Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

1

Nr 14.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande
av en allmän jordbruksräkning under år 1951; given
Stockholms slott den 12 januari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att en allmän jordbruksräkning skall anordnas
under år 1951.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 14.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 januari 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om anordnande
av en allmän jordbruksräkning under år 1951 och anför därvid följande.

A. Inledning.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 216 till 1927 års riksdag om anordnande
av en allmän jordbruksräkning i samband med den allmänna fastighetstaxeringen
år 1928 förutsattes, att dylika räkningar skulle återupprepas
vid nämnda taxeringar. Senare ha också i överensstämmelse därmed allmänna
jordbruksräkningar verkställts åren 1932, 1937 och 1944 i samband
med de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1933, 1938 och 1945. Jordbruksräkningen
år 1944 beslöts av 1944 års riksdag, sedan Kungl. Maj :t,
efter framställning från statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen, den
25 februari 1944 framlagt proposition (nr 208) därom. Kungörelse om denna
allmänna jordbruksräkning utfärdades den 15 juli 1944 (nr 525). Räkningen
ägde rum den 15 september samma år i anslutning till den allmänna
fastighetstaxeringen.

Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering
skall äga rum vart femte år. Efter 1945 års allmänna fastighetstaxering
skulle således ha följt en sådan taxering år 1950. Denna har emellertid
genom särskilda beslut uppskjutits till år 1952. Fastighetsdeklarationerna
till den allmänna fastighetstaxeringen år 1952 skola avlämnas senast den
15 september 1951.

I gemensam skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 februari 1949 framlade
statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen förslag till anordnande av
en allmän jordbruksräkning hösten 1949 i anslutning till den allmänna
fastighetstaxering, som antogs skola äga rum år 1950. På grund av uppskovet
med den allmänna fastighetstaxeringen föranledde denna framställning
ingen åtgärd. Statistiska centralbyrån har emellertid nu i skrivelse
den 31 augusti 1950 hemställt, att en allmän jordbruksräkning skall anord -

3

Knngl. Maj:ts proposition nr 14.

nas år 1951, och samtidigt äskat anslag för ändamålet, såvitt gäller medelsbehovet
för nästa budgetår. I anledning härav torde jag nu få upptaga frågan
om anordnande av en ny allmän jordbruksrälcning.

B. 1944 års jordbrultsräkning.

Vid jordbruksräkningarna åren 1927, 1932 och 1937 insamlades alla för
räkningarna erforderliga uppgifter å fastighetsdeklarationerna. År 1944 var
förfaringssättet ett annat. Beträffande jordbruksfastighet inhämtades nämligen
då uppgifterna för jordbruksräkningen på en särskild blankett, som
åtföljde fastighetsdeklarationen. För annan fastighet användes liksom tidigare
fastighetsdeklarationen. På grund av att uppgifterna för jordbruksfastighet,
vilka vid en jordbruksräkning ha den ojämförligt största betydelsen,
inhämtades på en särskild blankett, kunde bearbetningen inom statistiska
centralbyrån påbörjas omkring ett halvt år tidigare än förut varit
fallet. Resultaten av 1944 års jordbruksräkning färdigställdes mer än ett
år snabbare än resultaten av räkningen år 1937. Till betydande del torde
detta ha berott på nämnda förhållande.

Enligt taxeringsförordningen den 28 september 1928 åligger det på landet
beredningsnämndernas ordförande och i städerna fastighetstaxeringsnämndernas
ordförande att tillhandahålla deklarationsblanketter, att på
begäran lämna erforderliga upplysningar om deklarationsskyldigheten och
sättet för dess fullgörande, att ordna och granska avlämnade deklarationer
samt att införskaffa felande deklarationer. I kungörelsen angående
1944 års jordbruksräkning föreskrevs, att nämnda personer även skulle
tillse, att alla uppgiftsskyldiga avgivit uppgifter för jordbruksräkning.
Liksom vid tidigare jordbruksräkningar utsågos emellertid särskilda organ,
vilka skulle utföra det arbete som särskilt erfordrades för jordbruksräkningen.

