Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avsättande
av medel från försäkringsinspektionens fond för
upprättande vid Stockholms högskola av en professur
i försäkringsrätt; given Stockholms slott den 9
mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Svenska försäkringsbolags riksförbund har föreslagit, att en professur i
försäkringsrätt inrättas vid Stockholms högskola. Kostnaderna för professuren
skulle i första hand bestridas av avkastningen från två för ändamålet
bildade fonder om sammanlagt 950 000 kronor. Den ena fonden skulle stå
under statskontorets förvaltning och bildas genom överföring av 650 000
kronor från försäkringsinspektionens fond. Den andra fonden, om 300 000
kronor, skulle bildas och förvaltas av förbundet. Därest avkastningen av
de båda fonderna framdeles icke skulle förslå att bestrida kostnaderna för
professuren, skall förbundet äga disponera erforderligt belopp av det hos
förbundet avsatta kapitalet, såvida icke försäkringsbolagen föredraga att
tillskjuta ytterligare fondmedel eller på annat sätt fylla bristen. Föredragande
departementschefen tillstyrker förbundets framställning om professurens
inrättande och finansiering. Härvid förutsättes att statsverket
icke under några förhållanden skall utan särskilt åtagande behöva vidkännas
några utgifter i anledning av professuren. I propositionen äskas medgivande
av riksdagen till den föreslagna överföringen av medel från försäkringsinspektionens
fond.

1 lUhang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 106.

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
.9 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossrerg, Andersson,

Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen samt
t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, fråga om avsättande
av medel från försäkringsinspektionens fond för upprättande vid
Stockholms högskola av en professur i försäkringsrätt samt anför därvid
följande.

Jämlikt 292 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse och 26 §
lagen den 9 juni 1950 om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse
här i riket skall försäkringsanstalt, på vilken någon av
nyssnämnda lagar är tillämplig, årligen erlägga bidrag till bestridande av
kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet. Bidraget
må bestämmas högst till en femtedels procent av anstaltens hela inkomst
av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra
anstaltens rörelse här i riket, samt skall utgöra lägst 100 kronor. I huvudsak
samma bestämmelser funnos i tidigare gällande lagar på området. Bidragets
storlek har varierat under årens lopp. För närvarande är bidraget bestämt till
fyra tiondels promille av anstalternas nyssnämnda avgiftsinkomst, lägst 100
kronor. De inflytande bidragen tillgodoföras numera försäkringsinspektionens
fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestridas. Den 30 juni
1950 utgjorde fondens behållning 708 139 kronor 73 öre.

Med bifall till en av Kungl. Maj :t avlåten proposition medgav 1925 års
riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 275), att av reservationerna å dåvarande
anslaget till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet — vilka
reservationer uppkommit genom att försäkringsanstalternas bidrag överstigit
utgifterna för inspektionen •— ett belopp av 350 000 kronor finge avsättas
till en fond, vars avkastning skulle användas till att upprätta och underhålla
en professur vid Stockholms högskola med undervisningsområde i
huvudsak omfattande försäkringsmatematik och matematisk statistik. Genom
beslut den 28 januari 1927 meddelade Kungl. Maj :t närmare föreskrifter
om fonden och förordnade, att denna skulle förvaltas av statskon -

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

toret under benämningen »Fonden för en professur i försäkringsmatematik
och matematisk statistik vid Stockholms högskola» samt att fondens avkastning
skulle användas till avlöning åt professurens innehavare in. in.

Framställning från Svenska försäkringsbolags riksförbund.

I skrivelse den 15 januari 1951 har Svenska försäkringsbolags riksförbund
föreslagit, att en professur i försäkringsrätt inrättas vid Stockholms
högskola. I anslutning härtill har förbundet hemställt, att Kungl. Maj :t
måtte utverka riksdagens medgivande, att av behållningen i försältringsinspektionens
fond ett belopp av 650 000 kronor må avsättas till en fond,
vars avkastning tillsammans med avkastningen å en av förbundet för ändamålet
bildad särskild fond skall användas till professurens upprättande
och underhåll.

