Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1951/52 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1951) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet företaga vissa i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52, dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 533 600 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 545 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om personalförteckningen att däri
uppföras två byråchefstjänster i Cr 10 och att en ordinarie förste kanslisekreterartjänst
överföres till övergångsstat. Då samtidigt anslagsposten till
icke-ordinarie personal kan minskas med ett belopp av 15 000 kronor, motsvarande
en för statssekreteramvdelningen avsedd arvodestjänst, skulle
organisationsändringen totalt medföra en anslagsökning av ca 5 400 kronor.
Enligt grunderna för den allmänna nedskärningen av statsmyndigheternas
avlöningsanslag, som förordats under För flera huvudtitlar gemensamma frågor,
skulle departementets icke-ordinariepost minskas med 14 800 kronor.
Slutligen föreslås mindre justeringar av ordinarie- och icke-ordinarieposterna
samt posten till rörligt tillägg.
TJtskottet har intet att erinra mot att kommunikationsdepartementets personalorganisation
fr. o. m. nästa budgetår förstärkes med två tjänster såsom
1—783 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 6.
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
byråchef i lönegraden Cr 10. Med tillstyrkande av Knngl. Maj:ts förslag
jämväl i övrigt får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Knngl. Maj:t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet dels uppföra två byråchefstjänster
i Cr 10 dels ock till övergångsstat överföra en förste kanslisekreterartjänst
i Ca 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .................... 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 281 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal................ 174 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 51 000
Summa kronor 533 600
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 533 600 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
45 500 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 4—7) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna ändringar i personalförteckningen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
4 090 000 kronor, varav 2 045 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4 151 200 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår i fråga om personalförteckningen att styrelsens
konstruktionsbyrå förstärkes med en byråingenjör i Ce 27, att — i enlighet
med de riktlinjer, som framlagts under För flera huvudtitlar gemensamma
frågor angående personalorganisationen och löneställningen vid vissa
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3
maskinanläggningar inom allmänna civilförvaltningen — en befattning som
värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i Oa 12 förändras till en
maskinisttjänst i Ca 13 och en eldartjänst uppflyttas från Ce 9 till Ce 10,
samt att enligt grunderna för den reglerade befordringsgången ytterligare
10 kontorsbiträdestjänster uppföras i förteckningen.
Utöver de anslagsändringar som följa av nu nämnda förslag hemställes
om erforderliga medel för en ingenjör i högst Ce 19 och ett ritbiträde i högst
Ce 10 på konstruktionsbyrån samt för en tjänst som förste byråsekreterare
i Cg 27 på ombudsmannaexpeditionen i stället för en byråsekreterartjänst
i 24:e lönegraden. Vidare fordras på grund av löneklassförändringar och
uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång ökning av icke-ordinarieposten
med 21200 kronor och ordinarieposten med 6 200 kronor. Enligt
-grunderna för den allmänna nedskärningen av statsmyndigheternas avlöningsanslag
skulle icke-ordinarieposten minskas med 111 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl, Majd att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen dels uppföra följande ytterligare
tjänster, nämligen 1 byråingenjörstjänst i Ce 27, 1 maskinisttjänst
i Ca 13 och 10 kontorsbiträdestjänster i Ca 8,
dels avföra 1 tjänst såsom värmeledningsskötare, tillika reparatör,
av l:a klass i Ca 12;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1510 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 2 139 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 437 000
Summa kronor 4 090 000
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 090 000 kronor,
varav 2 045 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. 1 enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 4, s. 7 och 8), som innebär ökad medelsanvisning
för nästa, budgetår med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
854 000 kronor, varav 427 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 8—13)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 16 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels
ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 11 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 10 981 000 kronor.
Kungl. Majri föreslår, att medel beräknas för viss ökning av personalen
för projekteringsverksamheten, nämligen med belopp motsvarande lönerna
till en ingenjör i högst Ce 24, två ingenjörer i högst Ce 19 och en vågmästare
i Ce 17. Icke-ordinarieposten skulle i anledning härav ökas med 32 000
kronor.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t en justering av löneställningen för vägmästar-
och övervägmästarpersonalen. I avbidan på tjänsteförteckningskommitténs
provning av frågan förordas en provisorisk löneförbättring i enlighet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. Detta innebär, att till
envar vågmästare eller övervägmästare skall utgå ett lönetillägg av 50 kronor
per månad, varå rörligt tillägg icke skall beräknas. För tjänstemän, som på
grund av tidigare beslut uppbära personligt lönetillägg, skall dock det provisoriska
lönetillägget reduceras i motsvarande mån. Den nu föreslagna löneförbättringen
kräver en ökning av ordinariepösten med 145 000 kronor och av
icke-ordinarieposten med 84 000 kronor.
För löneklassuppflyttningar och uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång
erfordras en ökning av ordinarieposten med 10 000 kronor och
av icke-ordinarieposten med 63 000 kronor.
Enligt grunderna för den allmänna nedskärningen av statsmyndigheternas
avlöningsanslag föreslås slutligen en sänkning av icke-ordinarieposten med
294 000 kronor.
De sålunda förordade ändringarna i anslagsberäkningen medföra en
minskning av anslagsposten till rörligt tillägg med ca 21 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj ris förslag om provisorisk löneförbättring för vägmästar-
och övervägmästarpersonalen finner utskottet väl motiverat. Ej
heller i övrigt har vad departementschefen under förevarande punkt anfört
och förordat givit utskottet anledning till erinran/ Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majri att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna uppföra ytterligare 16 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Statsutskottets utlåtande nr 6.
o
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 255 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 590 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 1 155 000
Summa kronor 11000 000
c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 11000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 13
—15) föreslagit riksdagen att till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 631 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 351 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att följande anslagsposter höjas, nämligen
sjukvård m. m. med 20 000 kronor, reseersättningar med 100 000 kronor,
bränsle, lyse och vatten med 5 000 kronor, övriga expenser med 5 000 kronor
samt underhåll och drift av tjänstebilar med 150 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 631000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 15), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 15), som
innebär anslagshöjning för nästa. budgetår med ICO 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 225 000 kronor.
■r 9;0) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen för budgetåret
1951/52. Före behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
vägbyggnader har Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 16—25) lämnat eu översikt över
beräkningen av väganslagen för budgetåret 1951/52.
Såsom närmare framgår av 1950 års statsverksproposition (jfr Bihang till
bilaga 26) har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt ett långtidsprogram
för det statliga vägnätets upprustning, enligt vilket de årliga investeringsutgifterna
för en 20-årsperiod framåt beräknats behöva ökas till ca 225 miljoner
kronor. Jämfört med nuvarande investeringsnivå innebär detta program
en utgiftsökning för 20-årsperioden av sammanlagt mer än 2 miljarder
kronor.
I sina petita för budgetåret 1951/52 (skr. 31/s 1950) har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, att utvecklingen av vägtrafiken motiverar en
relativt snabb ökning av investeringarna upp till den nivå som avsetts i
förenämnda långtidsprogram.
I följande sammanställning har i sammandrag angivits utfallet av anslagsberäkningen
för budgetåret 1949/50 ävensom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
nu framlagda beräkning av medelsförbrukningen för budgetåren 1950/51
och 1951/52 samt av anslagsbehovet för sistnämnda budgetår.
Beräkn. medels- |
||||||||||
ning 1949/50 |
Reser- vation S0/6 |
förbrukning 1950/51 |
Reser- vation |
Av V. O. V.- |
V. O. V.- stn be-räknad |
|||||
Anslag 1949/ 50 |
enl. be-räkn. i |
Anslag 1950/ 51 |
enl. be-räkn. i |
enl. v. o. v.- |
3% 1951 enl. |
stn äs-kade |
||||
års- stats- verks- |
faktisk |
195.0 |
års stats- verks- |
beräkn. hösten 1950 |
V. 0. v.- stns beräkn. |
för 1951/ 52 |
||||
prop. |
||||||||||
Grupp I (de egentliga |
||||||||||
vägbyggnadsansla-gen samt stensätt- |
||||||||||
nings- och broby gg-nadsanslagen) .... |
3’0 |
50o |
41-9 |
44-8 |
27-0 |
50o |
66-i |
5-7 |
74-ä |
78-3 |
Grupp II (anslaget till |
||||||||||
förstärkning och |
26-6 |
36*o |
33-9 |
13o |
57-0 |
53-o |
55-5 |
14-5 |
80-o |
73-5 |
29-6 |
86-o |
75-8 |
57-8 |
84o |
103-0 |
121-6 |
20-2 |
154-5 |
151-8 |
|
Anslaget Vissa väg- |
||||||||||
byggnadsarbeten |
5*o |
14-o |
10-1 |
3-9 |
12-5 |
7-o |
— |
16-4 |
— |
— |
Summa milj. kronor .... |
34''6 |
100-o |
85-9 |
til''7 |
96-5 |
llOo |
121-6 |
36-6 |
154-5 |
151-8 |
Beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning i övrigt
torde få hänvisas till propositionen (s. 17—19).
Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
varjämte 1950 års besparingsutredning i särskild promémoria angående
sjätte huvudtiteln behandlat väganslagen (s. 20—22).
Statsutskottets utlåtande nr 6. t
Departementschefen har anfört följande.
»Den statliga väg- och brobyggnadsverksamhet, som tidigare reglerats genom
särskilda byggnadstillstånd, har med giltighet fr. o. m. ingången av år 1951
undantagits från denna form av investeringskontroll. I stället har fastställts
en gemensam medelsförbrukningsram för samtliga anslag till statliga väginvesteringar
med undantag av anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten till den del
detsamma användes i direkt sysselsättningssyfte. Rambeloppet föi innevarande
budgetår uppgår till 110 miljoner kronor. Denna nya form av investeringskontroll,
som jämfört med det tidigare systemet torde medföra en viss
förenkling och ökad handlingsfrihet för väg- och vattenbyggnadsverket, har
kompletterats bl. a. med bestämmelser om reglering av den arbetsstyrka, som
högst må sysselsättas inom det statliga vägväsendet. Det har förutsatts att
medelsförbrukningsramen skall kunna ändras, när så befinnes påkallat med
hänsyn till det ekonomiska läget i landet eller till förändringar i kostnadsnivån.
Av rambeloppet ha ca 60 miljoner kronor beräknats falla på de egentliga
vägbyggnadsanslagen och på brobyggnadsanslagen (grupp I) samt ca 50
miljoner kronor på vägbeläggningsanslaget och anslaget till Förstärkning och
förbättring av vägar (grupp II).
Liksom vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår ha de statliga
väginvesteringarna vid motsvarande beräkning för budgetåret 1951/o2 inbegripits
under den investeringsplan för kommunikations verken, som fiamlägges
i samband med anslagsäskandena å kapitalbudgeten (se Bil. 27, punkt 1). Såsom
närmare framgår av redogörelsen för denna plan har medelsföibrukningen
för nu ifrågavarande anslag befunnits böra begränsas till samma belopp som
beräknats för innevarande budgetår, d. v. s. 110 miljoner kronor. Detta belopp,
som är grundat på under 1950 gällande löne- och prisnivå, skulle alltså vara
den medelsförbrukningsram, som bör av Kungl. Maj:t fastställas tills vidare
för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten under budgetåret 1951/52.
Vid anslagsberäkningen har nyssnämnda rambelopp av 110 miljoner
kronor antagits komma att fördela sig på de förut omlörmälda anslagsgrupperna
I och II med ca 55 miljoner kronor på vardera av dem. Härvid har hänsyn
såvitt möjligt tagits såväl till det föreliggande behovet av åtgärder, vilka äro
ägnade att snabbt tillgodose trafikens krav på förbättrade vägar, som till de
svårigheter att öka den egentliga vägbyggnadsverksamheten, vilka erfarenhetsmässigt
visat sig föreligga under nuvarande förhållanden oberoende av byggnadstillståndsregleringen.
Medelsförbrukningen å de särskilda anslagen inom grupp I har beräknats
med utgångspunkt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag i petita
men med de jämkningar som betingas av att den totala medelsförbrukningsramen
begränsats i förhållande till styrelsens förslag. Anslagen ha därefter
beräknats på sådant sätt, att de innefatta en viss marginal för kostnadsstegringar
och för mindre justeringar i avvägningen av medelsförbrukningen
mellan de olika anslagen.
Av de i grupp II ingående anslagen till Förstärkning och förbättring av
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
vägar resp. Yägbeläggningar skall det förra täcka medelsbehovet under budgetåret
1951/52 och det senare medelsbehovet under kalenderåret 1952. Vid beräkningen
av ifrågavarande anslag har förutsatts, att medelsförbrukningen
för de angivna beräkningsperioderna skall bliva i stort sett oförändrad i förhållande
till den förutsedda förbrukningen under budgetåret 1950/51 resp.
kalenderaret 1951. Därjämte ha även i dessa anslag inräknats en mindre
marginal för kostnadsstegringar.
Den sålunda verkställda beräkningen av anslagen för de statliga väginvesteringarna
framgår sammanfattningsvis av följande tabell.
1949/50 1950/51 1951/52
Milj. kr. Milj. kr. Milj. kr.
Anslag.............................................. 34,o 9(5,5 127,2
Medelsförbrukning................................ 85,9 110,o 110, o
Reservationer vid budgetårets utgång.......... 61,7 4,8.2 65,4
Den angivna anslagssumman av 127,2 miljoner kronor för 1951/52 innebär
1 förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande beräkning en
minskning med 27,3 miljoner kronor.
Den ökning av reservationerna vid nästa budgetårs utgång, som tabellen utvisar,
beror huvudsakligen på att, såsom förut nämnts, vissa marginaler för
kostnadsstegringar m. m. inräknats i anslagen. Ahsar det sig att rambeloppet
för medelsförbrukningen på grund av förändringar i löne- och prisläget eller
av annan anledning behöver höjas, komma reservationerna att bliva i motsvarande
mån mindre. Såsom ytterligare förklaring till den i tabellen angivna
behållningen av 65,4 miljoner kronor för 1951/52 kan nämnas att i densamma
också ingår täckning för medelsbehovet för vägbeläggningsarbetena under
senare hälften av arbetsåret 1952 med omkring 18,5 miljoner kronor, däri inberäknat
jämväl en viss reserv för kostnadsstegringar under 1951/52. Dessutom
ingår i nämnda totalbelopp en reservation av 16,4 miljoner kronor på
anslaget till Yissa vägbyggnadsarbeten. Detta anslag innefattas, som tidigare
nämnts, icke i den för budgetåret 1951/52 beräknade medelsförbrukningen av
110 miljoner kronor.
Medan anslagen för de statliga väginvesteringarna i den här framlagda beläkningen
upptagits till sammanlagt 127,2 miljoner kronor, har besparingsutredningen,
som också räknat med en total medelsförbrukning av 110 miljoner
kronor, ansett att summan av nya anslagsmedel skulle kunna begränsas till
87 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på anslagen skulle i så
fall komma att uppgå till endast omkring 26 miljoner kronor vid utgången av
nästa budgetar. Såvitt jag kunnat finna skulle en sådan nedskärning av reservationsmedlen
komma att leda till vissa praktiska svårigheter. Jag vill härvid
bl. a. erinra om att valet mellan olika slag av anläggningsarbeten på vägväsendets
område f. n. i hög grad bestämmes av vad de lokala arbetsmarknadsförhållandena
på olika håll i landet från tid till annan kunna medge och att det
följaktligen erbjuder svårigheter att med någon säkerhet på förhand beräkna
Statsutskottets utlåtande nr 6.
