Statsutskottets utlåtande nr 16.
7
Nr 16.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde.
(l:a avd.)
Driftbudgeten.
Fjärde huvudtiteln.
l:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 2 har Kungl. Maj:t
(bilaga 3, punkt 1, s. 9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen medgiva, att den
i avlöningsstaten för försvarsstaben under anslagsposten Särskilda löneförmåner
för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten
PrisutjämningstiUägg må undler budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 335 000 kronor.
Det ökade medelsbehovet under ifrågavarande delpost hänför sig i huvudsak
till devalveringen av den svenska valutan samt till åtgärder för att
åstadkomma och bibehålla den paritet i lönehänseende mellan beskickningsråd
och försvarsattaché samt mellan förste beskickningssekreterare och biträdande
försvarsattaché, som riksdagen tidigare godtagit.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
försvarsstaben under anslagsposten Särskilda löneförmåner
för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer
upptagna delposten PrisutjämningstiUägg må under budgetåret
1950/51 överskridas med högst 335 000 kronor.
2:o) Utökning av antalet reservofficerare vid armén. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 9—12) medgiva, att åtgärder för en utökning
av antalet reservofficerare vid armén må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1951 förordat.
8
Statsutskottets utlåtande nr 16.
1941 års försvarsutredning beräknade, att en nyrekrytering till armén av
omkring 220 reservofficerare per år komme att bliva den normala. Kungl.
Maj :t har sedermera årligen t. o. m. 1950 bemyndigat chefen för armén att
till nämnda antal antaga reservofficersaspiranter såsom fänrikar i reserven.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 augusti 1950 må emellertid under
är 1951 antagas 250 reservofficerare vid armén.
I skrivelse den 28 september 1950 i anledning av överbefälhavarens principförslag
rörande åtgärder till förstärkning av försvarsberedskapen hemställde
chefen för armén'', att vid armén måtte från och med 1951 få anställas
350 fänrikar i reserven samt att år 1950 måtte få anställas 300 fänrikar
i reserven av sådana värnpliktiga, som åren 1948—1950 genomgått kadettskola
men icke kunnat antagas på grund av platsbrist.
Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingshjälp,
tjänstgöringstraktamenten m. m., uppskattades till 210 000 kronor för budgetåret
1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.
Arméchefens berörda framställning upptog departementschefen till behandling
vid anmälan av propositionen 1950: 251. Departementschefen uttalade
därvid, att han icke var beredd att i nämnda sammanhang förorda
en ytterligare ökning av antalet reservofficerare, som finge antagas vid
armén. Han erinrade om att den till antagning avsedda personalen vore utbildad
till värnpliktiga officerare. Med hänsyn till de betydande kostnader
ett bifall till förslaget skulle innebära för fredsorganisationen syntes förslaget
böra prövas först i samband med framtida principbeslut rörande
försvarskostnaderna.
Förslag om utökning av antalet reservofficerare framlades därefter i de
i anledning av nyssnämnda proposition väckta likalydande motionerna
I: 533 och II: 638 samt I: 534 och II: 633. I förstnämnda motioner föreslogs
att såväl årlig antagning som engångsantagning av reservofficerare skulle
få ske i enlighet med vad arméchefen hemställt. I sistnämnda motioner
äter föreslogs en till 150 fänrikar begränsad engångsantagning under det
att den årliga antagningen föreslogs skola få ske enligt arméchefens förslag.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 ansåg sig statsutskottet
icke böra biträda berörda motionsvis framställda förslag och uttalade därvid
bl. a., att utskottet för sin del ansåge försiktigheten bjuda, att omhandlade
fråga prövades i samband med det framtida principbeslutet rörande
försvarskostnaderna.
Departementschefen har vid anmälan till förevarande proposition av berörda
fråga anfört följande.
»Avgörande för mitt ställningstagande vid anmälan av propositionen
1950: 251 till arméchefens förslag om att utöka antalet reservofficerare vid
armén var att jag vid detta tillfälle räknade med att statsmakterna inom
en snar framtid skulle få tillfälle att på grundval av 1949 års försvarsutrednings
arbetsresultat fatta principbeslut rörande försvarsorganisationen
på längre sikt. Det syntes mig nämligen med hänsyn till den inverkan på
kostnaderna för fredsorganisationen som ett bifall till förslaget innebär na
-
Statsutskottets utlåtande nr 16.
