Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till indextillägg
å folkpensioner samt anslag till särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.,
dels Kungl. Maj:ts proposition nr 70 med förslag
till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946
(nr 431) om folkpensionering, m. m., dels ock i
ämnet väckta motioner.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkterna
88 och 91, s. 120—121 och 124—125 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag anvisa dels till Indextillägg å folkpensioner
68 000 000 kronor, dels ock till Särskilda bidrag till änkors och
invaliders barn m. m. 7 200 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t genom en den 9 februari 1951 dagtecknad proposition,
nr 70, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering; 2)

lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till
änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 39S) om kommunernas
bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;

dels ock, med ändring av vad därutinnan i årets statsverksproposition under
femte huvudtiteln, punkten 88, hemställts, för budgetåret 1951/52 anvisa

till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 102 000 000 kronor.

Nyssnämnda lagförslag ha följande lydelse:

1) Förslag
till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om
folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 4, 7—10, 11 a, 33 och 38 §§ lagen den 29 juni
1946 om folkpensionering* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse se beträffande 4 § 1 mom. samt 8 och 9 §§ SFS 1947: 221 och beträffande
11 a, 33 och 38 §§ SFS 1950: 264.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. 2 avel. Nr 1.

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

4 §•

1 inom. Till envar som är berättigad
till ålderspension utgår a 11-män ålderspension. Allmän
ålderspension utgör för år räknat för
gift pensionsberättigad, vars make
jämväl åtnjuter folkpension eller till
vars hustru i 8 § omförmält hustrutillägg
utgår, 800 kronor samt för
annan pensionsberättigad 1 000 kronor.

2 mom. Till envar----

Jämte grundpension —--

3 mom. Änkepension utgör,

1 mom. Till envar som är berättigad
till ålderspension utgår allmän
ålderspension. Allmän
ålderspension utgör, där ej annat
följer av vad nedan sägs, för år räknat
för gift pensionsberättigad, vars
make jämväl åtnjuter folkpension
eller till vars hustru i 8 § omförmält
hustrutillägg utgår, 800 kronor samt
för annan pensionsberättigad 1 000
kronor.

— -— om året.

— ---ogift pensionsberättigad.

-----— om året.

4 mom. Folkpension i form av
allmän ålderspension, tilläggspension
eller änkepension förhöjes genom
indextillägg under de
förutsättningar och enligt de grunder,
som angivas i 11 a §.

7

Tilläggspension, änkepension och
bostadstillägg minskas med fem tiondelar
av den pensionsberättigades
årsinkomst i vad den må överstiga
för gift pensionsberättigad 300 kronor
och för annan pensionsberättigad
400 kronor. Minskning skall, där
rätt till såväl tilläggs- eller änkepension
som bostadstillägg föreligger,
ske proportionellt å tilläggs- eller änkepensionen
och bostadstillägget.

8

Till pensionsberättigads hustru,
som själv ej åtnjuter folkpension, utgår
hustrutillägg, därest hustrun
fyllt sextio år och makarna varit

§•

Tilläggspension, änkepension och
bostadstillägg minskas med fem tiondelar
av den pensionsberättigades
årsinkomst i vad den må överstiga för
gift pensionsberättigad 300 kronor
och för annan pensionsberättigad 400
kronor. Minskning skall, där rätt till
såväl tilläggs- eller änkepension som
bostadstillägg föreligger, med bortseende
från indextillägg ske proportionellt
å tilläggs- eller änkepensionen
och bostadstillägget. Indextillägg
minskas först sedan tilläggs- eller
änkepensionen i övrigt bortfallit.

§•

Till pensionsberättigads hustru,
som själv ej åtnjuter folkpension, utgår
hustrutillägg, därest hustrun
fyllt sextio år och makarna varit

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t.

3

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

gifta minst fem år. Hustrutillågget
utgöres av tilläggspension och bostadstillägg,
uppgående till samma belopp
som hustrun skulle hava erhållit
i form av sådana förmåner, därest
hon varit berättigad till invalidpension.
Är mannen berättigad till ålderspension,
utgår hustrutillägg endast
om det överstiger 200 kronor.

När särskilda —---— ■— --

gifta minst fem år. Bortsett från indextillägg
utgöres hustrutillägget a\
tilläggspension och bostadstillägg,
uppgående till samma belopp som
hustrun skulle hava erhållit i form
av sådana förmåner, därest hon varit
berättigad till invalidpension. Hustrutillägg
utgår endast om det överstiger
belopp, varmed mannens folkpension
skall minskas, då hustrutillägg
beviljas.
sextio år.

9

För gift pensionsberättigad, vars
make ej åtnjuter folkpension, skola,
om ej heller hustrutillägg utgår, tilläggspension
och bostadstillägg höjas,
tilläggspensionen med en tredjedel
och bostadstillägget med hälften.

10

Har gift pensionsberättigad, vars
make ej åtnjuter folkpension, före
sextio års ålder blivit helt oförmögen
till arbete, må, där särskilda skäl därtill
föranleda, utan hinder av vad i
7 § är stadgat tilläggspension och bostadstillägg
tillerkännas honom med
tillsammans högst 400 kronor om
året. Sådan förmån må utgå även om
folkpension sedermera tillerkännes
den pensionsberättigades make, dock
endast i den mån makarnas sammanlagda
pensionsförmåner icke därigenom
komma att överstiga beloppet av
den tidigare utgående folkpensionen.

-----------enligt

För gift pensionsberättigad, vars
make ej åtnjuter folkpension, skola,
om ej heller hustrutillägg utgår, tillläggspension
och bostadstillägg höjas,
tilläggspensionen med en tredjedel,
därvid bortses från indextillägg,
samt bostadstillägget med hälften,
dock först sedan minskning skett enligt
7 §.