9
belastningen på de skilda anslagen. Minskas anslagsreservationerna försämras
också möjligheterna att kompensera exempelvis en eftersläpning av anläggningsverksamheten
i fråga om huvudvägar med ett ökat byggande av bygdevägar.
Även med hänsyn till de väntade kostnadsstegringarna förefaller det
mindre välbetänkt att nu minska reservationerna. Jag vill i förevarande sammanhang
slutligen framhålla, att jag i motsats till besparingsutredningen är
av den uppfattningen, att en successiv återgång bör eftersträvas till den princip,
som tidigare tillämpats vid beräkningen av väg- och brobyggnadsanslagen
och som innebär att anslagen beräknas med utgångspunkt från medelsbehovet
under det följande kalenderåret i stället för budgetåret. Denna ordning ansluter
sig till vägstadgans bestämmelser om flerårsplanerna för vägbyggandet
och torde i längden vara nödvändig för att vägförvaltningarna med erforderlig
säkerhet skola kunna planera sin byggnadsverksamhet.
Jag övergår härefter till beräkningen av de övriga väganslagen.
Summan av bidragsanslagen till kommunala och enskilda väginvesteringar
har för nästa budgetår höjts från 15,0 till 21,5 miljoner kronor. I förhållande
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande beräkning innebär sistnämnda
belopp dock en minskning med 11,0 miljoner kronor. Den av mig
tillstyrkta ökningen faller helt på anslaget till bidrag till byggande av vägar
och gator i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare, och är
avsedd att täcka dels en nu förutsedd medelsbrist på det för innevarande
budgetår anvisade anslaget och dels bidragskostnadema för sådana kommunala
brobyggnadsarbeten, vilka f. n. finansieras från anslaget till Byggande
av broar. Förenämnda bidragsanslag har därutöver höjts med 1 miljon kronor.
Denna ökning uppväges dock av att ytterligare medel förutsatts icke skola
anvisas under anslaget till Stensättning av vägar, vilket ingår i summan av
bidragsanslagen för innevarande budgetår med 1 miljon kronor.
Den grupp av reservationsanslag, som i den i 1950 års statsverksproposition
lämnade översikten över beräkningen av väganslagen för budgetåret
1950/51 redovisats under rubriken Anslag för underhållskostnader m. m.
(s. 14), har för budgetåret 1951/52 beräknats behöva ökas från 156,2 till 168,5
miljoner kronor. Ökningen hänför sig med 11 miljoner kronor till anslaget
till Vägunderhållet, vilket med hänsyn till den fortgående stegringen av vägtrafiken
samt väntade kostnadsökningar ansetts kräva eu höjning med detta
belopp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medelsäskande för den här avsedda
anslagsgruppen understiger förenämnda anslagssumma av 168,5 miljoner
kronor med ca 4,9 miljoner kronor.
Vad slutligen angår förslagsanslaget till bidrag till underhåll av vägar
och gator i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare, förutses
en automatisk utgiftsstegring under detta anslag från 15,4 till 15,8 miljoner
kronor.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa
för budgetåret 1951/52 uppgå till sammanlagt (127,2 + 21,5 + 168,5 +15,8)
333,o miljoner kronor eller mera exakt angivet 332 970100 kronor, vilket
10
Statsutskottets utlåtande nr 6.
innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslagssumma för innevarande
budgetår med 49,4 miljoner kronor.
Den angivna anslagssumman av 333,0 miljoner kronor för budgetåret 1951/52
skall helt täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola därjämte
avräknas dels vissa andra anslag under sjätte huvudtiteln, beräknade till sammanlagt
ca 18,7 miljoner kronor (jfr punkterna 3—7, 36, 39, 40, 43—46 och 66),
dels vissa anslagsbelopp under nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt
ca 2,i miljoner kronor. Det totalbelopp, som skulle täckas av automobilskattemedel,
utgör alltså i avrundat tal 353,8 miljoner kronor, d. v. s. omkring
49,9 miljoner kronor mera än under innevarande budgetår.
Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna
för budgetåret 1951/52 till 355 miljoner kronor.
Av detta belopp skulle alltså ca 353,8 miljoner kronor disponeras för att
täcka anslag å driftbudgeten. Återstoden, ca 1,2 miljon kronor, torde få
betraktas som täckning för höjningen av det rörliga tillägget till tjänstemännen
vid de verk, vilka finansieras med automobilskattemedel. Beloppet
förutsattes komma att tillföras statens budgetutjämningsfond.»
I detta sammanhang torde få anmälas två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr Alfred Nilsson m. fl. (I: 178) och den
andra inom andra kammaren av herr Jansson i Aspeboda ra. fl, (11:269),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte för färdigställande av vägföretag,
vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten, för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen I: 178.
Utskottet. Medelsförbrukningsramen för de statliga väginvesteringarna
innevarande budgetår har fastställts till ett belopp av 110 miljoner kronor.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
räknat med en höjning av denna utgiftssumma till närmare 152 miljoner
kronor. Såsom allmän motivering för sin ståndpunkt har styrelsen
framhållit, att utvecklingen av vägtrafiken finge anses motivera en relativt
snabb ökning av investeringarna upp till den nivå av ca 225 miljoner kronor
per år som avsetts i det i 1950 års statsverksproposition redovisade långtidsprogrammet
för det statliga vägnätets upprustning.
I samband med framläggandet av investeringsplanen för kommunikationsverken
(statsverkspropositionen, bilaga 27, p. 1) har departementschefen
uttalat, att det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda förutsatta investeringsprogrammet
icke torde vara möjligt att realisera under de förhållanden
som kunna väntas föreligga på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill
och då en begränsning av väginvesteringarna synts nödvändig jämväl på
grund av det allmänna ekonomiska läget, har departementschefen funnit
sig böra förorda, att medelsförbrukningen nästa budgetår hålles inom en
oförändrad ram av 110 miljoner kronor. Detta belopp, vari icke inräknats utgif
-
Statsutskottets utlåtande nr 6
11
ter å anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten, har antagits komma att fördela sig
med vardera ca 55 miljoner kronor på väg- och brobyggnader respektive
beläggnings- och förstärkningsarbeten, vilket innebär en vass utgiftsförskjutning
till den senare anslagsgruppens förmån. För ändamålet har departementschefen
äskat anslag å tillhopa 127,2 miljoner kronor, häri inbegripet
en vass marginal för bland annat kostnadsstegringar.
Medelsbehovet i fråga om övriga väganslag, avseende bidrag till kommunala
och enskilda investeringar samt underhållskostnader in. in., har av
departementschefen beräknats till 205,8 miljoner kronor. Härav hänföra sig
160 miljoner kronor till utgifter för det statliga vägunderhållet. Enligt departementschefens
förslag skulle sålunda anslagen för vägväsendet nästa
budgetår komma att uppgå till sammanlagt (127,2 -f 205,8=) 833 miljoner kronor,
innebärande i förhållande till nu löpande budgetår eu ökning med 49,4
miljoner kronor. Beloppet är ca 33,5 miljoner kronor lägre än den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslagssumman.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår vidare, att automobilskattemedlen
för nästa budgetår uppskattats till 355 miljoner kronor.
Mot dessa medel skola enligt det föreliggande förslaget avräknas anslag å
tillhopa (333,o + 20,8 =) 353,8 miljoner kronor. Skillnadsbeloppet eller ca
1,2 miljon kronor anses av departementschefen böra betraktas som täckning
för den numera beslutade höjningen av det rörliga lönetillägget till
tjänstemännen vid de verk, vilka finansieras med automobilskattemedel, och
har förutsatts komma att tillföras budgetutjämningsfonden.
Med hänsyn till vägtrafikens fortgående stegring skulle det enligt utskottets
uppfattning vara önskvärt, om de statliga investeringarna på vägväsendets
område under nästa budgetår kunde bringas upp till den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förutsatta nivån. De skäl som av departementschefen
åberopats för ett bibehållande av investeringsverksamheten vid nuvarande
omfattning finner dock utskottet bärande. Även om förutsättningar
för en utvidgning av medelsförbrukningsramen sålunda f. n. saknas, har å
andra sidan utgångsläget för den här ifrågavarande verksamheten i så måtto
förbättrats som jämväl väg- och brobyggnadsarbetena numera undantagits
från den särskilda byggnadstillståndsgivningen. Beslutet härom — som bl. a.
torde leda till ökade möjligheter för väg- och vattenbyggnadsverket att utlämna
dessa arbeten på entreprenad -— är enligt utskottets mening att hälsa
med stor tillfredsställelse. En ytterligare lättnad i verkets administrativa
bestyr skulle otvivelaktigt stå att vinna, om hithörande anslag i fortsättningen
beräknades kalenderårsvis i stället för såsom nu budgetårsvis. Utskottet
delar därför departementschefens uppfattning, att en successiv återgång
till denna tidigare tillämpade ordning bör eftersträvas.
Såsom ovan framhållits erfordras anslag å sammanlagt ca 333 miljoner
kronor, därest nyssberörda investeringsprogram skall kunna genomföras och
vägväsendets medelsbehov jämväl i övrigt kunna tillgodoses i av Kungl.
Maj:t föreslagen omfattning. Utskottet har för sin del intet att erinra mot
att totalramen för de olika våganslagen fastställes till förenämnda belopp,
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
vilket nära sammanfaller med den inkomstsumma som beräknats inflyta i
form av automobilskattemedel under nästa budgetår. Härav följer att utskottet
icke ansett sig kunna biträda de motionsvis framförda yrkandena
om ytterligare medelsanvisning utöver denna ram. Av skäl, som i det följande
närmare komma att utvecklas, bär dock utskottet funnit sig böra
förorda en viss omfördelning av de äskade medlen mellan olika anslag,
varigenom motionärernas önskemål i någon mån skulle komma att tillgodoses.
Utskottet har därvid särskilt beaktat de synpunkter som
i de båda likalydande motionerna I: 178 och II: 269 anlagts på frågan
om färdigställande av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten.
För att möjliggöra ett återupptagande av dessa arbeten böra sålunda enligt
utskottets mening anslagen till nyanläggning av bygdevägar, byggande av
huvudvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar uppräknas
med respektive 500 000, 1 000 000 och 400 000 kronor. Utskottet har vidare
ansett sig böra tillstyrka, att förstnämnda anslag förstärkes med ytterligare
oOO 000 kronor samt att anslaget till nyanläggning av ödebygdsvägar höjes
från 4 till 4,5 miljoner kronor. Slutligen har bidragsanslaget till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder, vilket jämväl avräknas mot
automobilskattemedlen, befunnits böra uppföras med 100 000 kronor i stället
för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, med ett allenast formellt belopp av
100 kronor. Utskottet gör i det följande hemställan härom under respektive
punkter. "V id bifall därtill skulle medelstillgången under ifrågavarande
anslag komma att öka med sammanlagt (0,5 + l,o +0,4 + 0,5 + 0.5 + 0,i =)
8 miljoner kronor.
hör att icke såsom en följd härav den totala anslagsramen skall behöva
överskridas, bör enligt utskottets mening anslaget till vägbeläggningar nedläknas
i motsvarande män. Såvitt utskottet kunnat finna, skulle några egentliga
olägenheter icke uppstå om detta anslag reducerades till (25—3 =) 22
miljoner kronor, då beläggningsverksamheten även Hd en sådan medelsanvisning
skulle kunna bedrivas i oförändrad omfattning under nästa budgetår.
En nedsättning av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet torde
jämväl vara motiverad med hänsyn till önskvärdheten av att det försprång
som de förberedande åtgärderna nu uppnått i förhållande till själva beläggningsarbetena
bibehålies.
Ett förverkligande av utskottets här framlagda förslag skulle medföra,
att vägbyggnadsverksamheten under nästa budgetår bleve något mera omfattande
än vad i statsverkspropositionen avsetts. Utskottet förutsätter emellertid,
att det ökade behov av arbetskraft inom vägväsendet som därigenom
uppkommer skall kunna tillgodoses utan större svårighet,
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 26—28) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 149 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg
en reservation av 5 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 155 000 000
kronor för nästa budgetår.
I sin till föregående års petita fogade preliminära beräkning av kostnaderna
för det statliga vägväsendet under ett normalår har styrelsen angivit,
att under vissa förutsättningar kostnaderna för vägunderhållet normalt borde
upptagas till 155 miljoner kronor.
Efter granskning av vägförvaltningarnas äskanden och med ledning av
utfallet av verksamheten under budgetåret 1949/50 har styrelsen funnit, att
vägunderhållsanslaget för budgetåret 1951/52 bör beräknas till nyssnämnda
belopp enligt följande sammanställning.
Milj. kronor
Grusning m. m......................................... 17
Dammbindning ........................................ 20
Hyvling ................................................ 12
Yägkropp .............................................. 6
Trummor, diken, slänter, räcken m. m............... 16
Broar, bryggor, färjor ................................ B
Belagd vägbana ........................................ 12
Vinterväghållning ...................................... 23
Materialtillverkning.................................... 22
Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader
m. m................................. 15
Katastrofreserv främst för försvårad vinterväghållning
.................................................. 4
Summa 155
Departementschefen har anfört följande.
»Till vägunderhållet står för innevarande budgetår till förfogande ett belopp
av sammanlagt cirka 154 miljoner kronor, därav cirka 5 miljoner kronor i
reservation från förra budgetåret. Med hänsyn till bl. a. de lönestegringar,
som kunna förutses för tiden efter årsskiftet 1950/51, komma de för innevarande
budgetår disponibla medlen sannolikt att praktiskt taget helt förbrukas
under budgetåret.
Medelsbehovet för nästa budgetår påverkas av ett flertal olika omständigheter,
av vilka vissa minska och andra åter öka detta behov.
Till det förra slaget hör den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nämnda
skattesänkningen för bensin och brännoljor, som beräknas minska medelsbehovet
med cirka 3,5 miljoner kronor. Ytterligare minskningar kunna därjämte
påräknas som följd dels av överflyttning till kommunala väghållare
av underhållsskyldigheten för vissa vägar i samband med inkorporeringar
och dylikt, dels av under år 1950 utförda vägbeläggningar. Enligt av vägoch
vattenbyggnadsstyrelseu under hand lämnade uppgifter kunna dessa
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
minskningsposter beräknas till 0,5 resp. 0,6 miljon kronor. Den sammanlagda
minskningen skulle alltså uppgå till cirka 4,6 miljoner kronor.
Bland ökningsposterna må först nämnas den i början av förra året genomförda
ändringen i avtalet med vägarbetareförbundet, vilken medfört en kostnadsstegring
med cirka 1 miljon kronor för år räknat. Vidare bör enligt
uPPgift beräknas ett belopp av 0,2 miljon kronor för underhållet av nytillkomna
vägar. När det gäller kostnadsökningarna är det emellertid två andra
omständigheter, som torde komma att spela en betydligt större roll än de
nyss nämnda. Den ena är det ökade krav på vägunderhållsåtgärder, som den
fortgående stegringen av vägtrafiken medför, och den andra är de höjningar
av löne- och prisläget, som kunna förutses för nästa budgetår. Trafikstegringen
har i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita anförts som ett skäl för den
föreslagna höjningen av anslaget från 149 till 155 miljoner kronor men någon
närmare kalkyl i ämnet har icke i detta sammanhang framlagts. Någon
marginal för kommande löne- och prisstegringar ingår icke i styrelsens beräkning.