9
turligt, att detsamma prövades i nämnda sammanhang. Sedan det emellertid
nu blivit klart, att för svar sutredningens arbete blir fördröjt, har frågan
kommit i ett annat läge. Såsom jag förutskickade vid förenämnda propositions
behandling i riksdagens andra kammare har jag därför ansett
mig böra redan nu upptaga arméchefens ifrågavarande förslag till förnyad
prövning. Jag har därvid kommit till den uppfattningen att en utökning i
huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag av antalet reservofficerare
vid armén bör komma till stånd, främst i syfte att tillgodose krigsförbandens
behov av tillräckligt kvalificerat befäl. Jag förordar alltså, att under
år 1951 en engångsantagning till reservofficerare får ske av högst 300
värnpliktiga, som under åren 1948—1950 med godkännande vitsord genomgått
kadettskola men icke kunnat antagas på grund av platsbrist. Jag anser
mig därjämte böra tills vidare räkna med en årlig nyanställning vid armén
av omkring 350 reservofficerare. Kungl. Maj :t synes emellertid även i fortsättningen
böra för varje år fastställa det högsta antal reservofficerare
som under året må nyanställas. Med hänsyn till vad som förekommit vid
1950 års riksdag torde riksdagens medgivande till de föreslagna åtgärderna
böra inhämtas.
Vid beräkningen till statsverkspropositionen av vederbörliga anslag för
budgetåret 1951/52 har jag beaktat de merkostnader, som uppkomma vid
bifall till vad jag i det föregående föreslagit. De under budgetåret 1950/51
uppkommande merkostnaderna torde få bestridas från motsvarande för
nämnda budgetår anvisade anslag, vilka äro av förslagsanslags natur.»
Utskottet. Sedan det nu blivit klart, att försvarsutredningens arbete blir
avsevärt fördröjt och det för närvarande icke ens kan bedömas, huruvida
utredningsarbetet kommer att återupptagas, anser även utskottet att förevarande
fråga med hänsyn till dess betydelse för krigsförbandens kvalitet
bör omprövas redan nu. Utskottet kan därvid liksom departementschefen
förorda, att en utökning av antalet reservofficerare i huvudsaklig överensstämmelse
med arméchefens förslag må komma till stånd. Såsom departementschefen
förutsatt bör emellertid Kungl. Maj :t för varje år pröva hur
mänga reservofficerare, som under året må nyanställas.
Utskottet har intet att erinra mot att de under budgetåret 1950/51 uppkommande
merkostnaderna i anledning av berörda utökning få bestridas
från vederbörliga för nämnda budgetår anvisade förslagsanslag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att åtgärder för en utökning
av antalet reservofficerare vid armén må vidtagas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari
1951 förordat.
10
Statsutskottets utlåtande nr 16.
Kapitalbudgeten.
Försvarets fastighetsfond.
Marinens delfond.
3:o) Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv. I
propositionen nr 2 har Kungl. Maj :t (bilaga 15, punkt 1, s. 57—59 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari 1951)
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 465 000 kronor.
Med hänsyn till att ovisshet rått rörande det framtida utnyttjandet av
hylsverkstaden vid Karlskrona örlogsvarv ha hittills inga mera genomgripande
åtgärder vidtagits i syfte att iståndsätta de delar av densamma som
iörstörts vid en år 1943 timad eldsvåda. Arbetet har pågått inom de begränsade
utrymmen, som stått till förfogande efter branden. Med hänsyn till att
arbetsbelastningen är betydande och att nuvarande förhållanden medföra
alltför stora olyckfallsrisker har departementschefen ansett sig icke kunna
förorda ytterligare uppskov med ifrågavarande arbeten. Därest en överflyttning
av hylstillverkningen till försvarets fabriksstyrelse framdeles äger
rum, ha de nya lokaler som nu skulle tillkomma ansetts kunna utnyttjas
för andra verksamhetsgrenar inom örlogsvarvets rörelse.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att ifrågavarande arbeten
nu böra komma till stånd. Då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot det för ändamålet äskade anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av artilleriverkstäderna
vid Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 465 000
kronor.
Befästningars delfond.
4:o) Anordnande av vissa fartygstunnlar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 59) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948:126 anvisade riksdagen
för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 500 000 kronor till
anordnande av vissa fartygstunnlar. Kungl. Maj :ts förslag avsåg påbörjande
av en anläggning, som av marinförvaltningen kostnadsberäknats till
Statsutskottets utlåtande nr 16.