Enligt gällande allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation
skall hushållningssällskap biträda med alt införskaffa uppgifter till jordbruksräkningar.
Vid jordbruksräkningen år 1944 anlitade sällskapen därvid
i främsta rummet sina sockenavdelningar. Där organisationen av dessa
icke var tillräckligt stark, anförtroddes uppdraget i vissa fall åt andra, sällskapen
underlydande organ. I några fall träffades överenskommelse med
beredningsnämnderna om att dessa mot särskild ersättning skulle ombesörja
även det för jordbruksräkningen erforderliga arbetet. I vissa fall anlitade
sällskapen slutligen särskilt kvalificerade personer med agronomutbildning
eller praktisk jordbrukserfarenhet såsom biträden för den lokala
kontrollen och granskningen vid jordbruksräkningen. Denna lokala
kontroll och granskning måste vid 1944 års jordbruksräkning göras grundligare
än förut. Enär bearbetningen som nämnts påbörjades ett halvt år
tidigare än vanligt hade sällskapen nämligen icke tillgång till fastighetstaxeringslängdcma
vid den centrala granskning de skulle verkställa innan
materialet insändes till statistiska centralbyrån.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Statistiska centralbyrån påbörjade bearbetningen av det inkomna materialet
med en mindre personal under senare delen av januari 1945. Personalen
utökades sedermera, så att den snart uppgick till ett 70-tal personer
utom ledaren. Den slutliga redogörelsen för räkningen förelåg färdig i manuskript
den 26 september 1946 men utkom i tryck först den 10 december
samma år, till stor del beroende på svårigheter för tryckeriet.

Såsom ersättning till hushållningssällskapen för arbete i samband med
jordbruksräkningen anvisades på riksstaten för budgetåret 1945/46 under
sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag å 60 000 kronor.

Inom statistiska centralbyrån disponerades till avlöningar och omkostnader
vid jordbruksräkningen sammanlagt 308 288 kronor. Detta belopp utgjorde
emellertid icke hela kostnaden. Vissa viktiga uppgifter, som bruka
medtagas vid jordbruksräkningarna, nämligen om åkerjordens användning
och om antalet kreatur, ingingo nämligen icke bland de uppgifter, som införskaffades
för 1944 års jordbruksräkning. Dessa uppgifter inhämtades och
bearbetades i stället redan vid den allmänna arealinventering och kreatursräkning,
som ägde rum den 1 juni 1944. Enligt statistiska centralbyrån och
lantbruksstyrelsen kan det uppskattningsvis antagas, att kostnaderna för
jordbruksräkningen skulle ha blivit omkring en tredjedel högre, om uppgifterna
i fråga insamlats direkt till jordbruksräkningen och bearbetats i
samband med övriga uppgifter för densamma.

Bortsett från anslaget till hushållningssällskapen uppgingo kostnaderna
för 1944 års jordbruksräkning, som nyss sagts, till sammanlagt 308 288
kronor. Med tillägg av nämnda uppskattade belopp skulle hela kostnaden
ha uppgått till omkring 410 000 kronor. Medräknas även ersättningen till
hushållningssällskapen blir det totala utgiftsbeloppet cirka 470 000 kronor.

C. Förslaget till jordbruksräkning år 1949.

Som skäl för att en allmän jordbruksräkning skulle
anordnas år 1949 åberopade statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
i sin skrivelse den 2 februari 1949, att sådana räkningar vore avsedda
att hållas i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna. Härutöver
erinrades om att FAO tagit initiativ till en världsjordbruksräkning omkring
år 1950 samt till att statistiska centralbyrån vid en konferens med representanter
för de övriga nordiska ländernas jordbruksstatistik haft tillfälle
att jämföra de olika nordiska ländernas planer på en jordbruksräkning
vid eller omkring nämnda tid.