Förbundet framhåller i skrivelsen, att inom försäkringsväsendet undersökningar
gjorts rörande behovet av och möjligheterna för ökat stöd åt
forskning inom olika områden av betydelse för försäkringsverksamheten.
Såsom resultat härav ha särskilda institutioner upprättats för befordrande
av forskning inom företagsekonomi, teknik och statistik samt medicin. Beträffande
forskningen på det försäkringsjuridiska området har en kommitté
under ordförandeskap av f. d. justitierådet Rudolf Eklund verkställt
en utredning, som utmynnat i förslag till åtgärder för inrättande av den av
förbundet nu föreslagna professuren. Till motivering av sitt förslag har
kommittén anfört bl. a. följande.

Någon akademisk lärostol med särskilt syfte att tillgodose försäkringsjuridisk
forskning finnes för närvarande icke i vårt land. Undervisning i försäkringsavtalsrätt
och försäkringsassociationsrätt lämnas inom civilrätten.
Under de förvaltningsrättsliga studierna torde socialförsäkringen i någon
mån uppmärksammas. De ordinarie lärarna i civilrätt och förvaltningsrätt
ha emellertid ett så vidsträckt ämnesområde, att mera omfattande forskning
inom försäkringsrätten från deras sida näppeligen kan påräknas.

Vid de juridiska fakulteterna finnas ett fåtal docenlstipendiater, vilkas
forskning givetvis i något fall kan komma att inriktas på försäkringsrätten.
Detsamma gäller doktoranderna, för vilka på senaste tid särskilda statsstipendier
på omkring 5 000 kronor i begränsat antal inrättats. Så länge specimination
inom försäkringsrätten icke giver vare sig ökade befordringsmöjligheter
eller utsikt till stipendietillägg, måste man dock räkna med att
en sådan forskningsinriktning kommer att höra till sällsyntheterna.

Den juridiska forskningens nödläge inses numera allmänt. Den år 1949
tillkallade juristutbildningskommittén har i särskilt betänkande (SOU
1949:52) föreslagit, att ett rättsvetenskapligt forskningsråd inrättas med
uppgift att mera aktivt understödja juridisk forskning. I betänkandet har
bl. a. särskilt redovisats önskemålet om ökad forskning inom det försäkringsrättsliga
området. Betänkandet har ännu icke föranlett proposition
och man måste allvarligt befara, att saken med hänsyn till det statsfinansiella
läget skjutes på framtiden eller att det årliga bidraget i varje fall till
en början blir av mycket blygsamma proportioner. Även om forskningsrådet
inrättas, torde medlen icke vara tillräckliga för ett mera permanent understöd
åt försäkringsjuridisk forskning.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Av de nordiska länderna har Norge hunnit längst i tillgodoseende av den
försäkringsjuridiska forskningen, i det att en professur i försäkringsrätt
inrättats vid Oslo universitet år 1930.

Fördelarna av att inrätta en professur i försäkringsrätt synas uppenbara.
Det torde vara en gammal erfarenhet, att forskningen inom visst område
knappast kan mera verksamt stimuleras än genom tillskapandet av en ny
lärostol. Det nya ämnet får så att säga självmedvetande och nya skaror
av forskare bringas att intressera sig för detsamma. Enbart från rättsvetenskapens
område kunna flera exempel anföras på en dylik beräkning. I syfte
att stimulera vidgad forskningsverksamhet inom finansrätt och internationell
rätt ha sålunda beslut fattats om inrättandet av särskilda professurer
i dessa ämnen. De krav på ökad uppmärksamhet för bl. a. socialrätt och
arbetsrätt, som från skilda håll framställts, ha ock utmynnat i förslag om
inrättande av speciella lärostolar. Genom en professur gives vidare möjlighet
till den kontinuerliga överblick över forskningsområdet, som torde vara
förutsättningen för fruktbringande vetenskapligt arbete. För försäkringsbolagens
del skulle dessutom den fördelen uppnås, att man finge tillgång
till en erkänd expert på försäkringsrättsliga frågor, vars uttalande måste
väga tungt i all saklig debatt.

Försäkringsavtalsrätt och försäkringsassociationsrätt torde bilda kärnpunkten
i den forskning, som försäkringsbolagen kunna ha intresse att understödja.
Det synes sålunda självfallet, att dessa båda ämnen böra ingå i
en blivande försäkringsrättsprofessurs ämnesområde. Härjämte torde det
vara önskvärt, att skadeståndsrätten uttryckligen nämnes bland de ämnesområden,
inom vilka innehavaren av försäkringsprofessuren bör ha dokumenterat
särskild skicklighet. Sambandet mellan skadeståndsrätt och försäkring
har nämligen för varje år blivit alltmera markerat. Det torde kunna
påstås, att en intensifierad vetenskaplig bearbetning av gällande skadeståndsrätt
skulle för både försäkringsbolagen, allmänheten och samhället
medföra särskilt stora besparingar i tid, arbete och pengar.