11
4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1948. Anläggningen ingår i
ett av marinförvaltningen framlagt större byggnadsprogram, vilket i sin
helhet kostnadsberäknats till 16 400 000 kronor enligt prisläget den 1 januari
1948.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949 och 1950 års statsverkspropositioner
har riksdagen för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 anvisat ett
investeringsanslag av 500 000 kronor till fortsatt utbyggnad av förenämnda
anläggning.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil.
25, punkt 30) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret
1951/52 framhållit, att anordnandet av fullträffsäkra fartvgstunnlar vore
ett viktigt led i utvecklingen av flottans basorganisation. Det vore därför
angeläget, att den beslutade anläggningen genomfördes i så snabb takt,
som omständigheterna medgåve. Departementschefen förordade vidare att
ytterligare två anläggningar snarast möjligt påbörjades, vilka enligt prisläget
den 1 januari 1950 kostnadsberäknats till 7 000 000 respektive 4 000 000
kronor. Medelsbehovet till och med budgetåret 1951/52 för de tre anläggningarna
beräknades till 3 000 000 kronor, varav 1 000 000 kronor borde
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Utskottet anser sig i enlighet med departementschefens förslag böra tillstyrka,
att ytterligare två tunnelanläggningar, enligt prisläget den 1 januari
1950 kostnadsberäknade till 7 000 000 respektive 4 000 000 kronor, få påbörjas.
Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för de tre
anläggningarna till och med budgetåret 1951/52 samt detsammas fördelning
på anslag för nämnda och innevarande budgetår har utskottet icke
funnit anledning till erinran.
Åberopande det anförda får utskottet, som vid behandlingen senare under
riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan
om erforderlig medelsanvisning för budgetåret 1951/52, i detta sammanhang
hemställa,
att riksdagen må till Anordnande av vissa fartyg stunnlar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
5:o) Berghangarer. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 59)
att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
Vid anmälan vid 1949 års riksdag av frågan om fortsatt förstärkning av
flygvapnet framlades beräkningar rörande den med förstärkningen sammanhängande
utbyggnaden av skyddsanordningarna vid flygvapnets baser. Beräkningarna
grundade sig på den förutsättningen att den nytillkommande
materielen i möjligaste mån borde beredas skydd i bergrumsanläggningar.
12
Statsutskottets utlåtande nr 16.
Hittills ha medel anvisats för påbörjande av berghangarer för utökat antal
flygplan vid två flygflottiljer. Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949 års statsverksproposition
anvisade sålunda riksdagen för budgetåret 1949/50 ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor för påbörjande av en berghangar,
som preliminärt kostnadsberäknats till 5 800 000 kronor enligt prisläget den
1 januari 1948.
Sedan fortifikationsförvaltningen i särskild skrivelse hemställt, att till
anordnande av berghangarer måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett belopp
av 10 300 000 kronor, har riksdagen vidare efter förslag av Kungl.
Maj :t i 1950 års statsverksproposition för nämnda budgetår anvisat ett investeringsanslag
av 8 500 000 kronor för fullföljande av den redan påbörjade
anläggningen och för berghangarer vid ytterligare en flygflottilj. Totalkostnaderna
för envar av ifrågavarande anläggningar hade enligt prisläget
år 1949 beräknats till 5 900 000 kronor.
Fortifikationsförvaltningen har framlagt förslag till medelsanvisning för
slutförande av dessa anläggningar, 2 300 000 kronor, för bestridande av
totalkostnaderna för berghangarer vid en flottilj, 6 100 000 kronor, och för
påbörjande av berghangarer vid ytterligare två flottiljer, 4 600 000 kronor.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil.
25, punkt 31) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret
1951/52 tillstyrkt fortifikation sförvaltningens förslag om utvidgning av
berghangar sprogrammet till att omfatta ytterligare tre flygflottiljer och
har i detta sammanhang erinrat, att Kungl. Maj :t med utnyttjande av vissa
reservationer redan hösten 1950 medgivit påbörjande av arbetena vid en av
dem.
Den takt i vilken bergrumsprogrammet kan bedrivas blir, framhåller departementschefen,
ytterst beroende av storleken av försvarets byggnadskvot
för 1951. Departementschefen räknade icke med att till och med budgetåret
1951/52 skulle kunna förbrukas mer än tillhopa 10 100 000 kronor, varav
600 000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1950/51.
