Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

1

Nr 42.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående höjning av vissa postavgifter^
jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 16 mars 1951 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 153, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att besluta, att befordringsavgifterna för brev, brevkort,
affärshandlingar, paket, postanvisningar, utbetalningskort i postgirorörelsen,
utgivarkorsband, postabonnerade tidningar och tidningsbilagor samt avgifterna
för postförskott, rekommendation och assurans skola utgå med belopp
och från tidpunkter, som av föredragande departementschefen vid ärendets
föredragning inför Kungl. Majri förordats.

Till utskottet ha överlämnats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 451 av herr Ohlon m. fl. och II: 583 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av proposition
nr 153 måtte beträffande befordringsavgifterna för brev, brevkort och
affärshandlingar besluta i enlighet med generalpoststyrelsens förslag»;

2) de likalydande motionerna I: 452 av herrar Wehtje och Cassel samt
II: 586 av herr Hagberg i Malmö m. fl., vari hemställts, »att riksdagen med
avslag å Kungl. Maj ris proposition nr 153 måtte besluta, att postverkets taxor
höjas i enlighet med generalpoststyrelsens förslag såsom det redovisas i propositionen»
;

3) de likalydande motionerna 1:453 av herr Holmbäck m. fl. och 11:584
av herr Hedlund i Rådom m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj ris proposition nr 153 ville besluta, att höjningen av
postavgiften för utgivarkorsband och postabonnerade tidningar måtte fastställas
till 30 procent»; samt

4) motionen II: 585 av herr Karlsson i Stuvsta, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta avslå Kungl. Maj ris förslag om höjning av porto på utgivarkorsband,
kommissionärskorsband och postabonnerade tidningar».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 453, II: 583, II: 585 och II: 586.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas följande.

1—878 si Biltang till riksdagens protokoll 1951. 7 samt. Nr 42.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

I skrivelse den 23 februari 1951 har generalpoststyrelsen framlagt förslag
om höjning av vissa postavgifter. Förslaget omfattar avgifterna för postpaket,
postanvisningar, postförskott, rekommendation och assurans, utbetalningskort
i postgirorörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen. Yidare föreslår
styrelsen borttagande av det nu gällande särskilda lägre portot för s. k. lokalbrev.
Däremot har styrelsen ansett sig icke för närvarande böra ifrågasätta
någon höjning av riksportot för brev.

Innebörden av styrelsens förslag framgår av följande sammanställning.

Sammanställning av nuvarande avgifter samt av generalpoststyrelsen
föreslagna ändringar.

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Generalpoststyrelsens

förslag

öre

Brev

högst 20 gram ........

20

j

över 20—125 gram....

40

20

» 125—500 » ....

60

\ 40

högst 20 gram ........

15

60

över 20—125 gram ....

30

» 125—>500 » ....

45

Minimiporto för affärs-

handlingar

20

| 20

15

Paket ................

högst 1 kg............

80

no

över 1—3 kg..........

no

140

» 3—5 » ..........

140

170

» 5 kg ............

140 öre

170 öre

för de första 5 kg

för de första 5 kg

och därefter 60 öre

och därefter 60 öre

för vart överskju-

för vart överskju-

tände kg eller del

tände kg eller del

därav.

därav.

Postanvisningar........

högst 10 kr ..........

25

30

över 10—100 kr ......

40

1

» 100-500 kr ......

55

\ 60

» 500—2 000 kr ____

70

1

Postförskott ..........

per försändelse........

10

20

Rekommendation......

per försändelse........

25

40

45 öre för assurans-

40 öre i grundavgift

belopp av högst 1 000

med tillägg av 10 öre

kr med tillägg av 10

för varje 1000 kr

öre för vaije över-

eller del av 1 000 kr

skjutande belopp av

av assuransbeloppet.

1 000 kr eller del

därav.

Utbetalningskort i post-

girorörelsen ........

15

20

Utgivarkorsband

i allmänhet..........

varje i kg eller del av

i kg.................

14

21

doek lägst ............

56

84

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

»

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Generalpoststyrelsens

förslag

öre

kommissionärskors-baud..............

varje kg eller del av kg
för tidning med minst
6 nr i veckan.......

17

26

dock lägst ............

34

52

varje kg eller del av kg
för tidning med mindre
än 6 men minst 1 nr
i veckan,............

22

33

dock lägst ............

44

66

Postabonnerade tid-ningar ..............

varje i tidningstaxan in-tagen abonnemangs-termin..............

30

45

varje under en vecka
utkommande nr av tid-ningen...............

1 29

i 44

dock lägst ............

‘58

1 88

varje belt eller påbörjat
kg av tidningens sam-manlagda årsvikt ....

1 20

O

CO

sammanlagd avgift för
ett postabonnerat tid-ningsexemplar, lägst

48

72

Tidningsbilagor........

högst 25 gram ........

1

2

Över generalpoststyrelsens framställning ‘ha utlåtanden avgivits av rilcsräkenskapsverket
den 7 mars 1951 och statens priskontrollnämnd den 14 mars

1951.

