Statsutskottets utlåtande nr 44.

1

Nr 44.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om upptagande å riksstaten
för budgetåret 1951/52 av underskottet för luftfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
3 januari 1951, föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten
för budgetåret 1951/52 upptaga ett underskott av 6 400 000 kronor.

Det faktiska underskottet för luftfartsfonden uppgick budgetåret 1949/
50 till 5,8 miljoner kronor mot i 1949 års statsverksproposition beräknade
6,7 miljoner kronor. Orsaken till att utgifterna kunde hållas vid denna nivå
voro de åtgärder, som i besparingssyfte vidtogos i anledning av statens
sakrevisions granskning 1948/49 av luftfartsverkets organisation och verksamhet.
Luftfartsstyrelsen anbefalldes sålunda i juni 1949 att verkställa
en allsidig översyn i detta avseende, och styrelsens i december 1949 framlagda
förslag kunde redan under budgetåret 1949/50 i viss utsträckning
förverkligas. Resultatet av styrelsens besparingssträvanden underställdes
1950 års riksdag genom propositionen 1950:176. Sedan propositionen bifallits
av riksdagen, har underskottet för luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1950/51 upptagits till 6 miljoner kronor.

Med skrivelse den 8 november 1950 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag
angående luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1951/52. Styrelsen
har i anslutning härtill lämnat följande specifikation över inkomstoch
utgiftsposterna, varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande
belopp för innevarande budgetår.

Injkomstei

1. Hyror och arrenden .......

2. Trafikinkomster .........

3. Besiktningsavgifter .......

4. Diverse inkomster .......

Summa kronor 2 850 000 3 000 000 1

1950/51 1951/52

1 000 000 1 010 000

1 700 000 1 780 000

90 000 110 000

60 000 100 000

1 liihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 44.

Statsutskottets utlåtande nr 44.

U t g i f t e r

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar ............

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ..........

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ......

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .....

5. Underhåll och drift av luftfartsleder........

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m...........

7. Underhåll och drift av radioanläggningar . .. . ^

8. Underhåll och drift av teleutrustning.........j

9. Utgifter för väderlekstjänst .............. .

10. Sveriges bidrag till internationella civila luft fartsorganisationen

......................

11. Pensionskostnader ........................

12 Diverse utgifter ............................

13. Projektering av flygplatser ................

14. Avsättning till värdeminskningskonto ........

1950/51

1951/52

1 289 000

1 330 000

237 000

237 000

2 458 000

2 565 000

257 000

255 000

892 000

920 000

150 000

125 000

1 803 0001

998 000

1 656 000
430 000
1 162 000

416 000

437 000

10 000

15 000

60 000

75 000

15 000

—

300 000

435 000

Summa kronor 8 885 000 9 642 000

Beräknat underskott 6 035 000 6 642 000

Styrelsen har vidare lämnat en sammanställning över .storleken av och
de främsta anledningarna till utgiftsökningarna (s. 3 och 4). I anslutning
härtill har styrelsen uttalat, att åtskilliga av de inträdda utgiftsökningarna
antingen äro av helt automatisk eller av eljest mer eller mindre ofrånkomlig
natur. Styrelsen har därför måst konstatera, att -— ehuru besparingsåtgärder
i olika hänseenden alltjämt vidtagits med avseende å luftfartsverkets
organisation och verksamhet — det affärsmässiga resultatet av luftfartsverkets
rörelse uppvisar ett växande underskott.

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, såvitt
nu är i fråga, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden
å riksstaten för budgetåret 1951/52 upptaga ett underskott av i runt tal
6 640 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd. (s. 4 och 5).

Departementschefen har anfört följande.

I sina petita hösten 1950 har luftfartsstyrelsen anmält sina förslag angående
luftfartsverkets inkomster och utgifter budgetåret 1951/52. Vad
inkomstsidan angår har styrelsen ansett sig böra räkna med en ökning av
inkomsterna med ca 5 % till 3 miljoner kronor för nästa budgetår. Detta
belopp är 150 000 kronor högre än det som styrelsen beräknat för innevarande
budgetår. Beträffande luftfartsverkets driftutgifter framhåller styrelsen,
att styrelsen eftersträvat att uppnå ytterligare besparingar men att
styrelsen nödgats konstatera relativt betydande ökningar under vissa utgiftsposter
såsom mer eller mindre ofrånkomliga. Sålunda har styrelsen beräknat
driftutgifterna för nästa budgetår till 9 642 000 kronor. Styrelsen 1

1 Detta belopp har budgetåret 1950/51 upptagits under posten Förbindelsetjänst.

Statsutskottets utlåtande nr 44.

