Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari 1951)
framställda förslag, innebärande en anslagsminskning med 6 100 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 237 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 171 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 51300

Summa kronor 487 700;

b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 487 700 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Handelsdepartementet: Utövande
av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 2 och 3, s. 2 och 3), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 64 000 kronor;

b) till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll
å krigsmaterieltillverkningen ett anslag av 20 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 10.

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

3:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 4—8) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
förordad ändring i kommerskollegii personalförteckning,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels
ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 1 605 100 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom (I: 261) och den andra inom andra kammaren av
herrar Kollberg och Gustafson i Göteborg (II: 349), hemställts, att riksdagen
måtte besluta utöka antalet tjänster vid monopolutredningsbyråns avdelning
för specialundersökningar i enlighet med det kommerskollegii förslag,
som finnes redovisat i 1949 års statsverksproposition, tionde huvudtiteln,
samt att bevilja härför erforderliga medel.

Kommerskollegii ifrågavarande förslag innebar inrättande av fyra nya
tjänster, nämligen en för förste aktuarie i Ce 29, en för alctuarie i Ce 24
och två för amanuens i Ce 22. Beträffande de skäl, som motionärerna anfört
till stöd för sitt yrkande, hänvisas till motionen II: 349.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 616 400 kronor.

Med sjöåklagarbefattningen är för närvarande förenat ett arvode av 5 000
kronor, vilket arvode är bestämt med utgångspunkt från att uppdraget i
fråga blott skulle vara en bisyssla. Då emellertid sjöåklagarens arbetsbörda
alltmer ökats och det uppkom svårigheter att hålla befattningen besatt,
ansåg sig Kungl. Maj :t i slutet av föregående budgetår böra ställa medel
till förfogande från handels- och sjöfartsfonden för att möjliggöra anställning
av en sjöåklagare, som kunde ägna huvuddelen av sin tid åt sjöåklagargöromålen.
Det av fondmedel utgående tilläggsarvodet beräknades
efter 5 000 kronor för år. Departementschefen har ansett sig icke kunna för
närvarande tillstyrka ett av kommerskollegium framställt förslag, att en
tjänst som sjöåklagare inrättas i lönegraden Ce 32. Därest riksdagen icke
har något att erinra däremot, bör enligt departementschefen den nuvarande
ordningen få tillämpas tills vidare. Skulle det visa sig nödvändigt, syntes
tilläggsarvodet av fondmedel få höjas.

Departementschefen har föreslagit, att ett biträde för skrivarbete åt handelsflottans
välfärdsråd skall avlönas av medel från handelsflottans välfärdsfond.

Departementschefen har vidare förordat, att medel anvisas för att göra
det möjligt för kommerskollegium att i begränsad utsträckning fortsätta

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

bränslekommissionens statistik över produktionen och förbrukningen av
elektrisk kraft. Härför äskas för nästa budgetår 16 000 kronor, varav 12 000
kronor å ämbetsverkets avlöningsanslag och 4 000 kronor å dess omkostnadsanslag.

Departementschefens förslag i övrigt innebär i huvudsak allehast automatiska
kostnadsförändringar.

Utskottet. Det motionsvis gjorda yrkandet om förstärkning av personalbehovet
å kommerskollegii monopolutredningsbyrå överensstämmer med kollegii
förslag rörande anslagsäskandena till 1949 års riksdag, vilket då ej föranledde
någon åtgärd från statsmakternas sida. Såvitt utskottet kunnat finna,
har kommerskollegium i sina petita till årets riksdag icke upprepat berörda
yrkande. Enligt vad utskottet har sig bekant torde de s. k. nyetableringssakkunniga
komma att vid sina undersökningar beröra det spörsmål,
varom i motionerna är fråga. Utskottet anser därför riktigast, att med ställningstagande
till denna fråga bör anstå i avvaktan på resultatet av de sakkunnigas
arbete, vilket beräknas bliva slutfört under innevarande år. Med
hänsyn härtill avstyrkas motionerna.

Departementschefens förslag om anvisande av medel för nästa budgetår
för att i viss utsträckning fortsätta bränslekommissionens statistik över
produktionen och förbrukningen av elektrisk kraft tillstyrkes under erinran
om att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår ställt anslag
till förfogande för ändamålet.

Såsom under punkt 13 i detta utlåtande framgår har genom kungörelse
den 10 november 1950 (nr 569) benämningen navigationsskola från och med
den 1 januari i år utbytts mot sjöbefälsskola. Utskottet kommer i det följande
att tillstyrka departementschefens förslag att de anslag, som i riksstaten
för innevarande budgetår äro upptagna under rubriken Navigationsskolorna,
från och med nästa budgetår uppföras under rubriken Sjöbefälsskolorna.
I anslutning härtill får utskottet erinra, att i personalförteckningen
för kommerskollegium finnas uppförda dels en befattning såsom »nautisk
inspektör för navigationsskolorna», dels ock en befattning såsom »maskinteknisk
inspektör för navigationsskolorna». Med hänsyn till den ändrade benämningen
å dessa skolor anser utskottet konsekvensen fordra, att titeln å
nämnda inspektörsbefattningar ändras till »nautisk inspektör för sjöbefälsskolorna»
resp. »maskinteknisk inspektör för sjöbefälsskolorna». Utskottet
föreslår, att i personalförteckningen vidtages ändringar i enlighet härmed.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 261 och II: 349,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
kommerskollegii personalförteckning, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1951 samt av utskottet angivits;

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 860 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t........................ 10 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 570 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 164 200

Summa kronor 1 605 100;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 605 100 kronor.

4:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 8 och 9), innebärande en anslagshöjning med 14 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 255 500
kronor.

5:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
6, s. 10), innebärande en anslagsminskning med 13 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 94 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ......................''.............. 16 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 12 600

Summa kronor 123 400;

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 123 400 kronor.

6:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 11), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr iO.

5

7:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 11 och 12), innebärande en anslagsminskning med 8 400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 44 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .............. 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 7 700

Summa kronor 73 600;

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 73 600 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 12), innebärande en anslagsminskning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
15 000 kronor.

9:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 12—14), innebärande en anslagsminskning med 6 200 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 310 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 41 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 42 000

Summa kronor 393 800;

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 393 800 kronor.

10:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 14), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Fartyg sinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 80 000
kronor.

11 :o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 14
och 15), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 33 600 kronor;

b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.

12:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 14 och 15, s. 15), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000
kronor;

b) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 500 kronor.

13 :o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 16, s. 15—19) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1951/52, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 712 000 kronor.

Anslaget till Navigationsskolorna: Avlöningar är för innevarande budgetår
uppfört med 706 300 kronor.

Genom kungörelse den 10 november 1950 (nr 569) angående vissa ändringar
i stadgan den 19 juni 1931 (nr 272) för navigationsskolorna i riket
och befälsförordningen den 12 juni 1936 (nr 315) m. in. har benämningen
navigationsskola från och med den 1 januari i år utbytts mot sjöbefälsskola.
Genom denna namnändring ha ifrågavarande läroanstalter fått ett namn,
som även täcker maskinbefälsutbildningen vid skolorna. Genom samma
kungörelse har från årsskiftet det högre maskinbefälets titel ändrats från
övermaskinist till sjöingenjör. Anledningen härtill är att söka i det förhållandet
att den högre maskintekniska utbildningen vid sjöbefälsskolorna
har ansetts ungefär likvärdig med motsvarande utbildning vid de tekniska
läroverkens fackskolor. Då de vid dessa fackskolor utexaminerade förklaras
ha avlagt ingenjörsexamen, har det ansetts att jämväl övermaskinisterna
böra få benämnas ingenjörer.

Med hänsyn till den ändrade benämning, som skolorna erhållit genom fö -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

reuämnda kungörelse, ha de anslag, som i riksstaten för innevarande budgetår
äro upptagna under rubriken Navigationsskolorna, föreslagits skola
från och med nästa budgetår uppföras under rubriken Sjöbefälsskolorna.

Departementschefen har föreslagit, att ytterligare i runt tal 12 100 kronor
anvisas under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal i anledning av ökningar av kostnaderna för timlärare och för uppehållande
av vakanta tjänster. På grund av löneklassförändringar m. m.
torde, framhåller departementschefen, anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän böra sänkas med i runt tal 6 400 kronor.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har genom kungörelse
den 10 november 1950 (nr 569) angående vissa ändringar i stadgan den 19
juni 1931 (nr 272) för navigationsskolorna i riket och befälsförordningen
den 12 juni 1936 (nr 315) in. m. benämningen navigationsskola från och
med den 1 januari i år utbytts mot sjöbefälsskola. I överensstämmelse härmed
böra i enlighet med departementschefens förslag under rubriken Navigationsskolorna
upptagna anslag från och med nästa budgetår uppföras
under rubriken Sjöbefälsskolorna.

Mot den verkställda kostnadsberäkningen har utskottet icke funnit något
att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 395 700

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 5 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. .. . 272 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 000

Summa kronor 726 000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar .................. 14 000

Nettoutgift kronor 712 000;

h) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1951/
52 anvisa ett förslagsanslag av 712 000 kronor.

SB?''

m

14:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Sjöbefälsskolorna: Stipendier. Sjöbefälsskolorna:
Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 17—19, s. 19—21), innebärande

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

oförändrade medelsanvisningar, får utskottet — under hänvisning till vad
utskottet under närmast föregående punkt anfört rörande ändring av benämningen
av anslagsrubriken Navigationsskolorna — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 42 200 kronor;

b) till Sjöbefälsskolorna: Stipendier ett anslag av 10 000
kronor;

c) till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre
tekniskt läroverk ett anslag av 3 500 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

15:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20, s. 22 och 23), innebärande en anslagsminskning
med 12 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 244 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 200

Summa kronor 531 100;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 531 100
kronor.

16:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 23 och 24), innebärande en anslagshöjning
med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 162 200 kronor.

17:o) Sveriges geologiska undersökning: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 24 och 25) får
utskottet — med förmälan, att de sammanlagda kostnaderna för ändamålet
av geologiska undersökningen beräknats till 32 705 kronor — hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Sveriges geologiska
undersökning: Jordartskartering inom Norrbottens län. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna 23 och 24, s. 25—27), innebärande oförändrade
medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning ett
reservationsanslag av 522 000 kronor;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartering
inom Norrbottens län ett reservationsanslag av 27 500
kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska kartor över sydvästra
Skåne. Djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 25 och 26, s. 28 och 29), innebärande att
anslagen för ifrågavarande ändamål upptagits med formella belopp, får utskottet
— som icke har något att erinra mot att dispositionsrätten till en
vid slutet av innevarande budgetår förefintlig reservation å det år 1947
för sistnämnda ändamål anvisade anslaget förlänges — hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska
kartor över sydvästra Skåne ett reservationsanslag av 100
kronor;

b) till Djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne ett
reservationsanslag av 100 kronor.

20:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, s. 29 och 30), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.

21 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 28, s. 30—35) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för statens
provningsanstalt, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1951/52, dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 500 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 978 600 kronor.

Departementschefen har förordat, att reglerad befordringsgång beredes
viss ingenjörsper sonal, innebärande att elva befattningshavare uppflyttas
i lönegrad i anslutning till de principer som tillämpas vid kommunikationsverken.
Till följd härav bör avlöningsanslaget uppräknas med i runt tal
6 600 kronor.

Genom att provningsanstaltens taxor komma att höjas samt i anledning
av den fortgående utökningen av verksamheten beräknas anstaltens inkomster
för nästa budgetår stiga till 1 300 000 kronor, vilket utgör en ökning
med 200 000 kronor i förhållande till de för innevarande budgetår beräknade
inkomsterna. Då denna inkomstökning till en del är avhängig av
en personalökning föreslår departementschefen, att posten till avlöningar
till tillfälliga biträden ökas med ett till 100 000 kronor avrundat belopp.

En provberedare föreslås skola erhålla extra ordinarie anställning.

I provningsanstaltens personalförteckning föreslås den ändringen, att
från förteckningen avföres en tjänst som avdelningsingenjör på övergångsstat
i lönegraden Ca 24.

I övrigt föreslås endast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet tillstyrker, att reglerad befordringsgång beredes viss av departementschefen
närmare angiven vid provningsanstalten anställd ingenjörspersonal.
Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har utskottet icke
något att erinra liksom ej heller mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens provningsanstalt, som i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1951
angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ................................... 309 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .......... 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 262 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 414 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 115 000

Summa kronor 1 102 500;

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

22:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29, s. 36 och 37), innebärande en anslagsökning med 17 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
214 500 kronor.

23:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 30, s. 37—41) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Styrelsen för statens provningsanstalt har hemställt, att för nästa budgetår
anvisas 517 000 kronor till komplettering av anstaltens utrustning.

Med hänsyn till att anstaltens inkomster från budgetåret 1946/47 till och
med budgetåret 1949/50 stigit med i runt tal 450 000 kronor och då uppdragen
torde komma att ytterligare ökas har departementschefen funnit
goda skäl föreligga att sätta anstalten i stånd att i viss utsträckning komplettera
och förnya sin utrustning. I nuvarande läge har departementschefen
dock ansett medelsanvisningen böra bestämmas till 150 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslag anvisas för ifrågavarande ändamål och
har icke något att erinra mot att detsamma begränsas i enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.

24 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 42—45), innebärande förutom automatiska
kostnadsförändringar uppflyttning av en eldarbefattning från
Ce 9 till Ce 10, får utskottet — under erinran om att motsvarande anslag
för innevarande budgetåret uppförts med 275 200 kronor — hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 98 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t............................. 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 147 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 28 700

Summa kronor 279 700;

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
279 700 kronor.

25:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Statens hantverksinstitut:
Bidrag till kursverksamheten m. m. Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 33—
35, s. 45—48), innebärande beträffande förstnämnda anslag en höjning med
1 000 kronor, beträffande sistnämnda anslag en minskning med 10 000 kronor
och beträffande återstående anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett
förslagsanslag av 32 000 kronor;

b) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
m. m. ett reservationsanslag av 145 000 kronor;

c) till Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

26 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet. Statens tekniska forskningsråd. Tekniskt-vetenskaplig
forskning m. m. Statens kommitté för byggnadsforskning. Byggnadsforskning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 36—41, s. 48—60), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 130 000 kronor;

b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet
ett reservationsanslag av 57 600 kronor;

c) till Statens tekniska forskningsråd ett förslagsanslag
av 58 000 kronor;

d) till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. ett reservationsanslag
av 1 040 000 kronor;

e) till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag
av 49 500 kronor;

f) till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av
300 000 kronor.

27 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 60 och 61), innebärande en av belastningen föranledd
anslagshöjning med 24 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

28:o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Bidrag till metallografiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 43 och 44,
s. 61—63), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet ett
förslagsanslag av 94 000 kronor;

b) till Bidrag till metallografiska institutet ett förslagsanslag
av 23 700 kronor.

29 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 63 och 64) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 175 000 kronor.

Styrelsen för institutet har för nästa budgetår begärt ett anslag av
241 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att medelsanvisningen till institutet begränsas
till 200 000 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar kostnaderna för avlöning
m. m. åt den personal, som beräknas vara anställd under hela budgetåret
1951/52.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

30 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Bidrag till Aktiebolaget
Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 46 och 47, s. 65—69), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;

b) till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

31 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 69 och 70) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Aktiebolaget Atomenergi begär för nästa budgetår ett anslag av 5 000 000
kronor. Till stöd härför framhåller bolaget, att sedan numera de grund -

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

läggande undersökningarna beträffande uranutvinningen i stort sett blivit
genomförda, mera bestämda planer för verksamheten utarbetats. Bolaget
beräknar att utgifterna under innevarande och nästa budgetår för anläggningar
för utvinning av uran, arbeten på försöksreaktor och anskaffning
av moderatormaterial m. m. komma att bli betydande. För budgetåret
1950/51 beräknas kostnaderna komma att uppgå till 8 455 000 kronor.

Det har synts departementschefen ovisst, huruvida den av Aktiebolaget
Atomenergi bedrivna verksamheten skall kunna utvidgas i sådan takt, som
bolaget förutsatt vid sin beräkning av medelsbehovet under innevarande
och nästa budgetår. Enär bolaget kan förutsättas ha vissa möjligheter att,
om så skulle erfordras, tillfälligtvis täcka sitt kapitalbehov genom upplåning
eller kredit i annan form, har anslaget för nästa budgetår synts departementschefen
kunna uppföras med oförändrat belopp utan att större
olägenhet för bolagets löpande verksamhet torde behöva befaras därav.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört och
tillstyrker den av Kungl Maj :t äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor.

32 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 70—72, innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

33 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och
småindustri. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 72 och 73)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 340 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 kronor.

Kommerskollegium har föreslagit att anslaget för nästa budgetår höjes
med 80 000 kronor.

Bidrag till administrationskostnader för företagareföreningar ha hittills
utgått huvudsakligen från anslaget till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri, men därutöver även från det
under femte huvudtiteln uppförda anslaget till Kostnader för främjande av
företagsverksamhet m. m. Efter samråd med chefen för socialdepartementet
har departementschefen föreslagit, att hädanefter den principen tillämpas,
att bidrag till företagareföreningarnas administration såvitt möjligt

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

utgå från tionde huvudtitelns anslag. I anledning härav bör anslaget höjas.
Departementschefen är emellertid ej beredd tillstyrka, att anslaget höjes
med hela det belopp som föreslagits av kommerskollegium, utan anser att
höjningen bör begränsas till 70 000 kronor, varigenom anslaget skulle uppgå
till 340 000 kronor. Fördelningen av bidragen har synts departementschefen
liksom hittills få bero på prövning framdeles av Kungl. Maj :t.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen föreslagit
i fråga om sättet för bestridande av bidraget till administrationskostnader
för företagareföreningar och tillstyrker att anslaget bestämmes till det av
Kungl. Maj :t äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 kronor.

34 :o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. Befrämjande
av hemslöjden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51
och 52, s. 73 och 74), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker ett reservationsanslag av 10 000 kronor;

b) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

35 :o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 53, s. 74 och 75) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Styrelsen för svenska slöjdföreningen hemställer, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 52 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka någon höjning
av anslaget till bidrag till svenska slöjdföreningen för nästa budgetår. Chefen
för socialdepartementet har vid anmälan av utgifterna under femte huvudtiteln
för budgetåret 1951/52 förklarat, att han anser sig böra biträda
av besparingsutredningen framställt förslag om indragning av anslaget till
upplysningsverksamhet i samband med statens bosättningslån. Nämnda anslag
avses sålunda ej bliva uppfört i riksstatsförslaget för nästa budgetår.
Departementschefen har med hänsyn härtill framhållit som önskvärt att
slöjdföreningens allmänna verksamhet, vartill statsbidrag utgår med oförändrat
belopp, ges en sådan inriktning, att den bland annat kan vara till
gagn för personer, som erhålla statliga bosättningslån.

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet anser sig kunna biträda vad departementschefen under förevarande
punkt anfört och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

36 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 54, s. 75—81) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 475 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

1946 års utredning angående kvalitetsforskning och konsumentupplysning
har framhållit, att det för den svenska allmänheten skulle innebära betydande
fördelar, om varudeklarationer och kvalitetsmärkning på konsumtionsvaruområdet
komme i mera allmänt bruk. Departementschefen har därför
ansett sig böra förorda, att åtgärder snarast vidtagas för att främja en
dylik utveckling. För detta ändamål har ett centralt samarbetsorgan ansetts
böra inrättas. Då arbetet med varudeklarationer och kvalitetsmärkning nära
sammanhänger med standardiseringsverksamheten har det synts ändamålsenligt,
att organet — som lämpligen bör kallas varudeklarationsnämnden —
infogas i den för nämnda verksamhet uppbyggda organisationen.

Med hänsyn till det allmännas intresse av den tillämnade varudeklarationsnämndens
verksamhet har det synts departementschefen skäligt, att kostnaderna
för denna verksamhet och det därmed sammanhängande standardiseringsarbetet
delvis bestridas av staten. Departementschefen har ansett sig
icke kunna för nästa budgetår tillstyrka större bidrag från statens sida än
75 000 kronor. Medel till statsbidraget har synts böra anvisas under förevarande
anslag. Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de
närmare villkoren för statsbidragets åtnjutande ävensom i övrigt erforderliga
bestämmelser för bidragets användning. Departementschefen har förutsatt,
att kommissionen utverkar bidrag från enskilt håll i sådan utsträckning,
att nämndens verksamhet kan påbörjas under nästa budgetår med utsikter
till gott resultat.

Utskottet. Med hänsyn till önskvärdheten av att varudeklarationer och
kvalitetsmärkning på konsumtionsvaruområdet komma i mera allmänt bruk
synes jämväl utskottet goda skäl tala för att i syfte att främja en dylik utveckling
ett centralt samarbetsorgan inrättas. Utskottet anser vidare riktigt,
att kostnaderna för samarbetsorganets — varudeklarationsnämnden — verksamhet
och det därmed sammanhängande standardiseringsarbetet delvis bestridas
av staten. Utskottet vill tillstyrka, att bidraget bestämmes till 75 000
kronor, med vilket belopp förevarande anslag bör höjas. Utskottet, som jämväl
i övrigt icke har något att erinra mot departementschefens berörda förslag
liksom ej heller mot den verkställda beräkningen av anslaget i fråga,
får hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 475 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

17

37 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 81 och 82), innebärande en anslagsminskning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

Sjöfart och handel.

38 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 56, s. 83—85) att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Lotsverket:
Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen för budgetåret 1951/
52 anvisa ett förslagsanslag av 474 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 465 000 kronor.

