Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
angående ändrade grunder för förfarandet vid rekvisition
av motorfordon och hästar m. in. för krigsmaktens
behov, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom eu den 23 februari 1951 dagtecbnad proposition, nr 83, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,
föreslagit riksdagen att godkänna ändrade grunder för förfarandet
vid rekvisition av motorfordon och hästar m. m. för krigsmaktens
behov.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i
anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 357 i första kammaren
av herr Niklasson m. fl. och nr 476 i andra kammaren av herr Bubbestad m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har yrkats att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition »måtte vidtaga sådan förändring av i densamma
föreslagna bestämmelser, att värdering av för krigsmaktens behov
rekvirerade hästar och motorfordon in. in. skall verkställas vid avlämnandet».

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd
för den framlagda propositionen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna
åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen
och motionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Arméförvaltningen har till Kungl. Maj:t avgivit förslag till ändrade bestämmelser
rörande förfarandet vid rekvisition för krigsmaktens behov. Förslaget
innebär i huvudsak att rekvirerade motorfordon och hästar skola å avlämningsplatserna
besiktigas genom militär myndighets försorg och att biloch
hästvärderingsnämnderna skola värdera och bestämma ersättning för de
rekvirerade förnödenheterna i efterhand. Nu föreslås, att riksdagen måtte godkänna
grunder för ifrågavarande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse
med arméförvaltningens förslag.

Nytt system för förbesiktning av motorfordon i fredstid.

Arméförvaltningen (tygavdelningen) framlade den 13 december 1948 förslag
till nytt system för förbesiktning av motorfordon som uttagits för krigsmaktens
behov. — Ämbetsverket anförde därvid:

73s ni Bihang till riksdagens protokoll 1951. 9 samt. ,2 avd. Nr 19.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

Rekvisitionslagstiftningen av år 1942 bygger på att vid rekvisition med
äganderätt av motorfordon skall vederbörlig bilvärderingsnämnd på avlämningsplatsen
besiktiga motorfordonet och omedelbart bestämma köpeskillingen
för detsamma. Allvarliga betänkligheter kunna ur olika synpunkter framföras
mot att bilvärderingsnämnderna bibehållas med nuvarande arbetssätt. En icke
oväsentlig tidsförlust beräknas sålunda uppkomma, innan nämnderna hinna
organisera sig och komma i arbete på avlämningsplatserna. Nämndernas arbetstakt
kan befaras bliva för låg. Några erfarenheter från nämndernas verksamhet
finnas visserligen icke, men för att en tillfredsställande värdering av fordonen
skall erhållas, bör antalet av en nämnd övertagna fordon icke överstiga 60
per dygn. Fordonsanhopningar vid avlämningsplatserna bli därför sannolikt
oundvikliga. Fördröjningen av bilarnas överlämnande till förbanden försenar
inställelsen för ett. stort antal värnpliktiga. Dessa omständigheter leda till
slutsatsen, att det ur militär synpunkt är nödvändigt att få till stånd en sådan
ändring av rekvisitionsförfarandet, att bilvärderingsnämndernas verksamhet
börjar först efter det att fordonen övertagits av krigsmakten. Ett förfarande
med efterhandsvärdering av rekvirerade motorfordon möjliggör en snabbare,
enklare och mindre personalkrävande procedur vid fordonens övertagande av
de under organisation varande förbanden och torde samtidigt innebära större
garantier för en i stort sett riktigare prissättning än vid den nuvarande ordningen,
som ingalunda utesluter misstag. Uppenbarligen förutsätter efterhandsvärderingen,
att det efter verkställd rekvisition föreligger ett tillräckligt underlag
beträffande varje fordon för en för berörda parter betryggande prissättning.
Detta synes kunna nås genom ett ändrat förbesiktningssystem. För närvarande
utföras förbesiktningar av personal utsänd från vederbörligt förband. Detta
system har visat sig vara föga effektivt i sin nuvarande tillämpning. Särskilt
har bristen på vid krigsmakten anställd personal med tillräcklig sakkunskap
framträtt. Dessa förbesiktningar innebära en truppförbandens kontroll i viss
begränsad omfattning av de uttagna fordonens användbarhet och ha i stor
utsträckning ersatts med uppgifter, som infordrats från fordonsägarna. Systemets
nackdelar skulle framkomma än mer om förbesiktningarna komme att
omfatta alla uttagna fordon och dessutom skulle läggas till grund för bestämmande
av ersättningen efter rekvisition.

Arméförvaltningen hemställde om föreskrifter som möjliggjorde att de uttagna
motorfordonen under fredstid underkastades omfattande och successivt
återkommande förbesiktningar genom civila bilreparationsverkstäders försorg,
över förbesiktningarna skulle upprättas protokoll enligt särskilt formulär.

