Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

1

Nr 130.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv
av aktier1 i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag;
given Stockholms slott den 16 mars 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen begäres bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna en
överenskommelse om statsförvärv mot en köpeskilling av 1 297 629 kronor 50 öre
av aktiemajoriteten i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, som självt eller
genom dotterbolag äger den till Stockholm—Roslagens järnvägar hörande
järnvägs- och bilrörelsen m. m.

Till gäldande av köpeskillingen och för inlösen av återstående stamaktier
hemställes, att för nästa budgetår anvisas 1 505 000 kronor.

Slutligen anhålles om medgivande för Kungl. Maj:t att bemyndiga järnvägsstyrelsen
att sedan aktieförvärvet ägt rum dels teckna borgen för bolagets
lån i vissa fall, dels lämna bolaget de bidrag i form av tillskott respektive
lån, som kunna erfordras.

1— r>83 r.i Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 130.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 130.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Skörd, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

Med skrivelse den 13 mars 1951 har järnvägsstyrelsen — till fullgörande
av det genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 lämnade uppdraget att
vidtaga åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet — underställt
Kungl. Maj:ts prövning en med representanter för vissa aktieägare i
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, under förbehåll av Kungl. Majds god
kännande, träffad överenskommelse om förvärv för svenska statens räkning av
aktiemajoriteten i bolaget. Förvärvet omfattar järnvägsrörelse, bilrörelse och
fastighetsförvaltning, varje förvaltningsgren representerad av ett eller flera
särskilda bolag, överenskommelsen har behövt avse endast aktierna i ett bolag,
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, vilket är moderbolag till samt innehavare
av alla aktier i de övriga bolagen.

De trafikleder, som järnvägsbolaget driver i östra Uppland, bruka sammanfattningsvis
benämnas Stockholm—Roslagens järnvägar (SRJ) och omfatta
dels Stockholm—Roslagens järnvägar med, förutom Djursholmsbanan, huvud
linjerna Stockholm—Rimbo, Uppsala—Rimbo—Norrtälje, Roslagsnäsby—
österskär och Rimbo—Hallstavik dels Dannemora—Hargs järnväg med hu >
vudlinjerna Dannemora—Hargshamn och Faringe—Gimo. Spårvidden är 891
mm. Biltrafiken bedrives av dotterbolagen Stockholms läns omnibus AB
(SLO) och Norra Upplands omnibus AB (NUO).

Jag anhåller att få till behandling upptaga sålunda föreliggande fråga om
statsförvärv av ifrågavarande aktier. Den träffade överenskommelsen härom
torde såsom bilaga (Bil. 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen. k

Järnvägsstyrelsen framhåller i sin framställning, att det överenskomna
statsförvärvet avser aktier i ett järnvägsbolag, som är tänkt att tills vidare
fortbestå, och sålunda vad formen angår skiljer sig från flertalet av
de redan beslutade järnvägsförvärven. I sin skrivelse 1939:318 angående
principbeslut i järnvägsförstatligandefrågan framhöll 1939 års riksdag t

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

å

RomhcHl tt''0rr''/ä/,en

arrnge

UPPSALA

NORRTÅLJt

^i^pOsferskan

djuMholM— ~

KJ>-n.(/AXHOLM

TOCKhÖLM

norma/spår (Statsbanor)

sma/spår (Ti/i inköp föres/agna
bönor}

DJURSHOLM OS BY,

Langängstorp

5THLM Ö

Stockholm—Roslagens Järnvägar.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

som önskvärt, att förvärven oj — såsom dittills emellanåt skett — skulle
genomföras allenast indirekt genom förvärv av en aktiemajoritet utan i den
mera direkta och också mera betryggande form, som ett inköp av själva järnvägsanläggningen
innebure. Emellertid har under förstatligandeprocedurens
fortgång detta principuttalande icke hindrat statsmakterna att godkänna
avtal om aktieförvärv i de fall, där avgörande skäl för ett sådant
förfaringssätt kunnat förebringas. Sådana tungt vägande skäl, ehuru
av annan art än de, som betingat ifrågavarande tidigare förvärv, föreligga
i detta fall. Det kring järnvägsbolaget samlade systemet av trafikleder
bildar nämligen i detta sammanhang ett utpräglat särfall.

I den principiella allmänneligheten i järnvägsförstatligandet skall, uttalar
styrelsen, enligt 1939 års beslut göras ett i detta sammanhang viktigt generellt,
undantag, nämligen beträffande de järn vägsenheter, vilka äro att betrakta som
spårvägar eller ha liknande lokal karaktär. Förra delen av denna menings sista
sats torde ha tillkommit närmast med tanke på sådana trafikföretag, vilkas
vagnar framföras delvis å koncessionerad järnvägslinje, delvis å samma spår
som den egentliga spårvägsmaterielen, såsom de s. k. Lidingöbanorna eller
vissa av Stockholms spårvägars ytterlinjer, medan den senare delen torde
direkt syfta på Göteborg—Särö och Stockholm—Saltsjöns järnvägar, vilka äro
helt självständiga även vad bananläggningarna beträffar. Medan förstnämnda
»spårvägar med järn vägskoncession» överhuvud icke förekomma i den officiella
järnvägsstatistiken, redovisas därstädes de båda sistnämnda förvaltningarna
som järnvägar av allmän betydelse, en omständighet som kan ha framstått såsom
motiv för ett uttryckligt undantag.

Huru därmed än må förhålla sig, så ha med stöd av bl. a. formuleringen i
berörda riksdagsskrivelse sistnämnda båda järnvägar betraktats såsom å priori
uteslutna från det pågående järnvägsförstatligandet. Såsom helhet betraktad
kan SIM självfallet icke sägas ha spårvägsliknande karaktär. Så är däremot
obestridligen förhållandet med den av bolagets rörelsegrenar, som benämnes
Djursholmsbanan, särskilt i betraktande av »stationsförhållandena» å Engelbrektsgatan,
vilka föga avvika från Lidingöbanornas. I en framtid får väl
också Djursholmsbanan, likaväl som Lidingöbanorna, antagas anknuten till
tunnelbanesystemet.

Om Djursholmsbanan utgjort en självständig förvaltning, skulle följaktligen
ett statsförvärv därav näppeligen kunnat ifrågasättas med stöd av 1939 års
principbeslut. Omständigheten, att dess tåg framföras å SRJ huvudlinje mellan
Djursholms ösby och Stockholms östra, kan ju heller icke anses ensam
motivera ett sådant förvärv. Vid framtida anknytning till tunnelbanesystemet
måste för övrigt, om därmed avsedd effekt skall nås, Djursholmsbanan antingen
delvis ombyggas till tunnelbanestandard eller, vilket förefaller sannolikare,
anknytas till en tunnelbanelinje, varvid gemenskapen med SRJ bygdebanenät
kan komma att — helt eller delvis — brytas.

Då det från allmän trafiksynpunkt icke kan anses rationellt vare sig att låta
statsförvärvet av SRJ hindra Djursholmsbanans framtida uppgående i

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

5

det lokaltrafiksystem för Stockholmsregionen, till vilket banan naturligt
hör, eller att först inlemma banan i SJ organisation och taxesystem
samt sedermera efter en från samhällelig synpunkt kort tidrymd bryta den så
åstadkomna gemenskapen i och för banans uppgående i sagda lokaltrafik
system, har utvägen diskuterats att vid statsförvärv av SJ!J i övrigt låta Djurs
holmsbanan förbli i enskild ägo. Man skulle sålunda undvika de särskilda
vanskligheter, som möta vid avyttring av statsegendom, ävensom olägenheterna
med flera systemskiften än nödvändigt.

Emellertid ha SEJ förhandlare icke funnit en sådan lösning godtagbar för
nuvarande aktieägare (eller praktiskt genomförbar med hänsyn till fånesäkerheterna)
utan hävdat, att om vägen i fråga skulle följas, så borde
staten först utlösa dessa aktieägare. Om man förfar sålunda och låter det statsägda
bolaget tills vidare fortbestå såsom järnvägsägare, ernås för övrigt fördelen,
att man lättare än eljest kan framdeles utskilja icke blott Djursholms
banan utan jämväl övrig förortstrafik utefter SEJ, i den mån denna vid den
pågående, i första hand åt Stor-Stockholms trafikutredning anförtrodda, all
märtna utredningen av frågan befinnes böra ingå i nyssnämnda Stockholms
regionens lokaltrafiksystem. Ett sådant inlemmande anses kunna ifrågakomma
för exempelvis vad man kan benämna österskärstrafiken, d. v. s. trafiken från
och till stationerna å linjen (Djursholms ösby)—Roslagsnäsby—österskär.

På nuvarande utredningsstadium kan givetvis ingen säker prognos ställas
vare sig beträffande den ena eller den andra järnvägslinjen. Det kan bli önskvärt
att komma fram till en regional trafikplan, och i en sådan situation
kan det icke vara rimligt att investera statsmedel för genomförande av
förändringar, som sedermera kunna försvåra planens realiserande.

En inkomstekonomisk jämförelse mellan statens järnvägars och SEJ taxor
måste i huvudsak grundas på nuvarande, sedan 1948 utgående avgifter, helst
som de reella verkningarna av föreliggande framställningar om höjningar
ställa sig vanskliga att förhandsberäkna.

Vad godstrafiken beträffar, skulle en övergång till statens järnvägars taxa
kunna ske utan nämnvärd inkomständring i fråga om egentrafiken, medan det
bortfall av övergångs- och banavgifter, som skulle följa med införlivande i
statsbanenätet, (på grundval av 1949 års trafiksiffror) beräknats medföra en
inkomstminskning av cirka. 225 000 kronor årligen (för SEJ och statens järn
vägar tillsammans).

