Bankoutslcotteis utlåtande nr 18.
1
Nr 18.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
angående vissa ändringar i ''personalorganisationen
för riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå.
I skrivelse den 20 mars 1951 hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort
framställning om vissa ändringar i personalorganisationen för riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå.
I skrivelsen upptaga fullmäktige först till behandling frågan om chefens
för riksgäldskontorets revisionsbyrå tjänsteställning och anföra härom
följande:
Befattningen såsom chef för riksgäldskontorets revisionsbyrå blev vid
riksgäldskontorets omorganisation år 1935, då den nuvarande byråindelningen
fastställdes, placerad i byrådirektörsgrad i likhet med chefen för
riksdagens ekonomibyrå. Omorganisationen föregicks av en utredning i
två etapper, verkställd av dels en år 1933 tillsatt kommitté och dels en
kommitté av år 1934. Den förstnämnda kommittén ansåg, att chefen för
revisionsbyrån borde i lönehänseende jämställas med övriga chefer för
riksgäldskontorets byråer under framhållande av att ökningen av riksgäldskontorets
arbete pålagt honom år från år betydligt större och mera
skiftande arbetsuppgifter och ansvar. Som ytterligare skäl anfördes, att revisionsbyråns
chef ej borde placeras i lägre lönegrad än cheferna för riksgäldskontorets
övriga byråer, vilkas arbete han ju hade att kontrollera.* 1
Härjämte framhöll kommittén, att det för undvikande av bland annat för
arbetets behöriga gång inom riksgäldskontoret hindrande förflyttningar
mellan olika chefsbefattningar vore av vikt att cheferna för verkets byråer
med undantag för kanslibyråchefen vore placerade i samma grad. 1934 års
kommitté framlade förslag om en placering i dåvarande 30:e lönegraden
(Ca 33) för cheferna för samtliga byråer inom riksgäldskontoret utom beträffande
cheferna för revisionsbyrån och riksdagens ekonomibyrå. Kommittén
fann nämligen en så hög tjänsteställning för chefen för revisionsbyrån
åtminstone för det dåvarande icke tillräckligt motiverad utan förordade
en placering av ifrågavarande befattning i byrådirektörsgrad. De
olägenheter, som uppkommit eller kunde tänkas uppkomma genom denna
lägre placering, hade kommittén icke ansett kunna tillmätas avgörande
betydelse. Fullmäktige och riksdagen delade denna uppfattning.
Vid den översyn av riksgäldskontorets personalorganisation, som företogs
år 1946/47, uppflyttades befattningen såsom chef för riksdagens eko
1
Dessa borde — med undantag dock för riksgäldssckreteraren, vilken såsom chef för kanslibyrån
ansågs böra under förste deputeraden intaga eu chefsställning i förhållande till cheferna för övriga
byråer — enligt kommitténs förslag placeras i dåvarande 28:e lönegraden (byrådirektör).
1 — Il i han g till riksdagens protokoll 1951. S samt. Nr 18.
2 Bankoutskottets utlåtande nr 18.
nomibyra till byrachefstjänst, medan däremot chefen för revisionsbyrån ansags
böra kvarstå i byradirektörsgrad, ehuru den ifrågavarande befattningshavaren
avsetts skola erhålla i viss män ändrade och mera krävande
arbetsuppgifter. Byrådirektören skulle nämligen i stort sett befrias från
allt rutinarbete, medan större vikt skulle läggas vid bland annat sakrevision.
Fullmäktige ha nu till förnyad prövning upptagit frågan om chefens för
revisionsbyrån tjänsteställning och ha därvid kommit till den uppfattningen,
att denne med hänsyn till de honom åvilande göromålens vikt och
den självständiga ställning han måste intaga gentemot (ivriga chefer för
riksgäldskontorets byråer, skäligen bör jämställas med dessa och sålunda
erhålla uppflyttning till lönegrad Ca 33. En sådan uppflyttning, för vilken
Riksgäldstjänstemännens förening vid upprepade tillfällen uttalat sig,
skulle ur verkets synpunkt innebära en rationell anordning, bland annat
därigenom att man finge ökad möjlighet att vid tjänsten — i och med att
densamma bleve sluttjänst — bibehålla en för densamma särskilt väl lämpad
befattningshavare, vilken eljest kunnat övergå till högre lönegradsplacerad
chefstjänst å annan byrå.