§•

Har gift pensionsberättigad, vars
make ej åtnjuter folkpension, före
sextio års ålder blivit helt oförmögen
till arbete, må, där särskilda skäl därtill
föranleda, utan hinder av vad i
7 § är stadgat tilläggspension och bostadstillägg
tillerkännas honom med,
bortsett från indextillägg, tillsammans
högst 400 kronor om året. Sådan
förmån må utgå även om folkpension
sedermera tillerkännes den
pensionsberättigades make, dock endast
i den mån makarnas sammanlagda
pensionsförmåner icke därigenom
komma att överstiga beloppet av
den tidigare utgående folkpensionen.
11 §•

Vad nu

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

11 a §.

1 mom. Å folkpension i form av
allmän ålderspension, tilläggspension
eller änkepension utgår indextillägg
under de förutsättningar
och enligt de grunder, som angivas
i denna paragraf.

2 mom. Enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Konungen,
verkställer socialstyrelsen för varje
år beräkning av förhållandet mellan
de allmänna levnadskostnaderna under
årets andra kvartal och levnadskostnaderna
i juni 1946. På grundval
härav fastställer Konungen senast
den 20 juli varje år det procenttal
(pensionspristalet), som utmärker
angivna förhållande. Sålunda fastställt
pensionspristal skall gälla för
hela det år, varunder det fastställts.

3 mom. För varje hel mångfald av
fem, varmed pensionspristalet överstiger
100, utgår indextillägg för år
räknat med

30 kronor för änkepensionsberättigad
och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,
vars make åtnjuter ålderspension
eller tilläggspension eller vars
hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att
hava stigit med hel mångfald av fem,
åter nedgår, skall indextillägg utgå
efter oförändrade grunder, så länge
pensionspristalet överstiger närmast
lägre hela mångfald av fem.

1 mom. Enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Konungen,
verkställer socialstyrelsen beräkning
av förhållandet mellan de allmänna
levnadskostnaderna under varje kvartals
sista månad och levnadskostnaderna
i juni 1946. På grundval härav
fastställer Konungen senast den
22 i nästpåfoljande kvartals första
månad det procenttal (pensionspristalet),
som utmärker angivna förhållande.
Sålunda fastställt pensionspristal
skall gälla från och med månaden
närmast efter den, varunder det fastställts,
till och med den månad, då
nytt pensionspristal fastställes.

2 mom. För varje hel mångfald
av fem, varmed pensionspristalet
överstiger 100, utgör indextillägget
för år räknat

30 kronor för änkepensionsberättigad
och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,
vars make åtnjuter ålderspension
eller tilläggspension eller vars
hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att
hava stigit med hel mångfald av fem,
åter nedgår, skall indextillägget utgå
efter oförändrade grunder, så länge
pensionspristalet överstiger närmast
lägre hela mångfald av fem.

Sammansatt siats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

5

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

33 §.

Ansökning om — -------— blivit mantalsskriven.

Ansökningen, som — — —- --till sökanden.

Vid ansökningen------pensionsstyrelsen meddelar.

Vad angående------pensionsnämnden påfordras.

Indcxtillägg utbetalas utan särskild
ansökning.

38 §.

1 mom. Folkpension utgår,----— — tidigare förvärvats.

Lag samma —• — •—--av pension.

Folkpension utbetalas månadsvis,
därvid den må anses belöpa på december
månad med högst elva kronor
högre belopp än på envar av årets
övriga månader. Utgöres invalidpension
eller sjukbidrag av enbart grundpension,
må pensionen dock utbetalas
kvartalsvis.

Vad i detta moment stadgas avser
icke indextillägg.

2 mom. Vid bedömande huruvida
rätt till indextillägg föreligger skall
avseende fästas endast vid förhållandena
under den månad, dä tillägget
skall utbetalas.

Indextillägg utbetalas årsvis och
utgår med oavkortat belopp, oavsett
om folkpension eljest utgått för hela
året.

Där fattigvårdssamhälle eller komlrtun
enligt 18 § uppbär folkpensionen
för månad, som avses i första stycket,
skall indextillägget i dess helhet
utbetalas till fattigvårdssamhällct eller
kommunen.

3 mom. Finnes grundad anledning
antaga att folkpension bör indragas

Folkpension utbetalas månadsvis,
därvid den, bortsett från indextillägg,
må anses belöpa på december månad
med högst elva kronor högre belopp
än på envar av årets övriga månader.
Uppgår indextillägg för månad räknat
icke till helt krontal, skola öretal,
som hänföra sig till månaderna januari—november,
anses belöpa på december
månad. Utgöres invalidpension
eller sjukbidrag av enbart grundpension,
må pensionen utbetalas
kvartalsvis.

2 mom. Finnes grundad anledning
antaga att folkpension bör indragas

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:)

eller minskas, äger pensionsstyrelsen,
innan beslut därom i vederbörlig ordning
fattats, förordna, att pensionen
tillsvidare icke skall utbetalas eller
ock att den tillsvidare skall utgå med
det minskade belopp, vartill förhållandena
må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,
avseende längre tid än en månad, må
avdragas vad den pensionsberättigade
eller hans make på grund av ändrad
beräkning av pensionen eller eljest
uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd
äger pensionsstyrelsen förordna,
att folkpension till den som
är eller nyligen varit hemfallen åt alkoholmissbruk
skall utbetalas till
kommunal myndighet eller den pensionsberättigades
make eller annan
person att användas till den pensionsberättigades
eller hans familjs uppehälle.
Är pensionsberättigad till följd
av ålderdomssvaghet, sjuklighet eller
annan därmed jämförlig orsak ur
stånd att själv omhänderhava honom
tillkommande folkpension, må pensionsstyrelsen
ock förordna, att folkpensionen
skall utbetalas till annan
än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående
belopp ej lyfts före utgången
av året näst efter det, under vilket
beloppet förfallit till betalning, skall
beloppet vara förverkat.

4 mom. Angående sättet och tiden
för utbetalning av folkpension meddelar
i övrigt Konungen närmare bestämmelser.