Styrelsen har uppenbarligen utgått ifrån att det behov av ytterligare
anslagsmedel, som kan visa sig föreligga, skall täckas genom anslag å
tilläggsstat.
Med hänsyn till budgetläget anser jag nödvändigt att utgiftsramen för
vägunderhållet redan nu preciseras. För väg- och vattenbygguadsverkets
planering av verksamheten under nästa budgetår bör det också vara till fördel
om man redan vid budgetårets ingång har en fixerad anslagssumma att räkna
med. Skola såväl löne- och prisstegringarna som kostnadsökningarna på
grund av trafikstegringen täckas inom ramen för det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade anslagsbeloppet av 155 miljoner kronor, synes emellertid
risk föreligga för en icke oväsentlig sänkning av underliållsstandarden.
Jag har med hänsyn härtill ansett mig böra förorda, att anslaget uppföres
med ett till 160 miljoner kronor förhöjt belopp.»
I en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt
motion (II: 180) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att ifrågavarande anslag
måtte anvisas med allenast 156 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. Till det statliga vägunderhållet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för nästa budgetår äskat ett från 149 till 155 miljoner kronor förhöjt
anslag. Förslaget har framför allt motiverats med de ökade krav på
underhållsarbeten som den fortgående trafikstegringen väntas föranleda.
Utom beträffande motorbränsle har styrelsen vid sina beräkningar av medelsbehovet
utgått från 1950 års löne- och prisnivå. Departementschefen har
emellertid ansett, att hänsyn bör tagas redan nu till samtliga de kostnadsökningar
som äro att emotse, och har därför förordat att anslaget anvisas
med 160 miljoner kronor. Slutligen har i motionen II: 180 föreslagits att
nämnda belopp nedräknas med 4 miljoner kronor, varigenom medel skulle
frigöras för höjning av de båda bidragsanslagen till underhåll och byggande
av enskilda vägar.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
Utskottet finner för sin del tveksamt, om den av departementschefen förordade
anslagsförstärkningen är tillräcklig för att täcka de kostnadsstegringar
som nu kunna förväntas under nästa budgetår. Med hänsyn till
ovissheten rörande det framtida kostnadsläget har utskottet dock ansett sig
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Därav följer att utskottet icke kan
biträda det motionsledes framförda yrkandet om nedsättning av förevarande
anslag. Ett tillgodoseende av detta önskemål skulle med all sannolikhet
leda till en icke oväsentlig sänkning av den nuvarande underhållsstandarden,
vilket av olika skäl synes betänkligt.
I detta sammanhang må även erinras om att Kungl. Maj:t i propositionen
nr 150 (bilaga 5) föreslagit riksdagen att till vägunderhållet anvisa ett tillläggsstatsanslag
för innevarande budgetår av 6 miljoner kronor. Utskottet
kommer att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning.
Under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ock
med avslag å motionen II: 180, i vad den avser förevarande
anslag, till Vägunderhållet för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 160 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen. ...
ll:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 28 och 29), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 29 och
30) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppföres
med 8 000 000 kronor.
Styrelsen har gjort följande beräkning av medelsförbrukningen och medelsbehovet
å förevarande och de tre andra egentliga vägbyggnadsanslagen.
Nyanläggning av bygde-vägar ................ Nyanläggning av öde- bygdsvägar............ Byggande av huvudvägar |
Disponibla medel Vt 1950 |
Medels- förbrukning 1950/51 |
Reservation |
Medels- förbrukning 1961/52 |
Anslag 1951/52 |
8.4 4,7 13.8 12.9 |
8., 4.4 13,2 12,8 |
0,2 0,8 0,1 0,1 |
8.2 5,3 17.1 14.1 |
8.0 5.0 17.0 14.0 |
|
Summa miljoner kronor |
39.8 |
38, r. |
0,7 |
44,7 |
44,o |
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
I detta sammanhang torde få anmälas
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första, kammaren av
herr Werner m. fl. (I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr
Boman i Stafsund to. fl. (II: 104), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor;
d-els en inom första kammaren av herr Edin väckt motion (I: 133), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att till nyanläggning av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa reservationsanslag å
respektive 8 000 000 och 5 000 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Pålsson m. fl. (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr
Jönsson i Rossbol to. fl. (11:30), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
hen ar Sundelin och Näslund (1:179) och den andra inom andra kammaren
av herr St jämo to. fl. (II: 263), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 5 000 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl.
väckt motion (11:181), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
nyanläggning av ödebygdsvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
för budgetåret 1951/52 anvisa reservationsanslag å respektive
5 000 000 och 14 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 24, 1:133, I: 25, II: 263 och II: 181.
I de likalydande motionerna 1:178 och II: 269 bär därjämte föreslagits
att till färdigställande av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten,
anvisas ett reservationsanslag av 10 000000 kronor [jfr punkten 9:o)l.
Utskottet. Till nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar,
byggande av huvudvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår äskat anslag
å respektive 8, 5, 17 och 14 miljoner kronor. Med hänsyn till önskvärdheten
att i nuvarande läge begränsa väginvesteringarna har emellertid departementschefen
funnit sig böra förorda, att ifrågavarande anslag anvisas
med allenast 6,5, 4, 15 och 13 miljoner kronor. Häremot ha erinringar framställts
av en råd motionärer, vilka ansett att styrelsens förevarande medelsäskanden,
utom i vad gäller anslaget till byggande av huvudvägar, borde bifallas.
Motionärerna ha därvid helt allmänt hänvisat till landsbygdsbefolkningens
berättigade krav på förbättrade kommunikationsmöjligheter.
Yissa delar av vårt land, speciellt de mera avsides belägna, sakna alltjämt
vägförbindelser. Icke minst ur social synpunkt medför detta olägenheter av
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17
skilda slag. Utskottet är därför i likhet med motionärerna av den uppfattningen,
att en intensifiering av vägbyggnadsverksamheten till förmån för
dessa landsdelar bör eftersträvas. Av främst arbetsmarknadspolitiska skäl
torde det dock icke vara möjligt att nu genomföra det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda upprustningsprogrammet i full omfattning. Såsom
framgår av vad utskottet under punkten 9: o) anfört, har utskottet med
hänsyn härtill stannat vid att föreslå, att vart och ett av de båda anslagen till
nyanläggning av bygde- och ödebygdsvägar förstärkes med ytterligare 500 000
kronor. Att i vidare mån tillgodose motionärernas önskemål torde ej heller
vara möjligt med mindre den för nästa budgetår förutsatta totalramen för
de olika väganslagen överskrides. Såvitt utskottet kunnat finna, måste det
nämligen anses mindre välbetänkt att göra annan omfördelning av de av
Kungl. Maj:t äskade anslagsmedlen än den utskottet under förenämnda punkt
förordat. I det belopp som blir tillgängligt genom beläggningsanslagets
nedräkning med 3 miljoner kronor bör dessutom enligt utskottets uppfattning
inrymmas medel för fortsättande av vissa såsom beredskapsarbeten påbörjade
vägföretag.
I de båda likalydande motionerna 1:178 och II: 269 har till sist angivna
ändamål hemställts om ett anslag för nästa budgetår av 10 miljoner kronor.
Såsom utskottet under punkten 9: o) framhållit, finner utskottet de av motionärerna
härutinnan framförda synpunkterna i hög grad beaktansvärda, På
ifrågavarande vägföretag ha hittills nedlagts ca 25 miljoner kronor; då emellertid
arbetena icke fullbordats har ur detta kapital i stort sett icke kunnat utvinnas
något av praktiskt värde. Även med hänsyn till den växande trafikens behov
framstår det för utskottet såsom angeläget, att dessa vägföretag färdigställas
inom rimlig tid. I nuvarande ekonomiska läge torde det dock icke vara möjligt
att för ändamålet anvisa medel i den omfattning motionärerna föreslagit.
Enligt vad utskottet under hand erfarit är det vidare tveksamt, huruvida det
med motionerna avsedda syftet bäst tillgodoses genom att ett helt nytt
anslag uppföres å riksstaten. Lämpligare synes vara att härför erforderliga
medel beräknas under de ordinarie vägbyggnadsanslag det här närmast gäller,
nämligen anslagen till nyanläggning av bygdevägar, byggande av huvudvägar
samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Såsom framgår
av vad utskottet under ovannämnda punkt anfört, har också utskottet ansett
sig böra biträda motionärernas yrkande på så sätt, att nyssberörda tre
anslag föreslagits skola uppräknas med respektive 500 000, 1 000 000
och 400 000 kronor. Enligt utskottets mening böra dessa belopp icke
uppföras såsom särskilda anslagsposter utan någorlunda fritt kunna
disponeras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dock självfallet inom
de gränser som bestämmas av det härmed förbundna ändamålet. Utskottet
förutsätter vidare, att medlen få las i anspråk jämväl för färdigställandet av
sådana nedlagda vägföretag som icke direkt påbörjats såsom beredskapsarbeten.
I detta sammanhang vill utskottet slutligen framhålla, afl medel för
2—7s3 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr fi.
18
Statsutskottets utlåtande nr 6‘.
ifrågavarande ändamål synas böra äskas under ovannämnda anslag jämväl i
fortsättningen.
Vid bifall till vad utskottet nu föreslagit skulle anslagen till nyanläggning
av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar
samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar komma att anvisas med
respektive 7,5, 4,5, 16,o och 13,4 miljoner kronor.
Under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 24 och II: 104, motionen I: 133, i vad den avser
förevarande anslag, samt motionerna I: 178 och II: 269, såvitt
nu är i fråga, till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 30)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 4 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg eu
reservation av 0,7 miljon kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 5 000 000 kronor.
I motionerna I: 25 och II: 30, I: 133, I: 179 och II: 263 samt II: 181 har
yrkats, att förevarande anslag måtte anvisas med 5 000 000 kronor (jfr föregående
punkt).
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
motionerna I: 25 och II: 30, I: 133, i vad den avser förevarande
anslag, 1:179 och II: 263 samt II: 181, i vad den avser förevarande
anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 30) föreslagit
riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår intet anslag anvisats.
Däremot förelåg vid utgången av budgetåret 1949/50 en reservation
av 13,3 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.
Statsutskottets utlåtande nr 6. 19
Väg- och vattenbyggnads styr elsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 17 000 000 kronor.
I de likalydande motionerna I: 178 och II: 269 har föreslagits att till färdigställande
av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten, anvisas
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor [jfr punkten 9:o)].
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12: o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 178 och II: 269, såvitt nu är i fråga, till Byggande
av huvudvägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har
(punkt 15, s. 30 och 31) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 8,o miljoner kronor.
Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg eu reservation av 4,9 miljoner
kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär hemställt om ett anslag av 14 000 000
kronor för nästa budgetår.
I motionen II: 181 har yrkats, att förevarande anslag måtte anvisas med
14 000 000 kronor [jfr punkten 12: o)].
I de likalydande motionerna I: 178 och II: 269 har föreslagits att till färdigställande
av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten, anvisas
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor [jfr punkten 9: o)].
'' Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12: o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 178 och II: 269, såvitt nu är i fråga, samt med
avslag på motionen II: 181, i vad den avser förevarande anslag,
till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 13 400 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 16, s. 31) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
17, s. 31—33) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av
vägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 37 miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 fanns en reservation av 2,5 miljoner kronor å
tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 50 000 000
kronor för nästa budgetår. Beträffande styrelsens motivering för nämnda förslag
torde få hänvisas till propositionen (s. 31—33).
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 33—36) föreslagit
riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 20 miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av 10,5 miljoner kronor
å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att förevarande anslag
uppföres med 30 000 000 kronor. Därjämte har styrelsen hemställt, att till
Stensättning av vägar anvisas ett anslag av 5 000 000 kronor. Beträffande
styrelsens motivering för nämnda förslag får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 34 och 35).
Departementschefen, som tillstyrkt att 25 000 000 kronor för nästa budgetår
anvisas till vägbeläggningar, har beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hemställan om medel till stensättning av vägar anfört följande.
»Med hänsyn såväl till det statsfinansiella läget som till de ovissa utsikter
som för närvarande föreligga i fråga om gatstensexporten har chefen för handelsdepartementet
icke ansett sig böra förorda att några på stenindustriutredningens
betänkande grundade förslag framläggas till årets riksdag. Statliga
stenbeställningar med anlitande av anslagsmedel från femte huvudtiteln
förutsättas därför skola förekomma även under nästa budgetår, i den mån
behov därav befinnes föreligga. Vid sådant förhållande bör medelsbehovet
för stensättningsarbeteu under nästa budgetår bedömas uteslutande med
hänsyn till den angelägenhet, som sådana arbeten i nuvarande läge kunna
anses ha i förhållande till andra aktuella vägarbeten.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit i sina petita utgöra
stensättningarna i regel ett alternativ till andra slag av vägbeläggningar.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
På gruud härav och med hänsyn till den storlek, som anslaget till Vägbeläggningar
numera fått, anser jag mig böra föreslå, att kostnaderna för erforderliga
statliga stensättningsarbeten fr. o. m. nästa budgetår få bestridas
inom ramen för nämnda anslag. Av liknande skäl torde statsbidragskostnaderna
för kommunala stensättningsarbeten böra täckas från anslaget till
Bidrag till byggande av vägar och gator. Något särskilt anslag till stensättning
av vägar skulle i så fall icke behöva anvisas.»
TJtskottet. Yad departementschefen anfört och förordat rörande redovisningen
av kostnaderna för de statliga och kommunala stensättningsarbetena
har icke givit utskottet anledning till erinran. Under hänvisning jämväl till
vad utskottet under punkten 9: o) uttalat får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Vägbeläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 22 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 36 och 37) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 21 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 10,o miljoner kronor. Vid
utgången av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av 12,6 miljoner kronor
å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 21 000 000
kronor för nästa budgetår. Styrelsen bär vidare bl. a. förnyat sitt i föregående
års petita framlagda förslag om anvisande av ett- särskilt anslag till byggande
av en liängfärja över Göta älv vid Jordfallet. För detta förslag, som
kostnadsberäknats till 2,3 miljoner kronor, har styrelsen nu begärt 1,3
miljon kronor.
Departmentschefen har anfört följande.
»Den omständigheten att förevarande anslag till en viss mindre del användes
även för bidrag till kommunala brobyggnadsföretag synes komma att vålla
vissa praktiska olägenheter vid tillämpningen av det system för reglering av
de statliga väginvesteringarna, för vilket redogörelse lämnats under punkten 9.
Om utgifterna för de statliga väg- och brobyggnadsarbetena, såsom detta
system förutsätter, skola begränsas genom en medelsförbrukningsram, böra
de anslag, till vilka denna medelsförbrukningsram anknytes, helst avse enbart
statliga arbeten. Jag vill därför föreslå, att medel för bidrag till kommunala
brobyggnadsarbeten fr. o. m. nästa budgetår anvisas uteslutande under anslaget
till Bidrag till byggande av vägar och gator. Av denna anledning förordar
jag i det följaiide under punkten 24, att sistnämnda anslag uppräknas
med ett belopp av 2,5 miljoner kronor, motsvarande ungefär de bidragskostnader,
som under budgetåret 1949/50 belastat anslaget till Byggande av broar.