Genom beslut den 30 juni 1949 godkände Kungl. Maj:t de av arméförvaltningen
uppdragna riktlinjerna för förbesiktning i fredstid av uttagna motorfordon.
I samband därmed ändrades kungörelsen den 8 januari 1944 om viss
uppgiftsskyldighet för ägare av för krigsmaktens behov uttagna motorfordon
m. m. (nr 2) genom kungörelse 1949: 427, enligt vilken ägare av uttaget motorfordon
skulle vara skyldig att »på anmodan av militär myndighet» låta fordonet
undergå förbesiktning.

Med tillämpning av Kungl. Maj ds beslut ha alltsedan hösten 1949 omfattande
förbesiktningar ägt rum. Därvid har — för att nämna ett exempel —
största delen av de uttagna lastbilar, som äro äldre än två år, undergått besiktning.
Beträffande de fordon som icke förbesiktigats ha fordonsuppgifter
enligt kungörelsen 1944: 2 införskaffats.

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

3

Arméförvaltningens förslag till ändrat förfarande vid rekvisition för
krigsmaktens behov av motorfordon och hästar in. in.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 2 september 1950 framlagt förslag
med författningsutkast till nytt förfarande vid rekvisition med äganderätt
av motorfordon och hästar. Förslaget ansluter sig i vad avser motorfordon till
de av arméförvaltningen tidigare uppdragna riktlinjerna. I fråga om rekvisition
av hästar ha, anför arméförvaltningen, likartade skäl som åberopats för
en omläggning av bilvärderingsnämndernas verksamhet synts böra medföra
att förfarandet vid rekvisition av hästar så organiseras att jämväl hästvärderingsnämndernas
verksamhet förlägges till senare tidpunkt än ianspråktagandet.

Arméförvaltningens förslag omfattar två nya kapitel i rekvisitionsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 586), nämligen 4 kap. »Om förfarandet vid rekvisition
med äganderätt av hästar m. m.» och 5 kap. »Om förfarandet vid rekvisition
med äganderätt av motorfordon m. m.» Vidare föreligger förslag till
ändring av 13 § militära uttagningsförordningen.

En redogörelse torde härefter få lämnas för de föreslagna bestämmelserna
i den mån dessa principiellt avvika från de nu gällande. Härvid torde med
hänsyn till ärendets upprinnelse frågan om rekvisition av motorfordon få behandlas
först.

Enligt förslaget skall motorfordon, som rekvirerats för att tagas i anspråk
med äganderätt, mottagas för kronans räkning av en mottagningsförrättare.
Denne skall vara militär eller civilmilitär med officers eller underofficers
tjänsteställning. Vid mottagningsförrättningen skall biträda en av rekvirenten
tillkallad, av länsstyrelsen förordnad god man. Gode män förordnas redan i
fredstid av länsstyrelsen för fyra år i sänder. Mottagningsförrättare och god
man skola innehava körkort för bil och skola såvitt möjligt äga förtrogenhet
med motorfordons konstruktion och skötsel. Med avseende å behörighet i
övrigt att vara god man, rätt att undandraga sig uppdrag såsom sådan samt
jäv mot god man och mottagningsförrättare gäller vad i förordningen stadgas
beträffande ledamot av lokal värderingsnämnd. Vid mottagningsförrättning
skola genom rekvirentens försorg finnas tillgängliga dels för varje motorfordon
en blankett till rekvisitionskvitto enligt fastställt formulär, dels, om
motorfordonet undergått militär förbesiktning, protokoll häröver, dels ock, om
fordonsuppgifter angående motorfordon inhämtats, dessa uppgifter. Har, sedan
militär förbesiktning ägt rum eller fordonsuppgift lämnats, åtgärd beträffande
motorfordon vidtagits, som ägaren önskar skola beaktas vid bestämmandet av
ersättning för fordonet, åligger det honom att vid mottagningsförrättningen
anmäla anspråket och så vitt möjligt avlämna de handlingar, han önskar
åberopa till styrkande av att åtgärden vidtagits. Mottagningsförrättaren skall
besiktiga och pröva rekvirerade motorfordon med hänsyn till deras lämplighet
för krigsbruk samt därvid bestämma, vilka som skola tagas i anspråk av
kronan och vilka som skola kasseras. Därjämte skall mottagningsförrättaren

4

Andra lagutskottets utlåtande ur i.9.

