Statsutskottets utlåtande nr 4.

1

«

Nr 4.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
samt i propositionerna nr 108 och 110
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei''
för budgetåret 1951152 under fjärde huvudtiteln,
avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Motionsvis framställda yrkanden angående vissa utredningar. I två

likalyd ande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon,
Andrén och Gränebo (I: 174) samt den andra inom andra kammaren av
herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin, (II: 231), har, såvitt nu är i
fråga, hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära att till årets
höstriksdag måtte framläggas förslag rörande det frivilliga försvarsarbetet,
försvarets intendentur-, tyg- och civilförvaltning samt marinunderoffioerskåren
på grundval av de utredningar som verkställts rörande dessa frågor.

Beträffande de motiv, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde
få hänvisas till motionen II: 231.

I ett den 18 oktober 1950 dag tecknat; betänkande (SOU 1950:38) har
kommittén för frivilligt försvarsarbete redovisat resultatet av sitt
utredningsarbete och framlagt förslag rörande den frivilliga försvarsverksamheten.
Beträffande detta betänkande har departementschefen vid anmälan
av propositionen nr 1 (bil. 6, s. 105 och 106 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1951) framhållit följande.

»Förslagen gå ut på att åstadkomma en bättre samordning av den frivilliga
förs vars verksamheten och en enhetligare statlig ledning av densamma.
Där så lämpligen kan ifrågakomma, skall det frivilliga försvarsarbetet utvidgas
så att det kan i större utsträckning än nu sker tillgodose behov av
frivillig personal även inom andra delar av riksförsvaret än krigsmakten.
Bidrag till verksamheten förutsättas fördenskull skola fördelas mellan flera
huvudtitlar. Kommittén föreslår ändrade grunder för beräkningen av statsbidragen,
vilket skulle möjliggöra att direkt avpassa anslagsanvisningar efter
den utbildningsvolym som är önskvärd eller möjlig. Förhöjning av nu utgående
bidrag föreslås i vissa fall. Kommittén har framlagt beräkningar av
bidrag till frivilligt försvårsarbete, som grunda sig på, såvitt gäller skyttet,

1—966 si Bihanfi till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 4.

2

Statsutskottets utlåtande nr 4.

uppskattart antal till skyrtterörelsema anslutna skyttar, oclx, i övrigt, det
antal deltagare i de olika grenarna av frivilligt försvarsarbete, som ur totalförsvarets
synpunkt för närvarande maximalt erfordras för att vid fullt
genomförd organisation kontinuerligt ersätta personalavgångar. Till en verk
samhet med en på angivet sätt beräknad maximal utbildningsvolym bär kom
mittén beräknat på fjärde huvudtiteln belöpande bidrag som med 2 782 000
kronor överstiga vad som för ändamålet anvisats i anslag på riksstaten för
budgetåret 1950/51. Härutöver beräknas, för verksamhet som är gemensam
för riksförsvaret, bidrag från andra huvudtitlar med sammanlagt 680 000
kronor.

Kommitténs betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.
Det är ieke möjligt att framlägga förslag till innevarande års riksdag i anledning
av betänkandet.»

1946 års militära förvaltningsutredning åter har i ett den 16
oktober 1950 dagtecknat betänkande (SOU 1950: 36 och 37) framlagt förslag
till reglering av försvarets tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Beträffande
dessa förslag, som beröra följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets
civilförvaltning och krigsmaferielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna,
har departementschefen vid anmälan av propositionen nr 1
(punkt 4, s. 26 och 27) framhållit följande.

»Förvaltningsutredningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.
Slutlig ställning till utredningens förslag kan därför icke
nu tagas. Förslagen innebära en mycket genomgripande förändring av den
nuvarande ''förvaltningsorganisationens struktur i riktning mot en ytterligare
centralisering av arbetsuppgifter oberoende av deras anknytning till olika
försvarsgrenar och innefatta därjämte bland annat att krigsmateriel verket
skulle utgå ur organisationen, varvid dock en del av dess uppgifter skulle
övertagas av ett nytt centralt ämbetsverk, försvarets industriplanering. Det
är att förutse, att starka meningsbrytningar skola komma till uttryck i yttrandena
över förslagen och att modifikationer i den föreslagna organisationen
komma att påfordras. Med hänsyn till dert planläggningsarbete som för
närvarande pågår inom staber och förvaltningar har jag tillmötesgått önskemål
om utsträckning av remisstiden till den 1 juli 1951. Det är därför icke
möjligt att förelägga 1951 års riksdag förelag till ändringar i förvaltningsorganisationen.
»

Slutligen ha marinens under of f icerssakkunniga med skrivelse
den 19 januari 1951 avgivit betänkande rörande flottans underofficerare
(stencilerat), varvid anmälts, att betänkande rörande kustartilleriets underofficerare
senare kommer att avlämnas. Förslag i anledning av betänkandet
rörande flottans underofficerare har av Kungl. Maj:t framlagts för riksdagen
i propositionen nr 110 (punkt 3). Härtill återkommer utskottet i det följande.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har förslag redan
förelagts riksdagen i anledning av det delbetänkande, som marinens under -

Statsutskottets utlåtande nr 4. 3

officerssakkunniga avgivit i januari 1951. Beträffande denna utredning har
alltså motionärernas önskemål numera blivit tillgodosett.

Remissbehandlingen av det av kommittén för frivilligt försvarsarbete av
givna betänkandet har helt nyligen avslutats, under det att tiden för avgivande
av remissvar beträffande förvaltningsutredningens betänkande utlöper
först med utgången av juni 1951. Utskottet finner i likhet med motionärerna
det vara angeläget att förslag i anledning av dessa betänkanden föreläggas
riksdagen snarast möjligt. Då emellertid åtskilliga av de frågor det
här gäller att taga ställning till kunna beräknas kräva mycket ingående överväganden
inom försvarsdepartementet, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag i bär avsedda ämnen
redan innevarande år. Utskottet förutsätter emellertid, att dylika förelag
framläggas för riksdagen så snart ske kan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna 1:174 och II: 231,
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.

2:o) Anslag till vissa repetitionsövningar m. m. I propositionen nr 108
har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 mars 1951, såvitt nu är i fråga, föreslagit
riksdagen att till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m. för budgetåret
1951/52 under fjärde huvudtiteln anvisa ett anslag av 53 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr öhman (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
i Luleå m. fl. (11:328), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förelag att under budgetåret 1951/52
inkalla 70 000 värnpliktiga till repetitionsövningar,

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (11:484),
vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag att å riksstaten
för budgetåret 1951/52 under fjärde huvudtiteln till Armén: Vissa
repetitionsövningar in. m. uppföra ett anslag av 53 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr öliman (I: 398) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
i Luleå rn. fl. (11:519), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj:ts proposition nr 108,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
maren av herrar Söderquist och Osvald (1:399) och den andra inom andra
kammaren av herr Wedén m. fl. (11: 520), i vilka hemställts, att riksdagen må
1) för sin del besluta att penningbidrag till värnpliktig enligt 11 § kungörelsen
om värnpliktsavlöning skall utgå med 2 kronor per dag till menig, som
fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt minst 270 dagar, med 2
kronor 50 öre per dag till menig, som fullgjort värnpliktstjänstgöring under

4

Statsutskottets utlåtande nr 4.

sammanlagt minst 300 dagar, samt höjas med 50 öre per dag för värnpliktigt
befäl, 2) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under fjärde huvudtiteln
till Armén: Yissa repetitionsövningar m. m. anvisa ett anslag av 54 275 000
kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna 11:327, 11:484, 11:519 och 11:520.

Förslag av de militära myndigheterna i slutet av januari 1951 rörande förstärkning
av den personella beredskapen inneburo, att värnpliktiga vid samtliga
försvarsgrenar skulle inkallas till beredskapsövning jämligt 27 § 2 mom.
värnpliktslagen, enligt vilket lagrum värnpliktig, därest Konungen med hänsyn
till krigsberedskapen så prövar nödigt, må kunna åläggas att utöver ordinarie
fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt
högst 180 dagar. Kungl. Maj:t har emellertid icke funnit läget vara
sådant, att inkallelser till dylika övningar, vilka närmast taga sikte på kuppberedskapen,
nu böra äga rum. Däremot har det ur beredskapssynpunkt ansetts
i hög grad önskvärt att, såsom militärmyndighetema åsyftat, forcera
det program för arméns repetitionsövningar i krigsförband som påbörjades
år 1950. Erfarenheterna från dessa övningar ha, framhåller departementschefen,
inskärpt betydelsen av att arméns värnpliktiga snabbt få lära sig
hantera de nykonstruerade vapen, som under de senaste åren tillkommit, och
att för övrigt de många nyheterna i arméns utrustning och organisation prövas
och inläras.

I enlighet härmed beslöt Kungl. Maj:t den 9 februari 1951 medgiva, att
under innevarande år repetitionsövningar inom armén i ökad omfattning
må äga rum i huvudsaklig överensstämmelse med den av militärmyndigheterna
uppgjorda planen för beredskapsövningar i krigsförband. Denna
medger, att förbanden inom arméns krigsorganisation kunna genomgås på
avsevärt kortare tid än eljest vore fallet. Om så skulle anses erforderligt,
kan genomgången göras ännu snabbare, liksom det även är möjligt att, om
läget anses det medgiva, minska övningarnas omfattning.

För att repetitionsövningarna i krigsförband skola ge önskat resultat böra
möjligheter föreligga att till dylika övningar inkalla värnpliktiga oavsett
huruvida de på grund av tillgodoräknande av beredskapstjänstgöring eller
av, annan anledning icke nu kunna tagas i anspråk för dylika övningar. Det
har därför befunnits erforderligt att göra en översyn av gällande bestämmelser
härutinnan, och i en särskild proposition nr 194 har framlagts förslag
till ändrade bestämmelser i denna fråga. I samma proposition föreslås även
provisoriska bestämmelser om skyldighet för värnpliktigt befäl att i anslutning
till repetitionsövning i krigsförband fullgöra befälsövning om 10 dagar.
Beträffande den närmare innebörden av förslagen torde få hänvisas till nyssnämnda
proposition.

: I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 9 februari 1951 bär även föreskrivits,
att inneliggande åldersklass av arméns värnpliktiga, med planerad ut -

Statsutskottets utlåtande nr 4. ö

ryckning från första tjänstgöring i mitten av mars 1951, skall fullgöra
ytterligare 30 dagars tjänstgöring i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen.
Den ytterligare tjänstgöringen skall anses såsom under motsva
rande tid fullgjord repetitionsövning. Det bar förutsatts att ifrågavarande
värnpliktiga skola fullgöra sina närmaste repetitionsövningar i vanlig ord
ning och att man framdeles får taga ställning till ifrågan om eu sista repeti
tionsövning, vilken normalt skulle inträffa omkring ar 196o.

De värnpliktiga vid flottan och flygvapnet, som skulle beröras av de
av militäimyndigheterna föreslagna inkallelserna, ha som regel fullgjort
all dem jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Såsom
förut nämnts ha bestämmelserna om beredskapsövning ansetts icke för
närvarande böra göras tillämpliga, Departementschefen har icke ansett sig
böra föreslå någon ökad fredstjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga vid
dessa delar av försvaret. Icke heller för kustartilleriet ha repetitionsövningar
i ökad omfattning ansetts böra anordnas.

Yad härefter angår beräkningen av kostnaderna för utökningen av arméns
övningsprogram erinras om att Kungl. M.aj:ts beslut den 9 februaii 1951
avser övningarnas omfattning under år 1951. För programmets genomförande
kräves alltså ökad anslagstilldelning för att täcka uppkommande merkostnader
under sista delen av budgetåret 1950/ol och första hälften av bud
getåret 1951/52. I vad mån särskilda åtgärder bli erforderliga även under
år 1952 i syfte att snabbt förbättra utbildningsstandarden inom arméns krigs
organisation får enligt departementschefen övervägas framdeles mot bakgranden
av det utrikespolitiska läget. Utan att nu slutligt taga ställning till
frågan om utbildningens omfattning under år 1952 föreslår emellertid departementschefen,
att inom budgeten inrymmas medel för en fortsättning
under första halvåret 1952 av det påbörjade repetitionsövningsprogrammet i
ungefär den omfattning som beslutats för år 1951. Självfallet böra, fram
håller departementschefen, dessa medel icke ställas till vederbörande myn
digheters förfogande förrän ställning tagits till frågan om utbildningens omfattning.

Den av Kungl. Maj: t beslutade utökningen av utbildningen under år 1951
medför en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med omkring. 2 270 000,
varav 1500 000 under budgetåret 1950/51 och 770 000 under budgetåret
1951/52. Om utbildningsprogrammet fullföljes under år 1952, beräknas
antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret 1951/52 öka med ytterligare
1 780 000. Antalet tjänstgöringsdagar skulle i så fall under de båda budget
åren stiga med sammanlagt (2 270 000 + 1 780 000 =) 4 050 000. Medelsbehovet
för ifrågavarande utbildningsprograms genomförande bär av myndig
hetema beräknats till sammanlagt i runt tal 110 850 000 kronor, varav dock
9 800 000 kronor beräknas bli erforderliga först efter utgången av budget
året 1951/52.

Av det beräknade medelsbehovet hänföra sig 16 600 000 kronor till an
skaffning av motorfordon och fordonsskjul till dessa. Som regel tillgodoses

0

Statsutskottets utlåtande nr 4.

behovet av motorfordon under repetitionsövningar, i den man stammotorfordon
icke stå till förfogande, genom förhyrning av civila fordon. Med
hänsyn till den stora omfattningen av de nu planerade övningarna liar det
emellertid ansetts förenat med svårigheter att förhyra samtliga för ändamålet
erforderliga fordon. Det har dessutom på längre sikt befunnits ekonomiskt
fördelaktigare att köpa motorfordon till sådant antal, att de mindre
övningsomgångama kunna i stort sett genomföras utan förhyrning av civila
fordon. Kostnaderna för en motorfordonsanskaiffning i angiven omfattning
ha beräknats till 15 200 000 kronor, vartill komma 1 400 000 kronor för anskaffning
av ibrd onssk jul.

Kostnaderna i övrigt för det utökade utbildningsprogrammet avse i huvudsak
följande ändamål, nämligen avlöningar till reservpersonal m. fl., förmåner
av olika slag till de värnpliktiga, expenser, drivmedel och andra
direkta övningskostnader, övningsammunition och materielunderhåll. Beträffande
kostnadsberäkningarna har departementschefen till en början framhållit,
att erfarenheter rörande kostnader för repetitionsövningar i krigsförband
ännu förelåge endast i begränsad omfattning. De beräkningar som
myndigheterna nu framlagt och som delvis grundas på erfarenheter från övningarna
hösten 1950 syntes emellertid visa, att kostnaderna komme att- överstiga
vad som tidigare förutsatts. Sålunda beräknades familjebidragskostnaderna
bli väsentligt högre. Vidare måste tilldelningen av övningsammunition
göras tämligen riklig om övningarna skulle kunna ge avsett resultat.
Den ökade motoriseringen föranledde större förbrukning av drivmedel m. m.
Slutligen hade det visat sig att kostnaderna för materielens underhåll kommit
att väsentligt överstiga genomsnittskostnaden under fredsutbildning.

De anslagsberäkningar som myndigheterna framlagt har departementschefen
i huvudsak kunnat godtaga. Departementschefen anser emellertid —
med beaktande bland annat av att nya motorfordon i stor utsträckning beräknas
ingå i förbanden —- underhållskostnaderna kunna minskas med
2 200 000 kronor i förhållande till arméförvaltningens förslag. Departementschefen
kan vidare icke tillstyrka, att, såsom armé-förvaltningen föreslagit,
medel nu anvisas för att med 1 700 000 kronor förstärka det i statsverkspropositionen
äskade anslaget för tygmaterielunderhåll. Departementschefen beräknar
således medelsbehovet för underhåll av tygmateriel 3 900 000 kronor
lägre än enligt arméförvaltningens förslag.

För anskaffning av övningsammunition har arméförvaltningen hemställt
om bemyndigande att utlägga beställningar inom ramen för 14 800 000 kronor,
varav dook endast 5 000 000 kronor skulle komma att utbetalas intill
utgången av budgetåret 1951/52. Med beaktande av att vid beräkningen av
medelsbehovet för detta ändamål hänsyn tagits till de under senaste tiden
inträdda prisstegringarna har departementschefen ansett sig kunna godtaga
beloppet, Av det begärda bemyndigandebeloppet ha 8 300 000 kronor, motsvarande
ammunitionsåtgången under år 1951, hänförts till budgetåret 1950/51.
Återstoden, 6 500 000 kronor, som belöper på ammunition för utbildningen

Statsutskottets utlåtande nr 4.

under år 1952, har hänförts till budgetåret 1951/52. Med hänsyn till de långa
leveranstiderna på ammunition torde, framhåller departementschefen, beställningar
på den för år 1952 beräknade ammunitionen få utläggas även om ställning
icke tagits till utbildningens omfattning under nämnda år. Därest utbildningen
blir av mindre omfattning än som i berakningama förutsatts, bör
enligt departementschefen anskaffningen av övningsammunition för påföljande
år minskas i motsvarande mån.

Fortifikations förvaltningen har hemställt om särskilda in v ester ingsanslag
av 145 000 kronor för anordnande av förrådsutrymmen för ammunition och
1 400 000 kronor för fordonsskjul. Departementschefen räknar emellertid med
att dessa behov skola kunna tillgodoses inom ramen för anslag som redan av
riksdagen anvisats för tillgodoseende av försvarets byggnadsbeho\, eventuellt
genom undanskjutande av andra byggnadsobjekt för vilka anslagen ursprungligen
avsetts.

Utöver de i detta sammanhang ingivna äskandena ha anmälts krav på
ytterligare medel för att, bestrida merkostnader i anledning av den ökade
repetitionsövningsverksamheten. Sålunda ha anmälts medelsbehov för ytterligare
utrustning för de maskinella anläggningarna för värnpliktsredovisning
samt för militärapotekets verksamhet. De äskade beloppen äro i dessa
fall av jämförelsevis ringa storlek. Departementschefen förutsätter att dylika
uppkommande krav på mindre anslagsförstärkningar skola fa tillgodoses inom
ramen för bär beräknade och äskade belopp.

Med utgångspunkt från de av myndigheterna framlagda kostnadsberäkningarna
i övrigt uppskattar departementschefen medelsbehovet under budgetåren
1950/51 och 1951/52 till sammanlagt (110 850 000 — 9 800 000 —
3 900 000 — 145 000 — 1 400 000 =) i runt tal 95 600 000 kronor, varav omkring
35 000 000 kronor belöpa på utbildningsprogrammet för första halvåret
1952.

Den budgetmässiga redovisningen av kostnadsökningarna synes departementschefen,
såvitt avser budgetåret 1950/51, böra ordnas på det sätt, att av
riksdagen äskas anslag å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår
för att täcka merkostnaderna under anslag av reservationsanslags natur,
medan de ökade kostnaderna under förslagsanslagen i vanlig ordning få belasta
vederbörliga anslag, vilka i anledning härav komma att överskridas.
1 enlighet härmed böra enligt departementschefen anvisas följande reservationsanslag
å tilläggsstat, nämligen till

Armén: Övriga expenser m. m...............

» Beklädnad m. m.....................

» Inventarier m. m.....................

» Övningar m. m........................

» Anskaffning av tygmateriel m. in.

» Underhåll av tygmateriel m. in. ..

Sjukvårdsmateriel ................................

90 000
1 680 000
200 000
4 250 000
15 200 000
8 000 000
50 000

Summa kronor 29 470 000

° Statsutskottets utlåtande nr 4.

De av riksdagen för nämnda budgetår medgivna bemyndigandena att ut
lägga beställningar å tygmateriel m. m., 104 000 000 kronor, föreslås skola
ökas med tillhopa 23 500 000 kronor, avseende anskaffning av motorfordon
(15 200 000 kronor) och anskaffning av övningsammunition (8 300 000 kronor).

Merutgifterna under förslagsanslagen för samma budgetår ha uppskattats
till omkring 13100 000 kronor. De sammanlagda merutgifterna under bud
getåret 1950/51 beräknas alltså till (29 470000 + 13100 000 —) 42 570 000
kronor.

\ad härefter angår budgetåret 1951/52 ha slutliga äskanden framlagts i
åiets stats ve rk s p ro p o si ti on beträffande samtliga berörda anslag med undan
tåg av arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. De av myndig
hetema nu framlagda äskandena ha därför endast kunnat av Kungl. Maj:t
i framställningar till riksdagen beaktas i fråga om nyssnämnda, anslag i propositionen
nr 110 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 m. m.

I -vad avser övriga anslag har det synts departementschefen icke vara
lämpligt att, med ändring av de i statsverkspropositionen framlagda äskan
dena, föreslå riksdagen att anvisa medel under respektive anslag för att täcka
kostnadsökningarna. Kostnaderna syntes i stället böra komma till uttryck i
budgeten genom anvisande av ett särskilt för ändamålet i riksstaten för budgetåret
1951/52 under fjärde huvudtiteln uppfört, anslag benämnt Armén:
Vissa repetitionsövningar m. m. Från detta anslag, vilket borde vara obetecknat,
borde, efter Kungl. Maj :ts prövning, till vederbörliga anslag över
föias belopp svarande mot de merkostnader som enligt de i det föregående
angivna grunderna beräknats skola uppstå under budgetåret 1951/52 under
respektive anslag. Enligt de i det föregående angivna grunderna beräknades
det ökade medelsbehovet för repetitionsövningama under budgetåret 1951/52

bortsett från de på arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.
belöpande kostnaderna, 820 000 kronor — till i avrundat tal 53 000 000 kronoi,
med \ ilket belopp det nu föreslagna obetecknade anslaget borde uppföras.
Härav belöpte såsom förut nämnts omkring 35 000 000 kronor på övningar
under första halvåret 1952, beträffande vilka Kungl. Maj: t ännu icke
tagit ställning. För att bereda Kungl. Maj:t möjlighet att besluta om an
skaffning av övningsammunition för sistnämnda övningar borde av riksdagen
utverkas bemyndigande att utlägga beställningar på dylik ammunition
inom ramen för 6 500 000 kronor.

Av det anslag om 5o 000 000 kronor, som departementschefen föreslår skola
äskas av riksdagen, avses omkring 29 000 000 kronor för kostnader, som skola
bestridas av reservationsanslag.

Beträffande anslagsberäkningarna bär departementschefen slutligen fram
hållit, att samtliga kostnadsberäkningar utom såvitt avser övningsammunition
hänförts till det prisläge, som legat till grund för anslagsberäkningarna i
statsverkspropositionen, som regel prisläget omkring den 1 juli 1950. Den
allmänna prisstegring som sedan dess ägt rum komme givetvis att föranleda

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9

merutgifter såväl för det utökade utbildningsprogrammet som för den verksamhet,
för vilken de för innevarande budgetår anvisade och de i statsverkspropositionen
för nästa budgetår äskade anslagen avsetts. Departementschefen
utginge från att verksamheten trots prisstegringen skulle få äga rum
i planenlig omfattning. Frågan om erforderliga förstärkningsanslag syntes
framdeles få anmälas för Kungl. Maj:t.

Sammanfattningsvis föreslår departementschefen, att av riksdagen
nu äskas

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 reservationsanslag
om tillhopa 29 470 000 kronor,

dels bemyndigande att under budgetåret 1950/51 utlägga ytterligare beställningar
å tygmateriel m. m. för 23 500 000 kronor, för vilka betalningsmedel
om 15 200 000 kronor inräknats i berörda tilläggsstatsanslag,

dels för budgetåret 1951/52 ett obetecknat anslag om 53 000 000 kronor
till bestridande av de på detta budgetår belöpande kostnaderna för utökningen
av det ordinarie utbildningsprogrammet,

dels ock bemyndigande att under budgetåret 1951/52 utlägga ytterligare
beställningar å tygmateriel m. m. för 6 500 000 kronor, för vilka betalningsmedel
om 5 000 000 kronor inräknats i ''berörda anslag.

Vid utgången av budgetåret 1951/52 komma sålunda att av bär föreslagna
bemyndiganden kvarstå sammanlagt (23 500 000 — 15 200 000 + 6 500 000 —
5 000 000 =) 9 800 000 kronor som icke täckts av anslag.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen räknade departe
mentschefen vid anmälan av årets statsverksproposition med ett repetitionsövningsprogram
vid armén för budgetåret 1951/52 omfattande omkring 70 000
man. Motsvarande antal för budgetåret 1950/51 hade beräknats till omkring
40 000. Då det emellertid ur beredskapssynpunkt ansetts önskvärt att forcera
det program för arméns repetitionsövningar i krigsförband som påbörjats
år 1950, har Kungl. Maj:t medgivit, att under år 1951 repetitionsövningar
inom armén i ökad omfattning, eller för högst 125 000 man, må äga
rum i huvudsaklig överensstämmelse med en av mili tännyndigheterna upp
gjord plan för beredskapsövningar i krigsförband. Härigenom kunna krigs
förbanden genomgås avsevärt snabbare än eljest vore möjligt. Enligt beslut
av Kungl. Maj:t har vidare den åldersklass av arméns värnpliktiga, som eljest
skulle ha utryckt från första tjänstgöring i mitten av mars 1951, fullgjort
ytterligare 30 dagars tjänstgöring i omedelbar anslutning till första tjänst
göringen. Den ytterligare tjänstgöringen anses såsom under motsvarande tid
fullgjord repetitionsövning.

För att vid krigsförband placerade värnpliktiga i största möjliga utsträck
ning skola kunna tagas i anspråk för repetitions- och beredskapsövningar med
respektive förband har Kungl. Maj:t i propositionen nr 194 framlagt förslag
till reglering av do värnpliktigas skyldighet att fullgöra dylika övningar
m. m. f samma proposition har vidare föreslagits provisoriska bestämm el

10

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ser om skyldighet för värnpliktigt befäl att i anslutning till repetitionsövning
fullgöra befälsövning om 10 dagar. Propositionen i fråga har don 9
maj 1951 bifallits av riksdagen.

Såsom av det föregående framgår avser det av Kungl. Maj:t hittills beslutade
repetitionsövningsprogrammet år 1951. Frågan i vad mån särskilda
åtgärder bli erforderliga även under år 1952 i syfte att förbättra utbildningsstandarden
inom arméns krigsorganisation har ansetts få övervägas framdeles
mot bakgrunden av det utrikespolitiska läget. Det utökade övningsprogrammet
medför avsevärda merkostnader såväl under sista delen av budgetåret
1950/51 som under budgetåret 1951/52. Med en fortsättning under första
halvåret 1952 av det påbörjade repetitionsövningsprogrammet i ungefär den
omfattning Kungl. Maj:t redan beslutat för år 1951 skulle merkostnaderna
under budgetåren 1950/51 och 1951/52 enligt departementschefens beräkningar
uppgå till i runt tal 95 600 000 kronor, varav omkring 05 000 000 kronor
belöpa på utbildningsprogrammet för första halvåret 1952.

Departementschefen har vid kostnadsberäkningarna utgått från oföränd
rade penningbidrag till de värnpliktiga, d. v. s. lägst en krona 50 öre och
högst sex kronor 50 öre alltefter uppnådd tjänstegrad. I de i anslutning till
propositionen nr 108 väckta motionerna I: 399 och II: 520 åter har yrkats,
att penningbidraget till menig höjes till två kronor per dag om han fullgjort
värnpliktstjänstgöring under minst 270 dagar och till två kronor 50 öre per
dag om han fullgjort dylik tjänstgöring under minst 300 dagar samt att
penningbidraget till värnpliktigt befäl höjes med 50 öre per dag. De merkostnader,
som skulle följa av bifall till dessa yrkanden, ha för budgetåren
1950/51 och 1951/52 beräknats till 750 000 kronor respektive 1 275 000 kronor.
Motionärerna avse med sina yrkanden, att de värnpliktiga som nu inkallas
till repetdtionsövningar skulle erhålla en förhöjning av penningbidraget
i avbidan på att det. statsfinansieila läget skall medge on allmän höjning
av penningbidraget till de värnpliktiga. I motionen II: 72, till vilken
utskottet återkommer vid behandlingen i det följande av arméns anslag till
avlöningar m. m. till värnpliktiga, har bland annat framställts yrkande om
en allmän höjning av penningbidraget. Enligt utskottets mening tala onekligen
starka sakliga skäl för att eu allmän höjning av penningbidraget till
de värnpliktiga kommer till stånd. Emellertid skulle redan en så pass
måttlig höjning som med 50 öre per dag medföra ytterligare anslagshöjningar
lör nästa budgetår med ett tiotal miljoner kronor.

Utskottet räknar icke med att det i nuvarande mycket ansträngda statsfinansieila
läge är möjligt att i budgeten inrymma dylika anslagshöjningar.
Att, såsom i motionerna I: 399 och II: 520 åsyftas, i avbidan på att en allmän
höjning av penningbidraget skall komma till stånd, bereda enbart de
värnpliktiga, som fullgöra repetitionsövningar, viss förhöjning av bidraget
kan utskottet icke tillstyrka. Utskottet måste därför avstyrka dessa motioner.
Ehuru utskottet alltså icke kan förorda, att beslut redan nu fattas om förhöj -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

11

ning av de värnpliktigas penningbidrag, vill utskottet framhålla angelägenheten
av att Kungl. Maj:t snarast förelägger riksdagen förslag till skälig höjning
av bidraget.

Utskottet kan med beaktande av det anförda godtaga departementschefens
beräkning av merkostnaderna för r epeti ti o ns ö vn in g sp r og r a m in et.

Såvitt avser budgetåret 1950/51 synas i enlighet med departementschefens
förslag uppkommande merkostnader under anslag av reservationsanslags
natur böra täckas genom anslag å tilläggsstat medan de ökade kostnaderna
under förslagsanslag i vanlig ordning böra få belasta vederbörliga anslag
utan särskild medelsanvisning. Utskottet kan i anslutning härtill tillstyrka,
att de anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 om tillhopa
29 470 000 kronor, varom Kungl. Maj:t hemställt, nu anvisas.

Beträffande budgetåret 1951/52 ha de uppkommande merkostnaderna av
Kungl. Maj:t kunnat beaktas vid framläggande av slutliga anslagsäskanden
endast i fråga om arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Utskottet
anser sig kunna tillstyrka, att för täckande av de på övriga berörda
anslag belöpande merkostnaderna i enlighet med Kungl. Maj ds förslag anvisas
ett särskilt obetecknat anslag om 53 000 000 kronor, benämnt Armén:
Vissa xepetitionsövningar m. m. Såsom föreslagits böra från detta anslag,
efter Kungl. Maj:ts prövning, till vederbörliga ordinarie anslag överföras belopp
som svara mot de beräknade merkostnaderna under budgetåret 19ol/52
under respektive anslag.

För de anskaffningar av motorfordon och övningsammunition, som
bli nödvändiga i anledning av det utökade övningsprogrammet, har Kungl.
Maj :t föreslagit beställningsbemyndiganden om sammanlagt 30 000 000 kronor,
varav 15 200 000 kronor avse motorfordon och 14 800 000 kronor avse
ammunition. Utskottet tillstyrker, at.t för ändamålet bemyndiganden lämnas
av den storlek Kungl. Maj:t föreslagit. Av bemyhdigandebeloppet torde i
enlighet med föreliggande förslag 23 500 000 kronor kunna hänföras till budgetåret
1950/51 och återstoden, 6 500 000 kronor, till budgetåret 1951/52.

Vid beräkningen av kostnaderna för övningsammunition bär hänsyn tagits
till de under senaste tiden inträffade prisstegringarna, under det att kostnadsberäkningarna
i övrigt i regel grundats på prisläget den 1 juli 19o0.
Ehuru utskottet liksom departementschefen utgår från att verksamheten
trots senare inträffade prisstegringar skall få äga ram i planerad omfattning,
vill utskottet understryka angelägenheten av att alla möjliga åtgärder
vidtagas för att begränsa kostnaderna och därigenom minska behovet av förs
tärkningsanslag.

Av vad utskottet anfört framgår, att utskottet avstyrker motionerna I: 398
och II: 519, i vilka yrkats avslag å propositionen nr 108, motionen II: 484,
vari yrkats avslag å förslaget att anvisa förenämnda anslag om 53 000 000
kronor för budgetåret 1951/52, samt motionerna 1:248 och 11:328, i vilka
yrkats avslag å Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen framställda förslag
att under budgetåret 1951/52 inkalla 70 000 värnpliktiga till repetitionsövningar.

12

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I fråga om anvisande av erforderliga anslag å tilläggsstat för budgetåret
1950/51 samt för nämnda budgetår erforderligt ytterligare bemyndigande att
utlägga beställningar å tygmateriel m. m. återkommer utskottet i särskilt
utlåtande denna dag. Vid behandlingen i det följande av arméns anslag till
anskaffning av tygmateriel m. in. beaktar utskottet det i det föregående för
budgetåret 1951/52 förordade beställningsbemyndigandet.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet under åberopande av det
anförda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag, såvitt
nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:398 och
II: 519, såvitt nu är i fråga, I: 248 och II: 328, I: 399 och II: 520
samt 11:484 till Armén: Vissa repetitions övning ar m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 53 000 000 kronor.

3:o) Koncentrering av utbildningsverksamheten inom vissa av arméns
truppslag m. m. I propositionen nr 110 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—20
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16
mars 1951) föreslagit riksdagen besluta

dels att Norrbottens artillerikår skall utgå ur fredsorganisationen från
och med budgetåret 1951/52 och den vid kåren bedrivna utbildningen över
flyttas till Bodens artilleriregemente,

dels att Skånska kavalleriregementet skall indragas från och med budgetåret
1952/53 och ersättas med en mobiliseringscentral, i samband varmed
regementets cykelkontingent skall förläggas till Södra skånska infanterirege
mentet och dess ryttarkontingent till Livregementets husarer,

dels att Livregementets husarers cykelkontingent skall i samband med
indragningen av Skånska kavalleriregementet förläggas till Älvsborgs regemente,

dels att Göta trängregementes kompani i Nora skall från och med budget
året 1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets per
manent organiserade sjukvårdskompani skall underställas chefen för Norr
lands trängregemente och förläggas till Västemorrlands regemente,

dels att arméns jägarskola skall från och med tidpunkt som framdeles be
stämmes förläggas till Norrbottens regemente,
dels att Göta artilleriregemente skall motoriseras,

dels att arméns radarskola skall organiseras i anslutning till Göta artilleri
regemente,

dels ock att Öresunds marindistrikt skall indragas den 1 juli 1951.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ivar Persson m. fl. (I: 385) och den andra inom andra kammaren av
herr Bergström m. fl. (11:503), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå

Statsutskottets utlåtande nr d.

13

Kungl. Maj tis i propositionen nr 110 framförda förslag om Skånska kavalleriregementets
indragning samt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t vidtager förnyad utredning, huruvida inte regementet bör bibehållas
i sitt nuvarande skick eller omorganiseras till ett förband, som lämpar sig
för uppgifter av den beskaffenhet som försvarsministern angav i propositionen
1948: 206, och därefter för riksdagen framlägger de förslag vartill utredningen
kam föranleda,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Hjalmar Nilsson och Alfred Nilsson (I: 391) samt den andra inom
andra kammaren av herr Christenson i Malmö m. fl. (11:528), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att en av chefen för marinen närmare utformad
organisation med i huvudsak de arbetsuppgifter, som i motionerna
skisserats, skall finnas i Skåne samt att bevilja ett anslag för avlöning av
ett kontorsbiträde i lönegrad Oa 8, tillhörande Sydkustens marindistrikt men
avsedd för tjänstgöring i den föreslagna organisationen i Skåne.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna II: 503 och II: 528.

1949 års försvar sutredning har i skrivelse den 4 juli 1950 framlagt förslag
om koncentration av utbildningen inom vissa av arméns truppslag samt om
indragning av Öresunds marindistrikt. Försvarsutredningens förslag i vad
avser armén åsyftar att arméns jägarskola (J[S) skall flyttas till Norrbottens
regemente (119) i Koden, att kavalleriets cykelutbildning skall överflyttas
till infanteriet och att Skånska kavalleriregementet (K 2) i Hälsingborg i
anslutning därtill skall indragas, att Norrbottens artillerikår (A 5) i Boden
skall sammanslås med det på samma ort förlagda Bodens artilleriregemente
(A 8) samt att Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skall indragas.

Försvarsutredningen har i fråga om armén framhållit, att den nuvarande
utbildningsverksamheten karakteriserades av en splittring på ett betydande
antal i vissa fall relativt små enheter. Antalet förband hade nämligen anpassats
med hänsyn till utbildningskontingentens storlek, möjligheten att
erhålla lämplig spridning och militärområdesvis fördelning av förbanden
samt, i vissa fall, beredskapsskäl.

Utredningen framhåller vidare, att splittringen av utbildningsverksamheten
på ett stort antal enheter föranledde en betydande administrationsapparat
med stora kostnader. Åtgärder hade under de senaste åren vidtagits
för att begränsa fredsorganisationen i första hand genom att införliva vissa
småförband med större enheter. Inom arméstaben påginge undersökningar
om en ytterligare koncentrering av utbildningsorganisationen. På begäran
av utredningen hade chefen för armén lämnat utredningen en redogörelse för
det preliminära resultatet av undersökningarna och rörande konsekvenserna
av en centraliserad värnpliktsutbildning. Utan att detaljundersökningal
kunnat verkställas hade två alternativ skisserats, det ena med mycket stora
utbildningsenheter, förslagsvis omkring 20 mot för närvarande ett 50-tal, det

14

Statsutskottets utlåtande nr 4.

andra med en sammanslagning av förband med utnyttjande av det över
skott på förläggningsutrymme — omkring 5 500 platser — som under åren
fram till 1960 beräknats föreligga, därest arméns värnpliktskontingent bibe
bölles vid 29 500 man. Det första alternativet hade arméchefen ansett icke
på länge kunna genomföras redan med hänsyn till de betydande investeringar
200 miljoner kronor eller mera — som dess realiserande skulle
kräva. Den mera begränsade förbandssammanslagningen enligt det andra
alternativet skulle innebära en minskning med sammanlagt 10 förband. Utan
att minska utbildningskapaciteten eller krigsorganisationen syntes nämligen
infanteriet kunna minskas med 3 regementen och JS anslutas till ett regementsförband,
kavalleriet minskas till 2 regementen, artilleriet minskas med
1 regemente och 1 kår, ingenjörtrupperna minskas genom sammanslagning
av 2 kårer till 1 regemente och trängtrupperna minskas med 1 regemente och
1 detachement.

Beträffande arméchefens utkast har försvarsutredningen till en början framhållit,
att grunderna för det mindre omfattande alternativet rubbades redan
genom utredningens i annat sammanhang framförda förslag om skärpning av
besiktningsföreskrifterna, varigenom arméns värnpliktskontingent komme att
minskas med 1000 man (se statsverkspropositionen 1951, bil. 6, s. 5 o. f.).
Emellertid måste förutsättas, framhåller utredningen, att den slutliga avvägningen
mellan försvarets olika grenar kunde komma att medföra ytterligare
förändringar i fråga om anspraken på utbildningskapacitet inom armén och
därmed i fråga om möjligheterna att vidtaga ändringar i fredsorganisationen.
Sålunda påverkade organisationen av marinen och flygvapnet dessa försvarsgrenars
behov av värnpliktiga och därmed i sista hand även storleken
av arméns värnpliktskontingent. Beträffande arméorganisationen borde jämväl
framhållas, att det av kostnadsskäl kunde komma att visa sig nödvändigt
att vidtaga sådana åtgärder, som minskade kraven på utbildningsorganisationens
storlek.

Med hänsyn till det anförda har försvarsutredningen i nuvarande läge icke
ansett sig böra förorda mera genomgripande förändringar i fråga om arméns
fredstruppförband. En sa omfattande koncentration, som avsåges med det
av aiméchefen först anförda alternativet, syntes för övrigt redan av hänsyn
till de stora engångskostnaderna icke böra övervägas. Även en koneentra
tion av utbildningen enligt det senare alternativet -—- inom ramen för i huvudsak
det befintliga fastighetsbeståndet — förutsatte emellertid icke blott in
dragningar av förband utan även utbyten av etablissement mellan kvarva
rande förband. Fullt genomförd skulle en dylik omläggning kunna komma
att visa sig olämplig med hänsyn till den arméorganisation som framkomme
som resultat av den slutliga avvägningen mellan försvarsgrenarna.

Försvarsutredningen har å andra sidan framhållit angelägenheten av att
den begränsning av antalet utbildningsenheter, som kan ske utan att det
fortsatta utredningsarbetet föregripes, genomföres utan dröjsmål. Utred -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

15

ningen har därvid ansett att i första hand mindre förband med förhållandevis
höga administrationskostnader böra utgå ur organisationen. Utredningen
har med denna utgångspunkt funnit- sig böra förorda i det föregående redovisade
förslag om indragning inom vartdera av infanteriet, kavalleriet, artilleriet
och trängtrupperna av ett truppförband. Försvarsutredningen har
emellertid i detta sammanhang framhållit att det i avvaktan på ett kom
mande förslag från utredningens sida icke bör föreligga hinder att, därest
arméchefen i särskilda fall funne möjligt föreslå förenklingar i förbandsorga
nisationen som icke föregrepe det slutliga ställningstagandet till frågan om
fredsorganisationens utformning, genomföra sådana förenklingar.

Beträffande den närmare motiveringen till försvarsutredningens förslag
till koncentration av utbildningsverksamheten inom armén återkommer departementschefen
i det följande.

Försvarsutredningen har såsom redan nämnts i fråga om marinen föreslagit
indragning av Öresunds marindistrikt. Utredningen har framhållit att
utredningen i avbidan på att slutligt förslag i avvägningsfrågan förelåge icke
ansett sig böra fatta någon ståndpunkt beträffande frågan om den militärterritoriella
ledningen och indelningen. Utredningen har emellertid upp
märksammat att enighet tidigare rått bland de militära myndigheterna om
att Öresunds marindistrikt kunde utgå och införlivas med Sydkustens marindistrikt.
Denna sammanslagning har även ansetts kunna ske oberoende av
det slutliga ståndpunktstagandet beträffande den territoriella ledningen. Sammanslagningen
synes, framhåller utredningen, kunna motiveras föratom av
rationaliseringsskäl jämväl av rent militära skäl, då ledningen av försvaret
inom vattenområden, som i händelse av krig med stor sannolikhet komma
att bli gemensamma stridsområden, så vitt möjligt bör bli enhetlig. Kostnadsbesparingen
vid en sammanslagning har uppskattats till omkring 50 000
kronor.

Chefen för armén (utlåtande 30/s 1950) har under vissa förutsättningar i
princip tillstyrkt vad försvarsutredningen föreslagit beträffande armén.
Arméchefen har emellertid i anslutning därtill framhållit bland annat följande.
Det av försvarsutredningen omnämnda utkastet till koncentration av
arméns organisation på fredsförband hade uppgjorts med utgångspunkt från
att arméns värnpliktskontingent skulle komma att uppgå till omkring
29 500 man. Den nuvarande kontingenten vore emellertid — trots att
delar av två åldersklasser inginge i den — exceptionellt liten. Efter 1960
komme årskontingenten att snabbt stiga ända upp till 45 000 man. Då kontingenterna
ökade måste antingen stängda etablissement åter öppnas eller de
utnyttjade kasernerna utbyggas. Det senare alternativet vore avgjort att föredraga.
Fn förutsättning vore dock att utbyggandet av kvarvarande kaserner
påbörjades i så god tid att förbanden vore beredda mottaga årskontingen
terna i den takt de ökade. En nybyggnad av kaserner bleve under slutet av
1950-talet för övrigt nödvändig även av det skälet att medelåldern av de nu
varande då komme att vara omkring 50 år.

16

Statsutskottets utlåtande nr d.

Chefen för marinen (utlåtande 36/s 1950) har avstyrkt förslaget om sammanslagning
av Sydkustens och Öresunds marindistrikt. Sammanfattningsvis
har marinchefen framhållit, att han i nuvarande än ytterligare skärpta
läge ansåge det olämpligt att vidtaga en ändring i den under beredskapstiden
prövade marindistriktsorganisationen, enär en dylik ändring under övergången
till den nya organisationen kunde komma att medföra osäkerhet och
fördröjning vid ett eventuellt intagande av beredskapstillstånd eller mobilisering.

Överbefälhavaren (utlåtande 29/a 1950) har förklarat sig i stort sett dela
chefens för armén uppfattning om de föreslagna indragningarna och sammanslagningarna
av vissa truppförband. Överbefälhavaren har dock funnit förflyttningen
av JS böra anstå i nuvarande läge. Beträffande den föreslagna
indragningen av Öresunds marindistrikt har överbefälhavaren funnit frågan
därom böra lösas i samband med en kommande översyn av den militärterritoriella
indelningen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län (utlåtande 31/i 1951) bär, efter hörande av
stadsfullmäktige i Kiruna, i likhet med stadsfullmäktige avstyrkt en förflyttning
av JS.

Hälsingborgs stads drätselkammare (skr. 6/n 1950 och va 1951) har hemställt,
att förslaget om indragning av K 2 icke måtte föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.

För närmare kännedom om försvarsutredningens förslag och däröver avgivna.
yttranden torde få hänvisas till propositionen, s. 5—12.

I skrivelse den 7 februari 1951 har chefen för armén föreslagit, att Göta
artilleriregemente (A 2)
regementet, motoriseras i den takt materielanskaffningama och tillgången på
utbildade värnpliktiga medgiva, att stamridhästama vid regementet, för närvarande
213 inräknat remonter, snarast nedbringas till 15 samt att i anslutning
därtill möjliga personalindragningar äga rum.

I proposition (nr 135) till 1949 års riksdag anmäldes ett av chefen för
armén framlagt förslag om inrättande av en arméns radarskola. Ehuru utredning
icke förelåg rörande skolans slutliga organisation förordades inrättande
av eu särskild beställning för skolans chef. För ändamålet upptogs å
luftvärnets stat en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major.
Vidare förordades inrättande av en för skolan avsedd extra ordinarie beställning
för arméingenjör av 1. graden (Ce 29). Riksdagen biföll förslagen.

Vid avgivande av berörda förslag hade arméchefen ansett möjligt att såsom
ett provisorium ansluta arméns radarskola till signalskolan. Verksamheten
vid radarskolan har hittills bedrivits i enlighet härmed.

I skrivelse den 10 december 1949 har chefen för armén anmält resultatet
av ytterligare utredning om skolans förläggningsfråga. Enligt denna utredning
bör radarskolan förläggas i anslutning till ett luftvärnsförband för att

Statsutskottets utlåtande nr 4.