En professur i försäkringsrätt med ämnesområdet särskilt anknutet till
försäkringsavtalsrätt, försäkringsassociationsrätt och skadeståndsrätt skulle
kunna på ett naturligt sätt inpassas i nuvarande civilrättsundervisning. På
professurens innehavare skulle då ankomma att hålla föreläsningar och
seminarier samt att examinera i dessa ämnesdelar. Vid den reformering av
juris kandidatexamen, som f. n. utredes av juristutbildningskommittén, har
kravet på en fördjupning av studierna i valfria ämnesdelar vunnit starkt
fotfäste. Försäkringsrätten skulle kunna bilda ett utomordentligt lämpligt
område för fördjupning.

Såsom ett viktigt önskemål för en blivande professur i försäkringsrätt
måste uppställas, att kontakten med den praktiska försäkringsjuridiken
hålles levande. Redan av denna anledning torde det vara lämpligt att förlägga
professuren till Stockholm, där flertalet av landets försäkringsjurister
har sin verksamhet och där även centralt arkivmaterial finnes lätt tillgängligt
för forskningen. Närmast står då valet mellan handelshögskolan
i Stockholm och Stockholms högskola. Då emellertid vid handelshögskolan
rättsvetenskapen har ett förhållandevis litet utrymme på undervisningsschemat
och några doktorandstudier i rättsvetenskap åtminstone icke hittills
där bedrivas, förefalla avgörande skäl tala för att förlägga professuren
till Stockholms högskola. Därigenom torde på bästa sätt kunna sörjas för
en tillfredsställande återväxt inom den försäkringsrättsliga forskningen.

Ett viktigt önskemål är vidare, att professurens blivande innehavare står
rättsligt och ekonomiskt obunden av försäkringsbolagen. Vid tillkomsten
av professuren i försäkringsmatematik beaktades denna synpunkt på så

Knngl. Maj:ts proposition nr 106.

5

sätt, att vid professurens tillsättande skulle gälla de för statsuniversiteten
fastställda normerna och att till statskontoret överlämnades ett kapitalbelopp,
vars avkastning helt förslog till professurens avlönande.

För egen del instämmer Svenska försäkringsbolags riksförbund i allt väsentligt
i de synpunkter, som framförts av kommittén. Enligt förbundets mening
skulle det uppenbarligen vara av stort värde både för försäkringsArerksamheten
och det allmänna, om en professur i försäkringsrätt i huvudsaklig
överensstämmelse med kommitténs förslag kunde komma till stånd. Förbundet
har därför undersökt möjligheterna att realisera förslaget. Då statsmakterna
i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna väntas ikläda sig
några ekonomiska förpliktelser för en sådan professur, har förbundet inriktat
sig på att inom försäkringsväsendets egen ram söka anskaffa ett för
professurens inrättande erforderligt kapitalbelopp. Detta belopp har förbundet
uppskattat till ca 950 000 kronor. Hänsyn bär härvid tagits till
såväl avlönings- som pensionskostnader (tjänstepensionsförsäkring). I första
hand har förbundet utgått ifrån att — i likhet med vad som skedde vid
inrättandet av professuren i försäkringsmatematik — av de medel, som uppsamlats
genom bolagens avgifter till försäkringsinspektionen, skulle få tagas
i anspråk den del, som ej erfordras för inspektionens räkning. Av behållningen
i försäkringsinspektionens fond kan enligt förbundets mening
åtminstone ett belopp av 650 000 kronor utan olägenhet för försäkringsinspektionen
friställas och i stället överlämnas till statskontoret att förvaltas
som en särskild fond, vars avkastning skulle komma den nya professuren
i försäkringsrätt till godo. För professurens inrättande skulle då ytterligare
erfordras ett belopp av ca 300 000 kronor.