Lotsstyrelsen har föreslagit, att en del av den tekniska personalen överföres
till extra ordinarie stat och att fördenskull inrättas tva extra ordinarie
ingenjörstjänster för ärenden av byggnadsteknisk natur. Departementschefen
förordar, att allenast en ny ingenjörstjänst inrättas, avsedd för en civilingenjör.
Den nya tjänsten bör avses för vatten- och busbyggnadsärenden
och tills vidare placeras i lönegraden Ce 24.

Departementschefens förslag i övrigt innebär dels nedräkning av anslaget
med 5 600 kronor dels ock automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 298 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 125 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 100

Summa kronor 474 000;

b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 474 000 kronor.

39:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj :t bär föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 85—90) att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordad ändring i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 10.

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Lots verket: Avlöningar
till befattningshavare å lots- och fyrstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 9 095 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 633 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att tre kontorister erhålla ändrad löneställning
och att för ändamålet inrättas tre extra tjänster i 15 lönegraden, en
vid envar av de tre största distriktsexpeditionerna. Förslagets genomförande
medför en utgiftsökning av i runt tal 1 800 kronor. Härjämte förordas, att 14
båtmanstjänster omändras till extra ordinarie tjänster i Ce 9. Merkostnaden
härför beräknas till 7 600 kronor. Vidare föreslås, att ytterligare 10 fyrvaktart
j änster i Ce 9 vid tjänsteställen, där mera kvalificerad personal kräves,
uppflyttas till Ce 10. Den härav föranledda utgiftsökningen uppskattas
till omkring 3 000 kronor. Till personalkostnader vid livräddningsstationer
m. m. ha ansetts böra anvisas ytterligare 5 000 kronor.

I personalförteckningen för lots- och fyrstaten föreslås den ändringen, att
en fyrvaktare i Ca 9 å övergångsstat avföres ur förteckningen.

I övrigt innebär departementschefens förslag allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om förbättring av löneställningen
för viss biträdes- och lotsplatspersonal och har icke något att
erinra mot anslagets beräkning liksom ej heller mot den föreslagna ändringen
i personalförteckningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga den ändring i den
för lots- och fyrstaten gällande personalförteckningen, som
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1951 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

................................ 4 253 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för slagsvis

................................ 2 237 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie

personal, förslagsvis ............ 1 971 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 633 500

Summa kronor 9 095 000;

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 9 095 000 kronor.

40:o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 58, s. 90—93), innebärande en anslagsökning med 149 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 986 500 kronor.

41 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 59, s. 94—98) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 870 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 968 000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisas årligen anslag även å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond. För löpande budgetår är anslaget
upptaget med 417 000 kronor. Under rubriken Ytterligare utgifter för
säkerhetsanstalter för sjöfarten ha därjämte för innevarande budgetår anvisats
å driftbudgeten 50 000 kronor och å kapitalbudgeten 250 000 kronor.

För budgetåret 1951/52 hemställer lotsstyrelsen (skr. 28/8 1950), att anslag
till säkerhetsanstalter för sjöfarten uppföras med 3 090 000 kronor å
driftbudgeten och med 550 000 kronor å kapitalbudgeten. Samtidigt föreslår
styrelsen, att av sistnämnda belopp 380 000 kronor skola avskrivas redan
under nästa budgetår, samt hemställer att ett särskilt avskrivningsanslag
å motsvarande belopp anvisas å driftbudgeten för detta ändamål.

Lotsstyrelsens äskanden till säkerhetsanstalter för nästa budgetår ha
framlagts i en särskild sammanställning, som även angiver huru kostnaderna
äro avsedda att fördelas mellan drift- och kapitalbudgeten. Erforderliga
avskrivningsanslag ha även beräknats. I likhet med vad som tillämpats
tidigare har styrelsen föreslagit, att investeringar i bostads-, lotsuppassningsoch
livbåtshus avskrivas till hälften, medan övriga anläggningar skulle avskrivas
helt.

Bland de av lotsstyrelsen framförda önskemålen märkes frågan om anskaffande
av två nya tjänstefartyg, ett för mellersta och ett för östra lotsdistriktet.
Departementschefen har framhållit, att behovet av att förnya och
modernisera lotsverkets tjänstefartygsbestånd länge framstått såsom mycket
trängande. Vissa av de nu i bruk varande tjänstefartygen äro icke
av den beskaffenhet och storleksordning, som med hänsyn till nuvarande
arbetsuppgifter måste fordras av dylika fartyg. Även om enligt departementschefen
vissa skäl tala för lotsstyrelsens förslag har departementschefen
ansett att utbyggnadsprogrammet för närvarande bör inskränkas till att
omfatta allenast ett fartyg. Det nya fartyget har ansetts böra vara av i huvudsak
samma typ som tjänstefartyget Malmö och placeras i mellersta lots -

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

distriktet. Den sammanlagda kostnaden för fartygsbygget beräknas nu till
ca 2 100 000 kronor, varav 1 000 000 kronor föreslagits skola anvisas för
nästa budgetår och återstoden för budgetåret 1952/53. Då mellersta lotsdistriktet
erhåller ett nytt tjänstefartyg kan, enligt vad departementschefen
inhämtat, det därstädes nu stationerade inspektionsfartyget Vega lösgöras
för användning i övre norra distriktet, där en förbättring av fartygsbeståndet
ävenledes erfordras.

Vad därefter angår övriga av lotsstyrelsen gjorda äskanden till säkerhetsanstalter
för sjöfarten äro, framhåller departementschefen, även dessa angelägna;
med hänsyn till tidsläget ha dock vissa beskärningar ansetts nödvändiga
att göra.

Ett genomförande av lotsstyrelsens förslag, begränsat på sätt departementschefen
angivit, skulle draga en sammanlagd kostnad av 2 385 000 kronor.
Härav skulle å kapitalbudgeten för nästa år upptagas 515 000 kronor
och å driftbudgeten återstående 1 870 000 kronor.

Utskottet. Med erinran om att riksdagen tidigare understrukit behovet av
ett nytt tjänstef artyg för mellersta lotsdistriktet tillstyrker utskottet, att
medel nu anvisas för påbörjande av detta fartygsbygge. Det härför äskade
anslaget ger icke utskottet anledning till erinran.

Vid sin granskning av övriga anmälda anslagsbehov för sjöfartens säkerhetsanstalter
för nästa budgetår har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att
av departementschefen föreslagna arbeten komma till utförande under
nämnda budgetår.

Mot departementschefens kostnadsberäkningar har utskottet icke något
att erinra liksom ej heller mot den föreslagna fördelningen av kostnaderna
å drift- och kapitalbudgeterna.

Utskottet har funnit sig böra biträda lotsstyrelsens av departementschefen
tillstyrkta förslag om statens övertagande av verksamheten vid Gotska
Sandöns och Stora Karlsö livräddningsstationer, som nu tillhöra Svenska
sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag,
såvitt angår anslag å kapitalbudgeten för säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Med avseende å anslaget under driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för
sjöfarten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 870 000 kronor.

42 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 60, s. 98—100), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Statsutskottets utlåtande nr 10. 21

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 19 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t........................... 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 13900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 3 600

Summa kronor 39 500

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar
....................................... 9 000

Nettoutgift kronor 30 500;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.

43:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 61 s. 100—102) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 900 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:277), vari hemställts, att
riksdagen ville anvisa ett anslag till Handelsflottans pensionsanstalt, depositionskostnader
in. m. av 1 400 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 900 kronor.

Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt upprepar sitt föregående
år gjorda yrkande om medel till depositionkostnader, 1400 kronor, för
förvaring hos riksbanken av anstaltens fonder tillhörande obligationer.

I sitt yttrande över direktionens förslag förra året förklarade sig statskontoret
icke böra tillstyrka en av direktionen gjord framställning om viss
personalförstärkning med motivering att fondförvaltningen kunde överflyttas
till statskontoret eller avtal träffas med riksgäldskontoret om placering
av anstaltens medel därstädes. Vid bifall till detta förslag erfordrades
enligt statskontoret inga särskilda medel till depositionskostnader.

Direktionen avstyrker nu i särskild skrivelse för sin del en överflyttning
av fondförvaltningen och framhåller bl. a., att behovet av arbetskraft icke
därigenom minskas, eftersom den i snabb takt fortgående ökningen av anstaltens
övriga verksamhet i längden ändock gör en personalförstärkning

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

oundgängligen nödvändig. Vidare anföres bl. a., att sjöfolkets och rederiernas
representanter inom direktionen framhållit, att det från dessa båda
gruppers synpunkt skulle te sig mycket olämpligt, om de undandroges inflytande
på förvaltningen av medel, som tillfördes anstalten genom avgifter
av sjömännen och redarna.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening är mest
rationellt, att anstaltens fondförvaltning från och med nästa budgetår överflyttas
till statskontoret. Med hänsyn till detta ämbetsverks stora erfarenhet
i hithörande frågor samt då staten och de enskilda intressenterna ha
samma intresse av en samtidigt säker medelsplacering och hög fondavkastning
torde, framhåller departementschefen, den omständigheten att fondmedlen
till stor del utgöras av medel från enskilt håll icke böra hindra den här
förordade ordningen.

Under nu angivna förhållanden ha några medel ansetts icke böra anvisas
till pensionsanstalten för depositionskostnader under nästa budgetår.

Utskottet. Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har upprepat
sitt i föregående års petita gjorda yrkande om medel, 1 400 kronor, till bestridande
av kostnaderna för förvaring hos riksbanken av anstaltens fonder
tillhörande obligationer. Utskottet finner i likhet med departementschefen
mest rationellt, att, såsom statskontoret föreslagit, pensionsanstaltens
fondförvaltning från och med nästa budgetår överflyttas till nämnda
ämbetsverk. Vid sådant förhållande torde några medel icke behöva anvisas
till pensionsanstalten för depositionskostnader. Utskottet kan alltså
icke tillstyrka det motionsvis gjorda yrkandet, som står i överensstämmelse
med direktionens över pensionsanstalten förberörda förslag.

Mot departementschefens beräkning i övrigt av anslaget har utskottet icke
heller något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 277, till Handelsflottans pensionsanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.

44:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 62, s. 102—105), vilket innebär förutom automatiska
kostnadsförändringar ökad medelsanvisning med 15 000 kronor för anställande
av tillfällig personal, får utskottet -—- under erinran om att motsvarande
anslag för löpande budgetår uppförts med 252 000 kronor — hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

''

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 37 000

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .. 55 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 155 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 21 900

Summa kronor 269 100;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 269 100
kronor.

45:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 105), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en av den utvidgade verksamheten vid
anstalten föranledd höjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 49 300 kronor.