Vad persontrafiken angår, har man att skilja mellan å ena sidan Djurs
holmsbanan, som har en särskild taxa, och å andra sidan övriga linjer. En
beräkning på grundval av uppgifter från år 1948 har givit vid handen, att för
SEJ samtliga järnvägslinjer eu övergång till statens järnvägars taxa skullo
medfört en sänkning av den totala persontrafikinkomsten från, i runda tal,
8 170 000 till 5 860 000 eller med 2 310 000 kronor.

För Djursholmsbanan ensam äro motsvarande siffror 2 300 000, 1 250 000
< och 1 050 000 kronor, vilket innebär, att den genomsnittliga sänkningen skulle

0

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

utgöra drygt 45 %, medan för övriga linjer, där SEJ normaltaxa tillämpas,
summorna bli 5 870 000, 4 610 000 och 1 260 000 kronor samt procenttalet drygt
20. Skillnaden i prissättning är delvis motiverad därav, att Djursholmsbanan
består av ett flertal grenlinjer, vilkas förefintlighet fördyrar driften,
men främst hänförlig till omständigheten, att Djursholmstrafikanterna genom
spåret i Engelbrektsgatan beredes en väsentlig fördel jämfört med SEJ övriga
resande genom möjligheten att börja och avsluta sin resa vid Engelbrektsplan.
Härmed har enligt en av SEJ verkställd undersökning ernåtts, att av
den förstnämnda trafikantgruppen minst 80 % nå sin arbetsplats utan att
anlita annat trafikmedel, medan för trafikanterna från övriga linjer, vilkas
tåg framföras endast till östra stationen, motsvarande procenttal utgör 35.

Beträffande båda linjesystemen gäller emellertid i lika mån, att sänkningar
i biljettpriserna alls icke kunna motiveras därmed, att driften i statens järnvägars
regi skulle ställa sig billigare än den hittillsvarande, eller med hänvisning
till förefintligt överskott å SEJ-trafiken tagen som helhet. Det faktiska
förhållandet är fastmer, att varje prissänkning i sagda trafik måste —
i den mån ej kompensation i nettoinkomst vinnes genom ökning av frekvensen
— täckas med överskott från övriga statens järnvägars linjer.

Såsom förstående siffror visa, är det framför allt Djursholmsbauans persontaxa,
som i jämförelse med statens järnvägars uppvisar ett betydande prisgap,
och detta torde komma att till större delen bestå jämväl efter genomförandet
av nu projekterade taxehöjningar, även om SEJ icke kan annat än
partiellt utnyttja nu begärda höjningar.

Innan detta gap utfyllts eller åtminstone väsentligt reducerats, vilket sannolikt
måste dröja åtskillig tid, synes det näppeligen vara rationellt att i statens
järnvägars taxesystem infoga linjer, vilka uppvisa sådana trafiktekniska säregenheter
som de förevarande och vilkas förstatligande icke kan betraktas som
definitivt. Något som helst realskäl kan heller icke åberopas, varför staten
skulle subventionera resandetrafiken å Djursholmsbanan men lämna åt trafikanterna
å Lidingö- och Saltsjöbadsbanorna att icke blott betala ett högre
biljettpris utan också att i egenskap av statliga skattebetalare indirekt deltaga
i täckningen av förlusterna å Djurholmsbanan.

Från en vidare synvinkel betraktat synes det för övrigt knappast vara principiellt
riktigt att på statsbanan som helhet slå ut kostnaderna för de betydande
investeringar, som bli en följd av Stor-Stockholms säregna trafikförhållanden.
Den naturliga konsekvensen av dessa borde i stället bli, att för de
SJ-linjer, som tillhöra Stockholmsräjongen — efter mönster från vissa utländska
storstäder — infördes en efter linjernas egna kostnadsförhållanden avpassad
särskild lokaltaxa. Såsom skäl för en sådan åtgärd kan jämväl åberopas
önskemålet, att inom en och samma räjong de olika lokaltrafikmedlens inbördes
taxeförhållanden icke må stå i sådan disproportion, att en ur allmänna synpunkter
ofördelaktig fördelning av trafiken och på lång sikt också bebyggelsen
blir följden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

7

För övrigt skulle i fall av ett principbeslut om total tillämpning å SEJ
nuvarande järnvägslinjer av SJ taxa en bestämmelse om flerårig övergångstid
vara ofrånkomlig redan med hänsyn till den förefintliga transportkapaciteten.
Det har i ett tidigare fall (Västeråsbanan) konstaterats, att övergången till SJ
taxa föranlett eu omedelbar ökning av månadsbiljettrafiken med flera 10-tal
procent, i en av ifrågavarande förbindelser till det dubbla, en förändring, som
givetvis främst var att tillskriva de resandes övergång från andra trafikleder.
Om något liknande inträffade här, skulle trafiksvårigheterna icke kunna
bemästras, då såväl vagnparken och uppsättningen av dragande fordon som
vissa fasta anläggningar skulle komma att visa sig starkt underdimensionerade.
Man behöver blott erinra om spåret i Engelbrektsgatan och den enkelspåriga
bron vid Stocksund. Även innerstadsförbindelserna spårvägsledes med
östra stationen skulle i ett dylikt fall med all säkerhet komma att visa sig otillräckliga.

Om man sålunda kommit till uppfattningen, att för SEJ även efter övergången
i statlig ägo, böra tillämpas taxebestämmelser, som i vissa hänseenden
avvika från den allmänna statsbanetaxans, utgör denna omständighet uppenbarligen
ett starkt skäl för att giva linjesystemet i fråga viss självständighet
även i förvaltningshänseende.

Visserligen behöver med administrativ sammansmältning icke med nödvändighet
följa full likformighet i fråga om taxan, detta i all synnerhet om,
såsom här är fallet, ett linjesystem uppvisar tekniska och trafiktekniska säregenheter.
Till jämförelse kan erinras om förhållandet, att efter det omkring tiden
för sekelskiftet genomförda s. k. återköpet av de viktigaste schweiziska privatbanorna
särbestämmelser i taxehänseende under flera årtionden bestodo för
vissa delar av det nybildade nätet; enligt uppgift lär en fullständig avveckling
därav ha skett först under 40-talet. Även den särskilda taxan för SJ biltrafik
kan åberopas.

Uppenbart är emellertid, att en sådan taxeanordning som den här antydda
iir enklare att genomföra och framstår såsom naturligare för ett statligt bolags
linjer än för en statsbanedel. Härtill kommer, att, såsom redan nämnts, SEJ
uppvisar betydande säregenheter i fråga om trafikuppgifter samt driftförhållanden.
Systemet ligger ju också geografiskt skilt från järnvägsnätet i övrigt.
Även frånsett taxesynpunkterna föreligga alltså skäl att låta SEJ bilda egen
förvaltning samt att bibehålla bolagsformen. Ett avskiljande i förvaltningshänseende
kan för övrigt motiveras jämväl med hänsyn till do särskilda förhållanden,
som smalspårsnäten generellt uppvisa.

Järnvägsstyrelsen har därför i likhet med förliandlingsdelegerade från
båda sidor blivit övertygad därom, att SEJ även som statsägd järnväg bör
åtminstone under cn följd av år ställas under särskild förvaltning. Statsförvarvets
genomförande i form av aktieköp bär därför kommit att framstå såsom
den naturliga vägen.

8

Kungl. Maj:t$ proposition nr 130.

Beträffande järnvägarnas tillkomst och utbyggnad meddelar järnvägsstyrelsen
följande uppgifter.

Stockholm—Roslagens järnvägar.

(Ägare: Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag)

Koncession Öppnad för

Längd

bevil j ad

år trafik år

km

Stockholm—Rimbo .....................

..................... 1882

1885 o. 1895

56,2

Uppsala—Länna..........................

..................... 1875

1876

20,6

Länna—Norrtälje.........................

..................... 1882

1884

60,9

Stocksund—Långängstorp.............

..................... 1910

1911

1,3

Osby—Djursholm ........................

..................... 1890

1890

3,3

Djursholm—Eddavägen ...............

..................... 1899

1901 o. 1912

1,3

ösby—Altorp ..............................

...................... 1899

1910

2,1

Näsby—Åkersberga......................

..................... 1897

1901

16,1

Åkersberga—österskär ................

...................... 1907

1906

2,3

Altorp—Lahäll ............................

...................... 1928

1928

1,6

Lahäll—Näsbypark ......................

..................... 1928

1937

1,5

Rimbo—Häverösund ....................

..................... 1891

1898

39,1

Häverösund—Hallstavik ...............

...................... 1915

1915

2,7

Summa

208,9

Dannemora

—Hargs järnväg.

(Ägare: Dannemora—

-Hargs Järnvägsaktiebolag)

Koncession Öppnad för

Längd

beviljad

år trafik år

km

Dannemora—Hargshamn...............

..................... 1875

1878

39,0

Knaby—Ramhäll .........................

..................... 1875

1878

8,0

Risinge—Norrvällen .....................

..................... 1913

1915

8,2

Norrmon—Lövstabruk ..................

..................... 1921

1926

29, s

Faringe—Gimo ............................

..................... 1915

1919, 1920,

1921

32,4

Summa 117,i

Bakom dessa järnvägslinjer ha från början stått ett flertal bolag, nämligen,
förutom de i sammanställningen angivna ännu bestående, Stockholm—Rimbo
och Dannemora—Hargs järnvägsaktiebolag, Uppsala—Länna, Länna—Norrtälje,
Rimbo—Sunds, Södra Roslags kustbana samt Faringe—Gimo järnvägsaktiebolag.

SR-J bildar alltså en fusion av ett flertal från början självständiga järnvägsföretag.

I fråga om banornas tekniska standard har järnvägsstyrelsen i första hand
framhållit den omfattande elektrifieringen, vilken medfört att för närvarande
85 % av trafikarbetet faller på linjer med elektrisk drift. Beträffande styrelsens
i övrigt lämnade uppgifter av teknisk art torde jag få hänvisa till hand
lingarna.

