Statsutskottets utlåtande nr 8.
1
Nr 8.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1951/52 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1951), vilket innebär en anslagsminskning
med 15 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen............ 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 374 500
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............ 1 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 199 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 70 200
Summa kronor 673 000
b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 673 000 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 90 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.
2
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, s. 3 och 4), vilket innebär en anslagsminskning med 9 200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 272 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 186 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 53 500
Summa kronor 512 300
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 512 300 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 4—7), vilket innebär en anslagshöjning med 25 700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 105 500
kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 7), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 8 000 kronor.
6:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6,
s. 7 och 8) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Lands- och länsarkiven:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
3
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 414 100
kronor, innebärande en ökning med 2 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Hellström och fröken Wetterström väckt motion
(II: 248), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att sju kanslibiträden
vid lands- och länsarkiven uppflyttas från lönegraden Ce 10 till
Cell, dels ock att ett förslagsanslag å 416 000 kronor anvisas till avlöningar
vid lands- och länsarkiven.
Motionärernas yrkande överensstämmer med av riksarkivet i anslagsäskandena
framlagt förslag. Departementschefen har emellertid icke biträtt
detsamma.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Beträffande det i motionen II: 248 framställda yrkandet om uppflyttning
från lönegraden Ce 10 till Cell av kanslibiträdena vid lands- och
länsarkiven får utskottet erinra därom, att föredragande departementschefen
under punkten 6 i 1949 års åttonde huvudtitel framhöll, att enligt
vad departementschefen inhämtat från den utredningsman, som vore sysselsatt
med utredning av anställningsförhållandena för viss biträdespersonal
i statens tjänst, goda skäl funnes för att de ifrågavarande kanslibiträdena
icke skulle vara lägre placerade än övriga kanslibiträden inom statsförvaltningen.
Vad departementschefen sålunda anfört synes utskottet tala
för att Kungl. Maj:t tager förevarande fråga under förnyad omprövning
och för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, vartill en dylik omprövning
må giva anledning. Vid sådant förhållande är utskottet icke berett
att nu tillstyrka bifall till ovannämnda motion.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 248,
a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 191100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 43 000
Summa kronor 414 100
b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 414 100 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 8.
7:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
74 600 kronor.
8:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 9 och 10), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av
arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 kronor.
9:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 10), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 9 400 kronor.
10:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 10,
s. 10—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes av vad
departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 532 300 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 2 600 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Nerman väckt motion (I: 3), vari hemställts, att riksdagen
ville besluta uppflytta från lönegrad Ce 10 till lönegrad Ca 13 den
expeditions vakttjänst vid kungl. biblioteket, vars innehavare förestår
bibliotekets reproduktionsverksamhet.
Motionärens yrkande sammanfaller med ett av riksbibliotekarien i anslagsäskandena
såväl för innevarande som för nästa budgetår framfört förslag;
departementschefen har emellertid ansett förutsättningar alltjämt
saknas för bifall till detsamma.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda det i motionen I: 3 framställda yrkandet.
Utskottet får beträffande den i motionen angivna expeditions vakttjänstens
Statsutskottets utlåtande nr 8.
5
lönegradsplacering hänvisa till att chefen för ecklesiastikdepartementet
under punkten 10 i 1950 års åttonde huvudtitel framhöll, att vad som
upplysts angående vederbörande tjänstinnehavares arbetsuppgifter syntes
motivera, att frågan om tjänstens lönegradsplacering vid första lägliga
tillfälle upptoges till prövning. Utskottet förutsätter, att 1949 års tjänsteförteckningskommitté
har förevarande spörsmål under bedömande och
kommer att framlägga förslag rörande den löneställning, som i förevarande
fall må befinnas lämplig.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 3,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den
ändring i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 244 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 400
Summa kronor 532 300
c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 532 300 kronor.
11 ro) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagshöjning med 5 600
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 104 100
kronor.
12:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 14 och 15), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 8.
13:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 15), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 40 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 9 200
Summa kronor 87 700
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 87 700 kronor.
14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 16), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 kronor.
15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 16), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
16:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 16, s. 16—18), vilket innebär en anslagsminskning med 11 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
7
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 216 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............................ 5 980
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 200 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 49 720
Summa kronor 473 100
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 473 100 kronor.
17:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 85 900
kronor.
18:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 19), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 90 600 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 19), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.
20:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 19 och 20), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst
för deposition för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
21 :o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 21), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.
8 Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 17 100
kronor.
22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 23, s. 21—23), vilket innebär en anslagsminskning
med 12 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 347 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t.......................... 15 532
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 227 968
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 67 600
Summa kronor 658 700
c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 658 700
kronor.
23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, s. 23), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 93 000 kronor.
24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 24), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 148 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
9
25ro) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 24 och 25), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 53 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 8 900
Summa kronor 100 400
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 400
kronor.
26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 37 000 kronor.
27:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 26),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
28:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, s. 27), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.
29:o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska
museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 27),
vilket avser medelsanvisning till påbörjande av nödvändig omläggning av
värme-, vatten- och ventilationssystemet inom museibyggnaden, hemställer
utskottet,
10
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och
reparationsarbeten å nordiska museets byggnad för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 275 000
kronor.
30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 28), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
49 800 kronor.
31 :o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32, s. 28), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 24 800 kronor.
32 :o) Bidrag till museal vård av Cypemexpeditionens fyndmaterial.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 28), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
jyndmaterial för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 27 700 kronor.
33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 29), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
34:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. Kungl. Maj:t har
(punkt 35, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 8 800 kronor, innebärande oförändrad
medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Vinge väckt motion (II: 333), vari hemställts, att
riksdagen måtte såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum för budgetåret
1951/52 anvisa ett med 3 900 kronor förhöjt anslag.
Motionärens yrkande sammanfaller till sitt syfte med museinämndens
framställning, vilken tillstyrkts av riksmarskalksämbetet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
11
Utskottet, som icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 333 framställda
yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 333, till Bidrag till Drottningholms
teatermuseum för budgetåret 1951/52 anvisa ett
anslag av 8 800 kronor.
35:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 37, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
37:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 30), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och
Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 15 000 kronor.
Kyrkliga ändamål.
38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 31—34), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes
av vad föredragande statsrådet anfört;
b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för
domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52:
12
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
Utgifter:
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 527 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 273 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 97 200
Summa kronor 931 300
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 14 000
Summa kronor 325 900
IV. Sammanfattning.
I. Domkapitlet i Stockholm............... 43 800
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m................... 931 300
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 325 900
Summa kronor 1 301 000
Särskilda upphördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden................... 774 600
Nettoutgift kronor 526 400
c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 526 400
kronor.
39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 34—37), vilket innebär en anslagsminskning
med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 96 100 kronor.
40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av vissa
lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 37—39) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
13
att riksdagen må
a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 förefintlig
reservation å det för budgetåret 1947/48 anvisade
reservationsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Iordningställande av vissa lokaler för domkapitlet i Skara
m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1951/52;
b) till Domkapitlen och stijtsnämndema: Iordningställande
av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 kronor;
c)
medgiva, att ur kyrkofonden må till sistnämnda ändamål
utgå ett belopp av 8 000 kronor.
41 :o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42,
s. 39), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
42:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 43, s. 39 och 40), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.
43:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 40—42), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 29 300 kronor.
44 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45,
s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
föidrogna med finska och lapska språken för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.
45:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 8.
46 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 45) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
47:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för vissa
Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 45
och 46) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och
restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
48:o) Ersättningar till kyrkor. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 46)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 65 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
1950 års besparingsutredning har funnit det önskvärt, att åtgärder nu
vidtagas i syfte att avveckla kvarstående ersättningar från förevarande
anslag.
Föredragande statsrådet har i anledning härav förklarat sig beredd att
i samband med prövningen av 1946 års domkyrkosakkunnigas betänkande
överväga åtgärder i av besparingsutredningen angivet syfte.
Utskottet, som likaledes finner det önskvärt att från detta anslag ännu
utgående ersättningar snarast möjligt kunna avvecklas, tillstyrker bifall
till Kungl. Maj:ts förslag samt hemställer,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
49 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 51, s. 46), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.
50:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 47) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 10 000
kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 15
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer
att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande
av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
51 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson m. fl.
(I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr Hoppe in. fl. (II: 97),
har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett belopp av 36 260 kronor
till gäldande av den svenska andelen av årsavgiften för år 1951 till Kyrkornas
världsråd. Till stöd härför har i motionerna anförts i huvudsak
följande.
I augusti 1948 bildades vid en konferens i Amsterdam mellan officiella
delegater för 147 evangeliska och grekisk-ortodoxa kyrkosamfund i 44
olika länder ett kyrkornas världsråd. Därmed erhöll den samverkan mellan
icke-romersk-katolska kyrkosamfund, vilken tillkommit och utvecklats icke
minst genom aktiv medverkan från svensk sida, fast form. Förslaget om
ett dylikt råd framfördes första gången 1919 av dåvarande ärkebiskopen
Nathan Söderblom, som även var initiativtagare till den första värjdskyrkokonferensen
i nyare tid, det ekumeniska mötet i Stockholm 1925.
* Till Kyrkornas världsråd äro nu anslutna alla mera betydande evangeliska
kyrkosamfund samt det grekisk-ortodoxa patriarkatet i Konstantinopel
och den ortodoxa kyrkan i Grekland, ävensom vissa andra österländska
kyrkor. Av svenska kyrkosamfund äro den svenska kyrkan och Svenska
missionsförbundet direkt anslutna till världsrådet, medan Metodistkyrkan
i Sverige är indirekt ansluten genom den internationella Metodist-Episkopalkyrkan.
Världsrådet besitter ingen myndighet över medlemskyrkorna och inkräktar
icke på dessas självbestämmanderätt. Det är ett samarbetsorgan
mellan de anslutna kyrkorna, ehuru det rent religiöst, såsom uttryck för
den kristna gemenskapen mellan samfunden, syftar djupare än till en blott
organisatorisk eller teknisk samverkan.
Världsrådets högsta myndighet är generalförsamlingen, som skall sammanträda
vart femte år. I den konstituerande generalförsamlingen 1948
företräddes den svenska kyrkan av åtta ordinarie representanter, därav
fem biskopar eller präster och tre lekmän samt sju suppleanter, därav
fyra biskopar eller präster och tre lekmän; Svenska missionsförbundet
representerades av en ordinarie delegat och en suppleant. Rådets centralkommitté,
vilken sammanträder varje år och ledes av biskopen av Chichester,
innesluter ej mindre än tre svenskar.
Kyrkornas världsråd arbetar dels genom det till Geneve förlagda generalsekretariatct,
dels genom ett antal avdelningar och kommissioner. En
kommission, som ledes av den svenska kyrkans ärkebiskop, sysselsätter
sig med de olikheter på trosåskådningens och kyrkoförfattningens områden
som skilja kyrkorna åt. Världsrådets studieavdelning, vars verkställande
kraft är eu svensk, söker klarlägga de uppgifter som det moderna
arbetslivet och nutida sociala förhållanden ställa kyrkorna inför; denna
avdelning har fått bidraga till att väcka och stärka kyrkosamfundens
16
Statsutskottets utlåtande nr 8.
sociala ansvarskänsla. Genom sin hjälpavdelning har världsrådet sedan
krigsslutet förmedlat en mycket omfattande hjälp åt de nödlidande på
kontinenten, främst från Förenta staterna men även från ett flertal andra
länder, däribland Sverige, och utför alltjämt ett betydelsefullt arbete till
hjälp åt flyktingar. Bland världsrådets övriga arbetsformer må nämnas det
internationella ekumeniska institutet vid Geneve med dess omfattande
kursverksamhet, världsrådets avdelning för samverkan mellan de kristna
ungdomsrörelserna samt en kommission, som utreder kvinnans ställning
och uppgifter i kyrkan. Världsrådet utger varje vecka ett informationsblad,
och dess organ är kvartalsskriften The Ecumenical Review.
Kyrkornas världsråds verksamhet finansieras genom årliga medlemsavgifter
från de anslutna kyrkorna. Utgifterna beräknas enligt budgeten
för år 1951 uppgå till 365 000 dollars. Detta belopp skall täckas dels genom
bidrag från en Rockefeller Fund med 50 000 dollars, dels genom avgifter
från medlemskyrkor i Förenta staterna med 240 000 dollars och dels genom
avgifter från övriga medlemskyrkor med 75 000 dollars. Sveriges andel,
som för år 1949 var 5 000 dollars och för år 1950 6 250 dollars, har för år
1951 fixerats till 7 000 dollars eller däremot svarande belopp i annan
valuta. Avgiftens höjning hör samman med en strävan hos världsrådet att
uppnå en jämnare proportion mellan Förenta staternas och andra länders
avgifter. Det nu för Sverige fastställda beloppet har förklarats vara det
normala.
Erläggandet av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd har hittills
åvilat Svenska ekumeniska nämnden, vars främsta inkomstkälla är den
rikskollekt som nämnden åtnjuter. Avgiften för år 1949, 18 000 kronor,
kunde helt erläggas. Av avgiften för år 1950, vilken uppgick till 32 375
kronor, ha endast 22 500 kronor kunnat inbetalas. Då rikskollekten till
Svenska ekumeniska nämnden numera uppgår till omkring 50 000 kronor,
skulle mer än 70 procent av densamma tagas i anspråk för Sveriges bidrag
till Kyrkornas världsråd, om det fastställda avgiftsbeloppet, 36 260 kronor,
skulle inlevereras. Endast knappt 14 000 kronor skulle återstå för nämndens
egen verksamhet. Därför får det betraktas som uteslutet, att nämnden
vidare skall kunna helt uppfylla Sveriges förpliktelser mot världsrådet.
Den del av nämndens rikskollekt, som nu överstiger den avgift som inbetalas
till Kyrkornas världsråd, användes till resebidrag åt deltagare i utländska
konferenser, kurser och sammanträden, till tidskriften Kristen
gemenskap, till Svenska ekumeniska föreningen för anordnande av kurser
och konferenser inom landet, till det nordiska ekumeniska institutet i Sigtuna.
Samtliga^ dessa verksamhetsgrenars arbete måste nu starkt inskränkas
av brist på medel. Därför är det av största betydelse för nämndens
och med den samverkande institutioners arbete, att rikskollekten oavkortad
får användas för detta arbete, för vilket den ursprungligen beviljades.
Härtill kommer att det starkt kan ifrågasättas, om kollektmedel böra
användas för erläggande av en dylik årsavgift. Det naturliga är, att denna
avgift beviljas av riksdagen.
I detta sammanhang ma erinras om att medel för den svenska kyrkans
representation vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i Amsterdam
1948 —- 8 000 kronor — ställdes till förfogande av Kungl. Maj:t, liksom
även bidrag till täckande av kostnaderna för svensk representation vid
sammanträde i Toronto sommaren 1950 med Kyrkornas världsråds centralkommitté.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
17
I Danmark och Norge utgå årsavgifterna till Kyrkornas världsråd numera
av statsmedel. Danmarks årsavgift beviljades av den danska riksdagen
första gången för budgetåret 1950/51 och är uppförd på förslaget
till statsbudget för budgetåret 1951/52. Norges årskontingent till Kyrkornas
världsråd beviljas årligen av Stortinget.
Utskottet får med anledning av förevarande motionsvis gjorda yrkanden
erinra därom, att Kungl. Maj:t — såsom i motionerna även framhållits —
tidigare anvisat medel för bestridande av kostnader dels för den svenska
kyrkans representation vid kyrkornas världsråds generalförsamling i
Amsterdam år 1948, dels ock för svensk representation vid sammanträde
i Toronto år 1950 med kyrkornas världsråds centralkommitté. Med hänsyn
härtill synes det enligt utskottets mening ligga närmast till hands att,
därest bidrag för det i motionerna angivna ändamålet efter Kungl. Maj:ts
beprövande befinnes böra utgå, sådant bidrag liksom tidigare beviljas
av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Utskottet är därför icke
berett att tillstyrka bifall till det i motionerna framställda yrkandet utan
hemställer,
att motionerna I: 77 och II: 97 icke må av riksdagen
bifallas.
Akademier m. m.
52:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 53, s. 48), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.
53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 48
och 49), vilket innebär en anslagsminskning med 1 700 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 275 300 kronor.
54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
1 övre Norrland. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 49 och 50) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
2 — Biharrg till riksdagens protokoll 1051. 6 samt Nr 8.
18
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I samband härmed bär utskottet till behandling förehaft eu inom första
kammaren av herr Sandler m. fl. väckt motion (1: 198), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till förevarande ändamål för budgetåret
1951/52 utöver det av departementschefen föreslagna anslaget anvisa
medel till en laborator i Ce 29 vid Abisko naturvetenskapliga station.
Interimsstyrelsen för vetenskapsakademiens forskning sstationer i Övre
Norrland hade, med tillstyrkan av vetenskapsakademien, hemställt om,
bland annat, inrättande av en tjänst som laborator och föreståndare för
Abisko naturvetenskapliga station i lönegraden Ca 29 samt anvisande av
50 000 kronor till naturvetenskaplig forskning i Nordsverige.
Departementschefen har icke heller i år kunnat tillstyrka någon höjningav
anslaget samt har vidare anfört följande.
För att i möjligaste mån tillmötesgå interimsstyrelsen beträffande en av
de frågor, som styrelsen funnit mest angelägna, nämligen inrättandet av
en tjänst såsom laborator och föreståndare för Abisko naturvetenskapliga
station, tillstyrker jag att — inom anslagets nuvarande ram — en extra
tjänst för nämnda ändamål får inrättas. Tjänsten bör vara statlig med
placering i lönegraden Cg 29 enligt statens allmänna avlöningsreglemente.
Till de andra ändamål, som för närvarande tillgodoses med förevarande
anslag, bör få användas endast skillnaden mellan anslagsbeloppet, 30 000
kronor, och avlöningskostnaderna för den extra laboratorn. Därest riksdagen
icke framställer erinran mot vad jag nu förordat, är jag alltså beredd
att tillstyrka ett medgivande, att vid vetenskapsakademien får från och
med den 1 juli 1951 inrättas en statlig tjänst såsom laborator och föreståndare
för Abisko naturvetenskapliga station i lönegrad Cg 29 enligt statens
allmänna avlöningsreglemente.
Till stöd för yrkandet i motionen 1:198 har anförts i huvudsak följande.
Den vid forskningsstationerna i övre Norrland bedrivna verksamheten
har enligt vad vi inhämtat under det gångna året väsentligt utökats. Sålunda
har Kirunaobservatoriet tillförts ytterligare en byggnad för magnetiska
mätningar och en byggnad för ett seismologiskt observatorium, vilket
väntas börja sin verksamhet omkring den 1 maj innevarande år och kommer
att vara utrustat med instrument av allra högsta klass. Vid Abisko
naturvetenskapliga station har verksamheten under de senare åren varit
mycket livlig. Antalet gästande forskare har under åren 1949 och 1950
varit rekordartat stort, vilket bland annat torde få tillskrivas de nya forskningsmöjligheter,
som stationens upprustning skapat. Sålunda hava under
nämnda tidsperiod sammanlagt ett 80-tal personer, bland vilka finnas forskare
från snart sagt alla delar av landet samt även utländska vetenskapsmän,
under längre eller kortare tid arbetat vid stationen. Även i fortsättningen
får man där räkna med en lika livlig verksamhet som nu.
Utvidgningen av den nordsvenska forskningen har möjliggjorts bland
annat genom fortsatta bidrag från Kiruna stad, vars totalbidrag till forskningsstationerna
nu uppgår till inemot 200 000 kronor. För driften av
observatorierna erhålles utom från staten, som under de båda senaste åren
bidragit med 30 000 kronor, anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd,
Vetenskapsakademien, Kiruna stad och från enskilda donatorer.
Kiruna stads årliga bidrag till driften utgör för närvarande 20 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande lir 8.
19
I våra grannländer hava statsmakterna lämnat ett starkt stöd åt den
geofysiska forskningen. Finland, som i Sodankylä äger ett geofysikaliskt
observatorium, vilket under kriget spolierades, har trots den ekonomiska
press, under vilken landet ligger, redan återuppbyggt och utvidgat denna
institution. Norge är i färd med en utökning av motsvarande art.
Såväl anläggningarna i Kiruna som i Abisko äro båda vetenskapligt och
praktiskt av stor betydelse, och särskilt de geofysiska anläggningarna utgöra
ett viktigt led i det internationella samarbetet. Som exempel kan nämnas,
att de jonosfärmätningar och magnetiska mätningar, som nu utföras
i övre Norrland, löpande delgivas intresserade institutioner över hela världen.
Samma kommer att bliva fallet med de seismologiska registreringarna.
Registreringarna av kosmisk strålning vid Kirunaobservatoriet äro samordnade
med liknande registreringar i Stockholm och i italienska alperna
och äro även de av internationellt intresse.
Såsom framgår av föreliggande utredningar råder inom vetenskapliga
kretsar full enighet både om huru den naturvetenskapliga forskningen i
övre Norrland bör organiseras och de behov som föreligga.
Man kan alltså med fog hävda den uppfattningen att .Sverige har förpliktelsen
att sörja för de ifrågavarande anläggningarnas kontinuerliga
drift, varför enligt vår åsikt ett ökat stöd från statsmakternas sida är oundgängligen
nödvändigt. Vi vilja emellertid här understryka, att det under
nuvarande ekonomiskt tryckta tider icke är fråga om att ytterligare utvidga
utan allenast att försöka i avvaktan på bättre tider vidmakthålla en
verksamhet, som synes oss gagnelig för landet och därtill utgör ett önskvärt
kulturellt inslag av icke oväsentlig betydelse för övre Norrland. Bland
de för driften av de nämnda anläggningarna disponibla anslagen äro flera
av tillfällig karaktär och komma icke att stå till förfogande under kommande
år. Vi anse därför, att den naturvetenskapliga forskningen i övre
Norrland bör konsolideras genom att medel till den föreslagna laboratorsbefattningen,
vilken synes oss böra placeras å extraordinarie stat, anvisas
utöver det i statsverkspropositionen upptagna anslaget på 30 000 kronor.
Utskottet. Föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station åtnjuter
nu enligt vad handlingarna i ärendet giva vid handen ett arvode av
14 400 kronor. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
tillstyrkt att nämnda föreståndarbefattning omändras till en
statlig laboratorstjänst i lönegraden Cg 29. Lönen till en befattningshavare
i denna lönegrad utgör med nuvarande rörliga tillägg i runt tal 17 500 kronor
för år. Kungl. Maj ds förslag innebär, att förevarande anslag skulle
för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 30 000 kronor, medan
i motionen 1:198 påyrkats, dels att omförmälda laboratorstjänst skulle
uppföras som extra ordinarie, dels ock att anslaget måtte höjas med ett
belopp, motsvarande laboratorslönen i nämnda lönegrad. Utskottet anser
sig icke böra biträda förstnämnda motionsvis framställda förslag. Vidkommande
förslaget om en anslagsförstärkning har utskottet för sin del funnit
skäligt, att. förevarande anslag i första hand höjes med skillnaden mellan
den nuvarande lönen till föreståndaren och den av Kungl. Maj:t föreslagna
lönen eller (17 500—14 400 =) i runt tal 3 000 kronor. Härutöver finner
utskottet sig böra föreslå eu anslagshöjning med 3 000 kronor såsom ett
20
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ytterligare stöd åt den naturvetenskapliga forskningen i övre Norrland.
Utskottet tillstyrker alltså att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
uppföres med ett belopp av 36 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag
och motionen 1:198, till Vetenskapsakademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i övre Norrland för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 36 000 kronor.
55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i
övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 50 och 51), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 22 000 kronor.
56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 57, s. 51—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1951/52, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för ifrågavarande institutioner, att likaledes tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1951/52, dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
872 600 kronor, innebärande en minskning med 6 400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Osvald och
Andrén (1:188) och den andra inom andra kammaren av herr Severin m.fl.
(II: 246), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels uppföra den av konservator
G. Olson innehavda tjänsten i lönegrad Ca 29, därvid tillika förutsatts,
att vid framdeles uppkommande ledighet frågan om dess lönegradsplacering
upptages till övervägande, dels ock anvisa härför erforderliga
medel.
Akademien hade i sina anslagsäskanden bland annat föreslagit uppflyttning
av konservatorstjänsten från Ca 24 till Ca 29 och i samband därmed
viss omorganisation av tjänsten, innebärande att konservatorn skulle bli
föreståndare för såväl konserveringsanstalten som fotografiateljén samt
omhänderhava övriga tekniska ärenden inom institutionen. Dessa organ
och göromål skulle inordnas under en för hela ämbetsverket gemensam
21
Statsutskottets utlåtande nr 8.
teknisk avdelning, vars chef skulle bli föredragningsskyldig inför och sortera
direkt under riksantikvarien. En omorganisation av denna innebörd
vore enligt akademiens mening av allra största betydelse för institutionen.
Statskontoret har icke ansett förutsättningar föreligga att i nuvarande
statsfinansiella läge upptaga ifrågavarande spörsmål till omprövning, detta
så mycket mer som ärendet vore av beskaffenhet att böra prövas vid pågående
t j änsteförteckningsrevision.
Statens lönenämnd har erinrat om att nämnden tidigare — med hänsyn
till tjänstinnehavarens särskilda kvalifikationer — ej ansett sig böra framställa
erinran mot en uppflyttning av konservatorstjänsten till Ca 26 men
att nämnden samtidigt förutsatt, att frågan om tjänstens lönegradsplacering
skulle vid uppkommande ledighet upptagas till övervägande. I anledning
av förslaget om en uppflyttning till Ca 29 har lönenämnden förordat,
att tjänsten bibehålies i Ca 24 och att — därest den nuvarande tjänstinnehavaren
anses böra beredas förbättrad löneställning för att kvarsta i tjänsten
— detta sker genom medgivande att åtnjuta lön enligt högre löneklass
än den, vari tjänstemannen är placerad, eller genom tillerkännande
av ett personligt lönetillägg.
Departementschefen har för sin del beträffande konservatorstjänsten
anfört följande.
Vad angår konservatorstjänsten vill jag framhålla, att jag visserligen
funnit vissa skäl tala för en omorganisation av denna, men att jag anser
mig icke böra utan ytterligare utredning framlägga något förslag i ärendet.
Därest en omorganisation anses böra komma till stånd synes tjänsten, som
nu är uppförd å personalförteckningen under rubriken Statens historiska
museum in. m., böra med oförändrad löneställning placeras under rubriken
Riksantikvarieämbetet in. m. Erforderligt medgivande till denna överflyttning
synes böra inhämtas av riksdagen.
Till stöd för yrkandena i motionerna I: ISS och II: 246 har anförts i
huvudsak följande.
Konservatorn är föreståndare för den konserveringsanstalt, som är knuten
till riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Konservcringsanstalten
är till sin karaktär en central forskningsanstalt, där kyrkor
och museala institutioner kunna erhålla sakkunnig behandling av konserveringsfrågor
rörande byggnader och inventarier. Anstalten erhöll sin nuvarande
organisation år 1938 och anses alltjämt vara en av Europas modernaste
i sitt slag.
Den fond av kemiska och tekniska kunskaper på detta område samt den
forskarbegåvning, som den nuvarande konservatorn, ingenjören Gillis
Olson, besitter, kan betecknas såsom ganska enastående och är av största
betydelse för konservatorsbefattningen. Vitterhetsakademien har under en
följd av år sökt bereda konservatorn en förbättrad löneställning, eftersom
efterfrågan i (lön allmänna marknaden på personer med gedigen kemisk
och allmänt teknisk utbildning utgör ett latent hot mot denna forskningsoch
konserveringsanstalts fortsatta existens. En uppflyttning av tjänsten
har därför begärts. Det förtjänar också framhållas, att statens lönenämnd
i ett utlåtande den 13 november 1948 med hänsyn till den nuvarande
22
Statsutskottets utlåtande nr 8.
tjänstinnehavarens särskilda kvalifikationer ansett sig kunna gå med på
en viss uppflyttning av tjänsten men därvid tillika förutsatt, att vid framdeles
uppkommande ledighet a tjänsten frågan om dess lönegradsplacering
upptoges till övervägande. Såsom framgår av årets statsverksproposition
har lönenämnden även denna gång visat en viss förståelse för denna angelägenhet.
Alla ansträngningar att förbättra konservatorns löneställning ha
emellertid hittills visat sig fruktlösa.
Konserveringsanstalten står nu inför situationen att bli utan föreståndare,
i det att ingenjör Olson erhållit en fördelaktigare anställning hos ett
större privatföretags forskningsavdelning och för sådant ändamål beviljats
tjänstledighet från sin tjänst 1 juli 1950—30 juni 1951. I händelse av
Olsons definitiva avgång från tjänsten kommer kulturminnesvården i en
utomordentligt ogynnsam situation, eftersom konserveringsanstalten i
mycket hög grad måste anses beroende av Olsons ledning. Framhållas bör
i detta sammanhang de epokgörande resultat, som Olson i samarbete med
två andra svenska forskare, professorn J. A. Hedvall och docenten R.
Jagitsch, uppnått med den av dem utarbetade metoden att råda bot på
den s. k. glassjukan. Den apparatutrustning, som kräves för att rädda landets
bestånd av äldre glas, har numera anskaffats för ifrågavarande konserveringsanstalt.
Om Olson lämnar statstjänsten, finnes ingen som kan
ta hand om denna uppgift. Detsamma gäller konserveringen av de ömtåliga
arkitekturdetaljerna i och på våra kyrkor, där de vetenskapliga undersökningar
och experiment, som Olson under senare år utfört i samarbete
med professor Hedvall och med understöd av bland annat statens kommitté
för byggnadsforskning, först skulle nå fram till slutgiltiga praktiska
resultat, om Olson finge möjlighet att fullfölja arbetena på området. Dylika
arbeten ha hittills utförts bland annat i ett antal gotländska kyrkor. Det
kan vidare påpekas, att riksantikvarieämbetet är beroende av fortsätt
medarbetarskap av Olson för att på ett betryggande siitt kunna sköta
kalkmålningarna i kyrkorna, där hans speciella vetenskapliga kunskaper
och arbetsmetoder äro nödvändiga för en reform enligt en på senaste tid
utomlands utexperimenterad ny konserveringsteknik. Denna teknik har
bland annat vunnit tillämpning vid konservering av kalkmålningar i Finja
kyrka i Skåne och Hackås kyrka i Jämtland.
Rörande Olsons kompetens och arbeten föreligga bifogade yttranden
från tva personer med internationellt erkänd sakkunskap på ifrågavarande
område, nämligen professorerna J. A. Hedvall i Göteborg och P. Coremans
i Bryssel. Ett utlåtande från riksantikvarien Martin Olsson närslutes
även.
Olsson har förklarat sig vilja kvarstå vid sin statstjänst, därest densamma
uppflyttas till Ca 29.
Vi finna en uppflyttning av omförmälda konservatorstjänst till sistnämnda
lönegrad med hänsyn till Olsons särskilda kvalifikationer vara i
hög grad påkallad av statens intresse.
Utskottet har vid sin prövning av motionerna I: 188 och II: 246 funnit
motiverat, att den ovannämnda konservatorstjänsten på grund av i detta
fall föreliggande särskilda omständigheter uppflyttas från lönegraden Ca 24
till lönegraden Ca 29. Såsom i motionerna föreslagits bör emellertid vid
framdeles uppkommande ledighet å denna tjänst frågan om dess lönegradsplacering
upptagas till övervägande. Med anledning av vad departements
-
23
Statsutskottets utlåtande nr 8.
chefen därom anfört vill utskottet framhalla, att utskottet icke liai nagot
att erinra mot att nyssnämnda befattning, vilken i personalförteckningen
nu är uppförd under rubriken Statens historiska museum in. m., i stället
placeras under rubriken Riksantikvarieämbetet m. m., därest Kungl.
Maj:t finner en dylik överflyttning böra äga rum.
Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna
punkt föreslagit.
På grund av vad utskottet ovan förordat böra de i avlöningsstaten för
de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m. ingående anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg ökas
med i avrundade tal 3 000 respektive 400 kronor till 420 500 respektive
93100 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma för nästa budgetår
höjas med 3 400 kronor till (872 600 + 3 400 =) 876 000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet salunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 188 och II: 246,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetaret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., som föranledas
av vad utskottet i det föregående anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis 420 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 240
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . . 362 160
4. Rörligt tillägg, jörslagsvis ................. 93 100
Summa kronor 876 000
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
in. m.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 .anvisa ett förslagsanslag
av 876 000 kronor.
57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum in. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58. s. 55), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 156 900 kronor.
58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 55 och 56), vilket
innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 65 000
kronor.
59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
60, s. 56), vilket innebär en anslagshöjning med 13 600 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.
60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 57), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 57 och 58),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll
av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 80 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
25
62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 63, s. 58 och 59), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 182 600 kronor.
63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 59 och 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 32 500 kronor.
64ro) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 65, s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.
65:o) Förvärv av vissa byggnader in. m. vid S:t Olofs ruin i Visby.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 60 och 61) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förvärv av vissa byggnader in. in.
vid S:t Olofs ruin i Visby för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 43 000 kronor.
66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 62 och 63),
vilket innebär eu anslagsminskning med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
26
Statsutskottets utlåtande nr 8.
b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 160 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 45 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 22 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. . 21 100
Summa kronor 249 900
c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 249 900 kronor.
67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 63), vilket innebär
en anslagsminskning med 7 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 54 200 kronor.
68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69,
s. 63), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 39 000
kronor.
69:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 64), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.
70:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Installation
av oljeeldning i akademiens byggnad Fredsgatan 12 i Stockholm.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 64 och 65), hemställer
utskottet,
27
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Installation av oljeeldning i akademiens
byggnad Fredsgatan 12 i Stockholm för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 21 000 kronor.
71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 65—67) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 538 700
kronor.
Akademien hade i sina anslagsäskanden hemställt om ökning av undervisningstiden
i vissa ämnen med sammanlagt 97 veckotimmar och i samband
därmed inrättande av en ny lärartjänst i Ce 25.
Av den begärda utökningen av undervisningstiden hänföra sig 43 veckotimmar
till förslag om ökning av antalet elever i musiklärarklassen, medan
12 timmar äro avsedda för utökning av undervisningen i musikpedagogiska
kursen. Beträffande musiklärarklassen har akademien erinrat om sin för
innevarande budgetår gjorda framställning om en ökning av antalet elever,
vilken endast delvis vann statsmakternas bifall, samt framhållit, att bristen
på musiklärare alltjämt vore betydande och att en ökning av elevantalet
därför vore oundgänglig. I fråga om musikpedagogiska kursen har framhållits,
att hittillsvarande otillräckliga timtilldelning nödvändiggjort en
stark begränsning av antalet elever och en icke önskvärd sammandragning
av de olika årskursernas undervisning.
Departementschefen har med hänsyn till föreliggande behov av ett ökat
antal musiklärare av olika slag föreslagit, att medel för nästa budgetår
beräknas till en utökning av antalet undervisningstimmar med sammanlagt
32, varav 20 timmar för musiklärarklassen och 12 för musikpedagogiska
kursen.
Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
uppföres med 538 700 kronor, innebärande bland annat att medel beräknats
för en utökning av antalet undervisningstimmar med sammanlagt 32.
Härav skulle enligt vad departementschefen förordat 20 timmar få utnyttjas
i musiklärarklassen och 12 timmar i musikpedagogiska kursen. Enligt
vad utskottet under hand inhämtat kan emellertid den lämpliga fördelningen
av timmarna på de båda undervisningsgrupperna avgöras först i
samband med inträdesproven och elevernas antagande vid höstterminens
början. För att de föreslagna timmarna skola på bästa sätt kunna utnyttjas
har det därför synts utskottet mest praktiskt, att det får ankomma på
28
Statsutskottets utlåtande nr 8.
musikaliska akademien att med ledning av resultaten av höstens inträdesprövningar
avväga fördelningen av undervisningstimmarna. Utskottet, som
härjämte erfarit, att det vid akademien föreligger ett angeläget behov av
att kunna anordna någon undervisning även i cembalospelning, har för sin
del intet att erinra mot att av de föreslagna 32 nya undervisningstimmarna
åtminstone 2 timmar må användas för dylik undervisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 240 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 3 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................ 244 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 000
Summa kronor 538 700
b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 538 700 kronor.
72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 67), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 31 900 kronor.
73:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 68), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.
29
Statsutskottets utlåtande nr 8.
74:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m.m.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 68 och 69), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 20 000 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
75 :o) Universitetskansler sämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 76, s. 70), vilket innebär en anslagsminskning med
2 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvode till universitetskanslern.............. 18 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 300
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 34 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 100
Summa kronor 90 400
b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 90 400 kronor.
76:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 70 och 71), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 6 600 kronor.
77:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 79, s. 71 och 72), vilket innebär en anslagshöjning med
8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 560 000
kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 8.
78:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 72
Och 73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kronor.
79:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska
institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82,
s. 73), vilket innebär en anslagsminskning med 353 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 147 000
kronor.
80:o) Uppsala universitet: Utrustning för fysiska institutionen. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 73 och 74) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
fysiska institutionen för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
81 :o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga
institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 74—76) föreslagit riksdagen
att till nämnda ändamal för budgetaret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 240 000 kronor, innebärande en ökning med 90 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 234), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att den under förevarande anslag uppförda anslagsposten
till instrumentell utrustning m. m. för klimat- och undertryckskammaranläggningen
måtte höjas till 70 000 kronor och att till Uppsala
universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret
1951/52 måtte anvisas ett reservationsanslag av 275 000 kronor.
Större akademiska konsistoriet och kanslern ha hemställt om anvisande
av följande engångsbelopp för nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
31
1. Utrustning av farmakologiska institutionen.....
2. Elektronmikroskop för medicinska fakulteten ......
3. Instrument för fonetiska institutionen............
4. Tidskrifter och ordböcker för institutionen för nordiska
språk ...................................
5. Röntgenutrustning för mineralogisk-geologiska institutionen
......................................
6. Instrument för fysikalisk-kemiska institutionen----
7. Kartskåp, förvaringshyllor m. m. för meteorologiska
institutionens avdelning för väderlekslära.........
8. Spegelteleskop för observatoriet å Kvistaberg......
9. Utrustning av limnologiska institutionen och Erken
laboratoriet
...................................
10. Mikroskop för undervisning och forskning i entomologi
.......................................
11. Utrustning för zoofysiologiska institutionen ......
12. Skåpbil för universitetsbiblioteket ...............
13. Möbler och inventarier för universitetsbiblioteket . .
14. Evakueringsmateriel för universitetsbiblioteket ....
15. Instrumentell utrustning m. m. för klimat- och under
tryckskammaranläggningen
.....................
16. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska
sjukhuset .....................................
17. Utrustning för hygienisk-bakteriologiska institutionen
.......................................
Summa kronor 642 575 305 000
Departementschefen har anfört följande.
I propositionen 1946:273 förordades, att staten skulle bidraga med
ett belopp av högst 300 000 kronor till anskaffande av ett större spegelteleskop
för det av filosofie doktorn Nils Tamm skapade observatoriet a
Kvistaberg, vilket av honom donerats till Uppsala universitet tillika med
aktier och obligationer till ett värde av omkring 300 000 kronor. Det förordade
anslagsbeloppet av 300 000 kronor ansågs lämpligen böra fördelas
på två budgetår. För budgetåret 1946/47 anvisades 150 000 kronor, och
ytterligare medel ha icke anvisats senare. I anledning av nu föreliggande
framställning föreslår jag emellertid, att för nästa budgetar till detta ändamål
anvisas 75 000 kronor.