17

få tillgång till eldlednings- och annan luftvärnsmateriel samt övningstrupp.
Vidare bör vid förläggningsfrågan beaktas tillgången på civila speciallärare
i radarteknik. Ur dessa synpunkter vore Göteborg lämplig förläggningsort.
Förläggning kunde beredas skolans elever antingen vid A 2 eller Göteborgs
luftvärnskår (Lv6). Vilket förband som än valdes erfordrades tillbyggnad
av en skolbyggnad och en radarhall, till en beräknad kostnad av 900 000 kronor
(Lv6) eller 1000 000 kronor (A 2). Den fasta lärarpersonalen vid skolan
kunde tillgodoses inom nuvarande personalstater med undantag av 2 arméingenjörer,
radaringenjörer.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 7 november 1950 föreslagit att
radarskolan förlägges i anslutning till A 2. Denna förläggning vore lämpligare
än en anknytning till Lv 6, vars etablissement inom en snar framtid beräknades
bliva kringbyggt. Skolan borde i utbildningshänseende underställas
inspektören för luftvärnet och i förvaltningshänseende chefen för A 2.

Chefen för försvarsstaben, på uppdrag av överbefälhavaren, har tillstyrkt
förslaget.

Departementschefen har i före varande frågor anfört följande.

»Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag av frågorna under
fjärde huvudtiteln erinrade jag inledningsvis om de besparingar inom den
nuvarande försvarsorganisationens ram, som i samband med rationalisering
av stabs- och förvaltningstjänsten nåtts under senare år. Jag framhöll i anslutning
därtill att sådana besparingsåtgärder, som skulle ha påverkat gällande
försvarsordnings omfattning, hittills fått anstå i avvaktan på resultatet
av 1949 års försvarsutrednings arbetsresultat.

Den utredning som sedan någon tid bedrivits inom arméstaben angående
begränsning av arméns fredsorganisation och därmed fredskostnaderna har
givit vid handen, att en koncentration av utbildningsorganisationen är möjlig
med bevarande av krigsorganisationens kvalitet, kvantitet och mobiliseringsberedskap.
De av försvarsutredningen i skrivelse den 4 juli 1950 framlagda
förslagen till organisationsförändringar bygga på denna utredning. Förslagen
äro mindre vittomfattande än vad arméchefen funnit i princip vara möjligt,
då endast sådana förslag framlagts, som befunnits kunna genomföras utan att
det fortsatta utredningsarbetet beträffande den framtida avvägningen mellan
försvarsgrenarna påverkas.

Försvarsutredningens ordförande har sedermera i skrivelse den 1(5 januari
1951 till statsministern — med erinran att utredningsarbetet under det första
verksamhetsåret blivit fördröjt och därefter i avbidan på utlåtande från överbefälhavaren
måste praktiskt taget helt ligga nere — framhållit, att tidpunkten
för arbetets återupptagande på grund av nyligen inträffade omständigheter
måst ytterligare uppskjutas på oviss tid. Med hänsyn till det utrikespolitiska
läget har det ansetts för närvarande ej kunna bedömas vilka
riktlinjer som skola följas vid en allmän omprövning av vår försvarsorganisation,
då arbetet därmed en gång kan återupptagas. Under dessa förhållanden
har utredningens ordförande, efter samråd med utredningens övriga leda
2—9C6 5i Bihanfi till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 4.

18

Statsutskottets utlåtande nr 4.

möter, ansett sig -böra anmäla saken för de åtgärder, vartill statsministern ma
finna anledning.

I skrivelsen anföras vissa synpunkter på frågan om försvarskostnadernas
nedbringande. Sålunda framhålles, att åtagna försvarsbördor icke kunna för
väntas att i någon för statsbudgeten betydelsefull omfattning kompenseras
av rationaliserings- och besparingsåtgärder. Skola försvarskostnaderna eu
gång åter nedbringas synes det icke kunna ske annorledes än genom mer
eller mindre betydande nedskärningar av vår försvarsorganisation i materiellt
eller personellt hänseende.

Med hänsyn till i nyssberörda skrivelse angivna förhållanden måste det be
traktas som ovisst under vilka former det fortsatta utredningsarbetet beträffande
försvarets organisation på längre sikt skall bedrivas. Då det emellertid
är tydligt att ett snabbt utredningsresultat icke kan ernås, är det, såsom
redan framgår av vad som anförts i statsverkspropositionen, av vikt att utan
avvaktan därpå tillvarataga alla de möjligheter till besparingar som kunna
åvägabringas utan att försvarets effektivitet äventyras.

Försvarsutredningens i det föregående anmälda förslag till organisations
förändringar innebära avsevärda besparingar i fredskostnaderna, av utredningen
uppskattade till omkring 2,7 miljoner kronor årligen. Av vad jag i
det följande anför framgår, att förändringarna kunna genomföras med förhållandevis
ringa engångskostnader; investeringsbehovet uppgår till allenast
omkring 915 000 kronor. Även om så stora besparingar som utredningen
angivit av skilda skäl icke torde kunna uttagas, torde dock ekonomiska
skäl tala för att förslagen snarast realiseras, därest mot desamma icke
kunna resas vägande invändningar av annan art.

Ärméchefens principförslag till krympning av fredsorganisationen är uppgjort
med utgångspunkt från ett utnyttjande av under 1950-talet förefintligt
överskott på förläggningsutrymme, så att huvuddelen av kasemetablissementen
fylles med värnpliktiga medan återstoden nedlägges eller stänges. Efter
1950-talets slut, då arméns nu exeptionellt låga värnpliktskontingent åter
ökas — vid oförändrade principer i fråga om uttagning och tilldelning upp
till 45 000 man — måste därför enligt arméchefens åsikt antingen stängda
etablissement åter öppnas eller de utnyttjade kasernerna utbyggas. Det torde
emellertid enligt min mening icke vara erforderligt att bär taga ställning till
detta problem. De nu föreslagna förbandsindragningarna äro nämligen av
så begränsad räckvidd, att de knappast kunna inverka på frågan i stort. Jag
finner alltså ur här angivna synpunkter hinder icke möta mot ett beslut i positiv
riktning beträffande de ifrågasatta förbandsindragningarna.

Det är förklarligt, att de kommunala myndigheterna i vissa av de av indragningarna
berörda städerna rest invändningar mot förslagens realiserande.
Önskvärt hade varit att frågorna om etablissementens framtida användning
kunnat lösas i samband med besluten om indragning av förbanden.
Tidpunkten för genomförandet av de förslag till indragningar som jag
i det följande förordar lämnar emellertid rådrum för ytterligare undersök -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

19

uingar härutinnan. Frågorna om användningen av etablissementen kunna i
allt fall enligt min mening icke få bliva slutligt avgörande vid ett ställningstagande
till de framlagda förslagen. De militära och statsfinansiella skälen
måste därvid bliva av utslagsgivande betydelse.

Yad härefter angå de rent militära bevekelsegrunderna får jag till en
början erinra om att frågorna om indragning av K 2 och T 2 N samt sammanslagningen
av A 5 och A 8 tidigare varit föremål för överväganden. Förslag
i dessa hänseenden avgåvos redan av 1945 års försvarskommitté. Vid
anmälan av kommitténs betänkande (proposition 1948: 206) ställdes emellertid
förslagen på framtiden. Jag ansåg nämligen då att i anslutning till av
mig förordad översyn av arméns organisation utredning borde verkställas
om och i vad män K 2 borde på lämpligt sätt helt eller delvis omorganiseras.
I fråga om artilleriet fann jag bland annat omfattningen av den hästanspända
artilleritjänsten tala för att en sammanslagning för det dåvarande icke
borde föreslås. Vad slutligen angår frågan om indragning av T2N fann
jag bland annat med hänsyn till knappheten på förläggningsutrymme vid
trängregementena att lokalutrymmena vid T 2 N i avbidan på vissa utredningar
tills vidare borde utnyttjas.

De förutsättningar, som förelågo 1948, hava numera väsentligt ändrats.
Vad först angår kavalleriets fr eds organisation har arméchefen funnit numera
verkställda utredningar utvisa, att den vid K 2 och K 3 bedrivna cykelutbildniugen
efter organiserandet av pansarinfanteriet lämpligen bör överflyttas till
pansarinfanteriregementena. Av arméchefen till stöd för denna uppfattning
anförda skäl måste anses bärande. Från Hälsingborgs stads sida har till
stöd för ett bibehållande av K 2 främst åberopats behovet av en stark kuppberedskap
i nordvästra Skåne. Dylika synpunkter ha givetvis beaktats vid
utformandet av det nu framlagda förslaget. Vid det slutliga ställningstagandet
ha emellertid — förutom besparingssynpunkter — övriga militära skäl
varit utslagsgivande. Det må i detta sammanhang framhållas att, därest
K 2:s cykelkontingent förlägges till ett pansarinfanteriregemente, den kvarvarande
ryttarstyrkan icke blir av sådan storlek att den ur utbildningssynpunkt
motiverar bibehållandet av K 2 som självständigt förband och att en
alternativ lösning att bibehålla K 2 för ryttarutbildning och nedlägga K 3
med hänsyn till utbildningsförhållandena vid Hälsingborg och Skövde och
K2:s etablissements relativt dåliga skick icke ansetts kunna ifrågakomma.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit och under framhållande av de besparingar,
som här stå att vinna, har jag ansett mig icke böra motsätta mig
försvarsutredningens av de militära myndigheterna tillstyrkta förslag om indragning
av K 2.

En förutsättning för överflyttning av K 2:s cykelutbildning enligt armé
chefens förslag är att förläggningsutrymme för omkring 200 man tillskapas
vid ett pansarinfanteriregemente. Arméchefen har förordat förläggning
av K 2:s cykelkontingent till I 7. Hans förslag har samordnats med den
alltjämt olösta frågan om samförläggning av I7:s nu på Ystad och Revinge

20

Statsutskottets utlåtande nr 4.

uppdelade värnpliktskontingenter. Jag är med hänsyn till uppkommande
kostnader och svårigheter att inrymma erforderliga byggnadsåtgärder inom
tillgänglig byggnadskvot icke beredd att nu framlägga förslag om genomförandet
av denna samförläggning. På mitt uppdrag under hand verkställd
utredning har emellertid givit vid handen, att utan mera omfattande byggnadsåtgärder
I 7 nu kan utbyggas för omkring 200 man till en kostnad av
omkring 200 000 kronor. Erforderligt utrymme kan därigenom beredas K2:s
cykelkontingent vid I 7.

Vad härefter angår sammanslagningen av A 5 och A 8 synas ur materielsynpunkt
hinder icke längre möta mot en motorisering av de av A 5 uppsatta
krigsförbanden. För ett rationellt lösande av de i samband med sammanslagningen
uppkommande lokalfrågorna erfordras emellertid en viss omdisponering
av inom Bodens garnison tillgängliga utrymmen ävensom vissa omoch
tillbyggnader av för sjukvårdsändamål avsedda lokaler. Yad härutinnan
föreslagits bär icke föranlett erinran från min sida. Det förtjänar i detta
sammanhang framhållas, att kostnaderna enligt tidigare utarbetade förslag
enbart för ett nöjaktigt lösande av truppförbandssjukvården vid enskilda
Bodenförband beräknats överstiga det sammanlagda beloppet för nu föreslagna
investeringskostnader.

I fråga om indragningen av T 2 IN må till en början framhållas, att sedan
beslut numera fattats om intendenturutbildningens inlemmande i trängtrupperna
den avgörande tveksamheten i fråga om etablissementets bibehållande
— svårigheten att överblicka förläggningsförhållandena — eliminerats. Numera
verkställda utredningar tala. för att fredsutbildningen av den hittills
till T 2 N förlagda värnpliktskontingenten bör ordnas i enlighet med arméchefens
förslag. Några byggnadsåtgärder erfordras icke för förslagets genomförande.

Yad slutligen angår överflyttningen av JS från Kiruna till Boden finner
jag de skäl, som ur utbildnings- och mobiliseringssynpunkt anförts för förflyttningen,
vara så vägande, att de böra i princip tillmätas avgörande betydelse
i förhållande till de mot förflyttningen anförda kuppberedskapssynpunkterna.
Jag delar emellertid överbefälhavarens uppfattning att överflyttningen
icke bör i nuvarande läge omedelbart genomföras. Tidpunkten för
överflyttningen bör sålunda tills vidare lämnas öppen. De i samband med
sammanslagningen av A 5 och A 8 förordade byggnadsåtgärderna tillgodose
jämväl JS lokalbehov i Boden.

Av vad jag här förut anfört framgår, att jag finner övertygande statsfinansiella
och militära skäl tala för att principbeslut nu fattas om dels överflyttning
av cykelutbildningen vid K 2 och K 3 till 17 och 115, överflyttning
av ryttarutbildningen vid K 2 till K 3 och indragning i samband
därmed av K 2, dels motorisering av de av A 5 hittills uppsatta krigsförbanden
och i samband därmed sammanslagning av A 5 och A 8, dels indragning
av T 2 N, dels och överflyttning av JS från Kiruna till Norrbottens
regemente i Boden.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

21

Beträffande tidpunkten för genomförandet av nu förordade organisationsförändringar
liar jag redan förordat att med överflyttningen av JS tills
vidare bör anstå. Avvecklingen av K 2 är beroende av tidpunkten för färdigställandet
av erforderliga lokalutrymmen i Ystad; man torde icke kunna
räkna med att K 2 skall kunna indragas förrän från och med budgetåret 1952/53.
Sammanslagningen av A 5 och A 8 synes kunna genomföras från och med budgetåret
1951/52. Avvecklingen av T 2 N slutligen skulle i och för sig kunna
genomföras redan från och med utbildningsåret 1951/52. Skäl torde emellertid
tala för att indragningen får anstå ännu ett år. Enligt vad jag inhämtat lärer
förslag om Noraetablissementets utnyttjande för civilförsvarsändamål icke
vara att förvänta till innevarande års riksdag, varför den för Nora stad betydelsefulla
frågan om etablissementets framtida utnyttjande alltjämt står
öppen. Svårigheterna på bostadsfronten synas vidare motivera, att något
rådrum beredes av överflyttningen berörd personal.

Jag tillstyrker arméchefens förelag om motorisering av A 2 och av regementet
uppsatta krigsförband. Utbildningen i motortjänst bör påbörjas
så snart lokalförhållandena det medger.

Jag har heller icke något att erinra mot att principbeslut fattas om förläggning
av arméns radarskola i anslutning till A 2. I årets statsverksproposition
har bemyndigande begärts till omdisponering av medel ävensom ytterligare
anvisning som möjliggör färdigställandet av den för skolan erforderliga
radarhallen. Enligt vad jag erfarit förslå sålunda tillgängliga medel
jämväl för anordnande av erforderliga skollokaler.

Vad arméchefen förordat i fråga om avvecklingen av stamridhästarna vid
A 2 och A 5 har icke givit mig anledning till erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser
rörande indragning av de tjänster, som bliva övertaliga i anslutning
till minskningen av hästbeståndet vid A 2. Några förändringar beträffande
kavalleriets personalstater beräknas icke kunna ske under budgetåret 1951/52.
Till frågan om personalförändringar i samband med sammanslagningen av
A 5 och A 8 återkommer jag i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag.
Jag förutsätter att, därest riksdagen bifaller förslagen om in
dragning av K 2 och T 2 N samt förflyttning av JS, vederbörlig hänsyn till
dessa minskningar av fredsförbund tas vid tillsättandet av ledigblivando
tjänster vid förbanden.

I förevarande sammanhang må vidare följande framhållas.

Efter förhandlingar med Ystads stad rörande vissa med samförläggningen
till staden av I 7 sammanhörande markfrågor har tidigare överenskommits med
staden angående överlåtelse av mark för övningsändamål. Stadens åtaganden
ha därvid knutits till den förutsättningen att samförläggning kommer till
stånd och att förläggningsstyrkan i Ystad i samband därmed ökas. Jag förut
sätter att slutlig överenskommelse i markfrågan skall kunna åvägabringas på
grundval av nu förestående utökning.

Vad härefter angår frågan om indragning av Öresunds marindistrikt har,
såsom försvarsutredningen framhållit, tidigare enighet rått bland de militära
myndigheterna om att marindistriktet kunde utgå och införlivas med Syd

22

Statsutskottets utlåtande nr 4.

kustens marindistrikt. Med hänsyn till de besparingar som stå att vinna
genom en indragning och då beredskapssynpunkterna beträffande Öresundsområdet
lärer kunna tillgodoses jämväl inom ramen för Sydkustens marindistrikts
organisation, finner jag mig nu böra förorda, att Öresunds marindistrikt
indrages den 1 juli 1951. Härav föranledda personalförändringar beaktas
i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Vid anmälan i annat sammanhang av vissa ytterligare äskanden å kapitalbudgeten
för nästa budgetår avser jag hemställa om förslag till riksdagen att
anvisa medel för i det föregående omnämnda byggnadsåtgärder vid I 7 och
för anordnande av vissa lokaler i Boden.»

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat ha frågorna om indragning
av Skånska kavalleriregementet (K 2) och Göta trängregementes kompani i
Nora (T 2 N) samt sammanslagningen av Norrbottens artillerikår (A 5) och
Bodens artilleriregemente (A 8) tidigare varit föremål för överväganden.
Förslag i dessa hänseenden avgåvos redan av 1945 års försvarskomnritté,
vilka förslag vid anmälan av kommitténs betänkande till 1948 års riksdag
emellertid ställdes på framtiden.

Vad först K 2 beträffar må erinras om att vid 1943 års riksdag, då beslut
fattades om återuppsättande av nämnda regemente, förutsattes, att regementet
skulle organiseras inom ramen för kavalleriets dåvarande kader av
personal och hästar. Uppsättandet av K 2 innebar sålunda icke någon egentlig
utvidgning av kavalleriet.

Till stöd för det nu framlagda förslaget om att indraga regementet har
framhållits dels den begränsade användbarheten av ryttarförband .särskilt i
södra Sverige, dels ock att övningsmöjligheterna i kasernetablissementets
närhet på grund av Hälsingborgs stadsbebyggelse äro starkt begränsade.
Visserligen finnes förhållandevis god övningsterräng i Ljungbyhedstrakten
men förflyttningarna till och från nämnda plats måste dock inkräkta på den
effektiva utbildningstiden, även om vissa övningar kunna ske under vägen.
För förslaget tala emellertid framför allt besparingsskäl.

Utskottet vill framhålla, att en indragning av K 2 såsom fredstruppförband
icke kommer att motsvaras av någon minskning av krigsorganisationen.
Vidare må framhållas, att regementet föreslås skola ersättas med en
mobiliseringscentral, avsedd att ombesörja uppsättandet av krigsförbanden.

Vid nu angivna förhållanden anser utskottet sig i likhet med departementschefen
böra biträda försvarsutredningens av de militära myndigheterna
tillstyrkta förslag om indragning av K 2 från och med budgetåret 1952/53.
Utskottet utgår härvid från att Kungl. Maj:t ägnat frågan om en betryggande
krigsberedskap i nordvästra Skåne den största uppmärksamhet. Av
det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 385 och II: 503, i
vilka hemställts om ytterligare utredning i förevarande fråga.

Utskottet biträder förslagen om att i samband med K 2:s indragning regementets
cykelkontingent förlägges till Södra skånska infanteriregementet
(17) och dess ryttarkoutingent till Livregementets husarer (K 3) samt att
sistnämnda regementes cykelkontingent förlägges till Älvsborgs regemente

Statsutskottets utlåtande nr 4.

23

(115). En förutsättning för förläggning av I(2:s cykelkontingent till 17 är
emellertid, att infanteriregementets etablissement utbygges i den omfattning
departementschefen angivit. I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet,
att för ändamålet anvisas 200 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att T 2 N indrages samt att förbandets
huvuddel, ett permanent organiserat sjukvårdskompani, förlägges till
Västernorrlands regemente i ''Sollefteå och i utbildningshänseende underställes
chefen för Norrlands trängregemente. Kungl. Maj:ts förslag i ämnet
tillstyrkes alltså,

Vid besök i Boden har utskottet på grundval av där inhämtade upplysningar
fått belägg för att försvarsutredningens av departementschefen tillstyrkta
förslag om -sammanslagning av Norrbottens artillerikår (A 5) och
Bodens artilleriregemente (A 8) bör genomföras, varför utskottet biträder
detta förslag. Eu förutsättning för en rationell organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten vid det sammanslagna regementet är emellertid, att sjukhusfrågan
inom Bodens garnison löses på ett ändamålsenligt sätt. I proposition
nr 109 till årets riksdag har departementschefen framlagt förslag om
tillskapande av ett centralt truppförbandssjukhus inom den kasem vid A 5,
där förbandets nuvarande sjukhus är inrymt. Härför samt för vissa andra
byggnadsåtgärder för sjukvården inom garnisonen äskas ett belopp av 735 000
kronor. I särskilt utlåtande denna dag kommer utskottet att närmare ingå
på denna fråga.

Beträffande frågan om jägarskolans förflyttning till Boden kommer utskottet
framdeles att avgiva utlåtande.

Utskottet har icke något att erinra mot att Göta artilleriregemente motoriseras
och tillstyrker på av departementschefen anförda skäl att arméns radarskola
organiseras i anslutning till nämnda regemente.

Försvarsutredningen har föreslagit, att Öresunds marindistrikt indrages
och införlivas med Sydkustens marindistrikt. Förutom av rationaliseringsskäl
motiveras förslaget jämväl av militära skäl, då ledningen av försvaret
inom vattenområden, som i händelse av krig med stor sannolikhet komma att
bliva gemensamma stridsområden, så vitt möjligt bör bliva enhetlig. Kungl.
Maj:t har av besparingsskäl och då beredskapssynpunkterna beträffande öresundsområdet
ansetts kunna tillgodoses jämväl inom ramen för Sydkustens
marindistrikts organisation, föreslagit, att Öresunds marindistrikt indrages
den 1 juli 1951. Utskottet anser sig böra biträda detta förslag. Härvid förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj:t låter vidtaga de anordningar som äro erforderliga
för att på ett tillfredsställande sätt trygga beredskapen i Öresundsområdet.
Det kan ifrågasättas, om icke en beställningshavare i regementsofficers
grad lämpligen borde i angivna syfte placeras till tjänstgöring i Malmö.
Någon riksdagens åtgärd i anledning av de i motionerna 1:391 och IT: 528
framställda yrkandena torde emellertid icke nu vara påkallad. Motionerna i
fråga avstyrkas alltså.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

24

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag, såvitt
nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:385 och
II: 503 samt I: 391 och II: 528, besluta,

a) att Norrbottens artillerikår skall utgå ur fredsorganisationen
från och med budgetåret 1951/52 och den vid kåren bedrivna
utbildningen överflyttas till Bodens artilleriregemente,

b) att Skånska kavalleriregementet skall indragas från och med
budgetåret 1952/53 och ersättas med en mobiliseringscentral, i
samband varmed regementets cykelkontingent skall förläggas till
Södra skånska infanteriregementet och dess ryttarkontingent till
Livregementets husarer,

c) att Livregementets husarers cykelkontingent skall i sam
band med indragningen av Skånska kavalleriregementet förläggas
till Älvsborgs regemente,

d) att Göta trängregementes kompani i Nora skall från och
med budgetåret 1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband
varmed förbandets permanent organiserade sjukvårdskompani
skall underställas chefen för Norrlands trängregemente och förläggas
till Västernorrlands regemente,

e) att Göta artilleriregemente skall motoriseras,

f) a^t arméns radarskola skall organiseras i anslutning till
Göta artilleriregemente samt

g) att Öresunds marindistrikt skall indragas den 1 juli 1951.

4:°) Bationaliserinssverksamhet i övrigt inom försvaret. Vid anmälan av
propositionen nr 110 har departementschefen (punkt 2, s. 20—22) lämnat
en översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,
särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna
eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.
Härutinnan torde få hänvisas till propositionen.

Departementschefen framhåller, att i den mån det skulle visa sig möjligt
att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra
enheter än som enligt propositionen förutsatts skola kunna omorganiseras
före utgången av nästa budgetår sadana möjligheter böra tillvaratagas. De
partementschefen förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande
och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret
1951/52 vidtaga de jämkningar i vederbörande peisonalorganisationer som
kunna bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal,
samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen
löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankomma på inne
havare av högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Kungl. Maj:t även
under budgetaret 19ol/52 bör äga möjlighet att vidtaga av departements -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

25

chefen avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att
bereda särskild ersättning åt personal i de fall departementschefen angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.

5:o) Flottans underofficerare m. in. X propositionen nr 110 har Kungl.
Maj:t (punkt 3, s. 22—44) föreslagit riksdagen att godkänna vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 mars 1951
föreslagit rörande flottans underofficerare.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar
Bengtson och Emil Petersson (1:392) och den andra inom andra
kammaren av herr Lindberg m. fl. (II: 522), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr- 110 i vad avser flottans
underofficerare måtte — utöver vad Kungl. Maj:t under ifrågavarande punkt
föreslagit — besluta inplacera följande befattningar i nedan nämnda löne -

grader, nämligen

i lönegrad Ma 8: maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) å 9

stadsjagare och jagaren Klas Horn .............................. 10 befattmngai

maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) å jagarna Uppland

och Öland .................................................................. 2

kontrollant vid maskinsektionen ÖYK, vikariat ............... 1 befattning

vikariatslöneförordnanden för maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)
å större ubåtar .......................................... 15 befattningar

lärare vid marinens underofficersskola ........................... 1 befattning

Sammanlagt 29 befattningar

i lönegrad Ma C: maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) å 2

ubåtsjaktfartyg och 6 kustjagare ................................. 8 befattningar

elektrotjänstchef (uppbördselektriker) å jagarna Uppland

och Öland ..................................................................

elektrotjänstchef (uppbördselektriker) å 10 stadsjagare och

jagaren Klas Horn ......................................................

vaktbefälhavare i maskin å 2 kryssare ...........................

instruktionsunderofficerare vid vissa skolor och kurser ... 2

vikariatslöneförordnanden för maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)
å mindre ubåtar ....................................... 0

lärare vid marinens underofficersskola............................ 1 befattning

Sammanlagt 37 befattningar

samt uttala, att beträffande befordringsgången för flottans underofficerare
underofficerskåren vid en örlogsstation liksom hittills måtte utgöra beford
ringsenhet men att befordringen måtte ske inom varje yrkesavdelning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

26

Statsutskottets utlåtande nr 4.

herrar Svärd och Lundqvist (I: 889) och den andra inom andra kammaren av
herr Kyling m. fl. (11:529), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att kassacheferna vid försvarsväsendet placeras i lönegrad Ma 8 samt att de
kassachefer, vilka avgått med pension, tillerkännas pension enligt lönegraden
Ma 8,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Emil Petersson (I: 393) och den andra inom andra kammaren av herr
Nihlfors (11:523), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning av Kung].
Maj:ts proposition nr 110 måtte besluta att förvaltare i kassatjänst placeras
i lönegrad Ma 8.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna 1:389, I: 392 och I: 393.

Mannans underofficerssakkunniga ha med skrivelse den 19 januari 1951
avgivit betänkande rörande flottans underofficerare (stencilerat), varvid
anmälts, att betänkande rörande kustartilleriets underofficerare senare kommer
att avlämnas.

Underofficerarna äro för närvarande lönegrads- och löneklassplacerade
enligt följande.

Tjänstegrad

Lönegrad

Omfattande

löneklassema

Underofficer av 2. graden ..........

14,15,16 och 18
15,16, 18 och 20
18, 20 och 22

Flaggunderofficer .................

Förvaltare...................

Ma 6

I det från och med den 1 juli 1947 gällande avlöningssystemet har därutöver
upptagits en lönegrad, Ma 8, omfattande löneklassema 22—25, avsedd
för förvaltare. Någon inplacering i denna lönegrad har emellertid hittills icke
skett. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1949 har uppdragits åt
1949 års tjänsteförteckningskommitté att verkställa utredning rörande löneställningen
för förvaltare och därmed sammanhängande frågor. Underofficerssakkunniga
ha haft underhandsöverläggningar med tjänsteförteckningskommittén
i dessa frågar och ha ansett sig kunna utan hinder av inom tjänsteförteckningskommittén
pågående arbete avgiva förslag beträffande löneställning
för förvaltare med utnyttjande av såväl lönegraden Ma 6 som lönegraden
Ma 8. De sakkunniga äro emellertid medvetna om att deras förslag i detta
avseende ej kan undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning.
Detta gäller även de av de sakkunniga tillämpade normerna för förvaltarbeiattningarnas
fördelning på lönegrader, särskilt som vissa av de sakkunniga
behandlade befattningar inom flottan ha motsvarigheter inom försvaret i
övrigt. En placering av samtliga förvaltare i lönegraden Ma 8 skulle enligt
de sakkunnigas mening påkalla en omprövning av den av de sakkunniga verkställda
gränsdragningen mellan förvaltar- och flaggunderofficersbeställning -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

arna. De av de sakkunniga i lönegraden Ma 6 placerade förvaltarna skulle sålunda
sannolikt komma att fördelas på flaggunderofficersbefattningar i Ma 5

ock förvaltarbefattningar i Ma 8. o

Befattningarna såsom maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på ubåtar
ha av de sakkunniga lönegradsplacerats såsom förvaltarbeställningar. Med
hänsyn till att innehavarna av ifrågavarande befattningar, enligt vad de sakkunniga
inhämtat, icke kunna kvarstå i dessa till uppnådd pensionsålder —
60 år — föreslå de sakkunniga att ett system med vikariatslöneförordnanden i
lönegraderna Ma 8 och Ma 6 för maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på
ubåtar införes.

I följd av vad sålunda anförts skulle löneskalan för underofficerare vid
flottan komma att omfatta lönegraderna Ma 4, Ma 5, Ma 6 och Ma 8 mot
tidigare Ma 4, Ma 5 och Ma 6.

De sakkunniga ha tagit ställning till vissa frågor, vilka avse de särskilda
avlöningsförmåner, som enligt gällande föreskrifter utgå vid tjänstgöring ombord.
Härutinnan torde få hänvisas till propositionen, s. 28 och 29.

De sakkunniga framhålla, att för närvarande erfordras 1 591 underofficerare
för att täcka flottans mobiliseringsbehov av stamunderofficerare. De sakkunniga
föreslå att 102 befattningar utgå.

''De sakkunniga föreslå vidare att 309 befattningar för underofficerare överföras
till befattningar för högbåtsmän.

Genom här angivna förslag nedbringas underofficerskadern till att omfatta

(1591_102_309=) 1180 beställningar. Tidigare har anförts, att en på

grundval av mobiliseringsbehovet beräknad underofficerskader enligt de sakkunnigas
mening i stort sett överensstämmer med fredsbehoven av underofficerare.
.

Vid sitt arbete med lönegradsplaceringen av underofficersbelattmngarna
funno de sakkunniga, att ett 70-tal befattningar kunde hänföras likaväl till
lönegraden Ma 5 som till lönegraden Ma 4. Ifrågavarande befattningar ha
av de sakkunniga fördelats på nämnda lönegrader i syfte att uppnå största möjliga
jämnhet i fråga om befordringsförhållandena mellan de av de sakkunniga
föreslagna befordringsenheterna. Efter denna fördelning verkställda beräkningar
utvisade emellertid, att befordringsläget för däcksavdelningens underofficerare
skulle bli avsevärt sämre än för övriga underofficerare. För att
komma till rätta med detta problem ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå
en överföring av 33 beställningar för underofficerare (vid däcksavdelningen)
i lönegraden Ma 4 till lönegraden Ma 5. Vid sina befordringsbcräknmgar ha
de sakkunniga förutsatt att förvaltarbeställningarna komma att vara anknutna
till yrkesgrenarna på visst sätt.

I eu i propositionen (s. 31 och 32) intagen tablå detalj redovisas de sakkunnigas
förslag i fråga om förvaltarbefattningar vid flottan i fredstid.

Förslaget förutsätter att tre underofficerare i arvodesbefattningar utbytas

28

Statsutskottets utlåtande nr 4.

mot förvaltare i lönegraden Ma 6 samt att en civil tjänsteman i lönegraden
Ce 21 vid Karlskrona örlogsvarv ersättes med en förvaltare i lönegraden Ma 6.

De sakkunnigas förslag till förvaltarbeställningar innefattar samtliga i personalförteckningen
för budgetåret 1950/51 upptagna med undantag för två
kasernuppbördsmän vid Karlskrona örlogsstation, en uppbördsman vid Hårsfjardens
örlogsdepå samt en uppbördsman vid sjukvårdsmaterielförrådet vid
Sydkustens marindistrikt.

De sakkunniga anse, att det vid genomförandet av de sakkunnigas förslag
bör ankomma pa de marina myndigheterna att undersöka i vad mån innehavarna
av nämnda befattningar kunna överföras till andra befattningar
för förvaltare. Därest överföring icke kan ske, böra befattningshavarna enligt
de sakkunnigas förslag kvarstå över stat med full tjänstgöringsskyldighet.
Härvid bör motsvarande antal beställningar i lönegraden Ma 5 hållas vakant.

De sakkunniga föreslå följande stat för flottans underofficerare.

Benämning

Antal

1

Lönegrad

Förvaltare..........

32

1

Ma 8 1

))

123

Flaggunderofficerare........

< 453

Ma 5

Underofficerare av 2. graden
Flaggunderofficerare eller underoffice-

547

Ma 4

rare av 2 gr. (musikunderofficerare)

25

Ma 5 el. Ma 4

Summ a

1180

1 Av dessa må högst 24 regelmässigt inneha vikariatslöneförordnande

i högre lönegrad (maskintjänstchefer på ubåtar).

1

bedan Kungl. Maj:t fastställt staten för flottans underofficerare fördelas
dessa av chefen för marinen till de tre örlogsstationerna. Samtliga underofficerare
vid örlogsstation bilda en kår, som utgör befordringsenhet.

De sakkunniga ha funnit att fördelar skulle vinnas och rättvisesynpunkter
tillgodoses, om flottans underofficerare sammanfördes till befordringsenheter
gemensamma för hela flottan, d. v. s. oberoende av örlogsstation, och avgivit
förslag i denna riktning. Enligt de sakkunnigas mening medför detta förslag
krav på vissa organisatoriska ändringar. Bland annat kräves ett stations
cheferna överordnat organ. De sakkunniga anse nämligen, att samtliga stam
underofficerare skola bilda en enda kår, flottans underofficerskår.

Beträffande avgivna remissutlåtanden torde få hänvisas till propositionen
s. 36—41.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Jag har i tidigare sammanhang framhållit, att de skiljaktigheter, som för
närvarande föreligga mod avseende på befordringsförhållandena mellan
flottans underofficerare och motsvarande personal vid armén och flygvapnet,
i viss män kunna ha bidragit till de betydande vakanser bland flottans under

29

Statsutskottets utlåtande nr 4.

officerare, som nu förefinnas. XJnderofficerssakkunniga ha närmare undeisökt
de nuvarande befordringsförhållandena för underofficerare, och av
denna undersökning kan konstateras att läget för flottans underofficerare
är påtagligt ogynnsamt. Det förslag till stat för underofficerare, som de
sakkunniga ha framlagt och som är grundat pa arbetsvärdering av samtliga
underofficersbefattningar, innebär en väsentlig förbättring härutinnan. De
sakkunniga ha genom sitt värderingsarbete påvisat, att flottans underofficerare
för närvarande icke ha den löneställning som arbetsuppgifter och ansvarsställning
i såväl krigs- som fredsorganisation motivera. Med beaktande av de
sakkunnigas värdering av arbetsuppgifter och ansvar i fredsorganisationen förordar
jag, att de sakkunnigas förslag till statsammansättning för flottans underofficerare
i huvudsak lägges till grund för förslag till riksdagen. Såsom närmare
framgår av det följande förordar jag dock vissa avvikelser från de sakkunnigas
förslag.

Marinens maskinbefälsförening har föreslagit vissa organisatoriska ändringar
innebärande bland annat att flottans maskinister böra utbrytas ur
underofficerskårerna och bilda en civilmilitär gren av sjöförsvaret. Jag delar
de sakkunnigas uppfattning att flottans maskinister tills vidare böra intaga
den ställning i organisationen som de för närvarande ha. Erforderliga förbättringar
torde kunna beredas dem inom underofficerskårens ram. Jag delar
de sakkunnigas uppfattning, vilken för övrigt rönt instämmande från flertalet
remissmyndigheter, att skäl föreligga för en omprövning av flottans
hela personalorganisation. Yad här föreslås får anses vara ett provisorium
närmast i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete.

Gällande personalförteckning för marinen upptager underofficersbeställningar
i tre lönegrader: Ma 4 (underofficer av 2. graden), Ma 5 (flaggunderofficer)
och Ma6 (förvaltare). Enligt beslut av 1947 års riksdag har i avlöningsreglementet
upptagits ytterligare en lönegrad för förvaltare, Ma 8.
Vid lönegradens inrättande lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning
och efter vilka grunder förvaltarna böra inplaceras i den nya lönegraden.
Denna fråga har sedermera hänskjutits till 1949 års tjänsteförteckningskommitté,
vilken har att snarast framlägga förslag i ämnet.

Marinens underofficerssakkunniga ha nu avgivit förslag om inplacering
av ett antal förvaltare i Ma 8 men framhållit, att förslaget i detta avseende
icke kan undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. I sitt
utlåtande har kommittén förklarat, att den icke motsätter sig att befattningar
med huvudsakligen tekniska arbetsuppgifter och med speciell ansvarsställning
inplaceras i respektive vikariatslöneförordnas enligt Ma 8. Med beaktande
härav kan jag biträda de sakkunnigas förslag rörande löneställningen för
uppbördsmaskinisterna på kryssarna Tre Kronor, Göta Lojon och Gotland,
sju av kontrollanterna vid örlogsvarven samt cheferna för marindistriktens
radiostationer, sammanlagt 13 befattningar. Övriga av de sakkunniga föreslagna
beställningar i Ma 8 utom de som avsetts för maskintjänstchefer pa
stads ja ga re och jagaren Klas Horn samt en av kontrollanterna vid Karls -

30

Statsutskottets utlåtande nr 4.

krona örlogsvarvs maskinsektion torde i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs
arbete böra inplaceras i Ma G.

Med hänsyn till vad marinchefen i remissyttrandet anfört kan jag icke
utan ytterligare utredning biträda de sakkunnigas förslag att inrätta förvaltarbeställningar
för vaktbefälhavare i maskin på kryssare, maskin- och
elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren Klas Horn, maskintjänstchefer
på ubåts jaktfartyg och kustjagare, instruktionsunderofficerare vid
vissa skolor eller kurser samt eu kontrollant vid maskinsektionen vid Karlskrona
örlogsvarv. Jag kan icke heller biträda förslaget att inrätta en förvaltarbeställning
för expeditionsunderofficeren vid rättsvårdsdetaljen vid
Göteborgs örlogsstation. För samtliga nu nämnda befattningar räknar jag
med beställningar i Ma 5. Jag förordar emellertid att maskintjänstchef på
stadsjagare, jagaren Klas Horn och större ubåt under sjötjänstgöring skall
anses bestrida göromål som ankomma på beställningshavare i Ma 8 samt att
vaktbefälhavare i. maskin på kryssare, maskintjänstchef på ubåtsjaktfartyg,
kustjagare och mindre ubåt och elektrotjänstchef på stadsjagare och jagaren
Klas Horn under sjötjänstgöring skola anses bestrida göromål som ankomma
på beställningshavare i Ma 6. Jag tillstyrker i samband härmed de sakkunnigas
förslag, att sjötillägg må utgå till befattningshavare i Ma 6 och Ma 8 med
kronor 9: 25 och 11: — vid tjänstgöring på undervattensbåt samt kronor 3: 70
och 5: 20 vid tjänstgöring på annat fartyg samt att isbrytar- och beredskapstillägg
må utgå till befattningshavare i Ma 6 med kronor 5: 20 och 8: — respek
tive kronor 2: 60 och 4: —, varvid det högre beloppet inom varje grupp avser
vissa yrkesmän.

De sakkunniga ha föreslagit att befintliga förvaltarbeställningar för två
kasernuppbördsmän vid Karlskrona örlogsstation, en uppbördsman vid sjukvårdsmaterielförrådet
i Sydkustens marindistrikt och en uppbördsman vid
Hårsfjärdens örlogsdepå skola utgå. Jag biträder de sakkunnigas förslag i
detta avseende och räknar med att ifrågavarande beställningar indragas i den
mån de nuvarande innehavarna kunna placeras på andra förvaltarbeställningar
samt att fyra beställningar i Ma 5 i avvaktan härpå hållas vakanta.

Statens organisationsnämnd har i rapport rörande organisationsundersökningar
vid Sydkustens marindistrikt föreslagit att personalen inom berörda
delar av marindistriktet minskas med bland annat fem förvaltare. Av dessa
fem förvaltare har jag i det föregående på förslag av underofficerssakkunniga
förordat indragning av tre. Organisationsnämndens förslag har ännu icke
slutligt prövats. Utan att nu taga ställning till förslaget förordar jag att
föreskrift meddelas om att beträffande två förvaltarbeställningar, avsedda
den ena för kasernuppbördsmän och den andra för förvaltare vid intendenturförvaltningen
vid marindistriktet, frågan om återbesättande skall prövas
vid nuvarande innehavares avgång. Då det synes möjligt att antalet förvaltarbeställningar
jämväl inom Ostkustens och Västkustens marindistrikt
på grundval av fortsatta organisationsundersökningar inom marinen kan
minskas, föreslår jag motsvarande anordning beträffande ytterligare tre för
valtarbeställningar.

31

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Jag biträder de sakkunnigas förslag rörande ombildningen av de nuvarande
arvodesbefattningarna vid personalavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona
örlogsstationer och vid artillerisektionen vid Karlskrona örlogsvarv till
tre befattningar för förvaltare i lönegraden Ma 6 såtillvida att befattningarna
vid nuvarande innehavares avgång böra besättas med förvaltare i lönegraden
Ma 6. Samtidigt med att ifrågavarande befattningar återbesättas med förvaltare
böra arvodesbefattningarna indragas.

Jag kan icke nu tillstyrka att i stället för en tjänsteman i lönegraden Ce 21
vid torpedinskjutningsstationen tillhörande Karlskrona örlogsvarv inrättas en
befattning för förvaltare i lönegraden Ma 6.

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med de ändringar jag i
det föregående förordar räknar jag för nästkommande budgetår med 13
beställningar i lönegraden Ma 8 och 99 beställningar i lönegraden Ma 6.
Härtill komma nio övergångsvis kvarstående beställningar i Ma 6. Het torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att fördela beställningarna på befattningar.
Nyinrättade förvaltarbefattningar böra besättas i den takt personalläget medgiver.

Mot storleken av den beräknade stamunderofficerskadern i övrigt har
jag för närvarande intet att erinra. Jag vill emellertid framhalla, att de foitsatta
organisationsundersökningarna inom marinen kunna föranleda jämkningar
i personalberäkningarna. Personalbehovet påverkas även av ändringar
i flottans fartygsbestånd. I detta sammanhang får jag framhålla, att någon
Ökning av underofficerskadern icke bör komma i fråga med anledning av
tillkomsten av de två landskaps jagare som nu äro under byggnad. Genom
planerad utrangering av pansarskepp kommer nämligen ett flertal beställningar
att frigöras.

Med hänsyn till att chefen för marinen bestämt avstyrkt de sakkunnigas förslag
till befordringsenheter är jag icke beredd att nu förorda detsamma. Härvid
bortfalla i huvudsak de skäl, som föranlett de sakkunnigas majoritet
att föreslå en överföring av 33 beställningar i lönegraden Ma 4 till lönegrad
Ma 5. Med beaktande härav och med hänsyn till de minskningar i förvaltargraderna,
som jag i det föregående föreslagit, räknar jag med 457 beställningar
i lönegraden Ma 5 och 580 beställningar i lönegraden Ma 4 sedan
underofficerskadern anpassats till den nya staten. Härtill komma 25 beställningar
i lönegraderna Ma 5 och Ma 4 för musikunderofficerare. Jag tillstyrker
förslaget om att öka antalet beställningar för högbåtsmän (lönegraden Ma 3)
med 309. Övergångsvis bör emellertid minskningen av underofficerskadern
respektive ökningen av högbåtsmannakadern ske successivt enligt närmare
bestämmelser av Kungl. Maj:t. I förslaget till personalförteckningal föi
nästa budgetår har jag beaktat de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning
som här framlagts.»

Förslaget till personalförteckningar för budgetåret 1951/52 upptager sam
manlagt 1 375 underofficersbeställningar och 625 högbåtsmannabeställningar.
Underofficersbeställningarna ha fördelats med 13 på förvaltare i Ma 8, 108

32

Statsutskottets utlåtande nr 4.

På förvaltare i Ma 6, 469 på flaggunderofficerare i Ma 5 och 785 på underofficerare
av 2. graden i Ma 4.

Utskottet. Befordringsförhållandena äro för närvarande avsevärt ogynnsammare
för flottans än för arméns och flygvapnets underofficerare. På grundval
av en arbetsvärdering av samtliga underofficersbefattningar vid flottan
ha marinens underofficerssakkunniga framlagt ett förslag till personalstat,
som väsentligen skulle förbättra befordringsläget för underofficerarna vid
flottan. Departementschefen har ansett de sakkunnigas förslag i huvudsak
kunna läggas till grund för förslag till riksdagen. Dock har departementschefen
förordat vissa''avvikelser från vad de sakkunniga föreslagit och där%
id uttalat, att de förordade åtgärderna — innefattande bland annat en minskning
av det sammanlagda antalet underofficersbeställningar vid flottan med
417 och en ökning av antalet beställningar för högbåtsmän med 309 -— finge
anses vara ett provisorium närmast i avvaktan på resultatet av befälsutredningens
arbete. I den nya för förvaltare avsedda men hittills icke utnyttjade
lönegraden Ma 8 har departementschefen på tillrådan av 1949 års tjänsteförteckningskommitté
föreslagit skola inplaceras endast vissa befattningar
med huvudsakligen tekniska arbetsuppgifter och med speciell ansvarsställning.

För närvarande bilda vid varje örlogsstation de vid stationen placerade
underofficerarna en kår, som utgör befordringsenhet. Underofficerssakkun
niga ha föieslagit, att flottans underofficerare i stället skola sammanföras
till befordringsenheter gemensamma för hela flottan. Härigenom skulle enligt
de sakkunniga fördelar vinnas och rättvisesynpunkter tillgodoses. Depar
tementschefen har emellertid icke varit beredd att nu förorda detta förslag.