Om sättet för inhämtande av uppgifter till jordbruksräkningen
anfördes i skrivelsen, att det denna gång syntes lämpligt att liksom
vid 1944 års räkning inhämta uppgifterna för jordbruksfastighet på en
särskild blankett, som skulle avlämnas tillsammans med fastighetsdeklarationen
men som tidigare än denna kunde göras till föremål för statistisk bearbetning.
Däremot borde uppgifterna för annan fastighet än jordbruksfas -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

tighet inhämtas på fastighetsdeklarationsformuläret med hänsyn till dels
svårigheterna att eljest erhålla uppgifter från alla smärre fastigheter, dels
de jämförelsevis fåtaliga uppgifter, som erfordrades. Emellertid borde denna
gång, liksom fallet varit vid tidigare jordbruksräkningar utom 1944 års,
uppgifter om åkerjordens användning och kreaturens antal införskaffas i
samband med jordbruksräkningen. Det hade nämligen vid 1944 års räkning
visat sig vara mycket svårt att inarbeta de uppgifter härom, som inhämtats
vid 1944 års arealinventering och kreatursräkning, i de övriga, och noggrannheten
hade måst eftersättas i viss mån. Det vore för övrigt ovisst om
arealinventering och kreatursräkning skulle komma till stånd år 1949.

Jag vill här anmärka, att allmän arealinventering och kreatursräkning
gjordes år 1949 men ej år 1950.

Beträffande frågan, vilka uppgifter som borde införskaffas,
anförde ämbetsverken inledningsvis, alt de samrått med eller inhämtat
upplysningar från vissa myndigheter och andra intresserade, nämligen
1948 års statistikutredning, statens livsmedelskommission, hästuttagningsmyndigheten
inom arméförvaltningen, elkraftutredningen, statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, Sveriges lantbruksförbund samt Sveriges
pälsdjursuppfödares riksförbund. Ämbetsverkens förslag innebure, att uppgiftsskyldigheten
borde ha i stort sett samma omfattning som vid 1944
års räkning. I det förslag till uppgiftsblankett, som ämbetsverken uppgjort
och som fogats vid deras skrivelse, hade dock vissa nya frågor medtagits,
exempelvis omfattningen av den åkerareal, som överförts till annat ägoslag,
av den åkerareal, som behövde täckdikas, samt den ungefärliga mängd foder,
som år 1949 lagts in i silos. En annan nyhet av betydelse vore, att uppgifter
begärdes om åkerjordens användning till trädgårdsodling samt om antalet
fruktträd och bärbuskar.

I skrivelsen anfördes rörande denna fråga bland annat följande.

Uppgifterna om sambruksförhållanden, fastighetens areal, nyodlingar,
täckdikning, gödselvård, ensileringsanläggningar, vattenledning och avlopp
samt användning av elektrisk ström äro helt desamma eller föga avvikande.
Nya frågor äro i detta sammanhang huru stor areal åker, som överförts
till annat ägoslag, huru stor areal, som ytterligare behöver täckdikas samt
om kvantiteten i silos år 1949 inlagd fodermängd. Den tidigare frågan om
gödselstad med botten av annat material än cement har däremot synts
överflödig. Beträffande åkerjordens användning äro uppgifterna i huvudsak
de vanliga. En nyhet av betydelse är att, i motsats mot vad fallet var år
1944, uppgifter medtagits om trädgårdsodling samt odling av fruktträd och
bärbuskar. Uppgifterna om trädgårdsodlingen äro mycket summariska, men
ämbetsverken ha för avsikt att senare upptaga till behandling frågan om en
fullständigare inventering av mera betydande odlingar, handelsträdgårdar
och plantskolor. Orsaken till att några uppgifter av nämnda slag icke medtogos
år 1944 var, alt en trädgårdsinventering verkställdes i samband med
1943 års arealinventering. Beträffande husdjuren är alt märka, att pälsdjuren
medtagits. Tidigare ha särskilda, ganska ingående pälsdjursräkningar
företagits, nämligen åren 1937, 1939 och 1945. Då en rätt stark tillbakagång
ägt rum i fråga om pälsdjursaveln, synes någon särskild pälsdjursräkning
icke under nuvarande förhållanden vara erforderlig, utan det torde
vara tillräckligt att uppgifter om antalet djur medtagas vid jordbruksräk -

6

Kungl. Ulaj. ts proposition nr 14.

ningen. Beträffande maskiner ha jämfört med år 1944 vissa ändringar föreslagits
såväl i fråga om vilka slag, som böra medtagas, som i fråga om frågeställningen.
Det är meningen att uppgifterna om antalet maskiner skola
kompletteras genom förfrågningar hos maskinstationer och maskinhållare,
som icke ha eget jordbruk. För annan fastighet än jordbruksfastighet skulle
endast inhämtas uppgifter om arealen, åkerjordens användning, trädgårdssamt
frukt- och bärodling ävensom antalet husdjur.