Utskottet anser sig i likhet med departementschefen böra tillstyrka förslaget
om att utvidga berghangarsprogrammet till att omfatta ytterligare
tre flygflottiljer. Då vidaie utskottet icke funnit anledning till erinran mot
departementschefens beräkning av medelsbehovet till och med budgetåret
1951/52 samt detsammas fördelning på anslag för nämnda och innevarande
budgetar, tår utskottet, som vid behandlingen senare under riksdagen
av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan om erforderlig
medelsanvisning för budgetåret 1951/52, i detta sammanhang hemställa,
att riksdagen må till Berghangarer å tilläggsstat TI till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 16.
13
6:o) Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 4, s. 59 och 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggs
stat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.
I skrivelse den 27 januari 1947 framlade överbefälhavaren en plan för
utbyggnad av bombsäkra lagringsanläggningar för försvaret under en tioårsperiod.
Enligt planen skulle under ifrågavarande period för lagring av
bensin och brännoljor utbyggas bombsäkra tankanläggningar för en sammanlagd
kostnad av 35 000 000 kronor.
Vid anmälan i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag av medelsbehovet
under kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 förordade departementschefen
att beslut fattades om utförande av fem anläggningar, därav
en för arméns del, kostnadsberäknad till 3 800 000 kronor, en för marinens
del, kostnadsberäknad till 4 050 000 kronor, samt tre för flygvapnets
behov, kostnadsberäknade till 1 200 000 kronor. På förslag av Kungl. Maj :t
anvisade riksdagen för påbörjande av dessa anläggningar tillhopa 1 900 000
kronor.
Vidare har riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1949: 2
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisat ett investeringsanslag
å 1 000 000 kronor för påbörjande av en fullträffsäker anläggning
i Norrland för lagring av bil- och flygbränslen. Denna anläggning har
kostnadsberäknats till 3 750 000 kronor.
För fortsatt arbete på de i det föregående omnämnda anläggningarna har
1950 års riksdag anvisat tillhopa 2 000 000 kronor.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil.
25, punkt 32) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret
1951/52 anfört, att det inom ramen för den byggnadskvot för försvaret,
som förutsåges för 1951, icke vore möjligt att mer väsentligt utöka det
byggnadsprogram beträffande drivmedelsanläggningarna som hittills beslutats.
Man syntes därför i första hand få inrikta ansträngningarna på att
genomföra detta program. Departementschefen hade under hand från försvarsstaben
infordrat vissa uppgifter rörande vilka ytterligare anläggningar,
som äro ur försvarsberedskapssynpunkt mest angelägna. Departementschefen
förordade nu att programmet utökades genom utbyggnad av två anläggningar
till en sammanlagd kostnad av (2 000 000 -f- 1 500 000 =) 3 500 000
kronor. Vidare tillstyrkte departementschefen att komplettering av viss anläggning
till en kostnad av 1 800 000 kronor komme till utförande ävensom
att åtgärder vidtoges för anskaffning av reservkraftaggregat och anordnande
av värmekällor till en kostnad av 600 000 kronor. Det tidigare
beslutade programmet skulle således utökas med arbeten för en sammanlagd
kostnad av (3 500 000 + 1 800 000 + 600 000 =) 5 900 000 kronor.
För fullföljande av tidigare beslutade anläggningar och för påbörjande av
de i detta sammanhang föreslagna har departementschefen förordat en medelsanvisning
av 7 000 000 kronor, varav 3 000 000 kronor å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår.
14
Statsutskottets utlåtande nr 16.
Utskottet tillstyrker, att byggnadsprogrammet beträffande drivmedelsanläggningar
utökas i enlighet med departementschefens förslag. Utskottet
har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens beräkning
av medelsbehovet till och med budgetåret 1951/52 samt detsammas fördelning
på anslag för nämnda och innevarande budgetår. Vid behandlingen
senare under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer
utskottet till frågan om erforderlig medelsanvisning för budgetåret 1951/52.