Vad angår den hygienisk-bakteriologiska institutionen vid universitetet
har i ärendet framhållits, att en betydande del av det för denna institution
begärda anslaget är avsett till anskaffande av viss ytterligare grundutrustning,
som är nödvändig för den vetenskapliga verksamheten vid institutionen,
oavsett om en planerad ombyggnad kommer till stånd eller ej. Jag
föreslår i likhet med kanslern, att till denna institution för nästa budgetår
beräknas ett belopp av 40 000 kronor.
konsistoriet kronor |
Kanslern kronor |
49 876 |
30 000 |
110 000 |
— |
68 925 |
10 000 |
30 000 |
5 000 |
6 000 |
-. |
30 000 |
15 000 |
1 665 |
— |
75 000 |
75 000 |
42 750 |
42 000 |
12 621 |
7 000 |
18 848 |
9 000 |
7 500 |
— |
6 000 |
— |
25 390 |
25 000 |
70 000 |
35 000 |
12 000 |
12 000 |
76 000 |
40 000 |
32
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Summan av de övriga belopp, som av kanslern begärts som engångsanslag
för vissa vetenskapliga institutioner, uppgår till 190 000 kronor. Under
rådande förhållanden anser jag mig icke kunna tillstyrka högre belopp än
125 000 kronor. Under förevarande anslag föreslår jag sålunda sammanlagt
anvisande av 240 000 kronor, vilket är 90 000 kronor mer än för innevarande
budgetår.
I motionen II: 23/+ framhalles, att färdigställandet av undertryckskammaren
och klimatkammaren är ett mycket angeläget intresse ur både militär
och civil synpunkt och att detta skulle möjliggöras genom anvisande
av det av konsistoriet begärda anslaget av 70 000 kronor.
Utskottet. Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att kanslern för
rikets universitet för nästa budgetår tillstyrkt anvisande för instrumentell
utrustning m. m. för klimat- och undertryckskammaranläggningen av ett
belopp av 35 000 kronor, avseende en första etapp av anläggningens utrustning.
Utskottet utgår från att detta belopp kan rymmas inom den anslagssumma,
som departementschefen under denna punkt ansett sig kunna tillstyrka
för nästa budgetår, och att återstående medel för klimat- och undertryckskammarens
utrustning kunna ställas till förfogande under det näst
därpå följande budgetåret. Det hade givetvis varit önskvärt att ifrågavarande
anläggning kunnat fullständigt utrustas redan under budgetåret
1951/52, men utskottet anser sig i nuvarande ekonomiska läge icke böra
såsom i motionen II: 234 påyrkats tillstyrka en höjning av förevarande anslag
utöver det belopp, som för nästa budgetår äskats av Kungl. Maj:t.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 234, till Uppsala universitet:
Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner
för budgetaret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
240 000 kronor.
82:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, s. 77), vilket innebär en anslagshöjning med 12 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 414 000
kronor.
83:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 78), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
33
Statsutskottets utlåtande nr 8.
84:o) Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 78), vilket
innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Engåtig sanslag
till vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
85:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 79—82), vilket innebär
en anslagshöjning med 288 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 408 000 kronor.
86:o) Karolinska niediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.
Maj :t har (punkt 91, s. 82—86) föreslagit riksdagen att dels besluta, att
avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet skall, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetaret 1951/52, erhalla ändrad
lydelse på sätt departementschefen angivit, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat
hörande särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl. samt
i till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 13 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Senander väckt motion (II: 100), vari hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till inrättande
av ett kräftforskningsinstitut, eventuellt i anslutning till de redan
existerande kliniska institutionerna.
Till stöd härför har anförts följande.
Kräftan får för varje årtionde allt större andel i dödligheten för Sveriges
folk. En del av denna ökning beror på den ökade medellivslängden — men
detta kan knappast vara hela förklaringen. Så tycks allt tala för att t. ex.
lungkräfta verkligen blir vanligare i alla åldersgrupper. Under alla förhållanden
är det obestridligt att kräfta utgör ett av de största hoten mot folkhälsan.
Mycket har gjorts i det praktiska, kliniska bekämpandet av kräfta. Men
alla äro säkert eniga om att de metoder vi nu ha i denna kamp äro otillräckliga.
Detta väl främst därför att kräftans orsak och roten i det stora
hela är outredd. Det förekommer vetenskaolig forskning på områden som
ha anknytning till lcräftsjukdomarna. Dock torde ingen föneka att denna
forskning iir otillräcklig på grund av för små anslag och alltför liten personal.
De vanliga argumenten mot en svensk »grundforskning» gällande
cancer äro följande: att utlandet kan göra det för oss, att »grundforskning»
3 — Biha-ng till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr S.
34
Statsutskottets utlåtande nr 8.
är teoretisk, fjärran från praktiken, och att det kostar mycket pengar.
Alla dessa argument äro felaktiga och värdelösa.
För det första skulle alla framsteg, all vetenskaplig forskning stagnera
om varje land förlitade sig på att andra skulle utföra arbetet för dem.
Dessutom är det i dagens spända internationella situation långt ifrån
säkert att viktiga, kanske grundläggande erfarenheter om kräftans uppkomstsätt
och botande publiceras. Vi sågo under sista kriget hur väsentliga
uppgifter om det viktiga läkemedlet penicillin förblevo hemligstämplade.
I ännu högre grad ha vi att vänta liknande hemlighetsmakeri i fråga
om kräftforskningen, då det är mycket troligt att många av dess rön kunna
vara av betydelse för att förebygga och bota en atombombs skadeverkningar.
För det andra: skillnaden mellan »grundforskning» och praktisk (klinisk)
forskning är uppkonstruerad och falsk. Varje sann vetenskaplig forskning
har eller får praktisk betydelse. Antiseptiken, som är den absoluta förutsättningen
för den moderna kirurgiens utveckling, föddes ej i operationssalarna
utan i ett laboratorium där man studerade jästsvampen. Penicillinet
upptäcktes ej vid sjukbädden men i vetenskapligt bakteriologiskt
rutinarbete. Liknande exempel äro legio.
För det tredje: det är visserligen sant att vetenskaplig forskning kostar
pengar. Men även en stor välutrustad institution för kräftforskning kostar
endast en löjlig bråkdel av de nationalekonomiska förluster Sverige lider
genom kräftsjukdomar.
Utskottet tillstyrker bifall till Kung]. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av motionen II: 100 vill utskottet framhålla kräftforskningens
utomordentligt stora betydelse. Då enligt vad utskottet inhämtat
den av motionären rekommenderade vägen för ifrågavarande forsknings
bedrivande emellertid ur åtskilliga synpunkter icke torde vara den ändamålsenligaste,
anser sig utskottet icke böra biträda det i motionen framställda
förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1951/52, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön- och tjänstgö
ringspenningar
.... 502 5G0
Avgå pensionsavdrag 37 600 464 900
c. Ersättningar till vikarierande
akademiska lärare, förslagsvis
10 000 492 900
Statsutskottets utlåtande nr 8.
35
2.-------------------
3. -------------------
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 592 000
5. -------------------
Summa kronor 1 232 500
II. Vissa tjänstemän vid institutetochdess
institutioner m. m.
1.-------------------
2.-------------------
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 601 000
4. -------------------
Summa kronor 897 500
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl. .............. 1 232 500
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner
m. m........................ 897 500
Summa kronor 2 130 000
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl. samt
1 till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som föranledas
av vad departementschefen anfört,
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
2 130 000 kronor.
II. att motionen II: 100 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 87), vilket innebär en anslagshöjning
med 126 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Ojnkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 374 000 kronor.
88:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel in. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 87 och 88), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
36
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 750 000 kronor.
89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
94, s. 88), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.
90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för
vissa institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 95, s. 88—91) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 110 000
kronor.
Kanslern har för nästa budgetår hemställt om följande engångsbelopp.
1. Ytterligare utrustning för de fysiologiska institutionerna .... 208 000
2. Utrustning för bakteriologisk forskning.................... 65 000
3. Komplettering av inredning och utrustning för farmakologiska
institutionen ........................................... 20 000
293 000
Av handlingarna i ärendet inhämtas huvudsakligen följande beträffande
de fysiologiska institutionerna.
1. Till inredning och utrustning av den planerade nybyggnaden för
fysiologiska institutionen vid karolinska institutet anvisade 1947 års riksdag
ett engångsanslag av 400 000 kronor, varjämte anvisades 12 000
kronor till anskaffande av en snabbsvarv till institutionens instrumentverkstad
och 60 000 kronor till anskaffande av utrustning för den
prekliniska tandläkarutbildningen vid institutionen. Samma riksdag beslöt
vidare inrättande från och med budgetåret 1947/48 av en andra professur
i fysiologi vid institutet; denna tillsattes med ordinarie innehavare från
den 1 juli 1948. Den fysiologiska institutionen kom härigenom att uppdelas
på två avdelningar, avdelning I och avdelning II. Båda avdelningarna ha
inrymts i den nyssnämnda nybyggnaden, vilken togs i bruk från och med
budgetåret 1948/49.
I anslagsäskandena för innevarande budgetår begärde institutets lärarkollegium,
under åberopande av att det dittills anvisade beloppet av
412 000 kronor vore otillräckligt för båda avdelningarna, ett ytterligare engångsanslag
av 90 000 kronor för komplettering av institutionens apparat
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
37
utrustning. Kanslern ansåg denna medelsanvisning kunna uppdelas på två
år och efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade riksdagen för innevarande
budgetår 45 000 kronor för ändamålet.
Sammanlagt ha alltså för inredning och utrustning av fysiologiska institutionen
hittills anvisats 457 000 kronor, varav emellertid endast 45 000
kronor direkt avsetts för avdelning II.
Lärarkollegiet har nu i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
om anvisande av ytterligare 332 000 kronor för ifrågavarande institution,
närmast avsedda att täcka gjorda utgifter för inredning och utrustning
av avdelning II. Av kollegiets framställning framgår, att för utrustning
av avdelning II tagits i anspråk ett belopp av 257 000 kronor av det
närmast för avdelning I anvisade anslaget av 400 000 kronor, att av beloppet
å 257 000 kronor 68 766 kronor hänföra sig till redan levererad men
icke betalad apparatur och utrustning för avdelning I och 188 234 kronor
till ännu ej levererad apparatur, som anses nödvändig, att vid avdelning II
tagits i tillfälligt bruk en del, motsvarande ett värde av 30 000 kronor, av
den apparatur, som avsetts för den prekliniska tandläkarutbildningen, samt
att apparatur beställts och levererats icke blott för de 45 000 kronor, vilka
anvisats för innevarande budgetår, utan även för de 45 000 kronor, som av
kollegiet begärts men hittills icke anvisats.
Kanslern har funnit anmärkningsvärt, att inredning och utrustning beställts
till fysiologiska institutionen att levereras innan vederbörliga medel
blivit av statsmakterna beviljade för ifrågavarande ändamål och utan att
beställningsbemyndigande lämnats av Kungl. Maj:t och riksdagen. I frågans
nuvarande läge har han emellertid ansett sig böra tillstyrka, att för
nästa budgetår för utrustning av den fysiologiska institutionen vid karolinska
institutet i första hand beviljas dels 45 000 kronor (= återstoden av
det förra året begärda beloppet), dels ock i runt tal 69 000 kronor (= redan
levererad men ej betald apparatur för avdelning I) eller alltså tillhopa
(45 000 + 69 000 =) 114 000 kronor. Återstoden av det för avdelning I
erforderliga beloppet eller i runt tal 188 000 kronor har kanslern ansett
lämpligen kunna uppdelas på två budgetår, vilket innebär en medelsanvisning
för budgetåret 1951/52 av 94 000 kronor.
Av det belopp å 60 000 kronor, som anvisats för inköp av apparatur för
den prekliniska tandläkarutbildningen, har enligt vad kanslern under hand
inhämtat 30 000 kronor disponerats för ändamålet i fråga. Denna apparatur
uppgives vara särskilt förtecknad och stå till förfogande för nämnda utbildning.
Beträffande den apparatur, motsvarande ett värde av 30 000
kronor, som på sätt lärarkollegiet angivit tagits i tillfälligt bruk av avdelning
II, synes kanslern ytterligare utredning erforderlig för konstaterande
av huruvida denna materiel i sinom tid kan disponeras för odontologisk
undervisning. Det syntes böra ankomma på lärarkollegiet att i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1952/53 närmare utreda detta spörsmål.
Departementschefen har anfört följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår består den fysiologisk.,
institutionen vid karolinska institutet numera, sedan ytterligare en
professur i ämnet inrättats, av två avdelningar. Alt det anslag, som
ursprungligen avsetts till inredning och utrustning av institutionen i dess
38
Statsutskottets utlåtande nr 8.
tidigare omfattning, sedermera visat sig otillräckligt för den utvidgade
institutionen synes i och för sig icke förvånansvärt. Men det synes kunna
ifrågasättas, om uppdelningen av institutionen på två avdelningar skall
behöva föranleda nära nog en fördubbling av utrustningskostnadema; det
vill förefalla, som om utrustningen skulle i större utsträckning än som tydligen
förutsatts kunna vara gemensam för de båda avdelningarna. Och jag
finner det anmärkningsvärt, att inredning och utrustning till icke obetydliga
belopp beställts och levererats till institutionen utan att vederbörliga medel
blivit av statsmakterna beviljade och utan att något beställningsbemyndigande
erhållits.
För innevarande budgetår har av ett äskat tilläggsanslag till utrustning
å 90 000 kronor anvisats hälften eller 45 000 kronor. För nästa budgetår
synes återstoden böra anvisas. Av det belopp å 257 000 kronor, som tagits
i anspråk för utrustning av avdelning II, hänföra sig i runt tal 69 000 kronor
till redan levererad men ej betald utrustning för avdelning I. Jag förordar
att även detta belopp anvisas för nästa budgetår. Beträffande det
återstående beloppet av i runt tal 188 000 kronor är jag icke beredd att nu
tillstyrka en större medelsanvisning än 61 000 kronor. Till frågan om storleken
av fortsatt medelsanvisning framdeles anser jag mig icke nu kunna
taga ställning. Jag förutsätter emellertid, att vederbörande med hänsyn till
rådande läge begränsar kraven på ytterligare medelsanvisning. Sammanlagt
beräknar jag alltså för fysiologiska institutionen ett ytterligare engångsanslag
av 175 000 kronor för nästa budgetår. Liksom kanslern förutsätter
jag, att lärarkollegiet i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret
1952/53 klarlägger, huruvida den för den prekliniska tandläkarutbildningen
avsedda apparatur, som tillfälligt tagits i bruk vid avdelning
II, för framtiden kan disponeras för nämnda utbildning.
Övriga i detta sammanhang anmälda medelsbehov ha icke givit mig anledning
till erinran. Jag förordar därför, att till utrustning för bakteriologisk
forskning anvisas 65 000 kronor och till inredning och utrustning av
den farmakologiska institutionen ytterligare 20 000 kronor.
Hela anslaget bör således uppföras med 260 000 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Utskottet vill emellertid i anslutning till vad såväl kanslern
för rikets universitet som departementschefen anfört även för sin del framhålla,
att utskottet finner det anmärkningsvärt, att inredning och utrustning
beställts till fysiologiska institutionen utan att vederbörliga medel
blivit för ändamålet av statsmakterna beviljade och utan att något beställningsbemyndigande
erhållits. Det torde böra ankomma på karolinska institutets
lärarkollegium att tillse, att ett liknande förfarande framdeles icke
kommer att äga rum.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Engångsanslag för vissa instittitioner för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 260 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
39
91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96.
s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 kronor.
92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 97, s. 91—101) föreslagit riksdagen att dels besluta att vid
medicinska högskolan i Göteborg skall inrättas en professur i speciell
patologi från och med den 1 januari 1952, en professur i vartdera ämnet
medicin och kirurgi och en laboratorsbefattning i klinisk kemi från och
med den 1 april 1952 samt en laboratorsbefattning i klinisk bakteriologi
från och med den 1 juli 1952, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för medicinska högskolan i Göteborg, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Medicinska
högskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 560 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 203 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion
(II: 167), vari hemställts, att en professur i ämnet oftalmiatrik inrättas
vid medicinska högskolan i Göteborg från och med budgetåret 1951/52
och att härtill anvisas ett anslag å 12 000 kronor, samt att till avlönande
av en amanuens vid oftalmiatriska kliniken anvisas ett belopp motsvarande
det som utgår till sådana befattningshavare vid övriga medicinska
läroanstalter;
dels ock en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion
(II: 168), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa att prosekturen i histologi ombildas till en personlig professur
åt docenten A. V. Engström och att härtill anvisas medel med ett av
organisationskommittén vid medicinska högskolan föreslaget belopp.
Beträffande förslaget om professur i oftalmiatrik må
erinras att från och med höstterminen 1949 vid högskolan varit anordnad
klinisk undervisning i oftalmiatrik för att avlasta motsvarande kurser vid
de övriga medicinska utbildningsanstalterna. För ändamålet ha medel anvisats
till arvode åt en kursledare i ämnet med 6 000 kronor och till arvode
åt en amanuens med 3 000 kronor. Då enligt vad organisationskommittén
erfarit alltjämt stort behov föreligger av ifrågavarande extra undervisning
i oftalmiatrik har kommittén förordat, att professuren i detta ämne inrät
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 8.
tas redan från och med budgetåret 1951/52. Kanslern har funnit ifrågavarande
förslag väl motiverat och tillstyrkt detsamma.
Departementschefen har, ehuruväl stort behov alltjämt förelåge av den
extra kliniska undervisningen i oftalmiatrik, dock icke ansett tillräckliga
skäl föreligga för att professuren i ämnet skulle inrättas vid en tidigare
tidpunkt än som förutsatts enligt planen för högskolans uppbyggnad.
För nästa budgetår har han därför räknat med fortsatt anvisande av
medel till en kursledare och en amanuens. Den senare har av departementschefen
förutsatts skola avlönas i samma ordning som övriga kliniska
amanuenser vid högskolan. Härom har departementschefen anfört följande.
Enligt avtalet mellan staten och Göteborgs stad skola avlönings- och
semesterkostnaderna för de kliniska amanuenserna bestridas till två tredjedelar
av staten och en tredjedel av staden. Kommittén och kanslern ha utgått
ifrån, att ifrågavarande amanuenser skulle avlönas i den ordning som
gäller för motsvarande befattningshavare vid övriga medicinska läroanstalter,
vilket skulle innebära, att medel för deras avlöning skulle utgå dels från
två olika anslagsposter under högskolans avlöningsstat och dels från de
båda särskilda anslagen till dyrtidstillägg till vissa befattningshavare i
statens tjänst och till kristillägg. Det har emellertid synts mig önskvärt
att för den nya högskolan åstadkomma ett mindre komplicerat avlöningssystem
för de kliniska amanuenserna. Jag förordar i sådant syfte, att under
högskolans avlöningsanslag beräknas samtliga för ifrågavarande befattningshavares
avlönande erforderliga medel och att stadens bidrag uppföres
under anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.
Enligt nu gällande bestämmelser för avlöning åt kliniska amanuenser
skulle denna vid högskolan i Göteborg utgå med 13 968 kronor jämte rörligt
tillägg samt eventuellt ålderstillägg enligt för förste underläkare vid karolinska
sjukhuset gällande bestämmelser. Dessa medel torde böra anvisas
under icke-ordinarieposten, delstat II, respektive under anslagsposten till
rörligt tillägg. För avlönande av samtliga av mig förordade kliniska amanuenser
beräknar jag för nästa budgetår under icke-ordinarieposten i runt tal
40 000 kronor och under anslagsposten till rörligt tillägg i runt tal 5 000
kronor. Göteborgs stads bidrag till dessa kostnader bör sålunda beräknas
till 15 000 kronor.
Till stöd för yrkandet i motionen II: 167 om inrättande av en professur
i oftalmiatrik m. m. har anförts i huvudsak följande.
Att behovet av inrättande av en lärostol i ögonsjukdomar redan nu är
mycket stort torde vara uppenbart. Tillströmningen till dessa kurser har
ökat. Till arets^kurs voro anmälda 27 sökande, av vilka 15 kunde beredas
plats. Stora svårigheter föreligga att bedriva undervisningen som hittills
med endast arvoden till kursledare och amanuens. Stora svårigheter förebgga
att i fortsättningen påräkna medverkan från kompetenta personer
till dessa befattningar. Den hittillsvarande kursledaren, överläkare Bengt
Rosengren, har endast med tveksamhet och under uttrycklig förutsättning
att professur snarast inrättades åtagit sig uppdraget. Att anskaffa
Statsutskottets utlåtande nr 8.
41
en klinisk amanuens, som varit villig att stanna längre tid i befattningen,
har visat sig vara förenat med stora svårigheter.
För bestridande av professorsbefattningen har den nuvarande överläkaren
på avdelningen obestridlig kompetens och torde utan tvekan kunna
utnämnas. Det är ju endast en tidsfråga, när professuren inrättas, och då
fara föreligger, att undervisningen i fråga icke kommer att kunna bedrivas
under nuvarande förhållanden synes det ändamålsenligt att redan nu taga
ställning till densamma.
I fråga om motiveringen till yrkandet i motionen 11:168 om en personlig
professur för docenten Engström torde få hänvisas till motionen.
Utskottet. Då enligt föreliggande plan för den medicinska högskolans
fortsatta uppbyggnad en professur i oftalmiatrik inom en nära framtid
skall komma till stånd vid högskolan, är utskottet icke berett att på sätt
i motionen II: 167 påyrkats tillstyrka inrättandet av denna professur
redan från och med nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför det i
nämnda motion härom framställda förslaget. Vidkommande motionärens
yrkande om anvisande av medel till avlönande av en klinisk amanuens
i oftalmiatrik får utskottet framhålla, att detta önskemål redan tillgodosetts
genom Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
I motionen II: 168 har hemställts, att prosektorsbefattningen i histologi
måtte ombildas till en personlig professur för docenten vid karolinska
institutet A. V. Engström. Detta förslag överensstämmer med ett av
organisationskommittén för den medicinska högskolan framställt äskande,
vilket emellertid icke tillstyrkts av universitetskanslern och ej heller av
departementschefen. Vid sådant förhållande har utskottet funnit sig böra
för sin del avstyrka ifrågavarande motionsvis gjorda yrkande.
Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 167 och II: 168,
A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skall
inrättas
1. från och med den 1 januari 1952 en professur i speciell
patologi,
2. från och med den 1 april 1952 en professur i vartdera
ämnet medicin och kirurgi samt en laboratorsbefattning i
klinisk kemi,
3. från och med den 1 juli 1952 en laboratorsbefattning i
klinisk bakteriologi;
B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a) Lön- och tjänstgö
ringspenningar
.... 152 250
Avgå pensionsavdrag
m. m............. 11 250 141 000
Avlöningsstat.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
1 professor i anatomi........... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » > histologi........... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » » fysiologi........... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » » medicinsk kemi....... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
I » » farmakologi......... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » » allmän patologi....... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » » bakteriologi......... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » » speciell patologi...... Anm.: Professuren i speciell patologi |
4 000 |
2000 |
6 000 |
X professor i medicin........... |
2 000 |
1000 |
3 000 |
X > » kirurgi............ Anm.: Professurerna i medicin och kirur-gi inrättas från den 1 april 1952. |
2 000 |
1000 |
3 000 |
1 prosektor i anatomi........... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 » » histologi .......... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 » » allmän patologi...... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 laborator » fysiologi........... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 » » medicinsk kemi...... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
X » » farmakologi......... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 » » klinisk kemi........ Anm.: Laboratorsbefattningen i klinisk Anmärkningar till staten: X. För professor kan lönen efter 5 år 2. För prosektor och laborator kan |
1 500 |
750 |
2 250 |
Summa kronor |
— |
- 1 |
152 250 |
b) Ålderstillägg, förslagsvis...... 8 000
c) Ersättningar till vikarierande
akademiska lärare, förslagsvis .. 7 000 156 000
Statsutskottets utlåtande nr 8. 43
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 170 000
Summa kronor 326 000
II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess
institutioner m. m.
1. Arvode och särskild ersättning, bestämd av
Kungl. Maj:t............................ 1 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 222 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 25 200
Summa kronor 249 000
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl............... 326 000
II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess institutioner
m. m............ 249 000
Summa kronor 575 000
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av de
kliniska amanuenserna .................... 15 000
Nettoutgift kronor 560 000
C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 560 000
kronor.
93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 101 och 102), vilket innebär en anslagshöjning
med 29 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 69 600 kronor.
94:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 102—104), vilket innebär en
anslagshöjning med 59 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Materiel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 164 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 8.
95:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till kostnaderna för
uppförande av patologisk-anatomisk institution ni. ni. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 100, s. 104—106) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk
institution m. rn. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
96:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. Kungl. Maj:t
har (punkt 101, s. 106—109) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 456 000 kronor,
innebärande en anslagsminskning med 364 000 kronor.
För innevarande budgetår ha under förevarande anslag anvisats 60 000
kronor till grundutrustning av bakteriologiska institutionen; de sammanlagda
kostnaderna härför ha beräknats till 320 000 kronor. Kommittén
och kanslern ha ansett, att återstående medelsbehov, 260 000 kronor, bör
fördelas lika på de båda närmaste budgetåren, varvid förutsatts, att kommittén
skulle bemyndigas att vid uppgörande av avtal om leverans av
inredning och utrustning räkna därmed.
Departementschefen har endast ansett sig kunna tillstyrka anvisande
av ytterligare 60 000 kronor till detta ändamål för nästa budgetår. Till
storleken av medelsanvisningen för därpå följande budgetår har departementschefen
förklarat sig icke beredd att nu taga ställning.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 456 000
kronor.
Till utrustning av bakteriologiska institutionen har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 60 000 kronor. För nästa budgetår har
departementschefen för detta ändamål räknat med en medelsanvisning
av samma storleksordning. Enligt kostnadsberäkningar, vilka under hand
tillställts utskottet, har det emellertid visat sig, att sammanlagda anslagsbehovet
för bakteriologiska institutionens utrustande numera uppskattas
till 200 000 kronor, utöver för innevarande budgetår utgående belopp, och
att denna utrustning måste i allt väsentligt anskaffas under budgetåret
1951/52 för att undervisningen i bakteriologi skall kunna igångsättas vid
högskolan läsåret 1952/53. Under sålunda föreliggande omständigheter har
utskottet icke nagot att erinra mot att Kungl. Maj:t lämnar organisationskommittén
bemyndigande att vid uppgörande av avtal om leverans av
inredning och utrustning för bakteriologiska institutionen räkna med en
ytterligare medelsanvisning för nämnda ändamål av högst 100 000 kronor
för budgetåret 1952/53.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
45
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 456 000 kronor.
97:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 109), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
98:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad
för verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 103, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans
bibliotek för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 47 000 kronor.
99:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
104, s. 110), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
100:o) Bidrag till Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 105,
s. 110—124) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven huvudstat för Stockholms högskola, att tillämpas under budgetåret
1951/52, dels ock till Bidrag till Stockholms högskola anvisa ett förslagsanslag
av 2 607 300 kronor, innebärande en anslagshöjning med
578 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Andersson
och herr Mogård (1:256) och den andra inom andra kammaren av herr
Severin m. fl. (11:247), i vilka hemställts, att riksdagen, utan höjning av
det till Wenner-Grenska institutet äskade totalanslaget å 50 000 kronor
46
Statsutskottets utlåtande nr 8.
måtte besluta att inrätta två laboratorstjänster vid institutet, den ena
i fysiologisk kemi och den andra i ämnesomsättningsforskning.
Beträffande den närmare motiveringen för detta yrkande hänvisas till
motionen II: 247.
Beträffande bidrag till Wenner-Grens institut har styrelsen hemställt,
att det belopp om 50 000 kronor, som nu utgår till institutet, måtte
ersättas med att vissa tjänster uppföras å högskolans stat och institutet
därutöver tilldelas ett årligt materielanslag. De ifrågasatta tjänsterna äro
två laboratorstjänster och en laboratoriebiträdestjänst (Ce 11). I årligt
materielanslag hemställes om ett belopp av 21 000 kronor. Förslag i samma
riktning ehuru nagot mera omfattande framfördes av styrelsen i dess äskanden
för innevarande budgetår utan att vinna statsmakternas bifall. En
redogörelse för dessa förslag och motiveringen till dem har lämnats i propositionen
1950: 165, vartill torde få hänvisas.
Kanslern, som erinrat om att han redan för innevarande budgetår förordat
en omläggning av nu ifrågasatt slag, har tillstyrkt inrättandet av de
två laboratorstjänstema samt anvisande av 21 000 kronor till materiel
in. m. vid institutet.
Departementschefen är icke heller i år beredd att tillstyrka, att vissa
tjänster vid Wenner-Grens institut uppföras på högskolans stat och att
institutet därjämte tilldelas ett årligt materielanslag. Han ifrågasätter
därför för nästa budgetår icke någon ändring i sättet för medelsanvisningen
till institutet. Även anslagsbeloppet torde böra förbliva oförändrat.
Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit med avseende
a terminsavgifterna vid högskolan. Vad departementschefen förordat beträffande
personalorganisationen har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vidkommande utgiftsposten »Bidrag till vissa institutioner» har kanslern
för rikets universitet i anslutning till ett av högskolans styrelse framlagt
förslag förordat, att det belopp om 50 000 kronor, som nu utgår till
Wenner-Grens institut, måtte ersättas med att två laboratorstjänster skulle
uppföras på högskolans stat och institutet därutöver tilldelas ett årligt
materielanslag. Kanslern har erinrat om att han redan för innevarande
budgetår tillstyrkt en dylik omläggning. Departementschefen har förklarat
sig icke heller i år beredd att tillstyrka detta förslag. I motionerna
I: 256 och II: 247 har yrkande framställts om inrättande av ifrågavarande
två laboratorsbefattningar.
Utskottet får erinra därom, att förevarande fråga i anledning av vid
fjolarets riksdag väckta motioner var föremål för riksdagens prövning,
btatsutskottet framhöll i utlåtande 1950:159, att utskottet funnit att
goda skäl blivit anförda för uppförande på högskolans stat av de två om
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
47
förmälda laboratorsbefattningama. Inom den nuvarande anslagsramen
till Wenner-Grens institut syntes en dylik åtgärd kunna vidtagas utan
merkostnader för statsverket. Utskottet fann sig likväl icke berett att för
det dåvarande biträda det motionsvis framställda yrkandet om tjänsternas
inrättande och vad därmed stode i samband, men förutsatte att Kungl.
Maj:t toge denna fråga under förnyat bedömande och snarast möjligt för
riksdagen framlade förslag i ämnet.
Enligt utskottets mening är det beklagligt att förslag till omförmälda
omläggning icke av Kungl. Maj:t ansetts kunna föreläggas innevarande
års riksdag. Utskottet finner sig likväl icke nu böra biträda det i motionerna
I: 256 och II: 247 framställda yrkandet men vill ånyo understryka betydelsen
av att frågan snarast möjligt vinner en tillfredsställande lösning.
Utskottet tillstyrker att utgiftsposterna till omkostnader, materiel in. in.,
engångskostnader för materielanskaffning, engångskostnader för byggnadsarbeten
samt pensioner och livräntor uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna
belopp.
Vidkommande huvudstatens inkomstsida och anslagsbehovet hava de
av departementschefen verkställda beräkningarna icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 247,
a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1951/52:
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis................... 2 344 000
2. Omkostnader, förslagsvis ................ 481300
3. Materiel m. m........................... 369 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 50 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 685 000
6. Bidrag till vissa institutioner.............. 153 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis ...... 190 000
Summa kronor 4 272 300
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder........ 570 000
2. Avgifter från de studerande.............. 150 000
3. Hyror och arrenden ..................... 31 900
4. Bidrag från enskilt håll.................. 40 200
48
Statsutskottets utlåtande nr 8.
5. Diverse inkomster ...................... 3 800
6. Bidrag från Stockholms stad.............. 869 100
7. Bidrag från staten ...................... 2 607 300
Summa kronor 4 272 300
b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 607 300 kronor.
101:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 106, s. 124), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kronor.
102:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 124 och 125),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
103:o) Bidrag till Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 108, s. 125—131), vilket innebär en anslagshöjning med
21 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1951/52:
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis.............. kronor 740 200
2. Omkostnader, förslagsvis............ » 65 500
3. Materiel m. m...................... » 41 700
4. Engångskostnader för materielanskaff
ning.
....................... » 13 000
5. Pensioner och livräntor, förslagsvis .... » 99 300
Summa kronor 959 700
Statsutskottets utlåtande nr 8. 49
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder . . . kronor 248 900
2. Avgifter från de studerande.......... » 27 000
3. Diverse inkomster.................. » 2 900
4. Bidrag från Göteborgs stad.......... » 275 000
5. Bidrag från staten........... » 405 900
Summa kronor 959 700
b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 405 900 kronor.
104:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 109, s. 132—140) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med vad departementschefen förordat
fastställa personalförteckning för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Stockholm,
att likaledes tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52,
dels ock till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 634 000 kronor, innebärande en höjning
med 134 000 kronor.
Departementschefen har beträffande undervisningens allmänna organisation
vid högskolan anfört följande.
Den femåriga studieplan, vilken sedan läsåret 1947/48 genomföres
vid tandläkarhögskolan i Stockholm, kräver större personal än den fyraåriga
studieplanen. Då den nya femåriga studieplanen genomföres successivt
samtidigt som den gamla fyraåriga successivt avvecklas, har
detta bland annat medfört den konsekvensen, att under övergångstiden
på vissa avdelningar en tillfällig underbelastning av studerande
uppkommit. Särskilt är detta fallet under innevarande budgetår. En
viss beskäming av lärarkadem har därvid kunnat göras. Underbelastningen
har emellertid även gjort det möjligt att vid högskolan mottaga ett
antal norska tandläkarstuderande. Under nästa budgetår fordras åter en
ökning av lärarkadern. Från och med vårterminen 1952 kommer nämligen
den femåriga studieplanen att vara helt genomförd vid högskolan utom beträffande
den prekliniska undervisningen och vad därmed äger samband.
Frågan om denna undervisnings definitiva organisation utredes av särskilda
sakkunniga. Man synes icke kunna räkna med, att resultatet av utredningsarbetet
kommer att föreligga inom sådan tid, att frågan om en
definitiv organisation av undervisningen i förevarande ämnen skall kunna
upptagas till prövning inom den närmaste tiden. Jämväl det skärpta ekonomiska
läget talar enligt min mening för att med den definitiva organisationen
av undervisningen bör anstå tillsvidare. Följaktligen torde det
nuvarande provisoriet i fråga om berörda undervisning böra tillämpas även
under nästa läsår.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.
50
Statsutskottets utlåtande nr S.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I detta sammanhang får utskottet erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet
jämlikt av Kungl. Maj:t den 26 januari 1951 lämnat bemyndigande
tillkallat särskilda sakkunniga för utredning rörande ökad
utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande frågor. Utskottet
vill framhålla, att folktandvårdens rekryteringssvårigheter göra det synnerligen
angeläget att nämnda utredning bedrives med all möjlig skyndsamhet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 450 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 450 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 607 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 126 200
Summa kronor 1 634 000;
c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 634 000
kronor.
105:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 140—142), vilket innebär en anslagshöjning
med 36 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 432 000 kronor.
106:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 111, s. 142—144) föreslagit
riksdagen att dels till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och
underhåll av utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservations
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
51
anslag av 100 000 kronor, dels ock medgiva, att vid utgången av budgetåret
1950/51 befintlig reservation å det senast för budgetåret 1948/49
anvisade reservationsanslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut i
Malmö må disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat.
Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan har hemställt, att anslaget för
nästa budgetår måtte uppföras med 126 000 kronor. Därvid har lärarkollegiet
förutsatt, att anslaget skulle omfatta allenast anslagsändamål av
löpande natur, medan anslagsändamål av engångsnatur skulle tillgodoses
på annat sätt. Kanslern har tillstyrkt lärarkollegiets förslag.
Lärarkollegiet har vidare anmält, att inom tandläkarhögskolan verkställts
en ingående utredning angående den anskaffning av ytterligare utrustning
för undervisningen och verksamheten i övrigt vid högskolan, som bleve
oundgänglig i samband med utflyttning av vissa laboratorier till lokaler
inom Norrbackaområdet och partiell ombyggnad av läroanstaltens nuvarande
lokaler inom kvarteret Grönlandet norra. Enligt utredningen, beträffande
vars enskildheter torde få hänvisas till lärarkollegiets petitaskrivelse,
beräknas kostnaderna för anskaffningen av erforderlig utrustning till
745 000 kronor.
Lärarkollegiet har framhållit, att en nyanskaffning av denna omfattning
lämpligen borde omhänderhavas av ett för ändamålet särskilt utsett organ
med erforderlig auktoritet på området, och föreslagit att åt den kommitté,
som omhänderhaft utrustningen av tandläkarhögskolan i Malmö, jämväl
måtte uppdragas att anskaffa den nya utrustningen för tandläkarhögskolan
i Stockholm.
Lärarkollegiet har slutligen föreslagit, att till bestridande av kostnaderna
för nyanskaffningen å riksstaten måtte upptagas ett särskilt reservationsanslag.
Ur anslaget skulle jämväl bestridas kostnaderna för den fortsatta
upprustningen av avdelningen för proteslära, som vore nödvändig för att
avhjälpa i propositionen 1946: 241 omförmälda brister. Anslaget borde uppföras
med 745 000 kronor eller det lägre belopp, som kunde betingas av
att tillgänglig reservation å anslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut
i Malmö finge disponeras för anskaffande av omförmälda utrustning
för tandläkarhögskolan i Stockholm (jfr propositionen 1950: 172, s. 29).
Kanslern har funnit de gjorda kostnadskalkylerna i huvudsak icke lämna
anledning till erinran. I fråga om bestridande av kostnaderna för nyanskaffningen
har kanslern anfört, att reservationen å utrustningsanslaget för ett
tandläkarinstitut i Malmö kunde uppskattas till i runt tal 540 000 kronor,
varför för nästa budgetår icke erfordrades någon särskild medelsanvisning
för ändamålet utan allenast riksdagens medgivande att disponera reservationen
till utrustningskostnader vid tandläkarhögskolan i Stockholm.
52
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Departementschefen har anfört följande.
I enlighet med lärarkollegiets av kanslern tillstyrkta förslag torde under
reservationsanslaget till Nyanskaffning och underhåll av utrustning för
nästa budgetår allenast böra beräknas medel för med anslaget avsedda
ändamål av mera löpande natur. Mot den ifrågasatta medelsanvisningen,
126 000 kronor, har jag icke i och för sig någon erinran. Med hänsyn till
det statsfinansiella läget torde emellertid anslaget för nästa budgetår böra
begränsas till 100 000 kronor.
I propositionen 1950: 172, s. 29, gav jag uttryck åt den uppfattningen,
att de rätt betydande utrustningskostnader, som vore förknippade med den
erforderliga utvidgningen och ombyggnaden av tandläkarhögskolans i
Stockholm lokaler, åtminstone till huvudsaklig del, kunde bestridas utan
ökad medelsanvisning till högskolan, om för ändamålet finge disponeras
den reservation, som beräknades uppstå å reservationsanslaget till Utrustning
av ett tandläkarinstitut i Malmö. Reservationen å detta anslag, vilket
senast varit uppfört å riksstaten för budgetåret 1948/49 med ett belopp
av 1 000 000 kronor, kan enligt kanslerns uppgift uppskattas till i runt tal
540 000 kronor. Riksdagens medgivande att disponera reservationen till
nyssnämnda utrustningskostnader jämte kostnaderna för fortsatt upprustning
av avdelningen för proteslära vid tandläkarhögskolan i Stockholm
torde nu böra inhämtas. Utrustningskostnaderna, av lärarkollegiet beräknade
till 745 000 kronor, böra om möjligt hållas inom reservationens ram.
Anskaffningen av utrustningen torde, såsom lärarkollegiet föreslagit, böra
uppdragas åt den kommitté, som omhänderhaft utrustningen av tandläkarhögskolan
i Malmö, med de ändringar i kommitténs sammansättning, som
betingas av de lokala förhållandena. Kostnaderna för kommitténs verksamhet
böra bestridas på hittillsvarande sätt.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, vill i likhet med departementschefen understryka, att utrustningskostnaderna
såvitt möjligt böra hållas inom den i det föregående angivna
reservationens ram.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning
och imderhåll av utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor;
b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1948/49 anvisade
reservationsanslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut
i Malmö må disponeras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat.
107:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm; Inredning av vissa lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 144 och 145) hemställer
utskottet,
53
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Inredning av vissa lokaler för budgetaret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
108:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 145—150), vilket innebär en anslagshöjning
med 130 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare under budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......... 197 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 460 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 790 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 110 000
Summa kronor 1 557 000
b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 557 000 kronor.
109:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 151 och 152), vilket innebär en anslagshöjning
med 14 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 462 500 kronor.
110:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 152), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetaret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
lll:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 152
och 153), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
54
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
112:ö) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande av
instrument I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 153), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till T andläkarhög skolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.
113:o) Tandläkarhögskolorna: Utbildning av vissa norska studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 153 och 154), vilket
innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till T andläkarhög skolorna: Utbildning
av vissa norska studerande för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
114:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 154), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till T andläkarhög skolorna: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
115:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 154—156), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
116:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 156 och 157), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-
och tandsköterskeskolor för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
55
Statsutskottets utlåtande nr S.
117:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 122,
s. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.
118:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 157), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.
119:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
124, s. 157 och 158), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
120:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 125, s. 158—160), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa
högskolor för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 345 000 kronor.
121 :o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126,
s. 160), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 340 000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 8.
122:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 127, s. 160 och 161), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
1 347 500 kronor.
123:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för
docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirargiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128,
s. 161 och 162), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 114 800 kronor.
124:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 162),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
125:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 162 och 163), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 62 500 kronor.
126.o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
131, s. 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
57
127:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 163 och 164), vilket innebär en
anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 526 000 kronor.
128:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 133, s. 164 och 165) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 kronor.
I underdånig skrivelse den 26 juli 1950 har Stockholms högskolors
rektorskonvent hemställt om anvisande för budgetåret 1951/52 av ett anslag
av 19 000 kronor till konventets verksamhet.
Rektorskonventet företräder i vissa avseenden Stockholms vetenskapliga
högskolor, nämligen karolinska mediko-kirurgiska institutet, veterinärhögskolan,
tekniska högskolan i Stockholm, skogshögskolan, farmaceutiska institutet,
Stockholms högskola, tandläkarhögskolan i Stockholm och handelshögskolan
i Stockholm. I § 2 av gällande stadgar för rektorskonventet, vilka
fastställts av Kungl. Maj:t den 20 maj 1949, föreskrives beträffande konventets
uppgifter följande.
Rektorskonventet har att verka för ett rationellt samarbete högskolorna
emellan och bevaka för dessa gemensamma intressen av olika art, vare
sig det gäller att främja vetenskaplig forskning eller att lösa administrativa
och ekonomiska spörsmål. Rektorskonventet tillkommer även att, i den
mån högskolorna så finna lämpligt, representera dem gentemot in- och utlandet.
Rektorskonventet anordnar de årliga promotions- och installationshögtidligheterna
för ifrågavarande högskolor.
Till stöd för framställningen om ett anslag till rektorskon ventets verksamhet
har anförts bland annat följande.
1947 erhöll konventet såsom engångsanslag av lotterimedel 2 000 kronor,
vilka användes till att finansiera promotionshögtidliglieten detta år.
De årliga kostnaderna för dessa högtidligheter och installationshögtidligheterna
ha under åren 1946—49 uppgått till lägst 11 373 kronor och högst
— nämligen för år 1949 — till 15 206 kronor. Hittills hava dessa kostnader
finansierats genom av de enskilda högskolorna anskaffade privata
medel, men det har visat sig allt svårare att på detta sätt erhålla tillräckligt
kapital. Då arrangerandet av de båda årliga högtidligheterna numera är
rektorskonventets angelägenhet, vore det synnerligen önskvärt om de enskilda
högskolorna befriades från de betungande utgifterna och att dessa
upptoges på en rektorskonventets stat. Ett årligt anslag å 16 000 kronor
torde kunna vara till fyllest för detta ändamål.
58
Statsutskottets utlåtande nr S.
Rektorskon ventet har hittills icke haft något eget kansli med fast anställd
och avlönad personal. Räknat från och med den 20 maj 1949 har
emellertid formellt utsetts en sekreterare och en skattmästare, vilka befattningar
i realiteten existerat sedan rektorskonventets tillkomst. Sekreteraren
har ej haft något arvode och skattmästaren, vars huvudsakliga
arbetsuppgifter hänfört sig till promotions- och installationshögtidligheterna,
har uppburit ett arvode av 1 000 kronor per år. Detta belopp, liksom
ersättningar till viss extra personal, har påförts kostnaderna för de angivna
högtidligheterna.
Med den utveckling rektorskonventet nått, synes emellertid uppenbart,
att sekreteraren för framtiden bör tillerkännas arvode för sitt arbete —
vilket jämte protokollföring och löpande ärenden omfattar tidskrävande
kvalificerade utredningsuppdrag — ävensom att anslag beviljas till skrivhjälp
och expenser. Arvodet till sekreteraren torde tills vidare böra sättas
till 2 000 kronor per år och till skrivhjälp bör anvisas ett belopp av 600
kronor, beräknat efter 200 timmar å 3 kronor per timme. Till expenser
såsom skrivmateriel, porto och dylikt bör anslås 400 kronor. Arvodet till
skattmästaren, vilket med hänsyn till den stora arbetsbördan och ansvaret,
bör höjas till 2 000 kronor, samt extra arbetskraft för de båda högtidligheterna
är inberäknat i anslagssumman 16 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
De arbetsuppgifter, som enligt gällande stadgar åvila Stockholms högskolors
rektorskonvent, synas motivera, att särskilda anslagsmedel anvisas
till bestridande av de kostnader, som äro förenade med nämnda arbetsuppgifters
fullgörande. För detta ändamål bör därför ett särskilt anslag
uppföras å riksstaten för nästa budgetår. Anslaget torde böra givas karaktär
av reservationsanslag. Jag föreslår, att detta anslag får utgå med 15 000
kronor.
Utskottet har icke velat motsätta sig att anslag å riksstaten beviljas
för här ifrågavarande ändamål. Enligt utskottets mening synes dock anslaget
kunna för nästa budgetår begränsas till ett belopp av 10 000 kronor.
På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Bidrag till Stockholms högskolors rektorslconvents
verksamhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
129:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 134, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
59
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi vid universitetet
i Uppsala):
a. Lön och tjänstgöringspenningar .... 12 000
Anm.: Av detta belopp utgöra 8 000 kronor
lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar.
b. Ålderstillägg .................... 1 000
Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års tjänstgöring.
_
Summa kronor 13 000
Avgår: pensionsavdrag, förslagsvis....... 800 12 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 51 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... ............. 6 000
Summa kronor 69 400
b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 69 400 kronor.
130:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 135, s. 166 och 167), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
11 200 kronor.
131 :o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 136, s. 167), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.
132:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 137, s. 167—172), vilket innebär en anslagshöjning
med 38 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
60
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......................... kronor 53 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 46 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 99 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_16 500
Summa kronor 216 000
b) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 216 000 kronor.
133:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 138, s. 172), vilket innebär en anslagshöjning med
2 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
26 900 kronor.
134:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 173), vilket innebär en anslagsminskning
med 17 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 kronor.
135:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 140, s. 173 och 174), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.............................. 3 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 65 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 7 600
Summa kronor 76 100
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 76 100 kronor.
61
Statsutskottets utlåtande nr 8.
136:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 141, s. 174), vilket innebär en anslagsminskning med
6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
12 600 kronor.
137:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142,
s. 175), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kronor.
138:o) Bidrag till ortnamnsundersökningar vid institutet för ortnamns-
och dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 175 och 176) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ortnamnsundersökningar
vid institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1951/52 anvisa ett
anslag av 3 000 kronor.
139:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 144, s. 176—178), vilket innebär en anslagsminskning med
3 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 157 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 20 000
Summa kronor 187 600
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 187 600 kronor.
140:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 145, s. 178 och 179), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 500
kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 8.
141 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 179),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 65 800 kronor.
142:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 147, s. 179 och 180), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 6 700 kronor.
143:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 180), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 15 700 kronor.
144:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 180 och 181) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 80 000 kronor, innebärande en uppräkning med 20 000 kronor
med hänsyn till anslagsbelastningen.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 80 000
kronor.
I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att Kungl. Maj:t genom
beslut den 16 februari 1951 medgivit, att den för närvarande vakanta
överläkartjänsten vid röntgendiagnostiska avdelningen å Malmö allmänna
sjukhus må tillsättas i den ordning, som beträffande professorsbefattning
är föreskriven i universitetsstatuterna, varvid det skall tillkomma rektor,
medicinska fakulteten samt det större konsistoriet vid universitetet i Lund
att fullgöra de åtgärder för professorsbefattnings tillsättande, som enligt
nämnda statuter ankomma å rektor, fakultet samt det större konsistoriet.
Härjämte har Kungl. Maj:t föreskrivit, att vid tillsättandet av berörda
överläkartjänst skola — därest densamma enligt Malmö stads bestämman
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
63
de skall tillsättas i förutnämnda ordning—vissa särskilda föreskrifter lända
till efterrättelse. Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att
från förevarande anslag må bestridas kostnaderna för anlitande av sakkunniga
i befordringsärende, avseende ifrågavarande befattning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
145:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150,
s. 181—183), vilket innebär en anslagshöjning med 59 900 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 474 900
kronor.
146:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151,
s. 183 och 184), vilket innebär en anslagsminskning med 9 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.
147:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 184), vilket innebär en anslagsminskning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.
148:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 184 och 185), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
149:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti
till studenter in. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
154, s. 185 och 180) hemställer utskottet,
64
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån
med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.
150:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 186 och 187) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadslius
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
151 :o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av
ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 187), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 2 000 kronor.
152:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskur
ser för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 157, s. 187 och 188) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av ''praktisk-pedagogiska
utbildning skurser för blivande läroverkslärare
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
153:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 188 och 189), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
Tekniska högskolor.
154:o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 190), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
65
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 46 300 kronor.
155:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 190), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 13 000 kronor.
156:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
162, s. 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 55 000
kronor.
157:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 191 och 192), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
26 000 kronor.
158:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 192),
vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
159:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 192 och
193), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.
5 — Biliantj till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 8.
66
Statsutskottets utlåtande nr 8.
160:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167.
s. 194), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
161:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Majtts förslag (punkt 168, s. 194), vilket innebär en anslagshöjning med
1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola:
Stipendier för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
12 000 kronor.
162:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 194—
197), vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.
163:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 170, s. 197), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
164:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 171, s. 197 och 198), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 kronor.
StaUuiskottets utlåtande nr 8.
67
165:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 172, s. 198), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
166:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare in. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173,
s. 198 och 199), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 56 000
kronor.
Allmänna läroverken m. m.
167:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
175, s. 201—248) föreslagit riksdagen att dels besluta, att vid statens normalskola
i Stockholm skall successivt från och med budgetåret 1951/52
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas ett 4-årigt
realgymnasium under villkor att Stockholms stad förbinder sig att — utöver
tidigare gjorda åtaganden i fråga om läroverket — bevilja ett engångsanslag
av minst 15 000 kronor för anskaffande av undervisningsmateriel
för läroverket, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen
förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd
personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1951/52, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att förordna om de avvikelser frän personalförteckningen och de
överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas
av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor, dels ock
till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
68 Statsutskottets utlåtande nr S.
förslagsanslag av 64 714 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
514 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Braconier väckt motion (II: 332),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en femårig linje överflyttas
från Johannes samrealskola i Malmö till högre allmänna läroverket för
flickor i Malmö på så sätt, att det vid det senare läroverket från och med
ingången av läsåret 1951/52 inrättas en avdelning av vardera 23 och 1''
medan samtidigt motsvarande avdelningar nedläggas vid det förra läroverket;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (1:136) och den andra inom andra kammaren av herr
von Friesen m. fl. (II: 166), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta
att från och med budgetåret 1951/52 bevilja anslag för en statens aftonskola
vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg, att organiseras
enligt de av skolöverstyrelsen uppdragna riktlinjerna, samt att på
grund härav förslagsanslaget till avlöningar vid allmänna läroverken för
budgetåret 1951/52 måtte, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, höjas med
20 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (1:194) och den andra inom andra kammaren av herr
Nestrup in. fl. (II: 237), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
en sådan utformning av avlöningsstaten, att Kungl. Maj:t därmed bemyndigas
bland annat att nyinrätta 9 lektors- och 179 adjunktstjänster samt
en ämneslärarinnetjänst;
dels en inom första kammaren av herrar Cassel och Arrhén väckt motion
(I: 257), vari hemställts, att riksdagen i avvaktan på en kommande lönereglering
måtte besluta att provårsföreståndarnas arvode fastställes till
2 004 kronor per år, att det särskilda arvodet till ordinarie och extra ordinarie
lärare vid provårsanstalter fastställes till 720 kronor per år, att handledararvodena
— utom för lärare vid provårsläroverket i Umeå — fastställas
till 450 kronor per termin för enterminskandidat, till 300 kronor per
termin för tvåterminskandidat och för handledare vid provårsläroverket
i Umeå till 900 kronor respektive 600 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén m. fl. (1:196) och den andra inom andra kammaren av
herr Nestrup in. fl. (II: 240), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att ersättningarna för föreläsningar och övningar i anslutning till
provårskursen sköla bestämmas till 50 resjjektive 25 kronor i stället för
föreslagna 30 respektive 15 kronor;
dels två likalydande motioner/väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (1:197) och den andra inom andra kammaren av herr
Statsutskottets utlåtande nr 8. 69
Nestrup in. fl. (II: 241), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att lärarkandidat, som innehar extra ordinarie anställning, erhåller full lön
såsom extra ordinarie adjunkt under det eller de kalenderhalvår, varunder
utbildningen pågår, samt att annan lärarkandidat erhaller full lön sasom
extra adjunkt under samma tid;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lindblom och Sunne (I: 258) och den andra inom andra kammaren
av fröken Höjer m. fl. (II: 335), i vilka hemställts, att arvodet per
timme för deltidsanställd skolsköterska höjes till 4 kronor 75 öre och att
i konsekvens härmed delposten arvoden åt skolläkare in. fl. höjes med
25 000 kronor;
dels ock en inom första kammaren av herrar Bergh och Ohlon väckt
motion (I: 41), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t snarast ville låta verkställa utredningom
lämpligaste utformningen av ett stipendiesystem för att minska bristen
på lärare vid vissa läroverk i övre Norrland och andra mindre eftersökta
landsdelar.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena, i den mån
densamma ej framgår av den följande redogörelsen, torde fa hänvisas till
motionerna 11:332, 1:136, 1:194, 1:257, 1:196, 1:197, 11:335 och 1:41.
Organisationsfrågor.
Provisorisk omläggning av provåret.
Läroverkens krisutredning föreslår, att provåret, som hädanefter skulle
benämnas praktisk lärarkurs, skall bestå av en förberedande lärarkurs om
minst två veckor, förlagd till terminens början, och en egentlig lärarkurs,
som i regel skall omfatta en termin.
Dessutom böra unga lärare, som ännu icke genomgått praktisk lärarkurs,
erhålla nödig handledning av vederbörande rektorer och auskultera
hos läroanstaltens mera erfarna lärare. Omfattningen av auskulteringen
bör antecknas på tjänstgöringsbetyget. Den förberedande lärarkursen skall
omfatta kurser i muntlig framställningskonst och i talteknik samt föreläsningar
och diskussioner rörande pedagogiska, metodiska och hygieniska
ämnen. 1 regel bör sådan kurs anordnas den 18—31 augusti och den 7—20
januari i Stockholm, Göteborg och Lund.
Kursdeltagare skall med skolöverstyrelsens medgivande kunna utsträcka
kursen till två terminer och kan då få tillstånd att medtaga ett fjärde
ämne i provåret. För de yngsta lärarna — de som icke äro behöriga att
anställas som extra ordinarie lärare — förutsättes skyldighet att genomgå
två terminers lärarkurs, såvida icke skolöverstyrelsen medger undantag.
Krisutredningen beräknar det genomsnittliga antalet deltagare i lärarkursen
till 17 per är vid provårsläroverk och 11 vid provårsseminarium, varav
70
Statsutskottets utlåtande nr S.
i vartdera fallet en lärare med tvåterminskurs. Pro vårsinstitutionens maximala
kapacitet, skulle därigenom ökas till 231 lärare per år. I stort sett
skulle de föreslagna bestämmelserna verka så, att den för enterminsprovår
fordrade tjänstgöringen nedginge till 4 terminer. För utredningen har
emellertid huvudsyftet med omläggningen icke varit en ökning av kapaciteten.
I första hand har dess förslag dikterats av nödvändigheten att under
nuvarande svåra lärarbrist öka lärartillgången genom frigörande av
en termin till aktiv lärarverksamhet.
Skolöverstyrelsen meddelar, att förslaget om förkortning av tiden för
lärarutbildningen mer eller mindre motsträvigt har godtagits av samtliga
provårsanstalter såsom en kris- eller nödfallsåtgärd för säkrande av lärarrekryteringen.
Alla provårsanstalter utom en anse doek tvåterminsutbildningen
i princip vara utan jämförelse överlägsen den föreslagna. Behovet
av en förberedande kurs som komplement till en egentlig lärarutbildning
om endast en termin understrykes i flera yttranden; tiden — två veckor
— anses dock av samtliga vara för snävt tilltagen.
Överstyrelsen framhåller att om den kunnat begränsa sig till att beakta
endast lärarutbildningens rättmätiga fordringar, den knappast kunnat tillstyrka
föreliggande förslag. Överstyrelsen måste emellertid taga även
andra synpunkter under övervägande. Med den lärarbrist, som redan är
krisartad och hotar att bli katastrofal, måste alla lärarreserver, även om
de icke äro särskilt stora, utnyttjas till fullo. Förhoppningarna om en förbättrad
utbildning inom en tidsram av tillfredsställande omfattning få i
stället knytas till de lärarhögskolor, om vilka principbeslut fattats vid 1950
års riksdag.
I fråga om den förberedande kursen föreslår överstyrelsen, att kurstiden
utsträckes till tre veckor, bland annat för att utrymme skall kunna beredas
för föreläsningar i utvecklingspsykologi med åtföljande diskussioner.
Överstyrelsen betonar, liksom krisutredningen, vikten av att deltagarna
i den egentliga lärarkursen få tillfälle att följa undervisningen jämväl i
folkskolan.
Kurs föreståndarnas arbetsbörda och arvoden.
Krisutredningen erinrar om att Kungl. Maj:t enligt uttalande av 1941 års
riksdag äger medgiva nedsättning av undervisningsskyldigheten med högst
3 veckotimmar för rektorer, som tillika äro föreståndare för provårskurs
med mer än 11 deltagare. Vid genomförd enterminskurs kommer kursföreståndarnas
arbetsbörda att ökas, även om hänsyn tages till den avlastning,
som kan vinnas genom inrättandet av en förberedande lärarkurs under
särskild ledning. Utredningen föreslår, att skolöverstyrelsen bemyndigas
medgiva nedsättning i undervisningsskyldigheten med högst tre veckotimmar
även åt föreståndare för egentlig lärarkurs anordnad i överensstämmelse
med utredningens förslag. Föreståndarens arvode, som för när
-
71
Statsutskottets utlåtande nr 8.
varande är 1 500 kronor vid provårsläroverk och 1 200 kronor vid provårsseminarium,
bör höjas till 2 004 kronor per år.
Ledaren av den förberedande kursen skall enligt krisutredningens
förslag svara för kursens ledning och planläggning och således bland annat
anskaffa föreläsare och uppgöra schema för de i Stockholm omkring 270,
i Lund och Göteborg omkring 180 föreläsningarna och övningarna. Han
bör vidare ha det ekonomiska ansvaret för kursen. Da antalet deltagare
beräknas bli omkring 70 i stockholmskursen mot omkring 25 i de båda
andra kurserna, föreslår utredningen 700 kronor i arvode för ledaren för
kursen i Stockholm och 400 kronor för envar av de övriga kursledarna.
Skolöverstyrelsen ifrågasätter, huruvida arvodena äro sinsemellan val
avvägda. Då överstyrelsen föreslagit en förlängning av den förberedande
kursen från två veckor till tre, finner överstyrelsen någon uppräkning motiverad
åtminstone beträffande kurserna i Lund och Göteborg. Överstyrelsen
föreslår, att ersättningen bestämmes till 700 kronor för Stockholm och
500 kronor för de båda sistnämnda orterna.
De medverkande lärarnas arvoden. Till varje ordinarie
och extra ordinarie ämneslärare vid provårsanstalt med undantag av
föreståndaren utgår enligt tilläggsbestämmelserna till Saar, bil. D, ett
belopp av 360 kronor per år. Enahanda belopp utgår till ordinarie och
extra ordinarie övningsskollärare vid provårsseminarium, dock icke till de
folkskollärare vid seminarieorternas folkskolor, vilka, erhållit förordnande
som extra ordinarie övningsskollärare. En viss tvekan synes råda, huruvida
ämneslärare, vilken enligt kungl. brev den 30 juni 1948 förordnas som
extra ordinarie i den lönegrad, som gäller för motsvarande extra lärare,
bör anses berättigad uppbära här ifrågavarande arvode.
Enligt tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet utgå vidare särskilda
handledararvoden till de lärare, som aktivt deltaga i provårsarbetet.
För varje provårsanstalt beräknas 300 kronor för enterminskandidat
och 180 kronor i terminen för tvåterminskandidat. Summan fördelas av
skolöverstyrelsen mellan de medverkande lärarna efter förslag av vederbörande
rektor. Ersättningarna äro icke förbehållna speciella lärargrupper,
men av naturliga skäl anlitas extra lärare och timlärare sällan för handledning.
Skolöverstyrelsen föreslog hösten 1949, att arvodet till ordinarie och
extra ordinarie lärare skulle höjas till 720 kronor och handledarersåttningarna
beräknas efter 450 kronor för enterminskandidat och 300 kronor i
terminen för tvåterminskandidat. Vid provårsläroverket i Umeå med dess
av det nordliga läget beroende rekryteringssvårigheter borde dock handledarersättningama
beräknas efter 900 respektive 600 kronor.
Läroverkens krisutredning framställer nu samma förslag beträffande
72 Statsutskottets utlåtande nr 8.
lärarna i clen egentliga lärarkursen, och skolöverstyrelsen understryker i
sitt utlåtande anyo behovet av en arvodesförbättring.
Statskontoret avstyrker däremot alla arvodeshöjningar. Statens lönenämnd
tillstyrker på så sätt utredningens förslag, att samtliga här ifrågavarande
ersättningsbelopp höjas med i runt tal 50 procent eller från 360
till 540, från 300 till 450 och från 180 till 300 kronor. Förslaget att ge
handledarna vid läroverket i Umeå större förmåner än handledarna vid
övriga pro vårsanstalter avstvrkes.
Ersättningar för föreläsningar och övningar.
Arvoderade föreläsningar och övningar skulle enligt läroverkens krisutledning
förekomma endast vid den förberedande kursen. Ersättningarna
aro för närvarande .30 respektive 15 kronor per undervisningstimme men
föreslås av krisutredningen höjda till 40 respektive 20 kronor. Utredningens
förslag sammanfaller även pa denna punkt med ett förslag, som skolöverstyrelsen
upprepade gånger framlagt i samband med sina anslagsäskanden
för pro vårsanstalterna. Då de till föreläsningarna knutna diskussionerna
normalt torde komma att bli avsevärt längre än själva föreläsningarna och
i stoi utsträckning torde komma att antaga karaktären av seminarieövningar,
anser krisutredningen, att arvodet för en diskussion bör vara
detsamma som för en föreläsning.
kursdeltagarnas arvoden. För närvarande utgår arvode
åt lärarkandidat med 1 000 kronor per termin. Lärarkandidat, som med
stöd av kungl. brevet den 30 juni 1948 antagits till extra ordinarie adjunkt
i lönegraden Ce 21, åtnjuter i denna egenskap lön under ferierna. För
enterminskandidat uppgår denna ferielön till omkring 1 500 kronor, om
provårskursen infaller under höstterminen, och till omkring 800 kronor om
den infaller under vårterminen. Extra ordinarie adjunkt i Ce 21, som går
provår på två terminer, uppbär sålunda under året ett belopp av 2 000 +
+ 1 500 -f- 800 = 4 300 kronor.
Läroverkens krisutredning hävdar, att i en situation, då hela det högre
undervisningsväsendet hotas av katastrof på grund av lärarbrist, alla åtgärder
måste prövas, som kunna tänkas stimulera rekryteringen. Enligt
utredningens uppfattning tala bade förhållandena inom statsförvaltningen
i övrigt och den svåra lärarbristen för oavkortad lön under den
praktiska lärokursen. Utredningens majoritet har emellertid ansett sig böra
i likhet med skolöverstyrelsen stanna vid att för närvarande endast yrka
på ett arvode av 3 200 kronor för termin.
Tvä av ledamöterna, rektorn G. A. Lindberg och e. o. adjunkten N. G.
Herrström, anmälde reservation mot utredningens beslut under framhållande
av att varje ersättning, som understege oavkortad lön, komme att
tvmga åtminstone lärarkandidater, som hade försörjningsplikt, till förnyad
skuldsättning. Då det stora flertalet lärarkandidater innehade extra
Statsutskottets utlåtande nr 8.
73
ordinarie anställning vid de allmänna läroverken, vore lärarkursen för dem
att betrakta som kurs inom verket. Lärarkandidat, som icke vore behörig
till extra ordinarie adjunktsbefattning, borde anställas som extra adjunkt
under den praktiska lärarkursen och uppbära lön som sådan.
Läroverkslärarnas riksförbund ansluter sig till reservanternas mening.
Skolöverstyrelsen påpekar, att krisutredningens förslag om omläggning
av den praktiska lärarutbildningen i viss mån rubbat de förutsättningar,
på vilka överstyrelsen grundade sitt förslag av den 15 november 1948.
Överstyrelsen räknade nämligen därvid med att lärarkandidaterna
skulle kunna åtaga sig timlärartjänstgöring under provåret och därigenom
erhålla viss inkomst utöver provårsarvodet. I och med att utbildningstiden
förkortas och arbetet fördenskull blir mer koncentrerat, försvinna i regel
möjligheterna till biinkomster. Detta torde, även om lärarkandidaternas
ekonomiska situation i stort sett måste bliva mindre pressande genom
utbildningstidens förkortning till hälften av den nuvarande, motivera en
viss höjning av det arvode, som den 15 november 1948 föreslogs av överstyrelsen.
Sedan dess har ju också lärarbristen ytterligare förvärrats och
åtgärder att förbättra lärarrekryteringen kommit att framstå såsom alltmer
nödvändiga. Överstyrelsen är därför för närvarande beredd att förorda
ett arvode av 4 000 kronor per termin.
Liksom i utlåtandet den 15 november 1948 förutsätter överstyrelsen,
att ferielönen samtidigt skulle bortfalla för de kursdeltagare, som nu åtnjuta
sådan.
Statskontoret ser sig i nuvarande situation — innan reglerad befordringsgång
fastställts jämväl för lärarna — nödsakat att av principiella skäl avstyrka
höjning av provårsarvodet. Om den nuvarande rätten till ferielön
bibehålies, synes i stället arvodet — vare sig lärare genomgår den praktiska
lärarutbildningen på en eller två terminer — böra bestämmas till i
ett för allt 1 000 kronor. För lärare, som hänvisas till Umeå, bör dock
arvodet sättas 200 kronor högre med hänsyn till att han måste genomgå
den förberedande lärarkursen på annan ort.
Skulle av skäl, som undandraga sig statskontorets bedömande, statsmakterna
trots de allvarliga invändningar, som ur principiell synpunkt
kunna resas häremot, anse en höjning försvarlig, förordar ämbetsverket
den lösningen, att lärare under hela det halvår, han genomgår praktisk
lärarutbildning, skall vara skyldig att mot åtnjutande av ett arvode å
2 650 kronor (för Umeå 2 850 kronor) vidkännas C-avdrag å lönen i av
honom innehavd extra ordinarie lärarbefattning. För tvåterminskandidat
bör endast ett arvode utgå. Det föreslagna arvodet motsvarar i avrundat
tal ersättningen till en tingsnotarietjänst (8 löneklassen).
Statens lönenämnd framhåller, att ett blandat system som det nuvarande
leder till ojämnheter i löneförmånerna mellan kursdeltagarna, allteftersom
dessa erhålla sin utbildning under höst- eller vårtermin. Icke heller
det förslag, som framställts av reservanterna inom krisutredningen, kan
emellertid anses tillfredsställande. Då lärarkursen icke omfattar hela ter
-
74
Statsutskottets utlåtande nr 8.
minen, skulle nämligen lärarkandidaterna, sedan de uppburit ferielön och
full lön under lärarkursen, få vidkännas C-avdrag under den tid, som återstode
fram till nästkommande feriers början. Beaktas bör vidare, att kursdeltagarnas
förmåner under utbildningstiden icke skäligen böra överstiga
lönen i 21 löneklassen (per halvår 4 638 kronor på 4-ort).
De olägenheter, som lönenämnden framhållit, skulle icke göra sig gällande,
om lärarkandidaternas tjänstledighet bestämdes att omfatta helt
kalenderhalvår och de för samma tid tillerkändes ett skäligt avpassat
arvode. Lönenämnden vill därför förorda, att frågan tills vidare löses på
detta sätt.
Arvodesbeloppet synes förslagsvis kunna fastställas till 4 000 kronor för
enterminskandidat. I de fall, då lärarkursen utsträckes till två terminer,
synes emellertid tillräcklig anledning icke föreligga att tillerkänna lärarkandidaten
nämnda belopp för vartdera kalenderhalvåret. Med beaktande
av att i sådana fall lärarkandidaten torde ha möjligheter att åtaga sig
timlärartjänstgöring föreslår lönenämnden, att arvodet för tvåterminskandidat
bestämmes till 3 000 kronor för halvår, varunder han genomgår praktisk
lärarkurs.
Lönenämnden förutsätter, att genomgång av lärarkurs icke skall medföra,
att den, som redan innehar e. o. lärartjänst, går densamma förlustig.
Ledamöterna Stenvinkel, Wanngård och Wikström anse, att deltagarna
i den praktiska lärarkursen böra avlönas enligt de principer, som tillämpas
inom statsförvaltningen i övrigt i fråga om kurser inom verket. Den föi stnämnde
föreslår därjämte, att lärarkandidat, som icke är behörig till befattning
som extra ordinarie adjunkt, anställes som extra adjunkt och uppbär
oavkortad lön som sådan.
De ungefärliga kostnaderna för lärarkandidaternas arvoden enligt de
olika alternativ, som framställts, framgå av nedanstående tablå:
Kronor
Nuvarande beräkningsgrunder ............................. 530 000
Statskontoret (alt. 2 650) .................................. 616 000
Krisutredningen (alt. 3 200) ............................... 787 000
Statens lönenämnd (alt. 4 000, för tvåterminskandidater 3 000) 954 000
Skolöverstyrelsen (alt. 4 000) .............................. 984 000
Reservanterna ........................................... 1 141 000
Vid beräkningen av kostnaderna enligt nuvarande beräkningsgrunder
har icke beaktats, att ett fåtal kursdeltagare icke torde ha erforderlig
tjänstetid för anställning såsom extra ordinarie adjunkter. Ej heller har
vid beräkningen av kostnaderna enligt reservanternas förslag hänsyn tagits
till att kursdeltagarna eventuellt skulle bli nödsakade att taga tjänstledighet
med C-avdrag under tiden mellan lärarkursens och terminens slut.
Reseersättningar in. m. Då förberedande lärarkurser endast
skulle anordnas i Stockholm, Göteborg och Lund, uppstå vissa extra kostnader
för de kursdeltagare, som skola genomgå den egentliga lärarkursen
på annan ort.
Statsutskottets utlåtande nr S.
75
Krisutredningen föreslår, att åt sådana kursdeltagare skall utgå reseersättning
och traktamente, så avvägda, att de täcka de merkostnader,
som kursdeltagarna på detta sätt ådraga sig. Reseersättning bör beräknas
efter tredje klass på järnväg och inbegripa ersättning för snälltågs- och
sovvagnsbiljett, om avståndet motiverar detta. Traktamente bör utgå
endast till deltagare, som är bosatt utanför kursorten, och har beräknats
till 10 kronor för dag och 8 kronor för natt. Anslagsbehovet för reseersättningar
och traktamenten uppskattas till 5 000 + 10 200 = 15 200 kronor.
Ledamöterna Herrström och Lindberg anse, att reseersättning och
traktamente bör beräknas enligt klass II B av allmänna resereglementet.
Kostnadsberäkningar. Kostnaderna för de praktiska lärarkurserna
instundande budgetår enligt krisutredningens förslag jämföras i
följande tabell med kostnaderna enligt nu gällande organisation och beräkningsgrunder
med förhöjningar av automatisk natur. Posterna äro i översikten
grupperade under anslagsrubriker enligt krisutredningens förslag.
Ändamål |
Kostnader |
i kronor |
Kostnads- |
/. Särskilda arvoden vid läroverk |
nuvarande |
krisutredning- |
ökning |
med lärarkurs. |
grunder |
ens förslag |
|
Arvoden till föreståndarna ....... |
16 500 |
22 044 |
5 544 |
Arvoden till ordinarie och e. o. |
|||
lärare i läroämnen vid provårs- |
|||
läroverken ................... |
166 300 |
332 600 |
166 300 |
Arvoden till handledare .......... |
52 800 |
93 600 |
40 800 |
Arvoden för föreläsningar och öv- |
|||
ningar ....................... |
9 600 |
43 520 |
33 920 |
Arvoden till ledarna för den förbere- |
|||
dande kursen ................. |
3 000 |
3 000 |
|
Reseersättningar och traktamenten |
15 200 |
15 200 |
|
Tillhandahållande av metodiska an- |
|||
visningar och läroverksstadgan . . |
3 003 |
3 003 |
|
Övriga expenser för förberedande |
|||
kursen ....................... |
2 800 |
2 800 |
|
Summa |
245 200 |
515 767 |
270 567 |
II. Särskilda arvoden vid seminarier |
|||
med lärarkurs. |
|||
Arvoden till föreståndarna ....... |
4 800 |
8 016 |
3 216 |
Arvoden till ordinarie och e. o. |
|||
lärare i läroämnen vid provårs- |
|||
seminarierna ................. |
35 700 |
71 400 |
35 700 |
Arvoden till handledare ......... |
12 000 |
20 400 |
8 400 |
Summa |
52 500 |
99 816 |
47 316 |
UJ. Arvoden till kursdeltagare .. . |
320 000 |
787 000 |
467 000 |
Summa summarum |
617 700 |
1 402 583 |
784 C83 |
76
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Mot den i tabellen angivna kostnadsökningen står en besparing av omkring
370 000 kronor på avlöningsanslaget till övrig icke-ordinarie personal
och anslaget till rörligt tillägg.
Enligt skolöverstyrelsens förslag ökas kostnaderna med 220 170 kronor.
Departementschefen har inledningsvis anfört följande.
När i fjol riktlinjer för lärarutbildningens ordnande förelädes riksdagen,
förutsatte jag, att ämneslärarnas egentliga yrkesutbildning skulle i tiden
närmare anslutas till den teoretiska utbildningen. I den nya organisationen
måste man försöka definitivt komma ifrån det gamla missförhållandet,
att unga lärare ofta först efter flera års tjänstgöring få tillträde till den
provårskurs, som dock varit avsedd att giva dem deras praktiska utbildning.
Detta syfte kunde ej vara utan inflytande på utbildningens organisation.
Enligt min åsikt borde denna omfatta två terminer vid lärarhögskola
samt en termins aspiranttjänstgöring — kortare kan den icke tagas till.
om utbildningen skall fylla numera allmänt erkända krav och läraraspiranterna
skola kunna mottagas utan mera avsevärd lärarpraktik. En förbättring
av den praktiska utbildningen kan dock icke få medföra en förlängning
av den totala studietiden. I mitt anförande till statsrådsprotokollet
framhöll jag, att studietiden för den grundläggande akademiska examen
icke blott borde bättre normaliseras utan även återföras till riktigare mått.
Riksdagen intog samma ställning till dessa utbildningsfrågor. Det särskilda
utskott, som behandlade propositionen, anslöt sig till den mening
jag uttalat i fråga om tidsomfattningen av studierna vid lärarhögskolan
och underströk behovet av kraftiga åtgärder i syfte att hindra, att studenternas
inträde i samhällsarbetet alltför mycket försenas.
Redan föreligger ett av universitetsberedningen utarbetat förslag till
examensreform, som bland annat innebär, att fordringarna för godkänd
ämbetsexamen skulle sänkas från 7 till 6 betygsenheter och att kursen i
psykologi samt pedagogikens teori och historia skulle överföras till den
praktiska lärarutbildningen. Tekniska hinder för en sådan överflyttning
torde icke föreligga, om lärarnas egentliga yrkesutbildning anordnas efter
de av riksdagen godkända riktlinjerna.
Emellertid finnes det för närvarande flera hundratal av unga lärare,
som underkastat sig den nuvarande tidskrävande akademiska utbildningen
och därvid bland annat genomgått den pedagogiska kurs, som ingår i
ämbetsexamen, men ännu icke erhållit provårshänvisning. Även sedan beslut
fattats om en revision av fordringarna för nämnda examen, torde
under en övergångstid filosofie magistrar i avsevärt antal komma att utexamineras
enligt de hittillsvarande fordringarna. Med den snabbt växande
lärarbristen för ögonen måste man fråga sig, huruvida icke den återstående
utbildningstiden för dessa lärare kan förkortas någon termin och deras
aktiva lärartjänstgöring i motsvarande mån utsträckas.
Såsom man måste vänta, har kritik riktats mot krisutredningens förslag.
På någon punkt försvagas visserligen kritiken, om den förberedande kursen
i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag utsträckes till tre
veckor och i övrigt vissa detaljförbättringar företagas, som föreslagits av
detta ämbetsverk. Det är till och med möjligt, att genomförandet av en
praktisk lärarkurs om en termin i ett avseende indirekt kunde medföra
en förbättring. Det nuvarande provåret kommer nämligen icke blott för
77
Statsutskottets utlåtande nr S.
sent utan är också för dyrt för den enskilde, och dessa omständigheter i
förening ha lett till att många lärare i stället försöka få sm behörighetsfråga
ordnad dispensvägen. Årligen dispenseras omkring 25 lärare från
provår utan att de kunnat åberopa annan praktisk utbildning än den som
ligger i en lång tjänstgöring. Detta antal bör småningom kunna nedbringas
efter omläggningen.
Viktigare för frågans bedömning äro dock de argument, som hartlyta ur
det nuvarande krisläget vid de högre skolorna. Lärjungetillströmningen
till dessa skolor stiger i allt snabbare tempo — skolöverstyrelsen räknar
med att lärjungeomslutningen enbart vid de allmänna läroverken nästa
läsår skall öka med 8 G00. I en sådan situation måste statsmakterna göra
vad som i nuvarande betryckta ekonomiska läge är möjligt för att förbättra
lärartillgången och öka kapaciteten av lärarutbildningsanstalterna.
Den vinst i lärarkraft. som en förkortning av utbildningstiden direkt eller
indirekt skulle medföra, och den ökning av utbildningens omfattning med
ett 40-tal lärare per år, som möjliggöres genom omläggningen, äro från
denna synpunkt sett väsentliga omständigheter.
. I likhet med skolöverstyrelsen och flertalet av övriga remissinstanser har
jag kommit till den uppfattningen, att skälen för den ifrågasatta omläggningen
i nuvarande läge bestämt överväga. Om riksdagen tager positiv
ställning till de anslagsfrågor, jag strax kommer att beröra, ämnar jag således
i sinom tid förelägga Kungl. Maj:t ett förslag till omläggning av provårsinstitutionen,
som grundas på krisutredningens förslag med däri av
skolöverstyrelsen föreslagna ändringar, vilka bland annat innebära, att
den förberedande kursen skulle utsträckas till tre veckor. Jag förutsätter
därvid, att lärare, som på grund av alltför kort tjänstetid icke kan förklaras
behörig att antagas till e. o. adjunkt, liksom hittills skall genomgå två
terminers utbildning, såvida han icke på grund av sin tidigare verksamhet
anses ha särskilda förutsättningar att tillgodogöra sig den förkortade kursen.