22
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Huruvida do båda nya byggnadsföretag, för vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelseri
föreslagit särskilda anslag, nämligen hängfärja vid Jordfallet och
bro över Strömsundet, kunna eller böra igångsättas under nästa budgetår är
jag icke beredd att uttala mig om. I varje fall anser jag icke att särskilda
anslag böra anvisas för ändamålet. Häremot torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
få anses oförhindrad att med anlitande av medel från anslaget till
Byggande av broar påbörja arbetet på dessa förbindelser, om styrelsen finner
detta möjligt. Med hänsyn härtill har jag, trots den föreslagna överflyttningen
av bidragskostnaderna för kommunala brobyggnadsföretag till annat anslag,
icke ansett mig böra ifrågasätta någon minskning av det anslagsbelopp av
21 000 000 kronor till byggande av broar, som styrelsen begärt för nästa
budgetår.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Herbert Hermansson
och Niklasson (I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr Carlsson
i Bakeröd m. fl. (11:32), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala att
arbetet med byggandet av hängfärja vid Jordfallet bör påbörjas under budgetåret
1951/52.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 26.
Utskottet. Kungl. Maj.ts förslag att till byggande av broar anvisas 21
miljoner kronor har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker jämväl, att medel för bidrag till kommunala brobyggnadsarbeten
i fortsättningen beräknas uteslutande under bidragsanslaget till byggande av
vägar och gator.
I de båda likalydande motionerna I: 26 och II: 32 har hemställts, att riks
dagen måtte uttala att arbetet med byggandet av hängfärja vid Jordfallet
bör påbörjas under nästa budgetår. Med anledning därav vill utskottet erinra
om att departementschefen givit uttryck åt den uppfattningen, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen finge anses oförhindrad att med anlitande av medel
från förevarande anslag påbörja bl. a. ovannämnda förbindelse, om styrelsen
funne detta möjligt. Enligt vad utskottet under hand erfarit liar väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen också för avsikt att igångsätta arbetet med ifrågavarande
hängfärja under loppet av nästa budgetår. Vid sådant förhållande
synes någon särskild framställning i ärendet från riksdagens sida icke vara
erforderlig.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 21 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att motionerna I: 26 och II: 32 icke må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
20:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 37
och 38) föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Bergnaset för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Till byggande av bro vid Bergnäset ha för budgetåren 1945/46—1947/48
anvisats särskilda anslag med sammanlagt 4,7 miljoner kronor, varav vid utgången
av budgetåret 1949/50 återstod ett belopp av ca 3,o miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 3 700 000
kronor för nästa budgetår.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
21 :o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s. 38)
föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta for budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Till byggande av bro vid Hjulsta ha för budgetåren 1945/46—1947/48 anvisats
särskilda anslag med sammanlagt 3,6 miljoner kronor, varav vid utgången
av budgetåret 1949/50 återstod ett belopp av ca 2,6 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår
måtte anvisas ett anslag av 2 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta föi budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
22:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 39), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande
av mark m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 39 och 40), som innebär anslagshöjning för nästa
budgetår med 400 000 kronor, hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
24, s. 40 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 17 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 10,o miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 förelag eu reservation av 17,6 miljoner kronor
å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 25 000 000
kronor för nästa budgetår.
Av följande från styrelsens petita hämtade tablå framgår omfattningen
av 1944—1951 års fördelningsplaner samt under respektive perioder tillgängliga
och enligt städernas redovisningar förbrukade medel (samtliga belopp
är o angivna i miljoner kronor).
Fördelnings-plan för åren |
Beräknad åter-stående kost-nad för före-tag i planen |
Motsvaran-de stats-bidrag |
Tillgängliga medel |
Statsbidrag |
Odispone-rade bi-dragsmedel |
||
överförda från |
tilldelning under perioden |
Summa |
|||||
1944-45 |
2(5,0 |
23,5 |
5,6 |
3,4 |
9,o |
||
1946—47 |
46.0 |
43,o |
4,0 |
10,0 |
14,o |
7*4 |
|
1948—49 |
75,0 |
70,0 |
7,4 |
12.8 |
20)2 |
13,0 |
7 *> |
1950—51 |
45,o |
43,o |
7,2 |
9,6 |
16,8 |
>21,0 |
1—4,2 |
Den för 1950/51 års fördelningsplan angivna siffran 21 miljoner kronor
för statsbidrag till arbeten, som beräknas bli utförda under perioden, grundar
sig på uppgifter från vederbörande städer och samhällen. Enligt denna
beräkning skulle under 1950 och 1951 arbeten komma att utföras inom fördelningsplanens
ram i sådan omfattning, att det häremot svarande statsbidraget
skulle komma att överstiga de för perioden beräknade bidragsmedlen med
4,2 miljoner kronor.
Vid avvägningen av anslagsbehovet för budgetåret 1951/52 (arbetsåret
1952) har man enligt styrelsen att taga hänsyn till dels nyssnämnda överdisposition
av anslaget med 4,2 miljoner kronor, dels behovet att fortsätta och i
vissa fall slutföra de företag, som kvarstå från föregående år, samt dels behovet
att i viss utsträckning påbörja nya företag.
Styrelsen erinrar också, att vissa städer den 1 januari 1952 komma att tillföras
betydande områden från omgivande landsbygd. Inom dessa områden
finnas i planläggningen för landsbygden ingående byggnadsföretag, vilka
fr. o. m. år 1952 skola finansieras av städer, som äro väghållare, med statsbidrag
från förevarande anslag.
1 Beräknade värden.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
Departementschefen har anfört följande.
»En höjning av förevarande anslag synes påkallad bl. a. med hänsyn till vad
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört dels om den förutsedda eftersläpningen
i bidragstilldelningen för perioden 1950—1951 och dels om medelsbehovet
för vissa vägbyggnadsföretag, vilka den 1 januari 1952 komma att
överflyttas från statlig till kommunal väghållning. I avvaktan på säkrare uppgifter
om bidragsbehovet i här berörda hänseenden anser jag mig nu böra
tillstyrka en anslagshöjning för ändamålet av 4 miljoner kronor. Under hänvisning
till vad jag i det föregående anfört om anslagsberäkningen för bidrag
till kommunala stensättningsarbeten (jfr pt 9 och 18) samt till kommunala
brobyggnadsföretag (jfr pt 9 och 19) förordar jag slutligen, att anslaget höjes
med ytterligare 3,5 miljoner kronor.
I enlighet härmed uppföres anslaget med (10 + 4 + 3,5) 17,5 miljoner
kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj ds förslag att bidragsanslaget till byggande av vägar
och gator anvisas med 17,5 miljoner kronor tillstyrkes av utskottet. Under
erinran jämväl att statens andel i kostnaderna för kommunala stensättningsarbeten
och brobyggnadsföretag avses skola i fortsättningen belasta förevarande
anslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 17 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
25:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majd liar
(punkt 25, s. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 6,5 miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av 1,7 miljon kronor å
tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 6 800 000 kronor. Beträffande styrelsens motivering härför torde
få hänvisas till propositionen (s. 43).
Departementschefen har anfört följande.
»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen ha nu slutfört de
utredningsuppdrag rörande bidrag till enskild väghållning, som lämnades
dem den 11 maj 1945 och den 10 maj 1946. Full enighet mellan de båda styrelserna
har icke kunnat uppnås. Meningsskiljaktigheterna hänföra sig huvudsakligen
till frågorna om statsbidragens storlek och om den administrativa
ordningen för bidragsbeviljandet. Utredningsresultatet är f. n. föremål för
remissbehandling. Huruvida det kan bli anledning att framlägga några på
utredningen grundado förslag till årets riksdag är jag f. n. icke beredd att
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
uttala mig om. J)et synes dock redan nu kunna deklareras att några åtgärder,
som kräva anvisande av ytterligare anslagsmedel, i nuvarande läge knappast
kunna komma i fråga.
Med hänsyn härtill och då jag icke funnit något att erinra mot väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens nu framlagda beräkning av förevarande anslag, förordar
jag, att detsamma uppföres med 6 800 000 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Hansson i Skediga ro. fl. väckt motion (IT: 106), vari hemställts
att riksdagen måtte uttala, att staten bör helt övertaga underhållet av
de enskilda vägar, som uppfylla nuvarande fordringar för statsbidrag, samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att förslag i sådant
syfte snarast förelägges riksdagen.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
I motionen II: 180 [jfr punkten 10:o)] har vidare föreslagits, att de båda
bidragsanslagen till underhåll och byggande av enskilda vägar anvisas med
respektive 8 800 000 och 6 000 000 kronor.
Utskottet. Såsom bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår äskat anslag å respektive
6,8 och 4,o miljoner kronor. Mot styrelsens medelsberäkningar har
departementschefen icke funnit anledning till erinran. I motionen II: 180
har emellertid föreslagits, att ifrågavarande båda anslag ytterligare förstärkas
med vartdera 2 miljoner kronor. Enligt motionärernas uppfattning borde vägunderhållsanslaget
samtidigt reduceras i motsvarande mån.
Såsom framgår av vad utskottet under punkten 10:o) anfört, har utskottet
icke ansett sig kunna förorda någon nedsättning av sist angivna anslag. Då
ej heller någon annan möjlighet torde föreligga att tillgodose motionärernas
önskemål inom den totala utgiftsram som förutsatts för vägväsendet nästkommande
budgetår, får utskottet tillstyrka att de båda bidragsanslagen till
underhåll och byggande av enskilda vägar anvisas med av Kungl. Maj:t
äskade belopp. Utskottet har därvid särskilt beaktat, att för nämnda ändamål
icke förutsatts någon medelsreducering i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, medan övriga väganslag som regel fått vidkännas
minskningar i varierande omfattning.
Yad det i motionen II: 106 framställda yrkandet därefter beträffar, vill
utskottet erinra om att riksdagen tre år i följd avslagit motioner med hemställan
om statens övertagande av underhåll och byggande, av enskilda vägar.
Utskottet kan icke finna att i nyssnämnda motion, även om densamfha har
mera begränsad räckvidd, framlagts några nya skäl som kunde föranleda ett
annat ståndpunktstagande från riksdagens sida. Enligt utskottets mening
föreligger så mycket mindre anledning att biträda motionärernas yrkande som
resultatet av den nu slutförda utredningen rörande statens bidrag till enskild
väghållning f. n. är föremål för Kungl. Maj:ts övervägande.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
27
Under förevarande punkt hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 180, i vad den avser förevarande
anslag, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 6 800 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att motionen II: 106 icke må av riksdagen bifallas.
26:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
26, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 4, o miljoner
kronor. Vid utgången av budgetåret 1949/50 fanns en reservation av
6,2 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 4 000 000
kronor för nästa budgetår.
I motionen IT: 180 har hemställts, att till förevarande ändamål måtte anvisas
6 000 000 kronor (jfr föregående punkt).
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen Ii: 180, i vad den avser förevarande anslag,
till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
27:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. 1 enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 27, s. 45), som innebär anslagshöjning
med 100 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
28:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. 1 enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 28, s. 45—47), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor, att avräknas mot automobilskatte
medlen.
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 47) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
30:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 47—49) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
31:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 49) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.
32:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt
32, s. 49—ol) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med l,o miljon kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av ca 2,j miljoner kronor
å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 2 000 000 kronor. Styrelsen har härvid utgått från de beräkningar
1944 års hamnutredning gjort, enligt vilka investeringsbehovet för handelshamnar
fram till år 1960 skulle uppgå till 35—40 miljoner kronor årligen.
Det häremot svarande behovet av statsbidragsmedel har lågt beräknats till
5 miljoner kronor per år. I den mån förhållandena medge en lättnad i den
hittillsvarande åtstramningen av investeringsverksamheten böra därför medelsanvisningarna
successivt ökas.
Besparingsutredningen har föreslagit att anslaget för 1951/52 uppföres
med högst 500 000 kronor.
Departementschef en har anfört följande.
»Bidrag från förevarande anslag ha på senare tid utgått huvudsakligen
endast till hamnanläggningar, som befunnit sig i ett mer eller mindre
framskridet stadium av förfall. Bidragens storlek har också i regel begränsats
till en nivå, som ungefärligen motsvarar vad 1944 års hamnutredning
föreslagit.
Ehuru det synes ofrånkomligt att även denna bidragsverksamhet i nuvarande
läge underkastas en viss ytterligare begränsning, anser jag mig
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
emellertid, med hänsyn till den jämförelsevis restriktiva prövning som redan
nu förekommer, icke böra ifrågasätta en så långtgående anslagsminskning
som besparingsutredningen föreslagit. Jag har sålunda stannat vid att förorda,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 900 000 kronor, vilket
belopp motsvarar ungefär bidragsgivningen under budgetåret 1949/50.»
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Karl Andersson rn. fl. (1:132) och den andra inom andra kammaren av herr
Staxäng m. fl. (11:179), har hemställts, att ifrågavarande anslag måtte för
budgetåret 1951/52 anvisas med 2 000 000 kronor.
Beträffande skälen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen
1:132.
Utskottet. I de båda likalydande motionerna 1:132 och II: 179 har föreslagits,
att bidragsanslaget till handelshamnar och farleder anvisas med 2
miljoner kronor. Beloppet är 1,i miljon kronor högre än Kungl. Maj:ts under
förevarande rubrik gjorda medelsäskande. Till stöd för sitt yrkande ha
motionärerna framför allt åberopat beredskapspolitiska skäl.
Med anledning härav får utskottet erinra om att Kungl. Maj:t numera i
särskild proposition (nr 121) hemställt om anvisande av 1,7 miljon kronor
såsom bidrag till vissa handelshamnar. Framställningen grundar sig på ett
av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framlagt förslag om åtgärder
för krigsförsörjningens tryggande, innebärande bl. a. utbyggnad av
vissa handelshamnar i syfte att förbättra landets importförhållanden i händelse
av avspärrning. Utskottet kommer att i särskilt utlåtande denna dag
tillstyrka Kungl. Maj:ts hemställan. Motionärernas önskemål få därigenom
anses bliva tillgodosedda. Av formella skäl finner sig utskottet i förevarande
sammanhang icke kunna tillstyrka bifall till motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 132 och II: 179, till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kronor.
33:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Majt har (punkt 33, s. 51 och 52)
föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av 80 000 kronor å tidigare anvisade
medel.
Sedan 1949 års riksdag bifallit väckta motioner om utredning angående
förbättring av inomskärsfarleden i Bohuslän, har Kungl. Maj:t genom beslut
den 10 juni 1949 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa
sådan utredning.
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 1 000 000 kronor, närmast ansett för utförande av farledssträckan
genom Hamburgsundet och Hornö ränna i Bohuslän.
Arbetsmarknadsstyrelsen och besparingsutredninyen ha yttrat sig över
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning (s. 52).
Departementschefen har i likhet med besparingsutredningen icke ansett
sig kunna förorda att medel i rådande läge anvisas till de planerade farledsarbetena
i Hamburgsundet. Anslaget borde därför uppföras med allenast
ett formellt belopp av 100 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Spetz m. fl. (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr Mårtensson
i Uddevalla m. fl. (II: 178), har hemställts, att till förevarande ändamål
måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett anslag av 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för nämnda förslag torde få hänvisas till motio
nen I: 131.
Utskottet. Det åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1949 lämnade upp
draget att verkställa utredning angående förbättring av inomskärsfarleden
i Bohuslän har numera fortskridit så långt att styrelsen kunnat framlägga
ett utarbetat delförslag, avseende farledssträckan genom Hamburgsundet och
Hornö ränna. Ifrågavarande arbeten ha kostnadsberäknats till drygt 1,5
miljon kronor, varav 1 miljon kronor äskas för nästa budgetår.