46 :o) Statens isbrytarverksamhet. Anskaffande av ytterligare ett statens
isbrytarfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 64 och 65,
s. 106—109), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrad medelsanvisning
och beträffande sistnämnda anslag en av leveransförseningar i
fråga om byggandet av isbrytaren Thule föranledd minskning med 500 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av
900 000 kronor;

b) till Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

47:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 67, s. 111 och 112), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till -Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 23 200 kronor.

48:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 112) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

I gällande riksstat finnes under rubriken Statens sjöhistoriska museum
uppfört ett reservationsanslag av 3 000 kronor till Underhåll av samlingarna.

Statens sjöhistoriska museums nämnd hemställer, att nämnda anslag
måtte få användas jämväl för komplettering av samlingarna. Behovet av
medel för detta ändamål har nämligen blivit alltmer trängande. Vid bifall
till denna framställning bör enligt nämnden anslagets rubrik ändras till
Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna.
Nämnden framhåller slutligen, att den finner det angeläget, att i enlighet
med vedertagna museitekniska principer fotografering av samlingarna i viss
utsträckning sker. Några särskilda medel finnas emellertid icke anvisade
härför. Då denna verksamhet nära sammanhänger med samlingarnas underhåll
och vård, bör enligt nämnden anslaget till underhåll m. m. få användas
jämväl för detta ändamål.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot
att förevarande anslag får användas jämväl för komplettering av samlingarna
och för fotografering i enlighet med museinämndens förslag. Anslagets
benämning torde böra ändras i överensstämmelse härmed.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

49 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Läkarundersökning
av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 69 och 70, s.
112 och 113), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp
och beträffande sistnämnda anslag en av belastningen föranledd ökning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
ett anslag av 256 000 kronor;

b) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av
80 000 kronor.

50 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och
från hemorten i vissa fall. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71,
s. 113 och 114) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Med hänsyn bl. a. till de särskilda förhållanden, under vilka sjöfolket i
utrikes fart utför sitt arbete, har departementschefen ansett sig icke böra
förorda av 1950 års besparingsutredning framställt förslag, att de svenska

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

sjömännen fråntagas förmånen att i vissa fall erhålla nedsättning av biljettpriset
vid resor till och från hemorten. Däremot bör enligt departementschefen
i besparingssyfte utredas, huruvida de nuvarande grunderna för rätten
att åtnjuta nedsättning av biljettpriset kunna ändras utan allvarliga
olägenheter. Samtidigt härmed har frågan om vissa utländska sjömäns ställning
på denna punkt synts böra ytterligare övervägas. Resultatet av undersökningen
kommer i sinom tid att föreläggas riksdagen.

Med hänsyn tagen till nettoutgiften under budgetåret 1949/50 har anslaget
för nästa budgetår föreslagits skola uppföras med 60 000 kronor.

Utskottet biträder vad departementschefen i ärendet anfört och föreslagit
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60 000
kronor.

51 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kostnader
för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkr
terna 72 och 73, s. 115 och 116), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

b) till Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.

52 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 74, s. 116 och 117), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 100 000
kronor.

53 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 75, s. 118) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ohlon och Svärd (I: 145) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (II: 159), hemställts, att riksdagen
ville besluta, alt det till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret
1951/52 utgående statsbidraget ökas med 50 000 kronor till 140 000 kronor,
på villkor att någon höjning av terminsavgiften under motsvarande
läsår icke sker.

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Av motionerna inhämtas bl. a., att vid uppgörande av budgeten för kalenderåret
1951, för vilket år underskottet beräknats till 92 400 kronor eller,
efter avdrag av 40 000 kronor från handels- och sjöfartsfonden, 52 400
kronor, beslöt styrelsen för handelshögskolan, att terminsavgiften vid högskolan
från ingången av höstterminen 1951 skall höjas från 200 kronor
till 250 kronor. För läsåret 1951/52 beräknar styrelsen härigenom uppkommande
ökning av inkomsterna till cirka 30 000 kronor. I den mån underskottet
icke på denna väg kan täckas, återstår för styrelsen blott möjligheten
att taga i anspråk disponibla kapitalmedel.

Motionärerna anse det vara att beklaga, såväl att handelshögskolan skall
behöva förbruka sitt grundkapital som att den skall nödgas höja terminsavgifterna.

I övrigt hänvisas till innehållet i motionen I: 145.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.

Styrelsen för handelshögskolan har hemställt om anslag för nästa budgetår
med 180 000 kronor, vilket enligt styrelsen erfordras för att högskolans
budget skall balansera.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka någon höjning
av anslaget.

I särskild skrivelse föregående år har styrelsen för handelshögskolan
ifrågasatt upprättande av ett avtal mellan staten, Göteborgs stad och högskolan
rörande den sistnämndas ekonomi. Till denna skrivelse har departementschefen
ännu icke tagit slutlig ställning. Så länge det nuvarande
ansträngda budgetläget består synes det departementschefen dock knappast
lämpligt att staten påtager sig nya ekonomiska förpliktelser, vilket
skulle bli fallet, om ett avtal upprättades.

Utskottet. Enligt vad som upplystes i statsverkspropositionen till 1949
års riksdag (tionde huvudtiteln) utvisade en inom handelsdepartementet
då verkställd utredning rörande handelshögskolornas medelsbehov fram till
år 1954, att en kraftig ökning av statens bidrag till högskolorna vore behövlig.
Nämnda års riksdag höjde med anledning därav dessa anslag, för
handelshögskolans i Göteborg vidkommande med 50 000 kronor till 90 000
kronor. Av de nu föreliggande motionerna framgår, att denna högskola
dock uppvisar ett betydande underskott. En ytterligare höjning av anslaget
synes därför jämväl enligt utskottets mening ha varit önskvärd. Utskottet
anser sig emellertid förhindrat att i nuvarande statsfinansiella läge
föreslå ökad medelsanvisning och nödgas förty avstyrka motionerna. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla, att ifrågavarande handelshögskola
under åren 1948, 1949 och 1950 erhållit bidrag"från handels- och sjöfartsfonden
med sammanlagt 140 300 kronor. Enligt vad utskottet inhämtat
torde bidrag från fonden komma att beviljas handelshögskolan även för
är 1951.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 145 och II: 159, till Bidrag
till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 90 000 kronor.

54 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 76, s. 118—120), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

55:o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 77, s. 120—122) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 102 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.

Kommerskollegium erinrar, att bidragen från riksstatsanslaget till handelskamrarna
sedan många år varit otillräckliga och att det på grund härav
varit nödvändigt att anvisa extra bidrag från handels- och sjöfartsfonden för
att kamrarna skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Enligt kollegii mening
borde statsbidrag till handelskamrarnas ordinarie utgifter i princip utgå
från anslag i riksstaten, medan bidrag från handels- och sjöf artsfonden borde
lämnas endast för att täcka extraordinära utgifter. Det nuvarande systemet
hade lett till att handels- och sjöf artsfonden tagits i anspråk för bidrag
till handelskamrarna i en utsträckning som icke vore försvarlig.

Det är givet, framhåller departementschefen, att det ur många synpunkter
skulle vara att föredraga, att såsom kommerskollegium föreslagit bidragen
till handelskamrarna i betydligt större utsträckning än nu utginge
av medel anvisade å riksstaten. För närvarande ansåge departementschefen
sig dock icke kunna tillstyrka en sådan förskjutning i medelsanvisningen.
Anslaget å riksstaten till handelskamrarna syntes för nästa budgetår böra
uppföras med oförändrat belopp, 102 000 kronor. Liksom tidigare borde
det få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela anslaget på de olika handelskamrarna.

Detta ståndpunktstagande innebär, framhåller departementschefen, att
även under nästa budgetår stora bidrag av fondmedel komma att erfordras
för att kamrarna skola kunna fortsätta sin verksamhet. Av flera skäl skulle
det vara önskvärt att redan nu kunna angiva i vilken utsträckning kamrarna
kunna påräkna sådana bidrag. Denna fråga vore emellertid för närvarande
föremål för övervägande inom handelsdepartementet. Departementschefen
räknar med att den skall lösas inom sådan tid, att beslut i
ämnet kan fattas senast i samband med att bidragen från riksstatsanslaget
ställas till förfogande.

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Såsom i ärendet framhållits ha bidragen från riksstatsanslaget till handelskamrarna
sedan många år varit otillräckliga, varför det varit nödvändigt
att anvisa extra bidrag från handels- och sjöfartsfonden för att kamrarna
skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Stora bidrag av fondmedel
komma att bliva erforderliga för ändamålet även under nästa budgetår.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det skulle vara önskvärt
att redan nu kunna angiva, i vilken utsträckning kamrarna kunna påräkna
sådana bidrag. Utskottet vill med anledning av vad departementschefen
anfört understryka angelägenheten av att denna fråga, som för närvarande
är under övervägande, löses inom sådan tid, att beslut i ämnet kan
lattas senast i samband med att bidragen från riksstatsanslaget ställas till
förfogande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.

öö:o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 78, s. 122—124) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 450 000 kronor. Enligt
gällande grunder skall statens bidrag till löpande utgifter för välfärdsarbetet
uppgå till samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och
redare. Därutöver är det avsett att staten skall ställa medel till förfogande
för byggnadsföretag, tomtköp och andra större investeringar för välfärdsanordningar
i hamn.

Av anslaget ha 150 000 kronor beräknats motsvara inflytande avgifter
och reserverats för löpande kostnader, under det att återstoden av anslaget,
300 000 kronor, har avsetts för investeringsändamål.

1950 års besparingsutredning har föreslagit, att den för investering avsedda
delen av anslaget för nästa budgetår minskas till 150 000 kronor.

Med hänsyn till behovet att i nuvarande läge minska statsutgifterna har
departementschefen ansett sig böra föreslå, att den för investeringar avsedda
delen av anslaget sänkes och att sänkningen bestämmes till 100 000
kronor. Därmed skulle för nästa budgetår 200 000 kronor reserveras för
investetringsändamål. I syfte att öka utrymmet för investeringar härutöver
bör enligt departementschefen — om riksdagen icke har något att invända
däremot — efter tillstånd av Kungl. Maj :t statens bidrag till löpande utgifter
få användas jämväl för investeringsändamål.

Utskottet anser i likhet med departementschefen och 1950 års besparingsutredning,
att den för investeringar avsedda delen av anslaget hör kunna
sänkas och tillstyrker vad departementschefen därvid föreslagit. Utskottet

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

har icke något att erinra mot att i syfte att öka utrymmet för investeringar
utöver det för ändamålet avsedda beloppet, 200 000 kronor, statens bidrag
till löpande utgifter få användas jämväl för investeringsändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 380 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

57:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 79, s. 125—129) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 511 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 486 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att en tjänst såsom värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 utbytes mot en tjänst som maskinist
i Ca 13. Därutöver föreslås, att fem kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 i enlighet
med den reglerade befordringsgången utbytas mot motsvarande befattningar
i Ca 8.