För att erhålla den erforderliga medverkan från försäkringsbolagens sida
har förbundet hänvänt sig till samtliga de försäkringsanstalter, som stå
upptagna på en av försäkringsinspektionen upprättad debiteringslängd för
uttagande av avgifter till inspektionen för budgetåret 1950/51, och hemställt,
att anstalterna måtte dels medgiva den förut angivna dispositionen
av 650 000 kronor ur försäkringsinspektionens fond, dels ställa ett för varje
bolag avpassat belopp, jämte andra bidrag uppgående till 300 000 kronor,
till förbundets förfogande. Sistnämnda belopp skulle förvaltas som en särskild
fond, vars avkastning tillsammans med avkastningen å den av statskontoret
förvaltade fonden skulle användas till att bestrida kostnaderna för
professuren. Samtidigt har förbundet föreslagit bolagen att, därest avkastningen
av fonderna framdeles visar sig ej förslå för del avsedda ändamålet,
förbundet skall iiga disponera erforderligt belopp av det hos förbundet avsatta
kapitalet, såvida icke bolagen efter hänvändelse från förbundet skulle föredraga
att tillskjuta ytterligare fondmedel eller på annat sätt fylla bristen.
Dessutom har förbundet begärt bemyndigande att till statsverket överlämna
tillgängliga medel ur båda fonderna, därest statsmakterna framdeles skulle
vilja åtaga sig ansvaret för de med ifrågavarande professur förenade kostnaderna.
Vidare har förutsatts, att om professuren av eu eller annan anledning
skulle indragas, de 650 000 kronorna skola återgå till försäkringsinspektio -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

nens fond och de 300 000 kronorna eller vad därav kan återstå till bolagen.
Enligt vad förbundet meddelat i skrivelse den 31 januari 1951 ha samtliga
nu existerande försäkringsbolag, vilka äro skyldiga att erlägga bidrag till
försäkringsinspektionen, bifallit förbundets förslag i fråga om dispositionen
av de 650 000 kronorna från försäkringsinspektionens fond. Beträffande bidragen
till fonden å 300 000 kronor och dispositionen av denna fond ha enligt
förbundets skrivelse svar ännu icke inkommit från samtliga tillskrivna
bolag. En del av de bolag, som svarat, har vidare icke velat tillskjuta erforderliga
belopp. Med hänsyn härtill har, enligt vad förbundet uppgiver, förbundets
egen fond hittills stannat vid 258 000 kronor. Förbundet fortsätter
emellertid ansträngningarna att uppnå det avsedda fondbeloppet och förklarar
sig ha goda förhoppningar att lyckas.

Yttranden.

Över framställningen från Svenska försäkringsbolags riksförbund ha yttranden
infordrats från statskontoret, försäkringsinspektionen och kanslern
för rikets universitet. Vid universitetskanslerns utlåtande äro fogade yttranden
i ämnet från juridiska fakulteterna vid Uppsala och Lunds universitet,
stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola, högskolans
lärarråd samt högskolans styrelse.

Statskontoret uttalar, att behovet av den föreslagna professuren undandrager
sig ämbetsverkets säkra bedömande. Förslaget rörande professurens
finansiering anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka. Ämbetsverket föreslår
i stället, att förslagsvis 500 000 kronor av försäkringsinspektionens
fond snarast överföras till fonden för professuren i försäkringsmatematik
och matematisk statistik vid Stockholms högskola. Såsom motivering härför
anför statskontoret i huvudsak följande.

Avkastningen av 950 000 kronor måste visserligen för närvarande anses
täcka kostnaderna för den föreslagna professuren i försäkringsrätt. Däremot
torde fondkapitalet knappast ge utrymme för möjliga lönestegringar.
Härtill kommer att den årliga besparingen å de för finansieringen av försäkringsinspektionens
verksamhet uttagna avgifterna torde komma att nedgå
väsentligt i samband med lönestegringarna. I detta sammanhang bör uppmärksammas,
att avkastningen av fonden för professuren i försäkringsmatematik
och matematisk statistik vid Stockholms högskola för närvarande
icke på långt när täcker kostnaderna för den med fonden avsedda
professuren. Fondens kapital utgjorde den 30 juni 1950 390 932 kronor 15
öre. Under budgetåret hade 8 316 kronor 80 öre måst tagas av kapitalet för
att täcka utgifterna för professuren. Inom några få år komma tidigare
fonderade räntemedel att helt vara förbrukade. Erinras må även, att nuvarande
innehavaren av professuren uppnår pensionsåldern år 1958, varefter
fonden jämväl kommer att belastas med pensionsutgifter. Då den försäkringsmatematiska
professuren tillkom efter framställning från de försäkringsbolag,
som erlägga avgifter till försäkringsinspektionens fond, och
avsetts i sin helhet skola finansieras med sagda avgifter, bör enligt statskontorets
mening nu tillgängliga reserverade medel i första hand utnyttjas
för en konsolidering av den redan inrättade fonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