Jag vill vidare understryka, att den föreslagna lärarkursen är avsedd för
läraraspiranter, som avlagt nuvarande ämbetsexamen eller ha motsvarande
teologisk utbildning och sålunda ha viss förbildning i psykologi och
pedagogik. Organisationen får därigenom karaktär av en övergångsanordning,
vars varaktighet begränsas därav, att den nuvarande ämbetsexamen
småningom konnner att avlösas av den reviderade examen, till vilken utbildningen
vid de blivande lärarhögskolorna skall anslutas.
Departementschefen framhåller därefter, att omläggningen emellertid
icke skulle kunna helt fylla sin uppgift att stimulera tillströmningen till
lärarbanan, om den icke kombinerades med en förbättring av de unga
lärarnas ekonomiska villkor under den praktiska utbildningen. Han förordar
liksom flera remissinstanser övergång från nuvarande avlöningssystem
med bland annat ferielön, som är ojämnt fördelad på de båda
kalenderhalvåren — den utgör omkring 1 500 eller omkring 800 kronor,
allteftersom läraren går provår på höst- eller vårtermin — till ett mera enhetligt
arvodessystem. Lärare, som genomgår lärarkurs, bör enligt departementschefens
mening vara skyldig att taga tjänstledighet med C-avdrag
under hela det budgethalvår respektive budgetår, till vilket hans lärarkurs
är förlagd. Däremot bör han under lärarkursen åtnjuta ett arvode, som
78
Statsutskottets utlåtande nr 8.
bestämts med hänsyn till den löneförlust, som åtföljer tjänstledigheten.
Arvodets belopp torde under nuvarande förhållanden icke kunna sättas
högre än 3 200 kronor för kursdeltagare, som genomgår utbildningen på
en termin; det komme i så fall att motsvara ungefär två tredjedelar av
lönen för ett halvt år i 21 lönegraden. För kursdeltagare, som genomgår
utbildningen på två terminer, föreslår departementschefen ett belopp av
2 600 kronor per termin. På dessa belopp bör rörligt tillägg icke utgå.
Kostnaden för arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs beräknas till avrundat
769 000 kronor.
Beträffande av krisutredningen föreslagna förhöjningar av de befattningsarvoden,
som utgå till lärare vid provårsanstalterna, ävensom av
ersättningarna för föreläsningar och övningar vid lärarkurserna, erinrar
departementschefen om den pågående särskilda utredningen i dessa frågor
i samband med en blivande lönegradsundersökning rörande läroverkslärarna
genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté; utredningens arbete
torde böra avvaktas. I nuvarande ekonomiska läge anser han sig icke
kunna tillmötesgå krisutredningens förslag om en provisorisk höjning av
här ifrågavarande arvoden.
Departementschefen biträder krisutredningens förslag, att skolöverstyrelsen
skall bemyndigas nedsätta tjänstgöringsskyldigheten för lärarkursföreståndaren
med högst 3 veckotimmar efter prövning i varje särskilt fall.
Delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk, för närvarande
239 000 kronor, beräknar departementschefen till 252 000 kronor och delposten
för arvoden vid provårsseminarier i avlöningsstaten för folkskoleseminarierna,
för närvarande 52 500 kronor, till 54 000 kronor.
Departementschefen förordar, att ledararvodet bestämmes till 700 kronor
för kursen i Stockholm och till 500 kronor för vardera av de båda
andra kurserna. Enahanda belopp beräknas till expenser.
Kostnader för reseersättningar och traktamenten böra enligt departementschefen
beräknas enligt de grunder, krisutredningen föreslagit, men
med förhöjning i anledning av kurstidens förlängning. Posten uppskattas
i överensstämmelse med skolöverstyrelsens beräkning till 21 550 kronor.
Från krisutredningens kostnadsberäkning måste, framhåller departementschefen,
i nuvarande läge även avföras det belopp av 3 003 kronor,
som upptagits för utdelning av läroverksstadgan och de metodiska anvisningarna
till kursdeltagarna.
Totalkostnaden för den nya organisationen beräknar departementschefen
till 1 130 000 kronor. Beloppet inbegriper vissa smärre automatiska
höjningar. Motsvarande summa är för innevarande budgetår 611 500 kronor,
vartill bör läggas det belopp av 370 000 kronor för ferielöner, som
belastar avlöningsanslaget. Den faktiska kostnadsökningen kan således
uppskattas till 148 500 kronor.
Departementschefen framhåller slutligen, att fördelningen av kursdel -
Statsutskottets utlåtande nr S.
79
tagarna på en- och tvåterminskandidater under instundande hösttermin
kan komma att mer eller mindre avvika från den i det föregående antagna.
Även i övrigt kunna jämkningar i organisationsplanen eller i kostnadsberäkningarna
bliva behövliga. I den mån dessa falla utanför skolöverstyrelsens
befogenhetsområde, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att
besluta. Med hänsyn till den osäkerhet, som nödvändigtvis vidlåder kostnadskalkylerna
för en i vissa delar oprövad organisation, torde de anslagsposter,
som därav äro beroende, för nästa budgetår böra uppföras med förslagsbelopp.
Inrättande av realgymnasium vid statens normalskola i Stockholm.
Skolöverstyrelsen har upprepat sitt i fjol framställda förslag om inrättande
av 4-årigt realgymnasium vid statens normalskola. Departementschefen
har tillstyrkt förslaget under erinran om att ifrågavarande gymnasium
ingår i den ursprungliga organisationsplanen för skolan. Beträffande
villkoren för inrättandet har departementschefen anfört följande.
I fråga om statens normalskola har Stockholms stad tidigare åtagit sig
att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning
samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal. Skolöverstyrelsen
ifrågasätter som villkor för den nu föreslagna utbyggnaden av statens normalskola,
att staden jämväl skulle ställa till förfogande ett utrustningsanslag
på minst 25 000 kronor för de naturvetenskapliga institutionernas
upprustning. Ett sådant anslag är säkerligen i och för sig väl behövligt. Jag
anser mig dock icke böra kräva ett högre anslag än 15 000 kronor från
Stockholms stads sida men finner det givetvis önskvärt, att staden lämnar
bidrag med högre belopp.
Motioner beträffande organisationsfrågor.
I motionen II: 332 angående överflyttning av en 5-årig realskollinje från
Johannes samrealskola i Malmö till högre flickläroverket därstädes anföres
huvudsakligen följande.
I gemensam skrivelse till respektive lokalstyrelser ha rektorerna vid
Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö och Johannes samrealskola
i Malmö föreslagit framställning till stadsfullmäktige i Malmö om överflyttning
från det senare läroverket till det förra av en av de fyra femåriga
linjerna. Kollegierna och lokalstyrelserna ha liksom stadsfullmäktige funnit
överflyttningen önskvärd.
En femårig realskolelinje, innebärande ett års tidsvinst för lärjungarna,
är ett gammalt önskemål vid flickläroverket.
Det har visat sig att platsbristen trots den nyinrättade samrealskolan
alltjämt är onormalt stor för flickorna på den femåriga linjen. Därtill kommer
att i Johannes samrealskola inrättats en fjärde avdelning av klass l5,
vilken icke kunnat inhysas där. För densamma har lokal förhyrts i flickläroverket.
Under ett kommande läsår finnes ännu mindre möjlighet att
bereda plats för denna avdelning inom Johannes samrealskola.
80
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Såväl administrativa som pedagogiska skäl tala för att avdelningen även
formellt överflyttas till flickläroverket.
Det förtjänar påpekas att flickläroverket får flera klassrum, sedan det
fått övertaga den tillbyggnad, som under läsåren 1951—1953 beräknas få
disponeras av Slottsstadens samrealskola. Under mellanåren synes det
erforderliga antalet klassrum kunna tillhandahållas inom läroverket, varför
någon fyraårig linje ej behöver nedläggas för att lämna lokal åt den femåriga.
Under sådana omständigheter synes det orimligt att den nuvarande
situationen konserveras, d. v. s. att det i flickläroverkets byggnad skulle
läsa en femårig linje, som även framgent skulle administreras från samrealskolan,
där ett stort antal till intagning berättigade måste avvisas de två
sista åren — (40—50 procent).
En överflyttning som den föreslagna överensstämmer helt med flera
tidigare riksdagsbeslut: a) 1949 från Realskolan för gossar i Malmö till
Johannes samrealskola i Malmö, b) 1950 från Högre allmänna läroverket
i Enskede till Högalids samrealskola, c) 1950 från Samrealskolan i Blackeberg
till Samrealskolan i Spånga.
I motionerna 1:136 och 11:166 angående upprättande av en statens
aftonskola i Göteborg anföres bland annat följande.
I motionerna I: 240 och II: 308 vid 1949 års riksdag hemställdes, att
riksdagen ville besluta att från och med budgetåret 1949/50 bevilja anslag
för en statens aftonskola vid högre allmänna läroverket i Majoma i
Göteborg. I motionen erinrades om att Göteborgs stadsfullmäktige i
februari 1948 gjort framställning till Kungl. Maj:t i detta syfte. I sitt
utlåtande över motionerna framhöll statsutskottet vid 1949 års riksdag,
att erfarenheterna av aftonundervisningen vid Kungsholmsläroverket hade
varit gynnsamma. Goda skäl syntes därför tala för att dylika studiemöjligheter
kunde komma till stånd även i Göteborg, där någon undervisning
av ifrågavarande art icke beclreves vare sig i statlig, kommunal eller enskild
regim. Utskottet fann emellertid, att eftersom den i motionerna omnämnda
framställningen från Göteborgs stad då var föremål för Kungl.
Maj:ts prövning, man borde avvakta resultatet av denna. ETtskottet avstyrkte
därför motionerna.
I propositionen nr 154 till 1950 års riksdag anmälde statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet, att han med hänsyn till andra angelägnare
organisationsfrågor icke ansett sig då ifrågasätta inrättandet av den
föreslagna aftonskolan. Han framhöll dock, att skäl i och för sig otvivelaktigt
kunde tala för att dylika studiemöjligheter skapades även i Göteborg.
Med hänsyn till den utgång frågan hittills fått, anse vi skäl föreligga,
att den ånyo underställes riksdagens prövning.
Det torde då först och främst böra framhållas, att behovet av den aftonundervisning
i Göteborg, som här avses, fortfarande föreligger. Det må
vidare erinras om att skolöverstyrelsen i sitt yttrande till Kungl. Maj:t
över den av stadsfullmäktige i Göteborg gjorda framställningen tillstyrkt
densamma. Skolöverstyrelsen föreslog härvid, att vid högre allmänna läroverket
i Majoma successivt — från och med budgetåret 1949/50 —- anordnades
aftonundervisning för real- och studentexamen, organiserad med
fyraårig realskola och fyraårigt latin- och realgymnasium. Undervisningen
skulle bestridas av timlärare. Kostnaderna hade av skolöverstyrelsen beräknats
till att för det första budgetåret för statens del belöpa sig till
Statsutskottets utlåtande nr 8.
81
16 500 kronor och vid fullt genomförd organisation till cirka 83 000 kronor
årligen. Med hänsyn till efter denna beräkning inträffade lönejusteringar
torde kostnaderna för statsverket uppräknas till 20 000 kronor respektive
cirka 100 000 kronor.
Anslagsberäkningar.
Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit
inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande
eller omorganisation av vissa läroverk, dels till följd av förstatligande
av vissa kommunala mellanskolor och dels i syfte att ernå en gynnsammare
proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare eller en
bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag
framgår av följande sammanställning.
Motivering |
Lektorer |
Adjunkter |
Ämnes- lärarinnor |
I. På grund av upprättande eller omorganisation |
4 |
27 |
_ |
II. På grund av förstatligande av kommunala |
— |
54 |
1 |
III. För ernående av bättre proportion mellan |
5 |
98 |
|
Summa |
9 |
179 |
1 |
Därjämte föreslår överstyrelsen, att en lektorstjänst vid statens normalskola,
vilken för närvarande icke må uppehållas, måtte få återbesättas.
Departementschefen har tillstyrkt inrättande av dels 4 lektors- och 19
adjunktstjänster samt en ämneslärarinnetjänst på grund av upprättande
eller omorganisation av vissa läroverk, dels ock 80 adjunktstjänster för
ernående av en bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie
lärare. Med återbesättandet av lektorstjänsten vid statens normalskola
bör enligt departementschefen kunna anstå ännu något år.
Arvoden åt skolsköterskor. Skolöverstyrelsen har ånyo
föreslagit, att timarvodet för skolsköterskornas deltidstjänstgöring måtte
höjas från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre, vilket förslag avstyrkts av
statskontoret.
Departementschefen har icke heller i år ansett sig kunna tillmötesgå
överstyrelsens ifrågavarande önskemål.
Motionen I: 41.
Till stöd för motionärernas förslag om ett stipendiesystem för att minska
bristen på lärare i övre Norrland och andra mindre eftersökta landsdelar
har anförts bland annat följande.
Rekryteringen av lärare till de högre skolorna torde tidigare huvudsakligen
ha påverkats av sådana faktorer som tradition och ideellt intresse.
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.
82
Statsutskottets utlåtande nr 8.
En fortsättning från studentexamen till akademiska studier har ansetts
såsom något självklart. Ofta har det varit intresset för ett ämne eller en
ämnesgrupp som lockat till fortsatta studier vid universitet.
Dessa två faktorer äro icke längre tillräckliga för att åstadkomma en
erforderlig lärar rekrytering. Det är framför allt tvenne omständigheter
som härvid ha betydelse. Dels har behovet av läroverkslärare stigit i synnerligen
hög grad, dels anlägger ungdomen numera en mer realistisk syn
vid bestämmandet av sitt yrkesval. Det höga skattetrycket, vilket har
minskat föräldrarnas förmåga att hjälpa till med studiekostnadema, har
också haft en negativ inverkan på rekryteringen till läroverkslärarbanan.
Enligt vår mening spelar lönsamhetsfrågan en avgörande roll såväl vid
ungdomens yrkesval som vid valet av tjänstgöringsort — där i sistnämnda
fall olika möjligheter över huvud taget föreligga. Att läroverksläraryrket
i detta avseende är missgynnat har statistiskt påvisats av 1945 års universitetsberedning.
Vi ha icke för avsikt att här närmare ingå på den
allmänna lönepolitiken för läroverkslärarnas del utan ha endast velat framhålla
detta som en bakgrund till de svårigheter som råda beträffande rekryteringen
i övre Norrland. Den enligt vår mening enda framkomliga vägen
för att lösa detta speciella problem är att i någon form bevilja extra löneförmåner
till dem som åtaga sig tjänstgöring i övre Norrland. Vi äro medvetna
om önskvärdheten av att i dagens ekonomiska läge söka begränsa
statsutgifterna i möjligaste mån och ha därför sökt finna en metod som
icke skulle vara alltför kostnadskrävande. Det synes oss som om det bästa
sättet då vore att för läroverkslärarnas del tillämpa ett system liknande
det som förekommer inom folktandvården och för vilket bestämmelserna
återfinnas i kungörelsen den 29 juli 1948 om stipendier till blivande
distriktstandläkare. Genom att låta förmånen utgå just då den är mest
av behovet torde kostnaden icke behöva bli så stor.
Vi förorda därför särskilda stipendier till de studerande vid universitet
och högskolor som förbinda sig att viss tid tjänstgöra vid sådana läroverk
i Norrland där synnerlig brist på lärarkraft föreligger. Beträffande stipendiernas
storlek vilja vi här icke göra något uttalande. Vi anse att detta
bör bli föremål för närmare utredning.
Utskottet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har läroverkens krisutredning
framlagt ett förslag till omläggning av provårsinstitutionen, innebärande
att provåret, som nu omfattar två terminer, skulle förkortas till en
termin och bestå av en förberedande lärarkurs (minst två veckor) och en
egentlig lärarkurs. Lärare, som på grund av alltför kort tjänstetid icke
kunde förklaras behörig till extra ordinarie adjunkt, skulle likväl liksom
hittills vara skyldig att genomgå två terminers lärarkurs, såvida icke skolöverstyrelsen
medgåve undantag. Vid detta ärendes remissbehandling ha
alla provårsanstalter utom en ansett tvåterminsutbildningen i princip vara
utan jämförelse överlägsen den föreslagna anordningen. Åtskilliga erinringar
hava framställts mot provårets förkortning; sålunda har bland annat
invänts, att endast ett mindretal lärarkandidater vore så beskaffade
Statsutskottets utlåtande nr 8.
83
att de på en termin kunde tillägna sig säkra pedagogiska erfarenheter och
tillika starka nog för den press, som den korta utbildningstiden skulle föra
med sig, att förkortningen av den praktiska utbildningen skulle nödvändiggöra
en koncentration på undervisningstekniken i kursdeltagarnas fackämnen,
varigenom kursdeltagarna skulle frestas att åsidosätta de allmänpedagogiska
uppgifterna, samt att kursdeltagarna efter en förkortning av
kurstiden skulle i högre grad än nu komma att betrakta kursen som ett
prov, samtidigt som det måste bli svårare för handledarna att sätta rättvisande
betyg.
Skolöverstyrelsen har påpekat att en beskärning av den praktiska lärarutbildningen
varit helt främmande för alla 1930-talets reformplaner och
stode i än skarpare strid med 1946 års skolkommissions program för lärarutbildningen.
Överstyrelsen har emellertid med hänsyn till den föreliggande
svåra lärarbristen ansett sig böra ansluta sig till krisutredningens förslag
med vissa av överstyrelsen förordade ändringar, innebärande bland
annat att tiden för den förberedande kursen utsträckes att omfatta tre
veckor.
Departementschefen har för sin del icke velat bagatellisera de gjorda
invändningarna men har vid sin prövning av förevarande spörsmål likväl
kommit till den uppfattningen att skälen för den ifrågasatta omläggningen
i nuvarande läge bestämt övervägde. De av skolöverstyrelsen förordade
inskränkningarna i krisutredningens förslag borde iakttagas och själva organisationen
få karaktär av övergångsanordning, vars varaktighet begränsades
därav, att den nuvarande ämbetsexamen småningom komme att
avlösas av den reviderade examen, till vilken utbildningen vid de blivande
lärarhögskolorna skulle anslutas.
På grund av de i olika avseenden vägande invändningar, som riktats
mot en förkortning av provåret, är det enligt utskottets mening naturligt
att en viss tveksamhet måste göra sig gällande beträffande den föreslagna
åtgärden. Utskottet har dock liksom departementschefen funnit krisläget
vid de högre skolorna så allvarligt, att sådana åtgärder icke kunna underlåtas,
som äro ägnade att tillföra dessa skolor lärarkrafter i ökad utsträckning.
Utskottet, som vill erinra om det föreliggande förslagets provisoriska
natur, är därför berett att tillstyrka en förkortning av den praktiska lärarutbildningen
på sätt departementschefen förordat.
Utskottet får även framhålla, att genomförandet av förslaget innebär
vissa påtagliga fördelar för lärarkandidaterna genom att de metodiska
föreläsningarna koncentreras till den förberedande kursen och kandidaterna
därefter helt få ägna sig åt den praktiska undervisningen. Förevarande
förslag avser att genom en förkortad utbildningstid förbättra lärartillgången
och öka kapaciteten hos lärarutbildningsanstalterna. Utskottet
anser sig i detta sammanhang böra understryka vad särskilda utskottet
vid 1950 års riksdag i sitt utlåtande nr 4 angående riktlinjer för lärar
-
84
Statsutskottets utlåtajide nr 8.
utbildningens ordnande anförde (s. 48) rörande studietiden för akademiska
examina och nödvändigheten av kraftiga åtgärder i syfte att hindra, att
studenternas inträde i samhällsarbetet eller övergång till vetenskapliga
studier alltför mycket försenades.
För närvarande åtnjuta lärarkandidaterna utom ett arvode av 1 000
kronor per termin vanligen även lön under ferierna såsom extra ordinarie
adjunkt i lönegraden Ce 21. Departementschefen tillstyrker, att nuvarande
regler i berörda avseende ändras sålunda, att lärare, som genomgår
lärarkurs, bör vara skyldig att taga tjänstledighet med C-avdrag under
hela det budgethalvår respektive budgetår, till vilket hans lärarkurs är
förlagd. Den, som genomgår utbildningen på en termin, bör enligt departementschefen
åtnjuta ett arvode av 3 200 kronor och den, som genomgår
utbildningen på två terminer, ett arvode av 2 600 kronor per termin. På
dessa belopp bör rörligt tillägg icke utgå.
I motionerna 1:197 och II: 241 har förslag framställts om att lärarkandidat,
som innehar extra ordinarie anställning, skulle erhålla full lön
som extra ordinarie adjunkt under det eller de kalenderhalvår, under vilka
utbildningen pågår, samt att annan lärarkandidat skulle erhålla full lön
såsom extra adjunkt under samma tid.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka bifall till de av departementschefen
förordade ersättningsgrunderna, vilka i förhållande till de nuvarande
innebära en icke oväsentlig förbättring. Utskottet är däremot icke
berett att biträda det i ovannämnda motioner framställda yrkandet och
avstyrker alltså bifall till motionerna I: 197 och II: 241.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att krisutredningen
föreslagit, att kursföreståndarnas årliga arvoden skulle höjas från
nu 1 500 kronor vid provårsläroverk och 1 200 kronor vid provårsseminarium
till 2 004 kronor för år, ävensom att ersättningarna till ordinarie och
extra ordinarie lärare vid provårsanstalterna och till handledarna skulle
ökas från 360 kronor till 720 kronor per år respektive från 300 kronor för
enterminskandidat och 180 kronor i terminen för tvåterminskandidat till
respektive 450 kronor och 300 kronor per termin, vid provårsläroverket
i Umeå dock till 900 kronor respektive 600 kronor. Krisutredningen har
vidare föreslagit, att ersättningarna för föreläsningar och övningar vid
lärarkurserna skulle höjas från nu 30 respektive 15 kronor per undervisningstimme
till 40 respektive 20 kronor per undervisningstimme.
Departementschefen har icke ansett sig i nuvarande ekonomiska läge
kunna tillmötesgå dessa förslag och tillika erinrat om att särskilda sakkunniga
tillkallats för utredning av berörda frågor i samband med inom
1949 års tjänsteförteckningskommitté pågående undersökning rörande
läroverkslärarnas löneställning.
I motionen I: 257 ha beträffande arvodena till provårsföreståndare, ordinarie
och extra ordinarie lärare vid provårsanstalter samt handledare
framställts yrkanden överensstämmande med krisutredningens förslag, var
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
85
jämte i motionerna 1:196 och II: 240 hemställts, att ersättningarna för
föreläsningar och övningar måtte bestämmas till 50 respektive 25 kronor
per undervisningstimme.
Då ett biträdande av de i motionerna I: 257 samt 1:196 och II: 240
gjorda yrkandena angående ändring av grunderna för ifrågavarande arvoden
och ersättningar skulle innebära ett föregripande av resultatet av ovannämnda
utredning får utskottet avstyrka bifall till motionerna. Utskottet
ansluter sig alltså beträffande förevarande spörsmål till den ståndpunkt
departementschefen intagit. I detta sammanhang vill utskottet likväl understryka
angelägenheten av att utredningsarbetet rörande läroverkslärarnas
löneställning kommer att bedrivas med all möjlig skyndsamhet.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit med avseende å
provåret och i samband därmed stående frågor har icke föranlett någon
erinran eller något uttalande från utskottets sida.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande inrättandet
från och med budgetåret 1951/52 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, av ett fyraårigt realgymnasium vid statens normalskola
i Stockholm, dock med den ändringen, att såsom villkor angives, att
Stockholms stad förbinder sig att — utöver tidigare gjorda åtaganden
i fråga om läroverket — bevilja ett engångsanslag av minst 25 000 kronor
för anskaffande av undervisningsmateriel för läroverket.
Vad angår den i motionen II: 332 begärda överflyttningen av en 5-årig
realskollinje från Johannes samrealskola i Malmö till högre allmänna läroverket
för flickor där, har utskottet under hand erfarit, att framställning i
enahanda syfte nyligen av skolöverstyrelsen ingivits till Kungl. Maj:t. Utskottet,
som funnit vissa skäl tala för den föreslagna åtgärden, har för sin
del intet att erinra emot att den ifrågasatta överflyttningen kommer till
stånd redan från och med nästa budgetår, därest Kungl. Maj:t efter övervägande
av skolöverstyrelsens framställning skulle så finna lämpligt.
Då skolöverstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts den 6 oktober 1950 givna
uppdrag har frågan om gymnasieutbildning för vuxna under utredning,
är utskottet icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna 1:136
och II: 166 framställda yrkandet om inrättandet av en statens aftonskola
vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.
Det i motionen 1:41 berörda spörsmålet rörande rekryteringssvårighetcrna
vid vissa norrlandsläroverk har nyligen varit föremål för krisutredningens
uppmärksamhet. Utredningen har framlagt förslag till olika åtgärder
för avhjälpande av hirarbristen vid de högre skolorna i övre och
mellersta Norrland och därvid även diskuterat frågan om införande av
ett stipendiesystem. Då utskottet förväntar att tänkbara alternativ till
lösandet av ifrågavarande svårigheter bli föremål för närmare prövning av
krisutredningen, saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen
att i enlighet med motionärernas yrkande i skrivelse till Kungl. Maj:t hem
-
86 Statsutskottets utlåtande nr 8.
ställa om utredning i ärendet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
I: 41.
Emot de av departementschefen förordade besparingsåtgärderna har
utskottet icke funnit något att invända.
I nuvarande ekonomiska läge är utskottet icke berett att tillstyrka inrättandet
av ordinarie ämneslärartjänster till större antal än vad Kungl.
Maj:t föreslagit. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 194
och II: 237.
Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag i fråga om timarvodet
för deltidsanställd skolsköterska och har icke funnit sig böra
biträda det i motionerna I: 258 och II: 335 framställda yrkandet om höjning
av detta arvode.
De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna hava icke
givit utskottet anledning till erinran. Till vad departementschefen i samband
med behandlingen av anslagsberäkningarna i övrigt anfört och föreslagit
kan utskottet giva sin anslutning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 332,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört rörande överflyttningen av en 5-årig realskollinje
från Johannes samrealskola i Malmö;
II. att motionerna I: 136 och II: 166 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
besluta, att vid statens normalskola i Stockholm skall
successivt från och med budgetåret 1951/52 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas ett 4-årigt realgymnasium, under villkor att Stockholms stad förbinder
sig att — utöver tidigare gjorda åtaganden i fråga
om läroverket — bevilja ett engångsanslag av minst 25 000
kronor för anskaffande av undervisningsmateriel för läroverket;
IV.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:194 och II: 237,
'' bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
V. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen att —
utan hinder av fastställd personalförteckning — tills vidare
under budgetåret 1951/52, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall
tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras
ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst;
VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 196 och II: 240, I: 197
87
Statsutskottets utlåtande nr 8.
och 11:241, 1:258 och 11:335 samt 1:257, sistnämnda
motion såvitt här är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 43 000 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt kvinnliga sakkun -
b) Arvoden åt tillsynslärare...... 16 500
c) Arvoden åt skolläkare m. m.,
förslagsvis .................. 397 000
d) Arvoden åt bibliotekarier .... 140 000
e) Arvoden åt sekreterare m. m. .. 268 600
f) Särskilda arvoden vid läroverk
med lärarkurs, förslagsvis .... 282 000
g) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola ................. 7 700
h) Arvode åt biträdande föreståndarinna
.................... 1 200
i) Personlig lönefyllnad åt vissa
rektorer ................._500 1 114 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 14 900 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 6 700 000
Summa kronor 65 714 000
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad .... 15 000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyror ......................... 274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m................... 37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse .......................... 120 000
5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning ..................... 553 400 j 000 000
Nettoutgift kronor 64 714 000
88
Statsutskottets utlåtande nr 8.
b) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 64 714 000 kronor;
VII. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna
om de avvikelser från personalförteckningen och de
överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,
som föranledas av ombildningen av kommunala mellanskolor
till samrealskolor;
VIII. att motionen I: 41 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
168:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 176, s. 248 och 249), vilket innebär en anslagshöjning
med 44 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
354 000 kronor.
169:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 249), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 152 000 kronor.
170:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 249), vilket innebär en
anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassorna för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 2 200 000 kronor.
171 :o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 249 och 250), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
172:o) Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 180, s. 250) och under erinran om
vad utskottet under punkten 167:o) anfört hemställer utskottet,
89
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Arvoden åt deltagare i praktiska
lärarkurser m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 790 000 kronor.
173:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 250—253)
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 11 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 300
Summa kronor 21 200
Särskilda uppbördsmedel:
1. Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens
fond...................................... 6 200
2. Hyra ..................................... 000
Summa kronor 6 800
Nettoutgift kronor 14 400
b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 14 400 kronor.
174:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 253) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 7 100 kronor.
175:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 183, s. 254 och 255) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 595 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 190 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
(I: 79) och den andra inom andra kammaren av herrar Olsson i Mellerud
90
Statsutskottets utlåtande nr 8.
och Svejisson i Alingsås (II: 95), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
dels medgiva att ett statsunderstöd av 30 000 kronor må utgå till kommunala
gymnasiet i Åmål för budgetåret 1951/52, dels till Kommunala
läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier in. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av G10 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har förordat bland annat, att kommunala gymnasiet
i Åmål, vid vilket studentexamen för första gången anordnats våren 1950,
tilldelas ett statsunderstöd av 15 000 kronor för nästa budgetår. Med anledning
av att lokalstyrelsen vid gymnasiet hemställt, att hänsyn vid
bestämmandet av understödet till gymnasiet måtte tagas till att gymnasiets
samtliga ringar äro uppdelade i parallellavdelningar, har överstyrelsen
uttalat, att den icke på grund härav kunde tillstyrka högre understöd
till gymnasiet än som enligt hittills tillämpade principer brukade utgå;
dylik uppdelning vore ofta av provisorisk natur, och det torde icke ha
varit riksdagens mening, att anslaget skulle höjas på grund av ökning på
en gymnasielinje av antalet parallellavdelningar, framhåller överstyrelsen.
Departementschefen har biträtt överstyrelsens förslag och har således
icke ansett sig böra tillstyrka, att gymnasiet skulle erhålla högre bidrag
än 15 000 kronor på grund av förefintliga parallellavdelningar.
I motionerna 1: 79 och II: 95 har anförts bland annat följande.
Enligt vad vi kunnat finna har det förhållandet, att ett gymnasium varit
uppdelat på två linjer, i och för sig inte varit avgörande för understödets
storlek, utan det avgörande synes ha varit gymnasiets storlek och de i
relation härtill stående kostnaderna för respektive kommuner. Riksdagen
har aldrig varit i tillfälle att uttala någon mening i frågan om statsunderstöd
för parallellavdelningar, då några framställningar om sådant understöd
ej tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Skulle den av överstyrelsen
hävdade meningen komma att bli gällande komme detta att
innebära, att ett gymnasium med två samläsande linjer kan komma i åtnjutande
av dubbelt så stort statsunderstöd som ett gymnasium med endast
en linje men med parallellavdelningar, ehuru det sistnämnda gymnasiet
kunde vara betydligt större och därmed kostsammare för respektive
kommun än det förra.
Enligt departementschefens förslag skola de kommunala gymnasierna i
Karlshamn, Kiruna och Trelleborg — med 138, 82 respektive 75 elever i
samtliga ringar innevarande läsår — komma i åtnjutande av statsunderstöd
med 30 000 kronor per ring. Antalet godkända i studentexamen 1950
utgjorde vid dessa gymnasier 32, 17 respektive 19. Det kommunala gymnasiet
i Åmål med sina 100 elever innevarande läsår och 35 godkända i
studentexamen 1950 är sålunda större än gymnasierna i Kiruna och
Trelleborg.
Skolöverstyrelsen har vidare, som skäl mot ett högre statsunderstöd till
kommunala gymnasiet i Åmål, anfört att uppdelningen på parallellavdelningar
kan vara av provisorisk natur. Så synes ej vara förhållandet med
gymnasiet i Åmål, till vilket elever i stor utsträckning komma från grannstaden
Säffle. Elevantalet uppgick redan under läsåret 1949/50 (det första
91
Statsutskottets utlåtande nr 8.
läsår under vilket gymnasiet var helt utbyggt) till 105 och innevarande
läsår till 100. Då gymnasiets underlag utgöres av samrealskolorna i Åmål,
Mellerud, Bengtsfors och Säffle med sammanlagt 10 nybörjaravdelningar
torde man även i framtiden kunna räkna med ett elevantal av minst 100.
Från och med innevarande läsår är dessutom gymnasiet uppdelat på realoch
latinlinje.
Ytterligare skäl som starkt tala för ett högre statsunderstöd till kommunala
gymnasiet i Åmål är det förhållandet att närmare tva tredjedelar
av eleverna komma från andra kommuner. Under innevarande läsår äro
sålunda 36 elever från Åmål, 38 från Säffle och 26 från andra kommuner
1 Dalsland och Värmland. Kostnaden för gymnasiet har för år 1951 beräknats
till omkring 110 000 kronor (denna kostnad torde komma att
överskridas till följd av ökade lärarlöner). Om från denna kostnad dragas
elevavgifter och visst bidrag från Säffle blir återstående kostnaden drygt
85 000 kronor, vilket belopp motsvarar en utdebitering av cirka 0,43 kronor
per skattekrona. Vid ett förhöjt statsunderstöd möjliggöres en sänkning
eller ett eventuellt slopande av elevavgifterna och bidraget från Säffle,
varför statsunderstödet även kommer andra kommuner till godo.
Starka skäl synas därför tala för att statsunderstödet till kommunala
gymnasiet i Åmål bör utgå med 30 000 kronor.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit skäl
föreligga för bifall till det i motionerna I: 79 och II: 95 gjorda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 79 och II: 95, till Kommunala
läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
595 000 kronor.
176:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 184, s. 255—258) föreslagit riksdagen att till dessa ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa förslagsanslag med respektive 8 560 000,
2 600 000 och 4 700 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Elmén m. jl. väckt motion (II: 250), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, en
parallellavdelning vid kommunala flickskolorna i Göteborg, Borås, Jönköping
och Östersund förändras till femårig realskollinje.
I skrivelse den 16 mars 1950 hemställde skolöverstyrelsen om bemyndigande,
att, där parallellavdelning redan funnes vid kommunal flickskola
eller sådan efter Kungl. Maj:ts medgivande upprättades, besluta om en
92
Statsutskottets utlåtande nr 8.
sådan linjes förändring till realskollinje, under förutsättning att vederbörande
kommun gjort framställning därom och överstyrelsen i övrigt funnit
omständigheterna föranleda en sådan organisation. Överstyrelsen utgick
ifrån att för ifrågavarande realskollinjer skulle utgå statsbidrag i samma
ordning och under motsvarande förutsättningar som till övriga linjer inom
flickskolorna. I utlåtande över förslaget förklarade sig statskontoret vilja
under vissa förutsättningar icke motsätta sig bifall till en sådan ombildning
av redan befintliga parallellinjer vid flickskolorna. För ombildning borde i
första hand ifrågakomma endast linjer vid flickskolor å orter, som vore särskilt
ogynnsamt ställda i fråga om utbildningsmöjligheter å realskolans
stadium. Därjämte borde krävas, att den organisatoriska förändringen icke
nu eller framdeles komme att påkalla parallellundervisning i större utsträckning
än om ombildningen icke kommit till stånd.
Genom beslut den 5 maj 1950 fann Kungl. Maj:t framställningen för det
dåvarande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har nu skolöverstyrelsen upprepat
sin förutnämnda framställning och meddelat, att det för närvarande
vore mest aktuellt att inrätta dylika linjer i Göteborg, Malmö, Borås, Jönköping
och Östersund. Vidare har överstyrelsen framhållit, att de nya linjerna
indirekt skulle vara till fördel även för gossarna vid tävlan om inträde
till läroverken. Överstyrelsen har icke ansett ett bifall till framställningen
behöva föranleda någon uppräkning av förslagsanslaget till bidrag till kommunala
flickskolor.
Departementschefen har förklarat sig icke beredd att ge sin anslutning
till vad överstyrelsen sålunda föreslagit.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, vill framhålla
att frågan om parallellinjes vid kommunal flickskola förändring till realskollinje
lämpligen synes böra av Kungl. Maj:t prövas från fall till fall.
Med hänsyn härtill biträder utskottet departementschefens ståndpunkt
beträffande skolöverstyrelsens förslag om generellt bemyndigande för överstyrelsen
att besluta dylik ombildning och har icke heller ansett sig böra
tillstyrka det i motionen II: 250 framställda yrkandet, vilket ansluter sig
till detta förslag.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
ett förslagsanslag av 8 560 000 kronor;
b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor
ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor;
II. att motionen II: 250 icke må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
93
177:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185,
s. 258), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
178:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 260), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska
skolan i Stockholm för budgetåret 1951/52 anvisa ett
anslag av 50 000 kronor.
179:o) Privatläroverk: Bidrag till Lyceum för flickor i Stockholm
för dess realgymnasium. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
189, s. 260—263) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Lyceum
för flickor i Stockholm för dess realgymnasium för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 15 400 kronor.
180:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
190, s. 263 och 264), vilket innebär en anslagsminskning med 2 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1000
kronor.
181 :o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 191, s. 264 och 265), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 19 000
kronor.
94
Statsutskottets utlåtande nr 8.
182:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 192, s. 265—267) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52, dels ock till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
164 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Ager väckt motion (II: 96), vari hemställts, att riksdagen
måtte dels besluta, att den i avlöningsstaten för statens skolköksseminarium
och hushållsskola för budgetåret 1951/52 till 600 kronor beräknade
utgiftsposten för arvoden åt handledare vid seminarieelevernas
övningsundervisning skall upptagas till ett med ytterligare 600 kronor förhöjt
belopp, d. v. s. 1 200 kronor, dels ock bevilja häremot svarande höjning
av anslaget till avlöningar vid seminariet.
Motionärens yrkande sammanfaller med av skolöverstyrelsen framfört
förslag, vilket statskontoret avstyrkt och departementschefen icke ansett
sig kunna biträda.
TJtskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
uppföres med 164 500 kronor, och anser sig således icke böra biträda
motionärens yrkande om ytterligare medelsanvisning till handledararvoden.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 96,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 80 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 2 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 67 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 14 800
Summa kronor 164 500
b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 164 500 kronor.
183:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 267), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
95
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 27 000 kronor.
184:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 268), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 3 000 kronor.
185:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
196, s. 268), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.
186:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 269), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.
187:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 269 och
270), vilket innebär en anslagsminskning med 5 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 10 500 kronor.
188:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 270), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
96
Statsutskottets utlåtande nr 8.
189:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 270), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 16 500 kronor.
190:o) Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 270 och 271), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser för folkskollärare
och övning slärare för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
191:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 272), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 62 000 kronor.
192:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 272
och 273), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
193:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 273—275) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........................... 1 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 28 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. . 3 100
Summa kronor 33 500
Statsutskottets utlåtande nr 8.
97
b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 33 500
kronor.
194:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 275 och 276) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 9 400 kronor.
195:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning
vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 206, s. 276) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogislca institutet:
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
12 000 kronor.
196:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 276), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
197:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 276—278), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 460 000 kronor.
198:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t
har (punkt 209, s. 278 och 279) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kronor,
varav högst 4 300 000 kronor må användas till behovsstipendier.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Näsgård och
Lodcnius (1:137) och den andra inom andra kammaren av herrar Johansson
i Mysinge och Svensson i Stenkyrka (II: 165), i vilka hemställts, att
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.
98
Statsutskottets utlåtande nr 8.
riksdagen vid behandlingen av anslaget till stipendier åt lärjungar vid
högre läroanstalter måtte uttala sig för att grundstipendierna, som avse
att minska avståndskostnaderna för skolungdom från landsbygden, icke
göras beroende av kvalificerade betyg.
Departementschefen har uttalat, att han med hänsyn till det statsfinansiella
läget ansett sig alltjämt icke böra för riksdagen framlägga något
förslag i anledning av studielånenämndens den 23 juni 1949 avgivna
betänkande angående studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga och statsunderstödda läroanstalter. Nu gällande stipendiesystem
bör därför i huvudsak tillämpas även under nästa budgetår.
I motionerna 1:137 och 11:165 har anförts huvudsakligen följande.
