Bankoutskottets utlåtande nr 19.
1
Nr 19.
Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning
om ändrad löneställning för vissa chefstjänstemän
vid riksdagens verk, m. m.
I skrivelse den 5 maj 1951 ha delegerade för riksdagens verk hemställt
att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att
dels, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition
nr 114 till innevarande års riksdag,
l:o) med tillämpning från och med den 1 juli 1951 godkänna vid skrivelsen
fogade förslag till
a) ändrad lydelse av 18 § 2 mom. och 20 § 4 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente
för riksdagens verk,
b) ändrad lydelse av 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för riksdagens verk,
2:o) bemyndiga delegerade att, likaledes med tillämpning från och med
den 1 juli 1951,
a) vidtaga de ändringar i gällande tjänste- och personalförteckningar
för riksdagens verk samt i den för riksbanken gällande övergångsplan II,
som i skrivelsen föreslås,
b) utfärda de övergångsbestämmelser, som kunna bliva erforderliga i
anledning av förenämnda ändringar i pensionsreglementena eller som eljest
kunna befinnas påkallade,
c) såsom en övergångsbestämmelse till tjänste- och familjepensionsreglementena
för riksdagens verk föreskriva, att byråchefen vid justitieombudsmannens
expedition Gösta Stenlund skall vid tillämpning av dessa
reglementen anses tillhöra lönegraden Ca 37,
dels ock bemyndiga delegerade att med omedelbar tillämpning vidtaga
i skrivelsen föreslagen ändring i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens
verk.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 19.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
De berörda författningsförslagen äro av följande lydelse.
Förslag
till
ändrad lydelse av 18 § 2 mom. och 20 § 4 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente
för riksdagens verk.
18 §.
2 mom. Rörligt tillägg---års ålder.
Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 1 100 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.
20 §.
4 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag---lägre avdrag.
Löneklass |
Begynnelse- underlag, kronor |
Löneklass |
Begynnelse- underlag, kronor |
Löneklass |
Begynnelse- underlag, kronor |
1 |
7 548 |
10 |
11 160 |
18 |
14 412 |
2 |
7 944 |
11 |
11 556 |
19 |
14 808 |
3 |
8 340 |
12 |
11964 |
20 |
15 216 |
4 |
8 736 |
13 |
12 408 |
21 |
15 612 |
5 |
9 144 |
14 |
12 816 |
22 |
15 612 |
6 |
9 552 |
15 |
13 212 |
23 |
15 612 |
7 |
9 960 |
16 |
13 608 |
24 |
15 612 |
8 |
10 356 |
17 |
14 016 |
25 |
15 612 |
9 |
10 764 |
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
3
Förslag
till
ändrad lydelse av 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för riksdagens verk.
13
2 mom. Familjepensionsunderlagen för---lönegraden omfattar.
Löneklass |
Familjepen-sionsunderlag |
Löneklass |
Familjepen- sionsunderlag kronor |
Löneklass |
Familjepen- sionsunderlag kronor |
1 |
3 048 |
10 |
4 200 |
18 |
5 568 |
2 |
3180 |
11 |
4 308 |
19 |
5 772 |
3 |
3 312 |
12 |
4416 |
20 |
5 964 |
4 |
3 432 |
13 |
4 572 |
21 |
6 168 |
5 |
3 564 |
14 |
4 764 |
22 |
6 168 |
6 |
3 696 |
15 |
4 968 |
23 |
6168 |
7 |
3 816 |
16 |
5 172 |
24 |
6 168 |
8 |
3 948 |
17 |
5 364 |
25 |
6168 |
9 |
4 080 |
Genom proposition nr 114 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
framlagt förslag angående lönerevision för vissa chefstjänstemän, m. m.
Propositionen innehåller förslag till ändring av den i statens löneplansförordning
den 30 juni 1947 (nr 376) intagna löneplan 2, vilken avser ordinarie
tjänstemän, tillsatta genom förordnande på viss tid eller tills vidare.