I detta sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av vissa drivmedelsförråd
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
7:o) Vissa ammunitionsförråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 5, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1947 års statsverksproposition anvisade
riksdagen för budgetåret 1947/48 under försvarets fastighetsfond, arméns
delfond, medel till påbörjande av två centrala ammunitionsförråd. Ett av
berörda förråd är numera i det närmaste färdigställt. Det andra, numera
kostnadsberäknat till 12 000 000 kronor, har ännu icke påbörjats. För förrådet
finnas omkring 2 000 000 kronor disponibla.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition har riksdagen
sedermera för budgetåret 1950/51 anvisat ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor för påbörjande av vissa för militärområdena avsedda ammunitionsförråd,
vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 9 300 000 kronor.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 33) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 framhållit, att det vore nödvändigt att i snabbast möjliga takt fullfölja
arbetet med att iordningställa fullträffsäkra ammunitionsförråd. Departementschefen
har förordat, att för ändamålet 1 000 000 kronor anvisas å tillläggsstat.
För nästa budgetår har departementschefen tillstyrkt en anvisning
av 3 500 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
förslag till medelsanvisningar, återkommer vid behandlingen senare
under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen till frågan om erforderligt
anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 16.
15
8:o) Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd. Kungi. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investerings
anslag
av 300 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1948 års statsverksproposition anvisade
riksdagen för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 300 000 kronor
till påbörjande av ett till 605 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1946
kostnadsberäknat fullträffsäkert artilleriammunitions- och torpedförråd.
I sina medelsäskanden för innevarande budgetår framhöll fortifikationsförvaltningen,
att ifrågavarande förråd enligt prisläget den 1 januari 1949
kostnadsberäknats till 695 000 kronor, och äskade ytterligare 395 000 kronor
för slutförande av detsamma ävensom 250 000 kronor för påbörjande av en
liknande anläggning, vilken kostnadsberäknats till 490 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition har riksdagen
för budgetåret 1950/51 anvisat 400 000 kronor för ändamålet.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 34) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 förordat, att 485 000 kronor anvisas för att fullfölja ifrågavarande förrådsanläggningar.
Av detta belopp ha 300 000 kronor föreslagits skola anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår och återstoden, 185 000 kronor,
å riksstaten för budgetåret 1951/52.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
förslag till medelsanvisningar för ifrågavarande ändamål. Vid behandlingen
senare under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer
utskottet till frågan om erforderligt anslag för budgetåret 1951/52. I detta
sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av artilleriammunitionsoch
torpedförråd å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
9:o) Uppställningsplatser för radarstationer. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 7, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition har riksdagen
för budgetåret 1950/51 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor för ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 35) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 framhållit angelägenheten av att den radarinateriel, som hittills levererats
eller beräknas inom den närmaste tiden tillföras försvaret, beredes
16
Statsutskottets utlåtande nr 16.
skyddade uppställningsplatser. Departementschefen har föreslagit, att för
ändamålet anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår 2 000 000 kronor
och å riksstaten för budgetåret 1951/52 3 000 000 kronor.
Utskottet anser sig kunna tillstyrka departementschefens förslag till medelsanvisningar.
Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i
statsverkspropositionen återkommer utskottet till frågan om erforderligt
anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppställningsplatser för radarstationer
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
10 :o) Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 60) att till ifrågavarande ändamål
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Med anlitande av under driftbudgeten anvisade medel ha vissa artilleripjäser
från utrangerade fartyg ombyggts för användning i kustartilleritjänst.
Ombyggnad av ytterligare pjäser pågår. Vissa kustartilleripjäser äro vidare
under nybyggnad och beräknas komma att levereras under de närmaste åren.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 36) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 framhållit, att det med hänsyn till den beräknade leveranstiden för pjäsmaterielen
vore ofrånkomligt, att vissa arbeten för anordnande av uppställningsplatser
för ifrågavarande batterier omedelbart igångsattes. Departementschefen
har förordat, att beslut nu fattas om att påbörja utbyggnaden
av fortifikatoriska anläggningar för ett antal batterier till en kostnad av
7 400 000 kronor samt att för ändamålet anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår 1 000 000 kronor och å riksstaten för budgetåret
1951/52 1 500 000 kronor.
Utskottet tillstyrker i enlighet med departementschefens förslag, att utbyggnaden
av fortifikatoriska anläggningar för ett antal batterier till en
kostnad av 7 400 000 kronor får påbörjas. Departementschefens förslag till
medelsanvisningar biträdes av utskottet, som vid behandlingen senare under
riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan
om erforderligt anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa fortifikatoriska anordningar
för kustartilleribatterier å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 16.