Utskottet tillstyrker av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket och har icke något att erinra
mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för patent- och registreringsverket
gällande personalförteckningen upptaga
ytterligare fem befattningar som kontorsbiträde i lönegrad
Ca 8 samt ur personalförteckningen avföra en befattning
som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 1 :a klass i
lönegrad Ca 12 och i stället i förteckningen upptaga en befattning
som maskinist i lönegrad Ca 13;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52:

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 816 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ................................ 1 323 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 372 700

Summa kronor 3 511 800;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 511 800
kronor.

58:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 80, s. 129 och 130), innebärande en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 590 000 kronor.

59:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. Svenska
uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:
Understödjande verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
81—83, s. 130 och 131), innebärande beträffande förstnämnda båda anslag
oförändrade belopp och beträffande sistnämnda anslag en minskning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. ett förslagsanslag av 2 000 kronor;

b) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett anslag av 60 000 kronor;

c) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

60 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 131 och 132), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 275 000 kronor.

61 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85, s. 132—134) får utskottet med erinran, att inkomsttiteln
»Bidrag till försäkringsinspektionen» i förslaget till riksstat för
nästa budgetår upptagits till 425 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Statsutskottets utlåtande nr 10. 31

Stat.

Utgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... 183 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t............ 6 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ 94 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 30 500

5. Barntillägg, förslagsvis .............. 500 315 100

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......... 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis.......... 10 000

3. Expenser, förslagsvis ................ 37 500

4. Hyror, förslagsvis................... 21 500

5. Publikationstryck, förslagsvis ........ 15 000 87 000

Summa kronor 402 100
Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis ........ 7 300

Försålda publikationer, förslagsvis ...... 100

Hyresmedel .......................... 600 8 000

Nettoutgift kronor 394 100;

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

62:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 135—137) att dels godkänna
av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels
ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 634 000 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 640 000 kronor.

Den på övergångsstat uppförde kanslichefen uppnår pensionsåldern den
1 maj 1951, varför anslag till dennes avlöning ej erfordras. Befattningen i
fråga bör därför avföras från personalförteckningen.

Departementschefen förutsätter, att en militär befattningshavare stadigvarande
kommenderas att tjänstgöra såsom militärassistent hos riksnämnden.
Denne bör erhålla ett tilläggsarvode från nämnden av 1 080 kronor för
år. Vidare föreslås, att en befattningshavare tills vidare anställes för bränsléärenden
och avlönas med arvode från medel tillgängliga under anslaget till
omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Departementschefens förslag i
övrigt innebär allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen under
förevarande punkt föreslagit och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
som i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1951 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 182 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 15 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis .............................. 379 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 56 100

Summa kronor 634 000;

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 634 000 kronor.

63:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 87, s. 138), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

64:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 88, s. 138—140) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 10 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 500 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget
höjes till 9 200 000 kronor.

Vid sina beräkningar av dels kostnaderna för lagringsverksamheten och
dels räntekostnaderna för den rörliga krediten i riksgäldskontoret har riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap bl. a. förutsatt, att dess framställning
om ökning av krediten med 250 000 000 kronor bifalles. Departementschefen
har framhållit, att han i det följande kommer att föreslå, att
krediten ökas med allenast 150 000 000 kronor. Vid oförändrat ränteläge
skulle för nu nämnda kostnader behöva beräknas ett mindre belopp än
nämnden föreslagit. Då emellertid riksnämnden numera har att erlägga
ränta med 31/, procent å disponerade medel av den rörliga krediten, har
departementschefen föreslagit, att för nyss nämnda båda ändamål beräknas
sammanlagt 10 360 000 kronor.

Enligt ett mellan riksnämnden och den svenska aluminiumindustrien
träffat, av Kungl. Maj:t godkänt avtal har industrien i fråga, under förutsättning
att viss utbyggnad sker, tillförsäkrats en produktionspremie om
sammanlagt högst 240 000 kronor per år under viss tid. Då bidraget förutsatts
iskola utgå från förevarande anslag, har detsamma föreslagits skola
ökas med nämnda belopp.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens
förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden
finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med 150
miljoner kronor, anser sig böra godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av dels kostnaderna för lagringsverksamheten och dels
räntekostnaderna. Departementschefens förslag i övrigt under nu förevarande
punkt tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 10 600 000 kronor.

65 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 140
och 141) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 10.

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

För de planerade oljelagringsanläggningar, beträffande vilka utredningsarbetet
fortskridit så långt att statsbidrag bör kunna utbetalas redan under
nästa budgetår, räknar riksnämnden med ett anslagsbehov av 900 000 kronor
utöver befintliga reservationer. I fråga om en av dessa anläggningar, vilken
planerats av ett enskilt företag, är det emellertid, framhåller departementschefen,
ännu mycket ovisst om den över huvud taget kommer till stånd.
Något belopp för bidrag till denna anläggning har därför synts icke behöva
beräknas. Vad övriga ifrågasatta anläggningar beträffar torde enligt departementschefen
i ett fall statsbidrag icke komma att erfordras i den utsträckning,
som riksnämnden vid sina beräkningar av anslagsbehovet förutsatt.
Med hänsyn till dessa omständigheter och till de begränsade möjligheterna
till byggnadstillstånd har det synts departementschefen vara till fyllest, att
ytterligare 500 000 kronor anvisas för ändamålet.

Av riksnämnden framställt förslag om anslag till statsbidrag till bombskyddade
verkstäder o. d. har departementschefen ansett sig med hänsyn
till rådande ekonomiska läge icke kunna biträda.

Utskottet, som på av departementschefen anförda skäl tillstyrker, att anslaget
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, vill understryka
vikten av att de arbeten, om vilka här är fråga, snarast igångsättas och
bedrivas så skyndsamt som möjligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra
cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

66 :o) Finansieringen av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 142 och 143) medgiva,
att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må, efter beslut av
Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill
ett belopp av 390 000 000 kronor.

1950 års riksdag medgav, att riksnämnden finge, efter beslut av Kungl.
Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett
belopp av 50 000 000 kronor utöver den tidigare medgivna krediten å
190 000 000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1950 har riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
hemställt om Kungl. Maj :ts bemyndigande att inköpa varor i
huvudsaklig överensstämmelse med en vid skrivelsen fogad plan för nämndens
fortsatta beredskapslagring. För genomförande av denna plan — som av
nämnden angivits som en ny etapp i utbyggandet av nämndens lager —
skulle, sedan inköpsprogrammet för innevarande budgetår fullföljts, erfordras
ytterligare inköp av varor till ett värde av omkring 275 000 000 kronor.
Anledningen till att nämnden det oaktat föreslagit att den rörliga krediten
skall ökas blott med 250 000 000 kronor är, att det vid genomförandet av ett

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

lagringsprogram av den omfattning, varom här är fråga, av olika anledningar
kan uppkomma svårigheter med inköpen. Nämnden framhåller dock, att
inträffade prisstegringar kunna medföra behov av ytterligare medel för planens
genomförande.

Departementschefen har framhållit, att, då de medel som nu stå till förfogande
av den rörliga krediten i riksgäldskontoret torde komma att helt
tagas i anspråk under innevarande budgetår, krediten sålunda skulle behöva
ökas med nämnda belopp å 250 000 000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna
i dagens läge att till rimliga priser inköpa åtskilliga av de för beredskapslagring
avsedda varorna har dock allenast ett belopp av 150 000 000
kronor synts departementschefen böra ställas till förfogande. Departementschefen
har därför ansett sig böra förorda, att krediten ökas med detta belopp.

Utskottet finner erforderligt, att riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
rörliga kredit i riksgäldskontoret höjes. Med hänsyn till valutaläget
och till utvecklingen på kapitalmarknaden anser utskottet i likhet med departementschefen,
att höjningen bör kunna begränsas till 150 miljoner kronor.
Härigenom skulle den sammanlagda krediten komma att utgöra
390 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,
disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten
intill ett belopp av 390 000 000 kronor.

Krisförvaltningen.

67:o) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 91, s. 144 och 145) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 900 000 kronor.

Kommissionen har anfört, att den förutsatta minskningen av personalbeståndet
genomförts ungefär programenligt till den 1 juli 1950 och även därefter
fortsatts. Antalet befattningshavare, som den 15 november 1949 utgjort
873, har sålunda till den 1 september 1950 nedgått till 611.

I dagens ovissa utrikes- och handelspolitiska läge är det, framhåller departementschefen,
vanskligt att bedöma vilken omfattning handels- och industrikommissionens
verksamhet behöver ha under nästa budgetår. Kommissionen
har för egen del räknat med ett personalbestånd av 500 personer.
Med denna utgångspunkt har kommissionen uppskattat medclsbchovet för
avlöningar under budgetåret 1951/52 till 4 200 000 kronor. Då det icke för
närvarande synes möjligt att mera exakt bedöma medclsbchovet, har kommissionens
beräkning synts departementschefen höra godtagas.

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet anser sig böra tillstyrka det äskade anslaget, vilket motsvarar
avlöningskostnader för ett personalbestånd av 500 personer, och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 4 200 000 kronor.

68:o) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 145), innebärande en anslagsminskning
med 200 000 kronor, beroende dels på att vissa engångsutgifter för
automatisering av kommissionens telefonsystem belastat såväl föregående
som innevarande budgetårs anslag, dels ock på nedgången i personalbehovet,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.

69 :o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 93, s. 146 och 147) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 130 000 kronor.

Statens priskontrollnämnd har upplyst, att antalet byråer vid nämnden,
sedan bränsle- och trävarubyrån samt importhandelsbyrån indragits, uppgår
till 12 och att antalet ledamöter och befattningshavare den 1 september
1950 utgjorde sammanlagt 184, nämligen 15 ledamöter, 13 chefstjänstemän,
15 anställda å priskontoret i Stockholm, 8 tillfälligt anställda samt 133 andra
befattningshavare.

Med hänsyn till under senaste tiden inträffade prisstegringar inom viktiga
varuområden och till de allmänna lönehöjningar, som nu är o förestående,
torde det, framhåller departementschefen, bli nödvändigt, att priskontrollen
bibehålies även under nästa budgetår. I vilken omfattning priskontroll
kommer att erfordras är emellertid ännu ovisst. Utan närmare kännedom
härom är det, fortsätter departementschefen, givetvis svårt att bedöma medelsbehovet
för priskontrollnämnden. För egen del har nämnden grundat
sina beräkningar på förhållandena hösten 1950 och har med ledning därav
uppskattat medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår till 1 800 000
kronor. Denna beräkning har synts departementschefen böra godtagas.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att priskontrollnämndens
beräkningar av medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår böra
kunna godtagas och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 800 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

70 :o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 94, s. 147), innebärande en anslagsminskning med
70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
700 000 kronor.

71 :o) Slutförande av överrevisionens för krisförvaltningen granskningsverksamhet.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 95, s. 148 och 149)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till överrevisionen för krisförvaltningen:
Avlöningar till 95 000 kronor, medan det under vartdera av de
två närmast föregående budgetåren varit 115 000 kronor, överrevisionens
omkostnadsanslag har under de tre budgetåren varit 5 000 kronor per år.

