Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den
26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag.
Genom en den 29 december 1950 dagtecknad proposition, nr 12, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om
allmänna barnbidrag.
Härigenom förordnas, att 11 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
11 §•
(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Barnbidrag utbetalas —■ —--närmare bestämmelser.
Har barnbidrag ej lyfts före utgången
av året näst efter det, under
vilket bidraget förfallit till betalning,
skall bidraget vara förverkat.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1951; dock skall genom denna lag
barnbidrag ej i något fall vara förverkat
före utgången av år 1952.
Ur propositionen skall endast återgivas föredragande departementschefens,
statsrådet Möllers, däri gjorda uttalande: Frånvaron av en särskild
preskriptionsbestämmelsc i lagen om allmänna barnbidrag medför, att postverket
måste under hela den allmänna preskriptionstiden av tio år vara
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 9 samt. 2 avd. Nr 2.
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
berett att pröva framställningar om förlängning av redan tilländalupen giltighetstid
för barnbidragsanvisningar eller om utfärdande av dupletter för
anvisningar som förkommit. Dylika framställningar avseende barnbidragsanvisningar,
för vilka förfallotiden ligger långt tillbaka, torde visserligen
vara mycket sällsynta. Den gällande ordningen medför emellertid, att postverket
blir nödsakat att under tio år arkivera de inlösta barnbidragsanvisningarna
för att ha möjlighet att, om så i något fall skulle behöva ske,
kunna gendriva krav som avse redan utbetalda barnbidrag. Eftersom antalet
barnbidragsanvisningar varje kvartal uppgår till inemot en miljon inses
lätt, att en arkivering av denna omfattning blir betungande. Då, såsom
redan nämnts, framställningar, vilka hänföra sig till längre tid tillbaka,
endast förekomma mera sällan, synas skäl föreligga att inskränka den tid,
inom vilken framställning av denna art senast skall göras för att upptagas
till prövning. Inom folkpensioneringen gäller enligt 38 § lagen om folkpensionering
för motsvarande fall eu preskriptionstid av ett år efter utgången
av förfalloåret. En liknande preskriptionstid gäller enligt 14 §
olycksfallsförsäkringslagen i fråga om ersättningar på grund av olycksfall
i arbete.
På grund av det anförda förordar jag, att i 11 § lagen om allmänna barnbidrag
införes ett stadgande att barnbidrag, som ej lyfts före utgången av
året näst efter det, under vilket bidraget förfallit till betalning, skall vara
förvexkat. I fråga om belopp, som förfallit till betalning under åren 1948—
1950 och som eljest till stor del skulle bli förverkade redan i och med lagändringens
ikraftträdande, synes böra föreskrivas, att preskriptioxxstiden ej
skall utgå förrän med utgången av året efter det lagändringen genomföres.
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda lagförslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande propositioix.
Stockholm den 1 februaxi 1951.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hallagård, Sten,
Wistrand, Sunne, Nils Elowsson och Wahlund;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, fruarna
Johansson i Norrköping, Sandström, herr Nilsson i Göteborg, fru Västberg,
herr Ericsson i Näs och fröken Wetterström.
Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951
116104