Under hänvisning till av 1950 års besparingsutredning framförda synpunkter
har emellertid departementschefen icke ansett sig kunna förorda, att medel
i rådande läge anvisas till de sålunda planerade farledsarbetena. Enligt
departementschefens mening bör därför förevarande anslag uppföras med
ett allenast formellt belopp av 100 kronor. Häremot ha erinringar framställts
i de båda likalydande motionerna I: 131 och II: 178, i vilka hemställts om en
anslagsförstärkning med 600 000 kronor för att möjliggöra arbetenas igångsättande
redan nästa budgetår.
Utskottet vill för sin del ingalunda bestrida, att åtskilliga skäl kunna
åberopas till stöd för motionärernas ståndpunkt. I likhet med departementschefen
hyser emellertid utskottet den uppfattningen, att under nuvarande
ekonomiska förhållanden stark återhållsamhet är påkallad beträffande icke
absolut nödvändiga statsutgifter. Vid sitt ställningstagande till denna fråga
har utskottet jämväl beaktat att Kungl. Maj:t, såsom under föregående punkt
erinrats, numera äskat särskilda medel till bidrag till vissa handelshamnar.
Att härutöver vidga den i statsverkspropositionen för hamnar och farleder
förutsatta anslagsramen finner utskottet icke tillrådligt utan anser sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 131 och II: 178, till Statliga farledsarbeten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6. oi
34:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t liar (punkt 34, s. 52—54)
föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med l,o miljon kronor. ''S id
utgången av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av ca 2,5 miljoner kro
nor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 2 000 000
kronor för nästa budgetår.
Besparingsutredningen har ansett att högst 500 000 kronor böra anvisas
för nästa budgetår med hänsyn särskilt till den avsevärda kassamässiga
reservation, som för närvarande finnes å anslaget.
Departementschefen har anfört följande.
»Med anledning av vad besparingsutredningen anfört om en översyn av
beslutade anläggningsprojekt vill jag framhålla, att den prövning av fiskehamnsbehovet,
som 1944 års fiskehamnsutredning verkställt, bl. a. haft till
syfte just att åstadkomma en sådan ekonomiskt grundad avvägning av hamnarnas
kapacitet och standard, som besparingsutredningen torde ha åsyftat.
Den av utredningen framlagda planen för byggande av fiskehamnar, vilken
redovisats såsom bilaga till propositionen 1948: 200, är avsedd att tjäna som
ledning för genomförande av en allmän utbyggnadsverksamhet på detta område
men beslut om anläggningsprojekten föreligger från statsmakternas sida
först då statsbidrag beviljas till varje särskilt företag. Det är givet att vid
prövningen av bidragsfrågorna i vissa fall ändrade förhallanden kunna påkalla
en justering i den ena eller andra riktningen och att det ibland kan föreligga
olika meningar om hamnprojektens utformning beroende på hur man bedömer
den framtida utvecklingen. Jag förutsätter, att de möjligheter till besparingar,
som härvid eventuellt kunna föreligga, komma att beaktas vid den
slutliga prövningen av de särskilda projekten.
Yad angår den av besparingsutredningen väckta frågan om en nedskärning
av statsbidragens procentsats — f. n. vanligen 90 % — förefaller det tänkbart
att åtminstone eu mindre sådan reducering i vissa fall skulle kunna genomföras
utan allvarligare ekonomiska följder för intressenterna. I allmänhet torde
det dock vara förenat med betydande svårigheter för vederbörande fiskeriföreningar
och kommuner att påtaga sig någon ökad andel av anläggningskostnaderna.
Det bör också erinras om att åtskilliga av fiskehamnarna äro statens egendom
och att fiskehamnsutredningen ansett sig i dylika fall icke kunna ifrågasätta
något medelstillskott från intressenterna vid framtida utbyggnader.
Mot bakgrunden av vad nu anförts och med hänsyn till den eftersläpning i
fiskehamnsbyggandet, som sedan länge ägt rum, anser jag mig icke kunna
biträda besparingsutredningens förslag om en nedskärning av förevarande
anslag. Å andra sidan kan jag med hänsyn till det statsfinansiella läget icke
heller tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ökning av
anslaget. Jag förordar alltså, att detsamma uppföres med oförändrat belopp
av 1 000 000 kronor.»
32
Statsutskottets utlåtande nr 6.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Spetz m. fl. (I: 182) och den andra inom andra kammaren av herr Utbult
m. fl. (II: 270), har hemställts, att till förevarande ändamål måtte för budgetåret
1951/52 anvisas ett anslag av 2 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 270.
Utskottet. Med hänsyn till önskvärdheten av att den hittillsvarande eftersläpningen
i det planerade fiskehamnsbyggandet successivt återhämtas har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att till här ifrågavarande ändamål
anvisas 2 miljoner kronor. Departementschefen har emellertid av statsfinansiella
skäl icke ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag utan hemställt
om oförändrad medelsanvisning av 1 miljon kronor för nästa budgetår.
I de båda likalydande motionerna I: 182 och II: 270 återigen har påyrkats,
att förevarande anslag uppföres med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskat belopp.
Utskottet finner för sin del uppenbart, att en forcering av fiskehamnsbyggandet
ur flera synpunkter skulle vara motiverad. I sitt av 1950 års riksdag
godkända utlåtande nr 6 (p. 34) har också utskottet understrukit angelägenheten
av att det av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda principprogrammet
för den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar förverkligas, så snart förhållandena
medgiva, Yidare må erinras om att överrevisorerna för väg- och
vattenbyggnadsväsendet i sin senaste berättelse starkt framhållit behovet av
en anslagsförstärkning för berörda ändamål. Samtidigt nödgas emellertid
utskottet konstatera, att någon egentlig utvidgning av här ifrågavarande
arbeten icke torde vara möjlig i rådande ekonomiska läge. Enligt utskottets
mening bör jämväl beaktas, att Kungl. Maj:t icke ansett sig böra biträda 1950
års besparingsutrednings förslag om en begränsning i olika avseenden av
statens andel i kostnaderna för fiskehamnsbyggandet, Av nu anförda skäl
kan utskottet icke tillstyrka, att förevarande anslag anvisas med det av motionärerna
ifrågasatta beloppet. Utskottet vill emellertid uttala den förväntan,
att förutsättningarna för ett successivt avhjälpande av nuvarande eftersläpning
i fiskehamnsbyggandet omsorgsfullt prövas. Om möjligt synes sålunda
förslag om åtgärder av nu angiven innebörd böra framläggas redan till nästa
års riksdag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag samt
med avslag å motionerna I: 182 och II: 270, till Byggande av
fiskehamnar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
35:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 35, s. 54 och 55), som innebär minskad
medelsanvisning för nästa budgetår med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6
33
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
36:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av 868 000 kronor å tidigare
anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 500 000 kronor. Tillgängliga, ännu ej disponerade medel förutsättas
bliva helt ianspråktagna under innevarande budgetår. Ansökningar
om statsbidrag till ifrågavarande slag av anläggningar föreligga enligt styrelsen
för närvarande i betydande omfattning.
Besparing sutredning en har föreslagit att anslaget för nästa budgetår uppföres
med ett allenast formellt belopp av 100 kronor med hänsyn till föreliggande
behållning.
Departementschefen har hänvisat till nödvändigheten att i rådande ekonomiska
läge begränsa investeringsutgifterna till de ur samhällelig synpunkt
viktigaste behoven.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hällgren och Karl Andersson (I: 255) och den andra inom andra kammaren
av herrar Utbult och Johnsson i Kastanjegården (11:267), har hemställts,
att till förevarande ändamål måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett
anslag av 300 000 kronor.
Beträffande skälen för detta yrkande hänvisar utskottet till motionen
I: 255.
Utskottet. I enlighet med ett av 1950 års besparingsutredning framlagt
förslag har departementschefen förordat, att bidragsanslaget till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder för nästa budgetår anvisas med
ett allenast formellt belopp av 100 kronor. I de båda likalydande motionerna
I: 255 och II: 267 har emellertid ifrågasatts, huruvida därigenom någon reell
besparing skulle uppstå. Då förevarande anslag utgör en form av kollektiv
återbäring av de automobilskattemedel som erlagts av den mindre sjöfarten
och motorbåtsägarna, bleve nämligen enligt motionärernas uppfattning enda
följden av en sådan anslagsreducering, att automobilskattemedlen i denna del
komme att användas för icke avsedda ändamål. I anslutning härtill ha motionärerna
yrkat, att anslaget uppföres med 300 000 kronor.
Vid fjolårets riksdag väcktes i båda kamrarna motioner, i vilka liknande
,''i —783 5i Dihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 6.
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
synpunkter framfördes. Med anledning därav framhöll utskottet i sitt avriksdagen
godkända utlåtande nr 6 (p. 36), att den av motionärerna aktualise
rade principfrågan vore värd allt beaktande. Av anförda skäl ansåg sig dock
utskottet icke kunna tillstyrka den av- motionärerna föreslagna anslagsför
stärkningen. Under rådande ekonomiska förhållanden torde alltjämt förut
sättningar saknas för någon egentlig utvidgning av de arbeten, till vilkas
kostnader bidrag skall lämnas från förevarande anslag. Med hänsyn till
anslagets speciella karaktär och då enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
petitaskrivelse ännu icke disponerade medel väntas bliva helt tagna i anspråk
under innevarande budgetår, synes dock någon förhöjning av det av Kungl.
Maj:t äskade beloppet vara motiverad. Såsom framgår av vad utskottet under
punkten 9:o) anfört, bör dock enligt utskottets mening anslaget uppräknas
till allenast 100 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär oförändrad medelsanvisning. Liksom föregående år förutsätter ut
skottet, att de synpunkter som lågo till grund för statsmakternas vid 1935
års riksdag fattade beslut i ämnet skola successivt kunna tillgodoses, i den
mån arbetsmarknadsläget förbättras.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 255 och II: 267, till Bidrag till byggande och underhäll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
37:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 56), som innebär oförändrad medelsan
visning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbolcanalen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
38:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t har (punkt 38, s. 56—59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till an
läggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 12,o miljoner kronor. Vid
utgången av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av 14, i miljoner kronor
å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om 17 000 000 kronor för
nästa budgetår. Beträffande det närmare innehållet i styrelsens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 57 och 58).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit yttrande över väg- och vattenbygg
nadsstyrelsens framställning (s. 58).
Statsutskottets utlåtande nr 6.
35
Departementschefen har anfört följande.
»Väg- och vattenbyggnadstyrelsens anslagsberäkning innebär i korthet följande.
Den 1 juli 1950 förelågo av styrelsen meddelade tillstånd att påbörja arbete
innan statsbidragsfrågan avgjorts för vatten- och avloppsanläggningar, representerande
en sammanlagd kostnad av 32,9 miljoner kronor. För dessa anläggningar
torde byggnadstillstånd numera i allmänhet också ha beviljats. Under
vart och ett av budgetåren 1950/51 och 1951/52 beräknas byggnadstillstånd
komma att meddelas för ytterligare bidragsanläggning om 20 miljoner kronor.
Intill den 1 juli 1952 skulle alltså bidragsbeviljande kunna bli aktuellt för
anläggningar om sammanlagt ca 72 miljoner kronor. Bidragsprocenten beräknas
fortfarande till genomsnittligt 50 och bidragsbehovet skulle alltså uppgå
till ca 36 miljoner kronor. Vid ingången av budgetåret 1950/51 förelågo odisponerade
bidragsmedel om tillhopa 12,2 miljoner kronor, därav 12 miljoner
kronor i nya anslagsmedel. I enlighet härmed skulle för budgetåret 1951/52
egentligen behöva anvisas ett anslag av i runt tal (36—12) 24 miljoner kronor.
Styrelsen anser emellertid, att anslaget bör begränsas till 17 miljoner kronor.
Skälen härför äro dels att styrelsen med hänsyn till sina personalresurser icke
tror sig kunna fördela ett större anslag och dels att systemet med förhandstillstånd
till påbörjande enligt styrelsens mening fortfarande under en övergångstid
bör kunna tillämpas.
1946 års vatten- och avloppssakkunniga komma enligt uppgift att inom kort
avlämna sitt betänkande. Några på detta betänkande grundade förslag torde
dock icke kunna framläggas till årets riksdag. Enligt vad jag erfarit komma de
sakkunniga att föreslå väsentliga ändringar i grunderna för bidrag till vattenoch
avloppsanläggningar. Under sådana förhållanden synes det påkallat att
tills vidare iakttaga en viss försiktighet vid den fortsatta bidragsgivningen
intill dess frågan om de nya bidragsgrunderna prövats av statsmakterna. Med
hänsyn bl. a. härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna ökningen av bidragsanslaget utan förordar, att
detsamma uppföres med oförändrat belopp av 12 000 000 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft.
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ni/ström och Hugo Sundberg (1:134) och den andra inom andra kam
maren av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 183), i vilka hemställts, att till förevarande
ändamål måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett anslag av
17 000 000 kronor samt att 5 miljoner av dessa skola användas för att bidragsreglera
redan utförda eller under utförande varande anläggningar och sålunda
icke få användas för att sätta i gång nya anläggningsarbeten;
dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 266),
vari hemställts, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1951/52 anvisas
med 17 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna IT: 183 och 11:266.
36
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kan det faktiska
behovet av statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
under nästa budgetår uppskattas till ca 24 miljoner kronor. Med hänsyn
bl. a. till förefintliga personalresurser har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansett sig böra föreslå, att här ifrågavarande anslag begränsas till
17 miljoner kronor. Departementschefen har för sin del hemställt om oförändrad
medelsanvisning av 12 miljoner kronor för nästa budgetår. Anled
ningen till att departementschefen icke kunnat biträda styrelsens anslagsäskande
är bl. a., att 1946 års vatten- och avloppssakkunniga inom kort
väntas framlägga förelag till väsentliga ändringar av de nuvarande bidragsgrunderna,
varför i avvaktan på statsmakternas ställningstagande härtill en
viss försiktighet vid den fortsatta bidragsgivningen synts påkallad.
I motionerna I: 134 och II: 183 samt II: 266 har å andra sidan yrkats, att
anslaget borde anvisas med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat belopp.
Enligt den uppfattning som kommit till uttryck i de båda förstnämnda motionerna
borde härav 5 miljoner kronor användas för att bidragsreglera redan
utförda eller under utförande varande anläggningar och sålunda icke få dispo
neras för att påbörja nya arbeten.
Att på förevarande område ett mycket omfattande men alltjämt eftersatt
behov föreligger torde vara obestridligt. Oaktat bidragsanslaget till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp under senare år undergått en icke
obetydlig höjning, kunna därför bärande skäl åberopas för en medelsanvisning
i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar. I nuvarande
ekonomiska läge har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag. Såsom departementschefen framhållit synes en viss återhållsamhet
härvidlag även vara motiverad med hänsyn till att frågan om en omläggning
av själva bidragssystemet inom kort torde komma att aktualiseras.
Utskottet önskar emellertid samtidigt framhålla, att de synpunkter som
utvecklats i framför allt motionerna I: 134 och II: 183 måste anses förtjänta
av det största beaktande. Den eftersläpning som nu råder i fråga om bidragstilldelningen
innebär otvivelaktigt svåra ekonomiska påfrestningar på många
kommuner och medför även en beklaglig ökning av såväl anläggningskostnader
som konsumentavgifter. Enligt utskottets mening böra alla utvägar
prövas för att snabbt komma till rätta med de av motionärerna påtalade missförhållandena.