7

Försäkringsinspektionen instämmer i allt väsentligt i de synpunkter,
som kommit till uttryck i det av Svenska försäkringsbolags riksförbund
åberopade kommitléförslaget, och tillstyrker livligt förbundets framställning
såsom väl värd statsmakternas stöd. Den skisserade begränsningen
av ämnesområdet till avtals-, associations- och skadeståndsrätt synes inspektionen
i stort sett lämplig. Inspektionen vill dock ifrågasätta, huruvida
icke den föreslagna professurens värde skulle ökas, om professuren kunde
främja undervisningen även inom sådana delar av finansrätten, som äro
av särskild betydelse för försäkringsväsendet och som icke torde kunna
erhålla önskvärt utrymme vid undervisningen inom speciell privaträtt jämte
finansrätt. Vidkommande den föreslagna professurens finansiering anser
inspektionen det rimligt, att medel i begärd utsträckning anvisas från försäkringsinspektionens
fond, särskilt som den för försäkringsbolagen gällande
bidragssatsen synes tillräcklig tills vidare för att bestrida kostnaden
för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet uttalar, att fakulteten i princip
hälsar med tillfredsställelse varje åtgärd för understödjande av den
juridiska forskningen. Fakulteten ställer sig emellertid tveksam inför åtgärder,
vilka måste medföra att den enhetlighet, som hittills utmärkt de
juridiska examina vid de olika juridiska fakulteterna och ämnenas fördelning
inom dessa examina, kommer att rubbas. Fakulteten anser sig därför
icke kunna tillstyrka, att försäkringsrätt göres till ett särskilt examensämne
vid Stockholms högskola. Den föreslagna professuren bär därför enligt fakultetens
mening få karaktären av forskningsprofessur. Fakulteten förutsätter,
att därest förslaget om professurens inrättande bifalles, fakulteten
sättes i tillfälle att avgiva yttrande rörande professurens omfattning samt
angående den undervisning och examination, som eventuellt böra åläggas
blivande innehavare av professuren. — Professor Ekelöf, med vilken professorerna
Lindahl och Strahl instämt, har till fakultetens protokoll anfört
bl. a., att han icke för närvarande är beredd att taga ställning till frågan
om den föreslagna professuren bör få karaktär av forskningsprofessur. Enligt
hans mening vore det lyckligt, om innehavaren av professuren, utöver
en del undervisning i försäkringsjuridik på högre stadium, hade att i viss
omfattning lätta den arbetsbörda, som vid Stockholms högskola åvilar den
professor i civilrätt, som fått civilrätt I på sin lott. — Professor Sundberg
har till fakultetsprotokollet låtit anteckna, att han anser det kunna med fog
ifrågasättas huruvida, med hänsyn till pågående snabba myntförsämring,
det avsedda beloppet kommer att ens tillnärmelsevis förslå att trygga professurens
fortbestånd under rimlig tid.

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser det mycket lyckligt om
den tilltänkta professuren kommer till stånd. Beträffande professurens karaktär
och den blivande professorns tjänstgöringsskyldighet anses ytterligare
utredning erforderlig. Enligt fakultetens mening bör professuren till
väsentlig del få karaktären av forskningsprofessur. Vidare synes det fakulteten
betänkligt att göra försäkringsrätt till ett särskilt examensämne.

8

Kungl. Maj.is proposition nr 106.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola, i vars
yttrande högskolans lärarråd instämmer, tillstyrker livligt, att vid avdelningen
inrättas en professur i försäkringsrätt med försäkringsavtalsrätten
som centralt forskningsområde. Avdelningen understryker behovet av att
genom en sådan professur vidga möjligheterna till vetenskaplig forskning
inom ifrågavarande rättsområde. Avdelningen förutsätter, att den senare
beredes tillfälle att yttra sig över frågorna om gränserna för professurens
ämnesområde in. in.