Rörande innehållet i generalpoststyrelsens framställning ävensom i de däröver
avgivna yttrandena tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen (s.
3—11).

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen
anfört följande:

»Generalpoststyrelsens förslag till avgiftshöjningar är föranlett av de ökade
driftutgifter, som följa av löne- och prisstegringarna samt avskrivningar
enligt nuvärdesprincipen. Yid bifall till styrelsens förslag kan överskottet
av postverkets rörelse för helt budgetår beräknas uppgå till ca
16 milj. kronor. För budgetåret 1951/52 beräknas dock överskottet sjunka
till omkring 13,5 milj. kronor, beroende framförallt på att de föreslagna nya
avgifterna i tidningsrörelsen icke kunna tillämpas förrän fr. o. m. den 1
januari 1952.

Såsom generalpoststyrelsen framhåller har tidigare ett överskott av ca
15 milj. kronor ansetts motsvara en normal förräntning av det i postverket
nedlagda kapitalet jämte skälig vinstmarginal. Enligt styrelsen borde måhända
ett normalt överskott med hänsyn till det sjunkande penningvärdet,
postverkets ökade rörelse m. m. ligga högre. En mera väsentlig ökning av

1 Dessa avgifter avse hclär och boräknas i förhållaiido därtill för kortare abonncinarigBtider.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

postverkets överskott kan emellertid icke uppnås utan höjning av det inrikes
brevportot, vilket styrelsen icke är beredd att tillstyrka.

Riksräkenskapsverket åter förordar, att även inrikes brevportot höjes.
Ämbetsverket erinrar, att postverkets överskott under åren 1933—1939
varierat mellan i runda tal 16 och 21 milj. kronor. Med nuvarande penningvärde
borde därför överskottet för att bibehållas vid förkrigsnivåns storlek
ligga mellan 30 och 40 milj. kronor.

För egen del ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets uppfattning. Jag
tillstyrker därför att riksportot för brev höjes med 5 öre, vilket belopp är det
minsta som av praktiska skäl kan ifrågakomma. Såsom generalpoststyrelsen
framhållit böra därvid även portot för inrikes brevkort och minimiavgiften
för riksförsändelse, innehållande affärshandlingar, höjas med 5 öre.

De av generalpoststyrelsen föreslagna avgiftshöjningarna, vilka av priskontrollnämnden
lämnats utan erinran, anser jag mig böra tillstyrka med
den jämkningen allenast beträffande lokalportot för brev och minimiavgiften
för lokal affärshandlingsförsändelse, som följer av de av mig förordade riksportoförhöjningarna.
Liksom styrelsen anser jag nämligen såväl ekonomiska
som praktiska skäl tala för att det särskilda lokalportot slopas.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle avgifterna för brev utgå med
25 öre vid en vikt av högst 20 gram, med 45 öre vid en vikt över 20 t. o. m.
125 gram och med 65 öre vid en vikt över 125 t. o. m. 500 gram. Yidare
skulle avgifterna för enkelt och dubbelt brevkort utgå med 20 resp. 40 öre
samt minimiavgiften för korsband, innehållande affärshandlingar, fastställas
till 25 öre. I övrigt skulle de avgifter tillämpas, som upptagits som generalpoststyrelsens
förslag i den inledningsvis återgivna sammanställningen.

De merinkomster för postverket, som höjningen av inrikes brevportot och
övriga i samband därmed nämnda avgifter medföra, beräknas av generalpoststyrelsen
till i runt tal 27 milj. kronor. Postverkets överskott skulle alltså
vid bifall till vad jag förordat uppgå till ca 40,5 milj. kronor för budgetåret
1951/52 och ca 43 milj. kronor för följande budgetår.

De nya avgifterna böra tillämpas från och med den 1 juni 1951 utom beträffande
avgifterna i tidningsrörelsen, vilka böra träda i tillämpning den 1
januari 1952.»

Såsom motivering för det i de likalydande motionerna 1:451 och
11:583 framställda yrkandet ha motionärerna anfört i huvudsak följande.
För sin del kunde motionärerna icke godtaga någon ytterligare höjning av
portot utöver vad generalpoststyrelsen föreslagit. Om departementschefens
förslag skulle genomföras, finge det nämligen icke önskvärda konsekvenser.
Minimiavgiften för lokalportot skulle sålunda komma att i ett steg höjas från
15 öre till 25 öre, en mycket betydande kostnadsstegring för allmänheten,
näringslivet och organisationsvärlden. Tillsammans med att portot för riksförsändelsema
skulle höjas från 20 till 25 öre skulle detta innebära kostnadsökningar
av en storleksordning, som i nuvarande läge icke kunde anses berättigad.
För vissa delar av näringslivet skulle kostnadsstegringama bli icke

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

oväsentliga och svåra att bära inom ramen för gällande kalkyler. Även för
organisationsvärlden skulle en sådan portohöjning bli besvärande. De fackliga
rörelserna, religiösa och andra ideella organisationer använde sig i stor
utsträckning av brevförsändelser för sin verksamhet. Redan relativt obetydliga
lokala organisationer torde ganska ofta komma upp till 5 000 försändelser
per år. För dessa bleve kostnadsökningen enligt departementschefens förslag
500 kronor. För större föreningar och riksorganisationer mångdubblades dessa
belopp, och olägenheterna härav vore uppenbara.