För de fasta anläggningarna redovisas byggnadskostnader till följande belopp
(i avrundade tal): Stockholm—Roslagens järnvägar 23,8 miljoner kronor
och Dannemora—Hargs järnväg 9,3 miljoner kronor.

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 130.

Den rullande materielen utgjordes vid 1949 års slut av:

Stockholm-

lioslagens

järnvägar

......... 14

Dannemora-

Hargs

järnväg

7

......... 6

—

......... 26

—

......... 3

—

........ O

1

......... 1

—

......... 28

—

......... 92

4

......... 117

6

......... 434

210

_

8

Bokförd anskaffningskostnad, miljoner kronor......

......... 11,8

0,9

Trafikrörelsens storlek i jämförelse med av staten hittills övertagna järn
vägar av samma spårvidd, 891 mm, framgår av följande sammanställning, i
vilken angivits trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938).

Järnväg

Stockholm—Roslagens...........................

Västergötland—Göteborgs .....................

Norra Östergötlands ..............................

Kalmar—Torsås ...................................

Kalmar—Berga ....................................

Dannemora—Hargs ..............................

Lidköping—Skövde och Stentorps .........

Lidköping—Håkantorps ........................

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets .

Uddevalla—Lelången ............................

Kinneknlle—Lidköpings ........................

Mellersta Östergötlands (inkl. Väderstad—

Skännige—Bränninge) ......................

Norsholm—Västervik—Hultsfreds ..........

Gotlands .............................................

Växjö—Åseda—Hultsfreds .....................

Södra Kinnekulle .................................

Hjo—Stenstorps ..................................

Trollhättan—Nossebro...........................

Ölands ................................................

Vetlanda .............................................

Mariestad—Moholms ............................

Östra Smålands ....................................

Klintehamn—Itoma ..............................

Falkenbergs ........................................

Slite—Roma.........................................

Mönsterås ...........................................

Östra. Värends .....................................

Eksjö—österbymo ..............................

Samtliga enskilda smalspåriga järnvägar ...

rrafikerad Personkm Godstonkm

Till-

banlängd pr bankm pr bankm
km 1 000-tal

hopa

208,9

311,8

36,5

348,3

260,i

93,4

169,2

262,6

133,i

61,2

87,o

148,2

40,3

85,i

33,o

118,7

76,6

65,8

45,7

111,6

117,1

15,i

94,i

109,2

70,9

77,3

31,6

108,9

27,8

49,s

58,7

108,o

101,i

78,4

29,4

107,8

89,o

36,8

65,6

101,9

29,o

42,8

56,9

99,7

175,o

64,4

32,7

97,i

232,3

49,7

34,i

83,8

116,5

46,5

35,o

82,i

115,9

36,3

30,9

67,2

9,1

0,4

55,i

55,5

54,5

28,2

25,o

53,2

32,i

20,o

22,o

43,2

150,8

16,i

22,8

38,9

80,4

16,5

19,3

35,8

17,8

30,o

3,1

33,7

79,i

13,7

12,7

26,4

49,7

9,5

16,4

25,9

102,o

16,2

8,7

24,9

33,o

7,9

16,6

24,5

69,3

11,0

8,1

19,i

42,4

10,5

6,o

16,5

34,o

3,1

8,5

11,0

3 597,3

61, i

54,9

116,3

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

Av denna jämförelse framgår, att räknat efter antalet trafikenheter Stock
liolm—Koslagens järnvägar stå långt framför övriga järnvägar med samma
spårvidd, medan Dannemora—Hargs järnväg liåller sig nära genomsnittet, samt
att denna rangplats för SKJ helt beror på persontrafiken. Tilläggas må, att
från 1938 till 1949 antalet personkm stigit med 119 % på SKJ mot 106 % för
vårt lands järnvägar i genomsnitt. Räknat efter inkomst är stegringen 164 %
för SRJ mot 170 % för genomsnittet. I fråga om progressionen äro sålunda
skillnaderna relativt små.

Något statslån finnes för närvarande icke. Som bidrag till byggande av järnvägarna
ha följande statslån beviljats:

Uppsala—Länna jämvägsaktiebolag 30 000 kronor år 1876

Länna—Norrtälje 750 000 » 1882

Stockholm—Rimbo » 500 000 1883

Därjämte har ur motorvagnslånefonden under åren 1937—1939 beviljat-s lån
om sammanlagt 202 900 kronor, vilka inlösts år 1943.

I anslutning till järnvägstrafiken bedriver SRJ — genom sina dotterbolag
Stockholms Läns Omnibus AB (SLO) och Norra Upplands Omnibus AB (NUO)

- en mycket omfattande billinjetrafik för person- och godsbefordran samt jämväl
viss beställningstrafik. Därjämte bedriver SRJ viss lastbilsrörelse i egen
regi.

Följande sammanställning innehåller uppgifter angående linjelängd, vagnpark,
fasta anläggningar samt anläggningsvärden.

SLO och

NUO SRJ

Våglängd, km .................................... 930

Linjelängd, km.................................... 1 649

F ordonspark

Bussar ........................................... 106

Personbilar .................................... 19

Lastbilar ....................................... 17 14

Släpvagnar ..................................... 39 l

Anskaffningskostnad, 1 000 kr................ 4 463 140

Fasta anläggningar

Anskaffningskostnad, 1 000 kr................ 1 889 _

Uppdelningen på bolag är i huvudsak formell, i det att SRJ dels äger hela
aktiestocken i dotterbolagen, dels arrenderar de båda bussbolagens anläggningar,
materiel och rörelser mot en arrendeavgift motsvarande dotterbolagens
kostnader för räntor, avskrivningar och skatter. Denna anordning synes ägnad
att befrämja en rationell samverkan mellan skilda trafikmedel ävensom en
förvaltning i den samhälleliga trafikhushållningens intresse.

Beträffande motiven för stats förvärvet har järnvägsstyrelsen till en början
uttalat, att den rationaliseringseffekt, vilken är hänförlig till samgåendet mellan
anslutande smalspåriga järnvägar, helt eller i huvudsak ernåtts redan i enskild
regi. Konsekvensen blir, att möjligheterna att efter förstatligandet åstadkomma

11

Kungl. May.ts proposition nr 130.

ytterligare rationalisering bli skäligen obetydliga. Med SJ normalspårsnät kan
egentlig samdrift icke äga rum. Genomgås de motiv, som i samband med 19o9
års riksdagsbeslut anfördes för förstatligandet och av vilka flertalet kunna sammanfattas
i satsen, att enhetliggörande innebär effektivisering, visa sig dessa
endast i ringa män bärande i fråga om smalspårsnäten, i allt fall beträffande
banorna i Roslagen. SItJ-systemet går ju fram till trafikområdets dominerande
centralpunkt och överkorsas icke av någon normalspårslinje. I konsekvens häimed
spelar föreningsstationsfrågan en osedvanligt liten roll, och trafikutbytet
med normalspårsnätet är skäligen obetydligt jämfört med de totala trafikuppgifterna.
SEJ materiel måste också praktiskt taget helt hållas kvar inom nätet,
oberoende av vem som är trafikutövare. Ej heller i fråga om verkstadsanläggningarnas
utnyttjande synes förstatligandet kunna beräknas medföra någon
.ändring, detta med hänsyn till bl. a. de säregna driftförhållandena.

Emellertid var man säkerligen redan år 1939 fullt på det klara med, att den
i kommittébetänkande och riksdagshandlingar utsatta motiveringen i huvudsak
syftade på det splittrade normalspårsnätet och att man följaktligen
måste basera medtagandet av de i stort sett färdigfusionerade smalspårsnäten
på andra motiv, vilka man dock ej fann lämpligt att framhäva.

Främst står därvid självfallet det sakförhållande, som under de senare
åren kan sägas ha blivit universellt, nämligen järnvägsrörelscns successivt
avtagande lönsamhet, varmed följt en alltmer utbredd oförmåga för de enskilda
järnvägsföretagen att med egna eller lånta medel finansiera erforderliga
investeringar. Från denna synpunkt ha flertalet smalspårsnät länge varit
mogna för förstatligande. Vid nära nog samtliga smalspårsbanor, som staten
hittills övertagit, visar sig nämligen investeringsverksamheten för tiden efter
1930 hava kompenserat endast en — oftast liten — del av den tekniska värdeminskningen.
Samma var för övrigt säkerligen fallet tander 20-talet, men denna
tids mindre välordnade, från järnväg till järnväg i viss man växlande bokföring
lämnar icke en lika klar bild av förhållandet.

Järnvägsstyrelsen har icke funnit lämpligt här angiva siffror för enstaka
förvaltningar utan har begränsat sig till att nämna, att för alla vårt lands
enskilda smalspåriga järnvägar tillsammantagna det- bokförda nettovärdet
minskade från 139 miljoner kronor vid utgången av 1931, det första aret
med likformig bokföring, till 124 miljoner kronor vid utgången av 1938, det
sista hela mellankrigsåret. Som nettovärde har därvid räknats skillnaden
mellan byggnadskostnaden, å ena sidan, och förnyelsefondens behållning, utförd
eller satt inom linjen, å andra sidan. Den funna minskningen av 15 miljoner
kronor har skett under 7 av och giver alltså ett arsmedeltal av 2,1
miljoner kronor, att ställa mot en total årlig avsättning till förnyelsefondema
av i genomsnitt 2,3 miljoner kronor.

Även om jämförelsen icke bör pressas, visa siffrorna i allt fall, att under
]terioden i Iråga endast en ringa del av'' den automatiska väldeminskningen
kompenserats genom anskaffningar och arbeten, vilka bokförts som investeringar.
Vid de under 40 talet genomförda statsförvärven av smalspårsbanor

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

har det också visat sig, att anläggningarna till helt övervägande del härröra
från tiden före år 1914.