(Föreslagen lydelse:)

eller minskas, äger pensionsstyrelsen,
innan beslut därom i vederbörlig ordning
fattats, förordna att pensionen
tillsvidare icke skall utbetalas eller
ock att den tillsvidare skall utgå med
det minskade belopp, vartill förhållandena
må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,
avseende längre tid än en månad, må
avdragas vad den pensionsberättigade
eller hans make på grund av ändrad
beräkning av pensionen eller eljest
uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd
äger pensionsstyrelsen förordna,
att folkpension till den som
är eller nyligen varit hemfallen åt
alkoholmissbruk skall utbetalas till
kommunal myndighet eller den pensionsberättigades
make eller annan
person att användas till den pensionsberättigades
eller hans familjs uppehälle.
Är pensionsberättigad till följd
av ålderdomssvaghet, sjuklighet eller
annan därmed jämförlig orsak ur
stånd att själv omhänderhava honom
tillkommande folkpension, må pensionsstyrelsen
ock förordna, att folkpensionen
skall utbetalas till annan
än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående
belopp ej lyfts före utgången av
året näst efter det, under vilket beloppet
förfallit till betalning, skall beloppet
vara förverkat.

3 inom. Angående sättet och tiden
för utbetalning av folkpension meddelar
i övrigt Konungen närmare bestämmelser.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå medde -

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 7

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

lad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, därvid
dock skall iakttagas följande:

1. Indextillägg avseende tiden den
1 januari 1951—den 30 april 1951
skall beräknas på grundval av det
pensionspristal, som fastställes i april
1951.

2. Indextillägg avseende tiden den
1 januari 1951—den 30 juni 1951
skall utbetalas å tid, som Konungen
bestämmer. Beträffande sådant indextillägg
skall i övrigt gälla vad som är
stadgat i 38 § 2 mom. lagen om folkpensionering
enligt detta lagrums hittillsvarande
lydelse.

2) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till
änkor och änklingar med barn.

Härigenom förordnas, att lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor
och änklingar med barn1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Har änka ---------nedan stadgas.

Rätt till — —---— ---till bidrag.

Bidraget utgår med belopp motsvarande
änkepension och bostadstillägg
enligt lagen om folkpensionering. Utgår
indextillägg å änkepension, skall
motsvarande tillägg utgå å bidrag enligt
denna lag. Kommun äger besluta,
att till bidragsberättigad som är mantalsskriven
inom kommunen därjäm -

Bidraget utgår med belopp motsvarande
änkepension och bostadstillägg
enligt lagen om folkpensionering. Har
änkepension förhöjts genom indextillägg,
skall motsvarande ökning ske
av bidrag enligt denna lag. Kommun
äger besluta, att till bidragsberättigad,
som är mantalsskriven inom

1 Senaste lydelse se SFS 1950: 265.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

te skall utgå särskilt bostadstillägg
i enlighet med de grunder som kommunen
har att bestämma. Beträffande
bidraget skall i övrigt i tillämpliga
delar gälla vad i lagen om folkpensionering
stadgas om änkepension, bostadstillägg
och särskilt bostadstillägg.
Vid tillämpning av 14 § 1 mom.
skall såsom inkomst ej räknas bidrag
enligt denna lag.

Vårdnadshavare, som----—

Vid tillämpningen-----

kommunen därjämte skall utgå särskilt
bostadstillägg i enlighet med de
grunder som kommunen har att bestämma.
Beträffande bidraget skall i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i
lagen om folkpensionering stadgas
om änkepension, bostadstillägg och
särskilt bostadstillägg. Vid tillämpning
av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst
ej räknas bidrag enligt denna
lag.

— med vårdnadshavaren.

mellan makarna.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, därvid
dock vad som är stadgat i övergångsbestämmelserna
till lagen denna dag
(nr ) angående ändring i lagen
om folkpensionering skall äga motsvarande
tillämpning.

3) Förslag
till

Lag

angående ändring i lagen den 30 jnni 1947 (nr 398) om kommunernas
bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 30 juni 1947 om kommunernas
bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse se SFS 1950: 266.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

9

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

Kommun skall-----fastställda grunder.

Därest indextillägg utgår u tiilläggspensioner
och änkepensioner,
skall vad i första stycket stadgats om
kommuns skyldighet att bidraga till
kostnaderna för dylika pensioner
avse även indextillägg därå.

Därest tilläggspensioner och änkepensioner
förhöjts genom indextilllägg,
skall vad i första stycket stadgats
om kommuns skyldighet att bidraga
till kostnaderna för dylika pensioner
avse även indextillägg därå.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts två motioner, nämligen
nr 347 i första kammaren av herr Persson, Ola, m. fl. och nr 453 i
andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har yrkats, »att riksdagen måtte besluta
bemyndiga Kungl. Maj :t att vid fastställandet av pensionspristalet för
innevarande halvår bestämma detsamma till 130 och att följaktligen indextillägget
skall utgå med 30 procent».

Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts
motionerna i första kammaren nr 221 av herr Ohlon m. fl. och nr 283 av
herr Bengtson samt i andra kammaren nr 291 av herr Ohlin m. fl.

I motionerna I: 221 och II: 291, vilka äro likalydande, har hemställts, »att
riksdagen ville

1) för sin del antaga sådana ändringar i folkpensionslagen att pensionspristalet
fastställes kvartalsvis samt att indextillägget utgår i form av en
förhöjning av det månatligen utgående pensionsbeloppet;

2) för sin del antaga sådana ändringar i folkpensionslagen att indextillägget
lagtekniskt blir en del av den tilläggsberättigade förmånen samt

3) att vederbörande utskott måtte företaga de justeringar i lagtexten, som
föranledas av vad vi ovan föreslagit».

I motionen I: 283 har yrkats »att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära
skyndsam utredning samt förslag om höjning av folkpensionernas
grundbelopp».

