8
Statsutskottets utlåtande nr 73.
Nr 73.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fullmakt
att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta
arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budqetårct 1950/51 in. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 87 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 februari 1951,
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1951/
52, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av
200 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
äro uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.
Förra årets riksdag lämnade Kungl. Maj :t fullmakt, avseende innevarande
budgetår, att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av
ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.
Med skrivelse den 9 februari 1951 har arbetsmarknadsstyrelsen framlagt
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1951/52 och därvid anfört bland
annat följande.
I samband med förslagets upprättande verkställda utredningar synas,
enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening, giva vid handen, att erforderlig
beredskap mot arbetslöshet under budgetåret 1951/52 kan erhållas genom
en fullmakt för Kungl. Maj :t att inom ramen av ett av riksdagen fastställt
belopp, förslagsvis 150 miljoner kronor, meddela beslut om utförande under
budgetåret 1951/52 av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51. Därest läget på arbetsmarknaden före
utgången av budgetåret 1951/52 förvärras, skulle Kungl. Maj :t genom en
finansfullmakt för nästa budgetår i anslutning till den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51 under nästa budgetår kunna inom finansfullmaktens
ram disponera anslag å beredskapsstaten om sammanlagt
ca 1 094 miljoner kronor, varav ca 738 miljoner kronor från anslag å driftbudgeten
och ca 356 miljoner kronor från anslag å kapitalbudgeten. Förutsättningarna
härför har arbetsmarknadsstyrelsen angivit vara dels att från
reserven avförda företag, som avsetts att finansieras med anslag till kollektivt
angivna investeringsändamål, må inom ramen för respektive anslag ersättas
med nya företag, dels att det å beredskapsstaten upptagna allmänna
anslaget till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. må anlitas för
utvidgning av arbeten, till vilka särskilda anslag anvisats å riksstat eller å
allmän beredskapsstat, dels ock att från investeringsreserven för budgetåret
1950/51 överförda företag, vilka avsetts att finansieras genom ett anslag,
som är gemensamt för ett antal särskilt angivna företag, få inom anslagets
ram utföras för den högre kostnad, som kan ha förorsakats av prisstegringar
och nödvändiga ändringar av planerna, samt att ökade kostnader därjämte
Statsutskottets utlåtande nr 73.
9
få bestridas i vissa fall av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. Styrelsen har i detta sammanhang åberopat,
att i propositionen nr 126 gjorda uttalanden i de angivna finansieringsfrågorna
icke föranlett någon riksdagens erinran.
Beträffande frågan om förtidsplanering av företag ingående i investeringsreserven
bär arbetsmarknadsstyrelsen framhållit, att de i 1948 års statsverksproposition
(bil. 2 s. 10 f) återgivna synpunkterna synas böra vara
normerande jämväl under nästa budgetår ävensom uttalanden i statsutskottets
utlåtande den 7 november 1950 (nr 194) i anledning av vissa i
Kungl. Maj :ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 behandlade allmänna principfrågor. Enligt utlåtandet syntes det
naturligt, att förtidsplaneringen av företag ingående i investeringsreserven
särskilt i rådande läge på arbetsmarknaden bedreves med försiktighet och
under hänsynstagande till utsikterna för företagens utförande inom rimlig
tid. Styrelsen har vidare erinrat om att i 1951 års statsverksproposition anslag
till planering av allmänna arbeten upptagits med endast formella belopp,
enär förefintliga reservationer å ifrågavarande anslag bedömts vara
tillräckliga.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Med hänsyn till de begränsade arbetslöshetsrisker som för närvarande anses
föreligga torde en betryggande sysselsättningsberedskap kunna upprätthållas
utan att ett utformat förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret
1951/52 nu underställes riksdagen. Kravet på beredskap synes i stället
kunna tillgodoses genom en finansfullmakt av det slag, som under innevarande
budgetår står till Kungl. Maj :ts förfogande. Därest utvecklingen på
arbetsmarknaden senare skulle giva anledning därtill, bör på grundval av
arbetsmarknadsstyrelsens framlagda utredningar om revidering och komplettering
av investeringsreserven ett förslag till allmän beredskapsstat upprättas
och underställas riksdagen.
Den erforderliga fullmakten synes med hänsyn till förändringarna på
pris- och löneområdet lämpligen böra höjas med 50 miljoner kronor till
200 miljoner kronor. Fullmakten bör liksom för innevarande budgetår anknytas
till de på allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppförda
anslagen.
För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk bör fortfarande
gälla, att grunderna för statsbidrag till kommuner och enskilda vid utförande
av arbeten tillhörande investeringsreserven kunna jämkas där så erfordras
med hänsyn till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten
kan komma att bedrivas.
Mot vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört i fråga om förutsättningarna för
att inom den föreslagna finansfullmaktens ram disponera anslagen å beredskapsstaten
— vilket ansluter sig till vad som gäller i fråga om innevarande
budgetårs fullmakt — har jag ingen erinran.
Vad angår frågan om den fortsatta planeringsverksamhetens bedrivande
vill jag understryka statsutskottets i det föregående berörda uttalande, att
för tidsplaneringen särskilt i nuvarande läge på arbetsmarknaden bedrives
med försiktighet och under hänsynstagande till utsikterna för företagens
utförande inom rimlig tid. Med utgångspunkt från dessa riktlinjer bör det
fortsatta planeringsarbetets bedrivande i huvudsak kunna äga rum inom
ramen för vederbörande myndighets ordinarie verksamhet. Några särskilda
kostnader för planeringsarbetet — utöver dem som bestridas från myndighetens
egna anslag — skulle alltså i allmänhet icke behöva uppkomma. Jag
2 Dihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 70-73.
10
Statsutskottets utlåtande nr 73.
vill erinra om att anslagen till planering av allmänna arbeten i statsverkspropositionen
föreslagits skola uppföras endast med formella belopp med
hänsyn till å anslagen förefintliga reservationer. Vid utgången av nästa
budgetår kvarstående behållningar å nämnda anslag böra i enlighet med vad
jag anfört indragas till budgetutjämningsfonden.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret
1951/52, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,
inom ramen av ett belopp av 200 miljoner kronor meddela
beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.
Stockholm den 10 april 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 70.
Stockholm 1951. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
511097