Några bärande skäl för att man icke skulle kunna nöja sig med ett inkomstöverskott
av den storleksordning generalpoststyrelsen föreslagit hade
varken av riksräkenskapsverket eller av departementschefen anförts. Det samhällsekonomiska
läget torde icke kräva taxehöjningar av denna omfattning.
Portohöjningar utöver vad styrelsen föreslagit skulle också få karaktären av
skärpt indirekt beskattning av permanent karaktär. Det syntes motionärerna
vara olämpligt att medan 1949 års skattekommitté arbetade vidtaga en så pass
ingripande åtgärd.

I de likalydande motionerna I: 452 och II: 586 har bland annat uttalats,
att det skäl riksräkenskapsverket anfört för sitt ställningstagande och
vilket departementschefen gjort till sitt ansåge motionärerna icke vara av
den art att det kunde accepteras. Som generalpoststyrelsen framhållit kunde
en väsentlig ökning av postverkets inkomster utöver vad styrelsen föreslagit
icke rimligen tänkas ske annat än genom en höjning av det inrikes brevportot,
vilken styrelsen för närvarande icke vore beredd att tillstyrka. Riksportot för
brev låge för närvarande jämförelsevis högt. En höjning vore icke erforderlig
med hänsyn till poströrelsens bärighet. Enligt verkställda beräkningar låge
postverkets genomsnittliga självkostnader för inrikes brev högst avsevärt
under det nuvarande riksportot, som gåve ett medelporto av 21,7 öre. Önskvärdheten
av att hålla en sund balans mellan de olika postavgifterna inbördes
talade enligt generalpoststyrelsens uppfattning för att en höjning av brevportot
icke borde vidtagas annat än under tvingande omständigheter. I propositionen
yrkades likväl en höjning av riksportot. Att i en tid av stigande
levnadskostnader ytterligare öka dessa genom icke nödvändiga prishöjningar
ansåge motionärerna icke vara en vare sig klok eller riktig åtgärd. Motionärerna
ville i detta sammanhang peka på det förhållandet att priskontrollnämnden,
som varit i tillfälle yttra sig över styrelsens förslag — men icke över
Kungl. Maj:ts — ansett de däri föreslagna taxeåtgärderna vara väl avvägda och
i stort sett motsvara vad som åsyftats vid målsättningen. Detta kunde såvitt
motionärerna funne endast innebära att ej heller priskontrollnämnden för
närvarande vore beredd tillstyrk?» en sådan ytterligare väsentlig ökning av
avgifterna som departementschefen föreslagit.

Till stöd för det i de likalydande motionerna I: 453 och II: 584 framförda
yrkandet har anförts i huvudsak följande. Postverket hade enbart haft
sina egna ekonomiska synpunkter att anlägga på den nu föreslagna taxehöjningen.
Därutöver måste emellertid anföras ytterligare några synpunkter,

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

vilka gen c ra lposts t y rel sen självfallet icke haft att anlägga men som måste in
i bilden, om verkningarna för tidningspressen av de föreslagna taxehöjningarna
rätt skulle kunna bedömas. Tidningarna arbetade som företag, mer än kanske
några andra, med fasta inkomster. De kunde sålunda icke när och hur som
helst höja vare sig prenumerations-, lösnummer- eller annonspriser. Däremot
vore allt vad de hade att köpa av förnödenheter och arbetsprestationer underkastat
minst samma stegringar som andra grupper av företag, vilka hade lätt
att i sin försäljningspolitik följa en successivt stigande prisnivå. Just nu hade
tidningarna att vidkännas svåra prisstegringar på bl. a. papper och metaller,
vartill komme de allmänna lönehöjningarna. Det vore rimligt, att tidningsföretagen
liksom andra företag finge vidkännas dessa »normala» kostnadsstegringar,
men då ökningarna finge den omfattning som i propositionen föreslagits
och uppginge till 70 % inom den korta tidrymden av tre år, funnes
anledning ifrågasätta, om detta från statsverkets sida gentemot tidningspressen
vore en sund och rimlig prispolitik. Två konsekvenser måste nämligen
tänkas kunna inställa sig, dels möjligheten av att tidningarna i ännu
större utsträckning än hittills anordnade egen distribution genom särskilda
distributionsföretag, dels en sådan höjning av abonnemangsavgifterna, att
ökningen av postverkets inkomster utebleve. Ingendera av dessa båda tänkbara
konsekvenser vore för statsverket önskvärd. Därtill komme den viktiga
synpunkten, att det för det allmänna näppeligen kunde betraktas som något
i och för sig önskvärt, att tidningsläsning förenades med sådana kostnader,
att den ganska snart komme att bli en relativt dyrbar lyxvara. Tvärtom måste
det ur både politisk och kulturell synpunkt sägas vara ett intresse, att medborgarna
i vårt land till ett överkomligt pris ägde tillgång till en så mångsidig
tidningsläsning som möjligt.