Propositionen nr 70 har, i vad angår anvisande av anslag, hänvisats till
statsutskottet. Propositionen i övrigt ävensom motionerna ha hänvisats till
lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha
ovan omförmälda i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln upptagna
punkter ävensom propositionen nr 70 och de i ämnet väckta motionerna
hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Utskottet har jämväl tagit under övervägande en från Svegs folkpensionärsförening
inkommen framställning i ämnet.

Propositionen nr 70 innehåller å s. It—22 en redogörelse för folkpensioneringens
huvudgrunder och för indexregleringen av folkpensionerna. Utskottet
får hänvisa till denna redogörelse. Beträffande de skäl, som utöver vad
nedan angives anförts till stöd för anslagsäskandena och de genom propositionen
nr 70 framlagda förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna
åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionerna
och motionerna.

Propositionen nr 70.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa ändringar i folkpensioneringslagen i syfte
att möjliggöra tätare utbetalningar av de indextillägg, som enligt beslut av
1950 års riksdag skola utgå å folkpensionerna. Sålunda förordas att pensionspristalet
— det tal som är avgörande för indextilläggens storlek och
som enligt, gällande lag skall fastställas endast en gång om året — i fortsättningen
fastställes i varje kvartals första månad med giltighetstid för
därpå närmast följande tre månader samt att indextilläggen utbetalas månadsvis
samtidigt med folkpensionen i övrigt. Vidare förordas att indextillläggen
lagtekniskt ej längre skola ha karaktär av fristående tillägg utan att
indexförhöjningen får utgöra del av vederbörande pensionsförmån.

I anslutning till den föreslagna ändrade konstruktionen av indexförhöjningen
enligt folkpensioneringslagen föreslås vissa jämkningar i lagen om
bidrag till änkor och änklingar med barn samt lagen om kommunernas
bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

Övergången till den nya ordningen föreslås skola ske från och med juli
1951, sedan pensionspristalet för tremånadersperioden maj—juli fastställts
i april 1951.

För övergångstiden januari—juni 1951 föreslås särskilda regler. Indexförhöjningen
avseende hela nämnda tid föreslås skola bestämmas med utgångspunkt
från storleken av det pensionspristal, som fastställes i april,
och utbetalas i ett sammanhang, så snart det är tekniskt möjligt, såvitt kan
bedömas i maj.

Det förutses, att pensionspristalet för april 1951 kommer att uppgå till
åtminstone 115. I enlighet härmed beräknas de indexbelopp, som föreslås
skola utbetalas för första halvåret 1951, uppgå till 45 kronor för änkepen -

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 11

sionsberättigad eller den som uppbär änke- eller änklingsbidrag eller för
hustru, som uppbär hustrutillägg, 60 kronor för gift pensionsberättigad,
vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension eller vars hustru uppbär
hustrutillägg, samt 75 kronor för annan som är berättigad till indexförhöjning.
Av den sammanlagda kostnaden för indextilläggen å folkpensionerna
beräknas omkring 4,8 milj. kronor falla på kommunerna och omkring
51 milj. kronor på staten. Sistnämnda belopp föreslås få belasta det
förslagsanslag, som för budgetåret 1950/51 anvisats till Indextillägg å folkpensioner.
Kostnaden för indextilläggen å änke- eller änklingsbidragen uppskattas
till omkring 135 000 kronor, varav kommunernas andel beräknas till
omkring 50 000 kronor och statens andel till omkring 85 000 kronor. Statens
kostnader härvidlag föreslås få bestridas från det för budgetåret 1950/51
anvisade förslagsanslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
barn in. m.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1951/52 (femte huvudtiteln p.
88) har medelsbehovet för indextilläggen å folkpensionerna beräknats under
antagande, att pensionspristalet icke kommer att stiga till 115, och anslag
har äskats med 68 milj. kronor. Med hänsyn till prisutvecklingens gång
hemställes att detta anslag uppräknas med 34 milj. kronor.

Indexregleringen av folkpensionerna.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
härutinnan anfört bland annat följande.

»Den indexreglering av folkpensionerna, som kom till stånd efter beslut
av 1950 års riksdag, syftar till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde
och vill således giva folkpensionärerna täckning för den levnadskostnadsökning,
som inträffat efter det folkpensioneringslagen antogs i juni
1946. Såsom indexregleringen utformats, bygger den på en för hela riket gemensam
index med anknytning till socialstyrelsens levnadskostnadsindex
men med en särskild pristalsserie för folkpensionärerna med utgångspunkt
från levnadskostnadernas storlek vid tiden för folkpensionsreformens
genomförande. Enligt det system för indexregleringen, varom statsmakterna
enade sig, skall socialstyrelsen för att utröna levnadskostnadsutvecklingen
för folkpensionärerna årligen beräkna förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna
under årets andra kvartal och levnadskostnaderna i juni
1946. På grundval av dessa beräkningar har Kungl. Maj :t att senast den 20
juli varje år fastställa det pensionspristal, som skall gälla för året, d. v. s.
det tal som utvisar det procentuella förhållandet mellan de aktuella levnadskostnaderna
och levnadskostnaderna vid folkpensioneringslagens tillkomst.
Varje stegring av pensionspristalet med fem hela enheter utlöser automatiskt
indextillägg med fem procent å pensionernas i lagen angivna maximibelopp,
bortsett från bostadstillägg, eller närmare bestämt med 30 kronor
för änkepensionsberättigad eller för hustru, som uppbär hustrutillägg, med

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

40 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension
eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt med 50
kronor för annan pensionsberättigad, med undantag dock för dem som ha
enbart grundpension eller sådan förmån i förening med blindtillägg, vilka
sistnämnda av särskilda skäl undantagits från indexreglcringen. Till den
som uppbär änke- eller änklingsbidrag utgår indextillägg enligt samma
grunder som fastställts för änkepensionärerna. Till skillnad från övriga pensionsförmåner,
som i regel utbetalas månadsvis, utbetalas indextilläggen
endast en gång om året, nämligen i samband med folkpensionen för november.