Vid bifall till vad fullmäktige sålunda föreslagit torde för nuvarande innehavaren
av befattningen såsom chef för revisionsbyrån få utan ansökningsförfarande
utfärdas konstitutorial å tjänst såsom riksgäldskommissarie
och byråchef i Ca 33.
Angående kanslibyråns organisation anföra fullmäktige.
Vid en nyligen företagen översyn av kanslibyråns organisation ha fullmäktige
funnit ändamålsenligt att återföra ombudsmannaskapet för riksgäldskontoret
till riksgäldssekreteraren, vilken befattningshavare intill omorganisationen
år 1935 jämväl fungerade såsom riksgäldskontorets ombudsman.
Riksgäldssekreteraren har härvid erhållit den ändrade tjänstebenämningen
riksgäldssekreterare och ombudsman (byråchef). Samtidigt
har förste byråsekreteraren och ombudsmannen erhållit tjänstebenämningen
förste byråsekreterare. Någon ändring i lönegradsplaeeringen för
dessa två befattningshavare har härvid icke vidtagits.
I fråga om kanslibyråns organisation må härjämte nämnas, att byråsekreterarbefattningen
i 25:e lönegraden, vilken är en juristtjänst, alltsedan
den siste innehavarens befordran till högre tjänst i november 1950
stått vakant. Göromålen å tjänsten ha tills vidare såsom ett provisorium
uppdelats på förste byråsekreteraren samt en extra amanuens i 22 lönegraden
med halvtidstjänstgöring. Avsikten är att sedermera fylla vakansen
med en yngre jurist i befordringsgången. Frågan om återbesättande av
byråsekreterartjänsten kommer sålunda icke att ännu på lång tid bli aktuell.
Med anledning härav ha fullmäktige för avsikt att ändra denna
tjänst till revisorstjänst i 25:e lönegraden med placering å annan byrå än
kanslibyrån.
Å kanslibyrån finnes placerad en tjänst såsom registrator i samma lönegrad
som förste kontorsskrivare (Ca 18). För att icke onödigtvis binda organisationen
för framtiden utan möjliggöra större rörlighet inom förste
kontorsskrivargraden, föreslå fullmäktige att tjänstetiteln registrator utbytes
mot förste kontorsskrivare. Fn sådan ändring är även motiverad av
viss planerad omläggning av registratorns arbetsuppgifter i samband med
att nuvarande innehavaren av registratorstjänsten beviljats avsked med
pension från och med den 1 juni 1951.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
3
I samband med den sålunda ifrågasatta omändringen av byråsekreterartjänsten
till revisorstjänst ha fullmäktige funnit det lämpligt vidtaga en
ytterligare ändring i fråga om personalorganisationen, en ändring som
jämväl berör riksdagens ekonomibyrå. Härom anföra fullmäktige:
Sedan en följd av år bar en å riksgäldskontorets stat uppförd tjänsteman
i revisorsgraden tjänstgjort å riksdagens ekonomibyrå såsom närmaste
medhjälpare till chefen för byrån. Denna anordning har ägt bestånd
även efter det ekonomibyrån år 1947 utbrutits från riksgäldskontoret. Fullmäktige
ha funnit ändamålsenligt och riktigt, att den ifrågavarande revisorstjänsten
nu definitivt överföres till ekonomibyråns stat. Riksgäldskontoret
skulle härvid kompenseras för minskningen i antalet ordinarie
revisorer genom den förenämnda omändringen av byråsekreterartjänsten
till en revisorstjänst. Antalet icke-ordinarie tjänstemän skulle samtidigt
komma att minskas med en genom befordran till den ifrågavarande ordinarie
revisorstjänsten.
I sin skrivelse ha fullmäktige även upptagit frågan om ordinariesättningen
av riksgäldskontorets extra ordinarie kontorsbiträden i överensstämmelse
med inom statsförvaltningen i övrigt tillämpade principer för reglerad
befordringsgång för kontorsbiträden och anföra härom:
Enligt de principer som tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt erhålles
extra ordinarie anställning i lönegraden Ce 8 efter två och ett halvt
års anställning och efter sammanlagt sju års tjänstgöring sker uppflyttning
till ordinarie tjänst i lönegraden Ca 8, sedan för varje budgetår riksdagen
fattat beslut om den ökning av antalet ordinarie kontorsbiträden
för respektive verk, som kan erfordras. Den reglerade befordringsgången
innebär å andra sidan, att befordran till ordinarie kontorsbiträdestjänst
icke kan ske tidigare än efter sju års anställning, även om vakans å sådan
tjänst dessförinnan skulle ha uppkommit. Motsvarande principer ha även
gjorts tillämpliga på riksbankens biträdespersonal; dock att bankofullmäktige
lämnats generellt bemyndigande att till erforderligt antal utöka de
ordinarie kontorsbiträdestjänsterna.
