Bankontskottets utlåtande nr 32.

1

Nr 32.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1951/52 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. in. jämte i ämnet väckt motion.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1951/52 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. jämte i
ämnet väckt motion (fjortonde huvudtiteln).

Chefen för finansdepartementet har anfört, att riksgäldskontoret med
skrivelse den 24 november 1950 överlämnat beräkningar rörande de anslag
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in., som böra upptagas i
riksstaten för budgetåret 1951/52. Jämte uppställning över anslagen har
överlämnats specifikation, innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas följande av skrivelsen.

Reservationsanslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har uppförts
med samma belopp som för närmast föregående budgetår eller 20 000
kronor. På framställning av styrelsen för riksdagens interparlamentariska
grupp har anslaget till kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
höjts från 32 000 kronor till 38 500 kronor, varjämte ett särskilt anslag för
nordiska interparlamentariska delegerademötet, som beräknas hållas i
Stockholm under sommaren 1951, uppförts med 35 000 kronor.

Då allmänt kyrkomöte torde komma att sammankallas till hösten 1951
har anslaget till allmänt kyrkomöte upptagits med det belopp — 200 000
kronor — vartill utgifterna för mötet kunna beräknas uppgå. Detta innebär
en ökning med 60 000 kronor i förhållande till det för budgetåret 1948/
49 uppförda anslaget, sammanhängande med att antalet ledamöter i kyrkomötet
ökats från 60 till 100.

Avlönings- och pensionsanslagen till riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,
riksdagsbiblioteket och till justitie- och militieombudsmännen samt
deras expeditioner ävensom till riksdagens revisorer ha beräknats efter nu
utgående löner och pensioner, varvid rörligt tillägg beräknats efter 12 %.
Avlöningsanslaget till icke-ordinarie personal under militieombudsmännen
och hans expedition har på framställning av militieombudsmännen höjts
med 10 000 kronor.

I specifikationen till riksstalsanslagen har under respektive omkostnadsanslag
uppförts en särskild post för sjukvård in. m. Kostnaderna härför ha
tidigare förts under posten övriga utgifter. Det under riksdagens ekonomibyrås
omkostnadsanslag uppförda anslaget till reparationer och underhåll
av riksdagens hus har höjts med 200 000 kronor, utgörande beräknade kost 1

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 sand. Nr 32.

2

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

nader för ombyggnad av värme- och ventilationsanläggningen i riksdagshuset
samt omläggning av riksdagshusets tak. Omkostnadsanslagen under
riksdagsbiblioteket och riksdagens revisorer och deras kansli ha höjts med
5 000 resp. 4 000 kronor delvis beroende på att vissa utgifter för telefoner
m. m., som hittills bestritts av expensanslaget under riksdagen, fr. o. m. den
1 juli 1951 ansetts böra belasta anslagen under vederbörande verk. Närmare
motivering för ökningen i övrigt av riksdagsbibliotekets omkostnadsanslag
ävensom en ökning av reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning
med 10 000 kronor till 60 000 kronor skall av biblioteksstyrelsen lämnas i
särskild framställning till riksdagens bankoutskott. Efter "samråd med justitie-
och militieombudsmansexpeditionerna ha deras omkostnadsanslag
höjts med vardera 1 900 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är upptaget ett anslag å 490 000
kronor till folkrörelsernas sparkampanj. Något motsvarande anslag har
icke upptagits i förevarande förslagsberäkning. Anslaget till vinstutlottning
i samband med lönsparande har uppförts med oförändrat belopp eller
150 000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört:

Beträffande anslaget till allmänt kyrkomöte får jag anföra följande. Enligt
14 § förordningen den 22 april 1949 (nr 174) angående allmänt kyrkomöte
äger varje kyrkomöte inom sig utse en utredningsnämnd om sju ledamöter,
med uppgift att till nästföljande kyrkomöte bereda samt avgiva
yttranden och förslag i ärenden, som mötet i anledning av vid mötet väckta
motioner överlämnat till nämnden. Enligt 18 § förordningen skola arvoden
till nämndens ledamöter samt övriga kostnader för nämnden gäldas av allmänna
medel. I den proposition (nr 13/1949), som låg till grund för det
av riksdagen antagna förslaget till kvrkomötesförordning, förklarade sig
föredragande departementschefen icke ha något att erinra mot kyrkomötessakkunnigas
förslag i fråga om normer för ersättning åt nämndens ledamöter,
innebärande att denna ersättning borde utgå enligt kommittékungörelsen.
Detta uttalande lämnades av riksdagen utan erinran (skr. nr 68/
1949). Inom ecklesiastikdepartementet ha därefter beretts frågorna om instruktion
för nämnden och om närmare bestämmelser angående kostnaderna
för nämndens verksamhet. Statskontoret och riksgäldsfullmäktige,
som därvid avgivit yttranden i den senare frågan, ha förklarat sig anse att
samtliga utgifter för nämndens verksamhet böra belasta den huvudtitel och
det anslag, varom här är fråga. Remissmyndigheterna ha vidare anfört, att
Ivungl. Maj :t borde för varje särskilt fall fastställa arvode åt den sekreterare,
som enligt ett av 1948 års kyrkomöte avgivet förslag till instruktion
för nämnden denna borde äga att vid behov anställa. Statskontoret har därjämte
med avseende å storleken av den ledamöterna enligt kommittékungörelsen
tillkommande ersättningen uttalat, att reseersättning skäligen borde
utgå enligt rese- och traktamentsklass I A; enligt kommittékungörelsen
beräknas sådan ersättning normalt enligt klass II B. Kostnaden för ersättning
åt nämndens ledamöter och arvode åt dess sekreterare torde emellertid
kunna rymmas inom det av riksgäldskontoret beräknade anslaget.