Styrelsen för Stockholms högskola tillstyrker bifall till den föreliggande
framställningen och framhåller, att den utveckling, som ägt rum och alltjämt
pågår inom försäkringsväsendet, gör att det inom den föreslagna professurens
ämnesområde kommer att rymmas ett flertal problem av betydelse
för hela rättslivet och för olika samhälleliga funktioner. Att förslag icke
tidigare från högskolans sida framlagts om inrättande av en dylik professur
beror enligt styrelsen på att denna professur, ehuru i och för sig synnerligen
önskvärd, ansetts böra stå tillbaka för ännu mer angelägna behov.
— I anledning av vad som anförts av statskontoret framhåller styrelsen, att
då jämväl kapitalbeloppet i den av Svenska försäkringsbolags riksförbund
insamlade fonden vid behov skall få tagas i anspråk, man i allt fall för en
avsevärd tid framåt synes kunna räkna med att professuren ej skall medföra
några kostnader för statsverket. Vidare framhåller styrelsen bl. a., att
medel ur försäkringsinspektionens fond icke utan vidare kunna tillföras
fonden för professuren i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid
Stockholms högskola. För utnyttjande av medlen i försäkringsinspektionens
fond erfordras nämligen samstämmigt beslut av statsmakterna och försäkringsbolagen.

Jämväl kanslern för rikets universitet vitsordar den betydelse, som den
ifrågasatta professuren skulle äga, och anser sig därför i princip kunna tillstyrka,
att professuren kommer till stånd. Universitetskanslern är icke beredd
att för närvarande taga ställning till frågorna om gränserna för professurens
ämnesomfattning m. in. men framhåller redan i detta sammanhang,
att försäkringsrätten enligt hans mening icke bör göras till ett särskilt
ordinarie examensämne vid Stockholms högskola och att professuren i huvudsak
torde böra få karaktär av forskningsprofessur. Universitetskanslern
finner det tveksamt, om det avsedda beloppet av 950 000 kronor kommer att
förslå för att säkerställa professurens fortbestånd under rimlig tid, särskilt
i betraktande av professurens forskningsinriktning. En professur av sådan
art torde nämligen kräva, att innehavaren erhåller biträde av vissa hjälpkrafter
samt att specialbibliotek o. d. ställes till förfogande. De ekonomiska
betänkligheterna bortfalla givetvis, framhåller universitetskanslern, om de
bolag, som bidragit till uppkomsten av försäkringsinspektionens fond,
ikläda sig förbindelse att för all framtid svara för professurens bestånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

9

Departementschefen.

Inom försäkringsväsendet ha olika åtgärder vidtagits för att främja forskningen
inom sådana områden, som äro av betydelse för försäkringsverksamheten.
Såsom ett led häri har Svenska försäkringsbolags riksförbund föreslagit,
att en professur i försäkringsrätt inrättas vid Stockholms högskola.
Förslaget bygger på en utredning, som verkställts av en inom försäkringsvärlden
tillsatt kommitté under ordförandeskap av f. d. justitierådel Rudolf
Eklund. Förbundet har framhållit, att den föreslagna professuren skulle
vara av stort värde både för försäkringsverksamheten och för det allmänna.
Vid remissbehandlingen av ärendet har betydelsen av professuren vitsordats
såväl från universitets- och högskolehåll som av försäkringsinspektionen.
Det torde sålunda få anses ådagalagt, att det är ett allmänt intresse att en
professur i försäkringsrätt kommer till stånd, och jag delar uppfattningen
att en sådan professur lämpligen bör förläggas till Stockholms högskola.