Att något sådant kunnat ske, utan att järnvägarna blivit funktionsodugliga,
beror givetvis av att användningstiden för järnvägarnas anläggningar är lång,
varom de tillämpade procenttalen för avskrivningarna bära vittne, samt att in
till 1914 denna användningstid hunnit endast till en mindre del utnyttjas.
Emellertid är det klart, att ett sådant 30-årigt uppehåll i fråga om investeringarna
inneburit en tillbakagång icke blott relativt utan också absolut. Till
jämförelse må nämnas, att under nämnda tid (1932—1938) det bokförda nettovärdet
av de normalspåriga järnvägarna öfcat från 1 598 till 1 751, d. v. s. med
153 miljoner kronor, en utveckling där investeringarna vid SJ dominerat. -—
Det är givetvis förklarligt, att, sedan utsikterna till vinst försvunnit, de enskilda
järnvägarnas långivare ansett, att avskrivningsmedlen bort i största,
möjliga utsträckning användas till låneamortering, men också uppenbart, att
det framdeles, då förnyelsen icke längre kunnat uppskjutas, skulle ha blivit
praktiskt taget omöjligt att skaffa ny kredit. Vid sådant förhållande framstod
smalspårsbanornas medtagande i förstatligandet såsom ett ofrånkomligt
villkor för desammas bevarande såsom effektiva trafikleder.

SRJ har i sistberörda hänseende intagit en särställning, då denna järnväg
efter slutet av förenämnda period 1932—38 uppvisat eu expansion, till vilken
få motstycken finnas. Sålunda ökades anläggningsvärdet för den färdiga
banan från 19,3 enligt 1938 års bokslut till 37,3 miljoner kronor enligt 1949
års, medan fömyelsefonden samtidigt steg från 6,5 till 11,3 miljoner kronor,
innebärande en ökning av nettovärdet från 12,8 till 26,o miljoner kronor. Denna
expansion tyder ingalunda på något sådant utsinande av kreditkällorna, som
det förut antydda.

Av detta förhållande är man emellertid icke berättigad draga slutsatsen,
att SEJ vid fortsatt enskild drift kunde förväntas uppvisa en lika gynnsam
utveckling. Fastmer förefaller det sannolikt, att SEJ medtagande i 1939 års
förstatligandeplaner för långivarna framstått som »extragaranti», och följaktligen
väsentligt underlättat de genomförda stora kreditoperationerna.

Medlen synas genomgående ha använts till rationella samt i och för sig
väl räntabla investeringar. Med den förda investeringspolitiken har sålunda
följt, icke blott att SEJ uppvisar eu väsentligt högre standard än någon
tidigare övertagen smalspårig järnväg, utan jämväl att — delvis tack vare den
prisutveckling som har ägt rum — bolagets ekonomiska ställning, om också
absolut taget vansklig med hänsyn till nyss berörda allmänna järnvägsekonomiska
förhållanden, dock är betydligt starkare än den skulle varit med restrik
t i vite! i fråga om investeringarna.

För att belysa järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden under åren 1931—
1949 har järnvägsstyrelsen lämnat vissa sammanställningar, innefattande
drifträkningar, vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar. Sammanställningarna
torde såsom bilagor (bil. 2—8) få fogas till dagens statsråds
protokoll.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

En sammanfattning av bolagens ställning erhålles ur koncernbalansen per
den 31 december 1949, som här återgives i något förkortad form.

Anläggningstillgångar:

Tillgångar.

1000-tal kronor

Anläggningar för järn vägsrörelsen...........,....................

Avgår: förnyelsefonder ...............................................

Omnibusbolagens fastigheter, fordon, inventarier m.

(netto) .................................................................

Anläggningar för diverse rörelsegrenar..........................

Aktier, reverser, diverse fordringar m. m.....................

41 972

12 859 29113

3 291
1143

573 5007

Summa anläggningstillgångar 34 120

Omsättningstillgångar:

Förråd ..............................

Diverse fordringar och kassa

............................. 1640

.......................................... 776

Summa omsättningstillgångar 2 416

Summa tillgångar 36 536

Skulder.

Främmande kapital:

Långfristiga skulder:

Obligationslån...................................

Förlagslån........................................

Diverse inteckningslån .......................

Bankskulder ....................................

9 977
2 460
195

14 842 27 474

Kortfristiga skulder:

Kontraktskulder .
Övriga skulder .
Oguldna skatter ....

861
2 221

Summa främmande kapital

Eget kapital:

Moderbolagets aktiekapital ................................................

Bundna reserver

hos moderbolaget .........................................................

hos dotterbolagen .........................................................

Övriga reserver

hos moderbolaget .........................................................

hos dotterbolagen ..........................................................

Tillkommer skillnaden mellan dotterbolagens nom. aktiekapital
och bokförda värdet av aktier i dotterbolagen .....................

630

173

165
168
1 665
825

3 082

__8

30 564

3 750

803

333

840
5 726
246

Årets vinst (inkl. dotterbolagen) ......

Summa eget kapital 5 972
Summa skulder 36 536

14

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Beträffande företagens affärsvärde framhåller järnvägsstyrelsen, att liksom
i de tidigare fall av statsförvärv, där ett affärsvärde ansetts vara för handen,
har för bestämning av detta uppgjorts en s. k. normalkalkyl avsedd att visa
det sannolika utfallet av den till statsförvärv ifrågasatta rörelsen, för det fall
att denna skulle ha förblivit i enskild ägo. Beträffande de grundantaganden,
på vilka normalkalkylen baserats, ävensom de riktlinjer i övrigt, som följts vid
dess uppgörande, har redogörelse på sin tid meddelats i järnvägsstyrelsens
framställning den 23 februari 1940 angående statsförvärv av Göteborg—Borås
och Borås—Alvesta järnvägar, vilket förvärv inledde det år 1939 i princip beslutade
allmänna järnvägsförstatligandet. Styrelsen erinrar nu, att beräkningen
främst grundats på uppgifter för den som basperiod betraktade årsföljden
1931—38, varvid tiden för denna periods slut framstått såsom primär
beräkningstidpunkt.

Den valda baseringen har självfallet blivit föråldrad i och med framkomsten
av siffror för efterkrigsåren, vilka måste anses vara bättre ägnade att
ligga till grund för cn bedömning av framtidsutsikterna.

För SBJ är en sådan aktualisering särskilt starkt påkallad med hänsyn till
den omvandling, som där försiggått under 40-talet. Med åren 1946—49
som basperiod samt årsskiftet 1949/50 som primär beräkningstidpunkt har
för SRJ-koncernen erhållits följande normalårssiffror.

Järnvägarna Biltrafiken
1000-tal kronor

Driftinkomster .............................. 11 200 4 370

Driftutgifter ................................. 9 234 3 430

Driftöverskott ............................... 1966 940

De sålunda bestämda, såsom normala betraktade driftöverskotten ha inlagts
i efterföljande sammanställning av utgifter och inkomster för SKJ jämvägsoch
bilrörelse, vilken vad övriga utgifter och inkomster angår närmast hänför
sig till förhållandena vid den primära beräkningstidpunkten.

Inkomster och utgifter.

Inkomster:

Driftöverskott av järnvägsrörelsen .....

Driftöverskott av bilrörelsen ...........

Övriga inkomster.............................

Underskott ....................................

Utgifter:

Räntor å lån .......................

Avsättning till förnyelsefond:

järnvägsrörelsen ..............

bilrörelsen .....................

1 000-tal kronor

...... 1966

..... 940

70

..... 32

Tillhopa 3 008

....... 1 145

1305

558

Tillhopa 3 008

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

15

Av anförda poster är det, framhåller styrelsen, främst avsättningen till förnyelsefond
för jämvägsrörelsen, som förorsakat meningsskiljaktighet. Den
angivna siffran är beräknad enligt nuvärdesprincipen, d. v. s. baserad på de vid
beräkningstidpunkten gällande priserna, under motivering att man endast på
så sätt erhåller medel till investeringar, tillräckligt stora för kompensation av
den fortgående tekniska värdeminskningen.

Från säljaresidan har däremot gjorts gällande, att tillämpningen av nuvärdesprincipen
visserligen vore i och för sig riktig, men att resultatet icke
vore kongruent med kalkylen av driftinkomsterna, då den senare skett på
grundval av taxor, vilka förutsatte avskrivningar enbart å de historiska värdena.
Med utgående från dessa värden har säljaren framiäknat en normalav
sättning för jämvägsrörelsen av 877 000 kronor, d. v. s. 428 000 kronor mindre
än den nyss angivna. Med sistnämnda belopp skulle följaktligen 1949 års
trafikinkomster ha behövt höjas för att kompensera övergången till nuvärdes
principen, varvid enligt normalkalkylen skulle uppstått ett överskott av
(428 000 — 32 000) 396 000 kronor. Med den omslutning av 11200 000 kronor,
som förut angivits, blir detta en höjning av ej fullt 4 % och från säljaresidan
hyser man intet tvivel därom, att en höjning av avgiftsnivån, som givit en så
stor resterande inkomstökning, utan olägenhet skulle kunnat genomföras, om
blott vederbörande statliga myndigheter godkänt en kalkyl med avskrivningar
enligt nuvärden.

Om man räknade denna höjning såsom genomförd, bleve under förhållan
den, som i övrigt motsvarade de vid normalkalkylen .antagna, d. v. s. i stort
sett de under 1949 faktiskt rådande, överskottet tillräckligt såväl för förräntning
av de nya investeringar, vilka påkallades av andra skäl än trafikens
expansion, som till utdelning å aktierna. Yad beträffar utrymmet för taxehöjningar,
borde jämväl beaktas möjligheten av trafikskattens avskaffande.