I personalförteckningen för riksgäldskontoret är antalet kontorsbiträden
i Ca 8 fastställt till 30. Hittills har inom denna ram .befordran i stort sett
kunnat ske efter en anställningstid av omkring sju år men för närvarande
torde emellertid eu sådan befordringstur icke vara att påräkna för flertalet
av de nu i riksgäldskontoret anställda icke-ordinarie kontors biträdena.
Tidpunkten synes därför nu lämplig att även för riksgäldskontorets vidkommande
bringa i tillämpning de för statsförvaltningen i övrigt gällande
principerna för befordran till ordinarie kontorsbiträdestjänst. Fullmäktige
vilja sålunda föreslå, att bemyndigande lämnas fullmäktige att lör varje
budgetår, i den man det i personalförteckningen för riksgäldskontoret upptagna
antalet kontorsbiträdestjänster i lönegraden Ca 8 skulle visa sig otillräckligt
för befordran i enlighet med grunderna för reglerad befordringsgång
för icke ordinarie biträdespersonal, tillsätta det ytterligare antal ordinarie
tjänster i sagda lönegrad, som betingas av nämnda befordringsgång. Anmärkning
härom torde vid bifall till detta förslag böra fogas till personalförteckningen
för riksgäldskontoret.
4 Bankoutskottets utlåtande nr IS.
Ovanstående förslag ha jämlikt 5 § i Bestämmelser angående förhandlingsrätt
för tjänstemän vid riksdagens verk delgivits vederbörande tjänstemannaorganisationer,
vilka ej påkallat förhandlingar i anledning härav.
Fullmäktige föreslå slutligen för riksdagens ekonomibyrå att två reparatörer
i lönegraden Ca It uppflyttas till lönegraden Ca13 och anföra
följande:
Enligt av 1950 ars riksdag fattat principbeslut i fråga om lönegradsplacering
av viss eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal (riksdagens skrivelse
ni 385) kunna reparatörsbefattningar vid större maskinanläggningar,
där av de anställda kräves särskilt kvalificerad yrkesskicklighet för repalationer
av värme-, sanitets- eller elektriska anläggningar, efter utredning''
av vederbörande myndighet erhålla placering i 13 lönegraden.
I överensstämmelse härmed och på grundval av en av chefen för riksdagens
ekonomibyrå i ärendet verkställd utredning, vilken här bilägges,1
få fullmäktige föreslå uppflyttning till lönegraden Ca 13 av två reparatörer
a^konomibyrån i lönegraden Ca 11, av vilka den ena är placerad inom
riksdagshusets maskinavdelning, medan den andra är anställd såsom snic
i*!e''
göromål, som åvila nu ifrågavarande befattningshavare, motsvara
enligt fullmäktiges uppfattning väl det av riksdagen uppställda kvalifikationskravet
för uppflyttning av reparatörer till 13 lönegraden.
I anslutning till riksdagens förenämnda beslut torde även tjänstebenämnmgarna
böra ändras för viss maskinpersonal å riksdagens ekonomibyrå.
Tjänstetiteln för chefen för riksdagshusets maskinavdelning är sålunda för
närvarande övermaskinist. I motsvarande befattningar inom den övriga
statsförvaltningen är titeln numera maskinmästare. Övermaskinistens närmaste
man har hittills benämnts biträdande maskinist och reparatör. För
denna befattning torde knappast kunna förvärvas någon, som ej har maskinistexamen
av l:a klass eller högre utbildning. Befattningen synes därför
böra benämnas maskinist, vilket överensstämmer med motsvarande
tjänster i andra statens verk. Någon förändring i lönegradshänseende för
dessa befattningshavare föreslås för närvarande ej.
Fullmäktige hemställa, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att
vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå som föranledas av vad fullmäktige
föreslagit.