De för jordbruksräkningen lämnade uppgifterna borde enligt ämbetsverken
behandlas i stort sett likadant som vid 1944 års jordbruksräkning.
Beredningsnämndernas ordförande på landet och taxeringsnämndernas ordförande
i städerna borde åläggas tillse, att de uppgiftsskyldiga avgåvo uppgifterna.
Såvitt gällde uppgifterna om jordbruksfastighet borde ordförandena
senast den 1 november 1949 ha lämnat dessa till hushållningssällskapens
lokala organ. Dessa skulle kontrollera och granska uppgifterna i överensstämmelse
med statistiska centralbyråns anvisningar och med anlitande
av taxeringslängderna. Därpå borde de insända uppgifterna till hushållningssällskapen.
De sistnämnda skulle efter en central granskning sända
dem vidare till centralbyrån. Självdeklarationerna för annan fastighet borde,
liksom vid 1944 års jordbruksräkning, av länsstyrelserna respektive överståthållarämbetet
insändas till statistiska centralbyrån.

Ämbetsverken berörde vidare frågan om användningen av fastighetstaxeringslängderna
vid bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen
och anförde därom bland annat följande.

Vid sin bearbetning av uppgifterna till jordbruks!’ökningarna behöver statistiska
centralbyrån ha tillgång till fastighetstaxeringslängderna. Primärmaterialet
kan nämligen trots den lokala kontrollen stundom vara ofullständigt.
Det är då nödvändigt att göra jämförelser med längderna och föranstalta
om erforderliga kompletteringar av uppgifterna. Vidare behövas
längderna i många fall för att göra det möjligt att fastställa brukningsenheternas
omfattning. Som brukningsenhet räknas i jordbruksstatistiken
varje jordbruk med mer än 0,25 hektar åker, som i avseende på driften utgör
ett och samma företag och drives med en och samma arbetsstyrka. En
brukningsenhet kan alltså bestå av flera fastigheter, stundom belägna i olika
socknar. Vid jordbruksräkningen år 1937 påbörjades bearbetningen för statistiskt
ändamål först sedan hela fastighetstaxeringsmaterialet kunde ställas
till förfogande, det vill säga efter den 15 juli taxeringsåret. Till följd av förfaringssättet
med särskilda blanketter för de jordbruksstatistiska uppgifterna
beträffande jordbruksfastighet kunde vid 1944 års räkning arbetet i
centralbyrån påbörjas redan under senare delen av januari taxeringsåret.
Den del av bearbetningen, som krävde tillgång till fastighetslängderna, måste
emellertid uppskjutas till efter den 15 juli. Detta har visat sig vara förenat
med olägenheter. Det skulle därför vara till stor fördel, om fastighetslängderna
vid jordbruksräkningen år 1949 kunde få disponeras tidigare än
den 15 juli. På sina håll har visserligen ifrågasatts en återgång till det tidigare
förfaringssättet att börja den statistiska bearbetningen först efter den
15 juli taxeringsåret. Ett sådant dröjsmål skulle emellertid vara att starkt
beklaga. Det visade sig nämligen vid 1944 års räkning, att resultaten rönte
en mycket stark efterfrågan. Sannolikt torde detta i ännu högre grad bli
fallet i fråga om 1949 års räkning, enär uppgifterna i stor utsträckning
torde bli nödvändiga för rationaliseringen på jordbrukets område.

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

7

Ämbetsverken framställde fördenskull det önskemålet, att fastighetslängderna
om möjligt skulle bli tillgängliga för statistiska centralbyrån tidigare
än den 15 juli taxeringsåret. I skrivelsen erinrades i anslutning härtill om
att centralbyrån i yttrande den 14 april 1948 över en till centralbyrån remitterad
framställning från lantmäteristyrelsen den 31 december 1947 framlagt
ett förslag, som skulle göra det möjligt för centralbyrån att senast den
25 april taxeringsåret få avskrifter av längderna, vilka sedan skulle överlämnas
till lantmäterikontoren.