På köparesidan ansåg man icke riktigt att företaga en sådan modifikation,
då man därmed komme in på en allför osäker grund. Mot den 1949 bestående
regleringen av priserna stod ett lönestopp, och om man förutsatte ändring av
kalkylen i ett stycke, komme man oundvikligen in på ändringar i övriga. Bo
aktades samtliga förevarande förhållanden, förefölle det icke sannolikt, att den
från och med 1927 inställda utdelningen å stamaktierna skulle komma att i
en närmare framtid återupptagas, åtminstone om bolaget voro inställt mot
en egen förvaltning på lång sikt, vid vilken en begränsning av skuldsumman
måste stå som huvudriktpunkt.

På köparesidan kom man sålunda, uttalar styrelsen, till slutsatsen, att ut
sikten att erhålla avkastning å stamaktierna vore särdeles oviss och att följ
aktligen priset för desamma finge bli beroende på en skälighetsprövning. Såsom
resultat av dessa överväganden har man kommit till de aktiepriser om 25
kronor jämte ackumulerad utdelning för varje preferensaktie och 5 kronor 89
öre (6 kronor) för varje stamaktie, som framgå av avtalstexten.

Till följd av under senaste tid inträdda förändringar äro, erinrar styrelsen,
även den moderniserade normalkalkylens siffror — vilka visat sig mycket nära
överensstämma med 1950 års resultat — nu föråldrade, särskilt vad järnvägs -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

rörelsen angår. En av SEJ uppgjord i samband med Svenska järnvägsföreningens
framställning om taxereglering meddelad beräkning över årliga inkomster
och utgifter, slutar på följande summor.

Milj. kronor

Inkomster ..................................... 12,4

Utgifter ........................................ 10,9

Driftöverskott ................................ 1,5

Inkomstberäkningen, som innebär höjning gentemot normalkalkyleu av 1,2
miljon kronor, förutsätter, dels att förslaget om taxereglering blir av Kungl.
Maj:t godkänt, dels att Kungl. Maj:ts proposition 1951: 67 angående trafikskattens
upphörande vinner riksdagens bifall. Av utgiftsökningen om cirka 1,7
miljon kronor har ett belopp av 1,2 miljon kronor beräknats hänförligt till
det nya avtalet beträffande de vid SEJ anställdas avlöningsförmåner samt 0,2
miljon kronor till höjda bränslepriser.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att det nu kalkylerade driftöverskottet ligger
ej oväsentligt under normalkalkylens, och att det följaktligen för närvarande
finnes, för såvitt avsättning till förnyelse skall beräknas efter nupriser, alls
intet utrymme för överskott åt aktieägarna.

Av det nu anförda torde enligt styrelsen framgå, att utgiften för förevarande
aktieförvärv icke skulle kunna betraktas såsom räntabel investering ens under
förutsättningen, att det vore möjligt undvika alla konsekvenser av statsövertagandet,
en förutsättning som uppenbarligen är orealistisk. Detta oaktat har
emellertid järnvägsstyrelsen, efter övervägande i möjlig män av samtliga omständigheter,
som beröra denna uppgörelse, däribland främst innehållet i 1939
års principbeslut, samt verkställd jämförelse med de ersättningar, som lämnats
vid hittills skedda förvärv av enskilda järnvägar, kommit till uppfattningen,
att de beträffande aktieförvärvet i Stockholm—Eimbo järnvägsaktiebolag avtalade
ekonomiska villkoren kunna betraktas såsom för statsverket godtagbara.
Mot överenskommelsens bestämmelser i övrigt har järnvägsstyrelsen icke
funnit anledning till erinran.

Samtidigt har styrelsen uttryckligen framhållit, att detta ställningstagande
icke innebär, att styrelsen bortsett från förhållandet, att — oavsett villkoren —
statsförvärvet av Stockholm—Eoslagens järnvägar kommer att innebära en
väsentlig belastning av statens järnvägars affärsresultat. Styrelsen har emellertid
betraktat en sådan inverkan som en oundviklig konsekvens av järnvägsförstatligandets
allmännelighet.

Såsom förut berörts och i det följande något närmare utvecklas, väntas
bolagsformens bibehållande under en relativt lång övergångstid icke kunna
leda till att förluster å rörelsen undgås men väl till att desamma reduceras
åtminstone temporärt. Vad som anses uppnåeligt är med andra ord, att de med
statsförvärvet följande inkomstminskningarna och utgiftsökningarna icke skola
sätta in i ett slag.

Några detaljplaner för den framtida anpassningen har styrelsen ännu icke
uPPgj°rt- Vad beträffar den närmare framtiden räknar styrelsen emellertid
med i huvudsak följande ändringar:

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

a) att efter den vanliga övergångstiden av sex månader, d. v. s. från och
med januari 1952, personalens avlöningsförmåner bringas upp till statens järnvägars
nivå;

b) att från och med juli 1951 samma reglering företages i fråga om SRJ
pensionärer, som skulle ha blivit en konsekvens, om det nu föreslagna beslutet
följts av järnvägsbolagens likvidation och järnvägarnas inlemmande i statsbanenätet.

En verkställd överslagsberäkning har, meddelar styrelsen, givit vid handen,
att ändringarna vid a) och b) skulle medföra utgiftsökningar om respektive
0,5 och l,o miljon kronor årligen.

Enär, såsom förut påpekats, driftöverskottet i fortsatt enskild regi beräknats
till allenast 1,5 miljon kronor, vilket belopp enligt normalkalkylens antaganden
icke är tillräckligt för lånens förräntning samt avsättning till förnyelse
efter rationella grunder, följer, fortsätter styrelsen, såsom en ofrånkomlig
konsekvens, att efter nyssberörda ändringar i ogynnsam riktning förlustresultat
av betydande storlek bliva oundvikliga. Enligt normalkalkylen
jämförd med nyss anförda siffror skulle — med avskrivning efter nuvärden —
förlusten uppgå till cirka 2 miljoner kronor årligen, med hänsyn till pågående
prisförhöjningar samt riskerna för övriga ändringar i ogynnsam riktning förefaller
emellertid ett belopp av 2,5—3 miljoner kronor sannolikare.

Då det icke kan vara rationellt att under tiden för bolagsformens bibehållande
balansera dessa förluster, en anordning som för övrigt framstår såsom
möjlig endast för en relativt kort tid i betraktande av bolagets i förhållande
till totalomslutningen mycket låga aktiekapital, har styrelsen föreslagit en
sådan ordning, att bolaget beredes årligt tillskott från statens järnvägar med
så stort belopp, som erfordras för balansering av den samlade driftbudgeten
för koncernen, varvid i utgifterna skall inräknas för järnvägsrörelsen författningsenlig
och i övrigt sedvanlig avsättning till förnyelsefondema. Ett sådant
arrangemang skiljer sig formellt men icke reellt från de relationer, som skulle
ernås, därest koncernens järnvägar och övriga rörelse direkt övertoges av
staten men icke inlemmades i statens järnvägar utan förvaltades som en med
exempelvis hyresverksamheten jämställd sidoordnad rörelsegren, vars saldo
under samlingsrubriken »Övriga inkomster» finge överföras till statens järnvägars
drifträkning.

Den träffade överenskommelsen avser, uttalar styrelsen slutligen, i första
hand förvärv av aktier till ett nominellt belopp av 2 888 750 kronor. Enligt § 3
i överenskommelsen är staten emellertid skyldig att på i huvudsak lika villkor
inlösa jämväl övriga aktier i bolaget, varför medel nu måste avses för inlösen
av hela aktiebeståndet, vilket utgör nominellt 3 750 000 kronor och betingar
en total köpesumma av 1 504 330 kronor eller avrundat 1 505 000 kronor.

Genom statsförvärvet av aktierna ökas den reella säkerheten för bolagets
lån. För att en önskvärd väsentlig förbättring av räntevillkoren för dessa skall
kunna ernås, torde emellertid krävas, att järnvägsstyrelsen beredes möjlighet
att i erforderlig utsträckning teckna borgen därför. Styrelsen hemställer om
2—583 si Bihang Ull riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 130.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

ett sådant bemyndigande, vilket synes böra innefatta jämväl rättighet att
meddela tillfällig försträckning av investerings- och rörelsemedel. Frågan,
huruvida och i vad mån statens järnvägars fond bör tilldelas särskilda anslagsmedel
för sagda ändamål, torde lämpligen kunna upptagas till behandling i
framställningen angående anslag för budgetåret 1952/53 till nya byggnader och
anläggningar m. m. vid statens järnvägar.

Med åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen

dels besluta att aktierna i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag må på
överenskomna villkor förvärvas av staten,

dels till Förvärv av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag för budgetåret
1951/52 å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens
järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 1 505 000 kronor,

dels ock medgiva, att järnvägsstyrelsen bemyndigas att, efter det aktieförvärvet
ägt rum, dels teckna borgen å förenämnda bolags lån, i de fall där genom
en sådan åtgärd kan ernås en väsentlig förbättring av lånevillkoren, dels lämna
samma bolag de bidrag i form av tillskott respektive lån, som kunna befinnas
erforderliga för balansering av driftbudgeten, varvid i utgifterna skall inräknas
författningsenlig avsättning till förnyelsefond, respektive för bestridande av
utgifter för investeringar samt förvärv av för verksamheten erforderliga rörliga
tillgångar, i den mån driftinkomster samt nämnda avsättningar ej därtill
förslå.

Departementschefen.

Innan jag närmare behandlar den föreliggande överenskommelsen om statsförvärv
av Stockholm—Roslagens järnvägar (SRJ), torde jag få erinra om
att i propositionen 1939: 207 förslag framlagts för 1939 års lagtima riksdag
om åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Till de enskilda
järnvägar, som enligt propositionen borde införlivas med statsbanenätet, höra
bland andra Stockholm—Roslagens järnvägar. Vid behandlingen av propositionen
i statsutskottet uttalade detta (utlåt, nr 172), att det blivande förstatligandet
borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl normalspåriga
som smalspåriga, vilka ej voro att betrakta som spårvägar eller hade
liknande lokal karaktär och som överhuvud voro av den allmänna betydelse
att de borde fortbestå.

