid icke kostnaden för belysningsarmatur eller
för centralradio och viss annan erforderlig apparatur. Anskaffningskostnaderna
härför uppgå enligt lämnade och av elektriska prövningsanstalten
aktiebolag till antagande föreslagna anbud till sammanlagt cirka 54 000
kronor.
Medelsbehovet för Furunäsets sjukhus skulle alltså uppgå till sammanlagt
(37 000 + 155 000 + 54 000) 246 000 kronor.
Vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn beräknas efter beslutad ombyggnad
paviljongen 5 och 6 kunna tagas i bruk under år 1951 samt paviljongen
8 och 9 omkring början av år 1952. För utrustning av lokalerna torde böra
preliminärt anvisas 200 000 kronor.
Med överlämnande av förslag till utrustning av kontors- och expeditionslokaler,
centralkök, bostadshus för ogift personal, maskinavdelning samt tre
nytillkommande vårdavdelningar om tillsammans 85 vårdplatser vid Västra Fly
sjukhus har sjukhusdirektionen hemställt om 200 000 kronor för ändamålet.
45
Kungl. Alaj:ts proposition nr 151.
Medicinalstyrelsen räknar emellertid med att 45 av ifrågavarande vårdplatser
icke kunna färdigställas under nästa budgetår, Med hänsyn härtill böra
endast 140 000 kronor anvisas.
I anslutning härtill erinrar styrelsen, att ett särskilt reservationsanslag om
60 000 kronor ställts till styrelsens förfogande för utrustning av en provisorisk
alkoholistanstalt å Bona. Anslaget kommer ej att tagas i anspråk.
Vid var och en av sekundäravdelningarna i Rosöga, Ribbingelund och
Olofsfors kommer ytterligare en barack att iordningställas såsom vårdavdelning.
Härigenom tillkomma under nästa budgetår 40 platser vid avdelningen
i Rosöga, 30 platser vid Ribbingelund och 40 platser vid Olofsfors.
Kostnaderna för utrustning vid avdelningarna kunna enligt medicinalstyrelsens
mening beräknas till sammanlagt 142 000 kronor.
Ombyggnaden av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping
är slutförd. Behov föreligger att komplettera kökets utrustning, vilken
f. n. är synnerligen bristfällig. Medicinalstyrelsen föreslår, att 10 000
kronor anvisas för detta ändamål.
Medicinalstyrelsen föreslår vidare, att för utrustning av psykiatriska
kliniken i Lund — som f. n. är föremål för om- och tillbyggnad,
vilka arbeten beräknas bliva avslutade i början av år 1952 — anvisas
212 000 kronor. Styrelsen anför härom bl. a.
Kliniken äges av staten. Nyttjanderätten till densamma är emellertid
enligt ett mellan Kungl. Maj:t och kronan och Malmöhus läns landsting den
5 september och 24 oktober 1928 träffat avtal upplåten till landstinget med
skyldighet för detta att där anordna sjukvård samt att upplåta kliniken i dess
hela omfattning för den medicinska undervisningen vid Lunds universitet.
Enligt avtalet har statsverket att bestrida kostnaden för anskaffande genom
lasarettsdirektionens försorg av första uppsättningen nödiga inventarier för
kliniken, under det att landstinget har att vid ombesörjandet av
klinikens drift bestrida kostnaderna för bl. a. inventariernas underhåll
och erforderlig nyanskaffning av inventarier utöver den första uppsättningen.
Landstinget erhåller ersättning av staten för kostnaderna för driften
enligt i avtalet närmare angivna grunder.
Med utgångspunkt från att avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan samt landstinget
skall gälla även efter avslutandet av om- och tillbyggnaden, har landstingets
hälso- och sjukvårdsberedning hemställt om bidrag med 219 800 kronor
till utrustning med inventarier enligt den principen, att kostnader för utrustning
till utvidgade eller nybyggda lokaler böra bestridas av staten samt kostnader
för komplettering av utrustningen i befintliga lokaler av landstinget.
Det förslag till utrustning, som lagts till grund för nyssnämnda framställning,
har varit föremål för viss överarbetning. Därvid har det visat sig, att kostnaderna
för den utrustning, vilken staten enligt landstingets mening bör
bekosta, torde kunna begränsas till omkring 212 000 kronor. Medicinalstyrelsen
har i övrigt intet att invända mot framställningen. Jämlikt § 1 andra
stycket avtalet bör utrustningsförslaget underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Då emellertid medel böra finnas tillgängliga nästa budgetår för det bidrag
till kostnaderna för ifrågavarande utrustning, till vilket Kungl. Maj:t kan
finna landstinget berättigat, hemställer medicinalstyrelsen, att 212 000 kronor
anvisas för ändamålet.
Slutligen erinrar styrelsen, att under förevarande anslag fr. o. in. budgetåret
1948/49 anvisats särskilda medel för anskaffande av diverse modern
medicinsk utrustning till sinnessjukhusen, under budgetåret 1948/49
70 000 kronor och under vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51
46
Kungl. Maj-.ts -proposition nr 151.