3

har i enlighet härmed hemställt, att underskottet å luftfart»!:onden å liksstaten
för nästa budgetår upptages till i runt tal 6 640 000 kronor eller

640 000 kronor högre än för innevarande budgetår.

Med anledning av styrelsens framställning vill jag erinra om alt statsmakterna
vid ett flertal tillfällen uttalat önskemål om besparings- och rationaliseringsåtgärder
vad angår luftfartsverket. Även om sådana åtgärder
i viss omfattning genomförts, synes det mig som om ytterligare åtgärder
i detta avseende borde kunna vidtagas. Jag har ansett mig böra endast i
begränsad omfattning tillstyrka de förslag till utgiftsökningar, som framlagts
av styrelsen, och förutsätter, att styrelsen även i fortsättningen överväger
organisationsändringar och besparingar i syfte att nedbringa undeiskottet
å luftfartsfonden. .

Vad angår de särskilda posterna i luftfartsstyrelsens statforslag far jag

anföra följande. ...

Luftfartsstyrelsens avlöningar böra höjas med 36 000 kronor J amf ort med
föregående budgetår i anledning av löneldassuppflyttningar samt för att
möjliggöra överföring av två tjänstemän från anslaget Planering av allmänna
arbeten till förevarande anslagspost. Härmed har den särskilda planeringsverksamheten
för investeringsreserven, vilken tidvis sysselsatt upp
till 3i befattningshavare, avvecklats.

Flvgplatsorganisationens avlöningar böra ökas med 38 000 kronor i anledning
av löneklassuppflyttningar.

Flygplatsorganisationens omkostnader böra minskas med 15 000 kronor
med hänsyn till belastningen under förra budgetåret.

Beträffande övriga poster i statförslaget anser jag mig böra godtaga styrelsens
beräkningar, dock att posterna underhåll och drift av radioanläggningar
och underhåll och drift av teleutrustning böra ökas med sammanlagt
allenast 233 000 kronor och posten utgifter för väderlekstjänst med
alienast 68 000 kronor. Denna begränsning av utgiftsökningarna möjliggores
dels därigenom att tills vidare endast en ny flygplats på norrlandslinjen
utrustas med ILS anläggning, dels därigenom att utgifterna för väderlekstjänst
minskats på sätt som framgår av redogörelsen i sjätte huvud -

Med utgångspunkt härifrån kan underskottet a luftfartsfonden^ nästa
budgetår beräknas till i runt tal 6,4 miljoner kronor. I beloppet ingar rörligt
tillägg med endast 12 %, och underskottet kommer sålunda att ökas
med ett belopp, motsvarande den ökning av det rörliga tillägget som statsmakterna
kunna komma att besluta. Därest pågående förhandlingar skulle
leda till att staten förvärvar vissa av Aktiebolaget Aerotransports fastigheter
på Bromma flygplats, kominer underskottet att minskas med den inkomst
som i framtiden inflyter från dessa fastigheter. Någon slutlig beräkning
huru underskottet kan komma att påverkas av nämnda förhållanden
kan ej för närvarande företagas.

Såvitt nu kan bedömas bör dock underskottet kunna begränsas till det
angivna beloppet av 6,4 miljoner kronor.

Frågan om en allmän nedskärning av luftfartsverkets drittkostnadsstat
enligt de grunder, som under För flera huvudtitlar gemensamma frågor
förordats beträffande statsmyndigheternas avlöningsanslag, har ej kunnat
slutligt prövas i förevarandc sammanhang. Anledningen härtill är, att luftfartsverkets
organisation och omfattningen av den statliga markorganisationen
för den civila luftfarten över huvud taget, efter utredningar av statens
sakrevision och luftfartsslyrel.sen, varit föremål för statsmakternas prövning
så sent som våren 1950. Under den lid nu gällande drittkostnadsstat
tillämpats ha tillräckliga erfarenheter icke vunnits rörande möjligheterna

4

Statsutskottets utlåtande nr ii.

att redan nästa budgetår företaga en nedskärning av angiven art. Jag avser
emellertid att senare under året ånyo upptaga denna fråga och anmäla densamma
för Kungl. Maj :t i samband med fastställandet av den nya driftkostnadsstaten.

Utskottet. I riksstaten för innevarande budgetår har underskottet å luftfartsfonden
upptagits till ett belopp av 6 miljoner kronor. Vid bifall till luftfartsstyrelsens
nu framlagda förslag skulle under budgetåret 1951/52 underskottet
komma att stiga till 6 642 000 kronor, vilket i huvudsak sammanhänger
med att fondens utgifter förutsatts öka med 757 000 kronor. Departementschefen
har emellertid endast i viss omfattning ansett sig böra tillstyrka
de förslag till utgiftsökningar som framlagts av styrelsen. Med hänsyn
härtill beräknas underskottet kunna begränsas till i runt tal 6,4 miljoner
kronor för nästa budgetår. Departementschefen utgår vidare från att
luftfartsstyrelsen även i fortsättningen överväger organisationsändringar
och besparingar i syfte att nedbringa kostnaderna.