Anslaget till ersättning till statens allmänna fastighetsfond: byggnads -

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

3

styrelsens delfond torde i enlighet med vad som anförts vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor böra beräknas till 117 000 kronor.

Utskottet. Med skrivelse den 23 april 1951 har riksgäldskontoret inkommit
till utskottet med förnyad beräkning av anslagsbehovet beträffande
vissa under fjortonde huvudtiteln upptagna anslag, innebärande vissa höjningar
av de av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen.
Utskottet redogör i det följande under vederbörande anslag närmare
för rikgäldskontorets förnyade anslagsberäkningar.

I bilaga 2 till årets statsverksproposition (Utgifter å driftbudgeten, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor) har anförts, att en generell beskärning
av avlöningsanslagen med ca 3 procent i förhållande till budgetåret
1950/51 ansetts böra genomföras i fråga om vissa myndigheter och institutioner
med hänsyn till nödvändigheten att hålla statsutgifterna nere. Den
närmare tillämpningen för de olika verken av denna regel har framgått av
vad som av Kungl. Maj :t föreslagits under de olika huvudtitlarna. Riksdagen
har icke funnit anledning framställa någon erinran mot vad i statsverkspropositionen
uttalats i berörda hänseende.

Enligt utskottets mening bör beträffande vissa av de under fjortonde
huvudtiteln upptagna avlöningsanslagen en motsvarande beskärning äga
rum, som tillämpas beträffande statliga verk under 2—12 huvudtitlarna.
Beskärningen torde få läggas på anslagsposterna till avlöningar till ickeordinarie
personal. Ifrågavarande anslagsposter äro emellertid icke av riksdagen
maximerade utan betecknade såsom förslagsvis. Utskottet förutsätter,
att de verk, vilkas avlöningsanslag reduceras, vidtaga erforderliga åtgärder
för att hålla avlöningskostnaderna inom ramen för de beskurna
anslagen. Det torde få ankomma på vederbörande verk att taga ställning
till det sätt, varigenom den förutsatta besparingen skall åstadkommas. Den
närmare tillämpningen av vad utskottet nu anfört framgår av vad utskottet
i det följande under vederbörliga anslagspunkter föreslår.

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 3 185 000
kronor.

I proposition nr 132 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit
viss höjning av arvodena till riksdagens ledamöter. Med beaktande
härav har riksgäldskontoret i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 4 305 000 kronor, innebärande en höjning med 1 120 000
kronor.

Riksdagen har .sedermera på hemställan av konstitutionsutskottet (uti.
nr 24) godkänt eu höjning av arvodena i huvudsaklig överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag.

Med hänvisning till vad riksdagen sålunda beslutat hemställer utskottet,

4

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag
av 4 305 000 kronor.

2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Reseersättningar till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 bär Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen: Avlöningar
till personal anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Riksgäldskontoret bar i sin förnyade anslagsberäkning, med beaktande
av höjningen av rörligt tillägg, angivit anslagsbehovet till 850 000 kronor.
Med biträdande av riksgäldskontorets beräkning hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Avlöningar till personal anvisa ett förslagsanslag av 850 000
kronor.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts under punkten 4 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Kostnader för riksdagstrycket anvisa ett förslagsanslag av
950 000 kronor.

5:o) Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer. Under punkten 5
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Utgivande av särskilda publikationer anvisa ett förslagsanslag av
14 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 26 april 1951 ha fullmäktige i riksgäldskontoret
anfört följande beträffande anslag för tryckning av tioårsregister
till riksdagens protokoll 1941—1950:

Med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 52 uppdrog
1946 års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta i överensstämmelse
med det för 1931—1940 års riksdagar upprättade registerverket utarbeta
och till trycket befordra ett fullständigt person- och sakregister till
riksdagens protokoll med bihang för åren 1941—1950. Tillika anvisades medel
för utbetalning av redaktörsarvode, inberäknat gottgörelse för korrekturläsning
i samband med verkets tryckning, varemot medel för återstående
utgifter för verket, preliminärt beräknade till ca 72 000 kronor, förutsattes
skola på framställning av fullmäktige framdeles anvisas.

Fullständigt manuskript har numera utarbetats till ifrågavarande tioårsregister
och föreligger färdigt för tryckning. Med anledning härav ha full -

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

5

mäktige från flera tryckerier i Stockholm och landsorten infordrat anbud å
tryckningen av tioårsregistret, varvid i besparingssyfte föreslagits vissa förenklingar
och ett bättre utnyttjande av utrymme, varigenom omfånget beräknats
minska med ca 20 %. Vidare ha fullmäktige ansett att upplagan av
tioårsregistret skulle utan olägenhet kunna begränsas till 350 ex. mot tidigare
500 ex. respektive, i preliminär beräkning till 1946 års riksdag, 400 ex.
Av dessa 350 ex., vilka fullmäktige anse vara till fyllest, skulle 50 ex. bindas
med skinnrygg, 225 ex. med klotrygg, medan 75 ex. endast skulle falsas och
upptagas såsom reservupplaga.