I motionerna X: 392 och II: 522 har yrkats, att, utöver vad i propositionen
föreslagits, ytterligare ett antal underofficersbefattningar — flertalet avsedda
för maskinbefäl skola hänföras till förvaltarlönegrader. Motionärerna, som
ansluta sig till förslaget att örlogsstations underoffioerskår alltjämt skall
utgöra befordringsenhet, ha vidare yrkat, att- riksdagen måtte uttala sig för
att befordran skall ske inom varje yrkesgren.

I motionerna I: 389 och II: 529 samt I: 393 och II: 523, åter, föreslås att
förvaltare i kassatjänst skola placeras i lönegrad Ma 8.

Utskottet vill i anslutning till sistnämnda motioner erinra om, att utskottet
redan i sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande nr 155 uttalade
sig för att förvaltare i kassatjänst skulle beredas förbättrad löneställning.

I nämnda utlåtande anförde utskottet, att det med hänsyn till den ogynnsamma
ställning i lönehänseende dessa förvaltare enligt utskottets mening
onekligen intoge i förhållande till vissa andra jämförbara personalkategorier
var beklagligt, att en av departementschefen tidigare förutskickad utredning
beträffande löneställningsfrågan för försvarets förvaltare ännu icke kunnat
verkställas. Utskottet förutsatte emellertid, att utredningen i fråga, som
sedermera igångsattes genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté, skulle
kunna bedrivas i sadan takt, att resultatet av densamma kunde föreläggas

Statsutskottets utlåtande nr 4.

33

1950 års riksdag. Utskottet finner det med hänsyn till vad sålunda förekommit
anmärkningsvärt, att icke ens till innevarande års riksdag förslag kunnat
framläggas i denna löneställningsfråga, särskilt som förslag nu framlagts om
att hänföra vissa andra förvaltarkategorier till lönegraden Ma 8. Enligt vad
utskottet inhämtat torde tjänsteförteckningskommittén hösten innevarande
år kunna avlämna slutligt förslag beträffande försvarets förvaltare. Med hänsyn
härtill torde de motionsvis gjorda yrkandena om bättre löneställning
m. m. för kassaförvaltarna icke nu böra bifallas. Emellertid förväntar utskottet
med bestämdhet, att förslag beträffande kassaförvaltarnas lönegradsplaoering
förelägges 1952 års riksdag.

I avvaktan härpå anser sig utskottet kunna godtaga de av Kungl. Maj:t
i anledning av underofficerssakkunnigas förslag förordade provisoriska åtgärderna
beträffande flottans underofficerare. Utskottet är således icke berett
att i anledning av motionerna I: 392 och II: 522 tillstyrka, att någon avvikelse
från Kungl. Maj ds förslag nu beslutas. Det i samma motioner framställda
yrkandet om att riksdagen skulle uttala sig för att befordran av underofficer
skall ske inom varje yrkesgren innefattar ett spörsmål som det enligt utskottets
mening bör ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning till. Utskottet anser
sig i varje fall icke kunna förorda något uttalande i denna fråga från riksdagens
sida. Motionerna i fråga avstyrkas alltså.

Såsom departementschefen förutsatt bör den minskning av underofficerskadem
respektive den ökning av högbåtsmannakadem, som innefattas i Kungl.
Maj ds av utskottet nu tillstyrkta förslag, ske successivt enligt närmare bestämmelser
av Kungl. Majd.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet genom uppvaktningar
från ett stort antal personalgrupper fått sin uppmärksamhet riktad
på att en hel del löneställningsfrågor av brådskande art icke kunna lösas i
avvaktan på ett slutförande av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete.
Utskottet vill därför uttala angelägenheten av att denna kommittés uppdrag
slutföres snarast möjligt.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag samt
med avslag å motionerna I: 392 och II: 522, godkänna vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 16 mars 1951 föreslagit rörande flottans underofficerare;

b) att motionerna I: 389 och II: 529 samt I: 393 och II: 523
icke må av riksdagen bifallas.

6:o) Personalorganisationen vid de fasta maskinanläggningarna vid lägre
förband inom försvaret m. in. Vid anmälan av propositionen nr 110 har departementschefen
(punkt 4, s. 44—50) avgivit förslag till personalorganisation
vid de fasta maskinanläggningarna vid lägre förband inom försvaret m. m.

Vid 1950 års riksdag (prop. 196, skr. 385) fastställdes vissa allmänna riktlinjer
för lönegradsplacering av eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal vid
statsförvaltningens fasta maskinanläggningar.

3—dog di Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. År 4.

34

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I årets statsverksproposition (jfr bil. 2, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, p. 4) ha framlagts detaljförslag rörande lönegradsplacering av viss
eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal, m. m. Förslaget har godtagits av
riksdagen (skr. nr 44).

Det sålunda i statsverkspropositionen framlagda förslaget grundade sig,
såvitt avser försvaret, närmast på resultatet av den översyn av personalorganisationerna
vid de fasta maskinanläggningarna inom försvaret som fortifikations-
och arméförvaltningarna efter uppdrag företagit i samverkan med statens
organisationsnämnd och i samråd med försvarets civilförvaltning och som
redovisats i skrivelse den 12 oktober 1950. Till de principiella frågor som
uppkommit i ärendet — såsom beträffande anställningsformerna och lönegradsplaceringarna
m. m. — ha statsmakterna redan tagit ställning, även -såvitt
avser försvaret, i anledning av förslaget i statsverkspropositionen. I förhållande
till vad myndigheterna föreslagit innebär detta ställningstagande i stort
sett ingen annan avvikelse än att samtliga lielårsanställda eldare placerats i
10 lönegraden medan myndigheterna föreslagit en fördelning på 9 och 10
lönegraderna.

I statsverkspropositionen ha, såvitt gäller försvaret, även detaljfrågorna
beträffande personalantalet vid varje anläggning reglerats, i vad avser krigsmaterielverket
och garnisonssjukhusen. Härefter återstå att reglera detaljfrågorna
beträffande fortifikationsförvaltningen samt i fråga om försvarskrafternas
maskinanläggningar.

Den nu beslutade löneregleringen har en i viss mån provisorisk karaktär.
1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete har förutsatts kunna komma att
medföra förändringar i nu beslutade löneställningar. Därjämte föreligger för
försvaret fråga om en samordning av den fasta maskintjänsten vid två
eller flera närliggande förband. Denna fråga hade i brist på närmare utredning
lämnats öppen i det förslag som myndigheterna avgåvo den 12 oktober
1950. I anledning därav hade myndigheterna där föreslagit, att den löneförbättring,
som eljest skulle utgå i form av placering i högre tjänst, i tjänster
som berördes av denna samordningsfråga skulle beredas personalen endast
i form av vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål som eljest ankomma
på tjänstemän i viss högre lönegrad eller i form av extra anställning. Tills
vidare hade myndigheterna också beräknat normalbehovet av personal vid
anläggningar av här avsett slag i huvudsak enligt samma grunder som tilllämpats
vid fristående anläggningar.

Utredningsarbetet beträffande den s. k. garnisonsmaskinistorganisationen
har därefter fortsatts av vederbörande myndigheter — fortifikations- och
arméförvaltningarna i samverkan med statens organisationsnämnd. Full enighet
mellan myndigheterna om ett förslag i frågan har icke kunnat nås. Organisationsnämnden
har därför i en promemoria angående samordning av
den fasta maskintjänsten inom vissa av försvarets garnisoner
sammanfattat sitt förslag i ämnet. Denna promemoria ha fortifikations- och
arméförvaltningarna överlämnat med gemensam skrivelse den 10 februari 1951.
Armeförvaltningen har förklarat sig kunna ur de synpunkter detta ämbetsverk

Statsutskottets utlåtande nr 4.

35

har att företräda biträda organisationsnämndens förslag. Fortifikationsförvaltningen
däremot har ur sina synpunkter anfört erinringar mot förslaget
men ansett sig icke böra motsätta sig en samordning i viss begränsad omfattning.

Beträffande innebörden i förslaget och de däröver avgivna yttrandena torde
få hänvisas till propositionen, s. 45 och 46.

Yid behandlingen i propositionen 1950: 196 av riktlinjerna för lönesättningen
beträffande här ifrågavarande personal ifrågasattes huruvida icke vid
utarbetandet av detalj förslagen jämväl, bland annat, f ortmaskinisterna
vid Bodens fästning borde bli föremål för undersökning i löneregleringshänseende.
I särskild bilaga till förslaget den 12 oktober 1950 upptogs
denna fråga till behandling.

För närvarande finnas beställningar i Ca 16 för åtta civilmilitära fortmaskinister,
varav sju avses för Bodens fästning och en för vissa anläggningar
på Gotland. Den organisation som i nämnda sammanhang föreslogs
beträffande maskintjänsten i Bodens fästning förutsatte bland andra eu
maskinmästare i 17 lönegraden och sex maskinister i 15 lönegraden. För de
ifrågavarande anläggningarna på Gotland föreslogs en tjänst för maskinist i
13 lönegraden. Det förutsattes vidare i detta förslag, att samtliga dessa
maskinisttjänster skulle vara civila, enär särskilda skäl för civilmilitär anställning
icke syntes föreligga. Förslagen om anläggningsindelning och löneställningar
angåvos vara provisoriska i avbidan på prövning av frågan om en samordning
av maskintjänsten inom fästningen i Boden.

I samband med frågan om samordnad maskin tjänst har organisationsnämnden
beträffande anläggningarna i Bodens fästning föreslagit, att samtliga
dessa anläggningar sammanföras till en anläggning under en maskinmästare
i 19 lönegraden. Med detta förslag kunde samtliga sju maskinister
placeras i 15 lönegraden. Övrig personal beräknas till samma antal och löneställningar
som i det tidigare provisoriska förslaget. Förslaget har motiverats
med, att den tidigare beräknade organisationen icke skulle kunna tillfredsställande
tillgodose behovet av effektiv användning, vård och underhåll av
den dyrbara och militärt synnerligen betydelsefulla tekniska materielen i
forten. Den sammanförda anläggningen har klassificerats i grupp 6. Vid
klassificeringen hade nu liksom tidigare tagits hänsyn till att särskilda arbetsuppgifter
påvilade ifrågavarande personal.

Organisationsnämndens här angivna förslag har tillstyrkts av fortifikations
förvaltning en, som föreslagit, att maskinmästaren i personellt och expeditionelit
avseende skulle sortera under fortifikationsbefälhavaren. Chefen
för försvarsstaben har likaledes tillstyrkt förslaget.

Departementschefen har i förevarande frågor anfört följande.

»Det förslag beträffande samordnad maskinisttjänst som statens organisa tionsnämnd

avgivit------innebär vissa kostnadsbesparingar i förhållande

till det i oktober 1950 avgivna förslaget till personalorganisationer för maskintjänsten
vid försvaret. Säkerligen kunna också med en dylik samordning

36

Statsutskottets utlåtande nr 4.

vinnas fördelar i fråga om driftsekonomi och beträffande underhåll. Med
den korta tid som stått till buds för ärendets behandling i departementet —
vissa av remissyttrandena ha varit tillgängliga mindre tid än en vecka — har
det icke varit mig möjligt att ännu taga slutlig ställning till förslaget. Med
hänsyn till vad som anförts av fortifikationsförvaltningen och i vissa remissyttranden
är jag tveksam om icke skäl kunna finnas att avvakta ställningstagandet
till frågan om den militära lokala fastighetsförvaltningens framtida
organisation, innan förevarande fråga löses. Yad beträffar de befarade olägenheterna
ur personalsynpunkt med ett uppskov kan jag nämna, att försvarets
civila tjänstemannaförbund bedömt dessa olägenheter icke vara av den art
att man på denna grund skulle ha anledning att forcera frågan om garnisonsmaskinistt
j änsten.

I vart fall är jag icke beredd att i detta sammanhang framlägga något förslag
till garnisonsvis samordnad maskintjänst eller över huvudtaget samordning
av maskintjänsten i andra fall än där en gemensam fastighetsförvaltning
i övrigt redan föreligger.

Med detta mitt ställningstagande förordar jag, att på grundval av
organisationsnämndens förslag vissa jämkningar göras i det organisationsförslag
som framlades i oktober 1950.

De skäl som anförts för en samordnad maskintjänst inom Bodens fästning
synas mig starkt tala för att den av organisationsnämnden föreslagna
anordningen därstädes bör komma till stånd. Jag förutsätter, att för den
maskinmästartjänst i Ca 19 som skulle bli erforderlig kan utnyttjas den
tjänst för övermaskinist i nämnda lönegrad som nu finnes i Boden. De nuvarande
fortmaskinisttjänsterna kunna vid nuvarande innehavarnas avgång
ersättas med tjänster i 15 lönegraden. Ur militär synpunkt torde övervägande
skäl tala för att maskinisttjänsterna vid Bodens fästning skola vara civilmilitära.
Jag biträder därför förslaget om fortsatt civilmilitär anställningsform
och föreslår i anslutning härtill att tjänstebenämningen fortmaskinist bibehålies
även för tjänsterna i 15 lönegraden.

Däremot finner jag icke skäl biträda förslaget om fortsatt civilmilitär
anställningsform för den tjänst som avses skola ersätta fortmaskinisttjänsten
på Gotland.

Jag tillstyrker vidare, att under Lv 3 i Stockholm sammanföras anläggningarna
vid Il:s före detta etablissement och intendenturförvaltningsskolan,
varigenom enligt förslaget en personalminskning med två tjänster kan göras
i förhållande till oktober-förslaget.

Slutligen torde såsom också föreslagits anläggningarna vid förvaltningsbyggnaderna
på Gärdet och vid militärstabsbyggnaden böra sammanföras,
vilket i förhållande till tidigare förslag innebär en förskjutning mellan vissa
tjänster vid fortifikationsförvaltningen.

Sedan numera alltså de garnisonsorter angivits, som enligt organisationsnämndens
uppfattning ha kunnat komma i fråga till samordning beträffande
maskintjänst, respektive de förband eller enheter i övrigt angivits, som inom
en garnisonsort kunnat komma i fråga till samordning med övriga förband

Statsutskottets utlåtande nr 4.

37

inom samma ort, torde anledning icke längre föreligga att beträffande anläggningar
som sålunda icke ifrågasättas för samordnad maskintjänst behålla de
provisoriska anordningar med vikariatslöneförordnanden och extra anställningsform
som i vissa fall förekomma enligt oktober-förslaget. I det följande
föreslår jag därför, att tjänster inrättas i dessa fall i enlighet med de principer
som i övrigt tillämpats i oktober-förslaget och godtagits i statsverkspropositionen.
å andra sidan föranleder nu framlagt förslag om en vidgad
samordning av maskinanläggningar i Karlskrona, att provisorier böra införas
beträffande en del tjänster vid dessa anläggningar. Beträffande garnisonssjukhusen
har i statsverkspropositionen föreslagits provisoriska anordningar
i en del fall där i enlighet med vad nu sagts fasta tjänster hade kunnat inrättas.
Då dessa anordningar utan alltför stora olägenheter böra kunna äga
bestånd under ett budgetår, ifrågasätter jag icke nu några ändringar i vad
härutinnan föreslagits beträffande tjänster som eljest skulle ha upptagits såsom
ordinarie. Jag förutsätter, att erforderliga ändringar i dessa hänseenden
vidtagas till ett kommande budgetår.

I statsverkspropositionen behandlades också frågan om anställningsformerna
för här ifrågavarande personal. Härvid godtogs myndigheternas förslag,
vilket i fråga om tjänstemannaanställning eller anställning enligt kollektivavtal
innebar, att för all helårsanställd personal vid anläggningar som
berördes av förslagen skulle tillämpas tjänstemannaanställning. För säsonganställd
och tillfällig personal förutsattes likaså anställning som tjänsteman
kunna ifrågakomma, ehuru såsom extra. I vissa angivna fall har dock räknats
med att även anställning enligt kollektivavtal skulle kunna komma i fråga.
Vid beräkningarna i årets statsverksproposition av försvarsgrenarnas anslag
till avlöningar till viss arbetarpersonal har jag utgått från att afl säsonganställd
personal av här ifrågavarande slag skulle vara kollektivavtalsanställd.
I enlighet härmed räknar jag under anslagen till avlöningar till aktiv personal
endast med löner för heltidsanställd personal men vill då framhålla, att det
alltså kan förekomma att avlöningsanslagen kunna komma att belastas jämväl
med avlöningskostnadema för extra tillfällig eller säsonganställd personal
i maskintjänst.

Med de avvikelser som jag sålunda i det föregående angivit räknar jag
med personaluppsättningar och löneställningar vid de olika maskinanläggningar,
om vilka här är fråga, i enlighet med det förslag som myndigheterna
avgåvo med skrivelse den 12 oktober 1950. Den personal som härvid bör
beräknas under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag redovisar jag i
det följande vid behandlingen av detta anslag.

Vid försvarsgrenarna böra från och med budgetåret 1951/52 vidtagas föl
jande förändringar beträffande ordinarie tjänstemän.

Armén.

6 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 19
13 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca IT
27 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 13
10 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 11

38

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Marinen.

1 eldare av 1. klassen Ca 11 —■ reparatör Ca 13

1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 11

1 maskinist Ca 16 indrages

Flygvapnet.

19 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 19
1 maskinist Ca 16 — maskinmästare Ca 17
1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 13

19 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 11

Beträffande de nya ordinarie tjänsternas fördelning på förband m. m. får
jag hänvisa till förslaget till personalförteckningar, av vilket jämväl framgå
erforderliga förändringar beträffande extra ordinarie tjänstemän. Av
nämnda förslag framgår vidare vilka redan befintliga ordinarie eller extra
ordinarie tjänster som vid ledigblivande icke böra få återbesättas utan Kungl.
Maj:ts medgivande eller vilkas innehavare böra meddelas förordnande att
mot vikariatslön bestrida göromål i högre lönegrad.

Vad beträffar pensionerad personal i arvodesbef attningar böra
följande befattningar vid marinen indragas, nämligen en kasernmaskinist i
1: 20 vid Stockholms örlogsstation samt två kasernmaskinister, tillika föreståndare
för kasernverkstad, vid Karlskrona örlogsstation.

I fråga om de extra tjänstemän, som böra finnas anställda vid försvarsgrenarnas
fasta maskinanläggriingar under budgetåret 1951/52, torde det
få ankomma på Kungl. Maj.-t att meddela beslut.

De kostnadsökningar å försvarsgrenarnas avlöningsanslag som uppkomma

1 anledning av dessa personalförändringar kunna uppskattas till för armén

2 050 OOO kronor, för marinen 600 000 kronor och för flygvapnet 550 000 kronor.
Ökningarna motsvaras i stort sett av begränsningar av anslagen till
avlöningar till viss arbetarpersonal.»

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat har årets riksdag godtagit
i statsverkspropositionen (bil. 2) — på grundval av vissa vid 1950 års riksdag
fastställda allmänna riktlinjer för lönegradsplacering av eldar-, reparatörs- och
maskinistpersonal vid statsförvaltningens fasta maskinanläggningar — framlagda
detaljförslag rörande lönegradsplacering av viss dylik personal m. m.
Härvid har, även såvitt avser försvaret, ställning tagits till frågor av principiell
natur, såsom beträffande anställningsformerna och lönegradsplaceringarna
m. m.

I statsverkspropositionen (bil. 6) har vidare, i vad avser krigsmaterielverket
och garnisonssjukhusen, framlagts detaljförslag även beträffande personalantalet
vid respektive anläggningar. Härtill återkommer utskottet vid behandlingen
i det följande av vederbörliga avlöningsanslag.

Beträffande övriga anläggningar vid försvaret delar utskottet departementschefens
mening att samordning garnisonsvis av maskintjänsten icke nu
bör genomföras i andra fall än där en gemensam fastighetsförvaltning i övrigt

39

Statsutskottets utlåtande nr 4.

redan föreligger. Vad departementschefen med utgångspunkt i detta ställningstagande
föreslagit i fråga om personalorganisationen vid berörda anläggningar
kan utskottet biträda med den jämkningen, att utskottet finnei
att vid armén böra tillkomma — i stället för i propositionen angivna 27 reparatörer
i Ca 13 och 10 reparatörer i Ca 11 — 26 reparatörer i Ca 13 och
11 reparatörer i Ca 11 i utbyte mot samma antal eldare av 1. klassen i Ca 11
samt att vid marinen bör tillkomma en maskinmästare i Ca 19 i utbyte mot
en maskinist i Ca 16. Utskottet kan vidare tillstyrka vad departementschefen
föreslagit i fråga om anställningsform och tjänstebenämning för maskinistpersonalen
vid Bodens fästning.

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj: t giva till känna
vad utskottet anfört.

7:o) Musikorganisationen inom försvaret. Vid anmälan av piopositionen
nr 110 har departementschefen (punkt 6, s. 54 och 55) föreslagit vissa jämkningar
av personaluppsättningen vid försvarets musikkårer.

Beträffande sammansättningen av de befintliga musikkårerna inom försvaret
och kårernas fördelning på försvarsgrenar får utskottet hänvisa till
propositionen, s. 54.

Vid anmälan av 1948 års försvarsproposition framhöll departementschefen
såsom ofrånkomligt, att det i ett läge, då sparsamhetskraven göra sig starkt
gällande, måste komma under diskussion, huruvida värdet for försvaret av en
institution sådan som militärmusiken motiverar dess bibehållande i försvarsorganisationen.
Sedermera har åt 1947 års musikutredning uppdragits att
utreda frågan om militärmusikens betydelse ur allmänkulturell synpunkt.

I ett den 3 februari 1951 dagtecknat betänkande har musikutredningen
framlagt förslag rörande militärmusikens framtida ordnande. Enligt förslaget
skulle vissa musikkårer indragas, medan å andra sidan vissa musikkårer
skulle, i vissa fall avsevärt, utökas.'' Totalt har räknats med en kostnadsbesparing
på längre sikt om drygt en miljon kronor. Utredningsförslaget
är för närvarande föremål för remissbehandling, och det är därföi,
framhåller departementschefen, icke möjligt att nu taga ställning till detsamma.

Departementschefen anför vidare följande.

»De alltmer ökade kostnaderna för försvaret göra det emellertid angelaget
att så snart ske kan söka åvägabringa besparingar i fråga om sådan verksamhet,
som icke är av direkt betydelse för försvarets effektivitet. Jag anser
mig därför böra redan nu föreslå vissa kostnadsbesparingar inom militärmusiken.
Tills vidare anser jag mig dock icke böra föreslå någon indragning
av musikkårer i annan mån än såvitt avser Iv 2:s musikkår. Däremot föreslår
jag nu att vid musikkårer av typ I, IT och ITI antalet platser för elever
minskas med respektive 3, 3 och 2 platser. Vid den modifierade typ I som

40

Statsutskottets utlåtande nr 4.

finnes vid flottan bör antalet elevplatser likaledes minskas med 3. Totalt
skulle härigenom 113 platser för musikelever indragas. Å andra sidan föroidar
jag en något ändrad fördelning av beställningarna för manskap inom
musikkårerna för att därigenom skapa en lämpligare avvägning mellan beställningar
i olika lönegrader. Jag föreslår sålunda beträffande musikkårer
av typ I (dock ej beträffande flottans typ I), II och III att respektive 4, 2
och 1 volontärbeställningar ombildas till furirsbeställningar. De föreslagna
ändringarna av musikorganisationen beräknas medföra en kostnadsbesparing
på i runt tal 75 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare
besluta om den takt i vilken den ändrade organisationen skall genomföras.
»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Emil Petersson m. fl.
(I: 384) och den andra inom andra kammaren av herr Nyberg m. fl. (II: 504), i
vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag i propositionen
nr 110 angående musikorganisationen vid försvaret måtte besluta

att antalet elevbeställningar minskas vid typ I-kårerna, inklusive flottans,
med fyra, vid typ Il-kårerna med tre och vid typ III-kårerna likaledes med
tre, så att antalet elever vid respektive kårer blir två, en och en,

att vid musikkårer av typ I, flottans undantagen, en volontärbeställning
ombildas till sergeantbeställning och tre volontärbeställningar till furirbeställningar,

att vid kårer av typ II en volontärbeställning ombildas till sergeantbeställning
och en volontärbeställning till furirbeställning samt

att vid kårer av typ III en volontärbeställning ombildas till sergeantbeställning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde
få hänvisas till motionen II: 504.

Utskottet delar departementschefens mening att de alltmer ökade försvarskostnadema
göra det angeläget att så snart ske kan söka åvägabringa
besparingar i fråga om verksamhet, som icke direkt har betydelse för försvarets
effektivitet. I avvaktan på att ställning kan tagas till musikutrednirigens
förslag torde dock någon indragning av musikkårer icke nu böra
beslutas i annan mån än departementschefen föreslagit eller beträffande
musikkåren vid K 2, vilket förband utskottet i det föregående förordat till
indragning fr. o. m. budgetåret 1952/53.

I övrigt avses enligt departementschefens förslag den åsyftade kostnadsbesparingen
skola åstadkommas genom att antalet platser för musikelever
minskas med tillhopa 113. Till en mindre del uppväges härigenom uppkommande
besparing genom att en för personalen något gynnsammare fördelning
av beställningarna för manskap inom musikkårerna samtidigt föreslås.

I motionerna I: 384 och II: 504 åter yrkas, att antalet elevplatser minskas med
ytterligare 23 samt att en i förhallande till departementschefens förslag längre
gående omfördelning av beställningarna vid musikkårerna genomföres.

41

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet är för sin del — i avvaktan på prövningen av 1947 års musikutrednings
förslag rörande militärmusikens framtida ordnande — icke berett
att i anledning av motionerna förorda någon avvikelse från departementschefens
förevarande förslag, vilket alltså tillstyrkes av utskottet. Härav följei
att utskottet avstyrker motionerna.

Såsom departementschefen förutsatt synes det böra ankomma pa Kungl.
Maj:t att närmare besluta om den takt, i vilken de ifrågavarande organisationsförändringarna
skola genomföras.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna 1:384 och II: 504 icke må av riksdagen
bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.

8:o) Motioner beträffande civila lärare vid vissa stamskolor m. m. I två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén
m. fl. (I: 397) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier m. fl.
(11:525), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att från och med den 1 juli 1951 vid Roslagens flygkår inrätta 8 extra
ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 24 och erforderligt antal extra
adjunktstjänster i lönegrad Cg 24,

dels att från och med den 1 juli 1951 vid flygvapnets centrala skolor i
Västerås inrätta 2 extra ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 24 och erforderligt
antal extra adjunktstjänster i lönegrad Cg 24,

dels att från och med den 1 juli 1951 vid flottans underbefälsskolor i Karlskrona
inrätta 2 extra ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 26, 2 extra ordinarie
adjunktstjänster i lönegrad Ce 24 och erforderligt antal extra adjunktstjänster
i lönegrad Cg 24,

dels att studierektorerna vid armén, marinen och flygvapnet från och med
den 1 juli 1951 placeras i lönegrad Cb 10 eller att studierektorerna vid marinen
och flygvapnet placeras i lönegrad Ce 33,

dels ock att Kungl. Maj:t bemyndigas utfärda en gemensam stadga för
studierektorerna vid armén, marinen och flygvapnet.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionen I: 397.

För närvarande är arméns studierektor inplacerad i lönegrad Ce 33 samt
marinens och flygvapnets studierektorer i lönegrad Ce 26. Lärarna vid arméns
och marinens manskapsskolor äro anställda mot timarvoden. Vid flygvapnets
manskapsskolor finnas, förutom lärare med timarvoden, sedan år 1949 två
lärartjänster i lönegrad Ce 24 och 10 i lönegrad Cg 24.

Frågan om att bereda studierektorerna och ifrågavarande lärarpersonal
ändrade anställningsformer har upptagits i olika sammanhang. Sålunda ha
försvarets akademiska lärares förening och Sveriges yngre läroverkslärarvs
förening i gemensam framställning den 4 februari 1949 hemställt om inrät -

42

Statsutskottets utlåtande nr 4.

tande av ett tillräckligt antal extra ordinarie lärartjänster med lönegradsplacering
motsvarande den som gäller för lärare vid statliga och kommunala
högre läroanstalter (Ce 21 och Ce 24). Försvarets skolutredning har i betänkande
den 22 juni 1949 föreslagit att samtliga tre studierektorer placeras i
Öb 10 och på grundval av avgivna förslag till ändring av utbildningsorganisationen
vid armén föreslagit följande lärarkategorier, nämligen ordinarie
adjunkt i Ca 26, ordinarie ämneslärare i Ca 23, extra ordinarie adjunkt i Ce 24
eller Ce 21, extra ordinarie ämneslärare i Ce 20, extra ämneslärare i Cg 20
(''ller Cg 18 samt med timarvode avlönade lärare. Löneställningen har i princip
bestämts med utgångspunkt från löneställningen för de adjunktskompetenta
lärarna vid realskolorna. Chefen för marinen har i skrivelse den 27 oktober
1949 hemställt om att få anställa 7 lärare i Ce 24 och erforderligt antal i Ce 21.
Slutligen har läroverkslärarnas riksförbund (som numera innesluter bland
annat försvarets akademiska lärares förening och Sveriges yngre läroverkslärares
förening) i framställning den 23 oktober 1950 föreslagit att studierektorerna
inplaceras i antingen Cb 10 eller Ce 33 samt att beträffande lärarpersonalen
följande tjänster inrättas, nämligen vid armén 14 lärartjänster i
Ce 24, vid marinen 7 i Ce 24 och erforderligt antal i Cg 24 samt vid flygvapnet
7 lärartjänster i Ce 24 i stället för motsvarande antal nu befintliga i Cg 24.
Återstående tjänster i Cg 24 utökas från 3 till 4.

Ur remissyttrandena över ovanstående förslag torde följande böra anföras.

Chefen för armén har tillstyrkt löneställningen Cb 10 för studierektor och
1''nnnit skolutredningens förslag till anställningsvillkor för lärarna lämpligt.
Att vid nuvarande organisation av stamskoleväsendet vid armén genomföra av
läroverkslärarnas riksförbund föreslagna åtgärder synes arméchefen möta
vissa svårigheter. Armécliefen ansluter sig dock i princip till riksförbundets
förslag, att formerna för anställning av lärare böra regleras.

Cheferna för marinen och flygvapnet ha intet att erinra mot framlagda förslag.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande över läroverkslärarnas riksförbunds
framställning framhållit att, med hänsyn till att försvarets skolutredning
ännu icke slutfört sitt arbete, tiden ännu icke är inne ''att i mera väsentlig
utsträckning frångå beslutet att ifrågavarande undervisning skall bedrivas
med anlitande av civila timlärare. Med hänsyn till rådande svårigheter motsätter
sig dock civilförvaltningen icke att omvandla 5 av de 10 tjänsterna i
Cg 24 vid flygvapnet till tjänster i Ce 24 samt att inrätta 3 tjänster i Ce 21 och
2 i Cg 21 vid flottans sjömansskola i Karlskrona. Civilförvaltningen anser att
de organisatoriska förutsättningarna saknas för inrättande av lönegradsplacerade
tjänster vid armén samt att någon utökning av befintligt antal lärartjänster
inom flygvapnet icke synes påkallad. Däremot ifrågasätter civilförvaltningen
huruvida icke högre timlärararvoden än enligt timtaxan kunde utgå. Yad skolutredningen
anfört om studierektorernas verksamhet har ej givit civilförvaltningen
tillräckligt underlag för bedömande av den föreslagna löneställningen,
som för övrigt torde bli beroende av utredningens förslag beträffande
manskapsundervisningens ordnande vid marinen och flygvapnet.

Statsutskottets utlåtande nr d.

43

Statens lönenämnd har avstyrkt föreslagen lönegradsplacering av studierektorerna.
Nämnden har ansett det lämpligt, att lärartjänsterna enligt skolutredningens
förslag anslutas till lönegradsserien Ca 24, Ce 22, Ce 20 och
Cg 20, vilken tillämpas vid de högre folkskolorna. I avvaktan på erfarenheter av
de föreslagna läroanstalternas verksamhet borde lönegraden Ca 24 tills vidare
utbytas mot Ce 24.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt skolutredningens förslag rörande löneställningen
för studierektorer och lärare vid föreslagna utbildningsanstalter inom
armén. Skolöverstyrelsen tillstyrker som ett provisorium i avvaktan på kommande
utredning och med vissa förutsättningar rörande undervisningsskyldigheten
marinchefens förslag beträffande lärare vid marinen.

Försvarets skolutredning har i yttrande över marinchefens framställning
avgivit ett förslag till lönegradsplacering av lärare vid marinen som i princip
ansluter sig till utredningens förslag rörande löneställningen för lärare i den
föreslagna utbildningsorganisationen inom armén.

Läroverkslärarnas riksförbund förordar att tjänsterna vid marinen placeras
i Ce 24 respektive i Cg 24.

Utskottet. Civila lärartjänster med löneplansreglerad anställning för försvarets
manskapsskolor ha hittills inrättats endast —- i begränsad omfattning
-— vid flygvapnet. Nämnda tjänster vid flygvapnet äro emellertid, med undantag
för två tjänster, inrättade allenast såsom extra i lönegrad Cg 24 och äro
alltså icke förenade med pensionsrätt. I övrigt äro samtliga civila lärare vid
stamskolorna anställda mot timarvoden och sakna därför icke endast pensionsrätt
utan även de sociala förmåner, som äro förenade med tjänstemannaanställning.
Att märka är även att de timarvodesanställda lärarna icke för sin tjänstgöring
äga rätt att räkna tjänstår. Att det med hänsyn härtill visat sig förenat
med mycket stora svårigheter att erhålla och behålla lämplig lärarpersonal
för undervisningen vid stamskolorna är enligt utskottets mening icke ägnat
att förvåna.

Med hänsyn till det anförda vill utskottet i anledning av motionerna I: 397
och IT: 525 framhålla, att utskottet icke har något att erinra mot att vid
marinen och flygvapnet, där stamskoleorganisationen erhållit erforderlig
stadga, inrättas ett begränsat antal extra ordinarie lärartjänster. Utskottet
anser sålunda skäl tala för att 4 tjänster i Ce 24 inrättas vid flottans sjömansskola
i Karlskrona samt att 5 av nuvarande 8 tjänster i Cg 24 vid Roslagens
flygkår och nuvarande 2 tjänster i Cg 24 vid flygvapnets centrala skolor i
Västerås ombildas till tjänster i Ce 24. Beträffande flottan förutsätter utskottet,
att en mot nyinrättade tjänster svarande minskning av nu utgående
arvoden till civila lärare kommer till stånd. De av utskottet förordade åtgärderna,
vilka icke medföra några ökade lönekostnader och som kunna av
Kungl. Maj:t vidtagas utan riksdagens medverkan, torde enligt vad utskottet
inhämtat icke hindra, att sedermera i frågakommande ändringar av utbildningsorganisationen
kunna genomföras.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna tillstyrka några för -

44

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ändringar beträffande de nuvarande lönegradsplaceringama av studierektorerna.
Den av motionärerna berörda frågan om att utfärda en gemensam stadga
för de tre studierektorerna torde vara av beskaffenhet att böra prövas av
Kungl. Maj:t. Utskottet kan alltså icke tillstyrka att riksdagen vidtager någon
åtgärd härutinnan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 397 och II: 525
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

9:o) Viss beredskapsfråga. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under
fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 22 och 23 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att
jämväl för budgetåret 1951/52 medgiva att, därest av beredskapsskäl värnpliktiga
inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning
eller ock av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande
under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen
Armén: övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. m., Marinen:
övningar m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar
m. m. samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel in. in. må
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas.

För budgetåret 1950/51 har riksdagen medgivit, att vissa under fjärde
huvudtiteln uppförda reservationsanslag må enligt Kungl. Maj:ts medgivande
överskridas, om av beredskapsskäl värnpliktiga måste inkallas till repetitionsövning
av större omfattning eller till beredskapsövning eller om andra särskilda
åtgärder måste av samma skäl vidtagas.

Vid anmälan av statsverkspropositionen har departementschefen för nästa
budgetår räknat med repetitionsövningar för värnpliktiga i större omfattning
än som beräknats i anslag för innevarande budgetår. Dessa övningar möjliggöra,
framhåller departementschefen, en viss beredskap åtminstone under en
del av budgetåret. För den händelse särskilda åtgärder därutöver skulle
komma att påfordras ur beredskapssynpunkt borde emellertid motsvarande
bemyndigande utverkas av riksdagen även för nästa budgetår.

Utskottet. Såsom framgår av vad »om anförts under punkten 2 i det
föregående har departementschefen vid anmälan av propositionen nr 108
räknat med ett i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
avseväit utökat repetitionsövningsprogram. Utskottet har såvitt avser budgetåret
1951/52 under samma punkt tillstyrkt, att ett obetecknat anslag av 53 miljoner
kronor anvisas till bestridande av de på budgetåret belöpande kostnaderna
för nämnda utökning av utbildningsverksamheten. Emellertid kan det
icke uteslutas att det internationella läget kommer att ytterligare skärpas
därhän att ännu längre gående beredskapsåtgärder bli ofrånkomliga. Utskottet
anser sig därför böra förorda, att riksdagen jämväl för budgetåret 1951/52
lämnar Kungl. Maj:t här avsett bemyndigande beträffande överskridande av
vissa reservationsanslag.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

45

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må jämväl för budgetåret 1951/52 medgiva, att,
därest av beredskapsskäl värnpliktiga inkallas till repetitionsövning
av större omfattning eller beredskapsövning eller ock av
samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under
riksstatens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen
Armén: Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel
m. m., Marinen: Övningar m. m., Marinen: Underhåll
av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel m. m. må enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande överskridas.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET.

10:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 2, s. 24 och 25), innebärande
en anslagsminskning med 17 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen.................. 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 320 000

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

fihslagsvis................................ 193 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis............................ 2 940

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal — 138 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 460

Summa kronor 760 000

Särskilda upphördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .....^

130 000

Netto utgift kronor 630 000

b) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 630 000 kronor.

ll:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:t«
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 3, s. 25), innebärande en anslagsminskning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 4.

CENTRALA FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER.

Försvarets civilförvaltning.

12:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 4, s. 26—29), innebärande
förutom automatiska kostnadsförändringar inrättande av ytterligare fem ordinarie
kontorsbiträdestjänster för biträdespersonal i reglerad befordringsgång,
får utskottet — under erinran om att anslaget för innevarande budgetår är
uppfört med 2 450 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
uppföra ytterligare fem tjänster för kontorsbiträde i lönegrad
Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 828 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis .............................. 35 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t .......................................... 5 388

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 295 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 258 612

Summa kronor 2 422 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 24 000

Nettoutgift kronor 2 398 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 398 000 kronor.

13:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. Kungl. Maj: t har i pro
positionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 29 och 30) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 445 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 355 000 kronor.

Den begärda anslagshöjningen är föranledd av utökning av arméförvaltningens
automatiska telefonväxel, varigenom anknytning till denna växel kan
beredas såväl civilförvaltningen som sjukvårdsstyrelsen.

47

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet har funnit behövligt, att ifrågavarande telefonväxel utökas och
tillstyrker den härför äskade medelsanvisningen. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna
i övrigt har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse,

14:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöning-ar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 30—35) att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för försvarets
sjukvårdsstyrelse, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för försvarets sjukvårdsstyrelse, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1951/52, dels ock till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 480 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att till förste expeditions vakt i Ca 11
uppflytta en expeditions vaktstjänst i Ca 10, att ytterligare tre tjänster för kontorsbiträden
i Ca 8 inrättas enligt den reglerade befordingsgången samt att en
byråsekreterartjänst i Ca 24 på övergångsstat på grund av avgång avföres ur
personalförteckningen.

Departementschefen har framhållit, att chefen för inrikesdepartementet vid
anmälan av frågan om medel till medicinalstyrelsens skärmbildscentral förordat
överflyttning till skärmbildscentralen av tuberkulossektionen jämte
skärmbildsarkivet vid sjukvårdsstyrelsen. Vid bifall till detta förslag komma
avlöningskostnaderna vid sjukvårdsstyrelsen att minska med dels 6 336 kronor,
motsvarande nu utgående arvode till chefen för tuberkulossektionen, och dels
avlöningen till ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, 5 754 kronor.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera godkänt förslaget
om överflyttning till medicinalstyrelsens skärmbildscentral av tuberkulossektionen
jämte skärmbildsarkivet vid sjukvårdsstyrelsen — tillstyrka Kungl.
Maj ds förslag under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarets sjukvårdsstyrelse
uppföra ytterligare tjänster för en förste expeditionsvakt i lönegrad
Ca 11 och tre kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 samt ur förteckningen
avföra en tjänst för byråsekreterare i lönegrad Ca 24
på övergångsstat och en tjänst för expeditionsvakt i lönegrad
Ca 10;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsstyrelse,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 134000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ...................................... 61 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 25 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 224 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis.............................. 48 000

Summa kronor 492 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis................................ 42 000

Nettoutgift kronor 450000

c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

15:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 7, s. 35 och 36), innebärande
en anslagshöjning med 8 000 kronor, som avser delposten till övriga
expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.

Krigsmaterielverket.

16:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 36—38) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Krigsmaterielverket:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 465 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 385 000 kronor.

Vid den utredning, som legat till grund för chefens för civildepartementet
(Bil. 2. För flera huvudtitlar gemensamma frågor) framlagda förslag beträffande
maskinistpersonalen, förutsattes följande personalförändringar vid
krigsmaterielverket. Sju maskinister i Ce 15 skulle tillkomma, två av dem i
utbyte mot två befintliga extra maskinister i Cg 15. Återstående fem nytillkommande
maskinisttjänster vore avsedda att ersätta samma antal vid verket
tjänstgörande tyghantverkare av 1. klassen vid tygstaten och borde få tillsättas
först i samband med att dylika beställningshavare avginge ur tjänst. Vidare
skulle tillkomma sju reparatörer i Ce 11 och 14 eldare i Ce 9 samt medgivande
lämnas att vid verkets lokalförvaltningar säsonganställa eldare till ett antal
motsvarande 65 tjänstgöringsmånader. Med undantag för eldarpersonalen har

Statsutskottets utlåtande nr 4.

49

departementschefen för nästa budgetår räknat med dessa personalförändringar.
Vad eldarpersonalen beträffar torde det, framhåller departementschefen, med
hänsyn till nyligen genomförda moderniseringar vid vissa anläggningar vara
tillfyllest att inrätta en eldartjänst, vilken i enlighet med förslaget beträffande
maskinistpersonalen bör placeras i Ce 10, samt räkna med 48 tjänstgöringsmånader
för säsonganställda eldare.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 130000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis .................................... 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.
................................................. 2 010000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 256 000

Summa kronor 2 513000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 48 000

Nettoutgift kronor 2 465 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 2 465 000 kronor.

17:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. Krigsmaterielverket: Förråds organisationen

in. m. Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell

krigsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkterna 9—11, s. 38 och 39), innebärande beträffande förstnämnda
båda anslag oförändrade belopp och beträffande sistnämnda anslag en
minskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Krigsmaterielverket: Omkostnader ett förslagsanslag av
310 000 kronor;

b) till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. ett
förslagsanslag av 1 160 000 kronor;

c) till Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell krigsberedskap
ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

4—S6G 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 4.

50

Statsutskottets utlåtande nr 4.

18:o) Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap.
I enlighet med Ivungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkt 12, s. 40), innebärande att anslaget liksom för innevarande budgetår
uppföres med endast ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Engångskostnader
för industriell krigsb er edskap för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

Fortifikationsförvaltningen.

19:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj;t i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 1 470 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 8, s. 58—64) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för fortifikationsförvaltningen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 470 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 515 000 kronor.

Departementschefen har i anslutning till sitt i det föregående under
punkten 6 i detta utlåtande redovisade förslag beträffande maskinistpersonalen
vid försvaret räknat med följande personalförändringar vid
fortifikationsförvaltningen. En befintlig tjänst för maskinist i Ca 16, som blir
vakant vid utgången av budgetåret 1950/51, indrages. Följande tjänster utbytas
mot nya tjänster, nämligen en eldare av 1. klass i Ca 11 mot reparatör
i Ca 13, en maskinist i Ce 16 mot maskinmästare i Ce 19, en maskinist
av 2. klass i Ce 12 mot maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 11 mot värmeskötare
i samma lönegrad och tre eldare av 2. klass i Ce 9 mot eldare i
Ce 10. Två reparatörer i Ce 11 och två eldare i Ce 10 tillkomma. Kollektivavtalsanställda
eldare erfordras icke.

Enligt meddelade bestämmelser för byggnads- och reparationsberedskapens
förråd skola kostnaderna för avlöningar vid dessa förråd bestridas
av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Dessa avlöningskostnader,
vilka utgöras av arvoden och ersättningar till nio förrådsföreståndare och
uPPgå till 7 500 kronor, har fortifikationsförvaltningen beräknat under anslaget
till byggnads- och reparationsberedskapens övningar.

Med hänsyn till den ökning av verksamheten på befästningsområdet som
avses komma till stånd har den i statsverkspropositionen (Bil. 2, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor) föreslagna reduceringen av avlöningskostnader
ansetts icke böra avse fortifikationsförvaltningens befästningsbyrå.
Med tillämpning i övrigt av principerna för denna reducering ha avlönings -

Statsutskottets utlåtande nr 4. 51

kostnaderna vid fortifikationsförvaltningen ansetts böra minskas med i runt
tal 33 600 kronor, vilket belopp fråndragits icke-ordinarieposten.

I anledning av ett utav fortifikationsförvaltningen efter förhandlingar med
vederbörande personalorganisationer avgivet förslag bär Kungl. Maj:t genom
beslut den 8 december 1950 meddelat vissa bestämmelser rörande anställnings-
och löneförhållandena för viss icke-ordinarie personal vid fortifikationsförvaltningen.
Beslutet ansluter sig till de riktlinjer angående tjänsteförteckningsrevision
inom försvaret, som fastställts vid 1947 års riksdag.
Att beslutet meddelats först nu sammanhänger med ämbetsverkets under de
senaste åren genomförda omorganisation. Beslutet innebär, att för ett flertal
befattningshavare med extra anställning inrättats extra ordinarie befattningar
samt att även befattningshavare, som tidigare varit anställda mot arvode,
blivit inplacerade i lönegrader med rätt till extra ordinarie anställning.
Befattningshavare som placerats i högre lönegrader än 24 ha emellertid
i avvaktan på beslut av riksdagen endast kunnat erhalla extra anställning.
Sålunda ha enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut inrättats två befattningar
för byråingenjör i Cg 27 med avlöning från avlöningsanslag och
avsedda den ena för befästningsbyrån och den andra för kasernbyrån. Därjämte
ha med avlöning från annat anslag än avlöningsanslag inrättats dels
en befattning för förste byråingenjör i Cg 29, placerad å byggnadsbyrån,
dels ock för tidigare arvodesanställda tjänstemän en befattning för arkitekt
och tre befattningar för byråingenjör i Cg 27 med placering å byggnadsbyrån
ävensom en dylik befattning å befästningsbyrån.