17
11 :o) Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggs
stat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
1 500 000 kronor.
I skrivelse den 23 september 1946 gjorde överbefälhavaren framställning
om anvisande av medel för att genomföra omorganisation av luftbevakningen
i vissa delar av riket. Kostnaderna beräknades till 7 000 000 kronor.
1947—1949 års riksdagar ha efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat 2 750 000
kronor till programmets påbörjande.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 37) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 förordat, att för tillgodoseende av de mest angelägna byggnadsarbetena
för luftbevakningen anvisas 3 200 000 kronor, därav å tilläggsstat 1 500 000
kronor.
Utskottet anser sig kunna tillstyrka departementschefens förslag till medelsanvisningar.
Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i
statsverkspropositionen återkommer utskottet till frågan om erforderligt
anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
12 :o) Tygmaterielförråd i berg. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 10, s. 60 och 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 38) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 anfört, att det syntes ofrånkomligt att nu fatta beslut om utbyggnad av
bombsäkra förråd för tygmaterielen. Departementschefen har tillstyrkt att
medel beräknas för påbörjande av ett av fortifikationsförvaltningen anmält
byggnadsprogram, kostnadsberäknat till 6 100 000 kronor. Departementschefen
har räknat med att för ändamålet ett belopp av 3 000 000 kronor skall
förslå till och med budgetåret 1951/52. Av detta belopp syntes 1 000 000
kronor böra anvisas å tilläggsstat för arbetenas påbörjande redan under
första halvåret 1951.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att medel anvisas för alt påbörja förenämnda
byggnadsprogram. Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet
till och med budgetåret 1951/52 samt detsammas fördelning på anslag
för nämnda och innevarande budgetår har utskottet intet att erinra.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 15—16.
18
Statsutskottets utlåtande nr 16.
Utskottet, som vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i
statsverkspropositionen återkommer till frågan om erforderlig medelsanvisning
för budgetåret 1951/52, hemställer i detta sammanhang,
att riksdagen må till Tygmaterielförråd i berg å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
13:o) Utvidgning av flygverkstad. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 39) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 förordat, att ett belopp av 1 000 000 kronor, varav 400 000 kronor å tillläggsstat,
anvisas för att påbörja två provbocksanläggningar för provkörning
av reaktionsmotorer.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag till medelsanvisningar
för här avsedda ändamål. Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena
i statsverkspropositionen återkommer utskottet till frågan om erforderligt
anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utvidgning av flygverkstad å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
14:o) Fullträffsäkra uppehållsplatser. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 12, s. 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000
kronor.
Fortifikationsförvaltningen har för nästa budgetår äskat sammanlagt
17,7 miljoner kronor för utbyggande av fullträffsäkra uppehållsplatser för
såväl militära som civila myndigheter, däribland högkvarteret. Av nämnda
belopp borde enligt ämbetsverket 2 430 000 kronor anvisas å tilläggsstat för
innevarande budgetår.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 40) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 i berörda fråga anfört följande.
»Såsom av det anförda framgår uppgå kostnaderna för ifrågavarande anläggningar
till avsevärda belopp. Jag är väl medveten om den stora betydelse
som måste tillmätas förefintligheten av fullträffsäkra uppehållsplatser
och förordar — i enlighet med vad statsutskottet i sitt utlåtande 1950: 222
Statsutskottets utlåtande nr 16.
19
anfört — att anordnandet av dylika uppehållsplatser för såväl militära som
vissa civila organ samordnas enligt en centralt uppgjord plan. I sådant syfte
— och även för att underlätta fondredovisning m. m. — synes lämpligt att
under en och samma fastighetsfond redovisa samtliga kostnader för anordnande
av här ifrågavarande statliga skyddsrumsanläggningar Medel för dylika
skyddsrum ha i vederbörlig ordning, förutom av fortifikationsförvaltningen,
för nästa budgetår äskats av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, Radiotjänst, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
sjukvårdsberedskapsnämnden och civilförsvarsstyrelsen samt atilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Då det synes mest ändamålsenligt, att utförandet av ifrågavarande
anläggningar bedrives i fortifikationsförvaltningens regi, anser jng mig,
efter samråd med chefen för finansdepartementet och vederbörande fackdepartementschefer,
böra föreslå, att samtliga för ändamålet erforderliga medel
anvisas under försvarets fastighetsfond. Jag utgår dock ifrån att man
vid beräkning av försvarskostnaderna bortser från nu avsedda, på icke-militära
myndigheter belöpande belopp. Jag torde även få erinra om att för ifragavarande
ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår
anvisats sammanlagt 3 880 000 kronor, varav 700 000 kronor för järnvägsstyrelsen,
180 000 kronor för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
och 3 000 000 kronor för civilförsvarsändamål. Dessa medel ha anvisats å
andra fonder än försvarets fastighetsfond. Därest riksdagen bifaller nu föreliggande
förslag, torde således ifrågavarande medel, i den mån de icke belöpa
å rent civila anläggningar, böra överföras till försvarets fastighetsfond.