Poststyrelsen hade, tydligen som ett försvar för sitt förslag, anfört att
förslaget om en provisorisk höjning av nuvarande avgifter med 50 % skett
i samförstånd med Svenska tidningsutgivareföreningens styrelse. Härtill vore
att säga, att den delegation inom föreningen, som underhandlat med postverket,
ställdes inför krav på höjningar av taxorna med mer än 100 %. Det
syntes då delegationen som ett framsteg, när den lyckades förmå generalpoststyrelsen
att stanna vid 50 %, särskilt som icke heller detta kunde anses
bindande, eftersom ärendet i sista hand måste bli en riksdagsfråga. Svenska
tidningsutgivareföreningen, som vore det representativa organet för alla landets
tidningsutgivare ooh inneslöte alla politiska riktningar, hade emellertid
fullt tydligt klargjort sin ställning till förslaget genom ett enhälligt antaget
uttalande vid allmänt sammanträde den 20 mars 1951 av följande lydelse:
»Efter diskussionen beslöt föreningen att uttala sina allvarliga bekymmer inför
den föreslagna avgiftshöjningen och uttalade den förhoppningen, att höjningen
med hänsyn till det allvarliga ekonomiska läge, vari tidningarna befinna
sig, måtte i görligaste mån begränsas.» Härav torde till fullo få anses
klarlagt, att Svenska tidningsutgivareföreningen icke godtagit en sådan avgiftshöjning
©om här föreslagits.

Slutligen ville motionärerna understryka, att eftersom höjningen endast

Bevillningsutskottets betänkande nr 42. ''

vore provisorisk, i avvaktan på den grundligare utredning i och för modernisering
och rationalisering av tidningsrörelsen inom postverket som igångsatts,
framstode även detta som ett skäl för att icke pålägga just tidningsföretagen
hårdare taxepålagor än andra postverkets kunder. Självfallet borde tidningarna
och tidningsföretagen vidkännas sådana kostnadsökningar, som kunde anses
rimliga och skäliga, Skälighetssynpunkten syntes vara mer än väl tillgodosedd,
om den nu föreslagna här ifrågavarande taxehöjningen fastställdes
till 30 %.

I motionen 11:585 har framhållits, att den allmänna prishöjningen, inte
minst på papper, sannolikt komme att resultera i höjda abonnemangspriser på
tidningarna. Lädes till detta ökade fraktkostnader för tidningarna, kunde
befaras en sådan stegring av tidningarnas priser, att det för många bleve svårt
att hålla sig med en daglig nyhetstidning. Inga statsfinansiella skäl kunde
åberopas för den ifrågasatta höjningen, och en sådan skulle verka oförmånligt
för den stora allmänheten.

Innebörden av yrkandet i motionerna I: 453 och II: 584 om höjning av nuvarande
avgifter för utgivarkorsband och postabonnerade tidningar med 30
procent framgår av följande till utskottet från generalpoststyrelsen under hand
lämnade uppgifter.

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Avgiftsbelopp

efter höjning med

30 procent
öre

Utgivarkorsband

varje I kg eller del av

18

14

kommissionärskors-

dock lägst ............

varje kg eller del av kg

56

72

för tidning med minst

17

22

34

44

varje kg eller del av kg
för tidning med mindre
än 6 men minst 1 nr

22

29

44

58

Postabonnerade tid-

varje i tidningstaxan in-

tagen abonnemangs-

30

40

varje under en vecka ut-kommande nr av tid-

> 29

1 38

1 58

1 76

1

varje helt eller päbörjat
kg av tidningens sam-manlagda årsvikt ....
sammanlagd avgift för
ett postabonnerat tid-1 ningsexemplar, lägst

1 20

48

1 26

62

i Dessa avgifter avse helär och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangstider.

0 Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Utskottets yttrande.

I den föreliggande propositionen liar framlagts förslag om höjning av
vissa postavgifter innebärande även slopande av det särskilda lokalportot.

I skrivelse den 23 februari 1951 har generalpoststyrelsen föreslagit en höjning
av vissa postavgifter. De av generalpoststyrelsen föreslagna höjningarna
omfatta förutom lokalportots slopande — avgifterna för postpaket, postanvisningar,
postförskott, rekommendation och assurans, utbetalningskort i
postgirorörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen (avgifterna för utgivarkorsband,
postabonnerade tidningar och tidningsbilagor). Någon höjning av
riksportot för brev bär generalpoststyrelsen ansett sig icke för närvarande
böra förorda. Omfattningen av generalpoststyrelsens förslag framgår av den

1 det föregående intagna sammanställningen. Styrelsens förslag har (beräknats
ge ett överskott av postverkets rörelse av omkring 16 miljoner kronor för
helt budgetår. För budgetåret 1951/52 bär överskottet emellertid beräknats
komma att uppgå till allenast omkring 13,5 miljoner kronor, beroende framför
allt på att de föreslagna nya avgifterna i tidningsrörelsen icke kunna tilllämpas
förrän från och med den 1 januari 1952.