Enligt studielånenämndens förslag skola stipendierna uppdelas i dels
studiebidrag och dels egentliga stipendier. Studiebidragen föreslås utgå
utan behovsprövning eller betygsgradering och skola motsvara de hittillsvarande
grundstipendierna till elever vid högre läroanstalter.
Under åttonde huvudtiteln, punkt 209, har chefen för ecklesiastikdepartementet
förklarat, att han med hänsyn till det statsfinansiella läget
icke heller i år ansett sig böra framlägga något förslag i anledning av studielånenämndens
betänkande, varför nu gällande stipendiesystem bör i
huvudsak tillämpas även under nästa budgetår. Detta innebär dels att
förslagen om förbättrade stipendier till elever vid folkhögskolor, lantmanna-
och lanthushållsskolor samt yrkesskolor tills vidare avvisats, dels
också att de nuvarande betygsgraderade grundstipendiernas ersättande
med icke betygsgraderade studiebidrag skjutits på framtiden. Då studielånenämndens
förslag innebär en högst behövlig förbättring av stipendieförhållandena
vid de berörda utbildningsanstalterna och kostnadsökningen
för dess genomförande torde kunna hållas inom mycket måttliga gränser,
måste det väcka stor besvikelse, att departementschefen intagit denna
ståndpunkt.
Vad beträffar de sedan några år tillbaka utgående grundstipendierna så
äro dessa avsedda som bidrag för att minska avståndskostnaderna för
elever som äro bosatta på landsbygden och därför måste bo inackorderade
på skolorten eller dagligen resa till och från skolan. Trots detta äro de
emellertid för närvarande beroende av betygsgradering. En pojke eller
flicka från ett hem på landsbygden måste kunna uppvisa kvalificerade
betyg för att komma i åtnjutande av ett grundstipendium, som tillkommit
uteslutande för att minska olägenheterna av merkostnaderna för landsbygdsbarnen
vid deras studier utanför hemorten.
Detta är en orättvisa som måste rättas till, och om kostnadsökningen
kan hållas inom sådana gränser att den blir relativt obetydlig, synas de
anförda statsfinansiella skälen icke böra få vara avgörande. Skulle därutöver
sådana skäl ha spelat in vid införandet och bibehållandet av denna
ojämnt verkande spärr som exempelvis hänsynen till den på sina håll
rådande trängseln vid läroverken, måste dessa helt underkännas ur demokratisk
jämlikhetssynpunkt. Skall en betygsspärr tillämpas för att minska
trängseln i läroverken, bör den gälla lika för alla och icke blott för landsbygdens
ungdom.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
99
För att undvika mera avsevärda kostnadsökningar torde någon inskränkning
i rätten att erhålla grundstipendium kunna övervägas. Sålunda
bör stipendium icke utgå till elev, som lämnar hemortens skola tidigare
än som är nödvändigt för studiernas fortsättande. Vidare synes som en
tillfällig besparingsåtgärd kunna diskuteras en minskning av antalet stipendier
under första studieåret vid läroverk. Vidtagas ändringar i denna
riktning, torde någon betydande utgiftsökning icke behöva bli följden av
ett borttagande av betygsgraderingen, varför uppräkning av det i huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget icke synes vara erforderlig för nästa
budgetår.
Utskottet. I sitt utlåtande nr 8 vid fjolårets riksdag framhöll utskottet
önskvärdheten av att åtgärder snarast möjligt vidtoges i syfte att undanröja
de olägenheter, som vidlådde det nuvarande stipendiesystemet. Med
anledning av de nu föreliggande motionerna I: 137 och II: 165 vill utskottet
ytterligare understryka att enligt utskottets mening förevarande fråga
har en stark aktualitet och att utskottet hyser förhoppningen om att det
skall visa sig möjligt att utan för lång tidsutdräkt för riksdagen framlägga
på studielånenämndens utredning grundat förslag i ämnet. Utskottet är
däremot icke berett att tillmötesgå motionärernas yrkande. Den i motionerna
angivna åtgärden torde nämligen enligt utskottets mening böra
bedömas i samband med övriga eventuella ändringar i stipendiesystemet.
Utskottet avstyrker därför bifall till ovannämnda motioner.
För nästa budgetår torde ifrågavarande anslag böra uppföras med av
Kungl. Maj:t föreslaget belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Stipendier åt lärjungar vid högre
läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 12 200 000 kronor, varav högst 4 300 000 kronor
må användas till behovsstipendier;
b) att motionerna I: 137 och II: 165 icke må av riksdagen
bifallas.
199:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 210,
s. 279 och 280) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för budgetåret
1951/52 må till stipendier, som under denna punkt avses — utöver för
utdelning disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag
— utdelas ytterligare högst 75 000 kronor, dels ock till Stipendier för studier
genom korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad
undervisning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sunne m. fl.
100
Statsutskottets utlåtande nr 8.
(I: 138) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson i Osby
to. fl: (II: 163), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte verkställa en
översyn av bestämmelserna angående den statliga stipendiegivningen i
syfte att bättre tillgodose studerande vid korrespondensinstitut och motsvarande
muntliga undervisningsanstalter ej minst med hänsyn till denna
undervisnings betydelse för yrkesutbildningen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Då utskottet förutsätter att studielånenämnden redan har sin uppmärksamhet
riktad på de i ovannämnda motioner berörda frågorna anser utskottet
anledning saknas för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om särskild utredning i ärendet. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna och hemställer,
I. att riksdagen må
a) medgiva, att för budgetåret 1951/52 må till stipendier,
som under denna punkt avses — utöver för utdelning
disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag
— utdelas ytterligare högst 75 000 kronor;
b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor;
II. att motionerna 1:138 och II: 163 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
200:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 281)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.
201 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 212, s. 281), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 45 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
101
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
202:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
213, s. 282—289) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka föranledas
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 9 518 000 kronor, innebärande en ökning med 173 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels den under punkten 167:o) omnämnda motionen 1:257, vari yrkats
höjning av arvodena till provårsföreståndare samt lärare och handledare
vid provårsanstaltema,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Heiding m. fl. (1:139) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordkvist m. fl. (II: 162), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att övningslärama i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna
skola, i likhet med övriga övningslärare vid folkskoleseminarierna, överföras
å gällande stadga och avlöningsreglemente för övningslärare och där
inplaceras i samma lönegrad som lärare i slöjd vid manligt seminarium,
nämligen i lönegrad Ca 23, allt i enlighet med 1941 års lärarlönesakkunnigas
förslag.
De ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel äro för närvarande placerade i
Ca 21. Sistnämnda motionärers yrkande sammanfaller med av skolöverstyrelsen
i anslagsäskandena framfört förslag; överstyrelsen har därvid
också föreslagit uppflyttning av de extra ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel
från Ce 20 till Ce 21.
Departementschefen har förklarat sig icke för närvarande beredd att
framlägga något förslag om förbättrad löneställning för vare sig de ordinarie
eller de extra ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel.
Motionärerna erinra om att 1941 års lärarlönesakkunniga efter uppdrag
av Kungl. Maj:t den 22 november 1949 avgivit utlåtande rörande lönegradsplaceringen
för seminarielärarna i trädgårdsskötsel och därvid förordat,
att ifrågavarande lärare placeras i respektive Ca 23, Ce 21 och
Cg 19. De sakkunniga ha räknat med en kostnadsökning av i runt tal
16 000 kronor vid ett genomförande av förslaget.
102
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet får i anslutning till vad utskottet tidigare i ärendet anfört
ånyo framhålla, att skäl synas föreligga för en omprövning av löneställningen
för seminarielärarna i trädgårdsskötsel såsom en följd av löneregleringen
för övningslärarna. Förslag i ämnet föreligger också av 1941 års
lärarlönesakkunniga, men departementschefen har förklarat sig icke beredd
att för närvarande föreslå någon ändrad löneställning för ifrågavarande
lärare. Frågan torde således alltjämt vara föremål för övervägande
hos Kungl. Maj:t, varför utskottet förutsätter, att förslag i frågan kommer
att föreläggas riksdagen, så snart förhållandena möjliggöra detta. Utskottet
har därför icke i nuvarande läge ansett sig böra biträda motionerna
1:139 och II: 162.
Utskottet får beträffande frågan om uppräkning av vissa arvoden vid
provårsseminariema hänvisa till den ståndpunkt utskottet under punkten
167:o) i det föregående intagit till Kungl. Maj:ts förslag och de i motionen
I: 257 gjorda yrkandena med avseende å motsvarande spörsmål vid provårsläroverken
och ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag samt avstyrker
bifall till nämnda motion, såvitt här är i fråga.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:139 och II: 162 samt
I: 257, sistnämnda motion såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ..................................... 3 965 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,
förslagsvis..................... 65 500
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 33 600
c) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna
................. 20 900
d) Särskilda arvoden vid seminarier
med lärarkurs, förslagsvis....... 54 000
Statsutskottets utlåtande nr 8. 103
e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis................. 31 700
f) Arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare ............. 12 100 217 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 4 480 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 855 200
Summa kronor 9 518 000
c) till Follcskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 518 000 kronor.
203:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 214, s. 290 och 291), vilket innebär en anslagshöjning
med 22 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminanema: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 048 600 kronor.
204:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 291 och 292), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 299 000 kronor.
205:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 216, s. 292), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.
206:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 217, s. 292—298), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för småskoleseminarierna,
som föranledas av vad departementschefen förordat;
104
Statsutskottets utlåtande nr 8.
b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avi öningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1493 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,
förslagsvis .................... 23 200
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 12 000
c) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna
................. 7 300
d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
................... 2 200
e) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele .. 3 000 47 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 018 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 269 300
Summa kronor 2 828 000
c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 828 000 kronor.
207:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 218, s. 298 och 299), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
321 800 kronor.
208:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 299), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 69 000 kronor.
209:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 220, s. 299 och 300), vilket innebär en anslagsminskning
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetaret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
105
210:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 300), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stijtelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 14 300 kronor.
211:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 300 och
301) , vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
212:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223,
s. 301), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.
213:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224,
s. 301 och 302), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.
214:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 225, s.
302) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 35 000 kronor, vilket innebär oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johannesson
m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren av herr Pettersson i
Dahl m. fl. (II: 242), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av åttonde huvudtiteln måtte höja det såsom bidrag till Ericastiftelsen
för budgetåret 1951/52 föreslagna beloppet 35 000 kronor till det belopp,
106 Statsutskottets utlåtande nr 8.
som utskottet efter undersökning av bidragsfrågans läge finner anledning
att föreslå.
I sina anslagsäskanden har stiftelsens styrelse anmält ett anslagsbehov
från det allmänna av 167 300 kronor samt hemställt om förhandlingar
mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen för fastställande av de grunder,
enligt vilka de statliga och kommunala bidragen borde utgå. Enligt
styrelsens mening borde staten av de beräknade nettoutgifterna för nästa
budgetår betala 94 500 kronor, utgörande hela kostnaden för seminarieverksamheten
samt en tredjedel av kostnaden för rådgivnings- och behandlings
verksamheten .
Departementschefen har icke funnit sig kunna för nästa budgetår föreslå
ökat statsbidrag.
I motionerna l:14U och 11:242 har i korthet redogjorts för stiftelsens
verksamhet och dess ekonomiska läge. Därvid har i sistnämnda hänseende
anförts bland annat följande.
Vid utgången av verksamhetsåret 1949/50 uppgick stiftelsens totala
underskott till 104 664 kronor. Det måste allvarligt befaras, att ett bifall
till vad i statsverkspropositionen föreslagits leder till att Ericastiftelsens
institut tvingas upphöra med sin verksamhet, varvid det läkepedagogiska
seminariet helt försvinner, under det att rådgivnings- och behandlingsavdelningama
kanske i vissa delar övertagas av staden och i övrigt måste
upphöra.
En sådan utveckling måste vi finna synnerligen beklaglig. I en tid då
bristerna på tillräckliga utbildningsmöjligheter på det psykologiska området
allmänt erkännas och lämpliga vägar för att avhjälpa dessa brister
diskuteras skulle en viktig, redan förefintlig sådan möjlighet av brist på
medel raseras. Samtidigt skulle landsortens möjligheter att anlita rådgivning
och behandling på här ifrågavarande område ytterligare försämras.
I den rådande statsfinansiella situationen är det synnerligen angeläget,
att de statliga utgifterna icke ökas. Emellertid är det här fråga om en överenskommelse
angående kostnadsfördelning mellan staten och Stockholms
stad, som varit aktuell i flera år. Det synes nödvändigt, att en sådan
överenskommelse nu kommer till stånd, därest ej en viktig institutions
bestånd skall äventyras. Det vore därför dålig ekonomi att ytterligare
undanskjuta densamma.
Det är icke möjligt för oss att taga ställning till frågan med vilket belopp
statsbidrag till driftkostnaderna rimligen bör utgå. Vi finna det emellertid
nödvändigt, att statsmakterna icke längre vägra att taga en större andel
än vad hittills varit fallet av kostnaderna för en institution, som dock
uppenbarligen i hög grad är ett statsintresse. Vi våga därför räkna med
att vederbörande utskott efter tagen del av överläggningar, som komma
att föras mellan staten, staden och Ericastiftelsen, ville fixera det högre
belopp, med vilket statsbidrag bör utgå.
Utskottet får i anledning av det motionsvis framställda yrkandet framhålla,
att det svårligen låter sig göra att taga ställning till frågan om ökat
statligt bidrag till Ericastiftelsen förrän de ovan omförmälda överlägg
-
107
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ningarna mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen kommit till stånd.
Utskottet anser sig därför i nuvarande läge icke kunna biträda motionärernas
förslag om höjning av anslaget till stiftelsen för nästa budgetår
utan tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:144 och II: 242, till
Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 35 000 kronor.
Folkskolinspektionen.
215:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 226, s. 302—304), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad.
51 folkskolinspektörer ........................ Ca 29
1 nomadskolinspektör ....................... Ca 29
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 708 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
''i^is
...................................... 318 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 92 000
Summa kronor 1 118 000
c) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 118 000 kronor.
216:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
227, s. 304 och 305) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor, vilket innebär
oförändrad medelsanvisning.
Skolöverstyrelsen har i fråga om detta anslag föreslagit, att hyresersättning
åt inspektör, då särskilda skäl förelåge, skulle kunna utgå med högst
200 kronor utöver nu gällande maximibelopp. Med hänsyn till de växande
arkiven och den ökade biträdeshjälpen hade nämligen flera inspektörer an
-
108
Statsutskottets utlåtande nr 8.
sett sig behöva hyra mer än ett rum till tjänstelokal. Byggnadsstyrelsen har
i anledning av detta förslag bland annat framhållit angelägenheten av en
gallring av arkiven. Departementschefen har uttalat, att det redan vid bestämmandet
av den nuvarande hyresersättningen torde ha förutsatts att
möjlighet förefunnes att bevilja dylik ersättning utöver fastställt maximibelopp.
Departementschefen kunde icke tillstyrka ett vidsträckt utnyttjande
av denna möjlighet, men ville framdeles upptaga frågan om viss omformulering
av bestämmelserna i ämnet.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
får i anslutning till vad byggnadsstyrelsen anfört ifrågasätta huruvida icke
genom en lämplig gallring av folkskolinspektörernas arkiv behovet av ökade
lokalutrymmen kunde begränsas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 350 000
kronor.
Skolmåltider.
217:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 228, s. 305 och 306) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 19 500 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 3 380 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Osvald och Spetz
(I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Widén m. fl. (II: 245),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Maj:t hemställa
att villkoren för statsbidrag vid anordnande av skolmåltider uppmjukas, så
att skoldistrikten erhålla större frihet att utforma måltidernas sammansättning,
samt att vid planering av skolmåltidsverksamheten i motionerna anförda
synpunkter beaktas.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen hänför sig helt till ökningen
av antalet deltagare i skolmåltiderna. Någon ändring i bidragsgrunderna
har sålunda icke ifrågasatts av Kungl. Maj:t.
I motionerna 1:191 och 11:245 har framhållits, att kommunernas kostnader
för skolmåltiderna stigit och komma att stiga ytterligare dels till följd
av livsmedelsprisernas höjning, dels på den grund att statsbidraget är satt
i relation till antalet skattekronor per invånare i kommunen och till följd
därav blir relativt mindre allteftersom antalet skattekronor på grund av
inflationen ökar. Motionärerna ha icke velat ifrågasätta någon höjning av
bidragsunderlaget utan i stället sökt anvisa några utvägar att nedbringa
kommunernas kostnader. Härvidlag har anförts bland annat följande.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
109
Villkoret för statsbidrag är att en viss minimistandard hålles på måltiden.
När nu en ökad del av kostnaden överföres på kommunerna, kan
ifrågasättas om inte kommunerna också skola erhålla större frihet att utforma
måltiderna. Naturligtvis bör tillses, att en ur näringsfysiologisk synpunkt
skälig standard bibehålies. Förslagsvis må här den tanken framföras,
om inte kravet på smörgåsar vid skolmåltid kan eftersättas. Ur ar betsteknisk
synpunkt skulle detta innebära en avsevärd lättnad för skolan. Kostnaderna
per måltid skulle härigenom bringas till en bättre överensstämmelse
med bidragsgrunderna.
Ytterligare två synpunkter må särskilt understrykas. Genom en uppmjukning
av villkoren för anordnande av skolmåltider torde denna värdefulla
reform ytterligare främjas. De hinder, som de stegrade kostnaderna börja
resa, skulle kunna övervinnas. Den förenkling av måltiderna, som här satts
i fråga, får endast genomföras såsom en tillfällig åtgärd, avsedd att övervinna
svårigheterna i nuet.
Kostnadsproblemet torde även angripas ur följande aspekter, som i huvudsak
röra skolmåltidsanläggningarnas rationella utnyttjande.
Vid lösningen av problemet om anskaffandet av maten ha skoldistrikten
gått olika vägar. Vissa distrikt inköpa färdiglagad mat från charkuterifabriker.
Andra distrikt ha själva byggt ut kök och anskaffat utrustning till
dessa. I det senare fallet ha på många håll byggts ut kök med en synnerligen
förnämlig och dyrbar utrustning. I dessa tider, då investeringsverksamheten
måste begränsas och i synnerhet på skolans område stora svårigheter
föreligga att skaffa lokaler, måste man fråga sig, om en dylik investering
är försvarbar. Dessa lokaler för skolmåltider utnyttjas endast
några få timmar per dag under 39 veckor per år, och den maskinutrustning,
som förekommer, blir härigenom dåligt utnyttjad.
Vid planläggning av skolmåltidsverksamhet borde därför bl. a. följande
synpunkter vinna beaktande:
Undersökning bör verkställas om det finns möjligheter att inköpa färdiglagad
mat till godtagbara kostnader.
Vid planeringen bör kontakt sökas med anstalter, institutioner eller industrier.
Ett samarbete kan förväntas effektivisera anläggningarnas utnyttjande.
En angelägen målsättning vid planläggningen av skolbyggnader bör vara
att måltidslokalerna, om sådana inrättas, kunna användas som fritidslokaler.
För närvarande torde behovet av dylika lokaler vara mycket stort.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 19 500 000 kronor.
Med anledning av motionerna I: 191 och II: 245 får utskottet framhålla
följande.
Enligt gällande kungörelse angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider
(1946:553, ändr. 1947:30 och 1950:393) skall såsom villkor för
statsbidrag gälla bland annat att skolmåltiden består av smörgås och mjölk
samt en lagad rätt i huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen
utfärdade typmatsedlar. Jämlikt övergångsbestämmelserna till kungörelsen
äger skoldistrikt eller kommun, som anordnar skolmåltider före
den 30 juni 1956 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t efter fram
-
no
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ställning i varje särskilt fall medgiver, åtnjuta statsbidrag enligt bestämmelserna
i kungörelsen, ändock att måltiden icke är så sammansatt, som
ovan nämnts, under villkor att måltiden består av oslofrukost eller gröt
eller välling. Bidragsunderlaget, som eljest utgör 60 öre för varje måltid
och vid bespisningsenhet med högst två läraravdelningar 80 öre, utgår för
i övergångsbestämmelserna angiven måltid med respektive 20 öre och 35.
öre. Vidare stadgas i övergångsbestämmelserna, att skoldistrikt, som anordnar
skolmåltider före den 30 juni 1.956 eller den senare tidpunkt, som
skolöverstyrelsen i varje särskilt fall medgiver, äger under vissa villkor åtnjuta
statsbidrag på sätt i kungörelsen föreskrives, ändock att måltiderna
icke stå öppna för alla lärjungarna. Såvitt utskottet kan finna lämna redan
de nuvarande bestämmelserna i kungörelsen utrymme för vissa modifikationer
i sammansättningen av matsedlarna. Enligt utskottets uppfattning
synes det också lämpligt att viss frihet lämnas på detta område,
blott härvid beaktas att matsedlarna anpassas så att de tillgodose de näringsfysiologiska
krav, man här främst har anledning att tillgodose. Utskottet
vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att ett införande av
väsentligen olika typer av matsedlar med olika statsbidragsgrunder skulle
leda till betydande svårigheter med avseende å rekvisition och kontroll av
statsbidrag.
Vad angår lokalförhållandena synes det utskottet angeläget, att
vederbörande myndigheter vid sin prövning av dessa frågor taga tillräcklig
hänsyn till de svårigheter, som på detta område otvivelaktigt möta,
så att även provisoriska anordningar kunna i viss utsträckning godtagas.
Utskottet vill även i anslutning till vad i motionerna I: 191 och II:
245 anförts understryka lämpligheten av att vid planläggningen av skolbyggnader
tillses att särskilda måltidslokaler — om dylika inrättas —
kunna användas även för andra behov, t. ex. som fritidslokaler. Det synes
även förtjäna undersökas om icke — såsom motionärerna antytt — en
effektivisering av anläggningarnas utnyttjande kan åstadkommas genom
samarbete med på orten befintliga anstalter, institutioner och industrier.
Då det är i hög grad önskvärt, att så många barn som möjligt bliva delaktiga
av skolmåltiderna, finner utskottet det angeläget, att ett så smidigt
förfarande som möjligt tillämpas på detta område. Då utskottet utgår från
att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande
spörsmål anser utskottet sig icke böra tillstyrka att riksdagen, på sätt
motionärerna hemställt, i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla om uppmjukning
av statsbidragsvillkoren m. m.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 19 500 000 kronor;
b) att motionerna I: 191 och II: 245 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
111
218:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 306 och 307), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
219:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 307), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal
för skolmåltider för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.
Folkskoleväsendet.
220:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 308—313), vilket innebär
en anslagshöjning med 23 miljoner kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 257 000 000 kronor.
221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 314 och 315),
vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 945 000 kronor.
222:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233,
s. 315), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
223:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 234, s. 315) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
112
Statsutskottets utlåtande nr 8.
224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 316), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 440 000
kronor.
225:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
236, s. 316), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 316 och 317), vilket innebär en
anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
227:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 317), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Understöd åt
vissa lärarinnor, som -på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 800 kronor.
228:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 239, s. 317 och 318), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
113
att riksdagen må
a) till Folkskolor in. in.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor;
b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51
befintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48
anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras
intill utgången av budgetåret 1951/52.
229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s.
318), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000
kronor.
230:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
241, s. 318—320), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 6 650 000
kronor.
231 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 242, s. 320—322) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor,
innebärande oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 155),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag
till vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Jansson in. fl. (I: 80) och den andra inom andra kammaren
av herr Adolfsson in. fl. (II: 98), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att skoldistrikt, som tvingas köpa nya inventarier till gamla skollokaler,
må erhålla statsbidrag för dylika inventarier, när de flyttas över
i nyuppförda lokaler.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.
114
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av detta
anslag med 26 miljoner kronor till 60 miljoner kronor. Överstyrelsen har
därvid utgått från att en tillståndsgivning under kalenderåret 1951 motsvarande
ett belopp av 180 miljoner kronor måste anses som ett minimum.
Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har överstyrelsen
vidare räknat med att statsbidrag till skolbyggnadsföretag genomsnittligt
utgår med 50 procent av totalkostnaden samt utanordnas under ettvart av
tre budgetår med kj respektive *4 av hela beloppet.
Departementschefen har uttalat, att skolbyggnadsverksamheten under
år 1951 icke torde kunna få så stor omfattning som överstyrelsen räknat
med. Då därjämte den genomsnittliga procenten statsbidrag av byggnadskostnaderna
syntes vara lägre än vad överstyrelsen kalkylerat med, borde
anslaget för nästa budgetår kunna uppföras med oförändrat belopp,
34 000 000 kronor. Departementschefen har i anledning av ett av besparingsutredningen
framlagt förslag framhållit, att han hade för avsikt att
inom en nära framtid igångsätta en utredning om ändrade grunder för
vissa statsbidrag till folkskoleväsendet, vid vilken utredning även här
ifrågavarande statsbidragsgrunder borde överses.
I fråga om motiveringen till det i motionen II: 155 framförda yrkandet
om anvisande under detta anslag av ett belopp, motsvarande det av skolöverstyrelsen
begärda, torde få hänvisas till motionen.
Till stöd för yrkandet i motionerna I: SO och II: 98 har anförts följande.
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag för inköp av inventarier
i samband med statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. Däremot
erhålla skoldistrikten icke statsbidrag till anskaffande av inventarier till
redan befintliga lokaler. Med anledning av beslut vid 1949 års riksdag har
skolöverstyrelsen låtit utreda den frågan, om icke statsbidrag till inventarierna
borde lämnas till av skoldistrikten hyrda eller provisoriskt ordnade
lokaler. Skolöverstyrelsen har föreslagit att frågan om statsbidrag till inventarier
frikopplas från statsbidragen till byggnadsföretagen och att bidrag
till inventarier således skulle kunna erhållas för inventarier i lokaler,
som uppförts utan byggnadsbidrag eller anskaffats på annat sätt. Chefen
för ecklesiastikdepartementet har emellertid av statsfinansiella skäl icke ansett
sig kunna tillstyrka skolöverstyrelsens förslag.
På grund av byggnadsverksamhetens begränsning måste många gamla
och bristfälliga skollokaler alltjämt användas. Detta innebär givetvis stora
svårigheter för att kunna bedriva undervisningen på ett rationellt sätt.
Vanligtvis äro också inventarierna i dessa lokaler förslitna, varför en nyanskaffning
av sådana ter sig synnerligen önskvärd. Skoldistrikten avse
givetvis att inköpa nya inventarier, när nya skollokaler få uppföras, allra
helst som de då också erhålla statsbidrag för inköpen. I många fall äro inventarierna
emellertid så förslitna, att nyanskaffningen inte kan uppskjutas
till den ovissa framtid, då ny skola får byggas. Det framstår som föga
konsekvent att statsbidrag inte får lämnas till inköp av inventarier i de
fall, då dessa under någon tid måste begagnas i gamla lokaler. Bristen på
Statsutskottets utlåtande nr S.
115
konsekvens framträder desto starkare, då ju skoldistrikten inte själva kunna
avgöra när nya lokaler få uppföras.
En rimlig utväg ur detta dilemma vore att skoldistrikten, när nya inventarier,
som måst köpas för användning i de gamla skollokalerna, flyttas
över till de nybyggda lokalerna, få statsbidrag för inköp av inventarierna i
vanlig ordning. Detta måste anses vara skäligt med hänsyn till att skoldistrikten
inte få bygga nya lokaler i den utsträckning och den takt, som äro
av behovet påkallade. Ett system sådant som det här förordade tillämpas
för övrigt på vissa områden av den statliga bidragsgivningen. Dessutom
bör ju observeras, att statsverket inte får vidkännas några utgifter, förrän
de nya lokalerna uppförts.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till bidrag
till vissa byggnadsarbeten för innevarande budgetår är uppfört med
34 000 000 kronor, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår begärt en höjning
av anslaget till 60 000 000 kronor, att överstyrelsen ansett en tillståndsgivning
under kalenderåret 1951 motsvarande ett belopp av
180 000 000 kronor vara ett minimum samt att departementschefen framhållit,
att skolbyggnadsverksamheten under nämnda år icke kunde få så
stor omfattning som överstyrelsen i sina anslagsäskanden beräknat.
Utskottet får för sin del liksom i fjol och året dessförinnan understryka
den allvarliga situationen beträffande folkskolans lokalförhållanden. En
ökning av byggnadskvoten för folkskoleväsendets del har visserligen ägt
rum, men denna ökning är ingalunda tillräcklig för att tillgodose här
föreliggande behov. Utskottet vill därför ifrågasätta huruvida icke vid fördelningen
av byggnadskvoterna för olika ändamål ökad hänsyn bör kunna
tagas till folkskoleväsendet.
I detta sammanhang får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet
har sig bekant byggnader för folkskoleväsendet måste på grund av byggnadskvotens
begränsning i stor utsträckning uppföras etappvis, vilket förhållande
leder till en avsevärd fördyring av byggnadsföretagen. Enligt
utskottets mening talar jämväl denna omständighet starkt för att såvitt
möjligt en justering av byggnadskvoterna vidtages till folkskoleväsendets
förmån.
I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa
budgetår till vissa byggnadsarbeten anvisas ett belopp av 34 000 000 kronor,
varför utskottet avstyrker bifall till motionen II: 155.
Den i motionerna I: 80 och II: 98 berörda frågan är för närvarande föremål
för Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill och under hänvisning
till att departementschefen ställt i utsikt en utredning rörande grunderna
för vissa statsbidrag till folkskoleväsendet, vid vilken utredning utskottet
förutsätter att jämväl här ifrågavarande spörsmål tages i beaktande, är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna framställda
yrkandet.
116
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 155, till Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor;
b) att motionerna I: 80 och II: 98 icke må av riksdagen
bifallas.
232 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 322 och 323),
vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
233 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervis
ningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 323),
vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
234 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler m.m.
Kungl. Maj:t har (punkt 245, s. 323 och 324) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 850 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 50 000 kronor.
Enligt kungörelsen angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
(1936: 45) äger skoldistrikt erhålla statsbidrag till bestridande,
jämte annat, av kostnaderna för förhyrande av undervisningslokaler. Sådant
hyresbidrag utgår ur nu förevarande anslag enligt grunder, som angivas
i nämnda kungörelse § 12.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att hyresbidrag för sådana
undervisningslokaler och lokaler för barnbespisning, som inrymmas
i andra kommun tillhöriga lokaler än folkskolebyggnader, icke ansetts
kunna utgå enligt nu gällande bestämmelser. Svenska stadsförbundets styrelse
har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1950 gjort framställning
om vidtagande av åtgärder i syfte att säkerställa möjlighet för kommunerna
att erhålla hyresbidrag även i ovannämnda fall. Skolöverstyrelsen
och statskontoret hava avgivit utlåtanden i ärendet. Frågan om en uppmjukning
av ovannämnda bestämmelser är alltså för närvarande föremål
för Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet utgår från att, därest Kungl. Maj:t
finner en ändring av de nuvarande bestämmelserna böra vidtagas, förslag
i ämnet snarast möjligt kommer att föreläggas riksdagen.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
117
Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 850 000 kronor och
hemställer,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Hyresbidrag jör
undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 850 000 kronor.
235 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 324), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.
236:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Kungl.
Maj:t har (punkt 247, s. 324 och 325) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1951/52 bevilja byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000
kronor, dels ock till förevarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
1 000 000 kronor.
Enligt bestämmelserna rörande här ifrågavarande statsbidrag meddelas
beslut om byggnadsbidrag av Kungl. Maj:t. Departementschefen har ansett
det lämpligt, att denna beslutanderätt nu överflyttas på skolöverstyrelsen,
samt uttalat, att Kungl. Maj:t — därest riksdagen ej framställde
erinran mot en sådan överflyttning — torde få utfärda föreskrift därom.
Utskottet. I anledning av vad departementschefen uttalat får utskottet
framhålla, att utskottet icke blivit övertygat om ändamålsenligheten av
att för närvarande överflytta beslutanderätten rörande ifrågavarande ärenden
från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen.
I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
under denna punkt förordat.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1951/52 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för
folkskolans lärare med tillhopa högst 4 000 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 3 500 000 kronor.
118
Statsutskottets utlåtande nr 8.
237:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 325 och 326), vilket innebär
en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergång sbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
238 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I
enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 249, s. 326 och 327), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 27 000 kronor.
239:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoeh
radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 250, s. 328—331), vilket innebär anslagshöjningar med 157 000
kronor, respektive 33 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Folkskolor m.m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning ett reservationsanslag
av 436 000 kronor,
b) till Folkskolor m. in.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
549 000 kronor.
240:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 251, s. 331—334), vilket innebär en anslagshöjning med 61 600
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas
av vad departementschefen anfört,
b) godkänna lönereglering för kokerskor och biträden vid
nomadskolhemmen i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen angivna grunder,
c) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
119
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 266 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 19 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................ 193 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 44 500
Summa kronor 523 200
d) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 523 200 kronor.
241 :o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 252, s. 335), vilket innebär en anslagsminskning med 32 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 257 200
kronor.
242:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 335 och 336), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 38 900 kronor.
243:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 336), vilket innebär en anslagsminskning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 5 200 000 kronor.
244:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255,
s. 336), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till
centralisering av fortsättningsskolväsendet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
120
Statsutskottets utlåtande nr 8.
245:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 337) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 25 500 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
246:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 257, s. 338), vilket innebär en anslagsminskning med
795 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 040 000
kronor.
247:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m.m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 338 och 339), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.
248:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 339—341), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
249:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 341), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 39 000 kronor.
250:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 262, s. 342), vilket innebär en anslagshöjning med
100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
2 200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
121
251 :o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 342 och 343), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 14 500 kronor.
Abn ormundervisningen.
252:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 264, s. 343—345), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,
vilka föranledas av vad departementschefen förordat,
b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 358 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t.......................... 15 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .. 211 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 200
Summa kronor 651 000
c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 651 000 kronor.
253:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 265, s. 345—348), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
259 300 kronor.
254:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 348 och 349),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
122
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må
a) bemyndiga Ivungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, vilka föranledas av vad
departementschefen anfört,
b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 415 000 kronor.
255:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 349 och
350), vilket innebär en anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 133 500 kronor.
256 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 350), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 16 400 kronor.
257:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 351), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 23 000 kronor.
258:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 270, s. 351), vilket innebär, att anslaget förändras från obetecknat
anslag till förslagsanslag och samtidigt sänkes med 3 200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 000
kronor.
259:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 271, s. 351 och 352), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
123
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 13 000
kronor.
260:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 272,
s. 352—363) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för dövstumskolorna, som föranledas av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för dövstumskolorna, att likaledes tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Dövstumskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 248 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 18 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har i anslutning till förslag av 1945 års dövstumutredning
föreslagit vissa förbättringar av dövstumundervisningen. De reformförslag
överstyrelsen framfört avse huvudsakligen upprättande av en fortsättningsskola
i Göteborg jämte successiv avveckling av fortsättningsskolan
i Vänersborg, utökning av vårdpersonalen på skolhemmen, omläggning av
dövstumlärarutbildningen och anordnande av en folkhögskolekurs för dövstumma.
I fråga om personalen innebär överstyrelsens förslag bland annat
dels i anslutning till dövstumutredningens förslag rörande lärarutbildningen
uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsten och vissa lärartjänster vid
Manillaskolan samt vissa arvodesförändringar vid dövstumlärarseminariet
å Manilla, dels uppflyttning av sex husmoderstjänster från lönegraden
Ca 11 till Ca 15 och av en sådan tjänst från Ce 11 till Ce 13, dels ock inrättande
av fem tjänster som biträdande husmoder (Ce 13) och sju som
vårdarinna (Ce 7).
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ytterligare steg tagas på den väg med
partiella reformer i fråga om dövstumundervisningen, som — enligt vad departementschefen
påpekat — redan tidigare beträtts. Frågan om nedläggande
av fortsättningsskolan i Vänersborg och upprättande av en sådan
skola i Göteborg liimnas dock nu öppen. Däremot föreslås anordnande av
en folkhögskolekurs vid dövstumskolan i Broby varjämte uttalas, att förslag
torde komma att senare föreläggas innevarande års riksdag om påbörjande
av en byggnad för en statlig förskola för döva småbarn. Vad angår personalen
föreslås bland annat anvisande av medel till två nya tjänster som
vårdarinna. Förslaget om uppflyttning av vissa husmoderstjänster har däremot
ansetts böra prövas i samband med eu tjänsteförtcckningsrevision.
I fråga om dövstumlärarutbildningen föreslås en ökning av arvodesposten
med omkring 700 kronor till följd av beviljade arvodesförbättringar (jfr
propositionen 1950:155, s. 13).
124
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet. De förbättringar av dövstumundervisningen, som föreslagits
av 1945 års dövstumutredning och skolöverstyrelsen, ha till en del genomförts.
Många frågor återstå dock att lösa, innan dövstumundervisningen
kan anses ha uppnått en tillfredsställande standard. Utskottet kan med tillfredsställelse
konstatera, att Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär
partiella reformer på förevarande område, som äro ägnade att på vissa
punkter förbättra det nuvarande läget. Utskottet tillstyrker bifall till
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Skolöverstyrelsen har förordat ett
successivt nedläggande av fortsättningsskolan för gossar i Vänersborg och
upprättande av en fortsättningsskola i Göteborg. Departementschefen
har emellertid förklarat sig icke nu beredd att taga ställning till denna
fråga. Enligt utskottets mening är det ur organisatoriska och andra synpunkter
önskvärt att detta ärende inom nära framtid upptages till avgörande.
Vad husmoderspersonalen beträffar förutsätter utskottet att en förstärkning
av denna personal kommer till stånd så snart omständigheterna det
medgiva.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för dövstumskolorna, som
föranledas av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.............................. 1 085 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 58 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................. 880 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 225 000
Summa kronor 2 248 000
c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 248 000 kronor.
261 :o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 273, s. 363—366), vilket innebär en anslagshöjning med
91 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr S. 125
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 059 000 kronor.
262:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 274, s. 366—368) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
90 000 kronor, vilket innebär en minskning med 10 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt, att detta anslag
måtte uppföras med 185 000 kronor. Detta belopp har överstyrelsen avsett
för följande ändamål:
apparater för prövning och träning av elevernas hörselrester
individuella hörapparater...................................
läro- och läseböcker .......................................
filmapparater m. m..................
diverse möbler och sängutrustning för Vänersborgsskolan ......
85 000
50 000
15 000
15 000
20 000
Summa kronor 185 000
Departementschefen har ansett anslagsbeloppet för nästa budgetår böra
bestämmas till 90 000 kronor, däri inberäknat medel för upprustning av
elevhemmet vid upptagningsskolan i Vänersborg.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vill framhålla
önskvärdheten av att den av skolöverstyrelsen uppgjorda planen för
dövstumskolornas upprustning framdeles kan komma att i full utsträckning
genomföras.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engangsaiiskaffning
av utrustning m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
263:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 368),
vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vardare för budgetaret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kronor.
264:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
dövstumma in. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276,
s. 368 och 369), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt
vissa fortsättningsskolpliktiga dövstumma m. fl. för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
126
Statsutskottets utlåtande nr 8.
265:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 369 och 370), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 96 500 kronor.
266 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 370 och 371), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem
föi- dövstumma barn för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 60 600 kronor.
267:o) Bidrag till bildningsverksamliet bland dövstumma. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 371), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamliet
bland dövstumma för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 7 000 kronor.
268 :o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 280, s. 371), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 65 900 kronor.
269:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 372), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 24 300 kronor.
270:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 282, s. 372), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tidning föi'' dövstumma
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 1 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
127
271 :o) Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 372 och 373), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för
kursverksamhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 14 000 kronor.
Yrkesundervisningen.
272 :o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 374—378), vilket innebär en anslagsminskning
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de förändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledas av vad departementschefen
förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 323 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. in., förslagsvis 32 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................ 346 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 75 800
Summa kronor 784 000
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 784 000
kronor.
273:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 379), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 113 000 kronor. •
128
Statsutskottets utlåtande nr 8.
274:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 379 och
380), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
275:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
287, s. 380—387) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:tatt,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, vilka
föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Högre
tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor, innebärande en ökning med 77 100 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl. (I: 140) och den andra inom andra kammaren av fröken Öberg
m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att från
och med läsåret 1951/52 i Göteborg upprättas en statlig maskinteknisk
aftonskola, ansluten till Tekniska gymnasiet, samt att fackskolan under
läsåret 1951/52 skall omfatta en avdelning av kl. I och en avdelning av
kl. II.