Då enligt de av statsmakterna fastställda riktlinjerna extra ordinarie anställning
bör beredas jämväl de befattningshavare i 27 och högre lönegrader,
om vilka det här rör sig, föreslår departementschefen, att i personalförteckningen
för fortifikationsförvaltningen uppföras under respektive rubriker för
extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 två befattningar för
byråingenjör i Ce 27 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
samt en befattning för förste byråingenjör i Ce 29, en befattning för
arkitekt i Ce 27 och fyra befattningar för byråingenjör i Ce 27 med avlöning
från annat anslag än avlöningsanslag. Någon ökning av medelsbehovet under
fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag för nästa budgetar föranledes ej
härav.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits har anslaget för budgetåret 1951/52
beräknats till 1 470 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
förordade ändringarna i ämbetsverkets personalförteckning liksom ej
heller mot de förändringar i övrigt beträffande verkets personaluppsättning
som departementschefen i detta sammanhang föreslagit. Vad beträffar maskinistpersonalen
får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående under
punkten 6 anfört.

Mot beräkningen av anslaget liar utskottet icke något att erinra.

52

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra en tjänst
för reparatör i lönegrad Ca 13 samt ur förteckningen under
samma rubrik utesluta tjänster för en maskinist i lönegrad
Ca 16 och en eldare av 1. klass i lönegrad Ca 11;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 24 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
uppföra två tjänster för byråingenjör i lönegrad
Ce 27;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag uppföra en tjänst
för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 samt en tjänst för
arkitekt och fyra tjänster för byråingenjör i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, forsla g sv is .. 440000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis .................................... 126 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 9 660

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 826 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis......... 157 340

Summa kronor 1 559 000

Särs/cilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, fmslagsvis .............................. 89 000

Nettoutgift kronor 1470 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 470 000 kronor.

20:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Fortifikationsförvalt ningen:

Forskningsverksamhet m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 14 och 15, s. 40—42), innebärande
beträffande förstnämnda anslag en höjning med 10 000 kronor och beträffande
sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 220 000 kronor;

b) till Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m.
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

53

21 :o) Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar in. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkt 16, s. 42 och 43) får utskottet — under erinran om att
anslaget för budgetåren 1946/51 uppförts med allenast formella belopp —
hemställa,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Byggnadsoch
reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

22:o) Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
materiel. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt
17, s. 43 och 44) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.

Beträffande frågan om formen för redovisningen av omsättningen vid byggnads-
och reparationsberedskapens förråd av maskiner m. m. har riksräkenskapsverket
ansett det önskvärt, att redovisningen av omsättningen vid förråden
hålles åtskild från medelsredovisningen för beredskapens övningar.
Förrådsomsättningen borde därför enligt riksräkenskapsverkets mening redovisas
över reservationsanslaget till engångsanskaffning av maskiner m. m. för
byggnads- och reparationsberedskapen. Departementschefen har även funnit
det lämpligt att det anslag, varå omsättningen vid beredskapens förråd skall
redovisas, årligen förnyas. Departementschefen har därför föreslagit, att ett
särskilt reservationsanslag för ändamålet uppföres på riksstaten för budgetåret
1951/52. Till detta anslag har synts böra överföras den behållning som förefinnes
på det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till engångsanskaffning
av maskiner m. in. för byggnads- och reparationsberedskapen.
Särskild medelsanvisning under anslaget har ansetts icke erforderlig för nästa
budgetår, varför anslaget föreslagits skola upptagas med ett formellt belopp
av 100 kronor. Anslaget bär ansetts lämpligen böra benämnas Fortifikationsförvaltningen:
Byggnads- och reparationsberedskapens materiel.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen föreslagit
i fråga om formen för redovisningen av omsättningen vid byggnads- och
reparationsberedskapens förråd av maskiner m. m. och tillstyrker att särskilt
anslag med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Byggnadsoch
reparationsberedskapens materiel för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.

Arméförvaltningen.

23:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 18, s. 44—46), innebärande förutom

54

Statsutskottets utlåtande nr 4.

automatiska kostnadsförändringar inrättande av ytterligare elva ordinarie

kontorsbiträdestjänster enligt den reglerade befordringsgången, får utskottet

— under erinran att anslaget för innevarande budgetår uppförts med 1 440 000

kronor — hemställa,

7 *

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra
ytterligare 11 tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 340 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis .................................... 365 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 18 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 716 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 161 000

Summa kronor 1 600 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 250 000

Nettoutgift kronor 1350 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kronor.

24:o) Arméförvaltningeu: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 19, s. 46 och 47), innebärande
en av belastningen föranledd anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 510 000 kronor.

Mardnförvaltningen.

25:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 20, s. 47—49), innebärande i huvudsak
förutom automatiska kostnadsförändringar inrättande av ytterligare två
ordinarie kontorsbiträdestjänster enligt den reglerade befordringsgången, får
utskottet — under erinran att anslaget för innevarande budgetår uppförts med
655 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för marinförvaltningen uppföra
ytterligare två tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

55

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis —
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........

Eörligt tillägg, förslagsvis..............................

225 000

170000

7 200
242 000
74 800

Summa kronor 719 000

Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis....................

119000

Nettoutgift kronor 600 000

c) till Marinförvaltningen: Avlöningar förbudgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 600000 kronor.

26:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts i
propositionen nr 1 framställda förslag'' (punkt 21, s. 49 och 50), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.

Flygförvaltningen.

27: o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 50—52) att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 55)
hemställts, att riksdagen måtte besluta att å flygförvaltningens stat upptaga
en befattning såsom förste byråingenjör (chef för flygfältsbyråns underhållssektion)
i Ce 29 i stället för Cg 28.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 896 000 kronor.
Flygförvaltningen har framställt vissa förslag om personalförändringar,
därvid ämbetsverket upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande bud -

56

Statsutskottets utlåtande nr 4.

getår framställda förslag om att bereda en förste byråingenjör, som innehar
extra tjänst i Cg 28, extra ordinarie anställning i Ce 29.

Departementschefen har framhållit, att han icke nu kan tillstyrka något
av de förslag till personalförändringar vid flygförvaltningen för nästa budgetår,
som ämbetsverket framställt.

Departementschefens förslag under förevarande punkt avser i huvudsak
automatiska kostnadsförändringar samt av belastningen föranledd anslagsminskning.

Utskottet. Den extra tjänst i Cg 28, vars innehavare enligt motionen 11:55
föreslagits skola beredas tjänst såsom förste byråingenjör i Ce 29, är avsedd
för chef för underhållssektionen inom flygförvaltningens flygfältsbyrå. Byråns
övriga sektioner, nämligen planerings- och konstruktionssektionen, arbetssektionen
samt beredskapssektionen, förestås de två förstnämnda av förste byråingenjörer
i Ce 29 och den sistnämnda av byråingenjör i Ce 27. Såvitt utskottet
kunnat finna äro de arbetsuppgifter, som åligga chefen för underhållssektionen,
i stort sett likvärdiga med dem, som åligga cheferna för de båda sektioner
vilkas chefer inneha ställning som förste byråingenjör i Ce 29. Anledning
torde därför saknas att för underhållssektionens chef avse lägre löneställning.
Erinras må att såväl försvarets civilförvaltning som statens lönenämnd förordat,
att ifrågavarande sektionschef uppflyttas i lönegrad. Med hänsyn till
nämnda förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka, att i enlighet med
motionärens förslag inrättas en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 i utbyte
mot den befintliga extra tjänsten i Cg 28. Merkostnaden härför utgör såsom
av motionen framgår omkring 590 kronor för år.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet under anslaget har
utskottet i och för sig intet att erinra. En lönegradsuppflyttning i enlighet
med nyssnämnda förslag av chefen för flygfältsbyråns underhållssektion torde
emellertid böra föranleda att anslaget i förhållande till Kungl. Maj ris förslag
uppräknas med i runt tal 1 000 kronor till 751 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ris förslag och med
bifall till motionen II: 55,

a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra
ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 280 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ...................................... 100 000

Statsutskottets utlåtande nr 4.

57

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 8 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 351 000

Anm. Om tjänsten såsom chef för materielavdelningens normaliebyrå
besättes med innehavare i lönegrad Ca 31, skall av
denna post innehållas ett belopp, beräknat efter 16 500 kronor
för helt budgetår.

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 76 400

Summa kronor 816 000

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis ................................ 65 000

Nettoutgift kronor 751 000

c) till Flyg förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 751 000 kronor.

28:o) Flygförvaltningen: Omkostnader, I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 23, s. 52 och 53), innebärande en
anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

FÖRSVARSKRAFTERNA.

FÖRSVARSSTABEN.

29:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj:t liar i propositionen nr 1
föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 54—65) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för försvarsstaben, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 027 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att medel beräknas för anställande av
ytterligare två biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom att två tjänster
för kontorsbiträde i Ca 8 inrättas enligt den reglerade befordringsgången.
För prisutjämningstillägg räknas med en kostnadsökning av 285 000 kronor.

Med anledning av ett av överbefälhavaren framlagt förslag om en försvarshögskola
för högre försvarsstudier har departementschefen framhållit, att en
ordnad studieverksamhet på detta område bör komma till stånd och att denna
verksamhet bör omhänderhavas av de militära myndigheterna. Departementschefen
har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka överbefälhavarens förslag,
att beslut fattas redan nu om att en särskild utbildningsanstalt inrättas för
ändamålet, överbefälhavaren har föreslagit en provisorisk organisation under

58

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ett övergångsår och icke tagit slutlig ställning till hur verksamheten skulle
bedrivas under denna provisorietid. Departementschefen har ansett det lämpligt,
att erfarenheterna från verksamheten under detta första år avvaktas, innan
ställning tages till frågan, hur verksamheten i fortsättningen skall vara
organiserad.

Redan under innevarande budgetår måste, framhåller departementschefen,
vissa förberedelser vidtagas för att verksamheten skall kunna påbörjas under
hösten 1951. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1951/52 ha beräknats
till 26 200 kronor, varav 16 200 kronor under förevarande anslag och
10 000 kronor under försvarsstabens omkostnadsanslag.

Utskottet. Enligt utskottets mening tala vissa skäl för anordnande av här
avsedda högre försvarsstudier. Utskottet kan emellertid icke tillstyrka överbefälhavarens
förslag att- beslut redan nu fattas om att en särskild försvarshögskola
skall inrättas för ändamålet utan anser i likhet med departementschefen
att med ställningstagande härtill får anstå i avvaktan på erfarenheterna
från den provisoriska organisation på området, som avses skola igångsättas
under nästa budgetår. Äskade medel för bestridande av kostnaderna för
studieverksamheten under nämnda budgetår böra anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarsstaben uppföra ytterligare
två tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis.................... 312 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 39 500

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis ____ 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis.. 14 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis.......... 40 000

f) Prisutjämningstillägg.................... 490000

1185 000
306 800
33 000

930 500

Statsutskottets utlåtande nr 4.

59

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 374 200

6. Körligt tillägg, förslagsvis .......................... 216 500

Summa kronor 3046 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 216 000

Nettoutgift kronor 2 830 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 7 027 000 kronor.

30:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts d propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 25, s. 65 och 66), innebärande en
anslagsökning med 160 000 kronor, varav 125 000 kronor avse försvarsväsendets
radioanstalt m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 570 000 kronor.

31 :o) Försvarsstaben: Övningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 26, s. 66), innebärande en anslagsminskning
med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: övningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kronor.

32:o) Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor. Försvarsstaben: Anskaffning
och underhåll av materiel. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 27 och 28, s. 66—68), innebärande
beträffande förstnämnda anslag främst en av ökade kostnader för
framställning av kartor föranledd anslagshöjning med 40 000 kronor och beträffande
sistnämnda anslag en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor ett reservationsanslag
av 90 000 kronor;

b) till Försvarsstaben: Anskaffning och underhäll av materiel
ett reservationsanslag av 288 000 kronor.

ARMÉN.

Avlöningar in. in. till fa;st anställd personal.

33:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 29) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 119 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t

60

Statsutskottets utlåtande nr 4.

i förberörda proposition nr 110 (punkt 9, s. 64—116) föreslagit riksdagen att
dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som i särskild ordning
överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehall
som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts
brev den 2 juni 1950 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av arméns personalförteckningar för budgetåret 1950/51, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1951/52, dels och till
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 122 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svärd m. fl. (I: 118) och den andra inom andra kammaren av herr Edström
m. fl. (11:93), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att en
kommendantsbeställning skall inrättas för Göteborgs garnison, att denna befattning
skall bestridas av befälhavaren för Göteborg—Halmstads försvarsområde
samt att kommendanten i Göteborg, tillika försvarsområdesbefälliavare
för Göteborg—Halmstads försvarsområde, skall tilldelas tjänsteställning
i likhet med överste i lönegrad Mo 14,

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (1:394), i
vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta tre hälsovårdsinspektörsbefattningar
i Ce 20 med placering vid I., III. och IV. militärområdesstaberna,

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (1:396),
i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
(nr 110) angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 m. m. måtte medgiva att till innehavare
av läkarbeställning vid förband, där vakans finnes i annan vid förbandet
enligt gällande stat upptagen dylik beställning, måtte få utbetalas ersättning
med 25 kronor per dag samt att de nya befattningarna vid fältläkarkåren
måtte bestämmas till 50, varav 25 bataljonsläkare,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Henriksson och Ekdahl väckt
motion (11:526), i vilken hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl.
Maj:ts proposition nr 110 måtte besluta, att tjänsterna såsom hästskötare i
9 lönegraden vid remontdepåerna ombildas till tjänster såsom remontdressörer
i 11 lönegraden.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde
beträffande de likalydande motionerna få hänvisas till motionen II: 93.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

61

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse för de av departementschefen
förordade ändringarna i personalförteckningarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. För de
av departementschefen i övrigt föreslagna personalförändringarna m. m. redogör
utskottet endast i den mån detta med hänsyn till väckta motioner eller eljest
ansetts erforderligt. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i statsrådsprotokollet. För närmare kännedom om de av
departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. Vid 1948 års riksdag (prop. 206, rd. skr. 369) fattades principbeslut,
att krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan skulle sammanföras
till en gemensam högskola. Denna sammanslagning av skolorna har nu föreslagits
skola komma till stånd. I fråga om benämningen på den sammanslagna
skolan, vilken varit föremål för delade meningar, har departementschefen för
sin del föreslagit, att namnet krigshögskolan (KHS) bibehålies.

Departementschefen har vidare förordat, att de truppslagsofficersskolor,
som för närvarande äro förlagda i anslutning till artilleri- och ingenjörhögskolan
—- artilleri-, luftvärns-, ingenjör- och signalofficersskolorna — sammanslås
till en artilleri- och ingenjörofficersskola (AIOS). Den av 1948 års
riksdag likaledes i princip beslutade samordningen av alla arméns truppslagsofficersskolor
kan av brist på lämpliga lokaler ännu icke helt genomföras.

Som chef för AIOS avses beställning i Ma 11 eller Ma 10, varvid den nuvarande
överstebeställningen för chef för AIHS avses skola utgå.

De viktigaste ämnesgrupperna vid KHS anses böra representeras av lärare
med långvarig erfarenhet av högskoleundervisning. För att säkerställa detta
torde enligt departementschefen möjlighet böra föreligga att med bibehållande
av lärarbefattningarna befordra lärarna i fråga till överstelöjtnanter.
Departementschefen förordar därför, att tre beställningar för major eller
kapten, avsedda för lärarbefattningar som här avses, utbytas mot beställningar
för överstelöjtnant eller major.

En nu för AIHS avsedd arvodesbefattning i 1:29 för redogörare och
bibliotekarie har föreslagits skola indragas.

3. Departementschefen förordar, att en förvaltarbestälkiing (Ma 6) vid
intendenturkåren, som övergångsvis utnyttjas för intendenturförrådsförvaltare
vid K 1, får bibehållas tills vidare intill dess den planerade mobiliseringscentralen
kommit till stånd.

4. En befintlig arvodesbefattning i 1: 29 för chefen för centralförrådet
i Växjö föreslås skola indragas.

8. Departementschefen tillstyrker att en kaptensbeställning, avsedd för en
radarutbildad officer vid arméstabens luftvärnsavdelning, inrättas på luftvärnets
stat. För att undvika statökning har som ersättning för denna beställning
vid luftvärnet, som sålunda skulle tillkomma, en av de kaptensbeställningar
som bli övertaliga vid sammanslagningen av A 5 och A 8 föreslagits
skola indragas.

62

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för arméingenjörkårens
sammansättning föreslås skola tillkomma två armédirektörsbeställningar av

2. graden i Ca 31 i utbyte mot två arméingenjörsbeställningar av 1. graden
i Ce 29. En beställning för armédirektör i Ca 30 kan indragas.

10. Som ett led i tygstatens planenliga utbyggnad föreslår departementschefen,
att följande beställningar tillkomma, nämligen en tygverkmästare av

1. klassen Ca 21, en tygverkmästare av 2. klassen Ca 19, tre tyghantverkare av

1. klassen Ca 18, fem tyghantverkare av 2. klassen Ca 16 och 40 armétekniker
Ca 12. I samband härmed kunna 20 furirsbeställningar vid tygstaten indragas.

11. I samband med den omläggning av utbildningsgången för värnpliktiga
läkare m. fl., varom bestämmelser utfärdats, måste befälstillgången vid trängförbanden
ökas. Departementschefen tillstyrker, att som ett första steg härutinnan
inrättas ytterligare tio sergeantbeställningar.

12. Med hänsyn till önskvärdheten av att kunna i beräknad omfattning begränsa
manskapsrekryteringen är det, framhåller departementschefen, angeläget
att överfurirskadern utbygges planenligt. En viss försiktighet har härutinnan
iakttagits på grund av ovissheten om tillgång till erforderligt antal
befattningar för att placera överfurirer som lämna den egentliga trupptjänsten.
Arméchefen har nu pekat på nya arbetsuppgifter, för vilka skulle kunna avses
överfurirer. Huruvida överfurirer skola komma i fråga för dessa arbetsuppgifter
är dock, framhåller departementschefen, till stor del beroende av
vilken ställning som kommer att tagas till ett förslag av statens organisationsnämnd
om organisationen av försvarsområdesstaberna. I avvaktan på
prövningen av detta förslag föreslår departementschefen, att ökningen av överfurirskadern
alltjämt något begränsas. Enligt departementschefens förslag
skulle antalet överfurirer för nästa budgetår ökas med 100. Antalet skulle
då bli (1 265 + 100 =) 1 365 med den fördelning på truppslag och skolor
in. m. som framgår av förslaget till personalförteckning.

13. För närvarande finnas för utbildning och skötsel av hästar vid remontdepåerna
tjänster för 38 remontdressörer i 11 lönegraden, varav 25 extra
ordinarie och 13 extra, samt 67 hästskötare i 9 lönegraden, varav 46 extra
ordinarie och 21 extra.

Arméchefen har utgått från att jämväl under budgetåret 1951/52 skola utbildas
500 remonter enligt samma grunder som för innevarande budgetår. Det
sammanlagda behovet av remontdressörer och hästskötare beräknar arméchefen
till 103 mot för närvarande 105. I fråga om löneställning och anställningsform
för här avsedd personal har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Remontdressörer och hästskötare utförde i huvudsak samma arbetsuppgifter.
Olikheterna i benämning och avlöning hade därför väckt missnöje och
försvårat personalens rationella utnyttjande. Med anledning härav ville
arméchefen föreslå, att ifrågavarande personalgrupper sammanfördes till en,
nämligen remontdressör Ce 11. Före slutlig anställning skulle dock vederbörandes
lämplighet prövas under en 3-årig aspiranttid i Ce 9. Då 16 av de
nu såsom extra tjänstemän anställda remontdressörerna och hästskötama erfordrades
under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1954, syntes det skäligt,
att de erhölle de med extra ordinarie anställning förenade förmånerna. Huvud -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

63

delen av denna personal utgjordes för övrigt av till remontdepåerna överförda
f. d. remontryttare Ce 11, som blivit övertaliga vid förbanden och av
Kungl. Maj:t medgivits tillstånd att bibehålla extra ordinarie anställning.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens
beräkning av det sammanlagda behovet av remontdressörer och hästskötare
vid remontdepåerna under budgetåret 1951/52. Däremot har departementschefen
icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att nu till 11 lönegraden
uppflytta de för närvarande i 9 lönegraden placerade tjänsterna. Departementschefen
har härvid erinrat om att han vid anmälan av propositionen
1949:135 (s. 100) särskilt framhöll att, såsom arméchefen förutsatt, i
remontdressörernas arbetsuppgifter borde ingå även hästvård och att hästskötarna
borde vara skyldiga att deltaga i remontutbildningen. I anledning
av ett vid 1949 års riksdag motionsvis framställt yrkande om att upptaga
samtliga berörda tjänster såsom remontdressörer i Ce 11 uttalade vidare
statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 155 (s. 30), att vissa
fördelar kunde vara förenade med att viss befordringsgång tillämpades beträffande
ifrågavarande personal och att här avsedda tjänster alltså differentierades
i lönehänseende.

Tjänstebenämningen för de båda för Herrevadsklosters och Gudhems
remontdepåer avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna i 1:20 föreslås
skola ändras till förvaltningsunderofficer.

14. Sjukvårdspersonal m. m. I gällande personalförteckning finnas för fältläkarkåren
uppförda •—- förutom beställningar för arméöverläkare och 7 fältläkarbeställningar
— beställningar för 40 regementsläkare i Ca 29 och 50
bataljonsläkare, varav 17 i Ca 27 och 33 i Ca 25. Regements- och bataljonsläkarbeställningarna
äro fördelade på förband m. m. med två läkare vid de
större och en läkare vid de mindre förbanden.

Förutom dessa för ständigt tjänstgörande läkare avsedda beställningar
finnas vid armén arvodesbefattningar för läkare, vilkas innehavare äro skyldiga
fullgöra viss årlig tjänstgöring, nämligen 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren
och 75 fältläkarstipendiater. Båda dessa läkarkategorier ha en årlig
tjänstgöringsskyldighet om högst 60 dagar. Årsarvoden utgå till bataljonsläkare
vid fältläkarkåren med 3 900 kronor och till fältläkarstipendiat med
2 340 kronor jämte rörligt tillägg å arvodena enligt för lönegradsplacerad
personal gällande grunder. Under föreskriven tjänstgöring uppbära båda
läkarkategorierna dagarvode med 10 kronor vid tjänstgöring inom och 17
kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

För att tillgodose läkarbehovet vid vakanser och behov av extra läkarhjälp
ha särskilda anordningar vidtagits.

I enlighet med bemyndigande av 1923 års riksdag (statsverksprop., fjärde
huvudtiteln, s. 40 o. f.) har Kungl. Maj:t genom brev den 4 maj samma år
förordnat, att till innehavare av läkarbeställning vid arméns truppförband
må tills vidare, efter Kungl. Maj:ts beprövande, såsom ersättning för ökat
arbete med anledning av vakans i annan läkarbeställning vid samma truppförband
utbetalas gratifikation med 6 kronor om dagen.

64

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Enligt av Kungl. Maj:t för varje budgetår meddelade bestämmelser, senast
den 14 juli 1950 för budgetåret 1950/51, må — i den mån behovet av extra
läkarhjälp vid armén, marinen eller flygvapnet icke kan tillgodoses med till
förfogande stående tjänstgöringsskyldiga läkare —• vederbörande försvarsgrensöverläkare
träffa avtal med vid krigsmakten anställd icke tjänstgöringsskyldig
militärläkare eller, där så lämpligen kan ske, med läkare tjänstgörande
vid annan försvarsgren eller med civil läkare att förrätta läkartjänst vid
armén, marinen eller flygvapnet. Då fråga härvid är om uppehållande av
lönegradsplacerad tjänst må vid krigsmakten anställd icke ständigt tjänstgörande
läkare eller civil läkare uppbära dagarvode med belopp motsvarande
högst daglönen i lägsta, löneklassen i den lönegrad, till vilken den uppehållna
tjänsten är hänförd. Yid försvaret anställd ständigt tjänstgörande läkare,
vilken åtager sig uppdrag att bestrida läkarvård vid förband tillhörande annan
försvarsgren än den vid vilken han tjänstgör och ej är skyldig att utan ersättning
bestrida läkarvården, må för sådant uppdrag åtnjuta dagarvode av högst
15 kronor i ett för allt såvitt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda
beslutar.

I skrivelse den 27 december 1950 har chefen för armén efter samråd med
försvarets sjukvårdsstyrelse hemställt dels att till innehavare av läkarbeställning
vid förband, där vakans finnes i annan vid förbandet enligt gällande
stat upptagen dylik beställning, måtte få utbetalas ersättning med 25 kronor
per dag för det ökade arbete, som åvilade honom under tid han jämte egen
tjänst uppehölle den vakanta beställningen på grund av att vikarie icke kunde
beordras eller anställas, dels ock att vid armén måtte få anställas ytterligare
30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 20 fältläkarstipendiater. Av skrivelsen
inhämtas bland annat följande.

Vakanserna vid fältläkarkåren ha under senare år undan för undan på ett
oroväckande sätt ökat, under sista halvåret i allt hastigare tempo. Den 1
november 1950 funnos 18 vakanta. beställningar, vilket utgjorde omkring
20 % av samtliga förbandsläkartjänster. Av dessa hade 7 stått vakanta mer
än 1 år, 3 mer än V* år och övriga under kortare tid. Inom den närmaste
tiden beräknas sammanlagt fem regementsläkar- och två bataljonsläkarbeställningar
bli lediga i anledning av förtids- och pensionsavgångar.

Till ledigförklarade förbandsläkarbeställningar ha under de senaste åren
i regel ingen och i undantagsfall en sökande anmält sig. Undantagsfallen ha
merendels förekommit, när det gällt uppflyttning av bataljonsläkare till regementsläkare
inom samma garnisonsort. Under 1949 ha endast tre läkare och
under 1950 intill den 1 november endast en läkare tillförts gruppen förbandsläkare
och av dessa tillhörde två redan fältläkarkåren respektive dess reserv
och en marinläkarkårens reserv.

För närmare kännedom om innehållet i arméchefens skrivelse hänvisas
till propositionen, s. 88 och 89.

Beträffande de över arméchefens förslag avgivna yttrandena hänvisas till
propositionen s. 89 och 90.

Departementschefen har i förevarande fråga anfört följande.

»Den redogörelse som i arméchefens framställning lämnats för de nuvarande
förhållandena på armésjukvårdens område ger vid handen, att särskilda
åtgärder måste vidtagas för att nöjaktigt tillgodose behovet av läkare.
Innan resultatet föreligger av det arbete som bedrives av 1948 års militära

Statsutskottets utlåtande nr 4.

65

läkarlöneutredning, är det icke möjligt att föreslå åtgärder som kunna tänkas
på ett varaktigt sätt råda bot på de nuvarande svårigheterna. Åtgärder fölen
provisorisk förbättring av de nuvarande förhållandena måste därför vidtagas.

Jag kan emellertid icke tillstyrka arméchefens förslag att till innehavaren
av den ena läkarbeställningen vid ett tvåläkarförband skulle få utbetalas ersättning
med 25 kronor om dagen för ökat arbete i anledning av vakans i den
andra läkarbeställningen.

Däremot anser jag mig kunna tillstyrka, att antalet befattningar för arvodesanställda
läkare ökas. Jag måste emellertid föreslå, att ökningen begränsas
i förhållande till arméchefens förslag. Jag föreslår därför, att antalet
nya befattningar bestämmes till 40. Det torde vara erforderligt för att
kunna behålla läkarna i arvodesanställning, även sedan deras stipendiattid
utgått, att inrätta tjänster även för bataljonsläkare. Jag förordar, att det av
mig föreslagna antalet läkartjänster fördelas på 15 bataljonsläkare vid fältläkarkåren
och 25 fältläkarstipendiater.

En förutsättning för att de här föreslagna anordningarna att provisoriskt
förbättra sjukvårdsförhållandena vid armén skola få utnyttjas bör givetvis
vara den att behov därav föreligger på grund av vakanser i läkarbefattningarna
på aktiv stat.»

Sjukvårdsstyrelsen har föreslagit en utbyggnad av hälsovårdsorganen vid
försvaret. Till stöd härför har sjukvårdsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

De vid I.—Yl. militärområdena nu anställda desinfektörerna (Ce 17) ha
främst till uppgift att utrota råttor, ohyra och förrådsskadeinsekter samt
företaga smittreningar. De skola dessutom lämna råd och anvisningar angående
renhållning, råttsäkring, livsmedels- och furageförvaring o. s. v. Vidare
skola desinfektörema, som numera samtliga ha därför erforderlig kompetens,
jämväl anlitas för tillsyn över den allmänna hälsovården i övrigt inom försvaret,
i den mån deras tjänsteuppdrag så medgiver. Erfarenheten har emellertid
visat, att deras ordinarie verksamhet är av sådan omfattning, att mycket
ringa tid återstår för tillsyn över den allmänna hälsovården i övrigt. Framför
allt gäller detta förhållandena i I., III. och IV. militärområdena, där enbart
Syd-, Väst- och Ostkustens marindistrikt fordrar en man vardera för
dylika arbetsuppgifter. Starka skäl föreligga sålunda för att utbygga, militärområdesstabemas
och marindistriktens organ för hälsovård — icke minst med
tanke på de allvarliga verkningar på den allmänna levnadsstandarden och
hygienen som nya stridsmedel, exempelvis de bakteriologiska, kunna beräknas
få i ett kommande krig. Sjukvårdsstyrelsen inskränker sig emellertid tills
vidare till att föreslå, att en extra ordinarie hälsovårdsinspektör i Ce 20 anställes
vid vart och ett av I., III. och IV. militärområdena samt vid vartdera
Ostkustens och Sydkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen inser till fullo vikten av att sådana åtgärder vidtagas,
att hälsovården inom försvaret icke eftersättes men anser sig dock icke för
närvarande beredd att tillstyrka förslaget.

Ej heller departementschefen har ansett sig kunna biträda förslaget i fråga.

18. Departemenschefen tillstyrker att den nuvarande beställningen för kommendant
i Bodens fästning i Mo 14 omändras till en beställning i samma löne 5—966

5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt Nr 4.

66

Statsutskottets utlåtande nr 4.

grad för ställföreträdande militärbefälhavare. I samband härmed bör enligt
departementschefen den befintliga arvodesbefattningen för ställföreträdande
försvarsområdesbefälhavare för Bodens försvarsområde i 1: 34 utbytas mot
en arvodesbefattning för försvarsområdesbefälhavare med samma lönestälb
ning.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som äro förenade med montör tjänsten
i Ca 11 vid kommendantsstaben i Boden, har departementschefen tillstyrkt,
att för desamma avses tjänst för förste montör i 16 lönegraden. I avbidan på
slutligt ställningstagande till frågan om den lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens
organisation har tjänsten föreslagits skola tills vidare
uppföras såsom extra. Så länge tjänsten i Cg 16 är tillsatt och bestrides av
innehavaren av den ordinarie tjänsten bör, framhåller departementschefen,
vikarie icke få förordnas på sistnämnda tjänst.

21. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslår departementschefen att tillhopa 140 nya kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch
kontorsgöromål, nämligen

hos tjänstegrensinspektörer 3 tjänster;

vid militärbefälsstaberna 10 tjänster, av vilka 1 vid I, 2 vid III, 2 vid IT,
3 vid VI och 2 vid VII militärbefälsstaben;
vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

» » » Boden 2 tjänster;

vid försvarsområdesstaberna 8 tjänster, av vilka 1 vid Kiruna—Jokkmokks,
1 vid Kristianstads, 1 vid Härnösand—Sundsvalls, 1 vid Uddevalla, 1 vid
Norrköping—Linköpings, 1 vid Umeå—Storumans och 2 vid Kalix försvarsområdesstab; vid

infanteriet 63 tjänster, av vilka 8 vid 117, 7 vid 119, 5 vid 18, 4 vid
ettvart av II, 16, 113, 120 och I 21, 3 vid ettvart av 13, 14 och 116, 2 vid
ettvart av 12, 17, 111, 114, 115 och 118 samt 1 vid vartdera av 15 och 112;
vid kavalleriet 4 tjänster, av vilka 2 vid K 4, 1 vid K 1 och 1 vid Iv 3;
vid pansartrupperna 5 tjänster vid P 4;

vid artilleriet 13 tjänster, av vilka 3 vid A 1, 2 vid ettvart av A 2, A 3
A 4 och A 7 samt 1 vid vartdera av A 6 och A 9;

vid luftvärnet 15 tjänster, av vilka 4 vid Lv 6, 3 vid vartdera av Lv 1 och
Lv 2, 2 vid Lv 3, 2 vid Lv 4 samt 1 vid Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 7 tjänster, av vilka 1 vid Ing 1 och 3 vid vartdera
av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för S 1 Sk;
vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 1 och 3 vid T 2;
vid utbildningsanstalterna 2 tjänster, av vilka 1 vid vardera av krigsskolan
och krigshögskolan;

vid remonteringsväsendet 1 tjänst, avsedd för Gudhems remontdepå; ävensom vid

arméhundväsendet 1 tjänst.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

67

22. Departementschefen tillstyrker, att en av de befintliga sergeantbeställningarna
vid arméhundskolan utbytes mot en beställning för fanjunkare,
styckjunkare eller sergeant.

23. I propositionen 1950: 110 anmäldes de personalförändringar som föranleddes
av bifall till arméchefens förslag om rationalisering av pansarförbanden,
de motoriserade artilleriregementena och luftvärnsregementena och
framlades förslag till personalförteckningar för typregementena P 4, A 6 och
Lv 2. Förslag föreligger nu beträffande rationaliserad organisation av A 8
efter undersökningar som utförts i samband med utredningen av frågan om
sammanslagningen av A 5 och A 8. Till detta förslag återkommer utskottet i
det följande. Rationaliseringen av de övriga pansarförbanden, artilleri- och
luftvärnsregementena kommer att successivt genomföras. Departementschefen
föreslår, att erforderliga beställningar och befattningar inrättas för dessa
förband samt att medel beräknas för att anställa övrig personal vid förbanden
från och med nästa budgetår. I sammanställningen över yrkanden (prop., s.
70 och 71) ha under denna punkt upptagits de personalförändringar som bedömts
bli erforderliga för att genomföra rationaliseringarna på här ifrågavarande
områden. Personalförslagen överensstämma med de för vederbörliga
typregementen fastställda personalstaterna. Då frågan om den regionala och
lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation ännu icke lösts,
böra enligt departementschefen tills vidare inga förändringar beträffande
kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed föreslås inga beställningar
för kasernförvaltare. I övrigt föreslår departementschefen, att beställningar
för förvaltare vid P 1—P 3, Al, A 3 och A 9 samt Lv 1 och Lv 3 och
vid fälttygkåren samt befattningar för pensionerade officerare inrättas till
antal som angivits i sammanställningen över yrkanden under denna punkt
samt att indragning av beställningar för fanjunkare (styckjunkare) och befattningar
för pensionerade underofficerare vidtagas i enlighet med vad i sammanställningen
angivits. Speciella förhållanden vid de särskilda förbanden
kunna, framhåller departementschefen, komma att föranleda avvikelser från
de angivna personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för
pensionerad personal bör enligt departementschefen Kungl. Maj:t äga att
reglera de personalförändringar som sålunda komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar
vid Lv 4. Föreslagen organisation vid detta typförband för luftvärnskår
överensstämmer i sina huvuddrag med den för luftvärnsregemente fastställda.
Personalorganisationen är också i huvudsak densamma ehuru något
begränsad med hänsyn till att verksamheten vid luftvärnskår är mindre än
vid ett luftvärnsregemente.

Ehuru ställning ännu icke tagits till organisationsfrågan, föreslår departementschefen
att de personalfrågor som föranledas av en omorganisation nu
föreläggas riksdagen i den mån så är erforderligt. I enlighet med förslaget
förordar departementschefen, att för Lv 4 inrättas tre nya förvaltarbeställ
ningar, varav två på luftvärnets stat och en vid fälttygkåren. I samband där -

68

Statsutskottets utlåtande nr 4.

med borde två styckjunkarbeställningar vid luftvärnet indragas. Vidare borde
vid Lv 4 inrättas en ny befattning för pensionerad officer i arvodesbefattning
i 1:29 vid mobiliseringsavdelningen. Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar
skulle bibehållas expeditionsunderofficeren, kasernunderofficeren
och skjutplatsunderofficeren. Befattningar för föreståndare för förrådsbokföringskontor
och två expeditionsunderofficerare skulle tillkomma. Av dessa
sistnämnda avses eu för kårexpeditionen i befattning för vilken eljest i rationaliserad
organisation avses underofficer på aktiv stat och en för en ekonomigrupp
som vid luftvärnskår avses skola finnas i stället för kasernbatteri.
Ur organisationen skulle utgå befattningar för biträden i personaldetalj, åt
niobiliseringsofficer och åt regementsintendent, köksföreståndare samt tygunderofficer.

24. Sammanslagning av A 5 och A 8. Chefen för armén har framlagt förslag
beträffande de personalförändringar som bliva erforderliga i anledning av att
A 5 anslutes till A 8 samt att i samband därmed rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation
genomföres vid A 8. Förslaget grundar sig på kompletterande
undersökningar som statens organisationsnämnd utfört för att anpassa
personaluppsättningen och organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid A 8 till fastställd normalorganisation för rationaliserat motoriserat
artilleriregemente.

Särskilda förhållanden vid A 8 föranleda vissa avvikelser från normalorganisationen.
Regementet avses organiseras på tre divisioner i stället för två, av
vilka en skall vara förlagd till A6:s etablissement. Yissa hästanspända förband
måste kunna övergångsvis uppsättas, och ett mindre antal stamhästar
måste bibehållas. För uppgifter som sammanhänga med regementets befattning
med krigsförberedelsearbete inom Bodens försvarsområde avses skola,
liksom hittills, ingå en särskild artilleriavdelning i regementsstaben.

I förhållande till personaluppsättningen vid A 5 och A 8 enligt gällande
personalförteckningar och normalorganisationen för motoriserat artilleriregemente
innebär förslaget till personal för det sammanslagna regementet i korthet
följande.

Beställningen som kårchef i Ma 12 blir övertalig.

Inom ramen för befintligt antal regementsofficerare tillkomma två utöver
normalorganisationen, en chef för den tredje divisionen och chef för artilleriavdelningen.

En beställning för major eller kapten, sex kaptensbeställningar, varav en på
intendenturkårens stat, och två löjtnantsbeställningar och — beräkningsmässigt
— 3 fänriksbeställningar bli övertaliga. Härvid har räknats med att, utöver
normalorganisationen, en kapten erfordras för artilleriavdelningen samt
att befattningarna såsom biträdande mobiliseringsofficer och chef för kasernbatteriet,
för vilka i normalorganisationen avsetts pensionerade officerare, vid
A 8 skola bestridas av kaptener på aktiv stat med hänsyn till de stora svårigheter
som föreligga att tillfredsställande rekrytera arvodesbefattningar i
Boden.

I överensstämmelse med normalorganisationen tillkomma fyra förvaltare,
varav två på fälttygkårens stat. Å andra sidan utgå två förvaltare på intendenturkårens
stat, kassachef och intendenturförrådsförvaltare vid A 5.

Slatsntskotlets utlåtande nr 4.

69

Av underofficerare på aktiv stat bli åtta övertaliga, fem styckjunkare och
tre sergeanter. Härvid har av rekryteringsskäl räknats med en styckjunkare
eller sergeant på aktiv stat som stabsunderofficer vid den divisionsexpedition,
som skall vara förlagd i A 5:s etablissement, en befattning för vilken i normalorganisationen
beräknas pensionerad underofficer. Utöver normalorganisationen
erfordras därutöver två beställningar för aktiva underofficerare, av
vilka en avses för artilleriavdelningen och en beräknas för batteriadjutantsbefattning.

Inom ramen för befintligt antal överfurirsbeställningar avses för A 8 två
utöver normalorganisationen. Av dessa erfordras en för artilleriavdelningen.
Den andre avses för skötsel m. m. av regementets fasta utbildningsanordningar.
Två beställningar för hovslagaröverfurirer på kavalleriets stat kunna
indragas på grund av minskning av stamhästbeståndet.

Av sistnämnda skäl kan också den för VI. militärbefälsstaben avsedda
bataljons veterinärbeställningen indragas vid inträffande avgång.

Antalet beställningar för icke-ordinarie manskap föreslås minskat med 12
för furirer, 17 för konstaplar och 13 för vicekonstaplar och meniga. Härvid har
emellertid förutsatts, att 14 av de 72 kvarstående furirsbeställningarna skola
tagas i anspråk för ändamål, för vilka särskild personal tidigare icke beräknats.
Av dessa 14 beställningar avses sex för vaktchefer vid anläggningarna i Bodens
fästning och åtta för vaktchefer vid A8:s och A5:s etablissement. För bevakning
inom fästningen finnas nu nio vaktmästare i Ce 9, vilket antal har angivits
icke vara tillräckligt för att arbetstidslagens bestämmelser skola uppfyllas. Beställningarna
för de sex furirer som alltså skulle komplettera denna vaktstyrka
föreslås skola i samband med den planlagda utökningen av överfurirskadern
utbytas mot överfurirsbeställningar. Med hänsyn till att rekryteringen
av fast anställt underbefäl är gynnsam vid A 8 föreslås att de nio vaktmästartjänsterna
efter hand skola utbytas mot motsvarande antal furirsbeställningar.

Av nuvarande befattningar för pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar
kvarstå en expeditionsunderofficer, en kasernunderofficer och en
skjutfältsunderofficer. Övriga 12 befattningar utgå. I stället tillkomma en föreståndare
för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Av ordinarie civil personal bli en kontorist i Ca 13 och en köksföreståndare
i Ca 12 övertaliga. Antalet kanslibiträden i Ca 11 bör ökas med två. Fn tjänst
för biträdande köksföreståndare i Ca 10 vid A 5 överföres till 119 i anledning
av att den till A 5 förlagda delen av A 8:s personal föreslås skola utspisas
vid 119.

I fråga om extra ordinarie civil personal innebär förslaget slutligen minskning
med tjänster för två förrådsvaktmästare, sex remontryttare, sju biträden
för skriv- och kontorsgöromål samt 12 ekonomibiträden, varav 2 i Ce 3 och 10
i Ce 2.

I förhållande till normalorganisationen innebär förslaget ökning med eu
förrådsvaktmästare och 3 förrådsmän, huvudsakligen på grund av den delade
förläggningen, samt, övergångsvis, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

De beställningar vid nuvarande A 5 och A 8 för militär ordinarie personal
som icke erfordras för fredstjänsten vid det sammanslagna A 8 äro sålunda
•ni kårchef, eu major eller kapten, sex kaptener, två löjtnanter, två förvaltare,
fem styckjunkare och tre sergeanter. Beträffande dessa beställningar föreslår
armécliefen, att två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren skola indragas
vid uppkommande ledighet, samt att två styckjunkarbeställningar skola indragas
i samband med att befordran sker till nyinrättade förvaltarbeställningar
vid eller för regementet. Kaptensbeställningen för regementsintendent bör eu -

70

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ligt arméchefen icke indragas, enär den kunde komma att erfordras för Bodens
försvarsområde enligt det förslag till ändrad organisation vid försvarsområdesstaberna
som avses skola framläggas inom den närmaste tiden.

Övriga här ifrågavarande beställningar kunna enligt arméchefens mening
icke indragas, enär de äro erforderliga för krigsorganisationen, vilken icke
minskas genom att fredsutbildningen lägges ned vid A 5. Beställningarna föreslås
skola utnyttjas vid vissa skolor och staber inom armén, där stort behov av
beställningar finnes. En dylik anordning skulle också medföra minskning i de
traktamentskostnader som nu föranledas av kommenderingar till centrala
skolor av befäl från truppförbanden som chefer, lärare och instruktörer.

Departementschefen har i förslaget till personalförteckningar räknat med
den personaluppsättning för stabs- och förvaltningstjänsten vid A 8 som arméchefen
föreslagit.

Beträffande arméchefens förslag i fråga om personal som blir övertalig i
anledning av rationaliseringen och sammanslagningen av förbanden har departementschefen
anfört följande.

»Om för tyg- och intendenturtjänsten vid Bodens försvarsområdesstab skall
avses aktiv chefspersonal eller som nu pensionerade officerare i arvodesbefattningar,
är en fråga som får prövas i samband med det förslag beträffande
försvarsområdesstabernas organisation som kommer att inom kort ingivas av
chefen för armén. Jag har intet att erinra emot att de två kaptensbeställningar
för tygofficer och intendent som bli övertaliga tills vidare utnyttjas
för ändamålet. De motsvarande arvodesbefattningarna skola i så fall hållas
vakanta.

Två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren, en förrådsförvaltare och
en kassachef, böra indragas. Två beställningar för styckjunkare skola indragas
i samband med att befordran sker till nyinrättade förvaltarbeställningar
vid eller för regementet.

Såsom föreslagits bör batalj onsveterinärbeställningen vid VI. militärbefälsstaben
indragas vid uppkommande vakans och antalet beställningar för
hovslagaröverfurir vid kavalleriet minskas med två.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att såsom vaktchefer vid anläggningarna i
Bodens fästning avses överfurirer och godtager förslaget att tills vidare bibehålla
sex eljest övertaliga furirsbeställningar för ifrågavarande bevakningsuppgifter.
Jag är däremot icke övertygad om lämpligheten av att avse furirer
såsom övrig vaktpersonal i fästningen. Huruvida särskild manskapspersonal
bör beräknas för bevakning av etablissementen är också en fråga till vilken
jag icke är beredd att nu taga ställning. Jag kan emellertid tillstyrka, att åtta
furirer som eljest skulle bli övertaliga vid förbandssammanslagningen få tills
vidare bibehållas för sistnämnda vaktgöromål men förutsätter därvid, att
rekryteringsunderlag i fortsättningen icke beräknas för dessa åtta beställningar.

En tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 10 bör i enlighet med förslaget
överföi’as till 119. Övriga övertaliga ordinarie civila tjänstemän kunna

Statsutskottets utlåtande nr 4.

71

beredas motsvarande anställningar inom försvaret eller tagas i anspråk för
lägre tjänst inom organisationen. För behandlingen av övertalig pensionerad
personal i arvodesbefattningar och extra ordinarie personal finnas bestämmelser
meddelade som böra tillämpas i förevarande fall.

Yad härefter beträffar övrig ordinarie militär personal som blir övertalig
vid sammanslagningen bör kårchefsbeställningen indragas vid uppkommande
vakans. Jag är icke beredd att nu taga ställning till för vilka uppgifter den
nuvarande innehavaren av beställningen skall tagas i anspråk. Jag har i det
föregående förutsatt, att en kaptensbeställning som blir övertalig vid A 8
skall kunna utnyttjas för att tillgodose anmält behov av en kapten för radartjänsten.

1945 års försvarskommitté föreslog i sitt betänkande, att särskilt befäl
skulle beräknas för artilleriskjutskolans övningsdivision, däribland en regementsofficer
och en kapten med placering vid A 9. Med hänsyn härtill och
då jag icke anser mig böra föreslå någon begränsning av tillgängligt utbildningsbefäl
vid artilleriet, tillstyrker jag, att övriga här ifrågavarande militära
beställningar bibehållas i organisationen. I anslutning till arméchefens förslag
förordar jag, att personalkadrema utökas med, vid A 9 beställningar
för en major eller kapten, två kaptener, en löjtnant, tre styekjunkare och
tre sergeanter samt vid A 6 en kaptens- och en löjtnantsbeställning.»

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå till
sammanlagt 122 000 000 kronor eller 6 000 000 kronor mera än det belopp som
anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt vissa av Kungl. Maj:t föreslagna
organisationsförändringar vid armén samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor,
som beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig kunna godtaga de
jämkningar i arméns personalorganisation som departementschefen i förevarande
sammanhang förordat; dock med den avvikelse härifrån, som utskottet
i det följande föreslår.

Chefen för armén har i huvudsak för att kunna tillgodose läkarbehovet vid
vakanser hemställt, dels att till innehavare av läkarbeställning vid förband,
där vakans finnes i annan vid förbandet enligt gällande stat upptagen dylik
beställning, måtte få utbetalas ersättning med 25 kronor per dag för det ökade
arbete, som åvilade honom under tid han jämte egen tjänst uppehölle den
vakanta beställningen på grund av att vikarie icke kunde beordras eller anställas,
dels ock att vid armén måtte få anställas ytterligare 50 arvodesanställda
läkare, varav 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 20 fältläkarstipendiater.
Departementschefen har endast ansett sig kunna tillstyrka en
ökning av antalet arvodesanställda läkare. Denna ökning har departementschefen
föreslagit skola begränsas till 40, varav 15 bataljonsläkare och 25 fältläkarstipendiater.
I motionen T: 390 yrkas bifall till vad arméchefen hem -

72

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ställt. Utskottet anser sig i anledning av motionen icke kunna tillstyrka annan
ändring i förhållande till departementschefens förslag än att utskottet föreslår,
att de nya arvodesbefattningarna fördelas på 25 bataljonsläkare och 15
fältläkarstipendiater. Härigenom skulle ökade möjligheter beredas till befordran
av stipendiater, vilket får anses angeläget med hänsyn till intresset av
att i största möjliga utsträckning få dem knutna till armésjukvården även
efter utgången av stipendiattiden.

Het i motionen I: 394 framställda yrkandet om att inrätta tre tjänster för
hälsovårdsinspektör i Ce 20 med placering vid I., III. och IV. militärområdesstaberna
överensstämmer med ett av försvarets sjukvårdsstyrelse framställt
förslag, vilket departementschefen emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka.
Utskottet, som ifrågasätter huruvida icke ett verkligt behov av de föreslagna
tjänsterna föreligger, är dock icke berett att i anledning av motionen förorda,
att dylika tjänster nu inrättas. Motionen avstyrkes alltså. Emellertid förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen
på detta område samt vidtager de åtgärder, som kunna vara erforderliga för
ett effektivt bedrivande av denna del av den militära hälsovården.

Arméchefen har föreslagit, att de för närvarande till lönegraden Ce 9 hänförda
tjänsterna för hästskötare vid remontdepåerna skola uppflyttas till remontdre-ssörtjänster
i Ce 11. Till stöd för förslaget har åberopats att arbetsuppgifterna
för hästskötarna vore desamma som för remontdressörerna. Departementschefen
har icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att vidtaga den föreslagna
uppflyttningen samt därvid erinrat om att han vid anmälan av propositionen
1949: 135 särskilt framhållit, att i remontdressörernas arbetsuppgifter
borde ingå även hästvård och att hästskötarna borde vara skyldiga att deltaga
i remontutbildningen. Det i motionen II: 526 framställda yrkandet sammanfaller
med arméchefens förslag. Utskottet erinrar om att i anledning av ett
vid 1949 års riksdag motionsvis framställt motsvarande yrkande utskottet i
sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 155 uttalade, att vissa fördelar kunde
vara förenade med att viss befordringsgång tillämpades beträffande ifrågavarande
personal och att här avsedda tjänster alltså differentierades i lönehänseende.
Tillräcklig anledning synes utskottet icke föreligga att nu fr anträd a.
denna uppfattning, varför utskottet avstyrker ifrågavarande motion.

Försvarsområdesbefälhavaren för Göteborg—Halmstads försvarsområde
innehar beställning i lönegrad Mo 12 och har alltså samma löneställning som
i allmänhet tillkommer regementschef. Enligt motionerna I: 118 och II: 93
borde nämnda beställning med oförändrad löneställning utbytas mot en beställning
såsom kommendant för Göteborgs garnison, tillika försvarsområdesbefälhavare
för Göteborg—Halmstads försvarsområde. Kommendanten borde
härvid tilldelas tjänsteställning i likhet med överste i lönegrad Mo 14. Utskottet
är för sin del icke berett tillstyrka dessa motioner. Yad angår tjänsteställningsfrågan
vill utskottet för övrigt framhålla, att densamma icke torde
vara av beskaffenhet att lämpligen böra prövas av riksdagen.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till er -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

73

inran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag och
motionen I: 396, såvitt den avser antalet nya läkarbefattningar,
ävensom med avslag å motionerna I: 118 och II: 93, I: 394 och
II: 526, samt I: 396, såvitt den avser särskilt arvode till läkare
vid tvåläkarförband,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén,
som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, att tilllämpas
tills vidare från och med. budgetåret 1951/52;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende pa personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 2 juni 1950 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
för budgetåret 1950/51;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget -

året 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 64 300000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis................................ 6 600 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis............................ 670 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.............................................. 40 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis—...................... 13 310 000

Summa kronor 125 380 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............................ 3 380 000

Nettoutgift kronor 122 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budget -

året 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 122000 000 kronor.

34:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Armén: Avlöningar
till personal å reservstat. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 30 och 31, s. 69 och 70), innebärande
beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda
anslag en av anslagsbelastningen föranledd höjning med 60 000 kronor, får
utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av

74

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bl. a. avsett
lör utgifter hänförliga till reservstatsanslaget —- hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat ett
förslagsanslag av 70 000 kronor;

b) till Armén: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag
av 1 400 000 kronor.

35:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. Kungl. Maj:t
har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 32, s. 70) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 600000 kronor.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle arméns reservofficerskader årligen
nj rekryteras med 220 fänrikar. Efter framställning av chefen för armén bär
Kungl. Maj:t den 2o augusti 1950 medgivit, att under år 1951 finge såsom
fänrikar i reserven antagas reservofficersaspiranter till ett antal av högst 250.

Departementschefen har framhållit, att han avser att vid anmälan av frågor
om utgifter på tilläggsstat för budgetåret 1950/51 föreslå Kungl. Maj:* inhämta
riksdagens medgivande att år 1951 till reservofficerare antaga högst
.j00 värnpliktiga, vilka åren 1948—1950 med godkännande vitsord genomgått
officersutbildning men på grund av platsbrisit icke tidigare kunnat antagas,
samt att ytterligare höja det antal reservofficerare som årligen må antagas
till 350.

Ifragavaiande utökning av antalet reservofficerare kommer att medföra
ökade kostnader under förevarande anslag för budgetåret 1951/52. Med beaktande
härav har anslaget föreslagits skola höjas med 100 000 kronor.

Utskottet får erinra, att riksdagen numera bifallit en av Kungl. Maj:t i
propositionen nr 2 gjord framställning om utökning av antalet reservofficerare.
Utskottet tillstyrker, att anslaget till följd härav höjes med 100 000
kronor.

Utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår
av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. in., bland
annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns
reserver för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
2 700 000 kronor.

36:o) Armén: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 33, s. 70 och 71), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

i o

37:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t liar i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 34, s. 71) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 725 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 650 000 kronor.

TJtskottet. Med hänsyn till riksdagens förut omförmälck beslut om ökning
av antalet reservofficerare tillstyrker utskottet, att förevarande anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag höjes med 75 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 725 000 kronor.

38:o) Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 35, s. 71—73) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 000 000 kronor.

Behovet av arbetare för nästa budgetår har beräknats till 1 830 man mot
1 900 för innevarande budgetår. Departementschefen har dock tillstyrkt oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår. Arméchefen har beräknat ytterligare
100 man erforderliga med hänsyn till förändringar i krigsorganisationen.
Om, framhåller departementschefen, de ändamål, för vilka arméchefen
ansett dessa ytterligare 100 man behövliga, icke kunna tillgodoses med denna
tillgång (1900 — 1830=) 70 man, blir det enligt departementschefen nödvändigt
att öka antalet värnpliktiga för handräcknings tjänst för att för ändamålet
frigöra såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga anställda arbetare.

Enligt föreliggande förslag beträffande maskinistpersonalen m. fl. vid försvaret
skola kollektivavtalsanställda arbetare, med undantag av säsonganställda,
överföras till tjänstemannaanställning. Departementschefen har i enlighet
med förslaget, under detta anslag, i fråga om eldarpersonal beräknat
medel endast för säsonganställda arbetare i eldningstjänst till ett antal motsvarande
709 arbetsmånader. Personalreserven för eldningstjänst bär, likaledes
i enlighet med förslaget, ansetts böra ökas från 15 till 25 man. Kostnadsminskningen
under anslaget bär beräknats till i runt tal 2 000 000 kronor.

Utskottet vill erinra, att .riksdagen numera bifallit av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
(bilaga 2) framställt förslag om lönegradsplacering av viss
eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal m. m. I enlighet härmed skola
kollektivavtalsanställda arbetare, med undantag av säsonganställda, överföras
till tjänstemannaanställning. Härigenom torde förevarande anslag kunna
minskas med i runt tal 2 miljoner kronor. Beräkningen av anslaget i övrigt
har icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen
i samband därmed anfört.

Utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår

*6 Statsutskottets utlåtande nr 4.

av ett särskilt anslag till Armén: Visaa repetitionsövningar in. in., bland annat
avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

39:o) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har i pro
positionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 73—75) att dels medgiva,
att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen må höjas till 500 kronor!
dels ock till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 23 600 000 kronor.

Vidare har i eu inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt
motion (II: 72) hemställts, att riksdagen måtte besluta om en höjning av de
värnpliktigas daglön till minimum två kronor samt att en utryckningspremie,
beräknad till en krona per tjänstgöringsdag, tilldelas den värnpliktige efter
slutad tjänstgöring.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 000 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen
höjes till 500 kronor eller till samma belopp som gäller för personal
i statens tjänst i allmänhet.

Anslaget har för nästa budgetår föreslagits höjt med 3 600 000 kronor,
beroende på dels ökat antal tjänstgö ringsdagar, dels ökat antal premieberättigade,
dels ock omräkning.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat, att Kungl. Maj:t, i
sjfte att tillgodose behovet av befäl m. m. vid repetitionsövningar krigsförbandsvis
vid armén, den 16 juni 1950 medgivit, att icke tjänstgöringsskyldig personal
må efter eget åtagande tagas i anspråk för tjänstgöring vid dylika övningar.
Medgivandet avser personal på övergångsstat, reservstat, avgångsstat, disponibilitetsstiat,
i reserven och över stat samt värnpliktiga ävensom krigsfrivillig
manlig personal och kvinnlig krigstjänstpersonal samt vid krigsmakten
tjänstgörande icke krigsfrivilliga medlemmar av frivilliga, för rikets försvar
avsedda organisationer. Departementschefen har icke räknat med att vederbörliga
anslag skola i nämnvärd grad påverkas av utgifter i anledning av dylik
tjänstgöring.

Utskottet. I det föregående har utskottet under punkten 2 avstyrkt motionerna
I. 399 och II: 520, i vilka hemställts om en höjning av penningbidraget
till värnpliktiga, som fullgjort tjänstgöring under visst antal dagar, samt
motionen II: 72, såvitt i densamma hemställts om en allmän höjning av pen -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

77

ningbidraget. I fråga om förstnämnda motioner har utskottet gjort hemställan
under nyssnämnda punkt. I motionen II: 72 har därjämte yrkats, att en utryckningspremie
måtte få utgå till de värnpliktiga. Utskottet anser sig ej
heller kunna biträda detta yrkande.

Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning kan utbildningspremie eller del
därav utgå till den, som på grund av sjukdom icke godkänts i utbildningen.
Premie kan också utbetalas till värnpliktig, som på grund av bristande förmåga
att tillgodogöra sig utbildningen skiljes från officersutbildning. Däremot
medge icke de nuvarande bestämmelserna att den, som på grund av
bristande förmåga avbrutit underofficersutbildning, får någon premie. På
förekommen anledning vill utskottet uttala, att utskottet icke har något att
erinra mot att premie eller del därav medgives utgå även till den som av
nyss nämnd anledning icke godkänts i underofficersutbildning.

Utskottet tillstyrker, att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen
höjes från 400 kronor till 500 kronor eller till samma belopp, som gäller för
personal i statens tjänst, varför detta förslag tillstyrkes.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för budgetåret 1951/52
av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. in., bland annat
avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag, finner icke anledning
till erinran mot departementschefens förslag till medelsanvisning under sistnämnda
anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å motionen II: 72,

a) medgiva att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen
må höjas till 500 kronor;

b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 23 600 000 kronor.

40;o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit
riksdagen (punkt 37, s. 75 och 76) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 600 000 kronor. Vart
och ett av marinens och flygvapnets motsvarande anslag är uppfört med
1 000 000 kronor.

I propositionen nr 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen vissa ändringar
i familjebidragsförordningen, avseende att statsmakternas vid 1950
års riksdag fattade beslut om provisorisk förhöjning av familjepenningen
skall fullföljas med en slutlig reglering av familjepenningen och med vissa
övriga förbättringar av familjebidragsförmånema. Nämnda proposition har
numera bifallits av riksdagen.

Med beaktande bland annat av härav uppkommande kostnadsökningar har
departementschefen upptagit familjebidragsanslagen för budgetåret 1951/52

78

Statsutskottets utlåtande nr d.

till 8 300 000 kronor för armén, 1 200 000 kronor för marinen och 1 100 000
kronor för flygvapnet.

Sedan budgetåret 1946/47 har under arméns anslag beräknats ett. belopp av
50 000 kronor till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga
och deras familjer. Denna medelsanvisning tillkom på initiativ av riksdagen,
som överlät åt Kungl. Maj:t att besluta bland annat om vilken myndighet,
försvarets socialbyrå eller rikets landshövdingar, som skulle omhänderhava
denna hjälpverksamhet.

Försvarets personalbehandlingsutredning har föreslagit, att visst belopp,
10 000 kronor, av nämnda medel till särskild hjälpverksamhet till förmån för
de värnpliktiga och deras familjer skall få disponeras vid förbanden för lån
och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall.

Departementschefen har tillstyrkt, att medel ställas till förfogande för de
personalvårdande organen för hjälpverksamhet vid förbanden. För ändamålet
kunde lämpligen förenämnda anslagspost anlitas. Hjälpverksamhet kunde i
detta fall komma att o mhänd erh a vas av annan myndighet än riksdagen avsett,
när beslut om medelsanvisning ursprungligen fattades. Det kunde också visa
sig lämpligt att hjälp som lämnades icke strängt begränsades till sådana
hjälpbehov som kunde ha varit avsedda med riksdagens beslut. Med hänsyn
härtill ansåge departementschefen, att riksdagen borde beredas tillfälle att
yttra sig över förslaget, innan beslut i ärendet meddelades.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av
ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat
avsett för utgifter hänförliga till arméns familjebidragsanslag, finner icke
anledning till erinran mot departementchefens förslag till medelsanvisningar
under familjebidragsanslagen.

Utskottet har vidare intet att erinra mot att medel på sätt departementschefen
förordat ställas till förfogande för de personalvårdande organen för
hjälpverksamhet vid förbanden.

Åberopande det anförda får utskottet, som i det följande gör hemställan
i fråga om marinens och flygvapnets motsvarande anslag, i förevarande sammanhang
hemställa,

att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanlag av 8 300 000 kronor.

Sjukvård.

41 :o) Armén: Sjukvård. I enlighet med Kungl. Ma-j:ts i propositionen nr
1 framställda förslag (punkt 38, s. 77), innebärande oförändrad medelsanvisning,
får utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår
av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland
annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställa,

att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

79

Reseersättningar m. m.

42:o) Armén: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 39, s. 78), innebärande en av belastningen
och avsedda värnpliktsinkallelser föranledd anslagshöjning med
2 500 000 kronor, får utskottet —- som i det föregående förordat anvisande för
nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Yissa repetitionsövningar
m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag -—
hemställa,

att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.

Expejiser m. ni.

43:o) Armén: Bränsle m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 40, s. 78 och 79), innebärande en anslagsminskning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Bränsle m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

44:o) Armén: Telefon in. ni. Armén: Övriga expenser m. in. I enlighet
med Kungl. Maj ds i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 41
och 42, s. 79), innebärande beträffande förstnämnda anslag en höjning med
50 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, får utskottet
—- som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av ett
särskilt anslag till Armén: Yissa repetitionsövningar m. m., bland annat avsett
för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Telefon m. m. ett förslagsanslag av 800 000
kronor;

b) till Armén: Övriga expenser m. m. ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

Mathållning ni. in.

45:o) Armén: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj ds i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 43, s. 79—81), innebärande en av prishöjningar
och ökat antal tjänstgöringsdagar föranledd anslagshöjning med
5 700 000 kronor, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande
för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar
m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag
— hemställa,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 700 000 kronor.

so

Statsutskottets utlåtande nr 4.

46:o) Armén: Furagering. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 44, s. 81), innebärande en anslagsminskning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

Intendenturmatferiel m. m.

47:o) Armén: Beklädnad m. m. Armén: Inventarier m. in. Armén: Tvätt.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna
45—47, s. 82—86), innebärande anslagshöjningar beträffande beklädnadsanslaget
med 3 900 000 kronor och beträffande vartdera av de övriga anslagen
med 300 000 kronor, får utskottet — som i det föregående förordat
anvisande för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar
m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande
anslag — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Beklädnad m. m. ett reservationsanslag av
15 000 000 kronor;

b) till Armén: Inventarier m. m. ett reservationsanslag av
2 300 000 kronor;

c) till Armén: Tvätt ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Övningar m. m.

48:o) Armén: övningar m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit
riksdagen (punkt 48, s. 86—88) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 22 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 500 000 kronor.

Arméförvaltningen har hemställt om en medelsanvisning under anslaget
för nästa budgetår av 25 420 000 kronor. Departementschefen har emellertid
vid avvägningen mellan försvarets olika utgiftsändamål bedömt det icke
möjligt att för arméns övningar avse större medelsanvisning än 22 500 000
kronor. Detta innebär i förhållande till medelsförbrukningen under budgetåret
1949/50, om hänsyn tages till skattesänkningen på drivmedel, en höjning
med omkring 7 miljoner kronor.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av
ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat
avsett för utgifter hänförliga till arméns övningsanslag, finner icke anledning
till erinran mot departementschefens förslag till medelsanvisning under
sistnämnda anslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Armén: övningar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 22 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

81

49:o) Armén: Drivmedelsförråd m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 49, s. 89 och 90), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. in.

50:o) Armén: Remontering. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit
riksdagen (punkt 50, s. 90—-93) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 110 (punkt 7, s. 55—57) föreslagit
riksdagen att besluta, att under år 1954 omkring 450 varmblodiga remonter
skola inköpas för arméns räkning.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Arméförvaltningen har på anförda skäl föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 1 900 000 kronor, varav 1 494 850 kronor avse omräkning
av anslaget.

Medelinköpspriset för kallblodiga hästar, ersättning till fodervärd och
medelslaktpriset ha beräknats till samma belopp som för innevarande budgetår
eller respektive 1 600 kronor, 250 kronor och 500 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda, att remontering av
ackoiddraghästar under budgetåret 1951/52 sker i större omfattning än att
de inköpta kallblodiga hästarna jämte de övertaliga varmblodiga remonter,
som under budgetåret skola tillföras ackorddraghästbeståndet, komma att
uppgå till 878 hästar, motsvarande 10 % remontering av ackorddraghästbeståndet.
Då nämnda varmblodiga remonter beräknats till 149, böra alltså för
budgetåret 1951/52 till ackorddraghästar inköpas (878—-149=) 729 kallblodiga
hästar eller 271 hästar mindre än arméförvaltningen föreslagit.

Då departementschefen i övrigt icke funnit anledning till erinran i och för
sig mot arméförvaltningens anslagsberäkning, skulle medelsbehovet under
anslaget uppgå till (300 000 + 1 900 000 — 271 X 1 600 =) i runt tal 1 765 000
kronor. Departementschefen har emellertid inhämtat, att av föreliggande reservationsbehållning
under anslaget, vid utgången av budgetåret 1949/50 omkring
3 150 000 kronor, i runt tal 1 000 000 kronor kunna utnyttjas för att
nedbringa medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1951/52. Då vidare
omkring 200 000 kronor beräknas inflyta under budgetåret 1950/51 för exporterade
remonter, skulle anslaget för budgetåret 1951/52 kunna uppföras
med ett belopp av (1765 000 —1000 000 — 200 000=) 565 000 kronor eller i
avrundat tal 600 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 300 000 kronor.

Genom de av 1950 års riksdag beslutade åtgärderna i syfte att ytterligare
begränsa arméns stamhästbestånd, för vilka departementschefen lämnat en
6—osa 5t Bihang till riksdagens protokoll 1951. (i sarnl. Nr 4.

82

Statsutskottets utlåtande nr 4.

redogörelse vid anmälan till årets statsverksproposition (bilaga 6, punkt 50)
av anslaget Armén: Remon tering, bär arméns årliga remonteringsfoehov nedgått
från 500 till omkring 350 hästar.

Med hänsyn till hästuppfödarnas intressen beslöt emellertid riksdagen,
att remonteringen till och med år 1953 skulle uppehållas vid samma nivå
som tidigare, d. v. s. omkring 500 hästar per år. Härigenom uppkommande
överskott på hästar förutsattes skola avyttras, i den mån hästarna icke kunde
utackorderas såsom draghästar. Med hänsyn till de icke oväsentliga merkostnader,
som systemet med varmblodiga ackorddraghästar medför och vilka
merkostnader departementschefen ansåg i princip icke böra belasta fjärde
huvudtiteln, var departementschefen vid anmälan av propositionen 1950: 110
icke beredd förorda, att efter 1953 större antal remonter skulle inköpas än
som erfordrades för att tillgodose remonteringen enligt arméchefens förslag,
eller omkring 350. Statsutskottet intog i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 147 samma ståndpunkt. Utskottet förutsatte därvid, att Kungl.
Maj:t med uppmärksamhet följde den inverkan på betingelserna för den varmblodiga
hästaveln, som den minskade remonteringen kunde medföra, och,
därest så med hänsyn till landets beredskap prövades erforderligt, föresloge
riksdagen de åtgärder, som kunde vara ägnade att tillförsäkra landet en tillräcklig
reserv av hästar.

Sedan chefen för försvarsstaben efter samråd med chefen för armén i skrivelse
till lantbruksstyrelsen påvisat, hurusom den under senare år starkt
minskade hästaveln kunde komma att medföra allvarliga svårigheter att tillgodose
krigsmaktens och näringslivets behov av hästar i krig och framhållit
angelägenheten av att denna fråga bleve föremål för utredning, har lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 21 februari 1951 framhållit, att den kallblodiga hästavelns
alltför ringa omfattning under de senare åren vore en främst ur beredskapssynpunkt
ytterst allvarlig företeelse. Åtgärder, som kunde bidraga
till att stimulera intresset för en ökad hästuppfödning, förtjänade därför att
övervägas och en utredning härom syntes lantbruksstyrelsen både önskvärd
och nödvändig. Styrelsen hade också i ett till riksdagens jordbruksutskott
avlämnat yttrande över två inom riksdagen väckta likalydande motioner, nr
1:109 och II: 132, tillstyrkt en dylik utredning.

Beträffande den varmblodiga hästaveln har lantbruksstyrelsen framhållit,
att den bedrivits i en väl avpassad omfattning för att säkerställa arméns
behov av remonter och därutöver en viss mobiliseringsreserv av ridhästar.
Den reducering av antalet till armén inköpta remonter som planerades från
och med år 1954 hade emellertid väckt mycken oro inom uppfödarkretsar, och
utsikterna för upprätthållande av halvblodsaveln i dess hittillsvarande omfattning
hade hastigt starkt försämrats. Under år 1950 minskades sålunda
antalet av statens hingstar betäckta ston med omkring 400, eller 16 %>, och
antalet i aveln nyinsatta ston sjönk med icke mindre än 45 %>, eller från
normalt 140 å 150 till 79. Av många tecken att döma kunde det allvarligt befaras,
att under innevarande år ännu mer nedslående resultat i detta hänseende
skulle komma att konstateras. Minskades rekryteringen av stostammen

Statsutskottets utlåtande nr 4.

83

med hälften och samtidigt, såsom troligt vore, ett avsevärt större antal i
aveln befintliga ston än normalt utmönstrades, kunde situationen inom mycket
få år förändras därhän, att till och med arméns fredsbehov av varmblodiga
hästar äventyrades. Det kritiska läge beträffande hästförsörjningen för krigsmakten
och näringslivet, som i händelse av mobilisering kunde förutses
såsom en följd av den kallblodiga häststockens starka minskning, skulle
därmed ytterligare förvärras. För varje häst av varmblodigt slag, som under
nämnda förhållanden toges i anspråk för krigsmakten, bleve emellertid en
kallblodig arbetshäst disponibel för näringslivet. Redan ur denna synpunkt
vore det av största vikt, att varmblodiga hästar i största möjliga utsträckning
kunde ställas till arméns förfogande. Därtill komme, att de till följd av
föregående användning, kroppsbyggnad, energi och »tåga» vore för armén
mer användbara i första hand för ridbruk än kallblodiga hästar, som otränade
och i regel mindre väl danade för detta ändamål sämre skulle motstå strapatserna
och hastigare förslitas. Det vore enligt lantbruksstyrelsens bestämda
åsikt av stor vikt att snabba åtgärder vidtoges i avsikt att vidmakthalla halvblodsaveln
i hittillsvarande omfattning. Erfarenheten visade att förutsättningen
härför vore att staten årligen inköpte 500 remonter och att därjämte
något 100-tal kunde avsättas genom export.

Lantbruksstyrelsen har med åberopande av det anförda hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas i syfte att möjliggöra oförminskat inköp av remonter
jämväl efter år 1953.

Departementschefen har i förevarande fråga anfört följande.

»Lantbruksstyrelsen har framhållit att den stora nedgången i liästavelns
omfattning är ägnad att inge ytterst allvarliga betänkligheter ur beredskapssynpunkt.
Någon ställning från statsmakternas sida till framställda förslag
om utredning beträffande de åtgärder, som böra vidtagas för att. stimulera
intresset för hästaveln, har ännu icke tagits. För den händelse en dylik utredning
skulle beslutas måste det framstå såsom särskilt angeläget atfc den
varmblodiga hästaveln vidmakthålles i ungefär samma omfattning som tidigare
intill dess resultatet av utredningen föreligger. I detta syfte måste uppfödarna
med hänsyn till betäckningarna redan nu kunna garanteras en viss avsättning
av remonter till armén under åtminstone ytterligare ett år, eller till och med
år 1954. Efter de av statsmakterna under senare år beslutade organisationsförändringarna
inom armén erfordras numera endast 350 remonter ärligen. Vid
bifall till mina i det föregående framlagda förslag om indragning av K 2,
sammanslagning av A 5 och A 8 i samband med det förra förbandets motorisering
samt motorisering av A 2 kommer remonteringsbehovet att minskas
ytterligare. Med beaktande härav kan jag icke tillstyrka att beslut nu fattas
om inköp av mer än 450 remonter under år 1954. Jag förutsätter att det
överskott av varmblodiga hästar som härigenom uppkommer skall kunna
tillföras ackorddraghästbeståndet i stället för kallblodiga hästar.»

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat har jordbruksutskottet
tillstyrkt, att i enlighet med yrkandet i motionerna T: 109 och TT: 132

84

Statsutskottets utlåtande nr 4.

, utredning beträffande åtgärder i syfte att stimulera intresset för hästaveln
igångsattes. Utskottet, som i likhet med departementschefen finner det ange
läget att den varmblodiga hästaveln i avvaktan på resultatet av en utredning
i ämnet vidmakthålles i ungefär samma omfattning som tidigare, tillstyrker
att inköp av varmblodiga remonter får ske under år 1954 i den av departementschefen
föreslagna omfattningen.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
beräkning av förevarande anslag, hemställes,

att riksdagen må

a) besluta, att under år 1954 omkring 450 varmblodiga remonter
skola inköpas för arméns räkning;

b) till Armén: Remontering för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kronor.

51 :o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Armén: Veterinärvård.
Armén: Hundväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 51—53, s. 93—95), innebärande be
träffande förstnämnda och sistnämnda anslag oförändrade belopp och beträffande
återstående anslag en minskning med 10 000 kronor, får utskottet -—
som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av ett särskilt
anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat avsett för
utgifter hänförliga till veterinärvårdsanslaget -—- hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. ett
förslagsanslag av 100 000 kronor;

b) till Armén: Veterinärvård ett reservationsanslag av 160 000
kronor;

c) till Armén: Hundväsendet ett reservationsanslag av 50 000
kronor.

Tygmateriel m. m.

52:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 54, s. 95—99) att dels bemyndiga
Kungl. Maj it att i enlighet med i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951 angivna grunder medgiva utläggande av beställningar
å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 110 000 000 kronor, dels ock till
Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 85 000 000 kronor.

I detta sammanhang liar utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ohlon, Andrén och Gränebo (I: 174) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (11:231), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta bemyndiga Kungl.
Maj:t att medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel m. m. för armén
inom en kostnadsram av 152 000 000 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 4. ö5

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar öhman och Norling (I: 247) och den andra inom andra kammaren av
herr Hagberg i Luleå m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i motionerna
angivna grunder medgiva utläggande av beställningar a tygmateriel
m. m. inom en kostnadsram av 55 000 000 kronor, dels ock till Aimen. Anskaffning
av tygmateriel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 231 och II: 327.

Sedermera har Kungl. Maj:t i den av utskottet i det föregående under
punkten 2 i detta utlåtande berörda propositionen nr 108 föreslagit riksdagen,
såvitt nu är i fråga, att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 mars 1951 angivna grunder medgiva
utläggande av ytterligare beställningar å tygmateriel in. m. för armén
under budgetåret 1951/52 inom ramen för 6 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 000 kronor.
Följande bemyndigandeplan har fastställts för de för budgetåret 1950/51
lämnade bemyndigandena å (70 000 000 34 000 000 =) 104 000 000 kronor.

Komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m...............

Ammunition för övningar ..........................................

Forskning och försök................................................

Viss materielanskaffning för försvarsstaben ......................

Summa kronor

75 615 000
21000000
7 240000
145 000
104 000 000

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1951/52 har arméförvaltningen
hemställt att ämbetsverket måtte bemyndigas att under budgetåret
utlägga beställningar å tygmateriel m. m. inom en ram av 152 000 000
kronor och att för bestridande av likvider, hänförliga till tidigare lämnade
bemyndiganden och till bemyndiganden som nu äskas för budgetåret 1951/52,
måtte anvisas 65 000 000 kronor. Efter nämnda skrivelse har arméförvaltningen
hemställt om ytterligare bemyndiganden, nämligen dels å 34 000 000 kronor,
dels ock å 11 000 000 kronor, sistnämnda belopp avseende anskaffning av viss
radarutrustning.

Sammanfattningsvis må här framhållas att, sedan 1950 års riksdags vårsession
fastställt bemyndiganderamen för arméns tygmaterielanskaffning för
budgetåret 1950/51 till 70 000 000 kronor, arméförvaltningen således framställt
äskanden om nya bemyndiganden eller omdispositioner av behållningar å
(152 000 000 + 34 000 000 + 11 000 000 =) 197 000 000 kronor. Av dessa äskanden
ha 45 000 000 kronor blivit tillgodosedda genom riksdagens beslut om tillläggsbemyndigande
för budgetåret 1950/51 och genom Kungl. Maj:ts beslut
den 15 december 1950.

86

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Bemyndigandena å 152 000 000 kronor fördela sig med 120 700 000 kronor på
komplettering och förnyelse av tygmateriel m. in., med 23 300 000 kronor på
ammunition för övningar, med 7 500 000 kronor på forskning och försök samt
med 500 000 kronor på materielanskaffning för försvarsstaben.

Vid anmälan av propositionen 1950:251 angående forcering av vissa materielanskaffningar
för försvaret m. m. framhöll departementschefen, att enligt från
förvaltningsmyndigheterna införskaffade uppgifter värdet av materiel, som inom
ramen för givna bemyndiganden och disponibla reservationer å äldre anslag
avsågs skola anskaffas men icke levererats, den 1 juli 1950 uppgick till omkring
1 330 000 000 kronor. Av detta belopp belöpte å arméns tygmateriel
inemot 380 000 000 kronor. Härtill kommer det vid höstsessionen beslutade
nya bemyndigandet å 34 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas att medelsförbrukningen
för tygmaterielanskaffning under budgetåret 1949/50 uppgick
till allenast omkring 64 000 000 kronor och att för innevarande budgetår betalningsutfallet
även med hittills såsom trolig bedömd forcering av leveranserna
beräknas stiga endast till omkring 100 000 000 kronor. Med hänsyn till
dessa förhållanden och med beaktande jämväl av det statsfinansiella läget
synes departementschefen en viss återhållsamhet vid utmätandet av nya bemyndiganden
vara motiverad. Härtill komma de avvägningsspörsmål som ingå
i det åt 1949 års försvarsutredning lämnade utredningsuppdraget. Departementschefen
framhåller, att när han likväl anser sig böra för budgetåret
1951/52 förorda väsentligt ökade bemyndiganden i förhållande till bemyndigandena
för innevarande budgetår — vilka, bortsett från det under höstsessionen
lämnade bemyndigandet, uppgingo till 70 000 000 kronor — detta får
ses mot bakgrunden av det utrikespolitiska läget, behovet av att nya beställningar
utläggas hos industrierna såsom en följd av forceringen av pågående
leveranser samt slutligen önskvärdheten av att tillvarataga förefintliga möjligheter
att från utlandet erhålla materielleveranser.

Departementschefen förordar att beställningsbemyndigandet i fråga om
arméns tygmateriel för budgetåret 1951/52 fastställes till 110 000 000 kronor.
Departementschefen har därvid räknat med att för anskaffning av ammunition
för övningar erfordras 23 000 000 kronor. Övriga av arméförvaltningen anmälda
behov — anskaffning och förnyelse av tygmateriel m. m., forskning och
försök samt materielanskaffning för försvarsstaben — skulle då kunna tillgodoses
inom en ram av (110 000 000 — 23 000 000=) 87 000 000 kronor. Det
har synts få ankomma på Kungl. Maj it att på förslag av arméförvaltningen
besluta om den närmare dispositionen av berörda belopp.

Vid bifall till de nu förordade förslagen komma de av arméförvaltningen i
petitan för budgetåret 1951/52 och sedermera framställda förslagen om materielanskaffning
till ett värde av 197 000 000 kronor att kunna tillgodoses till
ett belopp av (45 000 000 + 110 000 000=) 155 000 000 kronor.

På de anslagsmedel som anvisats för att likvidera materielanskaffning enligt
lämnade bemyndiganden funnos vid utgången av budgetåret 1949/50 vissa
besparingar. Dessa reservationer komma att till större delen förbrukas under

Statsutskottets utlåtande nr 4.

budgetåret 1950/51. Anslaget måste därför för nästa budgetår avsevärt ökas
för att möta väntade likvider. Departementschefen förutsätter att en forcering
av utelöpande beställningar blir nödvändig även under budgetåret 1951/52. En
uppskattning bär givit vid handen att, därest hänsyn tages till snabbare medelsförbrukning
på grund av forceringar av leveranser, anslaget bor uppföras
med ett belopp av 85 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det i förberörda proposition nr 108 föreslagna
ytterligare beställningsbemyndigandet å 6 500 000 kronor får utskottet hänvisa
till redogörelsen under punkten 2 i detta utlåtande.

Utskottet vill erinra om att äldre bemyndiganden, som per den 30 juni 1951
icke täckts av anslag eller betalningsreserv, uppgingo i fråga om tygmateriel
till 202 miljoner kronor. Till jämförelse härmed må nämnas att för innevarande
budgetår betalningsutfallet även med hittills såsom trolig bedömd
forcering av leveranserna beräknas till allenast omkring 100 miljoner kronor.
En viss återhållsamhet vid utmätandet av nya bemyndiganden torde till följd
härav vara motiverad. Med hänsyn emellertid till det utrikespolitiska läget,
behovet av att nya beställningar utläggas hos industrierna i anledning av forceringen
av pågående leveranser samt önskvärdheten av att tillvarataga förefintliga
möjligheter att från utlandet erhålla materielleveranser anser utskottet
sig i likhet med departementschefen böra föreslå en höjning av den kostnadsram,
inom vilken beställningar av tygmateriel må utläggas under nästa budgetår,
och vill för sin del biträda Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda
förslag att beställningsbemyndigandet i fråga höjes med 40 miljoner
kronor.

Under punkt 2 i det föregående har utskottet tillstyrkt Kungl. Majrts proposition
nr 108, i vad propositionen avser bemyndigande för Kungl. Maj:t att
till följd av den beslutade forceringen av repetitionsövningsprogrammet utlägga
beställningar å tygmateriel in. in. för budgetåret 1951/52 å 6,5 miljoner
kronor. I samband därmed avstyrktes de i anledning av förenämnda proposition
väckta motionerna I: 398 och II: 519 om avslag å propositionen i denna
del.

Vad nu föreslagits innebär, att bemyndigandet för Kungl. Maj:t att under
nästa budgetår utlägga beställningar å tygmateriel m. m. för armén skulle,
bortsett från det under förlidet års riksdags höstsession lämnade bemyndigandet
å 34 miljoner kronor, i förhållande till motsvarande bemyndigande
för innevarande budgetår å 70 miljoner kronor höjas med (40 + 6,5 =)
46,5 miljoner kronor till 116,5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet avstyrker
motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga, liksom det i motionerna
I: 174 och II: 231 framställda yrkandet om ytterligare uppräkning av
bemyndigandet med 42 miljoner kronor.

Utskottet har i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av
ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat av -

88

Statsutskottets utlåtande nr 4.

sett för utgifter hänförliga till förevarande anslag. I fråga om sistnämnda anslag
föiordar utskottet, att detsamma till följd av forcermgar av leveranser
höjes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag från nu utgående 30 miljoner kronor
till 85 miljoner kronor. Förenämnda båda motioner 1: 247 och II: 327 avstyrkas
alltså även i här berörd del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag å
motionerna I: 174 och II: 231, I: 247 och II: 327 samt I: 398 och
II: 519, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl.
Maj: t att i enlighet med i statsrådsprotokollen över försvarsärenden
för den 3 januari och den 16 mars 1951 angivna grunder
medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel m. m. inom
en kostnadsram av 116 500 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga, till Armén:
Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 85 000 000 kronor.

53:o) Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 100) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 42 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 41 100 000 kronor.

Med hänsjn till den föreslagna omfattningen av repetitionsövningar föreslås
en höjning av anslaget med 1 000 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för budgetåret 1951/52
av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat
avsett för utgifter hänförliga till förevarande underhållsanslag, finner icke anledning
till erinran mot departementschefens förslag till medelsanvisning
under sistnämnda anslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 42 100 000
kronor.

54:o) Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 56, s. 100),
innebärande en av belastningen å anslaget föranledd minskning med 60 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Uttagning av motorfordon och
motorredskap för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

89

Fastigheter.

55:o) Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål
(proposition nr 1, bilaga 6, punkt 57, och proposition nr 88) har riksdagen
redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet velat här

erinra.

56:o) Armén: Ersättning till Norrtälje stad. Under erinran om att enligt
ett mellan fortifikationsförvaltningen och Norrtälje stad träffat avtal ersättning
för täckande av de utgifter, som åsamkas till följd av'' förskjutning av tidpunkten
för Stockholms luftvärnsregementes omförläggning till staden, bestämts
att utgå med ett årligt belopp av 62 250 kronor och att det icke ansetts
möjligt att genomföra regementets omförläggning under nästa budgetår, får
utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkt 58, s. 101 och 102) hemställa,

att riksdagen må till Armén: Ersättning till Norrtälje stad för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 62 500 kronor.

Hemvärnet.

57:o) Armén: Hemvärnets avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 59, s. 102 och 103), vilket i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår icke innebär någon
ändring beträffande medelsanvisningen men i fråga om personalförteckningen
den ändring att å densamma föreslagits skola uppföras ytterligare en tjänst för
kontorsbiträde i Ca 8 enligt den reglerade befordringsgången, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för hemvärnet uppföra ytterligare
eu tjänst för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för hemvärnet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 56 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ...................................... 57 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 237 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 11000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 15000

Summa kronor 376 000

90

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis................................ 40 000

Nettoutgift kronor 336 000

c) till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 336 000 kronor.

58:o) Armén: Hemvärnets omkostnader. Armén: Hemvärnets intendenturmateriel
m. in. Armén: Hemvärnets övningar. Armén: Hemvärnets tyginateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkterna 60—63, s. 103—105), innebärande beträffande förstnämnda
anslag en av anslagsbelastningen föranledd minskning med 25 000 kronor och
beträffande övriga anslag oförändrade belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Hemvärnets omkostnader ett förslagsanslag av
475 000 kronor;

b) till Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 250 000 kronor;

c) till Armén: Hemvärnets övningar ett reservationsanslag av

1 175 000 kronor;

d) till Armén: Hemvärnets tygmateriel rn. m. ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor.

Bidrag och understöd.

59:o) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen in. in. Kungl. Maj:t har

1 propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 64, s. 106—108) att till ifrågavarande
ändamål för budgetårét 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 075 000 kronor, varav
675 000 kronor på tilläggsstat.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

60:o) Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Armén: Frivilliga djursjukvården
i krig. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkterna 65 och 66, s. 108 och 109), innebärande beträffande
förstnämnda anslag en av behållningen å anslaget föranledd minskning med
8 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 4.

91

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett reservationsanslag
av 40 000 kronor;

b) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett reservationsanslag
av 11 000 kronor.

61:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t bär i
propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 109 och 110) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ohlon, Andrén odh Gränebo (1:174) och den andra inom
andra kammaren av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (II: 231),
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Armén: Frivilliga
skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 600 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 231.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 440 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att det vid avvägningen mellan anslagen
för olika försvarsändamål i stort sett icke varit möjligt att till bidrag till
frivilliga försvarsorganisationer föreslå högre anslag än som anvisats för
budgetåret 1950/51. Departementschefen har dock ansett sig böra i fråga
om det frivilliga skyttet göra ett undantag härvidlag, i det att departementschefen,
för att i någon man tillgodose behovet av medel till underhåll av
det allmänna gevärsskyttets skjutbanor, föreslagit en höjning av anslaget med
60 000 kronor.

Enligt tidigare gällande bestämmelser ha kvinnliga skyttar inom skytterörelsen
icke varit anslagsberättigande. Numera gäller emellertid enligt fastställt
skjutprogram för det frivilliga skytteväsendet, att såsom anslagsberättigande
må upptagas även kvinnlig skytt i åldern 15—47 år, som förbundit
sig till tjänstgöring vid krigsmakten. Någon anslagshöjning i anledning
härav har icke ifrågasatts.

Utskottet. Det kan givetvis ifrågasättas, huruvida i avvaktan på resultatet
av den numera slutförda utredningen rörande det frivilliga försvarsarbetet
ändring nu bör vidtagas i fråga om anslaget till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande. Med hänsyn emellertid till förefintliga brister beträffande
underhållet av det allmänna gevärsskyttets skjutbanor och för att
i någon mån tillgodose behovet av medel för ändamalet har utskottet ansett
sig böra i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag förorda en höjning av an -

92

Statsutskottets utlåtande nr 4.

slaget med 60 OOO kronor. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna
1:174 och II: 231 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen i övrigt av anslaget
har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,
till Armén: Frivilliga skatteväsendets befrämjande för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

62:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 68, s. 110), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Understöd åt vissa föreningar
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

63:o) Armén: Bidrag till badinrättning i Boden. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 69, s. 110—114) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 kronor.

Staten har hittills bidragit med 300 000 kronor för uppförande av en för
såväl civila som militära behov avsedd badinrättning i Boden. I enlighet
med vad som förutsatts vid bidragets beviljande har badinrättningen uppförts
i anslutning till den numera färdigställda tvätt- och reparationsanstalten
i Boden. Vid anmälan av anslagsfrågan i propositionen 1944: 185
framhölls, att det av ekonomiska skäl syntes lämpligt, att badanläggningen
utfördes samtidigt med tvätt- och reparationsanstalten. Så liar emellertid
icke kunnat ske. Byggnadstillstånd har sålunda icke beviljats för badanläggningen
förrän cirka två och ett halvt år efter det dylikt tillstånd meddelats
för tvätt- och reparationsanstalten. Bodens stad har ansett sig berättigad
till ytterligare statsbidrag för de merkostnader, som genom dröjsmålet åsamkats
staden vid uppförande av badanläggningen, och härför begärt ett belopp
av ytterligare 300 000 kronor.