Med den fortgående avvecklingen av krisorganisationen följer, att också
överrevisionens arbetsuppgifter minska. Det kan därför enligt departementschefen
ifrågasättas, om ett särskilt organ för handhavande av dessa uppgifter
längre erfordras. Departementschefen delar i denna fråga överrevisionens,
av de hörda myndigheterna biträdda uppfattning, att överrevisionen
bör avvecklas samt att granskningen av de återstående krisorganens verksamhet
från och med nästa budgetår bör överflyttas på de permanenta revisionsorganen
och att från samma tidpunkt statskontoret bör övertaga de
pensionsärenden, som beröra krisadministrationen. Granskningen av räkenskaperna
för hela innevarade budgetår bör emellertid slutföras av överrevisionen.
Då detta icke kan ske förrän efter budgetårets utgång, måste medel
för bestridande av kostnaderna härför finnas tillgängliga. Ett anslag för
ändamålet har därför ansetts böra uppföras å riksstaten för nästkommande
budgetår. Det har synts böra få karaktären av förslagsanslag. I enlighet
med överrevisionens beräkning föreslås, att anslaget upptages till 15 000
kronor.

Utskottet. Då överrevisionen för krisförvaltningen icke längre synes behövlig,
bör dess verksamhet avvecklas. Det synes jämväl utskottet lämpligt,
att granskningen av de återstående krisorganens verksamhet överflyttas på
andra statliga organ. För slutförande av överrevisionens räkenskapsgranskning
för innevarande budgetår böra dock medel ställas till förfogande. Utskottet
tillstyrker den härför äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Slutförande av överrevisionens för
krisförvaltningen granskning sverksamhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Diverse.

72 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 96 och 97, s. 150)
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 322 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 326 000 kronor.

73 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag
till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 98 och 99, s. 150 och 151), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten ett förslagsanslag av 78 000 kronor;

b) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.

74:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 100, s. 151), innebärande en anslagsminskning med 400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
9 000 kronor.

75:o) Bidrag till internationella valfångstkommissionen. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 101, s. 151 och 152) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

Vid internationella valfångstkonferensen i Washington 20 november—2
december 1946 godkändes förslag till en ny internationell konvention angående
valfångst, avsedd att ersätta 1937 års valfångstöverenskommelse med
därtill fogade tilläggsöverenskommelser av år 1938, 1944 och 1945.

Till bestridande av Sveriges del i kostnaderna för internationella valfångstkommissionen
torde, framhåller departementschefen, i fortsättningen ett
särskilt anslag böra anvisas å riksstaten. Anslaget, som bör ha förslagsanslags
karaktär, föreslås skola benämnas Bidrag till internationella valfångstkommissionen.
För budgetåret 1951/52 har Sveriges del i kostnaderna beräknats
till i runt tal 2 500 kronor och anslaget för ändamålet skulle således
behöva uppföras med detta belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

39

Utskottet tillstyrker, att ett särskilt anslag anvisas för här ifrågavarande
ändamål och har icke något att erinra mot vad departementschefen i samband
därmed föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till internationella valfångstkommissionen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 kronor.

76 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i 1TO. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 102, s. 153) — och med förmälan att anslaget är
avsett att täcka de kostnader, som uppkomma under nästa budgetår för den
händelse Sverige ratificerar Havana-stadgan för en internationell handelsorganisation
(ITO) -—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i ITO för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 kronor.

77 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 153 och 154), innebärande
en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

78 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 104, s. 154 och 155), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 325 000
kronor.

79 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 105, s. 155—158) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 5 500 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt motion
(11:76) hemställts, att riksdagen måtte besluta att till avsättning till
fonden för idrottens främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
7 000 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Sveriges riksidrottsförbund hemställer, att anslaget höjes till 10 870 000
kronor.

40

Statsutskottets utlåtande nr JO.

J950 års besparingsutredning (PM 14/11 1950 ang. X ht) har erinrat om
att idrottsanslaget under förra hälften av 1940-talet av statsfinansiella skäl
sänktes till belopp under 2 000 000 kronor. Utredningen vill dock nu icke
gå lika långt utan inskränker sig till att föreslå en sänkning av anslaget
med 500 000 kronor till 3 500 000 kronor. Sänkningen borde i första hand
drabba anläggningar, materiel o. d.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»Såsom jag framhöll vid fjolårets behandling av anslaget till avsättning
till fonden för idrottens främjande (X ht 1950 s. 175) finner jag det angeläget,
att idrottsrörelsen erhåller ett mera effektivt stöd av statsmakterna
än vad som varit möjligt att ge under senare år. Å andra sidan bör idrottsrörelsen
icke vara undantagen från de besparingsåtgärder, som äro nödvändiga
i dagens läge. Förutsättningar torde vara för handen för ett ökat stöd
åt idrottsrörelsen från idrottsmännen själva. Enligt vad jag inhämtat utgöra
idrottsföreningarnas medlemsavgifter i genomsnitt allenast ca sex kronor
om året, vartill emellertid kunna komma extra uttaxeringar, skåphyror
m. m. Med de inkomster, som flertalet medborgare numera åtnjuter, torde
en måttlig höjning av föreningsavgifterna icke vara orimlig. En höjning
med blott en krona om året inom de föreningar, som äro anslutna till Riksidrottsförbundet,
skulle tillföra idrottsrörelsen ca 3/4 miljon kronor. Vad
angår bidragen till anläggning av idrottsplatser o. d. kan det ifrågasättas,
om icke sådana anläggningar i högre grad än hittills böra betraktas som
kommunala angelägenheter, vartill kommunerna torde böra bidraga i större
utsträckning än som nu i allmänhet sker.

Inom ramen för de nuvarande statsinkomsterna ser jag ingen möjlighet
att höja anslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande. Fastmera
synes i anslutning till besparingsutredningens förslag en sänkning
kunna övervägas. Läget blir emellertid ett annat, därest staten genom tippningen
erhåller större inkomster än förut. För att skapa utrymme för en
anslagshöjning anser jag mig under nu angivna förhållanden böra förorda,
att Kungl. Maj :t — därest riksdagen icke har något att erinra däremot —
träffar överenskommelse med Aktiebolaget Tipstjänst om en höjning av
priset för rätt att deltaga i tippningstävlan från 30 öre till 35 öre per tipsrad.
Prishöjningen torde böra träda i kraft den 1 juli 1951. Medan den
femöring, som pålades 1948, då priset per tipsrad höjdes från 25 till 30 öre,
odelad tillfallit staten och jämväl i fortsättningen torde böra göra detta,
synes den nypålagda femöringen böra i stort sett fördelas så, att 50 procent
gå tillbaka till tipparna i form av vinster, 10 procent gå till bolaget
för omkostnader samt 40 procent tillfalla statsverket. Prishöjningen skulle
således åtföljas av en höjning av vinstsumman. Enligt försiktigt hållna beräkningar
skulle statsverket med den nu föreslagna avgiftshöjningen erhålla
en merinkomst av ca 3 000 000 kronor. Med denna utgångspunkt och
med hänsyn tagen till statsverkets behov av inkomstökning anser jag
mig kunna tillstyrka, att anslaget till avsättning till fonden för idrottens

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

främjande för nästa budgetår höjes med 1 500 000 kronor till 5 500 000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma hur stor
del av anslaget som skall reserveras för idrottsanläggningar. Med hänsyn
till rådande arbetsmarknads- och investeringsläge förutsätter jag, att ifrågavarande
delbelopp icke omedelbart ställes till förfogande. Vid den tidpunkt,
då situationen medgiver det, torde Kungl. Maj :t få bestämma om dispositionen
av medlen.»

Uiskottet. Med hänsyn till idrottens betydelsefulla verksamhet anser utskottet
behjärtansvärt, att denna rörelse, som befinner sig i en fortgående
expansion, erhåller verkningsfullt stöd av statsmakterna. Utskottet inser
emellertid väl, att i rådande statsfinansiella läge svårigheter föreligga att
inom ramen för de nuvarande statsinkomsterna höja anslaget till fonden för
idrottens främjande. Departementschefen har därför i syfte att skapa utrymme
för en anslagshöjning föreslagit ökning av priset för rätt att deltaga
i tippningstävlan från 30 öre till 35 öre per tipsrad. Enligt departementschefens
förslag skulle den nypålagda femöringen i stort sett fördelas så, att 50
procent gå tillbaka till tipparna i form av vinster, 10 procent gå till bolaget
för omkostnader och 40 procent tillfalla statsverket. Departementschefens
förslag om höjning av tipspriset i angivna syfte finner utskottet vara en
godtagbar lösning och tillstyrker detsamma. Även beträffande de angivna
fördelningsgrunderna har utskottet icke något att erinra. Enligt dessa grunder
skulle statsverket erhålla en merinkomst av cirka 3 miljoner kronor, av
vilket belopp departementschefen föreslår, att hälften eller alltså 1,5 miljon
kronor tillföres förevarande anslag. Det kan enligt utskottets mening ifrågasättas,
om icke en något större andel av vinstsumman borde påföras anslaget.
Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge anser utskottet sig
dock böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag men vill samtidig framhålla, att
en omdisposition av angivna fördelningsgrund kan vid ett förbättrat ekonomiskt
läge framdeles bliva påkallad.

Departementschefen har ifrågasatt, om icke anläggningar av idrottsplatser
o. d. borde i högre grad än hittills betraktas som kommunala angelägenheter,
vartill kommunerna borde bidraga i större utsträckning än vad som
nu i allmänhet sker. Utskottet anser sig sakna anledning att nu närmare
ingå på denna fråga.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 76, till Avsättning till fonden för
idrottens främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 5 500 000 kronor.

80 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 158—160) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 750 000 kronor.

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes till 2 000 000 kronor
och förutsätter därvid att någon ändring icke göres i direktiven för anslaget.

1950 års besparingsutredning (PM 14/11 1950 ang. X ht) har framhållit,
att å fonden för friluftslivets främjande finnes en förhållandevis stor behållning,
som gör en sänkning av anslaget till avsättning till fonden mindre
kännbar. En minskning av detta anslag medför vidare, framhåller utredningen,
ej något ingrepp i en löpande verksamhet utan endast att fritidsanläggningar,
fritidsreservat m. m. få anskaffas i långsammare takt än eljest.
Detta kan enligt utredningens mening ej anses orimligt i ett ansträngt
budgetläge. Med denna utgångspunkt föreslår utredningen, att anslaget sänkes
med 500 000 kronor.