I nämnda löneplan hava lönebeloppen i löneklasserna 1—9 bibehållits oförändrade,
medan från och med 10 löneklassen en utbyggnad av planen
skett på sätt närmare framgår av följande sammanställning. I denna hava
angivits grundlönebeloppen i nuvarande löneklasserna 9—24 och de däremot
svarande löneklasserna och grundlönebeloppen i den nya löneplan 2
ävensom den procentuella höjningen av grundlönen i de olika löneklasserna.
Tjänstemän i nuvarande lönegraden CplO (CrlO) skola enligt propositionen
i allmänhet placeras i den nya lönegrad som, enligt vad som framgår
av sammanställningen, motsvarar den lönegrad vari tjänstemannen nu är
placerad.
Även tjänstemän placerade å löneplan 1 i lägst nuvarande 33 lönegraden
skola i allmänhet vid bifall till propositionen erhålla förbättrad grund
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
Nuvarande löneplan 2 |
Förslag till löneplan 2 |
Procentuell |
||
Löneklass |
Årsgrundlön |
Löneklass |
Årsgrundlön |
|
9 |
16 800 |
9 |
16 800 |
0 |
— |
— |
10 |
17 400 |
— |
— |
— |
11 |
18 000 |
— |
— |
— |
12 |
18 600 |
— |
10 |
17 400 |
13 |
19 500 |
12,1 |
11 |
18 000 |
— |
— |
— |
12 |
18 600 |
14 |
20 700 |
11,8 |
13 |
19 200 |
— |
— |
— |
14 |
19 800 |
15 |
21 900 |
10,6 |
15 |
20 400 |
— |
— |
— |
16 |
21000 |
16 |
23 100 |
10,0 |
17 |
21 900 |
17 |
24 300 |
11,0 |
18 |
22 800 |
18 |
25 500 |
11,8 |
19 |
23 700 |
19 |
26 700 |
12,7 |
— |
— |
20 |
27 900 |
— |
20 |
25 500 |
21 |
29 100 |
14,1 |
21 |
27 600 |
22 |
31 500 |
14,1 |
22 |
29 700 |
23 |
33 900 |
14,1 |
23 |
33 600 |
24 |
37 800 |
12,5 |
24 |
39 600 |
25 |
44 400 |
12,1 |
avlöning. Sålunda skola byråchefs- och rådstjänster uppflyttas från nuvarande
lönegraden Ca 33 till lönegraden Ca 37, innebärande en grundlöneökning
med inemot 12 procent.
Från den i propositionen föreslagna allmänna lönerevisionen undantagas
vissa tjänster, vilkas inplacering i löneskalan anses böra bliva föremål för
ytterligare utredning och vilka tjänster närmare angivits i en sammanställning
å sid. 71—73 i propositionen. Resultatet av utredningen beräknas
kunna föreläggas 1952 års riksdag.
Vidare föreslås i propositionen, att det maximibelopp, å vilket rörlig förhöjning
av lönen må beräknas, skall höjas från 1 200 till 1 600 kronor för
månad.
Ändringen av löneplan 2 har nödvändiggjort förslag till vissa jämkningar
i tjänste- och familjepensionsunderlagen. Innebörden av dessa jämkningar
framgår av de förslag till ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,
vilka bifogas propositionen. Det maximibelopp av tjänstepensionsunderlaget,
varå rörligt tillägg må beräknas, föreslås skola höjas
från 800 kronor till 1 100 kronor för månad.
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
De föreslagna ändringarna i statens löneplansförordning samt i tjänsteoch
familjepensionsreglementena skola vid bifall till propositionen träda
i kraft den 1 juli 1951, vilken dag de föreslagna inplaceringarna av byråchefs-(råds-)
och högre tjänster komma att träda i tillämpning.
I sin skrivelse anföra delegerade:
Under erinran att statens löneplansförordning äger tillämpning även vid
riksdagens verk (se bankoutskottets uti. nr 58/1947) samt att följaktligen
jämväl de i propositionen föreslagna ändringarna i löneplan 2 komma att
automatiskt erhålla giltighet vid dessa verk, om propositionen vinner riksdagens
godkännande, hava delegerade för riksdagens verk i skrivelser den
4 april 1951 till fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, styrelsen
för riksdagsbiblioteket, riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman
samt riksdagens revisorer anhållit om yttranden, vilka konsekvenser
ett dylikt godkännande borde få för de befattningshavare vid
riksdagens verk, som närmast motsvara i propositionen avsedda tjänstemän.