De i ärendet hörda myndigheterna äro ense om att ytterligare statsbidrag
bör utgå till staden, dock med ett i förhållande till stadens yrkande reducerat
belopp. Av myndigheterna, som vid beräkningen av bidragets storlek utgått
från olika beräkningsgrunder, har fabriksstyrelsen föreslagit ett- bidrag av
högst 250 000 kronor medan sakrevisionen ansett ett bidrag av 175 000 kronor
skäligt-.

Den omständigheten att byggnadstillstånd för badinrättningen kunnat meddelas
först vid en senare tidpunkt än då dylikt tillstånd lämnades för tvätt
och reparationsanstalten kan, framhåller departementschefen, enligt hans

Statsutskottets utlåtande nr 4.

93

mening icke grunda någon rätt för staden att erhålla ersättning för fördyring
som uppkommit till följd därav. Emellertid synes det departementschefen
med hänsyn till förutsättningarna för ett samgående mellan kronan och staden
i förevarande angelägenhet likväl skäligt att kronan genom bidrag täcker
en del av merkostnaderna. Enligt den av sakrevisionen ombesörjda utredningen
belöpa sig dessa merkostnader till omkring 175 000 kronor. Departementschefen
har förordat, att staden till bestridandet av byggnadskostnadema
nu erhåller ett bidrag av 125 000 kronor. Det sålunda förordade statsbidraget
har — i likhet med det tidigare beviljade bidraget — synts böra
anvisas under fjärde huvudtiteln såsom reservationsanslag.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ämnet anfört och anser
sig alltså av billighetsskäl böra tillstyrka, att kronan lämnar visst bidrag
till täckande av de uppkomna merkostnaderna. Utskottet vill icke framställa
någon erinran mot att detta bidrag bestämmes till 125 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till badinrättning i Boden
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 125 000
kronor.

MARINEN.

Avlöningar m. ni. till fast anställd personal.

64:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 70) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 47 800 000 kronor, har Kungl. Maj:t i
förberörda proposition nr 110 (purikt 10, s. 116—143) föreslagit riksdagen
att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, vilka i särskild ordning
överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas
under budgetåret 1951/52, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal
m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 47 800 000
kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som
använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

3. Som resultat av pågående organisationsförsök kunna indragas en ar -

94

Statsutskottets utlåtande nr 4.

vodesbe fattning för besiktningsunderofficer vid Stockholms kustartillerifbesvär
och två arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer vid Vaxholms
kustartilleriregemente, samtliga i 1: 20.

Departementschefen har tillstyrkt, att för ettvart av kustartilleriförbanden
avses ett kanslibiträde (Ce 11) för truppregistret. Detta skulle innebära, att
vid Gotlands kustartilleriförsvar en expeditionsunderofficersbefattning (I: 20)
utbytes mot ett kanslibiträde, att vid ettvart av Vaxholms och Karlskrona
kustartilleriregementen samt Härnösands kustartilleridetachement ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot ett kanslibiträde ävensom att vid
Älvsborgs kustartilleriregemente tillkommer ett kanslibiträde.

7. Antalet överfurirsbeställningar vid kustartilleriet föreslås skola ökas
med 11 till 131, varigenom överfurirskadern skulle uppnå det av 1944 års
manskapsutredning beräknade slutläget.

I samband med föreslagen indragning av Öresunds marindistrikt förordar
departementschefen följande personalförändringar. En befattning för
pensionerad underofficer i 1:20 och två ordinarie kontorsbiträdesbefattningar,
båda vakanta, indragas. En kapten, två underofficerare och en högbåtsman
på aktiv stat erfordras icke längre i sina nuvarande fredsbefattningar
vid marindistriktsstaben. En nu tillämpad anordning med intendent
vid staben, inkallad på vakant lön, erfordras icke längre. Vidare erfordras
icke längre ett arvode på 300 kronor till juridiskt biträde vid staben. I anslutning
till vad 1945 års försvarskommitté förutsatt vid sitt förslag till indragning
av staben vid Öresunds marindistrikt föreslås, att beställningen
som chef för Öresunds marindistrikt i Ma 11/10 utgår och ersättes med en
beställning för kommendörkapten av 1. eller 2. graden på flottans stat, på
vars innehavare skulle i första hand ankomma att i Sydkustens marindistriktsstab
handlägga ärenden berörande Öresundsdelen av marindistriktet och verkställa
för verksamheten i Öresund erforderligt krigsförberedelsearbete.

Arv o d e sb e fatt n in gc n som chef för marinens centrala intendenturförråd,
pensionerad officer i 1:31, föreslås skola indragas. Befattningen är nämligen
icke erforderlig sedan de centrala intendenturanstalterna omorganiserats.

8. Förslag om att nyinrätta ett antal högre beställningar vid mariningenjörkåren
ha tidigare framställts i medelsäskandena för ettvart av innevarande
och närmast föregående två budgetår. Ehuru departementschefen ansett skäl
tala för att kåren tillföres beställningar i högre lönegrad än Ca 33, har han
vid behandlingen av dessa förslag i propositionerna 1948: 209, 1949: 135 och
1950:110 i avvaktan på resultatet av den numera slutförda utredningen
rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar ansett sig icke
kunna föreslå en dylik åtgärd.

I anledning av motionsvis gjorda yrkanden har statsutskottet i sina av riksdagen
godkända utlåtanden 1948: 161, 1949:155 och 1950: 147 understrukit
vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillföres ett
antal beställningar i högre lönegrader. I sistnämnda utlåtande uttalade ut -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

95

skottet bland annat, att det med hänsyn till det bekymmersamma befordringslaget
vid kåren, som redan förorsakat personalbrist, ägnad att äventyra den
tekniska tjänsten vid marinen, enligt utskottets mening kunde övervägas,
huruvida icke vissa högre beställningar borde inrättas utan att prövning av
förenämnda utrednings förslag avvaktades. Då emellertid en sådan åtgärd
onekligen kunde befaras föregripa denna prövning, ansåg sig utskottet, som
med bestämdhet förväntade, att Kungl. Maj:t föreläde 1951 års riksdag förslag
till erforderliga förbättringar av befordringsläget vid mariningenjörkåren, då
förhindrat förorda bifall till i ämnet väckta motioner.

Departementschefen framhåller, att det för riksdagen framlagda förslaget
om reglering av chefslönerna i vad rör mariningenjörerna bland annat innebär,
att mariningenjör och marindirektör som uppehåller byråchefstjänst
(motsvarande) tills vidare erhåller vikariatslön i 37 lönegraden. En fortsatt
översyn av den framtida löneplaceringen för tjänster i 33 lönegraden förutsättes
vidare skola ske.

Genom dessa placeringar i samband med löneregleringen för chefstjänstemän
kommer alltså ett antal beställningshavare vid mariningenjörkåren att
erhålla högre löneställning. Departementschefen kan icke därutöver för närvarande
förorda, att —- såsom av chefen för marinen föreslagits - högre
tjänster inrättas vid mariningenjörkåren. Fömtom den allmänna återhållsamhet
med nya tjänster som måste iakttagas i nuvarande ekonomiska läge
medverkade givetvis härtill, att en dylik åtgärd kunde föregripa en framtida
omprövning av marinförvaltningens organisation på grundval av militära
förvaltningsutredningens förslag.

Även om sistnämnda organisationsfråga givetvis också i viss utsträckning
påverkar mariningenjörkårens sammansättning även i mellanlönegradema,
föreslår departementschefen dock med särskilt beaktande av riksdagens
önskemål, att de olägenheter som uppkommit genom att återbesättande icke
får ske i 30 lönegraden i viss utsträckning undanröjas. Departementschefen
tillstyrker därför, att av de i lönegraden Ca 30 övergångsvis uppförda beställningarna
sju förste mariningenjörer omändras till marindirektörer av 2. graden
(Ca 31) och sju specialingenjörer av 2. graden omändras till specialingenjörer
av 1. graden (Ca 31).

9. Den för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i Karlskrona avsedda
militärläkarbeställningen av 1. graden (Ca 29) föreslås skola indragas vid
uppkommande vakans.

10. Ytterligare en av de för Sydkustens marindistrikt uppförda expeditionsvakttjänsterna
i Ca 9 föreslås skola indragas vid uppkommande vakans.

12. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslår departementschefen, att tillhopa 24 kontorsbiträdestjänster
skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen

vid marinstaben 5 tjänster,

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster för Härnösands
kustartilleridetachement,

96

Statsutskottets utlåtande nr 4.

vid Ostkustens marindistrikt 4 tjänster, av vilka två för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan samt två för Stockholms
örlogsstation,

vid Sydkustens marindistrikt 4 tjänster, av vilka en för Karlskrona
örlogsstation och tre för Karlskrona kustartilleriregemente,

vid Västkustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan samt en för Göteborgs
örlogsstation,

vid sjökrigshögskolan 2 tjänster,

vid sjökrigsskolan 3 tjänster samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå
till 47 800 000 kronor eller 600 000 kronor mera än det belopp som anvisats
för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om indragning
av Öresunds marindistrikt samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor,
som beröra flera försvarsgrenar, har icke funnit anledning till erinran
mot de av departementschefen under förevarande punkt förordade förändringarna
i marinens personalorganisation.

I anledning av mptionsvis gjorda yrkanden har utskottet vid de tre senaste
riksdagarna starkt understrukit vikten av att mariningenjörkåren med
hänsyn till befordringslaget utan alltför stor tidsutdräkt tillföres ett antal
beställningar i högre lönegrader. Departementschefen har nu framhållit, att
ett antal beställningshavare vid kåren kommer att erhålla högre löneställning
i samband med den föreslagna löneregleringen för chefstjänstemän.
Därutöver har departementschefen icke för närvarande kunnat förorda, att
högre tjänster inrättas vid kåren. Med särskilt beaktande av riksdagens
önskemål har departementschefen emellertid föreslagit, att sammanlagt fjorton
av de i lönegrad Ca 30 övergångsvis uppförda beställningarna omändras
till beställningar i lönegrad Ca 31. Detta mycket begränsade förslag synes
utskottet endast i ringa grad kunna påverka det bekymmersamma befordringsläge,
som alltjämt råder vid mariningenjörkåren. Utskottet, som i det
föregående under punkten 1 förutsatt, att förslag i anledning av militära förvaltningsutredningens
betänkande framlägges för riksdagen så snart ske kan,
vill understryka vikten av att i anslutning härtill föreslås sådana förändringar
i kårens sammansättning, som äro ägnade att på längre sikt avhjälpa de nuvarande
rekryteringssvårighetema.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 4.

97

att riksdagen må

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 28 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis.............................. 1040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................ 343 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 13 600 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis .......................... 5 017 000

Summa kronor 48 500 000

Särskilda uppkör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.............................. 700 000

Nettoutgift kronor 47 800 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. förbudgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 47 800000 kronor.

65:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 71, s. 115)
innebärande en av minskat antal på övergångsstat kvarstående beställningshavare
föranledd anslagsminskning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å
övergångsstat för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

66:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. Marinen: Avlöningar
till personal i marinens reserver. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 72 och 73, s. 115 och 116),
innebärande beträffande förstnämnda anslag en av belastningen å anslaget
föranledd höjning med 10 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag
oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag
av 70 000 kronor;

7—Mc si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 4.

98

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) till Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver
ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

67:o) Marinen: Rekryteringskostnader. Marinen: Ekiperingsersättningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkterna 74 och 75, s. 116), innebärande beträffande förstnämnda anslag
en av belastningen å anslaget föranledd höjning med 30 000 kronor och beträffande
sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag av
120 000 kronor;

b) till Marinen: Elciperingsersättningar ett förslagsanslag av
700 000 kronor.

68:o) Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I enlighet med
Kungl. Majris i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 76, s. 116 och
117), innebärande en anslagsminskning med 415 000 kronor, beroende bland
annat på att kollektivavtalsanställda eldare, med undantag av de säsonganställda,
skola överföras till tjänstemannaanställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 515 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

69:o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj it har i

propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 117 och 118) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
4 350 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Anslagshöjningen beror på ökat antal tjänstgöringsdagar, ökat antal premieberättigade
och verkställd omräkning av anslaget.

TJtskottet. I enlighet med Kungl. Maj ris förslag får utskottet, som vid
behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig i anledning av väckt
motion angående penningbidrag m. m. åt de värnpliktiga, hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
4350 000 kronor.

70:o) Marinen: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Majris i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 78, s. 118), innebärande en anslagshöjning
med 200 000 kronor, får utskottet, under hänvisning till vad utskottet
under arméns motsvarande anslag anfört, hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 4.

99

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Sjukvård.

71:o) Marinen: Sjukvård. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 79, s. 118), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

72:o) Marinen: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 80, s. 118 och 119), innebärande
en av belastningen å anslaget föranledd höjning med 500 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Expenser m. m.

73:o) Marinen: Bränsle m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 81, s. 119), innebärande en av belastningen
å anslaget föranledd höjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Bränsle m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

74:o) Marinen: Telefon m. m. Marinen: Övriga expenser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna
82 och 83, s. 119 och 120), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Telefon m. m. ett förslagsanslag av 460 000
kronor;

b) till Marinen: Övriga expenser m. m. ett reservationsanslag
av 210 000 kronor.

Mathållning.

75:o) Marinen: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 84, s. 120—122), innebärande en av belastningen
å anslaget föranledd höjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 800 000 kronor.

100

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Intende n t ii r materiel m. in.

76:o) Marinen: Beklädnad m. m. Marinen: Inventarier in. in. Marinen:
Tvätt. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkterna 85—87, s. 122—125), innebärande beträffande beklädnadsanslaget
en höjning med 1000 000 kronor, beträffande inventafieanslaget
oförändrat belopp och beträffande tvättanslaget en höjning med 100 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Beklädnad m. m. ett reservationsanslag av
5 000 000 kronor;

b) till Marinen: Inventarier m. m. ett reservationsanslag av
880 000 kronor;

c) till Marinen: Tvätt ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Övningar ni. m.

77:o) Marinen: Övningar m. m. Marinen: Drivmedelsförråd m. m. Marinen:
Materialförråd in. m. Marinen: Hundbevakningstjänsten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 88
—91, s. 125—128), innebärande beträffande anslagen till övningar m. m. och
till materialförråd m. m. oförändrade belopp samt beträffande anslagen till
drivmedelsförråd m. m. och till hundbevakningstjänsten anslagsminskningar
med 50 000 kronor respektive 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Övningar m. m. ett reservationsanslag av
16 500 000 kronor;

b) till Marinen: Drivmedelsförråd m. m. ett förslagsanslag
av 600 000 kronor;

c) till Marinen: Materialförråd ni. rn. ett förslagsanslag av
375 000 kronor;

d) till Marinen: Hundbevakningstjänsten ett reservationsanslag
av 7 000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

78:o) Marinen: Fartygsbyggnader. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1
föreslagit riksdagen (punkt 92, s. 128—134) att dels godkänna utökning av
nybyggnadsprogrammet för marinens fartyg i den omfattning som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1951 angivits, dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i nyssnämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder medgiva utläggande av beställningar i fråga om modernisering
av marinens fartyg och försöksverksamhet avseende fartygsmaterrel
inom en kostnadsram av 18 500000 kronor, dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000
kronor.

101

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehait
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ohlon, Andrén och Gränebo (1:174) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (11:231), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t begära en skyndsam utredning om ersättningsbyggnader för föråldrade
jagare och kustjagare med beaktande av vad i motionerna härom anförts,
dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Öhman och Norling (I: 247) samt den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg i Luleå m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte till Marinen: Eartygsbyggnader för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, som i sistnämnda motioner anförts till stöd för motionärernas
yrkande, hänvisas till motionen II: 327.

I motionerna 1:174 och II: 231 har framhållits, att i den mån departementschefens
avvisande inställning till att beslut nu fattades om nybyggnad
av jagare och ubåtsjaktfartyg motiverats av hänsyn till att beslut om större
organisationsförändringar icke borde fattas så länge försvarsutredningens arbete
påginge, detta motiv numera helt förlorat sitt värde. Det kunde emellertid
även enligt motionärernas åsikt starkt ifrågasättas, om fortsatt byggande
av en jagartyp, som enligt stormaktsuppfattning vore en »förbruknings
vara», till en kostnad av icke mindre än 41500 000 kronor per styck
vore riktigt. En mindre och billigare jagare borde kunna konstrueras, ingående
i en i ordets egentliga bemärkelse lätt flotta. Även nybyggnad av ett
så extremt specialfartyg, som ubåtsjagaren tydligtvis vore, kunde starkt
ifrågasättas. Hotet mot kustsjöfarten, i den mån denna kunde fortgå under
krig, syntes i lika hög grad föreligga från flyg som från ubåtar. Luftvämsbeväpning
av handelsfartygen och lätta eskortfartyg, som kunde bekämpa såväl
flyg som ubåtar, syntes vara ett relativt effektivt motmedel. Enär ersättningsbyggnad
av såväl stads- som kustjagare, som fölle för åldersstrecket,
med lätta fartyg snarast borde komma i gång, syntes en snabbutredning om
lämpliga fartygstyper vara påkallad.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 000 kronor. Därjämte
har på tilläggsstat för samma budgetår anvisats 10 000 000 kronor.

Marinförvaltningen har vad först angår marinens nybyggnadsprogram
föreslagit nybyggnad av bland annat två modifierade landskapsjagare och
två ubåtsjaktfartyg. Departementschefen har icke kunnat tillstyrka, att beslut
nu fattas om nybyggnad av vare sig ytterligare jagare eller ubåtsjaktfartyg.

Marinförvaltningens förslag i övrigt avser nybyggnad av två mindre minsvepare,
två minutläggare, sex minarbetsbåtar samt trängfartyg för en sammanlagd
kostnad av 8 370 000 kronor. Även i fråga om dessa ändamål har
departementschefen nödgats föreslå en viss begränsning. Departements -

102

Statsutskottets utlåtande nr 4.

chefen förordar, att i nybyggnadsplanen inräknas 5 300 000 kronor. Härav
belöpa 920 000 kronor på minarbetsbåtar och trängfartyg. Huruvida därutöver
skulle byggas minsvepare eller minutläggare eller eventuellt ett fartyg
av vardera typen syntes böra ytterligare utredas. Härvid borde bland annat
undersökas huruvida icke livslängden för de nuvarande minsveparna kunde
förlängas genom anskaffning av ett antal reservmotorer. Skulle en närmare
undersökning visa att så vore fallet, syntes den ifrågavarande posten få tagas
i anspråk för anskaffning av dylika motorer.

Enligt vad marinförvaltningen upplyst ha kostnaderna för de minsvepare
som redan upptagits i nybyggnadsprogrammet ökats med omkring 10 %, varför
kostnadsramen för nybyggnader angivits böra ökas med 1 200 000 kronor.

Totalt stiga kostnaderna för marinens nybyggnadsprogram vid bifall till
vad departementschefen förordat med (5 300 000 + 1 200 000 =) 6 500 000
kronor.

Yad härefter angår ''marinens moderniseringsprogram har departementschefen
till en början framhållit, att kostnaderna för hittills av riksdagen i
princip godkända arbeten beräknades komma att till följd av prisstegringar
öka med omkring 3 920 000 kronor.

För fortsatt modernisering av torpedbåtsmotorer har departementschefen
i överensstämmelse med förslag av marinförvaltningen förordat skola beräknas
600 000 kronor. Departementschefen har vidare förordat, att för ombyggnad
av ytterligare ett antal vedettbåtar vid kustartilleriet upptages ett
belopp av 170 000 kronor.

Yad slutligen angår ett av marinförvaltningen äskat belopp av 3 000 000
kronor för diverse moderniseringsarbeten in. m. har departementschefen erinrat
att enligt beslut vid 1950 års riksdags höstsession lämnats beställningsbemyndigande
för dylikt ändamal om 2 500 000 kronor. En viss minskning
av det av marinförvaltningen dessförinnan begärda beloppet syntes därför
vara motiverad. För ändamålet borde upptagas ett belopp av 1 500 000 kronor.

Het av statsmakterna hittills godkända moderniseringsprogrammet har
kostnadsberäknats till 81 450 000 kronor. Xnberäknat förenämnda merkostnader
för prisstegring skulle vid bifall till av departementschefen förordade förslag
totalkostnaderna stiga med (3 920 000 + 600 000 + 170 000 + 1 500 000 —)

6 190 000 kronor till 87 640 000 kronor.

Inom det sålunda förordade moderniseringsprogrammet äger marinförvaltmngen
enligt hittills lämnade bemyndiganden utlägga beställningar intill ett
belopp av omkring 54 000 000 kronor. Marinförvaltningen har nu hemställt om
bemyndigande att utlägga ytterligare beställningar inom ramen för det utökade
programmet intill ett belopp av 22 270 000 kronor. Med hänsyn till de
avsevärda beställningsbemyndiganden som redan föreligga och med beaktande
av det statsfinansiella läget bär emellertid departementschefen ansett
sig böra förorda, att beställningsbemyndigandet begränsas till 15 500 000
kronor.

För försöksverksamhet har departementschefen tillstyrkt ett beställningsbemyndigande
på 3 000 000 kronor.

103

Statsutskottets utlåtande nr 4.

De beställningsbemyndiganden departementschefen enligt det föregående
tillstyrkt uppgå till sammanlagt 25 000 000 kronor, varav 18 500 000 kronor
till moderniseringar och försöksverksamhet.

Enligt preliminära beräkningar torde, framhåller departementschefen,
under anslaget tillgänglig betalningsreserv komma att till större delen förbrukas
under innevarande budgetär. Med beaktande härav uppskattade departementschefen
medelsbehovet under nästa budgetår till 60 000 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 30 000 000 kronor i förhållande till det å
riksstaten för innevarande budgetår ursprungligen anvisade anslaget.

De sammanlagda kostnaderna för godkänt nybyggnadsprogram samt för moderniseringsprogram
och försöksverksamhet inom ramen för givna bemyndiganden,
som vid utgången av innevarande budgetår icke täckas av anslagsmedel,
uppgå till 108 360 000 kronor. Vid bifall till de för nästa budgetår
framställda förslagen komma per den 30 juni 1952 dessa icke täckta kostnader
att nedgå med 35 000 000 till 73 360 000 kronor.

Utskottet. Vad marinens nybyggnadsprogram beträffar har mannforvaltningen
hemställt, att beslut måtte fattas om utökning av byggnadsprogrammet
med nya objekt, däribland två landskaps jagare och två ubåts jaktfartyg.
Departementschefen har framhållit, att han icke nu kan tillstyrka förslag om
nybyggnad av dylika fartyg. I anslutning härtill har i motionerna 1:174 och
II; 231 föreslagits, bland annat, att frågan om ersättningsbyggnad for föråldrade
jagare och kustjagare bör bliva föremål för närmare utredning. Till
stöd härför har framhållits, att det kan ifrågasättas dels huruvida behov föreligger
av nybyggnad av ubåts jaktfartyg och dels om fortsatt byggande av
en jagartyp, som kostar icke mindre än 41,5 miljoner kronor per styck enligt
prisläget den 1 juli 1949, kan anses riktigt. Enligt vad utskottet under
hand inhämtat har genom chefens för marinen försorg utredning i amnet
igångsatts. Denna utredning lärer vara i det närmaste slutförd. Önskvärt
vore om Kungl. Maj:t redan till innevarande års höstsession kunde förelagga
riksdagen förslag i ämnet. Förenämnda båda motioner i här berörd del torde
med hänsyn till det anförda icke påkalla någon riksdagens åtgärd.

Den av departementschefen förordade utökningen av nybyggnadsprogrammet
för marinens fartyg har utskottet ansett sig kunna godtaga.

Mot det av departementschefen för nästa budgetår föreslagna beställningsbemyndigandet
å tillhopa 18,5 miljoner kronor för moderniseringar av fartyg
och för försöksverksamhet har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Med beaktande av att under anslaget tillgänglig betalningåreserv kommer
att till större delen förbrukas under innevarande budgetår uppskattar departementschefen
medelsbehovet under nästa budgetår tdl 60 miljoner kronor,
vilket i förhållande till det för löpande budgetår ursprungligen anvisade
anslaget utgör en höjning med 30 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker, att
anslaget fastställes till sålunda föreslaget belopp.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 247 och II: 327

i bär berörd del.

104

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna utökning av nybyggnadsprogrammet för marinens
fartyg i den omfattning som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i berörda statsrådsprotokoll
angivna grunder medgiva utläggande av beställningar
i fråga om modernisering av marinens fartyg och försöksverksamhet
avseende fartygsmateriel inom en kostnadsram
av 18 500 000 kronor;

c) till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

79:o) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel in. m. Kungl. Maj:t bär
i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 134—136) att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951 angivna grunder medgiva utläggande av beställningar
å artillerimateriel m. m. inom en kostnadsram av 42 miljoner
kronor, dels ock till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar öhman och Norling
(I: 247) samt den andra inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå
m. fl. (11:327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 327.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 000 kronor.
Vidare ha å tilläggsstat för samma budgetår anvisats 10 000 000 kronor.

För anskaffning av artillerimateriel m. m. beviljade 1949 års riksdag ett
reservationsanslag av 20 000 000 kronor samt bemyndigade riksdagen tillika
Kungl. Maj:t att därutöver medgiva utläggande av beställningar inom en ram
av 30 000 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t i 1950 års statsverksproposition fastställde
riksdagen i samband med övergången till ett renodlat bemyndigandesystem den
ram, inom vilken nya bemyndiganden fingo utläggas under budgetåret 1950/51,
till 30 000 000 kronor. Härjämte har riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t
i propositionen 1950: 251 angående forcering av vissa materielanskaffningar

Statsutskottets utlåtande nr 4.

för försvaret m. m. medgivit utläggande av ytterligare beställningar å artillerimateriel
m. m. under budgetåret 1950/51 inom en kostnadsram av 6 000 000

kronor. .

Departementschefen förordar att marinens beställningsbemyndigande i
fråga om artillerimateriel för budgetåret 1951/52 fastställes till 42 000 000
kronor men förutsätter därvid, att av det nya beställningsbemyndigandet
7 000 000 kronor, som under innevarande budgetår tillfälligt överförts till
artillerimaterielanslaget från anslaget till marinens fartygsbyggnader, återföras
till sistnämnda anslag.

Det har synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att, eftei
förslag av marinförvaltningen, meddela beslut om vilka anskaffningar som i
första hand böra komma till stånd. Departementschefen har vidare förutsatt,
att Kungl. Maj:t äger att i samband med att dispositionsplan fastställes för
det nya° bemyndigandets utnyttjande vidtaga omdispositioner i fråga om
äldre bemyndiganden, om detta skulle visa sig erforderligt.

Yad betalningsanslaget angår räknar departementschefen med att tillgängliga
medel på anslaget komma att förbrukas under innevarande budgetår.
Departementschefen anser det därför nödvändigt att avsevärt öka anslaget
för nästa budgetår. Departementschefen föreslår, att anslaget upptages med
45 000 000 kronor. Anslagsökningen utgör 35 000 000 kronor i förhållande till
det på riksstaten för budgetåret 1950/51 ursprungligen anvisade anslaget.

Utskottet. Departementschefen har för nästa budgetår föreslagit ett beställningsbemyndigande
å 42 000 000 kronor och därvid förutsatt, att Kungl.
Maj-t. skulle äga meddela beslut om vilka anskaffningar, som i första hand
borde komma till stånd, ävensom att Kungl. Maj:t skulle äga att i samband
med att dispositionsplan fastställes för det nya bemyndigandets utnyttjande
vidtaga erforderliga omdispositioner i fråga om äldre bemyndiganden. Utskottet
har icke funnit anledning till erinran häremot.

Det anslag, som bör anvisas för budgetåret 1951/52 för att möta betalningsutfallet
under samma budgetår, har departementschefen beräknat till
45 000 000 kronor. Utskottet får erinra om att det totalbelopp som innevarande
budgetår stått till förfogande under anslaget för erforderliga likvider
uppgår till 65 000 000 kronor. Då enligt vad departementschefen anfört dessa
medel synas komma att förbrukas under samma budgetår, finner utskottet
icke anledning till erinran mot departementschefens beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår. Härav följer, att utskottet avstyrker det i motionerna
1:247 och 11:327 framställda yrkandet om ett anslag på endast
20 000 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1951 angivna

106

Statsutskottets utlåtande nr 4.

grunder medgiva utläggande av beställningar å artillerimat-eriel
m. m. inom en kostnadsram av 42 miljoner kronor;

b) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000
kronor.

80:o) Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Kungl. Maj:t bar i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 136—138) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 27 300 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon, Andrén
och Gränebo (1:174) samt den andra inom andra kammaren av herrar Hjalmarson,
Hedlund i Kådom och Ohlin (11:231), i vilka hemställts, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen måtte till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 31,3 miljoner kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 231.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 26 300 000 kronor.

Marinförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 6 640 000 kronor,
varav till underhållsarbeten m. m. 4 098 000 kronor, till lönekostnader
740 000 kronor och till övriga kostnader 1 802 000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare hemställt, att för budgetåret 1951/52 anvisas
ett särskilt reservationsanslag av 140 000 kronor till viss beredskapsplanering.

Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda marinförvaltningens
hemställan om särskilda anslagsmedel för beredskapsplanering. Utgifter för
dylika ändamål syntes tills vidare få bestridas av underhållsanslaget så långt
detta lämnade tillgång därtill.

I fråga om medelsbehovet i övrigt under förevarande anslag har departementschefen
anfört följande.

»Även om det skulle vara önskvärt, att de av marinförvaltningen föreslagna
översyns- och underhållsåtgärderna kunde helt genomföras utan omgång,
är det mig icke möjligt att i rådande statsfinansiella läge tillstyrka en
anslagshöjning av den storlek marinförvaltningen föreslagit. Jag anser mig
böra begränsa mig till att föreslå, att anslaget höjes med ytterligare 1 000000
kronor till 27 300 000 kronor och förutsätter därvid, att det skall vara
möjligt att med de medel som därmed komma att stå till förfogande tillgodose
de mest trängande behoven av underhållsarbeten.»

107

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet. Förevarande anslag höjdes av riksdagen för innevarande budgetår
med 1 miljon kronor för att möjliggöra vissa brådskande och nr säkerhetssynpunkt
nödvändiga arbeten av engångskaraktär.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en ytterligare höjning av anslaget
med likaledes 1 miljon kronor. Utskottet anser sig av statsfinansiella
skäl icke kunna tillstyrka en anslagshöjning av den storlek, som i motionerna
1:174 och 11:231 förordats, utan biträder Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
förutsätter i likhet med departementschefen, att det skall bliva möjligt att
med de medel, som härigenom komma att stå till förfogande, tillgodose de
mest trängande behoven av underhållsarbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,
till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 27 300 000 kronor.

81 :o) Marinen: Anskaffning av lyftkran. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 95, s. 138 och 139) får utskottet
— under hänvisning till vad utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 54, punkt 15, anfört — hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av lyftkran för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 415 000
kronor.

82:o) Marinen: Anskaffning av vissa maskiner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 96, s. 139 och
140), avseende anslag till förnyelse och modernisering av maskinparken vid
marinens verkstadsanläggningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av vissa maskiner
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor.

Fastigheter.

83:o) Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande
ändamål (proposition nr 1, bilaga 6, punkt 97, och proposition nr 88) har
riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet
velat här

erinra.

Bidrag och understöd.

84:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Marinen: Bidrag till maritim
ungdomsverksamhet. Marinen: Understöd åt föreningar m. in. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 98—100,

108

Statsutskottets utlåtande nr 4.

s. 141), innebärande i fråga om förstnämnda och sistnämnda anslag oförändrade
belopp samt beträffande det återstående anslaget en minskning med
400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren ett reservationsanslag
av 255 000 kronor;

b) till Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet ett
reservationsanslag av 18 600 kronor;

c) till Marinen: Understöd åt föreningar m. m. ett anslag av
23 000 kronor.

FLYGVAPNET.

Avlöningar in. m. till fast anställd personal.

85:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.
Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 101) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 50 000 000 kronor, har Kungl. Maj :t
i förenämnda proposition nr 110 (punkt 11, s. 143—180) föreslagit riksdagen
att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka i särskild ordning
överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
52 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petrén m. fl. (I: 395)
och den andra inom andra kammaren av herr Edström m. fl. (II: 524), i vilka
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1951:110 måtte
besluta, att av de i gällande personalförteckning för flygingenjörspersonalen
i lönegraden Ca 30 övergångsvis uppförda beställningarna 24 beställningar omändras
till flygdirektörer av 2. graden (Ca 31) och att anslaget Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. köjes med motsvarande belopp.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde få
hänvisas till motionen I: 395.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.
För närmare kännedom om de av departementschefen framställda
förslagen torde få hänvisas till propositionen.

109

Statsutskottets utlåtande nr 4.

2. Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)
skola vid fullt genomförd personalorganisation nuvarande beställningar för
förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för fanjunkare
i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar ersattas
med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen. Sedan det
emellertid framkommit, att på grand av olika befordringsmöjligheter starka
slitningar kunde förväntas uppstå mellan befintliga civilmilitära bestallnmgshavare
och de underofficerare, som skulle överföras till de nya civilmilitära
beställningarna, beslöts, att det skulle anstå med frågan om det satt pa
vilket övergången till den nya personalorganisationen skulle ske. Tills vidare
skulle ifrågavarande befattningar besättas med underofficerare enligt då tilllämpade
rekryteringsgrunder, så länge för befattningarna lämpade underofficerare
funnes att tillgå.

Till fullföljande av nyssnämnda principbeslut har chefen för flygvapnet
föreslagit, att 54 förvaltare (i flygstationstjänst) i Ma 6 överföras till verkmästare
av 1. klassen (i flygstationstjänst) i Ca 21, att 20 förvaltare (i for^a<^&_''
tjänst) i Ma 6 överföras till verkmästare av 1. klassen (i förrådstjänst) i Ca 21
och att 77 fanjunkare i Ma 5 överföras till materielmästare av 1. klassen i
Ca 18. Beträffande motiveringen för förslaget samt däröver avgivna yttranden
hänvisas till propositionen s. 152—154.

Departementschefen har ansett försiktigheten bjuda att i avvaktan på resultatet
av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning nu genomföra det av
1948 års riksdag fattade principbeslutet om överföring av vissa underofficerare
vid flygvapnet till civilmilitär anställningsform endast beträffande beställningar
för fanjunkare. I avvaktan på närmare utredning beträffande vissa särskilda
befattningar föreslår departementschefen, att från och med nästa budgetår
60 fanjunkarbeställningar utbytas mot civilmilitära beställningar i Ca 18.
Departementschefen förordar härvid, att övergångsanordningar få vidtagas
i enlighet med vad chefen för flygvapnet föreslagit. Tjänstebenämningen föi
de nya beställningarna föreslås av departementschefen vara mästare av 1.
klassen.

Beträffande de ifrågavarande förvaltarbeställningarna och de återstående
17 fanjunkarbeställningarna förordar departementschefen att såsom ett provisorium
extra tjänstemän få anställas såsom ersättare vid uppkommande
vakanser. I fråga om löncställningen förordar departementschefen härvid
Cg 19 för ersättare för förvaltare och Cg 16 för ersättare för fanjunkare.

5. Antalet sergeanter vid flygvapnet föreslås skola ökas med 20.

En arvodesbefattning i 1: 29 vid flygvapnets centrala skolor föreslås skola
indragas.

6. I gällande personalförteckning finnas uppförda 36 beställningar för flygingenjör
av 1. graden i Ca 30. Enligt till förteckningen meddelad föreskrift skall
vid uppkommande vakans i dylika beställningar frågan om beställningarnas
återbesättande prövas av Kungl. Maj:t. Vid uppkommande vakans i beställning
som här avses ägor Kungl. Maj:t mod utnyttjande av den vakanta beställningen

no

Statsutskottets utlåtande nr 4.

tillsätta beställning i 29 lönegraden utöver det i personalförteckningen upptagna
antalet dylika beställningar (jfr prop. 1948: 209, s. 123).

Då 30 lönegraden ansetts icke böra ingå i lönegradsserien för ingenjörpersonal,
ha ifragavarande beställningar för flygingenjör av 1. graden avsetts
skola fördelas på 31 och 29 lönegraderna (jfr prop. 1948:209, s. 122). Med
hänsyn bland annat till 1946 års militära förvaltningsutredning har slutlig fördelning
på nyssnämnda lönegrader av beställningarna i fråga icke kunnat göras.
Förslag av flygvapenchefen för innevarande och närmast föregående budgetår
om att utbyta ett antal av dessa beställningar mot beställningar i 31 lönegraden
ha därför icke biträtts (jfr prop. 1949: 135, s. 130 och 1950: 110, s. 120).

I skrivelse den 14 februari 1951 har chefen för flygvapnet anfört, att det
med hänsyn till svårigheterna att under nuvarande befordringsförhållanden
nyrekrytera och i flygvapnets tjänst bibehålla kvalificerad flygingenjörspersonal
vore nödvändigt att snarast vidtaga åtgärder för att förbättra befordringsförliållandena
för denna personal. Som en första åtgärd i detta avseende
borde från och med budgetåret 1951/52 24 beställningar i Ca 30 utbytas mot
samma antal beställningar i Ca 31, avsedda 18 såsom flottiljingenjörer och
6 såsom avdelningsingenjörer vid de centrala flygverkstäderna. Återstående
12 beställningar i Ca 30 borde tills vidare — i avvaktan på prövning av förvaltningsutredningens
förslag — bibehållas i nämnda lönegrad. Då vissa av
de nuvarande beställningshavarna i Ca 30 icke vore kompetenta för befordran
till flygdirektör av 2. graden, och alltså för befordran till beställningar i Ca
31 kunde ifrågakomma såväl beställninghavare i Ca 30 som Ca 29, kunde behovet
av beställningar i Ca 30 komma att överstiga 12. På grund härav borde
beställning i Ca 29 övergångsvis få ersättas med redan befintlig beställning
i Ca 30. Av befordringstekniska skäl borde vidare beställning för flygdirektör
av 2. graden — om den icke kunde besättas med kompetent innehavare — tills
vidare få ersättas med beställning för flygingenjör av 2. graden.

Departementschefen har anfört att han, ehuru han vore medveten om de
olägenheter ur befordringssynpunkt som uppkommit genom att återbesättande
av flygingenjörstjänst i 30 lönegraden icke finge ske, alltjämt vore förhindrad
tillstyrka förslaget om utbyte av vissa tjänster i denna löngrad mot högre
tjänster.

Antalet verkmästare, mästare och flygtekniker har för fullt genomförd personalorganisation
(jfr prop. 1948: 206, s. 455, samt 1950: 110, s. 111 och 120)
beräknats till 25 verkmästare av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2.
klassen i Ca 19, 91 mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen
i Ca 16 och 1 987 flygtekniker i Ca 12.

I gällande personalförteckning finnas uppförda följande beställningar för
verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 28 verkmästare av 1. klassen,
av vilka 3 för centrala flygverkstäder avsedda beställningar vid nuvarande
innehavares avgång skola vakantsättas, 21 verkmästare av 2. klassen, vilka
beställningar i mån av avgångar skola nedbringas till 17, 84 mästare av 1.

in

Statsutskottets utlåtande nr 4.

klassen, 181 mästare av 2. klassen och 1 750 flygtekniker. Chefen för flygvapnet
har med tillstyrkan av civilförvaltningen och departementschefen
föreslagit, att från och med nästa budgetår antalet beställningar ökas med
7 mästare av 1. klassen till 91, 17 mästare av 2. klassen till 198 och 237 flyg
tekniker till 1 987 samt minskas med 1 verkmästare av 2. klassen till 20.

7. Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser
till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser
(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 8 förste flottiljpoliser och 96
flottiljpoliser. Nu föreslås utökning med 4 respektive 52 beställningar, vilket
skulle möjligöra, att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare
fyra flottiljer.

9. I gällande personalförteckning finnas för Roslagens flygkår (F2) uppförda
två tjänster för förrådsvaktmästare i Ca 12. Enligt till förteckningen
meddelad föreskrift skall vid uppkommande ledigheter i nämnda tjänster
frågan om desammas återbesättande underställas Kungl. Maj:ts provning (jfr
prop. 1949: 135, s. 132 o. f.).

Departementschefen tillstyrker förslag av chefen för flygvapnet att, sedan
en av de båda ordinarie förrådsvaktmästartjänsterna vid F2 blivit vakant,
densamma överföres till flygvapnets centrala skolor. Härvid kunde en extra
förrådsvaktmästartjänst i Cg 12, vilken enligt Kungl. Maj:ts medgivande må
finnas inrättad vid skolorna, indragas.

10. Departementschefen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 25 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch
kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 3,

flygförbanden 18, av vilka 3 vid vardera av F 8 och F 10, 2 vid envar
av F 1, F 4 och F 13 samt 1 vid envar av F 5, F 9, F 16—F 18 och F 21,

väderlekstjänsten 3,

flygkadettskolan 1.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå
till 52 000 000 kronor eller 3 800 000 kronor mera än det belopp, som anvisats
för innevarande budgetår.

TJtslcottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som
beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i flygvapnets
personalorganisation som departementschefen i förevarande sammanhang
förordat.

De befintliga 36 beställningarna för flygingenjör av 1. graden i Ca 30 ha,
enär 30 lönegraden ansetts icke böra ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal,
avsetts skola fördelas på 31 och 29 lönegraderna. Med hänsyn bland
annat till 1946 års militära förvaltningsutredning har slutlig fördelning på

112

Statsutskottets utlåtande nr 4.

nyssnämnda lönegrader av beställningarna i fråga icke kunnat göras. Kungl.
Maj:t har emellertid riksdagens bemyndigande att vid uppkommande vakans
i beställning som här avses med utnyttjande av den vakanta beställningen tillsätta
beställning i 29 lönegraden utöver i personalförteckningen upptaget antal
dylika beställningar. För nästa budgetår har chefen för flygvapnet liksom för
innevarande och närmast föregående budgetår föreslagit, att ett antal beställningar
i 30 lönegraden skola utbytas mot beställningar i 31 lönegraden. Departementschefen
har anfört, att han, ehuru han vore medveten om de olägenheter
ur befordringssynpunkt som uppkommit genom att återbesättande av flygingenjörstjänst
i 30 lönegraden icke finge ske, alltjämt vore förhindrad tillstyrka
flygvapenchefens förslag. I motionerna I: 395 och II: 524 yrkas, att i
enlighet med flygvapenchefens förslag 24 beställningar i 30 lönegraden omändras
till beställningar i 31 lönegraden. Motionärerna ha därvid bland annat
åberopat, att departementschefen föreslagit motsvarande utbyte av ett antal
mariningenjörsbeställningar i 30 lönegraden. Utskottet, som i det föregående
vid behandlingen av marinens motsvarande anslag tillstyrkt nyssnämnda förslag
beträffande mariningenjörerna, beklagar att departementschefen icke ansett
förhållandena medgiva ett dylikt utbyte även beträffande flygingenjörerna.
I den mån hänsyn till kommande prövning av förvaltningsutredningens föreliggande
organisationsförslag lagt hinder i vägen härför utgör även detta förhållande
en anledning att slutföra denna prövning så snart ske kan. I det
föregående under punkten 1 har utskottet redan uttalat önskemål härom.
Utskottet anser sig därför kunna utgå från att det skall bli möjligt för Kungl.
Maj:t att inom en snar framtid förelägga riksdagen förslag till erforderliga
förbättringar av befordringsläget för flygingenjörerna. I avvaktan härpå är
utskottet icke berett att i anledning av motionerna I: 395 och II: 524 tillstyrka
några åtgärder härutinnan. Motionerna avstyrkas alltså.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till
erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 395 och II: 524,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
flygvapnet, vilka till riksdagen i särskild ordning överlämnats,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis

1 050 000

Statsutskottets utlåtande nr 4.

113

3. Arvoden ocli särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................

5. Eörligt tillägg, förslagsvis ..........................

Summa kronor

180 000

15 400 000
5 070 000
52 700 000

Särskilda uppbördsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 52 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 52000000 kronor.

86:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 102, s. 142 och
143), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å
reservstat för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
18 000 kronor.

87:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl.
Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 143—146) att
dels godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951 föreslagit i fråga om aspirantutbildning av
reservofficerare i luftbevakningstjänst samt om premie för dylik utbildning,
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 110 (punkt 5, s. 50—54) föreslagit
riksdagen att godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 mar-s 1951 föreslagit i fråga om utbildning
och antagning av reservofficerare i flygförartjänst samt om premie för dylik
utbildning.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att reservanställda officerare
i luftbevakningstjänst i fortsättningen rekryteras även från reservofficersaspiranter,
som genomgått erforderlig utbildning. Dylik utbildning
borde igångsättas från och med sommaren 1951. Med hänsyn till föreliggande
personalbrister och nödvändigheten av att snabbt täcka dessa föreslås, att
antalet reservofficersaspiranter för de närmaste åren bestämmes till högst 40.

Utbildningen av reservofficerare föreslås i avvaktan på närmare erfarenheter
skola omfatta förberedande utbildning under ca 3 månader med början i
juni månad och i omedelbar följd därmed fortsatt utbildning under ca 12 inåna 8—»os

»i Bihav g till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 4.

114

Statsutskottets utlåtande nr 4.

der, reservofficerskurs, första perioden, under ca 3 månader under därpå följande
sommarhalvår samt i omedelbar anslutning härtill eller under nästföljande
sommarhalvår reservofficerskurs, andra perioden, under ca Fri
månad. Utbildningen förutsattes skola samordnas med utbildningen av
befälsvärnpliktiga i luftbevakningstjänst.

I fråga om tjänstgöringsskyldighet, avlönings- och pensionsförmåner m. m.
föreslås bestämmelserna i reservbefälskungörelsen för flygvapnet (SFS
1943: 817) rörande reservofficerare i marktjänst äga motsvarande tillämpning
för reservofficerare i jluftbevakningstjänst. Med hänsyn till den avsedda
tjänstgöringens art anses det bästa utbytet som regel uppnås, om repetitionsövning
uppdelas i omgångar. I avvaktan på ytterligare erfarenheter föreslås,
att repetitionsövning för här ifrågavarande nyanställda reservofficerare får
fullgöras i högst tre omgångar. Ökade rese- och traktamentskostnader kunna
uppstå genom denna uppdelning. Dessa merkostnader anses emellertid val
motiverade av att bättre utbyte av tjänstgöringen vinnes härigenom och av
att en på sådant sätt ordnad tjänstgöring i regel torde vara mera förmånlig
för den enskilde i hans civila värv, vilket underlättar rekryteringen.