med biträde av gode mannen bland annat verkställa besiktning till ledning för
värdering av de motorfordon, som skola tagas i anspråk. Besiktning som sist
nämnts skall i fråga om motorfordon, vilket undergått militär förbesiktning
eller beträffande vilket fordonsuppgift inhämtats, väsentligen hava till ändamål
att utröna i vad mån sålunda tillgängliga uppgifter angående fordonets
skick äga giltighet även vid mottagningstillfället. Vid mottagningsförrättning
skall rekvisitionskvitto utfärdas. Av kvittot skall framgå, bland annat, i vilken
ordning ersättning för det rekvirerade samt för eventuella av rekvisitionen föranledda
kostnader för transport och inställelse kommer att bestämmas, huru
tid och plats för vederbörande värderingsnämnds sammanträde komma att tillkännagivas,
huruvida särskilda anspråk framställts av ägaren och vilka handlingar
som till anspråkets styrkande blivit avlämnade samt vad som iakttagits
vid besiktning av motorfordonet. Rekvisitionskvitto skall undertecknas av
mottagningsförrättaren och gode mannen. Hava dessa olika uppfattningar om
vad som skall antecknas å kvittot, skola bådas meningar angivas. Därest avlämnaren
intet har att erinra mot anteckning rörande iakttagelser vid besiktningen
bör dennes bekräftelse härå jämväl tecknas å kvittot. Därest mottagningsförrättaren
finner avlämnare vara beroende av att omedelbart erhålla medel
för bestridande av kostnader i samband med inställelsen å avlämningsplatsen,
skall vid mottagningsförrättningen, så framt icke förrättningen därigenom
avsevärt fördröjes, utgivas skäligt förskott å den ersättning, som
i dylikt hänseende kan antagas bliva av bilvärderingsnämnden fastställd.
Sedan mottagningsförrättning avslutats, skall rekvirenten beträffande varje
vid förrättningen ianspråktaget motorfordon till länsstyrelsen snarast insända
dels kopia av utfärdat rekvisitionskvitto dels ock övriga handlingar, som varit
tillgängliga vid mottagningsförrättningen. Länsstyrelsen kallar därefter ledamöterna
i erforderligt antal bilvärderingsnämnder till sammanträde och fördelar
arbetsmaterialet på nämnderna. Länsstyrelsen skall även genom kungörelse
eller på annat lämpligt sätt kalla berörda enskilda sakägare, att, därest
de så önska, inställa sig vid sammanträde. Det skall åligga bilvärderingsnämnd
i huvudsak att bestämma ersättning dels för de motorfordon jämte tillbehör,
som efter rekvisition övertagits av kronan, dels för transport och inställelse,
som föranletts av rekvisition. Ersättning för motorfordon skall fastställas med
ledning av bland annat de å rekvisitionskvitto införda uppgifterna, förbesiktningsprotokoll
och fordonsuppgifter, där sådana föreligga, i förekommande
fall fakturor och intyg m. m., som fordonsägare åberopat till styrkande av krav
på ersättning för åtgärd, som förhöjt fordonets värde, ävensom eu av riksvärderingsnämnden
uppgjord riktprislista för bilvärderingsnämnd. Bilvärderingsnämnd
bör jämväl, i den mån detta befinnes påkallat, för värdering av
rekvirerat fordon taga del av det hos länsstyrelsen förvarade besiktningsinstrumentet
rörande fordonet. I övrigt meddelas bestämmelser om bland annat
expediering till sakägarna av nämndens beslut, fullföljdshänvisning och utbetalning
av fastställd ersättning.

Beträffande härefter rekvisition av hästar har arméförvaltningen som tidi -

Andra lagutskottets utlåtande nr 19. 0

gare nämnts upprättat förslag till ändring jämväl av 13 § militära uttagningsförordningen.
Detta förslag innebär att det vid den besiktning som skall äga
rum före uttagning i fredstid av hästar skall åligga vederbörande hästbesiktningsman
att hänföra besiktigad häst till viss sådan vårdeklass som avses i
en av riksvärderingsnämnden upprättad riktprislista för hästar.

Förfarandet vid ianspråktagande av rekvirerade hästar överensstämmer enligt
arméförvaltningens förslag i tillämpliga delar med det förslag rörande
motorfordon, för vilket redogörelse nyss lämnats. De förekommande skiljaktigheterna
hänföra sig till rekvisitionsföremålens olika natur.

I detta sammanhang må nämnas att samtliga nu uttagna hästar blivit besiktigade
enligt militära uttagningsförordningen under loppet av de sista tre åren.
Under hand har därvid, med början hösten 1950, värdeklassning ägt rum.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Vougt, har i propositionen anfört:
»Enligt det system som nu gäller vid rekvisition av motorfordon och hästar
hava vederbörliga lokala nämnder — bilvärderings- och hästvärderingsnämnder
— till åliggande att å avlämningsplatserna besiktiga, pröva och värdera det
rekvirerade. Denna procedur är uppenbarligen relativt tidsödande. Härvid må
särskilt beaktas att, då tillgången på kompetenta värderingsnämnder är begränsad,
avlämningsplatser ej kunna organiseras till så stort antal som eljest
ur mobiliseringssynpunkt varit önskvärt. Som följd härav kunna anhopningar
av motorfordon och hästar å avlämningsplatserna sannolikt ej undvikas. Härigenom
måste mobiliseringen av fältförbanden försenas och risk uppkomma
för skador på grund av luftanfall under detta särdeles ömtåliga skede.

