Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen den 20
december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus.
Genom en den 3 januari 1951 dagteeknad proposition, nr 20, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag:
angående ändring i lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av
landsting eller kommun drivna sjukhus.
Härigenom förordnas, att 1 §, 2§ 2 mom., 7 och 11 §§, 14 § 2 mom.,
16 §, 19 § 1 mom., 21 § 2 mom. och 23''§ lagen den 20 december 1940
om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
1 §• 1 §•
Landsting, så — — — vid barnsbörd.
Vård, som — — — — —- —■ i landsting.
Denna lag äger icke tillämpning Denna lag äger icke tillämpning
å karolinska sjukhuset och serafimer- å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet;
och skall vad däri finnes lasarettet; och skall vad däri finnes
stadgat endast i den mån nedan före- stadgat endast i den mån nedan
skrives gälla anstaltsvårcl för sinnes- föreskrives gälla anstaltsvård för sinsjuka,
sinnesslöa, fallandesjuka, kro- nessjuka, sinnesslöa, fallandesjuka
nislct JcroppssjuJca eller konvalescenter, eller konvalescenter.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 §, 2§ 2 mom., 7 §, 14 § 2 mom., 16 §, 19 § 1 mom., 21
§ 2 mom. och 23 § SFS 1946:129.
si» ra Bihang till riksdagens protokoll 1951. 9 saml. 2 avd. Nr 4.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
(Föreslagen lydelse:)
2§.
20 § epidemilagen.
(Nvvarande lydelse:)
2§.
2. Med sjukhus — —-Sjukhus, som ej enligt vad nedan
i detta stycke stadgas är att anse
såsom tuberkulossjukvårdsanstalt eller
epidemivårdanstalt, benämnes lasarett,
om det är avsett för vårdbehövande
oberoende av fallets svårare eller
lindrigare art, och eljest sjukstuga.
Sjukhus, som är inrättat uteslutande
för vård av tuberkulossjuka (tuberkulossjukvårdsanstalt),
benämnes sanatorium,
om det är avsett för sådana
sjuka oberoende av vårdens art, och
eljest tuberkulossjukstuga. Sjukhus, som
till huvudsaklig del är avsett för
vård av sjuka, behäftade med i 2 §
1 mom. epidemilagen omförmäld sjukdom
(epidemivårdanstalt), benämnes
epidemisjukhus, om det är avsett för
dylika vårdbehövande oberoende av
fallets svårare eller lindrigare art,
och eljest epidemi sjukstuga.
För sjukvård
Sjukhus, som ej enligt vad nedan
i detta stycke stadgas är att anse
såsom tuberkulossjukvårdsanstalt, epidemivårdanstalt
eller anstalt för
kroniskt sjuka, benämnes lasarett,
om det är avsett för vårdbehövande
oberoende av fallets svårare eller
lindrigare art, och eljest sjukstuga.
Sjukhus, som är inrättat uteslutande;
för vård av tuberkulossjuka (tuberkulossjukvårdsanstalt),
benämnes sanatorium,
om det är avsett för sådana
sjuka oberoende av vårdens art, och
eljest tuberknlossjukstuga. Sjukhus, som
till huvudsaklig de! är avsett för
vård av sjuka, behäftade med i 2 §
1 mom. epidemilagen omförmäld sjukdom
(epidemivårdanstalt), benämnes
epidemisjukhus, om det är avsett för
dylika vårdbehövande oberoende av
fallets svårare eller lindrigare art,
och eljest epidemisjukstuga. Sjukhus,
som anordnats — såsom fristående anstalt
eller anslutet till lasarett eller
sjukstuga — uteslutande eller till huvudsaklig
del för vård av långvarigt
kroppssjuka, vilka äro i behov av sjukhusvård
främst i form av personlig
skötsel men vilka icke lida av tuberkulos,
benämnes anstalt för kroniskt
sjuka.
epidemisjukstuga epidemisjukstuguläkare.
7 §. 7 §.
Vid sjukhus — — — beredas densamma.
Sjukhus skall — — — behovet påkallad.
Sjukstuga må — — — sextio vårdplatser.
Sjukhus, som — — — särskilda rum.
Vid beräknande jämlikt tredje och Vid beräknande jämlikt tredje och
fjärde styckena av antalet vårdplatser fjärde styckena av antalet vårdplatser
Andra lagutskottets utlåtande nr 4. 3
(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
skola platser å barnbördsavdelning skola platser å anstalt för kroniskt
sjuka, som är ansluten till sjukstuga,
medräknas allenast i den mån an
talet sådana platser överstiger femton.
11 §■
Den i 2 § 2 mom. avsedde ansvarige
läkaren eller, där flera sådana finnas,
den av dem, som därtill av sjukvårdsberedningen
förordnas, är mellan
direktionens sammanträden sjukhusets
inför direktionen ansvarige styresman.