Premie föreslås skola utgå till reservofficersaspirant i luftbevakningstjänst
i likhet med vad som gäller för reservintendentsaspirant vid flygvapnet.

Kostnaderna under budgetåret 1951/52 för ifrågavarande aspirantutbildning
har chefen för flygvapnet uppskattat till i runt tal 90 000 kronor, varav
omkring 78 000 kronor i direkta värnpliktskostnader och 12 000 kronor i
lärara rvoden. Flygvapenchefen framhåller dock att dessa kostnader endast
i ringa grad innebära en ökning av de sammanlagda försvarskostnadema,
enär de som enligt förslaget skulle undergå aspirantutbildning ändock
skulle ha fullgjort värnpliktstjänstgöring.

Departementschefen har tillstyrkt ifrågavarande förslag med den ändringen
att premie till här ifrågavarande reservofficersaspirant bestämmes till 2 500
kronor.

- Före varande anslag påverkas enligt departementschefen icke under nästa
budgetår av vad i det föregående föreslagits.

Kategorierna reservofficerare i flygförartjänst, underofficerare
i dylik tjänst och värnpliktiga flygförare ställdes under avveckling i samband
med att vid 1946 års riksdag fattades beslut om att införa den nya kategorien
manskapsanställda flygförare, nu benämnda fältflygare. För tjänstgöring såsom
flygförare rekryteras alltså numera endast officerare på aktiv stat och fält
flygare. Denna rekrytering har emellertid icke tillfört flygvapnet tillräckligt
antal flygförare, varför en allvarlig brist på flygförare i krigsorganisationen
hotar att uppstå. I detta läge har det synts departementschefen vara en beredskapsangelägenhet
av vikt att åtgärder vidtagas, som äro ägnade att tillförsäkra
flygvapnet en i möjligaste mån betryggande tillgång till flygförare. Härvid
har departementschefen funnit annan utväg icke stå till buds än att i
enlighet med förslag av chefen för flygvapnet ånyo utbilda och antaga reserv -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

115

officerare i flygförartjänst. Departementschefen har därför trots de betänkligheter
ur kostnadssynpunkt som förslaget inger tillstyrkt detsamma. Härvid
har departementschefen förutsatt att anordningen i fråga skall tillämpas endast
övergångsvis i avvaktan på att rekryteringen av flygande officerare på
aktiv stat och fältflygare kan få tillräcklig omfattning.

Utbildningen av reservofficersaspiranterna avses skola igångsättas sommaren
1951. Då kapaciteten vid flygskola 1 vid F5 i år är omkring 100 utgående
elever och omkring 40 officersaspiranter och fältflygare beräknas fullfölja
den flygkurs som påbörjas innevarande år, har samma år plats ansetts
kunna beredas för 60 reservofficersaspiranter, mosvarande med normal gallring
omkring 120 inryckande elever.

lieservofficersaspiranerna avses skola utbildas under sammanlagt omkring
26 månader, varav, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande andra
flygförarelever, grundläggande flygutbildning omkring 10 månader och grundläggande
flygslagsutbildning omkring 12 månader. Härtill skulle komma
reservofficerskurs under 4 månader.

Premie föreslås skola utgå till reservofficersaspirant i flygförartjänst med
tillhopa 3 000 kronor, varav 1 000 kronor efter grundläggande flygslagsutbildning,
första perioden, och med 2 000 kronor efter grundläggande flygslagsutbildning,
andra perioden.

Efter antagning till reservofficerare avses vederbörande skola fullgöra
repetitionsövningar i enlighet med vad som enligt 9 § 1 mom. b. reservbefälskungörelsen
för flygvapnet (SFS 1943: 817) gäller för i flygtjänstbefattning
placerad reservanställd personal. Emellertid föreslås, att repetitionsövningarna
skola få delas upp i högst tre omgångar.

Någon medelsanvisning för budgetåret 1951/52 utöver för samma budgetår
redan äskade anslag har angivits icke vara erforderlig i anledning av ifrågavarande
aspirantutbildning.

Utskottet. Behovet av reservofficerare i luftbevakningstjänst hade vid 1948
års försvarsbeslut avsetts skola under luftbevakningens uppsättningsperiod
täckas bland annat genom att taga i anspråk befintliga reservofficerare ur de
tre försvarsgrenarna. Enligt vad chefen för flygvapnet framhållit, har denna
personal med nuvarande krav på luftbevakningspersonalen allenast begränsad
användbarhet i luftbevakningstjänst och bedömts endast i ringa omfattning
kunna användas i ett flertal numera tillkomna betydelsefulla tjänstegrenar
inom luftbevakningen. Departementschefen har därför tillstyrkt ett av flygvapenchefen
framställt förslag att reservanställda officerare i luftbevakningstjänst
rekryteras även från reservofficersaspiranter, som genomgått erforderlig
utbildning. Med hänsyn till behovet av väl utbildad personal, förtrogen med
den organisation och utrustning, som nu successivt införas vid luftbevakningen,
anser sig jämväl utskottet böra biträda förslaget i fråga.

I det läge som uppkommit genom att en för flygvapnets krigsorganisation
tillräcklig rekrytering av officerare på aktiv stat och fältflygare icke kunnat

116

Statsutskottets utlåtande nr 4.

genomföras, synes det även utskottet vara en viktig beredskapsangelägenhet
att åtgärder vidtagas, som äro ägnade att tillförsäkra flygvapnet en betryggande
tillgång till flygförare. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att
ånyo utbilda och antaga reservofficerare i flygförartjänst. Då dylika reservofficerare
utgöra en för staten mycket dyrbar personalkategori förutsätter utskottet
i likhet med departementschefen, att anordningen i fråga skall tilllämpas
endast övergångsvis i avvaktan på att rekryteringen av flygande officerare
på aktiv stat och fältflygare kan få tillräcklig omfattning.

Utskottet anser sig kunna godtaga vad som föreslagits beträffande utbildnings-
och tjänstgöringsförhållandena för reservofficerare i luftbevaknings- och
i flygförartjänst. Vidare kan utskottet tillstyrka, att de utbildningspremier,
som böra utgå till dessa reservofficerare, bestämmas till 2 500 respektive 3 000
kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet, som icke funnit anledning till
erinran mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1951 föreslagit i fråga om
aspirantutbildning av reservofficerare i luftbevakningstjänst
samt om premie för dylik utbildning;

b) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 mars 1951 föreslagit i fråga om
utbildning och antagning av reservofficerare i flygförartjänst
samt om premie för dylik utbildning;

c) till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

88:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader. Flygvapnet: Ekiperiugsersättningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkterna 104 och 105, s. 146 och 147), innebärande beträffande förstnämnda
anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en av belastningen
å anslaget föranledd höjning med 40 000 kronor, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag av
90 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar ett förslagsanslag
av 740 000 kronor.

89:o) Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I enlighet med
Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 106, s. 147 och
148), innebärande en anslagsminskning med 550 000 kronor, beroende i huvudsak
på att vid försvaret kollektivavtalsanställda eldare, med undantag av de
säsonganställda, skola överföras till tjänstemannaanställning, hemställer utskottet,

117

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

90:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 107, s. 148 och
149), innebärande en anslagsminskning med 800 000 kronor, beroende bland
annat på minskat antal tjänstgöringsdagar, får utskottet, som vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag yttrat sig i anledning av väckt motion angående
penningbidrag m. m. åt de värnpliktiga, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
3 700 000 kronor.

91 :o) Flygvapnet: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 108, s. 149), innebärande en anslagshöjning
med 100 000 kronor, får utskottet under hänvisning till vad utskottet
under arméns motsvarande anslag anfört, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Sjukvård.

92:o) Flygvapnet: Sjukvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 109, s. 149), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

93:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 110, s. 150), innebärande en av
belastningen å anslaget föranledd höjning med 250 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Expenser in. in.

94:o) Flygvapnet: Bränsle in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 111, s. 150), innebärande en av belastningen
å anslaget föranledd minskning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kronor.

118

Statsutskottets utlåtande nr 4.

95:o) Flygvapnet: Telefon ni. m. Flygvapnet: Övriga expenser m. in. I

enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna
112 och 113, s. 151 och 152), innebärande beträffande förstnämnda anslag
en höjning med 100 000 kronor, beroende på merkostnader i anledning av att
luftbevakningen överförts till flygvapnet, och beträffande sistnämnda anslag
oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: Telefon in. ra. ett förslagsanslag av 1100 000
kronor;

b) till Flygvapnet: Övriga expenser ra. in. ett reservationsanslag
av 120 000 kronor.

Mathållning.

96.o) Flygvapnet: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 114, s. 152 och 153), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

97:o) Flygvapnet: Beklädnad in. in. Flygvapnet: Inventarier m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna
115 och 116, s. 153—156), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat
belopp och beträffande sistnämnda anslag en höjning med 100 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: Beklädnad in. ra. ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Inventarier in. ra. ett reservationsanslag av
500 000 kronor.

98.o) Flygvapnet: Tvätt. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
ni 1 framställda förslag (punkt 117, s. 156), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Övningar m. m.

99:o) Flygvapnet: övningar in. m. Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna
118 och 119, s. 156 och 157), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

119

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: övningar m. m. ett reservationsanslag av
3 500 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten ett reservationsanslag
av 18 000 kronor.

Flyg materiel m. m.

100:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. Kungl. Maj:t bär
i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 158—161) att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att i enligliet med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951 förordats medgiva utläggande av beställningar
å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 151 miljoner kronor, dels
ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 185 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ohlon, Andrén och Gränebo (1:174) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (11:231), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att inom ramen
för det av 1948 års riksdag fattade principbeslutet de fyra ännu återstående
oförstärkta dagjaktflottiljerna inom flygorganisationens ram skola förstärkas
med femtio procent så snart ske kan, att bemyndiga Kungl. Maj:t att utlagga
beställningar å flygmateriel inom en kostnadsram av 211000 000 kronor, att
till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 197 000 000 kronor samt att beträffande nattjaktflottiljen
och luftbevakningen förslag snarast framlägges i enlighet med motionernas
syfte,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar öhman och Norling (I: 247) samt den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg i Luleå in. fl. (II: 327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 231 och II: 327.

Sedermera har Kungl. Maj: t i propositionen nr 110 (punkt 12, s. 180—184)
— med ändring av i statsverkspropositionen härutinnan framlagda förslag —
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 mars 1951 anförts medgiva
utläggande av beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
270 miljoner kronor, dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 000 kronor.

I skrivelse den 28 september 1950 hade flygförvaltningen bland annat
hemställt om nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1950/51 — ut -

120

Statsutskottets utlåtande nr 4.

över flygvapnets kostnadsram — om 24,7 miljoner kronor för anskaffning
av moderna nattjaktplan utöver det antal, som kunde anskaffas inom ramen
för tidigare lämnade bemyndiganden inom flygvapnets kostnadsram.

Vid anmälan av propositionen 1950:251 angående forcering av vissa
materielanskaffningar för försvaret m. m. tillstyrkte departementschefen av
flygförvaltningen föreslagen anskaffning av dylika flygplan inom flygvapnets
kostnadsram men var däremot icke beredd förorda anskaffning av flygplan utöver
kostnadsramen.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 uttalade statsutskottet, som
anslöt sig till det i propositionen framlagda förslaget om anskaffning av nattjaktplan,
att utskottet ansåge självfallet, att Kungl. Maj:t, icke minst med
tanke på den flygande personalens säkerhetskrav — antalet haverier och därvid
inträffade dödsfall hade varit oroande många vid vår första nattjaktflottilj
— hade sin uppmärksamhet riktad på frågan rörande möjligheterna att
ytterligare komplettera beståndet av moderna och möjligast driftsäkra nattjaktplan.

Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde departementschefen att,
därest en undersökning skulle visa, att möjligheter förelåge att utöka anskaffningen
av nattjaktplan utöver vad som i nyssnämnda proposition förutsatts,
hans avsikt vore att ånyo anmäla frågan om anskaffning av här avsedda flygplan.
I samband därmed finge även ånyo övervägas frågan om luftbevakningens
fortsatta modernisering.

Vid anmälan av propositionen nr 110 har departementschefen anfört
följande.

»Enligt numera föreliggande upplysningar synes det vara möjligt att,
därest anskaffning från utlandet av moderna natt jaktplan kan genomföras,
låta anskaffningen omfatta hela det antal flygplan, som erfordras för
omsättning av nattjaktflottiljens flygplansbestånd. Med hänsyn till betydelsen
av att ha nattjaktflottiljen i sin helhet utrustad med moderna flygplan
anser jag mig böra tillstyrka, att flygförvaltningen bemyndigas utlägga beställning
å — förutom det antal plan som förutsatts i 1950 års riksdags beslut
— det ytterligare antal plan som erfordras för flottiljen. Detta innebär, att
kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m., liksom ock flygförvaltningens
bemyndigande att utlägga beställningar, behöver utökas med i runt
tal 25 miljoner kronor. Utbetalningarna under budgetåret 1951/52 i anledning
av den utökade beställningen kunna beräknas till 10 miljoner kronor.

Den av 1948 års riksdag fastställda kostnadsramen för anskaffning av flyg
materiel m. m. innebar, att luftbevakningen jämte jaktstridsledning
skulle utbyggas och moderniseras inom allenast de ur luftförsvarssynpunkt
viktigaste delarna av vårt land. Enligt en inom flygledningen verkställd och
i 1950 års statsverksproposition (Bil. 6, punkt 117) berörd utredning skulle
en fullständig utbyggnad av luftbevakningen kräva avsevärt högre kostnader.
Flygförvaltningen föreslog, med en viss begränsning av det totala programmet,
att ytterligare 80,8 miljoner kronor skulle beräknas för ändamålet, Eu -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

121

ligt beslut av 1950 års riksdag vid dess höstsession har det ursprungliga programmet
tills vidare utökats med åtgärder för en beräknad kostnad av 8 miljoner
kronor.

Med hänsyn till den stora vikt, som luftbevakningen numera måste tillmätas
såväl ur militär synpunkt som med hänsyn till civilförsvaret, anser jag
det nödvändigt att beslut nu fattas om genomförande av det av flygförvaltningen
framlagda förslaget i dess helhet. Detta innebär, att kostnadsramen
för anskaffning av flygmateriel m. m. ökas med (30,8 — 8,o =) 22,8 miljoner
kronor. Flygförvaltningen torde böra bemyndigas att under budgetåret
1951/52 utlägga beställningar för programmets genomförande inom ramen
för 8 miljoner kronor. De mot angivna beställningar svarande utgifterna
under budgetåret 1951/52 uppskattar jag till 5 miljoner kronor.

Enligt numera verkställd utredning beräknar flygförvaltningen, att belastningen
å betalningsanslaget till anskaffning av flygmateriel
m. m. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 kommer att — oavsett i det föregående
berörda organisationsförstärkningar — med icke mindre än 87 miljoner
kronor överstiga vad som står till förfogande för budgetåret 1950/51
jämte det i årets statsverksproposition äskade anslaget för nästa budgetår.
Av merkostnaderna angivas 55,7 miljoner kronor belöpa på prisstegringar
medan återstoden i huvudsak föranledes av vissa av beredskapsskäl vidtagna
åtgärder. Det avsevärda belopp som beräknats för prisstegringar förklaras
delvis av att beräkningarna rörande kostnaderna för flygmaterielanskaffningen
i stort sett icke justerats sedan år 1948. Det har icke varit möjligt
att på den korta tid som stått till buds närmare granska de av flygförvaltningen
framlagda beräkningarna. Jag är därför icke beredd att nu föreslå,
att desamma skola föranleda uppräkning av flygvapnets kostnadsram.
Denna fråga torde böra upptagas till prövning i samband med behandlingen
av flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1952/53. Då det emellertid
icke bör riskeras, att den av statsmakterna beslutade flygmaterielanskaffningen
fördröjes av brist på betalningsmedel, anser jag mig böra tillstyrka,
att de av flygförvaltningen äskade beloppen nu anvisas. Jag beräknar således
för budgetåret 1950/51, utöver redan anvisade anslag, ytterligare 32 miljoner
kronor och för budgetåret 1951/52, utöver det i statsverkspropositionen
äskade anslaget, 55 miljoner kronor. Hos riksdagen äskat bemyndigande att
utlägga beställningar bör ökas med motsvarande belopp, tillhopa 87 miljoner
kronor. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om anvisande
av medel å tilläggsstat för nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebära de här framlagda förslagen,

att gällande kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m., enligt årets
statsverksproposition 1 227," miljoner kronor, ökas med (25 + 22,8 = ) 47,8
miljoner kronor;

att det bemyndigande att utlägga beställningar å flygmateriel m. m. inom
ramen för 151 miljoner kronor som äskats i statsverkspropositionen ökas med
(25 + 8 + 87=) 120 miljoner kronor till i avrundat tal 270 miljoner kronor,

122

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisas ett
reservationsanslag av 32 miljoner kronor till anskaffning av flygmateriel
m. m.; samt

att reservationsanslaget till anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret
1951/52 upptages till (185 + 10 + 5 + 55 =) 255 miljoner kronor.»

Utskottet. I sitt av 1950 års riksdag godkända utlåtande nr 227 tillstyrkte
utskottet föreslagen anskaffning av nattjaktplan inom flygvapnets kostnadsram
och uttalade i samband därmed, att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t hade
sin uppmärksamhet riktad på frågan rörande möjligheterna att ytterligare
komplettera beståndet av moderna och möjligast driftsäkra dylika plan.

I den föreliggande propositionen nr 110 har Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande
för flygförvaltningen att utlägga beställningar å — förutom det
antal nattjaktplan som förutsattes i 1950 års riksdagsbeslut —- det ytterligare
antal plan som erfordras för nattjaktflottiljen. I anslutning till vad utskottet
i det föregående anfört tillstyrker utskottet Kungl. Ma j ds ifrågavarande förslag,
vilket innebär att kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m.,
liksom ock flygförvaltningens bemyndigande att utlägga beställningar, kommer
att ökas med i runt tal 25 miljoner kronor. Utbetalningarna i anledning
härav beräknas för nästa budgetår till 10 miljoner kronor.

I den förenämnda propositionen nr 110 har Kungl. Majd även framlagt förslag
om utbyggnad och modernisering av luftbevakningen i enlighet med flygförvaltningens
framställning i ämnet. På av departementschefen anförda skäl
vill utskottet jämväl biträda detta förslag. Till följd härav bör kostnadsramen
för anskaffning av flygmateriel m. m. ökas med ytterligare 22,8 miljoner kronor.
För nästa budgetår har för ändamålet räknats med ett beställningsbemyndigande
av 8 miljoner kronor och ett betalningsanslag av 5 miljoner
kronor.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits torde de vid riksdagens början
väckta motionerna I: 174 och II: 231, i vad de avse förslag om anskaffning av
nattjaktplan och modernisering av luftbevakningen, icke böra påkalla någon
liksdagens åtgärd.

Kungl. Maj it hade i statsverkspropositionen under förevarande punkt begärd
bemyndigande att utlägga beställningar å flygmateriel in. m. inom en
kostnadsram av 151 miljoner kronor samt ett anslag av 185 miljoner kronor
för likvidering av dylika beställningar ävensom beräknat kostnadsramen för
anskaffning av flygmateriel m. m. till 1 227,2 miljoner kronor.

Till följd av det ovan anförda kommer flygvapnets kostnadsram att ökas
med 47,8 miljoner kronor till 1 275,o miljoner kronor.

Departementschefen har framhållit, att till följd av prisstegringar och vissa
av beredskapsskäl vidtagna åtgärder belastningen å betalningsanslaget under
budgetåren 1950/51 och 1951/52 kommer att — oavsett i det föregående berörda
organisationsförstärkningar -— med icke mindre än 87 miljoner kronor överstiga

Statsutskottets utlåtande nr 4.

123

vad som står till förfogande för budgetåret 1950/51 jämte förenämnda i årets
statsverksproposition äskade anslag för nästa budgetår. Med hänsyn härtill
finner utskottet sig böra tillstyrka, att av nämnda belopp 32 miljoner kronor
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår, varom utskottet gör hemställan
i särskilt utlåtande denna dag, och att 55 miljoner kronor anvisas för
nästa budgetår.

I förhållande till statsverkspropositionen skulle alltså beställningsbemyndigandet
ökas från 151 miljoner kronor med 120 miljoner kronor till i avrundat
tal 270 miljoner kronor och betalningsanslaget med 70 miljoner kronor
till 255 miljoner kronor.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skulle ett av Kungl. Maj:t då framlagt förslag
att inom flottilj organisationens ram med 50 % förstärka flygvapnets tio
dagjaktflottiljer i princip läggas till grund för en successiv förstärkning av
dagj akt flyget. Samtidigt fattades beslut att i första hand tre dagjaktflottiljer
skulle förstärkas enligt angivna grunder. Vid 1949 års riksdag fattades beslut
om förstärkning av dagjaktflyget vid ytterligare tre flottiljer.

Utskottet, som anser att 1948 års riksdagsbeslut bör fullföljas, vill emellertid
icke nu ingå på frågan i vilken takt den fortsatta förstärkningen bör ske.
Detta torde få bliva beroende på våra ekonomiska och materiella resurser.
Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt förberörda utlåtande nr 227 uttalade
tvivel beträffande möjligheterna att för den inhemska produktionen
av ytterligare dagjaktplan anskaffa erforderlig arbetskraft. Att svårigheter
för närvarande föreligga såväl på detta område som i materielavseende torde
vara uppenbart. Något ingripande från riksdagens sida i syfte att på sätt i
motionerna 1:174 och II: 231 föreslagits påskynda en fortsatt utbyggnad av
dagjaktflyget anser utskottet icke böra ifrågakomma. Ej heller vill utskottet
biträda det i samma motioner gjorda yrkandet att riksdagen skulle för förstärkningens
genomförande dels lämna ett beställningsbemyndigande av 60
miljoner kronor och dels ett anslag av 12 miljoner kronor. Förenämnda båda
motioner, i nu berörda delar, avstyrkas alltså.

Med hänsyn till den ställning, utskottet i det föregående intagit till frågan
om medelsanvisningen under förevarande punkt, följer, att utskottet icke
biträder motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 174 och II: 231 ävensom I: 247 och
II: 327, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 mara 1951 anförts
medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel m. in. inom
en kostnadsram av 270 miljoner kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 000
kronor.

124

Statsutskottets utlåtande nr 4.

II. att motionerna I: 174 och II: 231, i vad de avse ingripande
från riksdagens sida i fråga om fullföljande så snart ske kan av
1948 års riksdags principbeslut om förstärkning av dagjaktflyget,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

III. att motionerna I: 174 och II: 231, i vad de avse förslag
om anskaffning av nattjaktplan och modernisering av luftbevakningen,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

101 :o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Kungi.
Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 161—163)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 48 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 44 000 000 kronor.

Flygförvaltningen har yrkat en höjning av anslaget med 11 764 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna finna, att utgiftsbelastningen
hittills på detta anslag ger fog för en så kraftig höjning som flygförvaltningen
föreslagit. Utgifterna under budgetåret 1949/50 stannade vid omkring 40,5
miljoner kronor. Därvid är att märka, att de ökade priserna på drivmedel till
följd av krondevalveringen gjort sig gällande under större delen av nämnda
budgetår. På anslaget finnas alltjämt vissa reservationsmedel, vid utgången
av budgetåret 1949/50 omkring 7.3 miljoner kronor. Det har synts departementschefen
med hänsyn härtill icke nödvändigt att höja anslaget i den omfattning
som flygförvaltningen äskat. Angelägenheten att i nuvarande statsfinansiella
läge begränsa statsutgifterna tvingar, framhåller departementschefen,
till återhållsamhet även i fråga om ett anslag som det förevarande.

Det är, fortsätter departementschefen, icke möjligt att tillstyrka större
anslag för nästa budgetår till drift och underhåll av flygmateriel än 48 000 000
kronor. Departementschefen utgår ifrån att denna begränsning i förhållande
till äskandet icke skall i alltför hög grad behöva hämma flygvapnets verksamhet.

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
ni. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 48 000 000 kronor.

102:o) Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 122, s. 164), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

125

Fastigheter.

103:o) Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Flygvapnets

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande
ändamål (proposition nr 1, bilaga 6, punkt 123, och proposition nr 88)
har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet
velat här

erinra.

Bidrag och understöd.

104:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 124, s. 164 och 165),
innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.

VISSA FÖR FÖRSVARET GEMENSAMMA ÄNDAMÅL.

Sjökarteverket.

105:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1
föreslagit riksdagen (punkt 125, s. 166—169) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för sjökarteverket,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock
till Sjökarteverket: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 776 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 813 000 kronor.

Departementschefens förslag innebär, att tjänsten för föreståndare för
nautiska avdelningen, byrådirektör i Ca 29, indrages ävensom att nautiska
avdelningens nuvarande arbetsuppgifter fördelas mellan jordmagnetiska avdelningen
och sjökortsavdelningen i huvudsak i enlighet med av styrelsen för
sjökarteverket framställt förslag. Vidare föreslås, att tjänsten för föreståndare
för jordmagnetiska avdelningen, nu i Ca 29, uppflyttas till 31 lönegraden.

I övrigt räknas allenast med automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot den föreslagna omorganisationen
liksom ej heller mot att tjänsten för föreståndare för jordmagnetiska
avdelningen uppflyttas från 29 till 31 lönegraden. Kostnadsberäkningarna
synas kunna godtagas.

126

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för sjökarteverket uppföra ytterligare
en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ca 31 och ur förteckningen
utesluta två tjänster för byrådirektör i lönegrad Ca 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för sjökarteverket, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 405 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ...................................................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 208 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ........................ 81 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 73 660

Summa kronor 776 000

c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 776 000 kronor.

106:o) Sjökarteverket: Omkostnader. Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet.
Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska
byrån. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkterna 126-—128, s. 169), innebärande oförändrade anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av
300 000 kronor;

''b) till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
ett reservationsanslag av 620 000 kronor;

c) till Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska
byrån ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Krigsarkivet.

107:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1
föreslagit riksdagen (punkt 129, s. 170—172) att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för krigsarkivet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 153 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 151 000 kronor.

Krigsarkivarien har upprepat sitt tidigare framförda förslag att en arkivarietjänst
i Ce 26 hänföres till Ca 29.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1950: 4 har riksdagens statsutskott
uttalat, att det förefölle utskottet, som om arbetsuppgifterna för innehavaren

Statsutskottets utlåtande nr 4.

127

av itu ifrågavarande arkivarietjänst vore i stort sett likvärdiga med dem, som
ankomme på förste arkivarier i riksarkivet, vilka vore placerade i 29 lönegraden.
Det syntes därför med fog kunna ifrågasättas, om icke jämställdhet
även i lönehänseende dessa befattningshavare emellan vore berättigad. Utskottet
förutsatte, att denna fråga bleve av Kungl. Maj:t föremål för närmare
överväganden vid anslagsäskandena till ett kommande år.

Med hänsyn till den stränga sparsamhet med löneutgifter som alltjämt
måste iakttagas har departementschefen ansett sig förhindrad att för nästa
budgetår framlägga förslag om ändrad lönegradsplacering för arkivarietjänsten.

Anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet vidhåller sitt föregående år gjorda uttalande, att arbetsuppgifterna
för innehavaren av arkivarietjänsten i lönegrad Ce 26 äro i stort sett
likvärdiga med dem, som ankomma på förste arkivarie i riksarkivet, vilka äro
placerade i 29 lönegraden. Med hänsyn till de statsfinansiellt betingade kraven
på sträng återhållsamhet med löneutgifter vill utskottet icke nu framställa
något yrkande om lönegradsuppflyttning av ifrågavarande tjänst.

De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 43 100

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ...................................... 34 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 80 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. 18 300

Summa kronor 177 200

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........... 24 200

Nettoutgift kronor 153 000

b) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 153 000 kronor.

1.08:o) Krigsarkivet: Omkostnader. Krigsarkivet: Samlingars konservering
m. in. I enlighet med Kungl. Maj ds i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkterna 130 och 131, s. 172), innebärande oförändrade anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

128

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Krigsarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 25 000
kronor;

b) till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. in. ett reservationsanslag
av 1 900 kronor.

Armémuseum.

109:o) Armémuseum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1
föreslagit riksdagen (punkt 132, s. 172—174) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för armémuseum,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för armémuseum,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Armémuseum:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
89 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att från och med budgetåret 1951/52 vid
armémuseum inrättas en preparatorstjänst i Ca 13 och en tjänst för hantverkare
i Ca 10 i utbyte mot en biträde stjänst för textilvården i Ca 10 och en
vaktmästartjänst i Ca 9. Vidare föreslår departementschefen, att en tjänst
för expeditionsvakt i Ca 9, på vars innehavare ankomma vissa uppgifter beträffande
ledningen av vaktmästarpersonalen och dess fördelning till tjänstgöring,
uppflyttas till förste museivakt i Ca 11. Beträffande en nu befintlig
tjänst för rustmästare i Ca 17, som förutsatts skola utbytas mot tjänst i Ca 14,
bör enligt departementschefen gälla, att löneställningen skall omprövas av
Kungl. Maj:t, när tjänsten blir vakant.

Utskottet — som får erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 114 angående lönerevision
för vissa chefstjänstemän m. m. avstyrkt motionerna 1:383 och
II: 507 om förbättrad löneställning för, bland andra, styresmannen för armémuseum
— har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
föreslagna personalförändringarna vid armémuseum. Då utskottet
vidare kan godtaga den verkställda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) på personalförteckningen för armémuseum uppföra tjänster
för en preparator i lönegrad Ca 13, en förste museivakt i
lönegrad Ca 11 och en hantverkare i lönegrad Ca 10 samt ur
förteckningen avföra tjänster för ett biträde för textilvården i
lönegrad Ca 10 och två vaktmästare i lönegrad Ca 9;

b) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Statsutskottets utlåtande nr 4. 129

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 60 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 21000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 7 200

Summa kronor 89 000

c) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 89 000 kronor.

110:o) Armémuseuin: Omkostnader. Armémuseum: Samlingars konservering-
m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkterna 133 och 134, s. 174 och 175), innebärande beträffande förstnämnda
anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en
minskning med 1100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 20 000
kronor;

b) till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt.

111 :o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 1310 000 kronor, har Kungl. Maj:t i
förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s. 184—190) föreslagit riksdagen att
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52,
dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Andrén (I: 390) och den andra inom andra kammaren av herr
Ujalmarson (II: 527) hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till
Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar anvisa, utöver vad av Kungl. Maj:t
föreslagits, ett anslag av 1 085 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde
få hänvisas till motionen I: 390.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1310 000
kronor.

Försvarets forskningsanstalt har i sina äskanden för nästa budgetår framställt
de förslag som framgå av följande tablå.

9—ags si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 4.

130

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Ökning

1. Personalförstärkningar m. in.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31 ................................. 1 356

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 ............................................................... 55 584

3 laboratorer Ce 31 48 492

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ....................................... 29 616

1 förste forskningsläkare Ce 29 ............................................. 14 808

1 forskningsingenjör Ce 27 ................................................... 13 428

Forskningsassistent Ce 25 — forskningsingenjör Ce 27 ............... 684

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 ............................................................... 55 584

2 laboratorer Ce 31 ............................................................ 32 328

I förste forskningsingenjör Ce 29 .......................................... 14 808

9 forskningsingenjörer Ce 27 ................................................ 120 852

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 ............................................................ 74112

1 laborator Ce 31 ............................................................... 16164

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ....................................... 74 040

II forskningsingenjörer Ce 27 ............................................. 147 708

2. Överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas från anslaget
till viss forskningsverksamhet ................................. 383 577

3. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar m. m.............................................. 6 000

Avrundning ........................................................................ 859

Summa kronor 1 090 000

Beträffande de motiv, som anförts till stöd för berörda förslag, hänvisas
till propositionen nr 110, s. 185—188.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Försvarets forskningsanstalt har nu varit i verksamhet i sex år. Under
denna tid har anstalten successivt utökats till en omfattning, som avsevärt
överstiger vad som planerades vid anstaltens inrättande. Utvecklingen har
såvitt avser personalorganisationen väsentligen omfattat forskare och teknisk
personal i övrigt, medan däremot anstaltens ledning och administrativa organ
förblivit i stort sett oförändrade. En översyn av anstaltsledningens organisation
har därför befunnits påkallad. Med hänsyn bland annat härtill har jag
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 tillkallat en utredningsman
för att verkställa utredning rörande den centrala ledningen av
forskningsanstalten och dess avdelningar ävensom att i samband därmed ägna

Statsutskottets utlåtande nr 4.

131

uppmärksamhet åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1951.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke tillstyrka någon förändring
beträffande kansliets personalorganisation. Ehuru jag är väl medveten
om behovet av att antalet befattningar vid anstaltens forskningsavdelningar,
främst i de högre lönegraderna, utökas, är jag i nuvarande statsfinansiella
läge likaledes förhindrad att föreslå någon dylik förstärkning av
anstaltens fasta organisation. Jag räknar alltså med oförändrad personalorganisation
såvitt avser anstaltens avlöningsanslag. Någon överflyttning av personalkostnader
från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag alltjämt
icke tillstyrka.

Med den ståndpunkt jag här intagit kan jag icke tillstyrka annan höjning
av avlöningsanslaget än den som föranledes av löneklassuppflyttningar m. m.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i anledning
härav uppräknas med 6 000 kronor till 929 000 kronor. Anslagsposten
till rörligt tillägg torde för erhållande av en jämn anslagssumma böra minskas
med 1 000 kronor till 136 100 kronor. Övriga poster upptager jag till oförändrade
belopp.

I enlighet härmed upptager jag avlöningsanslaget till (1310 000 + 6 000 —
1 000=) 1315 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 5 000 kronor.»

Utskottet. I sitt förlidet år avgivna av riksdagen godkända utlåtande
rörande anslagen till försvarets forskningsanstalt påvisade utskottet, hurusom
anstalten successivt utökats till en omfattning, som avsevärt översteg
vad som planerades vid anstaltens inrättande. Utskottet, som till fullo delar
den uppfattningen, att den militärtekniska forskningen har en stor uppgift
att fylla för vårt försvar och att denna verksamhet bör intensifieras i den
mån våra resurser det medger, anser sig i nuvarande statsfinansiella läge
dock förhindrat att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Detta innebär vad avlöningsanslaget
beträffar, att utskottet, som i likhet med departementschefen
visserligen anser fog föreligga för en förstärkning av anstaltens fasta organisation,
icke är berett tillstyrka någon ändring i personalorganisationen. Härvid
må erinras att såsom i propositionen upplysts utredning för närvarande
pågår rörande den centrala ledningen av anstalten och dess avdelningar, varvid
uppmärksamhet ägnas åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 390 och II: 527
i här berörd del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 390 och II: 527, såvitt nu är i fråga,
a) besluta, att någon ändring från och med nästa budgetår av
gällande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt
icke -skall vidtagas;

132

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret. 1951/52:

Avlöningsstat.

U tgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 233 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt ning,

förslagsvis ................................................ 9 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 929 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 136100

Summa kronor 1 320 500

Särskilda uppbörd smedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 5 500

Nettoutgift kronor 1 315 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.

112:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj: t i

propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 235 000 kronor, bär Kungl. Maj:t i förberörda
proposition nr 110 (punkt 14, s. 190 och 191) föreslagit riksdagen
att till samma ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
235000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 235 000
kronor.

113:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan
Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 beräkna ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 191 och 192) föreslagit
riksdagen att dels till samma, ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t
att medgiva att därutöver beställningar på materiel för försvarets forskningsanstalts
verksamhet må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

133

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Andrén (1:390) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmar son (II: 527) hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till
Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet anvisa, utöver vad
av Kungl. Maj:t föreslagits, ett anslag av 2 600 000 kronor samt att riksdagen
måtte anvisa ett anslag av 160 000 kronor till uppgörande av evakueringsplan
för forskningsanstalten.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde
få hänvisas till motionen I: 390.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 400 000
kronor.

Försvarets forskningsanstalt har — under framhållande att kostnaderna
för forskningsverksamheten för nästa budgetår beräknas till 8 810 000 kionoi
men att anslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å 1 010 000 kronor —
hemställt, att anslaget höjes med 2 400 000 kronor varjämte liksom för
innevarande budgetår hemställts om bemyndigande att utlägga beställningai
på materiel för forskningsverksamhet intill ett belopp av 1 500 000 kronoi
utöver anvisade anslagsmedel.

I skrivelse den 21 december 1950 har krigsmateriélverket efter samråd med
forskningsanstalten hemställt om ett anslag för budgetåret 1951/52 av 700000
kronor för utveckling och tillverkning inom landet av främst elektronrör.

Vidare har forskningsanstalten hemställt, att för uppgörande av evakueringsplan
för forskningsanstalten 160 000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Det är mig icke möjligt att i nuvarande statsfinansiella läge tillstyrka
högre anslag till viss forskningsverksamhet än 5 900 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning om 500 000 kronor. Jag förutsätter, att inom lamen för
detta belopp skola bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning
inom landet av elektronrör, i den mån icke andra medel sta till fölfogande
därför. Någon särskild medelsanvisning för att förbereda anstaltens
evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för innevarande budgetåi
bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande av materielbesfällningar
intill ett belopp av 1500 000 kronor utöver anvisade medel.»

Utskottet. Av skäl, som utskottet anfört under forskningsanstaltens aviöningsanslag,
anser utskottet sig jämväl beträffande nu ifrågavarande anslag
böra stanna vid Kungl. Maj:ts förslag. Liksom departementschefen kan
ej heller utskottet nu förorda någon särskild medelsanvisning för att förbereda
anstaltens evakuering. Härav följer, att utskottet avstyrker i motionerna
I: 390 och II: 527 gjorda yrkanden, såvitt nu är i fråga.

Mot det begärda bemyndigandet för Kungl. Maj:t att medgiva utläggande

134

Statsutskottets utlåtande nr 4.

av materielbeställningar intill ett belopp av 1500 000 kronor bär utskottet
icke något att -erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag å
motionerna 1:390 och 11:527, såvitt nu är i fråga, till Försvarets
forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majd att medgiva att därutöver beställningar
på materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

114.o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavaiande
ändamål för budgetåret 19ol/52 beräkna ett reservationsanslag av
250 000 kronor, har Kungl. Majd i förberörda proposition nr 110 (punkt 16,
s- 192) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 245 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag, som innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 245 000 kronor.

Försvarets socialbyrå.

115:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 136, s. 176—178) får utskottet
— under erinran att motsvarande anslag för löpande budgetår uppförts med
172 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets socialbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 22 600

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis................................................ g 200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 7 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 121 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 15 200

Summa kronor 174 500

Statsutskottets utlåtande nr i. id°

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis .................................öjMX)

Nettoutgift kronor 169 000

b) till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1951/o2
anvisa ett förslagsanslag av 169 000 kronor.

116:o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. Försvarets socialbyrå: Vissa
civilanställningsåtgärder. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr
framställda förslag (punkterna 137 och 138, s. 178 och 179), innebarande beträffande
förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda
anslag eu av belastningen å anslaget föranledd höjning med 75 000 kronor,

hemställer utskottet, __

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Försvarets socialbyrå: Omkostnader ett förslagsanslag
av 105 000 kronor;

b) till Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställningsåtgärder
ett förslagsanslag av 425 000 kronor.

Försvarets läroverk.

117-o) Försvarets läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ris i
propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 139, s. 179-181), innebärande
f huvudsak förutom automatiska kostnadsförändringar ett minskat medelsbehov
för timarvoden av 45 600 kronor samt en minskning med fyra adjunkts
tjänster i Cg 21, får utskottet — under erinran att anslaget for innevarande
budgetår uppförts med 687 000 kronor — hemställa,
aitt riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

Kungl. Majri .............................••••

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

4. Rörligt tillägg, för slagsvis .................................... 5b 400

Summa kronor 585 000

förslagsvis ... 358 000
bestämda av

.................... 4 600

personal, för■
................... 166 000

b) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 585 000 kronor.

H8:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 140, s. 181 och 182), innebärande
en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor.

136

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Försvarets brevskola.

119:o) Försvarets brevskola: Avlöningar. I enlighet- med Kungl. Maj ds
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 141, s. 183 och 184), innebärande
i huvudsak förutom automatiska kostnadsförändringar en förstärkning
av skolans personal med ett kanslibiträde i Ce 11, får utskottet — under
erinran att anslaget för innevarande budgetår uppförts med 80 000 kronor —
hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets brevskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 31 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl Maj:t ........................................ luo

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 43 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. g 4g

Summa kronor 85 000

b) till Försvarets brevskola: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.

120:o) Försvarets brevskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
1 propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 142, s. 185), innebärande en
anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets brevskola: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

Sjukvård smatericl m, m.

121:o) Sjukvård smatericl. I enlighet med Kungl. Maj ds i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 143, s. 185 och 186), innebärande oförändrat
anslagsbelopp, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande för
nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar

m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag _

hemställa, ^

att riksdagen må till Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

122:o) Engångsanskaffning av sjukvårdsmaterie! in. m. Kungl. Maj: t har
1 propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 144, s. 186 och 187) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 2 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 500 000 kronor. Härutöver
har på tilläggsstat anvisats 500000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

137

Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda, att medel nu anvisas
för nybeställningar av sjukvårdsmateriel.

Med stöd av 1949 års riksdags bemyndigande bär Kungl. Maj:t medgivit
försvarets sjukvårdsstyrelse att utlägga beställningar å sjukvårdsmateriel och
läkemedel inom en kostnadsram av 5175 000 kronor. För att täcka utgifter,
som föranletts av bemyndigandet, har riksdagen anvisat 2 500 000 kronor.
Följaktligen återstå att anvisa 2 675 000 kronor, vilket belopp, efter avrundning
till 2 700 000 kronor, av Kungl. Maj:t nu äskas.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer
frågan om tillgången på sjukvårdsmateriel, finner sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel
m. to. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 2 700 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförråd.

123:o) Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 145, s. 187—189), innebärande
oförändrad medelsanvisning, får utskottet — som i det föregående
förordat anvisande för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa
repetitionsövningar m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande
anslag — hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförråd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsst åt.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 24 700

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ...................................... 31 800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 31 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 130 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 21 500

Summa kronor 240 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis......... 22 000

Nettoutgift kronor 218 000

b) till Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 218 000 kronor.

138

Statsutskottets utlåtande nr 4.

124:o) Försvarets sjukvardsförråd: Omkostnader. I enligliet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 146, s. 189 och 190),
innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjulcvårdsförråd: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Garnison ssjukhusen.

125:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 147, s. 190—196) att dels godkänna av
departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för garnisonssjukhusen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 467 000 kronor.

Till en läkare vid reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset i Boden
må under budgetåret 1950/51 från arvodesposten utgå arvode motsvarande
lönen i Ce 25 samt förmåner i övrigt som tillkomma tjänsteman i nämnda
lönegrad. Enligt gällande avtal tillföres fjärde huvudtiteln ersättning av pensionsstyrelsen
för lönekostnaderna för denne läkare. Sjukvårdsstyrelsen har
nu föreslagit, att denne läkares arbetsuppgifter skulle ombesörjas av de på
medicinska avdelningen placerade underläkarna, varigenom läkartjänsten vid
reumatikeravdelningen skulle kunna indragas. Då sedan flera år tillbaka
behov förelåge att förstärka läkarpersonalen vid sjukhusets barnavdelning,
har sjukvårdsstyrelsen emellertid hemställt, att arvodestjänsten omvandlas
till tjänst för underläkare i Cg 25 med placering vid barnavdelningen. För
ogen del tillstyrker civilförvaltningen förslaget. Med den föreslagna anordningen
för bestridande av läkarvården vid reumatikeravdelningen anses den
ersättning, som skall bestridas av pensionsstyrelsen, böra redovisas särskilt
på garnisonssjukhusens avlöningsstat. Civilförvaltningen föreslår därför, att
en post -— beräknad till 19 000 kronor — förslagsvis benämnd Ersättning från
pensionsstyrelsen för lön åt läkare vid reumatikeravdelningen, uppföres på
staten.

Departementschefen har tillstyrkt vad sålunda föreslagits.

För biträde åt sjukhusintendenten i Boden har departementschefen räknat
med en tjänst för kontorsskrivare i Cg 19.

Enligt bestämmelserna för reglerad befordringsgång för riss biträdespersonal
böra tillkomma tre för garnisonssjukhuset i Boden avsedda kontorsbiträdestjänster
i Ca 8.

I anslutning till av chefen för civildepartementet framlagt förslag (Bil. 2.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor) beträffande försvarets maskinister
och rörande kuratorer m. fl. räknar departementschefen här med ett minskat
medelsbehov av i runt tal 4 000 kronor.

För vissa närmare angivna förändringar beträffande sjukvårdselever räk -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

139

nar departementschefen med en ökad utgift av 73 530 kronor. Med avseende
å extra och lägre extra ordinarie personal samt arbetarpersonal räknar departementschefen
— bortsett från kostnaderna för förenämnda kontoreskrivare
och för maskinistpersonal — med ett ökat medelsbehov av i runt tal
23 000 kronor.

Vårdavgifter m. m. ha för nästa budgetår beräknats uppgå till 3 394 000
kronor mot 3 100 000 kronor för innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget om att utbyta en arvodestjänst för läkare
vid reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset i Boden mot tjänst för
underläkare i Cg 25 med placering vid sjukhusets barnavdelning samt den
föreslagna anordningen med bestridandet av reumatikerläkarens arbetsuppgifter
och redovisningen av medel som inflyta från pensionsstyrelsen. Även
i övrigt tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får erinra, att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,
bil. 2. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, framlagda
förslag beträffande försvarets maskinister samt rörande kuratorer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för garnisonssjukhusen uppföra
dels en tjänst för social kurator i lönegrad Ca 17 i utbyte mot eu
motsvarande tjänst i lönegrad Ca 15 dels ock ytterligare tre
tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis .................................... 72 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 255 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 2 400 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis— 127 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 331 000

Summa kronor 3 585 000

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 51 000

Ersättning från pensionsstyrelsen för lön åt läkare
vid reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset
i Boden, förslagsvis .................................. 19 000

Vårdavgifter, förslagsvis.................................. 3 375000

Nettoutgift kronor 140 000

140

Statsutskottets utlåtande nr 4.

c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

12G:o) Garni,sonssjukhusen: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 148, s. 196), innebärande oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

127:o) Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt
149, s. 196 och 197), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 230 000 kronor.

Miliitärapotekel.

