Nr 8—9.
Bankoutskottets utlåtande nr S.
1
Nr S.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa riksdagsvaktmästares
pensions förhållanden.
I eu inom första kammaren under nr 280 väckt motion, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Holmbäck »alt
riksdagen ville besluta att de vaktmästare, som äro födda 1888 eller tidigare
och tjänstgöra hos riksdagen, skola för den tid riksdagen icke är samlad få
åtnjuta dem tillkommande pensioner, oavsett att de samma år erhållit avlöning
från riksdagen för den tid riksdagen pågått».
Til! stöd för motionen anföres följande:
Genom beslut vid 1947 års riksdag ordnades anställnings- och pensionsförhållandena
för de vaktmästare, som äro anställda vid riksdagen. Vaktmästarna
fingo årslön, mot skyldighet att under den tid riksdagen icke är
samlad tjänstgöra hos andra myndigheter, samt pension men förklarades
samtidigt skyldiga att avgå vid 63 års ålder. De vaktmästare, som voro födda
1888 eller tidigare, undantogos emellertid från beslutet. De få tjänstgöra upp
till 70 års ålder men åtnjuta lön blott för den tid de tjänstgöra hos riksdagen.
Rätt till tjänstepension erhöllo de genom beslut vid 1948 års riksdag.
För närvarande tjänstgöra i riksdagen tre vaktmästare, som tillhöra nu
angivna kategori. De pensioner, till vilka de kunna bli berättigade, synas
låga — för en av de tre vaktmästarna beräknades den av de utredningsmän,
vilkas utlåtande ligger till grund för 1948 års riksdagsbeslut, till 1 884
kronor per år för den tid vaktmästaren är mellan 63 och 67 år, och för
den följande tiden till 1 512 kronor per år — men beloppen äro uträknade
efter samma grunder som för de yngre vaktmästarna och föranleda ingen
erinran. Pensionerna utbetalas för närvarande icke förrän vederbörande
avgått ur riksdagens tjänst. För tid, då riksdagen icke är samlad, uppbära
ifrågavarande äldre vaktmästare alltså varken lön eller pension från riksdagen.
Denna regel synes åter vara hård. Den bakomliggande tanken är
uppenbarligen, att en arbetsför person har möjlighet att genom arbete i
öppna marknaden försörja sig och sin familj under de månader riksdagen
icke arbetar. För en person över 63 års ålder erbjuder det emellertid ofta
svårigheter att få lämpligt arbete. Det synes vara billigt, att de vaktmästare,
varom är fråga, finge för den tid riksdagen icke är samlad åtnjuta motsvarande
del av pensionen.
Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksgäldskontorct,
vilka i skrivelse den 22 februari 1951 anfört följande:
Motionen berör allenast tre riksdagsvaktmästare, nämligen L. Jönsson,
G. Bergman och H. Malmgren, vilka äro de enda i tjänst kvarstående av den
kategori av ursprungligen 12 s. k. »äldre vaktmästare» med födelseår 1888
eller tidigare, som vid omläggningen från och med år 1948 av riksdagsvaktmästarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden undantogos från helårsanställning
med inplacering i viss lönegrad. Dessa äldre vaktmästare anställas
särskilt för varje riksdag och åtnjuta som kompensation för den kortare
tjänstgöringen en högre månadslön än de helårsanställda vaktmästarna. De
1 Bihang till riksdagens protokoll 195t. S samt. .Yr S—9.
o
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
äga dessutom enligt tillämpad praxis rätt att under förutsättning av full
tjänstduglighet kvarstå i tjänst till 70 års ålder. För att närmare belysa de
med motionen avsedda vaktmästarnas nuvarande och föreslagna avlöningsförhållanden
i jämförelse med en helårsanställd riksdagsvaktmästares i högsta
löneklassen (10: 13) lämnas här nedan några löneuppgifter, där det rörliga
tillägget beräknats till 20 %.
Ber. män.- |
Tjänst- |
Skulle enl. motionärens förslag |
|||||
Män.- lön |
pension |
gjorde |
under år |
1950 ba uppburit i |
|||
i rdgen |
vid 63—67 |
1950 i |
|||||
års ålder |
rdgen ca |
lön |
pension |
summa |
|||
Jönsson, f. 1885 ...... |
682 |
221 |
7 m. |
4 774 |
1105 |
5 879 |
|
Bergman, |
f. 1886...... |
>720 |
241 |
8 m. |
5 760 |
964 |
6 724 |
Malmgren |
f. 1888 .... |
682 |
188 |
7 m. |
4 774 |
940 |
5 714 |
Vaktm. i |
10:13 ...... |
608 |
— |
12 m. |
7 296 |
- |
7 296 |
Såvitt bekant ha dessa äldre vaktmästare hittills i stort sett lyckats skaffa
sig lämpligt fyllnadsarbete mellan riksdagssessionerna. Även om möjligheterna
härtill nu kunna bli mer begränsade i mån av. tilltagande ålder, torde
— med hänsyn till rådande brist på arbetskraft — lämpligt arbete ändock
kunna förväntas stå till buds för de ifrågavarande vaktmästarna även under
de få år som återstå, innan de uppnå 70 års ålder, då de måste avgå med
pension. Riksdagens ekonomibyrå torde härvid, om så påkallas, komma att
lämna sin medverkan i den utsträckning, som kan visa sig möjlig.