Sjukvårdsberedningen må,
när skäl därtill äro, återkalla meddelat
förordnande och förordna annan
styresman.
icke medräknas samt platser å barnbördsavdelning
medräknas allenast i
den mån antalet sådana platser överstiger
femton.
11 §■
Den för sjukvården ansvarige läkaren
eller, där inom en och samma
sjukhusanläggning flera sådana finnas,
den av dem, som därtill av sjukvårdsberedningen
förordnas, är mellan
direktionens sammanträden sjukhusets
inför direktionen ansvarige styresman.
Sjukvårdsberedningen må, när skäl
därtill äro, återkalla meddelat förordnande
och förordna annan styresman.
För sjukhus —
Om beslut — — —
Från bestämmelserna
— direktionens hörande.
— underrätta medicinalstyrelsen.
— — meddela undantag.
14 §.
2. Sjukstuguläkare vid — — —
Annan sjukstuguläkare ävensom
tuberkulossjukstuguläkare och epidemisjukstuguläkare
tillsättas av sjuk1
vårdsberedningen efter hörande av
vederbörande direktion genom förordnande
för viss tid eller tills vidare,
i senare fallet med ömsesidig rätt
till minst sex månaders uppsägningstid.
Sådan läkartjänst må ej besättas
med annan än den, som av medicinalstyrelsen
funnits enligt vederbörligen
meddelade bestämmelser till
tjänsten behörig. I förordnande, som
för viss tid meddelas sjukstuguläkare,
skall intagas förbehåll därom, att,
därést beslut fattas om sådant utvidgande,
att sjukstuguläkaren skall
tillsättas enligt första stycket, eller
om sjukstugans omändring till lasa
-
14 §.
till efterrättelse.
Annan sjukstuguläkare ävensom
tuberkulossjukstuguläkare, epidemisjukstuguläkare
och för sjukvård ansvarig
läkare vid anstalt för kroniskt
sjuka tillsättas av sjukvårdsberedningen
efter hörande av vederbörande
direktion genom förordnande
för viss tid eller tills vidare, i senare
fallet med ömsesidig rätt till minst
sex månaders uppsägningstid. Sådan
läkartjänst må ej besättas med annan
än den, som av medicinalstyrelsen
funnits enligt vederbörligen meddelade
bestämmelser till tjänsten
behörig. I förordnande, som för viss
tid meddelas sjukstuguläkare, skall
intagas förbehåll därom, att, därest
beslut fattas om sådant utvidgande,
att sjukstuguläkaren skall tillsättas
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
(.Nuvarande lydelse-)
rett, sjukstuguläkaren skall vara pliktig
att avgå sex månder efter uppsägning.
Motsvarande förbehåll för
det fall att tuberkulossjukstuga omändras
till sanatorium eller epidemisjukstuga
omändras till epidemisjukhus
skall intagas i förordnande, som
för viss tid meddelas tuberkulossjukstuguläkare
eller epidemisjukstuguläkare.
16 §.
Vid lasarett
(Föreslagen lydelse:)
enligt första stycket, eller om sjukstugans
omändring till lasarett, sjukstuguläkaren
skall vara pliktig att
avgå sex månader efter uppsägning.
Motsvarande förbehåll för det fall att
tuberkulossjukstuga omändras till
sanatorium eller epidemisjukstuga omändras
till epidemisjukhus skall intagas
i förordnande, som för viss
tid meddelas tuberkulossjukstuguläkare
eller epidemisjukstuguläkare.
16 §.
böra uppställas.
Vad i första stycket stadgas om
sjukstuga skall äga motsvarande tilllä,
mening med avseende å anstalt för
kroniskt sjuka.
Underläkare tillsättes av sjukvårds- Underläkare tillsättes av sjukvårdsberedningen
genom förordnande på beredningen genom förordnande på
viss tid, som utan Konungens med- viss tid, som i fråga om annat sjukgivande
icke må överstiga tre år i hus än anstalt för kroniskt sjuka utan
sänder. Konungens medgivande icke må över
stiga
tre år i sänder.
Tiden för — — —- förordnande föreligger.
19 §• 1 9 §-
1. Intagning å — — — därtill föranleda.
År någon — — — spridande vidtagits.
Intagning av den, som lider av Intagning av den, som lider av
kronisk kroppssjukdom eller av sinnes- sinnessjukdom, må icke, ändå att
sjukdom, må icke, ändå att fråga är fråga är om vård, varför sjukhus är
om vård, som nyss sagts, äga rum, inrättat, äga rum, därest sjukdomen
därest sjukdomen skulle medföra skulle medföra avsevärt obehag för
avsevärt obehag för andra sjuka. andra sjuka.
År sjukhus — — — sådan avdelning.
21 §. 21 §.