Anbud å tryckning av tioårsregistret har allenast inkommit från ett tryckeri,
nämligen Centraltryckeriet i Stockholm, som tidigare utfört motsvarande
tryckningsarbete. Trots de föreslagna besparingsåtgärderna löd tryckeriets
anbud, som avsåg sättning med samma stilsort som tidigare (korpus),
på ca 142 000 kronor för enbart sättning och tryckning. För att nedbringa
denna kostnad anmodades tryckeriet att inkomma med nytt anbud
å sättning med petitstil och att därvid sänka sitt pris till lägsta möjliga.

Enligt tryckeriets i anledning härav avgivna nya anbud beräknades kostnaderna
för tryckning in. in. av tioårsregistret bliva följande:

sättning med petit och tryckning i 350 ex.

av 13 st. 8-sid. ark å kr 690: — 8 970:— (personreg.)

> 128 » » » » 775: — 99 200:— (sakreg.) 108 170: —

bindning i 275 ex.............. 2 900: —

falsning i 75 ».............. 210:— 3110: —

uppskattad korrigeringskostnad................... 7 500: —

118 780: —

1 500 kg. lumppapper å 5:75 per kg.............. 8 625: —

Kronor 127 405: —

Leveranstid har beräknats till ett år.

Såsom framgår av ovanstående ha kostnaderna avsevärt stegrats, sedan
den preliminära kostnadsberäkningen verkställdes år 1946, trots de förenklingar,
som av fullmäktige föreslagits beträffande tryckningen. Vad beträffar
frågan om ändring av stilsort från korpus till petit ha fullmäktige, som
tagit del av vissa provtryck ur tioårsregistret med petitstil, funnit sig icke
kunna förorda denna stilsort, vilken enligt fullmäktiges mening skulle göra
registerverket svårläst. Fullmäktige föreslå alltså, att förevarande tioårsregister
i likhet med de tidigare registren sättes med korpus. Genom förhandlingar
med tryckeriet har emellertid den fördyring, som härigenom
skulle uppstå, i jämförelse med bolagets första anbud å 142 000 kronor,
kunnat nedbringas med 6 500 kronor. För enbart sättning och tryckning av
tioårsregistret skulle .sålunda erfordras ett belopp av (142 000—-6 500=)
135 500 kronor, vartill komma kostnaderna för bindning och falsning, korrigeringar
samt papper enligt ovanintagna kostnadsberäkning, sammanlagt
alltså (135 500 + 3 110 + 7 500 + 8 625 =) 154 735 kronor. Fullmäktige
torde bemyndigas, att av det å huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
uppförda förslagsanslaget till Utgivande av särskilda publikationer taga i
anspråk ett belopp av förslagsvis 155 000 kronor för tryckningen av ifrågavarande
registerarbete.

Under åberopande av det anförda få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att av förslagsanslaget till
Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer för budgetåret 1951/52

6

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 155 000 kronor till tryckning av person-
och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1941—
1950.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
under förevarande anslag till 177 000 kronor. Riksgäldskontoret har
härvid dels upptagit nyssnämnda belopp om 155 000 kronor för tryckning
av tioårsregistret till riksdagens protokoll 1941—1950, dels beräknat medel
för arvode å 5 000 kronor, dels ock uppräknat beloppet under delposten
Uppslagsboken »1951 års riksdag» med 3 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad fullmäktige
anfört och hemställt angående tryckning av tioårsregister till riksdagens
protokoll 1941—1950 och som i övrigt ej haft något att erinra mot riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Utgivande av särskilda publikationer anvisa ett förslagsanslag
av 177 000 kronor.

6:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Under punkten 6
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

Utskottet får erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse den
18 januari 1951 framlagt förslag angående fortsatt utgivande av otryckta
ståndsprotokoll. Fullmäktiges förslag, som i särskilt utlåtande (nr 30)
denna dag tillstyrkes av utskottet, föranleder ingen anslagshöjning för nästa
budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 6 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

7:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.
Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1951/52 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 38 500 kronor.

Med skrivelse till utskottet den 1 mars 1951 har riksgäldskontoret enligt
beslut av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnat en till riksgäldsdirektören
ställd, den 20 februari 1951 dagtecknad skrivelse från sekreteraren i
riksdagens interparlamentariska grupp, vari anföres följande:

I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslås, att riksdagens interparlamentariska
grupp för nästa budgetår erhåller ett förslaganslag å 38 500
kronor.

Kostnaderna för årets interparlamentariska konferens ha i gruppens till
grund för propositionen liggande framställning i ämnet beräknats till 13 000
kronor. Styrelsen har härom anfört följande.

»I likhet med vad som varit fallet under de närmast föregående åren

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

i

kommer en allmän interparlamentarisk konferens att hållas under loppet
av nästa budgetår. Plats för konferensen har emellertid ännu ej bestämts.
Styrelsen nödgas därför göra en schablonmässig beräkning av kostnaderna
för gruppens representation vid nästa konferens till samma belopp som utgifterna
för gruppens representation vid årets allmänna interparlamentariska
konferens i Dublin eller till cirka 13 000 kronor. Skulle nästa konferens
komma att hållas i något annat än ett västeuropeiskt land, kan denna
kostnadsram emellertid självfallet ej hållas.»

Efter ett nyligen hållet interparlamentariskt exekutivmöte måste man
utgå ifrån att årets konferens kommer att hållas i Istanbul i september
månad. Exekutivkommitténs beslut härom skall dock bekräftas av Unionens
råd, något som kan väntas ske vid dess nästa möte strax efter påsk.