I fråga om kostnaderna för den planerade jordbruk sräkningen
anförde ämbetsverken till en början att ersättning liksom
vid föregående räkningar borde utgå till hushållningssällskapen för dessas
lokala arbete. Då utgifterna kunde beräknas stiga något jämfört med kostnaderna
år 1944, ansågo ämbetsverken, att sällskapen borde tillerkännas
ett belopp av 70 000 kronor för ändamålet.

Vad kostnadsberäkningarna i övrigt beträffar, utgingo ämbetsverken från
att bearbetningen, liksom vid tre av de föregående jordbruksräkningarna, i
största möjliga utsträckning skulle ske med hjälp av hålkortsmaskiner.
Ämbetsverken ansågo detta nödvändigt med hänsyn till att resultaten då
kunde erhållas fortare och kostnaderna enligt erfarenhet bli avsevärt lägre.

1949 års räkning komme att bli av större omfattning än 1944 års, inräknat
den del av bearbetningen, som utfördes vid sistnämnda års arealinventering
och kreatursräkning. Dels hade en del nya uppgifter föreslagits, dels
ansågs en i vissa avseenden betydligt mera ingående bearbetning bli nödvändig
med hänsyn till de krav, som ställts från olika håll. Ämbetsverken
beräknade avlöningskostnaderna till 540 000 kronor, inklusive 12 procent
rörligt tillägg. Av detta belopp skulle på budgetåret 1949/50 belöpa 160 000
kronor.

Omkostnaderna beräknades till 110 000 kronor, varav 60 000 kronor till
förhyrning av hålkortsmaskiner och inköp av hålkort. Anslagsbehovet för
budgetåret 1949/50 angavs till 22 000 kronor.

Tryckning av formulären för insamling av uppgifter till jordbruksräkningen
antogs liksom år 1944 komma att ske genom statskontorets försorg.
Kostnaden för publiceringen av resultaten förutsattes som förut komma att
bestridas från statistiska centralbyråns anslag till publikationstryck. Dessa
kostnader beräknades därför ej i ämbetsverkens skrivelse. Ej heller beräknades
lokalhyra, som förutsattes bli reglerad genom statens allmänna fastighetsfond.

De totala kostnaderna för den planerade jordbruksräkningen skulle alltså
enligt ämbetsverkens beräkning bli följande:

Ersättning till hushållningssällskapen ................ 70 000

Löner och rörligt tillägg ............................ 540 000

Omkostnader ...................................... 110 000

Summa kronor 720 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

Ämbetsverken framhöllo emellertid, att kostnadsberäkningarna voro
mycket osäkra och kunde bli mer eller mindre jämkade i samband med senare
anslagsäskanden.

D. Statistiska centralbyråns skrivelse den 31 augusti 1950.

I sin nu förevarande framställning framhåller statistiska centralbyrån att
redan sex år förflutit efter den allmänna jordbruksräkningen år 1944. Centralbyrån
anser därför att mycket starka skäl föreligga för att en sådan räkning
skall anordnas år 1951, detta i all synnerhet som räkningen kommer
att få stor betydelse för den numera igångsatta jordbruksplaneringen.

Ämbetsverket förklarar vidare, att det icke finner någon ändring motiverad
i den plan för jordbruksräkningen, som centralbyrån och lantbruksstyrelsen
framlade i sin skrivelse den 2 februari 1949. Däremot böra kostnadsberäkningarna
jämkas. Posten för omkostnader, vilken år 1949 beräknades
till 110 000 kronor, torde sålunda behöva höjas med 18 000 kronor.
Fördelningen av den totala kostnadssumman mellan löner och omkostnader
är även osäker. Slutligen bli kostnaderna beroende på i vad mån
krav på mera ingående bearbetning av materialet komma att framställas.
Ämbetsverket anför om dessa frågor följande.