Sedan i anledning härav yttranden inkommit från dessa verk, har
lönenämnden för riksdagens verk avgivit utlåtande över vad i sagda yttranden
föreslagits.
Fullmäktige i riksbanken hava, under hänvisning till en inom direktionen
upprättad promemoria, uttalat, att om riksdagen bifaller de förslag,
som framlagts i propositionen, konsekvensen av principerna i propositionen
bör bliva, att nedan angivna tjänster i riksbanken erhålla följande löne
-
gradsplacering:
bankokommissarie — nu i lönegraden Cp 10 — i den nya lönegraden
Cp 13,
bankdirektör — nu i lönegraden Cp 19 — i den nya lönegraden med samma
nummer,
vice riksbankschef — nu i lönegraden Cp 22 — i den nya lönegraden
Cp 23, samt
riksbankschef — nu i lönegraden Cp 24 — i den nya lönegraden Cp 25.
Direktörstjänsterna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, vilka
tjänster för närvarande äro hänförda till lönegraden Cp 14, hava ansetts
böra tillsvidare placeras i den nya 14 lönegraden (löneklassen) och icke,
såsom närmast skulle ha följt av principerna i propositionen, i den nya 15
lönegraden. Därmed hade emellertid fullmäktige icke för sin del tagit
definitiv ståndpunkt till spörsmålet om den blivande löneställningen för
dessa direktörer. Frågan om en eventuellt höjd lönegradsplacering finge
bli beroende på resultatet av den utredning angående riksbankens organisation,
som för närvarande pågår och vilken uppdragits åt vice riksbankschefen
Mats Lemne. Fullmäktige hava vidare i sitt yttrande meddelat,
att fullmäktige icke heller vore beredda att taga ställning till det av
representanter för ifrågavarande befattningshavare väckta spörsmålet om
höjd lönegradsplacering för övriga direktörer vid avdelningskontoren1, vilka
nu tillhöra lönegraden Cp 9. Även denna fråga borde bli föremål för överväganden
vid nämnda utredning.
Vad beträffar direktörerna vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri,
vilka äro placerade i nuvarande lönegraden Cp 14, hava fullmäktige
föreslagit, att dessa tjänster tills vidare — i avvaktan på en av fullmäktige
igångsatt utredning angående löneställningen för ledande personal vid riks
-
1 Tjänster i lönegraden Cp (Cr) 9 beröras icke av förslagen i propositionen.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
bankens industrier — skola i enlighet med principerna i propositionen hänföras
till den nya lönegraden Cp 15, med bibehållen rätt för dessa direktörer
att fortfarande åtnjuta tilläggsarvode av 2 000 kronor vardera (jfr
35 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk).