Vad beträffar medelsanvisningens storlek för nästa budgetår må till en
början framhållas att generalpoststyrelsen m. fl. i det föregående omförmälda
verk och myndigheter för ändamålet äskat tillhopa 6 755 000 kronor, vari
jämväl ingå berörda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen å tilläggsstat äskade
belopp. Efter samråd med cheferna för kommunikations-, handels- och
inrikesdepartementen föreslår jag att för nu ifrågavarande myndigheters del
5 300 000 kronor anvisas. Enligt en preliminär beräkning torde försvarets
andel av kostnaderna för här ifrågavarande skyddsrum komma att uppgå
till närmare 60 % av totalkostnaden. Med utgångspunkt från denna schematiska
kostnadsberäkning borde anslaget för försvarets vidkommande upptagas
till belopp något överskridande det som föreslagits för de civila myndigheterna,
däri inberäknat jämväl vad som anvisats å tilläggsstat. Ett anslag
av sådan storlek torde emellertid i praktiken icke kunna helt utnyttjas på
grund av läget å byggnadsmarknaden. Då därtill kommer att för de skyddsrum,
som i första hand avses komma till utförande, kostnadsfördelningen
blir en annan än vad i det föregående antytts på grund av att vissa skyddsrum
förläggas i anslutning till redan utsprängda militära lokaler, får jag för
försvarets del föreslå att för ändamålet anvisas 3 500 000 kronor. Totalt
skulle således anvisas (5 300 000 + 3 500 000 =) 8 800 000 kronor. Av detta
belopp torde 1 500 000 kronor böra anvisas å tilläggsstat. Till frågan om anvisande
av sistnämnda medel återkommer jag i annat sammanhang denna
20
Statsutskottets utlåtande nr 16.
dag. Jag beräknar sålunda det för nästa budgetår erforderliga beloppet till
(8 800 000 — 1 500 000 =) 7 300 000 kronor. Anslagen torde böra betraktas
såsom en enhet, oberoende av att däri ingå medel för såväl militära
som civila ändamål. Fortifikationsförvaltningen bör i görligaste mån redovisa
vad som belöper å de olika i respektive anläggningar deltagande parterna.
»
Utskottet finner i likhet med departementschefen ändamålsenligt, att arbeten
av här avsett slag utföras i fortifikationsförvaltningens regi och att
därför samtliga för ändamålet erforderliga medel anvisas under försvarets
fastighetsfond. Såsom departementschefen anfört bör man vid beräkningen
av försvarskostnaderna bortse från de nu avsedda medel, som belöpa på
icke-militära myndigheter. De av departementschefen angivna på tilläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår anvisade medlen böra såsom
föreslagits överföras till försvarets fastighetsfond, i den mån de icke belöpa
på rent civila anläggningar.
I fråga om erforderlig medelsanvisning till och med budgetåret 1951/52 har
utskottet ansett sig kunna förorda departementschefens förslag. Utskottet
tillstyrker alltså medelsanvisningar på tillhopa 8 800 000 kronor, varav
1 500 000 kronor på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Åberopande det anförda får utskottet, som vid behandlingen senare under
riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan
om erforderligt anslag för budgetåret 1951/52, i detta sammanhang
hemställa,
att riksdagen må till Fullträffsäkra uppehålls plats er å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett
investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
15 :o) Övriga befästningsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 13, s. 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kronor.
Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 41) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/
52 behandlat samtliga övriga till befästningars delfond hänförliga objekt
modernisering och komplettering av egentliga befästningsanläggningar
eller törrådsanläggningar, maskerings- och luftskyddsanordningar för dylika
anläggningar m. m. — under ett anslag, benämnt Övriga befästningsarbeten.