I anledning av vissa motioner erinrade statsutskottet år 1949 (uti. nr 10
s. 38) om att 1939 års riksdag förutsatt, att bidrag av tipsmedel icke skulle
tilldelas organisationer inom friluftslivets område till löpande organisationsutgifter.
Med hänsyn till att friluftsrörelsen sedan dess utbyggts och fördjupats
kunde det emellertid enligt utskottet ifrågasättas, om tillräckliga skäl
längre förelåge för angivna begränsning av tipsmedlens användning. Denna
fråga syntes utskottet vara av beskaffenhet att böra närmare utredas av
Kungl. Maj:t. I förra årets statsverksproposition (X ht 1950 s. 175) framhöll
departementschefen bl. a., att det vid ifrågavarande tidpunkt knappast
syntes vara möjligt att införa någon ny princip beträffande bidragsgivningen.
Frågan övervägdes emellertid inom handelsdepartementet och skulle
senare upptagas till närmare behandling.

Skid- och friluftsfrämjandet har hemställt, att 50 000 kronor måtte utverkas
hos 1951 års riksdag såsom bidrag till föreningens förvaltningskostnader.

Departementschefen har framhållit, att han icke kan biträda fritidsnämndens
yrkande om en höjning av anslaget till avsättning till fonden för
friluftslivets främjande. Med hänsyn till behållningen i fonden samt svårigheterna
att erhålla byggnadstillstånd för olika slag av fritidsanläggningar
har departementschefen i stället anslutit sig till besparingsutredningens
tanke på en sänkning av anslaget. Departementschefen har dock icke velat
gå så långt som utredningen föreslagit utan inskränkt sig till att förorda
en minskning av anslaget med 250 000 kronor till 750 000 kronor.

Den av statsutskottet 1949 väckta frågan om bidrag av tipsmedel till organisationer
på friluftslivets område för löpande organisationsutgifter har
närmare övervägts inom handelsdepartementet. Vissa skäl ha synts departementschefen
tala för att friluftsorganisationerna icke böra vara helt
avskurna från möjlighet att erhålla administrationsbidrag av staten. Då
emellertid de ekonomiska konsekvenserna av en ny linje på området äro
svåra att överblicka och särskilda svårigheter kunna möta vid bedömandet
av friluftsorganisationernas behov av statsbidrag, har departementschefen

Statsutskottets utlåtande nr 10.

43

funnit sig för närvarande blott beredd tillstyrka, att försöksvis ett mindre
belopp avses för detta ändamål. Beloppet har ansetts böra utgå från fonden
för friluftslivets främjande och tills vidare utgöra högst 5 procent av
anslaget till avsättning till denna fond. De administrationsbidrag, som sålunda
kunna komma att utgå, böra enligt departementschefen tills vidare
betraktas som helt tillfälliga. Först sedan några års erfarenheter vunnits,
har tiden synts departementschefen vara inne för ett slutligt ställningstagande
i princip till frågan om statsbidrag till friluftslivets löpande organisationsutgifter.
Därest den av departementschefen förordade linjen godkännes
av riksdagen, har det synts departementschefen få ankomma på
Kungl. Maj:t att senare pröva Skid- och friluftsfrämjandets framställning
om administrationsbidrag. I detta sammanhang har departementschefen
framhållit, att de bidrag som utgått till Simfrämjandet varit av speciell
natur och icke få betraktas som prejudicerande.

Utskottet. I ärendet har upplysts att vid ingången av löpande budgetår
förefanns å fonden för friluftslivets främjande en behållning av i runt tal
1 934 000 kronor. Med hänsyn härtill och till nuvarande svårigheter att
erhålla byggnadstillstånd för olika slag av fritidsanläggningar synes jämväl
utskottet förevarande anslag kunna sänkas. Utskottet ansluter sig därvid
till departementschefens förslag, att medelsanvisningen för nästa budgetår
bör begränsas till 750 000 kronor.

I anledning av den av utskottet år 1949 väckta frågan om bidrag av tipsmedel
till organisationer på friluftslivets område för löpande organisationsutgifter
föreslår departementschefen nu, att ett mindre belopp ■—- högst 5
procent av förevarande anslag — avses för ändamålet. Utskottet har icke
något att erinra mot den av departementschefen föreslagna såsom försöksvis
betecknade anordningen. Utskottet vill emellertid framhålla, att utskottet
härmed icke tagit slutlig ställning till frågan om statsbidrag till
friluftslivets löpande organisationsutgifter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 750 000 kronor.

81 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 107, s. 161—165) att till ifrågavarande ändamål för hudgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 9 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Nordenson väckt motion (I: 263), vari hemställts,
att riksdagen måtte snarast vidtaga åtgärder till utjämnande av förskottsdispositionerna
ur lotterimedelsfonden,

att riksdagen vidare till lotterimedelsfonden utöver av Kungl. Maj:t före -

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

slaget belopp avsätter 300 000 kronor att av Kungl. Maj :t disponeras för
oförutsedda kulturella behov av brådskande art och av engångsnatur samt

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa att »1948 års utredning
om en statens kulturfond» erhåller i uppdrag att utreda frågan om att inom
kulturfonden avsätta ett visst belopp av reservationsnatur för ändamål av
här ovan angivna art.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000 kronor.

Från lotterimedelsfonden ha bidrag utgått till olika allmännyttiga ändamål
av betydelse såväl för riket som helhet som för större eller mindre delar
av landet. Bl. a. har det varit möjligt att giva teater- och konsertverksamheten
ett stöd, utan vilket denna viktiga del av kulturlivet säkerligen icke skulle
ha vuxit ut och utvecklats i den omfattning som skett. Då teater- och konsertverksamhet
i mera fast organiserade former från början huvudsakligen
bedrivits i de större städerna, ha, framhåller departementschefen, av naturliga
skäl dessa erhållit en större del av bidragen än som proportionellt
skulle tillkomma dem. I likhet med 1948 års utredning om en statens kulturfond
har departementschefen emellertid velat framhålla, att landsbygden
och de mindre städerna dock erhållit avsevärda belopp och att de större
städernas teatrar ha betydelse som inspirationskällor samt rekryteringsoch
utbildningsbaser för teaterverksamheten ute på landsbygden och de små
platserna. Nämnas må ock, fortsätter departementschefen, att konsert- och
teaterverksamheten m. m. i de större städerna kommer icke blott dessa orters
invånare utan även befolkningen i omnejden till godo. Departementschefen
har emellertid liksom utredningen ansett, att landsbygden och de
mindre städerna böra för kulturella ändamål erhålla bidrag av statsmedel
i väsentligt större utsträckning än hittills.

Det är emellertid, framhåller departementschefen, såsom framgår av kulturfondsutredningens
förslag, icke praktiskt möjligt att i nämnvärd grad
beskära de fasta anslagen till de större städernas teater- och konsertverksamhet.
En ökning av någon betydelse av medelstilldelningen till landsbygden
är därför, fortsätter departementschefen, möjlig allenast under förutsättning
att ytterligare medel ställas till förfogande för ändamålet. I avvaktan
på kulturfondsutredningens slutliga betänkande synes enligt departementschefen
medelstilldelningen fortfarande böra ske från den nuvarande
lotterimedelsfonden. Departementschefen har därför tillstyrkt, att anslaget
till avsättning till denna fond höjes. En anslagshöjning är emellertid
angelägen icke blott med hänsyn till landsbygdens och de mindre städernas
intressen utan även därför att kulturlivet över huvud taget har behov
av ökat stöd från statsmakternas sida. Ett stort antal behjärtansvärda ansökningar
har, framhåller departementschefen, hittills icke kunnat bifallas
på grund av brist på medel. Det har synts departementschefen icke för -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

svarligt att i längden bibehålla anslaget till avsättning till fonden på den
nuvarande låga nivån. Departementschefen har vidare erinrat därom att
lotterimedelsfondens läge sedan flera år tillbaka är sådant, att under löpande
budgetår beslut i stor utsträckning måste fattas om dispositionen
av medel, som först budgetåret därefter tillföras fonden.

En höjning av anslaget möter, emellertid, framhåller departementschefen,
svårigheter i nuvarande statsfinansiella läge. För att skapa utrymme för
en anslagshöjning har departementschefen ansett sig därför böra förorda,
att Kungl. Maj :t — därest riksdagen icke har något att erinra däremot
- — föreskriver, att priset för lottsedlar i Svenska penninglotteriet aktiebolag
skall höjas från 12 kronor till förslagsvis 13 kronor per lottsedel. Prishöjningen
har synts böra träda i kraft så snart tekniska möjligheter därtill
föreligga. Medan det belopp av två kronor, varmed lottsedelspriset höjdes
1948, odelat tillfallit staten och jämväl i fortsättningen synes böra
göra detta, bör enligt departementschefen den nypålagda enkronan, i likhet
med vad som nu gäller beträffande grundpriset 10 kronor, i stort sett
fördelas så, att 66 procent gå tillbaka till spelarna i form av vinster, 3
procent gå till bolaget för omkostnader samt 31 procent tillfalla statsverket.
Prishöjningen skulle således åtföljas av en höjning av vinstsumman.
Vid ungefär oförändrad lottsedelsförsäljning skulle med den föreslagna
prishöjningen statsverkets inkomster av lotterimedel stiga med över
4 000 000 kronor. På grundval av denna beräkning och med hänsyn tagen
till statsverkets behov av inkomstökning har departementschefen ansett
sig kunna tillstyrka, att anslaget till avsättning till lotterimedelsfonden för
nästa budgetår höjes med 2 000 000 kronor till 9 500 000 kronor.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av förevarande anslag med skärpa
framhållit kravet på att landsbygden och de mindre städerna böra för
kulturella ändamål erhålla bidrag av statsmedel i väsentligt större utsträckning
än vad av Kungi. Maj :t äskade medelsanvisningar medgivit.

Utskottet är emellertid ense med departementschefen om att en ytterligare
höjning av anslaget skulle möta svårigheter i nuvarande ansträngda
statsfinansiella läge. Det synes utskottet därför vara en lämplig utväg att,
såsom departementschefen föreslagit, i syfte att skapa utrymme för en anslagshöjning
öka priset på lottsedlar i svenska penninglotteriet. Utskottet
vill tillstyrka detta förslag och har icke något att erinra mot att prishöjningen
bestämmes till 1 krona för lottsedel. Härigenom skulle enligt av
departementschefen angivna fördelningsgrunder, mot vilka utskottet icke
har något att invända, statsverkets inkomster av lotterimedel beräknas stiga
med över 4 miljoner kronor. Hur stor del av nämnda belopp, som bör anslås
till förstärkning av avsättningsanslaget till lotterimedelsfonden, är en
fråga, varom delade meningar kunna råda. Utskottet vill därvid erinra om
att 1948 års utredning om cn statens kulturfond har i en av departementschefen
redovisad promemoria framhållit, att sedan flera år tillbaka behovet
av bidrag från lotterimedelsfonden varit så stort, alt vid ingången av ett

46

Statsutskotiets utlåtande nr 10.

nytt budgetår ett icke obetydligt belopp av det nya årets anslag redan varit
disponerat. I den föreliggande motionen har uppgivits, att dessa förskottsdispositioner
nu uppgå till icke mindre än 3,5 miljoner kronor. I motionen
har därför den tanken framförts, att hela det ökade inkomstbeloppet, 4 miljoner
kronor, måhända borde tillföras fonden. Med hänsyn till rådande
statsfinansiella läge anser utskottet sig dock icke böra tillstyrka att av förenämnda
inkomstsunnna större belopp än 2 miljoner kronor tillföres fonden.
Utskottet, som alltså biträder Kungl. Maj :ts förslag i denna del, vill
framhålla, att enligt utskottets bestämda mening huvudparten av detta belopp
bör komma den kulturella verksamheten på landsbygden och i de
mindre städerna till del. Det förtjänar i detta sammanhang framföras, att
kulturfondsutredningen betraktat det som utomordentligt önskvärt, att betydligt
större bidrag än vad nu är fallet avsättes till nämnda verksamhet.