Gruppen bör vid förevarande konferens vara företrädd av sina två presidiemedlemmar
samt minst sex fritt valda delegater — tre socialdemokrater
och tre borgerliga —• vartill kommer sekreterare, alltså tillhopa nio personer.
Resekostnaderna per flyg för sträckan Stockholm—Istanbul och åter
äro för närvarande 2 050 kronor per person vid köp av tur- och returbiljett.
Lägges härtill en traktamentsersättning å 450 kronor per delegat, bli de
sammanlagda kostnaderna för var och en av dessa 2 500 kronor och för
samtliga nio 22 500 kronor.

Kostnaderna för deltagande i konferensen i Istanbul skulle alltså med
9 500 kronor komma att överstiga de beräknade kostnaderna för deltagande
i en motsvarande konferens i något västeuropeiskt land. Emellertid synes
det ej uteslutet, att gruppen våren 1952 — för en gångs skull — skulle
kunna minska sin representation vid de sedvanliga interparlamentariska
råds- och kommissionssammanträdena i Frankrike på sådant sätt, att en
besparing på 2 500 kronor därigenom kunde göras. I så fall skulle gruppens
totala omkostnader nästa budgetår komma att med 7 000 kronor överstiga
de tidigare beräknade, vilka legat till grund för förevarande anslagspost i
statsverkspropositionen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot en böjning av förevarande
anslag med 7 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag på i förenämnda
skrivelse anförda skäl, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa
ett förslagsanslag av 45 500 kronor.

8 ro) Riksdagen: Kostnader för nordiska interparlamentariska delegerademötet
i Stockholm år 1951 m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under
punkterna 8—9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för nordiska inlerparlamentariska
delegerademötet i Stockholm ur 1951 ett förslagsanslag
av 35 000 kronor;

b) till Riksdagen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 315 000 kronor.

9:o) Allmänt kyrkomöte. Under punkten 10 har Kungl. Maj it föreslagit
riksdagen alt för budgetåret 1951/52 till Allmänt kyrkomöte anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

8

Bankoutskotlets utlåtande nr 32.

I likalydande motionerna 1:458 och 11:515 angående ersättning åt ledamot
av allmänt kyrkomöte har i anslutning till den i Kungl. Maj :ts proposition
nr 132 föreslagna höjningen av årsarvodet till riksdagens ledamöter
hemställts om viss justering av till ledamot av allmänt kyrkomöte utgående
ersättning. Utskottet har i sitt denna dag över motionerna avgivna utlåtande
nr 31 tillstyrkt bifall till motionerna. Riksgäldskontoret har beräknat
den anslagshöjning som föranledes av bifall till utskottets förslag om
arvodeshöjning till 40 000 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas med ett
belopp av 240 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till vad föredragande departementschefen anfört
beträffande ifrågavarande anslag vill utskottet uttala, att kostnaderna för
den utredningsnämnd, som varje kyrkomöte äger att inom sig utse, böra
bestridas från förevarande anslag.

Vidkommande den av riksgäldskontoret verkställda förnyade anslagsberäkningen
finner utskottet icke anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Allmänt
kyrkomöte anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

10 :o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 11 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 1 207 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 1 410 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till — förutom höjningen
av rörligt tillägg — den i Kungl. Maj:ts proposition nr 114 till
årets riksdag föreslagna lönerevisionen för vissa chefstjänstemän. Under
förutsättning av riksdagens bifall till propositionen har för riksdagens verk
motsvarande lönerevision föreslagits av delegerade för riksdagens verk.
Kungl. Maj :ts proposition har sedermera bifallits av riksdagen. Bankoutskottet
har därefter i sitt utlåtande nr 19 tillstyrkt bifall till delegerades
förslag.

Utskottet. Den av riksgäldskontoret verkställda förnyade anslagsberäkningen
föranleder i och för sig ingen erinran från utskottets sida. I anslutning
till vad utskottet inledningsvis anfört i förevarande utlåtande bör en
reduktion med 3 procent äga rum beträffande ifrågavarande avlöningsanslag
exklusive rörligt tillägg. På grund härav bör anslaget nedräknas
med 33 000 kronor till 1 377 000 kronor. Minskningen bör i sin helhet falla
på delposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksgäldskontoret:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 377 000
kronor.

II :o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 12—13 framställda förslag
hemställer utskottet,

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

9

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
in. m. ett förslagsanslag av 740 000 kronor.

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 190 000 kronor.

12:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 14 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kronor. I sin
förnyade anslagsberäkning har riksgäldskontoret —- med hänsyn till höjningen
av rörligt tillägg och till lönerevisionen för chefstjänstemän — angivit
anslagsbehovet till 500 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till vad utskottet inledningsvis anfört bör avlöningsanslaget
till riksdagens ekonomibyrå beskäras med 3 procent motsvarande
ett belopp av 11 000 kronor. Anslagsminskningen bör falla på delposten
Avlöningar till icke-ordinarie personal. Då den förnyade anslagsberäkningen
i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagens
ekonomibgrå: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av

489 000 kronor.

13:o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Under punkten 15 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagens
ekonomibyrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor i förhållande
till budgetåret 1950/51. Detta belopp hänför sig till delposten Reparationer
och underhåll av riksdagens hus och utgör beräknade kostnader
för ombyggnad av värme- och ventilationsanläggningen i riksdagshuset
samt omläggning av riksdagshusets tak.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagens
ekonomibgrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av
450 000 kronor.

14:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 16 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 143 000 kronor.

I sin förnyade anslagsberäkning har riksgäldskontoret angivit medelsbehovet
till 187 000 kronor. Härvid har riksgäldskontoret tagit hänsyn till
dels höjningen av rörligt tillägg och lönerevisionen för chefstjänstemän,
dels företagit eu uppräkning av delposten Avlöningar till icke-ordinarie
personal med 10 000 kronor till 70 000 kronor med hänsyn till nuvarande
anslagsbelastning.

10

Bankontskottets utlåtande nr 32.

Utskottet. I anslutning till vad utskottet inledningsvis anfört bör beträffande
avlöningsanslaget till riksdagsbiblioteket en reduktion med 3 procent
företagas motsvarande ett belopp av 4 000 kronor. Minskningen bör falla på
delposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Då riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning i övrigt ej givit utskottet
anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 183 000
kronor.

15:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader m. m. Under punkterna 17 och 18
har Kungl. Maj :t förslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag av 20 000
kronor;

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 23 februari 1951 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
anfört följande:

Beträffande riksgäldskontorets framställning till statsrådet och chefen
för kungl. finansdepartementet med förslagsvis uppgjorda beräkningar över

sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter under tiden 1 juli 1951_

30 juni 1952, som böra upptagas i riksstaten för sagda budgetperiod, anhöll
styrelsen för riksdagsbiblioteket i skrivelse till riksgäldskontoret den
19 oktober 1950, alt riksgäldskontoret måtte under kostnader för riksdagsbiblioteket
utan att någon förändring för övrigt i staten föresloges,

1) beräkna förslagsanslaget till omkostnader, delposten expenser, nu
8 500 kronor, till 9 700 kronor, delposten publikationstryck, nu 4 900 kronor,
till 0 800 kronor samt delposten övriga utgifter, nu 1 600 kronor, till 2 500
kronor;

2) beräkna reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning, nu 50 000
kronor, till 60 000 kronor.

Närmare motivering för dessa äskanden skulle av styrelsen lämnas i särskild
framställning till bankoutskottet.

På grund härav får styrelsen härmed inför utskottet anföra följande.

Den äskade ökningen av omkostnadsanslagets alla delposter betingas
trämst av senare tidens prisstegringar, men i hög grad även av att nytillkomna
uppdrag och åtaganden medfört avsevärda nya kostnader. Så förtjänar
framhållas, att delposten expenser blivit otillräcklig bland annat genom
betydligt ökade städnings- och rengöringskostnader, genom högre priser
på och större åtgång av skrivmaterial, papper, blankett-tryck in. m.,
genom större frakt- och transportkostnader, nytillkomna bytesleveranser till
utlandet och vidgad distribution av bibliotekets publikationer m. m. Den för
nyinköp och underhåll av möbler, skrivmaskiner och inventarier beräknade
summan har likaledes befunnits för låg. Ökningen av delposten publikationstryck
är avhängig av höjda tryckningspriser och papperskostnader samt
framför allt av att publikationernas sidantal till följd av höjd accession väsentligt
utökats. Till denna ökning bidrager i icke ringa mån den litteratur,
som biblioteket förvärvar genom byte. Accessionen uppgick 1948 till 3 132,
1949 till 5 693 och 1950 till 7 449 ax-beten. Delposten övriga utgifter har även
visat sig behöva något höjas.

Bankoutskottels utlåtande nr 32.

11

Styrelsens hemställan om ökat anslag till bokinköp och bokbindning motiveras
i första hand av det förhållandet, att bibliotekets mera systematiska
förvärv av amerikansk, engelsk, fransk, tysk, nordisk, finskspråkig och rysk
juridisk litteratur, vilket påbörjades för ett par, tre år sedan, nu nått sådan
omfattning och drager sådan kostnad, att, därest icke ytterligare medel bliva
tillgängliga, en icke önskvärd nedskärning av anskaffningen antingen av
denna eller annan bibliotekets litteratur måste bliva ofrånkomlig. En annan
under åren 1947/51 tillkommen mycket dryg utgiftspost är inköpen och
bindningen av bibliotekets utländska tidningar (3 danska, 3 norska, 3 finska,
2 ryska, 2 tyska, 6 franska, 5 engelska, 2 amerikanska och 1 schweizisk).
Det för varje år stegrade bokpriset både på inhemsk och utländsk, i synnerhet
amerikansk och engelsk litteratur, samt den ökade bokproduktionen särskilt
inom de bokfack, som riksdagsbiblioteket i egenskap av enda större statsvetenskapliga
specialbibliotek i landet har att representera, nödvändiggör
dessutom högre anslag, om icke möjligheterna att i önskad omfattning förvärva
nvutkommande litteratur alltför mycket skola begränsas. Till sist bör
omnämnas, att de ständigt och kraftigt ökade bokbindningspriserna krävt
allt större anpart av anslaget.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den av styrelsen föreslagna
ökningen av bibliotekets omkostnadsanslag och av anslaget till bokinköp
och bokbindning, får, med tillstyrkan av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 20 000 kronor,

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

16:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 19 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 101 000 kronor.

I skrivelse till utskottet den 4 april 1951 har justitieombudsmannen hemställt
om viss förstärkning av anslaget och därvid anfört följande.

I statsverkspropositionen till årets riksdag har under fjortonde huvudtiteln,
Riksdagen och dess verk m. m., beträffande punkten 19. Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar, hemställts om anvisande för
hudgetåret 1951/52 av ett förslagsanslag av 101 000 kronor. Av detta anslag
avser ett belopp av 20 000 kronor avlöningar till ickc-ordinarie personal.