85 000 kronor. Åtskilliga brister förefinnas ännu, och det är enligt styrelsens
mening angeläget, att upprustningen i fråga om apparatur för effektiv sjukvård
får fortsätta. Styrelsen hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas
85 000 kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt styrelsen uppgå till
(10 000 + 10 000 + 246 000 + 200 000 + 140 000 + 142 000 + 10 000 + 212 000
+ 85 000) 1 055 000 kronor. Av tidigare för särskilda ändamål anvisade medel
under anslaget kunna emellertid redovisas besparingar på sammanlagt cirka
16 000 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår, att förslagsvis 15 000 kronor av
besparingarna disponeras för att till en del täcka nyssnämnda kostnader.
Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda kunna begränsas till
(1 055 000 — 15 000) 1 040 000 kronor.
Departementschefen. Medicinalstyrelsens förslag innebär bl. a., att för nästa
budgetår medel skulle ställas till förfogande för bidrag till kostnaderna för
utrustning av psykiatriska kliniken i Lund. Kostnaderna föreslås fördelade
mellan staten och landstinget enligt grunder, som motsvara den i förenämnda
avtal stadgade fördelningen av ansvaret för kostnaderna för en första uppsättning
nödiga inventarier samt inventariernas underhåll och erforderlig
nyanskaffning av inventarier utöver den första uppsättningen. Häremot har
jag icke något att erinra.
Mot de av medicinalstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna bär jag ingen
erinran. Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har styrelsen upptagit
till 1 040 000 kronor. För egen del föreslår jag, att det för budgetåret
1948/49 anvisade reservationsanslaget på 60 000 kronor till Utrustning av en
provisorisk alkoholistanstalt å Bona, vilket icke tagits i anspråk, överföres
till anslaget för utrustning av nya sinnessjukhus m. m. Den erforderliga
medelsanvisningen för nästa budgetår upptages sålunda till (1040 000 —
60 000) 980 000 kronor.
Sammanfattning och hemställan.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. avses medel för följande ändamål:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus ........................... 41 000
Uppförande av två läkarbostäder Hd Birgittas sjukhus .................. 6 500
Vissa byggnadsarbeten vid Kyhovs sjukhus .................................... 55 000
Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Bestads sjukhus m. in. 102 000
Tillbyggnad av Mariebergs sjukhus m. m........................................ 80 000
Utvidgning av vattenverket vid Säters sjukhus m. m...................... 54 000
Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs
sjukhus ................................................................................. 11 600
Uppförande av läkarbostad vid S:t Olofs sjukhus ........................... 13 500
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ........................ 65 400
Elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus ................................. 25 000
Summa kronor 454 000
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 151.
Sammanlagt skulle alltså till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisas 454 000
kronor.
Härjämte skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat för budgetåret
1951/52 under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnes
-
sjukhus m. m. avses medel för följande ändamål:
Uppförande av tuberkulosavdelning vid Ulleråkers sjukhus ......... 500 000
Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus ... 900 000
Ombyggnad av Birgittas sjukhus ............................................. 565 000
Om- och nybyggnad vid Västra Ny sjukhus .............................. 700 000
Uppförande av panncentral vid Restads sjukhus ........................ 1 000 000
Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus .................. 700 000
Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus .................. 100 000
Uppförande av personalbostadshus vid Gådeå sjukhus ............... 325 000
Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Umedalens sjukhus ... 700 000
Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus ...... 900 000
Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona ..................... 50 000
Renovering av personalbostadshus vid Ulleråkers sjukhus ......... 75 000
Uppförande av tvättinrättning m. m. vid Ulleråkers sjukhus ......... 25 000
Uppförande av personalbostadshus vid S:ta Annas sjukhus ......... 300 000
Uppförande av ett personalbostadshus m. m. vid Birgittas sjukhus 650 000
Ombyggnad av tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus ............... 815 000
Uppförande av upptagningspaviljong vid Mariebergs sjukhus ...... 500 000
Uppförande av personalbostadshus vid Säters sjukhus ............... 245 000
Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden vid Umedalens
sjukhus .................................................................. 495 000
Uppförande av personalbostadshus m. m. vid Furunäsets sjukhus ... 375 000
Ombyggnad av personalbostäder m. m. vid sekundäravdelningen i
Ribbingelund ..................................................................... 102 000
Uppförande av läkarbostad vid Ryhovs sjukhus ........................ 95 000
Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus ............... 131 500
Anordnande av promenadgård vid Pärlby sjukhus ..................... 45 000
Anordnande av promenadgård vid sekundäravdelningen i Olofsfors 36 500
Förvärv av Brotorps arbetshem ................................................ —
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ..................... 150 000
Utredningsmedel ............................................. 50 000
Summa kronor 10 530 000
Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1951/52 för nu föreslagna
arbeten m. m. skulle alltså uppgå till 10 530 000 kronor.
Med avseende å de anvisade medlen torde få gälla, att de i det föregående
angivna fördelningarna icke skola vara i detalj bindande för medlens disposition.
I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot
det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.
48
Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.