Propositionsförslaget upptar, i anslutning till vad riks räkenskaps verket i
sitt remissyttrande förordat, förutom av generalpoststyrelsen föreslagna avgiftshöjningar,
jämväl höjning med 5 öre av riksportot för brev, portot för
inrikes brevkort och minimiavgiften för riksförsändelse, innehållande affärshandlingar.
I enlighet härmed och som följd av att det särskilda lokalportot
föreslås skola borttagas skulle, lika för hela riket, avgifterna för brev utgå
med 25 öre vid en vikt av högst 20 gram, med 45 öre vid en vikt över 20
till och med 125 gram och med 65 öre vid en vikt över 125 till och med 500
gram. Vidare skulle avgifterna för enkelt och dubbelt brevkort utgå med
20 resp. 40 öre samt minimiavgiften för korsband, innehållande affärshandlingar,
fastställas till 25 öre. Sistnämnda avgiftshöjningar beräknas tillföra
postverket ytterligare omkring 27 miljoner kronor, i följd varav postverkets
överskott enligt propositionsförslaget skulle komma att uppgå till omkring
40,5 miljoner kronor för budgetåret 1951/52 och till omkring 43 miljoner kronor
för följande budgetår.

Såsom skäl för höjningen utöver det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget
uttalas i propositionen, att postverkets överskott under åren 1933_

1939 varierat mellan i runda tal 16 och 21 miljoner kronor samt att överskottet
för att bibehållas vid förkrigsnivåns storlek borde med nuvarande
penningvärde ligga mellan 30 och 40 miljoner kronor. Vidare framhålles, att
någon mera väsentlig höjning av postverkets överskott icke kunde uppnås
utan höjning av det inrikes brevportot, vilket av praktiska skäl icke kunde
höjas med mindre belopp än 5 öre.

Utskottet finner de i propositionen redovisade skälen för en höjning av
riksportot bärande och tillstyrker sålunda propositionsförslaget om höjning
av portot för brev, brevkort och affärshandlingar. Likaså delar utskottet den
i propositionen uttalade uppfattningen att det särskilda lokalportot bör borttagas.
I enlighet härmed avstyrker utskottet de likalydande motionerna

9

Bevil ningsutskottets betänkande nr 42.

1:451 (av herr Ohlon m. fl.) och 11:583 (av herr Ohlin m. fl.) ävensom de
likalydande motionerna 1:452 (av herrar Wehtje och Cassel) samt II: 586
(av herr Hagberg i Malmö m. fl.).

Utskottet tillstyrker ävenledes bifall till det i propositionen framlagda förslaget
såvitt avser höjning av avgifterna för postpaket, postanvisningar, postförskott,
rekommendation och assurans, utbetalningskort i postgirorörelsen
samt tidningsbilagor.

I de likalydande motionerna I: 453 (av herr Holmbäck m. fl.) samt II: 584
jäv herr Hedlund i It åd om m. fl.) har hemställts, att höjningen av postavgiften
för utgivarkorsband och postabonnerade tidningar måtte fastställas till
30 % i stället för i propositionen föreslagna 50 %. Det framgår av den i
propositionen förebragta utredningen, att avgifterna i postverkets tidningsrörelse
bl. a. till följd av statsmakternas principiella inställning i denna fråga
hittills hållits lägre än vad en avvägning av taxorna med hänsyn till rörelsens
ekonomiska bärighet i och för sig skulle föranlett. Den i propositionen
föreslagna höjningen av här ifrågavarande avgifter, vilken angivits vara
provisorisk i avvaktan på närmare utredning om modernisering och rationalisering
av postverkets tidningsrörelse, betingas ej av en ändrad inställning
till grunderna för bestämmandet av ifrågavarande avgifter. Förslaget
redovisas i stället huvudsakligen såsom resultatet av förhandlingar mellan
generalpoststyrelsen och svenska tidningsutgivarföreningens styrelse. I propositionen
angives att genomförandet av förslaget skulle — om tidningsrörelsen
därefter behölle sin nuvarande omfattning — medföra en inkomstökning
i denna rörelse med omkring 8 miljoner kronor för år. För budgetåret
1951/52 beräknades inkomstökningen till 5,3 5 miljoner kronor.