I fråga om de tekniska läroverkens organisation har överstyrelsen för
yrkesutbildning i sina anslagsäskanden för nästa budgetår räknat med
en automatisk ökning av antalet klassavdelningar med tre, av vilka en
belöper på tekniska gymnasiet i Gävle och två på tekniska gymnasiet i
Jönköping. Vidare har överstyrelsen hemställt, att tekniska gymnasiet i
Göteborg måtte från och med nästa budgetår förenas med en treårig maskinteknisk
fackskola (två år med aftonundervisning och ett avslutande
år med dagundervisning). Fackskolan har inrättats från och med innevarande
läsår och drives tills vidare med kommunala medel. Genom beslut den
14 juli 1950 har Kungl. Maj:t medgivit, att den tekniska gymnasiet i Göteborg
tillhöriga undervisningsmaterielen får under innevarande läsår disponeras
för undervisningen vid fackskolan i den mån så kan ske utan förfång
för undervisningen vid gymnasiet. Överstyrelsen har räknat med att maskin
fackskolan under nästa läsår kommer att omfatta två klassavdelningar,
en av första och en av andra klassen.
Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle de 15 tekniska läroverken för
Statsutskottets utlåtande nr 8.
129
nästa budgetår komma att omfatta 154 klassavdelningar mot för närvarande
149. Sammanlagda antalet elever beräknas till omkring 4 620.
Statskontoret har ansett skäl i och för sig föreligga för en utbyggnad av
tekniska gymnasiet i Göteborg med en maskinteknisk fackskola.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens
beräkning av antalet klassavdelningar men däremot ansett sig icke
kunna biträda förslaget om medelsanvisning för en utbyggnad av tekniska
gymnasiet i Göteborg med en maskinteknisk fackskola.
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:140 och 11:156 har anförts bland
annat följande.
Genom en av styrelsen för tekniska gymnasiet i Göteborg utförd utredning
har framgått, att bland eleverna vid den tekniska aftonskolan,
vilka huvudsakligen utgöras av i industrien heltidsanställda arbetare, förefinnas
starka önskemål om att statliga fackskolor inrättas i Göteborg i
likhet med vad som skett i en del andra av rikets städer. Därigenom
skulle eleverna efter två års studier vid den tekniska aftonskolan få tillfälle
att välja mellan att fullfölja studierna fram till teknikerexamen eller
att efter tentamen fortsätta sina studier vid den statliga tekniska fackskolan
för att därigenom nå fram till en lägre ingenjörsexamen.
Även näringslivets organisationer, representerade av Tekniska samfundet,
Verkstadschefernås förbund och Ingenjörsföreningen I. G. G., ha i
sitt yttrande till förutnämnda utredning intygat, att goda erfarenheter
föreligga beträffande fackskoleingenjörernas användbarhet både inom verkstäder
och på ritkontor och att det förefinnes ett behov av statliga fackskolor
i Göteborg, särskilt en maskinteknisk sådan och att den lämpligaste
formen torde vara två års aftonundervisning och ett avslutande år med
dagundervisning.
Kostnaderna för ett förstatligande av den i Göteborg redan verksamma
maskintekniska fackskolan och en utökning av densamma med ytterligare
en klass torde under budgetåret 1951/52 huvudsakligen utgöras av lärararvode
och enligt inhämtad uppgift från överstyrelsen för yrkesutbildning
icke komma att överstiga 20 000 kronor. Denna utgift kan helt säkert inrymmas
i förslagsanslaget Högre tekniska läroverk: Avlöningar.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Enligt utskottets mening ha i motionerna I: 140 och II: 156 goda skäl
anförts för utbyggnad av tekniska gymnasiet i Göteborg med en maskinteknisk
aftonskola. Utskottet är likväl icke nu berett att biträda motionärernas
yrkande, men förutsätter, att Kungl. Maj:t så snart det statsfinansiella
läget det tillåter för riksdagen framlägger förslag i ämnet.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 156,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läro9
— intrång till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 8.
130
Statsutskottets utlåtande nr 8.
verken, vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
b)
godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 2 020 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
....................... 23 200
b) Arvoden åt bibliotekarier........ 8 800
c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer............ 30 500
d) Arvode åt biträdande rektor .... 1 500 64 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 661 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 335 000
Summa kronor 4 080 000
Särskilda upphördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m............. 80 000
Nettoutgift kronor 4 000 000
c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
276:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 288, s. 387 och 388), vilket innebär en anslagshöjning
med 54 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
455 000 kronor.
277:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 388 och 389), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 354 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
131
278:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 290, s. 390), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
279:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 390), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 kronor.
280:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 292, s. 390—393), vilket innebär en anslagshöjning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 246 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
.......................... 3 640
b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis
.......................... 100
c. Arvode åt bibliotekarie............ 5 000
d. Arvode åt tillsynslärare............ 360
e. Arvode åt portvakt......f......... 800
f. Ersättning åt vissa teckningslärare
och handledare, förslagsvis.......... 4 800
g. Ersättning åt styrelsens sekreterare . . 2 000 16 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 408 700
4. Rörligt tilliigg, förslagsvis .................. 58 300
Summa kronor 730 000
132
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Särskilda uppbördsmedel:
1. Elevavgifter, förslagsvis ............ 22 000
2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden . . 2 880
3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
.......................... 146 120 171 000
Nettoutgift kronor 559 000
c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 559 000 kronor.
281:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 293, s. 393), vilket innebär en anslagshöjning med 4 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 63 200
kronor.
282:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 393 och 394), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 83 200 kronor.
283:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 295,
s. 395—398) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951 /
52 anvisa ett anslag av 698 100 kronor, innebärande en ökning med 17 600
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sunne och Elmgren (1:192) och den andra inom andra kammaren av
herr Bergstrand m. fl. (II: 243), i vilka hemställts, att till Understöd åt
handelsgymnasier för budgetåret 1951/52 anvisas ett anslag av 707100
kronor, varav 9 000 kronor skola utgå till Norrköpings handelsgymnasium
för inrättande av en parällellavdelning av första klassen av tvååriga kursen
vid gymnasiet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Heiding och John Wiktor Jonsson (1:141) och den andra inom andra
kammaren av herr Nordkvist m. fl. (II: 257), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1951/52 anvisa ett statsbidrag om 31 000 kronor
för verksamheten vid kommunala handelsgymnasiet i Kalmar;
dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 158),
Statsutskottets utlåtande nr 8.
133
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av punkt 295 i statsverkspropositionen,
bilaga 10, måtte för budgetåret 1951/52 till Karlstads handelsgymnasium
anvisa ett anslag å 28 250 kronor.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt om höjning av anslaget
för nästa budgetår med 84 600 kronor till 765 100 kronor. Anslagshöjningen
avser följande ändamål:
1) löneklassuppflyftningar ................................... 1000
2) planenlig utbyggnad av Göteborgs stads handelsgymnasium med
aftonundervisning ....................................... 3 100
3) inrättande av en parallellavdelning av första klassen av 2-åriga
kursen vid Norrköpings handelsgymnasium............... .. 9 000
4) inrättande av en parallellavdelning av andra klassen av 2-åriga
kursen vid Sundsvalls handelsgymnasium.................... 9 500
5) understöd åt Kalmar handelsgymnasium.................... 31 000
6) understöd åt Karlstads handelsgymnasium . ................. 31 000
Summa kronor 84 600
Sedermera har överstyrelsen hemställt om anvisande av 8 000 kronor för
anordnande från och med läsåret 1951/52 av en fyraårig handelsgymnasiekurs
med aftonundervisning vid Malmö handelsgymnasium.
Departementschefen har tillstyrkt överstyrelsens förslag om anvisande
av medel till löneklassuppflyttningar, till utbyggnad av Göteborgs stads
handelsgymnasium och till inrättande av ytterligare en parallellavdelning
vid Sundsvalls handelsgymnasium samt föreslagit anvisande av 4 000 kronor
till en fyraårig handelsgymnasiekurs med aftonundervisning vid Malmö
handelsgymnasium. Däremot har departementschefen icke ansett sig kunna
förorda någon ytterligare medelsanvisning till Norrköpings handelsgymnasium
och ej heller för närvarande velat ifrågasätta anvisande av understöd
till handelsgymnasierna i Kalmar och Karlstad.
I motionerna 1:192 och 11:243 har erinrats om att 1945 års handelsutbildningskommitté
i sitt betänkande om handelsgymnasierna framhållit
angelägenheten av att en parallellavdelning komme till stånd vid Norrköpings
handelsgymnasium. Vidare har i motionerna påpekats, att under
en följd av år ett betydande antal inträdessökande till den tvååriga kursen
vid detta handelsgymnasium måst avvisas på grund av platsbrist. Antalet
godkända inträdessökande till gymnasiets enda klassavdelning i första
klassen av tvååriga kursen hade sålunda vid början av läsåren 1948/49,
1949/50 och 1950/51 varit respektive 70, 72 och 89, sista året alltså fullt
tillräckligt för tre avdelningar. Att gymnasiestyrelsen ansåge läget prekärt,
vore naturligt. Gymnasiet mottoge elever från hela Östergötland samt från
stora delar av Småland och Södermanland och givetvis enstaka elever från
andra delar av vårt land.
134
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Till stöd för det i motionerna 1:1J+1 och 11:257 framförda yrkandet om
statsbidrag till handelsgymnasiet i Kalmar har anförts, att statsbidrag till
ett planerat handelsgymnasium i denna stad begärts redan 1939. Gymnasiet
hade inrättats år 1946 med tillhjälp av inom länets näringsliv sammanbragta
medel. Det femte läsåret fullföljdes nu, och elevtillströmningen
hade under verksamhetstiden varit betydligt större än platstillgången. Med
undantag för den summa näringslivet ställt till förfogande hade Kalmar
stad svarat för driftkostnaderna.
I fråga om statsbidrag till handelsgymnasiet i Karlstad har i motionen
II: 158 anförts, att detta gymnasium, som inrättades från och med höstterminen
1949, finansierades av Karlstads stad. Av eleverna vore ungefär
hälften från Karlstad och hälften från andra delar av västra Sverige, dock
huvudsakligen från Värmlands län. 1945 års handelsutbildningskommitté
hade ansett behovet av gymnasiet till fullo styrkt och därför tillstyrkt
statsbidrag.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med 698 100 kronor. I likhet med departementschefen har
utskottet icke ansett sig under nuvarande förhållanden kunna förorda någon
ytterligare medelsanvisning till Norrköpings handelsgymnasium och ej heller
något understöd till handelsgymnasierna i Kalmar och Karlstad. Utskottet
avstyrker alltså bifall till de motionsvis väckta yrkandena härom
och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 243, I: 141
och II: 257 samt II: 158, till Understöd åt handélsgymnasier
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 698100
kronor.
284:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296,
s. 398 och 399), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.
285:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 297, s. 399 och 400) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
5 500 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
135
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Axel Andersson och Sunne (I: 193) och den andra inom andra kammaren
av herr Widén m. jl. (11:235), i vilka — såvitt här är i fråga
— hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsunderstöd till avlöning
åt rektor och övriga lärare vid de kommunala anstalterna för yrkesundervisning
måtte provisoriskt höjas med 25 procent, dock att understödsbeloppet
ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den
till skolans lärare för den tid understödet avser utgående avlöningen, att
riksdagen måtte besluta sådana ändringar av bestämmelserna för statsbidrag
till föreläsare på lärlingsskolestadiet, att de jämställas med yrkesskolornas
föreläsare, samt att riksdagen måtte som en följd av dessa förslag
till ökade statsbidrag till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 6 600 000
kronor;
dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Karl August Johanson (I: 142) och den andra inom andra kammaren
av herrar Skoglund i Umeå och Jansson i Kalix (II: 164), i vilka — såvitt
här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om proposition till 1952 års riksdag angående ny kungörelse
om statsbidrag till kommunala yrkesskolor.
I Kungl. Maj:ts förslag ifrågasättes icke någon ändring beträffande de
grunder, enligt vilka förevarande statsbidrag utgå. Ett av överstyrelsen för
yrkesutbildning framlagt förslag om rätt för överstyrelsen att i vissa fall
bevilja statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola efter samma grunder,
som gälla angående ersättning åt föreläsare vid yrkesskola, har icke vunnit
Kungl. Maj:ts bifall.
I motionerna 1:193 och 11:235 har först erinrats om att de i dessa motioner
gjorda yrkandena framförts motionsvis även vid 1949 och 1950 års
riksdagar. Vid 1950 års riksdag hade statsutskottet i sitt utlåtande nr 8,
s. 152 f., i denna fråga uttalat, att starka skäl enligt utskottets mening
talade för en förbättring av ifrågavarande statsbidragsgrunder. Utskottet
hade framhållit, att frågan vore under utredning av 1946 års skolkommission,
samt förutsatt, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas 1951 års
riksdag.
I samma motioner har vidare anförts följande.
Den av statsutskottet åsyftade utredningen angående statsbidragsgrunder
för det kommunala och enskilda vrkesskolväsendet, avgiven av 1946
års skolkommission, överlämnades till Konungen den 8 november 1950.
Hinder synes sålunda icke ha förelegat att förelägga årets riksdag det sedan
många år förväntade förslaget. Chefen för ecklesiastikdepartementet har
icke i statsverkspropositionen berört spörsmålet om den föreliggande ut
-
136
Statsutskottets utlåtande nr 8.
redningen och förslaget. Emellertid torde det ekonomiska läget nödvändiggöra,
att författningarna om statsunderstödet till rektors och lärares avlöning
vid de kommunala yrkesskolorna, liksom ock bidragsgrunderna till
de enskilda yrkesskolorna, omedelbart revideras, särskilt som bestämmelserna
fastställdes år 1921, varefter statsunderstödet tvenne gånger sänkts,
senast år 1933. Sedermera ha inga andra ändringar i fråga om statsunderstödet
inträffat, än att undervisningen i husligt arbete jämställts med den
Övriga undervisningen. Att märka är, att vissa kommuner genomfört betydande
höjningar av lärarlönema. I andra kommuner eller å vissa enskilda
yrkesskolor har det ekonomiska läget icke medgivit en förhöjning av
lärarlönerna, varför de i manga fall utgå med så låga belopp att rekryteringen
av kompetenta lärarkrafter till dessa skolor nästan omöjliggjorts.
Av vad som här anförts torde otvetydigt framgå nödvändigheten av att
omedelbart utvidgade statsbidragsmöjligheter beslutas.
I motionerna 1:142 och II: 164 har till en början anförts, att yrkesskolväsendet
i statsbidragshänseende kommit att i jämförelse med andra undervisningsformer
inta en mycket oförmånlig ställning, som säkerligen
verkat utvecklingshämmande. Denna yrkesskolväsendets oförmånliga ställning
vore också allmänt erkänd, och vikten av yrkesundervisningen hade i
skilda sammanhang understrukits — sålunda exempelvis av 1946 års skolkommission,
skolöverstyrelsen, chefen för ecklesiastikdepartementet och
särskilda utskottet vid 1950 års riksdag.
Vidare har i nu ifrågavarande motioner anförts följande.
Konsekvensen av anförda resonemang kan näppeligen bli någon annan
än att den yrkesutbildning, som kommer att meddelas efter genomgången
enhetsskola och alltså pa ett högre stadium, icke rimligen får värdesättas
lägre än den inom enhetsskolan meddelade. När statsmakterna nu godtagit
tanken pa att de närmaste årtiondena skola bliva en verklig uppsvingsperiod
i yrkesskolväsendets historia, torde det vara nödvändigt att även i
statsbidragshänseende allra minst jämställa yrkesundervisningen med den
allmänbildande undervisningen i kommunal regi på närmast jämförbara
stadium.
I ett nyligen avgivet betänkande (SOU 1950:44) har skolkommissionen
framla,gt förslag, som på jämförliga punkter i bidragshänseende jämställer
yrkesskolorna med de högre kommunala skolorna. Redan i dagens läge
framstår en dylik förbättring av statsbidraget till de kommunala yrkesskolorna
som ännu mera erforderlig än då utredningsdirektiven gåvos. Härtill
kommer att enhetsskolans successiva genomförande alltmera gör dessa skolor
till ett led i den obligatoriska skolan. För att yrkesskolorna skola kunna
motsvara de höga och framdeles ökande krav som ställas på dem, måste
denna bidragsökning komma till stånd snarast.
Utskottet är icke berett att biträda det i motionerna I: 193 och II: 235
gjorda yrkandet. Utskottet får emellertid erinra om att utskottet i fjol i
sitt utlåtande nr 8 (s. 152 f.) anförde, att enligt utskottets mening starka
skäl talade för en förbättring av statsbidragsgrunderna beträffande yrkesundervisningsanstaltema.
I anledning av nyssnämnda motioner samt mo
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
137
tionema 1:142 och II: 164 får utskottet med skärpa understryka detta
uttalande samt tillika framhålla angelägenheten av att förslag om förbättring
av ifrågavarande statsbidragsgrunder måtte såvitt möjligt föreläggas
redan nästkommande års riksdag.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för budgetåret 1951/52 uppföres med 5 500 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:193 och II: 235,
såvitt här är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor;
b) att motionerna I: 142 och II: 164, såvitt här är
i fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t
har (punkt 298, s. 400—403) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels de under nästföregående punkt angivna motionerna I:193 och
II: 235, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
besluta att statsunderstöd till avlöning åt rektor och övriga lärare vid de
enskilda anstalterna för yrkesundervisning måtte provisoriskt höjas med
25 procent, dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av
sammanlagda beloppet av den till skolans lärare för den tid understödet
avser utgående avlöningen samt att riksdagen måtte till understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning anvisa ett förslagsanslag av 1 130 000
kronor;
dels ock de under nästföregående punkt angivna motionerna 1: 142 och
II: 164, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om proposition till 1952 års riksdag
angående ny kungörelse om statsbidrag till enskilda yrkesskolor.
Någon ändring i nu gällande grunder för statsbidrag ifrågasättes icke i
Kungl. Maj:ts förslag.
Departementschefen har tillstyrkt att Karlskoga praktiska läroverks
yrkesavdelningar för kursundervisning för målarlärlingar från hela riket
tillerkännes statsbidrag enligt förmånligare grunder än för motsvarande
138
Statsutskottets utlåtande nr 8.
kommunala skolor gällande, ävensom att Bröderna Påhlmans handelsinstitut
och Filip Holmqvists handelsinstitut, vilka skolor hava rikskaraktär,
måtte på enahanda sätt få sina statsbidragsgrunder jämkade.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 193 och II: 235
samt I: 142 och II: 164, i vad de avse förevarande anslag. Utskottet får
emellertid i detta sammanhang erinra om att överstyrelsen för yrkesutbildning
framhållit, att flera av de enskilda yrkesskolorna befunne sig i
den ekonomiska situationen, att deras verksamhet icke torde kunna fortsätta
utan höjt understöd samt att om sådant understöd ej gåves risk förelåge
för att eljest ur det allmännas synpunkt värdefull yrkesutbildning
skulle upphöra. Det synes därför angeläget att åtgärder vidtagas i av utskottet
under punkten 285 :o) angiven riktning.
Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 930 000 kronor och
har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit
med avseende å Karlskoga-läroverket samt Bröderna Påhlmans och Filip
Holmqvists handelsinstitut.
Utskottet hemställer förty,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 193 och II: 235,
såvitt här är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter
jör yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 930 000 kronor;
b) att motionerna 1:142 och II: 164, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Kungl. Maj:t
har (punkten 299, s. 403 och 404) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor,
innebärande oförändrad medelsanvisning.
Överstyrelsen jör yrkesutbildning har hemställt om en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor och därvid framhållit, att en snabbare utbyggnad av
de centrala verkstadsskolorna än som kunnat ske under senare år ur skilda
synpunkter vore angelägen.
1950 års besparing sutredning har uttalat, att medelsförbrukningen å anslaget
för nästa budgetår borde i möjligaste mån begränsas. Detta syntes
Statsutskottets utlåtande nr 8.
139
böra ske genom att godkännande av nya skolor eller nya avdelningar vid
ifrågavarande skolor temporärt ej lämnades. Ett skäl för sådant ställningstagande
låge även i önskemålet att begränsa investeringsverksamheten.
Departementschefen har framhållit, att till ifrågavarande ändamål för
budgetåren 1942/50 beviljats anslag med tillhopa 20 200 000 kronor, medan
den sammanlagda anslagsbelastningen under dessa budgetår utgjort
allenast 6 644 900 kronor. Att anslagsbelastningen blivit så mycket mindre
än medelsanvisningen hade haft sin grund i rådande förhållanden å arbetsoch
produktionsmarknaderna. Dessa förhållanden komme med säkerhet att
medföra en stark begränsning av investeringsverksamheten även under
nästa budgetår. Besparingsutredningens önskemål om begränsad anslagsbelastning
komme därför att automatiskt tillgodoses. Någon ytterligare
begränsning av tillståndsgivningen beträffande nya skolor och nya avdelningar
kunde icke förordas, då varje möjlig utveckling vore synnerligen
nödvändig.
Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen anfört framhålla
önskvärdheten av att en ökad tillståndsgivning på detta område såvitt
möjligt kommer till stånd.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för
nästa budgetår under förevarande punkt av ett anslag å 1 000 000 kronor
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
288:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 420 och 421), vilket innebär en anslagsminskning
med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 45 000 kronor.
289:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjöman sskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I
140 Statsutskottets utlåtande nr 8.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 422 och 423) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 kronor;
b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
290:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 423 och 424),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
291 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305,
s. 424), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda ajistalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
292:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. Kungl. Maj:t har (punkt 306, s. 424 och 425) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 3 600 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Malmborg i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 324),
vari hemställts, att riksdagen till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1951/52 måtte anvisa ett
anslag av 33 600 kronor.
Förevarande anslag är avsett till gäldande av hyra för lokaler, som upplåtits
åt grafiska institutet i den av konstfackskolan i Stockholm disponerade
fastigheten. Institutets direktion har anhållit om statsbidrag för
Statsutskottets utlåtande nr 8.
141
nästa budgetår med 33 600 kronor, varav 3 600 kronor för nämnda lokalhyra
och 30 000 kronor för uppehållande av institutets verksamhet i allmänhet.
Direktionens framställning har tillstyrkts av överstyrelsen för
yrkesutbildning, medan departementschefen i nuvarande läge ansett sig
icke kunna förorda någon ökad medelsanvisning.
Till stöd för det i motionen II: 324 framförda yrkandet har anförts bland
annat följande.
Från den grafiska industriens sida har institutet sedan sin start från
en särskild stiftelse erhållit anslag uppgående till sammanlagt 224 000
kronor. Stiftelsens medel äro emellertid nu förbrukade, och fråga är, i vilken
utsträckning ytterligare medel kunna erhållas. Man hoppas på fortsatt
ekonomiskt stöd från industriens sida. För innevarande budgetår uppgår
detta till 32 000 kronor. Institutets verksamhet har emellertid så utvecklats,
att institutet för kommande år är i behov av ytterligare medel för att
vara i stånd att möta de anspråk på undervisning inom Grafiska institutets
verksamhetsområde, som ställas från samhällets och industriens sida.
Grafiska institutet har för de två senaste åren en balanserad förlust av
närmare 18 000 kronor, oavsett de betydande belopp som genom den grafiska
industrien lämnats för institutets drift.
Med hänsyn till den tjänst som institutet bevisligen gjort en viktig gren
av svenskt näringsliv, och därmed samhället, samt med andra liknande
utbildningsanstalters förmåner som jämförelse, har man intrycket av att
institutet i fråga om statsanslag är starkt vanlottat. Sålunda har anslag
för arbetsåret 1950—1951 beviljats till Bergsskolan i Filipstad med 43 569
kronor, till Textilinstitutet i Borås 62 500 kronor och till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping 33 000 kronor.
Terminsavgifterna vid Grafiska institutet utgöra redan 350 kronor.
Detta är en betungande avgift för eleven. Med hänsyn till detta har Typografiska
föreningen i Stockholm under åren 1947—1950 beviljat stipendier
till elever i institutet med 21 855 kronor. Det torde böra erinras om att
genom statsanslag avgifterna för de ovannämnda anstalterna för yrkesutbildning
kunnat hållas betydligt lägre, nämligen för Bergsskolan i Filipstad
40 kronor, Textilinstitutet i Borås 50 kronor samt för Lennings textiltekniska
institut i Norrköping 75 kronor.
Med hänsyn till det behov som finnes av en välutbildad administrativ
personal, då industrien rationaliseras, samt till de påtagligt goda resultat,
som institutet redovisat, anse vi det välmotiverat, att Grafiska institutet
erhåller ett statsanslag av 33 600 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande förslag och har
icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 324 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 324, till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska institutet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.
142
Statsutskottets utlåtande nr 8.
293:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
307, s. 425), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 46 300 kronor.
294:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 308, s.
425 och 426), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 kronor.
295:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 309, s. 427), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 33 000
kronor.
296:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 310, s. 427 och 428) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 25 000 kronor.
För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp av
1 150 000 kronor och disponeras på följande sätt:
1. Anordnande i begränsad omfattning vid behov av
yrkesutbildningskurser för arbetslösa, förslagsvis____kronor 1 000 000
2. Yrkesutbildning för f. d. fast anställt manskap vid
försvaret, förslagsvis .......................... » 50 000
3. Andra särskilda utbildningskurser, förslagsvis..... » 100 000
Summa kronor 1 150 000.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
och försvarets socialbyrå ansett sig böra föreslå en medelsanvisning
för nästa budgetår av 1 125 000 kronor. Därvid har överstyrelsen
räknat med en minskning av posten 2. med 25 000 kronor. Över
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 143
styrelsen liar emellertid framhållit, att några säkra hållpunkter för beräkning
av medelsbehovet icke förelåge.
1950 års besparing sutredning har ansett att i besparingssyfte en översyn
av gällande regler och praxis i fråga om från anslaget utgående kostnader
och ersättningar borde verkställas ävensom att anslaget för nästa budgetår
icke borde uppföras med högre belopp än 700 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget i enlighet med överstyrelsens
förslag minskades till 1 125 000 kronor samt förklarat sig beredd att
i lämpligt sammanhang låta verkställa den av besparingsutredningen ifrågasatta
översynen.
Följande redogörelse torde böra här lämnas angående tillkomsten av förevarande
anslag samt beträffande de ändamål, för vilka anslaget disponerats
m. m.
Till yrkesutbildning i beredskapskurser m. in. uppfördes å allmän beredskapsstat
I för budgetåret 1944/45 ett anslag av 4 000 000 kronor samt till
yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å allmän beredskapsstat III ett anslag
av 20 000 000 kronor. Från och med den 1 juli 1944 överflyttades den
av statens arbetsmarknadskommission dittills bedrivna yrkesutbildningsverksamheten
för beredskapsändamål till överstyrelsen för yrkesutbildning.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande disponerades för verksamheten under
1944/45 medel från ovannämnda, å beredskapsstat I uppförda anslag. För
reglering av dessa utgifter anvisade 1945 års riksdag å tilläggsstat ett anslag
av 1 500 000 kronor. Genom beslut av Kungl. Maj:t har från och med
budgetåret 1944/45 i pågående beredskapskurser (sedermera yrkesutbildningskurser
för arbetslösa) även kunnat intagas flyktingar.
För budgetåret 1945/46 anvisades ett anslag av 3 750 000 kronor till
yrkesutbildning i beredskapskurser in. m., vilket fick disponeras förutom
till yrkesutbildning i dylika kurser till förberedande åtgärder för och igångsättning
vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa, yrkesutbildning
för f. d. fast anställt manskap vid försvaret samt yrkesutbildning för
långtidsinkallad beredskapspersonal.
Kursverksamheten togs från och med budgetåret 1945/46 i anspråk även
för omskolning av i militärtjänst skadade. Kostnaderna härför belasta ett
under fjärde huvudtiteln för ändamålet uppfört särskilt anslag.
Beredskapskurserna, som tillkommo under kriget och främst syftade till
att utbilda tempoarbetare och hjälparbetare för verkstadsindustrien samt
reservarbetskraft för denna, ansågos i denna sin egenskap kunna upphöra
med utgången av budgetåret 1945/46. Från och med budgetåret 1946/47
fick anslaget till den särskilda kursverksamheten sin nuvarande beteckning.
För sistnämnda budgetår anvisades 1 800 000 kronor, som fick disponeras
till anordnande i begränsad omfattning vid behov av yrkesutbildningskurser
för arbetslösa, yrkesutbildning för f. d. fast anställt manskap vid försvaret
samt yrkesutbildning för långtidsinkallad beredskapspersonal.
För budgetåret 1947/48 anvisades 1 175 000 kronor. Någon anslagspost
för yrkesutbildning för långtidsinkallad beredskapspersonal upptogs härvid
icke vidare. Däremot uppfördes en post till »andra särskilda utbildningskurser»,
vilken skall disponeras för kurser i sådana yrken inom överstyrelsens
för yrkesutbildning verksamhetsområde, där det med hänsyn till det
144
Statsutskottets utlåtande nr 8.
aktuella arbetsmarknadsläget eller eljest är av väsentlig betydelse att omedelbara
åtgärder vidtagas för att snabbt öka tillgången på yrkesutbildad
arbetskraft. Kurser av detta slag, som anordnats under senare år, hava
avsetts för utbildning av murarlärlingar, tvättpersonal och skeppskockar.
På grund av en framställning från kommittén för partiellt arbetsföra
uppdrog Kungl. Maj:t i februari 1947 åt statens arbetsmarknadskommission
att i samråd med nämnda kommitté och överstyrelsen för yrkesutbildning
framlägga närmare förslag till åtgärder för utnyttjande av partiellt
arbetsför arbetskraft. Förslag framlades i november samma år om igångsättandet
av en försöksverksamhet för beredande av yrkesutbildning, omskolning
och arbetsträning åt partiellt arbetsföra, varvid enligt förslaget
skulle utnyttjas vakanta elevplatser vid yrkesutbildningskurser för arbetslösa
samt genom överstyrelsens försorg i samråd med arbetsmarknadskommissionen
anordnas särskild kursverksamhet. Kostnaderna för ekonomiska
förmåner till kursdeltagarna, undantagandes den timpenning, som utbetalades
vid kursen, skulle bestridas från det under femte huvudtiteln uppförda
anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft och kostnaderna
för kursverksamheten från det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget
till yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. Denna kursverksamhet
påbörjades i november 1948.
Den 25 februari 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t överstyrelsen för yrkesutbildning
att tills vidare, i mån av behov, i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
anordna särskilda kurser för omskolning av friställda byggnadsarbetare
samt annan friställd arbetskraft, som ansåges lämpad för
anställning inom verkstads- och därmed jämförlig industri. Genom Kungl.
Maj:ts beslut den 27 maj 1949 bestämdes att kostnaderna för timpenning
till kursdeltagarna samt övriga kurskostnader skulle bestridas från åttonde
huvudtitelns anslag till yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m.
Budgetåren 1948/49 och 1949/50 ha även med anlitande av medel, anvisade
för yrkesutbildningskurser för arbetslösa, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
anordnats särskilda kurser för vissa kvinnliga flyktingar.
Till alldeles övervägande del tillhörde deltagarna i de kurser, för vilka
kostnaderna budgetåret 1949/50 belastade den i åttonde huvudtitelns här
ifrågavarande anslag ingående anslagsposten till yrkesutbildningskurser för
arbetslösa, kategorierna friställd arbetskraft (395) och partiellt arbetsföra
(382). Endast en mindre del (109) voro hjälpsökande arbetslösa. I övrigt
utgjordes kursdeltagarna av flyktingar (50) samt f. d. fast anställt manskap
vid försvaret (2).
Kursdeltagarna anvisas av arbetsmarknadsstyrelsen och dess underlydande
organ, som även svara för beslut om och utbetalning av underhållsbidrag
till kursdeltagarna, undantagandes den timpenning, som vid kurserna
utbetalas till kursdeltagarna.
Kurserna anordnas, efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, genom
överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. Överstyrelsen svarar för den organisatoriska
och pedagogiska övervakningen.
Utskottet får för sin del understryka önskvärdheten av att den av
departementschefen omförmälda översynen kommer till stånd. Utskottet
anser vidare lämpligt, att till ett kommande år redogörelse lämnas riksdagen
för den sammanlagda omfattningen av de på förevarande område
förekommande olika åtgärderna och de kostnader, som hänföra sig till
Statsutskottets utlåtande nr 8.
145
dessa, samt dessa kostnaders fördelning på anslag under olika huvudtitlar.
Det torde även kunna ifrågasättas om icke anslagsrubriken borde ändras
till bättre överensstämmelse med anslagets användning för, bland annat,
utgifter avseende omskolning av arbetskraft i samband med arbetsmarknadsreglerande
åtgärder.
För nästa budgetår torde anslaget enligt utskottets mening kunna begränsas
till 1 100 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Yrkesutbildning skurser jör arbetslösa m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000
kronor.
297:o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 428—430),
vilket innebär en anslagshöjning med 27 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
298:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 430), vilket innebär en
anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
299:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 313, s. 431), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.
300:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 431 och 432), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
301 ro) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 432), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
10 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.
146
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
302:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 432), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cevientocli
betongteknik för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
303:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
317, s. 433—436) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor, innebärande en ökning
med 420 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ivar Persson
och Anderberg (I: 18) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson
i Kristinehamn och fröken Vinge (11:27), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att av de statsunderstöd, som enligt gällande bestämmelser
skola utgå till folkbibliotek samt biblioteksverksamhet i anslutning
till studiecirkelverksamhet, endast 98 procent skola utbetalas till sökanden,
medan återstoden skall disponeras för centrala åtgärder till främjande av
folkbiblioteksväsendet enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t
må meddela.
Till stöd för yrkandet, vilket sammanfaller med av bibliotekssakkunniga
i deras betänkande (SOU 1949: 28) och av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden
för nästa budgetår framlagt förslag, ha motionärerna anfört
huvudsakligen följande.
Som en av de mest angelägna åtgärderna för tämjande av folkbiblioteksväsendet
ha folkbi bliotekssakkunniga i sitt 1949 avgiva betänkande (SOU
1949: 28) betecknat upprättandet av ett centralt bibliografiskt organ, avsett
att betjäna i första hand landets folkbiblioteksväsen. Finansieringen
av det föreslagna organet skulle enligt de sakkunniga ske genom att 2 procent
av statsbidragen till folkbiblioteksväsendet innehölles och enligt särskilda
bestämmelser användes för bland annat detta ändamål. För att frågan
skulle kunna lösas utan dröjsmål, föreslogo de sakkunniga, att ett motsvarande
avdrag skulle göras redan å de nu utgående statsunderstöden till
folkbiblioteksväsendet. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för
Statsutskottets utlåtande nr 8.
147
budgetåret 1951/52 anslutit sig till detta förslag men förordat, att reduktionen
tills vidare endast skulle träffa understöden till folk- och studiecirkelbiblioteken.
Bland de ändamål, som skulle kunna tillgodoses genom
det föreslagna avdraget, har överstyrelsen vidare angivit anordnandet under
budgetåret 1951/52 av en nordisk fortbildningskurs för inom folkbiblioteksväsendet
anställd personal. En liknande kurs har tidigare anordnats
i Danmark genom Statens bibliotekstilsyn i Köpenhamn. Enligt planerna
för dessa fortbildningskurser skola de anordnas successivt av de olika nordiska
länderna. Även på denna punkt bygger överstyrelsen på ett förslag
från folkbibliotekssakkunniga.
Av årets statsverksproposition framgår, att Kungl. Maj:t icke ansett sig
böra förelägga riksdagen skolöverstyrelsens här angivna förslag, som ingår
i de förslag om ökat understöd åt folkbiblioteksväsendet, som överstyrelsen
framlagt i anslutning till ovannämnda sakkunnigbetänkande.
Enligt vår mening kan synnerligen starka skäl anföras för att en procentuell
andel av statsunderstöden användes till centrala åtgärder för underlättande
av folk- och skolbibliotekens arbete. Erfarenheterna från Danmark
där sedan 1937/38 en viss del (2^4 procent) av statsunderstöden på liknande
sätt innehållits, tala starkt i samma riktning. Med stöd av de innehållna
medlen har man där genomfört en rad betydelsefulla åtgärder av
bibliografisk och biblioteksteknisk art (samkataloger, boklistor, tryckta
katalogkort, vägledningar av olika slag etc.), bestritt kostnaderna för viss
kursverksamhet, lämnat bidrag till driften av olika kooperativa biblioteksföretag
o. s. v.
Vad särskilt angår behovet av ett centralt bibliografiskt organ, kunna vi
i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen starkt understryka detta.
Ett inrättande av ett sådant organ skulle på ett verksamt sätt avlyfta en
betydande arbetsbörda från de enskilda biblioteken. Sveriges allmänna biblioteksförening
fungerar för närvarande i begränsad utsträckning som bibliografisk
central. För att en sådan skall kunna erhålla erforderligt omfång
och tillräckligt kvalificerad ledning, krävas emellertid helt andra resurser
än dem föreningen förfogar över.
Det kan tilläggas, att man på bibliotekshåll givit sitt stöd åt det här
framlagda förslaget. Sveriges allmänna biblioteksförening har sålunda vid
upprepade tillfällen uttalat sig för att den föreslagna anordningen skulle
genomföras utan avvaktande av att folkbibliotekssakkunnigas förslag i övrigt
bleve realiserade.
Som framgår av det föregående medför förslaget icke några kostnader
för statsverket. Det synes böra genomföras med avseende på statsunderstöden
för kalenderåret 1951, vilka belasta förslagsanslaget till understöd åt
folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1951/52. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser om dispositionen av
det belopp, som enligt förslaget skall komma att innehållas.
JJtskottct får med anledning av det i motionerna I: 18 och TT: 27 gjorda
yrkandet framhålla, att den i motionerna förebragta utredningen icke synes
utskottet tillräcklig för ett bedömande av det ifrågasatta centrala organets
uppgifter, personalbehov, lokala förläggning m. in. På grund härav är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet förutsätter
emellertid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på förevarande
148
Statsutskottets utlåtande nr 8.
spörsmål och kommer att, därest Kungl. Maj:t finner sig böra intaga en
positiv ställning till detsamma, för riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot anslagsberäkningen för
nästa budgetår, hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 3 900 000 kronor;
b) att motionerna I: 18 och TI: 27 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
304:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 436), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 5 000 kronor.
305:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
319, s. 437—439), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 510 000
kronor.
306:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurserm.m. Kungl.
Maj:t har (punkt 320, s. 439 och 440) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 155 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Hallberg väckt motion (II: 28), vari hemställts,
att riksdagen måtte bevilja en höjning av bidraget för konsulentverksamhet
med 15 000 kronor, alternativt i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan
med 10 000 kronor, och att den höjda anslagssumman måtte utgå
av för studiecirkelverksamheten beräknat anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om en oförändrad medelsanvisning
av 155 000 kronor under detta anslag för nästa budgetår och
har sålunda icke funnit skäl biträda motionärens yrkande om höjning av
anslaget och en motsvarande minskning av anslaget till Understöd åt
studiecirkelverksamhet. Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
149
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 28, såvitt här är i fråga,
till Understöd för anordnande av folkbildningslcurser m.m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 155 000
kronor.
307:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 321, s. 440), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor.
308:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 322, s. 440 och 441) — vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor — och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 306 :o) anfört rörande motionen II: 28 hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 28, såvitt här är i fråga,
till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.
309:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 441), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
310:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 441 och 442), vilket innebär
en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 61 500 kronor.
311:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325, s. 442
—444), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 600 000 kronor.
150
Statsutskottets utlåtande nr 8.
312:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 326, s. 444 och 445) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1951/52 till ettvart av dessa båda ändamål
anvisa ett anslag av 30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Elmén m. jl. väckt motion (II: 249), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att öka anslaget till Bidrag till verksamheten
vid hemgårdar från 30 000 kronor till 60 000 kronor.