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava ansett, att befattningen såsom riksgäldsdirektör
och chef för riksgäldskontoret, nu placerad i lönegraden
Cp 19, bör överföras till 19 lönegraden (löneklassen) enligt den nya löneplan
2. Fullmäktige hava vidare uttalat, att nuvarande fyra byråchefstjänster
hos riksgäldskontoret (riksgäldssekreteraren och ombudsmannen
samt tre riksgäldskommissarier) ävensom tjänsten som chef för riksdagens
ekonomibyrå, vilka samtliga tjänster »motsvara byråchefstjänstema i allmänhet
inom statsförvaltningen i övrigt», böra inplaceras i lönegraden
Ca 37 enligt löneplan nr 1. Vid bifall till av riksgäldsfullmäktige i skrivelse
till bankoutskottet den 20 mars 1951 framlagt förslag till vissa ändringar
i personalorganisationen för riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå,
innebärande bland annat uopflyttning av tjänsten såsom chef för riksgäldskontorets
revisionsbyrå från byrådirektörsgrad till byråchefstjänst, borde
även denna tjänst placeras i samma lönegrad.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har förklarat att, om överbibliotekarietjänsterna
vid universiteten i Uppsala och Lund uppflyttades i lönegrad,
samma uppflyttning bör ske av överbibliotekarietjänsten vid riksdagsbiblioteket.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen hava föreslagit, att
byråchefstjänsterna vid justitieombudsmans-, respektive militieombudsmansexpeditionen
skola, i överensstämmelse med vad i propositionen föreslås
beträffande lagbyråchefstjänsterna, hänföras till 13 löneklassen i den
nya löneplan 2 (Crl3). Vidare hemställes att, om justitieråd och regeringsråd
komma att, såsom i propositionen föreslagits, placeras i den nya
lönegraden Cp 21 å sagda löneplan, även befattningarna såsom justitieombudsman
och militieombudsman måtte hänföras till samma lönegrad. Såsom
skäl härför har åberopats, att vid senaste regleringar av löneställningen
^ riksdagens ombudsmän förutsattes, att dessa ombudsmän skulle i
lönehänseende likställas med högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter.
Justitieombudsmannen har vidare — under erinran om att byråchefen
vid justitieombudsmansexpeditionen Gösta Stenlund enligt beslut av 1939
ars riksdag skall i fråga om tjänste- och familjepensionsrätt anses likställd
med tjänsteman i nuvarande lönegraden Ca 33 — hemställt att för Stenlund
i stället skola tillämpas de tjänste- och familjepensionsbestämmelser,
som gälla för tjänstemän tillhörande lönegraden Ca 37.
Riksdagens revisorer hava, med hänsyn till att riksdagen förutsatt, att
statens sakrevision skall utgöra förebild beträffande anställningsformer och
löneställning för de fast anställda tjänstemännen vid revisorernas kansli,
funnit sig icke böra föreslå någon annan lönegradsplacering för tjänsten
såsom kanslichef vid revisorernas kansli än den, som i propositionen förutsatts
för motsvarande tjänst vid sakrevisionen (d. v. s. den nya lönegraden
Cp 14).
Mot vad i anförda yttranden från riksdagens olika verk föreslagits har
lönenämnden för riksdagens verk i yttrande icke funnit anledning till
erinran.
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
7
För egen del uttala delegerade:
Delegerade anse sig kunna biträda vad riksdagens verk i de avgivna
yttrandena anfört och föreslagit. Därest riksdagen bifaller förenämnda proposition,
få delegerade med hänsyn härtill föreslå, att bankoutskottet ville
med tillstyrkan vidarebefordra förslagen till riksdagen, att träda i tillämpning
från och med den 1 juli 1951. Skulle riksdagen vidtaga ändringar i
de förslag, som framlagts i propositionen, av beskaffenhet att påverka vad
ovan förordats, böra självfallet motsvarande jämkningar vidtagas vid riksdagens
verk.
Såsom förut nämnts komma ändringarna i statens löneplansförordning
att automatiskt bliva gällande vid riksdagens verk, varför något särskilt
beslut härutinnan av riksdagen icke erfordras. Däremot förutsättes riksdagens
godkännande av de föreslagna inplaceringarna i ny lönegrad av här
ifrågavarande tjänster i byråchefs- eller högre grad. Delegerade torde böra
bemyndigas att vidtaga av de ändrade lönegradsplaceringarna föranledda
ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksdagens verk samt
i den för riksbanken gällande övergångsplan II. Nyssnämnda förteckningar
hava fastställts av delegerade med stöd av bemyndigande av 1947 års riksdag
(se bankoutskottets uti. nr 58/1947). Vidare böra ändringar vidtagas
i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för riksdagens verk,
motsvarande de ändringar som av Kungl. Maj:t föreslagits i 1947 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen. Förslag till här avsedda
ändringar bifogas denna skrivelse.
I sin skrivelse anföra delegerade vidare:
I detta sammanhang vilja delegerade anmäla, att fullmäktige i riksbanken
i skrivelse till delegerade den 5 april 1951 — under hänvisning till att
viss omorganisation av ledningen för riksbankens verksamhet genomförts
från och med den 1 i samma månad — hemställt, att uttrycket »ställföreträdande
sektionschef» i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens
verk skulle utbytas mot »direktionssuppleant».