Om jordbruksräkningen kommit till stånd år 1949, skulle en del av de
vid 1945 års folkräkning använda maskinerna kunnat överflyttas till jordbruksräkningen.
Enligt överenskommelse med International Business Corporation^
avdelningskontor i Stockholm skulle vid sådant förhållande vissa
engångskostnader (tull, frakt m. in.) icke behövt erläggas. Detta erbjudande
står icke längre till buds. Vidare medför devalveringen att högre kurs måste
användas vid omräkning av hyreskostnader och engångskostnader till
svenska kronor.

En omfördelning mellan löner och omkostnader bör även företagas, enär
med inrättandet av den s. k. maskincentralen vid centralbyrån betingelserna
för den maskinella bearbetningen delvis förändrats. Centralbyrån har nämligen
för avsikt att förlägga åtminstone en del av jordbruksräkningens maskinella
bearbetning till maskincentralen. Denna räknar emellertid med att
förhyra mera komplicerade och alltså snabbare och därmed personalsparande
maskintyper än det vid en fristående maskinbearbetning för jordbruksräkningen
skulle vara lämpligt. Enligt förslag av maskincentralens
chef skulle en uppsättning av dylika maskiner för jordbruksräkningens del
draga en kostnad av 72 000 i stället för tidigare beräknade 46 000 kronor.
Ett belopp minst motsvarande skillnaden, 26 000 kronor, skulle i så fall
inbesparas på lönekostnaderna. Kostnaderna för jordbruksräkningen skulle
till följd därav i stället för som tidigare föreslagits fördela sig på följande
sätt:

Löner och rörligt tillägg, reservationsanslag .................. 514 000

Omkostnader ............................................. 154 000

Ersättning till hushållningssällskapen ........................ 70 000

Summa kronor 738 000.

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Centralbyrån har övervägt att maskinellt bearbeta uppgifterna för annan
fastighet, vilka tidigare bearbetats manuellt. Skulle detta vid närmare undersökning
visa sig vara lämpligt, skulle följden bli, att en del av personalkostnaderna
måste överföras till maskin- och kortkostnader. Att beräkna
vilket belopp det skulle röra sig om, låter sig svårligen göra vid denna tidpunkt.
Då även i övrigt gränsen mellan de olika anslagen är svår att fastställa,
synes det därför centralbyrån ändamålsenligt, att detta får anstå, till
dess förslag om anslag för budgetåret 1952/53 skola avgivas.

Beträffande kostnaderna för jordbruksräkningen anser sig centralbyrån
slutligen böra påpeka ett förhållande av stor betydelse. Då planen för jordbruksräkningen
uppgjordes i samråd med de i ämbetsverkens skrivelse den
2 februari 1949 angivna myndigheterna och intressenterna hade jordbruksplaneringen
ännu knappast kommit igång. I fråga om de uppgifter, som
böra införskaffas vid jordbruksräkningen, torde icke några utöver de föreslagna
behöva medtagas. Behov av mera ingående bearbetning kan däremot
med hänsyn till jordbruksplaneringen komma att göra sig gällande. Under
hand har t. ex. från lantbruksnämnder förfrågningar framställts angående
en del kommunuppgifter, som icke finnas att tillgå bland resultaten av 1944
års jordbruksräkning. I den händelse krav på flera och mera detaljerade
kommunuppgifter utöver vad centralbyrån ansett böra framläggas skola
beaktas, blir centralbyrån nödsakad att i sina äskanden för budgetåret 1952/
53 inkomma med förslag till höjning av anslagen.

För budgetåret 1951/52 beräknar statistiska centralbyrån anslagsbehovet
till 160 000 kronor som reservationsanslag för avlöningar och 44 500 kronor
för omkostnader.

De nu beräknade omkostnaderna fördela sig på följande sätt,

1. till bränsle, lyse och vatten ett förslagsanslag å 2 000 kronor.

2. till maskinkostnader ett reservationsanslag å 34 000 kronor.

3. till övriga expenser ett förslagsanslag å 8 500 kronor.