Med hänsyn till de avlöningsförbättringar, som beviljats statstjänstemän
i allmänhet från och med ingången av år 1951, torde det för angivna ändamål
äskade anslaget icke vara tillräckligt för tiden efter den 1 juli 1951.
Härtill kommer, att under samma tid härstädes torde komma att behandlas
flera ärenden av sådan storleksordning, att härför erfordras extra arbetskrafter,
för vilka avlöningsmedel icke beräknats. På grund härav får jag
vördsamt hemställa, att bankoutskottet vid avgivande av utlåtande över
ovannämnda proposition måtte föreslå en höjning av avlöningsanslaget till
iclte-ordinaric personal å justitieombudsmansexpeditionen med 10 000 kronor
och i följd därav till riksdagen hemställa, att till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett
förslagsanslag av 1 1 1 000 kronor.

12

Bankoutskottets utlåtande ni• 32.

Riksgäldskontoret hav i sill förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 130 000 kronor med hänsyn tagen dels till vad justitieombudsmannen
i förenämnda skrivelse anfört, dels till höjningen av rörligt tillägg
och lönerevisionen för chefstjänstemän.

Utskottet, som icke har nagot att erinra mot den av justitieombudsmannen
föreslagna ökningen av avlöningsanslaget och som ej heller i övrigt
haft anledning till erinran mot rilcsgäldskontorcts förnyade anslagsberäkning,
får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kronor.

17:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungi. Maj :ts under punkten 20 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.

18:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/
52 till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett
förslagsanslag av 114 000 kronor.

I sin förnyade anslagsberäkning har riksgäldskontoret — med hänsvn
till höjningen av rörligt tillägg och lönerevisionen för chefstjänstemän •—
angivit medelsbehovet till 135 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnvade
anslagsberäkning, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar anvisa ett
förslagsanslag av 135 000 kronor.

19.o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader m. m. Med
tillstyrkan av Kungl. Maj :ts under punkterna 22 och 23 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader
ett förslagsanslag av 16 000 kronor;

b) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden
till revisorerna ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

20:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till
Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

13

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning — med hänsyn
till höjningen av rörligt tillägg och lönerevisionen för chefstjänstemän —
angivit medelsbehovet till 118 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnyade
anslagsberäkning, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 118 000 kronor.

21 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 25 och 26 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 24 000 kronor;

b) till Pensioner åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.

22 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. m. m. Under punkterna 27
och 28 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52
anvisa

a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av
224 000 kronor;

b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare ett förslagsanslag
av 52 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning — med hänsyn
till höjningen av rörligt tillägg — angivit medelsbehovet beträffande det
förstnämnda anslaget till 282 000 kronor och beträffande det senare anslaget
till 64 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnyade
anslagsberäkningar, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag
av 282 000 kronor;

b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

23:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med tillstyrkan av Kungl. Maj :ts under punkten 29 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond anvisa ett förslagsanslag av 117 000 kronor.

14

Dankoutskottets utlåtande nr 32.

24:o) Vinstutlottning i samband med lönsparande. Under punkten 30 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1951/52 till Vinstutlottning
i samband med lönsparande anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.

I motionen II: 265, som hänvisats till utskottets förberedande handläggning,
har herr Edsfiröm hemställt, att riksdagen måtte avslå av Kungl. Maj :t
framställt äskande om anslag till vinstutlottning i samband med lönsparande.
Beträffande motiveringen för nämnda hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.

Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksgäldskontoret.
Fullmäktige ha avstyrkt motionen och till stöd härför anfört
följande:

Fullmäktige få till en början lämna några statistiska uppgifter om resultatet
hittills av lönsparandet. Denna sparrörelse, som började i september
1949, omfattade vid 1950 års utgång 27 661 lönsparare. Efter nämnda tidpunkt
har en ytterligare anslutning till lönsparandet ägt rum. Några exakta
uppgifter härom föreligga icke, men antalet lönsparare torde för närvarande
kunna uppskattas till omkring 35 000. Insättningarna på lönsparkonto (10 %
av spararens lön) uppgingo under tiden från starten till 1950 års utgångsammanlagt
till 5 101 392 kronor och uttagen under samma tid utgjorde
401 782 kronor. Innestående behållning å lönsparkontona belöpte sig den
31 december 1950 till 4 810 155 kronor (inkl. ränta). Det förhållandevis
stora uttagningsbcloppet sammanhänger delvis med att det s. k. Grängesbergssystemet
under år 1950 inordnats under lönsparandet.

På grundval av antalet lönsparare vid 1950 års utgång ha fullmäktige
med stöd av 1950 års riksdags beslut (propositionen nr 182; riksdagens
skrivelse nr 213) fastställt vinstplan för den första vinstutlottningen å lönsparandet,
vilken skall äga rum i början av mars innevarande år. Den totala
vinstsumman, beräknad efter 3 kronor för varje lönsparare, uppgår
till 83 000 kronor, fördelad på följande 1 078 vinster, nämligen 1 vinst å
10 000 kronor, 2 vinster ä 5 000 kronor, 5 vinster å 1 000 kronor, 10 vinster
å 500 kronor och 1 060 vinster å 50 kronor. Av det av riksdagen för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 150 000 kronor för vinstutlottning i
samband med lönsparandet kommer sålunda omkring hälften att insparas.