Fullmäktige finna sålunda motionärens förslag, som skulle medföra en
faktisk lönereglering för de tre namngivna vaktmästarna, knappast sakligt
grundat och det bör enligt fullmäktiges mening så mycket mindre komma
i fråga att nu införa särskilda löneregler för dessa tre vaktmästare som
systemet med icke helårsanställda riksdagsvaktmästare står inför sin snara
avveckling. Härtill kommer, att motionärens förslag icke torde vara möjligt
att genomföra rent lönetekniskt. Förslaget innebär nämligen, att pension
skulle utgå endast under en del av året, en anordning som icke står i överensstämmelse
med gällande pensionsförfattningar. En tänkbar anordning är
däremot att bevilja vederbörande vaktmästare avsked med pension och därefter
medge dem återanställning under riksdagssessionerna såsom extra vaktmästare
med viss fyllnadslön. Fullmäktige ha emellertid i ett tidigare fall
avböjt en framställning härom från en med pension avgången »äldre» vaktmästare
och ha ej nu funnit skäl frångå denna ståndpunkt.
Under åberopande av det anförda avstyrka fullmäktige bifall till motionen.
Utskottet. Enligt 1947 års riksdags beslut fingo de hos riksdagen anställda
vaktmästarna årslön mot skyldighet att, under den tid riksdagen
icke är samlad, tjänstgöra hos andra myndigheter, samt pension, varjämte
de förklarades skyldiga att avgå vid 63 års ålder. Från detta beslut undantogos
emellertid de vaktmästare, som voro födda 1888 eller tidigare, s. k.
»äldre» vaktmästare. Vaktmästare tillhörande denna kategori få tjänstgöra
upp till 70 års ålder men åtnjuta lön blott för den tid de tjänstgöra
i riksdagen. Genom beslut av 1948 års riksdag ha de erhållit rätt till tjänste
-
1 Uppbär som biträdande post- och klubbvaktmästare ett lönetillägg.
Bankoutskottets utlåtande nr S.
3
pension vid avgång ur riksdagens tjänst. Under tid, då riksdagen icke är
samlad, uppbära dessa vaktmästare sålunda varken lön eller pension från
riksdagen.
Den gällande ordningen beträffande de äldre vaktmästarnas anställningsförhållanden
i riksdagen innebär, att de skola under den tid de icke
tjänstgöra i riksdagen förtjäna sitt uppehälle genom arbete utanför riksdagen.
Såsom framhålles i den föreliggande motionen, kan det dock erbjuda
svårigheter för dessa personer att erhålla lämpligt arbete. Av fullmäktiges
i riksgäldskontoret över motionen avgivna utlåtande framgår
emellertid, att de såvitt bekant hittills i stort sett lyckats skaffa sig lämpligt
fyllnadsarbete mellan riksdagarna. Det torde likväl stå klart, att möjligheterna
härtill kunna bliva mera begränsade i mån av tilltagande ålder.
En, förutsättning för tillämpningen av den hittillsvarande anordningen
anser utskottet böra vara, att det verkligen visar sig möjligt för ifrågavarande
riksdagsvaktmästare att vinna sysselsättning under den tid de icke
tjänstgöra hos riksdagen. Det förhållandet att dessa vaktmästare kunna
komma att under tid riksdagen icke är samlad stå utan arbetsinkomst för
sitt uppehälle måste enligt utskottets mening anses otillfredsställande. Utskottet
förutsätter, att riksdagens ekonomibyrå lämnar all den medverkan,
som är möjlig, för att de skola kunna erhålla lämpligt arbete mellan riksdagarna.
Om emellertid sådant arbete icke skulle stå att få, torde enligt
utskottets mening frågan om anställningsförhållandena för dessa vaktmästare
få närmare prövas.
I den föreliggande motionen har föreslagits, att ifrågavarande vaktmästare
skulle för den tid riksdagen icke är samlad få åtnjuta dem tillkommande
pensioner, oavsett om de samma år erhållit avlöning från riksdagen
för den tid riksdagen pågått. Motionen har avstyrkts av fullmäktige i
riksgäldskontoret. I anslutning till vad fullmäktige anfört vill utskottet
framhålla, att det icke synes lämpligt, att dessa vaktmästare vid ett bibehållande
av nuvarande avlöningsförmåner tillerkännas pension eller däremot
svarande belopp under tid, då riksdagen icke är samlad. Utskottet
avstyrker därför bifall till det i motionen framställda yrkandet.
Utskottet förutsätter, att fullmäktige i riksgäldskontoret ha sin uppmärksamhet
riktad på här föreliggande spörsmål och till närmare övervägande
upptaga frågan om vilka åtgärder som kunna vara lämpliga att vidtaga,
därest det visar sig, att sysselsättning utanför riksdagen icke kan beredas
ifrågavarande vaktmästare. En möjlighet, som enligt utskottets mening härvid
kan förtjäna att övervägas, är att bevilja vederbörande avsked med
pension och därefter medgiva vederbörande återanställning under riksdagstiden
såsom extra vaktmästare med viss fyllnadslön efter fullmäktiges bestämmande.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 8.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionen I: 280 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 10 april 1951.
På bankoutskottets vägnar:
F. SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Näsgård, Johannesson, Boo,
Domö och Söderquist*;
från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson
i Norrby, Sköldin, Gavelin, Rosén och Nyberg.
* Ej närvarande vid justeringen. *