128:o) Militärapoteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 150, s. 198 och 199), innebärande
en anslagsminskning med 21 000 kronor, beroende på bland annat beräknad
ökning av inflytande inkomster, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...... 17 400

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt ning,

förslagsvis ........................................ 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 284 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 36 400

Summa kronor 346 500
Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis ................................ 5 500

Överskott på förrådstitel, förslagsvis .................... 92 000

Nettoutgift kronor 249 000

b) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 249 000 kronor.

129:o) Militärapoteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 151, s. 199 och 200), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

141

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

Försvarets tandvård.

130:o) Försvarets tandvård: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 152, s. 200 och 201), innebärande
en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets tandvård,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 920000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 110 000

Summa kronor 1 030 000

b) till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 030 000 kronor.

131 :o) Försvarets tandvård: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt lo3, s. 202), innebärande oförändrat
nnslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets tandvård: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.

Centrala värnpliktsbyrån.

132:o) Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 154, s. 202 206), innebärande
i huvudsak utbyte av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer
i 1: 20 mot beställning för förvaltare i Ma 6, indragning av två tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrättande av ytterligare fyra ordinarie
kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt eu anslagsminskning med 17 000
kronor, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa
budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.,
bland annat avset,t för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för centrala värnpliktsbyrån uppföra
en beställning för förvaltare i lönegrad Ma 6 och ytterligare
fyra tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

142

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 130 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis.................................. 80 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .......................................... 24 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 214 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 49 600

Summa kronor 498 500

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 58 500

Nettoutgift kronor 440 000

c) till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

133:o) Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förelag (punkt 155, s. 206), innebärande
en av den ökade personalprövningsverksamheten föranledd anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

134:o) Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner in. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förelag (punkt 156, s. 207
och 208), innebärande en anslagsökning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaslåner
ni. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 133 000 kronor.

Inskrivningsväsendet.

135:o) Inskrivningskostnader. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit
riksdagen (punkt 157, s. 208) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Det ändrade förfarande vid inskrivningsförrättningama, som beslutats vid
1950 års riksdag och första gången tillämpats vid inskrivningsförrättningama
hösten 1950, kommer att medföra ökade kostnader under anslaget. Departementschefen
har därför ansett sig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår
ökas med 100 000 kronor.

143

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Inskrivningskostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

136:o) Inskrivningsrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 158, s. 208 och 209), innebärande en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till lnskrivningsrådet för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

Vissa övriga gemensamma ändamål.

137:o) Vissa specialundersökningar in. in. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 159, s. 209) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.

Av detta anslag utbetalas ersättning till medicinalstyrelsen för skärmbildsundersökningar
av värnpliktiga m. fl. Ersättningen utgar enligt bestämmelser
i regleringsbrevet för budgetåret 1950/51 efter en beräkningsgrund av 2
kronor för varje undersökt fall.

Genom beslut den 26 maj 1950 har Kungl. Maj:t beslutat att skärmbildsundersökning
av värnpliktiga fr. o. m. budgetåret 1950/51 icke skall äga rum
vid inskrivningsförrättningarna. Sjukvårdsstyrelsen har i anledning härav
anmält, att ersättningen till medicinalstyrelsen för övriga skärmbildsundersökningar
av värnpliktiga m. fl. i fortsättningen kan utgå efter en beräkningsgrund
av en krona 50 öre för varje undersökt fall.

Med anledning härav föreslås en sänkning av anslaget med 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa specialundersökningar m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

138:o) Personalvårdsverksamhet. Försvarsupplysning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 160 och
161, s. 210—212), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp
och beträffande sistnämnda anslag en av förefintlig reservation å anslaget
betingad minskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Personalvårdsverksamhet ett reservationsanslag av
125 000 kronor;

b) till För svar supplysning ett reservationsanslag av 140 000
kronor.

139:o) Friticlfiumlervisniiiff. Försvarsfilm. Publikations- ocli blankettryck.

T enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punk -

144

Statsutskottets utlåtande nr 4.

terna 162-—164, s. 212—214), innebärande beträffande förstnämnda anslag en
av förefintlig reservation å anslaget betingad minskning med 15 000 kronor
och beträffande sistnämnda båda anslag oförändrade belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Fritidsundervisning ett reservationsanslag av 170 000
kronor;

b) till Försvarsfilm ett reservationsanslag av 420 000 kronor;

c) till Publikations- och blankettryck ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.

140:o) Lottaorganisationen. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit
riksdagen (punkt 165, s. 214 och 215) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

För innevarande budgetår ha till lottaorganisationen anvisats 595 000 kronor,
varav å tilläggsstat 225 000 kronor.

Liksom beträffande hemvärnet och den frivilliga befälsutbildningsrörelsen
har departementschefen även i fråga om lottarörelsen föreslagit, att den
utökning av verksamheten som möjliggjorts genom förstärkningsanslag för
budgetåret 1950/51 bibehålies även för budgetåret 1951/52 genom att det
ordinarie anslaget höjes med i stort sett samma belopp som anvisats på tillläggsstat.
För lottarörelsens del betyder detta intill utgången av budgetåret
1951/52 ett tillskott av 450 000 kronor utöver vad som under senare tid årligen
normalt anvisats för denna verksamhet, överstyrelsen för Riksförbun
det Sveriges lottakårer har yrkat en höjning av 650 000 kronor av anslaget
föi budgetåret 1951/o2. X avvaktan pa en prövning av de förslag som kommittén
för frivilligt försvarsarbete framlagt i sitt betänkande har departementschefen
ansett sig icke böra tillstyrka större höjning av anslaget än som
svarar mot det anvisade tilläggsstatsanslaget.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär
en höjning med 230000 kronor i förhållande till vad som under senare tid
årligen normalt anvisats för lottarörelsen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lottaorganisationen för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

141 ro) Vissa förrådskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkt 166, s. 215 och 216), innebärande en
av förefintlig reservation å anslaget betingad minskning med 550 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa förrådskostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

145

DIVERSE.

142:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkterna 167 och 168, s. 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 344 000 kronor.

143:o) Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål
(proposition nr 1, bilaga 6, punkt 169, och proposition nr 88) har riksdagen
redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet
velat bär

erinra.

144:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk.
Ersättning för automobilskatt. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 170 och 171, s. 217 och 218), innebärande
beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande
sistnämnda anslag en av förväntad ökning av fordonsbeståndet föranledd höjning
med 100 000 kronor, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande
för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar
m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till anslaget
till ersättning för automobilskatt — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

b) till Ersättning för automobilskatt ett förslagsanslag av
1 300 000 kronor.

145:o) Ersättning för rustning och rotering. Resestipendier. Kommittéer
och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1 framställda förslag (punkterna 172—174, s. 218 och 219), innebärande
beträffande förstnämnda båda anslag oförändrat belopp och beträffande
sistnämnda anslag en minskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning för rustning och rotering ett förslagsanslag
av 40 000 kronor;

b) till Resestipendier ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

c) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.

10—960 si Bihanq till riksdagens protokoll 1951. 5 saml. Nr 4.

146

Statsutskottets utlåtande nr 4.

146:o) Planering av allmänna arbeten. Utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag in. ni. Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m. Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten
till fast egendom. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda
förslag (punkterna 175—178, s. 219 och 220), innebärande oförändrade
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Planering av allmänna arbeten ett reservationsanslag
av 100 kronor;

b) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

c) till Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

d) till Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten
till fast egendom ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

147:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av
krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 179, s. 220 och 221),
innebärande en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919
års världskrig, för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 kronor.

148:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1
framställda förslag (punkt 180, s. 221), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till er-sättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kronor.

149:o) Omskolning av i militärtjänst skadade. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 181, s. 222 och 223),
innebärande en anslagsminskning med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omskolning av i militärtjänst skadade
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

150:o) Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag
(punkterna 182 och 183, s. 223), innebärande oförändrade anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 225 000 kronor.

147

Statsutskottets utlåtande nr 4.

151 :o) Visst motionsvis framställt yrkande. I de förberörda båda likalydande
motionerna, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon,
Andrén och Gränebo (1:174) och den andra inom andra kammaren av herrar
Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (II: 231) har hemställts, bland
annat, att riksdagen måtte beakta vad som anförts i motionerna i de delar,
som utskottet i det föregående icke särskilt behandlat.

Motionärerna förutsätta, att Kungl. Maj: t låter vidtaga erforderliga åtgärder
för beredskapens upprätthållande under den ur beredskapssynpunkt
svaga delen av året, d. v. s. under tiden mitten av mars till början av hösten.

Vidare förutsätta motionärerna, att — därest de militära myndigheternas
erfarenheter fortfarande skulle visa, att det enligt deras uppfattning icke är
möjligt att trots fortsatt effektivisering av utbildningen ge de värnpliktiga
tillfredsställande soldatutbildning med en första utbildningstid av nio månader
— Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till förnyad prövning.

Slutligen förutsattes, att — därest behov skulle uppstå av ytterligare anslag
för hemvärnet, lottarörelsen och Centralförbundet för befälsutbildning
inklusive de kvinnliga bilkårerna — Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag
om tilläggsstatsanslag.

Utskottet. Genom Kungl. Maj:ts beslut i februari 1951 om ökade inkallelser
till repetitionsövningar få motionärernas önskemål, i vad de avse beredskapens
upprätthållande innevarande år, anses ha blivit i huvudsak tillgodosedda.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t bär sin uppmärksamhet riktad på i
motionerna i övrigt berörda spörsmål men anser, att vad däri anförts icke är
av beskaffenhet att nu böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:174 och 11:231, såvitt nu är i fråga, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Gränebo, Mannerskantz,
Leander, Gillström, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Alfred
Nilsson, Einar Persson, Ivar Persson, Birger Andersson, Edvin Thun, Lundgren
och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg i
Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i
Uddevalla, Lindholm, Ståhl, Åkerström, Kollberg, Wedén, Johansson i
Mysinge, Svensson i Alingsås och Hjalmarson;

dock att vid behandlingen av punkterna 3—151 deltagit herr Ohlon i stället
för herr Söderquist.

148

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Reservationer.

1) vid punkten 2 (Anslag till vissa repetitionsövningar m. m.) av herrar
Söderquist och Wedén, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna
I: 399 och II: 520 bort tillstyrka höjning av värnpliktigas penningbidrag och
att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med orden »Utskottet
räknar» och på s. 11 slutar med orden »för repetitionsövningsprogrammet»,
bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke ansett sig kunna räkna med möjligheten av sådana
justeringar i budgeten, att ett belopp av denna storleksordning för nästa
budgetår skulle kunna disponeras. Med hänsyn till de stora prisstegringarna
odh nödvändigheten av att lämna också dem, som utbilda sig för försvaret,
någon kompensation härför även beträffande penningbidragen, anser utskottet
det dock oundgängligt, att Kungl. Maj:t vid uppgörandet av 1952 års statsve
rkspreposition vidtar sådana dispositioner, att en allmän och skälig höj
ning av penningersättningen till de värnpliktiga kan genomföras. I avvaktan
härpå anser sig utskottet dock böra tillstyrka det i motionerna I: 399 och
II: 520 framställda yrkandet i den mån att utskottet förordar, att penningbidraget
till menig höjes till 2 kronor per dag, om han fullgjort värnpliktstjänstgöring
under minst 270 dagar, och till 2 kronor 50 öre per dag, om han
fullgjort dylik tjänstgöring under minst 300 dagar, samt att penningbidraget
till värnpliktigt befäl höjes med 50 öre per dag, allt från och med ingången
av budgetåret 1951/52. På grund av den sena tidpunkten för behandlingen av
ifrågavarande ärende och svårigheten att retroaktivt utbetala penningbidrag,
vilket i viss utsträckning skulle bli nödvändigt om bidragen höjdes för de
värnpliktiga, som fullgjort repetitionsövning redan under första halvåret 1951,
anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionerna i denna del. Av vad utskottet
således föreslagit följer att förevarande anslag bör i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med 1 275 000 kronor.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med orden »Beträffande
budgetåret» och slutar med orden »respektive anslag», bort hava
följande lydelse:

»Beträffande budgetåret 1951/52 ha de uppkommande merkostnaderna av
Kungl. Maj:t kunnat beaktas vid framläggande av slutliga anslagsäskanden
endast i fråga om arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Utskottet
anser sig böra föreslå att för täckande av de på övriga berörda anslag
belöpande merkostnaderna anvisas ett särskilt obetecknat anslag om 54 275 000
kronor, benämnt Armén: Vissa repetitionsövningar m. m. Såsom föreslagits
böra från detta anslag, efter Kungl. Maj:ts prövning, till vederbörliga ordinarie
anslag överföras belopp som svara mot de beräknade merkostnaderna
under budgetåret 1951/52 under respektive anslag.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, såvitt
nu är i fråga, samt motionerna I: 399 och II: 520 ävensom med

149

Statsutskottets utlåtande nr 4.

avslag å motionerna I: 398 och II: 519, såvitt nu är i fråga, samt
I: 248 och II: 328 och II: 484 till Armén: Vissa repetitionsövningar
in. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
54 275 000 kronor.»

2) vid punkten 3 (Koncentration av utbildningsverksamheten inom vissa
av arméns truppslag m. m.)

a) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Malmborg i Skövde,
Bergström, Svensson i Grönvik och Kollberg, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 385 och II: 503 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 22 börjar med orden »''Vad
först» och på s. 23 slutar med »200 000 kronor» bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser anmärkningsvärt, att det föreliggande förslaget om indragning
av Skånska kavalleriregementet (K 2) remitterats för yttrande endast
till den centrala försvarsledningen. Sålunda har, bland andra, militärbefälhavaren
i I. militärområdet, som är ansvarig för den operativa planläggningen
i Skåne, icke hörts i ärendet. Ej heller ha länsstyrelserna i Skåne,
civilförsvarsstyrelsen och vederbörande förband beretts tillfälle att giva uttryck
för sin uppfattning i denna betydelsefulla fråga. Man har enligt utskottets
mening haft anledning förvänta, att särskilt som god tid härför
stått till buds — föi-slaget remitterats till samtliga därav berörda myndigheter.
Följden har nu blivit, att föreliggande fråga icke blivit allsidigt utredd.

Utskottet vill erinra, att, då frågan om K2:s indragning var föremål för
prövning i anledning av 1948 års försvarskommittés förslag, departementschefen
framhöll (propositionen 1948: 206) att det borde övervägas, om man
icke borde skapa en organisation som medgåve att de värnpliktiga, vilket
truppslag de än tillhörde, kunde ingå i ett förband, vilket utrustades nära de
värnpliktigas bostadsort. Detta förband borde få en sådan sammansättning,
att det i händelse av överraskande anfall (i första hand luftlandsättning) omedelbart
och självständigt kunde upptaga strid från organisationsplatsen. Genom
sådana åtgärder skulle erhållas en viss kuppberedskap vid betydelsefulla
knutpunkter. Denna kuppberedskap skulle begränsa luftlandsafta förbands
rörelse och handlingsfrihet. Just den smalaste delen av Öresund, sammanfattade
försvarsministern, hade ett påfallande behov av dylik kuppberedskap,
vilket gjorde det önskvärt, att ett truppförband vore förlagt till nordvästra
Skåne.

Denna, del av Skåne har, därom torde full enighet råda, vid nuvarande
maktkombination ett alldeles särskilt behov av hög kuppberedskap. Man kan
icke tala om en betryggande beredskap därstädes med mindre än att ett truppförband
där finnes, så organiserat att det med kortaste varsel i sig kan upptaga
flertalet av ortens värnpliktiga, Öresunds strategiska betydelse framgår
även därav, att såväl överbefälhavaren som marinchefen motsatt sig det
av departementschefen nu jämväl framlagda förslaget om indragning av Öresunds
marindistrikt.

150

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet, som helt delar departementschefens i det föregående återgivna
uttalande, anser det vara i hög grad betänkligt att nu indraga det enda armétrupp
förband, som — bortsett från en luftvärnskår — finnes i hela västra
Skåne. Särskilt i nuvarande skärpta internationella läge torde försiktigheten
snarare bjuda att låta anstå med sådana genomgripande förändringar i den
militära organisationen, om vilka här är fråga.

Arméchefen har framhållit, att förslaget om indragning av K 2 medför att
I 7 :s förläggningsfråga kommer i delvis nytt läge. Förslaget har, framhåller
arméchefen, sin grund i den plan för rationalisering av arméns fredsorganisation,
som utarbetas inom arméledningen. Planen förutsätter i ett slutläge
utbyggnad av I 7 med 400 platser från 700 till 1 100. Tills vidare vore dock
1 000 platser tillräckliga, varav omkring 800 för pansarinfanteriet och 200 för
cykelkavalleriet. Utskottet har uppmärksammat arméchefens uttalande, att
denna utbyggnad skulle utgöra en förutsättning för att en cykelkavallerikontingent
skall kunna mottagas vid I 7 och ett kavalleriregemente som en följd
härav indragas.

I samband med frågan år 1949 om samförläggning av I 7 till Ystad beräknades
de totala kostnaderna för att dit förlägga ytterligare 440 man till 8, i
miljoner kronor, varav 4,7 miljoner kronor i en första etapp såsom ovillkorligen
erforderliga för att flytta över regementets i Pre vinge bedrivna utbildningsverksamhet
till Ystad och återstoden 3,4 miljoner kronor i en andra och
tredje etapp som nödvändiga kompletterings- och moderniseringsåtgärder inom
etablissementet. Nu har emellertid, två år efteråt, sedan avsevärda fördyringar
på alla områden skett, dessa kostnader efter verkställd kompletterande
utredning ansetts kunna nedbringas till 3,5 8 miljoner kronor i en första
etapp. Från summan 3,5 8 miljoner kronor frånräknas emellertid dels 200 000
kronor till skjutbana, dels 39 000 kronor till en korthållsbana, vilka båda belopp
redan beviljats, dels ook — anmärkningsvärt nog — 750 000 kronor till
ny värmeledning i K 2-etablissementet. Den tidigare kostnadssumman har
nu alltså nedbringats till 2 591 000 kronor, vilket belopp dock endast avser
sådana åtgärder, som bedömts oundgängligen erforderliga för att förlägga
truppen samt hjälpligt bedriva utbildningen. Därvid avses att utnyttja
alla disponibla utrymmen vid I 7 och att taga de i I 7-kasernerna inrymda
för underofficerare och furirer avsedda bostäderna i anspråk för truppen,
vilket förutsätter, att garantier skapas för bostadsanskaffning för dem på den
allmänna hyresmarknaden. Det synes utskottet uppenbart, att en förläggning
sådan den bär skisserats och som närmast är att betrakta som ett provisorium
kommer att medföra betydande nackdelar ej minst för personalens omvårdnad
och trivsel. Det synes utskottet vidare alltför optimistiskt att under
rådande bostadsförhållanden räkna med möjligheten att på tillfredsställande
sätt ordna ifrågavarande bostadsanskaffning. Det hav för utskottet upplysts,
att en allvarlig brist på bostäder i Ystad redan nu medför avsevärda olägenheter
och personliga uppoffringar för den fast anställda personalen vid 17.
Utskottet finner de verkställda kostnadsberäkningarna delvis svårförståeliga.
Divergensen mellan de olika kostnadsförslagen är betydande. Märkligt är

151

Statsutskottets utlåtande nr 4.

sålunda, att år 1949 beräknades en förläggning till Ystad av revingehedkontingenten
å 440 man draga en kostnad av 8,i miljoner kronor, under det åt
en utbyggnad av kasernerna i Ystad för en provisorisk inrymnxng av K-:s
cykelkavallerikontingent å 200 man endast skulle medföra en kostnad av
200 000 kronor. Utskottet anser sig icke kunna på grundval av ifrågavarande
kalkyler få en säker överblick över de ekonomiska konsekvenser, som ett
principbeslut nu skulle medföra. Utskottet kan icke värja sig föl- tanken att
betydande krav på medel framdeles komma att ställas.

Det förtjänar här erinras om att departementschefen i propositionen nr 20b
till 1948 års riksdag motsatte sig förslaget om I7:s reducering till två hata -joner. Det bör nämligen, framhöll departementschefen, beaktas, att detta
infanteriregemente vore beläget inom ett av landets folkrikaste inskrivningsområden.
Såväl krigsberedskapssynpunkten som önskemålet, att de värnpliktiga
i största möjliga utsträckning skulle kunna fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
i hemortens närhet, talade enligt departementschefen avgjort
mot en reduktion av I 7. En minskning av regementet skulle, fortsatte departementschefen,
komma att medföra ökade kostnader för de värnpliktigas m och

utryckning samt för ledighetsresor.

Dessa synpunkter rörande omsorgen om de värnpliktiga komma icke alls
till uttryck i det föreliggande förslaget, genom vars realiserande 200 man av
K 2:s värnpliktskontingent från Malmöhus norra inskrivningsområde komma
att sändas till Ystad och återstående kontingent till Skövde.

Ett av motiven till det föreliggande förslaget är, att det nuvarande K2-etablissementet skulle befinna sig i relativt dåligt skick. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat lärer så icke vara fallet. Det har för utskottet upplysts,
att chefen för fortifikationsförvaltningen så sent som år 1949 efter en inspektion
fann kasernen vara i utmärkt skick. Det må här jämväd erinras om
att 1942 års försvarsntredning (se proposition 1943: 302 s. 2) förklarade, att
kasernen var i mycket gott skick. Det är visserligen riktigt, att etablissementets
värmeledningssystem är bristfälligt och att ett nytt sådant måste
installeras. Detta får emellertid icke rimligen inverka på frågan om eller
utgöra ett skäl för regementets indragning.

Till stöd för det föreliggande förslaget har hänvisats till den mindre goda
övnings terrängen vid K 2. Enligt utskottets mening böra utbildningsmöjligheterna
främst bedömas efter det uppnådda utbildningsresultatet. Såvitt utskottet
kunnat finna har det icke från något håll gjorts gällande, att resultatet
härvidlag varit sämre vid K 2 än vid övriga förband.

I propositionen har icke förebragts någon jämförelse mellan utbildmngsförhållandena
vid Hälsingborg och Ystad. Utskottet anser detta vara en
allvarlig brist i utredningen. Framhållas må att Kungl. Maj ds år 1949 framlagda
förslag om samförläggning av I 7 till Ystad avslogs av riksdagen med
hänsyn bland annat till att övningsmöjligheterna och utbildnmgsanordmngama
vid Ystad icke vore tillräckliga för det samlade regementets behov. Utskottet
vill erinra härom då det nu är fråga om att förlägga K 2:s cykelkontingent
till Ystad.

152

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I sitt remissyttrande framhåller arméchefen, att försvarsutredningen i fråga
om indiagningen av K 2 motiverat detta förslag med den begränsade användbarheten
av ryttarförband särskilt i södra Sverige. Cykelkavalleri skulle däremot
väl lämpa sig för slättområdena i söder. Med anledning härav må erinras,
att endast V» av K 2:s värnpliktskontingent ridutbildas, under det att
-/a utbildas enbart på cykel och med motorfordon. Vidare bör i detta sammanhang
bringas i erinran, att det sydsvenska höglandets skogsterräng börjar
tedan vid Söderåsen, som enligt uppgift nås efter omkring 2 timmars marsch
till häst från Hälsingborg.

Med hänsyn till befolkningstillväxten komma åldersklasserna att avsevärt
ökas redan vid slutet av 1950-talet. Detta medför, att alla kasern utrymm en
då bliva behövliga. Såsom arméchefen framhållit måste man vid angivna tidpunkt
ånyo taga i anspråk kasernetablissement, som stängts, eller uppföra nya
etablissement. Arméchefen har även uttalat, att utbyggandet av kvarvarande
kaserner måste påbörjas i så god tid, att förbanden äro beredda mottaga årskontingenterna
i den takt de öka. Utskottet vill därför ifrågasätta, om det
vid angivna förhållanden kan vara ekonomiskt välbetänkt att nedlägga kasemetablissementet
i Hälsingborg.

Försvarskommittén har beräknat, att indragningen av K 2 skulle medföra
en årlig besparing av 1 miljon kronor. Propositionen innehåller icke någon
utredning härutinnan. Emellertid är att märka, att krigsorganisationen icke
andras vid en indragning av K 2 och att den fast anställda personal, som
lediggöres, kommer att förflyttas till andra förband. Kostnadsbesparingen
på personalkontot kan därför icke bliva av större omfattning.

Departementschefens förslag innebär, att K 2 skall ersättas av en mobilisenngscentral.
Någon utredning rörande kostnaderna härför föreligger icke
heller. Därest avsikten emellertid är att hålla samma mobiliseringsberedskap
som vid ett truppförband, måste personalinkallelser göras i sådan omfattning
att kostnaderna härför kunna komma att uppväga den med indragningen
vunna besparingen. Därest man vidare tar i beaktande kostnaderna fÖl “utbyggnaden
av I 7-kasernema vill det förefalla utskottet, som om den föreslagna
rationaliseringsåtgärden icke gärna kan motiveras av såsom departementschefen
ansett övervägande ekonomiska skäl.

Departementschefen förordar, att erforderlig utredning rörande K2-kasernens
anvandnmg verkställes och frågan om överenskommelse med Hälsingborg
tages upp först sedan principbeslutet i år fattats. I anslutning till vad
utskottet inledningsvis anfört hade det enligt utskottets mening varit önskvärt,
för att icke säga nödvändigt, att utredning i dessa frågor förelegat vid
riksdagens ställningstagande till förslaget, så att de ekonomiska konsekvenserna
bättre kunnat överblickas. Det må här allenast framhållas, att Hälsingborgs
stad gör gällande att den mark, som kronan enligt tidigare avtal erhållit
av staden, på grund av förutsättningarna för avtalen icke kan av kronan försäljas
till annan utan överenskommelse med staden eller nyttjas för annat
ändamål ä.n för kasernetablissement, skjutbana och övningsfält m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

153

Det frivilliga försvarsarbetet har under senare år tillmätts allt större betydelse.
Frånvaron av varje slag av truppförband vid nordvästra skånekusten
skulle beröva det livliga frivilliga försvarsarbetet i denna trakt det mycket
värdefulla stöd, som K 2 hittills utgjort.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan kan man icke helt bortse från
de folkpsykologiska skälen. Det är enligt utskottets mening helt naturligt,
att en indragning i enlighet med Kungl. Maj ris nu framlagda förslag av såväl
K 2 »om Öresunds marindistrikt kommer särskilt i dessa tider att vålla oro
bland befolkningen i denna tättbebyggda och militärgeografiskt viktiga del
av vårt land. Detta har också kommit till uttryck i en petition till riksdagen
från över 30 000 skånska män och kvinnor.

Såsom i det föregående antytts ställer det nuvarande läget så höga krav
på vår beredskap, att genomgripande förändringar icke böra vidtagas utan
synnerligen vägande skäl. Härtill kommer, att den i ärendet förebragta utredningen
synes utskottet vara i betydelsefulla avseenden alltför bristfällig
för att därpå nu kunna grunda ett principbeslut. Enligt utskottets bestämda
mening kunna väl motiverade invändningar riktas mot förslaget om K 2:s
indragning. Denna uppfattning synes icke heller vara främmande för departementschefen,
enär han, som han uttrycker det, icke velat motsätta sig förslaget
i fråga. Då enligt propositionen K 2 icke avses skola indrag-as förrän från och
med budgetåret 1952/53, finnes rådrum för en kompletterande utredning.
Enligt vad utskottet under hand från arméledningen inhämtat skulle ett dylikt
uppskov icke innebära några som helst olägenheter av organisatorisk art. Den
vidare utredning, som utskottet alltså anser nödvändigtvis böra komma till
stånd, synes lämpligen även böra taga sikte på frågan huruvida K 2 bör omorganiseras
i syfte att göra regementet bättre skickat i kuppberedskapssyfte.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, såvitt
nu är i fråga, samt med bifall till motionerna I: 385 och II: 503
ävensom med avslag å motionerna I: 391 och II: 528, besluta,
b) att avslå Kungl. Maj tis förslag om indragning av Skånska
kavalleriregementet samt i skrivelse till Kungl. Maj ti anhålla, att
Kungl. Maj ti måtte vidtaga förnyad utredning om huruvida
regementet bör bibehållas i sitt nuvarande skick eller omorganiseras
till ett förband, som mera lämpar sig för uppgifter i kuppberedskapssyfte,
och därefter för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kan föranleda.»

b) av herrar Mannerskantz och Lundgren, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka motionerna. I: 385 och II: 503 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 22 börjar med orden »Vad
först» och på s. 23 slutar med »200 000 kronor», bort- hava följande lydelse:
»Gentemot vad som anförts för indragande av Skånska kavalleriregementet

154

Statsutskottets utlåtande nr 4.

(K 2) vill utskottet framhålla betydelsen av att ett truppförband finnes, som
är avsett att mobilisera icke alltför långt bort från Öresunds smalaste del,
där risken för invasion kan bliva särskilt stor. Under slutet av 1950-talet
komma v ä rnpli k tsk on ti n g e n te r n a ånvo att bliva stora (45 000 man år 1960 mot
nu 29 500 man). Det kan icke anses vara lämpligt att nu försätta sig i ett
sådant läge, att svårigheter uppstå att kunna för utbildning emottaga de värnpliktiga
inom här ifrågavarande folkrika bygd.

De senaste krigserfarenheterna såväl från striderna i öster under det andra
världskriget som från kriget i Korea synas giva vid handen, att häst-beridet
kavalleri i terräng, som är svårframkomlig med fordon, alltjämt fyller en icke
obetydlig uppgift. Det synes utskottet, att en viss återgång till beridet kavalleri
i ett land med så vidsträckta skogstrakter som finnas även i södra
Sverige bör övervägas. I avvaktan härpå bör anstå med indragande av K 2,
som visserligen icke har tillräckligt stor lämplig övningsterräng i omedelbar
närhet, men som är förlagt till ett område där hästar och hästkännedom ännu ha
djupa rötter. Avståndet till lämplig övningsterräng är dock icke avskräckande.

Slutligen förefaller det utskottet, som om kostnadsminskningen icke skulle
komma att- uppgå till något nämnvärt belopp om alla omständigheter tagas
i beaktande. Erforderlig uppgörelse med Hälsingborgs stad bör vidare enligt
utskottets mening vara fullt klar innan beslut fattas i ärendet.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, såvitt
nu är i fråga, samt, med bifall till motionerna I: 385 och II: 503
ävemsom med avslag å motionerna I: 391 och II: 528, besluta,
ib) att avslå Kungl. Maj:ts förslag om indragning av Skånska
kavalleriregementet samt i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.»

c) av herrar Alfred Nilsson och Ivar Persson;

3) vid punkten 7 (Musikorganisationen inom försvaret) av herrar Alfred
Nilsson, Malmborg i Skövde, Ståhl, Kollberg och Wedén, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 384 och II: 504 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med orden »Utskottet
är» och slutar med orden »avstyrker motionerna», bort hava följande
lydelse:

»Utskottet anser de av motionärerna åberopade skälen för en något längre
gående inskränkning av musikelevernas antal och en för personalen mera förmånlig
omfördelning av beställningarna bärande och anser sig därför — särskilt
i betraktande av att någon kostnadsökning icke beräknats uppkomma
härigenom — böra tillstyrka motionerna.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) att riksdagen må med bilfall till motionerna I: 384 och
II: 504 besluta,

155

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1) antalet elevbeställningar minskas vid typ I-kårerna, inklusive
flottans, med 4, vid typ Il-kårerna med 3 och vid typ IIIkårerna
likaledes med 3, så att antalet- elever vid resp. kårer blii
2, 1 och 1,

2) att vid musikkårer av typ I (flottans undantagen) en volontärbaställning
ombildas till sergeantbeställning och tre volontärbeställningar
till furirbeställningar,

3) att vid kårer av typ II en volontärbeställning ombildas till
sergeantbeställning och en volontärbeställning till furirbeställning,

4) att vid kårer av typ III en volontärbeställning ombildas till
sergeantbeställning;»

4) vid punkten 52 (Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.) av herrar
Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Lundgren,
Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl, Kollberg,
Wedén, Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande (s. 87) bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Utskottet anser bestämt att det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
begäida beställningsbemyndigandet icke är tillräckligt för att medgiva tillfredsställande
omsättning och erforderlig modernisering av arméns tygmateriel.
Utskottet vill erinra om att en betydande del av vårt lätta fältartilleri
består av föråldrade pjäser, konstruerade under 1900-talets första decennium
och därför avsevärt underlägsna motsvarande pjäser i utländska arméer. Till
denna kvalitativa underlägsenhet bör enligt utskottets mening även läggas
att vår relativa artilleri-styrka — artilleripjäser per infanteribataljon är
låg i förhållande till utländska arméorganisationer. Likaså är vårt luftvärn
på grund av flygteknikens snabba utveckling i stort behov av modernisering.
Med hänsyn till det utrikespolitiska läget är det nödvändigt att snarast
möjligt avhjälpa dessa brister.

För att industrien skall vilja och kunna leverera materiel jämnt och i
snabb takt, är det nödvändigt att beställningar av tygmateriel utläggas under
nästa budgetår i större omfattning än vad Kungl. Maj:t äskat. Det är även
nödvändigt att tillvarataga möjligheterna att från utlandet erhålla materielleveranser
av annan tygmateriel i den mån sådan leverans kan erhållas. På
grund härav föreslår utskottet, att beställningsbemyndigandet bestämmes till
152 miljoner kronor, vilket i förhållande till det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
framställda förslaget innebär en höjning med 42 miljoner
kronor.»

dels tredje stycket i utskottets yttrande (s. 87) bort hava följande lydelse.

»Vad nu föreslagits innebär, att bemyndigandet för Kungl. Maj:t att under
nästa budgetår utlägga beställningar å tygmateriel m. m. för armén skulle,

156

Statsutskottets utlåtande nr 4.

bortsett från det under fortidet års riksdags höstsession lämnade bemyndigandet
å 34 miljoner kronor, i förhållande till motsvarande bemyndigande
för innevarande budgetår å 70 miljoner kronor höjas med (40 + 42 + 6,5 =)
88,5 miljoner kronor till 158,5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet biträder
motionerna I: 174 och II: 231 men avstyrker motionerna I: 247 och
11:327, samtliga motioner såvitt nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1:174 och II: 231 ävensom med avslag å motionerna 1:247
och II: 327 samt 1:398 och II: 519, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av
utskottet och i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
16 mars 1951 angivna grunder medgiva utläggande av beställningar
å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 158 500 000
kronor;»

5) vid punkten 61 (Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande) av
herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Lundgren,
Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl,
Kollberg, Wedén, Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till angelägenheten av att befintliga skjutbanor äro i
fullgott och framför allt riskfritt skick anser utskottet nödvändigt, att
förevarande anslag höjes. Den av Kungl. Maj:t föreslagna uppräkningen av
anslaget är icke tillräcklig för att tillgodose det för ändamålet erforderliga
medelsbehovet. Enligt vad utskottet inhämtat erfordras härför ofrånkomligen
ett belopp av 100 000 kronor utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna
medelsanvisningen. Utskottet vill därför föreslå, att anslaget i enlighet med
yrkande i motionerna I: 174 och II: 231 bestämmes till 1 600 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,
till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1600 000 kronor.»

6) vid punkten SO (Marinen: Underhåll av fartyg in. m.) av herrar Gränebo,
Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Lundgren, Skoglund i
Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl, Kollberg, Wedén,
Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»För att kunna utföra sadana underhållsarbeten, vilka icke kunna
uppskjutas någon längre tid utan de allvarligaste konsekvenser för
flottans och kustartilleriets materielberedskap och materiella standard, har
marinförvaltningen hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med 6,6 +

Statsutskottets utlåtande nr 4.

157

miljoner kronor till 32,94 miljoner kronor. Utskottet vill emellertid framhålla,
att 3,9 miljoner kronor av ökningen eller nära 60 procent förorsakats av
arbeten, som på grund av tidigare års nedskärning av marinförvaltningens
anslagsäskande måst uppskjutas. Utskottet anser det vara en angelägenhet
av vikt, att i rådande utrikespolitiska läge översyns- och underhållsåtgärder i
ökad omfattning kunna utföras, varför utskottet tillstyrker att medel, 4 miljoner
kronor, anvisas i enlighet med det i motionerna I: 174 och II: 231 gjorda
yrkandet. Anslaget torde alltså i förhållande till Kungl. Maj ds förslag böra
höjas med sistnämnda belopp till 31,3 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
med bifall till motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,
till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 31300 000 kronor.»

7) vid ''punkten 100 (Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.)

a) av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson,
Lundgren, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik,
Ståhl, Kollberg, Wedén, Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett,
att utskottet i anledning av motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,
bort föreslå förstärkning av dagjaktflottiljerna och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 123, som börjar med orden »Utskottet,
som» och slutar med orden »avstyrkas alltså», bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Utskottet vill framhålla, att frågan om genomförandet i full utsträckning
av 1948 års riksdagsbeslut vid upprepade tillfällen ställts på framtiden. Det
synes utskottet icke behövligt att här ytterligare understryka den vitala betydelse,
som flygvapnet med sin höga beredskap har för vårt förevars effektivitet
i ett nutida krig. Det alltmer skärpta utrikespolitiska läget tillåter
icke något fortsatt uppskov i fråga om flygvapnets utbyggnad. Utskottet vill
därför i enlighet med det i motionerna I: 174 och II: 231 gjorda yrkandet
föreslå, att riksdagen nu beslutar att 1948 års förberörda principbeslut skall
fullföljas så snart, ske kan. Det är emellertid med hänsyn till vad i det föregående
anförts angeläget, att åtgärder redan under nästa budgetår vidtagas
i angivna syfte. Enligt vad utskottet under hand från flygledningen inhämtat
torde för förstärkning av dagjaktflyget med återstående fyra dagjaktflottiljer
engångskostnaden kunna beräknas till 96,2 miljoner kronor och
årskostnaderna vid fullt genomförd organisation till 17,8 miljoner kronor.
Behovet av beställningsbemyndigande för förstärkningens genomförande uppgår
för nästa budgetår till 60 miljoner kronor och behovet av betalningsmedel
till 14,4 miljoner kronor. För förstärkningens genomförande vid två
flottiljer erfordras för nästa budgetår i beställningsbemyndigande 30 miljoner
kronor och i anslag 6 miljoner kronor.

158

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Med hänsyn till svårigheten att anskaffa arbetskraft har det ansetts tveksamt,
huruvida det är möjligt att inom landet anskaffa materiel för att omedelbart
förstärka samtliga nu ifrågavarande fyra dagjaktflottiljer. Under alla
omständigheter torde det emellertid vara möjligt att inom landet anskaffa
flygmateriel för förstärkning av två dagjaktflottiljer.

Utomlands pågår emellertid en avsevärd utbyggnad av flygplanindustrien.
Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj:t böra undersöka, huruvida möjligheter
förefinnas att från utlandet inköpa modern flygmateriel för de återstående
oförstärkta två flottiljerna. Utskottet förutsätter, att, därest så skulle vara
fallet, Kungl. Maj:t vidtager därav betingade åtgärder och av riksdagen äskar
härför nödiga medel. Med hänsyn härtill torde det icke vara nödvändigt att
riksdagen nu lämnar beställningsbemyndigande och anvisar medel för anskaffning
av flygmateriel för mer än två dagjaktflottiljer.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet att det bemyndigande att
utlägga beställning å flygmateriel m. m. inom ramen för 270 miljoner kronor
som av Kungl. Maj:t äskats ökas med 30 miljoner kronor till 300 miljoner
kronor och att betalningsanslaget, som av Kungl. Maj:t föreslagits till 255
miljoner kronor, ökas med 6 miljoner kronor till 261 miljoner kronor. Utskottet
vill erinra om att sist berörda båda motioner I: 174 och II: 231 väckts vid
riksdagens början och att Kungl. Maj:t sedan förelagt riksdagen förslag i
fråga om förstärkning av natt jaktplan och luftbevakning.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 174 och II: 231 ävensom med avslag å motionerna
I: 247 och II: 327, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad utskottet
anfört medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel m. m.
inom en kostnadsram av 300 miljoner kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 261 000 000
kronor;

II. att riksdagen må med bifall härutinnan till motionerna
1:174 och II: 231 besluta, att inom ramen för det av 1948 års
riksdag fattade principbeslutet rörande förstärkning av dagjaktflyget
de fyra ännu återstående oförstärkta dagjaktflottiljema
inom flottiljorganisationens ram skola förstärkas med 50 % så
snart ske kan;»

b) av herrar Andersson i Malmö och Åkerström;

8) vid punkten 111 (Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar)

a) av herrar Mannerskantz, Lundgren, Skoglund i Do vers torp, Wedén och
Hjalmarson, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava
följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 4.

159

»Allmän enighet torde råda om den militärtekniska forskningens stoia
betydelse för våra möjligheter att skapa ett effektivt totalt försvar.
Det oaktat intager försvarets forskningsanstalt alltjämt en missgynnad
ställning i ekonomiskt avseende. Med de anslag, som Kungl. Maj.t
äskar för anstaltens verksamhet under nästa budgetår, kan anstalten icke
fylla sina viktiga uppgifter. Vad de personella resurserna beträffar, om vilka
under förevarande punkt närmast är fråga, anser utskottet desamma icke tillräckligt
tillgodosedda och finner angeläget, att forskningsanstalten erhåller
den förstärkning av personalorganisationen, som anstalten bedömt vara eiforderlig.
Utskottet biträder därför vad i motionerna I: 390 och II: 527 i nu
förevarande avseende yrkats för nästa budgetår. Detta innebär även, att ett
antal tjänster — huvudsakligen för personal med expeditions- och kontorsarbete
samt i viss mindre utsträckning även sådana rent tekniska tjänster,
varav ett stadigvarande behov kommer att föreligga — överföras från forskningsanslaget
till avlöningsanslaget. Anstaltens avlöningsanslag torde alltså
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag böra. uppräknas med 1085 000 kronor
med den fördelning, som framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 390 och II: 527, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att å personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
skola —- med uteslutande av befattningar för 1
kamrerare i lönegrad Ca 27 och 1 forskningsassistent i lönegrad
Qe 25 — ytterligare uppföras befattningar för 10 laboratorer i
högst lönegrad Cp eller Cr 9, 1 byrådirektör i lönegrad Ca 31, 6
laboratorer i lönegrad Ce 31, 8 förste forskningsingenjörer och
1 förste forskningsläkare i lönegrad Ce 29 samt 22 forskningsingenjörer
i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 419 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt ning,

förslagsvis ................................................ 9 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 713 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 251 100

Summa kronor 2 405 500

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......... 5 500

Nettoutgift kronor 2 400 000

160

Statsutskottets utlåtande nr 4.

e) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.»

b) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Malmborg i Skövde, Ståhl och Kollberg,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Allmän enighet torde råda om den militärtekniska forskningens stora betydelse
för våra möjligheter att skapa ett effektivt totalt försvar. Det oaktat
intager försvarets forskningsanstalt alltjämt en missgynnad ställning i ekonomiskt
avseende. Med de anslag, som Kungl. Majd äskar för anstaltens verksamhet
under nästa budgetår, kan anstalten icke fylla sina viktiga uppgifter.
Vad de personella resurserna beträffar, om vilka under förevarande punkt
närmast är fråga, anser utskottet desamma icke tillräckligt tillgodosedda och
finner angeläget, att forskningsanstalten erhåller förstärkning av personalorganisationen
särskilt med avseende å befattningar i högre lönegrader. Framhållas
må nämligen, att den nuvarande bristen på befattningar i dessa lönegrader
medför betydande svårigheter för anstalten att förvärva och behålla
tillräckligt många högkvalificerade forskare. I avvaktan på resultatet av den
nu pågående utredningen rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten
och dess avdelningar anser utskottet sig med hänsyn till det anförda
böra inskränka sitt yrkande till att i anledning av motionerna I: 390 och IT:
527, såvitt nu är i fråga, föreslå att tio forskningsingenjörstjänster i Ce 27
utbytas mot motsvarande antal laboratorstjänster, varav fem i högst Cp eller
Cr9 och fem i Ce 31. Härav föranledd merkostnad kommer att uppgå till
allenast 41 000 kronor. Anstaltens avlöningsanslag torde alltså i iförhållande
till Kungl. Maj ds förslag böra uppräknas med sistnämnda belopp med den
fördelning, som framgår av förelaget till avlöningsstat i det följande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
motionerna 1:390 och 11:527, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att å personalförteckningen för försvarets torsk
ningsanstalt skola — med uteslutande av 10 befattningar för
forskningsingenjörer i lönegrad Ce 27 — ytterligare uppföras
befattningar för 5 laboratorer i högst lönegrad Cp eller Cr 9 och
5 laboratorer i lönegrad Ce 31;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 317,000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt ning,

förslagsvis

9100

Statsutskottets memorial nr 4. 161

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 882 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 140 100

Summa kronor 1 361 500
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 5 500

Nettoutgift kronor 1356 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 356 000 kronor.»

9) vid punkten 113 (Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet)
av herrar Mannerskantz, Lundgren, Skoglund i Doverstorp, Weden och
Hjalmar son, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 390 och
II: 527, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande (is. 133) bort ersättas med text
av följande lydelse:

»Utskottet, som i det föregående understrukit den militärtekniska forskningens
stora betydelse, anser uppenbart att en inskränkning inom ramen
för det av Kungl. Maj:t äskade anslaget av utgifterna för den verksamhet,
som inom försvarets forskningsanstalt bedrives med anlitande av förevarande
anslag, skulle komma att i hög grad menligt inverka på forskningsresultaten.
Utskottet finner därför angeläget, att medelsbehovet under anslaget tillgodoses
i enlighet med anstaltens äskande, vilket i förhållande till Kungl. Maj ds
förslag — med bortseende från det för elektronrörsutveckling erforderliga
beloppet, 700 000 kronor — innebär en anslagshöjning med 2 600000 kronor.

För att anstalten under krig skall kunna lösa sina uppgifter måste den
snabbt kunna evakueras och bringas i funktion på annat håll. Det är därför
av vikt, att en evakueringsplan för anstalten uppgöres. Härför erfordras
160 000 kronor, vilket belopp jämväl bör anvisas för nästa budgetår. Det
sammanlagda anslagsbehovet utöver Kungl. Ma j ds förslag utgör alltså
(2 600 000 + 160 000=) 2 760 000 kronor. Anslaget bör alltså uppräknas till
(5 900 000 + 2 760 000 =) 8 660 000 kronor.

Av det anförda följer, att utskottet tillstyrker motionerna I: 390 och II: 527
i här berörda delar.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med bifall till
motionerna I: 390 och II: 527, såvitt nu är i fråga, till Försvarets
forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 8 660 000 kronor;»

11—9oo oi Bihan g till riksdagens protokoll 1951. 9 sand. Nr 4.