Bankontskottets utlåtande nr 29.

1

Kr 29.

Utlåtande i anledning av väckt motion om riksdagspension åt
förre riksdagsledamoten A. N. Sjöström.

I en inom andra kammaren under nr 37 av herrar von Friesen och Nilsson
i Göteborg väckt motion, vilken hänvisats till bankoutskottets förberedande
handläggning, har hemställts »att riksdagen med dispens från gällande
bestämmelser måtte tillerkänna förre riksdagsledamoten Algot Natanael
Sjöström riksdagspension fr. o. m. den 1 januari 1951».

Som motivering för sin hemställan anföra motionärerna:

Herr Algot Natanael Sjöström, född 1879, numera boende Kungsladugårdsgatan
45 i Göteborg, tillhörde riksdagen åren 1918—1932 med ett års
uppehåll 1929, sammanlagt femton kalenderår. Enligt bestämmelsen i stadgan
om ersättning för riksdagsmannaskapets fullgörande är han härigenom
icke berättigad att nu erhålla riksdagspension, då härtill fordras, att han
skulle ha tillhört riksdagen i minst 16 år. Det förefaller dock, som om starka
skäl talade för att med dispens från gällande bestämmelser bevilja Sjöström
pension. Om man ser till antalet bevistade riksdagar, har Sjöström bevistat
sexton riksdagar inklusive två urtima. Erinras bör att Sjöström tillhörde
riksdagen under början av 1920-talet, då arvodet var orubbat trots starkt
stegrade levnadskostnader och stora svårigheter uppstodo för åtskilliga riksdagsmän
att få medel till sin nödtorftiga bärgning.

Det kan också erinras om att ett bifall till förslaget att nu tillerkänna
Sjöström pension icke torde komma att få prejudicerande betydelse. Till
för ett par år sedan funnos ytterligare två f. d. riksdagsledamöter i en liknande
situation, båda ha nu avlidit. Därest riksdagen nu beviljar Sjöström
pension, bör denna utgå från den 1 januari 1951. Genom att han sålunda
icke erhållit pension omedelbart efter de nya stadgarnas ikraftträdande,
torde ett rimligt avdrag ha skett med hänsyn till att han ej helt är kvalificerad
enligt gällande pensionsgrunder.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande äger riksdagsman som tillhört riksdagen minst
åtta år före fyllda 65 år rätt till pension; dock att den som avgått från riksdagsmannauppdraget
före den 1 januari 1945 ej må komma i åtnjutande av
pension med mindre han varit ledamot av riksdagen minst sexton år.

Konstitutionsutskottet har i sitt utlåtande nr 24 i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 132 med förslag till lag angående ändring i stadgan den
21 februari 1941 (nr 98) om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande,
in. in., anfört, att ändringar i pensionsbestämmelserna i olika hän 1

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 29.

2

Bankoutskottets utlåtande nr 29.

seenden borde övervägas. Det hade dock icke varit möjligt för utskottet att
redan vid innevarande riksdagssession göra en allmän översyn av dessa bestämmelser.
Redan nu hade utskottet dock ansett sig böra föreslå vissa
jämkningar i nuvarande bestämmelser.

Utskottet har sålunda bl. a. föreslagit, att de nuvarande reglerna om att
för pensionsrätt krävdes, för riksdagsman som tillhört riksdagen efter den
1 januari 1945 ledamotskap under åtta år och för riksdagsman, som dessförinnan
avgått, ledamotskap under sexton år uppmjukades på så sätt att
riksgäldsfullmäktige tillädes befogenhet att dispensera från desamma. Sådan
dispens skulle givetvis endast komma i fråga, då blott en mindre brist
förelåge i den stadgade minimitiden — åtta respektive sexton år — för innehaft
riksdagsmannauppdrag och särskilda ömmande omständigheter i övrigt
vore för handen. Med denna uppmjukning av förutsättningarna för erhållande
av pension vunnes alltså, att riksgäldsfullmäktige finge medgiva pension
i de gränsfall, då pension nu endast kunde beredas avgången riksdagsman
genom särskilt riksdagsbeslut. Utskottet har i detta sammanhang erinrat
om den rätt att hos bankoutskottet anföra besvär över fullmäktiges beslut,
varom stadgas i 19 § reglementet den 3 juli 1948 för riksgäldskontoret.

Riksdagen har bifallit vad konstitutionsutskottet i sitt utlåtande hemställt.

Med hänsyn till riksdagens sålunda fattade beslut saknar bankoutskottet
anledning att taga ställning till det i förevarande motion framförda yrkandet.
Det torde få ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att på framställning
pröva huruvida omständigheterna i förevarande fall äro sådana
att skäl föreligga för medgivande av pension.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion 11:37 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1951.

På bankoutskottets vägnar:

F. SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Näsgård och De Geer;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Persson i Norrby,
Schmidt, Sköldin, Gavelin, Johanson i Kalmar och Edström.

617697. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.