Att förskottsdisponering förekommit i den betydande omfattning, som
framgår av det föregående, måste enligt utskottets mening betraktas som
ett missförhållande och stå i strid mot god ordning. Utskottet, som väl inser
att denna förskottering framtvingats av den alltför knappa medelstillgången,
vill uttala angelägenheten av att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga och låter vidtaga åtgärder för balansens avverkande.

Med den ställning utskottet intagit till frågan om anslagets storlek för
nästa budgetår följer, att utskottet anser sig icke kunna biträda det motionsvis
gjorda yrkandet om avsättning till fonden av ytterligare 300 000
kronor för att av Kungl. Maj :t disponeras för oförutsedda behov av brådskande
art och av engångsnatur. Utskottet, som anser frågan om bidrag till
dylika ändamål vara värt beaktande, förutsätter, att; kulturfondsutredningen
kommer att vid sina fortsatta undersökningar beröra jämväl detta
spörsmål och även framlägga förslag i ämnet, varför någon särskild skrivelse
till Kungl. Maj :t från riksdagens sida i berörda fråga icke nu torde
vara påkallad.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen 1: 263, såvitt den avser medelsanvisningen
för nästa budgetår, till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
9 500 000 kronor;

b) att riksdagen må i anledning av motionen 1: 263, i
vad den icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.

82 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Planering av allmänna
arbeten. Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
109—111, s. 165 och 166), innebärande beträffande förstnämnda anslag
en minskning med 60 000 kronor och beträffande återstående båda anslag
oförändrade belopp, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett reservationsanslag av 540 000 kronor;

b) till Planering av allmänna arbeten ett reservationsanslag
av 100 kronor;

c) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

83 :o) Bidrag till vissa studieresor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 112, s. 166 och 167) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Lager och Karlsson i
Stuvsta väckt motion (II: 233) hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förslag om bidrag till vissa studieresor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Förenta nationerna, organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete
(OEEC) och den amerikanska Marshalladministrationen (ECA) ha i skilda
former anvisat medel för främjande av internationella studier av teknik och
ekonomi. Bl. a. har ECA tilldelat Sverige ett bidrag av 169 000 dollar till
svenska studieresor i Amerikas förenta stater. Huvuddelen av beloppet är
avsett att disponeras för studieresor inom handelsdepartementets verksamhetsområde.
Till deltagare i resorna må utses envar, som inom sitt fack på
ett för landets produktion fruktbringande sätt kan utnyttja kunskaper om
amerikansk teknik och amerikanska metoder. Studierna i Amerikas förenta
stater kunna avse alla områden av betydelse för produktionen.

Bidraget från ECA har lämnats i den formen, att ECA betalar uppehälle
och resor i Amerikas förenta stater för resedeltagarna, varvid ersättningen
för uppehälle utgör 12 dollar om dagen. Kostnaderna för resorna till och
från Amerikas förenta stater bestridas däremot icke av ECA. Användningen
av bidraget är förknippat med det villkoret, att motvärdet i svenska kronor
till de i anspråk tagna dollarbeloppen skall insättas på ett särskilt konto
i riksbanken för att underlätta utländska studieresor i Sverige av liknande
slag. Resedeltagarna erhålla sålunda icke några dollar gratis men få dem
utan att behöva begära tilldelning av riksbankens dollarreserv. Därtill kommer
förmånen att resan organiseras av ECA, varigenom möjligheterna att
knyta värdefulla kontakter öka.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»För landets tekniska och ekonomiska utveckling är studieutbytet med
utlandet av stor betydelse. Med hänsyn härtill synes ECA:s förut berörda
erbjudande icke böra avvisas. Deltagarna i ECA:s studieresor åsamkas, såsom
tidigare nämnts, vissa kostnader, som måste betalas antingen av vederbörande
själva eller av den organisation de tillhöra. I de fall då deltagarna

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

äro anställda hos enskilda organisationer eller företag torde några bidrag
av statsmedel i regel icke vara påkallade. Med hänsyn till de betydande kostnaderna
för resorna torde sådana bidrag däremot i allmänhet vara erforderliga,
om statliga befattningshavare avses skola deltaga i desamma. För tekniska
och ekonomiska studieresor inom handelsdepartementets verksamhetsområde
torde därför under tionde huvudtiteln böra anvisas ett särskilt
anslag, att huvudsakligen användas för bidrag till resor i ECA:s regi. Anslaget,
som bör ha reservationsanslags karaktär, torde benämnas Bidrag till
vissa studieresor. Anslaget synes för budgetåret 1951/52 böra uppföras med
40 000 kronor.»

Utskottet. För landets tekniska och ekonomiska utveckling är givetvis,
såsom departementschefen framhållit, studieutbyte med utlandet av stor betydelse.
Utskottet delar därför den meningen, att det av amerikanska Marshalladministrationen
gjorda erbjudandet bör mottagas. För ändamålet bör
därför anvisas ett särskilt anslag. Mot det av Kungl. Maj :t härför äskade
beloppet har utskottet icke något att erinra.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 233, till Bidrag till vissa studieresor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

84:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 113, s. 167), innebärande en anslagsminskning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

85 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag, nämligen punkten

31: Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Flygtekniska försöksanstalten:
Omkostnader. Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering
av maskiner och utrustning. Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för
vindtunnelanläggning m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

punkten 66: Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar samt
punkten 108: Kostnader för företagsräkning;
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den (i mars 1951.

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,
Ohlon, Leander, Heiding, Gillström, Eric Ericson, Näsström,
Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Axel Andersson, Lundgren och
Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Wallentheim, Svensson i
Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Staxäng, Kollberg, Petterson i Degerfors,
Johansson i Mysinge och Gustafsson i Stockholm.

Reservationer.

1) vid punkten 3 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Ohlon,
Axel Andersson, Lundgren, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Ståhl,
Staxäng och Kollberg, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 261 och II: 349 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3, som börjar med orden »Utskottet.
Det» och slutar med orden »avstyrkas motionerna», bort ersättas
med följande text:

»I 1949 års statsverksproposition (tionde huvudtiteln) redovisades under
ifrågavarande punkt ett äskande av kommerskollegium om förstärkning
av kollegii monopolutredningsbyrå med fyra tjänster, nämligen en för förste
aktuarie i Ce 29, en för aktuarie i Ce 24 och två för amanuens i Ce 22. Att
kommerskollegium varken förra året eller i år upprepat denna sin framställning
torde få betraktas som ett led i de allmänna sparsamhetssträvandena,
icke som ett uttryck för att tjänsterna numera skulle anses mindre
erforderliga. När ifrågavarande byrå inrättades år 1946 utgick man från att
den skulle organiseras på tre avdelningar, en för registrering av avtal, en för
verkställande av specialundersökningar och en för fortlöpande analyser av
priser och marknadsförhållanden. De båda förstnämnda avdelningarna ha
upprättats; den tredje har däremot av brist på medel icke kunnat komma
till stånd. Det säger sig självt, att samtliga dessa tre avdelningar måste fun 4

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr JO.

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

gera, därest byrån skall kunna ej endast registrera avtal utan även verkligen
vara i stånd att bedöma avtalens verkningssätt. Läget har därför, såsom
i motionerna I: 261 och II: 349 anförts, blivit sådant, att medan cirka
500 avtal införts i registret, har, såvitt blivit bekant, endast en specialundersökning
slutförts medan några andra liknande pågå. Så länge emellertid
det stora flertalet avtal endast registreras utan att kunna analyseras, måste
kontrollregistret för utomstående framstå som en svårbedömbar anhopning
av överenskommelser.

Därmed är givetvis ingalunda sagt, att byråns verksamhet hittills skulle
ha varit förfelad. Av den 31 december 1950 registrerade 510 avtal ha icke
mindre än 157 eller 30,8 procent upphävts, vilket visar att avsikten vid byråns
inrättande i viss mån uppnåtts, nämligen att blotta offentliggörandet
av ett avtal skulle i sig självt vara ett korrektiv mot missbruk av en monopolistisk
maktställning. Ytterligare en garanti i denna riktning skulle ett utbyggande
av byrån komma att innebära. Det får sålunda anses klarlagt, att
en utökning av byrån till den omfattning, som föreslagits i berörda motioner,
är en förutsättning för att den skall kunna lösa föreliggande arbetsuppgifter.
Det kan möjligen därvid invändas, att nyetableringssakkunniga enligt
uppgift komma att inom närmaste tiden framlägga sitt betänkande och
att några åtgärder dessförinnan icke böra vidtagas på detta område. Om
innebörden av de sakkunnigas blivande förslag är ännu ingenting känt men
det torde kunna förutses bliva föremål för delade meningar. Det oavsett får
det ändock anses uppenbart, att en kartellregistrering med fortlöpande marknadsanalyser
och specialundersökningar måste vara en av grundförutsättningarna
för samhälleliga åtgärder på detta område. Utan den klarläggning
av verksamhetsområdet, som en utbyggd byrå är i stånd att utföra, komma
andra åtgärder lätt att präglas av ovisshet vid bedömningen och av bristande
exakticitet.

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet i enlighet med yrkandet
i förberörda båda motioner, att antalet tjänster å kommerskollegii monopolutredningsbyrå
utökas med följande, nämligen en för förste aktuarie
i Ce 29, en för aktuarie i Ce 24 och två för amanuens i Ce 22. Härigenom bör
i förhållande till Kungl. Maj:is förslag anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal höjas med 41 800 kronor till 612 300 kronor och
anslagsposten till rörligt tillägg med 5 000 kronor till 169 200 kronor samt
anslagets slutsumma med (41 800 -f- 5 000 = ) 46 800 kronor till 1 651 900
kronor.»,

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 261 och II: 349,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
kommerskollegii personalförteckning, som i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1951 och av utskottet
angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskolle -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

gium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 860 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ........................ 10 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 612 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 169 200

Summa kronor 1 651 900;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 651 900 kronor.»

2) vid punkten 53 (Bidrag till handelshögskolan i Göteborg) av herr
Ohlon.