\ad departementschefen härutinnan uttalat önskar utskottet kraftigt understryka.
I anslutning härtill torde få erinras om att riksdagen senast år
1950 (statsutskottets uti. nr 144) framhållit angelägenheten av att föreliggande
möjligheter till rationalisering av den här ifrågavarande verksamheten
noggrant tillvaratagas. I dagens läge, då nya kostnadsstegringar hota
att helt neutralisera verkningarna av den i propositionen 1950: 176 redovisade
översynen av luftfartsverkets organisation m. in., framträder behovet
av cn målmedveten sparsamhetspolitik på förevarande område med särskild
styrka. I detta sammanhang bör icke minst uppmärksammas, att vid uppgörandet
av föreliggande förslag till driftkostnadsslat hänsyn icke kunnat
tagas till Kungl. Maj :ts förslag om höjning av statstjänstemännens rörliga
lönetillägg, vilket sistnämnda förslag tillstyrkts av utskottet. Vid bifall härtill
kommer jämväl luftfartsverket att få vidkännas stegrade utgifter.

Mot bakgrunden av nu antydda omständigheter finner utskottet det ofrånkomligt,
att rationaliseringsarbetet inom luftfartsverket planmässigt fullföljes.
Självfallet böra möjligheterna att icke endast nedbringa kostnaderna
utan även höja intäkterna därvid omsorgsfullt beaktas. Vad närmast frågan
om landningsavgifternas mest ändamålsenliga avvägning beträffar, torde få
erinras om att denna fråga varit föremål för övervägande i samband med de
utredningar som föregått det vid 1950 års riksdag fattade beslutet om utvidgning
av det skandinaviska luftfartssamarbetet, varvid dock någon ändring
i nu gällande avgifter icke ansetts böra företagas. Sedan dess har emellertid
den allmänna prisnivån kraftigt stigit, med påföljd bl. a. att övriga
kommunikationsverk nu stå inför nödvändigheten att anpassa sina taxor
efter det nya kostnadsläget. Utskottet förutsätter därför att luftfartsstyrelsen,
efter samrad med vederbörande danska och norska myndigheter, ägnar
nu berörda spörsmål tillbörlig uppmärksamhet och till Kungl. Maj :t inkommer
med de förslag härutinnan, vartill förhållandena knnna giva anledning.

Statsutskottets utlåtande nr 44.

5

Enligt utskottets mening borde genom planmässiga åtgärder av ovan angivet
slag balansen mellan luftfartsverkets utgifter och inkomster kunna
förbättras redan under nästa budgetår. Främst med hänsyn till vad tidigare
sagts angående de rörliga lönekostnadernas inverkan på luftfartsfondens utgiftssida
har emellertid utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts
förslag, att underskottet å fonden för budgetåret 1951/52 upptages med ett
belopp av 6,4 miljoner kronor. Utskottet vill samtidigt erinra om att departementschefen
vid beräknandet av detta underskottsbelopp förutsatt, att de
norrländska flyglinjerna genom statssubvention skola upprätthållas även
under nästa budgetår, en fråga vartill riksdagen ännu icke tagit ställning.
Då emellertid ett eventuellt nedläggande av nämnda flyglinjer skulle reducera
luftfartsverkets såväl inkomster som utgifter, torde storleken av luftfartsfondens
underskott icke i någon mera betydande utsträckning påverkas
av riksdagens kommande beslut i subventionsfrågan. Med anledning av
vad departementschefen anfört rörande den inkomst som luftfartsverket
framdeles kunde komma att erhålla från vissa Aktiebolaget Aerotransport
nu tillhöriga fastigheter vill utskottet slutligen omnämna att, enligt vad
utskottet under hand erfarit, förhandlingarna om statens övertagande av
dessa fastigheter icke lett till något positivt resultat, varför desamma åtminstone
tills vidare komma att förbliva i bolagets ägo.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1951/52 upptaga ett underskott av 6 400 000 kronor.

Stockholm den 6 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,
Ohlon, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar
Eric Ericson, Näsström, Hasselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Axel Andersson
och Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i
Malmö, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Eriksson
i Sandby, Ståhl, Staxäng, Åkerström, Petterson i Degerfors, Thapper,
fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge och Gustafsson i Stockholm.