Utskottet förutsätter därför att denna fråga ägnas särskild
uppmärksamhet i samband med det förslag som Kungl. Maj:t kan väntas
framlägga för riksdagen på grundval av den förenämnda sakkunnigutredningen,
så att i fortsättningen bättre överensstämmelse mellan tidpunkterna
för meddelande av påbörjandetillstånd och bidragsbeslut ernås.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 134 och II: 183 samt II: 266, till
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
37
Vägtrafikväsendet.
39:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enligliet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 60—62), som i fråga om medelsanvisningen innebär höj
ning med 59 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens bilinspektion uppföra 8 kontorsbiträdestjänster i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 574 700
2. Avlöningar till icke ordinarie personal, förslagsvis 475 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 126 000
Summa kronor 1 176 000
c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 176 000 kronor, att avräk
nas mot automobilskattemedlen.
40:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 62), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
41 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 62 och 63), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
42:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 63 och 64) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
43:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. 64 och 65), som i fråga om medelsanvisningen innebär
minskning mod 2 700 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
as
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens
biltrafiknämnd uppföra ytterligare tre kontorsbiträdestjänster
i Oa 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 36 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 20 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................................. 115100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 18 000
Summa kronor 190 000
c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
44:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 44, s. 65 och 66), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
45:o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 66 och 67), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 125 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 68 och 69), som innebär
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr ti.
39
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47,
s. 70—73), som innebär minskad medelsanvisning för nästa budgetår med
45 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal..............
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................
457 600
908 500
163 900
Summa kronor 1 53u O00
b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 1 530 000 kronor.
48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
48, s. 73), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budget
året
1951/52 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 74) som innebär anslagshöjning med
54 000 kronor — vilket belopp dock täckes av på riksstatens inkomstsida redovisade
ersättningar från hydrologiska byråns uppdragsgivare — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska
byrån för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
271 000 kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt o®,
s. 74 och 75), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår mod 7 500
kronor, hemställer utskottet,
40
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 465 400 kronor.
51:o) Sveriges meteorologiska ock hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 51, s. 75), som innebär anslagssänkning för nästa budgetår med 5 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 457 500
kronor.
52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52, s. 75 och 76), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
39 800 kronor.
53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 76 och 77), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med
6 500 kronor, avseende posterna till sjukvård m. m. samt bränsle, lyse och
vatten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska.
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 106 500 kronor.
54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förelag (punkt 54, s. 77), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska.
institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningas
i Riksgränsen för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s.
77—79) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personal
förteckningen för väderlekstjänsten för luftfarten uppföra en kontorsbiträdes
Statsutskottets utlåtande nr 6.
41
tjänst i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad stat för väder
lekstjänsten för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Sär
skilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 628 500 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 632 500 kronor.
Institutet har hemställt att anslaget för nästa budgetår anvisas med 75 200
kronor högre belopp. Institutet har bl. a. räknat med indragning av flygväderlekstjänsten
vid Sundsvall/Härnösands flygplats, medförande en besparing
av ca 16 000 kronor.
Departementschefen har ansett att väderlekstjänsten vid Sundsvall/Hämösands
flygplats bör bibehållas [se punkten 78:o) nedan]. Icke-ordinarie
posten skulle uppräknas med dels 6 900 kronor för anställande av ytterligare
en meteorologassistent och dels 5 600 kronor för löneklassuppflyttningar och
uppflyttningar enligt gällande reglerad befordringsgång. Å andra sidan borde
posten minskas med bl. a. 16 100 kronor enligt grunderna för den allmänna nedskärningen
av statsmyndigheternas avlöningsanslag.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj ris förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majri att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten uppföra en kontorsbiträdestjänst
i Ca 8;
b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Stat.
Avlöningar.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag
sv-is........................................ 5100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.
....................................... 529 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 65000 600 OCR)
Omkostnader, förslagsvis ..........................28 500
Summa kronor 628 500
c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för bud
getåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 628 500 kronor.
56:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Majris förslag
(punkt 56, s. 79 och 80), vilket innebär anslagshöjning med 12 000 kronor
42
Statsutskottets utlåtande nr 6.
för nästa budgetår, huvudsakligen beroende av uppkommen merkostnad vid
inköp från Förenta staterna av radiosondballonger, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 405 500 kronor.
57:o) Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 80), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska
iakttagelser i Abisko för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 8 000 kronor.
58:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 80), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 870 000 kronor.
Byggnadsväsendet.
59:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 81—83)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa i statsrådsprotokollet
angivna ändringar i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för styrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till
Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 565 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 581 000 kronor.
Av de båda kommittéer, som inom kommunikationsdepartementet tillsatts
för att utreda bland annat frågan om byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens
framtida arbetsuppgifter och organisation, har 1947 års kommitté
för stadsplaneväsendets omorganisation i slutet av december 1950 avgivit
sitt betänkande, medan 1947 års byggnadsstyrelseutredning ännu icke
avslutat sitt arbete. Några på dessa utredningar grundade förslag anses icke
kunna föreläggas 1951 års riksdag.
Kungl. Maj:ts förslag innebär följande.
Enligt grunderna för den allmänna nedskärning av statsmyndigheternas
avlöningsanslag, som förordats under För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, skola byggnadsstyrelsens anslagsposter till avlöningar till icke-ordinarie
personal minskas med sammanlagt 42400 kronor. Å andra sidan erfordras,
på grund av löneklassförändringar och uppflyttningar enligt reglerad
befordringsgång, en ökning av dessa poster med 14 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
43
För beredande av ordinarie tjänst enligt grunderna för den reglerade
befordringsgången åt två e. o. kontorsbiträden, som nu avlönas av byggnadsmedel,
bör i styrelsens personalförteckning antalet kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 ökas med två. I samband därmed bör den i delstaten för
byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet ingående ordinarieposten uppräknas
med 11 000 kronor.
I enlighet med de riktlinjer, som framlagts under För flera huvudtitlar
gemensamma frågor angående personalorganisationen och löneställningen
vid vissa maskinanläggningar inom allmänna civilförvaltningen, böra i fråga
om byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal följande tjänsteförändringar
genomföras, nämligen uppflyttning av 1 maskinist från Ca 14 till Ca 15, 1
värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 till maskinist i
Ca 15, 3 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av l:a klass i Ca 12 till
maskinister i Ca 13, 1 eldare i Ce 10 till reparatör i Ce 11 och 5 eldare
från Ce 9 till Ce 10. Därjämte bör i avvaktan på vissa rationaliseringsåtgärder
dels en eldare i Ce 9 beredas anställning såsom extra eldare i Cg
10, dels till personalförteckningen fogas den anmärkningen att vid uppkommande
vakans å en maskinistbefattning av l:a klass i Ca 14 frågan om
tjänstens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Dessa
förändringar kräva beträffande delstaten för byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal
ökning av ordinarieposten med 1 900 kronor och av icke-ordinarieposten
med 2 100 kronor.
De här förordade ändringarna i anslagsberäkningen medföra eu minskning
av anslagsposterna till rörligt tillägg med tillhopa 3 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen dels uppföra följande ytterligare tjänster,
nämligen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
2 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 och under rubriken
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal 2 maskinisttjänster
i Ca 15 och 3 maskinisttjänster i Ca 13, dels under rubriken
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal avföra 1 maskinisttjänst
av l:a klass i Ca 14 och 4 tjänster såsom värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 751 200
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 437 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 140 800
Säger kronor 1 330 300
44
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Statens bränslelcontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 114 000
2. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 13 500
Säger kronor 127 500
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. ii9 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 56 700
3. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 11 500
Säger kronor 107 200
Summa kronor 1 565 000
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 565 000 kronor.
60:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 60, s. 84), vilket för nästa budgetår innebär anslagshöjning med
22 000 kronor — avseende delposten Övriga expenser under rubriken Bygg
nadsstyrelsens verksamhet i allmänhet — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 171100 kronor.
61:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 61, s. 84 och 85), som i fråga om medelsanvisningen inne
bär minskning med 20100 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen
uppföra ytterligare 6 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 474 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 932 800
3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis...................................... 616 000
4. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 168 600
Summa kronor 2 192 000
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 192 000 kronor.
62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 85 och 86) och under erinran att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 284 000 kronor.
63:o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 63, s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Bidrag till upprättande
av byggnadsplaner in. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.
Den statliga bidragsverksamheten i fråga om bebyggelseplaneringen omfattar
byggnadsplan, generalplan på landet och regionplan (SFS nr 411/1948).
Byggnadsstyrelsen bär hemställt att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp. Beträffande det för budgetåret 1949/50 anvisade reservationsanslaget
till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplanei
meddelar styrelsen, att detta anslag dittills icke till någon del tagits i anspråk.
De disponibla medlen, 450 000 kronor, beräknas vara tillräckliga för att tillgodose
behovet intill utgången av nästa budgetår.
1950 års besparingsutredning har ifrågasatt, huruvida icke den med förenämnda
båda anslag avsedda bidragsgivningen kan och bör avvecklas.
Departementschefen har anfört följande.
»Anslaget till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. har tillkommit
som en konsekvens av bestämmelserna i 111 § byggnadslagen, i vilka
förutsatts att sådant bidrag skall kunna utgå. Huruvida den obetydliga belastningen
av anslaget är ett uttryck för att intresset för dessa bidrag skulle vara
ringa, såsom besparingsutredningen ansett, eller beror på andra omständigheter
har jag ännu icke haft tillfälle att närmare undersöka. Äro orsakerna att
hänföra till bristande intresse så torde detta dock knappast gälla statsbidragen
utan fastmera den planläggningsverksamhet, som bidragen äro avsedda befrämja.
Med anledning av besparingsutredningens förslag om avveckling av
denna bidragsgivning vill jag framhålla, att jag i propositionen 1948: 227 såsom
motiv för bidragen till byggnadsplaner anfört, att plankostnaderna för
kommuner med mindre ekonomisk bärkraft kunde bliva i viss mån betungande.
Jag uttalade emellertid samtidigt, att den nya kommunindelningsreformen
torde komma att stärka landskommunernas ekonomiska bärkraft och att en
omprövning av bidragssystemet borde ske sa snart verkningarna av nämnda
reform kunde överblickas. I avbidan härpå anser jag mig icke för närvarande
böra ifrågasätta några ändringar på förevarande område. Däremot vill jag
föreslå, att bidragsanslaget med hänsyn till belastningen minskas till 50 000
kronor.
Vad angår anslaget till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner
får jag till en början erinra om att Kungl. Maj:t sedan 1948 i
sju fall förordnat om upprättande av regionplan samt i ett fall beviljat
bidrag med 85 000 kronor till kostnaderna för sådan planläggning.
Hittills vunna erfarenheter synas giva vid handen att statsbidrag till region
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 6.
planering åtminstone i vissa fall kan vara påkallat för att planläggningsarbetet
skall få en sådan omfattning och inriktning att det blir till avsedd nytta för
de statliga myndigheternas verksamhet. Frågan om avveckling av bidrags
givningen i denna del bör därför tills vidare anstå. Besparingssynpunkterna
böra i stället tillgodoses genom en restriktiv prövning av bidragsansökningarna.
Bidrag till upprättande eller ändring av generalplan utgår endast till lands
kommuner. Från bidrag skola i allmänhet undantagas sådana generalplaner,
vilka icke äro avsedda att fastställas av Kungl. Maj:t eller äro av enkel be
skaffenhet och liten omfattning. Någon framställning om fastställelse av
generalplan har hittills icke inkommit till Kungl. Maj:t. Besparingsutred
ningens förslag om avveckling av denna bidragsform synes böra upptagas till
övervägande i samband med den förut nämnda omprövningen av bidragssystemet
i fråga om byggnadsplaner.
Anslaget till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner torde
för nästa budgetår böra uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor. Om
anvisande av detta belopp gör jag hemställan under nästföljande punkt.»
Utskottet. Mot vad departementschefen anfört och förordat rörande den
statliga b i d rags v erksamhe ten i fråga om bebyggelseplaneringen har utskottet
intet att erinra. Under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
64:o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 87 och 88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner
och regionplaner för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservations
anslag av 100 kronor.
65:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnads
företag m. va. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsan
slag av 100 kronor.
Tekniska institut.
66:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
66, s. 89—92), som innebär minskad medelsanvisning för nästa budgetår med
12 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. ibudgetåret 1951/52:
Stat.
Avlöningar.
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 129 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 193 000
3. Eörligt tillägg, förslagsvis ............ 33 400
Säger kronor 356 000
Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 270000
2. Eörligt tillägg, förslagsvis ............................ 32 500
Säger kronor 302 500
Säger för avlöningar kronor 658 500
Omkostnader.
1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
...................................................... 106 500
2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning, förslagsvis .................... 100 000
Säger för omkostnader kronor 206 500
Summa kronor 865 000
Särskilda upphördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 433 000
Säger kronor 435 000
Nettoutgift kronor 430 000
b) till Statens väginstitut för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 430 000 kronor, att avräknas mot automobil
skattemedlen.
67:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 67, s. 92 och 93), som innebär anslagsminskning för
nästa budgetår med 2 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:
48
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 51 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 188 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 28 100
4. Avlöningar till biträdande personal för konsultations
uppdrag
m. va., förslagsvis............................ 170000
Summa kronor 437 800
b) till Statens geoteknislca institut: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 437 800 kronor.
68:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 68, s. 93) och under erinran att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 244 700
kronor.
Statens elektriska inspektion m. m.
69:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 69, s. 94), som innebär minskad medelsanvisning med
1 600 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 127 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 32 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 18 300
Summa kronor 178 700
b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 178 700 kronor.
70:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
70 och 71, s. 94 och 95), som innebära oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen
a) till Statens elektriska inspektion: Omkostnader 19 300
kronor,
b) till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström 2 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
Djurgårdsnämnden.
71:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enligliet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 72, s. 96 och 97), som innebär anslagsminskning med 1500
kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/o2:
Avlöningsstat.
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t..........
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................
18 000
74 700
4 600
Summa kronor 97 300
b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 97 300 kronor.
72:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 73, s. 97) och under erinran att samma belopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.
Diverse.
73:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 74 och 75,
s. 98) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1951/52
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond 421 000 kronor,
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 1 341 000 kronor.
74:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 76, s. 98), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
4 — 783 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. G sand. Nr 6.
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
75:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj:t har (punkt 77, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 25 600 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 600 000 kronor. Den
postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av
tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till
25 230 000 kronor.
Generalpoststyrelsen bär beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till
24 630 000 kronor.
Departementschefen har ansett anslaget böra ökas med ytterligare 1 000 000
kronor med hänsyn till ett i annat sammanhang framlagt förslag om höjning
av vissa postavgifter.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 25 600 000 kronor.
76:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s.
100), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 150 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
77:o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har (punkt 79, s. 101
och 102) föreslagit riksdagen att till Understöd åt skärgårdsrederier för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.
Under innevarande seglationsperiod förete skärgårdsrederiernas driftsunderskott
en ännu ogynnsammare utveckling än tidigare. Detta sammanhänger
främst därmed att intäkterna av sommartrafiken 1950 minskat i sådan utsträckning,
att något överskott av denna trafik för att täcka underskottet på
vintertrafiken visat sig icke vara att påräkna. Enligt rederiernas nu framlagda
beräkningar skulle subventionsbehovet för seglationsperioden 1950/51 uppgå
till ca 370 000 kronor för vartdera av Marstrands- och Waxholm sbolagen.