Delegerade, som i och för sig icke ha något att erinra mot förslaget,
anse uttrycket »direktionssuppleant» ur språklig synpunkt mindre lämpligt,
varför detsamma torde böra utbytas mot »suppleant för direktionsledamot».
Enligt bemyndigande av 1948 års riksdag (jfr bankoutskottets uti. nr
51/1948) äga delegerade befogenhet att vidtaga mot företagna ändringar
i statens allmänna avlöningsreglemente svarande ändringar i avlöningsreglementet
för riksdagens verk. Med stöd härav kunna delegerade, utan
särskilt beslut av riksdagen, genomföra enahanda ändringar i avlöningsreglementet
för riksdagens verk, som Kungl. Maj:t efter medgivande av
riksdagen vidtager i statens allmänna avlöningsreglemente för genomförande
av lönerevisionen för chefstjänstemännen. Om propositionen nr 190 till
innevarande års riksdag angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente,
in. in. kommer att föranleda ändrad lydelse av 15 S 4
mom. i sagda reglemente, äga delegerade vidare befogenhet att vidtaga
motsvarande ändring i avlöningsreglementet för riksdagens verk. Däremot
måste riksdagens medgivande inhämtas för att delegerade skola
kunna vidtaga den av bankofullmäktige önskade ändringen i avlöningsreglementets
36 § 1 mom.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
Utskottet. Delegerade för riksdagens verk ha i förenämnda framställning
till bankoutskottet framlagt de förslag angående ändrad lönegradsplacering
för chefstjänstemän vid riksdagens verk, m. m., som enligt delegerades
mening böra genomföras, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition
nr 114 till innevarande års riksdag med förslag till lönerevision för
vissa chefstjänstemän m. m. Utskottet får erinra, att riksdagen på hemställan
av statsutskottet (uti. nr 128; r. skr. nr 219) bifallit Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag. Under åberopande härav och med hänvisning till
att delegerades förslag lämnats utan erinran av lönenämnden för riksdagens
verk får utskottet tillstyrka bifall till delegerades förevarande
förslag.
Utskottet tillstyrker vidare bifall till delegerades förslag angående viss
ändring av 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens
verk förevarande framställning, må
A. godkänna, med tillämpning från och med den 1 juli
1951, vid delegerades framställning fogade förslag till
1) ändrad lydelse av 18 § 2 mom. och 20 § 4 mom.
1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens
verk;
2) ändrad lydelse av 13 § 2 mom. 1947 års familjepensionsreglemente
för riksdagens verk;
B. bemyndiga delegerade att, med tillämpning från och
med den 1 juli 1951,
1) vidtaga i delegerades framställning omförmälda ändringar
i gällande tjänste- och personalförteckningar
för riksdagens verk samt i den för riksbanken gällande
övergångsplan II;
2) utfärda de övergångsbestämmelser, som kunna bliva
erforderliga i anledning av förenämnda ändringar
i pensionsreglementena eller som eljest kunna befinnas
påkallade;
3) föreskriva, såsom en övergångsbestämmelse till
tjänste- och familjepensionsreglementena för riksdagens
verk, att byråchefen vid justitieombudsmannens
expedition Gösta Stenlund skall vid tillämpning
av dessa reglementen anses tillhöra lönegraden
Ca 37;
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
9
C. bemyndiga delegerade att, med omedelbar tillämpning,
vidtaga i delegerades framställning omfönnäld ändring
i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk.
Stockholm den 16 maj 1951.
På bankoutskottets vägnar:
F. SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, De Geer,
Johannesson, Boo, Domö och Hermansson i Kvistljungby*;
från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona*, Persson
i Norrby, Sköldin, Gavelin, Åqvist* och Gustafson i Göteborg.
* Ej närvarande vid justeringen.
av herr Gavelin.
Reservation
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951
8 samt.
Nr 19.