I fråga om det till maskinkostnader begärda anslaget anför centralbyrån:

Effektivare men också dyrare stansningsmaskiner böra förhyras. Hyreskostnaderna
för dessa under budgetåret 1951/52 beräknas till 3 000 kronor.
Därtill kommer, att det med hänsyn till planeringen av arbetet inom maskincentralen
anses lämpligt att anskaffa samtliga för jordbruksräkningen
avsedda maskiner redan under våren 1952. Engångskostnaderna, som beräknas
till ca 22 000 kronor, skulle då komma på budgetåret 1951/52. Utgifterna
för hålkort beräknas som tidigare till 9 000 kronor. De totala maskinkostnaderna,
inklusive hålkort, skulle sålunda uppgå till 34 000 kronor.

Då det emellertid föreligger vissa svårigheter vid import av hålkortsmaskincr,
kan leveransen bli försenad, så att den icke hinner att ske förrän
efter 1 juli 1952. Det vore därför lämpligt, om anslaget till maskinkostnader
finge karaktär av reservationsanslag.

E. Departementschefen.

Allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1952 på grundval av uppgifter,
som skola lämnas hösten 1951. Liksom tidigare skett synes det önskvärt
att en allmän jordbruksräkning skall komma till stånd i samband med
denna fastighetstaxering. Jag biträder alltså den framställning härom, soin

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. i samt. Nr 14.

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 14.

statistiska centralbyrån nu gjort och som bygger på ett tidigare av centralbyrån
och lantbruksstyrelsen gemensamt framlagt förslag.

Vad statistiska centralbyrån anfört om tillvägagångssättet vid insamlandet
och bearbetningen av de lämnade uppgifterna kan jag i stort sett biträda.
Frågan när fastighetslängderna kunna göras tillgängliga för centralbyrån
torde dock få prövas senare.

Centralbyrån har föreslagit, att vid 1951 års jordbruksräkning skola lämnas
vissa uppgifter utöver vad som insamlades vid räkningen år 1944. Till
en del beror detta på att nu i jordbruksräkningen måste medtagas några
uppgifter, som år 1944 insamlades i annan ordning. Även bortsett härifrån
innebär emellertid förslaget vissa utvidgningar i förhållande till 1944 års
jordbruksräkning. Jämväl kostnaderna beräknas komma att stiga avsevärt.
Centralbyrån har sålunda uppskattat de sammanlagda kostnaderna till
738 000 kronor, vilket innebär en ökning med omkring 270 000 kronor i förhållande
till kostnaderna för närmast föregående jordbruksräkning. Härvid
ha lönekostnaderna beräknats efter den lönenivå, som gällt under år 1950.

Redan den kostnadsökning, som centralbyrån sålunda redovisat, måste
inge betänkligheter. Härtill kommer att kostnadsökningen i själva verket
torde bli ännu större, bland annat på grund av de lönehöjningar som skett
eller äro att förvänta. Jag finner det därför nödvändigt att jordbruksräkningen
i huvudsak begränsas till att avse sådana uppgifter, som äro av särskild
betydelse för planläggningen av jordbrukets produktionsförhållanden
eller för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område. Det
torde härvid icke kunna undvikas, att åtskilliga av de uppgifter som centralbyrån
och lantbruksstyrelsen ansett böra medtagas, måste utelämnas. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva vilka förenklingar som kunna
vidtagas i detta avseende.

Då bearbetningen av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas
redan under första hälften av år 1952, har centralbyrån för nästa
budgetår äskat ett belopp av 160 000 kronor till avlöningar och ett belopp
av 44 500 kronor till omkostnader vid centralbyrån. Denna beräkning av
medelsbehovet för sagda tid torde icke komma att nämnvärt påverkas av
den begränsning av jordbruksräkningen, som jag nyss förordat. På hemställan
av chefen för finansdepartementet ha även i årets statsverksproposition
(VII ht s. 25—27) upptagits anslag för sagda ändamål med de belopp som
centralbyrån begärt. I anslutning härtill synes riksdagens medgivande nu
böra inhämtas till att en ny allmän jordbruksräkning anordnas under
hösten 1951.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva att en allmän jordbruksräkning må anordnas
under år 1951 i anslutning till den kommande allmänna fastighetstaxeringen
och i huvudsaklig överensstämmelse med
de riktlinjer jag nyss angivit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

11

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.