Riksdagen biträdde (skriv, nr 318) utskottets uttalande. Härjämte framhöll
riksdagen önskvärdheten av att förvärven ej — såsom dittills emellanåt
skett — genomfördes allenast indirekt genom förvärv av en aktiemajoritet
utan i den mera direkta och också mera betryggande form, som ett inköp
av själva järnvägsanläggningen innebure.

Den överenskommelse, som järnvägsstyrelsen nu, under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande senast den 25 juni 1951, underställt statsmakterna,
avser statsförvärv av samtliga 24 000 preferensaktier och en majoritets -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

post om 91550 stamaktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, vilket
självt eller genom dotterbolag äger den till SRJ hörande järnvägs- och bilrörelsen
m. m. Köpeskillingen utgör för preferensaktierna 758 400 kronor och
för stamaktieposten 539 229 kronor 50 öre eller tillhopa 1 297 629 kronor 50
öre. Staten förbinder sig även att inlösa övriga stamaktier i järnvägsbolaget.

Av järnvägsstyrelsens utredning i ämnet framgår, att utgiften för ifrågavarande
aktieförvärv icke kan anses utgöra en räntabel investering. Järnvägsstyrelsen
har emellertid, efter övervägande av på denna fråga inverkande
omständigheter, främst 1939 års principbeslut om enhetliggörande av landets
järnvägar, och efter verkställd jämförelse med de ersättningar, som lämnats
vid hittills skedda förvärv av enskilda järnvägar, ansett de avtalade ekonomiska
villkoren vara för statsverket godtagbara. Mot järnvägsstyrelsens bedömning
har jag ej något att erinra.

I det följande berör jag vissa särskilda spörsmål, som sammanhänga med
ifrågavarande förvärv.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, har viss del av SRJ, nämligen Djursholmsbanan,
karaktär av spårväg och bör därför i princip ej omfattas av ett
förstatligande. En förutsättning för överenskommelsen är emellertid, att
Djursholmsbanan medföljer i köpet. Med hänsyn härtill anser jag mig böra
tillstyrka, att denna bana efter statsförvärvet av SRJ tills vidare får samförvaltas
med övriga till koncernen hörande banor.

Ej heller har jag något att erinra mot vad styrelsen anfört till förmån för
aitt SRJ med hänsyn till bl. a. föreliggande säregenheter i trafikhänseende
erhåller viss självständighet i förvaltningshänseende. Jag finner i likhet med
styrelsen särskilda skäl i detta fall föreligga som motivera, att statsförvärvet
sker i form av ett aktieköp.

Styrelsen har äskat 1 505 000 kronor till täckande av köpeskillingen för
aktierna och till likvid vid inlösen av återstående stamaktier. Jag tillstyrker,
att nämnda belopp anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Yad styrelsen anfört till stöd för att uppkommande förluster täckas genom
årliga tillskott och nödvändigt kapitalbehov tillgodoses genom lån från statens
järnvägar kan jag ansluta mig till, såvitt avser det närmaste budgetåret. Jag
utgår från att de investeringar, som under denna tid kunna ifrågakomma,
skola bli av ringa omfattning. Frågan huru dessa spörsmål skola lösas på
längre sikt får upptagas till prövning i 1952 års statsverksproposition. Det begärda
bemyndigandet bör nu begränsas till att avse budgetåret 1951/52.

Slutligen förordar jag, att riksdagen medgiver att järnvägsstyrelsen lämnas
bemyndigande att i erforderlig utsträckning teckna borgen för koncernens
nuvarande låneskulder, därest en väsentlig förbättring av villkoren för bolagets
lån härigenom kan erhållas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande överenskommelse,

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

dels till Förvärv av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
för budgetåret 1951/52 å kapitalbudgeten under statens
affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag
av 1 505 000 kronor,

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga järnvägsstyrelsen
att, efter det aktieförvärvet ägt rum, dels teckna borgen
å förenämnda bolags lån, i de fall där genom en sådan
åtgärd kan ernås en väsentlig förbättring av lånevillkoren, dels
under budgetårett 1951/52 lämna samma bolag de bidrag i
form av tillskott respektive lån, som kunna befinnas erforderliga
för balansering av driftbudgeten, varvid i utgifterna
skall inräknas författningsenlig avsättning till förnyelsefond,
respektive för bestridande av utgifter för investeringar samt. förvärv
av för verksamheten erforderliga rörliga tillgångar, i den
mån driftinkomster samt nämnda avsättningar ej därtill förslå.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

21

Bil. 1.

Överenskommelse.

Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, nedan kallad banken, disponerar för
egen och annans räkning över följande aktier i Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag,
nämligen dels samtliga 24 000 st. preferensaktier å sammanlagt
nom. 600 000 kronor, dels 91550 st. stamaktier å sammanlagt nom. 2 288 750
kronor. Preferensaktierna äro förenade med kupong från och med nr 11 och
stamaktierna med kupong från och med nr 33.

Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag kallas nedan järnvägsbolaget, och
järnvägsbolaget jämte fyra dotterbolag, i vilka järnvägsbolaget direkt eller
indirekt äger samtliga aktier, benämnes i det följande bolagen.

Mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, nedan kallad styrelsen,
å ena, och banken, å andra sidan, har denna dag träffats följande överenskommelse
om statens övertagande av ovannämnda aktier i järnvägsbolaget.

§ 1-

Styrelsen förbinder sig att den 1 juli 1951 köpa och banken att samma dag
(tillträdesdagen) tillhandahålla de i ingressen till denna överenskommelse angivna
aktierna.

Köpeskillingen skall vara:

för preferensaktierna med kuponger .................................... 758 400: —

varav 600 000 kronor motsvarar aktiernas kapitalvärde och

158 400 kronor belöper på kuponger för åren 1946—1950, samt
för stamaktierna med kuponger kronor 5:89 per aktie eller inalles 539 229:50

Kronor 1 297 629:50

Styrelsen skall vara berättigad att betala köpeskillingen med kontant kronor
47 629: 50 samt av Riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis å köpeskillingens
återstående belopp, 1 250 000 kronor, löpande med 3 % årlig ränta, som den
1 juli årligen lägges till kapitalet, samt förfallande till betalning den 1 juli
1961, ehuru med rätt för innehavaren att på anfordran utfå upplupna till
kapitalet lagda räntor.

Köpeskillingen skall betalas och aktierna med kuponger överlämnas vederbörligen
transporterade in blanco kl. 10 den 1 juli 1951 på Riksgäldskontoret
i Stockholm. Avräkningsnota skall upprättas genom bankens försorg.

§2.

Styrelsen förbinder sig att under tiden den 2 juli 1951—1 juli 1952 på anmodan
inlösa övriga stamaktier i järnvägsbolaget till ett pris av sex (6) kronor
per aktie, att kontant erläggas. Anmodan skall riktas till styrelsen.

§ 3.

Banken garanterar, att vederbörande bolagsledningar intill tillträdesdagen
icke utan skriftligt medgivande av styrelsen disponera bolagens tillgångar eller
ikläda bolagen förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens
normala rörelse.

Banken garanterar vidare, att en av styrelsen utsedd representant kallas till
alla styrelsesammanträden i bolagen under tiden fram till tillträdesdagen och
på styrelsesammanträdena höres i alla frågor av större vikt.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

§4.

Styrelsen förbinder sig att i det eller de avtal, som framdeles kunna komma
att träffas om att bolagen tillhöriga järnvägar och rörelse i övrigt skola införlivas
med statens järnvägar, intaga bestämmelser rörande personalens anställning
och lönevillkor, som äro likvärdiga med dem, vilka tillämpats vid hittills,
jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.

I den mån personliga tjänsteavtal föreligga, skola dock bestämmelserna i
dem iakttagas.

§ 5.

Styrelsen förbinder sig att respektera av bolagen enligt en till styrelsen
överlämnad, innevarande dag dagtecknad förteckning redan fattade beslut om
särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande jämväl gälla, efter
det att bolagens järnvägar och rörelsen i övrigt må hava införlivats med statens
järnvägar.

§6.

Banken garanterar, att frågorna om disposition av vinstmedel, bestämmande
av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte suppleanter
och val av revisorer jämte suppleanter för dem icke skola avgöras å bolagens
ordinarie bolagsstämmor 1951, om dessa hållas före den 30 juni, utan skola
bordläggas till fortsatta stämmor nämnda dag och då avgöras i enlighet med
de anvisningar, som styrelsen kommer att lämna.

, §?•

Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att den godkännes
av Kungl. Maj:t senast den 25 juni 1951. Om sådant godkännande ej lämnats
inom angiven tid, skall överenskommelsen ha förfallit utan anspråk från någondera
sidan.

Stockholm den 12 mars 1951.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN AKTIEBOLAGET SVENSKA

HANDELSBANKEN

Erik Upmark E. Browaldh

Erik Malmkvist

Stig Ödmark

Kungl. Maj.ts proposition nr 130.

23

Bil. 2.

Stockholm—Roslagens järn vägar
(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).
Drifträkningar åren 1931—1939.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T u

sental

tron

o r

Inkomster.

2 667

2 636

2 625

2 706

2 716

2 787

2 921

3063

3 333

1019

878

776

847

800

748

782

757

907

143

144

157

164

160

162

166

170

158

Summa

3 829

3 658

3 558

3 717

3676

3697

3 869

3 990

4398

3 204

2 979

2 886

2 885

2 943

2 926

3 064

3175

3 413

625

679

672

832

733

771

805

815

985

Stockholm—Roslagens järnvägar.
Drifträkningar åren 1940—1949.