Utskottet finner med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar en höjning
även av avgifterna i tidningsrörelsen motiverad. Var gränsen för avgiftshöjningen
för närvarande lämpligen bör sättas är en avvägningsfråga. Utskottet
bär vid sitt ställningstagande härutinnan låtit sig ledas av en strävan att, i
avvaktan på en närmare utredning rörande postverkets tidningsrörelse, söka
en lösning, som icke komme att framstå såsom alltför betungande för de
ekonomiskt svagare tidningsföretagen. Därvid har det i motionerna I: 453
och II: 584 framförda yrkandet om en avgiftshöjning på 30 % tillvunnit sig
särskilt beaktande inom utskottet. Ett bifall till detta yrkande skulle, enligt
vad som framgår av från generalpoststyrelsen under hand inhämtade
uppgifter, medföra ett inkomstbortfall i förhållande till Kungl. Maj ds förslag
med omkring 3,2 miljoner kronor för år. Inkomstbortfallet för nästa
budgetår skulle komma att uppgå till omkring 2,i miljoner kronor. Postverkets
överskott kan sålunda vid bifall till ifrågavarande motionsvis framställda
yrkande beräknas uppgå till omkring 38,4 miljoner kronor för budgetåret
1951/52 och till omkring 39,8 miljoner kronor för följande budgetår. Utskottet
finner att eu dylik avvägning av postavgifterna för utgivarkorsband och postabonnemang
knappast skulle medföra sådana ekonomiska verkningar, att den
ur stats finansiell synpunkt icke vore godtagbar. I enlighet härmed anser sig
utskottet kunna biträda det motionsvis framförda yrkandet att höjningen av

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

ifrågavarande slag av postavgifter begränsas till 30 %>. Utskottet finner därvid
angeläget understryka, att denna avvägning av postavgifterna i tidningsrörelsen
av utskottet betraktas såsom provisorisk i avvaktan på vidare utredning
och att utskottet sålunda icke tagit ståndpunkt till frågan om de grunder
efter vilka dessa postavgifter framdeles böra avvägas.

Härmed har utskottet jämväl tagit ställning till motionen II: 585 (av herr
Karlsson i Stuvsta), vari hemställts om avslag å förslaget om höjning av avgifterna
för postbefordran av tidningar.

I vad avser tidpunkterna för genomförandet av höjningen av postavgifterna
har utskottet ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 153 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas — i anledning av de likalydande motionerna
I: 453 av herr Holmbäck m. fl. och II: 584 av herr Hedlund i
Rådom m. fl., bifalla Kungl. Maj:ts förslag med den ändring,
att befordringsavgifterna för utgivarkorsband och postabonnerade
tidningar skola utgå med de i nedanstående sammanställning
under rubriken utskottets förslag angivna beloppen*

Försändelseslag

Aygiftsgrupper

Kungl. Maj:ts
förslag

öre

Utskottets

förslag

öre

Utgivarkorsband

i allmänhet..........

varje kg eller del av

i kg................

21

18

dock lägst ............

84

72

kommissionärskors-band..............

varje kg eller del av kg
för tidning med minst
6 nr i veckan ......

26

22

dock lägst ............

52

44

varje kg eller del av kg
för tidning med mindre
än 6 men minst 1 nr
i veckan ............

33

29

dock lägst ............

66

58

Postabonnerade tid-ningar ..............

varje i tidningstaxan in-tagen abonnemangs-termin..............

45

40

varje under en vecka ut-kommande nr av tid-ningen ..............

441)

381)

dock lägst ............

881)

76‘)

varje helt eller påbörjat
kg av tidningens sam-manlagda årsvikt ....

301)

261)

sammanlagd avgift för
ett postabonnerat tid-ningsexemplar, lägst

72

62

l) Dessa avgifter avse helår och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangstider.

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

B) att följande motioner, nämligen
de likalydande motionerna I: 451 av herr Ohlon m. fl. och
II: 583 av herr Ohlin m. fl.,

de likalydande motionerna I: 452 av herrar Mehtje och Cassel
samt II: 586 av herr Hagberg i Malmö m. fl., samt
motionen II: 585 av herr Karlsson i Stuvsta,
måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan
åtgärd.

Stockholm den 26 april 1951.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLY OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Petrén*, Falk, Niklasson, Wehtje, Einar Eriksson, Rune Johansson och Ebbe
Ohlsson samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg*, Jonsson i
Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby*, Hagberg i Malmö, Nilsson i
Kristinehamn, Persson i Svensköp, Olofsson och Brandt*. * I

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Petrén, Wehtje, Ebbe Ohlsson, Sandberg, Kristensson i Osby,
Hagberg i Malmö och Persson i Svensköp, vilka ansett utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse:

»I den föreliggande propositionen har framlagts förslag om höjning av vissa
postavgifter innebärande även slopande av det särskilda lokalportot.

I skrivelse den 23 februari 1951 har Generalpoststyrelsen föreslagit en höjning
av vissa postavgifter. Detta förslag är föranlett av de ökade driftutgifter,
som följa av löne- och prisstegringarna samt avskrivningar enligt nuvärdesprincipen.
Vid bifall till styrelsens förslag kan överskottet av postverkets rörelse
för helt budgetår beräknas uppgå till cirka 16 miljoner kronor. För budgetåret
1951/52 beräknas dock överskottet sjunka till omkring 13,5 miljoner
kronor, beroende framför allt på att de föreslagna nya avgifterna i tidningsrörelsen
icke kunna tillämpas förrän från och med den 1 januari 1952.