Vad härefter angår den ovannämnda motionen få fullmäktige framhålla
följande.

Riksdagens beslut att premiera lönsparandet genom att anslå ett belopp
av 150 000 kronor, att utlottas såsom vinster bland lönspararna, fattades
i maj 1950. Beträffande de skäl, som anfördes för denna åtgärd, tillåta sig
fullmäktige hänvisa till ovannämnda proposition och bankoutskottets däröver
avgivna uti. nr 11. Det betydelsefulla propagandamoment, som ligger i
riksdagens ifrågavarande beslut, kunde utnyttjas med full effekt först under
hösten 1950. Med hänsyn härtill medgåvo fullmäktige i oktober 1950
förlängning till och med januari 1951 av den tid, inom vilken de tre månatliga
insättningar på lönsparkonto skulle ha verkställts, som krävas såsom
sparminimum för lönspararens rätt att deltaga i den första vinstutlottningen.

I den ovannämnda propositionen nr 182 underströk departementschefen
vinstutlottningens karaktär av experiment. Med hänsyn till den relativt
korta tid, under vilken vinstutlottningen å lönsparande kunnat utnyttjas i
sparpropagandan, har det emellertid ännu icke varit möjligt att få några
fullt säkra hållpunkter för en bedömning av den nya sparformens värde för

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

15

framtiden och vinstutlottningarnas betydelse för denna. Härtill kommer,
att någon vinstutlottning, vilken kan förväntas komma att bidraga till lönsparandets
vidare utbredning, ännu icke ägt rum. Men även bortsett från
nu nämnda faktorer torde man knappast kunna inställa den vinstutlottning
i början av år 1952 som skall finansieras med det nu ifrågavarande anslaget.
Denna utlottning är ju avsedd att utgöra en premiering av lönsparandet
under innevarande år och propagandan för anslutning under detta år till
lönsparandet måste till stor del bygga på nästa års vinstutlottning. Skulle
det framdeles visa sig, att lönsparandet icke fått en omfattning, som motiverar
fortsatt anvisande av statsanslag till vinstutlottningar, kan anordningen
med sådana utlottningar ändock icke omedelbart indragas utan torde få
avvecklas under loppet av några år.

Utskottet. På av fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skäl finner
sig utskottet böra avstyrka bifall till den i motionen II: 265 gjorda hemställan.

Beträffande storleken av statsbidraget till vinstutlottning i samband med
lönsparande inneburo de vid vinstutlottningens tillkomst förordade grunderna,
att ett årligt belopp av en procent av det totala nysparandet på lönsparkonto
under kalenderåret närmast före det, varunder vinstutlottning
skulle ske, borde anslås för ändamålet. Nämnda relation mellan vinstutlottning
och nysparande ansågs utgöra en lämplig avvägning. Beträffande den
första vinstutlottningen i början av år 1951 ansågs det emellertid motiverat
att företaga vissa modifikationer i fråga om de föreslagna bestämmelserna
om statsbidrag och kvalifikation för deltagande. Såsom framgår av fullmäktiges
yttrande har så också skett vid den i början av mars innevarande år
verkställda vinstutlottningen. I enlighet med vad som förutsattes vid vinstutlottningens
tillkomst utgår utskottet från att vid kommande vinstutlottning
till grund för det totala vinstbeloppets beräknande lägges en procent
av det årliga nysparandet å lönsparkonto.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att en
samordning av livförsäkringssparandet och lönsparandet kan åstadkommas,
innebärande att livförsäkringspremier på ett eller annat sätt skulle få inräknas
i lönsparandet. Denna fråga berördes i Kungl. Maj:ts proposition
(nr 182) till 1950 års riksdag, dock utan att något förslag i ämnet för det
dåvarande ansågs böra framläggas. Utskottet vill med det anförda fästa
fullmäktiges i riksgäldskontoret uppmärksamhet på önskvärdheten av att
en dylik samordning kommer till stånd.

Åberopande det anförda får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag, hemställa,

att riksdagen må, med avslag å motionen II: 265, för
budgetåret 1951/52 till Vinstutlottning i samband med lönsparande
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

25:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m. Med tillstyrkande
till Kungl. Maj :ts under punkterna 31 och 32 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

16

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett förslagsanslag av 5 000 kronor,

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 1 600 kronor.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer,
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, att i riksstaten för budgetåret
1951/52 utgöra 12 796 100 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 807 000 kronor.
Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln, innefattande
förslag till stater, är såsom Bilaga fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 21 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Evverlöf, Sundvik, Näsgård och De
Geer;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Persson i Norrby,
Schmidt, Sköldin, Gavelin, Johanson i Kalmar och Edström.

Reservation

vid punkt 24 :o) av hen- Edström.

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

17

Bilaga.

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

för budgetåret 1951/52.

Kronor Kronor

Riksdagen.

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag.

Första kammaren, förslagsvis........................ 1 690 000

Andra kammaren, förslagsvis ....................... 2 615 000 1 4 305 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .......... 1 000 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag.

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.

vaktpersonal), förslagsvis .......................... 837 000

Utrikesnämnden, förslagsvis.......................... 3 000

Arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens protokoll
med bihang................................. 5 000

Övriga arvoden, förslagsvis........................... 5 000 850 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag.

Utgifter:

Tryckpapper, förslagsvis........................... 105 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis.................. 725 000

Häftnings- och bindningskostnader, förslagsvis...... 145 000

Kommittétryck, förslagsvis....................... 20 000

995 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Försäljning av riksdagstryck....................... 45 000 959 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag.