Inkomster.

Persontrafik ....

Godstrafik ......

Övriga inkomster

Summa

Utgifter ..........

Driftöverskott......

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

Tusental kronor

4 217
1167

166

5 550

4 281

1269

4 664
1528
182

6374

4 936

1438

5 499
2142

202

7 843

6 070

1773

6 360

2 210
226

8 796

6 585

2 211

6 784

2 774

235

9 793

7 249

2 544

7 035
3 084

252

10371

8 581

1790

6 448

2 817
246

9 511

8111

1400

6 684
2176

256

9116

7 891

1225

7 990

2 in

292

10393

8 728

1665

8 096
1905
295

10296

8 503

1793

Bil. 3.

Dannemora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).

Drifträkningar åren 1931-1939.

Inkomster.

Persontrafik ............

Godstrafik ..............

Övriga inkomster........

Summa

Utgifter ..................

Driftöverskott..............

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Tusental kronor

10

294

26

330

269

61

11

397

25

433

261

172

9

326

28

368

222

141

8

350

26

384

231

153

47

381

28

456

318

138

50

552

30

632

405

227

49

677

36

762

535

227

47

597

30

674

459

215

52

757

27

836

492

344

24

Kungl. May.ts proposition nr 130.

Danuemora—Hargs järnväg.
Drifträkningar åren 1940—1949.

Inkomster.

Persontrafik......

Godstrafik........

Övriga inkomster. .

Summa

Utgifter............

Driftöverskott ......

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

Tusental kronor

103

870

45

1018

564

454

114

982

37

1133

725

408

150

838

40

1028

849

179

163

871

45

1079

813

266

166

832

42

1040

914

126

166

619

55

840

937

-97

148

761

44

953

890

63

149

451

46

646

761

-115

182

504

50

736

779

-43

181

410

54

645

865

-220

Bil. 4.

Stockholms Läns Omnibus AB och Norra Upplands
Omni bus AB.

1946

1947

1948

1949

Tusental kronor

Inkomster..............

2 888

3 276

4 087

4 369

Utgifter ..............

2 442

2 710

3 372

3 386

Driftöverskott ..........

446

566

715

983

Stockholm—Roslagens järnvägar.

I egen regi

(lastbilsrörelse.)

1946

1947

1948

1949

Tusental kronor

Inkomster..............

218

190

218

224

Utgifter ..............

220

169

205

200

Driftöverskott..........

-2

21

13

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

25

Bil. 5.

Stockholm—Roslagens järnvägar

(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).

Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1939.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T a

sen

tal

k r o n

o r

Inkomster.

Från föregående år balan-

serad vinst ..............

—

—

—

—

—

36

88

86

97

Driftöverskott

av järnvägsrörelsen......

625

679

672

832

733

771

805

815

985

» fastighetsrörelse m. m.

1

13

72

68

68

62

64

72

64

Järnvägs arrenden..........

_

—

—

—

—

—

_

—

136

Räntor och inkomst av värde-

handlingar..............

24

24

20

—

—

—

—

—

—

Diverse inkomster ........

87

51

506

—

22

5

72

5

—

Förlust:

balanserad från föregå-

679

929

1 010

944

_

_

___

_

_

för året ................

250

81

—

—

—

—

—

Summa

1666

1777

2 280

1844

S23

874

1029

978

1282

Stockholm—Roslagens järnvägar.

Vinst- och förlusträkningar åren 1940—1949.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

T u s c

n t a 1 kr

o n o r

Inkomster.

Från föregående år

balanserad vinst. .

122

118

208

88

61

64

44

161

166

165

Driftöverskott

av järnvägsrörelsen

1 269

1438

1773

2 211

2 544

1790

1400

1225

1665

1793

» fastighetsrörelse

m. m.........

55

60

47

60

76

46

—

—

~

—

Järnvägsarrenden . .

136

150

—

8

—

—

—

—

—

—

Räntor och inkomst

av värdehandlingar

36

—

—

—

—

5

4

5

5

37

Diverse inkomster . .

24

—

—

—

253

435

326

237

451

Förlust:

balanserad från före-

gående år........

—

—

__

—

—

—

—

—

—

—

för året ..........

Summa

1618

1 790

2 028

2 367

2 681

2158

1883

1 717

2 078

2 446

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

Stockholm—Roslagens järnvägar

(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Utgifter.

T u

sen

; a 1

tron

o r

Från föregående år balan-

serad förlust............

679

929

1010

944

—

—-

—

—

—

Järnvägsarrenden..........

Avsättning till fömyelsefond

för järnvägsrörelsen ....

179

182

184

194

145

150

156

161

201

Räntor....................

804

661

554

605

495

484

500

528

584

Skatter....................

2

2

2

4

5

7

7

7

7

Diverse utgifter ..........

2

3

464

29

22

25

20

25

188

Vinst:

balanserad från föregå-

ende år ..............

—

—

—

—

—

36

88

86

97

för året ................

—

—

66

68

156

172

258

171

205

Summa

1666

1777

2 2S0

1844

823

874

1029

978

1282

Stockholm—Roslagens järnvägar.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

Utgifter.

T u s e

n t a

i k r

o n o r

Från föregående år

balanserad förlust

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Järnvägsarrenden . .
Avsättning till för-

—

—

53

—

159

313

82

275

205

382

nyelsefond för järn-vägsrörelsen ......

299

306

445

462

514

521

413

450

809

774

Räntor ............

637

834

612

480

484

498

750

811

870

889

Skatter ............

180

119

119

199

741

—

476

11

14

9

Diverse utgifter ....

Vinst:

234

283

327

843

499

73

1

4

—

—

balanserad från före-

gående år........

122

118

208

88

61

64

44

161

166

165

för året ..........

146

130

264

295

223

689

117

5

9

227

Summa

1618

1790

2 028

2367

2 681

2158

1883

1717

2073

2446

Stockholm—Roslagens järnvägar

(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).

1931

1932

1933

1934

1935

1930

1937

1938

1939

T u

sen

tal

tron

o r

Till bolagsstämmans för-

fogande ................

-929

-1010

-944

-876

156

208

346

257

302

Disponeras sålunda:

till egna fonder ........

—

—

—

—

120

120

260

160

180

utdelning å aktier ......

procent ................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

övriga dispositioner......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

balans till efterföljande år

-929

-1010

-944

-876

36

88

86

97

122

Xungl. Maj-.ts proposition nr 130.

27

Stockholm—Roslagens järnvägar.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

T u s c

n t a

1 k r

o n o r

Till bolagsstämmans

161

1196

175

392

förfogande........

268

248

472

383

284

2 610

Disponeras sålunda:

till egna fonder . .

150

40

164

102

—

506

—

280

10

30

utdelning å aktier..

—

—

220

220

220

440

—

—

—

—

procent ..........

—

—

5''50

5-50

5''50

5’60

—

—

—

—

övriga dispositioner

—

—

—

—

—

1620

—

750

—

—

balans till efterföl-

362

jande år ........

118

208

88

61

64

44

161

166

165

Bil. 6.

Dannemora—Hargs järnväg
(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. in. 1935).

Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1939.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Inkomster.

T u

sen

; a 1

tron

o r

Från föregående år balan-

serad vinst..............

—

—

—

—

—

—

—

5

6

Driftöverskott

av järnvägsrörelsen......

61

172

141

153

138

227

227

215

344

» övriga rörelsegrenar ..

10

15

19

6

9

24

18

17

24

Järnvägsarrenden och in-komst av utarrenderad
bana....................

1

Diverse inkomster ........

—

—

—

—

21

—

1

5

Förlust:

balanserad från föregå-ende år ..............

291

434

503

494

för året ................

143

69

—

13

—

—

—

—

—

Summa

505

090

003

060

108

251

240

238

379

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

Daimemora—Hargs järnväg.

Vinst- och förlustrfikningar åren 1940—1949.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

r u s e

n t a

1 k r

O II 0

Inkomster.

Från föregående år

balanserad vinst . .

46

19

4

7

22

37

52

53

35

35

Driftöverskott

av järnvägsrörelsen
» övriga rörelse-

454

408

179

266

126

—

63

—

—

—

grenar........

24

öl

11

20

12

2

10

2

—

—

J ärnvägsarrenden

och inkomst av ut-arrenderad bana . .

_

15

15

15

15

15

1

Diverse inkomster ..

—

—

38

—

144

337

85

277

224

398

Förlust:

balanserad från före-

gående år........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

för året ..........

—

—

—

—

—

—

—

12

—

Summa

524

473

247

308

319

391

211

344

259

433

Daimemora—Hargs järnväg

(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T u

sen

tal

k r o n

O 1*

Utgifter.

Från föregående år balan-

serad förlust............

291

434

503

494

—

—

—

—

—

Driftunderskott

av järnvägsrörelsen......

—

—

—

—

-—

—

—

_

_

Arrendeavgift ............

—

—

—

—

—

—

—

—

136

Avsättning till förnyelsefond

för järnvägsrörelsen ....

—

—

—

—

34

88

89

90

51

Räntor....................

213

224

149

170

133

153

144

138

134

Skatter....................

1

1

1

1

1

1

1

2

2

Diverse utgifter ..........

—

31

1

1

—

5

1

1

1

Vinst:

balanserad från föregå-

ende år ..............

—

—

—

—

—

_

-

5

för året ................

—

—

9

—

—

4

11

2

49

Summa

505

090

663

666

168

251

246

238

379

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

29

Dannemora—Hargs järnväg.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

Utgifter.

T u s e

n t a

1 k r

o n o

Från föregående år

balanserad förlust

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Driftunderskott

av jämvägsrörelsen

—

—

—

—

—

97

—

115

43

220

Arrendeavgift......