2. För sjukvård å tuberkulossjuk- 2. För sjukvård å tuberkulossjukvårdsanstalt
eller epidemivårdanstalt vårdsanstalt, epidemivårdanstalt eller
ansvarig läkare må icke mottaga sär- anstalt för kroniskt sjuka ansvarig
skild ersättning för åtgärd, som avses läkare må icke mottaga särskild eri
1 mom. första eller andra stycket, sättning för åtgärd, som avses i 1
mom. första eller andra stycket.
Andra lagutskottets utlåtande nr 4. o
(Nu varande lydelse:)
23 §.
Bestämmelserna i 6 §, 7 § första
och andra styckena, 8—12 §§, 14§
2 mom. andra stycket, 21 § 2 och
3 mom. samt 22 § skola i tilllämpliga
delar gälla även med avseende
å anstalt för vård av kroniskt
kroppssjuka eller konvalescenter, som
drives av landsting eller kommnn.
(Föreslagen lydelse:)
23 §.
Bestämmelserna i 6 §, 7 § första
och andra styckena, 8—12§§, 14 §
2 mom. andra stycket, 21 § 2 och
3 mom. samt 22 § skola i tillämpliga
delar gälla även med avseende
å anstalt för vård av konvalescenter,
som drives av landsting eller kommun.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1952.
Statens sjukhusutredning av år 1943 har den 17 oktober 1947 överlämnat
betänkande TI om den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte anstaltsvården av
kroniskt sjuka (SOU 1947:61). Betänkandet har ägnats åt frågan om avlastning
av A-sjukvården vid lasarett genom anordnande av annex- och konvalescentavdelningar
samt anstalter för kroniskt sjuka. Beträffande kronikervården
har utredningen förordat, att landstingen och städerna utanför landsting
genom ändringar i lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus — i det följande kallad sjukhuslagen —
skulle göras till legala huvudmän för denna vård, varjämte utredningen bl. a.
behandlat frågan om den begreppsmässiga avgränsningen av kronikerna från
övriga sjuka samt förordat vissa jämkningar i bestämmelserna om statsbidrag
till anläggning och drift av kronikeranstalterna.
I propositionen framläggas förslag till ändringar i sjukhuslagen, vilka åsyfta
att ålägga landstingen och städerna utanför landsting huvudmannaskapet
för vården av de kroniskt sjuka samt reglera kronikeranstalternas ställning.
Lagstiftningen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1952.
Beträffande motiveringen till förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.
Utskottet. I sitt av riksdagen år 1947 godkända utlåtande nr 184 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för ålderdomsliemsvårdens
ordnande och utbyggnad m. in. anslöt sig statsutskottet till de målsättningar,
som vederbörande departementschef angivit för förbättring i olika
hänseenden av förhållandena å ålderdomshemmen, innebärande bland annat
en sådan utbyggnad av kronikervården, att denna snarast bleve i stånd att
omhändertaga alla de kroniskt sjuka, som vårdades på ålderdomshemmen.
Mot bakgrunden härav och då redan f. n. statsbidrag till kronikervården
i första hand utgå till landsting och städer utanför landsting finner utskottet
det följdriktigt, att ett legalt huvudmannaskap för vården av de kroniskt sjuka
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
ålägges landstingen och de förutnämnda städerna. Som föredragande departementschefen
synes hava förutsatt torde ett sådant i lag fastslaget huvudmannaskap
medföra ett ökat intresse för de tillämnade huvudmännen att påskynda
utbyggnaden av kronikervården.
Ett spörsmål, som i förevarande sammanhang tarvar särskild uppmärksamhet,
är frågan om behandlingen av sådana på ålderdomshem vårdade sjuka,
vilkas sinnestillstånd avviker från det normala. Enligt utskottets mening höra
dessa hemma varken på kronikeranstalterna eller på ålderdomshemmen. Utskottet
delar departementschefens uppfattning, att ifrågavarande patienter i
princip böra omhändertagas på sinnessjukhus eller på hem för lättskötta
sinnessjuka. Med hänsyn till den rådande svåra platsbristen på dessa anstalter
torde det dock f. n. vara ogörligt att placera ifrågavarande klientel
inom sinnessjukvården. Eu utbyggnad av denna är emellertid föremål för
statsmakternas positiva intresse (jfr statsutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 127/1950).
Utskottet har vid behandlingen av propositionen kunnat konstatera, att
sjukhuslagen är i starkt behov av en allmän översyn. Då föredragande departementschefen
i propositionen anmärkt, att han har för avsikt att tillkalla sakkunniga
för en sådan översyn, hälsas detta av utskottet med tillfredsställelse.
I övrigt giver propositionen ej utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 8 februari 1951.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Wistrand, Sunne, Nils
Elowsson, Wahlund*, Uhlén och Bengtson;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, fruarna
Nordgren, Sandström*, herrar Hagård, Carlsson i Bakeröd, Andersson i Linköping
och fröken Renström.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1051. K. L. Beckmans Boktryckeri.