För utrustning av nya sinnessjukhus skulle slutligen anvisas ett belopp
av 980 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
I. besluta,
a) att vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras två nya
personalbostadshus för en beräknad kostnad av sammanlagt
högst 660 000 kronor;
b) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras
en ny upptagningspaviljong för en beräknad kostnad av högst
950 000 kronor;
c) att vid Umedalens sjukhus i Umeå skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag verkställas modernisering
och utbyggnad av ekonomibyggnaden för en beräknad
kostnad av högst 775 000 kronor;
II. bemyndiga Kungl. Maj:t att under tidigare nämnd förutsättning
förvärva Botorps arbetshem för en köpeskilling av högst
175 000 kronor;
III. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
under statens allmänna fastighetsfond anvisa
a) för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 10 530 000
kronor;
b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 ett
investeringsanslag av 454 000 kronor;
IY. till Utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret
1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
980 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Eivor Hermansson.
Kungl. Ma):in proposition nr 151.
49
INNEHÅLLSFÖRTECKNIN G.
Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
Anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950 51.
Sid.
Vissa byggnadsarbeten in. in. vid Sundby sjukhus ................................ 2
Departementschefen.......................................................... 3
Uppförande av två läkarbostäder vid Birgittas sjukhus .......................... 3
Departementschefen.......................................................... 3
Vissa byggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus m. in................................. 3
Departementschefen.......................................................... 4
Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus m. in............... 4
Departementschefen.......................................................... 3
Tillbyggnad av Mariébergs sjukhus in. m......................................... 5
Departementschefen.......................................................... 3
Utvidgning av vattenverket vid Säters sjukhus m. ni............................... 6
Departementschefen.......................................................... 6
Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus ........ 6
Departementschefen.......................................................... 6
Uppförande av läkarbostad vid S:t Olofs sjukhus ................................ 6
Departementschefen.......................................................... 7
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ................................ 7
Departementschefen.......................................................... ®
Elektriska arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus .................................... B
Departementschefen.......................................................... 9
Anslag för budgetåret 1951/52.
Uppförande av en tuberkulosavdelning vid IJIleråkers sjukhus .................... 9
Departementschefen.......................................................... 10
Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus .................... 10
Departementschefen.......................................................... 11
Ombyggnad av Birgittas sjukhus.................................................. 12
Departementschefen.......................................................... 12
Om- och nybyggnadsarbeten vid Västra Ny sjukhus .............................. 12
Departementschefen.......................................................... 14
Uppförande av panncentral vid Restads sjukhus.................................. 14
Departementschefen.......................................................... 15
Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus .............................. 15
Departementschefen.......................................................... 15
Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus.............................. 15
Departementschefen.......................................................... 10
Uppförande av personalbostadshus vid Gudeå sjukhus ............................ 16
Departementschefen.......................................................... 16
Uppförande av en tuberkulosavdelning vid Umedalens sjukhus .................... 16
Departementschefen.......................................................... 17
4—658 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 151.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 151
Sid.
Ombyggnads- och utvidgning sarbeten vid Furunäsets sjukhus ...................... 17
Departementschefen........ 18
Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona................................ 18
Departementschefen.......................................................... 19
Renovering av personalbostadshus vid Uller åkers sjukhus.......................... 19
Departementschefen.......................................................... 19
Uppförande av tvättinrättning m. m. vid Ulleråkers sjukhus...................... 20
Departementschefen.......................................................... 21
Uppförande av personalbostadshus m. m. vid S:ta Annas sjukhus ................ 22
Departementschefen......................................... 23
Uppförande av ett personalbostadshus m. m. vid Birgittas sjukhus................ 24
Departementschefen.......................................................... 25
Ombyggnad av tvättinrättningen vid S:t Lars sjukhus ............................. 25
Departementschefen.......................................................... 27
Uppförande av upptagningspaviljong vid Mariebergs sjukhus....................... 27
Departementschefen.......................................................... 29
Uppförande av personalbostadshus vid Säters sjukhus ........... 29
Departementschefen.......................................................... 31
Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden vid Umedalens sjukhus........ 32
Departementschefen.......................................................... 33
Uppförande av personalbostadshus m. m. vid Furunäsets sjukhus .......... 33
Departementschefen................................ 34
Ombyggnad av personalbostäder vid sekundäravdelningen i Ribbingelund .......... 34
Departementschefen.......................................................... 35
Uppförande av läkarbostad vid Ryhovs sjukhus .................................. 36
Departementschefen.......................................................... 37
Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus............................ 37
Departementschefen.......................................................... 38
Anordnande av promenadgård vid Pärlby sjukhus................................ 38
Departementschefen.......................................................... 38
Anordnande av promenadgård vid sekundär av delning en i Olof sfors................ 39
Departementschefen.......................................................... 39
Förvärv av Brotorps arbetshem .................................................. 39
Departementschefen.......................................................... 41
Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ................................ 42
Departementschefen.......................................................... 43
Utredningsmedel.................................................................. 43
Departementschefen.......................................................... 43
Utrustning av nya sinnessjukhus............................................ 44
Departementschefen.......................................................... 46
Sammanfattning och hemställan ............................................ 46
Stockholm 1051. K. L. Beckmans Boktryckeri.