För juni 1950 uppgick socialstyrelsens levnadskostnadsindex till lGG,sr,
motsvarande pensionspristalet 108. I enlighet härmed erhöllo folkpensionärerna
samtidigt med pensionen för november 1950 indextillägg för nämnda
år beräknat efter en kompensationsgrad av fem procent, d. v. s. med 30, 40
resp. 50 kronor, allt efter den pensionärskategori vederbörande tillhörde.

Redan när indexregleringen av folkpensionerna beslöts stod det klart,
att prisutvecklingen kunde komma att utveckla sig i sådan riktning att en
omprövning av det indexsystem, för vilket man stannat, bleve erforderlig.
För egen del framhöll jag sålunda, att det av mig förordade —■ och av
statsmakterna sedermera godkända — förslaget till indexreglering kunde
behöva omprövas vid väsentligt ändrade förhållanden. Sammansatta statsoch
andra lagutskottet uttalade sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 1 i enahanda riktning.

I samband med övergången till fria avtalsrörelser samt avvecklingen av
vissa subventioner ävensom anpassningen av den inhemska prisnivån till de
sedan Koreakrigets utbrott stegrade priserna utomlands ha levnadskostnaderna
i vårt land visat en stigande tendens. I september 1950 uppgick sålunda
socialstyrelsens levnadskostnadsindex till 167,67, motsvarande pensionspristalet
109. I december 1950 hade levnadskostnadsindex stigit till
171 ,33, vilket svarar mot pensionspristalet 111. Några senare officiella siffror
på prisutvecklingen föreligga visserligen ännu ej, men enligt vad jag under
hand inhämtat från socialstyrelsen ■— som utfört vissa beräkningar i syfte
att klargöra verkningarna av efter årsskiftet genomförda eller signalerade
prisförändringar — kan det redan i dagens läge förutses, att socialstyrelsens
levnadskostnadsindex för mars 1951 med all sannolikhet kommer att
uppgå till minst 176,52 eller det tal, som motsvarar pensionspristalet 115.
Uteslutet är ej heller att levnadskostnadsindex till följd av inträffade prisstegringar
kan komma att stiga ytterligare innan ny stabilitet uppnåtts.

Av de lämnade uppgifterna framgår, att det redan nu kan avgöras att
det pensionspristal, som enligt gällande lagstiftning skall fastställas i juli
innevarande år, kommer att uppgå till åtminstone 115. Indextilläggen till
de olika folkpensionärerna för år 1951 skulle i enlighet härmed komma att
utgöra minst 90, 120 resp. 150 kronor.

Det torde icke kunna förnekas, att det nuvarande systemet med utbetalning
av indextilläggen en gång om året har sina påtagliga fördelar, så länge

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t. 13

indcxtilläggen äro relativt små och prisnivån någorlunda fast. I det läge,
som rådde när reformen genomfördes, torde också bland folkpensionärerna
själva den uppfattningen ha varit allmän, att det vore förmånligare att få ut
hela indextillägget på en gång än en knappast märkbar höjning av pensionens
månadsbelopp. I dagens läge är situationen emellertid en annan. Uppmjukningen
av prisnivån och den härav föranledda ökningen av levnadskostnaderna,
som redan inträffat eller är att förvänta, är så betydande, att
avsevärda olägenheter skulle uppstå för folkpensionärerna därest de finge
vänta alltför länge på att erhålla dyrtidskompensation. Det gällande systemet,
som innebär att indextilläggen utbetalas först under slutet av året, är
under sådana omständigheter ej längre tillfredsställande. Redan nu torde
därför tiden vara inne för en förnyad prövning av frågan om indexregleringens
konstruktion och om en övergång till en ordning, som tillförsäkrar
folkpensionärerna snabbare kompensation för levnadskostnadsökningarna.

Till detta mitt ståndpunktstagande bidrager även, att pensionsstyrelsens
tekniska resurser med avseende å indextilläggens utbetalande numera äro
helt annorlunda än för bara ett år sedan. De sakkunniga, som hade att utreda
frågan om indexreglering av folkpensionerna, förordade ett system,
som innebar att pensionspristalet skulle fastställas kvartalsvis och indextilläggen
utbetalas månadsvis medelst samma postanvisning som pensionen
i övrigt. För att en sådan ordning skulle kunna genomföras, var det
med pensionsstyrelsens dåvarande maskinella resurser nödvändigt, att utbetalningen
skedde med samma antal kronor varje månad. Till följd härav
måste pensionernas årliga grundbelopp i förekommande fall avrundas till
belopp, jämnt delbara med 12, men dessutom måste indextilläggen avvägas
så, att även de blevo jämnt delbara med 12. Att enbart av tekniska skäl behöva
företaga dylika avrundningar -— jämkningar som skulle medföra avsevärda
kostnadsökningar — ansågs emellertid mindre tilltalande av såväl
Kungl. Maj :t som riksdagen.

Av de undersökningar, som företagits i detta ärende, framgår, att några
jämkningar av det slag som nämnts i det föregående icke längre erfordras
för att indextilläggen skola kunna utbetalas månadsvis. Med sin nuvarande
tekniska utrustning är nämligen pensionsstyrelsen — utan att gällande ordning
för utbetalning av pensionernas grundbelopp på något sätt rubbas — i
stånd att medelst samma postanvisning som pensionen i övrigt utbetala
indextillägg, som i kronor räknat varierar från den ena månaden till den
andra. En förutsättning härför är dock, att den nuvarande indelningen av
folkpensionärerna i fyra grupper — nämligen sådana som icke ha rätt
till indextillägg samt de som få sådant tillägg med 30, 40 resp. 50 kronor
för varje höjning av pensionspristalet med fem enheter — bibehålies även
i fortsättningen samt att pensionsstyrelsen omkring en månad innan varje
utbetalning skall ske får kännedom om tilläggens belopp. Anmärkas må
härjämte, att pensionsstyrelsen nu liksom tidigare saknar möjlighet att utbetala
öretal.