För att undanröja dessa olägenheter har arméförvaltningen framlagt ett
förslag som bygger på en efterhandsvärdering av rekvirerade motorfordon
och hästar. Genom att mottagningsförrättningarna enligt förslaget bli mindre
personalkrävande kunna avlämningsplatserna utökas till antalet och utspridas.
Samtidigt förenklas proceduren å avlämningsplatserna, varigenom ytterligare
tidsbesparing ernås.

Ur mobiliseringsteknisk synpunkt innebär arméförvaltningens förslag
uppenbara och betydelsefulla framsteg i förhållande till vad som nu gäller.

Beträffande härefter de enskilda sakägarnas och kronans intresse av eu i
möjligaste män betryggande värdering är det uppenbart att ett ur fredsmässigt
betraktelsesätt fullt tillfredsställande system icke kan tillämpas under
ifrågavarande förhållanden.

Det nuvarande förfarandet erbjuder väl teoretiskt sett det företrädet att
värderingsnämnderna själva ha tillfälle att besiktiga de rekvirerade motorfordonen
och hästarna. Emellertid måste befaras att dessa besiktningar ofta
måste äga rum under mörker eller dålig väderlek eller under andra försvårande
yttre förhållanden, varför besiktningarna ej sällan bli av mindre värde.

Arméförvaltningens förslag innebär att värderingen sker i efterhand, var -

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

vid värderingsnämnden kan sammanträda på en undandragen plats och handlägga
ifrågakommande ärenden utan trycket av den brådska som måste råda
å avlämningsplatserna. Inför nämnden kunna sakägarna, om förhållandena
det medgiva, få tillfälle att föra sin talan och förebringa bevisning. Genom
de redan tillämpade systemen med förbesiktningar av motorfordon och värdeklassningar
av hästar samt genom införandet av eu allmän riktprislista erhålles
ytterligare ett förhållandevis gott underlag för nämndernas värdering.

Med hänsyn till det anförda synes arméförvaltningens förslag även ur nu
ifrågavarande synpunkt äga företräde framför gällande ordning.»

Utskottet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det i propositionen
föreslagna systemet vid rekvisition av motorfordon och hästar m. m. för
krigsmaktens behov ur mobiliseringsteknisk synpunkt innebär ett betydelsefullt
framsteg i förhållande till vad som nu gäller.

Yad beträffar de enskilda sakägarnas och kronans intresse av en betryggande
värdering får det visserligen betecknas som en olägenhet, att värderingsnämnderna
icke få tillfälle att själva besiktiga de rekvirerade förnödenheterna.
Emellertid bör beaktas, att det nuvarande systemet, enligt vilket
köpeskillingen skall bestämmas å avlämningsplatsen, torde vara ägnat att
göra såväl besiktningen som värderingen tämligen summarisk, medan värderingsnämnderna
enligt det föreslagna systemet kunna mera ingående pröva
varje ärende. För att en betryggande värdering skall kunna verkställas i
efterhand erfordras dock att värderingsnämnderna tillhandahållas ett tillfredsställande
underlag för prissättningen. Detta torde, såsom i propositionen
framhållits, kunna ernås genom de redan tillämpade systemen med förbesiktningar
av motorfordon och v ä rd eklass ni nga r av hästar — vilka förrättningar
givetvis böra ske på ett för berörda parter betryggande sätt -— samt
genom införandet av en allmän riktprislista. — Enär det föreslagna systemet
förutsätter, att det å avlämningsplatserna skall utrönas i vad mån de vid förbesiktningarna
respektive v ä rd eklass n i nga rna gjorda iakttagelserna alltjämt äga
giltighet, torde behörig hänsyn komma att tagas även till efter förbesiktningen
eller värdeklassningen inträffade förändringar i förnödenhetens värde.

Utskottet finner med hänsyn till vad sålunda anförts de föreslagna grunderna
även ur nu ifrågavarande synpunkt kunna godtagas.

Vid nu angivna ställningstagande kan utskottet ej tillstyrka bifall till
motionerna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag å motionerna I: 357 och IT: 476 måtte
bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 30 mars 1951.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Andra lagutskottets utlåtande nr 19.

i

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman’1'', Forslund, Sten, Sunne, Nils Elowsson,
fru Svenson och herr Bengtson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, fruarna
Nordgren*, Sandström, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, Carlsson i Bakeröd
och Odhe.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.