Marstrandsbolagets fartyg har per den 1 januari 1951 försålts till ett konsortium,
som avser att bedriva båttrafik i Bohusläns skärgård i samma utsträckning
som det gamla bolaget. Intressenterna i det nya företaget ha förklarat
sig ämna genom inköp av nya snabbgående passagerarbåtar samt genom
ombyggnad och motorisering av vissa av de övertagna ångfartygen söka göra
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
trafiken lönsam. Under en övergångsperiod fram till den tidpunkt, då moderniseringen
av tonnaget kan beräknas inverka på trafikresultatet, skulle företaget
emellertid behöva understöd av statsmedel, nämligen för tiden intill
den 1 april 1951 i samma omfattning som beräknats för det gamla rederiet
samt för tiden 1 april 1951—31 mars 1952 med ett på förhand fixerat belopp
av 275 000 kronor.
För Waxholmsbolagets del föreligga ännu icke några omständigheter, som
tyda på att statsunderstödet skulle kunna nedbringas eller helt indragas.
Med hänsyn bl. a. till inträdda eller väntade ökningar av kolpriser och löner
anser Kungl. Maj:t anledning föreligga att vid anslagsberäkningen för nästa
budgetår preliminärt utgå från ett åtminstone oförändrat subventionsbelopp
för detta bolag.
Den överslagskalkyl av subventionsutgifterna för innevarande och nästa
budgetår, som gjorts i propositionen, ger till resultat en sammanlagd utgiftssumma
av 1427 000 kronor. Efter avdrag av det för budgetåret 1950/51
anvisade anslagsbeloppet av 500 000 kronor skulle alltså återstå ett medelsbehov
av i runt tal 900 000 kronor. Ehuru denna beräkning är i hög grad
osäker och kan komma att revideras i den ena eller andra riktningen vid
prövningen av subventionsansökningarna, har Kungl. Maj:t likväl, i avsaknad
av säkrare bedömningsgrunder, ansett att anslaget för budgetåret
1951/52 bör uppföras med detta belopp.
Utskottet, som förutsätter att de ifrågavarande sub v en ti on sb el opp en användas
på ett med hänsyn till skärgårdsbefolkningens intressen ändamålsenligt
sätt, tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt skär går dsrederier för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.
78:o) Understöd åt inrikes lufttrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 102
—109) föreslagit riksdagen att till Understöd åt inrikes lufttrafik för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 370 000 kronor.
Efter därom i propositionen 1950: 175 framlagt förslag anvisade 1950 års
riksdag på riksstaten för budgetåret 1950/51 ett anslag av 360 000 kronor
till understöd åt inrikes lufttrafik under kalenderåret 1950. Detta subventionsbelopp
är beräknat enbart för trafiken på linjen Stockholm—(Norrköping)—Yisby.
Ehuru några anslagsmedel — i motsats till vad som var fallet
för år 1949 — alltså ej anvisades för linjerna Stockholm—Malmö och Stockholm—Sundsvall/Härnösand—Luleå,
medgav emellertid riksdagen på förslag
av Kungl. Maj:t, att kvarstående belopp av det å riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisade anslaget fick användas för subventionering av trafiken
under 1950 på sistnämnda båda linjer.
I propositionen 1950:175 uttalades bl. a. att flyglinjerna från Stockholm
till Göteborg och Malmö voro av den karaktär, att flygtrafikens fortsatta
bedrivande borde bedömas uteslutande från kommersiella synpunkter och
52
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att någon subventionering av denna trafik ej borde förekomma. Vidare framhölls
att det förhållandevis ringa utnyttjandet av Luleålinjen och de höga
subventionskostnaderna för densamma samt den i jämförelse med övriga
inrikeslinjer ogynnsammare utvecklingen av dessa faktorer utgjorde starka
skäl för att nedlägga denna linje.
Med anledning av riksdagsbeslutet i subventionsfrågan beslöt aktiebolaget
Aerotransport (ABA) i mars 1950, att trafiken på Norrlands- och Malmölinjerna
skulle upprätthållas under 1950 endast så länge täckning för de
rörliga kostnaderna kunde erhållas, vilket beräknades kunna ske fram till
den 1 oktober 1950, varefter trafiken på linjerna skulle nedläggas.
I skrivelse den 22 september 1950 har Aktiebolaget Aerotransport anhållit,
att frågan om subventionering av inrikestrafiken måtte omprövas samt att anslag
till understöd åt inrikes lufttrafik på linjerna Stockholm resp. Norrköping—Visby,
Stockholm—Luleå, Stockholm—Sundsvall/Hämösand och
Stockholm—Malmö måtte anvisas med 870 000 kronor för perioden Vio
1950—3% 1951 och med 700 000 kronor för perioden Vio 1951—3% 1952.1
Enligt av bolaget gjorda beräkningar skulle underskottet för inrikestrafik
enbart på Visbylinjen i samma utsträckning som under 1950 uppgå till
högst 360 000 kronor för perioden 1/io 1950—S0/9 1951. Bolaget framhåller
emellertid, att det efter 1950 års riksdagsbeslut i subventionsfrågan och bolagets
beslut med anledning därav att nedlägga trafiken på Malmö- och Norrlandslinjerna
synes ha inträtt väsentligt ändrade förutsättningar, då det gäller
bedömandet av dessa linjers existensberättigande. Den av bolaget från den 15
maj 1950 genomförda tidtabellsomläggningen, innebärande separata linjer på
Luleå och Sundsvall/Härnösand, har medfört ökat antal passagerare samt ökade
frakt- och postmängder särskilt på Luleålinjen. De åtgärder, som vidtagits
av de i Sydsverige och Norrland bildade intresseföreningarna för trafikflygets
bevarande, torde också redan nu i viss män ha bidragit till det
bättre resultatet och kan väntas än mer i fortsättningen komma att verka
till förmån för en gynnsam utveckling.
Med anledning av de nya förhållanden som sålunda inträtt i fråga om
inrikestrafiken har bolaget uppgjort en plan för sådan trafiks bedrivande på
Visby, Malmö och Norrland under perioderna 1/io 1950—so/9 1951 och
Vio 1951—S0/9 1952. Det tilltänkta trafikprogrammet har följande utseende.
Linje |
Tidsperiod |
Antal dubbelturer l |
Stockholm—Malmö................ |
Vio-s% —30/o 15/4-9/6 “Ve—“Vs 20/s-30/9 Vid—ls/6 13/5—s% |
1 varje vardag 1 varje vardag 1 daglig 1 varje vardag, 1 daglig 1 varje vardag, 2 dagliga 3 dagliga 1 varje vardag, 2 dagliga 3 per vecka 1 daglig |
Stockholm—Sundsvall.............. Stockholm—Visby ................ Stockholm—Visby ................ Stockholm—Visby ................ Stockholm—Visby ................ Visby—Norrköping................ Visby—Norrköping................ |
1 Den angivna periodberäkningen sammanhänger med en numera genomförd omläggning
av bolagets räkenskapsår.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
53
Bolaget har också uppgjort en resultatberäkning för ett inrikes program
omfattande samtliga ifrågakommande linjer. Det totala underskottet,
exklusive andel i bolagets administrations- och försäljningskostnader, beräknas
i sådant fall, på sätt framgår av följande uppställning, komma att uppgå
till högst 861 000 kronor. _
Stockholm— |
Stockholm— |
Stockholm— |
Stockholm— |
Totalt |
|
980 000 |
211000 |
1 308 000 |
804 000 |
3 303 000 |
|
Till linjerna hänförbara |
1 295 000 |
407 000 |
1 533 000 |
929 000 |
4 164 000 |
Intäkter ./. till linjerna |
./. 315 000 |
./. 196 000 |
./. 225 000 |
./. 125 000 |
./. 861000 |
Yttranden över ABA:s framställning ha avgivits av luftf''artsstyrelsen och
statskontoret, varjämte 1950 års besparingsutredning uttalat sig i ämnet
(s. 105—107).
Departementschefen har anfört följande.
»Sub ventioneringen av den inrikes lufttrafiken är f. n. i princip begränsad
till Visbylinjen. Beslut härom har fattats efter det att statsmakterna haft
tillfälle att taga ställning till vissa av ABA framlagda förslag om subventionering
av ett större trafikprogram omfattande förutom Visbylinjen även Luleålinjen
eller alternativt Luleå- och Malmölinjerna. Subventionsbehovet för det
sistnämnda alternativet beräknades av ABA till ca 1,5 miljon kronor för
år 1950. Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1950:175 framhöll jag,
att understöd av en sådan storleksordning borde övervägas endast under
förutsättning att ett fortsatt bedrivande av inrikestrafiken i den avsedda omfattningen
kunde förväntas snabbt medföra en kraftig sänkning av subventionerna.
Vid förhandlingar mellan bolaget och kommunikationsdepartementet,
varvid bolaget tillfrågats om subventionsbehovet för hela trafikprogrammet
kunde nedbringas till högst 1 miljon kronor 1951 och högst 0,5
miljon kronor 1952, hade bolaget förklarat sig berett att gå ned till 1 miljon
kronor för 1951 men hade ej kunnat lämna några utfästelser för tiden därefter.
Jag ansåg under sådana förhållanden försiktigheten bjuda, att man i
stället sökte successivt bygga upp inrikestrafiken genom att till en början
understödja Visbylinjen och först ■eSdan denna börjat visa ekonomisk bärkraft
upptaga frågan om Norrlandslinjens återupptagande till förnyad prövning.
Jag framhöll emellertid samtidigt, att det vid de förutnämnda förhandlingarna
mellan bolaget och departementet från bolagets sida anförts, att
man icke finge helt utesluta möjligheten, att bolagets bedömning av framtidsutsikterna
för inrikestrafiken kunde föriindras. Bolaget ansåge det vara
tänkbart, att bolaget i sin subventionsansökan för 1951 års trafik kunde
anmäla sådan omvärdering av subventionsbehovet för inrikestrafiken, att den
ifrågasatta sänkningen av subventionerna bleve möjlig att genomföra. Jag
54
Statsutskottets utlåtande nr 6.
förklarade inig för egen del beredd att framdeles pröva de förslag i sådan
riktning som eventuellt komme att framläggas av bolaget.
I den nu föreliggande framställningen liar ABA framlagt en ny beräkning
av underskottet på inrikestrafiken för den närmaste tiden. Denna beräkning
innebär i vad avser trafik enbart på Yisbylinjen ett oförändrat subventionsbehov
av 360 000 kronor. Beträffande det större trafikprogrammet, omfattande
såväl Yisbylinjen som Norrlands- och Malmölinjerna, har däremot skett en
omvärdering i gynnsam riktning. Medan bolaget för detta program tidigare
förklarat sig berett att godtaga ett subventionsbelopp av 1 miljon kronor
för 1951 men icke velat göra någon utfästelse för 1952, har bolaget nu minskat
sitt anspråk till 870 000 kronor för perioden Vio 1950— 3% 1951 samt
angivit subventionsbehovet för tiden Vio 1951—:1952 till 700 000 kronor.
Efter förhandlingar mellan bolaget och kommunikationsdepartementet har
bolaget sedermera förklarat sig kunna godtaga en minskning av sistnämnda
belopp till 500 000 kronor. Skillnaden mellan detta och det av bolaget begärda
beloppet har ansetts kunna täckas därigenom att ABA söker ytterligare
rationalisera driften och att de lokala intressena ställa erforderliga garantier
för att inrikesflyget blir utnyttjat i större utsträckning. Därmed har bolagets
subventionsanspråk för det större trafikprogrammet nedbringats till
den nivå, som enligt de i propositionen 1950: 175 angivna riktlinjerna ansetts
utgöra förutsättningen för subventionering av detta program. Bolaget har
med hänsyn härtill ansett sig böra i avvaktan på statsmakternas förnyade
ställningstagande i frågan tills vidare fortsätta att trafikera Norrlands- och
Malmölinjerna.
Malmölinjen förklarades i förenämnda proposition vara av sådan karaktär
att flygtrafikens fortsatta bedrivande borde bedömas uteslutande ur kommersiella
synpunkter och att från statens sida anledning ej förelåge att påkalla
att ABA där upprätthölle särskild inrikestrafik. Anledningen till att
Malmölinjen ändock inbegripits i ABA:s nu föreliggande subventionsansökan
är följande. Uteslutes nämnda linje ur det av bolaget framlagda trafikprogrammet,
beräknas underskottet för perioden Vio 1950—3% 1951 stiga
från 870 000 till 920 000 kronor. Detta innebär att Malmölinjen skulle ge
ett intäktstillskott, som med ca 50 000 kronor överstiger de direkta merkostnaderna
för linjens trafikering i anslutning till de övriga linjerna. Den
närmare förklaringen härtill är bl. a. den, att trafiken på Malmö kan bedrivas
utan någon ökning av antalet flygplan och av vissa till flygplanen
hänförbara kostnader, som ingå i totalkalkylen. Jag anser mig under sådana
förhållanden ej ha något att erinra mot att Malmölinjen, intill dess den
kommer att ingå sasom en del i en internationell linje, upprätthålles som
en inrikeslinje i anslutning till övriga sådana linjer, under förutsättning att
statsverket icke därigenom åsamkas några merkostnader.
Besparingsutredningen har riktat uppmärksamheten på subventioneringen
av Visbylinjen. Utredningen framhåller bl. a., att denna linje i hög grad utnyttjas
för turist- och rekreationsresor och att en sådan trafik ej borde påkalla
understöd från statens sida. Enligt utredningens mening bör veder
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
55
börande trafikföretag självt svära för eventuellt uppkommande underskott
på Yisbjlinjen till dess att den blir självbärande. Med anledning härav vill
jag påpeka, att trafiken under turistsäsongen är självbärande. Under den
övriga delen av året uppkommer emellertid så stora förluster att linjen för
närvarande ej kan betraktas som affärsmässigt motiverad. Det torde vara
för tidigt att redan nu uttala sig om linjen i framtiden kommer att bli
självbärande. Med hänsyn härtill anser jag, att Visbylinjen alltjämt bör
ifrågakomma till understöd.
Med anledning av vad utredningen anfört kan det emellertid ifragasättas
om icke en taxehöjning bör genomföras i syfte att förbättra resultatet av
trafiken. Enligt vad jag inhämtat följer bolaget utvecklingen i taxehänseende
såväl å denna som övriga linjer och är berett att vidtaga de åtgärder som
ur ekonomisk synpunkt kunna visa sig påkallade.
Vid övervägande av de sålunda föreliggande omständigheterna i subventionsfrågan
har jag funnit avgörande skäl tala för att medel ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande till understödjande av inrikes lufttrafik under en begränsad
tid med högst de belopp som förut angivits. Jag förutsätter härvid, att subventionsbehovet
efter utgången av perioden Vio 1951—3% 1952 skall kunna
nedbringas väsentligt under det för nämnda period beräknade beloppet av
500 000 kronor. Denna fråga torde få upptagas till närmare behandling i samband
med budgetarbetet för 1952/53. Skulle det visa sig att det ökade intresse
för användning av inrikeslinjerna, som ådagalagts från allmänhetens sida
under det sistförflutna året, endast varit av övergående natur, böra emellertid
åtgärder vidtagas för att så fort som möjligt avveckla subventioneringen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t den 22 december
1950 förordnat särskild person att såsom granskningsman fortlöpande följa
utvecklingen av subventionsbehovet.