Med hänsyn till det sålunda anförda anser jag det motiverat att nu övergå

14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

till ett system med månadsutbetalning av indextilläggen. Om så sker, finnes
icke längre någon anledning att bibehålla den nuvarande regeln att pensionspristalet
skall fastställas endast en gång om året. I stället bör pensionspristalet
i överensstämmelse med vad som gäller för socialstyrelsens lev*
nadskostnadsindex fastställas fyra gånger om året på grundval av levnadskostnaderna
under varje kvartals sista månad samt -— med hänsyn till den
tid som i vissa fall kan åtgå innan ärendet prövas av Kungl. Maj :t — kungöras
senast den 22 påföljande månad. Härigenom vinnes den största möjliga
anpassningen av indextilläggen efter växlingarna i prisnivån. Fastställt
pensionspristal bör lända till efterrättelse fr. o. m. månaden efter den, då
pristalet kungjorts. Det pensionspristal, som fastställes i januari, bör alltså
gälla för februari, mars och april, det pensionspristal, som fastställes i april,
för maj, juni och juli o. s. v.

En övergång till ett system med månatliga utbetalningar synes böra föranleda
att även frågan om indextilläggets lagtekniska konstruktion prövas på
nytt. Enligt nu gällande bestämmelser har indextillägget karaktär av en
fristående pensionsförmån, som utgår med lika stort belopp till alla pensionstagare
inom var och en av de olika pensionärsgrupperna. En konsekvens
härav är, att den som på grund av sin egen inkomst endast har rätt
till en helt obetydlig inkomstprövad pension, erhåller oavkortat indextilllägg,
under det att den, vars inkomst nätt och jämnt utesluter från rätt till
dylik pension, även är utesluten från indextillägg. För pensionstagare med
egen inkomst i närheten av den gräns, som utesluter från rätt till inkomstprövad
pension, kan därför en relativt obetydlig ökning av den egna inkomsten
medföra en minskning av pensionstagarens totala inkomster, dvs. folkpensionen
med indextillägg samt den egna inkomsten. För att undanröja den
olägenhet, som sålunda är förknippad med fristående indextillägg, föreslogo
de sakkunniga, att tilläggen lagtekniskt sett skulle utformas som en förhöjning
av själva folkpensionen, dvs. att pensionsbeloppen inom folkpensioneringslagens
ram skulle göras rörliga i förhållande till index. Med det utbetalningssystem,
som statsmakterna valde, var detta icke möjligt. Genomföres
den av mig i det föregående förordade ordningen för utbetalning av indextilläggen,
föreligger emellertid icke längre något hinder härvidlag. Jag förordar
därför, att tilläggen i fortsättningen konstrueras som en höjning av
själva pensionsförmånerna och att det nu gällande systemet med fristående
tillägg frångås.

I detta sammanhang föreligger enligt min mening icke anledning att i övrigt
vidtaga någon ändring i gällande indexreglering av folkpensionerna. De
nuvarande reglerna att indextilläggen för varje stegring av pensionspristalet
med fem enheter skola utgå för år med JO, 40 resp. 50 kronor till
vederbörande pensionärskategori synas alltså böra bibehållas. Emellertid
kan det då i vissa lägen inträffa, att, sedan pensionspristalet fastställts
för viss tremånadersperiod, pristalet utlöser indexbelopp, som icke kan
uppdelas med lika stort helt krontal på varje månad; och pensionsstyrelsen
kan såsom förut nämnts endast utbetala hela krontal. Några sär -

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 15

skilda svårigheter torde härvidlag likväl ej uppstå. Sålunda stadgas i 12 §
folkpensioneringslagen, att folkpension, som för år ej uppgår till helt antal
kronor, skall avrundas till närmaste hela krontal. Genom att indextillägget
lagtekniskt blir del av vederbörande pensionsförmån blir angivna
regel tillämplig även å den förhöjda pensionen. Vidare bör erinras om att ej
heller pensionernas grundbelopp alltid äro jämnt delbara med 12, varför
i 38 § 1 mom. andra stycket folkpensioneringslagen upptagits en bestämmelse,
att folkpensionen må anses belöpa på december månad med högst
11 kronor högre belopp än på envar av årets övriga månader. Motsvarande
princip bör tillämpas i fråga om indextilläggen. Tilläggen torde alltså inom
resp. pensionärskategori få utbetalas med lika stort antal hela kronor i månaden
inom varje tremånadersperiod och överskjutande öretal anses belöpa
på december månad, därvid på grund av stadgandet i 12 § sistnämnda månad
avrundning till närmaste hela krontal i förekommande fall torde få
ske. Det högsta belopp, varmed indextillägget för december kan komma att
ökas, uppgår härigenom till 10 kronor. Av ifrågavarande utbetalningssystem
i förening med lagens metod att i fråga om rätten till indextillägg uppdela
folkpensionärerna i fyra olika kategorier följer, att vid decemberutbetalningen
varje pensionstagare erhåller indextillägg enligt de grunder, som
gälla för den kategori han då tillhör.»

Anslagsäskanden.

Föredragande departementschefen bar i propositionen nr 70 härutinnan
anfört följande:

»För budgetåret 1950/51 anvisades till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag
av 33 250 000 kronor samt till Särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders barn m. in. ett förslagsanslag å 7 000 000 kronor, från vilket
sistnämnda anslag bestridas bl. a. kostnaderna för indextillägg å änke- eller
änklingsbidragen. Medelsbehovet beräknades därvid med utgångspunkt från
att indextillägg skulle utbetalas endast en gång under budgetåret och under
antagandet, att pensionspristalet icke komme att uppgå till 110. I november
1950 utbetalades i enlighet härmed indextillägg på grundval av det i juli
1950 fastställda pensionspristalet 108.