Vid bifall till vad fullmäktige föreslagit skulle — bortsett från ändrade
tjänstebenämningar för vissa befattningshavare — följande ändringar i personalorganisationen
för riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå erfordras:
För
riksgäldskontoret tillkommer en riksgäldskommissarie och byråchef
i Ca 33 samt en förste kontorsskrivare i Ca 18, medan 1 byrådirektör i
Ca 31 och 1 byråsekreterare i Ca 25 samt en registrator i Ca 18 utgå. Antalet
revisorer i Ca 25 blir oförändrat därigenom att 1 revisor tillkommer
genom omändring av byråsekreterartjänsten samtidigt som 1 motsvarande
1 Här ej tryckt.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
5
befattning överflyttas till ekonomibyrån. För riksdagens ekonomibyrå tillkommer
1 revisor i Ca 25, varjämte 2 reparatörer i Ca 11 uppflyttas till
Ca 13.
Lömenämnden för riksdagens verk, som på anmodan av utskottet yttrat
sig över fullmäktiges förslag, har tillstyrkt vad fullmäktige i ärendet hemställt.
Utskottet. I likhet med lönenämnden för riksdagens verk tillstyrker utskottet
bifall till de ändringar i personalorganisationen för riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå som fullmäktige i riksgäldskontoret i förenämnda
skrivelse föreslagit. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må
1) besluta, att den vid avlöningsreglementet för riksdagens
verk fogade tjänsteförteckningen skall i fråga om riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå, med tillämpning
från och med den 1 juli 1951, erhålla följande ändrade
lydelse:
Tjänsteförteckning.
Riksgäldskontoret.
Verk ocli befattningar. Lönegrad.
Förste kontorsskrivare ...................... Ca 18
Kammarskrivare ........................... » 20
Förste kammarskrivare ..................... » 22
Kassör ................................... » 25
Kamrerare .................................Ca 27
Förste byråsekreterare...................... » 30
Riksgäldskommissarie och byråchef .......... » 33
Riksgäldssekreterare och ombudsman, byråchef » 33
Riksdagens ekonomibyrå.
Portvakt .................................. Ca 10
Eldare .................................... » 11
Expeditionsförman ......................... » 13
Reparatör ................................. » 13
Kontorsskrivare ............................ » 15
6
Bankoutskotteis utlåtande nr 18.
Maskinist ................................ Ca 15
Maskinmästare ........... » 19
Materialförvaltare och övervaktmästare....... » 20
Revisor ............. » 25
Byråchef ................................. » 33
2) besluta, att personalförteckningen för riksgäldskontoret
skall, med tillämpning från och med den 1 juli 1951,
erhålla följande ändrade lydelse:
Tjänstemän å ordinarie sta t.
Befattningar. Lönegrad.
4 riksgäldskommissarier och byråchefer ...... Ca 33
1 riksgäldssekreterare och ombudsman, byråchef » 33
1 förste byråsekreterare .................... » 30
4 kamrerare ........................... » 27
1 kassör .................................. » 25
6 förste kontorsskrivare .................... » 18
1 övervaktmästare ......................... » 16
3) besluta, att till personalförteckningen för riksgäldskontoret
skall fogas följande not:
fullmäktige i riksgäldskontoret äga tillsätta det ytterligare
antal ordinarie tjänster såsom kontorsbiträden
i lönegraden Ca 8, som betingas av grunderna för
den reglerade befordringsgången.
4) besluta, att personalförteckningen för riksdagens ekonomibyrå
skall, med tillämpning från och med den 1 juli
1951, erhålla följande ändrade lydelse:
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattningar. Lönegrad.
1 byråchef ................................ Ca 33
1 revisor .................................. » 25
1 materialförvaltare och övervaktmästare .... » 20
1 maskinmästare ........v................. » 19
1 kontorsskrivare .......................... » 15
1 maskinist ...................... .......... » 15
Bankoutskottets utlåtande nr 18. 7
1 expeditionsförman........................ Ca 13
2 reparatörer .............................. » 13
2 eldare .................................. » 11
1 portvakt ................................ » 10
Stockholm den 16 maj 1951.
På bankoutskottets vägnar:
F. SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander,* Näsgård, Mogård,
De Geer och Boo;
från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,
* Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin och Johansson i Kalmar.
Ej närvarande vid justeringen.