I enlighet med hittillsvarande betraktelsesätt, enligt vilket ett överskott: av
omkring 15 miljoner kronor ansetts motsvara en normal förräntning av det i

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

postverket nedlagda kapitalet jämte skälig vinstmarginal för beredande av tillräcklig
rörelsefrihet för verksamheten, skulle de förenämnda överskotten enligt
Generalpoststyrelsens mening kunna anses tillfredsställande.

De av Generalpoststyrelsen föreslagna höjningarna omfatta -— förutom
lokalportots slopande — avgifterna för postpaket, postanvisningar, postförskott,
rekommendation och assurans, utbetalningskort i postgirorörelsen samt
avgifterna i tidningsrörelsen (avgifterna för utgivarkorsband, postabonnerade
tidningar och tidningsbilagor). Omfattningen av Generalpoststyrelsens förslag
framgår av den i det föregående intagna sammanställningen.

Propositionsförslaget upptar emellertid, i anslutning till vad Riksräkenskapsverket
i sitt remissyttrande förordat, förutom av Generalpoststyrelsen föreslagna
avgiftshöjningar, jämväl höjning med 5 öre av riksportot för brev,
portot för inrikes brevkort och minimiavgiften för riksförsändelse, innehållande
affärshandlingar. I enlighet härmed och som följd av att det särskilda
lokalportot föreslås skola borttagas skulle, lika för hela riket, avgifterna för
brev utgå med 25 öre vid en vikt av högst 20 gram, med 45 öre vid en vikt
över 20 t. o. m. 125 gram och med 65 öre vid en vikt över 125 t. o. m. 500 gram.
Vidare skulle avgifterna för enkelt och dubbelt brevkort utgå med 20 resp.
40 öre samt minimiavgiften för korsband, innehållande affärshandlingar, fastställas
till 25 öre. Sistnämnda avgiftshöjningar beräknas tillföra postverket
ytterligare omkring 27 miljoner kronor, i följd varav postverkets överskott
enligt propositionsförslaget skulle komma att uppgå till omkring 40,5 miljoner
kronor för budgetåret 1951/52 och till omkring 43 miljoner kronor för
följande budgetår.

Såsom skäl för höjningen utöver det av Generalposfstyrelsen framlagda
förslaget uttalas i propositionen, att postverkets överskott under åren 1933—
1939 varierat mellan i runda tal 16 och 21 miljoner kronor samt att överskottet
för att bibehållas vid förkrigsnivåns storlek borde med nuvarande penningvärde
ligga mellan 30 och 40 miljoner kronor. Vidare framhålles, att någon
mera väsentlig höjning av postverkets överskott icke kunde uppnås utan höjning
av det inrikes brevportot, vilket av praktiska skäl icke kunde höjas med
mindre belopp än 5 öre.

Några bärande skäl för att man icke skulle kunna nöja sig med ett inkomstöverskott
av den storleksordning Generalpoststyrelsen föreslagit har enligt
utskottets mening varken av Riks räkenskaps verket eller av departementschefen
anförts. Som Generalpoststyrelsen framhållit kan en väsentlig ökning av postverkets
inkomster utöver vad styrelsen föreslagit icke rimligen tänkas ske annat
än genom en höjning av det inrikes brevportot, vilken styrelsen f. n. icke vore
beredd att tillstyrka. Riksportot för brev ligger f. n. jämförelsevis högt. En höjning
är icke erforderlig med hänsyn till poströrelsens bärighet. Enligt verkställda
beräkningar ligger postverkets genomsnittliga självkostnader för inrikes
brev högst avsevärt under det nuvarande riksportot, som giver ett medelporto
av 21,7 öre. Önskvärdheten av att hålla en sund balans mellan de olika postavgifterna
inbördes talar enligt Generalpoststyrelsens uppfattning för att en

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

höjning av brevportot icke bör vidtagas annat än under tvingande omständigheter.
För vissa delar av näringslivet skulle — vid ett bifall till propositionens
förslag — kostnadsstegringarna bli icke oväsentliga och svåra att bära
inom ramen för gällande kalkyler. Även för organisationsvärlden skulle en sådan
portohöjning bli besvärande. De fackliga rörelserna, religiösa och ideella
organisationer använda sig i stor utsträckning av brevförsändelser för sin verksamhet.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på det förhållandet att Priskontrollnämnden,
som varit i tillfälle yttra sig över Generalpoststyrelsens
förslag, ansett de däri föreslagna taxeåtgärderna vara väl avvägda och i stort
sett motsvara vad som åsyftats vid målsättningen.

Portohöjningar utöver vad styrelsen föreslagit skulle få karaktären av
skärpt indirekt beskattning. Det synes vidare utskottet vara olämpligt att,
medan 1949 års skatteutredning arbetar, vidtaga en så pass ingripande åtgärd.
Utskottet vill på anförda skäl och med beaktande av vad som anförts i de likalydande
motionerna I: 451 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 583 (av herr Ohlin
m. fl.) ävensom motionerna I: 452 (av herrar Wehtje och Cassel) samt II: 586
(av herr Hagberg i Malmö m. fl.) avstyrka propositionen i vad densamma
avser höjning av riksportot.