I det föregående har jag förordat, att under innevarande halvår nya indextillägg
utbetalas till folkpensionärerna samt till dem som uppbära änkeeller
änklingsbidrag. Av de upplysningar, som jag lämnat angående levnadskostnadsutvecklingen,
framgår, att dessa indextillägg torde komma att bestämmas
efter pensionspristalet 115. I enlighet härmed skulle de indexbelopp,
som jag föreslår skola utbetalas under första halvåret 1951 och vilka
alltså hänföra sig till tiden den 1 januari—den 30 juni 1951, uppgå lill 45
kronor för änkepensionsberättigad eller den som uppbär änke- eller änklingsbidrag
eller för hustru, som uppbär hustru tillägg, 60 kronor för gift
pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension

16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt 75 kronor för annan som är berättigad
till indexförhöjning.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande indextillägg enligt folkpensioneringslagen
kunna beräknas till omkring 55,8 milj. kronor, varav
omkring 4,s milj. kronor falla på kommunerna och omkring 51 milj. kronor
på staten. Sistnämnda belopp torde få belasta det förslagsanslag, som för
budgetåret 1950/51 anvisats till Indextillägg å folkpensioner.

Kostnaden för de indextillägg å änke- eller änldingsbidragen, som föreslås
skola utbetalas under detta halvår, kunna uppskattas till omkring
135 000 kronor, varav kommunernas andel beräknas till omkring 50 000
kronor och statens andel till omkring 85 000 kronor. Statens kostnader härvidlag
torde få bestridas från det för budgetåret 1950/51 anvisade förslagsanslaget
till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln p. 88) har medelsbehovet
för indextilläggen å folkpensionerna beräknats under antagandet, att pensionspristalet
icke kommer att stiga till 115, och i enlighet härmed anslag
äskats med 68 milj. kronor. Med hänsyn till vad här förut anförts rörande
prisutvecklingen förefaller det numera ställt utom allt tvivel, att pensionsprislalet
under nästkommande budgetår kommer att uppgå till minst 115.
Det till Indextillägg å folkpensioner för budgetåret 1951/52 äskade beloppet
av 68 000 000 kronor bör därför uppräknas med 34 000 000 kronor. Någon
uppräkning av anslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
barn m. m. för budgetåret 1951/52 (femte huvudtiteln p. 91) torde däremot
ej böra företagas.»

Utskottet.

Då nu gällande bestämmelser om indexreglering av folkpensionerna år
1950 antogos av riksdagen, uttalade sammansatta stats- och andra lagutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1, att det framlagda förslaget
visserligen icke vore helt fritt från invändningar, men dock av beskaffenhet
att i möjligaste mån tillgodose olika synpunkter och önskemål.
De erinringar, som främst kunde göras mot förslaget avsåge enligt utskottets
mening förslagets verkningar vid en mera avsevärd stegring av levnadskostnaderna;
skulle en dylik stegring inträda kunde förhållandena påkalla,
att hela systemet för indexregleringen bleve föremål för en omprövning.
I fråga om utbetalningssystemet framhöll utskottet bland annat,
att ett system med årlig utbetalning av indextilläggen vore förenat med
vissa uppenbara nackdelar. Sålunda kunde vid bedömandet av frågan huruvida
rätt till indextillägg förelåge, avseende fästas endast vid förhållandena
under den månad, då tillägget skulle utbetalas. Vidare bleve det ej heller
möjligt att låta indexförhöjningen lagtekniskt utgöra en del av ifrågavarande
pensionsförmån utan tillägget måste utformas såsom en fristående förmån
med de konsekvenser detta kunde medföra.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 17

Enligt departementschefens uttalande i förevarande proposition nr 70 kan
redan nu avgöras, att det pensionspristal, som enligt gällande bestämmelser
skall fastställas i juli innevarande år, kommer att uppgå till åtminstone
115. I enlighet därmed skulle indextilläggen för de olika folkpensionärerna
för år 1951 utgöra mipst 90, 120 respektive 150 kronor. Av departementschefens
uttalande framgår vidare, att pensionsstyrelsens tekniska resurser
numera äro sådana, att jämkningar av den årliga pensionen inklusive indextillägg
icke längre erfordras för att indextilläggen skola kunna utbetalas
månadsvis. Utskottet delar departementschefens uppfattning att nu angivna
omständigheter motivera en övergång till ett system med månadsutbetalning
av indextilläggen. Därest eu sådan övergång sker, bör på sätt i
propositionen nr 70 föreslagits pensionspristalet fastställas fyra gånger om
året i stället för såsom enligt nuvarande bestämmelser endast en gång om
året.

Med det utbetalningssystem, som hittills kommit till användning, har
det ansetts nödvändigt att giva indextillägget karaktär av en fristående pensionsförmån.
En konsekvens härav är ■— med den utformning indextilläggen
i övrigt erhållit — att den person, vars inkomst nätt och jämnt ute,-sluter från rätt till inkomstprövad pension, även är utesluten från indextilllägg
under det att den, som på grund av egen inkomst endast har rätt till
en obetydlig inkomstprövad pension, erhåller oavkortat indextillägg. De
olägenheter, som sålunda äro förenade med indextilläggens nuvarande konstruktion,
skulle vid den ökning av levnadskostnaderna, som redan inträffat
eller kan beräknas inträffa inom den närmaste tiden, otvivelaktigt ha
blivit starkt framträdande. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse,
att nämnda olägenheter nu undanröjas genom att tilläggen lagtekniskt sett
utformas som en förhöjning av själva folkpensionen.

Lagförslagen i övrigt ha icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Genom utskottets här ovan angivna ställningstaganden torde motionerna
I: 221 och II: 291 få anses besvarade.

