Tredje lagutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av reglerna
om delning av samfällda myrar.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 288,
vilken behandlats av tredje lagutskottet, ha herrar Jansson i Aspeboda och
Persson i Norrby hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville
anhålla om förslag till sådana ändringar eller förtydliganden av gällande
lag, att delning av samfällda myrar må kunna ske enligt enklare regler än
vad nu är fallet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till motionen.
Delning av samfälld myr sker vanligen geaiom laga skifte. Motionärerna
synas vilja ernå enklare regler för laga skifte av samfälld myr i framför
allt två hänseenden, nämligen beträffande den s. k. graderingen och beträffande
möjligheten att låta delägare i laga skifte mottaga penningar i
stället för mark, vilken möjlighet regleras genom den s. k. tvåprocentregeln.
Gradering betecknades i 1S66 års skiftesstadga såsom »den värdering,
varmedelst ägor —--kunna--— med varandra jämföras»
(64 §). Graderingen skulle under ägornas besiktning och undersökning på
marken verkställas. — Särskilda föreskrifter rörande gradering av myrar
lämnades i lantmäteristyrelsens cirkulär nr 8 den 15 juni 1882 och nr 9
den 11 juli 1883.
Att märka är att skiftesstadgan icke fordrade gradering av all mark som
hörde till ett skifteslag. Undantag utgjorde nämligen »impedimenter eller
så oduglig mark att den från beräkning uteslutes». För denna mark upptogs
gradtalet 0. Impedimenter skulle tillfalla det hemmans ägolott, inom
vars utstakade område de blevo liggande (80 §). Stundom kan det vara
tveksamt huruvida myr avsatts såsom samfällighet eller är att betrakta såsom
impediment.
Enligt 1926 års jorddelningslag, varigenom ovannämnda bestämmelser
upphävts, skola förrättningsmännen vid gradering besiktiga och undersöka
marken samt åsätta varje ägostycke visst gradtal, allt efter de särskilda
ägostyckenas olika godhet. Gradtalen skola så bestämmas, att genom deras
åsättande en bestämd och tillförlitlig grund vinnes, enligt vilken till godheten
olika ägor kunna jämföras med varandra (11 kap. 2 §). Närmare
föreskrifter om gradering må enligt jorddelningslagen meddelas av Kungl.
Maj:t (11 kap. 8 §). Kungörelsen den 25 november 1927 (nr 417) med föreskrifter
om vad såsom inrösnings- och avrösningsjord bör räknas, om ägors
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 9 samt. 3 and. Nr 4.
2
Tredje lagutskottets utlåtande in- 4.
gradering och uppskattning, ägobeskrivning, hävdeförteckning, delnmgsbeskrivning
samt om beräknande av vissa ersättningar mellan skiftesdelägare
innehåller emellertid icke några bestämmelser, vilka särskilt gälla
graderingen av myrar.
Jorddelningslagen innehåller intet om urskiljande av impediment. Ingen
mark har ansetts så värdelös, att den helt och hållet borde uteslutas ur beräkning
och till skänks tillfalla den ägolott, inom vars område marken ligger.
Även. om samtliga delägare i skifte äro överens om att gradering av
viss i skiftet ingående mark icke behöver ske, torde icke detta i och för
sig befria förrättningsmannen från hans skyldighet att gradera marken.
Jorddelningslagens bestämmelser om jämkning i vissa fall medelst penningar
skifteslotter emellan bruka sammafattas under beteckningen t v åprocentregeln.
Denna undantagsregel är av betydelse bl. a. då det
gäller att fördela samfälld mark på de olika skiftesdelägarna. Huvudregeln
är att marken skall fördelas efter delägarnas delaktighet i samfälligheten.
Under vissa omständigheter kan emellertid — såsom också framgår av lantmäteristyrelsens
i motionen återgivna uttalande — delägare på grund av tvåprocentregeln
bli skyldig att mottaga eller utge penningar i stället för mark.
Detta får dock ske endast i en utsträckning som motsvarar högst två procent
av ägobelopp, som närmare angivas i 1 kap. 18 § och 13 kap. 2 § jorddelningslagen.
Utskottet. I anledning av en riksdagens hemställan år 1938 (r. skr. nr
234) tillkallade Kungl. Maj :t sakkunniga för revision av fastighetsbildningsväsendet
å landet in. m. (fastighetsbildningssakkunniga). Utredningen
har hittills tagit sikte på vissa partiella reformer av jorddelningslagstiftningen.
Ett flertal promemorior och förslag härutinnan ha avlämnats
av de sakkunniga och i åtskilliga fall kommit att ligga till grund
för lagstiftning. Arbetet med de partiella reformerna torde kunna betecknas
som i huvudsak avslutat. De sakkunniga ämna enligt uppgift i 1951 års
riksdagsberättelse efter arbetet med de partiella reformerna övergå till att
utarbeta ett principbetänkande rörande grunderna för en ny fastighetsbildningslag.
I förevarande motion berörda spörsmål äro av icke ringa räckvidd. De
äro dock av mindre betydelse jämförda med de frågor rörande jorddelningslagstiftningen
i sin helhet, vilka skola behandlas av fastighetsbildningssakkunniga
och vilka få anses omfatta jämväl de i motionen berörda
spörsmålen. Det synes utskottet icke lämpligt att ändring i jorddelningslagen
i anledning av motionen överväges i annan ordning än såsom ett led i
fastighestbildningssakkunnigas arbete. Utskottet anser det nämligen av vikt
att sagda arbete icke fördröj es och att resultatet av arbetet på en ny fastighetsbildningslag
snarast möjligt förelägges riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Tredje lagutskottets utlåtande nr 4.
3
att förevarande motion icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 10 april 1951.
På tredje lagutskottets vägnar:
ÄKE HOLMBÄCK
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Holmbäck, Carl Eriksson, Nils A. Larsson,
Eskilsson, Ivar Persson, Grym, Pålsson och Boo*;
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Stjärne, Ericsson i
Sörsjön, Åhman, Andersson i Mölndal, Johansson i Torp, Jansson i Aspeboda
och Larsson i Karlstad.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.