Jag tillstyrker alltså, att för det nu beräknade understödsbehovet, som
omfattar en tidsperiod av två år, anvisas ett anslag av (870 000 + 500 000)
1 370 000 kronor. Med hänsyn bl. a. till att subventionsperioden endast delvis
sammanfaller med budgetåret bör anslaget få karaktären av reservationsanslag.
»
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Karl Andersson och Gustaf Karlsson (1:180) och den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Göteborg och Mårtensson i Uddevalla (II: 259),
har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till understöd åt inrikes
lufttrafik för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 360 000
kronor för flyglinjen Stockholm—Visby.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 259.
Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1950: 175 framlagda
förslag anvisade 1950 års riksdag till understöd åt inrikes lufttrafik för budgetåret
1950/51 ett anslag av 360 000 kronor, avsett för subventionering under
år 1950 av linjen Stockholm—Visby. Samtidigt medgav emellertid riksdagen
att det belopp, som kunde komma att kvarstå outnyttjat av då löpande bud
-
56
Statsutskottets utlåtande nr 6.
getårs motsvarande anslag, finge övergångsvis tagas i anspråk för subventionering
av övriga inrikeslinjer, vilka därigenom förutsattes kunna upprätthållas
till omkring den 1 oktober 1950.
Med anledning därav beslöt AB Aerotransport-, att trafiken på norrlandsoch
malmölinjerna skulle nedläggas i och med sommarperiodens utgång. Med
hänsyn till den förbättring av trafikförhållandena som inträffade under året
har dock detta beslut ännu icke fullföljts. Härtill har jämväl bidragit, att bolaget
ansett sig böia avvakta resultatet av statsmakternas ställningstagande
till bolagets med skrivelse den 22 september 1950 gjorda framställning, vari
anhållits att subventionsfrågan måtte omprövas samt att anslag till understöd
åt samtliga inrikeslinjer måtte anvisas med 870 000 kronor för räkenskapsåret
den 1 oktober 1950—den 30 september 1951 och med 700 000 kronor för därpå
följande räkenskapsår. Bolaget har sedermera förklarat sig kunna godtaga eu
minskning av sistnämnda belopp till 500 000 kronor.
Enligt departementschefens mening skulle härmed bolagets subventionsanspråk
för det större trafikprogrammet, omfattande såväl visbylinjen som
norrlands- och malmölinjerna, ha nedbringats till den nivå som jämlikt de i
förenämnda proposition angivna riktlinjerna ansetts utgöra förutsättningen
för subventionering av detta program. Departementschefen har därför funnit
avgörande skäl tala för att medel ställas till Kungl. Maj ds förfogande till
understödjande av inrikes lufttrafik under en begränsad -tid med högst de
belopp som förut angivits. Därvid har förutsatts, att subventionsbehovet efter
utgången av perioden den 1 oktober 1951 — den 30 september 1952 -skall kunna
nedbringas väsentligt under det för nämnda period beräknade beloppet av
500 000 kronor.
Gentemot departementschefens ståndpunkt har i de båda likalydande
motionerna I: 180 och II: 259 -gjorts gällande, a-tt anledning icke syntes föreligga
att frångå 1950 års riksdags beslut att subventioneringen av d-en inrikes
lufttrafiken borde avse allenast visbylinjen. Motionärerna ha därför yrkat
att förevarande anslag anvisas med oförändrat belopp -av 360 000 kronor.
Den uppfattning som kommit till uttryck i förenämnda motioner synes
utskottet vara väl motiverad. Utskottet kan sålunda icke finna att några nya
omständigheter tillkommit, som kunde föranleda en principiellt ann-an ståndpunkt
i subventionsfrågan än den 1950 års riksdag intagit. Snarare torde
skälen mot ett utvidgande -av det statliga understödet till att omfatta -samtliga
inrikes flyglinjer ha blivit allt starkare. Härutinnan må särskilt erinras
om den försämring av det -statsfinansiella läget som inträtt. Under hänvisning
härtill bär statskontoret, som dock icke velat motsätta si-g fortsatt subventionering
av vi-sbylinjen, understrukit nödvändigheten av skärpt restriktivi tet
i fråga om nya statsutgifter, medan 1950 års besparingsutredning ansett sig
böra föreslå, att förevarande anslag över huvud taget icke uppföres på riksstaten
för nästa -budgetår. För statens järnvägars vidkommande ha de försämrade
ekonomiska förhållandena medfört att en råd tåglägenheter måst
indragas, vilket för den resande allmänheten onekligen betytt åtskilliga nack
-
57
Statsutskottets utlåtande nr 6.
delar. Att under sådana omständigheter med skattemedel subventionera den
relativt begränsade trafiken på flyglinjer, vilkas upprätthållande innebär en
direkt konkurrens med statsbaneföretaget, kan enligt utskottets mening icke
vara rimligt.
Beaktas bör även att fjolårets beslut i denna fråga ingalunda, såsom då
från skilda håll befarades, lett till något nedläggande av norrlands- och malmölinjema.
Från bolagsledningens sida har vitsordats, att detta beslut tvärtom
stimulerat såväl bolagsledningen själv som övriga intresserade parter till vidtagandet
av olika åtgärder för att söka bredda trafikunderlaget, vilket också
i icke ringa mån lyckats. Såsom en följd härav bär det ekonomiska utfallet
av trafiken väsentligen förbättrats. Enligt utskottets mening finnes grundad
anledning till antagandet, att ett konsekvent fasthållande vid den ståndpunkt
som statsmakterna intogo föregående år kommer att framtvinga en ytterligare
intensifiering av strävandena att göra dessa linjer ekonomiskt bärkraftiga, varigenom
subventionsbehovet efter hand helt bortfaller. Utskottet vill i detta
sammanhang slutligen framhålla, att kommunikationsproblemen i Danmark och
Norge, där den inrikes lufttrafiken upprätthålles genom statlig subventionering,
äro väsentligen annorlunda än i Sverige, varför en jämförelse med dessa
ländeTS förhållanden icke kan vara sakligt befogad.
Av nu anförda skäl anser isig utskottet böra tillstyrka motionärernas förslag,
att förevarande anslag för nästa budgetår begränsas till ett belopp av
360 000 kronor, att användas för subventionering av flyglinjen Stockholm—
Visby, beträffande vilken speciella omständigheter föreligga. Utskottet anser
vidare, att det sålunda tillstyrkta subventionsbeloppet bör avse allenast ett
trafikår, varför anslaget bör uppföras i riksstaten utan särskild beteckning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:180 och II: 259, till TJnderstöd, åt
inrikes lufttrafik för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
360 000 kronor.
79:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 109 och 110), isom innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
80:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 82, s. 110), som innebär minskad medelsanvisning
för nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 6.
81:o) Planering av allmänna arbeten. Extra utgifter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 83 och 84, s. 110) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
a) till Planering av allmänna arbeten 100 kronor,
b) till Extra utgifter 50 000 kronor.
82:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 110 och 111) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 8 200 kronor.
83:o) Viss beredskapsutrustning åt Aktiebolaget Radiotjänst. Beträffande
Kungl. Majrts förevarande förslag (punkt 86, s. 111) bär riksdagen redan
fattat beslut (skrivelse nr 37), varom utskottet velat här
erinra.
Stockholm den 17 april 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,
Iwar Anderson, Mannerskantz, Leander, Heiding, Gillström, Eric Ericson,
Sundelin, Näsström, Rosenberg, Hesselbom, Lundgren och Söderquist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Rubbestad, Eriksson i
Sandby, Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, Thapper, fröken
Elmén, herrar Andersson i Munkaljungby, Birke och fru Ericsson i Luleå;
dock att herr Nihlfors deltagit i stället för herr Ståhl vid behandlingen av
punkterna 55:o) och 78:o)—83:o).
Statsutskottets utlåtande nr 6.
59
Reservationer.
1) vid punkten 33:o) (Statliga farledsarbeten) av herrar Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Sundelin, Malmborg i Skövde, Ståhl, Bergstrand och fröken
Elmén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:131
och II: 178 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Utskottet vill»
och slutar med »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande lydelse:
»Såsom i motionerna framhållits har den förberörda utredningen igångsatts
efter ett initiativ från riksdagens sida. Med godkännande av vad utskottet i
sitt utlåtande mr 6 (p. 33) anfört har också. 1950 års riksdag förutsatt, att det
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade utredningsuppdraget fullföljdes
i snabbast möjliga takt och att arbetet därmed bedreves på sådant sätt, att
statsmakterna i förekommande fall kunde successivt taga ställning till olika
aktuella delföretag utan att behöva avvakta utredningsresultatet i dess helhet.
Utskottet finner det därför naturligt, om riksdagen — då nu ett sådant delförslag
föreligger i färdigprojekterat skick — konsekvent fullföljer sitt år
1949 tagna initiativ. För ett positivt ställningstagande till motionärernas
yrkande tala enligt utskottets mening jämväl starka sakliga skäl. Såsom i
motionerna närmare utvecklats, skulle sålunda ett utförande av de nu aktuella
arbetena bliva till stort gagn för kusttrafiken i berörda trakter, vilken i hög
grad besväras av bristen på en skyddad inomskärsled. Enligt vad utskottet
under hand erfarit måste den planerade farleden även tillmätas väsentlig betydelse
ur beredskap&synpunkt. Ett förverkligande av ifiågavarande projekt
torde därför få betraktas som ett värdefullt komplement till de åtgärder som
avses skola komma till stånd genom anlitande av det i propositionen nr 121
äskade bidragsanslaget till vissa handelshamnar.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:131 och II: 178, till Statliga farledsarbeten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.»
2) vid punkten 34:o) (Byggande av fiskehamnar) av herrar Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Sundelin, Söderquist, Malmborg i Skövde, Andersson i
Malmö, Ståhl, Bergstrand och fröken Elmén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka,
att förevarande anslag förstärkes med 500 000 kronor, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32, som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »års riksdag», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet vill inledningsvis erinra om att det av 1944 års fiskehamnsutredning
framlagda principprogrammet för den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar
hittills endast i begränsad omfattning kunnat genomföras. Delvis sammanhänger
detta med att för ändamålet anvisats mindre än en fjärdedel av
det anslagsbelopp som av utredningen förutsattes för budgetåren 1948/51. Till
60
Statsutskottets utlåtande nr 6.
följd härav har, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen starkt understrukit
i sin petitaskrivelse, en betydande eftersläpning uppstått i fiskehamnsbyggandet.
På sistone har läget i så måtto ytterligare försämrats som de av fiskehamnsutredningen
föreslagna åtgärderna numera i skilda avseenden måste
anses vara otillräckliga för att bereda fiskarebefolkningen fullgoda hamnar.
I fortsättningen torde även få räknas med en icke oväsentlig stegring av kostnaderna
för här ifrågavarande arbeten. Såvitt kan bedömas förslå ej heller
hittills anvisade medel för att fullfölja redan pågående arbeten och långt mindre
för att påbörja nya sådana av större omfattning. Den stagnation i fiskehamnsbyggandet
som sålunda inträtt bär också föranlett överrevisorema för
väg- och v attenby ggnads väsen det att i sin senaste berättelse göra det uttalandet,
att en ökning under kommande budgetår av förevarande anslag vore nödvändig,
om det skulle bliva möjligt att utan eftersättande av en rättvis fördelning
mellan angelägna hamnförbättringar i olika landsdelar kunna på en gång
rationellt bedriva redan påbörjade sådana arbeten och samtidigt utnyttja den
för muddringsarbeten tillgängliga utrustningen. Det må vidare framhållas
att riksdagen vid upprepade tillfällen, senast föregående år, understrukit önskvärdheten
av att fiskehamnsbyggandet bedrives i snabbare takt.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter finner utskottet starka skäl
tala för bifall till det i förenämnda motioner framställda yrkandet. I rådande
ekonomiska läge anser dock utskottet, att den ifrågasatta anslagsförstärkningen
bör begränsas till 500 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna 1:182 och II: 270, till Byggande av fiskehamnar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1500 000
kronor.»
3) vid punkten 55:o) (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten) av herr Karl Andersson.
4) vid punkten 78:o) (Understöd åt inrikes lufttrafik)
a) av herrar Gränebo, Heiding, Gillström, Eric Ericson, Sundelin, Näsström,
Söderquist, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Andersson i
Malmö, Bergstrand, fröken Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och att därför
dels den del i utskottets yttrande på s. 56 och 57, som börjar med »Den
uppfattning» och slutar med »särskild beteckning», bort ha följande lydelse:
»I sitt utlåtande nr 143 till 1950 åré riksdag underströk utskottet bl. a. önskvärdheten
av att till närmare prövning upptoges frågan, huruvida förutsättningar
icke kunde anses föreligga att få till stånd ett system med successiv
reducering av de statliga subventionerna till den inrikes lufttrafiken under viss
tidsperiod. Det är därför med tillfredsställelse utskottet nu kan konstatera,
att det efter förhandlingar mellan Kungl. Maj:t och ledningen för AB Aero
-
61
Statsutskottets utlåtande nr 6.
transport visat sig möjligt att nå fram till ett sådant system. Av den lämnade
redogörelsen framgår vidare, att det för nästa budgetår äskade anslaget avser
att tillgodose subventionsbehovet under två hela trafikår. Utskottet finner
denna anordning ändamålsenlig. Såsom jämväl i nyssnämnda utlåtande framhölls,
måste det nämligen anses vara nödvändigt att till grund för verksamheten,
därest denna skall kunna planläggas och bedrivas på mest rationella
sätt, lägges ett program som omspänner en icke alltför kort tidrymd.
I bolagsledningens förberörda framställning till Kungl. Maj:t har skett en
omvärdering i gynnsam riktning av de ekonomiska utsikterna för inrikestrafiken
under den närmaste tiden. Enligt vad utskottet under hand erfarit har
den faktiska utvecklingen icke endast bekräftat de gjorda antagandena utan
rent av inneburit ett något bättre trafikutfall än vad man på hösten 1950
vågade hoppas på. Den verkliga förlusten på samtliga linjer under tiden den
1 oktober 1950—den 31 mars 1951 understiger sålunda med närmare 56 000
kionor den i subventionsansökan beräknade. Såvitt utskottet kan bedöma
finnes anledning befara, att resultatet av det intresserade arbete som från
olika håll nedlagts för att söka göra inrikeslinjema ekonomiskt mera bärkraftiga
går till spillo, om subventionsbeloppet i enlighet med motionärernas
yrkande n-edsättes till 360 000 kronor. Det förslag som nu framlagts av Kungl.
Maj:t synes däremot vara ägnat att effektivt avhjälpa de aktuella uppbyggnadssvårighetema,
så att inrikestrafiken på längre sikt kan bliva självbärande. Att
begränsa den statliga subventioneringen till visbylinjen torde även vara
mindre lämpligt med hänsyn till att vissa fasta kostnader skulle icke oväsentligt
stiga, om enbart denna linje trafikerades. Då de skandinaviska flygbolagen
numera ingå som delar i ett gemensamt konsortium och såväl Danmark
som Norge med statsmedel understödja sina inrikeslinjer, finner utskottet det
jämväl vara naturligt, att vårt eget land ekonomiskt bidrager till upprätthållandet
av den inhemska lufttrafiken i full omfattning.
Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:180 och II: 259, till Understöd åt inrikes
lufttrafik för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 370 000 kronor.»
b) av herr Lundgren.