Departementschefen har förordat, att 3 150 OOO kronor, därav
850 000 kronor å tilläggsstat och 2 300 000 kronor för nästa budgetår, anvisas
för att tillgodose de mest angelägna behoven. Härvid har departementschefen
förutsatt, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att inom
ramen för anvisade belopp efter förslag av fortifikationsförvaltningen besluta
om vilka arbeten som skola komma till utförande.
Statsutskottets utlåtande nr 16.
21
Utskottet har ansett sig kunna tillstyrka de av departementschefen under
förevarande punkt i statsverkspropositionen föreslagna medelsanvisningarna
och har intet att erinra mot vad departementschefen i samband därmed
anfört. Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen
återkommer utskottet till frågan om erforderligt anslag för
budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må till Övriga befästningsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 850 000 kronor.
Försvarets fabriksfond.
16 :o) Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för försvaret
och anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och
reparationsanstalter. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 14, s.
Öl och 62) att under Försvarets fabriksfond å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa dels till Uppförande av centrala tvätt- och
reparationsanstalter ett investeringsanslag av 335 000 kronor, dels ock till
Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 50 000 kronor.
På förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 179 beslöt 1943 års riksdag,
att den förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten i fråga
om intendenturmateriel vid försvaret skulle rationaliseras genom koncentration
av verkstadsdriften till ett fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter.
Tillika ställde riksdagen till Kungl. Maj :ts förfogande dels för
uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm och Boden samt på
Gotland ett belopp av 2 270 000 kronor, dels ock för anskaffning av maskiner
och annan utrustning för anstalterna i fråga ett belopp av 800 000
kronor.
Vidare anvisade 1944 års riksdag på förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
nr 112 dels för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
för försvaret i Långsele, Herrljunga och Mjölby ett belopp av 2 630 000
kronor, dels ock för anskaffning av maskiner och annan utrustning för
ifrågavarande anstalter ett belopp av 925 000 kronor.
Tillika medgav 1944 års höstriksdag på förslag av Kungl. Maj:t i proposition
nr 288, att den av 1943 års riksdag beslutade centrala tvätt- och reparationsanstalten
i Boden finge för en ytterligare kostnad av 222 000 kronor
för byggnader samt 40 000 kronor för maskinutrustning dimensioneras
för tillgodoseende jämväl av visst civilt tvättbehov.
Slutligen anvisade 1946 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t i proposition
nr 132 ytterligare 410 000 kronor till byggnadsarbeten samt 610 000
kronor till maskinanskaffning in. in. vid ifrågavarande anstalter.
Av dessa äro de för Gotland, Stockholm, Boden och Långsele avsedda
22
Statsutskottets utlåtande nr 16.
numera färdigställda och tagna i bruk, medan anstalterna i Herrljunga
och Mjölby ännu icke kommit till utförande.
De fortlöpande prisstegringarna å byggnadsmaterial och maskinutrustning
samt de i övrigt under senare år rådande onormala förhållandena ha
medfört ökade kostnader i jämförelse med de år 1945 uppgjorda kalkyler,
som legat till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret 1946/47. För
Stockholms-, Boden- och Långseleanstalterna har uppstått ett ökat anslagsbehov
i vad angår byggnadsarbetena å sammanlagt 336 000 kronor eller
i det närmaste 10 % av de år 1945 beräknade anläggningskostnaderna. I
vad gäller maskinutrustningen uppgå merkostnaderna för dessa anstalter
till 50 000 kronor. Sammanlagt erfordras således för fullbordandet av ifrågavarande
centrala tvätt- och reparationsanstalter ytterligare investeringsmedel
av (336 000 + 50 000 = ) 386 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och får samtidigt erinra
om att utskottet i sitt utlåtande nr 4 vid 1949 års riksdag uttalat önskvärdheten
av att på grundval av hittills vunna erfarenheter av centraliseringen
av tvättanstalterna få närmare utrönt det ekonomiska utfallet beträffande
verksamheten vid de anstalter, som redan trätt i verksamhet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må under Försvarets fabriksfond å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 335 000 kronor;
b) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning
för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag
av 50 000 kronor.
Stockholm den 13 februari 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 15.
Reservation
vid punkten 4:o). (Anordnande av vissa fartygstunnlar) av herrar Karl
Andersson och Gustaf Karlsson.
517170. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.