Däremot delar utskottet den i propositionen uttalade uppfattningen, att
det särskilda lokalportot bör borttagas. *

Utskottet anser sig jämväl böra tillstyrka bifall till de i propositionen
framlagda förslagen såvitt avser höjning av avgifterna för postpaket, postanvisningar,
postförskott, rekommendation och assurans, utbetalningskort i
postgirorörelsen samt tidningsbilagor.

I de likalydande motionerna I: 453 (av herr Holmbäck m. fl.)---

(= utskottets s. 9 råd 8 uppifrån — rad 21 nedifrån)---beräknades in komstökningen

till 5,3 5 miljoner kronor.

Utskottet finner med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar en höjning
även av avgifterna i tidningsrörelsen motiverad. Yar gränsen för avgiftshöjningen
för närvarande lämpligen bör sättas är en avvägningsfråga. Utskottet
har vid sitt ställningstagande härutinnan låtit sig ledas av en strävan att, i
avvaktan på en närmare utredning rörande postverkets tidningsrörelse, söka
en lösning, som icke komme att framstå såsom alltför betungande för de
ekonomiskt svagare tidningsföretagen. Därvid har det i motionerna I: 453 och
II: 584 framförda yrkandet om en avgiftshöjning på 30 % tillvunnit sig särskilt
beaktande inom utskottet. Ett bifall till detta yrkande skulle, enligt vad som
framgår av från Generalpoststyrelsen under hand inhämtade uppgifter, medföra
ett inkomstbortfall i förhållande till Generalpoststyrelsens förslag med
omkring 3,2 miljoner kronor för år. Inkomstbortfallet för nästa budgetår skulle
komma att uppgå till omkring 2,i miljoner kronor. Postverkets överskott kan
sålunda vid bifall till vad utskottet härovan föreslagit och till ifrågavarande
motionsvis framställda yrkanden beräknas uppgå till omkring 11,4 miljoner
kronor för budgetåret 1951/52 och till omkring 12,8 miljoner kronor för följande
budgetår. Ur statsfinansiell synpunkt synes ett överskott av denna storlek
kunna godtagas.

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Utskottet finner därvid angeläget understryka, att denna avvägning av
postavgifterna i tidningsrörelsen av utskottet betraktas såsom provisorisk i
avvaktan på vidare utredning och att utskottet sålunda icke tagit ståndpunkt
till frågan om de grunder efter vilka dessa postavgifter framdeles böra avvägas.

Härmed har utskottet jämväl tagit ställning till motionen II: 585 (av herr
Karlsson i Stuvsta), vari hemställts om avslag å förslaget om höjning av
avgifterna för postbefordran av tidningar.

I vad avser tidpunkterna för genomförandet av höjningen av postavgifterna
har utskottet ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 153 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas — i anledning av de likalydande motionerna
1:451 av herr Ohlon m. fl. och II: 583 av herr Ohlin m. fl.,
de likalydande motionerna I: 452 av herrar Wehtje och Cassel
samt II: 586 av herr Hagberg i Malmö m. fl. ävensom de likal^iande
motionerna I: 453 av herr Holmbäck m. fl. och II: 584
av herr Hedlund i Rådom m. fl., bifalla Kungl. Maj:ts förslag
med den ändring, att befordringsavgifterna för brev, brevkort,
affärshandlingar, utgivarkorsband och postabonnerade tidningar
skola utgå med de i nedanstående sammanställning under rubriken
utskottets förslag angivna beloppen;

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

15

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Kungl. Maj:ts
förslag

öre

Utskottets

förslag

öre

Brev..................

högst 20 gram ........

25

20

över 20—125 gram....

45

40

» 125—500 » ____

65

60

Brevkort

20

15

40

30

Minimiporto för affärs-

25

20

handlingar..........

U tgivarkorsh and

varje -j- kg eller del av
1 tg................

i allmänhet..........

21

18

dook lägst ............

84

72

kommissionärskors-

band..............

varje kg eller del av kg
för tidning med minst
6 nr i veckan ......

26

22

dock lägst ............

52

44

varje kg eller del av kg
för tidning med mindre
än 6 men minst 1 nr
i veckan ............

33

29

dock lägst ............

66

58

Postabonnerade tid-

ningar ..............

varje i tidningstaxan in-tagen abonnemangs-termin ..............

45

40

varje under en vecka ut-kommande nr av tid-ningen ..............

i 44

1 38

dock lägst ............

1 88

1 76

varje helt eller påbörjat
kg av tidningens sam-manlagda årsvikt ....

1 30

1 26

sammanlagd avgift för
ett postabonnerat tid-ningsexemplar, lägst

72

62

B) att motionen II: 585 av herr Karlsson i Stuvsta måtte i den
mån motionen icke kan anses besvarad genom vad utskottet ovan
anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.»

II) av herr Nilsson i Kristinehamn.

Dessa aYgifter avse hel&r och boräknas i förhållande därtill för kortare ahonnomangstider.