Utskottet. I anledning av motionen II: 249 får utskottet liksom i fjol
framhålla, att utskottet icke är berett att — innan ställning tagits till
det av 1947 års ungdoms vårdskommitté framlagda förslaget angående
statsbidrag till s.k. fritidsgårdar, innefattande bland annat även hemgårdar
—tillstyrka den av motionärerna begärda anslagshöjningen. Utskottet avstyrker
alltså bifall till motionen och ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 249,
a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;
b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
313:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 327, s. 445—448)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 489 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmhäck m. jl.
(I: 260) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson i Osby
m. fl. (II: 244), i vilka hemställts, att riksdagen ville, utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit, bevilja till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
för främjande av dess verksamhet 6 000 kronor, till instruktörer för nykterhetsupplysning
20 000 kronor och till främjande av olika nykterhetsorganisationers
verksamhet 10 000 kronor och sålunda såsom bidrag till
undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
anvisa tillhopa 525 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har — under framhållande av att från vederbörande
organisationer för nästa budgetår äskats statsbidrag till ett sammanlagt
belopp av 983 450 kronor — föreslagit höjning av anslaget med 331 000
kronor till 820 000 kronor. Anslagsäskandena framgå av följande sammanställning.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
151
1 Bidragets ändamål |
Beviljat bidrag för |
För budgetåret 1951/52 |
||
1939/40 kronor |
1950/51 kronor |
begärt bidrag kronor |
av överstyrelsen |
|
1. Centralförbundet för nykterhetsundervis- |
||||
ning för främjande av förbundets verk- |
||||
50 000 |
85 000 |
98 000 |
92 000 |
|
1 , 2 Föreläsnings- och instruktionsverksamhet |
( + 7 000) |
|||
, för nykterhetens främjande m. m..... |
140 000 |
125 000 |
180 000 |
140 000 |
3. Anordnande av en allmän utbildnings- |
||||
kurs i alkoholfrågan........... |
11000 |
11000 |
14 600 |
14 600 |
4. C. F. N. för anordnande av en fortbild- |
||||
; ningskurs i alkoholfrågan för lärare vid |
8 000 |
8 000 |
8 000 |
|
5. C. F. N. för anskaffande av undervisnings- |
||||
filmer i alkoholfrågan........... |
— |
— |
30 000 |
'' |
6 a. Utgivande av en handledning för lärare |
||||
1 vid nykterhetsunderviSningen...... |
5 000 |
(-5 000) |
||
6 b. C. F. N. för utgivande av ny undervis- |
||||
ningsmateriel för nykterhetsundervis- |
30 000 |
7 500 |
||
7 Främjande av De kristna samfundens |
(+7 500) |
|||
) nykterhetsrörelses verksamhet...... |
5 000 |
20 000 |
35 000 |
25 000 |
8. Främjande av Svenska sällskapets för |
||||
nykterhet och folkuppfostran verksam- |
3 425 |
2 000 |
_ |
— |
(—2 000) |
||||
9. Främjande av Sveriges storloges av |
||||
I.O.G.T. upplysnings- och ungdomsverk- |
||||
33 000 |
35 000 |
206 000 |
60 000 |
|
10. Främjande av Sveriges godtemplares |
( + 25 000) |
|||
ungdomsförbunds verksamhet...... |
2 000 |
3000 |
9 000 |
5 000 |
11 Främjande av Sveriges blåbandsförenings |
||||
upplysnings- och ungdomsverksamhet. . |
10 000 |
11000 |
18 500 |
15 000 |
; 12. Främjande av Nationaltemplarordens |
(t4 UUU) |
|||
upplysnings- och ungdomsverksamhet. . |
11 500 |
11000 |
20 000 |
18 000 |
13. Främjande av nykterhetsorganisationen |
||||
Verdandis upplysnings- och ungdomsverk- |
5 000 |
6 000 |
8 000 |
7 000 |
14. Främjande av Sveriges studerande ung- |
(+1 000) |
|||
doms helnykterhetsförbunds verksamhet |
8 000 |
11000 |
19 000 |
15 000 |
15. Främjande av nykterhetsföreningen Vita |
||||
Bandets upplysnings- och ungdomsverk- |
||||
6 000 |
6 000 |
7 500 |
7 500 |
|
16. Främjande av Sveriges lärares nykter- |
( + 1 500) |
|||
8 500 |
10 000 |
14 000 |
11 000 |
|
( + 1000) |
1 l)et för budgetåret 1850/51 beviljade bidraget avser eu instruktionskurs rörande lektionsverksamhet
i alkoholfrågan.
152
Statsutskottets utlåtande nr 8.
f |
Beviljat bidrag för |
För budgetåret 1951/52 |
||
Bidragets ändamål |
1939/40 kronor |
1950/51 kronor |
begärt bidrag kronor |
'' av överstyrelsen |
17. Främjande av Svenska läkarnas nykter- |
! |
|||
hetsförenings verksamhet......... 18. Främjande av Järnvägsmännens helnyk- |
3 000 |
6 000 |
10 000 |
10 000 j ( + 4000) i |
terhetsförbunds verksamhet........ 19. Främjande av Motorförarnas helnykter- |
5 000 |
6 000 |
9 500 |
8 000 t ( + 2 000) i |
hetsförbunds verksamhet......... 20. Främjande av Sveriges polismäns helnyk- |
19 000 |
23 000 |
39 000 |
SO 000 1 ( + 7 000) j |
terhetsförbunds verksamhet....... 21. Bidrag till uppehållande av Internatio-nella byråns i Lausanne för alkoholismens |
1000 |
3 000 |
1000 | 1 |
|
1’alcoolisme) verksamhet......... 22. Instruktörer för nykterhetsupplys- |
3 500 |
5 500 |
5 500 |
5 500 ! |
ning..........:.......... 23. Främjande av Sveriges nykterhetssäll- |
42 000 |
72 500 |
168 850 |
113 100 |
skaps representantförsamlings verksamhet 24. Främjande av Kommitténs för samarbete |
18000 |
16 000 . |
||
eningsrörelsen verksamhet......... 25. Främjande av Kvinnoföreningarnas sam-arbetskommittés för nykterhetsfrågor |
10 000 |
15 000 |
15 000 |
|
verksamhet................ 26. Främjande av Svenska frisksportarför- |
5 000 |
10 000 |
10 000 |
|
bundets verksamhet............ 27. Bidrag till nykterhetsorganisationer för |
7 000 |
3 000 ! ( + 3 000) |
||
nader................ 28. Främjande av nykterhet på andra än |
170 000 |
|||
dryckenskapens följder.......... |
3 375 |
12 000 |
— |
12 800 |
Summa kronor |
489 000 |
983 450 |
820 000 1 |
Besparing sutredning en har föreslagit, att anslaget för budgetåret 1951/52
uppföres med 400 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande till
innevarande budgetår med 89 000 kronor. Även om den verksamhet, somj
understödes med medel ur förevarande anslag, vore betydelsefull ur social
synpunkt, ansåge utredningen, att den liksom åtskillig annan social och kulturell
verksamhet borde få vidkännas en av det statsfinansiella läget motiverad
begränsning.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
153
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Även om starka skäl anförts till stöd för en anslagshöjning, kan jag likväl
i nuvarande statsfinansiella läge icke tillstyrka en höjd medelsanvisning.
Jag vill erinra om att de förslag, som kunna förväntas från 1944 års nykterhetskommitté,
sannolikt torde komma att beröra även den med förevarande
anslag avsedda verksamheten. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning
är jag icke heller beredd att förorda en sänkning av anslaget. Jag
förordar därför, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Det bör såsom
hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om anslagets disposition.
Till stöd för yrkandet i motionerna I: 260 och II: 244 om höjning av förevarande
anslag har anförts bland annat följande.
Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) är för sin verksamhet
nästan uteslutande beroende av statens ekonomiska bidrag. Förbundet
har sin personal lönegradsplacerad enligt statens lönesystem. Det rörliga
tilläggets höjning till 20 procent medför ökade lönekostnader med ett avrundat
belopp av 6 000 kronor. Då förbundet icke kan tänkas få ökade bidrag
från annat håll, synes oss anslagsposten »Centralförbundet för nykterhetsundervisning
för främjande av förbundets verksamhet» böra ökas med
6 000 kronor.
För närvarande utgår anslag till instruktörer för nykterhetsupplysning
med sammanlagt 72 500 kronor. Till tio heltidstjänstgörande instruktörer
lämnas bidrag med 6 000 kronor till varje. Därjämte utgå bidrag med 7 000
kronor till Sveriges lärares nykterhetsförbund för en instruktör och 5 500
kronor till SSUH likaledes för en instruktör. De båda sistnämnda äro deltidstjänster.
De olika organisationerna ha anhållit, att bidraget till heltidsanställd instruktör
för budgetåret 1951/52 måtte höjas med 2 000 kronor till 8 000
kronor. Sveriges lärares nykterhetsförbund har hemställt om 8 500 kronor
och SSUH om 8 100 kronor för sina deltidsanställda instruktörer.
Ytterligare förtjänar följande framhållas i fråga om denna punkt. När
statsmakterna första gången beviljade bidrag till instruktörer hos nykterhetsorganisationema,
tänkte man sig, att statsbidraget skulle täcka ungefär
halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet (lön, resor, traktamenten
m. m.). I fråga om instruktörerna hos Sveriges lärares nykterhetsförbund
och SSUH utgick man ifrån att kostnaderna väsentligen skulle täckas av
statsbidraget, då verksamheten huvudsakligen avser skolor och ifrågavarande
organisationer icke ha möjlighet att själva tillskjuta några större belopp.
Med hänsyn till de redan tidigare undan för undan inträdda stegringarna
särskilt i fråga om löner, resor och traktamentskostnader torde statsbidraget
under senare tid icke ha svarat mot förutnämnda grunder för bidragen.
Därtill komma de senast inträffade ökningarna av löner och priser,
som medföra väsentligt stegrade kostnader. Godtemplarorden räknar med
att de genomsnittliga kostnaderna för varje instruktörs verksamhet, inberäknat
resor, traktamentskostnader in. m., i fortsättningen komma att uppgå
till omkring 15 500 kronor per år.
Vi vilja därför föreslå, att anslagen till redan inrättade instruktörsbefattningar
med heltid höjas med 1 750 kronor för varje samt att bidragen till
instruktörerna hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH höjas med
1 500 kronor. Dessa höjningar av bidragen skulle medföra en kostnadsökning
av 20 500 kronor.
154
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Ett flertal av nykterhetsorganisationerna ha fasta expeditioner med anställda
funktionärer. Även i fråga om dessa äro i nuvarande läge löneförhöjningar
aktuella. Av detta skäl synes det oss påkallat, att de anslag, som
utgå till de olika nykterhetsorganisationerna (posterna 7—20 och 24—25 i
sammanställningen i statsverkspropositionen), höjas något. Vi föreslå härtill
10 000 kronor, vilket belopp utgör 6 procent av de nämnda anslagsposternas
summa. Det bör framhållas, att förändringarna i penningvärdet
återverka icke endast på lönerna utan även på övriga kostnader för verksamheten.
I vårt nyssnämnda förslag har emellertid icke inräknats någon
kompensation för sådana övriga kostnader.
Utskottet, som icke ansett sig böra i rådande statsfinansiella läge tillstyrka
bifall till det i motionerna I: 260 och II: 244 framställda yrkandet,
ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:260 och II: 244, till
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 489 000 kronor.
314:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Kungl. Maj:t
har (punkt 328, s. 448—451) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 25 000 kronor, innebärande oförändrad
medelsanvisning.
Skolans styrelse har i skrivelse till skolöverstyrelsen den 31 mars 1950
hemställt om bidrag för budgetåret 1951/52 med 60 000 kronor till skolans
verksamhet och 300 kronor till dess bibliotek. Vidare har styrelsen i skrivelse
till överstyrelsen den 10 augusti 1950 som ett primärt önskemål framhållit,
att frågan om skolans framtida ställning nu utan dröjsmål upptoges
till slutligt avgörande. Styrelsen har därvid även som ett alternativ till sina
i förstnämnda skrivelse framförda anslagsäskanden hemställt, att statsbidrag
till lärarlöner vid skolan måtte — i anslutning till det system, som av
1941 års lärarlönesakkunniga föreslagits för folkhögskolornas vidkommande
— utgå med 90 procent av de lönebelopp skolöverstyrelsen fastställde. Det
statsbidrag, som vid bifall härtill komme att erfordras, har beräknats till
omkring 53 600 kronor.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Det torde icke råda något tvivel om att musikskolan i Arvika har en
viktig uppgift att fylla i det folkliga bildningsarbetet i vårt land. Verksamheten
vid skolan har också i skilda sammanhang fått vackra vitsord och
redan det ekonomiska stöd, som givits av såväl staten som lokala myn
-
155
Statsutskottets utlåtande nr 8.
digheter, är givetvis att fatta som uttryck för uppskattning av skolans
arbete. Jag har också själv tidigare, då jag haft att anmäla frågan om
bidrag till skolan, betonat, att jag funnit en ökning av statsbidraget vara
i och för sig önskvärd. Från skolans sida har nu framhållits, att skolan
snart nog kunde väntas komma i en situation då, en fastare ekonomisk
grund för dess verksamhet bleve absolut nödvändig. Därjämte har uttalats
önskemål om en reglering av skolans ställning överhuvudtaget. Ehuru
jag är medveten om att det även ur statens synpunkt är ett bestämt intresse
att skolan, av vars elever enligt uppgift för närvarande 85 procent
äro från andra delar av riket än Värmlands län, för sin verksamhet, erhåller
tryggare och bättre villkor, anser jag mig.emellertid.av .ekonomiska
skäl även i år böra förorda, att statens bidrag bibehalles vid sin nuvarande
storlek och att något beslut icke i detta sammanhang fattas om en reglering
av skolans ställning. Då jag intager denna ståndpunkt, vill jag emellertid
samtidigt framhålla, att ett ytterligare uppskov utöver nu förordade
med avgörandet av nu berörda frågor om ett utvidgat statligt stöd till
skolan och en reglering av dess ställning helst icke bör ske, bland annat
med hänsyn till att staten medverkat till åtgärder, som för skolan medför
ökade utgifter i form av räntor och pensionsavgifter. För närmast kommande
budgetår räknar jag emellertid med att det även med oförändrat
statsbidrag skall finnas möjligheter till fortsatt verksamhet vid skolan i en
omfattning och med en organisation, som ungefär motsvarar nuvarande
förhållanden.
Utskottet får erinra därom, att utskottet i sitt utlåtande nr 8 vid 1950
års riksdag framhöll, att musiklivet inom vårt skolväsen och jämväl inom
det folkliga bildningsväsendet under senare år fått ett markerat uppsving
samt att musikskolan i Arvika syntes utskottet representera ett kulturellt
värde, som givetvis vore förtjänt av tillräckligt ekonomiskt stöd från det
allmännas sida. Utskottet erinrade vidare om att ställning för det dåvarande
icke tagits till folkbildningsutredningens förslag rörande musikskolan,
varjämte utskottet uttalade önskvärdheten av att denna fråga snarast möjligt
toges under omprövning. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär
för nästa budgetår oförändrad medelstilldelning till musikskolan. Departementschefen
har emellertid framhållit att ett ytterligare uppskov utöver
vad nu förordats med avgörandet av frågorna om utvidgat statligt stöd till
skolan och en reglering av dess ställning helst icke borde ske med hänsyn
bland annat till att staten medverkat till åtgärder, som för skolan medförde
ökade utgifter i form av räntor och pensionsavgifter. Utskottet anser sig
böra understryka detta departementschefens uttalande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 25 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:
Understöd för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
156
Statsutskottets utlåtande nr 8.
315:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 451), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.
316:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 330, s. 451 och 452), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.
317:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331,
s. 452), vilket innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kronor.
318:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 332, s. 452 och 453), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 86 800
kronor.
319:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 333, s. 453), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
320:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 334, s. 453), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
157
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
321 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 335, s. 454 och 455) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock
till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 260 000 kronor, innebärande en ökning med
1 800 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 330), vari hemställts, att
riksdagen måtte höja den i avlöningsstaten för gymnastiska centralinstitutet
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med, utöver av departementschefen föreslaget belopp, ytterligare
4 752 kronor för att bereda fyra lärare i gymnastik samt lek och idrott
anställning som extra tjänstemän i lönegrad Cg 27.
Direktionen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår icke ifrågasatt
någon höjning av anslaget. Direktionen har framhållit, att den alltjämt
vidhölle sina i anslagsäskandena för innevarande budgetår framförda förslag
— bland annat om inrättande i stället för fyra med arvode å 11 760
kronor förenade lärarbefattningar i gymnastik samt i lek och idrott av
motsvarande antal tjänster i Cg 27 — vilka icke vunnit statsmakternas
bifall, men att direktionen med hänsyn till kravet på återhållsamhet ansett
sig icke böra nu förnya dessa yrkanden.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I anledning av en av direktionen i skrivelse den 8 december 1949 gjord
framställning i fråga om rätten till sjukvård och begravningshjälp för förutnämnda
lärare i gymnastik samt i lek och idrott har statens lönenämnd
erinrat om att enligt de av statsmakterna godkända grunderna för 1947 års
lönereglering arvodesanställning i möjligaste mån borde undvikas och avvecklas
för heltidsanställd personal, varför nämnden ansåge att ifrågavarande
arvodesbefattningar borde omändras till löneplansreglerade tjänster.
Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att nämnda fyra lärare
i gymnastik samt i lek och idrott erhålla anställning som extra tjänstemän
i Cg 25. Till följd härav bör arvodesposten minskas med 47 040 kronor till
46 910 kronor samt icke-ordinarieposten uppräknas med 43 200 kronor.
I motionen II: 380 har anförts följande.
I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 335, angående
Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar har departementschefen förordat
att fyra med arvode å 11 760 kronor förenade lärarbefattningar i gymnastik
samt lek och idrott omändras till motsvarande antal tjänster i
Cg 25.
158
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Direktionen över institutet framförde i sina anslagsäskanden för innevarande
budgetår förslag om dessa tjänsters placering i Cg 27. I sina äskanden
för nästa budgetår framhåller direktionen, att den alltjämt vidhåller
detta förslag.
Dessa fyra befattningar inrättades i samband med institutets omorganisation
1934. I riksdagens skrivelse 1934: 269 (s. 10) anfördes rörande dessa
befattningshavares arvoden följande.
Direktionen har, med utgående från att jämväl de ordinarie lärarna i
gymnastik samt i lek och idrott skulle placeras i lönegraden B 26, för här
ifrågavarande lärare föreslagit ett årligt arvode av 8 500 kronor. En ledamot
av direktionen har, med utgångspunkt från att de ordinarie lärarna
komme att placeras i lönegraden B 24, föreslagit ett arvode av 7 500 kronor.
Mot detta belopp, som något understiger begynnelselönen i lönegraden
B 24 (7 668 kronor) har riksdagen icke funnit något att erinra, för så
vitt angår de manliga lärarna. För de ordinarie kvinnliga lärarna har riksdagen
tidigare, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, godtagit lönegraden
B 21. Med hänsyn till att begynnelseavlöningen i denna lönegrad uppgår
till 6 420 kronor, finner riksdagen sig böra för nu ifrågavarande kvinnliga
lärare avse ett årligt arvode av 6 300 kronor.
Sedermera ha de kvinnliga lärarna erhållit samma löneställning som de
manliga.
1934 års riksdag ansåg sålunda, att arvodet till dessa icke-ordinarie
lärare i huvudsak borde motsvara begynnelselönen för de ordinarie lärarna
i gymnastik samt lek och idrott. Sistnämnda lärarbefattningar äro nu placerade
i lönegrad Ca 27.
Såsom motiv för höjd löneställning för dessa lärare har direktionen anfört
följande.
Såsom direktionen uttalade 1933 är det nödvändigt, att ersättningen
till dessa icke-ordinarie lärare tillmätes så, att platserna bliva verkligt lockande
för framstående och dugande krafter. För närvarande är förhållandet
det, att dessa lärare i regel få väsentlig löneminskning vid gymnastiska
centralinstitutet jämfört med full tjänst vid läroverk eller seminarier. Ur
ekonomisk synpunkt ha dessa befattningar därför blivit allt annat än lockande,
och det har visat sig mycket svårt att tillsätta dessa ur utbildningssynpunkt
mycket viktiga befattningar med fullt kvalificerade befattningshavare.
I utlåtande över direktionens framställning 1948 om förhöjt arvode för
ifrågavarande lärare syntes en placering av dessa lärare i lönegraden Cg 27
statskontoret motiverad med hänsyn till tjänsternas speciella karaktär.
Utskottet. Med hänsyn till vad i frågan tidigare förekommit har utskottet
funnit vissa skäl tala för det i motionen framförda yrkandet om ifrågavarande
lärartjänsters inplacering i Cg 27, vilket även överensstämmer
med av statskontoret i ärendet intagen ståndpunkt. Utskottet har emellertid
— med beaktande bland annat av att även departementschefens förslag
om tjänsternas placering i Cg 25 innebär eu viss förbättring av dessa
befattningshavares anställningsförhållanden — icke ansett sig i nuvarande
läge böra biträda motionärens förslag. Utskottet förutsätter emellertid att,
därest erfarenheten skulle visa att löneplaceringen i Cg 25 icke befinnes
lämpligt avvägd, Kungl. Maj:t upptager förevarande fråga till förnyat
bedömande.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
159
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 330,
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 104 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 910
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 86 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 22 490
Summa kronor 260 000
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1951 /52 anvisa ett förslagsanslag av 260 000 kronor.
322:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 455), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 85 200 kronor.
323:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 455 och 456), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 kronor.
324:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 456), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.
325:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339,
s. 456), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
160
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.
326:o) Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag för vissa
ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 456), vilket
innebär en anslagsminskning med 9 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag
för vissa ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 11 000 kronor.
327:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 457), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.
328:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 457), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.
329:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 343, s. 457 och 458), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
330:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 459 och 460),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 285 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
161
331 :o) Vetenskapliga bibliotekens chefsråd. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon och Andrén
(1:42) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge (II: 57), har
hemställts, att riksdagen ville besluta dels hemställa hos Kungl. Maj:t, att
ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd inrättas från den 1 juli 1951 i
huvudsaklig överensstämmelse med 1945 års universitetsberednings förslag,
och dels anvisa erforderliga medel för sekreterararvode och reseersättningar.
Till stöd för nämnda yrkanden har anförts i huvudsak följande.
De vetenskapliga biblioteken äro ett mycket viktigt led i den vetenskapliga
forskningen. I 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden
framhålles att de vetenskapliga specialbiblioteken inom de naturvetenskapliga,
tekniska och medicinska områdena äro lika viktiga som laboratorierna
och att mycket primärarbete i laboratorierna kan bli överflödigt genom välförsedda
och effektiva bibliotek.
Forskarna i de vetenskapliga biblioteken utgöras ingalunda enbart av
vetenskapsmän och studerande. Som exempel kan nämnas, att en undersökning
vid tekniska högskolans bibliotek visat, att mer än två tredjedelar
av dess lån förmedlades till personer utom högskolan. Vid karolinska institutets
bibliotek är utlåningen till läkare över hela landet mycket omfattande.
Vid åtskilliga andra vetenskapliga specialbibliotek sträcker sig verksamheten
långt utanför vetenskapsmännens krets.
Givetvis är det önskvärt att biblioteken samarbeta, så att samma bokverk
endast i undantagsfall genomgås för specialkatalogisering i mer än ett
bibliotek. Ett sådant samarbete har redan nu etablerats såväl bland folkbiblioteken
som mellan vissa grupper av specialbibliotek (till exempel
de tekniska biblioteken och industribiblioteken), men önskvärt är att liknande
samarbete kommer till stånd mellan andra grupper av bibliotek eller
andra institutioner, som ofta anlita likartad litteratur. Ett sådant utvidgat
samarbete skulle kunna spara dyrbar tid för den forskande allmänheten
och delvis också för biblioteken. Om arbetsbördan inom biblioteken skall
hållas inom rimliga gränser, måste alla möjligheter till rationalisering tillvaratagas.
Tiden synes nu vara inne att förverkliga ett förslag av 1945 års universitetsberedning,
vilket för en obetydlig kostnad skulle öppna möjligheter för
ett vidgat samarbete mellan biblioteken, något som med all sannolikhet
skulle kunna leda både till en önskvärd rationalisering och till bättre kundtjänst.
Detta förslag, som återgives i SOU 1947: 75, innebär att ett samarbetsorgan
skulle bildas, som förslagsvis skulle benämnas de vetenskapliga
bibliotekens chefsråd. Rådet skulle åtminstone till en början endast bestå
av dels cheferna för landets fyra stora vetenskapliga bibliotek: kungliga
biblioteket, de båda universitetsbiblioteken och Göteborgs stadsbibliotek,
dels en femte medlem, lämpligen utsedd av Kungl. Maj: t och representerande
något av de stora specialbiblioteken i riket. Kungl. Maj:t skulle äga
att bland ledamöterna utse ordförande. Utom sig skulle rådet utse en sekreterare
med fast arvode. Till chefsrådets förfogande skulle ställas ett belopp
på 2 500 kronor för sekreterararvode och reseersättningar.
Detta chefsråd skulle verka för ökat samarbete mellan de vetenskapliga
biblioteken, syftande till en smidig rationalisering av arbetsformerna, utan
att därför de enskilda institutionernas verksamhet behövde förlora sin in
11
— Bihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 8.
162
Statsutskottets utlåtande nr 8.
dividuella prägel genom en långt driven centralisering. Bland viktiga uppgifter
för rådet nämner universitetsberedningen vidare, att det borde verka
för att vissa samkataloger upprättas, i första hand över de svenska bibliotekens
bestånd av utländska tidskrifter och andra periodiska publikationer.
Själva katalogiseringsarbetet skulle icke ombesörjas av rådet utan ske i
samarbete mellan de olika biblioteken. Sådana samkataloger äro av utomordentlig
betydelse inte bara för forskarna; de äro också en viktig förutsättning
för en målmedveten och rationell bokanskaffningspolitik. Universitetsberedningen
framhåller även, att om våra vetenskapliga bibliotek kunde
samordna sina katalogiseringsprinciper, skulle man kanske i framtiden
kunna trycka eller på annat sätt mångfaldiga katalogkort, som vore brukbara
för de olika bibliotekens kataloger, något som givetvis skulle medföra
besparing av arbetskraft. Så sker ju redan i stor utsträckning inom folkbiblioteken,
där emellertid förhållandena i detta hänseende ligga enklare
till. Framför allt skulle emellertid rådet utgöra en för de olika vetenskapliga
biblioteken gemensam remissinstans. Tillvaron av en sådan gemensam
remissinstans skulle, säger beredningen, i och för sig bidraga till samarbetets
intensifiering.
Tanken på ett sådant chefsråd är inte ny. Liknande förslag ha tidigare
framförts bland annat i 1923 års betänkande angående läroverks- och landsbibliotek
(SOU 1923: 7) och i 1944 års betänkande angående litteraturtjänsten
inom de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17) samt i skrifter av
kungl. vetenskapsakademiens bibliotekarie, fil. dr Arne Holmberg, och bibliotekarien
vid Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, fil. lic. Älvar Silow.
Sedermera ha folkbibliotekssakkunniga i sitt betänkande (SOU 1949:28)
framlagt förslag om ett kontaktorgan mellan folkbiblioteken och övriga
bibliotek.
o Samtidigt med att diskussionerna om dessa betänkanden och förslag pågått,
har ett betydelsefullt steg tagits till ökat samarbete mellan vissa av
de vetenskapliga biblioteken i och med bildandet av stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd, som har till ändamål att utvidga och i fastare former
organisera samarbetet mellan de offentliga biblioteken i Stockholm. Nämnden
har genom sina medlemmar anknytning till alla mera betydande statliga
bibliotek i Stockholm med kungl. biblioteket i spetsen, till det kommunala
Stockholms stadsbibliotek och till privata institutioner som Svenska
akademiens Nobelbibliotek och Arbetarrörelsens arkiv.
Om man endast ser till antalet vetenskapliga bibliotek, äro de flesta representerade
i stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd. Emellertid stå
några av de största och mest betydelsefulla biblioteken på grund av sin
geografiska belägenhet utanför, bland annat de båda universitetsbiblioteken
samt Göteborgs stadsbibliotek och Chalmers tekniska högskolas bibliotek.
I en officiell samarbetsorganisation mellan de vetenskapliga biblioteken
måste dessa bibliotek ovillkorligen vara med.
Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd blir ingalunda överflödig, om
chefsrådet bildas. Mångfalden och den heterogena karaktären hos de till
nämnden anslutna biblioteken ställa stora krav på samarbetsnämndens
initiativkraft. I synnerhet för de mindre specialbiblioteken torde en rådgivande
verksamhet från nämndens sida kunna medverka till rationalisering
och ökad effektivitet. Man kan icke räkna med att chefsrådet får tid att i
tillräcklig utsträckning syssla med alla de problem, som gälla de olika specialbiblioteken.
Det förefaller lämpligast att den ledamot av chefsrådet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
163
som enligt universitetsberedningens förslag skulle representera de vetenskapliga
specialbiblioteken, utses efter förslag från samarbetsnämnden. Han
kan då även tjäna som förbindelseman mellan rådet och nämnden.
Det behöver måhända understrykas, att tidpunkten för rådets inrättande
icke synes behöva uppskjutas på grund av olika pågående eller avslutade
utredningar om bibliotekspersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden.
De nuvarande svårigheterna i fråga om personalrekryteringen lättas
visserligen icke genom tillskapandet av det föreslagna chefsrådet, men rådet
skulle i så många andra avseenden kunna främja den svenska forskningen
och över huvud taget det svenska samhället, att dess inrättande
icke längre bör uppskjutas.
Som ovan nämnts beräknade universitetsberedningen, att rådet icke
skulle draga andra kostnader än ett sekreterararvode jämte resekostnader
för sekreteraren och rådets ledamöter. Det av beredningen föreslagna beloppet
på 2 500 kronor torde dock nu behöva uppräknas något med hänsyn
till penningvärdets fall och de väntade taxehöjningarna vid järnvägarna.
Utskottet. Det i förevarande motioner I: 42 och II: 57 gjorda yrkandet
om inrättandet av ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd bygger på ett
av universitetsberedningen framställt förslag i ämnet. Utskottet får framhålla,
att såvitt utskottet kan bedöma ett realiserande av ifrågavarande
förslag skulle vara ägnat att medverka till en ändamålsenlig samordning
och rationalisering av de vetenskapliga bibliotekens verksamhet. Da universitetsberedningens
betänkande i nu berörda avseende alltjämt är av
Kungl. Maj:ts prövning beroende och då osäkerhet för närvarande råder
rörande de kostnader, som kunna vara förbundna med chefsrådets inrättande,
har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 42 och II: 57 icke må av riksdagen bifallas.
332:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 460), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 600 000 kronor.
333:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 460), vilket innebiir anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 93 000 kronor.
164
Statsutskottets utlåtande nr 8.
334:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 461), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor.
335:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 461), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
336:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 349, s. 461 och 462), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor.
337:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
350, s. 462), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
338:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 351, s. 462—464)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
339:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 464),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
165
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
340:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 353, s. 464), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga
forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig forskning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
341 :o) Flyg- och navalmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 354, s. 465—467) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinsk forskning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
295 000 kronor.
342:o) Utrustning för centrifuganläggning vid karolinska medikokirurgiska
institutets fysiologiska institution. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 355, s. 467), vilket innebär en anslagsminskning med
42 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrustning för centrifuganläggning
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska
institution för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 157 500 kronor.
343:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 356, s. 467 och 468), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.
344:o) Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 468 och 469), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 45 000 kronor.
166
Statsutskottets utlåtande nr 8.
345:o) Matematikmaskinnämnden: Anskaffning av matematikmaskinutrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 469
—471), vilket innebär en anslagsminskning med 110 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Anskaffning
av matematikmaskinutrustning för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 572 000 kronor.
346 :o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 359, s. 472), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F.s
forskningsinstitut för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 115 000 kronor.
347:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 472), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
348:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 361, s. 472 och 473), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 64 700
kronor.
349:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 473 och
474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.
350:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 474), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
4 000 kronor.
167
Statsutskottets utlåtande nr 8.
351 :o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
364, s. 474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
352:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 474), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
353:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 366, s. 474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
354:o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 475), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vetenskaplig expedition
till Antarktis för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 98 000 kronor.
355 :o) Kostnader för inlösen av vissa ofrankerade postförsändelser
till Göteborgs stadsbibliotek. I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Ohlon m. fl. (I: 78) och den andra inom
andra kammaren av herr Schmidt m. fl. (II: 99) har hemställts, att riksdagen
ville besluta, att Göteborgs stadsbibliotek beviljas ett anslag å 9 000
kronor, avsett att täcka dess kostnader för inlösen av ofrankerade postförsändelser
innehållande tryckalster, som tillkommit under tiden 1 januari
1950—30 juni 1951 och som boktryckare enligt gällande lag äro skyldiga
att kostnadsfritt tillställa biblioteket.
Till stöd för yrkandet har anförts i huvudsak följande.
Göteborgs stadsbibliotek intar en särställning bland stadsbiblioteken i
landet. Det är icke, såsom mängden av övriga stadsbibliotek, ett folkbibliotek.
Dess uppgift är att främja och tjäna icke folkbildningen utan forskningen
och de högre studierna. Det är ett vetenskapligt bibliotek med en
karaktär, som nära överensstämmer med kungl. bibliotekets och universitetsbibliotekens
i Uppsala och Lund.
Pariteten med de tre stora statsbiblioteken har utsträckts till att omfatta
även rätten till friexemplar. I »Lag angående skyldighet att avlämna för
bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift» (SFS 1949: 166), vilken lag
trädde i kraft den 1 januari 1950, stadgas nämligen bland annat, att »av
168
Statsutskottets utlåtande nr 8.
varje tryckt skrift, som framställts här i riket och här utgivits, skall boktryckaren
från upplagan avtaga och utan betalning till ettvart av kungl
biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt stadsbiblioteket
i Göteborg avlämna ett exemplar».
I fråga om mottagandet av friexemplar har Göteborgs stadsbibliotek
däremot placerats i särklass. Visserligen har Kungl. Maj: t, på därom av
cheferna för de fyra biblioteken gjord framställning, i brev till generalpoststyrelsen
av den 21 december 1949 förklarat, att boktryckare må utan frankenngssky
1 d i gliet till postbefordran avlämna friexemplaren. Men samtidigt
har Kungl. Maj:t bestämt, att postavgifterna skola vad angår kungl. bibliotek.
och universitetsbiblioteken gäldas av allmänna medel på sätt som
föreskrivits i förordningen den 8 juni 1945 (SFS 1945: 329) angående utgörandet
av postavgifter för tjänsteförsändelser m. in., under det att Göteborgs
stadsbibliotek skall mot enkelt porto lösa sina friexemplar. Styrelsen
för sistnämnda bibliotek hemställde den 3 februari 1950, att Kungl.'' Maj:t
matte taga detta ärende under förnyad omprövning samt föreskriva, att
Göteborgs stadsbibliotek även i fråga om mottagandet av friexemplaren
likställes med de tre övriga biblioteken.
Såsom stöd för nämnda hemställan anförde styrelsen bland annat, att
biblioteket i avsevärd omfattning fyller ett statligt organs uppgifter i vetenskapens
och bildningsarbetets tjänst. Dess utlåning till de tre stora vetenskapliga
statsbibhoteken i Stockholm, Uppsala och Lund är högst betydande.
Göteborgs stadsbibliotek fungerar vidare såsom vetenskapligt
centralbibhotek för västra Sverige. År 1935 fastställde cheferna för de vetenskapliga
biblioteken gemensamma bestämmelser i fråga om utlåningen
tdl andra orter, innebärande en indelning av landet i fyra utlåningsdistrikt
med bestämda gränser. Göteborgs stadsbibliotek är central för ett av dessa
distrikt. Utlåningen har på senare tiden tagit en allt större omfattning
Under decenniet 1939—1948 utlånades till andra svenska bibliotek icke
mindre än 22 317 volymer, varav 6 565 volymer till kungl. biblioteket och
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. År 1949 utlånades 3 048 volymer
till andra bibliotek, medan endast 1 746 inlånades.
Utlåningen de svenska biblioteken emellan sker utan kostnad för låntagaren.
Av lätt insedda skäl har Göteborgs stadsbibliotek härvidlag varken
kunnat eller velat intaga särställning. Detta innebär, att Göteborgs stad får
svara för samtliga post- och fraktkostnader icke blott för inlån utan också
för utlån, eftersom biblioteket trots upprepade framställningar icke tillerkänts
fribrevsriitt. Det är icke några obetydliga summor, som staden Göteborg
pa detta sätt under arens lopp fatt släppa till för hela landets vetenskap
och kulturliv. Härtill komma indirekta utgifter, förorsakade av böckernas
förslitning och den ökade påfrestning på personalen, som den interurbana
utlåningen medför. Den medför också olägenheter för de i Göteborg
bosatta låntagarna.
Över biblioteksstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret,
generalpoststyrelsen och riksbibliotekarien.
Statskontoret och generalpoststyrelsen ha avstyrkt framställningen, medan
riksbibliotekarien livligt tillstyrkt densamma. Under hänvisning till
| 6 av tjänstebrevsförordningen framhöll generalpoststyrelsen, att ett bifall
skulle innebära, att »tjänstebrevsanslaget komme att tagas i anspråk
for bestridande av portokostnader för frankeringsfria försändelser till icke
tjänstebrevsberättigad», och något sådant borde icke ifrågakomma. »Därest
Kungl. Maj:t», yttrade generalpoststyrelsen vidare, »skulle anse det
Statsutskottets utlåtande nr 8.
169
skäligt, att portokostnaderna för nu nämnda försändelser bestridas av allmänna
medel, synes stadsbiblioteket i Göteborg kunna tillerkännas särskilt
statsbidrag till ett belopp, som kan beräknas motsvara ifrågavarande kostnader».
Biblioteksstyrelsens framställning har ännu icke behandlats av Kungl.
Maj:t. Men det kan förmodas, att Kungl. Maj:t icke är benägen att bifalla
densamma mot generalpoststyrelsens avstyrkande.
I likhet med biblioteksstyrelsen och riksbibliotekarien finna vi emellertid,
att biblioteket icke rimligen bör belastas med ifrågavarande kostnader.
Under sådana förhållanden synes oss den utväg böra tillgripas, som generalpoststyrelsen
pekat på i sitt remissvar, nämligen att biblioteket erhåller
statsbidrag till ett belopp, som kan beräknas motsvara kostnaderna.
Portokostnaderna för 1950 års tryck kunna ännu icke exakt uppgivas,
eftersom leveranserna ännu icke fullgjorts. Enligt vad biblioteksledningen
uppgivit, komma de icke att understiga 6 000 kronor. Det belopp, som upptages
i staten för nästkommande budgetår, bör avse kostnaderna för de
skrifter, som tryckts under tiden 1 januari 1950 till 30 juni 1951.
Utskottet. Såsom i motionerna I: 78 och II: 99 erinrats har styrelsen för
Göteborgs stadsbibliotek i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 februari 1950
gjort framställning om att portoavgifter för sändningar av friexemplar av
det svenska trycket till Göteborgs stadsbibliotek skola gäldas av allmänna
medel på samma sätt som bestämts i fråga om kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken.
Ärendet, som varit föremål för vederbörlig remissbehandling,
är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Göteborgs
stadsbibliotek fyller i avsevärd omfattning ett statligt organs uppgifter
i vetenskapens och bildningsarbetets tjänst och fungerar som vetenskapligt
centralbibliotek för västra Sverige. Utan att vilja föregripa Kungl.
Maj:ts avgörande av ovannämnda fråga vill utskottet därför framhålla,
att vissa skäl synas tala för ett tillmötesgående av biblioteksstyrelsens
framställning i så måtto, att fribrevsrätt medgives beträffande omförmälda
försändelser. På grund av det läge, vari förevarande ärende för närvarande
befinner sig, är emellertid utskottet icke berett att tillstyrka bifall
till motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 78 och II: 99 icke må av riksdagen
bifallas.
Diverse.
356:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 476), vilket beträffande det först
-
170
Statsutskottets utlåtande nr 8.
nämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande det
andra anslaget en anslagshöjning med 370 000 kronor, beträffande det
tredje anslaget en höjning med 43 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 28 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 8 506 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 726 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 681 000
kronor.
357:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 476), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 14 500 kronor.
358:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 370, s. 476 och 477), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
359:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s.
477), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 kronor.
360:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 477 och 478), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 900 kronor, hemställer utskottet,
171
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 77 100
kronor.
361 :o) Vissa iståndsättningsåtgärder å San Michele. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 373, s. 478—480) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa iståndsättningsåtgärder å San
Michele för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor.
362 :o) Bidrag till driften av stiftelsen San Michele. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 480) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av stiftelsen
San Michele för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
363:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 480 och 481), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1951/52 anvisa ett
anslag av 3 600 kronor.
364:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 376, s. 481), vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 4 600
kronor.
365:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 481 och
482), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 9 000 kronor.
366:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378, s. 482), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
172
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.
367:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379, s. 482—484), vilket innebär en anslagsminskning
med 37 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
368:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t
har (punkt 380, s. 484—492) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 990 000 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 30 000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Svärd (I: 199) och den andra inom andra kammaren av herr
Birke m. fl. (II: 229), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att Sverige begär sitt utträde ur Unesco fr. o. m. den
1 juli 1951 och att Kungl. Maj:ts proposition i vad avser förslagsanslaget
på 990 000 kronor för bestridandet av kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco avslås.
Genom beslut den 27 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté,
vilken antagit namnet svenska Unescokommittén, dels att utreda frågan
om organisation och arbetsuppgifter för ett blivande svenskt Unescoråd,
dels ock att, intill dess ett dylikt råd komme till stånd, fullgöra de åligganden
som jämlikt Unescos stadga ankomme på nationella samarbetsorgan
samt de uppgifter i övrigt, som av Kungl. Maj:t kunde komma att bestämmas.
Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att vidtaga erforderliga
åtgärder för att frågan om nedsättning av Sveriges avgift för
medlemskap i Unesco skulle komma under omprövning. Beträffande av
Kungl. Maj:t fastställd utgiftsstat för kommittén torde få hänvisas för
budgetåret 1949/50 till s. 724 och för 1950/51 till s. 736 i respektive års
statsliggare.
Beträffande frågan om Sveriges årsbidrag till Unesco må här nämnas,
att Unescos generalkonferens hittills icke ansett sig böra frångå den normen,
att medlemsstats bidrag till budgeten och rörelsefonden beräknas efter
samma skala, som tillämpas i fråga om bidrag till Förenta Nationerna med
de jämkningar, vilka föranledas av att medlemsstaterna i de båda organisationerna
ej äro identiska. Sveriges kvot i Unesco för år 1950 är 2,31 procent.
Enligt av svenska Unescokommittén gjorda beräkningar torde kvoten för
1951 komma att bli 2,10 procent.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
173
Svenska Uncscokommittén, som enligt erhållet uppdrag även fungerat
som provisoriskt svenskt nationellt Unescoråd, har den 30 september 1950
avgivit betänkande (stencilerat) med förslag angående arbetsuppgifter och
organisation för ett blivande dylikt råd.
I betänkandet framhålles att det gäller att från början se realistiskt på
frågan om rådets arbetsuppgifter. En stor del av den verksamhet, som numera
bedrives inom Unescos ram och i dess namn, har bedrivits i Sverige
långt innan Unesco existerade. I sådan verksamhet bör rådet icke i onödan
intervenera. Man bör även ge akt på riskerna för att samma arbete utföres
samtidigt på flera håll. Dessutom blir en självvald begränsning av rådets
arbetsuppgifter nödvändig med hänsyn till Unescos vida verksamhetsområde.
Rådets arbetsuppgifter ha med utgångspunkt från Unescos stadga och
generalkonferensens rekommendationer indelats i
verksamhet som rådgivnings- och utredningsorgan;
förmedlande verksamhet; samt
upplysningsverksamhet.
I egenskap av rådgivande organ torde rådet enligt betänkandet i första
hand komma att få till uppgift
att föreslå delegater till Unescos generalkonferens,
att bereda ärenden, som stå på dagordningen för generalkonferensens
sammanträde,
att i förekommande fall yttra sig över förslag till, föreslå eller utse svenska
delegater, observatörer eller experter till konferenser, expertmöten,
kurser eller dylikt, anordnade av Unesco eller av Unesco i samarbete med
andra organisationer,
att yttra sig över framställningar om anslag eller andra frågor, som sammanhänga
med Unescos verksamhet samt
att besvara förfrågningar från organisationer och enskilda angående
Unescos verksamhet.
Bland uppgifter för rådet av förmedlande karaktär nämnas bland annat
följande:
att på eget initiativ eller som svar på av Unesco begärda upplysningar
eller förmedlande förfrågningar insamla och vidarebefordra information om
svenska förhållanden rörande exempelvis svenskt skolväsen, folkbildningsverksamhet,
vetenskapliga institutioner samt pågående experiment och
försöksverksamhet. Bland annat med hänsyn till Sveriges betydande årsbidrag
till Unesco synes det kommittén angeläget, att man utnyttjar fördelarna
av Unesco som en ny värdefull internationell plattform för spridande
av kunskap om svenska insatser på kulturlivets olika områden;
att i Sverige förmedla kännedom om Unescos rekommendationer och förslag
samt att, i den mån rådet så bedömer lämpligt, taga initiativ och medverka
till att av Unesco anbefallda åtgärder komma till utförande inom
landet och verkställas av härför lämpade organ;
174
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att i enlighet med Unescos stadga till organisationen årligen avgiva redogörelse
för viktigare händelser i Sverige inom området för undervisning,
vetenskap och kultur, samt för rådets verksamhet;
att föreslå experter och tjänstemän till Unescos sekretariat samt till
andra befattningar, som tillsättas av Unesco;
att förmedla personliga kontakter och ömsesidiga studiebesök mellan
tjänstemän från Unesco och svenska pedagoger, vetenskapsmän och andra
inom kulturlivet verksamma personer; samt
att fungera som centralt upplysningsorgan i Sverige rörande bland annat
internationella organisationer, kongresser och kurser inom området för
undervisning, vetenskap och kultur.
Som huvuduppgifter för rådet i samband med dess uppgifter att sprida
upplysning om det världsomfattande samarbete, som försiggår i Unescos
regi, om dettas förutsättningar, mål, medel och resultat, nämner kommittén
särskilt:
att avhjälpa bristen på upplysningsmaterial. Som lämpliga åtgärder härför
föreslås distribution av Unescos publikationer, utgivande av en särskild
handbok och en serie småskrifter, översättningar och bearbetning av viktigare
utredningar och rapporter från Unesco samt sammanställning av
lämpligt material för studiecirklar;
att i intimt samarbete med folkbildningsorganisationema genom kurser
och konferenser intressera föreläsare och studieledare för ämnen, som röra
internationellt samarbete i kulturfrågor;
att stå pressen och radion till tjänst, när informationer begäras angående
Unesco och att exempelvis genom artikeltjänst och förslag till radioprogram
och föreläsare taga egna initiativ för förmedling av upplysningar till allmänheten.
Kommitténs förslag i fråga om rådets organisation innebär, att ett fristående
svenskt Unescoråd, direkt underställt Kungl. Maj:t, bör upprättas.
Det bör bestå av 21 ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t för tre år i sänder.
Kungl. Maj:t förordnar vidare en av ledamöterna att vara ordförande, utser
personliga ersättare för ledamöterna samt förordnar även sekreterare
hos rådet.
I rådet bör enligt betänkandet ingå en representant för vardera ecklesiastikdepartementet
och utrikesdepartementet, två av Unescos verksamhet
intresserade och i övrigt högt kvalificerade personer utan speciell hänsyn
till deras fackområden samt sjutton personer, representerande områden inom
svenskt kulturliv, som direkt beröras av Unescos verksamhet eller eljest är
av särskild betydelse för denna. Av de senare böra fem representera undervisningsväsen
och folkbildning, fem naturvetenskaper, samhällsvetenskaper
och humaniora, två allmän kulturell verksamhet såsom museer, bibliotek
och bildande konst samt fem utbytes- och upplysningsverksamhet och
folkrörelserna.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
175
Kommittén har även framhållit vikten av att riksdagen blir representerad
i rådet, inte minst med hänsyn till att Sverige betalar ett mycket högt
årsbidrag till Unesco. Några ledamöter av riksdagen böra därför ha tillfälle
att inom rådet följa Unescos verksamhet och med sin allmänpolitiska
orientering förstärka rådet.
Beträffande kostnaden för Sveriges medlemskap i Unesco framhåller
kommittén i huvudsak följande.
Årsbidraget till Unesco är rörligt. Dess storlek beror såväl på den budget
generalkonferensen antar som på medlemsstaternas bidragskvot till FN.
För 1951 beslöt generalkonferensen en budget på 8,2 miljoner dollar. De
direkta årliga kostnaderna för Sveriges medlemskap i Unesco detta år
kunna således i runt tal beräknas till cirka 920 000 kronor, varav 20 000
kronor för svenskt deltagande vid generalkonferensens sammanträden. Att
uttala sig om budgetens eller bidragskvotens storlek för framtiden synes
kommittén icke möjligt.
För svenskt deltagande i av Unesco anordnade särskilda konferenser och
kurser räknar kommittén med en årlig kostnad å förslagsvis 20 000 kronor.
Kommittén föreslår att antingen anslaget för främjande av internationelltkulturellt
samarbete ökas med detta belopp eller, i avvaktan på att ytterligare
erfarenhet vinnes, att i det allmänna anslaget för kostnader för
Sveriges medlemskap i Unesco upptages ett anslag å 20 000 kronor för
svenskt deltagande i dylika konferenser och kurser.
Enligt kommitténs förslag uppgå kostnaderna för svenska Unescorådet
till sammanlagt 71 716 kronor fördelade enligt följande:
a. Avlöningsstat.
1. Sekreteraren ................................... 16 000
2. Kanslibiträde jämte utredningskostnader m. m..... 20 516
3. Arvode åt rådets ordförande, 3 000 kronor, samt dag
arvoden
och ersättning för mistade löneförmåner åt
rådets ledamöter och andra kallade att deltaga i rådets
sammanträden, förslagsvis................. 9 000 45 516
b. Omkostnadsstat.
1. Sjukvård, förslagsvis............................ 200
2. Reseersättningar och traktamenten för rådets ledamöter
och tjänstemän, förslagsvis................ 4 000
3. Expenser...................................... 10 000
4. Upplysningsverksamhet ........................ 11 000
5. Representation och övriga utgifter......... 1 000 26 200
Summa kronor 71 716
Beträffande rådets arbetsuppgifter understrykes i remissyttrandena allmänt
Unescokommitténs uttalande, att rådet icke skall ersätta eller konkurrera
med redan befintliga organ utan i stället, där så behövs, samordna
176
Statsutskottets utlåtande nr 8.
och främja deras verksamhet. Det bör i möjligaste mån, i de fall där myndigheter
eller organisationer redan finnas för en uppgift, överlämnas åt
dessa att ombesörja exempelvis erforderlig utrednings- eller upplysningsverksamhet.
Ävenså betonas vikten av att rådet i sin verksamhet begränsar
sig till för svenska intressen väsentliga och konkreta ärenden. Bland
annat föreslås i flera yttranden som lämpligt att rådet, efter att ha hört
berörda institutioner och organisationer, årligen utarbetar en arbetsplan
för kommande verksamhetsår.
Departementschefen har anfört följande.
Efter den utredning Unescokommittén förebragt är jag beredd tillstyrka
inrättandet av ett svenskt Unescoråd från och med budgetåret
1951/52. Jag vill liksom kommittén och flera remissinstanser starkt
understryka nödvändigheten av en realistisk syn på frågan om rådets
arbetsuppgifter. Enligt min mening måste därav följa en beskärning av
arbetsprogrammet för rådet samt en begränsning till för svenska intressen
väsentliga och konkreta frågor. Jag kan vidare ansluta mig till kommitténs
förslag till sammansättning av Unescorådet. Kommittén synes mig nämligen
ha funnit en medelväg mellan å ena sidan kravet på ett litet, effektivt
arbetande organ och å andra sidan önskemålet om en i möjligaste mån
allsidig representation för svenskt kulturliv. Remissyttrandena äro ägnade
att förstärka detta intryck. Jag förordar sålunda ett fristående råd, bestående
av 21 ledamöter, och direkt underställt Kungl. Maj:t.
Kommitténs förslag till kansliorganisation bör bedömas mot bakgrunden
av de många och skiftande uppgifter, som kommittén ansett böra åvila
Unescorådet. Som jag framhållit torde emellertid programmet böra begränsas.
Med hänsyn härtill och till det förhållandet, att verksamheten alltfort
kommer att ha försökskaraktär, kan jag icke tillstyrka detta förslag
utan förordar ett anslag av 50 000 kronor till rådets verksamhet. Jag erinrar
därvid om att Unescokommitténs utgiftsstat för innevarande budgetår belöper
sig på 59 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
stat för det svenska Unescorådet. Såsom av den lämnade redogörelsen
framgått, synes man vidare vid beräkningen av storleken av Sveriges medlemsavgift
till Unesco böra utgå från en medlemskvot på 2,10 procent. Sveriges
på nästa budgetår belöpande årsbidrag till Unesco torde därför i enlighet
med kommitténs förslag böra beräknas till 900 000 kronor. Detta innebär
i jämförelse med innevarande år en minskning av årsbidraget till
Unesco på 40 000 kronor. För svenskt deltagande vid generalkonferensens
sammanträden 1952 beräknar jag en kostnad av 20 000 kronor samt likaledes
20 000 kronor för svenskt deltagande i av Unesco anordnade internationella
konferenser och kurser.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör förevarande anslag för nästa
budgetår uppföras med (50 000 -f- 900 000 -f- 20 000 + 20 000 =) 990 000
kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor.
I motionerna 1:199 och 11:229 har till stöd för yrkandet om avslag å
Kungl. Maj:ts förslag anförts i huvudsak följande.
Det har såväl när beslutet om Sveriges anslutning till Unesco träffades
som vid förra årets riksdag höjts kritiska röster beträffande nyttan och nödvändigheten
av Sveriges medlemskap i Unesco. De hittillsvarande erfaren
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
177
heterna av organisationens arbete ha endast bestyrkt de misstankar som
tidigare framkommit. Verksamheten har icke vunnit den respekt som institutionens
tillskyndare hade väntat sig. Orsakerna till detta äro flera,
men de mest påtagliga synas oss vara den bristande planläggningen, tveksamheten
i målsättningen och den överdimensionerade administrationen.
Intrycket att organisationen har en tendens till administrativ ansvällning
bestyrkes också i statsverkspropositionen, där departementschefen föreslår
inrättande av ett svenskt Unescoråd med eget kansli. För detta ändamål
beräknas 50 000 kronor åtgå av det totala anslaget. Av de motiveringar
som redovisats för inrättandet av ett dylikt råd och kansli framgår att även
dess uppgifter — liksom Unescos i dess helhet — i allt väsentligt kunna
skötas av redan existerande organ. Svenska Unescokommittén, som utrett
denna fråga, framhåller i sitt betänkande bland annat: »En stor del av den
verksamhet som numera bedrives inom Unescos ram och i dess namn har
bedrivits i Sverige långt innan Unesco existerade. I sådan verksamhet bör
rådet icke i onödan intervenera. Man bör även ge akt på riskerna för att
samma arbete utföres samtidigt på flera håll.»
Den stora sparsamhet med statens utgifter som i dagens läge är en trängande
nödvändighet har medfört att många berättigade anspråk på statsmedel
på det kulturella området icke kunna tillgodoses. Det måste betecknas
som synnerligen olämpligt att då lämna bidrag av den storleksordning
som det här är fråga om till eu organisation av så tvivelaktig nytta som
Unesco. Resultaten av dess verksamhet stå icke i någon rimlig proportion
till de kostnader Sverige påtagit sig i och med sitt medlemskap.
Vår uppfattning är alltså att Sverige bör begära sitt utträde ur denna
organisation. Vi vilja betona att detta icke är ett utslag av isolationism
utan grundas på vår övertygelse att Unesco icke har någon egentlig funktion
att fylla.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
tillstyrkt inrättandet av ett svenskt Unescoråd från och med nästa
budgetår och förordat att detta råd blir ett fristående organ, bestående av
21 ledamöter och direkt underställt Kungl. Maj:t. Utskottet vill liksom
departementschefen starkt understryka nödvändigheten av en realistisk
syn på rådets arbetsuppgifter, varav torde följa en beskärning av arbetsprogrammet
för rådet samt en begränsning till för svenska intressen väsentliga
och konkreta frågor. I valet mellan ett mindre råd och ett råd, omfattande
en i möjligaste mån allsidig representation för svenskt kulturliv,
har utskottet i likhet med departementschefen funnit det senare alternativet
vara att föredraga. Utskottet vill dock framhålla, att det av departementschefen
angivna medlemsantalet 21 torde böra betraktas som ett
maximital och att utskottet icke har något att erinra mot att detta antal
beskäres förslagsvis till 15, därest Kungl. Maj:t efter ytterligare prövning
av ärendet anser så lämpligen kunna ske. För rådets verksamhet torde i
enlighet med departementschefens förslag böra beräknas ett belopp av
50 000 kronor.
Emot de av departementschefen i övrigt verkställda anslagsberäkningarna
har utskottet icke heller funnit något att erinra.
12 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 8.
178
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet avstyrker
bifall till motionerna I: 199 och II: 229, i vad de avse förevarande anslag.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 199 och II: 229, såvitt
här är i fråga, till Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 990 000 kronor.
369:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381,
s. 492—497), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
370:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382, s. 497), vilket innebär en anslagsminskning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.
371 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 383,
s. 497), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
372:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 384, s. 497 och 498), vilket innebär en
anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i stateiis tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 050 000 kronor.
373:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 386, s. 498), vilket innebär en anslagsminskning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att, riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 kronor.
179
Statsutskottets utlåtande nr 8.
374 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid liögre kommunala skolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 387, s. 498), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.
375:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkten 388) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har riksdagen
(skrivelse nr 50) redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.
Uppskjutna frågor.
376:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de
punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för
riksdagen
anmäla.
Stockholm den 10 april 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gränebo, Iwar Anderson,
Mannerskantz, Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Näsström,
Rosenberg, Hesselbom, Ivar Persson, Bergh, Birger Andersson och Söderquist;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Bergström, Svensson i Grön vik, Andersson i Malmö, Wallentheim,
Stahl Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Kyling, Onsjö, Andersson i MunkaIjungby,
Widén och Karlsson i Olofström;
dock att
vid behandlingen av punkten 176:o) deltagit fröken Elmén i stället för
herr Bergstrand,
vid behandlingen av punkterna 283:o)—376:o) deltagit fru Lindström
i stallet för herr Karl Andersson och fröken Elmén i stället för herr Malmborg
i Skövde,
vid behandlingen av punkterna 285:o)—320:o) och 356:o—376:o) deltagit
herr Svensson i Ljungskile i stället för herr Bergstrand,
vid behandlingen av punkterna 303:o)—376:o) deltagit herr Edin i stället
för herr Iwar Anderson,
vid behandlingen av punkterna 312:o)—321 :o) deltagit herr Nihlfors i
stället för herr Ståhl samt
vid behandlingen av punkterna 3G8:o)—376:o) deltagit herr Birke i stället
för herr Kyling.
180
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Reservationer.
1) vid punkten 6:o) (Lands- och länsarkiven: Avlöningar) av herrar
Mannerskantz, Ohlon, Bergh, Söderquist, Skoglund i Doverstorp, Malmborg
i Skövde, Ståhl, Bergstrand, Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till det i motionen II: 248 framställda yrkandet
om uppflyttning i lönegrad av kanslibiträdena vid lands- och länsarkiven
och att därför
dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Såsom i motionen II: 248 erinrats äro kanslibiträdena inom statsförvaltningen
placerade i lönegraden Ce 11. De vid lands- och länsarkiven anställda
kanslibiträdena äro däremot placerade i lönegraden Ce 10. Under
punkten 6 i 1949 års åttonde huvudtitel framhöll föredragande departementschefen,
att enligt vad departementschefen inhämtat från den utredningsman,
som vore sysselsatt med utredning angående anställningsförhållandena
för viss biträdespersonal i statens tjänst, goda skäl funnes för att
ifrågavarande kanslibiträden vid lands- och länsarkiven icke skulle vara
lägre placerade än övriga kanslibiträden inom statsförvaltningen. Från
Kungl. Maj :ts sida har emellertid förslag icke framlagts om den av utredningsmannen
förordade lönegradsuppflyttningen. Då utskottet icke kan
finna det skäligt, att nämnda kanslibiträden, vilkas arbetsuppgifter till art
och omfattning väl svara mot övriga kanslibiträdens, alltjämt skola innehava
en lönegradsplacering lägre än den för tjänsten normala tillstyrker utskottet
bifall till vad i motionen hemställts.
På grund härav och då utskottet i övrigt icke har nagot att erinra mot
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bör den i avlöningsstaten för landsoch
länsarkiven ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal ökas med i avrundat tal 1 900 kronor till 193 000 kronor samt
avlöningsanslagets slutsumma höjas till (414 100 -j- 1 900 =) 416 000
kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 248,
a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 193 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 43 000
Summa kronor 416 000
Statsutskottets utlåtande nr 8.
181
b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kronor.»
2) vid punkten 50:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herrar Karl Andersson, Leander, Hesselbom,
Andersson i Malmö, Wallentheim, Åkerström och Karlsson i Olofström,
vilka ansett, att utskottet bort avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas.
3) vid punkten 51 :o) (Bidrag till svenska ekumeniska nämnden) av herrar
Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Ivar Persson, Bergh, Söderquist, Skoglund
i Do verstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl, Bergstrand,
Hoppe, Kyling, Onsjö och Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:
»Såsom i motionerna erinrats hava medel tidigare av Kungl. Maj:t anvisats
för bestridande av kostnader dels för den svenska kyrkans representation
vid kyrkornas världsråds generalförsamling i Amsterdam år 1948,
dels ock för svensk representation vid sammanträde i Toronto år 1950 med
kyrkornas världsråds centralkommitté. På grund av betydelsen av de uppgifter
kyrkornas världsråd har att fylla synes det utskottet starkt motiverat
att visst bidrag beviljas till gäldande av den svenska andelen av årsavgiften
till världsrådet. Utskottet får i sådant avseende förorda, att på
riksstaten för nästa budgetår uppföres ett anslag för nämnda ändamål av
20 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och
II: 97, till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.»
4) vid punkten 92:o) (Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar) av
herrar Ohlon, Söderquist, Ståhl och Widén, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionen II: 167, i vad den avser inrättandet från och
med budgetåret 1951/52 av en professur i oftalmiatrik, och till följd härav
ur avlöningsstaten utesluta nu utgående belopp å 6 000 kronor till en kursledare
i oftalmiatrik, ävensom hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 167 samt med avslag å motionen II: 168,
A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skall
inrättas
182
Statsutskottets utlåtande nr 8.
1. från och---speciell patologi,
2. från och---klinisk kemi,
3. från och---klinisk bakteriologi,
4. från och med den 1 juli 1951 en professur i
oftalmiatrik;
B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a) Lön- och tjänstgörings
penningar
.......... 164 250
Avgå pensionsavdrag .... 12 250 152 000
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
1 professor i anatomi........... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
- - - - - - -. - - - - - |
— |
— |
— |
1 professor i kirurgi ........... Anm.: Professurerna i — — — april |
2 000 |
1000 |
3 000 |
1 professor i oftalmiatrik........ |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 prosektor i anatomi.......... |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
- - - - - - - - - - - - |
— |
— |
— |
Summa kronor |
— |
— |
164 250 |
b) Ålderstillägg, förslagsvis ........ 9 000
c) Ersättningar till vikarierande
akademiska lärare, förslagsvis 7 000 168 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 164 000
Summa kronor 332 000
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl............... 332 000
II. Vissa tjänstemän — — — institutioner
m. m.................................. 249 000
Summa kronor 581 000
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från---kliniska amanuenserna ... 15 000
Nettoutgift kronor 566 000
Statsutskottets utlåtande nr 8.
183
C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 566 000
kronor.
5) vid punkten 167:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar) av herrar
Mannerskantz, Ohlon, Bergh, Söderquist, Malmborg i Skövde, Ståhl, Bergstrand,
Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka höjning
av arvodena till provårsföreståndare samt ordinarie och extra ordinarie
lärare vid provårsanstalter ävensom av ersättningarna för föreläsningar
och övningar och att därför
dels det stycke på s. 85 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Då
ett» och slutar med orden »möjlig skyndsamhet», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Utskottet får framhålla, att en omläggning av den praktiska lärarutbildningen
i enlighet med departementschefens förslag kommer att medföra en
avsevärd ökning av arbetsbelastningen särskilt för kursföreståndarna samt
de ordinarie och extra ordinarie ämneslärarna vid provårsanstaltema. En
höjning av arvodena till föreståndarna och lärarna synes utskottet därför
redan av denna anledning befogad. Härtill kommer att därest en ökning av
utbildningsanstaltemas kapacitet skall kunna förverkligas sådana åtgärder
uppenbarligen måste vidtagas, som möjliggöra för ifrågavarande anstalter
att förvärva respektive kvarhålla de bästa lärarkraftema. Enligt utskottets
mening kan ett uppskjutande av dessa åtgärder komma att äventyra
ett lyckligt genomförande av provårets omläggning. På grund härav
tillstyrker utskottet, att från och med nästa budgetår arvodena till föreståndare
samt till ordinarie och extra ordinarie lärare vid provårsanstalter
ökas från nu 1 500 kronor till 2 004 kronor respektive från 360 kronor till
720 kronor per år. Utskottet vill erinra om att arvodena till provårsföreståndarna
utgått med oförändrade belopp sedan tiden före det första
världskriget och nu representera blott en sjättedel av sitt ursprungliga
värde. Utskottet är däremot icke berett att föreslå en höjning redan från
och med budgetåret 1951/52 av handledararvodena. Med vad utskottet
sålunda förordat har utskottet väsentligen tillgodosett det i motionen
I: 257 framställda yrkandet.
Utskottet har vidare funnit en höjning av ersättningarna för föreläsningar
och övningar starkt motiverad. Med de nuvarande arvodena torde avsevärda
svårigheter komma att yppa sig för förvärvande av lämpliga föreläsare,
särskilt som föreläsningarna genom provårets omläggning komma
att påbörjas redan under ferietid. Utskottet tillstyrker därför, att ifrågavarande
arvoden i enlighet med det i motionerna I: 196 och II: 240 gjorda
yrkandet uppräknas från respektive 30 och 15 kronor till respektive 50 och
25 kronor.»
184 Statsutskottets utlåtande nr 8.
dels det stycke på s. 86 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De
av» och slutar med orden »sin anslutning», bort hava följande lydelse:
»De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna hava icke
givit utskottet anledning till annan erinran än att den i avlöningsstaten
för de allmänna läroverken ingående delposten till särskilda arvoden vid
läroverk med lärarkurs torde på grund av vad utskottet i det föregående
föreslagit böra för nästa budgetår höjas med i runt tal 220 000 kronor till
(282 000 + 220 000 =) 502 000 kronor. Till vad departementschefen i samband
med behandlingen av anslagsberäkningarna i övrigt anfört och föreslagit
kan utskottet giva sin anslutning.»
dels ock utskottets hemställan under VI. bort hava följande lydelse:
»VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och motionen I: 257, såvitt här är i fråga, samt
med bifall till motionerna I: 196 och II: 240 ävensom med
avslag å motionerna I: 197 och II: 241 samt I: 258 och
II: 335,
a) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till---Kungl. Maj:t:
e) Arvoden åt sekreterare m. m. . . 268 600
f) Särskilda arvoden vid läroverk
med lärarkurs, förslagsvis..... 502 000
g) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola .................. 7 700
----------------1 334 ooo
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 6 700 000
Summa kronor 65 934 000
Särskilda uppbördsmedél:
Nettoutgift kronor 64 934 000
b) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 64 934 000 kronor.»
6) vid punkten 175:o) (Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier m. m.) av herrar Ohlon, Hesselbom, Söderquist och
Ståhl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 79
och II: 95 och alltså hemställa,
185
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 79 och II: 95, till Kommunala
läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. -ro. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
610 000 kronor.
7) vid punkten 176:o) (Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor. Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor) av herrar Ohlon,
Söderquist, Ståhl, Kyling och fröken Elmen, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionen II: 250 och att därför utskottets hemställan
under II. bort hava följande lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 250,
besluta, att en parallellavdelning vid kommunala flickskolorna
i Göteborg, Borås, Jönköping och Östersund skall
från och med budgetåret 1951/52 förändras till femårig
realskollinje.»
8) vid punkten 199:o) (Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning) av herr Söderquist.
9) vid punkten 202:o) (Folkskoleseminariema: Avlöningar) av herrar
Mannerskantz, Ohlon, Bergh, Söderquist, Malmborg i Skövde, Stahl, Bergstrand,
Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka höjning
av arvodena till föreståndare samt ordinarie och extra ordinarie lärare
vid provårsseminarierna och att därför
dels det stycke på s. 102 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Utskottet får» och slutar med orden »i fråga», bort hava följande lydelse:
»Beträffande frågan om uppräkning av arvodena till föreståndare samt
ordinarie och extra ordinarie lärare vid provårsseminarierna får utskottet
hänvisa till den ståndpunkt utskottet i anledning av motionen I: 257 under
punkten 167:o) i det föregående intagit till motsvarande spörsmål vid provårsläroverken.
I anslutning härtill bör den under avlöningsstaten för folkskoleseminariema
upptagna delposten till särskilda arvoden vid seminarier
med lärarkurs höjas med 36 000 kronor till 90 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionen I: 257, såvitt här är i fråga, ävensom med
avslag å motionerna I: 139 och II: 162,
a) bemyndiga Kungl.---departementschefen för
ordat;
b)
godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminariema,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
186
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till---Kungl. Maj:t:
c) Arvoden åt biträden på rektors -
expeditionema ................ 20 900
d) Särskilda arvoden vid seminarier
med lärarkurs, förslagsvis ...... 90 000
e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis .................... 31 700
--7 “-------------- 253 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .. . . ........... 855 200
Summa kronor 9 554 000
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 554 000 kronor.»
10) vid punkten 283:o) (Understöd åt handelsgymnasier)
a) av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Hesselbom, Söderquist,
Ståhl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet
bort, med tillstyrkande av bifall till motionerna I: 192 och II: 243,
I. 141 och II: 257 samt II: 158, förorda anvisande utöver av Kungl. Maj:t
askade medel för understöd åt handelsgymnasier av dels 9 000 kronor för
inrättande av en parallellavdelning av första klassen av tvååriga kursen
vid Norrköpings handelsgymnasium, dels 31 000 kronor såsom understöd
åt handelsgymnasiet i Kalmar, dels ock 28 200 kronor såsom understöd
åt handelsgymnasiet i Karlstad och alltså hemställa,
att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:192 och II: 243, 1:141
och 11:257 samt II: 158, till Understöd åt handelsgymnasier
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 766 300
kronor.»
b) av herr Skoglund i Doverstorp.
11) vid punkten 285:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning)
av herr Widén.
12) vid punkten SOS:o) (Understöd åt folkbiblioteksväsendet)
a) av herrar Eric Ericson, Hesselbom, Ivar Persson, fru Lindström, herrar
Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Ståhl, Kyling, fröken Elmén, herrar
Widén och Karlsson i Olofström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna 1:18 och II: 27 och att därför
Statsutskottets utlåtande nr 8. 187
dels första stycket av utskottets yttrande (s. 147 och 148) bort hava följande
lydelse:
»Utskottet får framhålla, att enligt utskottets mening goda skäl blivit i
motionerna I: 18 och II: 27 anförda för att en procentuell andel av statsunderstöden
till folkbibliotek och biblioteksverksamhet i anslutning till
studiecirkelverksamhet användes till centrala åtgärder för underlättande
av biblioteksarbetet. Inrättandet av ett centralt bibliografiskt organ
skulle säkerligen innebära att åtgärder till rationalisering av ifrågavarande
verksamhet kunde komma till stånd, samtidigt som en betydande arbetsbörda
skulle avlastas från de enskilda biblioteken. Ett genomförande av
motionärernas förslag medför icke några ökade kostnader för statsverket.
Skolöverstyrelsen har givit en anordning av ifrågavarande slag sin anslutning
och i likhet med motionärerna föreslagit, att omförmälda centrala organ
skulle finansieras genom 2 procents avdrag å understöden till folk- och
studiecirkelbiblioteken. Utskottet anser sig för sin del böra tillstyrka bifall
till motionerna 1:18 och II: 27. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela erforderliga närmare bestämmelser angående dispositionen av det
belopp, som sålunda kommer att avdragas å ifrågavarande understöd.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort hava följande lydelse:
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:18 och
11:27, besluta, att av det statsunderstöd, som enligt gällande
bestämmelser utgår till folkbibliotek samt biblioteksverksamhet
i anslutning till studiecirkelverksamhet 2 procent
innehållas för att disponeras för centrala åtgärder till
främjande av folkbiblioteksväsendet enligt de närmare bestämmelser,
som Kungl. Maj:t äger meddela.»
b) av herr Söderquist.
13) vid punkten 312:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag
till verksamheten vid studiehem) av herrar Ohlon, Söderquist, Svensson i
Ljungskile, IIoppe, Kyling, fröken Elmén, herrar Widen och Nihlfors, vilka
ansett, att utskottet i anledning av motionen II: 249 bort tillstyrka höjning
av anslaget till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och att därför
dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Enligt utskottets mening är den vid hemgårdar och studiehem bedrivna
verksamheten av sådan betydelse, att starka skäl tala för att statsbidragen
till denna verksamhet höjas. Visserligen föreligger ett av 1947 års ungdomsvårdskommitté
avgivet förslag angående statsbidrag till s. k. fritidsgårdar,
innefattande jämväl hemgårdar och studiehem, som ha en viss allsidig
inriktning, men detta förslag är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts
prövning. I avvaktan på att ställning till förslaget kan tagas från stats
-
188
Statsutskottets utlåtande nr 8.
maktemas sida vill utskottet i anledning av den föreliggande motionen
II: 249 förorda att bidragsanslaget till hemgårdar från och med nästa budgetår
ökas med 20 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 249,
a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 50 000 kronor;»
14) vid punkten 313:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Gränebo, Mannerskantz,
Ohlon, Ivar Persson, Söderquist, Skoglund i Doverstorp, Svensson
i Grönvik, Svensson i Ljungskile, Kyling, fröken Elmén, herrar (Insjö,
Widén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna
I: 260 och II: 244 bort tillstyrka höjning av anslaget med 18 000 kronor
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:
»Såsom i motionerna I: 260 och II: 244 framhållits måste man i nuvarande
läge räkna med höjda lönekostnader för anställd personal. Utskottet
är ense med motionärerna om skäligheten av att förevarande anslag med
anledning härav undergår någon förhöjning. Enligt motionärernas förslag
skulle anslaget sammanlagt ökas med 36 000 kronor för vissa i motionerna
närmare angivna ändamål. Utskottet vill för sin del tillstyrka en anslagsförstärkning
för nästa budgetår av 18 000 kronor, därav 6 000 kronor till
centralförbundet för nykterhetsundervisning och 12 000 kronor till instruktörer
för nykterhetsupplysning. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 260 och II: 244, till Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 507 000 kronor.»
15) vid punkten 321 :o) (Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar) av
herrar Söderquist, Bergstrand, Kyling, fröken Elmén och herr Nihlfors,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionen II: 330 framställda
förslaget om placering av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott i
lönegraden Cg 27 och med anledning därav höja förevarande anslag (anslagsposten
till övrig icke-ordinarie personal) med i runt tal 5 000 kronor
ävensom hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 330,
189
Statsutskottets utlåtande nr 8.
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis 104 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 910
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 91 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 22 490
Summa kronor 265 000
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 265 000
kronor.
16) vid punkten 355:o) (Kostnader för inlösen av vissa ofrankerade postförsändelser
till Göteborgs stadsbibliotek) av herrar Ohlon, Söderquist,
Ståhl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 78 och II: 99 och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse.
»Såsom i motionerna I: 78 och II: 99 erinrats har styrelsen för Göteborgs
stadsbibliotek i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 februari 1950 gjort framställning
om att portoavgifter för sändningar av friexemplar av det svenska
trycket till Göteborgs stadsbibliotek skola gäldas av allmänna medel på
samma sätt som bestämts i fråga om kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken.
Framställningen har avstyrkts såväl av generalpoststyrelsen
som av statskontoret, medan däremot riksbibliotekarien tillstyrkt bifall till
densamma. Enligt utskottets mening tala starka skäl för att statsmedel
anvisas för täckande av de i motionerna omförmälda kostnaderna. Göteborgs
stadsbibliotek fyller nämligen i avsevärd omfattning ett statligt
organs uppgifter i vetenskapens och bildningsarbetets tjänst och fungerar
som vetenskapligt centralbibliotek för västra Sverige. Utskottet anser sig
därför böra tillstyrka bifall till det i motionerna framställda förslaget om
anvisande å riksstaten av ett belopp av 9 000 kronor för täckande av de i
motionerna angivna kostnaderna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 78 och
II: 99, till Kostnader för inlösen av vissa ofrankerade postförsändelser
till Göteborgs stadsbibliotek för budgetaret
1951/52 anvisa ett anslag av 9 000 kronor.»
190
Statsutskottets utlåtande nr 8.
17) vid punkten 368:o) (Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco)
a) av herrar Gränebo, Ohlon, Bergh, Skoglund i Doverstorp och Svensson
i Grönvik, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
tillstyrkt inrättandet av ett svenskt Unescoråd från och med nästa budgetår
och förordat att detta råd blir ett fristående organ, bestående av 21 ledamöter,
och direkt underställt Kungl. Maj:t. Utskottet vill liksom departementschefen
starkt understryka nödvändigheten av en realistisk syn på
rådets arbetsuppgifter, varav torde följa en beskärning av arbetsprogrammet
för rådet samt en begränsning till för svenska intressen väsentliga och
konkreta frågor. Beträffande det föreslagna rådets storlek anser utskottet
för sin del, att ett mindre råd utgör en mera effektiv och arbetsduglig enhet
än ett större råd. Utskottet har därför ansett sig böra i likhet med
statskontoret förorda, att ledamöternas antal bestämmes till lägst fem och
högst sju. Till detta beslutande organ torde böra knytas ett expertråd, med
ungefar det antal ledamöter, som av departementschefen föreslagits iUnescorådet.
Kostnaderna för ett dylikt mindre råd torde enligt utskottets mening
kunna begränsas till ett belopp av 20 000 kronor.
Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna har
utskottet icke funnit annat att erinra än vad som följer av vad utskottet
nyss anfört, innebärande att anslaget för nästa budgetår kan uppföras med
960 000 kronor.
Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit följer, att utskottet avstyrker
bifall till motionerna I: 199 och II: 229, i vad de avse förevarande anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 199 och II: 229, såvitt
här är i fråga, till Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 960 000 kronor.»
b) av herrar Mannerskantz, Onsjö och Birke, vilka ansett, att utskottet
bort i anslutning till det i motionerna 1:199 och II: 229 framställda yrkandet,
i vad det avser förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen ma, i anledning av motionerna 1:199 och
11:229, såvitt här är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
191
Bilaga.
Uppskjutna frågor.
Punkt i 8:e huvud-titeln |
Anslagets rubrik |
21. |
Livrustkammaren: Avlöningar. |
47. |
Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka. |
78. |
Uppsala universitet: Avlöningar. |
80. |
Uppsala universitet: Materiel in. m. |
85. |
Lunds universitet: Avlöningar. |
87. |
Lunds universitet: Materiel m. m. |
161. |
Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Omkostnader. Materiel m. m. |
166. |
Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Omkostnader. Materiel m. m. |
174. |
Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Omkostnader. Försöksverksamhet m. m. |
186. |
Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. |
187. |
Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. |
195. |
Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd. Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål. |
259. |
Folkhögskolor: Understöd. |
300. |
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. |
302. |
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. |
385. |
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. |
389. |
Provisoriskt lönetillägg. |