I motionerna I: 347 och 11:453 hemställes, att pensionspristalet för innevarande
halvår bestämmes till 130 och att indextillägget till följd därav
måtte utgå med 30 procent. Som skäl härför har bland annat åberopats att
indextillägget endast avser de icke inkomstprövade förmånerna. Utskottet
vill med anledning härav anmärka att av de inkomstprövade förmånerna
endast bostadstilläggen lämnats utanför indexregleringen samt att indextilllägg
utgår till alla kategorier av folkpensionärer utom till dem, som erhålla
enbart grundpension eller denna förmån i kombination med blindtillägg.
Vad det i motionerna framställda yrkandet angår må anmärkas, att pensionspristalets
storlek är beroende av förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna
under varje kvartals sista månad och levnadskostnaderna
i juni 1946. Såsom riksdagen vid antagandet år 1950 av bestämmelserna om
indexreglering av folkpensionerna uttalade torde det vid sådant förhål2
Bihang till riksdagens protokoll lOiil. 6 sand. 2 and. Nr 1.

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr I.

lande icke kunna komina i fråga att förorda, att pensionspristalet skall fastställas
till ett visst på förhand angivet tal.

Såsom i motionen 1:283 framhållits och jämväl i förenämnda motioner
1: 347 och II: 453 påtalats har den ekonomiska utvecklingen sedan år 1946
varit ogynnsam för folkpensionärerna. Indexregleringen syftar visserligen
till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde, men det torde kunna
ifrågasättas om pensionsförmånerna numera möjliggöra för en pensionstagare
att erhålla en någorlunda tillfredsställande existens på pensionen. Vid
bedömandet huruvida en höjning av dessa förmåner — utöver vad som
betingas av indexregleringen ■—• kan komma till stånd måste emellertid en
råd olika faktorer beaktas. Bland annat måste sålunda hänsyn tagas till, förutom
det ekonomiska läget och befolkningsutvecklingen, andra redan beslutade
eller planerade reformförslag av kostnadskrävande natur. Såsom av
årets riksdagsberättelse framgår har chefen för finansdepartementet i juni
1950 tillkallat sakkuninga med uppdrag att verkställa utredning angående
den ekonomiska långtidsplaneringen på det samhällsekonomiska och statsfinansiella
området. Utredningen har betingats bland annat av behovet av
aktuella beräkningar avseende möjligheterna för det fortsatta reformarbetet
inom socialpolitiken. De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under
första hälften av innevarande år. Då resultatet av nämnda utredning föreligger
torde förutsättningar finnas för ett bedömande huruvida utrymme finnes
för en ytterligare höjning av pensionsbeloppen. Med hänsyn härtill synes
framställning om särskild utredning av förevarande spörsmål icke nu böra
göras.

Departementschefens beräkningar av kostnaderna för indexregleringen och
för särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. under nästa
budgetår ha icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med avslag å motionerna I: 347 och II: 453
måtte antaga genom förevarande proposition, nr 70, framlagda
förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431)
om folkpensionering;

2) lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531)
om bidrag till änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398)
om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen; B.

att riksdagen måtte för budgetåret 1951/52 under femte
huvudtiteln anvisa

1) till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av
102 000 000 kronor; samt

2) till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m. ett förslagsanslag av 7 200 000 kronor;

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 19

C. att motionerna I: 221 och 11:291 måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan under A. hemställt; samt

D. att motionen 1:283 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1951.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Boman i Kieryd, Rubbeistad och Petterson i Degerfors; samt

från andra lagutskottet: herrar Norman, Forslund, Hallagård,

fru Nordgren, herr Jacobsson i Igelsbo och fru Sandström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hallagård och Rubbestad, vilka ansett att utskottets utlåtande
bort hava följande lydelse:

»Då nu----lika med utskottet (s. 16)---kunde medföra.

Enligt departementschefens---lika med utskottet (s. 17) —--

om året.

Med det -----lika med utskottet (s. 17)---själva folkpensionen.

Lagförslagen i---lika med utskottet (s. 17) —--särskilt utta lande.

Genom utskottets — — — lika med utskottet (s. 17)----anses be svarade.

I motionerna---lika med utskottet (s. 17—18)---angivet tal.

Såsom i motionen 1:283 framhållits och jämväl i förenämijda motioner
I: 347 och II: 453 påtalats har. den ekonomiska utvecklingen sedan år 1946
varit ogynnsam för folkpensionärerna. Indexregleringen syftar visserligen
till att upprätthålla pensionsförmånernas realvärde, men det torde med
fog kunna ifrågasättas om icke en höjning av folkpensionernas grundbelopp
erfordras för att en pensionstagare skall erhålla en någorlunda tillfredsställande
existens på pensionen. Vid bedömandet huruvida en sådan
höjning kan komma till stånd måste emellertid en rad olika faktorer beak -

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

tas. Bland annat måste sålunda hänsyn tagas till, förutom det ekonomiska
läget och befolkningsutvecklingen, andra redan beslutade eller planerade
reformförslag av kostnadskrävande natur. Såsom av årets riksdagsberättelse
framgår har chefen för finansdepartementet i juni 1950 tillkallat sakkunniga
med uppdrag att verkställa utredning angående den ekonomiska
långtidsplaneringen på det samhällsekonomiska och statsfinansiella området.
Utredningen har betingats bland annat av behovet av aktuella beräkningar
avseende möjligheterna för det fortsatta reformarbetet inom socialpolitiken.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt uppdrag under första hälften
av innevarande år. Sedan resultatet av nämnda utredning föreligger och
om därvid förutsättningar finnas för en höjning av folkpensionens grundbelopp
förutsätter utskottet att de i motionen 1: 283 framförda synpunkterna
vinna beaktande.

Departementschefens beräkningar — — — lika med utskottet (s. 18)
---utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen —--lika med utskottet (s. 18—19)---riks dagens

åtgärd.

%

Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Si 0940