136

Avsättning till för-nyelsefond för järn-

. vägsrörelsen......

92

104

107

149

151

152

87

87

87

89

Räntor ............

179

131

113

109

98

86

54

87

86

87

Skatter ............

37

37

8

2

13

—

10

2

8

2

Diverse utgifter ....

6

167

—

26

20

4

7

—

—

—

Vinst:

balanserad från före-

gående år........

46

19

4

7

22

37

52

53

35

35

för året ..........

28

15

15

15

15

15

1

—

—

—

Summa

524

473

247

308

319

391

211

344

259

433

Dannemora—Hargs järnväg

(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T u

8 e n

; a 1

i r o h

O 1*

Till bolagsstämmans för-

fogande ................

-434

-503

-494

-507

—

4

11

7

55

Disponeras sålunda:

till egna fonder ........

—

—

—

—

—

4

6

1

9

balans till efterföljande år

-434

-503

-494

-507

—

—

5

6

46

Dannemora—Hargs järnväg.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

L'' U 8 C

n t a

i k r

o n o i

Till bolagsstämmans

förfogande ......

74

34

19

22

37

52

53

41

35

35

Disponeras sålunda:

till egna fonder . .
balans till efterföl-

55

30

12

—

—

6

—

—

jande år........

19

4

7

22

37

52

53

35

35

35

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

Bil. 7.

Stockholm—Roslagens järnvägar

(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).

Balansräkningar åren 1931—1939.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T u

sental

tron

o r

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen......

24 560

24 738

24 502

24 811

18 504

18 988

19 346

20 751

22 670

Anläggningar för diverse
rörelsegrenar:
bilrörelsen..............

134

137

128

30

45

47

46

51

53

övriga (fastigheter)......

155

155

469

513

348

348

342

326

331

V ärdehandlingar:

i samhörande företag....

2 841

2 892

2 060

2132

1 140

959

997

951

999

övriga ..................

358

635

502

114

117

131

130

104

85

Rörelsemedel:

10

kassa och. bank..........

18

29

24

34

10

22

22

22

förråd ..................

304

306

241

211

254

208

621

454

507

Övriga ..................

485

442

172

63

70

26

105

no

186

Reserverade tillgångar ....

—

—

—

—

—

_

—

—

—

Förlust:

balanserad från föregå-

679

929

1 010

944

för året ................

250

81

—

—

—

—

—

Summa

29 784

30344

29108

28852

20488

20 717

21609

22 769

24853

Stockholm—Roslagens järnvägar.

Balansräkningar åren 1940—1949.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

T u s e

n t a

k r

o n o r

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen

23 248

23 761

23 341

24 776

27 457

29 253

32 456

33 758

34 686

37 610

Anläggningar för di-verse rörelsegrenar:

bilrörelsen........

49

48

48

30

18

14

17

45

36

24

övriga (fastigheter)

331

299

299

323

315

340

330

330

324

324

V ärdehandlingar:

1882

1 858

i samhörande företag

1174

1466

1535

1779

1697

1843

1890

1751

Övriga ............

85

296

727

77

58

36

34

31

52

53

Rörelsemedel:

kassa och bank....

23

23

16

16

24

16

15

15

15

15

förråd ............

511

469

428

633

748

642

848

1273

1670

1319

övriga ............

208

254

357

465

602

533

581

665

562

514

Reserverade tillgångar

—

2199

—

—

—

—

—

—

—

—

Förlust för året ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Balanserad från före-

gående år..........

—

—

—

—

—

“

—

—

—

—

Summa

25629

28 815

26 751

28 099

31104

32 531

36124

38 007

39203

41610

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 130.

31

Stockholm—Roslagens järnvägar

(inkl. Faringe—Gimo järnväg 1931—1934).

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T u

sen

; a 1

£ r o n

o r

Skulder.

Statslån ..................

210

209

208

206

205

204

202

318

200

Obligationslån ............

7 412

7 402

7 391

7 380

7 369

7 280

7186

7 087

6 984

Övriga lån mot skuldför-bindelse

av samhörande företag ..

527

697

321

986

100

100

100

100

100

andra lån..............

6 629

7130

7197

7 629

2 225

2 435

2 671

3 579

5 052

Svävande skulder..........

2 338

3 222

2 264

854

972

760

1102

1006

1168

Aktiekapital:

stamaktier ..............

7 491

7 491

7 491

7 491

1400

1400

1400

1400

1400

preferensaktier..........

—

—

—

—

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

Reservfond................

561

560

560

560

—

20

40

200

280

Förnyelsefond för järnvägs-

rörelsen..................

3104

3 285

3 470

3 632

6 030

6 179

6 331

6 491

6 692

Övriga fonder ............

1512

348

140

46

31

131

231

331

695

Vinst:

balanserad från föregå-

ende år................

—

—

—

—

—

36

88

86

97

för året ................

—

—

66

68

156

172

258

171

205

Summa

29 784

30344

29108

28852

20 488

20 717

21609

22 769

24 853

Stockholm—Roslagens järnvägar.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

T u s e

n t a

k r

o n o

Skulder

Statslån............

189

178

167

—

—

—

—

—

—

—

Obligationslån......

6 877

10 699

8 411

8 318

8 221

8121

10 500

10 376

10 248

10115

Övriga lån mot skuld-förbindelse
av samhörande
företag........

220

396

288

310

629

607

472

385

420

533

andra län ......

5 213

3 843

3 204

2 553

2 822

2 778

5 681

9 413

9 662

10 883

Svävande skulder . .

1589

1736

2 043

2 695

4 034

5152

5 557

3 495

3 748

4 039

Aktiekapital:

stamaktier........

1 400

1 400

1 400

1 400

1 400

1400

2 520

2 520

3150

3 150

preferensaktier....

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

480

480

600

600

Reservfond ........

340

340

340

340

340

340

340

340

620

630

Förnyelsefond för
järnvägsrörelsen ..

6 843

7134

7 545

7 999

8 487

8 999

9 383

9 802

10 580

11268

Övriga fonder......

690

841

881

2101

2 887

2 381

1030

1 030

—

—

Vinst:

balanserad från före-gående år........

122

118

208

88

61

64

44

161

166

165

för året ..........

146

130

264

295

223

689

117

5

9

227

Summa

25629

28 815

26 751

28099

31104

32 531

36124

38007

39 203

41610

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

Bil. 8.

Danncmora—Hargs järnväg

(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).

Balansräkningar åren 1931—1939.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

T u

sen

; a 1

i r o n

o r

Tillgångar.

Järnvfigsanläggningen ....

3 868

3 868

3 868

4 322

4 275

4 275

4 285

4 285

4 285

Anläggningar för diverse

rörelsegrenar............

627

627

627

170

107

102

102

102

104

Värdehandlingar:

i samhörande företag ....

1

—

—

68

2

—

—

—

—

övriga ..................

—

1

1

1

—

—

—

—

—

Rörelsemedel:

kassa och bank..........

—

—

7

15

25

24

9

1

9

förråd ..................

18

9

9

11

2

—

12

—

—

övriga ..................

76

261

157

18

65

36

70

35

44

Förlust:

balanserad från föregå-

ende år ..............

291

434

503

494

—

—

—

—

—

för året ................

143

69

—

13

—

—

—

—

—

Summa

5024

5 269

5172

5112

4 476

4 437

4 478

4423

4442

Dannemora—Hargs järnväg.

Balansräkningar åren 1940—1949.

Tillgångar.

J ärnvägs anl äggningen
Anläggningar för di-verse rörelsegrenar

Värdehandlingar:
i samhörande företag

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

T u s e

n t a

1 k r

O

o

O

4 282

100

4 399

100

4 457

100

4 432

100

4 464

100

4 512

100

4 538

112

4 574

112

4 582

112

4 645

112

Rörelsemedel:

kassa och hank ....

8

2

2

16

12

2

33

O

2

5

förråd ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

övriga ............

100

55

88

142

55

41

74

70

84

71

Förlust:

balanserad från före-

gående år ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

för året............

—

—

—

—

—

—

—

12

—

—

Summa

4490

4556

4 647

4690

4631

4655

4 757

4 771

4 780

4 833

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

33

Danneinora—Hargs järnväg

(inkl. Faringe—Gimo järnväg fr. o. m. 1935).

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Skulder.

T u

sental

c r o n

o r

Reverslån

av samhörande företag . .

3 711

3711

3 711

157

4130

no

3 330

27

3 300

171

3100

132

3 000

174

2 860

493

738

632

5

39

21

18

10

26

820

820

820

820

820

820

820

820

820

4

10

11

Förnyelsefond för järnvägs-

177

265

354

444

496

__

_

_

_

_

_

—

_

Vinst:

balanserad från föregå-

5

6

_

_

9

_

_

4

11

2

49

Summa

5 024

5269

5172

5112

4 476

4437

4 478

4 423

4 442

Danneinora—Hargs järnväg.

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

Skulder.

Reverslån

av samhörande

r u s e

n t a

k r

o n o t

företag ........

358

633

720

801

630

489

500

423

354

307

andra lån........

2 560

2 260

2160

1975

1900

1900

1900

1 900

1900

1900

Svävande skulder . .

77

49

30

18

39

38

32

35

38

49

Aktiekapital........

820

820

820

820

820

820

820

820

820

820

Reservfond ........

20

40

70

82

82

82

82

82

82

82

Förnyelsefond för

1590

järnvägsrörelsen . .

581

685

793

937

1088

1239

1326

1414

1501

Övriga fonder......

—

35

35

35

35

35

44

44

50

50

Vinst:

balanserad från

föregående år . .

46

19

4

7

22

37

52

53

35

35

för året ..........

28

15

15

15

15

15

1

—

—

—

Summa

4490

4 556

4 647

4 690

4 631

4 655

4 757

4 771

4 780

4 833

3-588 61

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 130.