Beträffande finansieringen av den föreslagna professuren har Svenska
försäkringsbolags riksförbund utgått från att statsmakterna i nuvarande
stat,sfinansiella läge icke kunna väntas ikläda sig några ekonomiska förpliktelser
för professuren i fråga. Förbundet har tänkt sig, att kostnaderna
för densamma skola i första hand bestridas från avkastningen av två för
ändamålet bildade fonder om sammanlagt 950 000 kronor. Den ena fonden
skulle stå under statskontorets förvaltning och bildas genom överföring av
650 000 kronor från försäkringsinspektionens fond, vars behållning den 30
juni 1950 uppgick till över 708 000 kronor, utgörande ÖAerskott å försäkringsanstalternas
bidrag till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet.
Till denna disposition av medlen i försäkringsinspektionens fond
har samtycke lämnats av samtliga de försäkringsanstalter, som nu ha att
lämna bidrag till inspektionen. Den andra fonden skulle förvaltas av förbundet
och komma till stånd genom insamling bland försäkringsbolagen av
300 000 kronor. Förbundet har hittills lyckats hopbringa sammanlagt 258 000
kronor och har goda förhoppningar att få in det felande beloppet. Därest
avkastningen av de båda fonderna framdeles icke skulle förslå att bestrida
kostnaderna för professuren, skall förbundet äga disponera erforderligt belopp
av det hos förbundet avsatta kapitalet, såvida icke försäkringsbolagen efter
hänvändelse från förbundet föredraga att tillskjuta ytterligare fondmedel
eller på annat sätt fylla bristen. Skulle professuren av någon anledning indragas,
skola de 650 000 kronorna återgå till försäkringsinspektionens fond
och de 300 000 kronorna eller vad därav kan återstå till bolagen.

Även om jag finner det önskvärt, att en professur i försäkringsrätt inrättas,
kan det nu icke komma i fråga, att statsverket påtager sig några utgifter
för den ifrågasatta professuren. Vad Svenska försäkringsbolags riksförbund
i sin skrivelse anfört rörande finansieringen av professuren synes
mig emellertid innefatta tillräcklig säkerhet för att statsverket icke behöver
vidkännas några utgifter för densamma. Det kan visserligen, såsom i några

2 liihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 106.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

remissyttranden framhållits, befaras att de avsedda fonderna icke komma
att vara till fyllest för att i all framtid täcka de för professuren uppkommande
kostnaderna. Då emellertid förbundet i sin framställning uttryckligen
utgår från att staten icke vill påtaga sig några ekonomiska förpliktelser,
synes det kunna förutsättas att förbundet kommer att sörja för att
statsverket icke utan särskilt åtagande får några utgifter i anledning av professuren.
Till utgifter för denna räknar jag härvid icke blott kostnader för
avlöning och pension till professurens innehavare utan även kostnader för
facklitteratur, hjälpkrafter in. in., varav Kungl. Maj:t finner behov föreligga.
Under nu angivna förhållanden anser jag mig kunna tillstyrka förbundets
finansieringsförslag, vilket bör underställas riksdagen.

Vad särskilt angår den föreslagna avsättningen av 650 000 kronor från
försäkringsinspektionens fond vill jag framhålla, att minskningen av behållningen
i inspektionens fond icke kan medföra några förluster för statsverket,
enär möjlighet finnes för Kungl. Maj :t att i fall av behov höja det
bidrag, som försäkringsanstalterna ha att erlägga till inspektionen. Om
Svenska försäkringsbolags riksförbund icke lyckas insamla den avsedda
fonden av 300 000 kronor, bör någon överföring av medel från försäkringsinspektionens
fond icke komma till stånd. Skulle den föreslagna professuren
senare av någon anledning indragas, torde de 650 000 kronorna få återgå
till sistnämnda fond.

Med den ståndpunkt, som jag sålunda intagit, finnes icke anledning att
i detta sammanhang närmare ingå på vad statskontoret anfört rörande professuren
i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms
högskola. Jag vill här blott framhålla, dels att det synes mig vara till större
gagn för det allmänna att antaga Försäkringsbolagens riksförbunds anbud
än att följa statskontorets linje, dels ock att försäkringsbolagen icke åtagit
sig att avsätta några ytterligare medel till professuren i försäkringsmatematik
och matematisk statistik.

I fråga om den närmare utformningen av ämnesområdet för den föreslagna
professuren i försäkringsrätt, innehavarens undervisningsskyldighet
in. in. ha i viss utsträckning skilda uppfattningar kommit till uttryck bland
dem, som avgivit yttrande i ärendet. Beträffande dessa frågor tillkommer
det icke mig att göra några närmare uttalanden, utan desamma torde få
prövas senare på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att av försäkringsinspektionens fond ett belopp av 650 000
kronor må avsättas till en av statskontoret förvaltad fond,
vars avkastning tillsammans med avkastningen och, i
fall av behov, kapitalet av en av Svenska försäkringsbolags
riksförbund insamlad och förvaltad fond å 300 000 kronor
skall användas till att upprätta och underhålla en professur
i försäkringsrätt vid Stockholms högskola.

Kungl. Maj.is proposition nr 106.

11

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Bengt Nordell.