Uppslagsboken »1951 års riksdag», förslagsvis........... 15 000

Register över allmogens besvär 1600—1719............ 2 000

Person- och sakregister till riksdagens protokoll för åren

1941—1950 (arvode 5 000; tryckning m. m. 155 000)

förslagsvis ...................................... 160 000 477 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag.

Ridderskapet och adelns protokoll för 1760—1762 års riksdag (tredje

delen), prästeståndets protokoll för 1672, 1675 och 1678 års riksdagar,
borgarståndets protokoll för 1726—1727 års riksdag och
bondeståndets protokoll för 1740—1741 års riksdag........... 20 000

7. Kostnader för riksdagens inlerparlamenlariska grupp, förslagsanslag . . 45 500 1 2

1 Efter minskning med pensionsavdrag å sammanlagt 78 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 32.

18

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

Kronor

8. Kostnader för nordiska interparlamentariska delegerademötet

i Stockholm dr 1951, förslagsanslag.................

9. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis.......................... 30 000

Expenser, förslagsvis................................ 225 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis..................... 45 000

Övriga utgifter, förslagsvis........................... 15 000

Allmänt kyrkomöte.

10. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag.............

Riksgäldskontoret.

11. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,

förslagsvis........................................ 35 000

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 805 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 212 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis .......... 2 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 323 000

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige.

I denna post ingå:

arvoden å 4 000 kronor till en var av sju fullmäktige......... 28 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden............................................ 3 500

> tredje ledamoten av arbetsutskottet .................... 3 000

arvoden till suppleanter, förslagsvis........................... 500 35 000

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

I denna post ingå:

avlöning till riksgäldsdirektören .............................. 26 700

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......................... 4 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare, förslagsvis............ 2 400

nettolöner till övriga tjänstemän, förslagsvis................... 760 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis ................................ 10 700

felräkningspenningar, förslagsvis.............................. 1 200 805 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingå:

nettolöner, förslagsvis........................................ 197 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis................................. 10 000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................''....................... 5 000 212 000

Arvoden och särskilda ersättningar.

Under denna rubrik hava medel beräknats för följande
utgifter:

gratifikationer eller belöningar, förslagsvis .................... 1 000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet
för riksdagens verk, förslagsvis.............................. 1 000 2 000

Kronor
35 000

315 000

240 000

1 377 000

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

19

Kronor Kronor

12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag.

Obligationspapper, förslagsvis......................... 15 000

Tryckning av obligationer och kuponger m. m., förslagsvis 200 000

Annonsering m. m., förslagsvis....................... 500 000

Utlottningar å amorteringslån, förslagsvis.............. 5 000

Vinstutlottningar å premieobligationslån, förslagsvis..... 20 000 740 000

13. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 15 000

Reseersättningar, förslagsvis.......................... 5 000

Expenser, förslagsvis................................ 150 000

Publikationstryck, förslagsvis......................... 5 000

Övriga utgifter, förslagsvis........................... 15 000 190 000

• -

Riksdagens ekonomibyrå.

14. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 95 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 274 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 120 000 489 000

15. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagens hus, förslagsvis 260 000

Expenser, förslagsvis................................. 180 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 8 000 450 000

Riksdagsbiblioteket.

16. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis 1 800

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 70 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 66 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 45 200 183 000

17. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. in., förslagsvis........................... 500

Expenser, förslagsvis................................. 10 700

Publikationstryck, förslagsvis.......................... 6 800

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 2 000 20 000

18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 ........... 60 000

Justitieombudsmannen och hans expedition.

19. Avlöningar, förslagsanslag.

1 Från detta anslag bestridas intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti.
nr 19/1947).

20

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ...

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........

Rörligt tillägg, förslagsvis.............................

Kronor

73 000
30 000
27 000

Kronor

130 000

20. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 400

Reseersättningar, förslagsvis........................... 3 000

Expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitterades

expedition, förslagsvis.................... 8 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 12 000

Militieombudsmannen och hans expedition.

21. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 71 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 35 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 29 000 135 000

22. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 400

Reseersättningar, förslagsvis........................... 7 000

Expenser, förslagsvis................................. 8 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 j6 000

Riksdagens revisorer och deras kansli.

23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag.

Arvoden, förslagsvis........................................... 45 000

24. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat .............. 20 700

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 70 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 27 300 us 000

25. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 400

Reseersättningar, förslagsvis .......................... 18 000

Expenser, förslagsvis................................. 5 500

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 24 000

Pensioner.

26. Pensioner dl f. d. riksdagsmän, förslagsanslag............ 250 000

Bankoutskottets utlåtande nr 32.

21

Kronor

27. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag.

F. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militie ombudsmansexpeditionerna,

förslagsvis................ 155 000

F. d. befattningshavare hos riksdagen m. fl., förslagsvis .. 57 000

Rörligt tillägg, förslagsvis...........................^ 70 000

28. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag.

Enligt familjepensionsreglementet för riksdagens verk, förslagsvis
.......................................... 38 000

Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis............ 10 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 16 000

Diverse.

29. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens del/ond, förslagsanslag ......................

30. Vinstullottning i samband med lönsparande, förslagsanslag........

31. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......

32. Barntillägg dl vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag

Summa

Kronor

282 000

64 000

117 000
150 000
5 000
1JK)0

12 796 100